Bet. 2003/04:KU17

Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU17

Några frågor om sekretess, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar konstitutionsutskottet

regeringens proposition 2003/04:93 Några frågor om

sekretess, m.m. samt motioner som väckts med

anledning av propositionen och under allmänna

motionstiden 2003.

I propositionen föreslås bl.a. att sekretessen för

fotografier av enskilda personer i offentliga

register skall skärpas. Den personaladministrativa

sekretess som gäller hos myndigheter där personalen

särskilt kan riskera att utsättas för våld eller

annat allvarligt men skall utvidgas till att omfatta

ytterligare uppgifter, bl.a. i form av fotografisk

bild, och uppgifter om närstående till personalen.

Ordningsvakter och väktare skall få ett

sekretesskydd som motsvarar det personaladmini-

strativa sekretesskyddet för poliser och andra

utsatta yrkesgrupper.

Sekretessen hos domstol till skydd för uppgifter

om enskildas personliga eller ekonomiska

förhållanden skall enligt propositionen omfatta även

uppgifter i mål om brott mot tystnadsplikt och mål

om dataintrång. Såvitt gäller domstolarna skall

sekretessen i förundersökning för uppgifter om

enskildas personliga och ekonomiska förhållanden,

som sedan år 1999 gällt med omvänt skaderekvisit,

åter gälla med rakt skaderekvisit, dvs. med

presumtion för offentlighet. Vid förhandling om

användning av tvångsmedel skall sekretessen till

skydd för enskild omfatta uppgift om vem som är

misstänkt bara om det kan antas att fara uppkommer

för att den misstänkte, eller någon närstående till

den misstänkte, utsätts för våld eller annat

allvarligt men om uppgiften röjs.

Sekretessen till skydd för uppgifter om enskildas

personliga förhållanden, som gäller i bl.a.

Justitiekanslerns skadereglerande verksamhet, skall

gälla även i andra myndigheters skadereglerande

verksamhet.

Sekretessen för säkerhets- och bevakningsåtgärder

skall utvidgas till att avse system för

automatiserad behandling av information.

I övrigt föreslås några ändringar av lagteknisk

karaktär.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2004.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen

och avstyrker de behandlade motionerna. Sex

reservationer och ett särskilt yttrande har

avgivits.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Sekretess för fotografier i offentliga

register

Riksdagen antar regeringens förslag till dels

lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

såvitt avser 7 kap. 15 §, dels lag om ändring i

lagen (2004:175) om ändring i sekretesslagen

(1980:100). Därmed avslår riksdagen motionerna

2003/04:K18 och 2003/04:K282.

Reservation 1 (mp)

2. Sekretess för uppgifter om

ordningsvakter och väktare

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser

7 kap. 46 §. Därmed avslår riksdagen motion

2003/04:K19 yrkande 1.

Reservation 2 (fp, c)

3. Sekretess under förundersökning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser

9 kap. 17 §, 12 kap. 2 § och 14 kap. 10 § med den

ändringen att i 12 kap. 2 § tredje stycket ordet

”stycket” skall bytas ut mot ”styckena”.

Därmed

avslår riksdagen motionerna 2003/04:K20 yrkandena

1 och 2 samt 2003/04:Ju392 yrkande 2.

Reservation 3 (m)

4. Översyn av offentlighetsprincipen

Riksdagen avslår motion 2003/04:K348 yrkande 4.

Reservation 4 (m)

5. Sekretess för hotade och våldsdrabbade

personer

Riksdagen avslår motion 2003/04:K322.

6. Symmetri i sekretessförhållanden

Riksdagen avslår motion 2003/04:K383.

7. Sekretesslagen i övriga delar

Riksdagen antar regeringens förslag till dels

lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), i de

delar som inte omfattas av punkterna 1–3 ovan,

dels lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring

i sekretesslagen (1980:100).

8. Handlingsoffentlighet hos KRAV

Riksdagen avslår motion 2003/04:K19 yrkande 2.

Reservation 5 (fp)

9. Sanktionsform för att värna

handlingsoffentligheten

Riksdagen avslår motion 2003/04:K319 yrkande 2.

Reservation 6 (v, mp)

10. Sekretess i IVPA-verksamhet

Riksdagen avslår motion 2003/04:K203.

11. Försäkringsbolags tillgång till

journaler

Riksdagen avslår motion 2003/04:K368.

12. Forskningssekretess

Riksdagen avslår motion 2003/04:K379 yrkandena 1

och 2.

Stockholm den 6 maj 2004

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar

Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel

Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson

(kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik

S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz

(fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s),

Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s) och

Gustav Fridolin (mp).

2003/04

KU17

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Ärendets beredning fram till dess regeringen

avlämnade sin proposition till riksdagen redovisas i

propositionen. Där framgår bl.a. att granskning

skett i Lagrådet. Vidare erinras om den ändring i en

av de berörda paragraferna som riksdagen gjort på

framställning av Riksdagens ombudsmän och som träder

i kraft den 1 april 2004. De i propositionen

föreslagna ändringarna utgör ett led i den översyn

av sekretessregleringen som sker fortlöpande.

Utöver propositionen och de motioner som väckts

med anledning av den behandlas i betänkandet även

ett antal motioner från allmänna motionstiden 2003.

Bakgrund

Yttrande- och informationsfrihet

Enligt 2 kap. 1 § regeringsformen är varje

medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad bl.a.

yttrandefrihet och informationsfrihet. Med

yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller

bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt

uttrycka tankar, åsikter och känslor. Denna

grundlagsskyddade yttrandefrihet är mycket vid och

är därför underkastad särskilda regler och

begränsningar i en rad olika hänseenden. Sådana

regler finns bl.a. i tryckfrihetsförordningen

(1949:105), yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469),

brottsbalken samt i olika bestämmelser om

tystnadsplikt, främst i sekretesslagen (1980:100).

Med informationsfrihet avses frihet att inhämta

och mottaga upplysningar samt att i övrigt ta del av

andras yttranden. Information kan inhämtas på många

sätt, t.ex. genom tidningar, böcker, radio, TV och

från andra människor. Härvid får självfallet inte

användas metoder som i andra sammanhang är

förbjudna, t.ex. inbrott. Bestämmelsen om

informationsfrihet medför inte i något fall

skyldighet för det allmänna att lämna information. I

tryckfrihetsförordningen har dock rätten att ta del

av allmänna handlingar grundlagsfästs, se avsnitt

6.2.

Yttrandefriheten och informationsfriheten får

begränsas genom lag (2 kap. 12 § regeringsformen).

Begränsning får göras endast för att tillgodose

ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt

samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som

är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har

föranlett den och inte heller sträcka sig så långt

att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen

såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning

får inte göras enbart på grund av politisk,

religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Det

poängteras i förarbetena till bestämmelsen (prop.

1975/76:209) att regleringen är ägnad att

understryka kravet på att lagstiftaren, när en fri-

och rättighetsinskränkande lag beslutas, noga

redovisar sina syften.

Yttrandefriheten och informationsfriheten får

begränsas med hänsyn till rikets säkerhet,

folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet,

enskilds anseende, privatlivets helgd eller

förebyggandet och beivrandet av brott. I övrigt får

begränsningar av yttrande- och informationsfriheten

ske endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.

Vid bedömning av vilka begränsningar som får ske

skall särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga

yttrande- och informationsfrihet i politiska,

religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella

angelägenheter (2 kap. 13 § regeringsformen).

Offentlighet och sekretess

Den svenska offentlighetsprincipen innebär att

verksamheten hos staten och kommunerna i stor

utsträckning är öppen för insyn och kontroll från

allmänheten, bl.a. genom att den som begär det har

rätt att ta del av allmänna handlingar hos statliga

och kommunala myndigheter. Offentlighetsprincipen

anses utgöra en garanti för rättssäkerheten,

effektiviteten i folkstyret och förvaltningen.

Därigenom är den också ägnad att främja allmänhetens

förtroende för myndigheterna. Offentlighetsprincipen

kan också anses utgöra en grundläggande

förutsättning för en fungerande demokrati. Genom

tillgången till allmänna handlingar underlättas och

stimuleras den fria debatten i skilda

samhällsfrågor. I 2 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen slås således fast att varje

svensk medborgare till främjande av ett fritt

meningsutbyte och en allsidig upplysning skall ha

rätt att ta del av allmänna handlingar. I samband

med 1976 års reform av tryckfrihetsförordningen

uttalades bl.a. att rätten att ta del av allmänna

handlingar är en del av den medborgerliga rätten att

inhämta och ta emot information och därmed en av

betingelserna för den fria demokratiska

åsiktsbildningen (prop. 1975/76:160).

Ibland kan allmänna eller enskilda

sekretessintressen väga tyngre än intresset av

offentlighet. Rätten att ta del av allmänna

handlingar får dock begränsas endast om det är

påkallat med hänsyn till vissa i 2 kap. 2 §

tryckfrihetsförordningen uppräknade intressen, bl.a.

det allmännas ekonomiska intresse och skyddet för

enskildas personliga och ekonomiska förhållanden

(punkterna 5 och 6). Uppräkningen är uttömmande och

allmänna handlingar får inte hållas hemliga för att

skydda några andra intressen.

De begränsningar som får göras skall anges noga i

en särskild lag, sekretesslagen (1980:100), eller i

en annan lag som den hänvisar till. Av

sekretesslagen skall alltså framgå alla de fall då

allmänna handlingar är hemliga. En myndighet kan

sålunda inte i avtal eller på annat sätt förbinda

sig att iaktta en sekretess som saknar stöd i

sekretesslagstiftningen. Detta innebär att det för

frågan om utlämnande av handling helt saknar

betydelse om den som tillhandahållit handlingen

uppställt krav på konfidentiell behandling av

handlingen eller om myndigheten utfäst sig att inte

utlämna den utan hans samtycke.

Offentlighets- och sekretesskommittén (OSEK)

Offentlighets- och sekretesskommittén har haft i

uppdrag att bl.a. göra en allmän översyn av

sekretesslagen. Kommittén avlämnade i oktober 2003

sitt huvudbetänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99).

Förslagen i betänkandet remissbehandlas för

närvarande. Remisstiden går ut den 1 september 2004.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i sekretesslagen

(1980:100). Ändringarna utgör ett led i den översyn

av sekretessregleringen som sker fortlöpande.

Det föreslås att sekretessen för fotografier av

enskilda personer i offentliga register, t.ex. pass-

fotografier, skall skärpas. Sådan uppgift skall

omfattas av sekretess med s.k. omvänt skaderekvisit,

dvs. sekretess skall gälla om det inte står klart

att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller

någon närstående till den enskilde lider men.

Presumtionen skall alltså vara för sekretess.

Den personaladministrativa sekretess som gäller

hos myndigheter där personalen särskilt kan riskera

att utsättas för våld eller annat allvarligt men för

uppgift om personnummer, bostadsadress och hemtele-

fonnummer, föreslås bli utvidgad till att omfatta

även andra jämförbara uppgifter avseende personalen,

uppgift i form av fotografisk bild som utgör

underlag för tjänstekort samt uppgift om närstående

till personalen.

Inom ramen för Rikspolisstyrelsens och

polismyndigheters verksamhet utförs administrativt

arbete avseende ordningsvakter. På motsvarande sätt

utförs administrativt arbete avseende väktare hos

länsstyrelserna. Ordningsvakter och väktare föreslås

få ett sekretesskydd som motsvarar det

personaladministrativa sekretesskydd som poliser och

andra utsatta yrkesgrupper har.

Vidare föreslås att den begränsade sekretess som

gäller hos domstol i vissa typer av mål till skydd

för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska

förhållanden skall utsträckas till att omfatta

sådana uppgifter i mål om brott mot tystnadsplikt

och mål om dataintrång. Uppgifterna skall omfattas

av sekretess med s.k. rakt skaderekvisit, dvs.

sekretess skall gälla om det kan antas att den

enskilde eller någon närstående till den enskilde

lider skada eller men om uppgiften röjs.

Presumtionen skall alltså vara att uppgifterna är

offentliga.

För den sekretess i förundersökning för uppgifter

om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden

som sedan år 1999 gäller med omvänt skaderekvisit

föreslås en återgång till rakt skaderekvisit såvitt

gäller domstolarna, dvs. när sådana uppgifter före-

kommer hos domstolarna skall presumtionen vara att

uppgifterna är offentliga. Vid förhandling om

användning av tvångsmedel skall sekretessen till

skydd för enskild omfatta uppgift om vem som är

misstänkt endast om det kan antas att fara uppkommer

för att den misstänkte eller någon honom eller henne

närstående utsätts för våld eller annat allvarligt

men om uppgiften röjs.

Det gäller viss sekretess i bl.a. Justitie-

kanslerns skadereglerande verksamhet till skydd för

uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Mot-

svarande sekretess föreslås gälla även i andra myn-

digheters skadereglerande verksamhet.

Den 1 januari 2003 inrättades en rikscentral för

IT-incidentrapportering hos Post- och telestyrelsen

(PTS). En förutsättning för att myndigheter och

enskilda skall vara villiga att lämna rapporter till

PTS är att PTS har möjlighet att hemlighålla sådan

uppgifter i rapporterna som är känsliga från

säkerhetssynpunkt. Det föreslås att sekretess skall

gälla för uppgift som lämnar eller kan bidra till

upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd

avseende system för automatiserad behandling av

information, om det kan antas att syftet med

åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Den

tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelsen

skall ha företräde framför meddelarfriheten.

I övrigt föreslås några ändringar av lagteknisk

karaktär, såsom förtydliganden av lagtexten samt

utmönstranden ur lagtexten av sådana verksamheter

som har upphört.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.

Utskottets överväganden

Sekretess för fotografier i

offentliga register

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

sekretessen för fotografier av enskilda

personer i offentliga register skall skärpas.

Utskottet avstyrker därmed en motion om

avslag på propositionen i denna del.

Jfr reservation 1 (mp).

Gällande bestämmelser

Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen gäller sekretess i

verksamhet som avser folkbokföringen eller annan

liknande registrering av befolkningen och, i den

utsträckning regeringen föreskriver det, i annan

verksamhet som avser registrering av betydande del

av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga

förhållanden, om det av särskild anledning kan antas

att den enskilde eller någon honom närstående lider

men om uppgiften röjs.

I 1 b § sekretessförordningen (1980:657) anges att

ovan nämnda sekretess gäller i verksamhet som avser

bl.a. Rikspolisstyrelsens centrala passregister

(punkt 3), Vägverkets vägtrafikregister (punkt 6)

och Totalförsvarets pliktverks register över

totalförsvarets personal (punkt 7).

De uppgifter som kan hållas hemliga med stöd av

dessa bestämmelser är bl.a. uppgifter om namn,

adress, personnummer och civilstånd liksom

fotografier av den enskilde. I förarbetena framhålls

att det som huvudregel skall råda offentlighet för

dessa uppgifter. De är normalt att anse som

harmlösa. En förutsättning för sekretess är således

att det av särskild anledning kan antas att den

enskilde eller någon honom närstående lider men om

uppgiften röjs.

I 14 kap. sekretesslagen finns särskilda

bestämmelser om sekretessgenombrott. Enligt 14 kap.

1 § hindrar inte sekretess att uppgift lämnas till

annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag

eller förordning. Enligt 14 kap. 2 § tredje stycket

hindrar sekretess bl.a. inte att uppgift om enskilds

adress, telefonnummer och arbetsplats lämnas till en

myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning

enligt delgivningslagen (1970:428). Enligt 14 kap. 3

§ får, utöver vad som följer av 1 och 2 §§,

sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet om det

är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas

har företräde framför det intresse som sekretessen

skall skydda. Sistnämnda bestämmelse bygger på att

rutinmässigt uppgiftsutbyte i regel skall vara

författningsreglerat.

Propositionen

Regeringen föreslår att sekretess skall gälla för

uppgift i form av fotografisk bild av enskild i

offentliga register, såsom vägtrafikregistret,

passregistret och registret över totalförsvarets

personal, om det inte står klart att uppgiften kan

lämnas ut utan att den enskilde eller någon

närstående till den enskilde lider men.

Förstärkningen av sekretesskyddet för fotografier

motiveras av att enskilda skall slippa oroa sig över

att bilder av dem själva publiceras eller annars

används i sammanhang som upplevs som hotfulla av den

enskilde. De myndigheter som har behov av att

använda sig av fotografier från offentliga register

i sin verksamhet bör enligt regeringen även

fortsättningsvis kunna göra det. Regeringen föreslår

därför att den sekretessbrytande bestämmelsen i 14

kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen till förmån

för myndigheter som behöver uppgifter om enskilda

vid delgivning enligt delgivningslagen (1970:428)

ändras så att den även omfattar uppgift i form av

fotografisk bild av den enskilde. Sekretessbrytande

bestämmelser för övriga berörda myndigheter avser

regeringen genomföra genom förordning.

Ändringarna föreslås intagna i 7 kap. 15 §

respektive 14 kap. 2 § sekretesslagen.

Motion

I motion 2003/04:K18 av Gustav Fridolin (mp)

föreslås att riksdagen avslår propositionen i denna

del. Motionären betonar mediernas behov av tillgång

till fotografier i registren och anser att en öppen

politisk dialog och offentlighet kan antas vara det

mest verkningsfulla instrumentet för att värna

demokratin och motverka antidemokratiska krafters

brottsliga verksamhet.

Ulla Wester (s) har i motion 2003/04:K282 begärt

ett tillkännagivande för regeringen om behovet av

att pröva värdet av ett för alla tillgängligt

passarkiv. Hon anser att utvecklingen har visat att

det ökade intresset för passarkivet fått till följd

att människor skadats både fysiskt och i sin tilltro

till samhället.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning av den

intresseavvägning som behöver göras i fråga om

sekretess för fotografier av enskilda i offentliga

register. Utskottet tillstyrker därmed propositionen

i denna del, som innebär ändringar i 7 kap. 15 § och

14 kap. 2 § sekretesslagen, och avstyrker motion

2003/04:K18 (mp). Motion 2003/04:K282 (s) är

härigenom tillgodosedd.

Personaladministrativ sekretess

Verksamhet avseende personal hos vissa

myndigheter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

den personaladministrativa sekretess som

gäller hos myndigheter där personalen

särskilt kan riskera att utsättas för våld

eller annat allvarligt men skall utvidgas

till att omfatta ytterligare uppgifter, bl.a.

i form av fotografisk bild, och uppgifter om

närstående till personalen.

Gällande bestämmelser

Sedan sekretesslagens tillkomst gäller sekretess för

uppgift i en myndighets personaladministrativa

verksamhet enligt 7 kap. 11 § sekretesslagen. I

syfte att ge offentliganställda inte bara

sekretesskydd för vissa särskilt känsliga uppgifter

utan också ett skydd mot hot och trakasserier har

bestämmelsen kompletterats vid två tillfällen. År

1987 infördes en bestämmelse av innebörd att

sekretess gäller för uppgift om en enskilds

personliga förhållanden om det kan antas att den

enskilde eller någon honom närstående utsätts för

våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Bestämmelsen är försedd med ett s.k. kvalificerat

rakt skaderekvisit, vilket innebär att det råder en

extra stark presumtion att uppgifterna är offentliga

(7 kap. 11 § fjärde stycket första meningen).

Rekvisitet uttrycks så att sekretessen gäller om det

kan antas att den enskilde eller någon honom

närstående utsätts för våld eller annat allvarligt

men om uppgiften röjs.

Bestämmelsen ansågs inte ge ett tillräckligt skydd

för sådana yrkesgrupper som generellt sett är mer

utsatta för hot och trakasserier än andra och sedan

år 1994 gäller sekretess, i den utsträckning

regeringen föreskriver det, hos en myndighet där

personal särskilt kan riskera att utsättas för

allvarligt men, för uppgift om enskilds bostads-

adress, hemtelefonnummer och personnummer, om det

inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den

enskilde eller någon honom närstående lider men (7

kap. 11 § fjärde stycket andra meningen). Enligt

1 a § sekretessförordningen (1980:657) gäller det

förstärkta sekretesskyddet i bl.a. Rikspolis-

styrelsens och polismyndighets personaladministra-

tiva verksamhet. Från och med den 1 april 2004

omfattas även Riksdagens ombudsmän av motsvarande

sekretess (framst. 2003/04:JO2, bet. 2003/04:KU8,

rskr. 2003/04:137).

Propositionen

Regeringen föreslår att den extra stränga

personaladministrativa sekretess som nu gäller hos

myndigheter där personalen särskilt kan riskera att

utsättas för våld eller annat allvarligt men inte

längre skall gälla enbart för uppgift om

personnummer, bostadsadress och hemtelefonnummer.

Sekretessen skall utsträckas till att även omfatta

andra jämförbara uppgifter avseende personalen,

uppgift i form av fotografisk bild som utgör under-

lag för tjänstekort samt uppgift om närstående till

personalen. Regeringen föreslår vidare att

bestämmelsen om personaladministrativ sekretess

skall förtydligas så att det framgår att sekretessen

gäller, förutom hos den myndighet där personalen

utför sina arbetsuppgifter, även hos en annan

myndighet om den personaladministrativa verksamheten

utförs där.

Regeringen bedömer att den befintliga sekretessen

för uppgift om polismans namn inte bör skärpas.

Förslagen innebär ändringar i 7 kap. 11 § och 16

kap. 1 § sekretesslagen.

Utskottets ställningstagande

Propositionen i denna del har inte föranlett några

motioner. Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker förslaget till ändringar i 7 kap. 11 §

och 16 kap. 1 § sekretesslagen.

Sekretess för uppgifter om ordningsvakter och

väktare

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

ordningsvakter och väktare skall få ett

sekretesskydd som motsvarar det

personaladministrativa sekretesskyddet för

poliser och andra utsatta yrkesgrupper.

Utskottet anser att den längsta föreskrivna

sekretesstiden för skyddet inte bör avvika

från den längsta tid som föreskrivs i övriga

paragrafer i samma kapitel och avstyrker en

motion (fp) om kortare längsta sekretesstid.

Jfr reservation 2 (fp, c).

Gällande bestämmelser

Som framgår ovan skyddas uppgifter om enskilda som

behöver ett extra starkt sekretesskydd genom

sekretess med ett omvänt skaderekvisit. Så är fallet

när det gäller uppgifter om hemadresser m.m.

avseende t.ex. polispersonal. Ordningsvakter och

väktare omfattas inte av motsvarande sekretesskydd.

Propositionen

Regeringen föreslår att sekretess skall gälla i

ärenden om förordnande av ordningsvakt och i

förteckning över tjänstetecken som tilldelats

ordningsvakter för uppgift om enskilds namn, om det

kan antas att den enskilde eller någon närstående

till den enskilde utsätts för våld eller annat

allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretess skall

enligt propositionen vidare gälla i sådant ärende

eller i sådan förteckning för uppgift om enskilds

bostadsadress, hemtelefonnummer, personnummer och

andra jämförbara uppgifter om det inte står klart

att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller

någon närstående till den enskilde lider men.

Motsvarande sekretessregler skall gälla för uppgift

om väktare i ärende om godkännande av väktare eller

i register över väktare som förs hos länsstyrelse.

Sekretessen föreslås gälla i högst femtio år,

vilket är samma längsta tid som gäller för den

personaladministrativa sekretessen enligt 7 kap. 11

§ sekretesslagen.

Förslagen innebär att en ny paragraf, 7 kap. 46 §,

införs i sekretesslagen.

Motion

I motion 2003/04:K19 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

yrkande 1 föreslås att riksdagen antar förslaget

till ny bestämmelse i 7 kap. 46 § sekretesslagen med

den ändringen att sekretessen skall gälla i högst

tjugo år. Motionärerna anser en sådan längsta tid

vara tillräcklig i detta fall.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av

sekretessregler till skydd för vissa uppgifter om

ordningsvakter och väktare.

I frågan om den längsta tid som sekretessen skall

kunna gälla vill utskottet understryka att det är

fråga om just en längsta tid. All sekretess upphör

att gälla utan vidare prövning sedan den tiden

förflutit. Intill dess gäller att sekretessprövning

skall göras innan en uppgift lämnas ut. De längsta

tider som föreskrivs till skydd för enskildas

personliga förhållanden i 7 kap. sekretesslagen är

femtio eller sjuttio år. För sekretessen enligt 7

kap. 11 §, som har berörts ovan, gäller gäller en

längsta tid av femtio år. Det finns enligt

utskottets uppfattning inte anledning att för de

uppgifter som nu avses avvika från de längsta

sekretesstider som i övrigt föreskrivs i detta

kapitel i sekretesslagen.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens

förslag till ny paragraf, 46 §, i 7 kap.

sekretesslagen och avstyrker motion 2003/04:K19 (fp)

yrkande 1.

Sekretess hos domstol

Sekretess i mål om brott mot tystnadsplikt och

dataintrång

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

sekretessen hos domstol till skydd för

uppgifter om enskildas personliga eller

ekonomiska förhållanden skall omfatta även

uppgifter i mål om brott mot tystnadsplikt

och mål om dataintrång.

Gällande bestämmelser

Huvudregeln när det gäller sekretess hos domstolar

är att uppgifter som lämnas till domstolen från en

annan myndighet och som är sekretessbelagda där

fortsätter att vara sekretessbelagda när de kommer

in till domstolen (12 kap. 1 § sekretesslagen).

Sekretess för uppgiften upphör emellertid så gott

som alltid att gälla om uppgiften läggs fram vid en

förhandling som är offentlig (12 kap. 3 §).

En förhandling vid domstol skall vara offentlig.

Detta föreskrivs redan i 2 kap. 11 § andra stycket

regeringsformen. Begränsningar i denna regel får

dock göras genom lag. Begränsningar får göras endast

för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett

demokratiskt samhälle. En begränsning får aldrig gå

utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det

ändamål som har föranlett den och inte heller

sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den

fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens

grundvalar. Den får inte göras enbart på grund av

politisk, religiös, kulturell eller annan sådan

åskådning.

Bestämmelsen om att förhandling vid domstol skall

vara offentlig finns också i rättegångsbalken (5

kap. 1 §), där också regler om inskränkning i

offentligheten vid förhandlingar i allmän domstol

finns.

För att en förhandling skall få hållas inom

stängda dörrar är det inte tillräckligt att en

sekretessbestämmelse är tillämplig på en uppgift som

kan antas läggas fram vid en förhandling. Det krävs

därutöver att det är av synnerlig vikt att uppgiften

hålls hemlig. Vissa sekretessbestämmelser har

utformats särskilt med tanke på förhållandena vid

domstolarna, och i dessa fall får förhandlingen

också hållas inom stängda dörrar.

En förhandling kan sålunda hållas inom stängda

dörrar om sekretess gäller enligt 7 kap. 22 § (viss

sekretess för personalia i bl.a. brottmål), 8 kap.

17 § (viss sekretess för uppgifter om myndigheters

eller enskildas affärs- eller driftsförhållanden), 9

kap. 15 § (viss sekretess för uppgifter om enskildas

personliga eller ekonomiska förhållanden i

familjemål) eller 9 kap. 16 § sekretesslagen (viss

sekretess för uppgifter om enskildas personliga och

ekonomiska förhållanden i vissa uppräknade typer av

brottmål) samt i vissa angivna fall vid förhandling

under förundersökning i brottmål.

Enligt 9 kap. 16 § första stycket sekretesslagen

gäller sekretess hos domstol i mål om ansvar för

sexualbrott, utpressning, brytande av post- eller

telehemlighet, intrång i förvar, olovlig avlyssning

eller brott genom vilket infektion av hiv har eller

kan ha överförts, i mål om ersättning för skada med

anledning av sådana brott samt i ärenden som rör

sådana brott, t.ex. ansökan om resning i brottmål.

Sekretessen gäller för uppgift om enskilds

personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan

antas att den enskilde eller någon honom närstående

lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen

gäller dock inte för uppgift om vem som är tilltalad

eller svarande.

Under en förundersökning kan sekretess gälla för

uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska

förhållanden (9 kap. 17 § första stycket

sekretesslagen). Sekretessen enligt denna

bestämmelse upphör att gälla hos

förundersökningsmyndigheten om uppgiften lämnas till

domstol med anledning av att åtal väcks, utom i tre

undantagsfall (9 kap. 18 § andra stycket).

Det första undantaget gäller uppgifter som hos

domstol skyddas av sekretess enligt 8 kap. 17 §

eller 9 kap. 16 § sekretesslagen. Detta undantag har

införts därför att skyddet hos domstolen skulle

förlora sin verkan om uppgifterna var offentliga hos

förundersökningsmyndigheten. Det andra undantaget

avser uppgifter som uppenbarligen saknar betydelse i

målet, t.ex. uppgifter om personer som varit

misstänkta under förundersökningen men där åklagaren

inte väckt åtal. Det tredje undantaget avser

uppgifter i handlingar som förundersökningsmyndig-

heten fått från en annan myndighet, där uppgifterna

är hemliga, t.ex. uppgifter i en självdeklaration

från Skatteverket. Den sekretess som enligt 9 kap.

17 § gäller för sådana uppgifter upphör alltså inte

att gälla hos förundersökningsmyndigheten trots att

åtal väckts. Genom reglerna i 12 kap. 1 § överförs

denna sekretess från förundersökningsmyndigheten

till domstolen när handlingen överlämnas dit.

Propositionen

Regeringen föreslår att det skall gälla sekretess

hos domstol i mål om ansvar för brott mot

tystnadsplikt eller dataintrång för uppgift om

enskilds personliga och ekonomiska förhållanden om

det kan antas att den enskilde eller någon

närstående till den enskilde lider skada eller men

om uppgiften röjs.

Förslagen innebär ändring i 9 kap. 16 §

sekretesslagen.

Utskottets ställningstagande

Propositionen har i denna del inte föranlett någon

motion. Utskottet tillstyrker förslaget till ändring

i 9 kap. 16 § sekretesslagen.

Sekretess under förundersökning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

sekretessen i förundersökning för uppgifter

om enskildas personliga och ekonomiska

förhållanden, såvitt gäller domstolarna, åter

skall gälla med rakt skaderekvisit, dvs. med

presumtion för offentlighet. Vid förhandling

om användning av tvångsmedel skall

sekretessen till skydd för enskild omfatta

uppgift om vem som är misstänkt bara om det

kan antas att fara uppkommer för att den

misstänkte, eller någon närstående till den

misstänkte, utsätts för våld eller annat

allvarligt men om uppgiften röjs. Utskottet

avstyrker en motion om avslag på

propositionen i denna del, liksom motioner om

översyn av bestämmelser om sekretess under

förundersökning och av

offentlighetsprincipen.

Jfr reservationerna 3 och 4 (m).

Gällande bestämmelser

Enligt 9 kap. 17 § första stycket sekretesslagen

gäller – om inte annat följer av 18 § – sekretess

för uppgift om enskildas personliga och ekonomiska

förhållanden i ett antal myndigheters olika

verksamheter som har anknytning till

brottsutredningar. Sålunda gäller sekretess bl.a. i

utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i

brottmål (punkt 1) och i angelägenhet som avser

tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet

för att förebygga brott (punkt 2). Sekretessen

gäller med ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket

innebär att uppgifterna får röjas endast om det står

klart att den enskilde eller någon honom närstående

inte lider skada eller men, dvs. presumtionen är att

uppgifterna omfattas av sekretess.

Bestämmelsen i 9 kap. 17 § första stycket 2 om

sekretess i angelägenhet som avser användning av

tvångsmedel i brottmål är direkt tillämplig hos

domstolarna. Genom bestämmelsen i 12 kap. 1 § första

stycket sekretesslagen om överföring av sekretess

till domstolar omfattas även alla uppgifter i en

förundersökning som överlämnas till en domstol innan

åtal väcks, exempelvis uppgifter i ärenden om

förordnande av offentlig försvarare och måls-

ägandebiträde, av sekretess enligt 9 kap. 17 §

första stycket 1 hos domstolen.

Enligt 9 kap. 17 § fjärde stycket får en

skadelidande, eller den som den skadelidande har

överlåtit sin rätt till, trots sekretessen ta del av

en uppgift i bl.a. en nedlagd förundersökning eller

i en förundersökning som avslutats med ett beslut om

att åtal inte skall väckas, om den skadelidande

behöver uppgiften för att kunna få ett anspråk på

skadestånd eller på bättre rätt till viss egendom

tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig

vikt för den som uppgiften rör eller någon

närstående till honom eller henne att den inte

lämnas ut. Enligt sjätte stycket får polisen trots

sekretessen på begäran av en enskild som lidit

person- eller sakskada vid en trafikolycka lämna

uppgift om identiteten hos en trafikant som haft del

i olyckan.

Propositionen

Regeringen föreslår att sekretessbestämmelsen

avseende uppgifter om enskildas personliga och

ekonomiska förhållanden i utredning enligt

bestämmelserna om förundersökning i brottmål och i

angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i

sådant mål eller i annan verksamhet för att

förebygga brott skall ändras från en presumtion för

sekretess till en presumtion för offentlighet när

uppgifterna förekommer i domstolarnas rättskipande

eller rättsvårdande verksamhet. Detta skall dock

inte gälla om domstolen har fått uppgiften från en

annan myndighet enbart för att pröva om uppgiften

kan lämnas ut.

Vid förhandling om användning av tvångsmedel skall

sekretessen till skydd för enskild enligt

propositionen omfatta uppgift om vem som är

misstänkt endast om det av särskild anledning kan

antas att fara uppkommer för att den misstänkte

eller någon närstående till denne utsätts för våld

eller annat allvarligt men om uppgiften röjs (s.k.

rakt kvalificerat skaderekvisit).

Förslagen innebär ändringar i 9 kap. 17 § och 12

kap. 2 § sekretesslagen samt – redaktionellt – i 14

kap. 10 § sekretesslagen.

Regeringen påminner i skälen till förslaget om att

det omvända skaderekvisitet i 9 kap. 17 §

sekretesslagen infördes år 1999 i samband med att

polisregisterlagstiftningen anpassades till

personuppgiftslagen (1998:204) och polisen fick

möjlighet att behandla uppgifter automatiserat vid

handläggningen av förundersökningar och andra

utredningar i större utsträckning än som var fallet

tidigare (prop. 1997/98:97, bet. 1997/98:JuU20,

rskr. 1997/98:276). Dessförinnan gällde ett s.k.

rakt skaderekvisit, dvs. presumtionen var att upp-

gifterna var offentliga. För att uppgifterna skulle

omfattas av sekretess krävdes således tidigare att

det kunde antas att den enskilde eller någon honom

närstående skulle lida skada eller men om

uppgifterna röjdes. Med hänsyn till att uppgifter

som behandlas automatiserat kan bli mer känsliga

från integritetssynpunkt än motsvarande uppgifter

som behandlas manuellt ansågs det lämpligt att ändra

skaderekvisitet i 9 kap. 17 § från rakt till omvänt

till förmån för den enskilde i det allmännas

brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet.

Samtidigt avskaffades den absoluta sekretessen för

alla polisregister utom belastningsregistret och

infördes ett omvänt skaderekvisit för dessa.

Ändringarna syftade till att ge samma skydd för

känsliga uppgifter oberoende av om de förekom i ett

polisregister eller i t.ex. en förundersökning.

Regeringen anför att införandet av det omvända

skaderekvisitet medfört bl.a. att domstolarna i

större utsträckning än vad som var fallet tidigare

håller häktningsförhandlingar och andra

förhandlingar under förundersökningen – t.ex.

förhandlingar om beslag och kvarstad – inom stängda

dörrar, när uppgifter om den misstänktes personliga

och ekonomiska förhållanden förebringas. Det har

också visat sig att domstolarna tillämpar

bestämmelsen på olika sätt, exempelvis i frågan om

den misstänktes namn kan skrivas på en uppropslista

eller offentliggöras i samband med att parterna

kallas till förhandlingen.

Regeringen pekar på att principen att

förhandlingar i domstol i största möjliga

utsträckning skall vara offentliga är av stor

betydelse för rättssäkerheten och för allmänhetens

förtroende för domstolsväsendet.

I frågan om det bör göras undantag från det

föreslagna raka skaderekvisitet i 9 kap. 17 § för

uppgift om vem som är misstänkt vid en förhandling

om användning av tvångsmedel anförs i propositionen

bl.a. att det kan finnas – utom integritetsskäl –

anledning att hemlighålla den misstänktes namn av

det skälet att det finns en hotbild mot den

misstänkte eller dennes anhöriga. Om man tillåter

att förhandlingar om tvångsmedel hålls inom stängda

dörrar av enbart integritetsskäl finns det enligt

regeringen risk för att detta i stor utsträckning

kommer att bli fallet. En sådan ordning kan inte

anses tillfredsställande mot bakgrund av att

förhandlingsoffentligheten är grundlagsfäst. Det kan

också hävdas att det skydd som den enskildes

rättssäkerhet bereds genom offentligheten bör

tillmätas avsevärt större vikt än hänsynen till hans

personliga integritet.

Vid en avvägning mellan dessa motstående intressen

finner regeringen att de senare skälen väger så

tungt att insynsintresset vid förhandlingar avseende

tvångsmedel bör ges företräde framför intresset av

skydd för den enskildes integritet. I de fall det

finns en hotbild mot den enskilde eller hans eller

hennes närstående bör det emellertid enligt

regeringen finnas en möjlighet att hemlighålla

namnet på den enskilde även vid en förhandling om

användning av tvångsmedel.

Regeringen föreslår också att bestämmelsen om

undantag från förundersökningssekretessen till skydd

för enskild avseende uppgift om identiteten hos en

trafikant som haft del i en trafikolycka skall

ändras så att sådan uppgift kan lämnas även till

andra skadelidande än enskilda. – Förslaget innebär

en ändring i nuvarande sjätte stycket i 9 kap. 17 §

sekretesslagen.

Regeringen påpekar i skälen till förslaget i denna

del att även andra än enskilda, t.ex. myndigheter,

kan ha skadeståndsanspråk med anledning av

trafikolyckor. Med den nu gällande regleringen kan

myndigheter få tillgång till uppgifter om personer

som varit inblandade i bilolyckor i de fall

informationen omfattas av undantagsregeln i

paragrafens fjärde stycke, men inte om informationen

omfattas av undantagsregeln i paragrafens sjätte

stycke, och denna ordning är oförenlig med polisens

upplysningsskyldighet enligt trafikförordningen

(1998:1276).

Motioner

I motion 2003/04:K20 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

föreslås att riksdagen avslår propositionen såvitt

avser förslagen till ändring i 9 kap. 17 §

sekretesslagen (yrkande 1) och i 12 kap. 2 §

sekretesslagen (yrkande 2). Motionärerna anser att

regeringens strävan att öka öppenheten vid

domstolarna är bra men att enskildas behov av skydd

för sin personliga integritet samt bevispersoners

och målsägandes behov av skydd för sina

personuppgifter väger tyngre än behovet av ökad

öppenhet och insyn i rättsprocessen.

I motion 2003/04:K348 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkande 4 har begärts att regeringen skall lägga

fram förslag om offentlighetsprincipen. Motionärerna

anser i denna motion att offentlighetsprincipens

syfte bör ses över och preciseras, och de betonar

att principen bör inriktas på kontroll av den

offentliga makten och att sekretesskyddet för den

enskilde bör stärkas.

I motion 2003/04:K322 har Bo Bernhardsson och

Marie Granlund (båda s) begärt ett tillkännagivande

för regeringen om att lagstiftningen bör ses över

med sikte på att erbjuda tryggare förhållanden under

rättsprocessen för den som hotas eller drabbas av

våldsbrott. Motionärerna anför ett exempel där en

person blivit hotad i valrörelsen och polisanmält

händelsen. I den bekräftelse på anmälningen som den

hotade/anmälaren fick fanns personuppgifter för

anmälaren angivna, medan uppgifterna för den som

hotat var överstrukna. Polisen lämnade med

hänvisning till lagstadgad sekretess inte heller ut

dennes personuppgifter till den hotade, medan den

hotades personuppgifter fanns på den kopia som

tillställdes den som hotat. Exemplet visar enligt

motionärerna på en absurd sekretessituation.

I motion 2003/04:K383 av Ingvar Svensson m.fl.

(kd) har begärts ett tillkännagivande för regeringen

om behovet av en översyn av sekretesslagens

bestämmelser vid förundersökningar och i samband med

rättegångar. Motionärerna refererar till den debatt

som, i samband med mordet på utrikesminister Anna

Lindh, uppstått om sekretessbestämmelser och

rättegångsbalkens regler om yppandeförbud och anser

att en översyn bör belysa symmetrin i

sekretessförhållandena i samband med

förundersökningar och rättegångar.

I motion 2003/04:Ju392 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

yrkande 2 har begärts ett tillkännagivande för

regeringen om att skaderekvisitet gällande

sekretessprövning av förundersökning skall ändras

till rakt skaderekvisit. Regeln om omvänt

skaderekvisit innebär enligt motionärernas mening

stora faror.

Övrigt

Utredningsbetänkanden

Offentlighets- och sekretesskommittén (OSEK)

avlämnade, som nämnts ovan, i slutet av år 2003 sitt

huvudbetänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99).

Kommittén föreslår (se s. 180 f.) bl.a. att

sekretess skall gälla inom hela den offentliga

förvaltningen för uppgift om enskilds adress eller

hemtelefonnummer eller annan liknande uppgift, om

det av särskild anledning kan antas att den enskilde

eller någon närstående till den enskilde kan komma

att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt

men om uppgiften röjs. Kommittén påpekar också att

ny lagstiftning inte ger något skydd i sig utan att

det dessutom krävs att bestämmelserna verkligen

tillämpas av myndigheterna. Respektive myndighet har

ett ansvar att föra ut information om bestämmelserna

till myndighetens personal samt att följa upp att

bestämmelserna tillämpas på ett korrekt sätt.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Remisstiden går ut den 1 september 2004.

Personsäkerhetsutredningen överlämnade i augusti

2002 delbetänkandet Nationell handlingsplan mot våld

i nära relationer (SOU 2002:71). Utredningen

föreslog att personer som utsätts för hot och

förföljelse skall kunna medges att bli folkbokförda

i särskild ordning med ett högre sekretesskydd än

vanlig folkbokföring, s.k. skyddad folkbokföring.

Utredningen avlämnade i början av detta år sitt

betänkande Ett nationellt program om personsäkerhet

(SOU 2004:1). Utredningen hade i uppdrag att utforma

ett nationellt program till skydd för bevispersoner

m.fl. och att lämna förslag i frågor som har samband

med ett sådant program. Det föreslagna programmet är

inriktat på att omfatta en snäv personkrets, i

första hand bevispersoner som medverkar i en

förundersökning eller rättegång rörande grov eller

organiserad brottslighet och deras närstående.

Därutöver föreslås det kunna tillämpas beträffande

anställda inom rättsväsendet och deras närstående

samt andra personer, om det finns särskilda skäl.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Frågesvar i riksdagen

Justitieminister Thomas Bodström besvarade den 7

april 2003 en fråga (2003/04:1034) om hot och våld

mot vittnen.

Justitieministern framhöll inledningsvis att det

är grundläggande för en rättsstat att människor som

varit utsatta för brott eller bevittnat brott vågar

träda fram och vittna i domstol. Stöd till vittnen

och brottsoffer som riskerar att utsättas för hot,

våld och påtryckningar från gärningsmän och andra

är, enligt svaret, för regeringen en högt

prioriterad fråga. Ett mål är att det skall finnas

vittnesstöd, som följer med målsägande och vittnen i

samtliga tings- och hovrätter i slutet av 2004.

Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har getts

i uppdrag att genomföra olika åtgärder för att målet

skall uppnås.

Justitieministern hänvisade i sammanhanget vidare

till förslagen i Personsäkerhetsutredningens ovan

nämnda betänkande Ett nationellt program om

personsäkerhet som syftar till ett utökat skydd för

personer och deras närstående som medverkar i en

förundersökning eller rättegång rörande grov eller

organiserad brottslighet samt till förslagen i

OSEK:s ovan nämnda huvudbetänkande. Betänkandena

skulle enligt ministern, tillsammans med den

redovisning som Brottsoffermyndigheten och

Domstolsverket skall överlämna senare i år, komma

att ge ett brett underlag för det fortsatta arbetet

med att stärka skyddet för vittnen och brottsoffer.

Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket

slutredovisade sitt uppdrag den 27 april 2004.

Tidigare riksdagsbehandling av vissa frågor

Konstitutionsutskottet har behandlat motioner om

åtgärder mot s.k. läckor i förundersökningar under

innevarande riksmöte i betänkande 2003/04:KU14.

Utskottet hänvisade dels till den bedömning som

gjorts då de nuvarande bestämmelserna på området

antogs och att utskottet i tidigare

ställningstagande hänvisat till den bedömningen,

dels till beredningen av Offentlighets- och

sekretesskommitténs huvudbetänkande Ny sekretesslag

(SOU 2003:99). Utskottet avstyrkte föreliggande

motioner i denna fråga.

Justitieutskottet har behandlat motioner om s.k.

yppandeförbud under innevarande riksmöte i

betänkande 2003/04:JuU14. Justitieutskottet

inhämtade från Domstolsverket att det inte förs

någon statistik över hur många förhandlingar som

hålls inom stängda dörrar eller över hur många

beslut om yppandeförbud som meddelas och att

Domstolsverket inte heller fått några indikationer

på att antalet sådana förhandlingar eller antalet

beslut om yppandeförbud skulle ha ökat.

Justitieutskottet hänvisade till att utskottets

uppföljningsgrupp under år 2003 studerat bl.a.

omfattningen av yppandeförbud som meddelats av

tingsrätter under åren 2001 och 2002 och skulle

sammanställa resultaten av projektet i en

promemoria. Justitieutskottet kunde konstatera att

det finns stora regionala skillnader i fråga om

tillämpningen, och utskottet skulle få tillfälle att

återkomma till denna fråga när uppföljningsgruppens

slutliga rapport avseende projektet är färdigställd.

Justitieutskottet föreslog att riksdagen skulle

avslå de föreliggande motionerna.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför är den grundlagsfästa principen

att förhandlingar i domstol i största möjliga

utsträckning skall vara offentliga av stor betydelse

för rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för

domstolsväsendet. Det är också viktigt att

bestämmelserna om offentlighet eller sekretess

tillämpas så enhetligt och förutsebart som möjligt i

olika domstolar. Det rättssäkerhetsskydd som den

enskilde bereds genom offentligheten väger enligt

utskottets uppfattning normalt än tyngre än hänsynen

till den enskildes integritet.

Utskottet delar således den bedömning som

regeringen har gjort i intresseavvägningen mellan

behovet av insyn och den enskildes behov av skydd

för sin integritet. Utskottet delar också

regeringens bedömning om undantag från sekretessen i

förhållande till skadelidande vid trafikolycka.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens

förslag i denna del och avstyrker motion 2003/04:K20

(m) yrkandena 1 och 2. Motion 2003/04:Ju392 (v)

yrkande 2 anses tillgodosedd härigenom.

Offentlighetsprincipens syfte är att ge insyn i de

offentliga organens verksamhet. Den offentliga

makten skall kunna kontrolleras. För att kontrollen

skall kunna utövas krävs ofta, bland annat i fråga

om myndighetsutövning mot enskilda, att tillgång ges

också till uppgifter om de enskilda. För att

bestämma hur stark sekretess som skall råda i olika

fall måste en intresseavvägning göras. Ett exempel

på en sådan intresseavvägning ges ovan.

Som framgår ovan har OSEK föreslagit en skärpning

av sekretessen för uppgifter om enskildas adress,

hemtelefonnummer och andra liknande uppgifter genom

en sekretessbestämmelse som skall gälla inom hela

den offentliga förvaltningen. Även andra åtgärder

vidtas och förbereds för att stärka stödet till

vittnen och brottsoffer. En översyn av

sekretesslagen sker enligt vad som anges i

propositionen fortlöpande. OSEK har nyligen

genomfört en allmän översyn av sekretesslagen.

Resultatet av OSEK:s arbete remissbehandlas för

närvarande. Utskottet anser inte att någon sådan

översyn om offentlighetsprincipen som begärs i

motion 2003/04:K348 yrkande 4 nu är påkallad.

Motionen avstyrks i berörd del.

I fråga om åtgärder som begärs i motion

2003/04:K322 (s) vill utskottet hänvisa till den

pågående beredningen av OSEK:s förslag till stärkt

sekretess för personuppgifter. Utskottet anser att

beredningen bör avvaktas, och motionen avstyrks.

Beträffande de i motion 2003/04:K383 (kd) upptagna

spörsmålen vill utskottet hänvisa till

justitieutskottets bedömning av motioner rörande

yppandeförbudet i betänkande 2003/04:JuU14. Motionen

avstyrks.

Handlingsoffentlighet hos vissa

organ med förvaltningsuppgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

att vissa organ inte längre skall omfattas av

bestämmelserna om handlingsoffentlighet.

Utskottet delar också bedömningen att bl.a.

KRAV inte skall föras in under bestämmelserna

och avstyrker en motion om att så skall ske.

Jfr reservation 5 (fp) och särskilt yttrande

(mp).

Gällande bestämmelser

Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) har

varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna

handlingar. En handling är allmän om den förvaras

hos en myndighet och enligt särskilda regler anses

inkommen dit eller upprättad där. Enligt 1 kap. 8 §

sekretesslagen skall det som föreskrivs i TF om rätt

att ta del av allmänna handlingar hos en myndighet i

tillämpliga delar gälla också hos vissa andra organ.

Vilka dessa organ är anges i bilagan till

sekretesslagen där det också anges vilken verksamhet

hos det enskilda organet som omfattas av hand-

lingsoffentligheten. Om ett organ förs in i

sekretesslagens bilaga måste organet tillämpa

reglerna om handlingsoffentlighet, eventuella

sekretessbestämmelser samt bestämmelserna i 15 kap.

sekretesslagen om registrering och diarieföring.

Bland de organ som räknas upp i bilagan till

sekretesslagen finns Kungliga Skogs- och Lantbruks-

akademien, Regleringsföreningen Svensk fisk,

ekonomisk förening och Stiftelsen Lantbrukarnas

skördeskadeskydd. De verksamheter som för dessa

organs räkning omfattas av bestämmelserna i bilagan

till sekretesslagen har upphört.

Svenska Kennelklubben finns upptagen i bilagan

till sekretesslagen avseende drift av det register

som avses i 2 § lagen (2000:537) om märkning och

registrering av hundar. Från och med den 1 januari

2004 har dock Statens jordbruksverk på uppdrag av

Djurskyddsmyndigheten övertagit driften av

registret.

Propositionen

Regeringen föreslår att Kungliga Skogs- och

Lantbruksakademien, Regleringsföreningen Svensk

fisk, ekonomisk förening, Stiftelsen Lantbrukarnas

skördeskadeskydd och Svenska Kennelklubben inte

längre skall omfattas av bestämmelserna om

handlingsoffentlighet.

Regeringen bedömer att KRAV och Svenska

Demeterförbundet inte bör omfattas av bestämmelserna

om handlingsoffentlighet.

Förslaget och bedömningen avser lydelsen av

bilagan till sekretesslagen.

Regeringen anger som bakgrund till sin bedömning

att KRAV inte bör omfattas av bestämmelserna om

handlingsoffentlighet att KRAV utgör kontrollorgan

för tillsyn av efterlevnaden av en EG-förordning och

att KRAV vid denna tillsyn utövar myndighetsutövning

mot enskild, vilket talar för att låta denna

verksamhet omfattas av handlingsoffentlighet, men

att ett privat kontrollorgan enligt EG-förordningen

inte får röja upplysningar och uppgifter som det

erhåller i sin egenskap av kontrollant för andra än

för den som är ansvarig för den verksamhet som

kontrolleras och för de behöriga offentliga myndig-

heterna. Om kontrollorganet inte iakttar

sekretesskravet skall den behöriga myndigheten

enligt artikel 9.6 d i samma förordning återkalla

sitt godkännande av organet.

Regeringen påpekar att en förpliktelse för ett

organ att tillämpa sekretesslagens regler

förutsätter särskilda administrativa rutiner och för

med sig ökade kostnader. I propositionen hänvisas

till att det enligt förarbetena inte bör övervägas

att införa en ordning som innebär sådana

konsekvenser för ett enskilt rättssubjekt utan att

man får en offentlighet som har någon praktisk

betydelse. Ett skäl till att avstå från att utvidga

handlingsoffentligheten till ett visst organ är

således att insynen i praktiken kraftigt skulle

begränsas eller helt upphävas genom sekretessregler

(prop. 1986/87:151 s. 149 f.).

Sekretessbestämmelsen i den ovan nämnda EG-

förordningen innebär enligt propositionen att ett

införande av KRAV i bilagan till sekretesslagen i

praktiken inte skulle utöka handlingsoffentligheten

hos detta organ. Regeringen anser därför att KRAV

inte bör införas i bilagan.

Motioner

I motion 2003/04:K19 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

yrkande 2 begär motionärerna att regeringen skall

återkomma med förslag som innebär att KRAVs

kontrollverksamhet omfattas av handlingsoffentlighet

enligt sekretesslagen. Motionärerna anser inte att

de skäl som regeringen anför för att inte föreslå

att KRAVs verksamhet skall omfattas av

handlingsoffentlighet till den del den avser

myndighetsutövning är hållbara.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag att vissa organ inte längre

skall omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet

har inte föranlett någon motion. Utskottet

tillstyrker förslaget till ändring i bilagan till

sekretesslagen.

Som regeringen anför skulle ett införande av KRAV

i bilagan föra med sig ökade kostnader men i

praktiken inte utöka handlingsoffentligheten för

organet. Utskottet delar inte uppfattningen i motion

2003/04:K19 (fp) yrkande 2 och föreslår därför att

motionsyrkandet avslås.

Övriga förslag i propositionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

de delar som inte berörts ovan i betänkandet.

Förslagen avser bl.a. sekretess till skydd

för uppgifter om enskildas personliga

förhållanden i myndigheters skadereglerande

verksamhet samt sekretessen för säkerhets-

och bevakningsåtgärder.

Sekretess i verksamhet hos myndighet som avser

skadereglering

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen (1995:1301) om handläggning av

skadeståndsanspråk mot staten skall sådana anspråk

handläggas av Justitiekanslern (JK) (3 §),

Kammarkollegiet (4 §) eller den centrala

förvaltningsmyndighet inom vars verksamhet skadan

inträffat (5 §). I vissa ärenden om reglering av

personskada skall den handläggande myndigheten

begära yttrande från Statens skaderegleringsnämnd

(11 §). Enligt 10 § kan JK uppdra åt en annan

myndighet att fullgöra de uppgifter JK har enligt

förordningen. JK kan även överta handläggningen av

sådana ärenden.

En myndighet får vidare träffa överenskommelser

med Kammarkollegiet att kollegiet skall överta

myndigheternas risker i ekonomiskt avseende och dess

ansvar för skadereglering (4 § förordningen

[1995:1300] om statliga myndigheters riskhantering

och 4 § förordningen [1993:674] om försäkringsskydd

vid statliga tjänsteresor).

I JK:s verksamhet för att bevaka statens rätt

gäller viss sekretess enligt 11 kap. 4 §

sekretesslagen (1980:100). Om JK får en uppgift från

en annan myndighet och uppgiften är sekretessbelagd

där gäller sekretessen även hos JK. Om uppgiften

förekommer i en handling som har upprättats med

anledning av verksamheten gäller sekretessen hos JK

bara om det kan antas att ett allmänt eller enskilt

intresse lider avsevärd skada eller betydande men om

uppgiften röjs. Om JK får in en uppgift från en en-

skild gäller sekretess till skydd för den enskildes

personliga förhållanden om uppgiften skulle ha varit

sekretessbelagd hos den myndighet som ärendet får

anses avse och det kan antas att den som uppgiften

rör eller någon närstående till honom lider

betydande men om uppgiften röjs.

Propositionen

Regeringen föreslår att sekretess skall gälla i

verksamhet som avser skadereglering för uppgift om

enskilds personliga förhållanden om det kan antas

att den enskilde eller någon närstående till den

enskilde lider betydande men om uppgiften röjs. Om

myndigheten inhämtar en uppgift från en annan myn-

dighet och uppgiften är sekretessbelagd där till

skydd för enskilds intresse, skall samma sekretess

gälla hos den mottagande myndigheten. Om uppgiften

förekommer i en handling som har upprättats med

anledning av verksamheten skall sekretess gälla för

uppgiften hos den mottagande myndigheten bara om det

kan antas att den enskilde lider betydande men om

uppgiften röjs. Sekretessen skall inte gälla beslut

i ärenden.

Den sekretessbestämmelse till skydd för enskild

som gäller hos Brottsoffermyndigheten i ärende om

brottsskadeersättning skall enligt propositionen

kompletteras med en bestämmelse om överföring av

sekretess från andra myndigheter.

Förslagen innebär ändringar i 7 kap. 30 § och en

ny paragraf, 7 kap. 45 §, i sekretesslagen.

IT-säkerhet och sekretess

Gällande bestämmelser

Enligt 5 kap. 2 § 3 sekretesslagen gäller sekretess

för uppgift som lämnar eller kan bidra till

upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd med

avseende på bl.a. telekommunikation, om det kan

antas att åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Med

telekommunikation avses överföring av telemeddelan-

den med tråd, radio eller liknande metod.

Bestämmelsen kan enligt förarbetena åberopas för att

hålla uppgifter om säkerheten vid datorkommunikation

hemliga, t.ex. i ett allmänt datornät. Syftet med

att skydda telekommunikationer är att förhindra

exempelvis brott mot rikets säkerhet, sabotage eller

brytande av telehemlighet (prop. 1979/80:2 Del A s.

142).

Enligt 5 kap. 2 § 4 sekretesslagen gäller

sekretess för uppgift som lämnar eller kan bidra

till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd

med avseende på behörighet att få tillgång till

upptagning för automatisk databehandling, om det kan

antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften

röjs. Enligt förarbetena kan denna bestämmelse bara

åberopas för att hemlighålla behörighetskoder,

behörighetsnycklar samt arrangemang och fördelning

av dessa, däremot inte generellt program för hemliga

upptagningar (prop. 1979/80:2 Del A s. 142 f.).

Program kan emellertid ibland hemlighållas med stöd

av 6 kap. 1 § (sekretess för uppgift i myndighets

affärsverksamhet) och 8 kap. 10 § (sekretess till

skydd för enskild som trätt i affärsförbindelse med

myndighet).

Enligt 5 kap. 3 § sekretesslagen gäller sekretess

för uppgift som lämnar eller kan bidra till

upplysning om chiffer, kod eller liknande metod som

har till syfte att underlätta befordran eller

användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att

föreskriven sekretess åsidosätts (första punkten)

eller göra det möjligt att kontrollera om data i

elektronisk form har förvanskats (andra punkten), i

båda fallen om det kan antas att metoden motverkas

om uppgiften röjs. Sekretessen enligt första punkten

gör det möjligt att i allmän verksamhet skydda

uppgifter som lämnar eller kan bidra till

upplysningar om t.ex. kryptering. Andra punkten har

anknytning till lagen (2000:832) om kvalificerade

elektroniska signaturer.

Enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen gäller sekretess

för uppgift som angår verksamheten för att försvara

landet eller planläggning eller annan förberedelse

av sådan verksamhet eller som i övrigt rör

totalförsvaret, om det kan antas att det skadar

landets försvar eller på annat sätt vållar fara för

rikets säkerhet om uppgiften röjs.

Propositionen

Regeringen föreslår att uppgift som lämnar eller kan

bidra till upplysning om säkerhets- eller

bevakningsåtgärd med avseende på system för

automatiserad behandling av information skall

omfattas av sekretess om det kan antas att syftet

med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Den tyst-

nadsplikt som följer av den nya sekretessregleringen

skall ha företräde framför meddelarfriheten.

Förslaget innebär ändring i 5 kap. 2 §

sekretesslagen.

Sekretess hos utlandsmyndigheterna

Gällande bestämmelser

Ärenden som gäller utlänningars rätt att resa in och

vistas i Sverige brukar sammanfattas under begreppet

utlänningsärenden. En ansökan om uppehållstillstånd

eller om svenskt medborgarskap prövas i första hand

av Migrationsverket som är central

utlänningsmyndighet. Om en ansökan avslås kan

beslutet överklagas till Utlänningsnämnden. De

bestämmelser som Migrationsverket och

Utlänningsnämnden har att tillämpa finns bl.a. i

utlänningslagen (1989:529) och i

utlänningsförordningen (1989:547) samt i lagen

(2001:82) om svenskt medborgarskap.

Bestämmelser om sekretess till skydd för

utlänningar finns i 7 kap. 14 § sekretesslagen.

Enligt andra stycket gäller sekretess i verksamhet

för kontroll över utlänningar bl.a. för uppgift om

enskilds personliga förhållanden, om det inte står

klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde

eller någon honom närstående lider men.

Propositionen

Regeringen föreslår att bestämmelsen om sekretess

till skydd för uppgift om enskilds personliga

förhållanden i verksamhet för kontroll över

utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap

kompletteras med en uttrycklig bestämmelse av

innebörd att denna sekretess även gäller hos

myndighet som lämnar biträde i sådant ärende eller i

sådan verksamhet.

Ändringen föreslås intagen i 7 kap. 14 §

sekretesslagen.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag i nu berörda delar har inte

föranlett några motioner. Utskottet har inte någon

erinran mot propositionen i dessa delar. Utskottet

noterar att förslaget såvitt avser IT-sekretessen

innebär att tystnadsplikten ges företräde framför

meddelarfriheten. Utskottet delar regeringens

bedömning även i denna del.

Förslagen till ändringar i 5 kap. 2 § och 7 kap.

14 och 30 §§ samt till en ny paragraf, 7 kap. 45 §,

i sekretesslagen tillstyrks.

Utformningen av lagförslagen

Regeringen har föreslagit att ändringarna genomförs

genom dels en lag om ändring i sekretesslagen, dels

två lagar om ändring i lag om ändring i

sekretesslagen. De två sistnämnda lagarna avser

lagrum som omfattas av andra ändringsförslag som

lagts fram för riksdagen innan den nu aktuella

propositionen lades fram. Det ena av dessa avser 14

kap. 2 §, som omfattades av proposition 2003/04:30

Ny smittskyddslag m.m., det andra avser 16 kap. 1 §,

som omfattades av proposition 2002/03:139

Reformerade regler för bank- och

finansieringsrörelse. Ikraftträdandetidpunkten är

densamma för samtliga nu avsedda ändringar.

Lagförslagen i den nu behandlade propositionen har

utformats med hänsyn tagen till förslagen i de två

andra nämnda propositionerna och under

förutsättningen att de antas av riksdagen.

Den ändring i 14 kap. 2 § som föreslogs i

propositionen om ny smittskyddslag har nu antagits

av riksdagen (bet. 2003/04:SoU6, rskr. 2003/04:178)

och utfärdats genom SFS 2004:175. Den ändring i 16

kap. 1 § som föreslogs i propositionen om

reformerade regler för bank- och

finansieringsrörelse har beretts inom

finansutskottet, som i sitt betänkande 2003/04:FiU15

den 4 maj i år tillstyrkt regeringens förslag till

ändring av paragrafen. Riksdagen väntas fatta beslut

i frågan den 12 maj i år.

Konstitutionsutskottet har ovan tillstyrkt

regeringens lagförslag i fråga om både innehåll och

utformning. Utskottets tillstyrkande skall – såvitt

avser utformningen av ändringen i 16 kap. 1 § – ses

mot bakgrund av den angivna förutsättningen att

riksdagen antar det av finansutskottet tillstyrkta

förslaget till ändring i paragrafen.

Utskottet har observerat att återgivningen av

lagtextens nuvarande lydelse i propositionen i några

detaljer inte är helt korrekt. Det gäller delar av

paragrafer där någon ändring inte föreslås.

Utskottet har i bilaga 2 återgivit texten sådan den

framgår av SFS. Utskottet föreslår därutöver en

mindre språklig rättelse i förslaget till ny lydelse

av 12 kap. 2 § sekretesslagen.

Andra sekretessfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion om en ny

sanktionsform för myndigheter för att värna

principen om handlingsoffentlighet.

Jfr reservation 6 (v).

Utskottet avstyrker också motioner om stärkt

sekretess i s.k. IVPA-verksamhet samt för

patientjournaler och inom forskningen.

Sanktionsform för att värna

handlingsoffentligheten

Motion

I motion 2003/04:K319 av Alice Åström m.fl. (v)

yrkande 2 begärs att regeringen skall tillsätta en

utredning om en ny sanktionsform för att värna

principen om handlingsoffentlighet. Motionärerna

anser att det behövs en ny, kännbarare sanktionsform

för myndigheter som handlägger ärenden om att få ut

allmänna handlingar felaktigt, exempelvis en

administrativ förseningsavgift.

Bakgrund

Utskottet behandlade i sitt betänkande 2003/04:KU11

två andra yrkanden i samma motion. Dessa yrkanden

avsåg anvisningar till myndigheterna att utbilda

personalen om den praktiska innebörden av principen

om allmänna handlingars offentlighet och om

obligatorisk utbildning för personal inom offentlig

verksamhet om meddelarfriheten.

Utskottet påminde i betänkandet om att

offentlighetsprincipen är en hörnsten i den svenska

demokratin samt att den regleras i bl.a.

regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och

sekretesslagen. Utskottet hänvisade vidare bl.a.

till den år 2000 genomförda offentlighetskampanjen

Öppna Sverige och till att regeringen i

regleringsbrevet för Statens kvalitets- och

kompetensråd angett att öppenhetsfrågorna skall ingå

i de utbildningar i förvaltningskunskap som

myndigheten tillhandahåller till statstjänstemän.

Utskottet vidhöll i betänkandet sin tidigare

uppfattning att öppenhetsfrågorna bör ägnas stor

uppmärksamhet och att det kan finnas behov av att

överväga ytterligare åtgärder utöver de som redan

vidtagits. Utskottet utgick från att regeringen

delade utskottets bedömning i denna fråga varför det

inte var nödvändigt med ett tillkännagivande.

I samma betänkande behandlade utskottet också

frågan om handläggningstider och dröjsmål hos

myndigheterna. De behandlade motionsyrkandena avsåg

bl.a. en möjlighet att utdöma sanktionsavgift vid

trots mot förvaltningsprocessen, ett system med

straffavgifter för myndigheter om de inte korrigerar

egna misstag inom en angiven tidrymd och införandet

av möjlighet till dröjsmålstalan.

Utskottet hänvisade till att det i april 2003

behandlat motioner om handläggningstider och

dröjsmål hos myndigheter och därvid noterat bl.a.

att olika myndigheter inom ramen för det

förvaltningspolitiska handlingsprogrammet, En

förvaltning i demokratins tjänst

(Justitiedepartementet 2000), ställt ut löften i

form av serviceåtaganden till medborgarna och

företagen om vad de kan förvänta sig eller kräva när

det gäller t.ex. handläggningstider. Utskottet hade

ansett att en generell reglering skulle riskera att

försvåra anpassningen till enskilda myndigheters

förutsättningar. Mot den bakgrunden hade utskottet

vidhållit sin tidigare uppfattning att det inte hade

visat sig föreligga ett generellt behov av att

införa rätt till dröjsmålstalan eller ett system med

tidsgränser för myndighetssvar.

I det nämnda betänkandet ansåg utskottet att en

generell reglering skulle riskera att försvåra

anpassningen till enskilda myndigheters

förutsättningar och hänvisade till att utskottet

tidigare noterat att det inom ramen för det

förvaltningspolitiska programmet pågick arbete med

att utveckla myndigheters service gentemot

medborgarna. Det hade enligt utskottets mening

hittills inte framkommit något som föranledde

utskottet att ändra sin tidigare uppfattning

avseende handläggningstider och dröjsmålstalan.

Utskottet avstyrkte de föreliggande motionerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill hänvisa till de bedömningar som

gjorts i de ovan nämnda betänkandena och anser att

motion 2003/04:K319 (v) yrkande 2 inte bör leda till

någon åtgärd av riksdagen.

Sekretess i IVPA-verksamhet

Motion

I motion 2003/04:K203 av Rolf Gunnarsson (m) begär

motionären ett tillkännagivande för regeringen om

sekretessregler för IVPA-verksamheten (I Väntan På

Ambulans). Motionären anför att räddningspersonalen

i IVPA-verksamheten inte omfattas av sekretesslagens

bestämmelser.

Bakgrund

Samhällets ansvar för hälso- och sjukvård regleras i

hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Med

hälso- och sjukvård avses i lagen åtgärder för att

medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar

och skador. Även sjuktransporter hör till hälso- och

sjukvården. Det är enligt 6 § HSL landstinget som

svarar för att det inom landstinget finns en

ändamålsenlig organisation för att till och från

sjukhus eller läkare transportera personer vilkas

tillstånd kräver att transporten utförs med

transportmedel som är särskilt inrättade för

ändamålet. Landstingen har således det samlade

ansvaret för sjuktransportverksamheten. Ett

landsting har dock möjlighet att sluta avtal med

någon annan om att utföra landstingets uppgifter

enligt HSL med vissa undantag för uppgifter som

innefattar myndighetsutövning.

I förarbetena till lagen (2003:778) om skydd mot

olyckor, som trädde i kraft den 1 januari 2004,

underströks att landstingens ansvar inte innebär att

samtliga landsting måste skaffa alla de personella

och materiella resurser som krävs för att driva

verksamheten i egen regi, utan att det i stället

närmast fick betraktas som en förutsättning att

landstingen har möjlighet att utnyttja resurser som

finns hos andra organ. Sådant utnyttjande kan komma

till stånd efter det att nödvändiga överenskommelser

träffats mellan inblandade parter. Efter

överenskommelse kan t.ex. kommunen medverka med

personal eller särskild utrustning som kommunen har

för räddningstjänst eller annan teknisk verksamhet,

anförs i propositionen (prop. 2002/03:119 s. 84).

Med räddningstjänst avses i lagen om skydd mot

olyckor de räddningsinsatser som staten eller

kommunerna skall ansvara för vid olyckor och

överhängande fara för olyckor för att hindra och

begränsa skador på människor, egendom eller miljön.

Till räddningstjänst hänförs också vissa av de

räddningsinsatser som görs av de statliga

räddningstjänstmyndigheterna enligt särskilda

bestämmelser i lagen utan att det har inträffat

någon olycka eller föreligger överhängande fara för

en olycka. I lagen sägs uttryckligen att den inte

gäller hälso- och sjukvård som avses i HSL.

Samtidigt med lagen om skydd mot olyckor infördes

en ny bestämmelse i sekretesslagen (9 kap. 30 §) som

innebär ett sekretess skall gälla hos kommuner och

statliga myndigheter i verksamhet enligt lagen om

skydd mot olyckor som avser utförande av bl.a.

räddningsinsatser för uppgifter om enskildas

personliga eller ekonomiska förhållanden.

Sekretessen gäller, till skillnad mot vad som gäller

för sekretessen inom hälso- och sjukvården, med rakt

skaderekvisit. Sekretessbestämmelsen omfattar,

enligt vad som också framhölls i propositionen (s.

94), inte uppgifter som räddningstjänstpersonal kan

komma i kontakt med då den ”larmas ut” för att

medverka vid olycksfall eller akuta sjukdomsfall

inom ramen för samarbete om sådan verksamhet som

inletts mellan vissa kommuner och landsting. Ett par

remissinstanser hade framhållit att regler om

sekretess även borde införas för den personal inom

kommunen som enligt avtal med landstingen och utan

att det är räddningstjänst genomför ett första

omhändertagande på en olycksplats. I propositionen

anförde dock regeringen att denna fråga är av

komplex natur och att många aspekter måste beaktas.

Ytterligare överväganden i andra sammanhang var

därför nödvändiga att göra innan en eventuell

reglering i sekretesslagen eller annan därtill

knuten lagstiftning skedde.

Försvarsutskottet behandlade i samband med

propositionen ett par motioner som väckts med

anledning av propositionen och avsåg samma fråga

som den nu aktuella i betänkande 2003/04:FöU2.

Utskottet delade uppfattningen att

sekretessfrågorna i sammanhanget är komplicerade

samt uttalade följande:

De uppdrag som utförs av räddningstjänstpersonal

på uppdrag av landstingen är inte att betrakta

som räddningstjänst och inte heller som hälso-

och sjukvård. Det synes även oklart vilka

uppgifter som räddningstjänstpersonalen får del

av vid dessa uppdrag. Det finns emellertid inte

nu något tillräckligt berett underlag för

utskottets ställningstagande. Utskottet är därför

inte nu berett att ha en uppfattning om hur

sekretessfrågorna bör lösas i sammanhanget.

Utskottet vill därför inte nu tillstyrka

motionerna men förutsätter att regeringen

återkommer till riksdagen i denna fråga om det

visar sig att problem uppstår.

Riksdagen fattade den 12 november 2003 beslut i

enlighet med försvarsutskottets förslag (rskr.

2003/04:24).

Regeringsrätten meddelade den 19 december 2003 dom

(RÅ 2003 ref. 98) i ett mål, där laglighetsprövning

begärts av ett kommunalt beslut att låta lämna anbud

för ambulansverksamhet. Regeringsrätten uttalade att

det, för att en kommun skall kunna avtalsvägen åta

sig att praktiskt utföra en uppgift inom

landstingets ansvarsområde, som grundläggande

villkor gäller att reglerna i 2 kap. 1 §

kommunallagen (1991:900) om gränserna för den

kommunala kompetensen respekteras. En förutsättning

för att en kommun skall kunna engagera sig i

anbudsgivning avseende utförande av

ambulanstransporter är, framhöll Regeringsrätten,

att kommunen disponerar eller avser att införskaffa

erforderliga materiella och personella resurser för

ändamålet. Att bibehålla eller tillskapa en sådan

organisation för att kunna delta i en upphandling av

en tjänst för vilken landstinget svarar utgör enligt

Regeringsrättens mening inte en sådan angelägenhet

av allmänt intresse som kommunen har rätt att

engagera sig i.

Med anledning av domen tillskrev Svenska

Kommunförbundet och Landstingsförbundet i januari

2004 regeringen med begäran om en utredning av

frågan med sikte på att ändra lagstiftningen så att

landstingen och kommunerna kan samverka kring

ambulansverksamhet och andra sjuktransporter.

Utredningen borde enligt förbunden bedrivas så

skyndsamt att riksdagen kan besluta om ändrad

lagstiftning från den 1 januari 2005.

Nyligen har publicerats en departementspromemoria

om kommunal medverkan i landstingets sjuktransporter

(Ds 2004:18). Promemorian remissbehandlas för

närvarande, och remisstiden går ut den 30 juni 2004.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har i november 2003 avslagit motioner med

liknande innehåll som den nu aktuella på förslag av

försvarsutskottet, som ansåg att ett tillräckligt

berett underlag saknades för ställningstagande till

frågan men förutsatte att regeringen återkommer till

riksdagen i frågan om det visar sig att problem

uppstår.

Konstitutionsutskottet anser inte att riksdagen nu

bör frångå denna bedömning utan anser att

erfarenheter av den nya lagstiftningen om

räddningstjänst bör avvaktas och förutsätter att

regeringen följer frågan och återkommer till

riksdagen om detta visar sig påkallat. Utskottet

avstyrker därmed motion 2003/04:K203 (m).

Försäkringsbolags tillgång till journaler

Motion

I motion 2003/04:K368 av Carina Moberg (s) begärs

ett tillkännagivande om behovet av en översyn av

möjligheterna att inskränka rätten för icke

offentliga aktörer att få tillgång till

barnavårdscentralernas journaler. Motionären

kritiserar att föräldrar kan förledas att, ofta

omedvetet, skriva under avtal där de godkänner att

försäkringsbolag kan få tillgång till ett barns

journal hos barnavårdscentralen.

Bakgrund

Lagutskottet har behandlat motioner av samma

innebörd i sitt betänkande 2003/04:LU9.

Lagutskottet erinrade om att Statens medicinsk-

etiska råd (Smer) i december 2002 i ett yttrande

till regeringen behandlat frågan om

försäkringsbolagens hantering av journaluppgifter.

Av yttrandet framgår att Smer anser att

försäkringsbolagens tillgång till och hantering av

journaluppgifter rymmer problem för den personliga

integriteten, för förtroendet för hälso- och

sjukvården samt, i den mån försäkringsbeslut kan

baseras på felaktig användning av journaluppgifter,

även för rättssäkerheten. Försäkringsbolagens

möjlighet att ta del av oredigerade journaler kan,

enligt Smer, även påverka journalföringen på ett för

patientsäkerheten menligt sätt. Smer föreslår att

regeringen utreder förutsättningarna för att

begränsa försäkringsbolagens möjligheter att använda

generella fullmakter att inhämta upplysningar från

läkare och sjukhus. Vidare föreslår Smer att

regeringen utreder förutsättningarna för att helt

avskära möjligheten till fullmakter avseende

tillgång till journaler förda i hälsoövervakande

syfte inom barnhälsovården och skolhälsovården. –

Enligt vad lagutskottet erfarit hade

Regeringskansliet i december 2003 gett en sakkunnig

person i uppdrag att biträda Regeringskansliet med

att belysa de frågeställningar som tagits upp i

Smers yttrande.

Lagutskottet kunde mot bakgrund av det redovisade

konstatera att det för närvarande pågår ett arbete

inom Regeringskansliet i enlighet med

motionsönskemålen och att någon anledning för

riksdagen att föregripa resultatet av detta arbete

inte förelåg. Utskottet föreslog riksdagen att med

det anförda avslå de föreliggande motionerna.

Riksdagen följde utskottets förslag.

Det nämnda uppdraget (Ju 2004:C) skall, enligt vad

konstitutionsutskottet inhämtat, redovisas senast

den 15 mars 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår med hänvisning till lagutskottets

redovisade bedömning att riksdagen avslår motion

2003/04:K368 (s).

Forskningssekretess

Motion

I motion 2003/04:K379 av Mia Franzén (fp) begärs

tillkännagivanden om dels vikten av en noggrann

översyn av gällande lagstiftning och dess

tillämpning kring sekretess och handlingars

offentlighet, särskilt vad gäller medicinsk

forskning (yrkande 1), dels vikten av att översynen

utmynnar i förslag till åtgärder som tydliggör

undersökningspersoners rätt till sekretess,

omfattande talerätten i dessa mål, i förhållande

till vikten av handlingars offentlighet (yrkande 2).

Motionären kritiserar ett avgörande av Kammarrätten

i Göteborg om rätten att ta del av

forskningsmaterial i en psykologisk undersökning.

Bakgrund

I 7 kap. sekretesslagen finns bestämmelser om

sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds

personliga förhållanden. Flera av bestämmelserna

innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket

innebär en presumtion för sekretess. Av 7 kap. 1 §

framgår att sekretess gäller inom hälso- och

sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd

eller andra personliga förhållanden, om det inte

står klart att uppgiften kan röjas utan att den

enskilde eller någon honom närstående lider men.

Enligt 7 kap. 13 § sekretesslagen gäller sekretess

för uppgift som hänför sig till psykologisk

undersökning vilken utförs för forskningsändamål, om

det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att

den som uppgiften rör eller någon honom närstående

lider men. Enligt 13 kap. 3 § sekretesslagen gäller,

då en myndighet i sin forskningsverksamhet från en

annan myndighet erhåller en uppgift som är

sekretessbelagd där, sekretessen också hos den

mottagande myndigheten.

I 7 kap. 16 § sekretesslagen framgår att sekretess

gäller för personuppgift, om det kan antas att ett

utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i

strid med personuppgiftslagen (1998:204).

Enligt 14 kap. 10 § sekretesslagen kan en

myndighet vid utlämnande av en uppgift till en

enskild mottagare i vissa fall ställa upp förbehåll

som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften

vidare eller utnyttja den.

Enligt 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen och 15

kap. 7 § sekretesslagen kan den som begärt att få ta

del av en handling föra talan mot beslut, varigenom

denna begäran avslagits eller bifallits med

förbehåll som inskränker sökandens rätt att yppa

handlingens innehåll eller annars förfoga över den.

I fråga om överklagande av beslut varigenom en

myndighet har avslagit en enskilds begäran att få ta

del av en handling eller har lämnat ut en handling

med förbehåll för den enskilde gäller att

överklagande – utom i vissa undantagsfall – får

göras av sökanden (2 kap. 15 §

tryckfrihetsförordningen, 15 kap. 7 §

sekretesslagen).

Sedan den 1 januari 2004 gäller lagen (2003:460)

om etikprövning av forskning som avser människor

(prop. 2002/03:50, bet. 2002/03:UbU18, rskr.

2002/03:213). Etikprövningslagen gäller bl.a.

forskning som innefattar behandling av känsliga

personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen

(1998:204), om forskningspersonen inte har lämnat

sitt uttryckliga samtycke till behandlingen.

Forskning som omfattas av etikprövningslagens

tillämpningsområde får utföras bara om den har

godkänts vid en etikprövning som utförs av en

självständig etikprövningsnämnd. De möjligheter

forskaren tidigare har haft enligt 19 § första

stycket personuppgiftslagen att själv tillämpa

avvägningsnormen (efter förhandsanmälan till

Datainspektionen) för om behandling av känsliga

personuppgifter är godtagbar, har tagits bort. Det

är i stället nämnderna som har att ta ställning till

behandlingen av känsliga personuppgifter. Grunderna

för den avvägningsnorm som tidigare fanns i 19 §

första stycket personuppgiftslagen har förts in i 9

och 10 §§ etikprövningslagen utan att någon saklig

ändring avsetts.

Bestämmelserna om behandling av känsliga

personuppgifter för statistikändamål har behållits

oförändrade.

I det ärende som motionen avser hade två personer

var för sig begärt att få ta del av vissa handlingar

i ett forskningsmaterial som innehåller uppgifter om

enskilda personers hälsotillstånd och som utgjordes

av bl.a. testresultat och intervjusvar. Göteborgs

universitet avslog begäran med hänvisning till 7

kap. 1 och 13 §§ samt 13 kap. 3 § sekretesslagen.

Kammarrätten i Göteborg beslutade i två domar den

6 februari 2003 att sökandena skulle få ta del av de

handlingar som de begärt att få del av och att

Göteborgs universitet skulle fastställa de förbehåll

som därvid skulle gälla till skydd för enskildas

intressen. Resning i målen begärdes hos

Regeringsrätten av Göteborgs universitet, av den

person som var ansvarig för det vid Göteborgs

universitet förvarade forskningsmaterialet och av

fadern till ett av de barn som omfattades av

forskningsprojektet.

Regeringsrätten avvisade i avgöranden den 4 april

2003 samtliga de tre resningsansökningarna (RÅ

2003 ref. 18). Regeringsrätten hänvisade till att

annan än sökanden inte är behörig att överklaga

ett beslut rörande utlämnande av allmän handling

och att den grundläggande frågan var om annan

kunde få sin talan prövad inom ramen för

tillämpning av det extraordinära rättsmedlet

resning. Regeringsrätten uttalade i denna fråga

bl.a. följande:

Den fragmentariska regleringen av detta institut

i 11 kap. 11 § regeringsformen och 37 b §

förvaltningsprocesslagen (1971:291) saknar helt

bestämmelser om vem som har rätt att ansöka om

resning. Enligt doktrin och praxis gäller som

huvudregel, att förutsättningarna för sådan

talerätt överensstämmer med dem som uppställts

för rätt att överklaga i ordinär väg, dvs. att

det angripna beslutet angår klaganden/sökanden

och gått honom emot (jfr 33 §

förvaltningsprocesslagen). Talerätt tillkommer

således i första hand den som varit part i det

genom det lagakraftvunna beslutet avgjorda

ärendet eller som, utan att inta formlig

partsställning, på ett inte alltför obetydligt

sätt berörs av beslutets verkningar; beträffande

sistnämnda kategori av s.k. intressenter krävs

ytterligare att dessa personers intresse i saken

på något sätt erkänts av rättsordningen, t.ex.

genom bestämmelser om att de skall beredas

tillfälle att yttra sig, innan beslut fattas,

eller att vid besluts meddelande på annat sätt

hänsyn skall tas till av dem företrädda

intressen. Det sagda gäller inte endast då

beslutet vunnit laga kraft, eftersom

överklagandetiden utgått, utan också då sökanden

i resningsärendet genom ett uttryckligt

författningsstadgande frånkänts överklaganderätt

men i och för sig berörs av beslutets verkningar

på ett sådant sätt att han – om

författningsstadgandet inte funnits – haft

klagorätt.

– – –

Vad särskilt gäller ärenden om utlämnande av

allmän handling bör framhållas att lagstiftaren

på ett otvetydigt sätt prioriterat intresset av

att handlingar tillhandahålls – eller, om man så

vill, av offentlighetsprincipens effektivitet –

framför andra, skyddsvärda enskilda och allmänna

intressen. I lagstiftningssammanhang framförda

önskemål om att klagorätten borde utvidgas, så

att t.ex. intresset av att motverka intrång i

personlig integritet eller intresset av en

allsidig prejudikatbildning genom ett

överklagande kunde bevakas av den som blir

lidande av att en handling utlämnas eller av ett

allmänt ombud, har bestämt avvisats (prop.

1975/76:160 s. 203 f. och prop. 1979/80:2 Del A

s. 363). Mot denna bakgrund kan det normalt inte

bli fråga om att ge företrädare för intressen,

som kolliderar med sökandens möjlighet att

resningsvägen få till stånd den överprövning som

överklagandereglerna på området förvägrar dem.

För att sådan talerätt skall medges måste

erfordras mycket speciella skäl, knutna till ett

alldeles exceptionellt enskilt fall. (Ett sådant

fall skulle kunna vara, att det organ som av

domstol förelagts att utlämna en handling hävdar,

att det över huvud inte utgör någon myndighet och

därför inte omfattas av lagregleringen om

allmänna handlingar; jfr RÅ 1984 2:101 och

Ragnemalm i FT 1985 s. 116 ff. ang.

löntagarfondernas talerätt.)

Regeringsrätten fann att Göteborgs universitet, även

om det hade att bevaka intressen som berördes av

kammarrättens dom, saknade rätt att ansöka om

resning i målet.

Regeringsrätten ansåg vidare att den person som

var ansvarig för forskningsmaterialet, även om han

indirekt, bl.a. genom åtaganden i förhållande till

de personer som omfattades av undersökningen,

berördes av domen, inte hade något sådant av

rättsordningen erkänt intresse i saken som gav honom

rätt att ansöka om resning i målet.

Även i fråga om fadern till ett av de barn som

omfattades av forskningsprojektet fann

Regeringsrätten att han, även om hans intresse i

saken skulle anknyta till någon av sekretesslagens

skyddsregler, saknade rätt att ansöka om resning i

målet.

I sina överväganden i denna del ansåg

Regeringsrätten att det fick anses klart att

fadern, som uppgivit att forskningsmaterialet

innefattade integritetskänsliga medicinska och

psykologiska uppgifter rörande barnet och

familjen i övrigt, på ett inte obetydligt sätt

berördes av kammarrättens beslut att – med

förbehåll – lämna ut materialet till utomstående.

Regeringsrätten hänvisade till att detta inte var

tillräckligt för att en person, som inte varit

part i det genom lagakraftvunna avgörandet

avgjorda ärendet, skulle få en resningsansökan

prövad samt anförde vidare:

För talerätt krävs enligt de i doktrin och praxis

utbildade riktlinjerna också att en sådan persons

intresse i saken på något sätt erkänts av

rättsordningen. Hur ett sådant erkännande skall

komma till uttryck är inte närmare fixerat och

inte heller kan kriteriet förutsättas ha exakt

samma innebörd i alla måltyper. Vid bestämmandet

av omfattningen av en i författning helt

oreglerad rätt att anlita ett extraordinärt

rättsmedel måste hänsyn tas till det rättsliga

sammanhang i vilket talerättsfrågan aktualiseras.

Sekretesslagens primära syfte är att skydda

olika allmänna och enskilda intressen, som skulle

kunna skadas om den i tryckfrihetsförordningen

stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar

undantagslöst skulle gälla. Var och en som berörs

av t.ex. de i 7 kap. sekretesslagen intagna

bestämmelserna om sekretess med hänsyn till

skyddet för enskilds personliga förhållanden

skulle därför kunna sägas ha ett av

rättsordningen erkänt intresse i ärenden rörande

tillämpning av dessa regler.

Som ovan framhållits baseras emellertid den

grundlagsförankrade offentlighetsprincipen på

motstående övergripande intressen, som motiverar

att talerätten i resningsärenden rörande

utlämnande av allmänna handlingar blir mera

begränsad än vad som annars gäller (t.ex. i

namnärenden enligt Regeringsrättens nämnda

avgörande den 4 april 2003). Principen bör vara

att den som i tryckfrihetsförordningen är

utesluten från rätten att överklaga beslut i

utlämnandeärenden inte heller ges möjlighet att

få till stånd en överprövning resningsvägen. Om

ett på nyssnämnt sätt från sekretesslagen härlett

skyddsintresse vore tillräckligt för att grunda

talerätt i resningsärende, skulle

offentlighetsprincipen förlora i genomslagskraft.

Kretsen av presumtiva taleberättigade skulle med

ett sådant synsätt bli synnerligen vid och

obestämd. Den av lagstiftaren konsekvent värnade

effektivitet som följer av inskränkningen i

klagorätten skulle – särskilt om ett utlämnande

hindrades genom inhibitionsbeslut – äventyras.

Av det sagda följde enligt Regeringsrätten att den

sökande i resningsärendet, även om hans intresse i

saken skulle anknyta till någon av sekretesslagens

skyddsregler, saknade rätt att ansöka om resning i

målen.

Utskottets ställningstagande

Offentlighetsprincipen, som innefattar bl.a. rätten

att ta del av allmänna handlingar, har som

understrukits ovan en mycket stark ställning inom

det svenska samhället och utgör en av betingelserna

för den fria demokratiska åsiktsbildningen.

Lagstiftaren har som Regeringsrätten anfört i det

refererade avgörandet på ett otvetydigt sätt

prioriterat intresset av att handlingar

tillhandahålls – eller, om man så vill, av

offentlighetsprincipens effektivitet – framför

andra, skyddsvärda enskilda och allmänna intressen.

Reglerna om rätten att ta del av allmänna

handlingar balanseras av regler om

sekretessprövning, som innefattar även möjligheten

att ställa upp förbehåll då handlingar lämnas ut.

Utskottet finner inte skäl att med anledning av

motion 2003/04:K379 yrkandena 1 och 2 aktualisera en

översyn av de gällande reglerna. Motionen avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Sekretess för fotografier i offentliga

register (punkt 1)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till dels lag

om ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser

7 kap. 15 §, dels lag om ändring i lagen (2004:175)

om ändring i sekretesslagen (1980:100). Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:K18 och avslår

motion 2003/04:K282.

Ställningstagande

Regeringen nämner i propositionen att det enligt

utredningspromemorian inte i mer än möjligtvis några

enstaka fall kan beläggas att publicering eller

privat registrering av fotografier ur offentliga

register har medverkat till att enskilda utsatts för

brottsligt angrepp. Det faktiska behovet av den

förstärkta sekretessen är sålunda inte uttömmande

utrett eller också är behovet ringa. Att vissa

former av publiceringar och registreringar kan

upplevas som obehagliga och hotfulla för den

enskilde är ett obehag som jag anser skall tas på

stort allvar. Att förstärka sekretessen anser jag

emellertid vara en varken ändamålsenlig eller

proportionell åtgärd.

Regeringen har enligt min uppfattning inte

presenterat hållbara skäl för att stärka sekretessen

och därmed inskränka handlingsoffentligheten till

men för massmediers och andra intressenters

möjlighet att belysa och granska samhället, dess

aktörer och makthavare. Åtgärden kan tvärtom gynna

antidemokratiska krafter som ägnar sig åt

verksamheter som inte tål granskning och

offentlighet.

Det omvända skaderekvisitet kan antas leda till

tidsutdräkt till men för nyhetsbevakningen, och det

är föga lämpligt att pröva skälen bakom en för

journalistiskt ändamål inkommen förfrågan om att få

ut ett foto. Enligt min mening måste det rimligtvis

vara en angelägenhet för medierna själva att ta

ställning till nyhetsvärdet, allmänintresset och

behovet av bildpublicering, och övertramp får

påtalas på gängse vis.

Med hänsyn till det anförda bör propositionen i

berörd del, som begärs i motion 2003/04:K18, avslås.

2. Sekretess för uppgifter om ordningsvakter

och väktare (punkt 2)

av Helena Bargholtz (fp), Tobias Krantz (fp) och

Kerstin Lundgren (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser 7

kap. 46 §, med den ändringen att ordet ”femtio” i

paragrafens sista stycke skall bytas ut mot ”tjugo”.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K19 yrkande

1.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning kan skyddsintresset i detta

fall, som anförs i motion 2003/04:K19, inte rimligen

motivera att sekretesstiden för uppgifter om

ordningsvakter och väktare skall kunna överstiga

tjugo år. Riksdagen bör därför besluta om en sådan

längsta tid.

3. Sekretess under förundersökning (punkt 3)

av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och

Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser 9

kap. 17 §, med den ändringen att paragrafen erhåller

den i bilaga 3 som reservanternas förslag betecknade

lydelsen samt avslår förslaget såvitt avser 12 kap.

2 § och 14 kap. 10 §. Därmed bifaller riksdagen

delvis motion 200304:K20 yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion 2003/04:Ju392 yrkande 2.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2003/04:K20 (m) måste hänsyn tas

till enskildas behov av skydd för uppgifter om deras

personliga och ekonomiska förhållanden. Regeringens

strävan att öka öppenheten vid domstolarna är

lovvärd, men inte minst de problem som mediernas

agerande i samband med olika rättsprocesser kan

utgöra för enskilda måste beaktas. Enligt vår

uppfattning bör hänsynen till enskildas integritet

vid den intresseavvägning det här är fråga om

tillmätas störst vikt och regeringens förslag i

denna del bör därför avslås.

Undantaget från sekretessen i förhållande till

skadelidande vid trafikolycka bör vidgas så

som regeringen föreslagit.

4. Översyn av offentlighetsprincipen (punkt 4)

av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och

Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna

vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:K348 yrkande 4.

Ställningstagande

Uppgifter om enskilda människor som behövs som

underlag för offentliga beslut och därför tas in i

allmänna handlingar är underkastade

offentlighetsprincipen. Det är mot den bakgrunden

viktigt att slå fast att offentlighetsprincipen inte

är till för att öka insynen – vare sig den

offentliga maktens eller andra medborgares – i

enskilda medborgares levnadsvillkor och personliga

förhållanden. Den är till för att medborgarna skall

kunna kontrollera makten, inte tvärtom.

Det är delvis den tekniska utvecklingen som har

inneburit att offentlighetsprincipen har kunnat

utnyttjas för andra ändamål än de för vilka den är

avsedd. För att undvika detta menar vi att

offentlighetsprincipens syfte måste ses över och

preciseras. Offentlighetsprincipen bör inriktas på

förvaltningskontroll.

Ett alltför svagt skydd av sekretessen under t.ex.

en förundersökning har enligt vår uppfattning inte

någon fördel ur perspektivet att den offentliga

makten skall kontrolleras. Det drabbar bara den

enskilde och rättssäkerheten. Det finns därför skäl

att pröva hur och under vilka former skyddet av den

enskildes sekretess skall kunna stå starkare.

Regeringen bör, som begärs i motion 2003/04:K348,

lägga fram förslag i enlighet med det anförda.

5. Handlingsoffentlighet hos KRAV (punkt 8)

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna

vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:K19 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens skäl för att KRAV inte

skall omfattas av bestämmelserna i sekretesslagens

bilaga inte är hållbara. Regeringen bör därför, som

anförs i motion 2003/04:K19, återkomma till

riksdagen med förslag som innebär att organets

kontrollverksamhet förs in under bestämmelserna.

6. Sanktionsform för att värna

handlingsoffentligheten (punkt 9)

av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna

vad som anförs i reservation 6. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:K319 yrkande 2.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2003/04:K319 (v) behövs en ny

sanktionsform för att värna principen om

handlingsoffentlighet. Med tanke på principens

betydelse i vårt samhälle bör myndigheter som

handlägger ärenden om att få ut allmänna handlingar

kunna drabbas av någon form av kännbar sanktion. Ett

exempel på en sådan sanktion är en administrativ

förseningsavgift.

Regeringen bör, som begärs i motionen, tillsätta

en utredning om lämplig sanktionsform. Riksdagen bör

ge regeringen det anförda till känna som sin mening.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Handlingssekretess hos KRAV (punkt 8)

av Gustav Fridolin (mp).

Jag anser att KRAV bör föras in i bilagan till

sekretesslagen och att organets verksamhet till den

del den avser myndighetsutövning således omfattas av

bestämmelserna om bl.a. handlingsoffentlighet. En

sådan åtgärd skulle emellertid kräva tillskott av

resurser, och jag avstår mot denna bakgrund från att

reservera mig.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2003/04:93 Några frågor om sekretess m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i

sekretesslagen (1980:100),

3. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

Följdmotioner

2003/04:K18 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen avslår regeringens förslag att stärka

sekretessen för fotografier av enskilda personer i

offentliga register.

2003/04:K19 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):

1. Riksdagen godkänner propositionens förslag om 7

kap. 46 § sekretesslagen med den ändringen att

sekretessen enligt denna paragraf, i fråga om

uppgift i allmän handling, skall gälla i högst

tjugo år.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag rörande handlingsoffentlighet i

kontrollverksamhet hos organisationen KRAV.

2003/04:K20 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår förslaget om ändring i 9 kap. 17

§ sekretesslagen (1980:100) i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2. Riksdagen avslår förslaget om ändring i 12 kap. 2

§ sekretesslagen (1980:100) i enlighet med vad som

anförs i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:K203 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sekretessregler för IVPA-

verksamheten.

2003/04:K282 av Ulla Wester (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att pröva värdet

av ett för alla tillgängligt passarkiv.

2003/04:K319 av Alice Åström m.fl. (v):

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om en ny sanktionsform för att värna

principen om handlingsoffentlighet.

2003/04:K322 av Bo Bernhardsson och Marie Granlund

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att lagstiftningen ses

över med sikte på att erbjuda tryggare förhållanden

under rättsprocessen för den som hotas eller drabbas

av våldsbrott.

2003/04:K348 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om offentlighetsprincipen i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2003/04:K368 av Carina Moberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av möjligheterna

att inskränka rätten för icke offentliga aktörer att

få tillgång till barnavårdscentralernas journaler.

2003/04:K379 av Mia Franzén (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av en

noggrann översyn av gällande lagstiftning och dess

tillämpning kring sekretess och handlingars

offentlighet, särskilt vad gäller medicinsk

forskning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

översynen utmynnar i förslag till åtgärder som

tydliggör undersökningspersoners rätt till

sekretess, omfattande talerätten i dessa mål, i

förhållande till vikten av handlingars

offentlighet.

2003/04:K383 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

sekretesslagens bestämmelser vid förundersökningar

och i samband med rättegångar.

2003/04:Ju392 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skaderekvisitet

gällande sekretessprövning av förundersökning skall

ändras till rakt skaderekvisit.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen

(1980:100)[1]

dels att 5 kap. 2 §, 7 kap. 11, 14, 15 och 30 §§,

9 kap. 16 och 17 §§, 12 kap. 2 §, 14 kap. 10 § samt

bilagan till lagen skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya

paragrafer, 7 kap. 45 och 46 §§, av följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

5 kap.

2 §[2]

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller för Sekretess gäller för

uppgift som lämnar eller uppgift som lämnar eller

kan bidra till upplysning kan bidra till upplysning

om säkerhets- eller om säkerhets- eller

bevakningsåtgärd med bevakningsåtgärd med

avseende på avseende på

1. byggnader eller andra 1. byggnader eller andra

anläggningar, lokaler anläggningar, lokaler

eller inventarier, eller inventarier,

2. tillverkning, 2. tillverkning,

förvaring, utlämning förvaring, utlämning

eller transport av pengar eller transport av pengar

eller andra värdeföremål eller andra värdeföremål

samt transport eller samt transport eller

förvaring av vapen, förvaring av vapen,

ammunition, sprängämnen, ammunition, sprängämnen,

klyvbart material eller klyvbart material eller

radioaktivt avfall, radioaktivt avfall,

3. telekommunikation, 3. telekommunikation

eller system för automa-

tiserad behandling av

information,

4. behörighet att få

tillgång till upptagning 4. behörighet att få

för automatisk data- tillgång till upptagning

behandling eller annan för automatiserad

handling, behandling eller annan

handling,

5. den civila luftfarten

eller den civila 5. den civila luftfarten

sjöfarten, eller den civila

sjöfarten,

om det kan antas att

syftet med åtgärden om det kan antas att

motverkas om uppgiften syftet med åtgärden

röjs. motverkas om uppgiften

röjs.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.

[2]: Senaste lydelse 2004:80.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

7 kap.

11§[3]

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller i Sekretess gäller i

myndighets myndighets

personalsociala personalsociala

verksamhet för uppgift verksamhet för uppgift

som hänför sig till som hänför sig till

psykologisk undersökning psykologisk undersökning

eller behandling och för eller behandling och för

uppgift om enskilds uppgift om enskilds

personliga förhållanden personliga förhållanden

hos psykolog, hos psykolog,

personalkonsulent eller personalkonsulent eller

annan sådan annan sådan

befattningshavare som befattningshavare som

särskilt har till uppgift särskilt har till uppgift

att bistå med råd och att bistå med råd och

hjälp i personliga ange- hjälp i personliga ange-

lägenheter, om det inte lägenheter, om det inte

står klart att uppgiften står klart att uppgiften

kan röjas utan att den kan röjas utan att den

som uppgiften rör eller som uppgiften rör eller

någon närstående till någon närstående till

den enskilde lider men. honom eller henne lider

men.

Sekretess gäller i

verksamhet som avses i Sekretess gäller i

första stycket för annan verksamhet som avses i

uppgift om enskilds första stycket för annan

personliga förhållanden uppgift om enskilds

än som där nämns, om det personliga förhållanden

kan antas att den än som där nämns, om det

enskilde eller någon kan antas att den

närstående till honom enskilde eller någon

eller henne lider men om närstående till den

uppgiften röjs. enskilde lider men om

uppgiften röjs.

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa

verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds

hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds

personliga förhållanden som hänför sig till ärende

om omplacering eller pensionering av anställd, om

det kan antas att den enskilde eller någon

närstående till den enskilde lider men om uppgiften

röjs. Sekretessen gäller dock inte i ärende om

anställning eller disciplinansvar och inte heller

för beslut i annat ärende som avses i detta stycke.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[3]: Senaste lydelse 2004:101.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller i annat Sekretess gäller i annat

fall än som avses i fall än som avses i

första–tredje styckena i första–tredje styckena i

myndighets myndighets

personaladministrativa personaladministrativa

verksamhet för uppgift om verksamhet för uppgift om

enskilds personliga enskilds personliga

förhållanden, om det kan förhållanden, om det kan

antas att den enskilde antas att den enskilde

eller någon närstående eller någon närstående

till den enskilde utsätts till den enskilde utsätts

för våld eller annat för våld eller annat

allvarligt men om allvarligt men om

uppgiften röjs. Vidare uppgiften röjs. Vidare

gäller hos Riksdagens gäller hos Riksdagens

ombudsmän sekretess i ombudsmän sekretess i

myndighetens personal- myndighetens personal-

administrativa verksamhet administrativa verksamhet

för uppgift om enskilds för uppgift om enskilds

bostadsadress, hemtele- bostadsadress, hemtele-

fonnummer och personnum- fonnummer, personnummer

mer, om det inte står och andra jämförbara

klart att uppgiften kan uppgifter avseende perso-

röjas utan att den nalen, uppgift i form av

enskilde eller någon fotografisk bild som

närstående till den utgör underlag för

enskilde lider men. tjänstekort samt uppgift

Motsvarande sekretess om närstående till

gäller, i den utsträck- personalen, om det inte

ning regeringen föreskri- står klart att uppgiften

ver, hos myndighet där kan röjas utan att den

personalen särskilt kan som uppgiften rör eller

riskera att utsättas för någon närstående till ho-

våld eller annat nom eller henne lider

allvarligt men. men. Motsvarande

sekretess gäller, i den

utsträckning regeringen

föreskriver det, hos myn-

dighet där personalen

särskilt kan riskera att

utsättas för våld eller

annat allvarligt men.

Om en myndighets

personaladministrativa

verksamhet till viss del

utförs av en annan myn-

dighet, gäller sekre-

tessen enligt

första–fjärde styckena i

tillämpliga delar även

hos den myndigheten.

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme

som upprättats inom utrikesförvaltningen.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller

sekretessen i högst femtio år.

7 kap.

14 §[4]

Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, om

det kan antas att röjande av uppgiften skulle

medföra fara för att någon utsätts för övergrepp

eller annat allvarligt men som föranleds av

förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat

eller myndighet eller organisation av utlänningar.

**FOOTNOTES**

[4]: Senaste lydelse 2002:1124.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess i

verksamhet för kontroll över utlänningar och i

ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om

enskilds personliga förhållanden, om det inte står

klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde

eller någon närstående till den enskilde lider men.

I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller

sekretess också för anmälan eller annan utsaga av

enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att

den som har gjort anmälan eller avgivit utsagan

eller någon närstående till honom eller henne

utsätts för våld eller annat allvarligt men om

uppgiften röjs. Beträffande beslut i ärende som

avses i detta stycke gäller sekretessen dock endast

för uppgifter i skälen.

-----------------------------------------------------

Sekretessen enligt andra

stycket gäller även hos

myndighet som lämnar

biträde i ett ärende

eller verksamhet som

avses där.

-----------------------------------------------------

Utöver vad som följer av första stycket gäller

sekretess hos Integrationsverket

1. i ärende om statlig ersättning för kostnader för

mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande

som beviljats uppehållstillstånd och av personer som

beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning

till sådana utlänningar och

2. i verksamhet som avser medverkan till bosättning

för personer som omfattas av 1,

för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om

det kan antas att den enskilde eller någon

närstående till den enskilde lider men om uppgiften

röjs.

Utöver vad som följer av första stycket gäller

sekretess hos Totalförsvarets pliktverk och Migra-

tionsverket i verksamhet som avser mottagande och

vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar

och andra skyddade personer som avses i Genèvekon-

ventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för

offren i internationella väpnade konflikter och

tilläggsprotokollen till konventionerna, för uppgift

om enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra

personliga förhållanden, om det inte står klart att

uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller

någon närstående till den enskilde lider men.

Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt

avtal om detta med främmande stat eller

mellanfolklig organisation, för uppgifter som avses

i första och andra styckena och som en myndighet

fått enligt avtalet. Föreskrifterna i 14 kap. 1–3 §§

får i fråga om denna sekretess inte tillämpas i

strid med avtalet.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller

sekretessen i högst femtio år.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Utan hinder av sekretess Utan hinder av sekretess

enligt första eller enligt första eller femte

fjärde stycket eller en- stycket eller enligt

ligt 2 kap. 1 eller 2 § 2 kap. 1 eller 2 § får

får uppgifter som avses i uppgifter som avses i

fjärde stycket lämnas femte stycket lämnas till

till den nationella den nationella

upplysningsbyrån enligt upplysningsbyrån enligt

vad som föreskrivs i vad som föreskrivs i

8 kap. 13 § lagen 8 kap. 13 § lagen

(1994:1720) om civilt (1994:1720) om civilt

försvar och förordningen försvar och förordningen

(1996:1475) om skyldighet (1996:1475) om skyldighet

att lämna upplysningar att lämna upplysningar

m.m. om krigsfångar och m.m. om krigsfångar och

andra skyddade personer. andra skyddade personer.

-----------------------------------------------------

15§[5]

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller Sekretess gäller

1. i verksamhet som 1. i verksamhet som

avser folkbokföringen avser folkbokföringen

eller annan liknande eller annan liknande

registrering av befolk- registrering av befolk-

ningen och, i den ningen och, i den

utsträckning regeringen utsträckning regeringen

föreskriver det, i annan föreskriver det, i annan

verksamhet som avser verksamhet som avser

registrering av betydande registrering av betydande

del av befolkningen, del av befolkningen,

2. i verksamhet som 2. i verksamhet som

avser förande av eller avser förande av eller

uttag ur sjömansregist- uttag ur sjömansregist-

ret, ret,

för uppgift om enskilds för uppgift om enskilds

personliga förhållanden, personliga förhållanden,

om det av särskild om det av särskild an-

anledning kan antas att ledning kan antas att den

den enskilde eller någon enskilde eller någon

honom närstående lider närstående till den

men om uppgiften röjs. enskilde lider men om

uppgiften röjs.

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller i

verksamhet som avses i

första stycket 1 för upp-

gift i form av

fotografisk bild av den

enskilde, om det inte

står klart att uppgiften

kan röjas utan att den

Sekretess gäller i enskilde eller någon

ärende om fingerade närstående till den

personuppgifter för upp- enskilde lider men.

gift om enskilds

personliga förhållanden, Sekretess gäller i

om det inte står klart ärende om fingerade

att uppgiften kan röjas personuppgifter för upp-

utan att den enskilde gift om enskilds

eller någon honom när- personliga förhållanden,

stående lider men. Om en om det inte står klart

uppgift för vilken sådan att uppgiften kan röjas

sekretess gäller har utan att den enskilde

lämnats till en annan eller någon närstående

myndighet, gäller till den enskilde lider

sekretessen också där. men. Om en uppgift för

vilken sådan sekretess

gäller har lämnats till

en annan myndighet,

gäller sekretessen också

där.

-----------------------------------------------------

I fråga om uppgift i allmän handling gäller

sekretessen i högst sjuttio år.

**FOOTNOTES**

[5]: Senaste lydelse 1999:328.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

30 §[6]

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller hos Sekretess gäller hos

Brottsoffermyndigheten i Brottsoffermyndigheten i

ärende om brottsskade- ärende om brottsskade-

ersättning för uppgift om ersättning för uppgift om

någons hälsotillstånd någons hälsotillstånd

eller andra personliga eller andra personliga

förhållanden, om det kan förhållanden, om det kan

antas att den som antas att den som

uppgiften rör eller någon uppgiften rör eller någon

honom närstående lider närstående till honom

betydande men om eller henne lider

uppgiften röjs. betydande men om

Sekretessen gäller dock uppgiften röjs.

inte beslut i ärendet.

-----------------------------------------------------

Om

Brottsoffermyndigheten i

ärende som avses i första

stycket får en uppgift

från en annan myndighet

och uppgiften är sekre-

tessbelagd där till skydd

för enskilds intresse,

gäller sekretessen också

hos Brottsoffer-

myndigheten. Förekommer

uppgiften i en sådan

handling som har

upprättats med anledning

av ärendet gäller sekre-

tessen hos Brotts-

offermyndigheten endast

om det kan antas att den

enskilde eller någon när-

stående till den enskilde

lider betydande men om

uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte

beslut i ärende.

-----------------------------------------------------

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst

sjuttio år.

-----------------------------------------------------

45 §

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller i verk-

samhet som avser skade-

reglering för uppgift om

enskilds personliga för-

hållanden, om det kan

antas att den enskilde

eller någon närstående

till den enskilde lider

betydande men om

uppgiften röjs.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[6]: Senaste lydelse 1994:425.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Om en myndighet i

verksamhet som avses i

första stycket får en

uppgift från en annan

myndighet och uppgiften

är sekretessbelagd där

till skydd för enskilds

intresse, gäller

sekretessen också hos den

mottagande myndigheten.

Förekommer uppgiften i en

sådan handling som har

upprättats med anledning

av verksamheten gäller

sekretessen hos den

mottagande myndigheten

endast om det kan antas

att den enskilde eller

någon närstående till den

enskilde lider betydande

men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte

beslut i ärende.

I fråga om uppgift i

allmän handling gäller

sekretessen i högst

sjuttio år.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

46 §

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller

1. i ärende om

förordnande av

ordningsvakt och i

förteckning som förs

över tjänstetecken som

tilldelats ordningsvakt

samt

2. i ärende om

godkännande av väktare

och i register som förs

över väktare,

för uppgift om enskilds

personliga förhållanden,

om det kan antas att den

enskilde eller någon när-

stående till den enskilde

utsätts för våld eller

annat allvarligt men om

uppgiften röjs.

Utöver vad som följer av

första stycket gäller

sekretess i ärende, för-

teckning eller register

som avses där för uppgift

om enskilds personnummer,

bostadsadress, hemtele-

fonnummer och för andra

jämförbara uppgifter, om

det inte står klart att

uppgiften kan röjas utan

att den enskilde eller

någon närstående till den

enskilde lider men.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

I fråga om uppgift i

allmän handling gäller

sekretessen i högst

femtio år.

-----------------------------------------------------

9 kap.

16 §[7]

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller hos Sekretess gäller hos

domstol i mål om ansvar domstol i mål om ansvar

för sexualbrott, för sexualbrott,

utpressning, brytande av utpressning, brytande av

post- eller post- eller

telehemlighet, intrång i telehemlighet, intrång i

förvar, olovlig förvar, olovlig

avlyssning eller brott avlyssning, dataintrång,

genom vilket infektion av brott mot tystnadsplikt

HIV har eller kan ha eller brott genom vilket

överförts samt i mål om infektion av HIV har

ersättning för skada med eller kan ha överförts

anledning av sådant samt i mål om ersättning

brott, för uppgift om för skada med anledning

enskilds personliga eller av sådant brott, för

ekonomiska förhållanden, uppgift om enskilds

om det kan antas att den personliga eller

enskilde eller någon ekonomiska förhållanden,

honom närstående lider om det kan antas att den

skada eller men om enskilde eller någon

uppgiften röjs. Sekretess närstående till den

gäller hos domstol även i enskilde lider skada

mål om eller men om uppgiften

röjs. Sekretess gäller

hos domstol även i mål om

-----------------------------------------------------

1. ansvar för 1. ansvar för

barnpornografibrott, barnpornografibrott,

2. ersättning för skada 2. ersättning för skada

med anledning av sådant med anledning av sådant

brott, och brott, och

3. förverkande av 3. förverkande av

skildring med sådant skildring med sådant

innehåll innehåll

för uppgift om en ung för uppgift om en ung

person som skildras i person som skildras i

pornografisk bild, om det pornografisk bild, om det

kan antas att denne eller kan antas att denne eller

någon denne närstående någon denne närstående

lider skada eller men om lider skada eller men om

uppgiften röjs. uppgiften röjs. Se-

Sekretessen gäller även i kretessen gäller även i

ärende som rör i denna ärende som rör i denna

paragraf angivet brott. paragraf angivet brott.

Sekretessen enligt denna Sekretessen enligt denna

paragraf gäller inte för paragraf gäller inte för

uppgift om vem som är uppgift om vem som är

tilltalad eller svarande. tilltalad eller svarande.

-----------------------------------------------------

I fråga om uppgift i allmän handling gäller

sekretessen i högst sjuttio år.

17 §[8]

Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga

och ekonomiska förhållanden, om inte annat följer av

18 §

1. i utredning enligt bestämmelserna om

förundersökning i brottmål,

2. i angelägenhet som avser användning av

tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet

för att förebygga brott,

**FOOTNOTES**

[7]: Senaste lydelse 1998:1440.

[8]: Senaste lydelse 2003:651.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3. i angelägenhet som avser registerkontroll och särskild

personutredning enligt säkerhetsskyddslagen

(1996:627),

4. i åklagarmyndighets, polismyndighets,

Skatteverkets, Statens kriminaltekniska

laboratoriums, Tullverkets eller Kustbevakningens

verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga,

utreda eller beivra brott,

5. i Statens biografbyrås verksamhet att biträda

Justitiekanslern, allmän åklagare eller

polismyndighet i brottmål,

6. i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt

polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas

där med stöd av samma lag,

7. i register som förs enligt lagen (1998:621) om

misstankeregister,

8. i register som förs av Skatteverket enligt lagen

(1999:90) om behandling av personuppgifter vid

Skatteverkets medverkan i brottsutredningar eller

som annars behandlas där med stöd av samma lag,

9. i särskilt ärenderegister över brottmål som förs

av åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig

till registrering som avses i 15 kap. 1 §,

10. i register som förs av Tullverket enligt lagen

(2001:85) om behandling av personuppgifter i

Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som

annars behandlas där med stöd av samma lag,

om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan

att den enskilde eller någon närstående till den

enskilde lider skada eller men.

-----------------------------------------------------

Sekretess enligt första

stycket 2 gäller hos

domstol i dess rättski-

pande eller rättsvårdande

verksamhet endast om det

kan antas att den

enskilde eller någon när-

stående till den enskilde

lider skada eller men om

uppgiften röjs. Vid

förhandling om användning

av tvångsmedel gäller

sekretess för uppgift om

vem som är misstänkt

endast om det kan antas

att fara uppkommer för

att den misstänkte eller

någon närstående till

honom eller henne utsätts

för våld eller annat

allvarligt men om

uppgiften röjs. Av 12

kap. 2 § andra stycket

framgår att även sekre-

tessen enligt första

stycket 1 är begränsad

hos domstol.

-----------------------------------------------------

Sekretess enligt första stycket gäller hos tillsynsmyndighet i

konkurs för uppgift som angår misstanke om brott.

Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första

stycket, för anmälan eller utsaga från enskild, om

det kan antas att fara uppkommer för att någon

utsätts för våld eller annat allvarligt men om

uppgiften röjs.

Utan hinder av sekretessen får en skadelidande,

eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt

till, ta del av en uppgift

1. i en nedlagd förundersökning eller i en

förundersökning som avslutats med ett beslut om att

åtal inte skall väckas,

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2. i en annan brottsutredning som utförts enligt bestämmelserna

i 23 kap. rättegångsbalken och som avslutats på

annat sätt än med beslut att väcka åtal, med

strafföreläggande eller med föreläggande av

ordningsbot, eller

3. i en avslutad utredning enligt 31 § lagen

(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga

lagöverträdare,

om den skadelidande, eller den som den skadelidande

överlåtit sin rätt till, behöver uppgiften för att

kunna få ett anspråk på skadestånd eller på bättre

rätt till viss egendom tillgodosett och det inte

bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften

rör eller någon närstående till honom eller henne

att den inte lämnas ut.

Utan hinder av sekretessen får en uppgift också

lämnas ut

1. till enskild enligt vad som föreskrivs i den

särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare,

2. till enskild enligt vad som föreskrivs i

säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning

som har stöd i den lagen,

3. enligt vad som föreskrivs i lagen (1998:621) om

misstankeregister, polisdatalagen (1998:622), lagen

(1999:90) om behandling av personuppgifter vid

Skatteverkets medverkan i brottsutredningar och i

lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i

Tullverkets brottsbekämpande verksamhet samt i

förordningar som har stöd i dessa lagar,

4. till enskild enligt vad som föreskrivs i 27 kap.

8 § rättegångsbalken.

-----------------------------------------------------

Utan hinder av Utan hinder av

sekretessen får polisen sekretessen får polisen

på begäran av en enskild på begäran av den som

som lidit person- eller lidit person- eller

sakskada vid en sakskada vid en

trafikolycka lämna trafikolycka lämna

uppgift om identiteten uppgift om identiteten

hos en trafikant som haft hos en trafikant som haft

del i olyckan. del i olyckan.

-----------------------------------------------------

Utan hinder av sekretessen enligt första stycket 1

får uppgift lämnas till konkursförvaltare, om

uppgiften kan antas ha betydelse för konkurs-

utredningen.

Sekretess gäller inte för uppgift som hänför sig

till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses

i första stycket 1–4 eller 6 eller motsvarande

verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften

har införts i en allmän handling före år 1949. I

fråga om annan uppgift i allmän handling gäller

sekretessen i högst sjuttio år.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

12 kap.

2 §

-----------------------------------------------------

Sekretess enligt 6 kap., Sekretess enligt 6 kap.,

7 kap. 17 och 18 §§, 8 7 kap. 17 och 18 §§, 8

kap. 1 och 3–11 §§ samt 9 kap. 1 och 3–11 §§ samt 9

kap. 8–11 och 14 §§ kap. 8–11 och 14 §§

gäller inte hos domstol i gäller inte hos domstol i

dess rättskipande eller dess rättskipande eller

rättsvårdande verksamhet, rättsvårdande verksamhet.

såvida inte domstolen har

erhållit uppgiften för Sekretess enligt 9 kap.

att pröva fråga huruvida 17 § första stycket 1

den kan lämnas ut. gäller hos domstol i

dess rättskipande eller

rättsvårdande verksamhet

endast om det kan antas

att den enskilde eller

någon närstående till den

enskilde lider skada

eller men om uppgiften

röjs.

Första och andra stycket

gäller inte om domstolen

har fått uppgiften för

att pröva om den kan läm-

nas ut.

-----------------------------------------------------

14 kap.

10 §[9]

-----------------------------------------------------

Myndighet får uppställa Myndighet får uppställa

förbehåll, som inskränker förbehåll, som inskränker

enskild mottagares rätt enskild mottagares rätt

att lämna uppgift vidare att lämna uppgift vidare

eller utnyttja uppgift, eller utnyttja uppgift,

också när också när

1. myndigheten enligt 5 1. myndigheten enligt 5

§ lämnar sekretessbelagd § lämnar sekretessbelagd

uppgift till part, ställ- uppgift till part, ställ-

företrädare, ombud eller företrädare, ombud eller

biträde, biträde,

2. myndigheten med stöd 2. myndigheten med stöd

av 7 § första stycket av 7 § första stycket

lämnar uppgift till någon lämnar uppgift till någon

som inte är knuten till som inte är knuten till

myndigheten på det sätt myndigheten på det sätt

som anges i 1 kap. 6 §, som anges i 1 kap. 6 §,

3. myndigheten med stöd 3. myndigheten med stöd

av 9 kap. 1 § fjärde av 9 kap. 1 § fjärde

stycket tredje meningen, stycket tredje meningen,

9 kap. 2 § fjärde 9 kap. 2 § fjärde

stycket, 9 kap. 17 § stycket, 9 kap. 17 §

sjunde stycket eller åttonde stycket eller

9 kap. 19 § fjärde 9 kap. 19 § fjärde

stycket lämnar uppgift stycket lämnar uppgift

till konkursförvaltare. till konkursförvaltare.

-----------------------------------------------------

Förbehåll enligt första stycket 1 får inte innebära

förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller

ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till

part, ställföreträdare, ombud eller biträde.

Har förbehåll uppställts enligt första stycket 2,

skall i fråga om förbehållet gälla vad som

föreskrivs i 7 § tredje och fjärde styckena angående

förbud att lämna ut eller utnyttja uppgift.

**FOOTNOTES**

[9]: Senaste lydelse 2002:1124

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Ett förbehåll enligt första stycket 3 får inte innebära ett

förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att

förvaltaren skall kunna fullgöra de skyldigheter som

åvilar honom eller henne i anledning av konkursen.

Förordnande av regeringen eller riksdagen för

särskilt fall om undantag från sekretess för uppgift

får förenas med villkor att förbehåll som anges i

första stycket skall uppställas vid utlämnande av

uppgiften.

Bilaga[10]

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad

som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt

att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga

delar gälla också handlingar hos något av de organ

som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där

angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i

förekommande fall med hänvisning till numret i

Svensk författningssamling (SFS) på den författning

med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt

organet.

Organ

Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------

Radiotjänst i Kiruna ärenden om TV-avgifter

Aktiebolag (SFS 1989:41)

-----------------------------------------------------

Kungliga Skogs- och prövning av anställnings-

Lantbruks-akademien och arbetsvillkor och

andra frågor som rör

statligt reglerad

anställning hos akademien

-----------------------------------------------------

Kungliga Svenska besiktning och tillsyn av

Aeroklubben luftfartyg samt

utfärdande och förnyande

av luftvärdighetsbevis

(SFS 1957:297)

-----------------------------------------------------

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------

Posten Aktiebolag medverkan vid val (SFS

1993:1689 och 1993:1690),

folkomröstning (SFS

1993:1696), särskild

postdelgivning (SFS

1993:1688), tullkontroll

(SFS 1993:1698),

utlämnande av körkort

(SFS 1993:1695) samt

handläggning av

flyttningsanmälningar

(SFS 1993:1699)

-----------------------------------------------------

Regleringsföreningen statligt stöd i

Svensk fisk, ekonomisk marknadsreglerande syfte

förening (SFS 1974:226)

-----------------------------------------------------

Statens förvaltningen av de lån

Bostadsfinansierings- som anges i bilagan till

aktiebolag, SBAB och lagen (1996:1179) om

SBAB, Statens ändrade förutsättningar

Bostadslåneaktiebolag för vissa statligt

samt det av staten ägda reglerade bostadslån m.m.

bolag som övertar samt lån enligt

ansvaret för de statligt förordningen (1989:858)

finansierade bostadslånen om ersättningslån för

bostadsändamål, i den mån

handlingarna inkommit

eller upprättats före den

1 januari 1997, och för

tiden därefter sådana

handlingar i låneärenden

enligt förordningen

(1983:1021) om

tilläggslån för ombyggnad

av bostadshus, m.m. som

överlämnas av Boverket

samt handlingar i ärenden

om icke utbetalda

bostadslån till ny- eller

ombyggnad enligt

nybyggnadslåne-

förordningen (1986:692)

för bostäder eller

ombyggnadslåneförord-

ningen (1986:693) för

bostäder

-----------------------------------------------------

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------

Stiftelsen svensk-norska statligt stöd i form av

samarbetsfonden stipendier (SFS 1992:318)

-----------------------------------------------------

Stiftelsen Lantbrukarnas prövning av ärenden om

skördeskadeskydd skördeskadeskydd (SFS

1988:89)

-----------------------------------------------------

Stiftelserna Nordiska prövning av anställnings-

museet, och arbetsvillkor och

Riksutställningar, andra frågor som rör

Stockholms inter- statligt reglerad

nationella anställning hos

fredsforskningsinstitut stiftelsen (SFS 1992:318)

(SIPRI), Tekniska museet

och WHO Collaborating

Center on International

Drug Monitoring

-----------------------------------------------------

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------

Svenska Institutet i Rom statligt stöd i form av

stipendier

-----------------------------------------------------

Svenska Kennelklubben drift av det register som

avses i 2 § lagen

(2000:537) om märkning

och registrering av

hundar

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[10]: Senaste lydelse 2002:1123.

-----------------------------------------------------

Svenska kyrkan och dess verksamhet som bedrivs

organisatoriska delar enligt begravningslagen

(1990:1144) samt

fördelning och användning

av den statliga

ersättning som Svenska

kyrkan erhåller enligt 4

kap. 16 § lagen

(1988:950) om

kulturminnen m.m.

-----------------------------------------------------

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad

som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt

att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga

delar gälla också handlingar hos något av de organ

som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där

angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i

förekommande fall med hänvisning till numret i

Svensk författningssamling (SFS) på den författning

med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt

organet.

Organ

Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------

Radiotjänst i Kiruna ärenden om TV-avgifter

Aktiebolag (SFS 1989:41)

-----------------------------------------------------

Kungliga Svenska besiktning och tillsyn av

Aeroklubben luftfartyg samt

utfärdande och förnyande

av luftvärdighetsbevis

(SFS 1957:297)

-----------------------------------------------------

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------

Posten Aktiebolag medverkan vid val (SFS

1993:1689 och 1993:1690),

folkomröstning (SFS

1993:1696), särskild

postdelgivning (SFS

1993:1688), tullkontroll

(SFS 1993:1698),

utlämnande av körkort

(SFS 1993:1695) samt

handläggning av

flyttningsanmälningar

(SFS 1993:1699)

-----------------------------------------------------

Statens förvaltningen av de lån

Bostadsfinansierings- som anges i bilagan till

aktiebolag, SBAB och lagen (1996:1179) om

SBAB, Statens ändrade förutsättningar

Bostadslåneaktiebolag för vissa statligt

samt det av staten ägda reglerade bostadslån m.m.

bolag som övertar samt lån enligt

ansvaret för de statligt förordningen (1989:858)

finansierade bostadslånen om ersättningslån för

bostadsändamål, i den mån

handlingarna inkommit

eller upprättats före den

1 januari 1997, och för

tiden därefter sådana

handlingar i låneärenden

enligt förordningen

(1983:1021) om

tilläggslån för ombyggnad

av bostadshus, m.m. som

överlämnas av Boverket

samt handlingar i ärenden

om icke utbetalda

bostadslån till ny- eller

ombyggnad enligt

nybyggnadslåne-

förordningen (1986:692)

för bostäder eller

ombyggnadslåneförord-

ningen (1986:693) för

bostäder

-----------------------------------------------------

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------

Stiftelsen svensk–norska statligt stöd i form av

samarbetsfonden stipendier (SFS 1992:318)

-----------------------------------------------------

Stiftelserna Nordiska prövning av anställnings-

museet, och arbetsvillkor och

Riksutställningar, andra frågor som rör

Stockholms interna- statligt reglerad

tionella fredsforsknings- anställning hos

institut (SIPRI), stiftelsen (SFS 1992:318)

Tekniska museet och WHO

Collaborating Center on

International Drug

Monitoring

-----------------------------------------------------

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------

Svenska Institutet i Rom statligt stöd i form av

stipendier

-----------------------------------------------------

Svenska kyrkan och dess verksamhet som bedrivs

organisatoriska delar enligt begravningslagen

(1990:1144) samt

fördelning och användning

av den statliga

ersättning som Svenska

kyrkan erhåller enligt 4

kap. 16 § lagen

(1988:950) om

kulturminnen m.m.

-----------------------------------------------------

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – – _____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre

bestämmelser gäller fortfarande i fråga om uppgifter

om prövning av anställnings- och arbetsvillkor och

andra frågor som rör statligt reglerad anställning

hos Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, i fråga

om uppgifter om statligt stöd i marknadsreglerande

syfte hos Regleringsföreningen Svensk fisk,

ekonomisk förening samt i fråga om uppgifter om

prövning av ärenden om skördeskadeskydd hos

Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd.

2. Förslag till lag om ändring i

lagen (2004:175) om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 2 §

sekretesslagen (1980:100) i stället för dess lydelse

enligt lagen (2004:175) om ändring i nämnda lag

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

14 kap.

2 §

Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än

som avses i 1 § lämnas till myndighet, om uppgiften

behövs där för

1. förundersökning, rättegång, ärende om

disciplinansvar eller skiljande från anställning

eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid

myndigheten mot någon rörande hans deltagande i

verksamheten vid den myndighet där uppgiften

förekommer,

2. omprövning av beslut eller åtgärd av den

myndighet där uppgiften förekommer, eller

3. tillsyn över eller revision hos den myndighet

där uppgiften förekommer.

Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i

muntligt eller skriftligt yttrande av sakkunnig till

domstol eller myndighet som bedriver förundersökning

i brottmål.

-----------------------------------------------------

Sekretess hindrar inte Sekretess hindrar inte

att uppgift om enskilds att uppgift om enskilds

adress, telefonnummer och adress, telefonnummer och

arbetsplats lämnas till arbetsplats eller uppgift

en myndighet, om i form av fotografisk

uppgiften behövs där för bild av enskild lämnas

delgivning enligt till en myndighet, om

delgivningslagen uppgiften behövs där för

(1970:428). Uppgift hos delgivning enligt delgiv-

myndighet som driver ningslagen (1970:428).

televerksamhet om en- Uppgift hos myndighet som

skilds telefonnummer får driver televerksamhet om

dock, om den enskilde hos enskilds telefonnummer

myndigheten begärt att får dock, om den enskilde

abonnemanget skall hållas hos myndigheten begärt

hemligt och uppgiften att abonnemanget skall

omfattas av sekretess hållas hemligt och

enligt 9 kap. 8 § tredje uppgiften omfattas av

stycket, lämnas ut endast sekretess enligt 9 kap. 8

om den myndighet som § tredje stycket, lämnas

begär uppgiften finner ut endast om den myndig-

att det kan antas att den het som begär uppgiften

som söks för delgivning finner att det kan antas

håller sig undan eller att den som söks för

att det annars finns delgivning håller sig un-

synnerliga skäl. dan eller att det annars

finns synnerliga skäl.

-----------------------------------------------------

Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott

lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller

annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om

fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan

antas föranleda annan påföljd än böter.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

För uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1–6 och

34 §§, 8 kap. 8 § första stycket, 9 eller 15 § eller

9 kap. 4 eller 7 §, 8 § första eller andra stycket

eller 9 § gäller vad som föreskrivs i fjärde stycket

endast såvitt angår misstanke om brott för vilket

inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i

två år. Dock hindrar sekretess enligt 7 kap. 1, 4

eller 34 § inte att uppgift som angår misstanke om

brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken mot

någon som inte har fyllt arton år lämnas till

åklagarmyndighet eller polismyndighet. Inte heller

hindrar sekretess enligt 7 kap. 1 eller 4 § att

uppgift som gäller misstanke om brott för vilket

inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i

ett år och som avser överföring eller försök till

överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i

1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168) lämnas till

åklagarmyndighet eller polismyndighet.

Sekretess enligt 7 kap. 1 § och 4 § första och

tredje styckena hindrar inte att uppgift om enskild,

som inte fyllt arton år eller som fortgående miss-

brukar alkohol, narkotika eller flyktiga

lösningsmedel, eller närstående till denne lämnas

från myndighet inom hälso- och sjukvården och

socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det

behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård,

behandling eller annat stöd. Detsamma gäller i fråga

om lämnande av uppgift om gravid kvinna eller

närstående till henne, om det behövs för en

nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

3. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om

ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen

(1980:100) i stället för dess lydelse enligt lagen

(2004:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande

lydelse.

Lydelse enligt prop. 2002/03:139, bet. 2003/04:FiU15

16 kap.

1 §[11]1

Att friheten enligt 1 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §

yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och

offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad

framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §

1–8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av

5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1

och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-

såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka

nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och

5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §

första stycket och 3 § första stycket 3

yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är

de där tystnadsplikten följer av

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

3. denna lag enligt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------

7 kap. 11 § första eller

andra stycket, 12 § andra

stycket eller 14 § första

stycket

-----------------------------------------------------

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------

8 kap. 8 § andra eller såvitt avser uppgift som

tredje stycket hänför

sig till affärsmässig

utlåningsverksamhet

-----------------------------------------------------

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

16 kap.

1 §

Att friheten enligt 1 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §

yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och

offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad

framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §

1–8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av

5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1

och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-

såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka

nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och

5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §

första stycket och 3 § första stycket 3

yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är

de där tystnadsplikten följer av

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

3. denna lag enligt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------

7 kap. 11 § första eller

andra stycket samt femte

stycket, såvitt avser

tillämpning av första

eller andra stycket, 12 §

andra stycket eller 14 §

första stycket

-----------------------------------------------------

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

-----------------------------------------------------

8 kap. 8 § andra eller såvitt avser uppgift som

tredje stycket hänför

sig till affärsmässig

utlåningsverksamhet

-----------------------------------------------------

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – –

**FOOTNOTES**

[11]:1 Senaste lydelse 2003:392.

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

-----------------------------------------------------

Regeringens och Reservanternas förslag

utskottets förslag

-----------------------------------------------------

9 kap.

17 §

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga

och ekonomiska förhållanden, om inte annat följer av

18 §

1. i utredning enligt bestämmelserna om

förundersökning i brottmål,

2. i angelägenhet som avser användning av

tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet

för att förebygga brott,

3. i angelägenhet som avser registerkontroll och

särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen

(1996:627),

4. i åklagarmyndighets, polismyndighets,

Skatteverkets, Statens kriminaltekniska

laboratoriums, Tullverkets eller Kustbevakningens

verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga,

utreda eller beivra brott,

5. i Statens biografbyrås verksamhet att biträda

Justitiekanslern, allmän åklagare eller

polismyndighet i brottmål,

6. i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt

polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas

där med stöd av samma lag,

7. i register som förs enligt lagen (1998:621) om

misstankeregister,

8. i register som förs av Skatteverket enligt lagen

(1999:90) om behandling av personuppgifter vid

Skatteverkets medverkan i brottsutredningar eller

som annars behandlas där med stöd av samma lag,

9. i särskilt ärenderegister över brottmål som förs

av åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig

till registrering som avses i 15 kap. 1 §,

10. i register som förs av Tullverket enligt lagen

(2001:85) om behandling av personuppgifter i

Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som

annars behandlas där med stöd av samma lag,

om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan

att den enskilde eller någon närstående till den

enskilde lider skada eller men.

-----------------------------------------------------

Sekretess enligt första

stycket 2 gäller hos

domstol i dess rättski-

pande eller rättsvårdande

verksamhet endast om det

kan antas att den

enskilde eller någon när-

stående till den enskilde

lider skada eller men om

uppgiften röjs. Vid

förhandling om användning

av tvångsmedel gäller

sekretess för uppgift om

vem som är misstänkt

endast om det kan antas

att fara uppkommer för

att den misstänkte eller

någon närstående till

honom eller henne utsätts

för våld eller annat

allvarligt men om

uppgiften röjs. Av 12

kap. 2 § andra stycket

framgår att även sekre-

tessen enligt första

stycket 1 är begränsad

hos domstol.

-----------------------------------------------------

Sekretess enligt första stycket gäller hos

tillsynsmyndighet i konkurs för uppgift som angår

misstanke om brott.

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första

stycket, för anmälan eller utsaga från enskild, om

det kan antas att fara uppkommer för att någon

utsätts för våld eller annat allvarligt men om

uppgiften röjs.

-----------------------------------------------------

Utan hinder av sekretessen får en uppgift också

lämnas ut

1. till enskild enligt vad som föreskrivs i den

särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare,

2. till enskild enligt vad som föreskrivs i

säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning

som har stöd i den lagen,

3. enligt vad som föreskrivs i lagen (1998:621) om

misstankeregister, polisdatalagen (1998:622), lagen

(1999:90) om behandling av personuppgifter vid

Skatteverkets medverkan i brottsutredningar och i

lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i

Tullverkets brottsbekämpande verksamhet samt i

förordningar som har stöd i dessa lagar,

4. till enskild enligt vad som föreskrivs i 27

kap. 8 § rättegångsbalken.

-----------------------------------------------------

Utan hinder av sekretessen får polisen på begäran av

den som lidit person- eller sakskada vid en

trafikolycka lämna uppgift om identiteten hos en

trafikant som haft del i olyckan.

-----------------------------------------------------

Utan hinder av sekretessen enligt första stycket 1

får uppgift lämnas till konkursförvaltare, om

uppgiften kan antas ha betydelse för konkurs-

utredningen.

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller inte för uppgift som hänför sig

till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses

i första stycket 1–4 eller 6 eller motsvarande

verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften

har införts i en allmän handling före år 1949. I

fråga om annan uppgift i allmän handling gäller

sekretessen i högst sjuttio år.

-----------------------------------------------------