Bet. 2003/04:KU5

Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU5

Riksdagens arbetsformer

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 69 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2003 i fråga om riksdagens arbetsformer och riksdagsledamöternas

villkor. En stor del av motionerna behandlas förhållandevis översiktligt

mot bakgrund av att utskottet våren 2003 utförligt behandlat de aktuella

frågeställningarna. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Utskottet föreslår också på eget initiativ mindre ändringar i riksdagsordningen

och lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Hanteringen av EU-frågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K215 yrkandena 1-3, 2003/04:K218,

2003/04:K271 yrkande 6, 2003/04:K286 yrkande 2, 2003/04:K289 yrkandena

2-4, 2003/04:K290 yrkande 17, 2003/04:K309, 2003/04:K378 yrkande 2,

2003/04:K389 yrkande 1, 2003/04:K393, 2003/04:K409, 2003/04:K416 yrkande 20,

2003/04:K419 yrkandena 4-6 och 2003/04:K426.

2. Ärendenas väckande och ärendeberedningen i övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K312, 2003/04:K343, 2003/04:K357,

2003/04:K367, 2003/04:K410 yrkandena 1 och 4 och 2003/04:So499 yrkande 3.

Reservation 1 (mp)

3. Budgetprocessen

Riksdagen avslår motion 2003/04:K392.

Reservation 2 (kd)

4. Forskningsbudget

Riksdagen avslår motion 2003/04:K350.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

5. Riksdagens kontrollfunktion

Riksdagen avslår motion 2003/04:K289 yrkande 11.

Reservation 4 (fp)

6. Ärendenas avgörande

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K283 och 2003/04:K427.

7. Debatter/interpellationer och val av utskottsordförande

Riksdagen avslår motion 2003/04:K267 yrkandena 1 och 2.

8. Val av riksrevisor

Riksdagen avslår motion 2003/04:K289 yrkande 7.

Reservation 5 (fp)

9. Genusperspektiv

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K428, 2003/04:K429 och 2003/04:K430.

10. Arvoden och inkomstgaranti

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K204, 2003/04:K237, 2003/04:K308

yrkandena 1-4, 2003/04:K328 yrkandena 1-3 och 2003/04:K407 yrkandena 1

och 2.

Reservation 6 (mp)

11. Det ledamotsnära stödet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K410 yrkandena 2 och 3 och 2003/04:K411.

12. Dubbelarbetande riksdagsledamöter

Riksdagen avslår motion 2003/04:K291.

13. Riksdagens IT-policy

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K261 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:K262

yrkandena 1 och 2.

14. Riksdagslokalernas tillgänglighet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K238, 2003/04:K325, 2003/04:K371 och

2003/04:K406 yrkandena 1-3.

15. Flaggor i plenisalen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K255, 2003/04:K260 och 2003/04:K301.

16. Ungdomars besök i Riksdagshuset

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K268, 2003/04:K279 och 2003/04:Ub293.

17. Lagförslag

Riksdagen antar bifogat förslag till1. lag om ändring i riksdagordningen2.

lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.

Stockholm den 20 november 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Kenth

Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s),

Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin

Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy

Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och Inger Jarl Beck (s).

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas 69 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2003 i frågor som gäller riksdagens arbetsformer och

riksdagsledamöternas villkor.

En rad av motionsyrkandena har samma innebörd som motioner som våren 2003

fick en utförlig behandling i utskottets betänkande 2002/03:KU19 Riksdagens

arbetsformer. Dessa motioner har denna gång fått en förenklad behandling.

Utskottet lägger vidare i detta betänkande på eget initiativ fram förslag

till lag om ändring i riksdagsordningen och lag om ändring i lagen (2000:419)

med instruktion för riksdagsförvaltningen. De föreslagna ändringarna är

av rättelsekaraktär.

Utskottets överväganden

Hanteringen av EU-frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en rad motionsyrkanden som gäller riksdagens hantering

av EU-frågor i skilda avseenden, med hänvisning till Riksdagskommitténs

uppdrag att göra en bred översyn av riksdagens hantering av EU-frågor.

Motionerna

I en rad motioner begärs förändringar i riksdagens arbete med EU-frågor.

I motion K215 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 1-3 begärs att regeringen

skall lämna en beskrivning till riksdagen om sina avsikter när det gäller

att fördjupa samarbetet med riksdagen i EU-frågor, att EU-nämnden skall

läggas ned och att samrådet med regeringen skall ske direkt i fackutskotten.

Bo Lundgren m.fl. (m) begär i motion K271 yrkande 6 att riksdagsarbetet

reformeras med utgångspunkt i att EU-frågor skall behandlas inom ramen

för riksdagens normala arbetsformer där sakutskotten bereder ärendena.

Riksdagens makt att kontrollera regeringen och lägga fast svensk politik

skall värnas. Peter Eriksson m.fl. (mp) begär i motion K389 yrkande 1 att

riksdagsstyrelsen ges i uppdrag att utreda riksdagsordningen i syfte att

avskaffa EU-nämnden, integrera EU-frågorna i den sedvanliga utskottsbehandlingen

och främja riksdagens möjligheter att utöva inflytande och kontroll över

regeringens EU-arbete. EU-nämnden bör enligt motionen avskaffas och

sakutskotten ansvara för EU-frågorna och deras behandling i riksdagen. En

analys av andra medlemsstaters ordning i detta avseende bör genomföras.

Också i motion K309 av Christer Winbäck (fp) och motion K218 av Marietta

de Pourbaix-Lundin (m) begärs att EU-nämnden skall läggas ned. I motion

K409 av Tomas Högström och Gunnar Axén (m) begärs förutom att EU-nämnden

avskaffas, att EU-frågorna ges en mer central placering i riksdagens arbete

genom att respektive fackutskott i fortsättningen skall hantera dem. Berit

Högman m.fl. (s) begär i motion K426 att riksdagsstyrelsen skall göra en

översyn av EU-frågornas hantering i riksdagen. Det är enligt motionen hög

tid att se över det system och de arbetsformer som i dag finns för

EU-frågornas hantering så att dessa frågor på ett bättre sätt integreras i

det övriga riksdagsarbetet.

I motion K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 begärs att fackutskotten

djupare engagerar sig i EU-aspekterna inom det egna politikområdet. Vidare

begärs i denna motion ( yrkande 4) liksom i motion K289 av Tobias Krantz

m.fl. (fp) yrkande 4 en grundregel om att EU-nämndens sammanträden skall

vara öppna för allmänheten och medierna.

I motion K289 yrkande 2 begärs att formerna för regeringens samråd med

riksdagen i Europapolitiken utvecklas bl.a. genom att fackutskotten ges

en utvidgad roll i kontrollen av regeringens Europapolitik. I motionen

anges att Folkpartiet liberalerna i dag inte är berett föreslå att EU-nämnden

avskaffas men inte utesluter en sådan lösning i framtiden. Vidare begärs

( yrkande 3) en utredning och analys i fråga om hur riksdagens synpunkter

till regeringen i EU-frågor skall efterkommas. Tobias Krantz m.fl. begär

i motion K378 yrkande 2 att tillkännagivande till regeringen om hanteringen

av sådana EU-ärenden av principiellt stor räckvidd, där behandling enbart

i EU-nämnden kan vara otillräcklig.

I motion K393 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) begärs att det i riksdagsordningen

i enlighet med praxis skall föreskrivas en skyldighet för regeringen att

samråda med EU-nämnden inför möten med Europeiska rådet eller under

regeringskonferenser. Genom förslaget till konstitutionellt fördrag från

EU:s framtidskonvent får Europeiska rådet en mer framträdande roll och

kommer att i vissa fall bli beslutande. Därmed är det enligt motionen

rimligt att även statsministerns samråd med EU-nämnden regleras i

riksdagsordningen. Alf Svensson m.fl. (kd) begär i motion K416 yrkande 20 att

riksdagens utskott i ökad utsträckning involveras och informeras redan i

den beredningsprocess som föregår presentationen av vitböcker och grönböcker.

I motion K286 av Inger Lundberg m.fl. (s) yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att EU-frågorna i likhet med t.ex.

jämställdhetsfrågorna skall beaktas i utskottsbetänkandena. Det bör framgå

av betänkandena inom ett sakområde hur området behandlas inom EU samt

vilka positioner den svenska regeringen intar eller intagit i frågan.

I motion K290 yrkande 17 och motion K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 6 begärs att svenska EU-parlamentariker ges yttranderätt i riksdagen

och en möjlighet att delta i vissa debatter i Sveriges riksdag.

Uppdrag till Riksdagskommittén

Riksdagskommittén har haft till uppgift att se över bl.a. riksdagens arbete

med EU-frågor. Kommittén fick i november 2002 i uppdrag av riksdagsstyrelsen

att fortsätta sitt arbete med beredning av frågor som rör utvecklingen av

riksdagens arbetsformer. Kommittén har haft och har ett mycket brett

uppdrag och kan förutsättningslöst pröva andra frågor av vikt för

riksdagsarbetets utveckling på sikt och andra frågor som uppstår under

utredningsarbetets gång. Bland annat nämndes att det fanns anledning att de

närmaste åren följa upp och utvärdera riksdagens beslut med anledning av

kommitténs huvudbetänkande, såsom riksdagens arbete med EU-frågor.

Riksdagsstyrelsen beslöt den 1 oktober 2003 att ge ett nytt uppdrag till

Riksdagskommittén. I beslutet framhölls att det finns skäl som talar för

att redan nu inleda kommitténs arbete med utvärdering av riksdagsbeslutet

om riksdagens hantering av EU-frågor. Ett nytt konstitutionellt fördrag

för EU håller på att arbetas fram, nya medlemsstater kommer inom kort att

inträda i unionen och formerna för samarbetet mellan EU-parlamenten

utvecklas. Vidare pågår ansträngningar inom riksdagen med att finna fastare

former för hantering av EU-samarbetets olika dimensioner.

Det pågående förändringsarbetet inom EU kräver enligt vad riksdagsstyrelsen

anför en översyn av riksdagens hantering av EU-frågor i olika dimensioner

både vad gäller ansvars- och befogenhetsfrågor och organisation av arbetet,

samtidigt som den senaste utvärderingen och förändringen av riksdagens

EU-arbete gjordes för ett antal år sedan, varför det också av detta skäl

finns anledning att göra en samlad översyn.

Kommittén gavs i uppdrag att

kartlägga och analysera konsekvenserna för riksdagen av det nya fördraget

både vad gäller formella regler och sakligt innehåll samt utvärdera

riksdagens beslut från 2001 om EU-frågornas hantering

därefter förutsättningslöst pröva formerna för riksdagens arbete med

EU-frågor och föreslå de organisatoriska och författningsmässiga förändringar

kommittén finner nödvändiga för att riksdagen skall kunna delta i

EU-samarbetet på ett effektivt och ansvarsfullt sätt

finna former för riksdagens hantering av och beslut om EU-samarbetets

olika dimensioner och som ett led i detta arbete också pröva formerna för

kontakterna med regeringen.

Det skall stå kommittén fritt att i övrigt, i enlighet med kommitténs

uppdrag, pröva andra EU-frågor av vikt för riksdagsarbetets utveckling på

sikt. En utgångspunkt för kommitténs arbete är att EU-frågorna så långt

möjligt skall integreras i det sedvanliga riksdagsarbetet och att alla

ledamöter skall ha möjlighet att sätta sig in i och följa EU-frågorna. En

annan utgångspunkt är att tydliggöra riksdagens roll och stärka riksdagens

inflytande i EU-samarbetet. EU-arbetet i riksdagen skall slutligen präglas

av öppenhet med goda möjligheter till insyn för medborgarna.

Kommittén skall utse en parlamentarisk referensgrupp med uppgift att

fortlöpande delta i utredningsarbetet i denna del. Referensgruppen biträds

av en expertgrupp under riksdagsdirektörens ledning. En avrapportering

till kommittén skall göras senast i maj 2004.

Utskottets ställningstagande

Riksdagskommittén har genom riksdagsstyrelsens beslut den 1 oktober 2003

fått ett brett uppdrag att se över riksdagens hantering av EU-frågor i

olika dimensioner. Mot bakgrund av den uttalade utgångspunkten att

EU-frågorna så långt möjligt skall integreras i det sedvanliga riksdagsarbetet

och med hänsyn till vikten av att fackutskottens arbete med EU-frågor

utvecklas och fördjupas kan det enligt utskottets mening förutsättas att

denna fråga blir central för kommitténs arbete. Också frågor om regleringen

i riksdagsordningen, om tidig delaktighet i EU:s beredningsprocess, om

öppenhet och insyn, om utskottens beredningsarbete och om yttranderätt i

kammaren för svenska EU-parlamentariker kan förutsättas beröras av kommitténs

arbete. Enligt utskottets mening bör Riksdagskommitténs arbete avvaktas.

Motionerna K215 (c) yrkandena 1-3, K218 (m), K271 (m) yrkande 6, K286

(s) yrkande 2, K289 (fp) yrkandena 2-4, K290 (fp) yrkande 17, K309 (fp),

K378 (fp) yrkande 2, K389 (mp) yrkande 1, K393 (kd), K409 (m), K416 (kd)

yrkande 20 och K419 (fp) yrkandena 4-6 samt motion K426 (s) avstyrks.

Ärendenas väckande och ärendeberedningen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet vidhåller tidigare ställningstaganden och avstyrker motioner om

motionstidens längd och om utskottsindelningen. Jämför reservation 1 (mp).

Motionerna

I flera motioner begärs ändring av motionstiderna. I motion K410 av

Anne-Marie Pålsson (m) yrkande 1begärs att den motionstid som gäller för

väckande av följdmotioner med anledning av propositioner förlängs till

förslagsvis en månad samt ( yrkande 4) att motionsrätten i samband med

avlämnandet av budgetpropositionen tas bort för enskilda ledamöter.

Resurserna bör användas för att skriva färre men bredare motioner, dvs.

partimotioner och kommittémotioner som speglar partiets allmänna uppfattning

på viktiga områden snarare än enskilda motioner om marginella frågor. I

motion K312 av Peter Danielsson och Lars Lindblad (m) begärs att motionstiden

för följdmotioner förlängs till 30 dagar.

I motion K343 av Ingegerd Saarinen (mp) och Sven Bergström (c), motion

K357 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) och motion K367 av Eva Flyborg och

Lennart Kollmats (fp) begärs en ständig allmän motionsrätt. I motion K367

anges att ett alternativ kan vara att lägga in en vecka i kvartalet.

Arbetsfördelningen över året skulle bli jämnare och antalet motioner mindre

men med högre kvalitet.

I motion So499 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (kd) yrkande 3 begärs

att det inrättas ett familjeutskott.

Tidigare behandling

Utskottet behandlade i mars 2003 motionsyrkanden med samma innebörd som

flera av de nu aktuella (bet. 2002/03:KU19). En motion (fp) snarlik motion

K367 om ständig motionstid alternativt motionstid 3-4 gånger om året

avstyrktes med hänvisning till Riksdagskommitténs fortsatta arbete med

frågor som gäller riksdagens arbetsformer.

Ett motionsyrkande (kd) med samma innebörd som So499 yrkande 3 om ett

familjeutskott liksom en motion om överföring av jordbruksfrågor till

näringsutskottet avstyrktes med hänvisning till tidigare uttalande om att

utskottet inte var berett förorda en sådan allmän översyn av ärendefördelningen

mellan utskotten som bl.a. dessa motioner kunde anses förutsätta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller tidigare ställningstaganden. Motionerna K312 (m),

K343 (mp), K357 (mp), K367 (fp), K410 (m) yrkandena 1 och 4 samt So499

yrkande 3 avstyrks.

Budgetprocessen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande en

motion (kd) om det andra steget i riksdagens budgetbehandling och en (fp)

om en sammanhållen forskningsbudget. Jämför reservation 2 (kd) och 3 (fp).

Motionerna

I motion K392 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) begärs att riksdagsstyrelsen

skall utvärdera budgetprocessen i riksdagen och återkomma med förslag på

lösningar för att åstadkomma en mer relevant process för riksdagens andra

steg i budgetbehandlingen.

I motion K350 av Tobias Krantz (fp) begärs att regeringen i sina budgetförslag

skall lämna en samlad redovisning - en sammanhållen "forskningsbudget"-

av anslagen till forskning över alla utgiftsområden i statsbudgeten.

Tidigare behandling

En motion med samma innebörd som K392 om utvärdering av budgetprocessen

behandlades våren 2003 i betänkandet 2002/03:KU19. Utskottet avstyrkte

motionen med hänvisning till tidigare ställningstagande. En reservation

(kd) förelåg.

Två motionsyrkanden (fp resp. c) om en samlad forskningsbudget behandlades

hösten 2001 av utbildningsutskottet (bet. 2001/02:UbU1). Utbildningsutskottet

framhöll att de forskningspropositioner som regeringen regelbundet lägger

fram ger en samlad bild av svensk forskning i internationellt perspektiv

och ligger inte bara till grund för riksdagens beslut utan kan också ge

aktuell information till en bredare krets. Statistiska centralbyrån gör

sammanställningar av såväl statliga som andra forskningsinsatser, vilket

gör att aktuell information finns tillgänglig också för år när

forskningspropositioner inte läggs fram. Forskningsforum och analysenheten inom

Vetenskapsrådet kommer på olika sätt att kunna bidra till den samlade

bilden av svensk forskning. Enligt utbildningsutskottets mening krävdes

för den samlade överblicken inte att alla anslag till forskning,

forskarutbildning och utvecklingsarbete förs samman till en "forskningsbudget".

I en reservation (m, kd, c och fp) begärdes att en ordning prövas där

all offentlig forskningsfinansiering redovisas samlat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden när det gäller det

andra steget i budgetprocessen. Motion K392 (kd) avstyrks.

I budgetpropositionen (utgiftsområde 16) redovisas en sammanställning av

anslag inom politikområdet Forskningspolitik fördelade på utgiftsområdena

9, 16, 17, 20, 23 och 24. När det gäller frågan om en mer fullständigt

samlad redovisning av forskningsanslag vill utskottet hänvisa till

utbildningsutskottets tidigare bedömning. Motion K350 (fp) avstyrks

följaktligen.

Riksdagens kontrollfunktion

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående arbete en motion (fp) om

riksdagens granskande funktion. Jämför reservation 4 (fp).

Motionen

I motion K289 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 11begärs en översyn av

regler och bestämmelser i syfte att stärka riksdagens granskande roll.

Det är enligt motionärerna synnerligen angeläget att riksdagen avsätter

tid, kraft och engagemang till att granska förvaltningen av de resurser

som den ställer till regeringens och den övriga förvaltningens förfogande.

Behandlingen av statsbudgeten bör förenklas och ge fackutskotten större

utrymme att granska och följa upp tidigare fattade beslut. Fler debatter

skulle också kunna hållas i kammaren om t.ex. hur statens medel i praktiken

används, vilken effektivitet och genomslagskraft de fattade besluten har

och om det verkliga utfallet stämmer överens med de intentioner som låg

bakom besluten.

Bakgrund

Enligt 4 kap. 18 § riksdagsordningen skall i utskottens beredning av

ärendena ingå uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom

utskottens ämnesområden. Enligt förarbetena (riksdagsstyrelsens förslag

2000/01:RS1) skulle riksdagen i ökad utsträckning följa upp och utvärdera

fattade beslut för att åstadkomma ett bättre berednings- och beslutsunderlag

i den politiska styr- och beslutsprocessen. Riksdagsstyrelsen framhöll

att från konstitutionella utgångspunkter har riksdagen ett övergripande

ansvar, och får med uppföljning och utvärdering av tidigare fattade beslut

möjlighet att pröva innehållet i och ta ställning till de - i första hand

- övergripande mål som är fastlagda på olika politikområden. Bland annat

föreslogs att en förbättrad verksamhetsplanering skulle åstadkommas i

utskottsarbetet, att utskotten skulle bli mer aktiva och ta ett större

ansvar för att ta initiativ till uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter,

att en särskild stödfunktion skulle inrättas för utskottens arbete med

uppföljning och utvärdering samt ökade utbildningsinsatser och resurser

för uppföljnings- och utvärderingsarbetet.

Att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut var enligt riksdagsstyrelsen

att betrakta som en del i utövandet av riksdagens konstitutionella

befogenheter. Uppföljnings- och utvärderingsarbetet utgör en integrerad del

i beredningsarbetet genom att man inför nya beslut följer upp mål och

resultat eller andra förhållanden i tidigare beslut.

Konstitutionsutskottet och riksdagen ställde sig i allt väsentligt bakom

riksdagsstyrelsens förslag (bet. 2000/01:KU23).

För budgetåret 2003 har avsatts 1 miljon kronor till utvärdering samt 7

miljoner kronor för Riksdagskommittén som avsetts bl.a. för kostnader för

två nyanställda utredare vid utredningstjänsten som arbetar med att bistå

utskotten med uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Hittills har ungefär

hälften av utskotten fått hjälp med uppföljning och utvärdering av de

båda utredarna.

Utskottets ställningstagande

Riksdagskommittén utredde under år 1999 frågan om formerna och resurserna

för riksdagens uppföljning, utvärdering och kontroll och lämnade en rad

förslag, bl.a. om reglering i riksdagsordningen och om en handlingsplan,

vilka riksdagen ställde sig bakom. Inom riksdagen pågår sedan flera år

ett aktivt arbete med att följa handlingsplanen i syfte att stärka och

vitalisera riksdagens utvärderings- och uppföljningsverksamhet. Utskottet,

som anser att det är mycket angeläget att riksdagsledamöterna ges tid

och förutsättningar att ägna sig åt utvärderings- och uppföljningsinsatser,

vill hänvisa till att frågan om hur nya arbetsuppgifter kan förenas med

andra uppgifter och vilka prioriteringar som behöver göras kan antas komma

upp inom ramen för Riksdagskommitténs uppgifter. Enligt utskottets mening

behövs mot denna bakgrund inte något tillkännagivande i detta avseende.

Motion K289 (fp) yrkande 11 avstyrks.

Ärendenas avgörande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (mp) om att tillgodosedda yrkanden skall

anses bifallna och en motion (m) om ändring i turordningen mellan utskotten

för ärendenas behandling i kammaren.

Motionerna

I motion K427 av Helena Hillar Rosenqvist (mp) begärs ett tillkännagivande

till riksdagsstyrelsen om att tillgodosedda yrkanden skall betraktas som

bifallna i stället för avslagna. En sådan ordning skulle höja andelen

bifall som vanligtvis ligger kring 2-3%.

I motion K283 av Margareta Pålsson (m) begärs att det uppdras åt

riksdagsstyrelsen att ändra turordningen mellan utskotten i kammaren så att

debattordningen blir mer flexibel och inte samma ordning ständigt gäller

på föredragningslistan.

Gällande regler

Enligt riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 2.7.1 punkt 5 skall, om

inte talmannen bestämmer annat, utskottsbetänkanden tas upp på

föredragningslistan i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelsen 4.2.1.

Enligt denna bestämmelse skall riksdagen tillsätta sexton utskott:

1. ett konstitutionsutskott (KU),

2. ett finansutskott (FiU),

3. ett skatteutskott (SkU),

4. ett justitieutskott (JuU),

5. ett lagutskott (LU),

6. ett utrikesutskott (UU),

7. ett försvarsutskott (FöU),

8. ett socialförsäkringsutskott (SfU),

9. ett socialutskott (SoU),

10. ett kulturutskott (KrU),

11. ett utbildningsutskott (UbU),

12. ett trafikutskott (TU),

13. ett miljö- och jordbruksutskott (MJU)

14. ett näringsutskott, (NU),

15. ett arbetsmarknadsutskott (AU) och

16. ett bostadsutskott (BoU).

Det är praxis i kammaren att på föredragningslistan ta upp särskilt

prioriterade ärenden före andra ärenden som annars skulle ha tagits upp

enligt denna utskottsordning. Särskilt prioriterade är ärenden med lagar

som av tidsskäl behöver promulgeras av regeringen under de närmaste dagarna

samt ärenden av särskilt intresse.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett tillstyrka att tillgodosedda yrkanden skall

hanteras som bifallna. Utskottet vill peka på att det är fråga om motioner

som inte avses föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Motion

K427 (mp) avstyrks följaktligen.

När det gäller turordningen mellan utskotten i kammararbetet vill utskottet

understryka värdet av att det finns en huvudregel för en given turordning

att utgå ifrån vid olika former av arbetsplanering. Som motionären framhåller

ligger det också ett värde i att det finns en viss flexibilitet i

kammarhanteringen. Utskottet vill emellertid understryka att ett frångående

av den reglerade ordningen endast bör ske i undantagsfall. Motion K283

(m) avstyrks.

Debatter/interpellationer och val av utskottsordförande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till Riksdagskommitténs arbete ett

motionsyrkande (m) om interpellationer till utskottsordförande och avstyrker

ett motionsyrkande i samma motion om principerna för val av utskottsordförande.

Motionerna

I motion K267 av Tobias Billström (m) yrkande 1 begärs att

interpellationsinstitutet

ändras så att interpellationer även får framställas till ordförande i

respektive utskott i riksdagen. Eftersom dessa är ytterst ansvariga för

beredningen av ett ärende behövs en sådan ny kontrollfunktion. En ordförande

i ett utskott skall enligt motionären kunna interpelleras i kammaren i

ett ärende och redogöra för den politik som utskottet önskar att riksdagen

lägger fast.

I motionen ( yrkande 2) begärs också att principerna för val av ordförande

ändras, så att dessa poster alltid besätts med företrädare för

majoritetspartierna i riksdagen. Det saknas enligt motionären rationella skäl

för att representanter för oppositionspartierna i riksdagen skall ha ett

huvudansvar för att förbereda ärenden till kammaren.

Gällande regler

Enligt 12 kap. 5 § regeringsformen får riksdagsledamot framställa

interpellation eller fråga till statsråd i angelägenhet som angår dennes

tjänsteutövning. Enligt 6 kap. 1 § riksdagsordningen skall en interpellation

ha ett bestämt innehåll och vara försedd med motivering. En interpellation

skall besvaras av statsråd inom två veckor. Enligt tilläggsbestämmelsen

6.1.3 får svaret lämnas i ett anförande som räcker längst sex minuter.

Statsrådet kan därutöver få ordet för ytterligare tre anföranden varav de

två första får räcka längst fyra minuter vardera och den tredje längst

två minuter. Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden, varav

de första två får räcka längst fyra minuter vardera och den tredje längst

två minuter. Detta kan jämföras med debattreglerna vid vanlig överläggning

i kammaren. Varje talare kan få två repliker, och tiden för en replik får

inte överstiga två minuter om inte talmannen av särskilda skäl medger

förlängning till fyra minuter.

Enligt 7 kap. 13 § riksdagsordningen väljer organ som helt eller delvis

utses av kammaren inom sig ordförande och en eller flera vice ordförande.

I praktiken överenskommer partigrupperna om fördelningen av ordförandeuppdragen.

Utskottets ställningstagande

Interpellationsinstitutet är en del av riksdagens kontrollmakt och riktar

sig mot regeringen. Utskottet vill dock hänvisa till att frågan om

utmanardebatter diskuteras inom Riksdagskommittén. Enligt utskottets mening

finns det skäl att avvakta dessa diskussioner om debattformerna. Motion

K267 (m) yrkande 1 avstyrks.

Utskottet är inte berett förorda en förändrad ordning när det gäller

utseende av utskottsordförande och avstyrker motion K267 (m) yrkande 2.

Val av riksrevisor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (fp) om förfarandet inför val av riksrevisor.

Jämför reservation 5 (fp).

Motionen

I motion K289 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 7 begärs ett öppnare

förfarande inför val av riksrevisor. När de tre första riksrevisorerna

utsågs valde konstitutionsutskottet att sköta processen helt bakom stängda

dörrar. Den offentliga insynen var i det närmaste obefintlig. En ökad

öppenhet skulle förstärka legitimiteten i utnämningsprocessen. Även om de

exakta formerna måste diskuteras är det enligt motionen t.ex. inte orimligt

att tjänsten som riksrevisor annonseras ut brett och att hugade kandidater

därför kan ansöka om jobbet.

Gällande regler

Enligt 8 kap. 12 § riksdagsordningen väljer riksdagen tre riksrevisorer

var för sig. Enligt tilläggsbestämmelsen 8.12.1 bereds valen av

konstitutionsutskottet.

Utskottets ställningstagande

Frågan om ett öppnare förfarande vid val av riksrevisor diskuterades av

utskottet inför valet av de nuvarande riksrevisorerna och promemorior bl.

a. om tillsättningsförfarandena av motsvarande tjänster i en rad andra

länder upprättades. Utskottet stannade för att inte i detta särskilda

fall frångå den sedvanliga ordningen i Sverige att högre tjänster av denna

karaktär inte utannonseras. Utskottet är inte berett att nu förorda att

utskottet binds upp för en annan ordning inför kommande val av riksrevisor.

Frågan om formerna för förfarandet inför utseendet av riksrevisorer är

en fråga som utskottet förfogar över. Det är därför naturligt att utskottet

avgör frågan om en större öppenhet vid tillsättningsförfarandet när detta

bli aktuellt. Motion K289 (fp) yrkande 7 avstyrks.

Genusperspektiv

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående arbete tre motioner (s)

om genusperspektivet i riksdagsarbetet. Utskottet förutsätter att

riksdagsstyrelsen kommer att verka för bl.a. utbildningsinsatser.

Motionerna

I tre motioner (s) tas genusperspektivet i riksdagsarbetet upp. I motion

K428 av Louise Malmström m.fl. (s) anförs att patriarkala strukturer,

outtalade regler och invanda mönster gör att riksdagen inte av alla

kvinnliga ledamöter upplevs som en mönsterarbetsplats. Även i riksdagen

finns jämställdhetshämmande och till stor del omedvetna strukturer;

tendenserna finns även i våra formella forum och det enda sättet att kunna

angripa dem är att lyfta upp dem till ytan. Genom att låta en genusforskare

filma och analysera utskottssammanträden och kammardebatter uppnås att

egna brister granskas och visas att jämställdhet är en mycket viktig och

prioriterad fråga för riksdagen.

I motion K429 av Matilda Ernkrans m.fl. (s) begärs jämställdhets-utbildning

med genuskunskap för samtliga gruppledare och utskotts-ordförande. I motion

K430 av Marie Nordén m.fl. (s) begärs statistik över antalet av respektive

kön som yttrar sig och över vad som sägs samt en analys av uppgifterna

utförd med hjälp av en genusforskare.

Bakgrund

Talmannens kvinnliga nätverk har sedan en tid arbetat på en "handlingslinje"

för en ökad jämställdhet inom riksdagen. Enligt nätverket ger en gemensam

plattform för en god arbetsmiljö och gott ledarskap på köpet en bättre

jämställdhet. Rotade attityder när det gäller motsättningar kring

manligt/kvinnligt, äldre/yngre och svenskar/invandrare måste förändras i det

vardagliga arbetet och med hjälp av ett gott ledarskap.

För att få en god arbetsmiljö bör enligt nätverket handlingslinjen inriktas

på

- att arbetet kan ske under förhållanden där man slipper bli ofredad eller

utsatt för obehag i arbetet,

- att man behandlar varandra med stor respekt och tar hänsyn till varje

persons integritet,

- goda relationer mellan alla i arbetsgruppen,

- delaktighet för alla i arbetsprocessen,

- tydliga mål och resultatkrav för varje verksamhet,

- en väl fungerande arbetsorganisation,

- motiverade människor och motiverad ledning på alla nivåer samt

- samverkan mellan ledning, ledamöter och personal.

Vidare anges att för att få ett gott ledarskap bör handlingslinjen inriktas

på åtgärder som stöder ett fortlöpande arbete för att förändra attityder

kring manligt/kvinnligt, äldre/yngre och svensk/invandrare med inriktning

på ledarskap, ett utvecklat mentor/faddersystem för nya ledamöter under

mandatperioden - varje parti för sig samt ett gemensamt riksdagsinitierat

per utskott, att varje parti och utskott utformar sin egen handlingslinje

kring attitydförändringar, att riksdagens förvaltning erbjuder och driver

ledarskapsutbildning för ledamöter och tjänstemän knuten till kompetenshöjande

åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och att utbildningen genomförs

med praktiska moment och med inriktning på relationerna mellan uppgiften,

gruppen och ledaren för att skapa möjligheter att påverka attityder och

värderingar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas synpunkter på värdet av åtgärder i syfte

att bryta sådana omedvetna invanda mönster och attityder som är negativa

från jämställdhetssynpunkt. Utskottet ser därför med tillfredsställelse

på det arbete som har uträttats inom ramen för talmannens kvinnliga nätverk.

Utskottet förutsätter att riksdagsstyrelsen och andra kommer att verka

för att detta arbete får genomslag bl.a. när det gäller utbildningsinsatser.

Ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen när det gäller genusperspektivet

kan mot den bakgrunden inte anses påkallat. Motionerna K428 (s), K429 (s)

och K430 (s) avstyrks därför.

Arvoden och inkomstgaranti

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden

motioner om ändrat riksdagsarvode (v resp. mp) och om att kostnadsersättningen

skall inräknas i ledamotsarvodet (kd). Också yrkanden om att arvodena för

särskilda uppdrag skall tas bort (m resp. v) avstyrks med hänvisning till

tidigare ställningstaganden, liksom motionsyrkanden (fp) om en översyn av

tidsgränsen för inkomstgarantin och av beräkningen efter treårsperioder.

Jämför reservation 6 (mp).

Motionerna

I motion K308 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkandena 1 och 2 begärs att

riksdagsarvodet skall knytas till en fastställd procentsats (100 %) i

förhållande till prisbasbeloppet som för närvarande är 38 600 kr.

I motion K328 av Gustav Fridolin (mp) yrkandena 1 och 2 begärs i första

hand att beslut om arvode till riksdagsledamöter skall fattas av riksdagen,

som bör besluta att sänka månadsarvodet med 10 000 kr. I andra hand begärs

ett system som innebär att ledamöterna får ett månadsarvode i samma

storleksordning som de hade i månadsinkomst före riksdagsinträdet ( yrkande

3).

I motion K237 av Torsten Lindström (kd) begärs att riksdagsledamöternas

särskilda kostnadsersättning om 3 667 kr per månad tas bort. I motion

K308 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 3 begärs att kostnadsersättningen

inräknas i riksdagsarvodet.

I motion K204 av Rolf Gunnarsson (m) begärs att förtroendeuppdraget att

sitta i riksdagsstyrelsen inte skall ge ett extra arvode utöver arvodet

som utgår för ledamöterna i riksdagen. I motion K308 av Kalle Larsson m.

fl. (v) yrkande 4 begärs att extra ersättningar för uppdrag direkt knutna

till riksdagsarbetet avskaffas, bl.a. gäller det ledamot i riksdagsstyrelsen,

vice talmän, utskottsordförande och riksbanksfullmäktige.

I motion K407 av Anita Brodén och Anne-Marie Ekström (fp) yrkandena 1 och

2 begärs att reglerna för inkomstgaranti efter avslutat riksdagsuppdrag

ses över. Det är enligt motionen orimligt att en fullt arbetsför 50-åring

får inkomstgaranti fram till 65-årsdagen. Vidare bör rätten till inkomstgaranti

med hänsyn till att mandatperioden förlängts till fyra år baseras

fyraårsperioder och inte treårsperioder.

Tidigare behandling

Med anledning av motioner med delvis samma innebörd som de nu aktuella

redovisade utskottet våren 2003 i betänkandet 2002/03:KU19 (s. 31 f.)

utförligt utvecklingen av riksdagsarvodet. Utskottet framhöll att frågan

om hur arvodet till riksdagsledamöterna skall bestämmas och om arvodets

storlek har varit föremål för ingående bedömningar, och olika system för

bestämningen av arvodet har prövats. Enligt utskottets mening hade den

nuvarande ordningen med en självständig nämnd som fastställer arvodet

fungerat väl och borde kunna ses som den långsiktiga lösning som arvodesfrågan

behöver.

Enligt utskottets mening saknades det anledning att anta att ett nytt

system som bygger på vissa principer för bestämmandet av arvodet skulle

ha bättre förutsättningar att vara en långsiktig lösning än den nuvarande

arvodesnämnden. Motionsyrkandena avstyrktes. Två reservationer (mp) förelåg.

Frågan om att ersätta kostnadsersättningen med ett högre arvode behandlades

av utskottet hösten 1998 i samband med behandlingen av ett förslag från

riksdagsstyrelsen om höjning av arvodet, delvis på bekostnad av en lägre

kostnadsersättning (bet. 1998/99:KU1). Utskottet avstyrkte ett motionsyrkande

(v) i frågan. En reservation (v) förelåg.

När det gäller frågan om uppdragsarvoden hänvisade utskottet våren 2003

(bet. 2002/03:KU19) till att motsvarande motionsyrkanden avstyrkts vid

två tidigare tillfällen.

Också frågan om inkomstgaranti fick en utförlig behandling i samma betänkande.

Enligt utskottets mening gjorde sig de skäl som låg till grund för

införandet av bl.a. inkomstgarantin fortfarande gällande. Mot bakgrund av

att uppdraget som riksdagsledamot är behäftat med osäkerhet var det enligt

utskottet rimligt att de som tog på sig ett sådant viktigt samhällsuppdrag

fick en trygghet i händelse av att de av någon anledning lämnade uppdraget.

Av bl.a. rekryteringsskäl och med hänsyn till behovet för ett parti att

förändra personuppsättningen i riksdagen var det viktigt med ett system

som ger ett rimligt mått av trygghet. Utskottet ansåg inte att inkomstgarantin

och visstidsförmånerna borde försämras eller slopas. Utskottet var inte

heller berett förorda att förmånerna skall beräknas efter fyra år i stället

för tre år även om valperioderna numera är fyra år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna

K204 (m), K237 (kd), K308 (v) yrkandena 1-4, K328 yrkandena 1-3 och K407

(fp) yrkandena 1 och 2.

Det ledamotsnära stödet

Utskottets förslag i kortet

Utskottet avstyrker två motioner (båda m) om ett ekonomiskt stöd som

betalas direkt till den enskilde ledamoten t.ex. efter ett avropsförfarande.

Utskottet hänvisar till kommande riksdagsbehandling med anledning av

riksdagsstyrelsens beslut om en ökning av stödet till politiska sekreterare

så att det motsvarar kostnaderna för 349 politiska sekreterare.

Motionerna

Två motioner tar upp ledamotsstödets utformning. I motion K410 av Anne-Marie

Pålsson (m) yrkandena 2 och 3 begärs att ledamotsstödet utökas väsentligt

och omvandlas till en ledamotspeng som skall betalas direkt till den

enskilde riksdagsledamoten och inte som nu till partierna.

I motion K411 av Tomas Högström (m) begärs att stödet utformas så att den

enskilde ledamotens ställning stärks. Detta kan enligt motionen ske genom

att ledamoten redovisar till riksdagen hur stödet skall vara utformat för

att bäst passa honom eller henne och att kostnaderna avropas, efter tydlig

och noggrann redovisning, mot ett särskilt konto som riksdagen administrerar.

Gällande regler

Enligt lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas

arbete i riksdagen får partigrupperna basstöd, stöd till kostnader för

politiska sekreterare åt riksdagens ledamöter samt stöd till kostnader

för riksdagsledamöternas utrikes resor.

Basstödet består av grundbelopp på 1,7 miljoner kronor per år och ett

tilläggsbelopp på 57 000 kr per år. Partigrupp som företräder ett

regeringsparti är berättigad till ett grundbelopp och övriga partigrupper

till två grundbelopp var. Tilläggsbelopp utgår för varje riksdagsmandat

som tillfallit partigruppen.

Stödet till kostnader för politiska sekreterare åt riksdagens ledamöter

är enligt 10 § avsett att bekosta handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter.

Stödet beräknas efter normen att det skall täcka kostnaden för en politisk

sekreterare per två ledamöter. För en politisk sekreterare betalas fr.o.

m. den 1 januari 2004 36 700 kr per månad.

Bakgrund

Konstitutionsutskottet föreslog i sitt betänkande 1997/98:KU1 att riksdagen

skulle uppdra åt Riksdagens förvaltningskontor att undersöka ledamöternas

åsikter om dispositionen av assistent/utredarstödet och därefter återkomma

med förslag till utformning av stödet. Riksdagen biföll utskottets förslag

(rskr. 1997/98:90).

Förvaltningsstyrelsen tillsatte en beredningsgrupp för behandlingen av bl.

a. denna fråga. Beredningsgruppen överlämnade i mars 1999 till

förvaltningsstyrelsen ett betänkande (Dnr 10-707-99) med förslag till en ny lag

om stöd till ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Syftet

med förslaget var att förbättra ledamöternas arbetssituation. Beredningsgruppens

förslag innebar att stödet inriktas på att bekosta handläggarhjälp i form

av politiska sekreterare åt ledamöterna i stället för den dittillsvarande

administrativa hjälpen. Beredningsgruppen föreslog att stödet skulle

kanaliseras via partigrupperna som även gavs arbetsgivaransvaret. Det

slutliga målet borde enligt beredningsgruppen vara att varje ledamot skall

kunna påräkna en politisk sekreterarresurs och gruppen föreslog därför

också en successiv utbyggnad av dåvarande stöd. Stödet skulle i en första

etapp lämnas enligt en genomsnittlig beräkning av en halv politisk

sekreterarresurs per ledamot fr.o.m. år 2000. Full effekt av reformens första

steg skulle uppnås under 2001.

Beredningsgruppen föreslog också att basstödet till partigrupperna

förstärktes i syfte att stärka partiernas möjlighet att pröva och göra egna

bedömningar av förslag som lämnas till riksdagen.

Enligt förslaget borde förvaltningsstyrelsen efter år 2002 lägga in en s.

k. kontrollstation där reformens första del skulle följas upp och utvärderas.

Förvaltningsstyrelsen och konstitutionsutskottet ställde sig i sak bakom

förslaget (bet. 1999/2000:KU1). Hösten 2002 gav riksdagsstyrelsen Riksdagens

utredningstjänst i uppdrag att följa upp och utvärdera reformen. Uppföljningen

skulle utgöra en kontrollstation och var ämnad att tjäna som underlag för

styrelsens ställningstagande avseende en fortsatt utbyggnad av stödet.

Utvärderingen redovisades i mars 2003 (2002/03:URF3).

Reformen ansågs ha lett till det stöd som eftersträvats. De politiska

sekreterarna ger handläggarhjälp främst genom att samla information,

medverka till att utforma politiska texter, sköta kontakter med medierna

samt fungera som idéutvecklare och bollplank. Flertalet ledamöter använder

sig av politiska sekreterare varje vecka och upplever att det är lätt att

få hjälp. En klar majoritet av ledamöterna anser att de politiska

sekreterarna har stor betydelse för arbetet som ledamot. En del ledamöter var

dock missnöjda med möjligheterna till inflytande i frågor om organisationen

av sekreterarna. Alla partigruppskanslier organiserar de politiska

sekreterarna som en gemensam resurs för partigruppens ledamöter. De flesta

politiska sekreterarna arbetar i tematiskt indelade grupper med frågor

inom utskottens ämnesområden. I vissa fall arbetar de med att stödja

ledamöternas valkretsarbete. Det hade inte varit möjligt att exakt bestämma

de politiska sekreterarnas antal, bl.a. på grund av att det inte gått att

skilja mellan vilka tjänster som bekostas av ledamotsstödet respektive

basstödet. En uppskattning visade dock att antalet motsvarade ungefär en

halv politisk sekreterare per ledamot. Den direkta kostnaden för stödet

till riksdagens partigrupper och ledamöter var år 2002 ca 120 miljoner

kronor. En övervägande majoritet av ledamöterna sade sig ha behov av mer

stöd och ansåg att det var viktigt att det utökas till i genomsnitt en

politisk sekreterarresurs per ledamot.

Riksdagsstyrelsen har den 29 oktober 2003 beslutat att stödet till antalet

politiska sekreterare bör ökas successivt och mot slutet av år 2006

motsvara kostnaderna för 349 politiska sekreterare.

Utskottets ställningstagande

Riksdagsstyrelsens beslut om utökning av antalet politiska sekreterare

innebär att det kan förväntas förslag till riksdagen om lagändringar och

ökade anslagsmedel i frågan om stödets utformning. Utskottet är inte berett

att föregripa behandlingen av ett sådant förslag. Motionerna K410 (m)

yrkandena 2 och 3 och K411 (m) avstyrks därför.

Dubbelarbetande riksdagsledamöter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion som syftar till en begränsning för riksdagens

ledamöter i möjligheterna att utföra annat lönearbete vid sidan av sitt

riksdagsuppdrag.

Motionen

I motion K291 av Nyamko Sabuni (fp) begärs en begränsning i möjligheterna

för riksdagsledamöter att utföra annat lönearbete vid sidan av sitt

riksdagsarbete. Dispens bör lämnas endast till den som har godtagbara skäl

till det. Som förtroendevald och lagstiftare är det av stor vikt att inte

misstänkliggöras för att gå någon annans ärende och framför allt inte ta

sig rättigheter som vanliga lönearbetare inte har. Troligen skulle ingen

annan arbets- eller uppdragsgivare acceptera att den anställde fullgjorde

annat lönearbete under betald tid.

Bakgrund

Fram till 1983 betalades arvodet till riksdagsledamöter endast för 10

månader. Riksdagsledamoten förutsattes ha en möjlighet att under riksdagsfri

tid kunna sköta ett arbete han eller hon haft före inträdet i riksdagen.

Utskottet ställde sig hösten 1983 bakom ett förslag från förvaltningsstyrelsen

som innebar att arvodet i stället skulle utgå för årets alla månader (bet.

KU1983/84:15). Utskottet pekade på att under den tid som förflutit sedan

den senaste översynen år 1974 hade kraven på riksdagsledamöternas

arbetsinsats fortsatt att öka. Utskottet ville starkt understryka att arbetet

som riksdagsledamot inte bara utfördes i samband med riksdagens verksamhet

i formell mening utan också utanför riksdagen - i den egna valkretsen, i

partiorganisationen m.m. Denna riksdagsledamotens dubbla roll som

beslutsfattare och representant ledde enligt utskottet till en omfattande

arbetsbörda. Arbetsbelastningen under pågående riksmöte var av den

omfattningen att många viktiga arbetsuppgifter måste fullgöras när riksdagen

inte sammanträdde. Utskottet ville därför framhålla att riksdagsarbetet

i dag måste betraktas som en helårsuppgift.

Enligt 1 kap. 6 § riksdagsordningen kan en riksdagsledamot efter prövning

få ledighet från sitt uppdrag. Ansökan om ledighet prövas av talmannen om

den gäller ledighet under kortare tid än en månad och av riksdagen om den

gäller för längre tid. Det finns i kammaren i praxis ett utvecklat

kvittningsförfarande, som ger utrymme för viss frånvaro från riksdagsarbetet

utan att ledighet formellt beviljas av talmannen enligt reglerna i

riksdagsordningen.

När det gäller ledigheter längre än en månad har sådana beviljats för

vård av barn och för sjukdom samt för internationella uppdrag.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det ett värde i att riksdagsledamöter kan

vara aktiva i samhället vid sidan av det politiska arbetet. För många

ledamöter kan det dessutom vara ett fundamentalt intresse att genom att

fullgöra visst arbete inom ramen för sin yrkesverksamhet vidmakthålla den

kompetens och den verksamhet som behövs för att kunna åtgå i full verksamhet

i yrket efter riksdagsuppdraget.

Det måste enligt utskottet i första hand vara en uppgift för den enskilde

ledamoten att själv avgöra om hans eller hennes arbetssituation medger

ett utrymme att fullgöra andra uppgifter - även lönearbete - än de som

hänger samman med riksdagsuppdraget. Ytterst är det självfallet väljarna

som i val avgör saken. Det kan inte heller bortses från att en reglering

i syfte att förhindra visst arbete utanför riksdagen skulle kunna utesluta

vissa grupper från möjligheten att åta sig ett uppdrag som riksdagsledamot.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion K291 (fp).

Riksdagens IT-policy och användningen av datorer i riksdagsarbetet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden två

motioner (m) om riksdagens IT-policy respektive användningen av datorer

under sammanträden med kammare och utskott. Utskottet pekar dock på vikten

av följa med utvecklingen i samhället.

Motionerna

I motion K261 av Per Bill (m) yrkandena 1 och 2 begärs att riksdagsstyrelsen

skall utforma nya riktlinjer för användningen av Internet och e-post,

vilka skall utgå från en modern och offensiv IT-policy. I motion K262

yrkandena 1 och 2 begär samme motionär att det skall bli tillåtet att

använda bärbara datorer under pågående sammanträde i utskott och i kammaren.

Tidigare behandling

Utskottet har åren 2000 och 2001 och våren 2003 behandlat likalydande

motionsyrkanden (bet. 2000/01:KU4, 2001/02:KU12 och 2002/03:KU19). Vid

det senaste behandlingstillfället gavs bakgrundsbeskrivningar. Motionsyrkandena

avstyrktes med hänvisning till tidigare ställningstaganden om att frågorna

borde avgöras av bl.a. riksdagsstyrelsen respektive talmannen efter samråd

med de särskilda företrädarna för partigrupperna. Vid det senaste tillfället

framhöll utskottet i fråga om användningen av bärbara datorer i kammare

och utskott även att det är naturligt och rimligt att formerna för det

praktiska arbetet i riksdagen utvecklas på samma sätt som användningen av

ny teknik utvecklas i samhället i övrigt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden. Motionerna K261 (m)

yrkandena 1 och 2 och K262 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks. Liksom tidigare

vill utskottet understryka vikten av att i riksdagsarbetet följa med

utvecklingen i samhället i övrigt.

Riksdagslokalernas tillgänglighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående insatser två motioner (s,

m, fp, kd, v, c och mp resp. s) om tillgängligheten i riksdagen. Dessutom

avstyrks en motion om elektroniska lås (m) och en motion (fp) om avgiftsfria

skåp.

Motionerna

I motion K406 av Sonja Fransson m.fl. yrkandena 1-3 (s, m, fp, kd, v, c

och mp) begärs att tillgängligheten i riksdagen prioriteras och att det

upprättas en plan för tillgänglighetsarbetet, att riksdagsstyrelsen ser

till att ledamöter och anställda informeras aktivt om betydelsen av en

tillgänglig riksdag och att medel för tillgänglighetsarbetet avsätts i

riksdagens budget.

Motionärerna hänvisar till att riksdagen år 2000 antog en nationell

handlingsplan som prioriterade att handikappsperspektivet skall genomsyra

alla samhällssektorer liksom att det skapas ett tillgängligt samhälle och

att bemötandet förbättras. Det är viktigt att alla utskott blir medvetna

om att betänkandena måste skrivas så att människor begriper vad som står

i dem. Åtminstone sammanfattningen bör göras läsbar också för dem som

bara kan läsa lättläst. TV-sända debatter bör vara teckentolkade, liksom

kammardebatter med större publik. Ledamöterna bör informeras om möjligheterna

att skaffa visitkort med punktskrift och foto. Den fysiska tillgängligheten

bör enligt motionen förbättras och anpassas för personer med fysiska

funktionshinder, det gäller t.ex. podier i vissa lokaler och huvudentréns

trappa.

I motion K325 av Hillevi Larsson (s) anförs också synpunkter på

tillgänglighetsfrågor. Motionären begär att riksdagens lokaler skall tillgodose

funktionshindrades behov och utgöra en rimlig arbetsmiljö för de folkvalda.

Ett akut problem är enligt motionen den bristande anpassningen till

allergiker. Heltäckningsmattor och andra material som samlar damm och smuts

bör i möjligaste mån tas bort från riksdagens lokaler. Ventilationssystemet

bör ses över och åtgärdas där det finns behov. Diabetikernas situation

måste också beaktas. Långa sammanträden i kombination med förtäringsförbud

i utskottsrummen medför att diabetiker utsätts för risker och lidande.

Kaffe och/eller förtäring bör tillåtas under långvariga sammanträden med

undantag för kammarsammanträdena.

I motion K238 av Tobias Billström (m) begärs att det av säkerhetsskäl

införs elektroniska lås till samtliga ledamots- och tjänstemannarum i

riksdagens byggnader.

Heli Berg (fp) begär i motion K371 avgiftsfria klädskåp och boxar vid

allmänhetens entré mot bakgrund av att det finns ett förbud mot att ta

med kassar och väskor till åhörarläktaren.

Bakgrund

Arbetet med att göra riksdagen mer tillgänglig för handikappade sker inom

förvaltningens olika verksamhetsgrenar och budgeten för detta arbete är

integrerad i budgeten för respektive verksamhet.

I enlighet med riktlinjer från Handikappombudsmannen har det påbörjats

ett arbete med att upprätta en övergripande plan för tillgängligheten i

riksdagen. Redan i dag finns planer för tillgängligheten till riksdagens

lokaler och för tillgängligheten när det gäller information och kommunikation

om riksdagsarbetet. Som ett naturligt led i tillgänglighetsarbetet ingår

information till ledamöter och anställda. Bland annat hölls under våren

2003 tre seminarier i samverkan med riksdagens forum för handikappfrågor.

Riksdagens webb-plats och det interna intranätet används för att lämna

information om tillgänglighetsarbetet i riksdagen. Under år 2001 gjordes

en besiktning av riksdagens lokaler från tillgänglighetssynpunkt.

En avsikt med sammanfattningar som finns i utskottsbetänkandena är att

göra betänkandenas innehåll mer lättillgängligt. Som komplement till

sammanfattningarna framställs information som är särskilt riktad till

människor med funktionshinder. På riksdagens webbplats finns korta

sammanfattningar av riksdagsbesluten, det finns en avdelning för lättläst

information, en avdelning där man kan lyssna på debatter och en annan där

information om riksdagen och demokratin och om hur riksdagen arbetar samt

sammanfattningar av vissa riksdagsbeslut presenteras på teckenspråk. Vidare

finns det en möjlighet att beställa talkassetter med riksdagsdebatter.

Sveriges television har teckentolkat vissa TV-sända debatter. Våren 2003

erbjöds alla ledamöter via Helgonät visitkort med punktskrift. De fem

ledamöter som antog erbjudandet fick visitkorten kostnadsfritt. Inom

IT-avdelningen pågår ett arbete med en mall för visitkort med foto.

Av hänsyn till allergiker har det inletts ett arbete med att ersätta

heltäckningsmattorna med andra material där så är lämpligt eller möjligt.

Bland annat har under sommaren 2003 heltäckningsmattorna i alla arbetsrum

i östra huset ersatts av parkettgolv. Om det är känt att det finns allergiker

bland ledamöterna tvättas mattorna i sessionssalarna extra ofta. I

sammanträdeslokalerna finns ett förtäringsförbud som hänger samman med bl.a.

att städresurserna är begränsade.

Även i fråga om ventilationssystemen i de olika byggnaderna genomförs

förbättringar successivt. Under 2004 skall det göras en s.k. programutredning

i Västra riksdagshuset, dvs. en totalöversyn av huset ur olika aspekter.

I detta sammanhang kommer även plenisalens och entréernas tillgänglighet

att studeras.

Inom bevakningsenheten pågår en utredning av förutsättningarna och

kostnaderna för att byta ut befintliga lås till arbetsrum och andra lokaler.

Utredningen är ännu inte avslutad men preliminärt tyder resultatet på

att det skulle medföra avsevärda kostnader att ersätta befintliga lås med

elektroniska. Det är fråga om ca 2 270 lås och kostnader på 6-22 miljoner

kronor.

Tidigare fanns nyckelskåp i allmänhetens entré. Det förekom vid ett flertal

tillfällen att nycklarna inte återlämnades, vilket innebar kostnader för

utbyte av lås. Numera gäller att var och en som använder ett skåp deponerar

en fem- eller tiokrona som återfås efter besöket. När bokning sker via

informationsenheten ges information om detta. För den som inte har mynt

erbjuds växling via bevakningsenhetens personal i entrén.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas synpunkter på betydelsen av ett aktivt

tillgänglighetsarbete i riksdagen och ser med tillfredsställelse på det

arbete som görs. Inom riksdagen pågår ett brett upplagt arbete med att i

skilda avseenden öka tillängligheten. Utskottet förutsätter att detta

arbete fortsätter och intensifieras för att få fullt genomslag. Enligt

utskottets mening behövs därför inte ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen

om tillgänglighetsarbetet. Motionerna K325 (s) och K406 (s) yrkandena 1-3

avstyrks.

När det gäller frågorna om elektroniska lås till samtliga ledamots- och

tjänstemannarum och om avgiftsfria skåp i allmänhetens entré vill utskottet

hänvisa till att detta är frågor för riksdagsförvaltningen som har att

också göra avvägningar i fråga om kostnadsbilden. Utskottet är inte berett

förorda ett tillkännagivande från riksdagen till riksdagsstyrelsen i dessa

frågor. Motionerna K238 (m) och K371 (fp) avstyrks.

Flaggor i plenisalen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden tre

motioner (s resp. fp) om bl.a. EU-flagga i riksdagens plenisal.

Motionerna

I tre motioner, motion K255 av Helena Bargholtz (fp), motion K260 av

Cecilia Wikström (fp) och motion K301 av Kjell Nordström (s) begärs att

Europeiska unionens flagga placeras i riksdagens plenisal. I motion K260

gäller yrkandet dessutom FN-flaggan.

Tidigare behandling

Utskottet behandlade i betänkandet 1999/2000:KU18 en rad motioner om

flaggning, bl.a. en motion (fp) om placering av en EU-flagga i plenisalen

Utskottet ansåg att det fick ankomma på talmannen att besluta om utsmyckningen

av plenisalen och om flaggningen i och i anslutning till Riksdagshuset (s.

12). Också i betänkandet 2000/01:KU15 ansåg utskottet när det gäller

flaggning i och i anslutning till riksdagens byggnader att sådana frågor

lämpligast behandlas av talmannen t.ex. i samråd med riksdagsstyrelsen (s.

13).

Frågan om viss flaggning i plenisalen behandlades också hösten 2001 i

betänkande 2001/02:KU9 och våren 2003 i betänkande 2002/03:KU19. Utskottet

vidhöll sin tidigare bedömning och avstyrkte därför motionsyrkandena (s.

16).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och motionerna K255

(fp), K260 (fp) och K301 (s) avstyrks.

Ungdomars besök i Riksdagshuset, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motioner (s resp. c) om stöd till ungdomars

Stockholmsbesök delvis med hänvisning till tidigare ställningstagande.

Motionerna

I motion K268 av Hans Hoff (s) begärs att riksdagsstyrelsen låter utreda

förutsättningarna för hur skolelever från hela Sverige kan få jämlikare

möjligheter att besöka riksdagen. I motion K279 av Lars Wegendal (s) begärs

att regeringen låter utreda förutsättningarna för ett ekonomiskt stöd så

att alla medborgare, oavsett var man bor, någon gång före rösträttsålder

kan genomföra ett organiserat besök i landets huvudstad, Sveriges riksdag

och i Stockholm placerade riksinstitutioner. Ett liknande yrkande finns

i motion Ub293 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c), vari yrkas att

regeringen ges i uppdrag att utarbeta en strategi för att ekonomiskt

underlätta för alla högstadie- eller gymnasieklasser i Sverige att någon

gång under sin skoltid få besöka riksdagen och Stockholm.

Bakgrund

Höstarna 2000 och 2001 avstyrkte utskottet motionsyrkanden liknande K268

(bet. 2000/01:KU4 och bet. 2001/02:KU12). Utskottet hänvisade till det

arbete inom ramen för riksdagens informationsverksamhet som särskilt riktas

till skolelever, bl.a. en tävling för gymnasieklasser mer än 50 mil från

Stockholm, vars tre vinster var resa till riksdagen för bl.a. samtal med

talmannen och riksdagsledamöter.

Riksdagen har fortsatt med att i viss utsträckning bekosta resor för

skolelevers besök i riksdagen. Inom ramen för projektet Vardagsdemokrati

har skolklasser vartannat år inbjudits att tävla om en resa till riksdagen.

De tre vinnande klasserna inklusive medföljande lärare (70-100 personer),

besöker riksdagen en hel dag med olika programaktiviteter. Riksdagen

bekostar resan till Stockholm och uppehället under dagen.

Dessutom finns elevprojektet Ungdomens riksdag som innebär att 349

ungdomsdelegater från hela landet bjuds till riksdagen, som bekostar resan

till Stockholm och uppehället under en dag för dessa elever. Detta riksmöte

har 127 klasser över hela landet anmält sig till projektet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden i fråga om ungdomars

möjlighet att besöka riksdagen och avstyrker motion K268 (s).

Utskottet är inte berett att nu förorda ett ekonomiskt stöd till alla

ungdomar för ett Stockholmsbesök. Motionerna K279 (s) och Ub293 (c)

avstyrks följaktligen.

Ändring i riksdagsordningen, m.m.

Bakgrund

Våren 2003 beslutade riksdagen om en moderniserad riksdagsordning (bet.

2002/03:KU15) som innebar att nästan alla bestämmelser fick en ändrad

lydelse. I samband härmed fick tilläggsbestämmelsen 5.4.1 en något

missvisande lydelse.

Våren 2003 gjordes vidare en ändring i 2 § lagen (2000:419) med instruktion

för riksdagsförvaltning (bet. 2002/03:KU34), varigenom bl.a. numreringen

av paragrafens punkter ändrades. Den hänvisning till en punkt i 2 § som

finns i 2 a § har därigenom blivit missvisande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår mindre ändringar av riksdagsordningens tilläggsbestämmelse

5.4.1 respektive 2 a § lagen (2000:419) med instruktion för

riksdagsförvaltningen

(bilaga 2).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ärendenas väckande och ärendeberedningen i övrigt, punkt 2 (mp)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs

i reservationen om ärendenas väckande och ärendeberedningen i övrigt.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K357, bifaller delvis motionerna

2003/04:K343 och 2003/04:K367 och avslår motionerna 2003/04:K312,

2003/04:K410 yrkandena 1 och 4 och 2003/04:So499 yrkande 3.

Ställningstagande

Den nuvarande ordningen med en mycket tidsbegränsad period för allmänna

motioner gagnar inte riksdagsarbetet, samhällsutvecklingen, det demokratiska

engagemanget och dialogen mellan folkvalda och "folket". Onödiga "deadlines"

gagnar ingen och orsakar bara onödig stress på bekostnad av

kvaliteten.

Omvärldsförändringarna är många och snabba. Inte minst det intensifierade

EU-arbetet har stor påverkan på riksdagens arbete. En allmän motionsrätt

bör föreligga under hela riksmötet. En kontinuerlig motionsrätt medför

att motioner kan väckas när det uppstå ett behov, vilket i sig kan föranleda

åtgärder i rättan tid och att en fråga får den belysning och mediala

uppmärksamhet som den förtjänar. Allmänhetens och intressegruppers möjlighet

att aktivt söka föra en dialog med partier och ledamöter skulle också öka.

Ytterligare fördel med en allmän motionsrätt under hela mandatperioden är

att samtliga riksdagskanslier, såväl riksdagens egna som partikanslierna,

ges möjlighet att planera sin verksamhet över tid på ett annat sätt.

Motionsfloden som sådan gynnar inte den tredje statsmaktens granskande

funktion och inte heller det demokratiska engagemanget.

2. Budgetprocessen, punkt 3 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om budgetprocessen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:K392.

Ställningstagande

Jag har i reservation 3 i betänkandet 2002/03:KU19 utförligt redovisat

skälen för att det behövs en översyn i frågan om budgetprocessens andra

steg. Jag hänvisar till dessa skäl och anser att riksdagsstyrelsen bör

ges i uppdrag att efter en utvärdering återkomma till riksdagen med förslag

på lösningar för att åstadkomma en mer relevant process för riksdagens

andra steg i budgetbehandlingen.

3. Forskningsbudget, punkt 4 (m, fp, kd, c)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Ingvar Svensson (kd), Henrik

S Järrel (m), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c) och Nils Fredrik

Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om forskningsbudget. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:K350.

Ställningstagande

Det lätt att få intrycket att den svenska forskningspolitikens utformning

behandlas under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. I

själva verket förhåller det sig emellertid så att det finns åtskilliga

anslag som avser forskning som redovisas under helt andra utgiftsområden.

Expertgruppen för EU-frågor, som har tagit sig namnet Sieps - Svenska

institutet för Europapolitiska studier, erhåller resurser under utgiftsområde

1 Rikets styrelse, energiforskning tilldelas resurser under utgiftsområde

21 Energi och under utgiftsområde 24 Näringsliv får konkurrensforskning

anslag - för att ta några exempel. Att anslagen till forskning fördelas

på en rad olika utgiftsområden gör det vanskligt att få en samlad överblick

av den svenska forskningspolitiken. Det blir svårt att diskutera viktiga

prioriteringar och avvägningar. Regeringen bör framöver i sina budgetförslag

skall lämna en samlad redovisning - en sammanhållen "forskningsbudget" -

av anslagen till forskning över alla utgiftsområden i statsbudgeten. Detta

bör ges regeringen till känna.

4. Riksdagens kontrollfunktion, punkt 5 (fp)

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs

i reservationen om riksdagens kontrollfunktion. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:K289 yrkande 11.

Ställningstagande

Statens utgifter uppgår till omkring 750 miljarder kronor. Det är synnerligen

angeläget att riksdagen också avsätter tid, kraft och engagemang till att

granska förvaltningen av de resurser som den själv ställer till regeringens

och den övriga förvaltningens förfogande. En alltför liten del inte bara

av fackutskottens arbete utan också tid i riksdagens kammare ägnas i dag

åt uppföljning, granskning och kontroll. Exempelvis ägnas i dag en stor

del av höstens arbete åt att i detalj debattera statsbudgeten trots att

ramarna och innehållet i budgeten, i enlighet med principerna i riksdagens

nya budgetordning, slås fast förhållandevis tidigt under "höstterminen".

Med en ny budgetordning ökar kraven på riksdagen att förändra sina

arbetsformer och förskjuta fokus i sitt arbete. Behandlingen av statsbudgeten

bör kunna förenklas. Det ger fackutskotten större utrymme att granska och

följa upp tidigare fattade beslut. Fler debatter skulle också kunna hållas

i kammaren om hur statens medel i praktiken används, vilken effektivitet

och genomslagskraft de fattade besluten har och om det verkliga utfallet

stämmer överens med de intentioner som låg bakom besluten, för att ta

några exempel. En stärkt roll för riksdagen inom granskningen kan komma

att kräva förändringar i regler och bestämmelser av olika karaktär. En

översyn av det befintliga regelverket bör därför ske med den utgångspunkten.

Detta bör ges riksdagsstyrelsen till känna.

5. Val av riksrevisor, punkt 8 (fp)

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservationen om val av riksrevisor.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K289 yrkande 7.

.Ställningstagande

Den 1 juli 2003 infördes den nya riksrevisionen. Riksrevisorernas oberoende,

som var en av grundtankarna i reformen och är garanterat i grundlagen,

måste värnas också i praktiken. Ett sätt att ytterligare värna Riksrevisionens

status och integritet har med förfarandet vid utnämning av riksrevisorer

att göra. Ordningen för att utse riksrevisorer behöver ses över. Eftersom

legitimiteten i utnämningsprocessen skulle förstärkas med ökad öppenhet

bör öppenheten i valförfarandet öka. Även om de exakta formerna måste

diskuteras är det till exempel inte orimligt att tjänsten som riksrevisor

annonseras ut brett och att hugade kandidater därför kan ansöka om jobbet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom.

6. Arvoden och inkomstgaranti, punkt 10 (mp)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs

i reservationen om arvoden och inkomstgaranti. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:K328 yrkandena 1-3 och avslår motionerna 2003/04:K204,

2003/04:K237, 2003/04:K308 yrkandena 1-4 och 2003/04:K407 yrkandena 1 och

2.

.

Ställningstagande

I reservationerna 7 och 8 i betänkandet 2002/03:KU19 redovisade jag skälen

för att riksdagen bör tillsätta en utredning med uppgift att föreslå

principer för bestämmandet av arvodet, vilket bör ske av riksdagen själv,

och för att arvodet omedelbart borde sänkas med 10 000 kr per månad. Jag

hänvisar till dessa skäl och vill tillägga att utredningen i andra hand

bör se över möjligheten att införa ett system som innebär att varje ledamot

uppbär samma summa som han eller hon taxeringsåret före inträdet i riksdagen

hade i månadsinkomst. Ett nytt system av den nyss beskrivna sorten kan

inte beskyllas för att försvåra arbetet med att rekrytera kompetenta

personer till riksdagslistor och det politiska arbetet och skulle eliminera

varje misstanke om att de ekonomiska villkoren är drivkraften bakom

människors politiska engagemang. Detta bör ges riksdagsstyrelsen till känna.

Särskilt yttrande

Arvoden och inkomstgaranti, punkt 10 (v)

Mats Einarsson (v) anför:

Jag anser i likhet med vad som framförs i motion K308 (v) att

kostnadsersättningen skall inräknas i riksdagsarvodet. Då bl.a. denna ersättning

är föremål för utredning avstår jag dock från reservation.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:K204 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen beslutar att förtroendeuppdraget att sitta i riksdagsstyrelsen

inte skall ge extra arvode utöver det arvode som utgår för ledamöterna i

riksdagen.

2003/04:K215 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en

beskrivning av hur man avser fördjupa samarbetet med riksdagen i fråga om

EU-ärenden.

2. Riksdagen beslutar att upphäva 10 kap. 4-9 §§ riksdagsordningen.

3. Riksdagen beslutar om sådan ändring av 10 kap. 3 § riksdagsordningen

att regeringen skall samråda med respektive utskott i frågor som gäller

Europeiska unionen.

2003/04:K218 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen lägger fram förslag om avskaffande

av EU-nämnden.

2003/04:K237 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen beslutar att ta bort riksdagsledamöternas särskilda

kostnadsersättning.

2003/04:K238 av Tobias Billström (m):

Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att låta införa elektroniska lås

till samtliga kontorsutrymmen i riksdagens byggnader.

2003/04:K255 av Helena Bargholtz (fp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om att placera en EU-flagga i riksdagens plenisal.

2003/04:K260 av Cecilia Wikström (fp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om att EU-flaggan och FN-flaggan skall hänga i riksdagens plenisal.

2003/04:K261 av Per Bill (m):

1. Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen att ta fram nya

riktlinjer för användning av Internet och elektronisk post (e-post) vid

datorer anslutna till riksdagsförvaltningens nätverk i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen att nya riktlinjer

för användning av Internet och elektronisk post (e-post) skall utgå från

en modern, offensiv IT-policy i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2003/04:K262 av Per Bill (m):

1. Riksdagen ger riksdagsstyrelsen till känna vad i motionen anförs om

att det i samtliga utskott blir tillåtet att använda sig av bärbara datorer

under pågående sammanträde.

2. Riksdagen ger riksdagsstyrelsen till känna vad i motionen anförs om

att det blir tillåtet att använda sig av bärbara datorer i kammaren under

pågående förhandlingar.

2003/04:K267 av Tobias Billström (m):

1. Riksdagen beslutar att förändra interpellationsinstitutet på sådant

sätt att interpellationer även får framställas till ordföranden i respektive

utskott i riksdagen.

2. Riksdagen beslutar att ändra principerna för tillsättandet av ordförande

i riksdagens utskott i enlighet med motionens intentioner.

2003/04:K268 av Hans Hoff (s):

Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att utreda förutsättningarna för

hur skolelever från hela Sverige kan få bättre möjligheter att besöka

riksdagen.

2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om riksdagens arbete med EU-frågor.

2003/04:K279 av Lars Wegendal (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ungdomars möjlighet att besöka Stockholm.

2003/04:K283 av Margareta Pålsson (m):

Riksdagen beslutar uppdra åt riksdagsstyrelsen att ändra turordningen

mellan utskotten i kammaren i enlighet med vad i motionen anförs.

2003/04:K286 av Inger Lundberg m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om att rekommendera utskotten att i sina betänkanden inom

olika ämnesområden aktualisera hur dessa också berör frågor som behandlas

inom EU.

2003/04:K289 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skärpt kontroll av regeringens EU-politik, bl.a. genom ett

aktivare granskningsarbete av fackutskotten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utredning och analys av en skärpning av praxis eller eventuell

tydligare kodifiering av hur riksdagens synpunkter till regeringen i

EU-frågor skall efterföljas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om öppenhet och insyn i riksdagens EU-arbete, i form av exempelvis

öppna sammanträden med EU-nämnden.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett mer öppet tillsättningsförfarande vid val av riksrevisorer.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av regler och bestämmelser i syfte att stärka riksdagens

granskande roll.

2003/04:K290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Europaparlamentarikernas yttranderätt i riksdagen.

2003/04:K291 av Nyamko Sabuni (fp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om att begränsa möjligheter för riksdagsledamöter att utföra annat

lönarbete vid sidan av sitt riksdagsarbete.

2003/04:K301 av Kjell Nordström (s):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om att Europeiska unionens flagga får en plats i riksdagens plenisal.

2003/04:K308 av Kalle Larsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om att ändra det gällande systemet för fastställande av

riksdagsarvodet till förmån för ett system där nivån på arvodet fastställs

genom att det knyts som en fastställd procentsats i förhållande till

prisbasbeloppet.

2. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om att nivån på arvodet bör knytas till 100 % av ett

prisbasbelopp.

3. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om att kostnadsersättningen bör räknas in i riksdagsarvodet.

4. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om att avskaffa extra ersättningar för uppdrag direkt knutna

till riksdagsarbetet.

2003/04:K309 av Christer Winbäck (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om EU-nämnden.

2003/04:K312 av Peter Danielsson och Lars Lindblad (båda m):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförts om att förlänga motionstiden från 15 dagar till 30 dagar.

2003/04:K325 av Hillevi Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om att riksdagens lokaler tillgodoser funktionshindrades behov

samt utgör en rimlig arbetsmiljö för de folkvalda.

2003/04:K328 av Gustav Fridolin (mp):

1. Riksdagen beslutar ändra lagen (1993:1426) med instruktion för

Riksdagens

arvodesnämnd och lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens

ledamöter på ett sådant sätt att riksdagen fattar beslut om riksdagsledamöternas

arvoden efter förslag från arvodesnämnden.

2. Riksdagen beslutar, vid bifall till yrkande 1, att ledamöternas arvoden

skall sänkas med 10 000 kr per månad.

3. Riksdagen beslutar, vid avslag till yrkandena 1 och 2, om relevanta

lagändringar för att införa ett system där riksdagsledamöterna får ett

månadsarvode i samma storleksordning som de hade i månadsinkomst innan

riksdagsinträdet.

2003/04:K343 av Ingegerd Saarinen och Sven Bergström (mp, c):

Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen att utreda och lägga

fram förslag till en ändring av riksdagsordningen i enlighet med vad som

anförs i motionen om riksdagsledamöters motionsrätt.

2003/04:K350 av Tobias Krantz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att regeringen framöver i sina budgetförslag skall lämna en samlad

redovisning - en sammanhållen "forskningsbudget" - av anslagen till

forskning över alla utgiftsområden i statsbudgeten.

2003/04:K357 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen återkommer till riksdagen med förslag

till en reformerad motionstid i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2003/04:K367 av Eva Flyborg och Lennart Kollmats (båda fp):

Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen lägger fram förslag till en reformerad

motionstid i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:K371 av Heli Berg (fp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om avgiftsfria klädskåp och boxar vid allmänhetens entré till

riksdagen.

2003/04:K378 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om riksdagsbehandling och remissförfarande.

2003/04:K389 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

1. Riksdagen beslutar att ge riksdagsstyrelsen i uppdrag att utreda

riksdagsordningen i syfte att avskaffa EU-nämnden, integrera EU-frågorna i

den sedvanliga utskottsbehandlingen och att främja riksdagens möjligheter

att utöva inflytande och kontroll över regeringens EU-arbete.

2003/04:K392 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen efter en utvärdering återkommer

till riksdagen med förslag på lösningar för att åstadkomma en mer relevant

process för riksdagens andra steg i budgetbehandlingen.

2003/04:K393 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om överväganden för att i riksdagsordningen reglera statsministerns

samråd med EU-nämnden.

2003/04:K406 av Sonja Fransson m.fl. (s, m, fp, kd, v, c, mp):

1. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som i

motionen anförs om att prioritera och göra upp en plan för

tillgänglighetsarbetet

i riksdagen.

2. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som i

motionen anförs om att aktivt informera ledamöter och anställda om betydelsen

av en tillgänglig riksdag.

3. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som i

motionen anförs om att avsätta medel för tillgänglighetsarbetet inom ramen

för riksdagens budget.

2003/04:K407 av Anita Brodén och Anne-Marie Ekström (båda fp):

1. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om inkomstgaranti.

2. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad gäller

tre- respektive fyraårsperioder.

2003/04:K409 av Tomas Högström och Gunnar Axén (båda m):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om ändrad organisation när det gäller hanteringen av EU-frågor.

2003/04:K410 av Anne-Marie Pålsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om att motionstiden för regeringens propositioner förlängs

till åtminstone en månad.

2. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om att det ledamotsnära stödet utökas väsentligt.

3. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om att en utredning tillsätts med syfte att utforma regler

för hur det ledamotsnära stödet kan omvandlas till en ledamotspeng, som

skall betalas direkt till den enskilde riksdagsledamoten och inte som nu

till partierna.

4. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om rätten att väcka enskilda motioner i samband med

avlämnandet av budgetpropositionen.

2003/04:K411 av Tomas Högström (m):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om ändrade regler för ledamotsstödet.

2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att riksdagens utskott i ökad utsträckning bör involveras och

informeras redan i beredningsprocessen som föregår presentationen av

vitböcker och grönböcker.

2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om att grundregeln bör vara att riksdagens EU-nämnds

sammanträden skall vara öppna för allmänhet och medier.

5. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om att fackutskotten bör djupare engagera sig i EU-aspekterna

inom det egna politikområdet.

6. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i

motionen anförs om att svenska EU-parlamentariker bör ges möjlighet att

delta i vissa debatter i Sveriges riksdag.

2003/04:K426 av Berit Högman m.fl. (s):

Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att göra en översyn av EU-frågornas

hantering i riksdagens arbete.

2003/04:K427 av Helena Hillar Rosenqvist (mp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om att tillgodosedda yrkanden skall betraktas som bifallna i stället

för avslagna.

2003/04:K428 av Louise Malmström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av genusperspektiv i riksdagsarbetet.

2003/04:K429 av Matilda Ernkrans m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om att föreslå jämställdhetsutbildning med genuskunskap för riksdagens

samtliga gruppledare och utskottsordförande.

2003/04:K430 av Marie Nordén m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen

anförs om statistik och analys av yttranden i genusperspektiv.

2003/04:So499 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (båda kd):

3. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen vad i motionen anförs om

att tillsätta ett familjeutskott.

2003/04:Ub293 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om vikten av att alla landets elever i högstadiet eller gymnasieskolan

vid något tillfälle får besöka riksdagen och Stockholm.

Bilaga 2

Utskottets lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i riksdagsordningenHärigenom föreskrivs

att tilläggsbestämmelsen 5.4.1 till riksdagsordningen1Riksdagsordningen

omtryckt 2003:594. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5.4.1

Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen

att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader och om yrkandet vid

omröstningen inte uppnår den majoritet av fem sjättedelar av de röstande

som krävs enligt denna bestämmelse i regeringsformen för omedelbart

antagande av förslaget, skall förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet

för prövning enligt femte stycket i nämnda paragraf i regeringsformen om

vilandeförfarandet är tillämpligt i fråga om lagförslaget. Om

konstitutionsutskottet har förklarat att förfarandet är tillämpligt, skall

riksdagen

på nytt pröva om förslaget kan avslås eller omedelbart antas. I annat

fall återförvisas det till det utskott som har berett ärendet. Om det

finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen att

ett lagförslag skall vila i minst tolv månader och om lagförslaget vid

omröstningen inte uppnår den majoritet av fem sjättedelar av de röstande

som krävs enligt denna bestämmelse i regeringsformen för omedelbart

antagande av förslaget, skall förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet

för prövning enligt femte stycket i nämnda paragraf i regeringsformen om

vilandeförfarandet är tillämpligt i fråga om lagförslaget. Om

konstitutionsutskottet har förklarat att förfarandet är tillämpligt, skall

riksdagen

på nytt pröva om förslaget kan avslås eller omedelbart antas. I annat

fall återförvisas det till det utskott som har berett ärendet.

-----------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för

riksdagsförvaltningenHärigenom föreskrivs att 2 a § lagen (2000:419) med

instruktion för riksdagsförvaltningen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §

Riksdagsförvaltningen får överlämna en uppgift att handlägga frågor som

anges i 2 § första stycket 3 till en annan myndighet. Vad som sägs om

riksdagsförvaltningen skall i sådant fall gälla den myndigheten såvitt

angår vad som föreskrivs i Riksdagsförvaltningen får överlämna en uppgift

att handlägga frågor som anges i 2 § första stycket 4 till en annan

myndighet. Vad som sägs om riksdagsförvaltningen skall i sådant fall gälla

den myndigheten såvitt angår vad som föreskrivs i

1. 13 kap. 18-22 §§ lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens

ledamöter samt

2. 9 kap. 18-22 §§ lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare

i Europaparlamentet.

--------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.