Bet. 2003/04:LU12

Lagutskottets betänkande

2003/04:LU12

Associationsrättsliga frågor, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet sex motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden år 2003 på det associationsrättsliga området. Motionsyrkandena

gäller nya associationsformer, aktiekapitalets storlek och olika

redovisningsfrågor. Därutöver behandlas ett motionsyrkande om näringsförbud.

Utskottet

föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med

hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt

pågående utrednings- och beredningsarbete.

I betänkandet finns tre reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ny associationsform för mindre

företag

Riksdagen avslår motion 2003/04:N329 yrkande 2.

Reservation 1 (c)

2. Aktiebolag utan vinstintresse

Riksdagen avslår motion 2003/04:L336.

Reservation 2 (m, fp, kd, c) - motiv

3. Regler för socialt företagande

Riksdagen avslår motion 2003/04:L315.

4. Aktiekapitalets storlek

Riksdagen avslår motion 2003/04:N414 yrkande 9.

5. Redovisning av koldioxidutsläpp,

m.m.

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ401 yrkande 12.

Reservation 3 (v)

6. Redovisning av styrelsearvoden

Riksdagen avslår motion 2003/04:L310.

7. Näringsförbud

Riksdagen avslår motion 2003/04:L332.

Stockholm den 22 januari 2004

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

René (m) ,

Marianne Carlström (s) , Raimo Pärssinen (s) , Jan Ertsborn (fp) , Christina

Nenes (s) , Hillevi Larsson (s) , Yvonne Andersson (kd) , Tasso Stafilidis

(v) , Maria Hassan (s) , Bertil Kjellberg (m) , Rezene Tesfazion (s) ,

Martin Andreasson (fp) , Viviann Gerdin (c) , Anneli Särnblad Stoors (s)

, Henrik von Sydow (m) , Niclas Lindberg (s) och Johan Löfstrand (s)

.

Utskottets överväganden

Ny associationsform för mindre företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om en ny associationsform för mindre

företag. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstaganden

och pågående arbete inom Regeringskansliet. Jämför reservation 1 (c).

Motionen

I motion N329 anför Maud Olofsson m.fl. (c) att aktiebolagsformen har

betydande fördelar i enkelhet vad gäller regelsystem och uppbörd av skatter

kopplat till löpande konsumtion och uttag. Den möjligheten faller dock

bort för många småföretagare på grund av höga krav på kapitalinsatser och

administration i form av reglerad offentlig rapportering och lagstadgad

revision. En förenklad företagsmodell baserad på aktiebolagens principer

kan i förlängningen, enligt motionärernas mening, ersätta de i många fall

komplicerade och svårhanterliga företagsformerna enskild näringsverksamhet

och handelsbolag. Vad som sålunda anförts om att pröva nya förenklade

företagsformer i enlighet med aktiebolagens redovisningsprinciper bör ges

regeringen till känna (yrkande 2).

Tidigare behandling

Utskottet har vid åtskilliga tidigare tillfällen avstyrkt motionsyrkanden

med krav på nya associationsformer för mindre företag (se bl.a. bet.

2000/01:LU9, 2001/02:LU11 och 2002/03:LU8). Utskottet har då konstaterat

att frågan om införande av en särskild bolagsform för mindre företag kommit

i ett delvis nytt läge under 1990-talet - detta till följd av de ändringar

som genomförts i aktiebolagslagen (1975:1385) med anledning av att EG:s

bolagsrättsliga direktiv har införlivats i svensk rätt, främst uppdelningen

i publika respektive privata aktiebolag (prop. 1993/94:196, bet.

LU32).

Pågående arbete

Regeringen har den 25 september 2003 överlämnat skrivelse 2003/04:8

Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning

på små företag. Där lämnas bl.a. en redogörelse för regeringens handlingsplan

för att minska den administrativa bördan för företag. Enligt regeringsbeslut

den 2 oktober 2003 skall samtliga departement och 45 myndigheter gå igenom

regler som berör företagande och utifrån detta presentera en plan på

åtgärder för att minska den administrativa bördan för företag. Enligt

regeringens skrivelse kommer åtgärdsplanerna att sammanställas och redovisas

till riksdagen under hösten 2004.

Därutöver kan nämnas att Aktiebolagskommittén i början av år 2001 överlämnade

sitt slutbetänkande (SOU 2001:1) med förslag till en helt ny aktiebolagslag.

En viktig del av kommitténs arbete har gått ut på att göra lagen begriplig

och så långt det är möjligt lättläst. Kommittén har använt sig av en

konsekvent genomförd systematik, strävat efter att begränsa paragrafernas

omfång och arbetat mycket med mellanrubriker och paragrafrubriker för att

göra det lätt att hitta bland bestämmelserna. Kommittén har också försökt

att använda ett så enkelt språk som ämnet tillåter. Aktiebolagskommitténs

slutbetänkande har remissbehandlats, och förslaget bereds nu inom

Justitiedepartementet.

Utskottets ställningstagande

Som tidigare redovisats har riksdagen under senare år vid flera tillfällen

tagit ställning till utformningen av lagstiftningen på aktiebolagsrättens

område. Det arbetet kommer att fortsätta med anledning av beredningen av

Aktiebolagsutredningens förslag. Vidare har arbetet med regelförenkling

för mindre företag intensifierats och regeringen har för avsikt att lämna

en förnyad redovisning till riksdagen under hösten 2004.

Mot bakgrund av detta anser utskottet att motion N329 yrkande 2 inte bör

föranleda någon vidare åtgärd från riksdagen. Motionen bör därför avslås.

Aktiebolag utan vinstintresse

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om en ny företagsform, aktiebolag

utan vinstintresse. Utskottet hänvisar till pågående arbete inom

Regeringskansliet. Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Motionen

Leif Jakobsson (s) anför i motion L336 att det är nödvändigt att lagstiftningen

i Sverige öppnar och underlättar för den sociala ekonomins tillväxt, dvs.

för verksamheter som inte i första hand handlar om ekonomisk avkastning

utan samhällsnytta. I motionen anges att möjligheten att bedriva

näringsverksamhet i Sverige i dag är begränsad till associationsformer som

alla har det gemensamt att regelverken syftar till maximal nytta eller

ekonomisk avkastning för ägarna. Motionären anser att det behövs en

företagsform som passar för aktörer som vill förnya och utveckla till det

allmännas bästa och där själva verksamheten är målet för engagemanget,

inte den eventuella vinsten. I motionen begärs ett tillkännagivande om

behovet av en ny företagsform, aktiebolag utan vinstintresse.

Pågående arbete

I juli 2001 fick en särskild utredare i uppdrag att biträda

Justitiedepartementet

med att undersöka vad som kan vara en lämplig organisationsform för icke

vinstdrivande näringsliknande verksamhet av inte obetydlig omfattning,

exempelvis inom sjukvårds- eller utbildningssektorn. Uppdraget redovisades

i september 2001 i promemorian Frågor kring icke vinstutdelande företag.

Utredaren gjorde bedömningen att en icke vinstsyftande verksamhetsform

av medlemskaraktär kan etableras enkelt och effektivt genom att

aktiebolagsinstitutet kompletteras med vissa bestämmelser för icke vinstsyftande

verksamhet. Det saknas således, enligt utredaren, anledning att införa en

helt ny företagsform. I stället är det tillräckligt att införa en ny

aktiebolagsform - aktiebolag utan vinstsyfte.

Regeringen tillkallade därefter en särskild utredare med uppdrag att utreda

frågor om ett nytt slag av aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet

(dir. 2002:30). Uppdraget redovisades i november 2003 i betänkandet (SOU

2003:98) Aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Utredningen har i

enlighet med vad som angetts i direktiven utarbetat förslag till två modeller

av aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning. Utredningen föreslår att

det i aktiebolagslagen införs ett nytt kapitel med bestämmelser om den

nya aktiebolagsformen. De två modellerna av den nya aktiebolagsformen

benämns icke-vinstutdelande aktiebolag respektive aktiebolag med begränsad

vinstutdelning. I icke-vinstutdelande aktiebolag skall inte någon del av

bolagets överskott kunna delas ut som vinst till aktieägarna. För aktiebolag

med begränsad vinstutdelning skall viss del av bolagets överskott kunna

delas ut till aktieägarna. Det utdelningsbara beloppet skall beräknas

utifrån det av aktieägarna tillskjutna aktiekapitalet. Utredningen har,

mot bakgrund av gällande EG-rättslig lagstiftning, kommit fram till att

den nya formen av aktiebolag skall vara ett privat aktiebolag. Betänkandet

är nu föremål för remissbehandling. Remisstiden utgår den 1 april

2004.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av vad som ovan redovisats konstaterar utskottet att det nu

föreligger ett lagförslag helt i linje med motionsönskemålet. Enligt

utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att föregripa den

förestående beredningen av förslaget, och utskottet föreslår att riksdagen

avslår motion L336.

Regler för socialt företagande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om regler för socialt företagande. Utskottet

hänvisar till riksdagens tidigare ställningstaganden.

Motionen

I motion L315 anför Eva Arvidsson m.fl. (s) att det inom många för samhället

viktiga områden växer fram ett företagande där vinsten inte är det primära

målet. Det är i stället medlemsnyttan och/eller samhällsnyttan som är den

bakomliggande drivkraften. Sådana företag finns inom områden som vård,

skola, omsorg och kultur. Det kan också gälla sociala arbetskooperativ

eller verksamheter som på annat sätt inriktar sig på att skapa arbeten

för vissa grupper. Företagande av det här slaget, som ibland benämns

socialt företagande eller gemenskapsföretagande, kommer enligt motionärerna

att få en allt viktigare roll i framtiden och denna potential bör utnyttjas.

Att stödja utvecklingen av det sociala företagandet handlar bl.a. om att

öka medborgarinflytandet i ekonomin. Inom områden där samhällsintresset

väger tungt kan, enligt motionärerna, inte vinstintresset styra eftersom

det finns uppenbara risker att den allmänna välfärdspolitiken blir

underminerad. I motionen begärs ett tillkännagivande om behovet av ett

regelverk för socialt företagande och gemenskapsföretagande.

Pågående arbete

År 2002 presenterades en rapport från en studie angående sociala

arbetskooperativ. Studien var finansierad av Rådet för arbetslivsforskning,

Socialstyrelsen, NUTEK och Arbetslivsinstitutet. Rapportens syfte var att

beskriva och avgränsa de sociala arbetskooperativen i Sverige i förhållande

till liknande verksamheter inom den sociala ekonomin. I rapporten lämnas

ett antal förslag för en utveckling av socialt entreprenörskap i sociala

arbetskooperativ. Enligt uppgift pågår nu med stöd från NUTEK ett fortsatt

projektarbete kring socialt företagande för särskilda grupper, särskilt

för dem som har svårigheter på arbetsmarknaden.

En närmare redovisning av Regeringskansliets arbete på området finns i

skriften Social ekonomi som publicerades våren 2002. I budgetpropositionen

för 2004 redovisar regeringen folkrörelsepolitikens inriktning (prop.

2003/04:1, utg.omr. 17). Regeringen anför att folkrörelsepolitiken bl.a.

syftar till att stödja och stärka den sociala ekonomin i samhället och

att sådan verksamhet bedrivs i första hand i föreningar, stiftelser och

kooperativ. Verksamheterna har allmännytta eller medlemsnytta, inte

vinstintresse, som främsta drivkraft. I propositionen anför regeringen vidare

att det grundläggande för större delen av verksamheterna inom den sociala

ekonomin är människors vilja till ideella insatser. Regeringen menar att

folkrörelsepolitiken därmed har en stor betydelse för hur förutsättningarna

för aktörerna inom den sociala ekonomin formas. I syfte att samordna

regeringens folkrörelsepolitik tillsattes i september 2001 en arbetsgrupp

inom Regeringskansliet med representanter från samtliga departement.

Gruppens uppgifter har två huvudsakliga inriktningar; dels att utgöra forum

för samråd i frågor som rör föreningslivet och den sociala ekonomin och

på så sätt förbättra den gemensamma kunskapsbasen om dessa frågor i

statsförvaltningen, dels att följa upp vissa gemensamma insatser på området.

Arbetsgruppen har, enligt vad som anges i budgetpropositionen, kunnat

konstatera att det föreligger behov av att se över folkrörelsepolitiken

och de olika insatser som görs riktade mot föreningslivet och den sociala

ekonomin. Regeringen har därför för avsikt att under år 2004 låta se över

den statliga folkrörelsepolitiken.

Tidigare ställningstaganden

Våren 1998 avstyrkte utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande

1997/98:LU19 en motion i vilken det begärdes att det skulle införas

särskild lagstiftning om en kooperativ företagsform anpassad för sociala

kooperativ. Utskottet kunde inte finna att den associationsrättsliga

lagstiftningen utgjorde hinder mot en sådan verksamhet och pekade särskilt

på att den kooperativa företagsformen stärkts och fått likvärdiga

arbetsvillkor jämfört med andra företag genom vissa ändringar i bl.a. lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar som riksdagen beslutat om hösten 1997.

Det slags effekter som efterlystes av motionärerna kunde, menade utskottet,

knappast uppnås genom ytterligare lagstiftningsåtgärder på det civilrättsliga

området. Detta innebar emellertid inte att utskottet därmed avvisade de

tankegångar som fördes fram i den då aktuella motionen. I stället fanns

det skäl för att frågorna fick en närmare genomlysning i lämpligt sammanhang.

Något särskilt initiativ från riksdagens sida var dock, enligt utskottets

mening, inte nödvändigt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser alltjämt att det saknas skäl för riksdagen att nu ta

initiativ till några ytterligare lagstiftningsåtgärder på området. Med det

anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L315.

Aktiekapitalets storlek

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om sänkning av den lägsta gränsen

för aktiekapitalet. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare

ställningstaganden.

Bakgrund

Enligt 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) gäller att aktiekapitalet

i ett publikt aktiebolag skall uppgå till minst 500 000 kr och i ett privat

aktiebolag till minst 100 000 kr. Nu gällande beloppsgränser infördes,

med ikraftträdande den 1 januari 1995, i samband med att aktiebolagen

delades upp i två olika typer av bolag, publika respektive privata aktiebolag.

Dessförinnan gällde sedan år 1973 en lägsta gräns för aktiekapitalet på

50 000 kr (prop. 1993/94:196, bet. LU32).

Motionen

Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) anför i motion N414 att det har blivit svårare

att bilda aktiebolag sedan gränsen för det lägsta aktiekapitalet höjts.

För många företag är inte pengar det viktigaste kapitalet utan t.ex.

kunskap. Gränsen för det lägsta aktiekapitalet bör enligt motionärerna

sänkas till 60 000 kr. Det begärs ett tillkännagivande om att det skall

utredas vad sänkt aktiekapital kan få för konsekvenser (yrkande 9).

Tidigare ställningstaganden

Frågan om lägsta gräns för aktiekapitalet var, med anledning av flera

motionsyrkanden, föremål för ingående överväganden i samband med att nu

gällande beloppsgränser beslutades av riksdagen våren 1994. Utskottet

erinrade därvid, i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:LU32, om

att aktiekapitalets syfte är att skydda borgenärerna och att utgöra ett

slags garanti för bolagets fordringsägare. En avsevärd höjning av gränsen

för lägsta tillåtna aktiekapital skulle därför, ansåg utskottet, innebära

en förstärkning av borgenärernas ställning, vilket i sin tur skulle komma

bolagen själva till del på så sätt att det skulle bli lättare att erhålla

kredit. En väsentlig höjning skulle även motverka förekommande missbruk

av aktiebolagsformen. Å andra sidan konstaterade utskottet att aktiekapitalets

storlek inte var helt avgörande för borgenärernas skydd. En kraftig höjning

av aktiekapitalet torde inte heller innebära någon garanti för att

aktiebolagsformen inte skulle missbrukas. En alltför kraftig höjning skulle

vidare, anförde utskottet, kunna innebära svårigheter för ägare av mindre

aktiebolag att införskaffa ytterligare kapital och driva verksamheten

vidare i bolagsform och även försvåra nyetablering. Vid en samlad bedömning

kom utskottet fram till att den i den då aktuella propositionen föreslagna

lägsta beloppsgränsen, 100 000 kr, var väl avvägd och borde godtas.

Utskottet tillstyrkte därför propositionen i denna del.

Även härefter har utskottet avstyrkt motionsyrkanden med krav på en

sänkning av den lägsta gränsen för aktiekapitalet, senast våren 2003 i

betänkande 2002/03:LU8, och riksdagen har följt utskottet.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets bedömning har det inte framkommit någon omständighet

som utgör skäl att nu ompröva riksdagens tidigare ställningstaganden i

fråga om lägsta beloppsgräns för aktiekapitalet i privata aktiebolag.

Motion N414 yrkande 9 bör därför avslås.

Redovisning av koldioxidutsläpp, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med krav på redovisning av

koldioxidutsläpp och annan information i klimatfrågor. Utskottet hänvisar i

huvudsak till pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet. Jämför

reservation 3 (v).

Bakgrund

Enligt 6 kap. 1 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554) skall

ett företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktigt

enligt miljöbalken lämna särskilda upplysningar om verksamhetens påverkan

på den yttre miljön. Bestämmelsen, som infördes den 1 januari 1999, utgör

ett tillägg till den allmänna upplysningsskyldighet i fråga om förhållanden

som är av betydelse för bedömningen av ett företags verksamhet, ställning,

resultat och utvecklingsmöjligheter - förhållanden som ibland kan vara

relaterade till miljön - som följer av nämnda paragrafs första och andra

stycke. Kopplingen till miljöbalkens tillståndsregler innebär att

uppgiftsskyldigheten bara omfattar anläggningar som är belägna i Sverige.

Bokföringsnämnden har i uttalandet (BFN U 98:2) Miljöinformation i

förvaltningsberättelsen uttalat sig om den närmare innebörden av

informationsskyldigheten enligt årsredovisningslagen. Enligt Bokföringsnämnden

krävs i första hand att bolaget skall ange att det bedriver tillstånds-

eller anmälningspliktig verksamhet och vad denna avser. För tillståndspliktig

verksamhet skall också anges om miljöpåverkan i huvudsak sker genom utsläpp

till luft, vatten eller mark eller genom avfall eller buller. Vidare skall

anges bl.a. om väsentliga tillstånd behöver förnyas och om förelägganden

enligt miljöbalken föreligger. Enligt Bokföringsnämndens uttalande är det

många gånger lämpligt att information också lämnas om verksamhet som

bedrivs utomlands.

Det förekommer även olika former av frivillig miljöredovisning. Ett exempel

är EMAS (Eco-Management and Audit Scheme), dvs. EU:s miljölednings- och

revisionssystem. Verksamheten regleras i en förordning som innehåller

bestämmelser om bl.a. formerna för frivillig miljörevision, krav på

miljörevisorer och innehåll i miljöredovisning.

Motionen

Maria Wetterstrand m.fl. (mp) anser i motion MJ401 att det behövs bättre

information om företag i andra avseenden än rent finansiella och att det

inte räcker med frivilliga åtgärder. Företag verksamma i Sverige bör därför

bli skyldiga att i sin årsredovisning ange koldioxidutsläppen från sina

anläggningar, både i och utanför Sverige, i absoluta tal och i relation

till företagets omsättning. Sverige bör enligt motionärerna ta upp

motsvarande krav i lämpliga internationella sammanhang. Motionärerna pekar

också på andra åtgärder som bör vidtas för att förbättra den klimatrelaterade

informationen. I motionen begärs ett tillkännagivande om bättre information

(yrkande 12).

Tidigare ställningstaganden

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande i januari 2002 i betänkande

2001/02:LU11. Utskottet hänvisade då till vad regeringen i november 2001

anförde i proposition 2001/02:55 Sveriges klimatstrategi. I propositionen

anges såvitt gäller miljöredovisning att området utvecklas fortlöpande

och att miljöindikatorer tas fram, bl.a. inom EMAS, vilket enligt regeringens

bedömning innebär att möjligheterna att på ett övergripande sätt jämföra

miljöinformation ökar. Redovisning av utsläpp har, anförs det vidare,

fått en ökad betydelse vid bedömningen av företag generellt men också i

förhållande till en eventuell handel med utsläppsrättigheter. Regeringen

avser, enligt vad som redovisas i propositionen, att göra en uppföljning

av vilka effekter som bestämmelsen om miljöredovisning i årsredovisningslagen

och Bokföringsnämndens riktlinjer har fått. Därefter kommer regeringen

att överväga när det är lämpligt att se över de nuvarande bestämmelserna.

Enligt utskottets mening borde resultatet av den aviserade uppföljningen

och översynen av gällande lagstiftning på området avvaktas innan riksdagen

överväger mer långtgående krav på miljörelaterad information i den

associationsrättsliga lagstiftningen. Riksdagen följde utskottets förslag

och avslog motionsyrkandet.

Utskottets ställningstagande

Såvitt utskottet har erfarit bereds frågan om en uppföljning av bestämmelserna

i årsredovisningslagen alltjämt inom Regeringskansliet. Som utskottet

tidigare har uttalat bör resultatet av den aviserade uppföljningen och

översynen av gällande lagstiftning på området avvaktas innan riksdagen

överväger mer långtgående krav på miljörelaterad information i den

associationsrättsliga lagstiftningen. Vad som i övrigt tas upp i motionen om

bättre information bör, enligt utskottets mening, inte heller föranleda

någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion MJ401 yrkande 12.

Redovisning av styrelsearvoden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion med krav på ändringar i årsredovisningslagen

såvitt gäller redovisning av styrelsearvoden och andra ersättningar till

styrelseledamöter. Utskottet hänvisar till pågående arbete på såväl

nationell som internationell nivå. Jämför särskilt yttrande (c).

Bakgrund

I 5 kap. 19-25 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) finns bestämmelser om

redovisning av löner och andra ersättningar och förmåner för bl.a.

styrelseledamöter, verkställande direktör och andra befattningshavare i ett

företags ledning. Enligt 5 kap. 20 § skall det av årsredovisningen framgå

hur stor del av räkenskapsårets löner och andra ersättningar som avser

gruppen styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande

befattningshavare och hur stor del som avser övriga anställda. Det sammanlagda

beloppet för respektive grupp skall anges. Tantiem och därmed jämställd

ersättning till styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande

befattningshavare skall anges särskilt. I 5 kap. 22 § föreskrivs att

uppgifter skall lämnas om det sammanlagda beloppet av kostnader och

förpliktelser som avser pensioner eller liknande förmåner till

styrelseledamöter,

verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare.

Vad som gäller för styrelseledamöter och verkställande direktör gäller

enligt 5 kap. 23 § även tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande

direktör. Enligt 5 kap. 25 § skall vidare, om företaget har träffat avtal

om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelseledamöter,

verkställande direktören eller andra personer i bolagets ledning, uppgift

lämnas om avtalen och de väsentligaste villkoren i avtalen. Denna reglering

är bl.a. avsedd att tillmötesgå de krav som ställts i olika sammanhang på

att företagen skall lämna en mer detaljerad information om ledande

befattningshavares anställningsförmåner och förekommande avtal om

avgångsvederlag

och motsvarande.

När utskottet i november 1995 behandlade förslaget till årsredovisningslag

uttalade utskottet, i det av riksdagen godkända betänkandet 1995/96:LU4,

bl.a. att regeringens förslag tillfredsställde de krav som bör ställas

på en öppen redovisning av förmåner mot bakgrund av de integritets-,

sekretess- och konkurrenshänsyn som gör sig gällande i sammanhanget,.

Näringslivets Börskommitté antog i augusti 2002 ett nytt regelverk angående

information om ledande befattningshavares förmåner. Det är regler som

skall tillämpas av börsnoterade bolag och som, när det gäller redovisning

av förmåner till personer i bolagets högsta ledning, bl.a. ställer vissa

krav på information beträffande var och en av styrelsens ledamöter.

Motionen

Lars Lilja och Sören Wibe (båda s) pekar i motion L310 på att det under

senare tid har riktats stor uppmärksamhet mot oskäliga ersättningar till

ledamöter i bolagsstyrelser. Motionärerna anser att årsredovisningslagen

bör ändras så att det av ett bolags årsredovisning framgår hur stort

styrelsearvodet är och hur det är fördelat på var och en av ordföranden,

vice ordföranden och övriga styrelseledamöter. Detsamma skall gälla andra

förmåner som har betalats ut till styrelseledamöterna. Ett tillkännagivande

begärs i enlighet med detta.

Pågående arbete

Den 5 september 2002 tillkallade regeringen en kommission för analys av

behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för det svenska näringslivet

(dir. 2002:115). Kommissionen, som antagit namnet Förtroendekommissionen,

har till uppgift att bl.a. granska om det förekommer förtroendeskadliga

företeelser inom det svenska näringslivet och, i så fall, kartlägga dessa.

Vidare skall kommissionen belysa näringslivets egna insatser i

förtroendeskapande syfte och analysera behovet av åtgärder som kan stärka och

säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. Kommissionen skall

bedöma om lagstiftning, offentlig reglering och näringslivets eget regelverk

behöver förändras och föreslå de åtgärder som bedöms nödvändiga. Bakgrunden

till uppdraget är bl.a. den debatt som förts kring företags redovisning

och förmåner för ledande näringslivsföreträdare. Kommissionen skall

redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2004 (dir. 2003:115).

Även inom EU pågår arbete på ifrågavarande område. I maj 2003 presenterade

kommissionen en handlingsplan för företagsstyrning. I handlingsplanen

föreslår kommissionen bl.a. krav på redovisning av förmåner till

företagsledningar, och då också till enskilda ledamöter, samt krav på

redovisning

av företagets principer för arvodering.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av vad som ovan redovisats kan utskottet konstatera att det

på såväl nationell som internationell nivå pågår ett, enligt utskottets

mening, angeläget arbete som ligger helt i linje med motionsönskemålen.

Enligt utskottets mening bör nu resultatet av detta arbete avvaktas innan

riksdagen tar något ytterligare initiativ i frågan. Motion L310 bör därför

för närvarande inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Näringsförbud

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion med krav på skärpning av reglerna om

näringsförbud i samband med konkurs. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Bakgrund

Lagen (1986:436) om näringsförbud har till syfte att förhindra att personer

som orsakar stora skador genom sin näringsverksamhet skall kunna fortsätta

med det. Lagen innebär en möjlighet att ingripa med förbud i ett fall då

det skulle framstå som stötande om en person som har begått allvarliga

oegentligheter i näringsverksamhet trots detta skulle få fortsätta att

ägna sig åt sådan verksamhet. Frågor om näringsförbud prövas av allmän

domstol. Ett näringsförbud skall vara tidsbegränsat och gälla under lägst

tre och högst tio år.

Frågan om näringsförbudsinstitutet fungerar effektivt har aktualiserats

i olika sammanhang. Förslag om en översyn i skilda avseenden av reglerna

om näringsförbud har vid flera tillfällen förts fram i motioner till

riksdagen. Under 1990-talet har också flera ändringar vidtagits i lagen om

näringsförbud. Näringsförbudslagsutredningen föreslog i betänkandet (SOU

1997:123) Ett effektivare näringsförbud en ny lag om näringsförbud, som

bl.a. innebar att möjligheterna att meddela näringsförbud skulle utvidgas.

Enligt förslaget skulle det införas ett antal presumtionsregler för

näringsförbud, där presumtionen skulle kunna brytas om särskilda skäl talade

mot förbud. En sådan presumtion skulle enligt förslaget gälla bl.a. vid

konkurs om näringsidkaren två eller flera gånger tidigare under de senaste

tio åren i den egenskapen varit inblandad i konkurser.

Näringsförbudslagsutredningens

förslag i nu redovisade delar har inte lett till lagstiftning.

Motionen

Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (båda s) framför i motion L332

krav på en skärpning av reglerna om näringsförbud. Enligt motionärerna

måste oseriösa personer med många konkurser bakom sig förhindras att driva

näringsverksamhet. Den som visar sig olämplig att driva näringsverksamhet

och inte följer gällande regler måste på ett effektivare sätt än i dag

kunna åläggas näringsförbud. I motionen begärs ett tillkännagivande med

detta innehåll.

Pågående arbete

Ekobrottsmyndigheten, Patent- och registreringsverket samt Riksskatteverket

beslutade i juni 2002 att i samverkan ta fram en rapport som belyser hur

näringsförbudens efterlevnad kan förbättras. I rapporten kommer förslag

till lagändringar och andra åtgärder som kan bidra till att

näringsförbudsinstitutet blir mera verkningsfullt att lämnas. Bakgrunden till

projektet är att regeringen i myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för

åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten årligen har uttalat att

myndigheterna skall effektivisera handläggningen av frågor om näringsförbud

så att lagstiftarens intentioner om näringsförbud som ett aktivt vapen i

kampen mot den ekonomiska brottsligheten kan förverkligas. Såvitt utskottet

erfarit kommer en slutrapport att lämnas under februari månad 2004.

Utskottets ställningstagande

I avvaktan på resultatet av den ovan redovisade myndighetsrapporten anser

utskottet att motion L332 inte bör föranleda någon vidare åtgärd från

riksdagen, och utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.

Reservationer

1. Ny associationsform för mindre företag, punkt 1

(c)

av Viviann Gerdin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation nr 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N329

yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser, i likhet med motionärerna, att aktiebolagsformen har många

fördelar. Många småföretagare har dock inte möjlighet att bedriva

näringsverksamhet i aktiebolagsform. Dels ställs höga krav på kapitalinsats,

dels medför regelsystemet mycket administration genom krav på offentlig

rapportering och lagstadgad revision. Regelsystemet behöver därför bli

enklare för mindre företag. Det finns anledning att pröva förenklade

företagsmodeller som är baserade på de principer som gäller för aktiebolag.

På sikt skulle en sådan förenklad företagsform kunna ersätta företagsformerna

enskild näringsverksamhet och handelsbolag. Liksom motionärerna anser jag

att nya företagsformer i enlighet med aktiebolagens redovisningsprinciper

bör prövas. Det får ankomma på regeringen att framlägga erforderliga

lagförslag i enlighet med det anförda.

Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion N329 yrkande

2, som sin mening ge regeringen till känna.

2. Aktiebolag utan vinstintresse, punkt 2 -

motiveringen (m, fp, kd,

c)

av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil

Kjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik von

Sydow (m).

Vi anser att utskottets yttrande under rubriken "Utskottets ställningstagande"

på s. 6 borde ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att dagens associationsformer inte lägger några

hinder i vägen för den s.k. sociala ekonomins fortsatta utveckling.

Verksamhet som hör till den sociala ekonomin kan organiseras på många olika

sätt, t.ex. genom ekonomiska eller ideella föreningar, stiftelser,

handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag, och aktörerna kan inom ramen

för den valda associationsformen själva välja att närmare organisera

verksamheten utifrån de givna förutsättningarna.

Det finns inget som tvingar ett aktiebolag att driva sin verksamhet i

strikt vinstmaximerande syfte. Bolagets ägare drar själva upp riktlinjerna

för verksamheten, och det finns många fall där aktiebolag har bildats

utan att ägarnas avsikt varit att över huvud taget göra vinstutdelningar.

Mot denna bakgrund bör, enligt utskottets mening, förslagen i betänkandet

(SOU 2003:98) Aktiebolag med begränsad vinstutdelning inte läggas till

grund för lagstiftning.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L336.

3. Redovisning av koldioxidutsläpp, m.m., punkt 5

(v)

av Tasso Stafilidis (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation nr 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ401

yrkande 12.

Ställningstagande

Jag delar de synpunkter som förs fram i motionen om vikten av bättre

information i klimatfrågor. Som anges i motionen bör alla företag redovisa

sina utsläpp av koldioxid, från anläggningar såväl i Sverige som utomlands.

Eftersom företagen inte frivilligt lämnar sådana redovisningar krävs det

tvingande lagstiftning på området. Det är också viktigt att Sverige tar

upp motsvarande krav i lämpliga internationella sammanhang, både inom och

utanför EU.

Regeringen har i proposition 2001/02:55 Sveriges klimatstrategi aviserat

en uppföljning av bestämmelserna om miljöredovisning i årsredovisningslagen

och Bokföringsnämndens riktlinjer. Någon sådan uppföljning har dock inte

kommit till stånd. Det är nu hög tid för regeringen att vidta åtgärder på

det här området. Jag anser att regeringen bör återkomma till riksdagen

med erforderliga lagförslag och även i övrigt, i enlighet med vad som

anges i motionen, vidta åtgärder som kan förbättra den klimatrelaterade

informationen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion MJ401 yrkande

12, som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Redovisning av styrelsearvoden, punkt 6 (c)

Viviann Gerdin (c) anför:

Jag anser i likhet med motionärerna att det av ett bolags årsredovisning

bör framgå hur styrelsearvoden och andra förmåner är fördelade på var och

en av ordföranden, vice ordföranden och övriga styrelseledamöter. Sådan

information skall enligt min mening redovisas på individnivå och inte som

ett sammanlagt belopp för hela gruppen. Att öppet redovisa löner och andra

förmåner är ett led i arbetet med att återskapa förtroendet för ledande

personer inom näringslivet. Särskilt i börsnoterade företag och

försäkringsbolag som förvaltar många människors insatta medel är det av vikt

att den högsta ledningens löner och förmåner redovisas. Det vilar ett

stort ansvar på alla ledare inom näringslivet att föregå med gott exempel

för att i det här avseendet vända dagens negativa trend.

Med hänvisning till att dessa frågor för närvarande är föremål för behandling

såväl nationellt som inom EU väljer jag att inte reservera mig utan

avvaktar resultatet av det arbetet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:L310 av Lars Lilja och Sören Wibe (båda s):

Riksdagen beslutar om ändring i årsredovisningslagen enligt vad i motionen

anförs.

2003/04:L315 av Eva Arvidsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av ett regelverk för socialt företagande och gemenskapsföretagande.

2003/04:L332 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om skärpta regler mot brottslig näringsverksamhet.

2003/04:L336 av Leif Jakobsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av en ny företagsform, aktiebolag utan vinstintresse.

2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad

i motionen anförs om bättre information.

2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i

motionen anförs om att pröva nya förenklade företagsformer i enlighet med

aktiebolagens redovisningsprinciper.

2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i

motionen anförs om att utreda vad sänkt kapitalinsats för dem som vill

starta aktiebolag kan få för konsekvenser.