Bet. 2003/04:KU15

Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU15

Allmänna helgdagar m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner

från den allmänna motionstiden. Motionerna gäller

frågor om allmänna helgdagar, offentligt

belöningssystem, Europadagen som allmän flaggdag,

särskilda minnesdagar m.m.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. Till

betänkandet har fogats fyra reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Nationalsången

Riksdagen avslår motion 2003/04:K264.

2. Skattefridag som helgdag

Riksdagen avslår motion 2003/04:K244.

3. Nationaldagen den 6 juni som allmän

helgdag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K292 och

2003/04:K339 yrkande 1.

Reservation 1 (mp)

4. Offentligt belöningssystem

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K219 och

2003/04:K254.

Reservation 2 (m, kd)

5. Europadagen som allmän flaggdag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K242,

2003/04:K243 och 2003/04:K256.

Reservation 3 (m, fp)

6. Högtidlighållande av införandet av den

allmänna rösträtten

Riksdagen avslår motion 2003/04:K339 yrkande 2.

7. Uppmärksammande av den 11 september som

en dag för demokrati och mot våld

Riksdagen avslår motion 2003/04:K321.

8. Högtidlighållande av kampen mot

slaveriet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub386 yrkandena

2 och 3.

9. Inrättande av Raoul Wallenbergs dag

Riksdagen avslår motion 2003/04:K337.

Reservation 4 (m, kd)

10. Landssorg

Riksdagen avslår motion 2003/04:K293.

11. FN:s frivilligdag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K369 och

2003/04:Kr329 yrkande 3.

Stockholm den 23 mars 2004

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar

Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel

Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson

(v), Mats Berglind (s), Anders Bengtsson (s),

Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils

Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav

Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp), Tuve Skånberg

(kd) och Bertil Kjellberg (m).

2003/04

KU15

Utskottets överväganden

Helgdagar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till

tidigare ställningstagande att riksdagen

avslår en motion om att anta Du gamla du fria

som Sveriges officiella nationalsång. Vidare

föreslås att riksdagen avslår en motion om

att införa en skattefridag som helgdag.

Slutligen föreslår utskottet med hänvisning

till pågående utredningsarbete att riksdagen

avslår motioner i frågan om att göra

nationaldagen den 6 juni till allmän helgdag.

Jämför reservation 1.

Motioner

I motion 2003/04:K264 av Stefan Hagfeldt (m)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att anta Du

gamla du fria som Sveriges officiella nationalsång.

I motion 2003/04:K244 av Peter Danielsson och

Tobias Billström (båda m) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att införa en skattefridag som

helgdag. Motionärerna anser att den dag då

normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt

med pengar för att kunna betala alla årets skatter

(skattefridagen) bör firas som nationell helgdag i

stället för den 1 maj.

I motion 2003/04:K292 av Runar Patriksson (fp)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att Sveriges

nationaldag bör bli helgdag den 6 juni 2005. I

motion 2003/04:K339 av Karin Pilsäter (fp) och Lena

Ek (c) föreslås att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att inte göra den 6 juni till helgdag (yrkande 1).

Bakgrund

Av Nationalencyklopedin framgår följande. "Du gamla,

du fria" är en fosterländsk sång, allmänt använd som

Sveriges nationalsång (ehuru inte officiellt antagen

som sådan).

Utskottet ansåg i betänkande 2000/01:KU15 att det

inte fanns behov av ett juridiskt erkännande av "Du

gamla, du fria" som Sveriges nationalsång, och

avstyrkte en motion med yrkande om ett

tillkännagivande om ett juridiskt erkännande av

sången. I betänkande 2001/02:KU9 vidhöll utskottet

sin tidigare bedömning.

Enligt 1 § lagen (1989:253) om allmänna helgdagar

avses med allmän helgdag söndagar, däribland

påskdagen och pingstdagen, samt nyårsdagen,

trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag

jul, även när de inte infaller på en söndag, vidare

långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag,

annandag pingst, midsommardagen och alla helgons

dag.

I förarbetena (prop. 1988/89:114 s. 5) konstateras

att flera funktioner är knutna till

helgdagsbegreppet genom föreskrifter i olika

författningar. Det gäller framför allt föreskrifter

som reglerar när åtgärder skall vidtas och hur tiden

skall beräknas när en förfallodag e.d. infaller på

en söndag eller annan allmän helgdag. Som exempel

nämns vidare att enligt 9 § semesterlagen (1977:480)

gäller bl.a. att helgdagar normalt inte räknas som

semesterdagar. Vidare framhålls i propositionen att

vad som är allmän helgdag är av stor rättslig och

samhällsekonomisk betydelse.

Med anledning av propositionen om allmänna helgdagar

väcktes motioner med förslag om att nationaldagen

skulle bli helgdag. Vid sin behandling av

propositionen jämte motioner hänvisade utskottet

(bet. 1988/89:KU29) till ett tidigare uttalande om

att de gällande formerna för firandet av

nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt

utrymme för att markera nationaldagens betydelse i

det svenska samhället.

Frågan om nationaldagen som allmän helgdag har

därefter behandlats av utskottet vid flera

tillfällen. Vid riksmötet 1991/92 ansåg utskottet

(bet. 1991/92:KU9), som var medvetet om att

införande av ytterligare en helgdag bl.a. hade

ekonomiska aspekter, att frågan på lämpligt sätt

borde bli föremål för utredning.

Regeringen tillsatte i september 1993 en utredning

med syfte att utreda förutsättningarna för att göra

nationaldagen den 6 juni till helgdag. Enligt

direktiven (dir. 1993:104) var det av vikt att

utredningen särskilt studerade de ekonomiska

konsekvenserna som inrättandet av en ny helgdag

skulle få, såväl för den offentliga sektorn som för

näringslivet och övriga delar av samhället. I

utredarens uppdrag låg också att undersöka

konsekvenserna, ekonomiska och andra, av att inrätta

nationaldagen som helgdag på bekostnad av någon nu

existerande allmän helgdag.

Utredaren föreslog i sitt betänkande (SOU 1994:58)

att nationaldagen den 6 juni blir allmän helgdag

samtidigt som annandag pingst upphör att vara

helgdag. Utredaren hade kommit fram till denna

slutsats dels genom att studera de ekonomiska

konsekvenserna av ytterligare en helgdag, dels genom

att beakta folkliga och kyrkliga traditioner.

Sammanfattningsvis angav utredaren att om man

införde nationaldagen som en helgdag, utan att ändra

något annat, skulle det medföra ett årligt

inkomstbortfall inom tillverkningsindustrin på

omkring 0,3 % i genomsnitt. Bruttonationalprodukten

skulle minska med mellan 0,2 och 0,3 %, dvs. mellan

3 och 4 miljarder kronor baserat på 1992 års

produktion. Utredaren anförde att det inte kunde

anses rimligt att i dagens ekonomiska läge införa

ytterligare en helgdag. Om nationaldagen skall bli

helgdag borde en befintlig helgdag tas bort eller

flyttas. Som möjliga alternativ i utredningen

diskuterades att första maj, trettondedag jul,

Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst

upphörde att vara helgdag. I valet mellan de

aktuella helgdagarna fann utredaren, med beaktande

av ekonomiska, teologiska och sociala aspekter, att

annandag pingst var den helgdag som framstod som

minst olämplig att ta bort.

I budgetpropositionen 1994/95:100 (bil. 3 s. 14)

angav regeringen att tanken att göra nationaldagen

till helgdag inte borde fullföljas.

Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande

1995/96:KU11 motioner om nationaldagen som helgdag.

Enligt utskottets mening gav de gällande formerna

för firande av nationaldagen och svenska flaggans

dag den 6 juni tillräckligt utrymme för att markera

denna dags betydelse i det svenska samhället.

Motionerna avslogs. Detta ställningstagande vidhölls

vid behandlingen av motioner i ämnet i betänkandena

1997/98:KU9, 1999/2000:KU18 och 2000/01:KU15. I

betänkande 2001/02:KU9 föreslog utskottet att

riksdagen med anledning av ett antal motioner i

ämnet som sin mening skulle ge regeringen till känna

att nationaldagen den 6 juni bör bli allmän helgdag.

Utskottet uttalade vidare att det borde få ankomma

på regeringen att utarbeta ett förslag som innebär

att nationaldagen den 6 juni skall bli allmän

helgdag. Riksdagen följde utskottet (rskr.

2001/02:139).

Regeringen har den 5 juni 2003 (dir. 2003:74)

beslutat att en särskild utredare skall tillkallas

med uppdrag att upprätta ett förslag med innebörd

att nationaldagen den 6 juni blir allmän helgdag.

Det konstateras i direktiven att ett införande av en

ny allmän helgdag innebär en generell

arbetstidsförkortning med bl.a. minskad produktion

och skattebortfall som följd. I utredarens uppdrag

skall därför ligga att studera de ekonomiska

effekterna av att den 6 juni inrättas som allmän

helgdag. Utredaren skall också lämna förslag till

hur de ekonomiska förluster som därigenom uppstår

kan kompenseras, t.ex. genom att någon befintlig

helgdag flyttas eller tas bort. Om utredaren anser

att ett inrättande av den 6 juni som allmän helgdag

måste ske på bekostnad av nu existerande helgdagar

skall utredaren ange vilken eller vilka av dessa

dagar som i sådant fall bör komma i fråga samt

noggrant redovisa skälen för sin bedömning.

Utredaren skall därvid särskilt pröva

Nationaldagsutredningens förslag om att annandag

pingst skall upphöra att vara helgdag. I uppdraget

ingår också att lämna förslag på de lagändringar som

kan föranledas av utredarens överväganden. Enligt

uppgift från sekretariatet skall uppdraget redovisas

den 3 maj 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande

i fråga om juridiskt godkännande av "Du gamla du

fria" som Sveriges nationalsång och anser därför att

motion 2003/04:K264 bör avslås.

Utskottet avstyrker även förslaget i motion

2003/04:K244 om att införa en skattefridag som

helgdag.

När det gäller frågan om att göra nationaldagen

den 6 juni till allmän helgdag anser utskottet att

resultatet av pågående utredningsarbete bör

avvaktas. Utskottet anser därför att motionerna

2003/04:K292 och 2003/04:K339 yrkande 1 bör avslås.

Offentligt belöningssystem m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet, som anser att det inte är påkallat

med förändringar i det nuvarande offentliga

belöningssystemet, föreslår att riksdagen

avslår motioner med förslag rörande ändringar

i detta system. Jämför reservation 2.

Motioner

I motion 2003/04:K219 av Tobias Billström och Peter

Danielsson (båda m) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en översyn av och ett

förslag till en reformerad Svärdsorden. I motionen

anförs bl.a. att i takt med att graden av

internationell samverkan ökar, krävs att Sverige kan

belöna goda insatser på det militära området på

samma nivå som andra stater. Således bör regeringen

ta initiativ till att utreda en reform av

Svärdsorden.

I motion 2003/04:K254 av Henrik S Järrel (m)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om en översyn

med sikte på en modernisering av det offentliga

belöningssystemet. Motionären anför bl.a. att en

modernisering t.ex. skulle kunna ta sikte på att i

ökad grad integrera ordnar och medaljer med varandra

och strukturera dem i olika användningsområden efter

behov. Automatiken bör tonas ned till förmån för

kravet på individuell prövning av särskilda

förtjänster under varierande tid och beroende på

prestation, art, grad och verksamhet.

Bakgrund

Det svenska ordensväsendet reformerades år 1975. Då

upphörde möjligheten att tilldela svenska medborgare

ordensutmärkelse (se prop. 1973:91, KU27). Av Kungl.

Maj:ts ordenskungörelse (1974:768) framgår att

utländsk statschef eller därmed jämställd kan

tilldelas utmärkelse inom Kungl. Serafimerorden och

att utländsk medborgare eller statslös bosatt utom

riket kan tilldelas utmärkelse inom Kungl.

Nordstjärneorden på grund av personliga insatser för

Sverige eller för svenskt intresse.

Det finns fyra svenska riddarordnar, nämligen

Serafimer-, Svärds-, Nordstjärne- och Vasaordnarna.

Som sammanfattande beteckning brukar användas Kungl.

Maj:ts orden. Serafimerorden består av endast en

klass och var tidigare avsedd som belöning "för dem,

vilka genom sina tjänster till Konung och

fädernesland gjort sig högst förtjänta och således

blivit värdiga att bekläda rikets högsta ämbeten".

Serafimerorden kan ges till utländsk statschef eller

därmed jämställd samt medlemmar av det svenska

kungahuset. Tidigare gällde att de svenska

Serafimerriddarnas antal inte fick överstiga 32.

Inom denna orden finns alltsedan tillkomsten en

Serafimermedalj, tidigare avsedd att förlänas

"personer som gjort sig synnerligen förtjänta genom

verksam vård om fattiga".

Svärdsorden utdelas inte längre. Den var avsedd

som en belöning "för gagnande och långvarig

verksamhet" inom krigsmakten. Inom Svärdsorden fanns

fem grader, ett Svärdstecken för underofficer och en

Svärdsmedalj för manskap.

Nordstjärneorden var tidigare avsedd som belöning

"för medborgerliga förtjänster, för ämbets- eller

tjänstemannagärning, för vetenskaper, vittra, lärda

och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga

inrättningar". Den kan numera förlänas utländsk

medborgare på grund av personliga insatser för

Sverige eller för svenskt intresse. Inom

Nordstjärneorden finns fem grader.

Vasaorden, slutligen, var avsedd som belöning "för

förtjänster inom jordbruk, bergshantering, konst,

handel, industri, hantverk och undervisning, för

nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för väl

förrättade allmänna värv och uppdrag". Inom

Vasaorden fanns fem grader samt ett Vasatecken och

en Vasamedalj. I likhet med Svärdsorden utdelas inte

längre Vasaorden.

Antalet innehavare av Svärds-, Nordstjärne- och

Vasaordnarna som är svenska medborgare var 1992

omkring 15 000. Nordstjärneorden delas årligen ut

till 200-300 utländska medborgare.

För närvarande gäller följande i fråga om

medaljer: H.M. Konungen delar ut fem medaljer.

Serafimermedaljen delas ut till personer som genom

humanitär eller allmänt samhällsgagnande gärning

gjort sig synnerligen förtjänta. Denna medalj, som

förekommer i en storlek, utdelas mycket sparsamt.

H.M. Konungens medalj utdelas som särskild

utmärkelse för framstående insatser inom Sverige

eller inom hovet för lång och trogen tjänst. Denna

medalj finns i flera storlekar och med olika

bandfärg. Litteris et Artibus, som finns i förgyllt

silver i en storlek, förlänas för litterära och

konstnärliga förtjänster till i genomsnitt fyra-sex

personer om året. Prins Eugen-medaljen, som finns i

en storlek i förgyllt silver, tilldelas konstnärer,

och enligt bestämmelserna får högst tre medaljer om

året tillfalla svenskar och högst en medalj om året

medborgare i vart och ett av de nordiska länderna.

Prins Carl-medaljen, i en storlek i förgyllt silver,

utdelas till högst en person om året för särskilt

gagnande nationell eller internationell humanitär

verksamhet. Medaljärendena handhas av

Riksmarskalksämbetet.

De statliga medaljer som kommer i fråga är bl.a.

utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst,

som enligt huvudregeln tilldelas den som varit

anställd i staten minst 30 år. Utmärkelsen kan efter

den anställdes önskan ges som konstglas, medalj

eller ur; alla med inskription. Medaljen Illis

quorum meruere labores har kommit att förlänas som

erkänsla för personliga insatser för kulturella,

vetenskapliga och andra allmännyttiga ändamål.

Medaljen förekommer i guld i fyra storlekar och

förlänas endast ett fåtal personer varje år.

Medaljen För medborgerlig förtjänst var under en tid

främst avsedd för kommunala förtroendemän men har

också delats ut som belöning för mer allmänna

samhällsinsatser. Denna medalj förekommer i guld i

fyra storlekar och i silver i en storlek. Även denna

medalj har endast delats ut till ett fåtal personer

om året. Vidare utdelas medaljen För berömliga

gärningar till personer som genom rådighet och stort

personligt mod räddar livet på en människa i

livsfara. Den finns i guld i två storlekar och i

silver i en storlek. Sedan 1944 har den delats ut

vid 18 tillfällen. Slutligen skall nämnas medaljen

För omsorgsfull renvård som förlänas företrädare för

renskötseln och har delats ut två gånger under 1980-

talet. Den förekommer i guld i en storlek och i

silver i en storlek.

Riksdagen har sedan år 1986 återkommande avslagit

motioner om ett reformerat ordens- och medaljväsende

samt vissa andra frågor rörande det offentliga

belöningssystemet. Vid utskottets behandling under

riksmötet 1992/93 av motioner med bl.a. samma syfte

som de nu aktuella, lämnade utskottet (bet.

1992/93:KU7) en ingående redovisning för det

nuvarande ordensväsendet och den reformering härav

som skedde år 1975. I betänkandet redogjordes också

för riksdagens tidigare ställningstaganden i frågan.

Utskottet erinrade om att 1975 års reformering av

det svenska belöningssystemet föregicks av ett

grundligt beredningsarbete och att

konstitutionsutskottet (bet. KU 1973:27) framhöll

att det belöningssystem som då tillämpades

återspeglade en gången tids samhällssyn genom att ge

uttryck för värderingar av samhällsinsatser enbart

med hänsyn till tjänsteställning. Vidare framhölls

att ordnarna inte kunde anses fylla sin uppgift när

det gällde att belöna viktiga samhällsinsatser.

Reformen stöddes också av de personalorganisationer

som företrädde det övervägande antalet

statsanställda. Det argument som låg till grund för

reformen hade enligt utskottets mening fortfarande

viss tyngd. Mot denna bakgrund borde enligt

utskottet en översyn av det offentliga

belöningssystemet avvaktas intill dess att det

tydligare visats att ett mer utvecklat

belöningssystem skulle kunna fylla sin uppgift. Mot

bakgrund av det anförda avstyrkte utskottet

motionerna.

Detta ställningstagande har sedan upprepats vid

utskottets behandling av denna fråga i betänkandena

1993/94:KU4, 1994/95:KU16, 1997/98:

KU9, 1999/2000:KU18, 2000/01:KU15 och 2001/02:KU9.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det är påkallat med några

förändringar i det offentliga belöningssystemet.

Motionerna 2003/04:K219 och 2003/04:K254 avstyrks.

Europadagen som allmän flaggdag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till

tidigare ställningstagande att riksdagen

avslår motioner om att Europadagen skall bli

allmän flaggdag. Jämför reservation 3.

Motioner

I motion 2003/04:K242 av Cecilia Wigström (fp)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att göra

Europadagen den 9 maj till allmän flaggdag. Yrkanden

av samma innebörd återfinns i motionerna

2003/04:K243 av Magdalena Andersson och Bengt-Anders

Johansson (båda m) och 2003/04:K256 av Helena

Bargholtz (fp).

Bakgrund

I betänkande 2000/01:KU15 ansåg utskottet att

Europadagen den 9 maj inte borde göras till allmän

flaggdag. Utskottet vidhöll sin tidigare bedömning i

betänkande 2001/02:KU9.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.

Motionerna 2003/04:K242, 2003/04:K243 och

2003/04:K256 avstyrks.

Särskilda minnesdagar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motioner om högtidlighållande av införandet

av den allmänna rösträtten, om att göra den

11 september till en dag för demokrati och

mot våld och om högtidlighållande av kampen

mot slaveriet. Vidare avstyrker utskottet en

motion om inrättande av Raoul Wallenbergs

dag. Slutligen föreslår utskottet att

riksdagen avslår motioner om att återinföra

begreppet landssorg och om åtgärder för att

uppmärksamma FN:s frivilligdag. Jämför

reservation 4.

Motioner

I motion 2003/04:K339 av Karin Pilsäter (fp) och

Lena Ek (c) föreslås att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att högtidlighålla införandet av den allmänna

rösträtten den 24 maj (yrkande 2). I motionen anförs

bl.a. att införandet av den allmänna rösträtten den

24 maj 1919 årligen bör firas den söndag som i tiden

infaller närmast detta datum.

I motion 2003/04:K321 av Peter Pedersen (v)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att den 11

september bör utses till en dag för demokrati och

mot våld. I motionen anförs att en rad tragiska

händelser har inträffat just datumet den 11

september. Motionären nämner i sammanhanget

militärkuppen i Chile år 1973, attacken mot

tvillingtornen vid World Trade Center i New York år

2001, utrikesminister Anna Lindhs död år 2003 samt

den händelse samma dag då en femårig flicka i Arvika

blev knivhuggen till döds.

I motion 2003/04:Ub386 av Joe Frans och Sylvia

Lindgren (båda s) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen dels vidtar aktiva

åtgärder för att hedra kampen för slaveriets

avskaffande genom att högtidlighålla den 21 augusti

2004 i enlighet med FN:s beslut (yrkande 2), dels

ger sitt stöd till FN:s arbete för att den 21

augusti framgent skall vara en dag för

högtidlighållandet av kampen mot slaveriet (yrkande

3). Motionärerna anför att FN har proklamerat år

2004 som det internationella året för att

uppmärksamma kampen mot slaveriet och slaveriets

avskaffande. Vidare framhåller de att FN:s

generalförsamling också har rekommenderats att anta

en resolution som innebär att den 21 augusti 2004

utses som minnesdag ägnad åt slaveriet och dess

tragiska konsekvenser.

I motion 2003/04:K337 av Mikael Oscarsson (kd)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta

Raoul Wallenbergs dag. Motionären anför bl.a. att

det skulle kunna vara en dag för att aktualisera

kampen mot nazism, rasism och för fred och

människovärde.

I motion 2003/04:K293 av Margareta Andersson och

Annika Qarlsson (båda c) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att återinföra begreppet

landssorg. Motionärerna anser att regeringen skulle

kunna utfärda landssorg under ett antal dagar för

att markera att något tragiskt som berör hela

befolkningen har inträffat.

I motion 2003/04:K369 av Helena Höij och Inger

Davidsson (båda kd) föreslås att riksdagen beslutar

att uppmärksamma FN:s frivilligdag. I motionen

anförs bl.a. att FN:s generalförsamling i december

1985 godkände en resolution (Nr A/40/212) om att

utse den 5 december till FN:s frivilligdag

(International Volunteer Day). I resolutionen

inbjuds regeringar över hela världen att

uppmärksamma denna dag för att sätta fokus på

ekonomisk och social rättvisa. Motionärerna

konstaterar att flera länder har manifestationer

just detta datum för att uppmuntra och se till att

frivilligorganisationerna kommer i fokus. I väntan

på initiativ från regeringen föreslår motionärerna

att riksdagen uppmärksammar FN:s frivilligdag,

förslagsvis i infocentrum genom t.ex. en utställning

där den ideella sektorns betydelse synliggörs. I

motion 2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. föreslås

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att FN:s

frivilligdag bör uppmärksammas (yrkande 3).

Motionärerna anser att regeringen bör ta initiativ

så att FN:s frivilligdag uppmärksammas även i

Sverige.

Bakgrund

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen

behandlat motioner om Raoul Wallenberg, bl.a. i

betänkande KU 1987/88:10 då utskottet liksom

tidigare framhöll betydelsen av att man i framtiden

håller minnet av hans insatser levande. Utskottet

fann det inte påkallat att föreslå några särskilda

åtgärder.

I betänkande 1990/91:KU8 framhöll utskottet att

det utöver Raoul Wallenberg finns ett flertal

tänkbara personer och företeelser som har eller har

haft stor betydelse för landet eller för någon

internationell uppgift och är värda att hedras med

t.ex. ett minnesmärke. Det kunde därför, enligt

utskottet, komma att göras fler framställningar om

att få placera monument och minnesmärken inom eller

i direkt anslutning till riksdagens byggnader.

Enligt utskottet borde det ankomma på

förvaltningsstyrelsen att ta ställning till den

typen av framställningar och avgöra vilka monument

och minnesmärken som kan fogas in i den konstnärliga

helhet som man eftersträvat vid utsmyckningen av

husen på Helgeandsholmen. I betänkande 1995/96:KU22

hemställde utskottet, med anledning av en motion om

att i konstnärlig form manifestera riksdagens och

det svenska folkets respekt för Raoul Wallenbergs

gärning, att riksdagen skulle uppdra åt

förvaltningsstyrelsen att vidta lämpliga åtgärder.

Det fick, enligt utskottet, ankomma på

förvaltningsstyrelsen att utforma en konstnärlig

utsmyckning av detta slag med hänsyn till den

speciella miljön på Helgeandsholmen.

I betänkande 2001/02:KU9 framhöll utskottet den

stora betydelsen av att man i framtiden håller

minnet av Raoul Wallenbergs insatser levande.

Utskottet ansåg det emellertid inte vara påkallat

med något initiativ från riksdagens sida med

anledning av en motion om inrättande av Raoul

Wallenbergs dag.

I betänkande 2003/04:KrU1 avstyrkte

kulturutskottet en motion om inrättande av Raoul

Wallenbergs dag med motiveringen att det får ankomma

på Forum för levande historia eller andra berörda

institutioner m.fl. att avgöra om och i så fall hur

och när Raoul Wallenbergs minne skall hedras.

Begreppet landssorg innebär enligt

Nationalencyklopedin "en av många delad sorg" eller

enligt Bonniers lexikon "ett folks samfällda sorg",

en allmän sorg som i vissa länder proklameras vid en

framstående persons död eller vid omfattande

nationell katastrof. I Sverige finns inte någon

formell författningsreglering i ämnet. Praxis är

dock att följa statsministerns rekommendationer. Vid

exempelvis Estoniakatastrofen år 1994 och mordet på

utrikesminister Anna Lindh år 2003 rekommenderade

statsministern flaggning på halv stång samt tyst

minut i riksdagen, och vid Göteborgsbranden år 1998

hölls även en tyst minut i riksdagen. Kungssorg är

den enda variant av landssorg som har förekommit i

Sverige. Kungssorg har påbjudits som allmän sorg då

en medlem av kungahuset avlidit och manifesterades

efter år 1872 främst genom s.k. hovsorg samt

inställandet av teaterföreställningar m.m.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla den stora betydelsen av att

man i framtiden håller minnet levande av de

händelser som avses i motionerna 2003/04:K339

yrkande 2, 2003/04:K321 och 2003/04:Ub386 yrkande 2

och 3. Utskottet anser emellertid inte att det är

påkallat med något initiativ från riksdagens sida

med anledning av dessa motioner, som därför bör

avslås.

Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och

avstyrker därför motion 2003/04:K337 om inrättande

av Raoul Wallenbergs dag.

Utskottet avstyrker även förslaget i motion

2003/04:K293 om att återinföra begreppet landssorg

och förslagen i motionerna 2003/04:K369 och

2003/04:Kr329 yrkande 3 om åtgärder för att

uppmärksamma FN:s frivilligdag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag

(punkt 3)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1 om att inte göra den

6 juni till allmän helgdag. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:K339 yrkande 1 och

avstyrker motion 2003/04:K292.

Ställningstagande

Enligt min mening ger de gällande formerna för

firande av nationaldagen och svenska flaggans dag

den 6 juni tillräckligt utrymme för att markera

denna dags betydelse i det svenska samhället.

Miljöpartiets principiella inställning, som tidigare

kommit till utryck vid vissa tidigare års

motionsbehandling, är att man bör söka ersätta

dagens mer stelbenta system för nationella helgdagar

med ett som ger utrymme för individuella skillnader,

baserade på sekulariserade eller religiösa livsval.

Jag avstyrker därför motion 2003/04:K292 och

bifaller motion 2003/04:K339 yrkande 1.

2. Offentligt belöningssystem (punkt 4)

av Gunnar Hökmark (m), Nils Fredrik Aurelius (m),

Tuve Skånberg (kd) och Bertil Kjellberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 om ett

offentligt belöningssystem och om behovet av en

översyn av och en reformerad svärdsorden. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K219 och

2003/04:K254.

Ställningstagande

Vid den reform av det svenska ordensväsendet som

genomfördes år 1975 upphörde möjligheten att

tilldela svenska medborgare ordensutmärkelser. Vi

anser att erfarenheterna sedan år 1975 talar för att

det finns behov av ett mer nyanserat offentligt

belöningssystem än det nuvarande. Av betydelse i

sammanhanget är de ökade internationella

kontakterna. Ett officiellt ordensväsende som

omfattar egna medborgare finns i nästan alla övriga

länder i Europa. Enligt vår mening finns det sålunda

anledning att göra en översyn av det nuvarande

belöningssystemet och utreda om detta fyller statens

behov av att på ett tillfredsställande sätt kunna

hedra och belöna personer som på olika sätt gjort

särskilt förtjänstfulla insatser. Med bifall till

motionerna 2003/04:K219 och 2003/04:K254 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anför.

3. Europadagen som allmän flaggdag (punkt 5)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp),

Nils Fredrik Aurelius (m), Liselott Hagberg (fp)

och Bertil Kjellberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 om att

göra den 9 maj till allmän flaggdag. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K242,

2003/04:K243 och 2003/04:K256.

Ställningstagande

Vi anser att Europadagen den 9 maj bör bli allmän

flaggdag.

4. Inrättande av Raoul Wallenbergs dag

(punkt 9)

av Gunnar Hökmark (m), Nils Fredrik Aurelius (m),

Tuve Skånberg (kd) och Bertil Kjellberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4 om att inrätta Raoul

Wallenbergs dag. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:K337.

Ställningstagande

Det finns många sätt för oss att uppmärksamma

enskilda svenskars insatser för humanitet, frihet

och människovärde. Vi anser att det vore på sin

plats att avsätta en bestämd dag för att på lämpliga

sätt hedra Raoul Wallenberg.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2003/04:K219 av Tobias Billström och Peter

Danielsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en översyn av

och ett förslag till en reformerad Svärdsorden.

2003/04:K242 av Cecilia Wigström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att göra Europadagen till

allmän flaggdag.

2003/04:K243 av Magdalena Andersson och Bengt-Anders

Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Europadagen den 9 maj

blir allmän flaggdag.

2003/04:K244 av Peter Danielsson och Tobias

Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att införa en skattefridag

som helgdag.

2003/04:K254 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn med sikte på en

modernisering av det offentliga belöningssystemet.

2003/04:K256 av Helena Bargholtz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Europadagen den 9 maj

skall bli allmän flaggdag.

2003/04:K264 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att anta "Du gamla du fria"

som Sveriges officiella nationalsång.

2003/04:K292 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Sveriges nationaldag

bör bli helgdag den 6 juni 2005.

2003/04:K293 av Margareta Andersson och Annika

Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att återinföra begreppet

landssorg.

2003/04:K321 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att den 11 september bör

utses till en dag för demokrati och mot våld.

2003/04:K337 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att inrätta Raoul

Wallenbergs dag.

2003/04:K339 av Karin Pilsäter och Lena Ek (fp, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte göra den

6 juni till helgdag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att högtidlighålla

införandet av den allmänna rösträtten den 24 maj.

2003/04:K369 av Helena Höij och Inger Davidson (kd):

Riksdagen beslutar att uppmärksamma FN:s

frivilligdag.

2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att FN:s

frivilligdag bör uppmärksammas.

2003/04:Ub386 av Joe Frans och Sylvia Lindgren (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

vidtar aktiva åtgärder för att hedra kampen mot

slaveriets avskaffande genom att högtidlighålla

den 21 augusti 2004 i enlighet med FN:s beslut.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen ger

sitt stöd till FN:s arbete för att den 21 augusti

framgent skall vara en dag för högtidlighållandet

av kampen mot slaveriet.