Bet. 2003/04:KU7

Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU7

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas redogörelse 2003/04:JO1 Justitieombudsmännens

ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2002-den 30 juni 2003. Utskottet

föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

I betänkandet behandlas även en motion från allmänna motionstiden 2003.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Riksdagen lägger redogörelse 2003/04:JO1 till handlingarna.

2. Förlängd preskriptionstid hos justitieombudsmännen

Riksdagen avslår motion 2003/04:K245.

Stockholm den 20 november 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Kenth

Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s),

Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin

Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy

Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och Inger Jarl Beck (s).

Redogörelse för ärendet

Riksdagens ombudsmän har enligt 11 § lagen (1986:765) med instruktion för

Riksdagens ombudsmän överlämnat sin ämbetsberättelse (redogörelse

2003/04:JO1) för tiden den 1 juli 2002-den 30 juni 2003. Ärenden som rör

Riksdagens ombudsmän bereds av konstitutionsutskottet.

Inga motioner har väckts med anledning av redogörelsen.

Justitieombudsmännen har inför utskottet muntligen lämnat uppgifter om

sin verksamhet. I samband med utskottets granskning har utskottskansliet

besökt ombudsmannaexpeditionen och gjort en genomgång av ämbetets äldsta

ännu inte avgjorda ärenden.

I betänkandet behandlas även en motion från allmänna motionstiden 2003,

se bilaga 1.

Utskottets överväganden

Ämbetsberättelsen

Ämbetsberättelsen inleds med en skrivelse till riksdagen som innehåller

uppgifter om organisationen och verksamheten, bl.a. vissa statistiska

uppgifter. Under perioden nyregistrerades 5 226 ärenden, en ökning med

652 (14,3 %) i förhållande till verksamhetsåret 2001/02. Antalet avgjorda

ärenden uppgick till 4 980, vilket innebär en ökning med 392 (8,5 %)

jämfört med föregående verksamhetsår. De oavgjorda ärendena i balans var

vid verksamhetsårets slut 986. Detta betyder att balansen under året ökat

med 246 ärenden (33,2 %). Det anges att denna betydande ökning, som följer

efter ett antal år med sjunkande balanser, huvudsakligen torde bero på

dels att JO av budgetskäl under verksamhetsåret måst avstå från att

anställa vikarier för långtidstjänstlediga föredragande, dels att

personalomsättningen varit ovanligt hög.

I ämbetsberättelsen redovisas vidare bl.a. vilka remissyttranden m.m. som

ombudsmännen avgett och vilka inspektioner som de företagit. I nio fall

har beslut överlämnats till riksdagsutskott, departement inom Regeringskansliet

eller myndigheter. Ämbetsberättelsen innehåller även uppgifter om deltagande

i konferenser, seminarier och utbildningsverksamhet samt om internationellt

samarbete. Huvuddelen av ämbetsberättelsen innehåller redogörelser för

ärenden av större allmänt intresse.

Riksdagen valde den 5 december 2002 förre justitieombudsmannen Jan Pennlöv

att vara ställföreträdande ombudsman under en tid av två år fr.o.m. den

1 januari 2003.

Motionen

I motion 2003/04:K245 av Torsten Lindström (kd) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

se över och förlänga preskriptionstiden hos JO från två till fem år.

Motionären anför bl.a. att i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens

ombudsmän finns en tvåårig begränsningstid för anmälan till JO. I motionen

framhålls att en del tveksamheter runt myndighetsutövning inte uppdagas

förrän efter längre tid.

Gällande bestämmelser

Enligt 20 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän bör

ombudsman ej till utredning uppta förhållanden, som ligger mer än två år

tillbaka i tiden, om ej särskilda skäl föreligger.

Tidsbegränsningen hade sin motsvarighet i 20 § lagen (1975:1057) med

instruktion för justitieombudsmännen. I förarbetena motiverades

tidsbegränsningen

bl.a. med att de nya reglerna om ansvar i offentlig tjänst innebar att

disciplinpåföljd inte skulle kunna åläggas arbetstagare efter en tvåårsperiod.

Vidare anfördes att det ofta inte torde vara möjligt att förebringa en

tillförlitlig utredning och att det inte heller föreligger ett lika

påtagligt behov av en kontroll från JO:s sida som då det gäller mer aktuella

fel. I motiven angavs emellertid även att JO borde kunna ta upp ett ärende

till undersökning vid misstanke om brott med längre preskriptionstid än

två år eller om det eljest kunde anses påkallat från allmän synpunkt (SOU

1975:23 s. 103 och bet. KU 1975/76:22 s. 52 f.).

Utskottets ställningstagande

Den av utskottet företagna granskningen av redogörelse 2003/04:JO1 har

inte gett anledning till något särskilt uttalande.

I motion 2003/04:K245 förespråkas en förlängning av tidsfristen i den

lagbestämmelse där det föreskrivs att justitieombudsmännen ej till utredning

bör uppta förhållanden, som ligger mer än två år tillbaka i tiden, om ej

särskilda skäl föreligger. Utskottet anser att det inte finns skäl att

ändra den i bestämmelsen angivna fristen. De skäl som anfördes när

tidsfristen lagfästes är alltjämt giltiga. Motionen avstyrks.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelsen

Redogörelse 2003/04:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:K245 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att se över och förlänga preskriptionstiden hos Justitieombudsmannen

från två till fem år.