Bet. 2003/04:KU11

Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU11

Statlig förvaltning

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 32 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden avseende bl.a. myndigheters service, IT i förvaltningen,

tillsättning av högre statliga tjänster, opinionsbildande myndigheter och

öppenhet i förvaltning. Vissa motioner behandlas förhållandevis översiktligt

mot bakgrund av att utskottet våren 2003 utförligt behandlat de aktuella

frågeställningarna.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns nio

reservationer. Av dessa avser en tillsättningen av högre statliga tjänster.

Bakom denna reservation står utskottets samtliga m-, fp-, kd-, c- och

mp-ledamöter.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Dröjsmål hos myndigheter

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K216, 2003/04:K246, 2003/04:K385

yrkande 4, 2003/04:N329 yrkande 19, 2003/04:N346 yrkande 14 och 2003/04:N412

yrkande 16.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Bemötandefrågor

Riksdagen avslår motion 2003/04:So497 yrkande 1.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Regelförenkling

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K351 och 2003/04:K385 yrkandena 1

och 2.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4. IT i förvaltningen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K307, 2003/04:T474 yrkandena 7, 8

och 10-12 och 2003/04:N248 yrkande 15.

Reservation 4 (m)

5. Tillsättning av högre statliga tjänster

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K271 yrkande 19, 2003/04:K289 yrkande

5 och 2003/04:K385 yrkande 3.

Reservation 5 (m, fp, kd, c, mp)

6. Opinionsbildande myndigheter

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K248 och 2003/04:K433.

Reservation 6 (m, fp, kd, c)

7. Öppenhet i förvaltningen

Riksdagen avslår motion 2003/04:K319 yrkandena 1 och 3.

Reservation 7 (v, mp)

8. HBT-kompetens inom offentlig sektor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K390 yrkande 5, 2003/04:K402 yrkande

5 och 2003/04:K418 yrkande 24.

Reservation 8 (fp, v, c, mp)

9. Kunskap om sexhandeln

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub387 yrkande 2.

10. Alkoholfri representation

Riksdagen avslår motion 2003/04:So645 yrkande 9.

Reservation 9 (mp)

11. Porrfri miljö

Riksdagen avslår motion 2003/04:K362 yrkandena 2 och 3.

12. Användandet av statsflygplan

Riksdagen avslår motion 2003/04:K202.

Stockholm den 16 mars 2004

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär

Axel Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Mats Berglind

(s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Helene

Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav

Fridolin (mp), Tuve Skånberg (kd) och Åsa Torstensson (c).

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas 32 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2003 om statlig förvaltning. Motionerna avser dröjsmål hos

myndigheter, bemötandefrågor, regelförenkling, IT i förvaltningen, tillsättning

av högre statliga tjänster, opinionsbildande myndigheter, öppenhet i

förvaltningen, HBT-kompetens i offentlig sektor, kunskap om sexhandeln,

alkoholfri representation och porrfri miljö.

Motionerna är förtecknade i en bilaga till betänkandet.

Vissa motionsyrkanden har samma innebörd som motioner som våren 2003 fick

en utförlig behandling i utskottets betänkande 2002/03:KU23 Statlig

förvaltning. Dessa motionsyrkanden har denna gång fått en förenklad behandling.

Utskottets överväganden

Myndigheters service, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om myndigheters handläggningstider och

dröjsmål. Utskottet avstyrker även ett motionsyrkande om riktlinjer i

förvaltningslagen för bemötande och motionsyrkanden gällande

regelförenklingsarbete.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2 (m, fp, kd, c) och 3 (m, fp,

kd, c).

Motioner

Flera motioner tar upp frågan om handläggningstider och dröjsmål hos

myndigheterna. I motion 2003/04:K216 av Carl-Axel Johansson (m) föreslås

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det bör

införas möjlighet till utdömande av sanktionsavgift vid trots mot

förvaltningsprocessen. I dag kan en myndighet förhala processen genom att låta

bli att utan dröjsmål översända handlingar och överklaganden till högre

rättsinstans. I motion 2003/04:K246 av Eva Flyborg (fp) föreslås att

riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till

ett system med straffavgifter för myndigheter om dessa inte korrigerar

sina egna misstag inom en angiven tidrymd. Enligt motionären finns det

tecken som tyder på att vissa myndigheter tar alltför lätt på uppgiften

att korrigera sina egna misstag. I motion 2003/04:K385 av Ingvar Svensson

m.fl. (kd) yrkande 4 anförs att det i en rättsstat är viktigt att medel

står till buds som garanterar den enskilde rätt till en säker och snabb

handläggning av ett ärende, särskilt vad gäller fall av myndighetsutövning

mot enskild. Enligt motionärerna är handläggningstiderna hos svenska

myndigheter ibland oacceptabelt långa, och de föreslår att riksdagen begär

att regeringen lägger fram förslag till lag om dröjsmålstalan. I motion

2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 19 föreslås ett

tillkännagivande till regeringen om att myndigheter skall ha samma svarstid som

företagare. I motion 2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 14

anförs att många företagare upplever att myndigheterna har dålig service

och inte finns tillgängliga när de behövs och att det kan ta orimligt

lång tid att få ett ärende avgjort hos en myndighet. Motionärerna föreslår

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att underlätta företagens kontakter med myndigheterna. Även i

motion 2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd) framförs ett yrkande av

samma innebörd (yrkande 16).

I motion 2003/04:So497 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkande 1 föreslås

att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i

förvaltningslagen kring bemötandefrågor. I motionen anförs att människor

med funktionshinder i varierande grad möter svårigheter vid sitt deltagande

i samhällslivet. Många medborgare känner sig kränkta i kontakten med

myndigheter då de inte bemöts med respekt och förståelse. Genom tillägg i

förvaltningslagen bör införas riktlinjer för bemötandet av medborgare.

I motion 2003/04:K385 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) uppges att många

människor inte känner till lagstiftningen och inte heller vet vart de skall

vända sig för att få svar på sina frågor. De byråkratiska reglerna måste

ses över och förenklas, och de kunskaper och den kompetens som finns vad

gäller lättläst och lättförståelig svenska måste ses över och förenklas.

Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om vad som

anförs i motionen om regelförenklingar och läsförståelse (yrkande 1). I

samma motion anförs även att en enskild ibland kan drabbas på ett sådant

sätt av formella regler och lagstiftning att det knappast varit i

överensstämmelse med syftet bakom regelverken eller lagen, och det skulle

behövas någon form av återkoppling mellan de verksställande tjänstemännen

och de som formulerat regelverk eller lagar på ett område. Mot denna

bakgrund föreslås i motionen ett tillkännagivande om att regeringen bör

återkomma med förslag som kan minimera riskerna för att den enskilde skall

drabbas av orimliga konsekvenser av formella regelverk (yrkande 2). I

motion 2003/04:K351 av Allan Widman m.fl. (fp) föreslås ett tillkännagivande

till regeringen om att kommittéförordningen kompletteras så att samtliga

offentliga utredningar i sina betänkanden tvingas att ange vilka avregleringar

som är möjliga på det aktuella området och att nya regleringar endast kan

accepteras om existerande regler föreslås avskaffas i minst motsvarande

mån.

Bakgrund

Handläggningstider och dröjsmål

Konstitutionsutskottet behandlade i april 2003 tre motioner (två kd, en

c) som gällde handläggningstider och dröjsmål hos myndigheter (bet.

2002/03:KU23). Utskottet noterade därvid att riksdagen under det pågående

riksmötet hade riktat ett tillkännagivande till regeringen om att det bör

sättas upp en bestämd tid inom vilken myndigheterna måste ha svarat eller

handlagt ett ärende om företagsstart. Utskottet noterade också att olika

myndigheter inom ramen för det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet,

En förvaltning i demokratins tjänst (Justitiedepartementet 2000), ställt

ut löften i form av serviceåtaganden till medborgarna och företagen om

vad de kan förvänta sig eller kräva när det gäller t.ex. handläggningstider.

En generell reglering skulle enligt utskottet riskera att försvåra

anpassningen till enskilda myndigheters förutsättningar. Mot den bakgrunden

vidhöll utskottet sin tidigare uppfattning att det inte hade visat sig

föreligga ett generellt behov av att införa rätt till dröjsmålstalan eller

ett system med tidsgränser för myndighetssvar. Motionerna avstyrktes.

Reservation avgavs av m, fp, kd och c.

Bemötandefrågor

I betänkande 2002/03:KU23 behandlade konstitutionsutskottet en motion (c)

avseende ändring i förvaltningslagen (1986:223) innebärande att lagen

skulle förses med riktlinjer för bemötandet av medborgare. Utskottet

avstyrkte motionen. Utskottet menade att det vid eventuella brister i

myndigheters bemötande och service gentemot allmänheten torde vara mer

effektivt att inom förvaltningen motverka dessa genom utbildning och andra

åtgärder än att göra ändringar i förvaltningslagen. I betänkandet framhöll

utskottet även att funktionsnedsättning enligt utskottets mening inte får

utgöra ett hinder för att ta del av myndighetsinformation och kommunicera

med myndigheter och att det var av stor vikt att myndigheterna arbetar

aktivt med att göra sin verksamhet tillgänglig. Utskottet betonade de

nationella målen i handikappolitiken samt instämde i utgångspunkterna för

de riktlinjer för en tillgängligare statsförvaltning som under våren 2003

höll på att tas fram av Handikappombudsmannen på uppdrag av

regeringen.

Handikappombudsmannen presenterade de fastställda riktlinjerna våren 2003.

Riktlinjerna berör bl.a. myndigheternas information och kommunikation,

lokal och kontorsutrustning samt personalpolicy. De handlar också om hur

myndigheterna kan arbeta för att bli tillgängliga.

I skrivelse 2002/03:25 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för

handikappolitiken redogjorde regeringen för hur arbetet med att genomföra

den nationella handlingsplanen för handikappolitiken utvecklats sedan i

maj 2000 då riksdagen beslutade att anta handlingsplanen. I skrivelsen,

som behandlades av socialutskottet under hösten 2003 (bet. 2003/04:SoU2),

anförde regeringen att den som ett av tre prioriterade arbetsområden

inom handikappolitiken har att arbeta för ett bättre bemötande.

Vad gäller bemötandet menade regeringen att det påverkas bl.a. av kompetens,

förhållningssätt, kunskap, värderingar och förekomst av samsyn kring

olika frågor. Enligt skrivelsen har Statens institut för särskilt

utbildningsstöd (Sisus) fått i uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande

av personer med funktionshinder. Arbetet med att utveckla det nationella

programmet för kompetensutveckling har pågått i olika processer och är

slutfört. Programmet vänder sig till politiker och anställda inom offentlig

sektor som i sitt arbete möter kvinnor och män med funktionshinder. Vidare

har Sisus tagit fram en informationsskrift om arbetet som också klargör

begreppet bemötande. Skriften har spritts i första hand till offentligt

anställda, chefer och förtroendevalda. Tillsammans med Statens kvalitets-

och kompetensråd har Sisus påbörjat arbetet med att utforma ett

utbildningsunderlag för statsförvaltningarna i handikappolitiska frågor

I regeringens skrivelse angavs också att riksdagen, på förslag från

regeringen, i syfte att stimulera kompetensutveckling av personal inom olika

samhällsområden i frågor som rör bemötande av kvinnor och män med

funktionshinder under en treårsperiod - 2001 t.o.m. 2003 - avsatt 14 miljoner

kronor i projektmedel per budgetår.

I skrivelsen anförde regeringen även att den anser att det programarbete

som bedrivits bör ge goda förutsättningar för det fortsatta arbetet med

kompetensutveckling av personal inom olika samhällsområden i syfte att

kvinnor och män med funktionshinder skall bli bemötta med respekt och

värdighet utan att diskrimineras.

Regelförenkling

I betänkande 2002/03:KU23 behandlade utskottet även en motion (fp) avseende

regelförenkling. Utskottet noterade att riksdagen under det pågående

riksmötet riktat ett tillkännagivande till regeringen om behovet av att

intensifiera regelförenklingsarbetet avseende företagande. Vidare

konstaterade utskottet att det inom Regeringskansliet pågår ett löpande arbete

med att förenkla regler, och enligt utskottets mening behövdes inte något

nytt uttalande av riksdagen för att fästa regeringens uppmärksamhet på

behovet av regelförenklingar mer allmänt. Utskottet avstyrkte motionen.

I

februari 2004 överlämnade Utredningen om en översyn av verksförordningen

betänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23)

till regeringen. Utredningens uppdrag var att, mot bakgrund av de

förvaltningspolitiska riktlinjerna (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31,

rskr. 1997/98:294), utarbeta förslag till en ny verksförordning (dir.

2001:117). I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en ny förordning om

konsekvensanalys vid regelgivning. Förordningen innehåller checklista vid

konsekvensanalyser samt bestämmelse om att myndigheterna fortlöpande skall

följa upp kostnadsmässiga och andra konsekvenser av föreskrifter och

allmänna råd. Har förutsättningarna för regleringen ändrats skall en

omprövning ske (s. 297 f.).

Utredningen gör även bedömningen att det är viktigt att det förs en löpande

dialog mellan ansvarigt departement och myndigheten om kraven på

återrapportering och att kraven, med utgångspunkt i vad som kommer fram i

dialogen, anpassas efter myndighetens verksamhet och begränsas till uppgifter

som verkligen behövs för att bedöma effektivitet, måluppfyllelse och

utveckling av verksamheten (s. 174).

I fråga om Statens offentliga utredningar kan nämnas att samtliga

kommittédirektiv skall gemensamberedas med Näringsdepartementets Simplexenhet

(Statsrådsberedningens PM 1997:4, reviderad 2002-02-06), som är en särskild

funktion inom Regeringskansliet som ansvarar för regelförenklingsarbetet

ur ett småföretagarperspektiv. Vid granskningen av kommittédirektiv

identifierar Simplex vilka utredningar som bör göra en särskild

konsekvensanalys.

För dessa utredningar anges i direktiven att analysen skall göras i samråd

med Näringslivets Regelnämnd. Under 2002 angavs detta i 15 kommittédirektiv

(skr. 2003/04:8 s. 13 f.). Vidare skall kommittéerna enligt 15 §

kommittéförordningen (1998:1474) bl.a. ange i sina betänkanden om lämnade

förslag har betydelse för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga

eller villkor i övrigt i förhållande till större företags. I den av

Statsrådsberedningen utgivna Kommittéhandboken (Ds 2000:1 s. 71 f.) redovisas

Simplexförordningens checklista och det slås fast att checklistan för

konsekvensanalyser är avsedd att gälla för kommittéer och utredningar.

Vidare anges att analysen skall redovisas i kommittéernas betänkanden.

Utskottets ställningstagande

Vad gäller handläggningstider och dröjsmålstalan anser utskottet att en

generell reglering skulle riskera att försvåra anpassningen till enskilda

myndigheters förutsättningar. Utskottet har tidigare noterat att det inom

ramen för det förvaltningspolitiska programmet pågår arbete med att

utveckla myndigheters service gentemot medborgarna. Det har enligt utskottets

mening hittills inte framkommit något som föranleder utskottet att ändra

sin tidigare uppfattning avseende handläggningstider och dröjsmålstalan.

Motionerna 2003/04:K216 (m), 2003/04:K246 (fp), 2003/04:K385 (kd) yrkande

4, 2003/04:N329 (c) yrkande 19, 2003/04:N346 (kd) yrkande 14 och 2003/04:N412

(kd) yrkande 16 avstyrks därför.

Vad gäller bemötande är det enligt utskottets mening av stor vikt med ett

långsiktigt och kontinuerligt kompetensutvecklingsarbete inom förvaltningar

och för deras personal. Det är inte acceptabelt att personer med

funktionshinder blir dåligt bemötta i sina kontakter med olika offentliga

instanser; funktionsnedsättning får enligt utskottets mening inte utgöra

ett hinder vid kontakt med myndigheter. Utskottet vill härvidlag betona

de nationella målen i handikappolitiken och de riktlinjer för en tillgängligare

statsförvaltning som tagits fram av Handikappombudsmannen. Utskottet utgår

som tidigare från att regeringen, mot bakgrund av den nationella

handlingsplanen för handikappolitiken, delar utskottets uppfattning. Mot denna

bakgrund är det tills vidare enligt utskottets mening inte nödvändigt med

något sådant tillkännagivande som begärs i motion 2003/04:So497 (c) yrkande

1.

Vad gäller regelförenklingsarbetet konstaterar utskottet att det pågår

ett omfattande och löpande arbete inom Regeringskansliet. Vidare har en

utredning nyligen överlämnat ett betänkande till regeringen som innehåller

förslag på nya bestämmelser om bl.a. konsekvensanalyser samt betonat

behovet av löpande dialog mellan ansvarigt departement och myndighet om

återrapporteringskrav. I fråga om Statens offentliga utredningar konstaterar

utskottet att, enligt gällande ordning, samtliga kommittédirektiv skall

beredas gemensamt med Simplexenheten och att alla kommittéer och utredningar

måste genomföra konsekvensanalyser i enlighet med Simplexförordningen.

Något uttalande av riksdagen för att fästa regeringens uppmärksamhet på

behovet av regelförenklingar är mot denna bakgrund, enligt utskottets

mening, inte nödvändigt. Motionerna 2003/04:K351 (fp) och 2003/04:K385

(kd) yrkandena 1 och 2 avstyrks.

IT i förvaltningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till bl.a. åtgärder som regeringen

redan har vidtagit motioner om den statliga förvaltningens utveckling

avseende informationstekniken.

Jämför reservation 4 (m).

Motionerna

I motion 2003/04:K307 av Elina Linna m.fl. (v) anförs att det är positivt

med modern teknik som Internet och att de flesta myndigheter i dag har

hemsidor, men att det samtidigt är viktigt att all samhällsinformation

utformas så att den inte undantar människor som saknar tillgång till

datorer, inte kan hantera datorer eller som saknar språkkunskaper.

Motionärerna anser därför att regeringen bör se över myndigheternas utbud av

informationsmaterial.

I motion 2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c) diskuteras utvecklad

offentlig service via Internet. I motionen anförs att den offentliga

servicen via Internet spelar en mycket viktig roll och att offentliga

institutioner bör vara föregångare i användningen av ny teknik för att

förbättra kontakten med medborgarna. Enligt Centerpartiet har regeringen

valt en onödigt passiv hållning i arbetet med att utveckla den offentliga

servicen med intelligenta tjänster via Internet. Motionärerna anser att

regeringen bör ta initiativ för att underlätta för myndigheterna att

erbjuda digitala tjänster och begär att myndigheterna senast den 1 januari

2006 erbjuder samtliga tjänster som intelligenta tjänster (yrkande 7).

Det bör ankomma på regeringen att ge erforderliga uppdrag åt myndigheterna

och tillskjuta medel inom ramen för utgiftsområdena för att förverkliga

idén om en enda myndighetskontakt som samordnar medborgarnas kontakter

med olika myndigheter (yrkande 8). Samtidigt har statsförvaltningen ett

särskilt stort ansvar för att minska den digitala klyftan mellan medborgare.

Det är därför avgörande att de intelligenta tjänsterna är användarvänliga.

Myndigheters IT-baserade information bör alltid utgå från användarnas,

dvs. medborgarnas, situation. Regeringen bör i regleringsbreven till

myndigheterna lägga in ett uppdrag att se över hur väl olika grupper - i

motionen nämns som exempel funktionshindrade och äldre - har tillgång

till myndigheternas IT-baserade information (yrkande 10). Vidare begär

motionärerna att regeringen tar initiativ för att ett jämställdhetsperspektiv

skall genomsyra IT-utvecklingen inom den offentliga sektorn (yrkande 11).

För att alla medborgare skall ges möjlighet att ta del av IT-samhället

bör enligt motionärerna projektet med medborgarterminaler, som bedrivits

av sju myndigheter sedan 1999 i försök att överbrygga IT-klyftan, inte

avvecklas utan drivas vidare (yrkande 12).

I motion 2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att regeringen lägger

fram förslag för att förbättra möjligheterna för företag att använda modern

informations- och kommunikationsteknik i kontakterna med myndigheter

(yrkande 15). I motionen anförs att sådana formkrav som förhindrar elektronisk

kommunikation måste undanröjas i möjligaste mån och så snabbt som möjligt.

Bakgrund

I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86),

som antogs av riksdagen 2000 (bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256),

lade regeringen fast att den statliga förvaltningen skall vara ett föredöme

som aktiv användare av informationsteknik i den egna verksamheten och i

samverkan med företag och medborgare.

Sedan den 1 juli 2003 är enligt 5 § förvaltningslagen (1986:223) myndigheterna

skyldiga att se till att medborgarna kan kommunicera med dem med hjälp av

telefax och e-post.

24-timmarsmyndigheten

Regeringens mål med det arbete som sammanfattas i begreppet 24-timmarsmyndighet

är att förenkla och förbättra samhällsservicen till medborgare och företag

(skr. 2000/01:151 s. 32). Det innebär att tillgången till service skall

vara oberoende av tid och plats, att kontakterna med myndigheterna skall

göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbättras.

Informationstekniken skall användas för att underlätta för medborgarna att få

tillgång till information, som möjliggör ett aktivt deltagande i

beslutsprocesserna i den offentliga förvaltningen. Den skall också användas

för att öka medborgarnas insyn och möjligheter att följa handläggningen

och lämna synpunkter i enskilda ärenden.

Utveckling av den elektroniska förvaltningen m.m.

I juni 2003 beslutade regeringen att tillsätta en delegation med uppdrag

att stimulera utvecklingen och användningen av elektroniska tjänster i

offentlig sektor (offentliga e-tjänster). Delegationen, som antagit namnet

24-timmarsdelegationen, hade sitt första möte den 18 december 2003. Enligt

direktiven (dir. 2003:81) skall delegationen inrikta sig särskilt på

elektroniska tjänster som kan skapa stor nytta för medborgare och företag

samt effektivisera offentlig sektor. Bland annat skall delegationen pröva

nya vägar att öka samverkan mellan stat, kommun och landsting samt mellan

offentlig sektor och övriga aktörer. Den skall redovisa resultatet av

sitt arbete senast den 1 november 2006. Lägesrapporteringar skall göras

halvårsvis med start den 1 maj 2004.

Regeringen beslutade i juni 2003 även att tillsätta en IT-politisk

strategigrupp (dnr N2003/4799/ITFoU). Strategigruppen skall vara rådgivande

till regeringen och vara en pådrivande kraft för att uppnå det svenska

informationssamhällets fortsatta utveckling. Gruppen skall verka för ökad

tillgänglighet och tillit till informationstekniken och stärka dess

möjligheter att bidra till tillväxt och nytta. Den skall också stimulera

till debatt och skapa miljöer som utvecklar informationstekniken. En

slutrapport skall lämnas senast den 1 november 2006.

Samverkan

I ett annat beslut under 2003 gav regeringen Statskontoret,

Arbetsmarknadsstyrelsen,

Centrala studiestödsnämnden, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket och

Tullverket i uppdrag att gemensamt utveckla och pröva nya former för lokal

servicesamverkan (dnr Fi 2003/3123). Arbetet skall genomföras i regionala

samverkansprojekt i första hand inom Skåne, Västra Götalands, Västerbottens

och Norrbottens län. Projekten syftar till att dels utveckla, pröva och

etablera gemensamma kanaler för den offentliga förvaltningens möte med

medborgare och företag, dels utveckla, belysa och pröva de långsiktiga

möjligheterna att över myndighetsgränserna utveckla service-, organisations-

och arbetsformer som tar till vara de effektivitetsvinster som en ökad

samverkan kan ge. En rapport med en samlad redovisning av arbetet skall

lämnas till regeringen senast den 1 september 2005.

Formella hinder

En arbetsgrupp bestående av departementens rättschefer (FORMEL-gruppen,

Ju 2002:D) har på uppdrag av regeringen gjort en samlad översyn av formkrav

i lagar och förordningar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk

kommunikation. Den 15 april 2003 lämnade arbetsgruppen rapporten Formel

- Formkrav och elektronisk kommunikation (Ds 2003:29) till regeringen som

underlag för regeringens ställningstaganden till det fortsatta arbetet.

Den

1 januari 2004 inrättades en ny myndighet, Nämnden för elektronisk

förvaltning. Enligt förordningen (2003:769) med instruktion för Nämnden för

elektronisk förvaltning har nämnden till uppgift att stödja utvecklingen

av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte mellan

myndigheter samt mellan myndigheter och enskilda genom att

besluta om de standarder eller liknande krav som skall vara gemensamma

för det elektroniska informationsutbytet för myndigheter under regeringen,

bistå med information och utarbeta riktlinjer, samt

verka för att det på informationsteknikmarknaden tillhandahålls tjänster

och produkter till stöd för elektroniskt informationsutbyte.

Tillgänglighet

Regeringen har framhållit att utvecklingen av 24-timmarsmyndigheter inte

får stå i motsättning till traditionella och invanda kontaktformer (skr.

2000/01:151 s. 32 f.). Samhällsservicen måste vara tillgänglig via olika

kanaler som personliga möten, vanliga brev, avancerad telefonservice,

persondatorer och digital-TV. Medborgarna skall ha möjlighet att använda

sig av den form som passar bäst i varje enskilt fall.

I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 2 s. 39) redogör

regeringen för Riksrevisionsverkets granskning av hur väl statliga

myndigheters webbplatser uppfyller funktionshindrades, invandrares och de

äldres krav på en bra webbplats samt mot allmänna användarkrav (RRV

2003:11). Granskningen visade att äldre, funktionshindrade och invandrare

har svårt att fullt ut utnyttja de elektroniska tjänster som erbjuds på

statliga myndigheters webbplatser. Regeringen framhåller i budgetpropositionen

(s. 42) att ökad uppmärksamhet behöver riktas mot användar- och

tillgänglighetsperspektivet vid utbyggnaden av elektroniska tjänster så att

inga grupper utestängs.

Som framgått i det föregående presenterade Handikappombudsmannen våren

2003 de fastställda riktlinjerna för en tillgängligare statsförvaltning.

Riktlinjerna, som tagits fram på uppdrag av regeringen och som riktar

sig till hela statsförvaltningen, berör bl.a. myndigheternas information

och kommunikation.

En utgångspunkt för 24-timmarsdelegationens (dir. 2003:81) arbete skall

vara att de elektroniska tjänsterna inte får utestänga grupper av medborgare.

Alla medborgare, oavsett kön, ålder, eventuella funktionshinder, etnisk

och kulturell bakgrund samt bostadsort, skall ha samma förutsättningar

att kunna fullgöra sina skyldigheter och tillvarata sina rättigheter

gentemot det allmänna.

Jämställdhet

I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86)

poängterade regeringen vikten av jämställdhet. Den vägledande inriktningen,

med anknytning till jämställdhet, inom IT-politiken är bl.a. att öka

alla människors förutsättningar att utnyttja informationsteknikens

möjligheter oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund och eventuella

funktionshinder (s. 30).

Regeringen överlämnade i maj 2003 skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt

- Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden

till riksdagen. I skrivelsen, som behandlades av arbetsmarknadsutskottet

under hösten 2003 (bet. 2003/04:AU2), framhöll regeringen att det är en

viktig uppgift för regeringen att under mandatperioden kraftfullt stärka

styrningen av jämställdhetspolitiken. Regeringen avsåg att utveckla

jämställdhetspolitikens inriktning och arbetsformer. Jämställdhetsarbetet

skall integreras i hela regeringens politik. Bland annat skall en utredning

som utvärderar jämställdhetspolitikens mål, inriktning, organisation och

effektivitet tillsättas. En plan för arbetet med jämställdhetsintegrering

i Regeringskansliet skall tas fram. En analys av jämställdhetsaspekterna

kommer att genomföras under mandatperioden inom samtliga politikområden.

Myndigheterna får sitt ansvar för jämställdhetsfrågorna inom sina

ansvarområden indirekt genom verksförordningens (1995:1322) krav och direkt

genom konkreta uppdrag och återrapporteringskrav i regleringsbreven.

Enligt 7 § verksförordningen skall chefen för en myndighet under regeringen

bl.a. beakta de krav som ställs på verksamheten när det gäller jämställdhet

mellan kvinnor och män.

I Regeringskansliets handledning om hur man skriver regleringsbrev finns

en särskild bilaga som handlar om jämställdhet i regleringsbreven

(Regleringsbrev och andra styrdokument för år 2004, Finansdepartementet). I

handledningen anges att jämställdhetspolitiken skall införlivas i de

sakpolitiska frågorna på alla nivåer och i alla steg av beslutsprocessen

och att styrningen av myndigheter inom samtliga politikområden är av

avgörande betydelse för jämställdhetspolitiken. I handledningen ges exempel

på hur jämställdhetsmål och återrapporteringskrav kan uttryckas i

regleringsbreven samt råd när det gäller vilka typer av krav som kan ställas

på myndigheterna i regleringsbreven beträffande jämställdhet.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening ger informationstekniken goda möjligheter att

öka myndigheternas tillgänglighet för medborgarna, i synnerhet som

medborgarnas tillgång till och vana att använda IT-tjänster ökar. Att

myndigheter tillhandahåller information och kommunikationsmöjligheter etc.

via egna hemsidor är i dag i det närmaste en självklarhet. Det är i detta

avseende viktigt att formella regler som hindrar den fortsatta utvecklingen

ses över och i möjligaste mån undanröjs och att utvecklingen anpassas

till olika gruppers särskilda behov. Alla medborgare skall ha samma

förutsättningar att kunna fullgöra sina skyldigheter och tillvarata sina

rättigheter gentemot det allmänna. Utskottet konstaterar att regeringen

har tagit flera initiativ i syfte att fortsätta utveckla den elektroniska

förvaltningen. Utskottet ser positivt på dessa initiativ och förutsätter

att arbetet bedrivs med hänsyn till olika gruppers särskilda behov. Mot

denna bakgrund är enligt utskottets mening de tillkännagivanden som begärs

i motionerna 2003/04:K307 (v), 2003/04:T474 (c) yrkandena 7, 8, 10-12 och

2003/04:N248 (m) yrkande 15 inte nödvändiga.

Tillsättning av högre statliga tjänster

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande motioner

om ändrat förfarande vid tillsättning av högre statliga tjänster.

Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c, mp).

Motioner

Frågan om tillsättning av högre statliga tjänster tas upp i tre motioner.

Bo Lundgren m.fl. (m) anser i motion 2003/04:K271 att regeringen i en

oproportionerlig utsträckning satt politisk tillhörighet före sakliga

grunder som förtjänst och skicklighet och därmed missbrukat sin utnämningsmakt.

Regeringens utnämningsmakt bör reformeras i syfte att öka genomlysningen

vid tillsättningen av statliga chefer, t.ex. genom att kandidater utfrågas

offentligt inför ett riksdagsutskott. Motionärerna föreslår ett

tillkännagivande om behovet av en förutsättningslös översyn av

utnämningspolitikens

grunder (yrkande 19). Tobias Krantz m.fl. (fp) anför i motion 2003/04:K289

att Socialdemokraterna missbrukat den utnämningsrätt som tillkommer

regeringen. Ett sätt att minska utrymmet för att utnämningsmakten används

felaktigt är att öka öppenheten och insynen i tillsättningsprocessen, t.

ex. genom att tilltänkta myndighetschefer kallas till offentlig utfrågning

i riksdagens utskott innan utnämningen definitivt bekräftas. Detta bör

enligt motionärerna ges regeringen till känna (yrkande 5). Ingvar Svensson

m.fl. (kd) anför i motion 2003/04:K385 att regeringen även fortsättningsvis

bör vara det organ som utnämner statliga myndighets- och verkschefer, men

det bör ske utifrån ett system som ger öppenhet och förhindrar partipolitiskt

godtycke, t.ex. genom inrättandet av en förslagsnämnd. Vad i motionen

anförs om den statliga utnämningspolitiken bör enligt motionärerna ges

regeringen till känna (yrkande 3).

Tidigare behandling

Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande 2002/03:KU23 ett motionsyrkande

(m) om ändrat förfarande vid tillsättning av högre statliga tjänster.

Utskottet avstyrkte yrkandet. Den omständigheten att en person har en

politisk bakgrund skulle enligt utskottet inte vara diskvalificerande så

länge endast sakliga grunder är tillämpliga vid tillsättningen. Utskottet

hänvisade också till ny statistik enligt vilken andelen generaldirektörer

med politisk bakgrund minskat sedan slutet av 1980-talet. Vidare borde

enligt utskottets mening ytterligare diskussion om förfarandet vid

tjänstetillsättningar anstå tills utfallet av Ansvarskommitténs (Fi 2003:02)

arbete är känt, då kommitténs arbete eventuellt skulle komma att beröra

relationen mellan regeringen och de statliga förvaltningsmyndigheterna på

ett sätt som får betydelse för utskottets uppfattning om förfarandet vid

tillsättning av högre statliga tjänster.

I sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas

handläggning (bet. 2003/04:KU10) hösten 2003 uppmärksammade utskottet bl.

a. på vilket sätt regeringen utövat utnämningsmakten (s. 58 f.). Utskottet

betonade att granskningen inte gav någon heltäckande bild av myndighetschefers

bakgrund. För att erhålla en mer heltäckande bild avsåg utskottet att

fortsätta följa regeringens utövande av utnämningsmakten i kommande

granskningar. Utskottet framhöll också sin tidigare bedömning, nämligen att

den omständigheten att en person har en politisk bakgrund inte skall vara

diskvalificerande så länge endast sakliga grunder är tillämpliga vid

tillsättningen, utan tvärtom kan politisk erfarenhet vara värdefull för

den som skall leda en offentlig verksamhet. Granskningen föranledde inga

ytterligare uttalanden från utskottet i frågan.

Utskottets ställningstagande

Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga

grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Utskottet har tidigare uttalat

att den omständigheten att en person har politisk bakgrund inte skall

diskvalificera vederbörande från att utnämnas till statlig tjänst, så

länge endast sakliga grunder är tillämpliga vid tillsättningen. I vissa

fall kan politisk erfarenhet vara en fördel när det gäller att leda

offentliga verksamheter. Det sätt på vilket regeringen utövar sin

utnämningspolitik har varit föremål för utskottets granskning vid flera

tillfällen,

senast hösten 2003. Mot bakgrund av vad som därvid framkommit vidhåller

utskottet sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motionerna

2003/04:K271 (m) yrkande 19, 2003/04:K289 (fp) yrkande 5 och 2003/04:K385

(kd) yrkande 3.

Opinionsbildande myndigheter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande motioner

om utredning av opinionsbildande myndigheter.

Jämför reservation 6 (m, fp, kd, c).

Motioner

I motion 2003/04:K248 av Tobias Krantz och Johan Pehrson (fp) begärs att

de opinionsbildande myndigheternas roll analyseras och utreds. I motionen

anförs att förekomsten av myndigheter vars främsta uppgift inte är att

verkställa av statsmakterna fattade beslut, utan vars mer eller mindre

uttalade syfte är att ägna sig åt opinionsbildning och skapa debatt, bidrar

till att otydliggöra rollfördelningen mellan folkvalda politiker och

verkställande tjänstemän. I motion 2003/04:K433 av Henrik von Sydow (m)

begärs ett förbud mot statliga myndigheters opinionsbildning.

Tidigare behandling

Konstitutionsutskottet avstyrkte i april 2003 en motion (fp) med samma

innebörd som de nu aktuella (bet. 2002/03:KU23). Utskottet menade därvid

att opinionsbildande åtgärder i vissa fall kan vara ett mer ändamålsenligt

styrmedel än regler. Utskottet utgick från att myndigheter i sådana

sammanhang iakttar regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet och

framhöll att regeringen om den så anser är påkallat kan ändra myndigheters

arbetssätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och motionerna

2003/04:K248 (fp) och 2003/04:K433 (m) avstyrks.

Öppenhet i förvaltningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande

motionsyrkanden om att offentliganställda skall ges utbildning i

offentlighetsprincipen och meddelarfriheten.

Jämför reservation 7 (v, mp).

Motion

I motion 2003/04:K319 av Alice Åström m.fl. (v) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen i regleringsbrev

till myndigheterna utfärdar anvisningar om att personalen måste utbildas

om den praktiska innebörden av principen om allmänna handlingars offentlighet

(yrkande 1). Vidare föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

att personal inom offentlig verksamhet bör ges obligatorisk utbildning om

meddelarfrihet för offentligt anställda (yrkande 3).

Bakgrund

Offentlighetsprincipen är en hörnsten i den svenska demokratin. Den

regleras bl.a. i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen,

yttrandefrihetsgrundlagen

och sekretesslagen. I regeringens skrivelse om förvaltningspolitiken (skr.

2000/01:151) uttalas att medborgare och medier skall ha tillgång till

upplysningar efter eget val och oberoende av myndigheternas

informationsverksamhet.

Som en del av det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet påbörjades år

2000 en offentlighetskampanj, Öppna Sverige, i syfte att öka kunskapen

och medvetenheten i samhället och bland de anställda i förvaltningen om

offentlighetsprincipen och dess roll för öppenhet och demokrati. Kampanjen

genomfördes av Rådet för Öppna Sverige och avslutades 2002. Resultatet av

kampanjen och förslag till fortsatta åtgärder redovisas i promemorian

Öppna Sverige - för en öppen förvaltning (Ds 2002:27). Regeringen har i

regleringsbrevet för Statens kvalitets- och kompetensråd angett att

öppenhetsfrågorna skall ingå i de utbildningar i förvaltningskunskap som

myndigheten tillhandahåller till statstjänstemän.

Konstitutionsutskottet behandlade i april 2003 en motion (v) med innebörden

att anställda skulle få grundläggande information om meddelarfriheten och

efterforskningsförbudet (bet. 2002/03:KU23). Utskottet vidhöll sin tidigare

uppfattning, att öppenhetsfrågorna bör ägnas stor uppmärksamhet och att

det kan finnas behov av att överväga ytterligare åtgärder utöver de som

redan vidtagits. Utskottet utgick från att regeringen delade utskottets

bedömning i denna fråga varför det inte var nödvändigt med ett sådant

tillkännagivande som begärdes i motionen.

Justitieminister Thomas Bodström besvarade den 2 mars 2004 en interpellation1Se

snabbprotokoll 2003/04:75 8 §. om yttrandefriheten i arbetslivet.

Interpellationen (2003/04:286) gällde bl.a. om justitieministern avsåg att ta

initiativ till att de offentliga arbetsgivarna tar ett större ansvar för

att yttrandefriheten stärks i praktiken. Justitieministern anförde i sitt

svar att frågan i första hand är en fråga för statsrådet Gunnar Lund.

Vidare gjorde justitieministern bedömningen att kampanjen Öppna Sverige

fyllde sitt syfte och att han därför för sin egen del inte såg någon

anledning att vidta några ytterligare åtgärder när det gäller de

offentliganställdas möjligheter att utnyttja sin yttrandefrihet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och motion 2003/04:K319

(v) yrkandena 1 och 3 avstyrks.

Kompetenshöjande insatser avseende vissa grupper i befolkningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående och aviserat arbete

motioner om insatser för att höja kompetensen inom den offentliga sektorn

avseende homosexuellas, bisexuellas och transpersoners livsvillkor samt

sexhandeln.

Jämför reservation 8 (fp, v, c, mp).

Motioner

Tre motioner tar upp behovet av höjd kompetens inom offentlig sektor om

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners (HBT) situation. I motionerna

2003/04:K390 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) yrkande 5 och 2003/04:K402

av Hillevi Larsson och Börje Vestlund (s) yrkande 5 föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening att personal vid myndigheter

får bättre kunskaper i HBT-frågor. I motion 2003/04:K418 av Lars Leijonborg

m.fl. (fp) yrkande 24 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om

att det inom vissa nyckelsektorer inom den offentliga sektorn, bl.a.

rättsväsendet, utbildningsväsendet, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten,

är extra viktigt att öka HBT-kompetensen.

I motion 2003/04:Ub387 av Anna Grönlund (fp) yrkande 2 föreslås att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om vikten av att genomföra riktade informationsinsatser och utbildningar

för förtroendevalda och myndighetspersoner i Norrbotten avseende den

pågående sexhandeln i länet. Motionären anför att det finns mycket som

tyder på att Norrbotten är ett av de län där sexhandeln håller på att

växa sig allt starkare, och politiker i beslutande ställning och de lokala

polismyndigheterna tycks brista i förståelse eller kompetens.

Bakgrund

Grundläggande bestämmelser

Enligt 1 kap. 2 § regeringsformen skall den offentliga makten utövas med

respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

frihet och värdighet. Det allmänna skall motverka diskriminering av

människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung,

språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning,

ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen skall domstolar samt förvaltningsmyndigheter

och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin

verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och

opartiskhet.

Enligt 4 § förvaltningslagen (1986:223) skall varje myndighet lämna

upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor

som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den

utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov

av hjälp och myndighetens verksamhet.

HBT-kompetens

I betänkande 2002/03:KU23 behandlade konstitutionsutskottet en motion (fp,

s, v, c, mp) i vilken yrkades att regeringen borde verka för att personal

vid myndigheter får bättre kunskaper i HBT-frågor. Utskottet menade att

det är av stor vikt att olika former av diskriminering av homosexuella,

bisexuella och transpersoner i samhället undanröjs och att det är behövligt

med åtgärder för att höja och garantera kompetensen hos nyckelgrupper

inom offentlig sektor i HBT-frågor. Utskottet konstaterade att regeringen

tagit initiativ till att sådant arbete bedrivs av bl.a. Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), samt förutsatte att

regeringen även framöver uppmärksammade hur de aktuella grupperna bemöts

av olika myndigheter och vid behov ser till att ytterligare åtgärder vidtas.

Utskottet ansåg att det tills vidare inte fanns behov av ett sådant

tillkännagivande som begärdes i motionen. Motionsyrkandet avstyrktes.

Enligt uppgift från HomO har myndigheten fortsatt att prioritera medverkan

i extern utbildning högt. Under 2003 hade någon person från HomO, i vissa

fall flera, medverkat vid 136 externa utbildningstillfällen, vilket var

en ökning med 15 % jämfört med 2002. HomO har även, enligt vad utskottet

erfar, genomfört utbildningssatsningar hos ett flertal myndigheter och

organisationer för att förebygga och motverka diskriminering. Exempelvis

har HomO löpande medverkat i utbildningar för rättsväsendets personal,

genom utbildningsinsatser hos Riksåklagaren och Domstolsverket. Rättsväsendets

myndigheter har sedan tidigare varit ålagda att prioritera arbetet mot bl.

a. brott med homofobisk anknytning. Under 2003 gav, enligt uppgift från

HomO, regeringen flera rättsvårdande myndigheter i uppdrag att i samråd

med bl.a. HomO utveckla kompetensstrategier mot diskriminering. Vissa av

HomO:s utbildningsinsatser hos myndigheter har haft som målsättning att

myndigheterna skall fortsätta med utbildning i egen regi. Sådana satsningar

har t.ex. genomförts under 2002 bl.a. hos polismyndigheten och Migrationsverket.

Utöver detta har HomO även diskuterat ett myndighetssamarbete med

Brottsförebyggande rådet avseende olika forskningsprojekt för att öka kunskapen

om hets, hot och våld mot homosexuella.

Under 2003 har HomO haft överläggningar med folkhälsoministern och statsrådet

i Socialdepartementet, Morgan Johansson. HomO har i det sammanhanget

aktualiserat exempel på när sexuell läggning har haft betydelse för

socialtjänstens bemötande av enskilda. Områden som togs upp var bl.a.

socialbidragsansökningar, vårdnadstvister, familjehemsplaceringar och

familjekonflikter. I linje med detta har regeringen under hösten 2003 givit

Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga i vilken mån en persons sexuella

läggning kan ha betydelse för bemötandet inom socialtjänsten. Man skall

också titta på de åtgärder som socialtjänsten själv vidtagit för att

förebygga och motverka homofobi och diskriminering på grund av sexuell

läggning.

Regeringen har på senare år beslutat om ett flertal utredningar som gäller

framför allt diskriminering, däribland på grund av sexuell läggning. Bland

annat har en parlamentarisk kommitté, den s.k. Diskrimineringskommittén,

tillkallats med uppdrag (dir. 2002:11) att överväga en gemensam lagstiftning

mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder

och samhällsområden och överväga om ett skydd mot diskriminering av alla

transpersoner bör införas. Enligt tilläggsdirektiv (dir. 2003:69) skall

kommittén redovisa uppdraget senast den 1 juli 2005.

I tilläggsdirektivet till Diskrimineringskommittén anges att ett skydd

mot diskriminering på grund av sexuell läggning som tar sikte på det

sociala området, dvs. socialtjänsten, socialförsäkringen och anslutande

bidragssystem, arbetslöshetsförsäkringen samt hälso- och sjukvård och

annan medicinsk verksamhet, kommer att utredas i särskild ordning. Detta

har enligt uppgift från Justitiedepartementet skett genom en arbetsgrupp

i Regeringskansliet som kommer att presentera sitt resultat i mars 2004.

Kompetens avseende sexhandeln

I maj 2003 överlämnade regeringen skrivelsen 2002/03:140 Jämt och ständigt

- Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden

till riksdagen. I skrivelsen, som behandlades av arbetsmarknadsutskottet

under hösten 2003 (bet. 2003/04:AU2), lämnade regeringen en redovisning

av hur jämställdhetsarbetet har utvecklats sedan 1999 samt huvuddragen i

det fortsatta jämställdhetsarbetet i en handlingsplan för mandatperioden.

Regeringen angav fem fokusområden som kommer att lyftas fram i regeringens

jämställdhetspolitik under mandatperioden. I ett av dessa områden ingår

prostitution och handel med kvinnor för sexuella ändamål (s. 11 f.). Vad

gäller åtgärder inom olika politikområden angav regeringen bl.a. att den

överväger förslag som syftar till att inom polisväsendet öka kunskapen om

kvinnors och mäns olika villkor i samhället samt avser att föreslå

intensifierade utbildningsinsatser om jämställdhetsfrågor inom domstolsväsendet.

I båda fallen omnämndes synen på utsatta kvinnor, såsom prostituerade

eller offer för handel med människor, särskilt (s. 18 f.).

I januari 2004 påbörjade regeringen utformningen av en nationell handlingsplan

för arbetet med att bekämpa prostitution och handel med människor, särskilt

kvinnor och barn. Arbetet med handlingsplanen kommer att omfatta insatser

inom en rad områden, utöver en översyn av redan utförda åtgärder mot

prostitution och handel med människor i Sverige, särskilt kvinnor och barn.

Det handlar om förebyggande av prostitution och handel med människor,

insatser för skydd och bistånd till offren för prostitution samt en

genomgång av straffrättsliga åtgärder och utveckling av arbetet inom

rättsväsendet. Handlingsplanen planeras bli framlagd under år 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis betona att förvaltningsmyndigheter och andra

som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet,

enligt regeringsformen, skall beakta allas likhet inför lagen samt iaktta

saklighet och opartiskhet. Myndigheter och deras personal får således

inte låta sig påverkas av en önskan om att gynna eller missgynna vissa

enskilda intressen, och de får inte ta hänsyn till ovidkommande omständigheter.

Det finns i regeringsformen också uttryckliga bestämmelser om att

myndigheter skall motverka diskriminering av människor på grund av kön,

hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös

tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet

som gäller den enskilde som person. Vidare har myndigheterna, enligt

förvaltningslagen, en allmän serviceplikt gentemot allmänheten. Myndigheterna

skall hjälpa enskilda att ta till vara sin rätt i förvaltningsärenden,

och de har ett ansvar för att se till att ärenden blir tillräckligt utredda.

Dessa grundläggande bestämmelser till trots kan det ibland finnas skäl

att vidta vissa riktade åtgärder avseende myndigheters kontakt med och

sätt att behandla olika grupper i befolkningen. Respekten för alla människors

lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet skall

vara vägledande för myndigheters agerande gentemot enskilda, och bristande

kunskap och förståelse inom myndigheter för olika gruppers situation i

relevanta hänseenden utgör härvidlag ett problem. För att personal vid

olika myndigheter skall handlägga ärenden på ett sätt som svarar mot de

grundläggande bestämmelserna kan kompetenshöjande insatser vara nödvändiga.

Således kan, som anförs i de aktuella motionerna, åtgärder som syftar

till att öka kunskapen i HBT-frågor och om kvinnor som är offer för

sexhandeln vara påkallade. Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att

regeringen har tagit initiativ eller avser att ta initiativ som riktar

sig mot olika delar av den offentliga förvaltningen. Enligt utskottets

mening finns det tills vidare därför inget behov av ett uttalande från

riksdagen för att fästa regeringens uppmärksamhet på behovet av åtgärder.

Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2003/04:K390 (mp, fp, v, c) yrkande

5, 2003/04:K402 (s) yrkande 5, 2003/04:K418 (fp) yrkande 24 och 2003/04:Ub387

(fp) yrkande 2.

Alkoholfri representation

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande

motionsyrkande om alkoholfri representation.

Jämför reservation 9 (mp).

Motion

I motion 2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp)

yrkande 9 anförs att politiker och förvaltare av offentliga medel i samband

med representation måste iaktta stark restriktivitet vad gäller servering

av alkohol. I motionen hänvisas till konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU23. Via medierna framkommer enligt motionärerna emellanåt att

den restriktivitet som måste iakttas satts ur spel, och de föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om alkoholrepresentation.

Tidigare behandling

Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande 2002/03:KU23 en motion om

alkoholfri representation för statlig förvaltning och riksdagen. Utskottet

avstyrkte motionen med hänvisning till tidigare ställningstagande. Utskottet

uttalade att stat och kommun även fortsättningsvis bör visa stor återhållsamhet

med alkoholservering vid offentlig representation, och det utgick från

att så sker utan att riksdagen tar något initiativ i saken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och motion 2003/04:So645

(s, fp, kd, v, c, mp) yrkande 9 avstyrks.

Porrfri miljö

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till åtgärder inom ramen för

jämställdhetspolitiken, såsom den redovisas i handlingsplanen för

mandatperioden,

en motion om att offentliga lokaler skall vara porrfria, m.m.

Motion

I motion 2003/04:K362 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) anförs att det blivit

allt svårare att undvika porr i samhället. Ett ökande problem är den

pornografi som sprids via Internet. Samhället har ett ansvar att se till

att offentliga lokaler är fria från pornografi. Motionärerna begär därför

att regeringen låter utarbeta förslag på hur man kan hindra tillgängligheten

till porr på datorer placerade i offentliga utrymmen (yrkande 2). Riksdagen

bör enligt motionärerna även tillkännage för regeringen som sin mening

att bl.a. regeringen, statliga verk och myndigheter enbart skall anlita

porrfria hotell (yrkande 3).

Bakgrund

I skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt - Regeringens jämställdhetspolitik

med handlingsplan för mandatperioden, som behandlades av arbetsmarknadsutskottet

under hösten 2003 (se ovan), angav regeringen sexualiseringen av det

offentliga rummet som ett av fem fokusområden i regeringens jämställdhetspolitik

under mandatperioden (s. 8). Regeringen avser enligt skrivelsen att

initiera en kunskapsuppbyggnad och tillsätta en expertgrupp för frågor som

rör sexualiseringen av det offentliga rummet (s. 44).

Vidare anförde regeringen i skrivelsen att frågor om etiska regler för

statstjänstemän utgör en viktig del av tjänstemannarollen och att de

hanteras av respektive myndighet (s. 15). Regeringen aviserade att den

under mandatperioden kommer att initiera ett arbete med myndigheterna för

att se över utformningen av deras policy i detta avseende. I det sammanhanget

kommer även ett arbete att initieras för att tydliggöra etiska riktlinjer

vid tjänsteresor för anställda i Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att regeringen inom ramen för sin jämställdhetspolitik,

såsom den redovisas i handlingsplanen för mandatperioden, kommer att

uppmärksamma och initiera arbete på områden som avses i de här aktuella

motionsyrkandena. Det finns enligt utskottets mening därför ingen anledning

att tillkännage för regeringen vad som anförs i motionen. Med hänvisning

till detta avstyrker utskottet motion 2003/04:K362 (v) yrkandena 2 och 3.

Användandet av statsflygplan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till nuvarande regler en motion om nya

riktlinjer för användandet av statsflygplanen.

Motion

I motion 2003/04:K202 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening att det bör tas fram nya riktlinjer

om betalningsansvar, även personligt sådant, för användandet av statsflygplanen.

Bakgrund

Gällande bestämmelser

Sedan den 1 februari 2000 regleras statsflygets verksamhet i

statsflygförordningen

(1999:1354). Enligt 4 § skall Försvarsmakten svara för driften av

statsflygplanen och samordna beställningar av flygningar. Enligt 9 § skall

det för varje flygning finnas en handling som visar bl.a. vem beställaren

av flygningen är, dagen för flygningen, destinationen, ändamålet med resan

och vilken ersättning för flygtransportkostnader och upphandling som

beställaren skall betala till Försvarsmakten. Enligt 11 § skall beställaren

ersätta Försvarsmakten för bl.a. flygtransportkostnader, upphandling samt

kostnader när en beställning återtas. Vad gäller beställarens skyldighet

att ta betalt av passagerare är huvudregeln enligt 12 § att den beställande

myndigheten, om den är Regeringskansliet eller någon annan myndighet under

regeringen, skall ta betalt av passagerare vars resa inte är en statlig

tjänsteresa. Enligt 14 § skall betalningen motsvara fullpriset för en

liknande resa med reguljärt flyg. Om en tjänsteresa kombineras med något

annat arrangemang, skall myndigheten göra en fördelning och ta betalt

efter vad som är skäligt. Den som reser med ett statsflygplan kan enligt

3 § bestämma att någon eller några andra personer får följa med på flygningen.

Statsflygutredningen

Regeringens beslut om statsflygförordningen föregicks av ett utredningsarbete

genom Statsflygutredningen. I juni 1998 redovisade utredningen sitt

betänkande Användningen av vissa statsflygplan m.m. (SOU 1998:81). Utredningen

skulle bl.a. utreda omfattningen av och villkoren för användningen av de

flygplan staten har för ändamålet och lämna förslag om hur behovet av

flygtransporter för regeringen bör tillgodoses i framtiden.

Vad gäller behovet av föreskrifter om användningen av statsflygplanen

menade utredningen att det framstod som klart att sådana behövs (s. 47).

Några detaljerade regler rörande i vilken omfattning eller under vilka

villkor i övrigt som statsflygplanen skall få användas borde inte uppställas,

utan det borde föreligga avsevärd flexibilitet. Utredningen angav dock

vissa riktlinjer motivledes (se nedan). Vidare ansåg utredningen att ett

formulär borde skapas där beställarna för in de viktigaste uppgifterna om

resan - ändamål, medföljande tjänstemän och tidsschema. Därmed skulle bl.

a. vinnas fördelen att insynen i verksamheten underlättas och att den

utan alltför stor möda utvärderas från tid till annan.

Ett särskilt problem uppställer sig enligt utredningen beträffande statsråds

resor till och från hemorten eller en semesterort (s. 43). Utredningen

ansåg att det till en början bör gälla att annat färdsätt än reguljärt

flyg, annat allmänt kommunikationsmedel eller eget fordon får användas

när säkerhetsskäl gör det påkallat. I övrigt kan användningen av statsflygplan

t.ex. vara motiverat om ett statsråd befinner sig på semester och måste

ändra uppgjorda semesterplaner för ett angeläget möte om andra färdsätt

inte står till buds, medför stora tidsförluster eller andra olägenheter.

Med hänsyn till statsrådens befogade intresse av att få leva ett så

normalt familjeliv som möjligt syntes enligt utredningen en förhållandevis

generös bedömning motiverad. Utredningen framhöll att det ytterst blir en

omdömesfråga för statsrådets del. Den erinrade om att regeringen och de

enskilda statsråden är underkastade det konstitutionella ansvar som följer

av regeringsformen samt att reseräkningar och liknande är offentliga

handlingar. Därtill kom att räkenskaperna inom Regeringskansliet granskas

av utomstående revisorer.

Konstitutionsutskottets granskning våren 1999

Våren 1999 - dvs. innan statsflygförordningen hade beslutats av regeringen

- granskade konstitutionsutskottet med anledning av en anmälan vissa frågor

kring statsministerns tjänsteresor (bet. 1998/99:KU25 s. 127 f.).

Granskningen avsåg om statsministern tagit ut rekreationsdagar i samband med

tjänsteresor och om dessa rekreationsdagar i så fall medfört ökade kostnader

för det allmänna. Utskottet gjorde bedömningen att granskningen inte visat

att det allmänna fått bära ökade kostnader till följd av att statsministern

tagit ut rekreationsdagar i samband med vissa utrikes tjänsteresor.

Granskningen gav inte heller grund för antagande att den i anmälan åsyftade

flygresan hade kunnat upphandlas på fördelaktigare villkor än som skett.

Vidare ansåg utskottet det angeläget att den påbörjade översynen av praxis

skulle leda fram till så kostnadseffektiva regler som möjligt, och att

reglerna givetvis måste utformas med tanke på de viktiga uppgifter som

statsministrarna och övriga statsråd har.

Fråga till försvarsminister Leni Björklund

Våren 2003 ställde riksdagsledamoten Rolf Gunnarsson (m) en fråga för

skriftligt svar till försvarsminister Leni Björklund om hon avsåg att

vidta några åtgärder för att förändra avtalet mellan regeringen och

Försvarsmakten om statsflyget så att Försvarsmakten inte åsamkas extra

utgifter. I sitt svar erinrade försvarsministern bl.a. om att

Statsflygutredningens

betänkande hade remitterats till bl.a. Försvarsmakten och samtliga

riksdagspartier och att inget riksdagsparti hade framfört invändningar mot

den föreslagna ordningen. Försvarsministern anförde att statsflygförordningen

enligt hennes mening är tillräcklig och att hon inte avsåg att föreslå

regeringen att ändra den.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening föreligger för närvarande inget behov av nya

riktlinjer för användandet av statsflygplanen. Motion 2003/04:K202 (m)

avstyrks därför.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Dröjsmål hos myndigheter, punkt 1 (m, fp, kd, c)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Henrik S Järrel (m), Tobias

Krantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m), Tuve Skånberg (kd) och Åsa

Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om dröjsmål hos myndigheter. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:K216, 2003/04:K246, 2003/04:K385 yrkande 4,

2003/04:N329 yrkande 19, 2003/04:N346 yrkande 14 och 2003/04:N412 yrkande

16.

Ställningstagande

I en rättsstat är det viktigt att medel står till buds som garanterar den

enskilde medborgarens rätt till en säker och snabb handläggning av ett

ärende. Detta är enligt vår mening särskilt angeläget vad gäller fall av

myndighetsutövning mot den enskilde. Den enskildes ställning gentemot den

offentliga förvaltningen bör därför stärkas härvidlag. Det kan ske t.ex.

genom införande av en s.k. dröjsmålstalan, vilken skulle ge den enskilde

en möjlighet att i domstol få prövat om ett förvaltningsärende onödigt

uppehålls hos den myndighet som har att fatta beslut i ärendet, eller

genom införande av straffavgift för myndigheter som inte korrigerar sina

egna misstag inom en angiven tidsrymd. Vi anser mot denna bakgrund att

regeringen, i enlighet med vad som anförs i motionerna 2003/04:K216,

2003/04:K246, 2003/04:K385 yrkande 4, 2003/04:N329 yrkande 19, 2003/04:N346

yrkande 14 och 2003/04:N412 yrkande 16, bör lägga fram förslag till

åtgärder avseende myndigheters handläggningstider och dröjsmål. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Bemötandefrågor, punkt 2 (m, fp, kd, c)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Henrik S Järrel (m), Tobias

Krantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m), Tuve Skånberg (kd) och Åsa

Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om bemötandefrågor. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:So497 yrkande 1.

Ställningstagande

I förvaltningslagen finns angivet vilka rättigheter medborgarna har i

fråga om att ta del av handlingar, information m.m. Det som saknas är

enligt vår mening riktlinjer för bemötande av medborgarna. Behovet av ett

värdigt bemötande av medborgarna gäller alla myndigheter, som t.ex.

försäkringskassor, arbetsförmedlingar och taxeringsmyndigheter. I

förvaltningslagen bör därför införas ett tillägg angående bemötandefrågor. Med

bifall till motion 2003/04:So497 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen detta till känna.

3. Regelförenkling, punkt 3 (m, fp, kd, c)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Henrik S Järrel (m), Tobias

Krantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m), Tuve Skånberg (kd) och Åsa

Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om regelförenkling. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:K351 och 2003/04:K385 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

En utgångspunkt i politiken skall vara att i alla avseenden göra medborgarnas

vardag så enkel som möjligt. Huvuduppgiften borde vara att göra livet

lättare att leva. Samtidigt ökar antalet lagar och andra regler som

påverkar medborgarnas vardagsliv i omfattning och antal. Ett överbyråkratiserat

samhälle vinner ingen på, och särskilt drabbas de som inte har kunskap,

tid eller resurser. De byråkratiska reglerna måste därför ses över och

förenklas. Ett sätt skulle kunna vara att kommittéförordningen kompletteras

så att samtliga offentliga utredningar i sina betänkanden tvingas att

ange vilka avregleringar som är möjliga på det aktuella området. Vidare

kan enskilda drabbas av formella regler och lagstiftning på ett sådant

sätt att det knappast varit i överensstämmelse med syftet bakom regelverken

eller lagen. För att minimera riskerna för att enskilda drabbas av orimliga

konsekvenser skulle det behövas någon form av återkoppling mellan de

verkställande tjänstemännen och de som formulerat regelverk eller lagar på

området. Med bifall till motionerna 2003/04:K351 och 2003/04:K385 yrkandena

1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.

4. IT i förvaltningen, punkt 4 (m)

av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om IT i förvaltningen. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:N248 yrkande 15 och avslår motionerna 2003/04:K307 och

2003/04:T474 yrkandena 7, 8 och 10-12.

Ställningstagande

Informations- och kommunikationstekniken är i dag väl spridd i näringslivet

och har stor betydelse för företagsklimatet i Sverige. En stor del av

ekonomin utgörs av affärer mellan offentlig sektor och näringslivet. Det

är därför viktigt att offentlig sektor inte halkar efter i införandet av

den nya tekniken, och att politiken ställer tydliga krav på den pågående

moderniseringsprocessen. Företagens intressen måste tillgodoses i den

strukturomvandling som offentlig sektor med hjälp av IT nu måste genomgå,

och samverkan med företagen inom ramen för den s.k. e-delegationen är

viktig. Det är viktigt att undvika att nya monopolstrukturer uppstår och

att nya statliga lösningar byggs för den s.k. 24-timmarsmyndigheten. Sådana

formkrav som förhindrar elektronisk kommunikation måste enligt vår mening

undanröjas i möjligaste mån och så snabbt som möjligt. Ett viktigt led i

detta är att öka den offentliga e-handeln, vilket skulle spara pengar för

företagen och dessutom ge förutsättningar för ökad rättssäkerhet och

transparens i upphandlingsprocessen. Med bifall till motion 2003/04:N248

yrkande 15 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.

5.

Tillsättning av högre statliga tjänster, punkt 5 (m, fp, kd, c, mp)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Henrik S Järrel (m), Tobias

Krantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m), Gustav Fridolin (mp), Tuve Skånberg

(kd) och Åsa Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om tillsättning av högre statliga tjänster. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K271 yrkande 19, 2003/04:K289 yrkande

5 och 2003/04:K385 yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning bör regeringens utnämningsmakt ses över i syfte

att öka öppenheten vid tillsättningen av statliga myndighets- eller

verkschefer och andra topptjänster. En möjlighet att öka denna öppenhet

skulle kunna vara att låta kandidater till sådana tjänster frågas ut

offentligt inför det riksdagsutskott som bereder ärenden som rör myndighetens

eller verkets område. En annan möjlighet skulle kunna vara att inrätta en

förslagsnämnd. Regeringen bör utreda frågan om tillsättning av högre

statliga tjänster och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder

som ökar öppenheten vid tjänstetillsättningar.

Vad som nu har anförts bör med anledning av motionerna 2003/04:K271 yrkande

19, 2003/04:K289 yrkande 5 och 2003/04:K385 yrkande 3 ges regeringen till

känna.

6. Opinionsbildande myndigheter, punkt 6 (m, fp, kd, c)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Henrik S Järrel (m), Tobias

Krantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m), Tuve Skånberg (kd) och Åsa

Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om opinionsbildande myndigheter. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:K248 och 2003/04:K433.

Ställningstagande

Under senare år har det vuxit fram alltfler myndigheter vars främsta

uppgift egentligen inte är att verkställa av statsmakterna fattade beslut,

dvs. det som myndigheter traditionellt sett är inrättade för. Det mer

eller mindre uttalade syftet är att ägna sig åt opinionsbildning och skapa

debatt. Förekomsten av de nya opinionsbildande myndigheterna bidrar till

att göra rollfördelningen mellan folkvalda politiker å ena sidan och

verkställande tjänstemän å den andra otydlig. Detta kan i förlängningen

bli ett problem för demokratin. Vi menar att den opinionsbildande rollen

främst bör fyllas av folkvalda politiker, fristående föreningar och

organisationer i det civila samhället, inte av statliga myndigheter och

dess tjänstemän. Frågan om de nya opinionsbildande myndigheternas roll

bör därför noggrant analyseras och utredas. Syftet bör därvid vara att

utreda regler för myndigheter att bedriva statlig och politiskt präglad

opinionsbildning. Med bifall till motionerna 2003/04:K248 och 2003/04:K433

bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.

7. Öppenhet i förvaltningen, punkt 7 (v, mp)

av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om öppenhet i förvaltningen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:K319 yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Trots att lagstiftningen beträffande allmänna handlingars offentlighet är

av god kvalitet och väl inarbetad är den praktiska tillämpningen behäftad

med allvarliga problem. Många gånger bemöts enskilda felaktigt i samband

med att de begär att få ut allmänna handlingar, vilket bl.a. framgår av

JO:s och JK:s publicerade beslut. Regeringen bör därför i regleringsbreven

lämna anvisningar till myndigheterna om att personalen måste utbildas på

detta område. Personal inom offentlig verksamhet bör också ges information

om meddelarfriheten och de rättigheter som tillkommer dem i enlighet med

grundlagarna. Trots att varje enskild anställd har rätt att offentliggöra

uppgifter om missförhållanden på arbetsplatsen eller liknande kommer

rapporter om ansvarigas försök att sätta munkavle på anställda genom att

hänvisa till såväl sekretesslagen som till lojalitetskrav. Med bifall

till motion 2003/04:K319 yrkandena 1 och 3 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen detta till känna.

8. HBT-kompetens inom offentlig sektor, punkt 8 (fp, v, c, mp)

av Helena Bargholtz (fp), Mats Einarsson (v), Tobias Krantz (fp), Gustav

Fridolin (mp) och Åsa Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om HBT-kompetens inom offentlig sektor. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K390 yrkande 5, 2003/04:K402 yrkande

5 och 2003/04:K418 yrkande 24.

Ställningstagande

Arbetet inom den offentliga sektorn skall genomsyras av jämställdhet,

jämlikhet och respekt för den enskildes integritet. Stat, landsting och

kommuner eller deras uppdragstagare skall inte särbehandla människor

negativt utifrån kön, ålder, social ställning, etnisk eller religiös

tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet eller liknande.

Enligt vår mening är ökad medvetenhet samt aktiva satsningar på kunskap

och utbildning nyckelfaktorer för att säkerställa att negativ särbehandling

av homosexuella, bisexuella och transpersoner inte förekommer. Att öka

insikterna om dessa gruppers livsvillkor är extra viktigt inom vissa

nyckelsektorer inom den offentliga sektorn, bl.a. rättsväsendet, utbildningen,

hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Med bifall till motionerna

2003/04:K390 yrkande 5, 2003/04:K402 yrkande 5 och 2003/04:K418 yrkande

24 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.

9. Alkoholfri representation, punkt 10 (mp)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alkoholfri representation. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:So645 yrkande 9.

Ställningstagande

Arbetslivet är ett område som jag anser bör vara alkoholfritt. Statliga

medel skall inte användas för alkoholinköp. Detta är enligt min mening

ett viktigt skäl för en alkoholfri offentlig representation. Det viktigaste

skälet är emellertid att det är ett konkret sätt för stat, landsting och

kommun att visa solidaritet med dem som har eller riskerar att få

alkoholproblem. Som ett föredöme för övrig offentlig verksamhet bör därför

all representation i riksdagen och den statliga förvaltningen vara alkoholfri.

Detta bör, med bifall till motion 2003/04:So645 yrkande 9, ges regeringen

till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:K202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om användandet av statsflygplanen.

2003/04:K216 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om sanktionsavgifter vid trots mot förvaltningsprocessen.

2003/04:K246 av Eva Flyborg (fp):

Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till

ett system för straffavgifter för myndigheter enligt vad som anförs i

motionen.

2003/04:K248 av Tobias Krantz och Johan Pehrson (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en utredning av de opinionsbildande myndigheternas roll.

2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utnämningsmakten.

2003/04:K289 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om öppna utskottsutfrågningar av blivande myndighetschefer.

2003/04:K307 av Elina Linna m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om statens och myndigheternas informationsmaterial.

2003/04:K319 av Alice Åström m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utfärdande av anvisningar i regleringsbrev till myndigheterna

om utbildning av personalen i handlingsoffentlighetsprincipen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om obligatorisk utbildning om meddelarfrihet för offentligt anställda.

2003/04:K351 av Allan Widman m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om krav på offentliga utredningar att föreslå avregleringar.

2003/04:K362 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag om hur man kan hindra tillgängligheten till pornografi på datorer

placerade i offentliga utrymmen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att riksdagsledamöter, regeringsmedlemmar, statliga verk och

myndigheter skall vara föregångare för att få porrfria hotell i Sverige.

2003/04:K385 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om regelförenklingar och läsförståelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att minimera riskerna med att den enskilda drabbas av orimliga

konsekvenser av formella regelverk.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om den statliga utnämningspolitiken.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lag om

dröjsmålstalan enligt vad i motionen anförs.

2003/04:K390 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att de som verkar vid myndigheter skall ha kompetens

i HBT-frågor.

2003/04:K402 av Hillevi Larsson och Börje Vestlund (båda s):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att de som verkar vid myndigheter skall ha kompetens i HBT-frågor.

2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kunskapen om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

situation hos nyckelgrupper inom den offentliga sektorn.

2003/04:K433 av Henrik von Sydow (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ett förbud mot statliga myndigheters opinionsbildning.

2003/04:So497 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

i förvaltningslagen kring bemötandefrågor.

2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om alkoholrepresentation.

2003/04:Ub387 av Anna Grönlund (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att genomföra utbildning för förtroendevalda samt myndighetspersoner

i Norrbotten.

2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att myndigheter skall erbjuda samtliga tjänster som intelligenta

tjänster fr.o.m. den 1 januari 2006.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det bör ankomma på regeringen att ge erforderliga uppdrag

åt myndigheter och att tillskjuta medel inom ramen för utgiftsområdena

för att förverkliga idén om en myndighetskontakt.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ökad användarvänlighet i myndigheternas IT-baserade

information.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att initiativ bör tas för att ett jämställdhetsperspektiv

skall genomsyra IT-utvecklingen inom den offentliga sektorn och då också

vara kopplat till webbaserade tjänster.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en fortsättning av projektet med medborgarterminaler.

2003/04:N248

av Bo Lundgren m.fl. (m):

15. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag för att

förbättra möjligheterna för företag att använda modern informations- och

kommunikationsteknik i kontakterna med myndigheter i enlighet vad som

anförs i motionen (avsnitt 5.5.3).

2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att myndigheter skall ha samma svarstid som företagare.

2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att underlätta företagens kontakter med

myndigheterna.

2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att underlätta företagens kontakter med myndigheter.