Bet. 2003/04:KU6

Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU6

Frågor om trossamfund

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 15 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2003, vilka gäller begravningsverksamheten, uppbörden av avgifterna

till trossamfund och statens förhållande till trossamfunden. Flera motioner

har samma innebörd som de motioner som utskottet behandlade i februari

2003 i betänkandet Frågor beträffande trossamfund (bet. 2002/03:KU20).

Dessa motioner får i detta betänkande en förenklad behandling. Utskottet

har avstyrkt samtliga motioner. Fem reservationer finns.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Huvudmannaskapet för begravningsplatser för icke-kristna

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K241 i denna del, 2003/04:K341 i

denna del, 2003/04:K356 yrkandena 1 och 2, båda i denna del, och 2003/04:K363

yrkandena 4 och 6.

Reservation 1 (fp, v, mp)

2. Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten i övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K241 i denna del, 2003/04:K341 i

denna del och 2003/04:K356 yrkandena 1 och 2, båda i denna del.

Reservation 2 (v, mp)

3. Kostnaderna för gravskötsel

Riksdagen avslår motion 2003/04:K354.

4. Statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K341 i denna del, 2003/04:K346 yrkande

2, 2003/04:K359 yrkande 2 och 2003/04:K363 yrkande 3.

Reservation 3 (v, mp)

5. Skatteverkets roll i samband med statens hjälp med avgiften till

trossamfund

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K359 yrkande 1 och 2003/04:K372.

Reservation 4 (fp, v, mp)

6. Staten och trossamfunden m.fl.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K341 i denna del, 2003/04:K346 yrkande

1 och 2003/04:K363 yrkandena 1 och 2.

Reservation 5 (fp, v, mp)

Stockholm den 29 januari 2004

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Barbro

Hietala Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Mats

Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz

(fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius

(m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp), Inger Jarl Beck (s),

Liselott Hagberg (fp), Elisebeht Markström (s) och Rossana Dinamarca (v).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlas 15 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2003 i frågor som gäller trossamfunden. Ett par motioner gäller

statens hjälp med att ta in avgifter till trossamfunden mot bakgrund av

de problem som förekommit när det gäller tillförlitligheten av vissa

medlemsförteckningar. Med anledning av dessa motionsyrkanden har utskottet

den 20 januari 2004 hållit en utfrågning med företrädare för Skatteverket

respektive Katolska kyrkan.

Utskottets överväganden

Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden en

rad motioner om ändrat huvudmannaskap för dels icke-kristna begravningsplatser,

dels begravningsväsendet i dess helhet. En motion om gravrätt och

skötselavtal avstyrks också. Jämför reservationerna 1 (fp, v, mp) och 2 (v,

mp).

Motionerna

I motionerna K241 av Torsten Lindström (kd), K341 av Ulla Hoffmann m.fl.

(v), K356 av Leif Björnlod (mp) yrkandena 1 och 2 och K363 av Tobias

Krantz m.fl. (fp) yrkandena 4 och 6 begärs förändringar i fråga om

huvudmannaskapet för begravningsverksamheten.

I motion K363 (fp) begärs att huvudmannaskapet för begravningsverksamheten

för icke-kristna skall ligga utanför Svenska kyrkan, t.ex. hos länsstyrelserna.

Regeringen bör låta utvärdera hur begravningsverksamheten fungerat sedan

den nya begravningslagen trätt i kraft samt hur begravningsombudens roll

fungerat.

I motion K341 (v) begärs att Svenska kyrkans särställning som huvudman

för begravningsplatser, även för icke-kristna, upphävs som ett led i ett

slutligt skiljande av kyrkan från staten. I motion K241 (kd) begärs att

begravningsväsendet överförs till annan huvudman där samtliga invånare

har lika stor möjlighet till inflytande över avgifter och verksamhet,

oavsett den enskildes trossyn. En översyn av huvudmannaskapet för

begravningsverksamheten begärs också i motion K356 (mp). Ett system för att

möjliggöra viljeyttringar i livet bör tas fram. Enligt motionen skall

begravningsregelverket vara tros- och åskådningsneutralt, både vad gäller

verksamheten som sådan och vad gäller dess finansiering.

I motion K354 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (c) begärs en

utredning om kostnadsansvaret för gravar från det att gravskötselavtal

går ut tills gravrätten upphör. Grundskötseln är i dag 25 år. När nya

skötselavtal träffas görs det inte alltid för hela gravrättstiden utan

anhöriga kan välja att skriva avtal som innebär att man betalar

skötselkostnader för t.ex. de fem första åren. Det förekommer att det därefter

inte går att få kontakt med den som skall betala skötseln fortsättningsvis

eller att det inte finns någon betalningsansvarig. Det finns enligt

motionärerna en påtaglig risk för att kostnaderna måste tas från

begravningsavgiften.

Tidigare behandling

I februari 2003 behandlade utskottet två motioner av Torsten Lindström

(kd) respektive Leif Björnlod (mp) som i stora delar motsvarar de nu

aktuella yrkandena i motionerna K241 och K356 (bet. 2002/03:KU20). Utskottet

avstyrkte motionsyrkandena med hänvisning till tidigare ställningstagande

i samband med riksdagsbehandlingen av förslaget till de nuvarande

bestämmelserna i begravningslagen om huvudmannaskapet och finansieringen av

begravningsverksamheten (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18). Två

reservationer (v) respektive (mp) förelåg.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen fattade under år 1995 ett principbeslut om ändrade relationer

mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12).

Beslutet fattades efter flera decenniers utredningsarbete och efter det

att det framkommit att det fanns en bred parlamentarisk uppslutning kring

en förändring av stat-kyrka-relationerna. En del av principbeslutet gällde

begravningsverksamheten, och Svenska kyrkans huvudmannaskap för den helt

övervägande delen av begravningsverksamheten skulle bestå. Med undantag

för Vänsterpartiet var riksdagspartierna eniga i denna del. Den nya

ordningen gäller sedan den 1 januari 2000. Utskottet är inte berett att nu

ompröva denna del av det överenskomna beslutet om ändrade relationer mellan

staten och Svenska kyrkan. Utskottet avstyrker således motionsyrkandena

i den mån de avser ändrat huvudmannaskap i fråga om icke-kristna

begravningsplatser, nämligen motion K241 (kd) i denna del, motion K341 (v) i

denna del, motion K356 (mp) yrkandena 1 och 2 i denna del samt motion

K363 (fp) yrkande 4. Utskottet är inte heller berett att redan nu förorda

en utvärdering av begravningsombudens verksamhet och avstyrker därför

även Motion K363 (fp) yrkande 6.

Utskottet avstyrker även i övrigt motionsyrkandena om ändrat huvudmannaskap

för begravningsverksamheten, nämligen motion K241 (kd) i denna del, motion

K341 (v) i denna del samt motion K356 (mp) yrkandena 1 och 2 i denna del.

När det gäller frågan om kostnaden för skötsel av gravar kan nämnas att

huvudmannen enligt begravningslagen (1990:1144) utan kostnad för dödsboet

skall tillhandahålla gravplats under 25 år. Någon skyldighet för huvudmannen

att stå för kostnaderna för gravskötsel föreskrivs inte. Utskottet är

inte berett att nu ställa sig bakom en ny ordning när det gäller

kostnadsansvaret. Motion K354 (c) avstyrks.

Statlig hjälp med avgifter till trossamfund

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker flera motioner som gäller dels frågan om staten bör

hjälpa till med uppbörd av avgifter till trossamfund, dels Skatteverkets

handläggning av hjälpen. Utskottet betonar vikten av rättssäkerhet för

den enskilde och understryker vikten av att tillämpningen av systemet

följs. Jämför reservationerna 3 (v, mp) och 4 (fp, v, mp).

Motionerna

Motionerna K341 av Ulla Hoffmann m.fl. (v), K346 av Birgitta Ohlsson (fp)

yrkande 2, K359 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) yrkandena 1 och 2, K363 av

Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 3 och K372 av Allan Widman och Ulf Nilsson

(fp) vänder sig mot systemet med statlig uppbördshjälp för avgifter till

trossamfunden. Motionerna K372 och K359 yrkande 1 gäller i huvudsak det

förhållandet att skattemyndigheten inte agerar direkt i enlighet med

uppgift från en enskild och tar bort uppgift om medlemskap i trossamfund

ur registret. I stället hänvisas den enskilde till trossamfundet. I den

sistnämnda motionen hänvisas till tidigare utskottsbehandling av frågan

och hävdas att utskottet undvikit de egentliga problemen, nämligen att

personer som inte är medlemmar i registrerade trossamfund ändå rapporterats

som betalningsskyldiga utan att den enskildes samtycke inhämtats samt att

registrerade trossamfund felaktigt informerar personer om att de är

betalningsskyldiga. Enligt motionärerna föreslog utskottet inga åtgärder

som skulle säkerställa att registrerade trossamfund gör rätt för sig eller

som skulle skydda medborgarna mot obefogade betalningsanspråk.

I motion K363 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 3 begärs att statens

medverkan med uppbörd av medlemsavgifter skall upphöra mot bakgrund av

att skiljandet av kyrkan från staten bör fullföljas. Motsvarande synpunkt

förs fram i motion K341 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) i denna del. Såväl

religionsfrihetens principer som allmänna rättviseskäl talar enligt

motionen starkt för att nå en strikt statlig neutralitet i trosfrågor med

garantier för likabehandling av ideella organisationer och en minimering

av statens kontroll av civila, ideella organisationer. I motionerna K359

av Tasso Stafilidis m.fl. (v) yrkande 2 och K346 av Birgitta Ohlsson (fp)

yrkande 2 begärs att privata föreningar respektive sekulära

livssynsorganisationer

jämställs med religiösa trossamfund när det gäller bl.a. uppbörden av

medlemsavgifter.

Tidigare behandling

Utskottet har vid flera tillfällen tagit ställning för att staten skall

biträda Svenska kyrkan och andra trossamfund med att ta in avgifter. Redan

riksdagens principbeslut 1995 om ändrade relationer mellan staten och

Svenska kyrkan (bet. 1995/96:KU12) innebar ett ställningstagande för en

sådan ordning. Därefter har utskottet behandlat frågan under åren 1998

och 1999 och därvid hänvisat till principbeslutet. I februari 2001

behandlades en motion (v) med samma innebörd som motion K341 och således

även gällde uppbördsfrågan (bet 2000/01:KU11). Utskottet anförde att de

ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan beslutades efter

ett omfattande utrednings- och förhandlingsarbete, att ändringarna varit

i kraft under drygt ett år och att utskottet inte fann skäl att förorda

en ändring eller en omprövning av relationerna.

Våren 2003 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande (v) om behovet av att

jämställa religiösa föreningar med andra privata föreningar också vad

gäller sättet att finansiera verksamheten.

Våren 2003 fick två motioner av i huvudsak samma innebörd som de nu

aktuella motionerna K372 och K359 och av samma motionärer en ingående

behandling av utskottet (bet. 2002/03:KU20). Utskottet lämnade en utförlig

bakgrundsbeskrivning, bl.a. redovisades ett yttrande som utskottet inhämtat

från Riksskatteverket. Antalet rättelser från Romersk-katolska kyrkan

redovisades, nämligen 3 874 för inkomståret 2001 och 5 310 för inkomståret

2002.

Inledningsvis betonade utskottet vikten av att de medlemsförteckningar

och övriga uppgifter som ligger till grund för den statliga hjälpen vid

betalning av avgift till trossamfund håller en genomgående hög kvalitet.

För att detta skall kunna uppnås krävs enligt utskottets mening att

medlemmarna informeras av det registrerade trossamfundet på ett sådant

sätt att de är helt införstådda med avgiftsskyldigheten och grunderna för

denna samt vad det innebär att avgift tas in via skattebetalningssystemet.

De problem som hittills förekommit i detta avseende måste, i enlighet med

principbeslutet år 1995 om ändrade relationer mellan staten och Svenska

kyrkan, i första hand avhjälpas av trossamfunden själva. Utskottet utgick

från att så nu skulle ske och att samfundsmedlemmar skulle få tydlig

information om avgiftsskyldigheten och grunderna för denna samt om vad det

innebär att avgiften tas in via skattebetalningssystemet. Vidare förutsatte

utskottet att regeringen, som bestämmer om staten skall biträda trossamfund

med uppbörd av avgifter, följer upp och bedömer om tillräckliga åtgärder

har vidtagits i nu aktuellt avseende. Vid angivna förhållanden fann

utskottet att tillräckliga skäl inte framkommit för att riksdagen nu skulle

vidta ytterligare åtgärder. Två reservationer (v och mp resp. fp) avgavs.

Frågan om stöd till sekulära livssynsorganisationer har behandlats av

kulturutskottet hösten 2001 (bet. 2001/02:KrU2). Kulturutskottet avstyrkte

en motion (s) i detta avseende med hänvisning till att statsbidraget till

trossamfund är avsett att bidra till att skapa förutsättningar för

trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet i form

av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Grundförutsättningarna,

bestämmelserna och motiven för detta statsbidrag är därför inte tillämpliga

när det gäller frågan om ett statligt bidrag till sekulära

livssynsorganisationer.

Det är för den skull inte sagt att sekulära livssynsorganisationer inte

skulle bedriva en verksamhet som är värdefull för samhället, när det gäller

att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar

som samhället vilar på. Utskottet fann att riksdagen inte borde ta ställning

för ett jämställande av religiösa trossamfund och sekulära

livssynsorganisationer

i statsbidragshänseende.

Utfrågning med företrädare för Skatteverket respektive Romersk-katolska

kyrkan

Utskottet har den 20 januari 2004 hållit en utfrågning med Åsa Ternblad

och Gunilla Berg från Skatteverket samt Charlotte Byström och Michel Louis

från Katolska biskopsämbetet.

Från Katolska kyrkans sida betonades att det finns en plikt för Katolska

kyrkans medlemmar att stödja kyrkan och att det nordiska biskopsmötet för

20 år sedan angett en procentsats på 1 % av bruttolönen. Kyrkan tillämpar

den möjlighet till samtycke via stadgarna som är lagreglerad. Ett system

med individuellt samtycke skulle inte vara förenligt med kyrkans

självförståelse. Det finns en möjlighet att medge dispens från avgiften och

vidare kan utträde begäras. Våren 2000 informerade Katolska kyrkan 80 000

registrerade medlemmar i uppbördsfrågan. Informationen gick ut på svenska

språket och 16 andra språk. Man översände till Rikskatteverket en förteckning

med ca 60 000 personer. Över 90 % av dessa betalade avgiften omedelbart.

För den återstående tiondelen gäller delvis att det funnits vissa misstag

från Katolska kyrkans sida. Bland annat var under åren 2001-2004 1 384,

2 464, 475 respektive 18 personer registrerade som katoliker trots att de

är icke-katoliker. Rättelser på grund av utträde har gällt 2 701 personer

år 2001, 3 103 personer år 2002, 677 personer år 2003 samt 113 personer

hittills år 2004. Rättelser på grund av dispenser gjordes under samma tid

i 207, 767, 176 och 87 fall. Från kyrkans sida har vidtagits en rad

åtgärder för att komma till rätta med problemen. Man har samkört registren

för 2001-2003 och skrivit personliga brev till alla som skall betala för

första gången, och kompletterad med en folder i färg. I Stiftsbladet som

når mer än 47 000 medlemshushåll, i församlingsblad och på kyrkans webbplats

har informerats om avgiften. Information om avgiften har gått ut till

alla 16-åringar. Ett centralt register har upprättats och kyrkan har gjort

nyanställningar för att öka registrets tillförlitlighet. Under tiden fram

till den 9 januari uppgår antalet personer som erhållit rättelser till 7

256 och antalet återbetalningar till 12 761. Antalet debiterade som år

2001 var 60 873 har år 2004 sjunkit till 55 803.För inkomståren 2001-2003

uppgår antalet personer som fått rättelser till 4 516, 6 552 respektive

1 424. Hittills för år 2004 har rättelserna rört 269 personer.

Fån Skatteverkets sida framhölls att många personer hört av sig till verket

med klagomål, och uttrycktes oro när det gäller trossamfundens möjlighet

använda sig av samtycke via stadgarna. För närvarande är det - bortsett

från Svenska kyrkan - bara Katolska kyrkan som använder denna form för

samtycke men det finns en risk för att ytterligare trossamfund som begär

statens hjälp med avgift kan vilja använda denna samtyckesform. Flera

samfund har tagit kontakt med Skatteverket och uttryckt sitt intresse för

statlig avgiftshjälp. Enligt Skatteverket är samtycke via stadgarna inte

en bra form för samtycke utan skriftligt samtycke från den enskilde

medlemmen behövs för att undanröja risken för osäkerhet kring registren.

Det är svårt att bedöma utvecklingen när det gäller tillförlitligheten av

Katolska kyrkans register, men det kan finnas bättre möjligheter att bedöma

saken i mars 2004 när deklarationsblanketterna, som innehåller uppgift om

avgiften, sänts ut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att gå ifrån principbeslutet om ändrade relationer

mellan staten och Svenska kyrkan, som bl.a. innebär uppbördshjälp till

trossamfunden. Utskottet är följaktligen inte berett att förorda att den

statliga uppbördshjälpen tas bort eller utvidgas till att gälla sekulära

livssynsorganisationer. Motion K341 (v) i denna del, motion K346 (fp)

yrkande 2, motion K359 (v) yrkande 2 och motion K363 (fp) yrkande 3

avstyrks.

Utskottet är nu inte heller berett att föreslå en ny ordning för Skatteverkets

hantering av den enskildes begäran att ta bort en uppgift om henne eller

honom ur registret och inte heller en ordning som innebär ett krav på

skriftligt samtycke från de berörda enskilda personerna. Utskottets

utfrågning har gett vid handen att Katolska kyrkan vidtagit en rad åtgärder

och informationsinsatser i syfte att uppnå en hög grad av tillförlitlighet

i fråga om de förteckningar som tillställs Skatteverket. Utskottet, som

ser detta med tillfredsställelse, vill liksom vid föregående behandling

av frågan understryka vikten av att medlemsförteckningarna håller en hög

kvalitet och att informationen till medlemmarna är fullgod. Utskottet

förutsätter också nu att regeringen följer upp och bedömer om det har

vidtagits tillräckliga åtgärder. Motion K359 (v) yrkande 1 och motion

K372 (fp) avstyrks.

Staten och trossamfunden m.fl.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motioner (v resp. fp) angående skiljandet av kyrkan

från staten och om likställighet för sekulära livssynsorganisationer med

trossamfund. Jämför reservation 5 (fp, v, mp).

Motionerna

I motionerna K341 av Ulla Hoffmann m.fl. (v), K346 av Birgitta Ohlsson

(fp) yrkande 1 och K363 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkandena 1 och 2

ifrågasätts regleringen i fråga om trossamfund. I den förstnämna motionen

begärs regeringsförslag till lagändringar i syfte att åstadkomma ett

slutligt skiljande av Svenska kyrkan från staten, bl.a. gäller det lagen

om Svenska kyrkan. Motion K363 (fp) tar också sikte på att skiljandet av

kyrkan från staten fullföljs och vänder sig mot att det finns en särskild

lag för ett av trossamfunden, vilket innebär en speciell särställning för

det trossamfundet. Att staten i denna lag bl.a. fastställer samfundets

teologiska innehåll och styrelseskick är enligt motionen anmärkningsvärt.

I motion K346 (fp) yrkande 1 begärs att de livssynsorganisationer som på

sekulära grunder kan svara mot samma behov som trossamfunden, som utför

samma samhällsnyttiga arbete och som är samma tillgång i värdegrundsdebatt

också skall ges samma juridiska rättigheter.

Tidigare behandling

Utskottet behandlade våren 2003 en motion (v) med samma innebörd som

motionerna K341 och K363 om ytterligare åtgärder i skiljandet av Svenska

kyrkan från staten (bet. 2002/03:KU20). Utskottet hänvisade till ett

tidigare uttalande om att de ändrade relationerna mellan staten och Svenska

kyrkan beslutats efter ett omfattande utrednings- och förhandlingsarbete,

att ändringarna då varit i kraft under drygt ett år och att utskottet

inte fann skäl att förorda en ändring eller en omprövning av relationerna.

Utskottets ställningstagande

Riksdagens beslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan

fattades efter flera decenniers utredningsarbete och efter det att det

framkommit att det fanns en bred parlamentarisk uppslutning kring en

förändring av stat-kyrka-relationerna. Principbeslutet hade som en

utgångspunkt att Svenska kyrkan skulle kunna bevara sin identitet som en öppen,

demokratisk och rikstäckande folkkyrka och att detta skulle framgå av

lag. Den nya ordningen gäller sedan den 1 januari 2000. Utskottet är inte

berett att nu till en del gå från det överenskomna beslutet genom att

upphäva lagen om Svenska kyrkan eller att låta Svenska kyrkan regleras i

en lag som är gemensam med övriga trossamfund och utan särregler för

Svenska kyrkan. Motion K341 i denna del (v) och motion K363 yrkandena 1

och 2 (fp) avstyrks.

Den nu gällande regleringen kring trossamfund är en del av principbeslutet

om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Utskottet anser

inte att lagstiftningen bör sträckas ut till att utöver trossamfund omfatta

även sekulära livssynsorganisationer. Motion K346 yrkande 1 avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Huvudmannaskapet för begravningsplatser för icke-kristna, punkt 1 (fp,

v, mp)

av Tobias Krantz (fp), Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp) och

Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om huvudmannaskapet för begravningsplatser för

icke-kristna. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K241 i denna

del, 2003/04:K341 i denna del, 2003/04:K356 yrkandena 1 och 2, båda i

denna del, och 2003/04:K363 yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Från religionsfrihetssynpunkt är det viktigt att Svenska kyrkan inte skall

vara föremål för en sådan särbehandling att den kan betraktas som bärare

av statsreligion och i viss mån utgöra ett offentligrättsligt subjekt.

Begravningslagen ger Svenska kyrkan en särställning som huvudman för

begravningsväsendet, även för begravningsplatser för andra trosriktningar

och för icke-troende. Svenska kyrkan fortsätter att ansvara för att ordna

avskilda begravningsplatser för människor som valt att stå utanför Svenska

kyrkan. Av respekt för dessa människor bör regeringen arbeta för en annan

lösning, i syfte att finna en lämplig huvudman utanför Svenska kyrkan.

Regeringen bör nu ta initiativ till en utvärdering av hur

begravningsverksamheten

fungerat sedan begravningslagen trätt i kraft och hur begravningsombudens

roll fungerat. Detta bör med bifall till motion K363 yrkandena 4 och 6

(fp) ges regeringen till känna.

2. Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten i övrigt, punkt 2 (v,

mp)

av Gustav Fridolin (mp) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om huvudmannaskapet för begravningsväsendet i övrigt.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K241 i denna del och

2003/04:K341 i denna del och bifaller delvis motion 2003/04:K356 yrkandena

1 och 2, båda i denna del.

Ställningstagande

Beslutet om skiljandet mellan staten och Svenska kyrkan var oerhört viktigt

men innebar emellertid inte att skiljandet blev fullständigt. Ännu har

Svenska kyrkan en särställning och de formella banden till staten är inte

helt avskurna. Bland annat ger begravningslagen Svenska kyrkan en

särställning som huvudman för begravningsväsendet, även för andra trosriktningar

och icke troende. Religionsfrihetens principer talar för att bl.a. denna

lag ändras så att det uppnås strikt neutralitet i trosfrågor. Det finns

inte några hållbara argument för att ett religiöst samfund bland många

skall ges en särställning när det gäller begravningsverksamheten. Regeringen

bör lägga fram förslag till ändring av begravningslagen som en del i syftet

att åstadkomma ett slutligt skiljande av Svenska kyrkan från staten. Detta

bör med bifall till motion K341 (v) i denna del ges regeringen till känna.

3. Statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund, punkt 4 (v,

mp)

av Gustav Fridolin (mp) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om statlig hjälp med avgifter till registrerade

trossamfund. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K341 i denna

del och 2003/04:K363 yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:K346 yrkande

2 och 2003/04:K359 yrkande 2.

Ställningstagande

Det finns inte någon anledning att en bestämd organisation, Svenska kyrkan,

skall få statlig hjälp med indrivningen av medlemsavgifterna. Att även

andra trossamfund, efter ansökan, kan beviljas denna service ändrar inte

saken. De allra flesta ideella organisationer nekas ju denna statliga

hjälp. Visserligen kan praktiska skäl tala för att Svenska kyrkan bör

erbjudas denna hjälp som en övergångslösning, men ett permanent arrangemang

kan inte försvaras. Regeringen bör lägga fram förslag till lagändringar

i syfte att upphäva rätten till uppbördshjälp.

Vad ovan anförts bör med bifall till motionerna K341 i denna del (v) och

K363 yrkande 3 (fp) samt med avslag på motionerna K346 yrkande 2 (fp) och

K359 yrkande 2 (v) ges regeringen till känna.

4. Skatteverkets roll i samband med statens hjälp med avgiften till

trossamfund, punkt 5 (fp, v, mp)

av Tobias Krantz (fp), Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp) och

Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om Skatteverkets roll i samband med avgift till

trossamfund. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K359 yrkande 1

och 2003/04:K372.

Ställningstagande

Lagen (1992:291) om avgift till registrerat trossamfund föreskriver att

om det registrerade trossamfundets stadgar innehåller regler om skyldighet

för medlemmarna att betala avgift till trossamfundet i den ordning som

gäller för skatter och avgifter enligt skattebetalningslagen (1997:483)

skall medlemmarna anses ha lämnat samtycke till detta. Endast ett registrerat

trossamfund använder sig för närvarande av ett sådant samtycke via stadgarna.

För medlemskap i registrerade trossamfund krävs att medlemmen inträtt i

samfundet enligt svensk associationsrätt. Dopet kan ge upphov till medlemskap

enligt svensk rätt bara om det är ett uttryck för en vilja att bli medlem

antingen av dopkandidaten själv eller av dennes förmyndare. Blotta faktum

att t.ex. en person som döpts enligt ett viss samfunds ritual i ett annat

land flyttar till Sverige medför inte att den personen därigenom blir

medlem i ett visst registrerat trossamfund och därmed omfattas av dess

stadgar, med åtföljande skyldighet att betala avgift genom statlig uppbörd.

Regleringen innebär inte att ett registrerat trossamfund kan kringgå kravet

på att samtycke skall lämnas genom att använda stadgar till vilka medlemmarna

inte lämnat sitt samtycke. I stället krävs det ett verkligt samtycke och

det registrerade trossamfundet har enligt allmänna principer bevisbördan

för att ett sådant samtycke finns.

I betänkandet Statlig medverkan vid avgiftsbetalning (SOU 1997:46)

diskuterade det dåvarande Riksskatteverket möjliga modeller för hanteringen

av klagomål från enskilda.

Riksskatteverkets alternativa modell 1 för hanteringen av klagomål från

enskilda innebär att myndigheten accepterar den enskildes påstående och

tar bort uppgiften ur registret. Denna lösning som är rättssäker för den

enskilde innebär att det registrerade trossamfundet inte får uppbördshjälp

i dessa fall utan hänvisas till samma indrivningsmekanismer vid tvist som

gäller för andra.

Riksskatteverkets alternativ 2, som nu tillämpas, innebär att berörd

myndighet - sedan den 1 januari 2004 Skatteverket - över huvud taget inte

befattar sig med frågor som rör avgifter till registrerade trossamfund.

Den enskilde hänvisas till samfundet och allmän domstol. Endast samfundets

rättelse eller domstols dom godtas som grund för ändring i skatteregistret.

Ytterligare två alternativ presenterades men det kan enligt vår mening

inte råda något tvivel om att endast alternativ 1 kan vara godtagbart.

Det finns inte något skäl för att det skulle underlättas för registrerade

trossamfund att med statlig hjälp ta in avgifter från personer som inte

är medlemmar eller som inte har samtyckt till det. Detta skulle bli

resultatet om bördan för att visa att det inte föreligger något medlemskap

eller att samtycke inte givits vältrades över på den enskilde. Detta bör

med bifall till motionerna K359 yrkande 1 (v) och K372 (fp) ges regeringen

till känna.

5. Staten och trossamfunden m.fl., punkt 6 (fp, v, mp)

av Tobias Krantz (fp), Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp) och

Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om staten och trossamfunden. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:K341 i denna del och 2003/04:K363 yrkandena 1

och 2 och avslår motion 2003/04:K346 yrkande 1.

Ställningstagande

Religionsfrihetens principer talar starkt för lagändringar i syfte att

uppnå statlig neutralitet i trosfrågor. En särskild lag för ett av

trossamfunden innebär att detta intar en speciell ställning i landet. Detta

är inte rimligt att försvara med att hänvisa till historiska skäl eller

till den stora andelen av befolkningen som är medlemmar. Det finns inte

några hållbara skäl för att staten genom lagstiftning skall föreskriva

vilken ideologisk/religiös inriktning och vilken organisatorisk uppbyggnad

ett visst samfund - i detta fall Svenska kyrkan - skall ha.

Det är ett oacceptabelt ingrepp i Svenska kyrkans medlemmars demokratiska

rätt att suveränt besluta sin organisations angelägenheter. Att staten i

denna lag bl.a. fastställer samfundets teologiska innehåll är också

anmärkningsvärt. Trossamfunden bör regleras i endast en lag och det bör

inte i lag regleras något samfunds teologiska innehåll, styrelseskick,

utbredning och struktur. Detta bör med bifall till motionerna K341 i denna

del (v) och K363 yrkandena 1-2 (fp) ges regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:K241 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag så att begravningsväsendet

övergår till annat huvudmannaskap.

2003/04:K341 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av berörda

lagar i syfte att åstadkomma ett slutligt skiljande av Svenska kyrkan

från staten i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:K346 av Birgitta Ohlsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att sekulära livssynsorganisationer och religiösa trossamfund

skall behandlas lika av staten när det gäller juridisk ställning och

rättigheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att sekulära livssynsorganisationer och religiösa trossamfund

skall behandlas lika av staten när det gäller möjligheterna att erhålla

ekonomiskt stöd eller hjälp med uppbörden av medlemsavgifter.

2003/04:K354 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att göra en utredning om kostnadsansvaret för gravar från det att

gravskötselavtal går ut och tills gravrätten upphör.

2003/04:K356 av Leif Björnlod (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning, vari skall

ingå företrädare för olika trossamfund och livsåskådningar, för att se

över - och föreslå ändringar i - begravningslagen i enlighet med vad i

motionen anförs.

2. Riksdagen begär att regeringen utreder och föreslår ett införande

av viljeyttringar i livet samt regler för beräknande av begravningsavgift

därefter.

2003/04:K359 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om det akuta behovet av att förbättra rättsskyddet för den enskilde

mot registrerade trossamfund som får hjälp av staten bl.a. med att ta in

avgifterna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om det långsiktiga behovet av att utvärdera avgiftslagen och att

i framtiden jämställa religiösa föreningar med andra privata föreningar

också vad gäller sättet att finansiera verksamheten.

2003/04:K363 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att trossamfunden bör regleras i en lag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inte i lag reglera något samfunds teologiska innehåll,

styrelseskick, utbredning och struktur.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att statens medverkan med uppbörd av medlemsavgifter bör upphöra.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att länsstyrelsen bör vara huvudman för begravningsplatser för

icke-kristna.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utvärdering av begravningsombudens verksamhet.

2003/04:K372 av Allan Widman och Ulf Nilsson (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.