Bet. 2003/04:KU12

Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU12

Fri- och rättighetsskyddsfrågor

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 42 motionsyrkanden i fri- och rättighetsfrågor

från den allmänna motionstiden 2003. Motionerna gäller bl.a. förstärkt

skydd för fri- och rättigheter, rätten till liv, livsåskådningsfrihet,

samvetsfrihet, negativ föreningsfrihet, förbud mot rasistiska organisationer,

retroaktivitetsförbud, skydd mot diskriminering, äganderätt samt partibidrag

från fackligt anslutna personer. Huvuddelen av motionsyrkandena är snarlika

motioner som utskottet behandlade ingående våren 2003, och de behandlas

därför förhållandevis översiktligt i detta betänkande. Utskottet avstyrker

samtliga motionsyrkanden. 17 reservationer har avgetts.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Förstärkt skydd för fri- och rättigheterna, m.m.

Riksdagen avslår motion 2003/04:K271 yrkandena 8, 9 och 11.

Reservation 1 (m)

2. Utvidgat skydd för fri- och rättigheter

Riksdagen avslår motion 2003/04:K399.

Reservation 2 (kd)

3. Värdekommission

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K386 och 2003/04:Ub321 yrkandena 1

och 2.

Reservation 3 (kd)

4. Individuella rättigheter

Riksdagen avslår motion 2003/04:K223 yrkandena 1 och 2.

Reservation 4 (c)

5. Vitbok

Riksdagen avslår motion 2003/04:K352.

6. Rätten till liv

Riksdagen avslår motion 2003/04:So636 yrkande 1.

Reservation 5 (kd)

7. Livsåskådningsfrihet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K266 och 2003/04:K324 yrkandena 1

och 2.

Reservation 6 (mp)

8. Samvetsfrihet

Riksdagen avslår motion 2003/04:K272 yrkandena 1 och 2.

Reservation 7 (kd) - villkorad

9. Negativ föreningsfrihet

Riksdagen avslår motion 2003/04:K271 yrkande 14.

Reservation 8 (m, fp, kd, c)

10. Åtgärder mot rasistiska organisationer

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K298, 2003/04:K398 och 2003/04:Sf402

yrkande 20.

Reservation 9 (kd)

11. Retroaktivitetsförbud

Riksdagen avslår motion 2003/04:K247.

Reservation 10 (m, kd, c)

12. Rättsligt bindande skyddsregler

Riksdagen avslår motion 2003/04:K395.

Reservation 11 (kd)

13. 1 kap. 2 § regeringsformen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K390 yrkande 1 och 2003/04:K402

yrkande 1.

Reservation 12 (mp)

14. 2 kap. 15 § regeringsformen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K390 yrkande 2, 2003/04:K402 yrkande

2 och 2003/04:K418 yrkande 14.

Reservation 13 (fp, v, c, mp)

15. Samlad diskrimineringslag

Riksdagen avslår motion 2003/04:A258 yrkande 8.

Reservation 14 (m)

16. Översyn av lagstiftningen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K390 yrkande 4 och 2003/04:K402

yrkande 4.

Reservation 15 (mp)

17. EU-stöd till HBT-organisationer

Riksdagen avslår motion 2003/04:K418 yrkande 5.

Reservation 16 (fp, v, mp)

18. Äganderätt m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K271 yrkande 13, 2003/04:K361,

2003/04:K431, 2003/04:MJ404 yrkande 1, 2003/04:MJ412 yrkandena 1 och 3 och

2003/04:N412 yrkande 5.

Reservation 17 (m, fp, kd, c)

19. Partibidrag från fackligt anslutna personer

Riksdagen avslår motion 2003/04:K355 yrkandena 1-4.

Stockholm den 18 mars 2004

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär

Axel Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson

(v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias

Krantz (fp), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy

Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och Agne Hansson (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas ett fyrtiotal motionsyrkanden i fri- och

rättighetsfrågor. En lång rad motioner i dessa ämnen behandlades våren

2003 i betänkande 2002/03:KU26, där det gavs en beskrivning över utvecklingen

av skyddet för fri- och rättigheterna i Sverige samt inom EU och Europarådet.

Större delen av de nu aktuella motionsyrkandena har samma innebörd som

motioner som behandlades i det betänkandet. Dessa motionsyrkanden behandlas

denna gång i en förenklad ordning. För närmare bakgrundsbeskrivningar

hänvisas till betänkande 2002/03:KU26.

Utskottets överväganden

Förstärkt skydd för fri- och rättigheterna, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden sex

motioner som tar upp dels frågan om ett generellt förstärkt skydd för

fri- och rättigheterna, dels frågorna om tillsättande av en värdekommission

och om en vitbok för ett systematiskt arbete med reformer för att stärka

individens egenmakt och frihet. Jämför reservationerna 1 (m), 2, 3 (kd)

och 4 (c).

Motionerna

I motion K271 (m) yrkande 8 av Bo Lundgren m.fl. begärs ett tillkännagivande

till regeringen om grundlagsskyddet mot rättighetsinskränkande lagstiftning.

Enligt motionen åtnjuter vissa av de i regeringsformen garanterade fri-

och rättigheterna inte ett tillräckligt skydd. Grundlagens skydd mot

rättighetsinskränkningar bör vara lika starkt, oavsett vilken fri- och

rättighet det gäller. Härigenom skulle betydelsefulla förstärkningar av

enskildas rättigheter kunna uppnås. Det skulle bl.a. innebära att de tre

allmänna begränsningsgrunderna i 2 kap. 12 § andra stycket regeringsformen

blir tillämpliga även vid begränsning av t.ex. äganderätten. En inskränkning

skulle då endast få göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i

ett demokratiskt samhälle, och en begränsning skulle aldrig få gå utöver

vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den

och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria

åsiktsbildningen. I yrkande 9 begärs en generell förstärkning av

minoritetsskyddet vid inskränkningar i de medborgerliga fri- och rättigheterna,

vilket skulle kunna ske genom att reglerna om särskilt beslutsförfarande

med ett års uppskov i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen blir

tillämpliga. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande till regeringen om

förhållandet mellan Europakonventionen och regeringsformen. Den nuvarande

bristen på samstämmighet mellan Europakonventionens och regeringsformens

skyddsnivåer skulle kunna upphävas om Europakonventionen upphöjdes till

grundlag. Ett annan sätt vore enligt motionen att utvidga tillämpningsområdet

för 2 kap. 12 § regeringsformen till att omfatta även Europakonventionen.

I motion K223 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 1 och 2 begärs

tillkännagivanden till regeringen om behovet av en lagstiftning som innebär

få, men tydligare individuella rättigheter som ersättning för dagens

sociala rättigheter samt om en lista för medborgarrättigheter. De lagar

som i dag reglerar stora delar av den kommunala verksamheten, som skollagen

och socialtjänstlagen, bör ses över i syfte att ersätta detaljregleringen

av kommunernas verksamhet med utkrävbara rättigheter för individen. I

Sverige har man enligt motionen traditionellt valt att garantera utsatta

grupper särskilt stöd genom lagstiftning som reglerar exempelvis kommunerna.

Detta innebär två problem, nämligen att rättigheten - till exempel

tillgänglighet till offentliga lokaler - inte blir utkrävbar för individen,

samtidigt som det innebär en onödig reglering av hur kommunen väljer att

uppfylla sitt åtagande.

Olika myndigheter har enligt motionen svårt att samarbeta och incitamenten

för förbättringar är små. Medborgarna har rätt att kräva att myndigheter

skall samverka i samordnade system som är överblickbara och förutsägbara.

I syfte att stärka den enskilde människans och de civila organisationernas

ställning bör prövas en möjlighet att gentemot statliga myndigheter och

förvaltning inrätta en lista över medborgarnas rättigheter. En sådan

rättighetslista bör innehålla krav på att dröjsmål inte får förekomma utan

giltiga skäl samt en angivelse av den tid som skall gälla för svar från

myndigheten eller för verkställighet, liksom krav på vänligt och korrekt

bemötande.

I motion K399 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) begärs att regeringen skall

tillsätta en utredning med anledning av behovet av förstärkta fri- och

rättigheter. I motionen framhålls att ett samhälles grundvärden är förankrade

i gemenskap och bestäms av kulturarvet. I ett rättssamhälle har lagarna

och lagstiftningen en inre systematik och ett sammanhang. Rätten är inte

ett partipolitiskt instrument utan skall ses utifrån helhetsperspektivet.

Den legitima rättsstaten måste visa respekt för grundläggande fri- och

rättigheter och respektera varje människas integritet oberoende av religion,

ålder, ras, kön, sexuell identitet, ekonomisk eller social ställning,

etnisk eller politisk tillhörighet.

Det är enligt motionen viktigt att sortera ut rättspositivismen ur det

rättsliga perspektivet i arbetet med att förstärka de mänskliga fri- och

rättigheterna. Exempel på områden som borde bearbetas ytterligare är t.ex.

vidden av skyddet för den mänskliga integriteten liksom föräldrarätten,

den negativa föreningsfriheten, samvetsfriheten och äganderätten. Området

för rättighetsskydd bör vidare enligt motionen omfatta även förhållanden

mellan enskilda. I denna del råder inte full parallellitet mellan

regeringsformen och Europakonventionen, som kan antas ålägga konventionsstaterna

viss skyldighet att genom lagstiftning trygga vissa fri- och rättigheter

även mellan enskilda.

I Ingvar Svensson m.fl. (kd) anför i motion K386 anförs att det behövs en

värdekommission för att stimulera en bred offentlig debatt om människovärdet

och de mänskliga fri- och rättigheterna. Motionärerna hänvisar till den

norska värdekommissionen och framhåller att det finns anledning att

fokusera t.ex. på vilka de grundläggande värdena för ett gott samhälle är

och vilka som är inspirationsgivare, på hur etiken/värdena tillägnas, på

familjens, skolans, rättssystemets, mediernas och övriga signalgivares

betydelse, på hur rättssystemet och rättänkande byggs upp utifrån den

gemensamma värdebasen, på samhällsekonomins beroende av en fungerande

etik i form av tillit och förtroende, på ekonomins drivkrafter, på familjens

betydelse för ett gemenskapstänkande samt på värdebasens utveckling och

betydelse för företags- och organisationskulturer, informationssamhället

och ett samhälle med allt större etnisk mångfald. I Tuve Skånberg (kd)

begär i motion Ub321 yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag om en brett sammansatt nationell värdekommission

med uppgift att belysa frågor kring familjens fostrande betydelse, värdet

av den klassiska kristna etiken, behovet av vårdnadsbidrag och mer resurser

till familjerådgivningen samt med förslag till konkreta åtgärder för att

stärka den ekonomiska etiken.

I motion K352 av Christer Nylander (fp) begärs en vitbok för ett systematiskt

arbete med reformer för att stärka individens egenmakt och frihet. Enligt

motionären behövs reformer som tar bort marginaleffekter i skattesystemet

och ger mer pengar i plånboken, som i skolan ger varje elev möjlighet att

lära efter förmåga, som ökar valfriheten i välfärden, som ger de anställda

mer makt över arbetstid och över socialförsäkringarna, som ger äldre och

handikappade tydliga rättigheter och som gör det enklare att starta och

driva företag.

Tidigare behandling

Motionsyrkanden med samma innebörd som motion K271 yrkandena 8, 9 och 11

(m) behandlades våren 2003 i betänkande 2002/03:KU26. Utskottet avstyrkte

yrkanden om bl.a. en utvidgning av området för begränsningsgrunderna enligt

2 kap. 12 § andra stycket regeringsformen och om utvidgning av minoritetsskyddet

vid fri- och rättighetsbegränsande lagstiftning till ytterligare rättigheter

med hänvisning till tidigare uttalanden om att den gällande regleringen

vuxit fram under stort samförstånd mellan partierna och till att regleringen

ger ett tillräckligt skydd för minoriteter i riksdagen (s. 25). Ett yrkande

i frågan om Europakonventionens förhållande till regeringsformen avstyrktes

med hänvisning till att utskottet tidigare hade avstyrkt liknande yrkanden

(s. 26). Utskottet hade då anfört att regleringen av de grundläggande

rättigheterna i 2 kap. regeringsformen till stor del utformats med

Europakonventionen som inspirationskälla och att konventionen inte getts

grundlagsstatus främst beroende på att man ville undvika en dubbelreglering

på samma konstitutionella nivå av vissa rättigheter och av hur dessa får

begränsas. När det gäller alternativet att utvidga tillämpningsområdet

för 2 kap. 12 § regeringsformen till att omfatta även Europakonventionen

hade utskottet hänvisat till att en sådan ordning skulle skapa oklarhet

om konventionens ställning. Utskottet ansåg mot den bakgrunden fortfarande

att det inte fanns anledning att ge Europakonventionen grundlags status

eller förstärka konventionens ställning på annat sätt. En reservation (m)

avgavs.

En fråga om individuellt utkrävbara rättigheter liknande den fråga som

tas upp i motion K223 (c) yrkande 1 har nyligen när det gäller funktionshindrade

behandlats av socialutskottet i betänkandet Uppföljning av den nationella

handlingsplanen för handikappolitiken (bet. 2003/04:SoU2). Socialutskottet

avstyrkte en motion med hänvisning till att den nationella handlingsplanen

är inriktad på generella lösningar och den allmänna tillgängligheten i

samhället. Detta borde leda till ett minskat behov av särlösningar och

till att alltfler kan delta i samhällslivet på likvärdiga villkor.

Socialutskottet ville också erinra om att Diskrimineringskommittén har i

uppdrag att bl.a. överväga behovet av en sammanhållen

diskrimineringslagstiftning

samt behovet av regler som ger skydd mot diskriminering av personer med

funktionshinder i bemärkelsen bristande tillgänglighet. Riksdagen borde

inte föregripa kommande förslag.

Konstitutionsutskottet avstyrkte våren 2002 en motion (c) om individuellt

utkrävbara rättigheter och förstärkt kommunalt självstyre (bet. 2001/02:

KU14, s. 25) med hänvisning till den då aviserade översynen av uppgifts-

och ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och landstingen.

Frågan om rättighetslista och bemötandet hos myndigheter har behandlats

av konstitutionsutskottet vid flera tidigare tillfällen, senast våren

2003 i betänkandet Statlig förvaltning (bet. 2002/03:KU23). Utskottet

avstyrkte (s. 34) motionsyrkanden med hänvisning till att olika myndigheter

inom ramen för det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet har ställt

ut löften i form av serviceåtaganden till medborgarna och företagen om

vad de kan förvänta sig eller kräva när det gäller t.ex. handläggningstider.

En generell reglering därvidlag skulle riskera att försvåra anpassningen

till enskilda myndigheters förutsättningar. Mot denna bakgrund vidhöll

utskottet sin tidigare uppfattning att det inte har visat sig föreligga

ett generellt behov av att införa en rätt till dröjsmålstalan eller ett

system med tidsgränser för myndighets svar. En reservation (c) avgavs.

En motion med samma innebörd som motion K339 (kd) gällande en utredning

om förstärkta fri- och rättigheter avstyrktes av utskottet våren 2003 i

betänkandet Fri- och rättighetsskyddsfrågor (bet. 2002/03:KU26, s. 26).

Utskottet hänvisade till tidigare uttalanden om att utredningar visat att

det inte var praktiskt möjligt att i grundlag ta in en generell reglering

av skyddet för fri- och rättigheter mellan enskilda. Utskottet hade vidare

vid flera tidigare tillfällen tagit ställning mot en sådan utvidgning av

fri- och rättighetsskyddet som förordades i motionen i fråga om bl.a. den

mänskliga integriteten och om föräldrarätt. Utskottet ansåg inte heller

att skyddet för den negativa föreningsrätten och äganderätten var

otillräckligt. En reservation (kd) avgavs.

Utskottet avstyrkte också i samma betänkande med hänvisning till tidigare

ställningstaganden en motion (kd) om tillsättandet av en sådan värdekommission

som avses i de nu aktuella motionerna K386 (kd) och UbU321 (kd) yrkandena

1 och 2. En reservation (kd) avgavs.

Utskottets ställningstagande

En samlad översyn av regeringsformen är aviserad, och samtal har förts

med de politiska partierna om innehållet i översynen. Enligt utskottets

mening bör resultatet av detta förberedelsearbete inte föregripas. Utskottet

är inte nu berett att frångå sina tidigare bedömningar i fråga om en

utvidgning av området för begränsningsgrunderna enligt 2 kap. 12 § andra

stycket regeringsformen om minoritetsskyddet vid fri- och rättighetsbegränsande

lagstiftning eller om Europakonventionens förhållande till regeringsformen.

Motion K271 yrkandena 8, 9 och 11 (m) avstyrks följaktligen.

Inte heller är utskottet berett att nu ändra sina tidigare ställningstaganden

när det gäller en värdekommission eller en utredning om förstärkta fri-

och rättigheter gällande vidden av skyddet för den mänskliga integriteten

och förhållanden mellan enskilda. Motionerna K386 (kd), K399 (kd) och

Ub321 yrkandena 1 och 2 (kd) avstyrks följaktligen.

Utskottet gör vidare inte nu någon annan bedömning än tidigare när det

gäller frågan om en lagstiftning om individuella rättigheter som ersättning

för dagens sociala rättigheter samt en lista för medborgarrättigheter.

Motion K223 yrkandena 1 och 2 (c) avstyrks.

Utskottet är slutligen inte berett att ställa sig bakom ett tillkännagivande

till regeringen om en vitbok för ett systematiskt arbete i syfte att stärka

individens egenmakt och frihet och avstyrker därför motion K352 (fp).

Rätten till liv

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande ett

motionsyrkande (kd) om rätten till liv. Jämför reservation 5 (kd).

Motionen

I Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begär i motion So636 yrkande 1 begärs ett

tillkännagivande till regeringen om ett grundlagsfästande av rätten till

liv. Rätten till mänskligt liv är av den karaktären att det borde åligga

det allmänna att positivt verka för att denna rätt skyddas och främjas.

Den mest grundläggande mänskliga rättigheten, rätten till liv, bör ingå

i regeringsformens värdeorientering i målsättningsstadgandena. 1 kap. 2

§ regeringsformen bör lyda: "Den offentliga makten skall utövas med respekt

för människovärdets okränkbarhet, alla människors lika värde och för den

enskilda människans frihet och värdighet."

Tidigare behandling

En motion (kd) om rätten till liv avstyrktes av utskottet våren 2002 (bet.

2001/02:KU15, s. 23). Utskottet hänvisade till att Fri- och rättighetskommittén

år 1993 i denna fråga fann att befintlig lagstiftning väl motsvarade de

krav som kan ställas i en rättsstat och att rätten till liv genom

Europakonventionens inkorporering kom till ett positivt uttryck i svensk

lagstiftning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande. Motion So636 yrkande

1 avstyrks följaktligen.

Livsåskådningsfrihet

Utskottets förslag i korthet

En motion (s) om grundlagsskydd för livsåskådningsfrihet - t.ex. i fråga

om veganism - avstyrks med hänvisning till tidigare ställningstagande.

Med hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrks också en motion

(fp) om vegetarisk och vegansk mat vid offentliga inrättningar. Jämför

reservation 6 (mp).

Motionerna

I Hillevi Larsson (s) begär i motion K324 yrkandena 1 och 2 begärs att

det grundlagsskydd som gäller trosuppfattning ses över i syfte att även

sekulära livsåskådningar, t.ex. veganism, omfattas. Tron att det är fel

att döda och äta upp djur när det finns alternativ är enligt motionären

på intet sätt en mindre stark och okränkbar tro än tron på Gud.

På vissa skolor vägras veganerna vegankost och riskerar därmed både hälsa

och skolresultat. Det är enligt motionären dessutom en uppenbar kränkning

av livsåskådning. Att sådan diskriminering inte bör få förekomma bör

tillkännages för regeringen.

Frågan om vegetarisk och vegansk mat i offentliga inrättningar tas upp i

motion K266 av Birgitta Ohlsson (fp). Motionären begär ett tillkännagivande

till regeringen om att kommunala, landstingskommunala och statliga

inrättningar skall vara skyldiga att erbjuda vegetarisk och vegansk mat när

så efterfrågas. Genom hela den moderna historien har enligt motionen det

offentliga motarbetat och negativt särbehandlat just individer som valt

djurfri kost. Denna form av etisk diskriminering skall enligt motionen

inte accepteras i ett samhälle som bör förhålla sig neutralt inför människors

olika livsval. Vilka matkrav vi har som individer, oavsett om de är etiskt,

hälsomässigt eller religiöst grundade, bör respekteras så länge de rör

sig inom svensk lagstiftning.

Tidigare behandling

Våren 2003 avstyrkte utskottet en motion om grundlagsskydd mot diskriminering

på grund av livsåskådning (bet. 2002/03:KU26, s. 30) med hänvisning till

tidigare uttalanden. I betänkandet gavs en utförlig bakgrundsbeskrivning

av regeringsformens skydd för bl.a. religionsfriheten och andra friheter,

Europakonventionens regler om opinionsfriheterna och FN:s deklaration om

de mänskliga rättigheterna. Utskottet hade tidigare (bet. 1992/93:KU2,

bet. 1996/97:KU14) hänvisat till att livsåskådningsfriheten redan skyddas

av olika regler i regeringsformen och även till att i den mån begreppet

livsåskådningsfrihet inte omfattas av religionsfriheten ger andra i

regeringsformen upptagna fri- och rättigheter ett gott skydd mot icke

önskvärda ingrepp. Det kunde enligt utskottet inte heller bortses från de

avgränsningsproblem som kunde finnas när det gäller att avgöra vad som

inryms i begreppet livsåskådningsfrihet.

I betänkandet Statlig förvaltning (bet. 2002/03:KU23, s. 74 f.) behandlades

våren 2003 motioner om vegansk och vegetarisk mat med samma innebörd som

den nu aktuella. Enligt utskottet var det inte en angelägenhet för riksdag

och regering att besluta om regler för vilket slags mat som serveras i

offentlig regi, t.ex. i skolan, utan för kommuner inom ramen för den

kommunala självstyrelsen och andra berörda myndigheter. Utskottet var

således inte berett att förorda en nationell princip i detta avseende och

avstyrkte därför motionerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande. Motionerna K324

yrkandena 1 och 2 (s) och K266 (fp) avstyrks.

Samvetsfrihet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande en

motion (kd) om att införliva samvetsfriheten i regeringsformens

rättighetskatalog. Jämför reservation 7 (kd).

Motionen

I motion K272 av Per Landgren och Tuve Skånberg (kd) yrkandena 1 och 2

begärs tillkännagivanden till regeringen om att införliva samvetsfriheten

i rättighetskatalogen i Sveriges grundlag och om tillämpningen av redan

existerande samvetsfrihet inom sjukvård och högskoleutbildning.

Tidigare behandling

En motion (kd) med samma innebörd som den nu aktuella avstyrktes våren

2003 i betänkandet Fri- och rättighetsskyddsfrågor (bet. 2002/03:KU26, s.

33). Utskottet redovisade utförligt resultatet av utredningsverksamhet

på området samt utbildningsutskottets och socialutskottets tidigare

ställningstaganden (bet. 1993/94:UbU16 respektive bet. 1994/95:SoU21).

Utskottet hänvisade till tidigare avstyrkanden av liknande motioner (kd)

och fann inte nya omständigheter som talade för en annan bedömning. En

villkorad reservation (kd) avgavs.

Tidigare (bet. 2001/02:KU15 s. 87 f.) hade konstitutionsutskottet hänvisat

till att frågan om en samvetsklausul inom sjukvården och högskoleutbildningen

varit föremål för ingående bedömningar inom riksdagen och av en offentlig

utredning, varvid befunnits att övervägande skäl talade mot att införa

sådana samvetsklausuler.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker

följaktligen motion K272 yrkandena 1 och 2 (kd).

Negativ föreningsfrihet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare behandling ett motionsyrkande

(m) om ändring i regeringsformen i syfte att tydliggöra att enskilda utan

organisationstvång kan ingå bl.a. icke-kollektivavtalsbundna arbetsrättsavtal.

Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c).

Motionen

I Bo Lundgren m.fl. (m) begär i motion K271 yrkande 14[Avslag] begärs en

ändring av regeringsformen så att det klart framgår att enskilda utan

organisationstvång kan ingå exempelvis icke-kollektivavtalsbundna

arbetsrättsavtal.

Tidigare behandling

Utskottet avstyrkte våren 2003 ett motionsyrkande med samma innebörd som

det nu aktuella (bet. 2002/03:KU26 s. 41). Utskottet hänvisade till att

yrkandet avstyrkts vid flera tidigare tillfällen i huvudsak med motiveringen

att det inte är praktiskt möjligt eller lämpligt att till utredning ta

upp också den i sin helhet mycket omfattande frågan om rättighetsskydd

för enskild mot annan enskild. Frågan om ett sådant skydd borde lösas

inom den vanliga lagstiftningens ram. Utskottet hade tidigare anfört att

den grundlagsskyddade negativa föreningsrätten ger medborgarna ett skydd

mot att det allmänna tvingar någon att tillhöra en politisk sammanslutning,

trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning i politiskt, religöst,

kulturellt eller annat sådant hänseende. Vidare hade utskottet hänvisat

till att den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna sedan den 1 januari 1995

gäller som lag i Sverige. Enligt konventionen skall envar äga rätt till

frihet att deltaga i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet,

däri inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för

att skydda sina intressen. Enligt sin ordalydelse garanteras endast den

positiva föreningsfriheten, men Europadomstolen har fastslagit att rätten

till föreningsfrihet inbegriper rätten att inte vara medlem av en förening.

I betänkande 2003/04:KU26 avgavs en reservation (m, fp, kd, c) vari

begärdes ett förslag till en uttrycklig bestämmelse i regeringsformens fri-

och rättighetskatalog som ger skydd för den enskildes rätt att stå utanför

en organisation.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som inte vill föregripa resultatet av pågående förberedelsearbete

i fråga om en författningsöversyn, är inte berett att nu frångå sitt

tidigare ställningstagande. Motion K271 yrkande 14 (m) avstyrks.

Åtgärder mot rasistiska organisationer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden tre

motioner (mp respektive kd) om förbud riktade mot rasistiska organisationer.

Jämför reservation 9 (kd).

Motionerna

Två motioner tar upp frågan om förbud riktat mot rasistiska organisationer.

I Gustav Fridolin (mp) begär i motion K298 begärs en lag med förbud mot

rasistiska organisationer. Sverige har enligt motionen blivit ett centrum

för europeisk högerextremism, och enbart med lag kan högerextremisternas

organisationer förstöras. En lag skulle ge tid för att med information,

kartläggning och opinionsbildning bekämpa rasismen.

I Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf402 yrkande 20 begärs att deltagande

i och stöd till rasistiska och kriminella organisationer skall förbjudas.

Frågan behandlas mer ingående i motion K398 av Ingvar Svensson m.fl.

(kd), vari begärs ett tillkännagivande till regeringen om grundlagsstöd

för kriminalisering av enskilds stöd till eller deltagande i rasistisk

organisation, terroristgrupp eller annan organiserad brottslighet.

Motionärerna hänvisar till att Lagrådet påpekat att det inte är säkert att

de svenska bestämmelserna om medverkan, försök, förberedelse och stämpling

är tillräckliga för att tillgodose de krav på kriminalisering som finns

i artikel 2.2 i EU:s rambeslut mot terrorism.

Tidigare ställningstaganden

Utskottet behandlade våren 2003 en motion med samma innebörd som motion

K298 (mp). Utskottet redovisade i betänkandet Fri- och rättighetsskyddsfrågor

(bet. 2002/03:KU26, s. 33 f.) utförligt FN-konventionen om avskaffande av

alla former av rasdiskriminering, utredningsbetänkandet Organiserad rasism

(SOU 1991:75), vari föreslagits lagregler mot organiserad rasism och stöd

åt organiserad rasism, regeringens bedömning av utredningens förslag samt

betänkandet Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot

homosexuella, m.m. - straffansvarets räckvidd (SOU 2000:88). Utskottet

redovisade också tidigare behandling vid fyra tillfällen. Bland annat hade

utskottet hänvisat att Kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet

i oktober 2000 ansett att det inte borde ske en utvidgning av det

kriminaliserade området såvitt gäller deltagande i eller stöd till

sammanslutningar

där det förekommer brottslighet. Utskottet ansåg liksom vid tidigare

ställningstaganden bl.a. att svårigheterna att upprätthålla grundläggande

rättssäkerhetskrav vad gäller förutsebarhet och avgränsning av det straffbara

området för med sig att förbud mot rasistiska organisationer inte bör

införas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller tidigare ställningstaganden och avstyrker därför

motionerna K298 (mp) samt K398 och Sf402 yrkande 20 (båda kd).

Retroaktivitetsförbud

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande en

motion (m) om ytterligare begränsningar av riksdagens möjligheter att

fatta beslut om skatter och avgifter med retroaktiv verkan. Jämför

reservation 10 (m, kd, c).

Motionen

I motion K247 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begärs att det i

regeringsformen införs ytterligare begränsningar av möjligheterna för riksdagen

att med hänvisning till särskilda skäl fatta beslut om skatter och avgifter

med retroaktiv verkan. Användningen av den i lagstiftningen tänkta begränsade

möjligheten att lagstifta med retroaktiv verkan på skatteområdet leder

till stor rättsosäkerhet. Problemen har enligt motionären inte minskats

på senare år.

Tidigare behandling

I betänkande 2002/03:KU26 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande med samma

innebörd som det nu aktuella och av samma motionär, liksom en annan motion

(c) som vände sig mot retroaktiv lagstiftning. Utskottet hänvisade till

tidigare ställningstaganden. En reservation (m, kd, c) avgavs.

Utskottet har tidigare hänvisat till att bestämmelserna i regeringsformen

om grundläggande fri- och rättigheter utretts av Fri- och rättighetskommittén,

som bl.a. uttalat att den utformning som bestämmelsen i 2 kap. 10 § andra

stycket regeringsformen om förbud mot retroaktiv skattelagstiftning

erhållit syntes vara lämpligt avvägd. Utskottet anförde att de skäl för att

inte utvidga retroaktivitetsförbudet som anfördes av 1973 års fri- och

rättighetsutredning och Rättighetsskyddsutredningen fortfarande gjorde

sig gällande (bet. 1997/98: KU32, bet. 2001/02:KU15).

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att nu frångå sitt tidigare ställningstagande.

Motion K247 (m) avstyrks följaktligen.

Skydd mot diskriminering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en rad motioner dels om skyddet mot diskriminering i

allmänhet, dels om skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning

och könsidentitet. Jämför reservationerna 11 (kd), 12 (mp), 13 (fp, v, c,

mp), 14 (m), 15 (mp) och 16 (fp, v, mp) samt särskilt yttrande (v).

Motionerna

I Anders G Högmark m.fl. (m) begär i motion A258 yrkande 8 begärs att

positiv och negativ diskriminering i grundlagen tas bort. Motionärerna

vill skapa en tydlig, sammanhållen och enhetlig lagstiftning gällande

diskriminering. En enda lag med förbud mot diskriminering inom alla

samhällsområden är det mest ändamålsenliga och fruktbara på sikt. En

sammanhållen lag ger en tydlig signal att all diskriminering oavsett om det

handlar om kön, ras, religion, ålder, funktionshinder eller sexuell

läggning ses lika allvarligt från lagstiftarens sida.

I Ingvar Svensson m.fl. (kd) begär i motion K395 begärs ett tydligt

diskrimineringsskydd för människans integritet oberoende av religion, ålder,

ras, hudfärg, kön, språk, sexuell identitet, genetiska särdrag, börd,

ekonomisk eller social ställning, funktionshinder och etnisk eller politisk

tillhörighet. Det skydd som i dag finns i regeringsformen är inte rättsligt

bindande. Det är enligt motionen angeläget med skyddsregler i grundregler

som är rättsligt bindande och därmed också kan användas i rättsliga

processer. Frågan bör tas upp inom ramen för den översyn av regeringsformen

som aviserats.

I flera motioner begärs ett utökat skydd mot diskriminering på grund av

sexuell läggning. I Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion K418 yrkande

14 begärs att homosexuella, bisexuella och transpersoner skall omfattas

av regeringsformens förbud mot diskriminerande lagstiftning. Den nyligen

genomförda ändringen av målsättningsparagrafen i 1 kap. är enligt

motionärerna inte tillräcklig eftersom den inte innebär något förpliktigande

åtagande i lagstiftningsarbetet. En översyn bör göras av 2 kap. 15 §

regeringsformen. I motionens yrkande 5 begärs ett tillkännagivande till

regeringen om EU:s stöd till frivilligorganisationer på HBT-området. EU:s

handlingsprogram för att motverka diskriminering (det s.k. Equal-programmet)

ger stöd till projekt där frivilligorganisationer och arbetsmarknadens

parter utvecklar nya metoder för att motverka diskriminering. Sverige bör

agera inom EU för att framtida satsningar mot diskriminering på ett bättre

sätt än hittills beaktar behovet av ny metoder för att förebygga eller

motverka diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet.

I motionerna K390 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) yrkandena 1, 2 och 4

och K402 av Hillevi Larsson och Börje Vestlund (s) yrkandena 1, 2 och 4

begärs att könsidentitet skall omfattas av 1 kap. regeringsformen, att

skyddet mot diskriminering i 2 kap. 15 § regeringsformen skall omfatta

också sexuell läggning samt att det skall göras en översyn av förekomsten

av återstående diskriminering i lagstiftningen mot homosexuella, bisexuella

och transpersoner.

Tidigare behandling m.m.

Utskottet avstyrkte våren 2003 i betänkande 2002/03:KU26 (s. 44 f.) en

rad motioner med samma innebörd som de nu aktuella. I flera motioner hade

då tagits upp frågan om en utvidgning av det skydd mot diskriminerande

lagstiftning som ges i 2 kap. 15 § regeringsformen till att också omfatta

diskriminering på grund av sexuell läggning och diskriminering av

homosexuella, bisexuella och transpersoner. Utskottet hänvisade till att

riksdagen nyligen beslutat om ett införande i 1 kap. 2 § regeringsformen

av ett skydd mot diskriminering till följd av sexuell läggning och till

att utskottet förklarat sig inte berett att förorda att en bestämmelse om

skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning skulle föras in i

2 kap. regeringsformen. I två reservationer (v och mp resp. fp) begärdes

att bestämmelsen i 2 kap. 15 § om skydd mot diskriminering skulle utvidgas

till att gälla även diskriminering på grund av sexuell läggning. I en

reservation (kd) begärdes ett tydligt skydd mot diskriminering för människans

integritet oberoende av olika faktorer. Två reservationer (fp, mp) gällde

en utvidgning av skyddet i 1 kap. 2 § regeringsformen till att även

uttryckligen gälla diskriminering på grund av könsidentitet, respektive en

samlad genomgång av homosexuellas situation inom olika lagstiftningsområden.

I en reservation (mp) begärdes en samlad lag mot alla former av diskriminering.

När det gäller frågan om diskriminering på grund av könsidentitet ville

utskottet hänvisa till att det i förarbetena till den nyligen beslutade

ändringen av 1 kap. 2 § regeringsformen framhållits att uppräkningen av

otillåtna diskrimineringsgrunder endast är exemplifierande och inte

uttömmande. Det åligger alltså det allmänna att motverka diskriminering

även på grund av andra - liknande - osakliga omständigheter som gäller

den enskilde som person. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att det inte

var nödvändigt med utvidgning av 1 kap. 2 § så att även diskriminering på

grund av könsidentitet omnämns.

Utskottet hänvisade vidare till Diskrimineringskommitténs arbete. Kommittén

har i uppdrag att överväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering

som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden

och överväga en samordning eller sammanslagning av ombudsmän, dock ej

Riksdagens ombudsmän. Frågor som gäller diskrimineringsgrunden sexuell

läggning, ett särskilt skydd mot diskriminering av transpersoner och

behovet av lagstiftning mot diskriminering på grund av ålder omfattas av

kommitténs uppdrag. Enligt utskottets mening borde resultatet av kommitténs

arbete inte föregripas. När det gällde en översyn av lagstiftningen för

att undanröja förekomsten av återstående diskriminering i lagstiftningen

mot homosexuella, bisexuella och transpersoner ville utskottet hänvisa

till att Ombudsmannen mot diskriminering av homosexuella har som uppgift

bl.a. att föreslå regeringen åtgärder som kan ha betydelse för att motverka

att diskriminering förekommer. Dels sker detta inom ramen för det gängse

remissförfarandet, dels gör ombudsmannen framställningar på eget initiativ.

När det gäller transsexualitet har Jämställdhetsombudsmannen motsvarande

uppgift på arbetslivsområdet. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att en

översyn av hela lagstiftningsområdet i ett sammanhang inte var nödvändig.

Den 1 juli 2003 trädde en ny lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

i kraft liksom ändringar i 1999 års diskrimineringslagar, som skall gälla

även när en arbetsgivare beslutar om eller vidtar åtgärder som rör

yrkespraktik, utbildning eller yrkesvägledning. Diskrimineringsförbudet gäller

till skydd för en enskild person i fråga om diskrimineringsgrunderna etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och

funktionshinder i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller

bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap, medverkan och

medlemsförmåner i arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer

eller yrkesorganisationer samt varor, tjänster och bostäder. I fråga om

etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning gäller

förbuden också i fråga om socialtjänst, socialförsäkring,

arbetslöshetsförsäkring

samt hälso- och sjukvård.

Regeringen har i juni 2003 beslutat att en utredare skall föreslå de

lagändringar som behövs för att skyddet mot diskriminering på grund av

sexuell läggning så långt möjligt skall vara detsamma som i fråga om etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning enligt lagen om förbud

mot diskriminering. En proposition i frågan har aviserats till september

2004.

En beskrivning av gemenskapsinitiativet Equal 2000-2006 finns på Svenska

ESF-rådets webbplats. EU och Sverige satsar enligt informationen på

webbplatsen resurser för att goda krafter från olika delar i samhället skall

få möjlighet att samverka och skapa nya mönster för att förhindra att

människor diskrimineras och utestängs i arbetslivet. Projekten skall drivas

i samarbete med grupper i andra europeiska länder som delar programmets

vision. Inför den kommande ansökningsomgången den 8 mars- den 30 juni

2004 lyfts fem områden särskilt fram. Dessa är i korthet: Strukturer som

hindrar övergången från skola till arbetsliv; Äldres möjlighet att jobba

kvar så länge de vill; Strukturer och attityder som utestänger, diskriminerar

och kan leda till ohälsa; Ta till vara tidigare gjorda erfarenheter för

att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden; Asylsökandes situation.

En övergripande målsättning för gemenskapsinitiativet Equal 2000-2006 i

Sverige är enligt det nationella grunddokumentet ett arbetsliv utan

diskriminering och ojämlikhet och som är präglat av mångfald. Ett sådant

arbete tar till vara alla människors kompetens och utvecklingsmöjligheter

oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och eventuella

funktionshinder.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det angeläget att det finns ett grundlagsskydd

mot diskriminering av olika slag. Utskottet anser således inte att

grundlagsskyddet bör tas bort. En grundlagsreglering utesluter självfallet

inte en sammanhållen och enhetlig reglering i vanlig lag om

diskrimineringsskydd.

Enligt utskottets mening bör resultatet av Diskrimineringskommitténs

arbete med en samlad diskrimineringslag inte föregripas. Motion A258

yrkande 8 avstyrks.

När det gäller frågan om ett tydligt diskrimineringsskydd för människans

integritet oberoende av religion, ålder, ras, hudfärg, kön, språk, sexuell

identitet, genetiska särdrag, börd, ekonomisk eller social ställning,

funktionshinder och etnisk eller politisk tillhörighet anser utskottet

att det pågående förberedelsearbetet för en författningsöversyn inte bör

föregripas. Utskottet är inte nu berett att göra någon annan bedömning än

vid frågans behandling för ett år sedan. Motion K395 (kd) avstyrks

följaktligen.

Utskottet är inte heller berett att nu tillstyrka ändringar i det nyligen

införda grundlagsskyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning,

vare sig i fråga om begreppet könstillhörighet eller införande av ett

skydd i fråga om sexuell läggning också i 2 kap. 15 § regeringsformen.

Motionerna K418 yrkande 14 (fp), K390 yrkandena 1 och 2 (mp, fp, v, c)

och K402 yrkandena 1 och 2 (s) avstyrks.

Utskottet vidhåller också sitt ställningstagande för ett år sedan i fråga

om en genomgång av lagstiftningen i ett sammanhang för att undanröja

eventuellt återstående diskriminering i lagstiftningen mot homosexuella,

bisexuella och transpersoner. Utskottet anser fortfarande inte - mot

bakgrund av de uppgifter som ankommer på Ombudsmannen mot diskriminering

på grund av sexuell läggning och Jämställdhetsombudsmannen - att en sådan

genomgång är nödvändig. Motionerna K390 yrkande 4 (mp, fp, v, c) och K402

(s) yrkande 4 avstyrks.

Mot bakgrund av målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § regeringsformen om

att det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av

bl.a. sexuell läggning eller annan omständighet som gäller den enskilde

som person saknas enligt utskottets mening anledning att anta annat än

att svenska representanter inom ramen för EU-arbetet mot diskriminering

verkar för att behovet av nya metoder för att förebygga eller motverka

diskriminering även på grund av sexuell läggning eller könsidentitet

beaktas. Enligt utskottets mening är det därför inte nödvändigt med något

tillkännagivande till regeringen med anledning av motion K418 yrkande 5

,(fp).

Äganderätt m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet vidhåller tidigare ställningstaganden och avstyrker en rad

motioner (m, kd, c) om förstärkning av skyddet för äganderätten i olika

avseenden och om full ersättning vid ingrepp i äganderätten. Jämför

reservation 17 (m, fp, kd, c).

Motionerna

Flera motioner tar upp skyddet för äganderätten. I motion K271 av Bo

Lundgren m.fl. (m) yrkande 13[Avslag] begärs med hänvisning till

Europakonventionen att äganderätten anpassas till samhällsutvecklingen och att

skyddet utökas så att det uttryckligen omfattar även annan egendom än

mark och byggnader. Samhällsutvecklingen har enligt motionen lett till

att en ökande andel av samhällets totala förmögenhetsmassa i dag består

av immateriella tillgångar i form av utbildning, dataprogram, och databaser,

musik, varumärken, närings- och patenträtter m.m., vilket understryker

den motsättning som finns mellan den enskildes upphovsrätt och den enskildes

förfogande- och nyttjanderätt. I motion MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd

m.fl. (m) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att

äganderätten skall stärkas i grundlagen. Motionärerna hänvisar till att

Europakonventionen som inkorporerats i svensk rätt slår fast att envar

fysisk eller juridisk persons rätt till sin egendom skall lämnas okränkt

och att ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse

och under de förutsättningar som gäller enligt lag och av folkrättens

allmänna grundsatser. Med egendom avses inte bara fast och lös egendom

utan även rättigheter som fordringar och immateriella rättigheter. Något

motsvarande skydd för sådan egendom finns inte i regeringsformen. Det är

enligt motionen angeläget att regeringsformen innehåller en regel som

står i full samklang med Europakonventionen, som slår fast att den enskilda

äganderättens princip är okränkbar och att inskränkningar bara får ske i

klart angivna fall och med full ersättning. Samhällsutvecklingen i stort

har enligt motionen inte minst genom IT-utvecklingen lett till att en

ökande andel av samhällets totala förmögenhetsmassa består av immateriella

tillgångar i form av utbildning, dataprogram och databaser, musik, varumärken,

närings- och patenträtter m.m.

I Jan Andersson m.fl. (c) begär i motion MJ412 yrkandena 1 och 3 begärs

tillkännagivanden till regeringen om vikten av att värna det privata

ägandet utifrån ett federalistiskt perspektiv och om att den privata

äganderätten måste skyddas och ständigt försvaras. Att besluten fattas på

lägsta effektiva nivå, alltså så nära som möjligt dem de berör, förutsätter

till viss del att även ägandet är decentraliserat till den lägsta effektiva

nivån. Utgångspunkten är att det individuella privata ägandet är den nivå

man bör utgå ifrån. Det är enligt motionärerna olyckligt om gränserna för

vad en markägare skall acceptera i form av inskränkningar flyttas så att

denna form av inskränkning tillåts i större grad. Ett ensidigt hävdande

av det gemensammas intresse framför den enskildes äganderätt riskerar att

leda till en ökad misstro mot rättsstaten och till att människor i mindre

utsträckning känner det personliga ansvaret.

I Bengt-Anders Johansson (m) begär i motion K361 begärs en ändring i 2 kap.

18 § regeringsformen så att den som tvingas avstå egendom till det

allmänna eller annan skall ha rätt till full ersättning. Enligt motionären

är Sverige det enda landet i Norden som inte i grundlagen har tagit in

ordet "full" i fråga om ersättningen. Motionären framhåller också vikten

av att anamma en stärkt äganderätt i grundlagen.

I Alf Svensson m.fl. (kd) anför i motion N412 yrkande 5 anförs att

äganderätten måste erkännas som fundamental princip och ges grundlagsskydd.

Sverige har enligt motionen ett sämre lagligt skydd för äganderätten,

det gäller särskilt ersättning vid expropriation. Med dagens ersättningsregler

i expropriationslagen kan de markägare som tvingas avstå mark för t.ex.

bredbands- och mobiltelenätutbyggnad få ersättningar som framstår som

jämförelsevis obetydliga. Expropriationslagen i denna del är föråldrad.

Lagens ersättningsregler är inte anpassade till dagens tvångsförvärv som

i många fall sker för att förutom allmänna intressen tillgodose

privatekonomiska intressen. Det är enligt motionen hög tid att se över och

reformera ersättningsreglerna vid tvångsförvärv.

I Henrik von Sydow (m) begär i motion K431 begärs ett tillkännagivande

till regeringen om ett konvent för att stärka skyddet för mänskliga

rättigheter som äganderätt och näringsfrihet. Enligt motionen är diskussionen

om hur samhället bör skydda enskilda människors grundläggande och s.k.

negativa rättigheter starkt eftersatt. För att på bästa sätt gjuta nytt

liv i och förståelse för de bortglömda mänskliga rättigheterna som äganderätt

och näringsfrihet bör det i samband med regeringens planerade översyn av

den svenska författningen arrangeras ett konvent med företrädare för det

civila samhället och representanter för folkvalda församlingar. Konventets

syfte måste vara att föreslå, förankra och fungera som referens för

nödvändiga författningsförändringar som stärker den enskildes äganderätt

och näringsfrihet.

Tidigare behandling

I betänkandet Fri- och rättighetsskyddsfrågor (bet. 2002/03:KU26 s. 71)

våren 2003 avstyrkte utskottet med hänvisning till tidigare ställningstaganden

motioner med delvis samma innebörd som motionerna K271 yrkande 13 (m),

MJ404 yrkande 1 (m) och MJ412 yrkandena 1 och 3 (m ) som gäller förstärkt

skydd för äganderätten. I en reservation (m, fp, kd och c) begärdes ett

förstärkt skydd för äganderätten i samklang med Europakonventionen och

med tydliga ersättningsregler vid inskränkning av nyttjanderätt.

I samband med behandlingen år 1994 av ett förslag från regeringen till ny

lydelse av 2 kap. 18 § regeringsformen avstyrkte utskottet motioner om

längre gående grundlagsskydd än vad regeringen hade föreslagit (bet.

1993/94: KU24 s. 28 f.). Utskottet ansåg det därvid inte motiverat att

låta all egendom, både fast och lös, omfattas av grundlagens egendomsskydd.

Utskottet pekade också på att bestämmelser varigenom den enskilde

tillförsäkras full ersättning eller ersättning för hela förlusten inte skulle

vara helt rättvisande med hänsyn till att vissa s.k. förväntningsvärden

inte är ersättningsgilla. Utskottet underströk vidare att införandet av

ett grundlagsskydd för rådighetsinskränkningar i sig inte innebar att

ersättningsrätten utvidgades i förhållande till vad som redan gällde.

Frågan om innebörden av 2 kap. 18 § regeringsformen behandlades av

konstitutionsutskottet våren 1998 i ett yttrande till jordbruksutskottet

över regeringens förslag till ny miljöbalk, varvid frågan om huruvida

ordalydelsen i paragrafen var förenlig med motiven diskuterades (yttr.

1997/98:KU8y). Utskottet gjorde då bedömningen att grundlagsbestämmelsen

trots den mindre tillfredsställande ordalydelsen måste uppfattas så att

en utvidgning av ersättningsrätten inte skett. Med anledning av flera

motioner från den allmänna motionstiden kom ett enigt konstitutionsutskott

i betänkande 1997/98:KU30 (s. 7) fram till slutsatsen att det inte gick

att bortse från att bestämmelsen i 2 kap. 18 § andra stycket regeringsformen

hade varit föremål för omfattande debatt och att Lagrådet förordat en

ändring av bestämmelsen. Även om utskottet ansåg att bestämmelsen måste

kunna uppfattas i enlighet med vad som avsetts vid dess tillkomst fanns

det anledning att se över dess lydelse.

Frågan behandlades åter av utskottet våren 2000 i betänkande 1999/2000:

KU11. Utskottet hänvisade till att det vid flera tillfällen avstyrkt

motioner om utvidgning av grundlagens egendomsskydd. Utskottet ansåg inte

att det framkommit skäl att ändra sin tidigare bedömning. Utskottet ansåg

inte heller att det fanns skäl att ge äganderätten samma skydd mot

begränsningar som gäller för de s.k. politiska rättigheterna. Även när det

gäller ersättningsfrågan hänvisade utskottet till tidigare avstyrkanden

vid flera tillfällen av motioner om en utvidgning till full ersättning.

Utskottet framhöll att när det i betänkande 1997/98:KU30 förordades att

ordalydelsen av 2 kap. 18 § regeringsformen skulle ses över, ansåg utskottet

att utredningen inte borde omfatta frågan om utvidgning till full ersättning.

Utskottet gjorde fortfarande samma bedömning.

1999 års författningsutredning, som hade i uppdrag bl.a. att se över

ordalydelsen av regeringsformens bestämmelse om egendomsskydd, avlämnade

i februari 2001 betänkandet Vissa grundlagsfrågor (SOU 2001:19). När det

gällde regeringsformens egendomsskydd konstaterade utredningen att man

misslyckats. Mot bakgrund av att ett förslag till ändring av grundlag bör

ha ett brett parlamentariskt stöd och att ett sådant stöd inte hade kunnat

uppnås, hade utredningen beslutat att avstå från att lägga fram något

förslag till ändrad lydelse av 2 kap. 18 § regeringsformen. Mot bakgrund

av utredningens slutsats lade inte regeringen fram förslag till ändrad

lydelse av 2 kap. 18 regeringsformen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte nu berett att gå ifrån sina tidigare ställningstaganden

i fråga om förstärkt skydd för äganderätten och avstyrker följaktligen

motionerna K271 yrkande 13 (m), MJ404 yrkande 1 (m) och MJ412 (c) yrkandena

1 och 3. Mot bakgrund av tidigare bedömningar är utskottet inte heller

berett att förorda en ändring av grundlagsregeln om ersättning för förlusten.

Motionerna K361 (m) och N412 yrkande 5 (kd) avstyrks följaktligen också.

Utskottet anser inte att det behövs ett konvent i syfte att stärka skyddet

för äganderätten och näringsfriheten. Motion K431 (m) avstyrks.

Partibidrag från fackligt anslutna personer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående beredningsarbete en motion

(fp, mp) om hinder för fackligt anslutna personer att mot sin vilja behöva

bidra till politiska partier, och om skydd mot att i sammanhanget behöva

avslöja sina politiska sympatier.

Motionen

I Carl B Hamilton och Åsa Domeij (fp) begär i motion K355 yrkandena 1-4

begärs lagregler i syfte att förhindra att fackligt anslutna personer mot

sin vilja skall behöva bidra till politiska partier eller

folkomröstningskampanjer

samt regler som särskilt skyddar fackligt anslutna personers rätt att

inte behöva avslöja sin partisympati för att undgå att ge bidrag till

politiskt parti eller folkomröstningskampanj. Motionärerna hänvisar till

att LO själv angett att man satsar 70 miljoner kronor till de socialdemokratiska

valarbetet medan förre riksdagsmannen Anders Johnson i boken Vi står i

vägen - Om LO, pengarna och politiken kommit fram till beloppet drygt 100

miljoner kronor valåret 1998. Därtill kommer lokala bidrag i reda pengar

samt gratisaktiviteter av till LO-sfären ansluten personal i valrörelsen.

Värdet av den extra arbetskraft som LO ställer till Socialdemokraternas

förfogande ett valår kan uppskattas till mycket stora belopp, sannolikt

flera hundra miljoner kronor.

Tidigare behandling

Utskottet avstyrkte våren 2003 en motion (fp, mp) med liknande innebörd

som den nu aktuella (bet. 2002/03:KU26, s. 79 f.). Utskottet hänvisade

till att frågan om allmänhetens insyn i hur partierna finansierar sin

politiska verksamhet var föremål för utredning. Även frågan om insyn i

lämnat indirekt stöd, bl.a. från olika intresseorganisationer i samhället,

i form av exempelvis stödannonsering, subventionering av annonskostnader

och personella resurser omfattades av uppdraget. Som regeringen framhållit

var en sådan insyn viktig. Informationen kunde enligt utskottet utgöra

ett underlag för väljarna vid val och främja en debatt om etik och

bevekelsegrunder i politiken. Informationen kunde också bidra till den interna

fackliga debatten i frågan. Utskottet var däremot inte berett att ställa

sig bakom de långtgående statliga ingrepp i föreningars verksamhet som

motionen innebar.

I en reservation (m, fp, kd, c och mp) begärdes ett tillkännagivande om

tilläggsdirektiv till Utredningen om offentlighet för partiers och

valkandidaters intäkter. Reservanterna anförde att penningbidrag och andra

former av stöd till de politiska partierna varit en omdebatterad fråga

under senare år och att regeringen i juni föregående år beslutat att

tillkalla en särskild utredare med uppgift att överväga hur man kan öka

allmänhetens insyn i hur de politiska partierna finansierar sin politiska

verksamhet och hur de personer som driver en s.k. personvalskampanj

finansierar den. I ett internationellt perspektiv kan man enligt reservanterna

konstatera att det är vanligt med någon form av rättslig reglering av

partiernas och valkandidaternas intäkter. En sådan lagstiftning finns t.

ex. i Finland, Danmark och Norge. Reservanterna framhöll att direktiven

till utredningen främst tog sikte dels på frågan om finansiering av

personvalskampanjer, dels användningen av offentliga medel (partistöd på

olika nivåer). För bedömningen av partistödssystemets utformning och

effekter hade det enligt reservationen också betydelse att få reda på de

övriga finansieringskällor och stödformer partierna och kandidaterna har

och det måste i detta sammanhang göras klart att även Socialdemokraternas

stöd från fackföreningsrörelsen behöver bli synligt. År 2002 uppgick det

sammanlagda stödet till någonstans mellan 75 och 85 miljoner kronor, enligt

uppgifter lämnade till riksdagens utredningstjänst (dnr 2002:144). Stödets

exakta storlek hade enligt reservationen varit svårt att fastställa. I

flera fall är bidragen hemliga också för LO:s egna medlemmar. Enligt

reservanterna var det angeläget att öppenhet och insyn präglar stöd och

finansiering av de politiska partierna. Detta måste gälla oavsett arten

och graden av stödform. Enligt reservanternas mening borde därför redovisning

av de politiska partiernas stöd från fackliga organisationer också belysas

av utredningen. Utredningen borde ges tilläggsdirektiv med sådan innebörd.

Vi omröstningen i riksdagens kammare beslöt riksdagen i enlighet med

reservationen (rskr. 2002/03:110).

I tilläggsdirektiv den 22 maj 2003 till utredningen hänvisade regeringen

till att i utredningens uppdrag ingick att, om utredaren fann det befogat,

föreslå åtgärder för att öka insynen. Åtgärderna kunde avse en utveckling

av de frivilliga överenskommelser som redan finns på området men kan också

avse åtgärder från det allmännas sida. Utgångspunkten för utredningsuppdraget

var att allmänhetens insyn i partiernas och enskilda kandidaters intäkter

skulle öka. Uppdraget omfattade därför partier och kampanjer på alla nivåer

och alla typer av stöd. Det var således enligt tilläggsdirektivet fullt

klart att även stöd från juridiska personer, t.ex. fackliga organisationer,

omfattades av uppdraget, men utredningsuppdragets omfattning i detta

hänseende hade likväl ifrågasatts (bet. 2002/03:KU26).

Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter

Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter

avlämnade den 2 mars 2004 sitt betänkande Allmänhetens insyn i partiers

och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22). Utredningen föreslår att

allmänhetens insyn i hur de politiska partierna finansierar sin politiska

verksamhet och hur valkandidaterna finansierar sina kampanjer skall

säkerställas genom författningsreglering.

Enligt utredningen har den ordning med frivilliga partiöverenskommelser

som funnits sedan mitten på 1950-talet flera allvarliga brister, bl.a.

saknas garanti för att den lämnade informationen är rättvisande från

jämförelsesynpunkt. En författningsreglering kan enligt utredningen bättre

säkerställa att informationen blir mer tillgänglig för allmänheten.

Redovisningarna föreslås omfatta offentligt partistöd, medlemsavgifter,

inkomster från försäljningar, lotterier, insamlingar och liknande, bidrag

från andra delar av partiets organisation inklusive sidoorganisationer,

bidrag från privatpersoner och bidrag från företag, organisationer,

föreningar och sammanslutningar samt stiftelser och fonder. Med bidrag avses

enligt förslaget såväl ekonomiska bidrag som varor, tjänster och andra

motsvarande prestationer som erhållits utan vederlag. Sedvanligt frivilligt

arbete och sedvanliga gratistjänster av partiarbetare föreslås av praktiska

skäl att undantas från redovisningen.

Utredningen föreslår vidare att värdet av varje bidrag och namnet på

givaren skall anges särskilt i partiernas och kandidaternas redovisningar

om värdet under året uppgår till minst 20 000 kr. Namnet på en privatperson

får dock inte - till skillnad från namnet på en juridisk person - uppges

utan dennes uttryckliga samtycke om värdet av det bidrag personen lämnat

under ett räkenskapsår är mindre än 20 000 kr.

Utredningens förslag innebär vidare att partierna centralt, regionalt och

lokalt samt valda kandidater alltefter i vilken församling de tagit plats

lämnar intäktsredovisningar till respektive församling, dvs. till riksdagen,

landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige för att dessa skall hålla

redovisningarna offentligen tillgängliga. Ett rimligt antagande är enligt

utredningen att handlingarna behandlas mer eller mindre automatiserat för

att på ett enkelt sätt kunna göras tillgängliga för allmänheten via

exempelvis Internet.

Statligt partistöd föreslås inte kunna beviljas ett parti som underlåter

att offentligen lämna en redovisning.

Enligt utredningen redovisade Socialdemokraterna för valåret 2002 intäkter

på 152,8 miljoner och Moderaterna 138,2 miljoner kronor, Kristdemokraterna

redovisade 48,2 miljoner kronor, Folkpartiet 43,8 miljoner kronor,

Vänsterpartiet 37,8 miljoner kronor, Miljöpartiet 36,3 och Centern 32,3

miljoner kronor. Medlemsavgifterna uppgick till mellan 2 % (v resp. mp)

och 7 % (c) av de totala intäkterna. Intäkterna bestod huvudsakligen av

offentligt stöd om 51 %-82 % bortsett från (s) där andelen offentligt

stöd bara var 36 %. För Socialdemokraternas del redovisades valåret 2002

anslag från fackföreningsrörelsen med 25,9 miljoner kronor. I betänkandet

finns återgivet Socialdemokraternas redovisning av medel från LO centralt

och från LO-förbunden. Enligt utredningen redovisade Socialdemokraterna

förutom direkta bidrag från fackföreningsrörelsen även indirekt stöd i

form av personella resurser med sammanlagt 4,2 årsarbetskrafter. Enligt

utredningen är kunskapsläget i fråga om det totala både indirekta och

direkta stödet från fackföreningsrörelsen till det Socialdemokratiska

partiets olika nivåer ytterst bristfälligt. Det saknas enligt utredningen

i hög grad heltäckande undersökningar och uppgifter om detta.

Enligt den utvärdering av riksdagspartiernas ömsesidiga överenskommelse

om en öppen redovisning av intäkter som finns fogat till betänkandet

(bilaga 9) redovisades som gåvor från fysiska personer 1,7 miljoner kronor

till Socialdemokraterna, 10,7 miljoner kronor till Moderaterna, 71 000 kr

till Miljöpartiet, 1,1 miljoner kronor till Vänsterpartiet och 24 000 kr

till Kristdemokraterna. Enligt utvärderingen finns det dock ingen garanti

för att uppgifterna är rättvisande från jämförelsesynpunkt eftersom det

inte finns någon som helst homogenitet i redovisningarna, möjligen med

undantag för partistöd, invandrarstöd och medlemsavgifter.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det en angelägen genomlysning som nu redovisats

av Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter.

Utskottet vill i likhet med utredningen understryka vikten av öppenhet

och insyn för allmänheten när det gäller partiernas intäkter.

Utredningsbetänkandet kan antas bli föremål för remissbehandling och därigenom

bidra till en debatt på området. Enligt utskottets mening bör den fortsatta

beredningen av frågan avvaktas. Motion K355 yrkande 1-4 (fp, mp) avstyrks

följaktligen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Förstärkt skydd för fri- och rättigheterna, m.m., punkt 1 (m)

av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K271

yrkandena 8, 9 och 11.

Ställningstagande

Regeringsformens fri- och rättighetsskydd måste förstärkas. Vissa av de

i regeringsformen garanterade fri- och rättigheterna åtnjuter inte ett

tillräckligt skydd mot rättighetsbegränsande lagstiftning. Skyddet för

äganderätten och näringsfriheten är t.ex. svagare än skyddet för de s.k.

opinionsfriheterna. Sverige bör vara ett land där mänskliga fri- och

rättigheter skyddas fullt ut. Därför bör grundlagens skydd mot

rättighetsinskränkningar vara lika starkt, oavsett vilka fri- och rättigheter

det gäller. Det skulle bl.a. innebära att de tre allmänna begränsningsgrunderna

i 2 kap. 12 § andra stycket regeringsformen blir tillämpliga även vid

begränsningar av t.ex. äganderätten. En inskränkning i den enskildes

äganderätt skulle då endast få göras för att tillgodose ändamål som är

godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Vidare skulle det innebära att en

begränsning aldrig får gå ut över vad som är nödvändigt med hänsyn till

det ändamål som har föranlett den. Begränsningar skulle inte heller få

göras på grund av åskådning eller sträcka sig så långt att de utgör ett

hot mot den fria åsiktsbildningen.

Vid riksdagens beslutsfattande bör ökad hänsyn tas till politiska

minoriteters legitima intressen. Minoritetsskyddet bör stärkas generellt vid

beslut om lagstiftning som innebär inskränkningar i de medborgerliga fri-

och rättigheterna, vilket kan ske genom att reglerna om särskilt

beslutsförfarande i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen blir tillämpliga.

Det uppskovsförfarande som där föreskrivs skulle påtagligt förstärka

minoritetsskyddet och dessutom ge mer tid för debatt, eftertanke och

noggrant övervägande.

En förstärkning av såväl minoritetsskyddet som fri- och rättighetsskyddet

skulle inte bara utgöra ett viktigt steg i den allmänna strävan att stärka

medborgarnas förtroende för det politiska systemet och den demokratiska

beslutsprocessen. Reformen skulle också tydliggöra att Sverige är en

demokrati och en rättsstat som inte per automatik sätter statens intresse

framför individens rätt. Den nuvarande bristen på samstämmighet mellan

Europakonventionens och regeringsformens skyddsnivåer skulle kunna upphävas

genom att upphöja Europakonventionen till grundlag. Ett annat sätt kan

vara att utvidga tillämpningsområdet för 2 kap. 12 § regeringsformen till

att omfatta även Europakonventionen. Riksdagen bör med bifall till motion

K271 yrkandena 8, 9 och 11 (m) som sin mening ge regeringen detta till

känna.

2. Utvidgat skydd för fri- och rättigheter, punkt 2 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K399.

Ställningstagande

Rättens legitimitet är inte bara knuten till sättet för beslutsfattande

utan även till medborgarnas sociala medvetenhet, värdeskalor och värderingar.

Den legitima rättsstaten måste visa respekt för de grundläggande mänskliga

fri- och rättigheterna. Dit hör bl.a. att staten skall respektera varje

människas integritet oberoende av religion, ålder, ras, kön, sexuell

identitet, ekonomisk eller social ställning, etnisk eller politisk

tillhörighet. Rättskipning och myndighetsutövning skall vara rimligt förutsebara

med stöd av lagen och med hänsyn till etiska värden. En medborgare skall

åtnjuta rättsskydd både mot enskilda och mot staten. Grundläggande kriterier

för en fungerande rättsstat är mänskliga fri- och rättigheter, maktdelning,

förvaltningens lagenlighet, rättsskydd genom oavhängiga domstolar och

den statliga maktutövningens förutsebarhet. Rättsordningen måste därför

präglas av rättslikhet, rättssäkerhet, rättstrygghet, rättstillgänglighet

och öppenhet. Rättssäkerhet, likhet inför lagen, den avtalsrättsliga

partsautonomin (parters självständighet) och avtalsfrihet skyddar individens

behov av att tryggt kunna planera sitt liv. Rättsnormen skall ta sin

utgångspunkt i det som är etiskt godtagbart. Den skall alltså förankras i

den svenska och västerländska kulturtraditionen. Denna syn på rättsstaten

anknyter mer till ett mera "normalt" europeiskt betraktelsesätt. Det är

viktigt att successivt sortera ut rättspositivismen ur det rättsliga

perspektivet i arbetet för att förstärka de mänskliga fri- och rättigheterna.

Det svenska skyddet för dessa fri- och rättigheter behöver vidgas och

förstärkas.

Exempel på områden som borde bearbetas ytterligare är t.ex. vidden av

skyddet för den mänskliga integriteten, föräldrarätten, den negativa

föreningsfriheten och äganderätten. Det behövs också ett tydligt

diskrimineringsskydd för människans integritet oberoende av religion, ålder,

ras, hudfärg, kön, språk, sexuell identitet, genetiska särdrag, börd,

ekonomisk eller social ställning, funktionshinder, etnisk eller politisk

tillhörighet. Detta skydd måste vara effektivt inte enbart i förhållandet

mellan den enskilde och det allmänna utan rättsstaten måste också

tillförsäkra ett sådant skydd mellan enskilda. Regeringsformen tillförsäkrar

med smärre undantag medborgarna fri- och rättigheter uppräknade i 2 kap.

1 § regeringsformen endast i förhållande till det allmänna. Medborgarna

tillförsäkras däremot inte sådana generella fri- och rättigheter i

förhållande till andra enskilda eller andra enskilda rättssubjekt (företag

eller organisationer). I denna del kan det inte anses råda full parallellitet

mellan regeringsformen och Europakonventionen. Denna konvention kan antas

ålägga konventionsstaterna viss skyldighet att genom lagstiftning trygga

vissa fri- och rättigheter även mellan enskilda. Det vore värdefullt att

utreda om även fri- och rättigheter mellan enskilda borde grundlagsfästas

och inte som nu i huvudsak vara inriktade på förhållandet mellan den

enskilde och det allmänna. De nu redovisade frågeställningarna bör ingå i

uppgifterna för den författningsutredning som aviserats. Detta bör med

bifall till motion K399 (kd) ges regeringen till känna.

3. Värdekommission, punkt 3 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K386

och 2003/04:Ub321 yrkandena 1 och 2. StällningstagandeEn diskussion

kring etik och människovärde är av centralt värde för det människovänliga

samhället. Ett samhälle måste bygga på tillit. Varje dialog, varje diskussion

blir till en meningslöshet om det inte hos de som diskuterar finns ett

gemensamt etiskt minimum, en gemensam uppsättning värden och värderingar.

Men om ingen bryr sig om att utkristallisera och diskutera och förklara

detta minimum är risken uppenbar att det faller i glömska och ersätts av

ett moraliskt gungfly. Att föra en debatt om dessa idéer borde därför

vara centralt i allt samhällsengagemang. De politiska partierna är

naturligtvis inte de mest centrala signalgivarna när det gäller överförande

av värden och värderingar. Familjen är givetvis den viktigaste. Skolan,

medierna, vänner och kamrater kompletterar denna uppgift. Lagstiftaren

deltar också - det torde vara påvisat att lagstiftning är normerande,

åtminstone i viss utsträckning. Men även inom politikens domäner finns

det behov av ett samtal, debatt, kring de grundläggande mänskliga värdena.

Och självfallet är det oerhört centralt att de politiska beslut som fattas

av riksdag, landsting/regioner och kommuner är grundade på ett accepterat

värdemönster.För en svensk värdekommission går det utmärkt att använda

sig av det grundläggande upplägg som den norska värdekommissionen har

haft. Det finns t.ex. anledning att fokusera på följande frågeställningar:

vilka de grundläggande värdena för ett gott samhälle är och vilka

inspirationsgivarna för dessa är, liksom hur vi tillägnar oss etiken/värdena,

familjens, skolans, rättssystemets, mediernas och övriga signalgivares

betydelse som värde- och normöverförare, hur rättssystemet och rättstänkande

byggs upp utifrån den gemensamma värdebasen, samhällsekonomins beroende

av en fungerande etik i form av tillit och förtroende, ekonomins drivkrafter,

familjens betydelse för ett gemenskapstänkande, värdebasens betydelse

för uppbyggande av företags- och organisationskulturer, värdebasens

utveckling och betydelse i ett informationssamhälle jämfört med jordbruks-

och industrisamhällena och värdebasens utveckling och betydelse i ett

samhälle som får allt större etnisk mångfald. Sverige bör i syfte att

bredda och entusiasmera den etiska diskussionen med sikte på samhällets

fundament och därmed de mänskliga fri- och rättigheterna tillsätta en

värdekommission. Detta bör med bifall till motionerna K386 (kd) och Ub321

yrkandena 1 och 2 (kd) ges regeringen till känna.

4. Individuella rättigheter, punkt 4 (c)

av Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K223

yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Individen måste vara utgångspunkten för samhällsbygget. En långtgående

decentralisering av makt och ansvar förutsätter ett starkt skydd för

individerna mot godtycke och övergrepp. Starka individuella rättigheter

och ett decentraliserat samhälle är varandras förutsättningar. De lagar

som i dag reglerar stora delar av den kommunala verksamheten, som skollagen

och socialtjänstlagen, bör ses över i syfte att ersätta detaljregleringen

av kommunernas verksamhet med utkrävbara rättigheter för individen. En

sådan ordning stärker både kommunerna, som får ökad frihet att välja hur

målen skall uppnås, och individerna som till skillnad från dagens läge

kan kräva att få vissa viktiga rättigheter uppfyllda också i domstol. I

syfte att stärka den enskilda människans och de civila organisationernas

ställning bör möjligheten prövas att gentemot statliga myndigheter och

förvaltning inrätta en lista över medborgarnas rättigheter. En sådan

rättighetslista bör innehålla krav på att dröjsmål inte får förekomma utan

giltiga skäl samt på en tidsram inom vilken medborgaren får svar från

myndigheten eller verkställighet genomförs. Vad sålunda anförts bör med

bifall till motion K223 yrkandena 1 och 2 (c) ges regeringen till känna.

5. Rätten till liv, punkt 6 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So636

yrkande 1.

Ställningstagande

Målsättningsstadgandena i regeringsformen är till sin karaktär inte

rättsligt bindande. De kan ha eller få politisk betydelse och effekterna av

stadgandena kan bli föremål för politisk kontroll. Det väsentliga med

portalskrivningarna är att ålägga det allmänna att positivt verka för att

rättigheten i fråga skyddas och främjas.

Den mest grundläggande av de mänskliga rättigheterna, rätten till liv,

bör ingå i regeringsformens värdeorientering genom målsättningsstadgandena.

Det behövs ett tillägg till 1 kap. 2 § regeringsformen med innebörd att

den offentliga makten skall utövas med respekt för människovärdets

okränkbarhet, alla människors lika värde och den enskilda människans frihet

och värdighet. Genom en sådan grundlagsändring fastslås människovärdets

okränkbarhet som en övergripande värdeorientering för allt samhällsarbete.

Som sådan bör den också prägla ramarna och reglerna på det medicinsk-etiska

området. Detta bör med bifall till motion So636 yrkande 1 (kd) ges regeringen

till känna.

6. Livsåskådningsfrihet, punkt 7 (mp)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K266

och 2003/04:K324 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:K324 yrkande 1.

Ställningstagande

Frågan om vegetarisk och vegansk mat handlar om människors möjlighet att

ta etiska ställningstaganden, och ytterst också om människors frihet. Det

är oacceptabelt att t.ex. elever på skolor inte får fullvärdig mat med

hänvisning till att de är vegetarianer eller veganer. Utöver att de blir

utsatta för diskriminering försämras också deras möjligheter att prestera

goda studieresultat. Regeringen bör skyndsamt arbeta fram förslag om hur

de som är vegetarianer eller veganer av etiska skäl skall kunna garanteras

att få fullvärdig mat på skolor, behandlingshem, fängelser, ålderdomshem

och i andra sammanhang där maten bekostas av det offentliga. Detta bör

med bifall till motionerna K324 yrkande 2 (s) och K266 (fp) ges regeringen

till känna.

7. Samvetsfrihet, punkt 8 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

- såvida riksdagen inte beslutar i enlighet med reservation 2 -

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K272

yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Samvetet kan definieras som en etisk medvetenhet i var människa. Denna

medvetenhet är beroende av den bakomliggande etiken och kulturen och inte

minst de grundläggande värden som vår demokrati ytterst vilar på. Om

Sveriges riksdag skulle lagstifta om t.ex. rätt till dödshjälp i någon

form och om det skulle ingå i en yrkesgrupps uppgifter och åligganden att

utföra momentet, då hör det till de grundläggande mänskliga rättigheterna

i en rättsstat att kunna vägra att utföra detta för sitt samvetes skull,

utan rättslig eller någon annan påföljd. De länder som har samvetsklausul

kan tillvarata kunnandet och engagemanget hos alla de personer som funnit

sin uppgift inom sjukvården utan att tvinga den som hyser samvetsbetänkligheter

kring vissa svåra etiska frågor att delta i viss verksamhet. Till syvende

och sist handlar det emellertid inte om att utreda huruvida Sverige skall

ha en samvetsklausul inom sjukvården eller ej. Frågan är i stället hur

Sverige skall tillämpa Europakonventionen, som redan är en del av svensk

lagstiftning. Regeringen bör efter utredning snarast återkomma till

riksdagen med lagförslag om att införliva samvetsfriheten i rättighetskatalogen

i Sveriges grundlag. Detta bör med bifall till motion K272 yrkandena 1

och 2 (kd) ges regeringen till känna.

8. Negativ föreningsfrihet, punkt 9 (m, fp, kd, c)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Ingvar Svensson (kd), Henrik

S Järrel (m), Tobias Krantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Agne

Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K271

yrkande 14.

Ställningstagande

Med rätten att ansluta sig till en förening borde rimligen också följa en

rätt att utan sanktion utträda ur en förening. Enligt den tolkning som

Europarådets organ i Strasbourg gett Europakonventionen är också den

negativa föreningsfriheten skyddad på svensk arbetsmarknad. Trots att

Arbetsdomstolen vid flera tillfällen klargjort att en medlem i en facklig

organisation har rätt att lämna organisationen på egen begäran förekommer

det fortfarande att fackliga organisationer nekar eller ställer upp hinder

då en medlem önskar utträda eller skapar svårigheter för arbetsgivare som

vill anställa någon som inte är fackligt ansluten. På samma sätt kan det

uppstå svårigheter för en arbetssökande i de fall arbetsgivaren förbundit

sig att endast anställa dem med viss facklig tillhörighet och den

arbetssökande tillhör en annan organisation eller inte tillhör någon facklig

organisation alls. Det förekommer även påtryckningar på arbetsgivare att

acceptera kollektivavtal. Rätten att stå utanför en förening är alltså

inte någon självklarhet i Sverige. Regeringsformen ger inte ett tillräckligt

skydd i detta avseende. Regeringen bör lägga fram ett förslag i syfte att

förstärka skyddet för den enskildes rätt att stå utanför en organisation.

Detta bör med bifall till motion K271 yrkande 14 (m) ges regeringen till

känna.

9. Åtgärder mot rasistiska organisationer, punkt 10 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K398

och 2003/04:Sf402 yrkande 20 och bifaller delvis motion 2003/04:K298.

Ställningstagande

De senaste årens händelser påvisar behovet av förändringar när det gäller

åtgärder mot rasistiska och kriminella organisationer. Eftersom Sverige

saknar en generell organisationslagstiftning är det svårt - för att inte

säga meningslöst - att direkt förbjuda rasistiska eller likvärdiga

organisationer. Den förening som förbjuds i dag kan snabbt återuppstå under

annat namn i morgon. Därför är det mycket effektivare att kriminalisera

det enskilda deltagandet i den typen av organiserad rasism. Lagrådet har

påpekat att det inte är säkert att de svenska bestämmelserna om medverkan,

försök, förberedelse och stämpling är tillräckliga för att tillgodose de

i artikel 2.2 i EU:s rambeslut om terrorism upptagna kraven på kriminalisering.

Regeringen hävdade att frågan fick övervägas i annat sammanhang. För att

undanröja alla tvivel bör regeringen utreda åtgärder för att få ett tydligt

generellt grundlagsstöd så att enskilds stöd till eller deltagande i

rasistisk organisation, terroristgrupp eller annan organiserad brottslighet

kriminaliseras. Detta bör med bifall till motionerna K398 och Sf402 yrkande

20 (båda kd) och delvis bifall till motion K298 (mp) ges regeringen till

känna.

10. Retroaktivitetsförbud, punkt 11 (m, kd, c)

av Gunnar Hökmark (m), Ingvar Svensson (kd), Henrik S Järrel (m), Nils

Fredrik Aurelius (m) och Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K247.

Ställningstagande

Regeringen föreslår då och då lagstiftning med retroaktiv tillämpning på

skatteområdet. Syftet kan vara att eliminera en skatteflyktsmöjlighet,

att förhindra ett överutnyttjande av någon skattefördel innan nya skärpta

regler träder i kraft eller att över huvud taget täppa till något oavsiktligt

skatte-läckage. Användningen av den i lagstiftningen tänkta begränsade

möjligheten att lagstifta med retroaktiv verkan på skatteområdet leder

till stor rättsosäkerhet för enskilda individer och för näringslivet. Det

visar sig dessutom att tiden mellan en skrivelse och en proposition

tenderar att bli allt längre. Det utrymme för retroaktiv lagstiftning som

av lagstiftaren var tänkt att vid särskilda skäl möjliggöra begränsade

undantag används flera gånger om året. De är därför nödvändigt att

regeringsformens principiella förbud mot retroaktiv skattelagstiftning skärps.

Detta bör med bifall till motion K247 (m) ges regeringen till känna.

11. Rättsligt bindande skyddsregler, punkt 12 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K395.

Ställningstagande

Det behövs ett tydligt diskrimineringsskydd för människans integritet

oberoende av religion, ålder, ras, hudfärg, kön, språk, sexuell identitet,

genetiska särdrag, börd, ekonomisk eller social ställning, funktionshinder,

etnisk eller politisk tillhörighet. Detta skydd måste vara effektivt

inte enbart i förhållandet mellan den enskilde och det allmänna utan

rättsstaten måste också tillförsäkra ett sådant skydd mellan enskilda.

Grundlagens synsätt måste därför vidgas. Genom de grundlagsändringar som

genomfördes från den 1 januari 2003 har målsättningsstadgandena i 1 kap.

2 § regeringsformen utvidgats, bl.a. med skrivningar om att det allmänna

skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg,

nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet,

funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som

gäller den enskilde som person. Sådana formuleringar blir opinionsbildande

och är förstås viktiga i sig, men de kommer inte att kunna användas som

rättslig grund i en rättslig process. Det är därför angeläget med

skyddsregler i grundlagen som är rättsligt bindande och därmed också kan

användas i rättsliga processer. Frågan bör tas upp i den aviserade

författningsutredningen. Detta bör med bifall till motion K395 (kd) ges

regeringen till känna.

12. 1 kap. 2 § regeringsformen, punkt 13 (mp)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K390

yrkande 1 och 2003/04:K402 yrkande 1.

Ställningstagande

Regeringsformens portalparagraf bör ange vilka grunder för diskriminering

eller särbehandling i samhället som är otillåtna. De påbörjade förändringarna

av reglerna om diskriminering bör fullföljas genom att också diskriminering

på grund av könsidentitet omnämns i målsättningsstadgandena i 1 kap. 2 §

regeringsformen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag

i detta syfte. Detta bör med bifall till motionerna K390 yrkande 1 (mp,

fp, v, c) och K402 yrkande 1 (s) ges regeringen till känna.

13. 2 kap. 15 § regeringsformen, punkt 14 (fp, v, c, mp)

av Helena Bargholtz (fp), Mats Einarsson (v), Tobias Krantz (fp), Gustav

Fridolin (mp) och Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K390

yrkande 2 och 2003/04:K402 yrkande 2 och bifaller delvis motion 2003/04:K418

yrkande 14.

Ställningstagande

Homosexuella, bisexuella och transpersoner bör även omfattas av

regeringsformens förbud i 2 kap. mot diskriminerande lagstiftning. Den nyligen

genomförda ändringen av målsättningsparagrafen i 1 kap. regeringsformen

är inte tillräckligt, eftersom den inte innebär något förpliktigande

åtagande i lagstiftningsarbetet. En översyn av 2 kap. 15 § regeringsformen

i detta syfte bör genomföras. Detta bör med bifall till motionerna K390

yrkande 2 (mp, fp, v, c), K402 yrkande 2 (s) och K418 yrkande 14 (fp) ges

regeringen till känna.

14. Samlad diskrimineringslag, punkt 15 (m)

av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2003/04:A258 yrkande 8.

Ställningstagande

Det behövs en sammanhållen antidiskrimineringslagstiftning. På sikt är en

enda lag med förbud mot diskriminering inom alla samhällsområden det mest

ändamålsenliga. All diskriminering kan och bör behandlas på samma sätt av

lagstiftaren. Det finns inte något hållbart motiv för att dela upp

lagstiftning gällande diskriminering i olika kategorier. All diskriminering

oavsett motiv är lika avskyvärd. En tydlig, sammanhållen och enhetlig

lagstiftning gällande diskriminering bör skapas så snart det är praktiskt

möjligt. Det skulle sända en tydlig signal om att all diskriminering

oavsett om det handlar om kön, ras, religion, ålder, funktionshinder eller

sexuell läggning ses som lika allvarlig från lagstiftarens sida. Detta

bör med anledning av motion A258 yrkande 8 (m) ges regeringen till känna.

15. Översyn av lagstiftningen, punkt 16 (mp)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K390

yrkande 4 och 2003/04:K402 yrkande 4.

Ställningstagande

Någon samlad genomgång av homosexuellas situation inom olika

lagstiftningsområden

har inte gjorts sedan 1984. Bisexuellas och transpersoners rättsliga

situation har aldrig varit föremål för någon samlad genomgång. Det är nu

dags att göra en samlad översyn av förekomsten av återstående diskriminering

i lagstiftningen mot homosexuella, bisexuella och transpersoner för att

få fram förslag till lagändringar i syfte att eliminera all återstående

juridisk diskriminering. Detta bör med bifall till motionerna K390 (mp,

fp, v, c) yrkande 4 och K402 (s) yrkande 4 ges regeringen till känna.

16. EU-stöd till HBT-organisationer, punkt 17 (fp, v, mp)

av Helena Bargholtz (fp), Mats Einarsson (v), Tobias Krantz (fp) och

Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K418

yrkande 5.

Ställningstagande

EU:s handlingsprogram för att motverka diskriminering ger stöd till projekt

där bl.a. frivilligorganisationer och arbetsmarknadens parter utvecklar

nya metoder för att motverka diskriminering (det s.k. Equalprogrammet).

Av de mer än 1 000 projekt som beviljats stöd har dock bara några enstaka

specifikt handlat om diskriminering på grund av sexuell läggning, och

såvitt känt har inget projekt uttryckligen inkluderat diskriminering på

grund av könsidentitet. Sverige bör på lämpligt sätt agera inom EU för

att framtida satsningar mot diskriminering på bättre sätt beaktar det

behov som finns av att utveckla nya metoder för att förebygga eller

motverka diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet.

Särskilt viktigt är det att beakta de stora behov som finns i EU:s nya

medlemsländer. Detta bör med bifall till motion K418 yrkande 5 (fp) ges

regeringen till känna.

17. Äganderätt m.m., punkt 18 (m, fp, kd, c)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Ingvar Svensson (kd), Henrik

S Järrel (m), Tobias Krantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Agne

Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K271

yrkande 13, 2003/04:MJ404 yrkande 1, 2003/04:MJ412 yrkande 3 och 2003/04:N412

yrkande 5, bifaller delvis motionerna 2003/04:K361 och 2003/04:MJ412

yrkande 1 och avslår motion 2003/04:K431.

Ställningstagande

Den privata äganderätten måste skyddas och ständigt försvaras och den

individuella privata äganderätten måste då vara utgångspunkten. Ett

ensidigt hävdande av det gemensammas intresse framför den enskildes äganderätt

riskerar att leda till ökad misstro mot rättsstaten och minskad känsla av

personligt ansvar. Den enskilda äganderätten skyddas förutom av bestämmelserna

i 2 kap. 18 § regeringsformen även i Europakonventionen. Något skydd för

immateriella rättigheter ges inte i regeringsformen. Det är angeläget att

grundlagsskyddet för den enskilda äganderätten anpassas till

samhällsutvecklingen

och att skyddet utökas till att uttryckligen omfatta annan egendom än

mark och byggnader. Det är vidare angeläget att gränserna för vad en

markägare måste acceptera i form av inskränkningar inte utvidgas. Dessutom

behöver ersättningsreglerna vid tvångsförvärv ses över mot bakgrund av

att dagens ersättningar vid t.ex. telenätsutbyggnad är förhållandevis

obetydliga. Frågan om en förstärkning av äganderätten bör med dessa

utgångspunkter ingå i uppgifterna för den aviserade författningsutredningen.

Detta bör med bifall till motionerna K271 yrkande 13 (m), MJ404 yrkande

1 (m), MJ412 yrkandena 1 (delvis) och 3 (c), N412 yrkande 5 (kd), med

delvis bifall till motion K361 (m) och med avslag på motion K431 (m) ges

regeringen till känna.

Särskilt yttrande

1 kap. 2 § regeringsformen (punkt 13)

av Mats Einarsson (v).

Enligt min uppfattning vore det naturligt att även begreppet "könsidentitet"

tillfördes uppräkningen i 1 kap. 2 § RF av de grunder på vilka diskriminering

skall motverkas av det allmänna. Den gällande formuleringen är emellertid

resultatet av en bred kompromiss som möjliggjorde att bl.a. "sexuell

läggning" tillfördes paragrafen i fråga, något som Vänsterpartiet länge

arbetat för. Av detta skäl har vi inte nu motionerat om ytterligare

förändringar och avser inte att vid detta tillfälle stödja ett sådant yrkande.

Vi avser emellertid att återkomma till frågan vid lämpligt tillfälle.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:K223 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en lagstiftning som innebär få, men tydligare,

individuella rättigheter som ersättning för dagens sociala rättigheter som

återfinns i dagens regleringar av kommuners och regioners verksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inrätta en lista över medborgarrättigheter.

2003/04:K247 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar

i regeringsformen att det införs ytterligare begränsningar av möjligheterna

för riksdagen att med hänvisning till särskilda skäl fatta beslut om

skatter och avgifter med retroaktiv verkan.

2003/04:K266 av Birgitta Ohlsson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att offentliga (kommun, landsting och stat) inrättningar i Sverige

såsom förskolan, grund- och gymnasieskolan, äldreomsorgen, fängelser,

sjukhus och övriga myndigheter skall vara skyldiga att erbjuda vegetarisk

och vegansk mat när så efterfrågas.

2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om grundlagens skydd mot rättighetsinskränkande lagstiftning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om minoritetsskyddet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förhållandet mellan Europakonventionen och regeringsformen.

13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av

regeringsformens skydd för äganderätten så att detta står i samklang med

Europakonventionen i enlighet med vad som anförs i motionen.

14. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av

regeringsformen vad gäller den negativa föreningsfriheten i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2003/04:K272 av Per Landgren och Tuve Skånberg (båda kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införliva samvetsfriheten i rättighetskatalogen i Sveriges

grundlag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att redogöra för hur redan existerande samvetsfrihet skall

tillämpas inom sjukvård och högskoleutbildning.

2003/04:K298 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om ett förbud mot rasistiska organisationer.

2003/04:K324 av Hillevi Larsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att lagrummet i grundlagen som förbjuder diskriminering på grund

av trosuppfattning bör ses över så att även sekulära livsåskådningar

innefattas, exempelvis veganism.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att diskriminering av vegetarianer och veganer vid skolmåltider

inte får förekomma på landets skolor.

2003/04:K352 av Christer Nylander (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en vitbok för att systematiskt arbeta med reformer för att stärka

individens egenmakt och frihet.

2003/04:K355 av Carl B Hamilton och Åsa Domeij (fp, mp):

1. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om en lag

mot att fackligt anslutna personer, direkt eller indirekt, mot sin vilja

skall behöva bidra till politiska partier eller folkomröstningskampanjer.

2. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om en lag

som skyddar särskilt fackligt anslutna personers rätt att inte behöva

avslöja sin partisympati för att undgå att ge bidrag till politiskt parti

eller folkomröstningskampanj.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fackligt anslutna personers rätt att slippa ge partibidrag,

eller bidrag till folkomröstningskampanj, utan aktiv handling.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fackligt anslutna personers rätt att inte behöva avslöja sin

partisympati, eller hållning i en folkomröstning, för att undgå att genom

sin fackliga organisation ge bidrag till politiskt parti, eller

folkomröstningskampanj.

2003/04:K361 av Bengt-Anders Johansson (m):

Riksdagen beslutar om ändring i 2 kap. 18 § regeringsformen så att den

som tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller annan skall ha rätt

till "full" ersättning.

2003/04:K386 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av en värdekommission för att stimulera en bred offentlig debatt

om människovärdet och de mänskliga fri- och rättigheterna.

2003/04:K390 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att könsidentitet skall omfattas av 1 kap. regeringsformen

om statsskickets grunder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att föra in sexuell läggning i 2 kap. 15 § regeringsformen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att göra en översyn av förekomsten av återstående

diskriminering i lagstiftningen mot homosexuella, bisexuella och transpersoner.

2003/04:K395 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ett rättsligt bindande diskrimineringsskydd i regeringsformen.

2003/04:K398 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om grundlagsstöd för kriminalisering av enskilds stöd till eller deltagande

i rasistisk organisation, terroristgrupp eller annan organiserad brottslighet.

2003/04:K399 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med anledning av

vad i motionen anförs om förstärkta mänskliga fri- och rättigheter.

2003/04:K402 av Hillevi Larsson och Börje Vestlund (båda s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att könsidentitet skall omfattas av 1 kap. regeringsformen om

statsskickets grunder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att föra in sexuell läggning i 2 kap. 15 § regeringsformen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att göra en översyn av förekomsten av återstående diskriminering

i lagstiftningen mot homosexuella, bisexuella och transpersoner.

2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om EU:s stöd till frivilligorganisationer på HBT-området.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om bestämmelsen i regeringsformens 2 kap. om diskriminerande

lagstiftning.

2003/04:K431 av Henrik von Sydow (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ett konvent för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter som

äganderätt och näringsfrihet.

2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om rasistiska och nazistiska organisationer.

2003/04:So636 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att grundlagsfästa rätten till liv.

2003/04:Ub321 av Tuve Skånberg (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder för att stärka den ekonomiska etiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en brett sammansatt nationell värdekommission.

2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att äganderätten skall stärkas i grundlagen.

2003/04:MJ412 av Jan Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om vikten av att värna det privata ägandet utifrån ett

federalistiskt perspektiv.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att den privata äganderätten måste skyddas och ständigt

försvaras.

2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att äganderätten måste erkännas som fundamental princip

och ges grundlagsskydd.

2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m):

8. Riksdagen beslutar att positiv och negativ diskriminering i

grundlagen tas bort i enlighet med vad som anförs i motionen.