Bet. 2003/04:KU2

Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU2

Godkännande av ändringar i EG:s regler om val till Europaparlamentet, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2002/03:97

om godkännande av rådets beslut om ändring av valrättsaktens regler om

val av företrädare i Europaparlamentet samt om följdändringar i vallagen

(1997:157) och i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning

till Europeiska unionen. Ändringarna avser bl.a. att vissa ytterligare

ämbeten och uppdrag blir oförenliga med att vara ledamot av Europaparlamentet.

I

propositionen föreslås också ändringar i vallagen som innebär att valsedlar

utan partibeteckning ("blankröster") skall redovisas särskilt i den

offentliga valstatistiken.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

propositionen. Ett antal motioner om redovisning av blankröster anses

tillgodosedda genom förslaget och avstyrks.

Utskottet behandlar i

sammanhanget även en motion om rösträttsreglerna vid val till Europaparlamentet

i övriga EU-länder. Utskottet avstyrker motionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ändringar i

valrättsakten

a) Godkännande

Riksdagen godkänner rådets beslut 2002/772/EG, Euratom

av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av akten om

allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en

bilaga till beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:97 punkt 1.

b) Lagändringar

Riksdagen antar

regeringens förslag tilldels lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning

av Sveriges anslutning till Europeiska unionen,dels lag om ändring i

vallagen (1997:157), såvitt avser 18 kap. 71 §. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:97 punkt 2 i denna del.

2. Rösträtt vid val till

Europaparlamentet

Riksdagen avslår motion 2002/03:K236.

3. Redovisning

av blankröster

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i vallagen (1997:157) i de delar som inte behandlats under förslagspunkt

1. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:97 punkt 2 i denna del

och avslår motionerna 2002/03:K212, 2002/03:K213 yrkandena 1 och 2,

2002/03:K222, 2002/03:K235, 2002/03:K378, 2002/03:K379 yrkande 20 i denna

del, 2003/04:K258 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:K271 yrkande 22 i denna

del.

Stockholm den 30 oktober 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar

Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m),

Barbro Hietala Nordlund (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson (kd),

Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson

(s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils

Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp), Inger

Jarl Beck (s), Christer Adelsbo (s) och Liselott Hagberg (fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Beträffande ärendet

och dess beredning fram till det att propositionen överlämnades till

riksdagen hänvisas till redogörelsen i propositionen. Redogörelsen omfattar

såväl beredningen inom EU av ändringen av den s.k. valrättsakten med

konsekvenserna av ändringen för den svenska lagstiftningen som beredningen

av frågan om redovisning av valsedlar som saknar partibeteckning, s.k.

blankröster.

Någon motion har inte väckts med anledning av propositionen.

Till ärendet i riksdagen har förts ett antal motioner från allmänna

motionstiden 2002 och 2003. Motionerna avser dels andra medlemsstaters

bestämmelser om rösträtt vid val till Europaparlamentet, dels vallagens

bestämmelser om blankröster.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I

propositionen föreslås att riksdagen godkänner rådets beslut 2002/772/EG,

Euratom av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av

akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som

utgör en bilaga till beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom (valrättsakten).

Som en följd av godkännandet föreslås ändringar i vallagen (1997:157) och

i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska

unionen. Ändringarna i vallagen avser bl.a. att vissa ytterligare ämbeten

och uppdrag blir oförenliga med att vara ledamot av Europaparlamentet.

Vidare

föreslås ändringar i vallagen som innebär att valsedlar utan partibeteckning

("blankröster") skall redovisas särskilt i den offentliga valstatistiken.

De

lagändringar som är föranledda av beslutet om ändring av valrättsakten

föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Övriga lagändringar

föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Utskottets överväganden

Ändringar i valrättsakten

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner rådets beslut om

ändringar i valrättsakten och beslutar om de lagändringar som behövs till

följd av beslutet.

1976 års valrättsakt

Bindande EG-rättsliga bestämmelser

om val av ledamöter till Europaparlamentet finns främst i valrättsakten

från 1976. Akten har hittills endast ändrats i samband med att nya medlemmar

har anslutit sig till unionen, och ändringarna har avsett uppräkningen av

hur många företrädare i Europaparlamentet som skall väljas för respektive

medlemsstat.

Valrättsakten har antagits av samtliga medlemsstater i

enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser och ingår i

det man brukar kalla EG:s primärrätt, dvs. den har status som fördrag.

Den ingår i den uppräkning av olika gemenskapsrättsliga fördrag och andra

instrument som finns i 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges

anslutning till Europeiska unionen.

I valrättsakten föreskrivs att valen

skall vara direkta och rösträtten allmän. Akten innehåller föreskrifter

om parlamentets mandatperiod, om tidsperiod för valen och om förfarandet

när vakans uppstår. I akten regleras också vilka verksamheter som är

förenliga respektive oförenliga med uppdraget som företrädare i

Europaparlamentet.

Uppdraget är förenligt med att vara ledamot i ett nationellt parlament i

en medlemsstat. Uppdraget är däremot inte förenligt bl.a. med att vara

ledamot av regeringen i en medlemsstat, ledamot av Europeiska gemenskapernas

kommission eller domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i

EG-domstolen.

Ändringsbeslutets innebörd

Den viktigaste ändringen bedöms

i propositionen vara att medlemsstaternas företrädare i Europaparlamentet

i framtiden skall väljas enligt principer som är gemensamma för alla

medlemsstater. Den främsta förklaringen till att detta inte gällt tidigare

är att medlemsstaterna vid val till Europaparlamentet har velat tillämpa

ett valsätt som så långt som möjligt liknar det som används vid val till

de nationella församlingarna. Även i fortsättningen kommer det dock att

finnas ett utrymme för att tillämpa nationella regler. Ledamöterna i

Europaparlamentet skall i fortsättningen väljas genom listval (valsedlar)

eller ett förfarande med s.k. single transferable vote (STV) samt valsättet

vara proportionellt.

Medlemsstaterna får fastställa en lägsta tröskel

för fördelning av mandaten, som dock inte får sättas högre än 5 % av de

avgivna rösterna på nationell nivå. Medlemsstaterna får också fastställa

ett tak för kandidaternas utgifter i samband med valkampanjer.

Andra

ändringar avser, som nämnts, listan över ämbeten och uppdrag som är

oförenliga med att vara ledamot av Europaparlamentet. Särskilt märks att

detta uppdrag inte längre skall vara förenligt med uppdraget som ledamot

av ett nationellt parlament. De andra ämbeten och uppdrag som tillkommer

som oförenliga med Europaparlamentsuppdraget är domare eller justitiesekreterare

i förstainstansrätten, ledamot i Europeiska centralbankens direktion,

EU-ombudsman, tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst i organ som

är knutna till Europeiska gemenskapernas institutioner, eller i Europeiska

centralbanken.

Enligt den inledande artikeln i ändringsbeslutet byts

beteckningen företrädare ut mot beteckningen ledamot eller ledamöter.

Antalet

företrädare eller ledamöter från varje medlemsstat regleras i artikel

190.2 i EG-fördraget och anges inte längre i valrättsakten.

Propositionen

Förslagen

i propositionen innebär i denna del att riksdagen skall godkänna rådets

beslut om ändring i valrättsakten samt besluta om de lagändringar som

behövs till följd av beslutet.

Regeringen påpekar i propositionen att

ändringsbeslutet bl.a. innebär att beteckningen företrädare skall bytas

ut mot beteckningen ledamot eller ledamöter och att i vallagen genomgående

och i ett flertal paragrafer används uttrycket företrädare i Europaparlamentet.

Regeringen hänvisar till att den under våren 2003 beslutat direktiv till

en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att lämna förslag till

en helt ny vallag (Ju 2003:03, dir. 2003:37). Med hänsyn till detta lägger

regeringen inte nu fram förslag till ändring i vallagen i detta

hänseende.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag i denna del.

Rösträtt vid val till Europaparlamentet

Utskottets

förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion om

rösträtten i övriga EU-länder vid val till Europaparlamentet.

Motion

I

motion 2002/03:K236 föreslår Carina Hägg (s) ett tillkännagivande för

regeringen om vikten av att inga inskränkningar i rösträtten förekommer

vid val till Europaparlamentet. Motionären kritiserar att det i några av

EU:s medlemsstater finns kvar inskränkningar i rösträtten för den som

avtjänar ett längre fängelsestraff, har dömts för vissa brott eller är

mentalsjuk. Hon anser att Sverige bör arbeta för att varken de nuvarande

medlemsstaterna eller de tillkommande skall ha inskränkningar i rösträtten

i Europaparlamentsval.

Bakgrund

I EG-fördragets artikel 190.1 föreskrivs

att Europaparlamentets företrädare för folken i de stater som slutit sig

samman i gemenskapen skall väljas genom allmänna direkta val. I fördragets

artikel 19.2 framhålls att varje unionsmedborgare som är bosatt i en

medlemsstat där han inte är medborgare skall ha rösträtt och vara valbar

vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där han är bosatt på

samma villkor som medborgarna i den staten. Denna rätt får utövas om inte

annat följer av de närmare bestämmelser som rådet antar genom enhälligt

beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet;

dessa bestämmelser kan föreskriva undantag om det är motiverat med hänsyn

till särskilda problem i en medlemsstat.

Bestämmelser finns också i rådets

direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare

bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet

för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är

medborgare.

Bestämmelserna om rätten att rösta och valbarhet i bosättningsstaten

är exempel på tillämpningen av principen om icke-diskriminering mellan en

medlemsstats medborgare och medborgare i andra medlemsstater.

I EU:s

stadga om de grundläggande rättigheterna, som enligt konventsförslaget

till nytt konstitutionellt fördrag skall tas in i detta fördrag, sägs i

artikel 39 om rösträtt och valbarhet till Europaparlamentet att varje

unionsmedborgare skall ha rösträtt och vara valbar vid val till

Europaparlamentet i den medlemsstat där han eller hon är bosatt på samma villkor

som medborgarna i den staten samt att ledamöterna i Europaparlamentet

skall väljas genom allmänna, direkta, fria och hemliga val. Rösträtten

och valbarheten för unionsmedborgare vid val till Europaparlamentet nämns

också i artikel 8 i den av konventet framlagda fördragstexten. Även i

artikel 1.3 i valrättsakten används efter den nu aktuella ändringen

formuleringen allmänna, direkta, fria och hemliga.

Vid sitt möte i Köpenhamn

i juni år 1993 fastställde Europeiska rådet vissa kriterier för bedömningen

av länder som önskar bli medlemmar i EU, de s.k. Köpenhamnskriterierna.

Dessa innebär bl.a. att tillträdande stater skall ha rättsstatens

karakteristiska kännetecken, dvs. demokrati, respekt för lagar och de mänskliga

rättigheterna samt skydd och respekt för minoriteters rättigheter, fungerande

marknadsekonomier och förmåga att hantera konkurrensen och marknadskrafterna

inom unionen. Medlemskap förutsätter att kandidatlandet har möjlighet att

uppfylla medlemskapets förpliktelser och ansluta sig till målen om en

politisk, ekonomisk och monetär union. Omvänt gäller även att stater i

Europa som önskar medlemskap och som uppfyller Köpenhamnskriterierna har

möjlighet att inleda medlemskapsförhandlingar för att bli medlemmar i

unionen.

I tilläggsprotokollet till Europakonventionen föreskrivs i

artikel 3 att fördragsparterna förbinder sig att anordna fria och hemliga

val med skäliga tidsintervall under förhållanden som tillförsäkrar folket

rätten att fritt ge uttryck åt sin mening beträffande sammansättningen av

den lagstiftande församlingen.

FN:s konvention om medborgerliga och

politiska rättigheter innehåller en bestämmelse i artikel 25 om rätt för

alla medborgare - utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras,

hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell

eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt - att delta

i handhavandet av allmänna angelägenheter direkt eller genom fritt valda

ombud, och att välja och bli vald vid periodiska och hederliga val förrättade

på grundval av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning varigenom

garanteras att väljarnas vilja kommer fritt till uttryck.

I Sverige fanns

även efter den allmänna rösträttens införande bestämmelser som uteslöt

vissa grupper från rösträtt, s.k. streck. Sådana streck avsåg bl.a.

omyndighet och konkurstillstånd. Förlust av rösträtt kunde också ådömas som

straffpåföljd. Denna straffpåföljd togs bort år 1936, och konkursstrecket

upphävdes år 1945.1Nils Stjernquist: Tvåkammartiden, Sveriges riksdag

1867-1970, Värnamo 1996.

Rösträttsinskränkningen för den som var

omyndigförklarad av domstol var den som upphävdes sist. Det skedde i samband

med att institutet omyndigförklaring avskaffades år 1989 (prop. 1987/88:32,

bet. KU 1987/88:33, 1988/89:KU2). Att slopa det hinder för rösträtt som

omyndigförklaringen innebar var enligt förarbetena ett av de viktigaste

skälen för att avskaffa omyndigförklaringarna. Det var därmed inte sagt

att rösträtten måste vara helt oinskränkt för alla vuxna personer, utan

det ansågs i och för sig tänkbart att införa regler som gjorde det möjligt

att i undantagsfall, t.ex. vid allvarlig psykisk ohälsa, frånta den

enskilde rösträtten. Argumentet skulle vara att vissa allvarligt sjuka

lättare än andra kunde bli offer för otillbörlig påverkan. Argumentet ansågs

emellertid inte ha så stor tyngd att det uppvägde de skäl, framför allt

respekten för den enskilda människans värde och integritet, som talade

för att alla skall ha kvar sin rösträtt.

Utskottet har tidigare behandlat

motioner av samma innehåll som den nu aktuella.

I sitt betänkande

1997/98:KU26 Författningsfrågor ansåg utskottet inte att riksdagen borde

göra något särskilt uttalande i fråga om andra medlemsländers bestämmelser

om rösträtten. I sitt betänkande 2001/02:KU34 påpekade utskottet att det

inte funnit anledning att göra någon genomgång av rösträttsreglerna vare

sig i EU:s medlemsstater eller i kandidatländerna, och utskottet utgick

från att regeringen i de sammanhang där frågan aktualiseras verkade för

rättvisa rösträttsregler i unionens nuvarande och blivande medlemsstater

vid val till Europaparlamentet. Utskottet ansåg inte att något tillkännagivande

behövdes.

En översiktlig genomgång av rösträttsinskränkningar i EU:s

medlemsstater och i kandidatländerna har denna höst gjorts av riksdagens

utredningstjänst. Enligt denna genomgång är det vanligt med

rösträttsinskränkningar

av den typ som anges i motionen.

Utskottets ställningstagande

Genom de

nu gjorda ändringarna i valrättsakten genomförs gemensamma grundläggande

principer för val till Europaparlamentet. Utskottet välkomnar detta. Liksom

vid sin behandling av en motion under riksmötet 1997/98 anser dock utskottet

att riksdagen inte bör göra något särskilt uttalande i fråga om andra

medlemsstaters bestämmelser om rösträtten. Motion 2002/03:K236 avstyrks

därmed.

Redovisning av blankröster

Utskottets förslag i korthet

Utskottet

föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om sådan ändring i

vallagen att s.k. blankröster särredovisas. Föreliggande motioner anses

tillgodosedda och avstyrks.

Gällande ordning

En central princip i det

svenska valsystemet utgörs av den fria nomineringsrätten. Den innebär att

väljarna har möjlighet att kort tid före ett val bilda ett nytt parti.

För att det skall vara möjligt för väljarna att rösta på ett sådant nytt

parti skall det enligt 9 kap. 12 § vallagen i varje röstningslokal finnas

blanka valsedlar som väljarna kan skriva till partiets beteckning och

dess kandidater på. Blanka valsedlar, där någon partibeteckning inte har

skrivits till, är ogiltiga enligt 18 kap. 10 § vallagen och redovisas

inte särskilt i den offentliga valstatistiken utan ingår tillsammans med

valsedlar som är ogiltiga av andra skäl i gruppen "ogiltiga

valsedlar".

Propositionen

I propositionen föreslås att valsedlar utan partibeteckning

skall redovisas särskilt i den offentliga valstatistiken.

Regeringen

återger Valmyndighetens beräkning att minst 99 % av de ogiltiga valsedlarna

i riksdagsvalen år 1998 och 2002 var ogiltiga på grund av att de saknade

partibeteckning. Regeringen hänvisar till att det i den allmänna debatten

har framförts krav på att de valsedlar som saknar partibeteckning skall

betraktas som giltiga eller att de i varje fall skall redovisas särskilt

mot bakgrund av att den väljare som röstar blankt kan anses ha utfört en

aktiv valhandling. För att folkstyrelsen skall kunna behålla en hög

legitimitet bland medborgarna, är det enligt regeringen viktigt att

missnöjessignaler av det aktuella slaget fångas upp och tas om hand av

valsystemet.

Regeringen hänvisar till den redogörelse som lämnats av 1999

års författningsutredning och som avsåg konsekvenserna av om de blanka

valsedlarna i 1998 års val hade betraktats som giltiga. Utredningen

redovisade konsekvenserna av om de blanka valsedlarna hade ingått i underlaget

för att bestämma olika spärrnivåer, som spärren mot små partier i riksdagsval

eller spärren för tilldelning av fria valsedlar.

Regeringen påpekar att

det svenska valsystemet bygger på den uttalade förutsättningen att väljarna

vid val röstar på ett parti, och de har också möjlighet att avge en

särskild personröst. En grundläggande förutsättning för valsystemet är enligt

propositionen att det är de politiska partierna som skall bära upp

verksamheten i de valda församlingarna. Det representativa styrelseskicket

bygger på att väljarna vid val till dessa församlingar röstar fram ledamöter

som företräder ett parti. En ordning som innebär att valsedlar utan

partibeteckning får delta vid mandatfördelningen eller att de på annat sätt

tillåts påverka valsystemets spärrnivåer skulle enligt regeringen strida

mot dessa grunder. Regeringen anser mot den angivna bakgrunden att valsedlar

utan partibeteckning även i fortsättningen bör vara ogiltiga och att de

inte heller bör tillåtas påverka de olika spärrnivåerna i valsystemet. De

bör däremot redovisas särskilt i den offentliga valstatistiken.

Motionerna

Frågan

om räkning och redovisning av s.k. blankröster har tagits upp i följande

motioner från allmänna motionstiden 2002: 2002/03:K212 av Inger Lundberg

(s), 2002/03:K213 av Eva Flyborg (fp), 2002/03:K222 av Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), 2002/03:K235 av Carina Hägg (s), 2002/03:K378 av Gustav

Fridolin (mp) och 2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 20

delvis.

Eva Flyborg och Bo Lundgren m.fl. har återkommit med sina motionsyrkanden

under årets allmänna motionstid (motionerna 2003/04:K258 respektive

2003/04:K271 yrkande 22 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet

delar bedömningen att s.k. blanka valsedlar bör särredovisas från valsedlar

som är ogiltiga av andra skäl och tillstyrker således regeringens förslag

i denna del. De motioner som väckts i frågan både före och efter propositionen

är tillgodosedda genom den föreslagna lagändringen. Motionerna 2002/03:K212

(s), 2002/03:K213 (fp), 2002/03:K222 (m), 2002/03:K235 (s), 2002/03:K378

(mp), 2002/03:K379 (m) yrkande 20 delvis, 2003/04:K258 (fp) och 2003/04:K271

(m) yrkande 22 delvis avstyrks därför.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition

2002/03:97 Godkännande av ändringar i EG:s regler om val till Europaparlamentet,

m.m.:

1. Riksdagen godkänner rådets beslut 2002/772/EG, Euratom av den

25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av akten om allmänna

direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en bilaga till

beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom.

2. Riksdagen antar regeringens förslag

till

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:K212 av

Inger Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att de blanka valsedlarna skall räknas och

särredovisas.

2002/03:K213 av Eva Flyborg (fp):

1. Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att räkna även

blankröster och inte räkna dem som ogiltiga.

2. Riksdagen begär att

regeringen lägger fram förslag till översyn av ogiltigförklarandet av

blankröster, i syfte att skapa incitament för vitalisering av den demokratiska

makten i samhället.

2002/03:K222 av Marietta de Pourbaix-Lundin

(m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring

i vallagen att blanka röster redovisas som blankröster i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2002/03:K235 av Carina Hägg (s):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskild

redovisning av blanka valsedlar.

2002/03:K236 av Carina Hägg (s):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten

av att inga inskränkningar i rösträtten förekommer vid val till

EU-parlamentet.

2002/03:K378 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen begär att

regeringen lämnar förslag på ändringar i vallagen i enlighet med vad i

motionen anförs om möjligheten att rösta blankt.

2002/03:K379 av Bo

Lundgren m.fl. (m):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om brevröstning och blankröster.

Motioner

från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:K258 av Eva Flyborg

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att räkna även blankröster och inte räkna dem som

ogiltiga.

2. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av

ogiltigförklarandet av blankröster, i syfte att skapa incitament för

vitalisering av den demokratiska makten i samhället.

2003/04:K271 av Bo

Lundgren m.fl. (m):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om brevröstning och blankröster.

Anmärkning

om delade motionsyrkanden

Motionsyrkandena 2002/03:K379 yrkande 20 och

2003/04:K271 yrkande 22 behandlas i detta betänkande endast såvitt avser

redovisning av blankröster. Yrkandena i den del de avser brevröstning

behandlas i betänkande 2003/04:KU4.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Gemenskapsrättsliga

instrument