Bet. 2003/04:LU13

Lagutskottets betänkande

2003/04:LU13

Åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och modemkapning

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet elva motioner från den allmänna

motionstiden år 2003 med krav på åtgärder från regeringens sida i syfte att

förhindra s.k. fakturaskojeri och modemkapning.

Utskottet föreslår, med hänvisning till pågående och aviserat arbete, att

riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och modemkapning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L208 yrkandena 1-3, 2003/04:L280,

2003/04:L321 yrkandena 1 och 2, 2003/04:L322, 2003/04:L323, 2003/04:L325

yrkandena 1 och 2, 2003/04:L327, 2003/04:L328, 2003/04:L342, 2003/04:L349

och 2003/04:T473 yrkande 2.

Reservation (m)

Stockholm den 17 februari 2004

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne

Carlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes

(s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v),

Rezene Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Anneli Särnblad Stoors (s),

Henrik von Sydow (m), Niclas Lindberg (s), Johan Löfstrand (s), Hillevi

Engström (m), Christin Nilsson (s) och Annika Qarlsson (c).

Utskottets överväganden

Åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och modemkapning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav på åtgärder från regeringens

sida i syfte att förhindra s.k. fakturaskojeri och modemkapning. Utskottet

hänvisar till pågående och aviserat arbete på området. Jämför reservation

(m).

Fakturaskojeri

Fakturaskojeri är en form av vad som brukar kallas negativ säljmetod eller

negativ avtalsbindning. Sådana förfaranden kännetecknas av att marknadsföraren

utnyttjar allmänhetens okunnighet om gällande rättsregler för slutande av

avtal till att skapa en oriktig föreställning om att bindande avtal har

kommit till stånd. Vid fakturaskojeri tillställs näringsidkare och

konsumenter fakturor, inbetalningsavier eller liknande meddelanden avseende

produkter som inte uttryckligen har beställts. Härigenom vilseleds mottagaren

i fråga om betalningsskyldigheten. I många fall har mottagaren inte ens

fått någon vara levererad eller tjänst utförd.

I 12 § andra stycket marknadsföringslagen (1995:450) finns en uttrycklig

bestämmelse om fakturaskojeri, vari föreskrivs att en näringsidkare vid

marknadsföring inte får tillställa någon fakturor, inbetalningsavier eller

liknande meddelanden avseende produkter som inte uttryckligen har beställts

och därvid vilseleda mottagaren om dennes betalningsskyldighet. Överträdelse

av bestämmelsen kan föranleda förbud vid vite, marknadsstörningsavgift

och skadeståndsskyldighet enligt 14, 22 och 29 §§ marknadsföringslagen.

Bestämmelserna tillkom på lagutskottets initiativ år 1996 (prop. 1995/96:81,

bet. LU14, rskr. 92).

Förfarandet kan också i många fall vara straffbart som bedrägeri enligt

9 kap. brottsbalken.

Fakturaskojeri har tidigare huvudsakligen varit ett problem för näringslivet.

Under senare tid har dock även enskilda personer och föreningar kommit

att drabbas, bl.a. genom utskick av fakturor som påminner om räkningar

från exempelvis försäkringsbolag, teleoperatörer och kommuner.

Såvitt framgår av rapporten Brott och bedrägerier mot handeln, som

presenterades av Svensk Handel i maj 2003, omsätter fakturaskojeriet omkring

1,6 miljarder kronor årligen. Enligt rapporten avser omkring hälften av

det beloppet de administrativa merkostnader som fakturaskojeriet orsakar

för företagen. Den andra hälften hamnar hos fakturaskojarna.

Modemkapning

Modemkapning innebär att det laddas ned ett uppringningsprogram, en s.k.

dialer, i en dator utan att användaren är medveten om det. Nedladdningen

kan ske på olika sätt, exempelvis via e-postmeddelanden, fildelningsprogram

eller i samband med att datoranvändaren surfar på Internet. Dialern styr

om modemet så att det ringer upp ett annat telefonnummer än den ordinarie

Internetoperatörens nummer. Omkopplingen av modemet kan ske till ett

betalnummer, dvs. ett telefonnummer som har en högre minuttaxa än vanliga

telefonnummer, till ett vanligt telefonnummer som i sig inte kostar mer

än ett lokalsamtal men där bolaget som tillhandahåller tjänsten har

prissatt den, eller till ett utlandsnummer som debiteras genom den sedvanliga

taxan till det landet. Abonnenten faktureras antingen direkt av det företag

som äger det nummer som dialern ringer upp eller av den ordinarie

teleoperatören.

I lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ges vissa möjligheter

till skydd mot modemkapning. Lagen ålägger således den operatör som utses

att tillhandahålla tillgång till allmänt tillgängliga telefonitjänster

till en fast nätanslutningspunkt att på begäran av en abonnent avgiftsfritt

spärra vissa typer av utgående samtal eller nummer. Enligt lagen kan

operatören även åläggas skyldighet att tillhandahålla en spärr mot alltför

höga telefonräkningar. Post- och telestyrelsen får besluta vem som skall

utses till operatör.

Stiftelsen Etiska Rådet för Betalteletjänster har till uppgift att upprätta

och vidmakthålla etiska regler för innehållet i betalteletjänster och

deras marknadsföring samt att pröva ärenden som gäller innehåll och

marknadsföring av sådan information. Rådet har utfärdat riktlinjer för vilken

information som konsumenten skall erhålla innan en uppkoppling till en

betaltjänst sker. I de etiska reglerna anges bl.a. att vid uppringning

till ett betalsamtalsnummer måste kunden först informeras om vilket

telefonnummer som rings upp och vilken samtalskostnad som gäller. Kunden

måste dessutom uttryckligen acceptera att uppringning sker (punkt

F.2).

Enligt uppgift från Konsumentverket mottog verket under perioden augusti

2001 t.o.m. hösten 2003 över 1 000 skriftliga anmälningar och långt fler

muntliga förfrågningar i ärenden som rör modemkapning. Vidare kan nämnas

att Allmänna reklamationsnämnden under år 2003 fick in omkring 1 000

ärenden med yrkanden om återbetalning och betalningsbefrielse från krav på

betalning för uppkopplingar till Internet och betaltjänster via telefon.

Under samma år avgjordes omkring 570 sådana ärenden.

Motionerna

I motion L208 av Barbro Feltzing (mp) framhålls att fakturaskojeriet

omsätter stora belopp varje år och att företeelsen utgör ett stort problem

för näringslivet, inte minst för små, nystartade företag. Motionären anför

att de som ägnar sig åt fakturaskojeri ofta har många konkurser bakom sig.

Ett sätt att motverka fakturaskojeri vore därför att införa regler som

innebär att den som har varit inblandad i fem eller fler konkurser är

förhindrad att driva fortsatt näringsverksamhet (yrkande 1). En annan

åtgärd skulle, enligt motionären, kunna vara att ge Konsumentombudsmannen

möjlighet att förordna om näringsförbud vid grova överträdelser av den

marknadsrättsliga lagstiftningen (yrkande 2). I motionen begärs också ett

tillkännagivande om att regeringen skall ta initiativ till en översyn av

lagstiftningen i syfte att undersöka om det krävs lagändringar för att

förhindra fakturaskojeri (yrkande 3).

Lennart Klockare och Kristina Zakrisson (båda s) anför i motion L280 att

modemkapning och andra bedrägerier på Internet riskerar att leda till att

utnyttjandet av Internettjänster, exempelvis för e-handel, minskar dramatiskt.

Motionärerna begär ett tillkännagivande om behovet av att lagstiftningen

anpassas till den tekniska utvecklingen.

I motion L321 av Viviann Gerdin (c) anförs att det nu är hög tid att sätta

stopp för fakturaskojeri och modemkapning. I motionen begärs ett

tillkännagivande om att resurser måste avsättas för utredning och åtal av

oseriösa företagare som använder sig av bluffakturor (yrkande 1). Motionären

påpekar också att fakturaskojare och modemkapare ofta använder sig av

hotfulla inkassobolag för att driva in sina påstådda fordringar. Enligt

motionärerna bör därför reglerna för inkassoföretagens arbetsmetoder ses

över. I motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet härmed (yrkande

2).

Nils Fredrik Aurelius (m) understryker i motion L322 att fakturaskojeri

måste angripas på flera fronter. Motionären begär ett tillkännagivande om

att regeringen skall överväga lagändringar som innebär att

kreditupplysningsföretag

får upplysa om att en person är dömd för ekonomisk brottslighet och att

oskäliga ansökningar om betalningsföreläggande kan föranleda

skadeståndsskyldighet.

I motion L323 av Inger Segelström och Siw Wittgren-Ahl (båda s) begärs

ett tillkännagivande om att det bör göras en översyn av lagstiftningen

och dess tillämpning i syfte att förhindra modemkapning och främja säker

e-handel.

Mikael Odenberg m.fl. (m) anför i motion L325 att det nu är hög tid att

ta itu med hårdhandskarna med fakturaskojarna. Motionärerna lägger fram

en rad olika förslag till åtgärder på området, bl.a. införandet av

konkurskarantän vid ett visst antal konkurser samt en översyn av

marknadsföringslagen och reglerna för registrering av ansökningar om

betalningsförelägganden i kreditupplysningslagen. Det bör vidare, menar

motionärerna,

vara möjligt att inom ramen för gällande lagstiftning införa snabbare

och mer effektiva rutiner hos Patent- och registreringsverket när det

gäller ändringar i bolagsregistret, kontroll av målvakter och aktiekapital

samt likvidation av bolag som saknar revisor. Vidare borde Skattemyndigheten

agera snabbare mot fakturaskojare. Ifrågasättandet av auktorisationen för

revisorer borde även kunna ske snabbare. En attitydförändring hos polisen

är, enligt motionärerna, också nödvändig. I motionen begärs tillkännagivanden

om behovet av lagstiftning mot fakturabedrägeri (yrkande 1) och att

regeringen skyndsamt skall tillsätta en handlingsinriktad ekobrottskommission

mot bedrägerier medelst fakturor (yrkande 2).

Sonia Karlsson (s) anför i motion L327 att det troligen behövs lagändringar

både på de straffrättsliga och civilrättsliga områdena för att komma till

rätta med problemet med modemkapning. I motionen begärs ett tillkännagivande

härom.

Agneta Ringman m.fl. (s) understryker i motion L328 att straffen för

bedrägeri genom fakturaskojeri måste skärpas. Det kan inte, menar motionärerna,

vara rimligt att företagare, särskilt småföretagare, skall behöva ägna

tid och kraft åt att bevisa att en faktura är oriktig. Fakturabedrägeri

är således, menar motionärerna, inte bara brottslig verksamhet utan också

ett hinder mot företagsamheten. I motionen begärs ett tillkännagivande om

behovet av åtgärder mot fakturabedrägerier.

Britt-Marie Lindkvist och Anders Karlsson (båda s) framhåller i motion

L342 vikten av att åtgärder vidtas mot fakturaskojarna. Motionärerna

föreslår att kronofogdemyndigheten och kreditupplysningsföretag skall införa

rutiner som gör att de lättare kan kontrollera om man hanterar bluffakturor

åt oseriösa företag och att sådana fakturor inte registreras. Patent- och

registreringsverket bör dessutom få en tydligare roll på området, bl.a.

genom skärpta rutiner vid granskning av revisorer och aktiekapital. I

motionen begärs ett tillkännagivande om behovet av förbättrade möjligheter

att komma till rätta med fakturaskojeri.

I motion L349 av Marie Nordén m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om

behovet av en översyn av lagstiftningen i syfte att öka möjligheterna att

förhindra modemkapning.

Yvonne Andersson m.fl. (kd) anför i motion T437 att bedrägerier genom

modemkapning måste stoppas. I motionen begärs ett tillkännagivande om

behovet av lagändringar som gör det möjligt att lagföra personer som ägnar

sig åt modemkapning (yrkande 2).

Pågående och aviserat arbete

Organisationerna Svensk Handel och Svenskt Näringsliv har under ett flertal

år på olika sätt försökt motverka fakturaskojeri, bl.a. genom information

och rådgivning. Sålunda har Svensk Handel inrättat en s.k. varningslista

där man anger företag som ägnar sig åt fakturaskojeri. Svensk Handel och

Svenskt Näringsliv gav i december 2003 in två framställningar till

Regeringskansliet med förslag till åtgärder för att förhindra fakturaskojeri.

I framställningarna föreslås bl.a. införandet av ett skadeståndsansvar

vid oskälig ansökan om betalningsföreläggande, att postföretag inte längre

skall vara skyldiga att transportera obeställbara försändelser samt att

Postgirot ges möjlighet att vägra företag som ägnar sig åt fakturaskojeri

att öppna postgirokonto. Andra förslag är att rutinerna vid registreringar

av ansökningar om betalningsföreläggande ändras så att en ansökan i vissa

fall inte registreras hos Kronofogdemyndigheten och kreditupplysningsföretagen.

Därutöver föreslås att granskningsrutinerna hos Patent- och registreringsverket

skärps vad gäller revisorer och aktiekapital och att kreditupplysningsföretag

ges möjlighet att upplysa om att en person är dömd för ekonomisk brottslighet.

Framställningarna bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Konsumentverket har sedan slutet av 1990-talet arbetat med problematiken

kring modemkapningar, bl.a. genom information och stöd till konsumenter

och konsumentvägledare. Verket bistår även med underlag till polis,

åklagare och andra myndigheter. Dessutom har man låtit utveckla ett

datorprogram, den s.k. Bluffstopparen, som går att ladda ned gratis från

verkets hemsida. Programmet skyddar mot ofrivilliga uppkopplingar.

Konsumentombudsmannen har vidare i flera fall väckt talan i Marknadsdomstolen

i ärenden som rör marknadsföring av betaltjänster.

Även Post- och telestyrelsen har uppmärksammat problemet med modemkapning.

I november 2003 lanserade myndigheten en ny webbplats med information om

hur Internetanvändare kan skydda sig bättre, bl.a. mot modemkapning.

Webbplatsen är resultatet av ett uppdrag från regeringen och riktar sig

till hushåll, små- och medelstora företag, organisationer och myndigheter.

Konsumentverket, Post- och telestyrelsen samt Konkurrensverket överlämnade

i slutet av december 2003 rapporten Konsekvenser för konsumenter av nyligen

konkurrensutsatta marknader - Telemarknaden till regeringen. I rapporten

konstateras att konkurrensutsättningen av telemarknaden har lett till att

det nu finns en mångfald av aktiva operatörer på marknaden för fast

telefoni och att konsumenterna har fått ett betydligt större utbud att välja

mellan. Avregleringen har dock även medfört problem. Det enskilt största

problemet utgörs, enligt rapporten, av modemkapning. I rapporten anförs

att det är mycket angeläget att frågan hur konsumentskyddet i detta

avseende skall kunna tillvaratas på ett bättre sätt utreds skyndsamt.

Myndigheterna föreslår bl.a. att det införs antingen opt in- eller opt

out-lösningar vad gäller tillgången till betaltjänstutbudet, att teleabonnemang

kopplas till en kreditgräns som konsumenten själv kan välja, att abonnenten

ges möjlighet att komma överens med operatören att denne skall slå larm

om telefon- eller Interneträkningen stiger osedvanligt mycket och att det

erbjuds möjligheter att spärra vissa utlandsnummer. Dessa förslag skulle,

anförs det i rapporten, kräva ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk

kommunikation.

Den 7 januari 2004 anordnades inom Regeringskansliet ett seminarium om

fakturaskojeri och modemkapning med företrädare från olika

näringslivsorganisationer,

myndigheter och kommunal konsumentvägledning. Vid seminariet utbyttes

erfarenheter och lades fram olika förslag till åtgärder för att komma

till rätta med problemen med fakturaskojeri och modemkapning. Avsikten är

att seminariet skall följas upp vid ett ytterligare seminarium senare

under våren 2004.

Enligt vad utskottet har erfarit pågår därutöver inom Regeringskansliet

långt framskridet arbete med att utarbeta direktiv till en särskild

utredare med uppdrag att bl.a. överväga om det behövs någon förstärkning av

konsumentskyddet vid modemkapning. Enligt ett utkast till direktiv skall

övervägandena grundas på en avtalsrättslig analys av de situationer som

kan bli aktuella. Anser utredaren att skyddet bör stärkas skall övervägas

hur detta lämpligen kan ske. Utredaren skall förutsättningslöst se över

om det skydd som lagen om elektronisk kommunikation är avsedd att erbjuda

är tillräckligt eller om det krävs kompletteringar i något avseende. I

uppdraget skall ingå att vid behov föreslå såväl lagändringar som andra

åtgärder för att stärka konsumentskyddet på området. Enligt uppgift är

avsikten att regeringen den 19 februari 2004 skall besluta om direktiv

till utredaren.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att fakturaskojeri och modemkapning

utgör allvarliga samhällsproblem. Verksamheten synes växa med en oroväckande

hastighet och drabbar såväl näringslivet, organisationer, föreningar och

enskilda konsumenter. Därtill kommer att utvecklingen av seriös

näringsverksamhet i de berörda branscherna allvarligt försvåras. Modemkapning

innebär dessutom att tilltron till e-handeln bland konsumenterna kan komma

att allvarligt skadas. Mot den nu angivna bakgrunden är det enligt utskottets

mening angeläget att det omgående vidtas kraftfulla åtgärder på en bred

front för att förhindra fakturaskojeri och modemkapning. Utskottet kan

dock konstatera att det under senare tid har tagits en rad olika initiativ

som ligger väl i linje med motionsönskemålen. Utskottet välkomnar dessa

initiativ och vill för sin del understryka vikten av att de olika förslag

till åtgärder som lagts fram i motionerna blir föremål för närmare

överväganden inom ramen för det fortsatta arbetet. Detta gäller särskilt de

frågor som tas upp i motionerna L321 och T437 yrkande 2.

Vad gäller förslagen om införande av konkurskarantän och en möjlighet för

Konsumentombudsmannen att förordna om näringsförbud bör dock erinras om

att utskottet vid flera tidigare tillfällen har avstyrkt motionsyrkanden

med motsvarande inriktning (se bl.a. de av riksdagen godkända betänkandena

2000/01:LU21, 2001/02:LU19 och 2002/03:LU8). Utskottet har i dag ingen

annan uppfattning i dessa spörsmål. Skulle det emellertid under det

fortsatta arbetet visa sig att det finns skäl att i detta sammanhang på

nytt överväga dessa förslag, utgår utskottet från att regeringen tar

initiativ till sådana överväganden.

Mot bakgrund av vad som nu har anförts kan utskottet inte se att det i

dagsläget föreligger behov av någon ytterligare åtgärd från riksdagens

sida med anledning av motionerna. Utskottet kommer dock att noga följa

det fortsatta arbetet och återkomma i frågan om så skulle visa sig

erforderligt.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen skall avslå motionerna

L208, L280, L321, L322, L323, L325, L327, L328, L342, L349 och T437 yrkande

2.

Reservation

Åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och modemkapning (m)

av Inger René (m), Henrik von Sydow (m) och Hillevi Engström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fakturaskojeri. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:L325 yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:L208 yrkandena 1-3,

2003/04:L280, 2003/04:L321 yrkandena 1 och 2, 2003/04:L322, 2003/04:L323,

2003/04:L325 yrkande 1, 2003/04:L327, 2003/04:L328, 2003/04:L342,

2003/04:L349 och 2003/04:T473 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill understryka att det ökande antalet fakturabedrägerier utgör en

del av en växande organiserad ekonomisk brottslighet. Utöver den översyn

av lagstiftningen för att motverka s.k. fakturaskojeri som utskottet öppnar

för vill vi komplettera med effektivare åtgärder inom ramen för gällande

lagstiftning. Vi vill därför se ett ökat samarbete mellan olika myndigheter

och berörda aktörer. I detta syfte önskar vi att regeringen skyndsamt

tillsätter en handlingsinriktad ekobrottskommission mot fakturabedrägerier.

Vad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till

motion L225 yrkande 2 och med avslag på motionerna L208, L280, L321, L322,

L323, L325 yrkande 1, L327, L328, L342, L349 och T473 yrkande 2, som sin

mening ge regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:L208 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en begränsning av antalet konkurser införs i köplagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Konsumentombudsmannen bör ges möjlighet att förordna om

näringsförbud vid grova åsidosättanden på det marknadsmässiga området.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning om regler i köplagen enligt intentionerna i motionen.

2003/04:L280 av Lennart Klockare och Kristina Zakrisson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om Internethandel.

2003/04:L321 av Viviann Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att resurser avsätts för att låta utreda och åtala oseriösa

företag som tillämpar bluffakturor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över reglerna för inkassoföretagens arbetsmetoder.

2003/04:L322 av Nils Fredrik Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om åtgärder mot skojeriet med annonser och fakturor.

2003/04:L323 av Inger Segelström och Siw Wittgren-Ahl (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att stoppa bluffakturor på Internet och främja säker näthandel.

2003/04:L325 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om lagstiftning mot fakturabedrägerierna.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en handlingsinriktad

ekobrottskommission mot fakturabedrägerierna.

2003/04:L327 av Sonia Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om bluffakturor på Internet.

2003/04:L328 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om åtgärder mot fakturabedrägerier.

2003/04:L342 av Britt-Marie Lindkvist och Anders Karlsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av förbättrade möjligheter att komma till rätta med bluffakturor

till företag.

2003/04:L349 av Marie Nordén m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om otillbörlig Internetuppkoppling.

2003/04:T473 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett lagförslag som gör

det möjligt att lagföra IT-bedragare.