Bet. 2003/04:LU2

Lagutskottets betänkande

2003/04:LU2

Redovisning och värdering av finansiella instrument

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition

2002/03:121 Redovisning och värdering av finansiella instrument. I

propositionen lämnas förslag till lagändringar för genomförandet i svensk

rätt av ett EG-direktiv som innehåller redovisningsregler för icke-finansiella

företag och för kreditinstitut och värdepappersbolag. Förslaget innefattar

bl.a. nya värderingsbestämmelser och nya krav på tilläggsupplysningar.

Regeringen föreslår en möjlighet att tillämpa de nya reglerna fr.o.m. den

1 januari 2004. Beträffande kreditinstitut och värdepappersbolag föreslås

att dessa skall vara skyldiga att tillämpa värderingsreglerna fr.o.m. år

2005.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen. Utskottet

anser emellertid att övergångstiden för kreditinstitut och värdepappersbolag

bör förlängas något och föreslår därför att sådana företag skall vara

skyldiga att tillämpa de nya reglerna vid upprättandet av redovisningar

från det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2006 eller senare. I övrigt

föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redovisning och värdering av

finansiella instrument

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag

om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

2. lag om ändring i lagen

(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag med

den ändringen att i punkt 2 övergångsbestämmelserna årtalet "2004" skall

bytas ut mot "2005",

3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning

i försäkringsföretag,

4. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

Därmed

bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:121.

Stockholm den 30

oktober 2003

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har

deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen

(s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi Larsson (s), Tasso

Stafilidis (v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion

(s), Martin Andreasson (fp), Anneli Särnblad Stoors (s), Henrik von Sydow

(m), Niclas Lindberg (s), Johan Löfstrand (s), Ingemar Vänerlöv (kd) och

Annika Qarlsson (c).

Redogörelse för ärendet

I maj 2001 antogs ett EG-direktiv om redovisning

och värdering av finansiella instrument (2001/65/EG). Genom direktivet

ändrades redovisningsdirektiven och bankredovisningsdirektivet.

Inom

Justitiedepartementet upprättades därefter en promemoria som behandlar

genomförandet av direktivet såvitt gäller icke-finansiella företag (Ds

2002:42), och inom Finansdepartementet upprättades en promemoria som

behandlar motsvarande frågor för finansiella företag (Ds 2002:61). I

promemoriorna behandlas även en fråga om redovisning av s.k. omvända

förvärv.

Promemoriorna har remissbehandlats och ligger till grund för

förslagen i propositionen.

I propositionen föreslår regeringen - efter

hörande av Lagrådet - att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag

till ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen (1995:1560)

om årsredovisning i försäkringsföretag samt aktiebolagslagen

(1975:1385).

Regeringens förslag återfinns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga

2.

Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande.

Företrädare

för Svenska Bankföreningen, Svenska Handelsbanken, AB Svensk Exportkredit

och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har inför utskottet

framfört synpunkter på propositionens lagförslag. Vidare har en utfrågning

ägt rum med företrädare för Justitiedepartementet och Finansdepartementet.

I ärendet har även inkommit tre skrivelser, en från Svenska Bankföreningen,

en från Fristående Sparbankers Riksförbund samt en gemensam från AB Svensk

Exportkredit, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB och Kommuninvest

i Sverige AB.

Utskottets överväganden

Redovisning och värdering av finansiella

instrument

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens

lagförslag med den ändringen att övergångstiden för kreditinstitut och

värdepappersbolag förlängs med ett år. Ändringen innebär att kreditinstitut

och värdepappersbolag skall vara skyldiga att tillämpa de nya reglerna

vid upprättandet av redovisningar från det räkenskapsår som inleds den

1 januari 2006 eller senare.

Bakgrund

Inom EG har det utfärdats flera

direktiv som behandlar frågor om företagens redovisning. Direktiven har

till syfte att inom gemenskaperna skapa en minsta gemensam skyddsnivå för

delägare, borgenärer och andra som träder i förbindelse med ett företag.

Redovisningsdirektiven innehåller bl.a. bestämmelser om årsredovisning i

aktiebolag och vissa handelsbolag samt bestämmelser om skyldigheten för

samma företag att upprätta koncernredovisning. Särskilda direktiv har

antagits beträffande redovisningen för kreditinstitut och värdepappersbolag

(bankredovisningsdirektivet) samt för försäkringsföretag

(försäkringsredovisningsdirektivet).

I syfte att anpassa den svenska lagstiftningen

på redovisningsområdet till EG-direktiven infördes den 1 januari 1996 tre

nya lagar, årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen (1995:1560)

om årsredovisning i försäkringsföretag (prop. 1995/96:10, bet. LU4).

Årsredovisningslagen skall tillämpas av samtliga företag som är skyldiga

att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning, med undantag

för finansiella företag som skall tillämpa lagen om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag respektive lagen om årsredovisning i

försäkringsföretag. Årsredovisningslagen innehåller bestämmelser angående

företagens offentliga redovisning, dvs. om årsredovisning, koncernredovisning

och delårsrapporter m.m.

Kommissionen publicerade år 1995 ett meddelande

om en ny strategi på redovisningsområdet. Den nya strategin innebar att

Europeiska unionen skall lägga hela sin tyngd bakom det internationella

harmoniseringsförfarande som International Accounting Standards Board

(IASB) står bakom. Enligt kommissionen är det nödvändigt att vidta åtgärder

som garanterar att befintliga International Accounting Standards (IAS) -

dvs. de redovisningsstandarder som IASB har gett ut - är förenliga med

EG:s redovisningsdirektiv och att kommande standarder kommer att överensstämma

med gemenskapslagstiftningen. I ett senare meddelande från år 2000

konstaterade kommissionen bl.a. att de standarder som IASB står bakom borde

utgöra en utgångspunkt för den europeiska harmoniseringen på

redovisningsområdet.

Medlemsstaterna har därefter i olika sammanhang ställt sig

bakom en utveckling i den riktning som kommissionen har föreslagit. Det

har bl.a. kommit till uttryck genom antagandet den 1 maj 2001 av ett

EG-direktiv om redovisning och värdering av finansiella instrument. Genom

direktivet ändrades redovisningsdirektiven och bankredovisningsdirektivet.

Innehållet i ändringsdirektivet svarar mot en standard som IASB antog

under år 1998, IAS 39. I standarden behandlas frågor om redovisning och

värdering av finansiella instrument. Av standarden följer att vissa

finansiella instrument löpande skall värderas till verkligt värde. Ett

finansiellt instrument definieras av IASB som varje form av avtal som ger

upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld

eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Standarden kommer

därmed att beröra en mycket stor del av de poster som vanligen förekommer

i ett företags redovisning.

I sammanhanget bör även nämnas att kommissionen

har tagit initiativ till en förordning om tillämpning av internationella

redovisningsstandarder. Förordningen antogs den 7 juni 2002 (IAS-förordningen).

Enligt IAS-förordningen skall alla europeiska företag vars värdepapper är

noterade på en reglerad marknad senast fr.o.m. år 2005 upprätta sina

koncernredovisningar enligt de IAS som kommissionen godkänner för tillämpning

inom EU. Detta krav gäller direkt i medlemsstaterna, utan att några

nationella lagstiftningsåtgärder behöver eller ens får vidtas. Medlemsstaterna

kan utsträcka tillämpningsområdet för de antagna redovisningsstandarderna,

t.ex. genom att föreskriva att även andra företag skall följa

standarderna.

Propositionen

I propositionen anförs att Sverige till följd av

sitt medlemskap i EU är skyldigt att införliva bestämmelserna i direktivet

om redovisning och värdering av finansiella instrument med den svenska

rättsordningen. Regeringen föreslår att direktivets bestämmelser tas in

i årsredovisningslagen och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag.

Enligt direktivet skall medlemsstaterna i fråga om

samtliga bolag eller vissa kategorier av bolag tillåta eller fordra en

värdering till verkligt värde av finansiella instrument. Medlemsstaterna

får alltså själva besluta om bestämmelserna om värdering till verkligt

värde skall vara tvingande eller inte. De får också utforma de nationella

bestämmelserna så att dessa omfattar antingen alla eller enbart vissa

kategorier av bolag.

När det gäller de icke-finansiella företagen föreslås

en reglering där alla årsredovisningsskyldiga företag skall ges en möjlighet,

men inte en skyldighet, att använda sig av de nya värderingsreglerna.

Varje företag får således en möjlighet att på egen hand avgöra om det

finns anledning att gå över till de nya reglerna. Enligt regeringen kan

detta visserligen leda till sämre jämförbarhet mellan olika företag.

Beträffande de företag som har störst allmänt intresse, nämligen de noterade

företagen, torde emellertid de nya reglerna ändå komma att bli tvingande

fr.o.m. år 2005 när IAS-förordningen träder i kraft. Dessa företag kommer

alltså, anför regeringen, under alla förhållanden att upprätta jämförbara

redovisningar inom en nära framtid.

Beträffande kreditinstitut och

värdepappersbolag anför regeringen att finansiella instrument utgör ett

dominerande inslag i sådana företags balansräkningar. Enhetliga

värderingsprinciper är därför avgörande för att finansiell information skall

vara jämförbar mellan dessa företag. De nya reglerna överensstämmer också

med vad som på internationell nivå betraktas som en rättvisande redovisning.

Goda möjligheter till jämförelser mellan olika kreditinstitut och

värdepappersbolag samt en rättvisande redovisning är, anför regeringen, också

viktigt med hänsyn till de särskilda skyddsintressen som finns i dessa

företag. En värdering till verkligt värde överensstämmer vidare bäst med

kreditinstitutens och värdepappersbolagens interna styr- och kontrollsystem.

I propositionen konstaterar regeringen att kreditinstitut och värdepappersbolag

i hög grad har utnyttjat den nuvarande optionen att värdera derivat och

vissa överlåtbara värdepapper till verkligt värde. Vidare understryker

regeringen att de finansiella företagen under alla förhållanden måste ha

rutiner och resurser för att värdera sina finansiella instrument till

verkligt värde bl.a. för att kunna lämna de tilläggsupplysningar som krävs

enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter. Mot denna bakgrund

anser regeringen att kreditinstitut och värdepappersbolag skall vara

skyldiga att tillämpa direktivets värderingsprinciper.

Den i propositionen

föreslagna lagregleringen i övrigt innebär sammanfattningsvis följande.

Icke-finansiella företag skall ha möjlighet att använda sig av de nya

bestämmelserna om värdering av finansiella instrument såväl vid upprättandet

av årsredovisningen som vid upprättandet av koncernredovisningen.

Kreditinstitut och värdepappersbolag skall vara skyldiga att tillämpa

bestämmelserna både i årsredovisningen och i koncernredovisningen. Regeringen

gör bedömningen att huvudregeln liksom hittills bör vara att samma

värderingsprinciper skall tillämpas i både koncernredovisningen och

årsredovisningen. Huvudregeln bör, liksom hittills, kunna frångås om det finns

särskilda skäl. Finansiella instrument skall - med vissa undantag - kunna

redovisas till verkligt värde. Det verkliga värdet skall bestämmas på

grundval av det finansiella instrumentets marknadsvärde eller med hjälp

av sådana värderingsmetoder som ger en god uppskattning av marknadsvärdet.

Säkrade poster som redovisas i balansräkningen skall värderas enligt samma

principer som säkringsinstrumentet. Värdeförändringar på finansiella

instrument skall som huvudregel redovisas i resultaträkningen. Vissa slag

av värdeförändringar skall dock redovisas direkt i eget kapital. Nuvarande

regler i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

om värdering till verkligt värde av överlåtbara värdepapper som är

omsättningstillgångar tas bort och det preciseras att vissa värderingsregler

i lagen inte skall gälla för finansiella instrument som värderas enligt

de nya reglerna om verkligt värde. Regeringen gör bedömningen att det med

hänsyn till direktivet inte finns någon möjlighet för kreditinstitut och

värdepappersbolag att anskaffningsvärdera finansiella instrument som

används för att säkra värdeförändringar eller framtida kassaflöden hänförliga

till finansiella instrument som anskaffningsvärderas. Icke-finansiella

företag skall i sina årsredovisningar och, i förekommande fall,

koncernredovisningar lämna de tilläggsupplysningar om finansiella instrument

m.m. som anges i ändringsdirektivet. Bland annat skall upplysningar lämnas

om förekommande derivatinstrument. Företag som inte har värderat sina

finansiella instrument till verkligt värde och som har högst tio anställda

och högst 24 miljoner kronor i tillgångar skall dock inte vara skyldiga

att lämna uppgifter om derivatinstrument. I förvaltningsberättelsen skall

lämnas särskilda upplysningar om risker m.m., knutna till företagets

finansiella instrument. Detta skall dock inte gälla för företag med högst

tio anställda och högst 24 miljoner kronor i tillgångar. Kreditinstitut

och värdepappersbolag skall i sina årsredovisningar och, i förekommande

fall, koncernredovisningar lämna de tilläggsupplysningar som anges i

ändringsdirektivet. Dessa bolag skall vidare, i not eller i balansräkningen,

upplysa om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart

med beaktande av tillämpliga stabilitetsregler för rörelsen. Vissa andra

regler om tilläggsupplysningar i lagen om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag justeras med hänsyn till de nya reglerna för värdering

av finansiella instrument. Kreditinstitut och värdepappersbolag skall i

förvaltningsberättelsen lämna särskilda upplysningar om risker m.m. knutna

till företagens finansiella instrument.

I propositionen behandlas även

frågor om orealiserade vinster och kapitalskydd. Den föreslagna lagregleringen

på det området innebär sammanfattningsvis följande. Beträffande orealiserade

vinster i icke-finansiella företag gör regeringen bedömningen att det för

närvarande inte bör införas några utdelningsbegränsningar som särskilt

avser orealiserade vinster. Vad gäller orealiserade vinster i finansiella

företag föreslår regeringen att den nuvarande skyldigheten för kreditinstitut

och värdepappersbolag att sätta av vissa orealiserade vinster till en

särskild fond för orealiserade vinster under bundet eget kapital avskaffas.

Regeringen gör bedömningen att skyldigheten för försäkringsföretag att

sätta av vinster till sådana fonder bör inte behandlas i detta sammanhang.

Vidare gör regeringen bedömningen att det för närvarande inte bör införas

några nya upplysningskrav i förvaltningsberättelsen när det gäller av

styrelsen föreslagna vinstdispositioner i ett aktiebolag eller en ekonomisk

förening. Regeringen föreslår att styrelsen i kreditinstitut och

värdepappersbolag skall, i sitt förslag till vinstdisposition, lämna

upplysningar

om de överväganden som gjorts med hänsyn till tillämpliga ekonomiska

stabilitetsregler för den finansiella rörelse som bedrivs. Regeringen gör

bedömningen att det för närvarande inte bör införas några nya upplysningskrav

i förvaltningsberättelsen när det gäller av styrelsen föreslagna

vinstdispositioner i skadeförsäkringsbolag och livförsäkringsbolag som får

dela ut vinst.

Propositionen innehåller också ett förslag beträffande

s.k. omvända förvärv. Regeringen föreslår att om ett företag har förvärvat

ett annat företag genom att betala med andelar som det självt har gett ut

och kontrollen över det förvärvande företaget som en följd av det övergår

till nya ägare (omvänt förvärv), skall vid åtföljande upprättande av

koncernredovisning det förvärvade företaget anses som moderföretag och det

förvärvande företaget som dotterföretag.

De nya bestämmelserna föreslås

träda i kraft den 1 januari 2004. I fråga om icke-finansiella företag

skall bestämmelserna tillämpas vid upprättande av redovisningar för

räkenskapsår som inleds den 1 januari 2004 eller senare. Kreditinstitut och

värdepappersbolag får tillämpa bestämmelserna första gången vid upprättandet

av redovisningar för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2004 eller

senare. De skall dock vara skyldiga att tillämpa bestämmelserna vid

upprättandet av redovisningar för det räkenskapsår som inleds den 1 januari

2005 eller senare.

Utskottets ställningstagande

Propositionen innehåller

alltså förslag till lagändringar för genomförande i svensk rätt av ett

EG-direktiv som bygger på redovisningsstandarden IAS 39. Regeringen

föreslår att icke-finansiella företag skall ges en möjlighet att tillämpa

värdering till verkligt värde för finansiella instrument medan det för

kreditinstitut och värdepappersbolag föreslås tvingande bestämmelser.

Enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag har

kreditinstitut och värdepappersbolag redan i dag en möjlighet att värdera

många finansiella instrument till verkligt värde. Betydelse i sammanhanget

har även att noterade företag, enligt IAS-förordningen, senast fr.o.m. år

2005 skall upprätta sina koncernredovisningar enligt de IAS som kommissionen

godkänner för tillämpning inom EU.

Ingen motion har väckts med anledning

av propositionen. Under beredningen av ärendet har utskottet emellertid

erfarit att redovisningsstandarden IAS 39 är föremål för omarbetningar

och att IASB har för avsikt att senast i mars 2004 anta en reviderad IAS

39. Utskottet har vidare erfarit att EU-kommittén för redovisningsfrågor

avvaktar med att godkänna IAS 39 för obligatorisk tillämpning för noterade

företag inom EU enligt IAS-förordningen till dess att den omarbetade

versionen fastställts av IASB.

Med hänvisning till den pågående revideringen

av IAS 39 har Svenska Bankföreningen, Svenska Handelsbanken och Fristående

Sparbankers Riksförbund framfört synpunkten att kreditinstitut och

värdepappersbolag, på samma sätt som föreslås för de icke-finansiella företagen,

skall ges en möjlighet - inte en skyldighet - att tillämpa direktivets

värderingsregler. AB Svensk Exportkredit, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag

SBAB och Kommuninvest i Sverige AB har framfört synpunkten att övergångstiden

för kreditinstitut och värdepappersbolag bör förlängas så att direktivets

värderingsbestämmelser blir tvingande för kreditinstitut och värdepappersbolag

först fr.o.m. den 1 januari 2007.

Vad först gäller frågan om de nya

värderingsbestämmelserna bör vara tvingande för kreditinstitut och

värdepappersbolag anser utskottet att enhetliga värderingsprinciper är avgörande

för att finansiell information skall vara jämförbar mellan finansiella

företag. Med hänsyn till den erfarenhet av finansiella instrument som

sådana företag har kan det inte, enligt utskottets mening, anses betungande

med en redovisning till verkligt värde. Därtill kommer att en majoritet

av företagen redan i dag tillämpar en liknande marknadsvärdering för vissa

finansiella instrument. Mot denna bakgrund har utskottet inte någon annan

uppfattning än regeringen och anser således att kreditinstitut och

värdepappersbolag skall vara skyldiga att tillämpa direktivets

värderingsprinciper.

Utskottet övergår härefter till att behandla frågan från vilken

tidpunkt kreditinstitut och värdepappersbolag skall vara skyldiga att

tillämpa de nya värderingsreglerna. I propositionen har regeringen, som

tidigare redovisats, föreslagit att reglerna skall vara tvingande för

sådana företag fr.o.m. 2005. Om de föreslagna ändringarna av IAS 39 antas

är det osäkert om dessa kommer att vara helt förenliga med samtliga

bestämmelser som föreslås i förevarande proposition. En anpassning till den

reviderade IAS 39 blir då nödvändig, eventuellt efter det att motsvarande

justeringar gjorts i det underliggande direktivet. En sådan anpassning

hinner inte genomföras så att de kan tillämpas av bolagen fr.o.m. år 2005.

I sammanhanget måste även beaktas att EU-kommittén för redovisningsfrågor

har för avsikt att godkänna IAS 39 för obligatorisk tillämpning för

noterade företag inom EU enligt IAS-förordningen så snart en reviderad

version fastställts av IASB. Detta innebär att noterade företag fr.o.m. år

2005 kommer att bli skyldiga att tillämpa de nya värderingsprinciperna

vid upprättandet av sina koncernredovisningar. För att undvika att olika

värderingsprinciper tillämpas i koncernredovisningen respektive

årsredovisningen anser utskottet att det är angeläget att övergångstiden inte

förlängs längre än nödvändigt. Enligt utskottets mening torde en förlängning

med ett år vara tillräcklig för att nödvändiga anpassningar till en

reviderad IAS 39 skall kunna genomföras.

Utskottet föreslår således att en

ändring görs i övergångsbestämmelserna till lagen om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag som innebär att sådana företag skall

vara skyldiga att tillämpa de nya reglerna vid upprättandet av redovisningar

för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2006 eller senare. För det

fall det skulle visa sig att övergångstiden behöver förlängas ytterligare

förutsätter utskottet att regeringen omgående återkommer med erforderliga

lagförslag. Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot lagförslagen

eller de bedömningar som görs i propositionen och föreslår därför att

riksdagen antar lagförslagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition

2002/03:121 Redovisning och värdering av finansiella instrument:

Riksdagen

antar de i propositionen framlagda förslagen till

lag om ändring i

årsredovisningslagen (1995:1554),

lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

lag om ändring i

lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

lag om ändring

i aktiebolagslagen (1975:1385).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

2 Förslag till lag om

ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag

3 Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

4 Förslag till

lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)