Bet. 2003/04:KU14

Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU14

Tryck- och yttrandefrihet

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Yttrandefriheten i nya medier

Riksdagen avslår motion 2003/04:T474 yrkande

20.

2. Meddelarfrihet i enskild verksamhet

Riksdagen avslår motion 2003/04:K319 yrkandena

4 och 5.

Reservation 1 (v, mp)

3. Meddelarskyddet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K278,

2003/04:K285, 2003/04:

K299 och 2003/04:K405.

4. Publicering av personbilder

Riksdagen avslår motion 2002/03:L309.

5. Hets mot transpersoner

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K390

yrkande 3, 2003/04:K402 yrkande 3, 2003/04:K418

yrkande 13 och 2003/04:So568 yrkande 5.

Reservation 2 (fp, v, c)

Reservation 3 (mp)

6. Hets mot funktionshindrade

Riksdagen avslår motion 2003/04:K342 yrkandena

1 och 2.

Reservation 4 (mp)

7. Pornografi som hinder för jämställdhet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K318 och

2003/04:K432.

8. Barnpornografi via Internet

Riksdagen avslår motion 2003/04:K333 yrkande 1.

9. Djur i pornografiska sammanhang

Riksdagen avslår motion 2003/04:K296.

Reservation 5 (mp)

10. Tillämplig lag i skadeståndsmål

Riksdagen avslår motion 2003/04:K378 yrkande 1.

Stockholm den 9 mars 2004

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar

Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel

Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson

(kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik

S Järrel (m), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren

(c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius

(m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och

Inger Jarl Beck (s).

2003/04

KU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner huvudsakligen från

allmänna motionstiden 2003 om

yttrandefriheten i nya medier

meddelarfrihet

publicering av personbilder

hets mot folkgrupp

pornografi

tillämplig lag i skadeståndsmål ("Rom II").

Utskottet avstyrker samtliga motioner. I frågan om

tillämplig lag i skadeståndsmål understryker

utskottet sitt tidigare ställningstagande. Ett enigt

utskott anser att regeringen fortsatt bestämt och

med kraft bör verka för att den föreslagna

förordningen får en sådan utformning att den inte

kommer i konflikt med Sveriges grundlagsskyddade

tryck- och yttrandefrihet. Utskottet bedömer att

riksdagen och regeringen är eniga i sin uppfattning

och att något tillkännagivande i frågan därmed inte

behövs.

I betänkandet finns fem reservationer och två

särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas 16 motioner från allmänna

motionstiden 2003 med sammanlagt 18 yrkanden samt en

motion från allmänna motionstiden 2002. Den senare

motionen har överlämnats till utskottet från

lagutskottet.

Motionerna avser till största delen frågor om

tryck- och yttrandefrihet som behandlades ingående

under förra riksmötet i utskottets betänkande

2002/03:KU17. Dessa motioner ges denna gång en mer

översiktlig behandling. För en utförlig

bakgrundsbeskrivning av olika tryck- och

yttrandefrihetsrättsliga frågor hänvisas till det

nämnda betänkandet.

Motionerna är intagna i bilaga till betänkandet.

Utskottets överväganden

Yttrandefriheten i nya medier

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till den

sittande beredningen på det tryck- och

yttrandefrihetsrättsliga området en motion om

utredning av en ny ordning till skydd för

yttrandefriheten.

Motionen

I motion 2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c)

yrkande 20 begär motionärerna att regeringen

tillsätter en utredning om 2 kap. 13 §

regeringsformen och om en ny ordning för att skydda

enskildas yttrandefrihet i nya medier.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Utskottet behandlade en motsvarande motion av Maud

Olofsson m.fl. (c) under förra riksmötet (bet.

2002/03:KU17). Utskottet hänvisade till att frågan

om att inrätta en stående beredning med uppgift att

följa den mediala och tekniska utvecklingen samt

utreda och lämna förslag till lösningar av olika

problem på yttrandefrihetens område bereddes i

Justitiedepartementet. Med hänsyn härtill samt till

att utskottet inte var berett att föreslå att en

kommitté skulle utreda om 2 kap. 13 §

regeringsformen kunde ändras med inriktning mot

större restriktivitet i möjligheten att inskränka

yttrandefriheten avstyrkte utskottet motionen. -

Reservation avgavs av (c).

En beredning på det tryck- och

yttrandefrihetsrättsliga området

Den aviserade beredningen på det tryck- och

yttrandefrihetsrättsliga området har nu tillkallats

(Ju 2003:04, dir. 2003:58).

Beredningen har till uppgift att följa

utvecklingen på det tryck- och yttrande-

frihetsrättsliga området samt utreda och lämna

förslag till lösningar av olika problem på området.

En särskilt viktig uppgift är att lämna förslag till

hur de problem som är relaterade till den tekniska

och mediala utvecklingen skall lösas.

Beredningen bör vid sina överväganden eftersträva

att tekniken inte skall vara av avgörande betydelse

för mediernas grundlagsskydd. I beredningens uppdrag

ligger således att överväga frågan om det mot

bakgrund av den tekniska och mediala utvecklingen är

möjligt att i längden behålla en teknikberoende

grundlagsreglering av yttrandefriheten i medierna

och om det på sikt finns anledning att slå samman

tryckfrihetsförordningen (TF) och

yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) till en grundlag

omfattande såväl tryckfrihet som annan

yttrandefrihet.

Inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga

området kan det finnas behov även av andra

förändringar än sådana som direkt är att hänföra

till den tekniska utvecklingen. I beredningens

uppdrag skall det därför ingå att identifiera och

lämna förslag till lösningar av även andra problem

inom detta område. Det kan t.ex. röra sig om att ge

förslag på hur konflikter mellan grundlagarna och

EG-rätten eller andra bestämmelser som grundar sig

på internationellt samarbete kan lösas, men också

att överväga frågor som rör meddelarfriheten.

Det skall i beredningens uppdrag ligga att utreda

om ny teknik för framställning av skrifter och

tekniska upptagningar omfattas av TF och YGL. En

uppgift för beredningen skall vara att analysera om

det frivilliga grundlagsskyddet enligt 1 kap. 9 §

YGL kan komma i konflikt med bestämmelser som har

till syfte att skydda den personliga integriteten.

Beredningen skall överväga om möjligheterna att ge

internationell rättslig hjälp och liknande

internationellt rättsligt bistånd inom det tryck-

och yttrandefrihetsrättsliga området skall utökas.

Vidare skall beredningen utvärdera och ompröva TF:s

brottskatalog. Beredningen skall behandla problem

som Justitiekanslern har påtalat samt frågor som rör

ursprungsuppgifter för tekniska upptagningar som

framställts utomlands och möjligheten för Högsta

domstolen att förena tryck- och yttrandefrihetsmål

vid två eller flera domstolar.

I beredningens uppdrag skall det också ingå att

stå till regeringens förfogande för rådgivning i

tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor.

Utskottets ställningstagande

Den beredning som utskottet hänvisade till under

föregående riksmöte har nu tillsatts. Utskottet

vidhåller sitt tidigare ställningstagande och

avstyrker motion 2003/04:T474 (c) yrkande 20.

Meddelarfrihet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till

pågående beredningsarbete en motion om stärkt

meddelarfrihet för privatanställda. Utskottet

avstyrker vidare motioner om en översyn av

meddelarskyddet inom främst

polismyndigheterna.

Jämför reservation 1 (v, mp).

Motionerna

Förstärkt meddelarfrihet för privatanställda

I motion 2003/04:K319 av Alice Åström m.fl. (v)

föreslås tillkännagivanden för regeringen om att

meddelarfriheten för anställda i offentligt

finansierad verksamhet som överförts i privat regi

skall stärkas och så långt möjligt jämställas med

vad som gäller för offentligt anställda (yrkande 4)

samt att regeringen snarast låter utreda

möjligheterna att förstärka privatanställdas

meddelarfrihet (yrkande 5).

Översyn av meddelarskyddet i inskränkande riktning

I flera motioner begärs en översyn av

meddelarskyddet. Särskilt kritiseras i motionerna

läckor från polisen i förundersökningar.

Lennart Hedquist och Henrik Westman (båda m) anser

i motion 2003/04:K278 att översynen bör ha till

syfte att när det kan fastställas att de skyddade

uppgifterna måste ha kommit från en myndighet skall

det vara möjligt att undersöka vilken källan är.

Samma syfte, med inriktning endast på uppgifter hos

polisen, har Susanne Eberstein och Göran Norlander

(båda s) i motion 2003/04:K405 och Alf Eriksson (s)

i motion 2003/04:K299. Inger Lundberg (s) riktar i

motion 2003/04:K285 in kritiken på tilltagande

kommersialisering och framhåller att en utredning

bör granska förutsättningarna för att rikta förbud

mot medieföretag som med betalning tubbar enskilda

tjänstemän att svika sin tystnadsplikt.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Motionsyrkanden motsvarande de nu aktuella i motion

2003/04:K319 behandlades under föregående riksmöte i

betänkande 2002/03:KU17. Utskottet redovisade

pågående beredningsarbete inom Justitiedepartementet

och bedömde att detta arbete inte borde föregripas.

De föreliggande motionsyrkandena avstyrktes.

Från Justitiedepartementet har inhämtats att

frågan om yttrande- och meddelarfrihet för

privatanställda alltjämt bereds inom

Regeringskansliet. Justitieminister Thomas Bodström

besvarade den 2 mars 2004 en interpellation[1] om

yttrandefriheten i arbetslivet. Justitieministern

hänvisade till det svar som han lämnat föregående

år, nämligen att frågan om att jämställa

privatanställda med offentligt anställda när det

gäller yttrande- och meddelarfrihet är ytterst

komplex och att detta visats inte minst av att flera

utredningar misslyckats med den uppgiften. Han

förklarade att han fortfarande hade uppfattningen

att uppgiften skall lösas, genom lagstiftning eller

på annat sätt. Med tanke på hur svår frågan är ville

han inte göra några utfästelser om eller när ett

lagförslag kommer att lämnas men ville säga att

arbetet med att finna en lösning är prioriterat.

En motion om meddelarskyddet med utgångspunkt i

intresset att motarbeta läckor inom bl.a.

polismyndigheten behandlades av utskottet senast i

betänkande 2001/02:KU38. Utskottet redogjorde för

den bedömning som gjordes då de nuvarande

bestämmelserna antogs och hänvisade till den

bedömningen samt till att Offentlighets- och

sekretesskommittén fått i uppdrag att se över

bestämmelsen om meddelarfrihetsbrytande

tystnadsplikter i 16 kap. 1 § sekretesslagen.

Utskottet ansåg att resultatet av detta arbete borde

avvaktas och avstyrkte därför motionen.

Utredningsbetänkande

Offentlighets- och sekretesskommittén (OSEK), som

har haft till uppdrag att göra en allmän översyn av

sekretesslagen och därutöver bl.a. att göra en

översyn av de tystnadsplikter som bryter

meddelarfriheten, har nu avlämnat sitt

huvudbetänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99).

Kommittén har bedömt att det inte kommit fram några

skäl att allmänt utvidga eller inskränka

meddelarfriheten, och kommittén föreslår inte några

ändringar när det gäller vilka tystnadsplikter som

skall bryta meddelarfriheten.

OSEK:s betänkande remissbehandlas för närvarande.

Remisstiden går ut den 1 september 2004.

Utskottets ställningstagande

I frågan om meddelarfriheten för privatanställda

vidhåller utskottet sin tidigare bedömning. Det nu

pågående beredningsarbetet inom

Justitiedepartementet bör avvaktas innan något

ställningstagande görs. Utskottet avstyrker därmed

motion 2003/04:K319 (v) yrkandena 4 och 5.

I frågan om en översyn av meddelarskyddet med

syftet att begränsa skyddet vidhåller utskottet sitt

tidigare ställningstagande och vill även hänvisa

till beredningen av OSEK:s nämnda betänkande.

Motionerna 2003/04:K278 (m), 2003/04:K285 (s),

2003/04:K299 (s) och 2003/04:K405 (s) avstyrks.

Publicering av personbilder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion om stärkt skydd

för den personliga integriteten vid

användning av personbilder.

Motionen

I motion 2002/03:L309 av Kristina Zakrisson (s)

anför motionären att det är vanligt att enskilda

personer fotograferas för att illustrera reportage,

nyhetsinslag och liknande utan att ha samtyckt till

detta. Att utan samtycke medverka i sammanhang som

kan stå i strid med ens uppfattning eller ideologi

är enligt motionären kränkande mot den enskilda

integriteten. Medieområdet har genomgått en

fullständig förändring, och motionären anser därför

att det bör undersökas hur skyddet för den

personliga integriteten kan förbättras när

personbilder används.

Särskilda bestämmelser och etiska regler

Enligt lagen (1978:800) om namn och bild i reklam

gäller att näringsidkare vid marknadsföring av

varor, tjänster eller andra nyttigheter inte får

använda framställning i vilken annans namn eller

bild utnyttjas utan dennes samtycke. Den som

uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet

kan dömas till böter. Oavsett om förbudet överträtts

uppsåtligen eller av vårdslöshet har den vars namn

eller bild utnyttjats rätt till skadestånd.

På massmedieområdet har sedan länge funnits

pressetiska regler om bl.a. publicering av

personbilder. De nuvarande etiska reglerna som

tillämpas av press, radio och TV innebär att man i

massmedierna skall avstå från publicitet som kan

kränka privatlivets helgd, om inte ett uppenbart

allmänintresse kräver offentlig belysning. I fråga

om bildmaterial sägs vidare att bilder som kan

kränka eller såra skall undvikas samt att bilder

inte får förfalskas eller utges för att vara

autentiska när de inte är det. Efterlevnaden av de

pressetiska reglerna övervakas av Pressens

opinionsnämnd och Allmänhetens pressombudsman. När

det gäller sändningar i radio och TV har

Granskningsnämnden för radio och TV att övervaka att

programföretagen utövar sin sändningsrätt i enlighet

med både yttrandefrihetsgrundlagen och företagens

avtal med staten.

Tidigare utredningsbetänkanden m.m.

Integritetsskyddskommittén tillkallades år 1966 för

att främst överväga åtgärder mot de ökade risker för

integritetskränkningar som den moderna tekniken för

ljudupptagning och fotografering medför. Kommittén

avlämnade år 1974 delbetänkandet (SOU 1974:85)

Fotografering och integritet. I betänkandet

föreslogs bl.a. att bestämmelser skulle införas i

brottsbalken om straff för den som olovligen

fotograferar någon annan i hemmet eller på annan

från allmän insyn skyddad plats. Kommitténs förslag

om straff för olovlig fotografering ledde däremot

inte till lagstiftning. Skälet härför var (se prop.

1975/76:194 s. 6) att det var svårt att ta ställning

till vilka åtgärder som behövde vidtas mot olovlig

fotografering, innan det gick att överblicka i vad

mån det var möjligt att ingripa mot spridning av

fotografier m.m. som rörde enskildas privata

förhållanden, ett spörsmål som kommittén skulle

överväga i ett senare skede av utredningsarbetet.

Kommittén fullföljde sitt uppdrag i den delen

genom att lägga fram betänkandet (SOU 1980:8)

Privatlivets helgd. I betänkandet konstaterades att

1 kap. 2 § regeringsformen innehåller ett

målsättningsstadgande om att det allmänna skall

värna den enskildes privatliv men att svensk rätt

saknar ett allmänt skydd för den enskildes

integritet. Då kommittén försökte besvara frågan om

hur målsättningen skulle uppfyllas kunde enighet

inte uppnås. Fyra av kommitténs åtta ledamöter ansåg

att den enskildes privatliv skyddas tillräckligt

genom massmediernas egen självsanering inom den

dåvarande organisationen. En ledamot ville därutöver

införa en särskild rätt till ekonomisk gottgörelse

för den enskilde som drabbats och även ge personen i

fråga möjlighet att föra skadeståndstalan vid allmän

domstol. Tre ledamöter förordade lagstiftning som i

huvudsak skulle innebära att de pressetiska normerna

och självsaneringsorganens praxis upphöjdes till

lag. I betänkandet redovisades de tre olika linjerna

vid sidan av varandra.

Integritetsskyddskommitténs betänkande om

privatlivets helgd remissbehandlades, varvid det

visade sig att meningsskiljaktigheterna inom

kommittén återspeglades i remissutfallet. Regeringen

beslöt därefter att överlämna betänkandet jämte

remissyttrandena till Yttrandefrihetsutredningen som

tillkallats år 1977 för att utreda frågor om en ny

yttrandefrihetsgrundlag.

Yttrandefrihetsutredningen avlämnade år 1983

betänkandet (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten,

vari framlades förslag till en ny

yttrandefrihetsgrundlag. I betänkandet tog

utredningen också upp de frågor som behandlats av

Integritetsskyddskommittén.

Yttrandefrihetsutredningen konstaterade (se SOU

1983:70 s. 250 och 251) att kraven på en

förstärkning av integritetsskyddet tycktes hänföra

sig uteslutande till de journalistiska

uttrycksformerna, nämligen press, radio och TV. Det

missnöje som rådde riktade sig med andra ord mot den

yttrandefrihet som skyddas genom

tryckfrihetsförordningen och i den då gällande

radioansvarighetslagen. Enligt

Yttrandefrihetsutredningen borde det allmänna liksom

dittills visa förtroende för den självsanerande

verksamheten. Utredningen påpekade härvidlag bl.a.

att - även om pressetiken åsidosatts genom

allvarliga integritetskränkningar - läget allmänt

sett inte var oroväckande och att standarden i

Sverige var högre än på många andra håll i världen.

Yttrandefrihetsutredningen avrådde bestämt från att

man lagstiftningsvägen skulle förstärka

integritetsskyddet på något av de sätt som

diskuterats inom Integritetsskyddskommittén. De fina

nyanseringar som krävs vid avvägningen mellan

yttrandefrihetsintresset och

integritetsskyddsintresset medförde, fortsatte

utredningen, att ämnesområdet lämpade sig bättre för

självsanering än för lagreglering, vilken

nödvändigtvis skulle bli trubbig och trög såväl i

fråga om normer som tillämpning. Inte heller

ersättningslinjen kunde förordas av

Yttrandefrihetsutredningen.

Betänkandet Värna yttrandefriheten lades efter

remissbehandling till grund för förslagen i

proposition 1986/87:151 om ändringar i

tryckfrihetsförordningen m.m. Förslagen i

propositionen avsåg i huvudsak grundlagsskyddet för

tryckta skrifter, medan Yttrandefrihetsutredningens

förslag om ändrade grundlagsregler för radio, TV,

filmer m.m. inte togs upp i propositionen utan

skulle beredas ytterligare under parlamentarisk

medverkan. I propositionen (s. 44) berörde

departementschefen den av utredningen övervägda

frågan om kriminalisering av kränkningar av

privatlivets helgd e.d. Departementschefen ansåg att

man mera bör lita till de regler som gäller inom

pressens självsanerande verksamhet och motsvarande

regler på radio- och TV-området än på lagstiftning.

Att inskränka den grundlagsskyddade tryckfriheten

och yttrandefriheten i övrigt utan att det fanns

någon mera allmän uppslutning bakom detta var för

departementschefens del otänkbart. Det var också

svårt att göra den grannlaga avvägning mellan

yttrandefrihets- och integritetsskyddsintressena som

måste göras om man skulle utforma en

ansvarsbestämmelse. Inte heller såg

departementschefen det som lämpligt att utöka

möjligheterna att få ersättning såsom föreslagits av

en ledamot i Integritetsskyddskommittén.

I samband med behandlingen av proposition

1986/87:151 avslog riksdagen på hemställan av

konstitutionsutskottet i betänkandet KU 1987/88:36

bl.a. en motion vari framfördes önskemål om en

översyn av gällande etiska regler och

skadeståndsbelopp vid kränkningar av den enskildes

integritet. Som skäl för ställningstagandet anförde

konstitutionsutskottet att några åtgärder då inte

var påkallade från statsmakternas sida i syfte att

undvika publicitetsskador för enskilda. Det var

emellertid angeläget att regeringen noggrant följer

utvecklingen och om det skulle visa sig erforderligt

återkommer med förslag till åtgärder. Vad som då

bl.a. borde kunna övervägas var enligt

konstitutionsutskottet att genomföra ett av

Yttrandefrihetsutredningen framlagt förslag till

ändring av ärekränkningsreglerna.

Aviserad proposition om passfoton m.m.

Regeringen har i en lagrådsremiss den 5 februari

2004 föreslagit att sekretessen för fotografier av

enskilda personer i offentliga register, t.ex.

passfotografier, skall skärpas. Sådana uppgifter

skall omfattas av sekretess om det inte står klart

att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller

någon närstående till den enskilde lider men.

Proposition om bl.a. denna fråga beslutades den 4

mars 2004.

Tidigare riksdagsbehandling

Lagutskottet har vid tidigare behandling av

motionsyrkanden med samma syfte anfört att det inte

är godtagbart att bilder av personer utnyttjas på

ett sätt som kränker den avbildades personliga

integritet. En lagstiftning på området skulle dock

innebära en inskränkning av den grundlagsskyddade

tryckfriheten och informationsfriheten. Vidare har

framhållits att frågan har övervägts i olika

sammanhang utan någon enig lösning (bet.

1989/90:LU24 och 1991/92:LU5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det i svensk rätt finns en

bestämmelse om skydd för bilder av enskilda endast i

marknadsföringssammanhang. I övrigt omfattas rätten

att publicera bilder av enskilda av

grundlagsbestämmelser om informations-, tryck- och

yttrandefriheten.

Som lagutskottet tidigare anfört är det inte

godtagbart att bilder av personer utnyttjas på ett

sätt som kränker den avbildades personliga

integritet. Konstitutionsutskottet är emellertid

inte berett att förorda någon inskränkning av de

grundlagsskyddade rättigheterna. Utskottet föreslår

därmed att riksdagen lämnar motion 2002/03:L309 utan

bifall.

**FOOTNOTES**

[1]: Se snabbprotokoll 2003/04:75 8 §.

Hets mot folkgrupp

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om vidgning av

tillämpningsområdet för

tryckfrihetsförordningens bestämmelser om

hets mot folkgrupp till att avse även dels

transpersoner, dels personer med

funktionshinder.

Jämför reservationerna 2 (fp, v, c) och 3

(mp) samt 4 (mp).

Motionerna

Motionerna 2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 13, 2003/04:So568 av Peter Eriksson

m.fl. (mp) yrkande 5, 2003/04:K390 av Ulf Holm m.fl.

(mp, fp, v, c) yrkande 3 och 2003/04:K402 av Hillevi

Larsson och Börje Vestlund (s) yrkande 3 gäller

transpersoner. Motionärerna anser att de skall

omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser

om hets mot folkgrupp.

Gustav Fridolin m.fl. (mp) begär i motion

2003/04:K342 dels en utredning om hetsen, hoten och

våldet mot människor med funktionshinder (yrkande

2), dels förslag på lagstiftning om att förbjuda

hets mot personer med funktionshinder (yrkande 1).

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Utskottet behandlade under förra riksmötet motioner

motsvarande de nu aktuella (bet. 2002/03:KU17).

Utskottet hänvisade då i fråga om hets mot

transpersoner till att utskottet tidigare delat

regeringens bedömning att de personer som ingår i

beteckningen transpersoner inte är mindre

skyddsvärda än andra samt att, även om det skulle

förekomma hetspropaganda mot transpersoner som

grupp, det i varje fall saknats belägg för att detta

skulle ha skett på ett sådant sätt att det skulle

kunna motivera någon ytterligare begränsning av

yttrandefriheten. Denna grupp hade därför enligt

utskottet inte bort föras in i bestämmelsen om hets

mot folkgrupp. Utskottet vidhöll denna uppfattning

och avstyrkte de föreliggande motionerna i frågan. -

Reservationer avgavs av fp- och c-ledamöterna

respektive mp-ledamoten.

Utskottet var inte heller berett att föreslå

ytterligare inskränkningar med anledning av en

motion om förbud mot hets mot funktionshindrade utan

avstyrkte motionen. - Reservation avgavs av mp-

ledamoten.

Motioner om höjd kompetens inom offentlig

förvaltning om bl.a. transpersoners situation

behandlas av utskottet i betänkande 2003/04:KU11

denna vår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande

såvitt avser bestämmelser om hets mot transpersoner

och avstyrker motionerna 2003/04:K390 (mp, fp, v, c)

yrkande 3, 2003/04:K402 (s) yrkande 3, 2003/04:K418

(fp) yrkande 13 och 2003/04:So568 (mp) yrkande 5.

Utskottet vidhåller sitt tidigare

ställningstagande även såvitt avser bestämmelser om

hets mot funktionshindrade och avstyrker motion

2003/04:K342 (mp) yrkandena 1 och 2.

Pornografi

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om åtgärder mot

pornografi från jämställdhetssynpunkt och i

fråga om barnpornografi via Internet.

Utskottet avstyrker vidare en motion om skydd

för djur mot att förekomma i pornografiska

sammanhang.

Jämför reservation 5 (mp).

Pornografi avseende vuxna eller barn

Motionerna

I motionerna 2003/04:K318 av Veronica Palm (s) och

2003/04:K432 av Agneta Lundberg och Kerstin

Kristiansson Karlstedt (båda s) begärs

tillkännagivanden för regeringen om behovet av

åtgärder mot pornografi. Motionärerna betonar

pornografi som hinder för jämställdhet.

I motion 2003/04:K333 av Inger Davidson m.fl. (kd,

v, c, mp) yrkande 1 begär motionärerna att

regeringen skall tillsätta en utredning med uppgift

att kartlägga spridningen av barnpornografi via

Internet.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade liknande motioner under

föregående riksmöte i betänkande 2002/03:KU17.

I anledning av bl.a. en motion om åtgärder mot

pornografi från jämställdhetssynpunkt pekade

utskottet på att det tidigare ansett det viktigt att

samhället på olika sätt sökte motverka pornografi,

men inte i första hand genom lagstiftning. Utskottet

hade uttalat att det inte enbart var TV, radio och

tidningar utan även politiska partier, föreningar,

offentliga personer och privatpersoner som hade en

viktig roll när det gällde att motverka pornografi i

alla dess former. Utskottet vidhöll denna

uppfattning och var inte berett att tillstyrka de

föreliggande motionerna.

Utskottet avstyrkte en motion om inrättande av en

Internetombudsman i syfte att skydda barns

integritet, intressen och hälsa från skadlig

inverkan och utnyttjande via Internet. Utskottet

redovisade bl.a. arbete inom Våldsskildringsrådet

med ett EU-projekt, SAFT, om barns och ungdomars

säkerhet på Internet. Utskottet ansåg med hänvisning

till bl.a. Våldsskildringsrådets arbete och pågående

SAFT-projekt att någon åtgärd enligt motionen inte

var nödvändig.

Pågående utredning m.m.

SAFT (Safety Awareness, Facts and Tools) inleddes

hösten 2002 och skall pågå under 18 månader.

Våldsskildringsrådet lade i samverkan med IT-

branschen under oktober 2003 inom ramen för

projektet ut tips till föräldrar med surfande barn

på projektets webbplats[2]. Där ges också en

beskrivning av Internet och den lagstiftning som är

tillämplig på Internet.

En särskild utredare (S 2003:05) har regeringens

uppdrag (dir. 2003:54) att fullfölja ett arbete som

har bedrivits i Arbetsgruppen med uppgift att

inventera kunskaper om sexuell exploatering av barn

m.m. (S 2002:B). Utredaren skall bl.a. fullfölja

inventeringen och sammanställningen av kunskaper om

sexuell exploatering av barn i Sverige samt överväga

behovet av ytterligare åtgärder från regeringens

sida för att motverka sexuell exploatering av barn i

Sverige. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag

senast den 31 maj 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande

i fråga om pornografi som hinder mot jämställdhet

och avstyrker motionerna 2003/04:K318 (s) och

2003/04:K432 (s).

I frågan om spridning av barnpornografi avstyrker

utskottet med hänvisning till pågående

utredningsarbete motion 2003/04:K333 (kd, v, c, mp)

yrkande 1.

Djur i pornografiska sammanhang

Motion

I motion 2003/04:K296 av Gustav Fridolin och Ulf

Holm (båda mp) begär motionärerna ett

tillkännagivande för regeringen om skydd för djur

att inte utnyttjas i sexuella eller pornografiska

sammanhang.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet var under föregående riksmöte (bet.

2002/03:KU17) inte berett att föreslå ytterligare

inskränkningar i tryckfriheten eller

yttrandefriheten och avstyrkte en motion om förbud

mot bl.a. djurpornografi. - Reservation avgavs av

mp-ledamoten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte anledning att bedöma motionen

från andra utgångspunkter än rent yttrandefrihets-

och tryckfrihetsrättsliga. Djurs behov av skydd mot

misshandel och andra övergrepp måste, vill utskottet

framhålla, bedömas inom ramen för lagstiftningen om

djurskydd. Några ytterligare inskränkningar i

yttrande- och tryckfriheten i det avseende som

motion 2003/04:K296 (mp) gäller är utskottet, liksom

tidigare, inte berett att föreslå. Motionen

avstyrks.

Tillämplig lag i skadeståndsmål (Rom

II)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att regeringen bestämt och

med kraft bör verka för att den föreslagna

EG-förordningen på området får en sådan

utformning att den inte kommer i konflikt med

Sveriges grundlagsskyddade tryck- och

yttrandefrihet. Utskottet bedömer att

riksdagen och regeringen är eniga i sin

uppfattning och att något tillkännagivande i

frågan därmed inte behövs.

Motion

I motion 2003/04:K378 av Tobias Krantz m.fl. (fp)

yrkande 1 begär motionärerna ett tillkännagivande

för regeringen om föreslagen EU-rätt som skulle

komma att beröra tillämpningen av olika länders

tryck- och yttrandefrihetslagstiftning. Motionärerna

hänför sig till utskottets behandling av en liknande

motion under förra riksmötet samt påpekar att

kommissionen sedan dess har lagt fram sitt slutliga

förslag till lagstiftning på området[3]. Kärnan i

det nya förslaget är att den som begär skadestånd

skall kunna få sitt eget lands lagstiftning

tillämpad även i utgivningslandets domstolar.

Motionärerna framhåller att det noga måste

analyseras om det finns risk för att det i vissa

lägen ändå kan uppstå situationer där den föreslagna

EU-förordningen används för angrepp mot någon del av

det svenska skyddet för tryck- och yttrandefrihet,

inklusive meddelarfrihet och meddelarskydd.

Motionärerna utgår avslutningsvis från att det

fortfarande råder bred enighet i riksdagen i denna

fråga och från att regeringen som tidigare har en

avvisande hållning till förslaget med den innebörd

det nu har. De anser att riksdagen med ett

tillkännagivande bör ge eftertryck åt den ståndpunkt

som utskottet markerade redan i förra årets

betänkande.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade en snarlik motion under förra

riksmötet i betänkande 2002/03:KU17.

Utskottet ville då med anledning av motionen

kraftigt betona vikten av att Sverige i EU verkar

för att förslag som skadar tryck- och

yttrandefriheten förkastas. Det då tilltänkta

förslaget skulle, framhöll utskottet, kunna innebära

en möjlighet att driva en skadeståndsprocess mot den

ansvarige för yttranden i en bok, en tidning eller

en TV-kanal, något som inte skulle behöva ske i det

aktuella landet utan i vilket land som helst inom

EU. Då reglerna för tryckfriheten varierar avsevärt

inom unionen kunde den som ansåg sig förfördelad då

välja ett land med det svagaste försvaret för

yttrandefriheten.

Det var enligt utskottets mening inte acceptabelt

att nyhetsförmedling och öppen debatt begränsas

genom att möjligheterna till rättsliga processer

vidgas på det sätt som kunde befaras med det

diskuterade utkastet till ny rättslig ordning på

unionsnivå. Av det skriftliga material samt av den

muntliga information som utskottet erhållit från

Justitiedepartementet framgick att Sverige i det

aktuella arbetet fört fram att en eventuell

reglering i EU av utomobligatoriska förpliktelser

inte fick stå i strid med den svenska

tryckfrihetsförordningen eller

yttrandefrihetsgrundlagen. Utskottet förutsatte att

regeringen även i det fortsatta arbetet med det

aktuella förslaget kraftfullt skulle verka för att

detta inte kommer i konflikt med tryck- och

yttrandefriheten. Utskottet avsåg att följa hur

arbetet fortskrider. Härmed ansåg utskottet att

föreliggande motionsyrkanden fick anses

tillgodsedda, varför de avstyrktes.

Det aktuella kommissionsförslaget

Kommissionen lade den 22 juli 2003 fram sitt

slutliga förslag till Europaparlamentets och rådets

förordning om tillämplig lag för utomobligatoriska

förpliktelser (ROM II). Enligt förslagets huvudregel

i artikel 3 skall på en sådan förpliktelse tillämpas

lagen i det land där skadan uppkom eller kan

uppkomma, oavsett i vilket land eller vilka länder

följdskador uppkom. Från huvudregeln görs i samma

artikel undantag för starkare anknytning till annat

land.

I artikel 6 finns särskilda bestämmelser för

förpliktelser till följd av kränkning av privatlivet

eller personlighetsskyddet. På sådana förpliktelser

skall domstolslandets lag tillämpas, om

tillämpningen av den lag som anvisas i artikel 3

strider mot domstolslandets grundläggande principer

om yttrande- och informationsfrihet.

Tryck- och yttrandefrihetsberedningen, som nämnts

ovan i avsnittet om yttrandefriheten i nya medier,

har i en skrivelse i september 2003 till

Justitiedepartementet anfört kritiska synpunkter på

det föreliggande förslaget. I en faktapromemoria den

24 oktober 2003 (2003/04:FPM17) över förslaget

framhålls att Sverige i enlighet med vad som

uttalats från riksdagen kommer att verka kraftfullt

för att förslaget inte skall komma i konflikt med

tryck- och yttrandefriheten.

Tjänstemän från Justitiedepartementet har vid

utskottssammanträde den 10 februari 2004 lämnat

information om det fortsatta arbetet med Rom II-

förslaget. Därvid framhölls bl.a. önskemålet att

undanta tryck- och yttrandefrihetsfrågor från

förordningens tillämpning och att låta detta tydligt

framgå av ordalydelsen.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet anförde redan vid sin behandling av

denna fråga under förra riksmötet måste kraftigt

betonas vikten av att Sverige i EU verkar för att

förslag som skadar tryck- och yttrandefriheten inte

antas. Som utskottet också anfört tidigare varierar

reglerna om tryck- och yttrandefriheten avsevärt

inom unionen, och en möjlighet för den som anser sig

förfördelad att välja process i det land som har

svagast skydd för denna frihet skulle kunna medföra

att denna frihet inskränktes även i Sverige. I linje

med vad utskottet tidigare uttalat är det inte

acceptabelt att nyhetsförmedling och öppen debatt

begränsas på det sätt som kan befaras även med det

nu föreliggande förslaget till förordning.

Med hänsyn till det anförda bör således regeringen

fortsatt bestämt och med kraft verka för att den

föreslagna förordningen får en sådan utformning att

den inte kommer i konflikt med Sveriges

grundlagsskyddade tryck- och yttrandefrihet. Enligt

utskottets bedömning är riksdagen och regeringen

helt eniga i denna uppfattning. Utskottet anser

därför att något tillkännagivande i frågan inte är

påkallat och föreslår att riksdagen lämnar motion

2003/04:K378 (fp) yrkande 1 utan bifall.

**FOOTNOTES**

[2]: Se www.saftonline.se

[3]: KOM(2003) 427 slutlig.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Meddelarfrihet i enskild verksamhet

(punkt 2)

av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:K319 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Meddelarfriheten och meddelarskyddet är av

grundläggande betydelse för offentlighetsprincipens

tillämpning. Av justitieministerns

interpellationssvar den 2 mars 2004 framgår att

regeringen fortfarande inte är beredd att lägga fram

förslag som ger principen genomslag vare sig i helt

enskild verksamhet eller ens i enskild verksamhet

som är offentligfinansierad. Vi är medvetna om att

en lagstiftning om meddelarfrihet och

efterforskningsförbud inom enskild verksamhet kan

behöva kompletteras med skydd för vad som är

verkliga företagshemligheter. Vi anser att

regeringen bör prioritera en lösning av de aktuella

frågorna så att förslag kan läggas fram för

riksdagen senast under kommande riksmöte.

Riksdagen bör ge regeringen det anförda till känna

som sin mening.

2. Hets mot transpersoner (punkt 5)

av Helena Bargholtz (fp), Mats Einarsson (v),

Tobias Krantz (fp) och Kerstin Lundgren (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:K390 yrkande 3,

2003/04:K402 yrkande 3 och 2003/04:K418 yrkande 13

samt delvis motion 2003/04:So568 yrkande 5.

Ställningstagande

Beslutet om grundlagsändring som har gett

homosexuella och bisexuella skydd av bestämmelsen om

hets mot folkgrupp har utformats på ett sådant sätt

att transpersoner inte omfattas av skyddet. Detta är

enligt vår uppfattning inte acceptabelt. Vi anser

att regeringen bör låta utreda frågan vidare om hur

hets mot en grupp med anspelning på gruppens

könsidentitet skall kunna omfattas av skyddet.

Riksdagen bör ge regeringen det anförda till känna

som sin mening.

3. Hets mot transpersoner (punkt 5)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:So568 yrkande 5 samt delvis

motionerna 2003/04:K390 yrkande 3, 2003/04:K402

yrkande 3 och 2003/04:K418 yrkande 13.

Ställningstagande

På goda grunder misstänks det att andelen som

utsätts för hot och våld beroende på sin sexuella

läggning har ökat. Mot bakgrund av det har

riksdagens majoritet beslutat utöka paragrafen om

hets mot folkgrupp till att även omfatta anspelning

på sexuell läggning, vilket jag anser är välkommet.

Jag anser emellertid att också transpersoner bör

omfattas. Transpersoner är ett samlande begrepp för

alla de individer vars könsidentitet och/eller

könsidentitetsuttryck tidvis eller alltid skiljer

sig från normen för det kön som registrerats för dem

vid födseln. Regeringen bör ta initiativ till att

lägga fram lagförslag som förbjuder hets mot

transpersoner.

Riksdagen bör ge regeringen det anförda till känna

som sin mening.

4. Hets mot funktionshindrade (punkt 6)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:K342 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Uppmaningar till våld eller hot om våld mot personer

med funktionshinder borde enligt min uppfattning

vara förbjudet enligt samma principer som gäller för

hets mot andra folkgrupper. En genomgripande

utredning bör genomföras som ger möjlighet att

genomlysa hela problemfältet för att se vilka

lösningar som finns för att komma till rätta med

hoten och våldet mot personer med funktionshinder.

Regeringen bör tillsätta en sådan utredning samt

lägga fram förslag till vidgat förbud mot hets mot

folkgrupp i enlighet med vad jag anfört.

Riksdagen bör ge regeringen det anförda till känna

som sin mening.

5. Djur i pornografiska sammanhang (punkt 9)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:K296.

Ställningstagande

Djur utsätts i dag för sexuella övergrepp och bilder

av sådana övergrepp sprids. Åtgärder mot spridning

av pornografiskt material med djur, särskilt bilder,

skulle enligt min uppfattning bidra till att

motverka att övergrepp sker. Möjligheterna att vidta

sådana åtgärder bör därför bli föremål för en

ordentlig genomlysning. Regeringen bör se till att

en sådan genomlysning görs.

Riksdagen bör ge regeringen det anförda till

känna som sin mening.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbe

slut som behandlas i avsnittet.

1. Yttrandefriheten i nya medier (punkt 1)

Kerstin Lundgren (c) anför:

Med hänsyn till den sittande beredningen på det

tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området avstår

jag från att reservera mig till förmån för motion

2003/04:T474 (c) yrkande 20.

2. Meddelarfrihet i enskild verksamhet (punkt

2)

Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils

Fredrik Aurelius (m) anför:

Vi anser att det finns en principiell och

grundläggande skillnad mellan det offentliga och

privata. Meddelarfriheten är ett instrument som

skall skydda medborgarna mot övergrepp från den

offentliga makten. Att rakt av överföra detta till

den privata sektorn vore att förvandla det privata

till offentligt, vilket vi inte kan acceptera. Det

finns för övrigt redan ett tydligt skydd för

privatanställda som avslöjar brott eller särskilt

allvarliga missförhållanden.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion från allmänna motionstiden

hösten 2002

2002/03:L309 av Kristina Zakrisson (s):

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om rätten till egen

bild.

Motion från allmänna motionstiden

hösten 2003

2003/04:K278 av Lennart Hedquist och Henrik Westman

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om översyn av den lag som

reglerar det s.k. meddelarskyddet.

2003/04:K285 av Inger Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utredning av hur

meddelarskyddet skall utformas för att vara

långsiktigt hållbart och stabilt.

2003/04:K296 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om skydd för djur att inte

utnyttjas i sexuella eller pornografiska sammanhang.

2003/04:K299 av Alf Eriksson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

meddelarfriheten för polisen.

2003/04:K318 av Veronica Palm (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om pornografi som hinder för

verklig jämställdhet.

2003/04:K319 av Alice Åström m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka

meddelarfriheten för anställda i offentligt

finansierad verksamhet i privat regi.

5. Riksdagen begär att regeringen snarast låter

utreda möjligheterna till förstärkning av

privatanställdas meddelarfrihet.

2003/04:K333 av Inger Davidson m.fl. (kd, v, c, mp):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att kartlägga spridningen av

barnpornografi via Internet.

2003/04:K342 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lämnar förslag på

lagstiftning i enlighet med vad i motionen anförs

om att förbjuda hets mot personer med

funktionshinder.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om hetsen, hoten och våldet mot

människor med funktionshinder i enlighet med vad

som i motionen anförs.

2003/04:K378 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föreslagen EU-rätt

som skulle komma att beröra tillämpningen av olika

länders tryck- och yttrandefrihetslagstiftning.

2003/04:K390 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

transpersoner, dvs. könsidentitet, skall omfattas

av tryckfrihetsförordningens bestämmelse 7 kap. 4

§ 11 om hets mot folkgrupp.

2003/04:K402 av Hillevi Larsson och Börje Vestlund

(s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att transpersoner

skall omfattas av tryckfrihetsförordningens

bestämmelse 7 kap. 4 § 11 om hets mot folkgrupp.

2003/04:K405 av Susanne Eberstein och Göran

Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av undantag från

meddelarfriheten för polismyndighetens personal vid

brottsutredningar.

2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

tryckfrihetsförordningens och brottsbalkens

bestämmelser om hets mot folkgrupp.

2003/04:K432 av Agneta Lundberg och Kerstin

Kristiansson Karlstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om pornografi.

2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till lagändring så att även transpersoner

omfattas av lagen om hets mot folkgrupp.

2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):

20. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning av 2 kap. 13 § regeringsformen samt en

ny ordning för att skydda enskildas yttrandefrihet

i nya medier.

Elanders Gotab, Stockholm 2004