Bet. 2003/04:MJU1

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2003/04:MJU1

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under år 2004, för

ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m., ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med planering,

upphandling och genomförande av miljöövervakning

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 30 000 000 kr under år 2005, högst 20

000 000 kr under år 2006 och högst 10 000 000 kr

under år 2007,

2. bemyndigar regeringen att under år 2004, för

ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m., ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

bilavgasverksamhet som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst

16 000 000 kr under år 2005,

3. bemyndigar regeringen att under år 2004, för

ramanslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

förvärv av eller intrångsersättning i från

naturvårdssynpunkt värdefulla naturområden som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 120 000 000 kr,

4. bemyndigar regeringen att under år 2004, för

ramanslaget 34:4 Sanering och återställning av

förorenade områden, ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med genomförande av saneringsinsatser,

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 250 000 000 kr under år 2005, högst 250

000 000 kr under år 2006 och högst 100 000 000 kr

under år 2007,

5. bemyndigar regeringen att under år 2004, för

ramanslaget 34:5 Miljöforskning, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med planering,

upphandling och genomförande av forskningsprojekt

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 30 000 000 kr under år 2005, högst

20 000 000 kr under år 2006 och högst 15 000 000

kr under år 2007,

6. bemyndigar regeringen att under år 2004, för

ramanslaget 34:9 Statens strålskyddsinstitut,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

strålskyddsforskning som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 10 500 000 kr

under år 2005 och högst 10 500 000 kr under år

2006,

7. bemyndigar regeringen att under år 2004, för

ramanslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med

kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 17 200 000 kr

under år 2005, högst 7 400 000 kr under år 2006

och högst 6 400 000 kr under år 2007,

8. bemyndigar regeringen att under år 2004, för

ramanslaget 34:14 Stöd till klimatinvesteringar,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

beslut om stöd till klimatinvesteringar som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 350 000 000 kr under perioden 2004-2009,

9. bemyndigar regeringen att under år 2004, för

ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande: Forskning,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling, och genomförande av

forskningsprojekt som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 180 000 000

kr under år 2005, högst 60 000 000 kr under år

2006 och högst 40 000 000 kr under år 2007,

10. anvisar anslag för budgetåret 2004 under

utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga

2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1

volym 11 utgiftsområde 20 punkterna 1-10

samt avslår motionerna 2003/04:MJ307,

2003/04: MJ334 yrkandena 6 och 17,

2003/04:MJ370 yrkande 6, 2003/04:MJ379

yrkande 2, 2003/04:MJ400 yrkandena 4 och 27,

2003/04:MJ401 yrkande 18, 2003/04:MJ431

yrkande 16, 2003/04:MJ450 yrkandena 1, 3-5,

2003/04:MJ469, 2003/04:MJ472 yrkandena 7, 20

och 32, 2003/04:

MJ474 yrkande 22, 2003/04:Fi240 yrkande 26

delvis samt 2003/04: Bo260 yrkande 4.

2. Naturvårdsavtal

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ215

yrkande 4, 2003/04:MJ404 yrkande 3 och

2003/04:MJ450 yrkande 2.

3. Finansiering av långsiktig forskning

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ400 yrkande

22.

Reservation (kd)

Stockholm den 25 november 2003

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Catharina Elmsäter-Svärd (m)*, Sinikka Bohlin (s),

Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar

Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina

Axelsson (s), Lars Lindblad (m)*, Carina Ohlsson

(s), Sverker Thorén (fp)*, Jan Andersson (c), Jan-

Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m)*,

Christin Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),

Marie Wahlgren (fp)* och Gunnar Goude (mp).

*) Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt

1.

2003/04

MJU1

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i

budgetpropositionen för år 2004 om anslagen inom

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 24

motionsyrkanden. Riksdagen har den 19 november 2003

fastställt utgiftsramen för utgiftsområdet till 3

770 566 000 kr i enlighet med finansutskottets

förslag. Den totala resursförstärkningen inom

utgiftsområde 20 uppgår till ca 400 miljoner kronor

år 2004, ca 320 miljoner kronor år 2005 och ca 350

miljoner kronor år 2006 i jämförelse med 2003 års

utgiftsnivå.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att

till nästa generation kunna lämna över ett samhälle

där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. De

av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen anger

vilket tillstånd som skall uppnås i ett

generationsperspektiv. Ett antal delmål för

miljökvalitetsmålen anger att en viss miljökvalitet

skall vara uppnådd eller att förändringar skall vara

genomförda vid en viss tidpunkt för att

miljökvalitetsmålen skall kunna uppnås inom en

generation.

Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag

tillstyrks och utskottet ställer sig bakom de

bedömningar som regeringen har redovisat. Motionerna

avstyrks.

I betänkandet finns 1 reservation och 5 särskilda

yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

och motionärernas förslag till fördelning av

utgifterna under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård. Regeringens förslag till utgifter har

utformats i samarbete med Vänsterpartiet och

Miljöpartiet. Detta förslag återfinns i bilaga 3.

Bakgrund

Politikområde Miljöpolitik

I utgiftsområdet ingår politikområde Miljöpolitik

och del av politikområde Forskningspolitik.

Regeringens samordning av miljöpolitiken och

ekologiskt hållbar utveckling har sin utgångspunkt i

detta utgiftsområde samtidigt som åtgärder för en

god miljö i stor utsträckning också finansieras inom

ramen för andra utgiftsområden. Forskningspolitiken

presenteras närmare under utgiftsområde 16.

Politikområdet omfattar frågor rörande naturvård

och biologisk mångfald, vatten- och luftvård,

sanering och efterbehandling av förorenade områden,

avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,

miljöövervakning, miljöforskning, kemikaliekontroll,

strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till

kärnkraften, meteorologi, hydrologi och oceanografi

samt internationellt miljösamarbete.

Verksamheten vid Naturvårdsverket,

Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut,

Statens kärnkraftinspektion, Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut och Statens institut för

ekologisk hållbarhet ingår i politikområdet. Vidare

hör Stiftelsen för institutet för vatten- och

luftvårdsforskning, Stockholms internationella

miljöinstitut, Kärnavfallsfondens styrelse, AB

Svenska Miljöstyrningsrådet och Sydkraft SAKAB AB

till politikområdet. Andra myndigheter med

verksamhet inom politikområdet är Boverket och

Kustbevakningen.

Mål

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att

till nästa generation kunna lämna över ett samhälle

där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Riksdagen beslutade (prop. 1997/98:145, bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) våren 1999 om 15

miljökvalitetsmål, som anger vilket tillstånd som

skall uppnås i ett generationsperspektiv. Målen

omfattar följande områden: Begränsad klimatpåverkan,

Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö,

Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen

övergödning, Levande sjöar och vattendrag,

Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt

levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker,

Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen

fjällmiljö och God bebyggd miljö.

Riksdagen har senare beslutat (prop. 2000/01:130,

bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36) om ett antal

delmål för miljökvalitetsmålen som anger att en viss

miljökvalitet skall vara uppnådd eller att

förändringar skall vara genomförda vid en viss

tidpunkt för att miljökvalitetsmålen skall kunna

uppnås inom en generation. Miljökvalitetsmålet

Giftfri miljö kompletterades med beslut om delmål

(prop. 2000/01:65, 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269)

under våren 2001. Delmål för miljökvalitetsmålet

Begränsad klimatpåverkan beslutades (prop.

2001/02:55, bet. 2001/02:MJU10, rskr. 2001/02:163)

under hösten 2001. Våren 2002 beslutade riksdagen

(prop. 2001/02:128, bet. 2001/02:

BoU14, rskr. 2001/02:291) om ytterligare ett delmål

under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 2002/03:117,

bet. 2003/04:MJU4, rskr. 2003/04:13) ytterligare två

delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård, politikområde

Miljöpolitik

Politikens inriktning samt resultatbedömning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har ingen erinran mot inriktningen

av regeringens politik och avstyrker därmed

motionsyrkanden om att anslå medel på nya

anslag (fp, kd, c). Utskottet har inget att

erinra mot regeringens redovisning av

insatserna inom och utom politikområdet eller

mot resultatbedömningen av verksamheten inom

politikområdet.

Propositionen

Inriktning

Sverige är ett föregångsland i omställningen till

ett ekologiskt hållbart samhälle. Genom en ambitiös

och pådrivande miljöpolitik skall Sverige aktivt

bidra till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt

hållbar utveckling, såväl nationellt som globalt.

Miljöpolitiken är en viktig del i regeringens

politik för hållbar utveckling. Arbetet med de av

riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen utgör

grunden för den nationella miljöpolitiken.

Miljömålsarbetet med dess systematik, delmål,

vägledande åtgärdsstrategier och regelbunden

utvärdering skapar stabilitet samtidigt som det

stimulerar till en pådrivande förnyelse av

miljöpolitiken. Målet är ett ekologiskt hållbart

Sverige.

Omsorgen om naturen och miljön - och deras

betydelse för folkhälsan - är en förutsättning för

vår välfärd, vårt långsiktiga välstånd och en viktig

drivkraft för en tillväxt som sker inom ramen för en

hållbar samhällsutveckling.

En rik natur är en viktig del av vår välfärd. Ett

aktivt friluftsliv, rekreation och naturupplevelser

kan motverka stress och utbrändhet och bidra till

ökad folkhälsa och livskvalitet. Det är ett viktigt

skäl till att skyddet av den biologiska mångfalden

är en av hörnstenarna i regeringens miljöpolitik.

Den förnyade naturvårds- och friluftspolitiken

sätter fokus på människan och naturens sociala

värden. En programsatsning på kommunal naturvård

inleds.

Havsmiljöfrågorna ges en fortsatt central roll i

miljöpolitiken.

Frågor om miljöns påverkan på barns hälsa står i

centrum för arbetet med en handlingsplan inom EU och

globalt. En internationell aktionsplan kommer att

antas vid en ministerkonferens i Budapest i juni

2004.

För att utveckla och förstärka kretsloppspolitiken

i syfte att skapa en hållbar avfallshantering följer

regeringen upp genomförandet av den

kretsloppsproposition som presenterades våren 2003.

Regeringen har tillsatt en utredare med uppgift att

lämna förslag till hur en skatt på avfall som

förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma

lämpligheten av att införa en sådan skatt eller om

andra ekonomiska styrmedel i stället bör förordas.

Klimatfrågan kommer fortsättningsvis att vara högt

prioriterad och av central betydelse i arbetet för

en hållbar utveckling. Nationellt är beskattningen

av koldioxid och energi viktiga ingredienser i den

framtida klimat- och miljöpolitiken tillsammans med

det handelssystem för utsläppsrätter och andra s.k.

flexibla mekanismer som nu byggs upp inom EU.

Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) är tillsammans

med satsningarna på investeringar i pilotprojekt för

vindkraft till havs och i fjällen viktiga instrument

för att främja investeringar i ny klimatvänlig och

förnybar energi.

En ökad satsning på teknikutveckling, nya

tekniklandvinningar och teknologiskiften är

avgörande för att nå hållbar utveckling och skapa

hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Sverige skall också agera aktivt för att EU skall

ta vara på de möjligheter som finns i ny teknik

genom ambitiösa mål och program för att öka

energieffektiviteten och användningen av alternativa

bränslen för att bekämpa växthuseffekten.

Luftföroreningsfrågor ges fortsatt hög prioritet i

miljöpolitiken.

Miljöprövningen av större industri- och

infrastrukturprojekt bör effektiviseras.

För att uppnå flera av de nationella

miljökvalitetsmålen krävs internationella insatser.

Resultatbedömning

Miljömålsrådet lämnade i juni 2003 sin årliga

rapport om uppföljning av Sveriges 15

miljökvalitetsmål. I årets rapport Miljömålen - når

vi delmålen? har Miljömålsrådet följt upp de 69

delmålen. De flesta delmålen skall ha nåtts år 2010.

De anger därmed inriktningen för miljöarbetet de

närmaste åren och utgör också en konkretisering av

miljökvalitetsmålen.

Miljömålsrådet har delat upp bedömningen av

möjligheten att nå delmålen i tre kategorier, delmål

som kommer att kunna nås utan att ytterligare

åtgärder vidtas, delmål som kan nås om ytterligare

åtgärder vidtas och slutligen delmål som kan bli

svåra att nå även om ytterligare åtgärder vidtas. Av

rapporten framgår att alla miljökvalitetsmål och

vissa delmål bedöms bli svåra att nå även om

ytterligare åtgärder vidtas. För flertalet delmål är

dock bedömningen att delmålen går att nå förutsatt

att beslut om nya åtgärder eller förändrade

styrmedel tas. Rapporten visar också på ett flertal

områden där miljöarbetet varit framgångsrikt och där

delmålen kommer att nås inom utsatt tidsram.

Miljömålsrådet bedömer att de svåraste

miljökvalitetsmålen att nå inom tidsramen är

Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen

övergödning och Levande skogar.

Begränsad klimatpåverkan

Enligt delmålet skall de svenska utsläppen av

växthusgaser minskas med 4 % till perioden

2008-2012 jämfört med 1990. Det är förbränningen av

fossila bränslen och utsläppen av koldioxid som

svarar för det största svenska bidraget till

växthuseffekten.

Enligt Miljömålsrådets rapport var utsläppen av

växthusgaser i Sverige 3 % lägre 2001 än 1990.

Utsläppen från energisektorn har minskat med 7 %

sedan år 1990 medan utsläppen från transportsektorn

har ökat med 8 %. De tunga godstransporterna står

för en stor del av ökningen.

Den senaste prognosen över de framtida utsläppen

av växthusgaser som gjordes i Sveriges tredje

nationalrapport till klimatkonventionen 2001 pekar

mot att utsläppen kommer att stabiliseras till år

2010 och därefter öka. Enligt prognosen är det i

huvudsak ekonomiska styrmedel, som energiskatter och

elcertifikat, som bedöms kunna leda till minskade

utsläpp. Även styrmedel inom avfallsområdet och

bilindustrins åtagande om lägre bränsleförbrukning

hos personbilar påverkar resultaten, liksom

utvecklingen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Ökade utsläpp från transportsektorn och från

industrin medför dock att de totala utsläppen ändå

inte minskar i prognosen.

Enligt Miljömålsrådets rapport kommer de svenska

utsläppen av växthusgaser till ca 80 % från

förbränning av fossila bränslen inom industrin och

transportsektorn och för el- och värmeproduktion.

Utsläppen från sektorn bostäder och service samt

från energiproduktionssektorn minskar medan

transportsektorns utsläpp ökar.

Utsläppsminskningar har skett inom

jordbrukssektorn och från avfallsdeponier.

Ytterligare åtgärder behövs för att delmålet om

utsläpp av svenska utsläpp av växthusgaser för åren

2008-2012 skall kunna nås.

Frisk luft

Enligt Miljömålsrådets rapport har utsläppen av

svavel halverats under 1990-talet, och halterna av

svaveldioxid är i dag låga. Den nivå som anges för

svaveldioxidhalt i delmålet överskrids endast på ett

fåtal platser i landet. Utsläppen av kväveoxider har

minskat med ca 25 % under samma period.

Åtgärdsprogram för hur miljökvalitetsnormen för

kvävedioxid skall kunna uppfyllas har inkommit till

regeringen från Länsstyrelsen i Stockholms län och

från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. De bereds

för närvarande i Regeringskansliet.

Bara naturlig försurning

Enligt Miljömålsrådets rapport visar den senaste

riksinventeringen från år 2000 av sjöar och

vattendrag att 10 % av sjöarna större än fyra hektar

är försurade. Försurade vattendrag kan inte

beräknas på tillförlitligt sätt i dag.

Andelen hög och mycket hög surhetsgrad i

skogsmarken har minskat från ca 24 % under 1983-1987

till ca 16 % tio år senare, 1993-1998. Enligt

Miljömålsrådets rapport är delmålet sannolikt

uppnått.

I Sverige har 7 500 sjöar kalkats, vilket

motsvarar ca 90 % av de försurade sjöarnas areal.

Den nationella plan som finns för kalkning för

perioden 2000-2009 ligger nu som grund för

kalkningsverksamheten.

Utsläppen av svaveldioxid har minskat under

perioden 1990-2001. Detta har skett genom åtgärder

inom flera sektorer. Inom energiproduktionen har det

genomförts genom att lågsvavliga oljor har använts,

och vid större anläggningar rökgasavsvavling, inom

processindustrin genom integrerade processåtgärder

och inom sjöfarten med farleds- och hamnavgifter.

Svavelskatten infördes år 1991. Anläggningar för

produktion av el och värme tillsammans med

förbränning i industrin stod för ca 60 % av

svaveldioxidutsläppen 2001. Enligt rådet kan ökad

användning av förnybara energislag, effektivare

energianvändning, grön skatteväxling och

klimatpolitiska åtgärder bidra till att utsläppen

minskar.

Även utsläppen av kväveoxider till luft har

minskat från 334 000 ton till 251 000 ton under

perioden 1990-2001. Åtgärder som har minskat

utsläppen av kväveoxider är skärpta avgaskrav på

personbilar och tunga fordon, miljödifferentierade

farledsavgifter för sjöfarten, avgaskrav på

arbetsmaskiner och kväveoxidavgifter.

För att Sveriges natur skall kunna återhämta sig

måste också utsläppen i övriga Europa minska

ytterligare, utöver Göteborgsprotokollets mål och

EG:s takdirektiv. Det internationella

luftvårdsarbetet är därför fortsatt högt

prioriterat.

Giftfri miljö

Kemikalielagstiftningen är harmoniserad inom EU, och

möjligheterna att införa nationella särregler är

begränsade. Därför bedrivs arbetet med att nå

miljökvalitetsmålet till stor del inom EU.

Bristen på kunskap om miljö- och hälsoegenskaperna

hos kemiska ämnen är stor. Enligt Miljömålsrådets

rapport fanns det år 1994-1995 minimidata om miljö-

och hälsoegenskaper endast för 14 % av alla

högvolymämnen inom EU:s program för existerande

ämnen. EG:s kommande kemikalielagstiftning föreslås

dock innehålla ett system för att ta fram kunskap

för kemiska ämnen.

En global kemikaliestrategi skall enligt

världstoppmötet i Johannesburg utarbetas till 2005.

I arbetet med riskbegränsning av enskilda ämnen

inom EU har bl.a. regler beslutats för att utöka

förbudet mot tennorganiska båtbottenfärger till att

gälla alla fartyg oavsett längd, för

arsenikimpregnering av virke, för vissa bromerade

flamskyddsmedel, för kortkedjiga klorparaffiner och

för azofärgämnen. Inom EU har man också kommit

överens om strängare kriterier för godkännande av

biocider.

Under år 2002 ökade verksamheten med

efterbehandling av förorenade områden.

Arbetsinsatsen i personår har nästan fördubblats vid

länsstyrelserna jämfört med 2001. Med bidrag från

anslaget är 193 objekt i olika skeden av

undersökning, medan 21 objekt är i åtgärdsfas. Fem

åtgärdsprojekt har avslutats men ännu inte genomgått

efterföljande miljökontroll och 14 projekt har

slutförts.

Skyddande ozonskikt

Halterna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären har

börjat avta som en följd av åtgärder i Sverige och

andra länder. Enligt Miljömålsrådets rapport måste

ändå flera åtgärder vidtas för att säkerställa att

den internationella avvecklingen av ozonnedbrytande

ämnen fortgår i tillräcklig takt och att

användningen i Sverige upphör.

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige sker

i dag främst som läckage från varor och produkter

där de används som köldmedier eller i

isoleringsmaterial. Enligt Miljömålsrådets rapport

bedöms användningen av gamla kylskåp, kylmöbler och

kylanläggningar till största delen ha upphört till

2010. De stora mängderna CFC (klorfluorkarboner) och

HCFC är emellertid lagrade i isoleringsmaterial i

byggnader, mark och rör med lång livslängd. Dessa

material kommer att bytas ut först vid ombyggnad och

rivning.

Naturvårdsverket har bl.a. föreslagit att

användning av kylanläggningar med HCFC-köldmedier

skall förbjudas senast till år 2010. Verket har

också föreslagit ett förbud mot överlåtelse av gamla

kylskåp med CFC. Förslagen bereds i

Regeringskansliet.

Säker strålmiljö

De myndigheter som främst arbetar med att nå

miljökvalitetsmålet är Statens strålskyddsinstitut

(SSI) och Statens kärnkraftinspektion (SKI).

Myndigheterna bedömer att säkerhets- och

strålskyddsläget är gott vid de svenska

kärnkraftverken. Även i övriga verksamheter med

strålning inom sjukvård, forskningsverksamhet och

industri fungerar strålskyddet tillfredsställande.

Ingen arbetstagare har fått en stråldos överstigande

gränsvärden under året.

Myndigheternas insatser har alltmer fokuserats mot

de lokaliseringsstudier för slutförvaret som SKB

bedriver i Östhammars och Oskarshamns kommuner, där

nu platsundersökningar har inletts. Som stöd till

SKI:s arbete har en rådgivande grupp etablerats med

både svenska och utländska experter.

Utvecklingen inom t.ex. telekommunikation, IT,

transport och säkerhetssystem medför fortsatt ökad

utbredning av elektromagnetiska fält i vår

omgivning. Forskningen har enligt Miljömålsrådets

rapport hittills inte givit några säkra belägg för

att elektromagnetiska fält orsakar ohälsa. Rådet

betonar dock behovet av ytterligare

forskningsinsatser och föreslår att ett nationellt

forskningsprogram om biologiska effekter av

elektromagnetiska fält inrättas.

Regeringen har för avsikt att under mandatperioden

lämna en forskningspolitisk proposition till

riksdagen. Inför denna proposition har regeringen

givit flera aktörer inom forskningsområdet i uppdrag

att utarbeta forskningsstrategier för sina

verksamhetsområden.

Ingen övergödning

Närsaltsutsläppen till vatten minskar inte i

tillräcklig omfattning. Särskilt svårt att nå målet

blir det i de södra delarna av Sverige eftersom

belastningen har varit och är störst där. Dessutom

försvåras måluppfyllelsen av de naturliga systemens

långsamma återhämtningsförmåga. Utvecklingen ser

dock enligt Miljömålsrådets rapport positiv ut

beträffande de svenska utsläppen av kväveoxider och

ammoniak till luften.

Enligt rapporten bedöms en minskning om 15 % av

fosforutsläppen ha skett men en stor osäkerhet råder

i beräkningarna. Bristerna i utsläppsstatistiken

behöver åtgärdas om möjligheterna att nå målet skall

kunna bedömas. Ytterligare åtgärder behövs när det

gäller enskilda avlopp som är en betydande källa

till utsläpp av såväl fosfor som kväve.

Kväveutsläppen till vatten har minskat, och nästan

tre fjärdedelar av allt kommunalt avloppsvatten vid

Sveriges kuster har genomgått särskild kväverening.

Miljömålsrådet pekar på att skogsindustrin står för

merparten av industrins kväveutsläpp men att

skogsindustrin genom lämpliga åtgärder kan minska

sina utsläpp till hälften 2010.

Inom ramen för åtgärdsprogrammet "Greppa näringen"

genomförs för närvarande ett omfattande

rådgivningsprogram som syftar till att stötta

lantbrukarna med kunskap och verktyg för åtgärder

för att minska förlusterna av kväve, fosfor och

ammoniak.

Naturvårdsverket har utvärderat hur nyanlagda

våtmarkers placering påverkar reningen av kväve och

studerat hur effektiva fånggrödor är för att fånga

upp kväve. Våtmarkens läge i förhållande till havet

har stor betydelse för hur effektiv reningen blir.

De nyanlagda våtmarkerna har hittills betytt mer för

den biologiska mångfalden än för att minska

kväveläckaget - vilket till viss del kan bero på att

de inte placerats för att nå detta syfte. Våtmarker

i kustnära slättbygder gör störst nytta för att

minska kväveläckaget till havet. Jordbruksverket

arbetar på regeringens uppdrag med att ta fram

riktlinjer för hur och var våtmarker bör anläggas

för att nå bästa effektivitet som närsaltsfälla.

Levande sjöar och vattendrag

Enligt rapporten bör delmålet om utsättning kunna

nås under förutsättning att Fiskeriverkets strategi

efterlevs och illegala utsättningar motverkas genom

information och tillsyn.

Naturvårdsverket har i år startat det nya

programmet Aqualiens (Aquatic Alien Species), som

studerar introduktion av främmande arter i akvatisk

miljö. Programmet är inriktat på att öka kunskapen

om hur man bedömer de ekologiska och ekonomiska

riskerna med att det kommer in nya arter. Aqualiens

studerar effekterna av både avsiktlig och oavsiktlig

spridning.

Arbete med identifiering av behov av

åtgärdsprogram för hotade arter och bestånd samt

utveckling av arbetssätt för åtgärdsprogram pågår.

Regeringen följer arbetet. Arbetet med hotade arter

och stammar av fisk i sjöar och vattendrag bör

intensifieras och skyddet av dessa nyckelmiljöer

utökas. Skyddet av värdefulla akvatiska miljöer bör

generellt sett utökas och förstärkas och

fiskesamhällen skyddade från fiske skapas.

Grundvatten av god kvalitet

Arbetet med att inventera vilka geologiska

formationer som kan anses vara av vikt för

vattenförsörjningen i ett nationellt eller regionalt

perspektiv pågår vid Sveriges geologiska

undersökning. Verket kommer också att föreslå vilka

formationer som behöver ett långsiktigt skydd.

Stora förändringar i grundvattennivåerna orsakar

skred och ras, sättningsproblem och påverkar

dricksvattenkvaliteten. Sju kustlän anger att de har

problem med saltvatteninträngning i grundvattnet.

De mest påtagliga problemen med föroreningar i

brunnsvatten gäller nitrat i de sydliga

jordbruksintensiva länen, bekämpningsmedel i Skåne,

Uppsala, Västmanlands och Gotlands län samt ökande

kloridhalter i anslutning till saltade vägar i södra

och mellersta Sverige samt utmed Norrlandskusten. I

landets södra delar är grundvattnet också starkt

påverkat av försurning.

Saltning av vägar innebär fortfarande ett problem,

särskilt för enskilda brunnar i närheten av vägar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Arbetet med att bevara skyddsvärda miljöer går

framåt, och möjligheterna att få till stånd nya

marina naturreservat har blivit gynnsammare i flera

kustlän. Inga nya reservat i marin miljö har dock

inrättats under året, men diskussioner pågår mellan

flera länsstyrelser och lokala intressenter. Vidare

pågår diskussioner mellan Naturvårdsverket och

Fiskeriverket om möjligheten att avsätta ett större

marint område där fiskeförbud skall gälla. Arbetet

med att bilda marina reservat har gått långsamt.

Regeringen bedömer att det är angeläget att skyddet

för dessa miljöer ökas, inte minst mot bakgrund av

ökande internationella krav på nätverk av skyddade

områden, bl.a. Natura 2000. Delmålet om att

ytterligare fem marina områden skall vara skyddade

som reservat skall vara uppnått senast 2005.

Fiskeriverket har verkat för att intensifiera det

internationella arbetet med återhämtningsplaner för

torsk i alla våra vatten och för övriga torskfiskar

i Västerhavet. Arbetet med bevarande av laxbestånden

fortsätter, och märkning av odlad lax kommer nu att

ske så att vild lax kan skiljas från odlad.

De senaste åren har oljetransporterna i Östersjön

ökat betydligt och ökningen kommer att fortsätta,

vilket medför en ökad risk för olyckor med

oljeutsläpp som följd. Denna utveckling ställer

ökade krav på det förebyggande arbetet, arbetet med

att förhindra och begränsa olyckor samt förmågan att

bekämpa ett större oljeutsläpp. Utsläpp från fartyg

är i hög grad ett problem som Sverige delar med

länderna i närområdet, varför internationell

samverkan är en förutsättning för såväl det

förebyggande arbetet som för förmågan att kunna möta

ett eventuellt större oljeutsläpp. Kustbevakningens

deltagande i det internationella samarbetet, bl.a.

inom ramen för Helcom, EU, Bonn-överenskommelsen och

Köpenhamnsavtalet, är därför betydelsefullt.

I enlighet med vad regeringen redovisade i

budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1,

utg.omr. 6 och 20) kommer Kustbevakningens anslag

att utökas med ca 50 miljoner kronor från 2004 i

syfte att uppnå delmålet om att utsläpp av olja och

kemikalier från fartyg skall minimeras och vara

försumbara senast år 2010.

Myllrande våtmarker

Av den areal som skall skyddas enligt

Myrskyddsplanen har hittills 69 % säkerställts genom

avtal och markförvärv, vilket innebär att

ytterligare 4 % av myrskyddsplanens areal har

skyddats under 2002. Under perioden 1995-2002 har

skyddstakten varit ca 7 500 hektar per år.

Regeringen konstaterar att takten i skyddet av

våtmarker varit på ungefär samma nivå de senaste

åren och finner i likhet med Miljömålsrådet att

takten i skyddsarbetet behöver höjas om delmålet

skall nås. Regeringen finner det angeläget att

Miljömålsrådet i sin fördjupade prövning anger vilka

åtgärder som behöver vidtas för att delmålet skall

uppnås.

För att nå delmålet att anlägga eller återställa

12 000 hektar våtmarker och småvatten i

odlingslandskapet bör årligen ca 1 200 hektar

anläggas eller återställas. Nya eller restaurerade

våtmarker uppgår till högst 800 hektar per år under

perioden 2000-2002. Regeringen konstaterar i likhet

med Miljömålsrådet att takten i restaureringsarbete

m.m. behöver öka för att delmålet skall uppnås.

Regeringen finner det angeläget att Miljömålsrådet i

sin fördjupade prövning anger vilka åtgärder som

behöver vidtas för att delmålet skall uppnås.

Riksantikvarieämbetet har i fält granskat 55 anlagda

våtmarker i två län. Enligt ämbetet hade våtmarkerna

endast i undantagsfall lett till god kulturmiljö. De

flesta utgjordes av grävda dammar med relativt sett

stor vattenspegel men liten areal angränsande

våtmark. Regeringen delar ämbetets syn att

kvaliteten på anlagda våtmarker bör höjas med hänsyn

till kulturmiljövärdena.

I landet som helhet är ungefär 270

våtmarksberoende arter hotade. Av dessa ingår 24 i

EG:s art- och habitatdirektiv. Särskilda

vägledningsdokument kommer att tas fram för att

dessa arter skall bevaras på gynnsam nivå.

Levande skogar

Den ökande arealen skyddad mark ökar på sikt behovet

av insatser för vård och förvaltning av de redan

skyddade markerna.

Enligt regeringens bedömning bör de på senare år

ökade resurserna för skydd av värdefulla

naturmiljöer och biologisk mångfald ge

förutsättningar för att öka takten i bildandet av

naturreservat. Måluppfyllelsen är i denna del också

beroende av resultaten för Myllrande våtmarker. Det

är också av betydelse att de olika styrmedel som

samhället förfogar över för att verkställa politiken

inte motverkar varandra. Naturvårdsverket och

Skogsstyrelsen har i uppdrag att gemensamt och i

samråd med länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet

analysera i vad mån regelverket eller den praxis som

utvecklats vid tillämpningen av de olika

skyddsinstrumenten naturreservat, biotopskydd och

naturvårdsavtal utgör hinder för ett effektivt

genomförande av ett långsiktigt skydd av värdefull

skogsmark. Uppdraget och förslag till eventuella

förändringar som kan behöva beslutas av riksdagen

eller regeringen skall avrapporteras under 2003.

Uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar

är starkt länkad till uppfyllelsen av de

skogspolitiska målen. Regeringen avser att redovisa

uppföljningen av skogspolitiken till riksdagen under

2003.

I stora delar av landet pågår inventeringar av

fornlämningar och kulturlämningar i skogsmark,

huvudsakligen inom projektet Skog och historia, som

sker i samverkan mellan Skogsstyrelsen,

Riksantikvarieämbetet och Arbetsmarknadsverkets

regionala och lokala organisationer. Det är enligt

Miljömålsrådet angeläget att inventeringarna blir

heltäckande över landet. Införandet av digital

kartteknik och förbättrad, riktad rådgivning från

skogsvårdsstyrelserna om förekomsten av kulturvärden

i skogen kan hjälpa till att minska skadorna på

fornlämningar och kulturlämningar. Att nå delmålet

är enligt rådet möjligt genom ett långsiktigt

arbete.

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk

produktion och biologisk mångfald är i dag utsatt

för såväl hot från luftföroreningar som lokal

påverkan på ekosystemet. En förutsättning för att

miljökvalitetsmålet skall nås är att målet Bara

naturlig försurning nås.

Ett rikt odlingslandskap

Minskningen av antalet arter i odlingslandskapet

fortgår. Ytterligare åtgärder behövs enligt

Miljömålsrådet för att vända denna negativa trend

och för att genomföra de åtgärdsprogram för hotade

arter i odlingslandskapet som inletts. Olika typer

av styrmedel och åtgärder för att bevara

ekonomibyggnader krävs.

Naturvårdsverket arbetar tillsammans med

Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet med att

utvärdera den gemensamma jordbrukspolitikens

effekter på den biologiska mångfalden. Utvärderingen

omfattar även miljöersättningarna inom miljö- och

landsbygdsprogrammet. Syftet är bl.a. att stärka

möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet.

Storslagen fjällmiljö

Enligt Miljömålsrådets rapport uppfyller endast ett

fåtal terrängskotrar i fjällen högt ställda

bullerkrav. För att delmålet för buller från

terrängskotrar skall nås måste därför de flesta

befintliga skotrar bytas ut. Det kommer enligt rådet

att behövas bl.a. ekonomiska styrmedel för att

stimulera bytet till tystare fordon. Arbetet med

miljökrav för fordon måste även drivas inom EU och

på frivillig väg inom branschen.

Naturvårdsverket har i samarbete med en rad

myndigheter tagit fram förslag till riktvärden för

bullerfria områden.

God bebyggd miljö

Enligt Miljömålsrådets rapport är God bebyggd miljö

ett komplext miljökvalitetsmål där även andra

aspekter än de som behandlas i delmålen behöver

tillgodoses. Trygghet, tillgänglighet och

delaktighet är exempelvis viktiga frågor för

människors upplevelse av en god bebyggd miljö.

Omhändertagande av avfall är en av de nödvändiga

infrastrukturerna i samhället. Regeringen anser att

avfallsplaneringen på lokal, regional och nationell

nivå behöver stärkas för att man skall uppnå ett väl

fungerande omhändertagande. Vidare finns ett behov

av ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer inom

avfallsområdet. Regeringen avser därför att inrätta

ett råd för avfallsfrågor vid Naturvårdsverket för

att bistå verket i genomförandet av

avfallspolitiken. Ytterligare åtgärder för att

förbättra omhändertagandet av avfall redovisas i

propositionen (2002/03:117) om ett samhälle med

giftfria och resurssnåla kretslopp. Regeringen

föreslår i propositionen två nya delmål om

biologiskt omhändertagande av matavfall och därmed

jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m.

under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

För att minska deponeringen har flera styrmedel

införts, exempelvis höjd skatt på deponerat avfall,

förbud mot att deponera brännbart avfall samt olika

avfallstaxor för hushåll och företag beroende på i

vilken grad man källsorterar. Deponiförordningen

bedöms enligt rådet vara ett tillräckligt styrmedel

för att delmålet om avfallsdeponier skall nås.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några

invändningar i revisionsberättelsen för 2002 från

Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens

strålskyddsinstitut SSI, Statens kärnkraftverk,

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

(SMHI) samt Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande.

Motionerna

Centerpartiet föreslår i motionerna MJ334 (c)

yrkande 6 och MJ469 (c) delvis att 200 miljoner

kronor avsätts till miljöbistånd. Biståndsmålet på

en procent av bruttonationalinkomsten bör nås inom

budgetperioden. Vidare yrkas i motionerna MJ334 (c)

yrkande 17 och MJ469 (c) delvis att 50 miljoner

kronor avsätts för en miljöfond för

kostnadseffektiva investeringar kring Östersjön.

Krav på rening, exempelvis kväverening från en

svensk industri, kan då antingen genomföras som en

investering inom verksamheten eller genom att

motsvarande investeringsbelopp läggs i en miljöfond,

som kan användas mer kostnadseffektivt på andra

sidan Östersjön.

En långsiktig strategi för sjöar och vattendrag

bör enligt Kristdemokraternas motion MJ400 (kd)

omfatta mer än bara åtgärder direkt i sjöarna

eftersom försurningen bl.a. är en följd av att

omgivande marker försurats. Enbart kalkning av sjöar

och våtmarker ger ingen varaktig effekt (yrkande 4).

Vidare anförs att det har varit svårt att utläsa ur

regeringens budgetförslag hur mycket som anslås till

kalkning. Kalkning bör därför redovisas separat.

Motionärerna föreslår att 30 miljoner kronor anslås

för skogsmarkskalkning. Medlen bör inledningsvis

redovisas på ett nytt anslag, men så småningom bör

hela den samlade kalkningsinsatsen sammanföras till

ett gemensamt anslag, eftersom en strategi med

sammanslagen sjö- och skogskalkning kan komma att

minska resursbehovet totalt sett (yrkande 27

delvis).

Folkpartiet föreslår i motion MJ472 att ett

särskilt Östersjökonto inrättas för att ställa

resurser till förfogande för Östersjösatsningar,

t.ex. reservatsbildningar och riktade

övervakningssatsningar (yrkande 7). I motionerna

MJ431 (fp) yrkande 16 och MJ472 (fp) yrkande 20

föreslås ett åtgärdsprogram mot markförsurning.

Kalkinsatser i sjöar är inte tillräckligt utan

behöver kompletteras med exempelvis skogskalkning

och askåterföring från värmeverk. Medel bör också

anslås för utökad kalkning, bl.a. i skogsområden.

Vidare föreslås i partimotionerna MJ472 yrkande 32

delvis och Fi240 yrkande 26 delvis att 10 miljoner

kronor avsätts till en hållbarhetskommission med

uppgift att finna de systemfel som motverkar hållbar

utveckling. En hållbarhetskommission bör få i

uppgift att se över vilka effektiviseringar och

moderniseringar av samhällets regelverk, styrmedel

och upplysningsverksamhet som behöver göras.

Utskottets ställningstagande

Resultatbedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att den

pågående utvecklingen av de tre åtgärdsstrategier

som riksdagen har antagit (strategin för effektiv

energianvändning och transporter, strategin för

giftfria och resurssnåla kretslopp samt strategin

för hushållning av mark och vatten och bebyggd

miljö) är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna

att nå miljökvalitetsmålen.

Utskottet instämmer i att genomförandet av

klimatinvesteringsprogram och ökade markköp för

biologisk mångfald år 2005 och 2006 kräver en god

framförhållning. Regeringen har därför uppmanat

Naturvårdsverket och länsstyrelserna att redan nu

påbörja planeringen och förberedelsearbetet inför

detta.

Begränsad klimatpåverkan

Utskottet instämmer i vad regeringen anfört om att

satsningen på de lokala investeringsprogrammen

bedöms bidra till att nå bl.a. miljökvalitetsmålet

Begränsad klimatpåverkan. Klimatfrågans växande

betydelse har gett skäl till att fokusera de

statliga bidragen på åtgärder som minskar utsläppen

av växthusgaser. Stödet till de lokala

investeringsprogrammen har därför ersatts med ett

stöd till klimatinvesteringsprogram.

Utskottet konstaterar att för att nå det

långsiktiga svenska klimatmålet till 2050 behövs ett

omfattande och långsiktigt omställningsarbete med

ytterligare insatser och internationell samverkan.

Frisk luft

Utsläppen av kväveoxider har enligt regeringen

minskat med ca 25 % under 90-talet. Som regeringen

anfört exponeras dock fortfarande ett mycket stort

antal personer för halter som överskrider

miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, även om det

endast gäller i ett fåtal av landets större

kommuner.

Enligt Miljömålsrådets rapport bedöms utsläppen av

kväveoxider kunna minska med 30-35 % från år 2001

till 2010 med genomförande av planerade åtgärder.

Utskottet instämmer i att avgörande för hur

utsläppen av kväveoxider kan minska är ytterligare

åtgärder som rör transport, energi och

arbetsmaskiner. Lokala åtgärder inom trafikområdet

som skulle bidra till att nå delmålet är enligt

rådet trafikplanering, trängselavgifter och

miljözoner.

Bara naturlig försurning

Som regeringen redovisat beräknas den kritiska

belastningen i skogsmark och sjöar komma att

överskridas på 13 % av arealen år 2010.

Undersökningar tyder på att många sjöar och mindre

vattendrag fortfarande kommer att vara försurade år

2010. Enligt rådet är utvecklingen till år 2020

svårbedömd, och även om de kritiska

belastningsgränserna underskrids kan

återhämtningstiden i naturen vara åtskilliga

decennier.

Som Miljömålsrådet och regeringen framhåller

behöver åtgärder vidtas för att minska skogsbrukets

försurande verkan.

Enligt rådet beräknas utsläppen av kväveoxider

minska till ca 160 000 ton år 2010 med nu fattade

beslut, och ytterligare åtgärder bör vidtas för att

minska utsläppen av kväveoxider. Utskottet instämmer

i att med genomförande av strategin för effektivare

energianvändning och transporter bedöms delmålet

kunna nås. Regeringen avser att behandla

åtgärdsstrategierna i samband med den fördjupade

utvärderingen av miljömålen under 2005.

Giftfri miljö

Som regeringen anfört väntas inte EG:s

kemikalielagstiftning lösa frågan om

informationssystem för andra varor än kemiska

produkter. Frivilliga system utvecklas därför i

avvaktan på gemensamma EU-regler. Sverige har varit

pådrivande för att det skall beslutas om ett globalt

harmoniseringssystem för märkning av kemiska

produkter.

Frivilliga åtaganden finns enligt propositionen

inom olika branscher, t.ex. byggbranschen där

byggvarudeklarationer har utvecklats, och

däckproducenter som har börjat tillverka däck utan

cancerframkallande högaromatiska oljor.

Utskottet konstaterar att för att delmålen skall

kunna nås fordras enligt Miljömålsrådets rapport ett

kraftfullt svenskt agerande i det fortsatta arbetet

med nya kemikalieregler inom EU och inom olika

internationella konventioner. Vidare behövs

nationella insatser, bl.a. för att påverka företagen

att arbeta målmedvetet för att uppnå bred

riskhantering.

Utformningen av EG-lagstiftningen på

kemikalieområdet är av stor betydelse för

möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet. Vid en

första bedömning av kommissionens förslag anser

regeringen att det inte är tillräckligt för att

miljökvalitetsmålet skall nås. Utskottet instämmer i

att regeringen bör verka för att förslaget skärps

och för att substitutionsprincipen skall ingå i den

nya kemikalielagstiftningen. Utskottet konstaterar

även regeringens avsikt att delta i utarbetandet av

en global kemikaliestrategi till år 2005.

Utskottet instämmer i att om miljökvalitetsmålet

skall kunna nås måste antalet åtgärder som genomförs

öka i såväl statlig som privat regi. Antalet

efterbehandlingsåtgärder som genomförs i privat regi

bör öka genom krav med stöd av miljöbalken mot

föroreningsansvariga tidigare verksamhetsutövare.

Skyddande ozonskikt

Utskottet konstaterar att den negativa inverkan på

ozonskiktet av ozonnedbrytande ämnen minskat. Den

senaste bedömningen av internationella forskare är

att en återhämtning av ozonskiktet över Europa kan

märkas tidigast år 2020 och att det är återställt

tidigast år 2050 under förutsättning att

Montrealprotokollet följs av alla parter.

Regeringen arbetar för att Montrealprotokollet och

dess tillägg skall följas av alla parter. Sverige

verkar också för en snabbare utfasning av HCFC

(klorfluorkolväten) i utvecklingsländer.

Säker strålmiljö

Utskottet noterar att det för att nå

miljökvalitetsmålet behövs en bättre helhetsbild av

strålkällor och deras påverkan på människor och

miljö. En sådan helhetsbild kan erhållas genom

miljöövervakning, forskning om strålningens

hälsoeffekter och undersökningar av hur människors

beteende och attityder påverkar hur mycket strålning

de utsätts för.

Ingen övergödning

Enligt Miljömålsrådets rapport krävs omgående

ytterligare åtgärder, såväl nationella som

internationella, för att miljökvalitetsmålet skall

nås inom en generation.

Naturvårdsverket har under året granskat hur

direktivet om rening av avloppsvatten från

tätbebyggelse genomförts i Sverige. Granskningen

visar enligt regeringen att det svenska regelverket

bör ses över på ett antal punkter. Utskottet

instämmer i att arbetet bör påbörjas under 2003.

Som regeringen anför har effekten av ersättningar

inom jordbruket, t.ex. för odling av fånggrödor,

senare jordbearbetning, regler för gödselhantering

och anläggning av våtmarker och småvatten för att

minska närsaltläckaget, varit mycket påtaglig.

Utskottet instämmer i att Miljö- och

landsbygdsprogrammet är av central betydelse för att

nå miljömålet Ingen övergödning samt Ett rikt

odlingslandskap.

Minskningen av utsläppen av ammoniak beror till

stor del på insatser inom jordbruket. Utskottet

konstaterar att en ammoniakkälla av ökande betydelse

är vägtrafiken, eftersom ämnet i viss utsträckning

bildas i bilarnas katalysatorer. Åtgärder behövs

inom transport- och industrisektorn, som ökat sina

utsläpp av ammoniak med 10 %. Transporter står

dessutom för merparten av utsläppen av kväveoxider.

Levande sjöar och vattendrag

Enligt Miljömålsrådets rapport är en förutsättning

för att uppnå miljökvalitetsmålet att de areella

näringarnas uttalade ambitioner om hänsyn till

sötvattensanknutna natur- och kulturmiljöer

efterlevs. Vidare måste arbetet för att långsiktigt

skydda områden med höga sötvattensanknutna

naturvärden intensifieras. För att skydd av

vattenförekomster skall få effekt bör vattenfrågorna

beaktas i den fysiska planeringen.

Vattenförsörjningsintressen bör prioriteras i

känsliga områden.

Utskottet instämmer i likhet med regeringen i

Miljömålsrådets slutsatser och understryker vikten

av att Fiskeriverkets strategi för utsättningar

efterlevs och att inga främmande arter sätts ut i

naturliga sjöar och vattendrag.

Grundvatten av god kvalitet

Miljökvalitetsmålet syftar till att i ett

långsiktigt perspektiv säkra tillgången på vatten av

god kvalitet och i tillräcklig mängd för samhällets

totala behov. Utskottet instämmer i att den

viktigaste åtgärden för att nå målet är att inrätta

skyddsområden för grundvattenförekomster där uttag

av dricksvatten görs eller planeras. Regeringen

anför att arbete pågår med kunskapsinsamling om

grundvattnets produktion, kvantitet och kvalitet i

förhållande till behovet samt med utveckling av

metoder och styrmedel för att säkerställa en hållbar

grundvattenhantering.

Som regeringen redovisar bör vattenfrågorna

beaktas i den fysiska planeringen för att skydd av

vattenförekomster skall få effekt.

Vattenförsörjningsintressen bör prioriteras i

känsliga områden. Enligt rådet får ofta

vattenintresset ge vika för andra samhällsintressen

vid konflikter t.ex. med infrastrukturutbyggnad,

naturgrus- och mineralutvinning,

livsmedelsproduktion och i vissa fall naturvård.

Genomförandet av EG:s ramdirektiv för vatten ger

grundvattnet en starkare ställning, men som

regeringen anför bör möjlighet skapas att ge

geologiska formationer skydd som riksintresse för

dricksvattenförsörjning. Kommunerna behöver också

ett bättre anpassat hydrogeologiskt och geologiskt

underlag för att i sin planering kunna anpassa

exploateringen till möjligheterna att långsiktigt

ordna vattenförsörjnings- och avloppsfrågorna.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Som regeringen anfört är kunskapsunderlaget

begränsat inte bara när det gäller områden i marin

miljö, utan även, med vissa regionala undantag, för

kulturmiljön. Kunskapsunderlaget behöver uppdateras

för att behovet av långsiktigt skydd skall kunna

preciseras.

Många kustsamhällen domineras i dag helt av

fritidsboende. Om antalet licensierade yrkesfiskare

fortsätter att minska riskerar detta att leda till

att tidigare fiskehamnar töms på fartyg och

verksamheter; fiskets anläggningar och

ekonomibyggnader försvinner eller omvandlas till

bostäder. Utskottet instämmer i att det kustnära

fisket är nödvändigt för att hålla skärgården

levande.

Som regeringen har aviserat bör arbetet med att

upprätta åtgärdsprogram för hotade arter påskyndas.

Fiskeriministrarna i EU-länderna beslutade i

december 2002 om en reform av den gemensamma

fiskeripolitiken, som påverkar förutsättningarna att

nå de fiskeriinriktade delmålen under

miljökvalitetsmålet. Även om Sverige önskat mer

långtgående förändringar i vissa fall får beslutet

anses som ett steg i rätt riktning för att uppnå ett

hållbart fiske. Utskottet instämmer i att detta

arbete behöver befästas och fördjupas.

Utskottet instämmer även i att Sverige fortsatt

bör agera kraftfullt internationellt för att inom EU

skapa gehör för ett uthålligt nyttjande baserat på

försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen och för

att alla beslut skall baseras på den vetenskapliga

rådgivningen.

En kraftfull övervakning av de värst drabbade

farledsstråken och det omfattande arbete som

Kustbevakningen har bedrivit nationellt och

internationellt under de senaste åren bedöms ha

bidragit till att antalet konstaterade illegala

oljeutsläpp till sjöss fortsätter att minska inom

svenskt ansvarsområde. Som regeringen anfört är det

angeläget att Kustbevakningen även fortsättningsvis

lägger stora resurser på detta område. Utskottet

delar regeringens uppfattning att arbetet med att

bilda marina reservat har gått långsamt samt att det

är angeläget att skyddet för dessa miljöer ökas.

Myllrande våtmarker

Som regeringen anför har takten i skyddet av

våtmarker varit på ungefär samma nivå de senaste

åren. Utskottet instämmer i att takten i

skyddsarbetet behöver höjas om delmålet skall nås.

Levande skogar

Endast ca 15 % av arealmålet om 320 000 hektar

skogsmark skyddad som naturreservat har uppnåtts

under den första tredjedelen av målperioden.

Utskottet konstaterar att redan år 2000 var den

frivilligt avsatta arealen ca 800 000 hektar

skogsmark, vilket innebär att arealmålet om 730 000

hektar frivilligt skyddad skogsmark i praktiken

redan är uppnått.

Utskottet instämmer i att för att delmålet om

långsiktigt skydd av skyddsvärd skogsmark skall

kunna uppnås till år 2010 krävs att tempot när det

gäller skydd av skogsmark ökas. Som regeringen

anfört krävs framför allt att länsstyrelsernas

insatser ökar. Ytterligare insatser för att nå

arealmålen för områden med biotopskydd och

naturvårdsavtal behövs också. Utskottet delar

uppfattningen att långsiktigheten och kvaliteten i

många frivilliga avsättningar är osäker, vilket

innebär att bedömningen av om delmålet nås blir

osäker och att ytterligare uppföljning är nödvändig.

Utskottet delar regeringens uppfattning att i det

fortsatta arbetet med att skydda skogsmark bör

friluftslivets behov ges ökad tyngd, såväl vid

säkerställande som vid förvaltning, skötsel och vård

samt information. Det gäller särskilt tätortsnära

områden och storstadsregionerna.

Utskottet konstaterar att för att nå delmålet om

ökad förekomst av faktorer som är av betydelse för

biologisk mångfald behövs framför allt riktad

rådgivning till skogsägarna för att öka arealen

äldre lövrik skog. Arealen föryngrad med lövskog

bedöms enligt Miljömålsrådet komma att öka. Mängden

hård död ved och arealen gammal skog ökar. Om målen

nås beror i huvudsak på hur skogsskötseln på den

ordinära skogsmarken bedrivs, t.ex. vilka bestånd

som väljs för avverkning och i vilken mån träd som

dör tillåts vara kvar i skogen. Rådgivning till och

kunskapsuppbyggnad hos skogsägarna är ett viktigt

medel för att påverka måluppfyllelsen.

Som regeringen anfört blir påtagliga förbättringar

av den biologiska mångfalden troligen inte synliga

förrän efter 2020, även om flera

grundförutsättningar för biologisk mångfald såsom

ökad andel död ved, flera grova träd, mer lövinslag

och bevarande av gammelskog kommer att förbättras

avsevärt. Den avgörande faktorn är att många av de

biologiska processerna på våra breddgrader helt

enkelt tar lång tid.

Ett rikt odlingslandskap

Som anförs i propositionen bevaras omfattningen av

ängs- och betesmarkerna i stort med nuvarande

åtgärder. För hela landet ökar arealerna av ängs-

och betesmarker. Det finns dock regionala

skillnader.

Vidare anförs att möjligheterna att nå

miljökvalitetsmålet är beroende av vad som sker inom

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och

utvecklingen inom andra politikområden. Som

regeringen har redovisat har den gemensamma

jordbrukspolitiken sedan år 2000 gynnat mångfalden

genom bl.a. djurbidrag och miljöersättningar inom

miljö- och landsbygdsprogrammet. Antalet betesdjur

har ökat, och brukarna har fått ersättning för

restaurering och skötsel. Delmål som har betydelse

för detta miljökvalitetsmål finns även inom

Myllrande våtmarker och Hav i balans samt levande

kust och skärgård. För att uppnå ett långsiktigt

bevarande av värdena kan åtgärder utanför

jordbrukspolitiken bli nödvändiga, framför allt inom

regionalpolitiken.

Utskottet instämmer i att det finns behov av att

utvärdera om ersättningarna på ett lämpligt sätt

säkerställer ett långsiktigt bevarande av värdefull

ängs- och hagmark. Regionala skillnader finns trots

att utvecklingen går åt rätt håll avseende ökad

areal hävdad mark.

Storslagen fjällmiljö

Regeringen redovisar att det ännu inte finns

tillräckliga uppgifter om tillståndet i fjällmiljön.

Riskerna för skador på mark och vegetation kan

endast bedömas indirekt i relation till antalet

terrängfordon och antalet renar. Antalet

terrängfordon har ökat obetydligt de senaste åren.

Renantalet har ökat med 5 %, och nästan hela

ökningen gäller Norrbotten.

Utskottet instämmer med regeringen i att ett

flertal åtgärder har påbörjats, men att ytterligare

åtgärder måste beslutas och påbörjas. Olika

verksamheter påverkar utvecklingen i fjällen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

storslagen fjällmiljö förutsätter renskötsel för att

ett betespräglat landskap skall upprätthållas.

Renskötseln bör fortsätta att bedrivas och utvecklas

på ett sätt som är hållbart för miljön. Utbyggnad av

vindkraften i fjällen såväl som i havsområden kan

påverka både natur- och kulturmiljövärdena och

möjligheterna att utöka arealen ostörda områden

negativt, om inte utbyggnaden föregås av omsorgsfull

fysisk planering.

Regeringen redovisar att Naturvårdsverket har

utvärderat det lokala och regionala arbetet med att

reglera färdsel med fordon i fjällen. Verkets analys

av färdselfrågan visade att endast fyra av femton

berörda kommuner utnyttjat möjligheten att reglera

terrängkörningen i fjällen. Det visade sig också

vara svårt för länsstyrelserna att tillgodose

nationella mål när de fattade beslut om skoterleder

och undantag för terrängkörning.

Enligt Miljömålsrådets rapport finns stora

skyddade områden i fjällen som innehåller både höga

kulturvärden och naturvärden. Dock behöver

representativiteten i skyddet ses över, och behovet

av ytterligare medel till skötsel och restaurering

utredas. Dessutom behöver kunskapen om fjällvärldens

kulturmiljöer, fornlämningar och bebyggelse

kompletteras. Utskottet delar regeringens och

Miljömålsrådets bedömning.

God bebyggd miljö

Utskottet instämmer i att kommuner och länsstyrelser

är viktiga aktörer i arbetet att nå målet God

bebyggd miljö. För att målet skall kunna nås behövs

enligt rådet mer resurser eller omprioriteringar på

lokal och regional nivå.

Enligt regeringens redovisning är bl.a. resurs-

och kompetensbrist allvarliga hinder för att nå

delmålet om planeringsunderlag. Mindre och

resurssvaga kommuner kan enligt rådet komma att

behöva extra stöd från staten för att delmålet skall

kunna nås. Delmålet för planeringsunderlag gäller

också andra planerings- och beslutsunderlag än de

kommunala, exempelvis trafikverkens

infrastrukturplanering. Det behövs utvecklingsarbete

för att följa upp den privata sektorns

beslutsunderlag. Regeringen anför att det ankommer

på berörda myndigheter att lämna det stöd som behövs

till den lokala nivån i arbetet med att nå delmålet.

Åtgärder längs det statliga vägnätet under år 2002

medförde att antalet bullerutsatta personer vid

ljudnivåer överstigande 65 dBA ekvivalentnivå

utomhus minskade med 3 300. Trots det ökade antalet

bullerutsatta personer från ca 18 500 till ca 20

200. Ökningen beror bl.a. på ökad trafik, högre

hastigheter och typ av beläggning. Utskottet

konstaterar att med nuvarande åtgärdstakt bedöms

målet för buller från vägtrafik inte uppnås 2005.

Omhändertagande av avfall är en av de nödvändiga

infrastrukturerna i samhället. Utskottet delar

regeringens uppfattning att avfallsplaneringen på

lokal, regional och nationell nivå behöver stärkas

för att man skall uppnå ett väl fungerande

omhändertagande. Vidare finns behov av ett utvecklat

samarbete mellan olika aktörer inom avfallsområdet.

Regeringen avser därför att inrätta ett råd för

avfallsfrågor vid Naturvårdsverket för att bistå

verket i genomförandet av avfallspolitiken.

Som regeringen anfört medför fortsatt utbyggnad av

fjärrvärmenätet samt höjda skatter och energipriser

troligen att ännu fler fastighetsägare byter

energikälla för uppvärmning så att

energianvändningens miljöbelastning minskar.

Flera studier visar på samband mellan dålig

ventilation och ohälsa. Utskottet instämmer i att

åtgärder för att öka efterlevnaden av redan gällande

lagstiftning på området kan komma att behövas för

att bidra till att delmålet om inomhusmiljö nås.

Utgiftsramen m.m.

Riksdagen har den 19 november 2003 bestämt

utgiftsramen för utgiftsområdet till 3 770 566 000

kr i enlighet med finansutskottets förslag. Den

totala resursförstärkningen inom utgiftsområde 20

uppgår till ca 400 miljoner kronor år 2004, ca 320

miljoner kronor år 2005 och ca 350 miljoner kronor

år 2006 i jämförelse med 2003 års utgiftsnivå.

När det gäller skogsmarkskalkning redovisade

utskottet vid behandlingen av 2003 års

budgetproposition (bet. 2002/03:MJU1 s. 28) att

Skogsstyrelsen har utarbetat ett åtgärdsprogram,

Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt

brukande av skogsmarken (meddelande 4-2001).

Utskottet har inhämtat att den försöksverksamhet som

pågått nu är avslutad.

Den 11 november 2003 anförde miljöministern i svar

på interpellation 2003/04:31 om den avbrutna

skogsmarkskalkningen att markförsurningen beror på

såväl atmosfärisk deposition av sura ämnen som

skogsbrukets uttag av basiska ämnen med skörden.

Vidare anfördes följande. Skogsstyrelsen har

bedrivit ett utmärkt projekt i Lygnern och

Nissandalen. Projektet har givit värdefulla

resultat, och Skogsstyrelsen har utifrån bl.a. detta

projekt föreslagit en mer övergripande strategi

inkluderande bl.a. viss skogsmarkskalkning och

utökade fältförsök. Frågan om utformningen av en

fortsatt skogskalkning och dess finansiering kommer

att aktualiseras i samband med den fördjupade

utvärdering av miljömålsarbetet som kommer att

presenteras för riksdagen 2005. Eftersom

miljömålsarbetet bedrivs integrerat, och både

åtgärder och effekter är ömsesidigt beroende av

varandra också mellan olika miljömål, är detta

nödvändigt. Även om jag vet att effekter av

skogsmarkskalkning tar långt tid att uppnå så har vi

ännu tid att analysera detta problem och skapa de

åtgärder som på det mest kostnadseffektiva sättet

uppnår uppsatta miljömål. Jag tror att vi i hög grad

är eniga om försurningsproblemens stora betydelse

och att vi vill bedriva kalkning i en så stor

omfattning som möjligt. Jag försäkrar er att jag ska

göra vad jag kan som miljöminister tillsammans med

Ulrica Messing, som har hand om skogsfrågorna och

Skogsstyrelsen för att vi ska kunna gå vidare i

enlighet med de förslag som skogsvårdsstyrelsen har

lagt fram. Min bedömning i dag är att det är

naturligt att göra det i samband med

miljömålsarbetet.

Som regeringen anfört i budgetpropositionen för år

2004 har Miljömålsrådet pekat på att åtgärder

behöver vidtas för att minska skogsbrukets

försurande verkan. Utskottet anser, bl.a. mot

bakgrund av vad som anförts i motionerna MJ400 (kd)

yrkande 4, MJ431 (fp) yrkande 16 och MJ472 (fp)

yrkande 20, att frågan om skogsmarkskalkning som

medel mot markförsurning kan vara en sådan åtgärd.

Utskottet har ingen erinran mot redovisningen av

politikens inriktning och avstyrker därmed förslagen

till nya anslag i motionerna MJ334 (c) yrkandena 6

och 17, MJ400 (kd) yrkandena 4 och 27 delvis, MJ431

(fp) yrkande 16, MJ469 (c) delvis, MJ472 (fp)

yrkandena 7, 20 och 32 delvis samt Fi240 (fp)

yrkande 26 delvis. Motionerna MJ334 (c) yrkandena 6

och 17 och MJ469 (c) delvis avstyrks även på den

grunden att yrkandena inte ryms inom den av

riksdagen fastställda ramen.

34:1 Naturvårdsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

Anslaget disponeras för Naturvårdsverkets

förvaltningskostnader, inkl. verkets kostnader för

att administrera den verksamhet som finansieras via

sakanslagen.

Från och med 2004 till och med 2006 överförs 3

miljoner kronor per år till anslag 34:2

Miljöövervakning m.m. för Aktiebolaget Svenska

Miljöstyrningsrådets arbete med miljökrav vid

offentlig upphandling.

Regeringen föreslår att anslaget 34:1

Naturvårdsverket för år 2004 uppgår till 323 434 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det

gäller medelsbehovet under anslaget.

34:2 Miljöövervakning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motioner om ytterligare medel till

ideella organisationer (c) och om

prioritering av miljöforskning och

miljöövervakning (m). Utskottet tillstyrker

även regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

För att ge goda förutsättningar för planering,

upphandling och genomförande av miljöövervakningen

föreslås att regeringen bemyndigas att under 2004

ingå ekonomiska förpliktelser, som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 30

miljoner kronor under 2005 högst 20 miljoner kronor

under 2006 och högst 10 miljoner kronor under 2007.

För att skapa goda förutsättningar för upphandling

av bilavgasverksamhet (hållbarhetskontroller)

föreslås regeringen bemyndigas att under 2004 ingå

ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare

åtaganden, innebär utgifter på högst 16 miljoner

kronor under 2005.

Regeringen föreslår att anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. för 2004 uppgår till 238 994

000 kr.

Motionerna

Enligt motion MJ370 (m) bör miljöövervakning

prioriteras. Med en bra miljöövervakning kan

miljöförstöring särskiljas från naturliga

variationer (yrkande 6 delvis).

Centerpartiet framhåller i partimotion MJ469 (c)

delvis att anslagen till ideella organisationer

verksamma inom natur- och kulturmiljöområdet bör

räknas upp med 5 miljoner kronor. I motion MJ474 (c)

framhålls vidare att om Sverige bör vara en

pådrivande kraft och ett föregångsland för

ekologiskt hållbar utveckling är det nödvändigt att

ta till vara det engagemang som redan finns i

verksamma organisationer (yrkande 22).

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört disponeras anslaget för

uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen,

för miljöövervakning, för bilavgasverksamhet, för

bidrag till vissa ideella organisationer samt för

bidrag till projektet Swedish Water House vid

Stockholm International Water Institute. Medlen till

uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen

och till miljöövervakning fördelas av Miljömålsrådet

vid Naturvårdsverket. Rådet fattar beslut om den

nationella miljöövervakningens inriktning samt

fördelar även medel till viss regional

miljöövervakning. En del av anslaget används också

för internationellt miljöövervakningsarbete och

arbete med internationell rapportering som en följd

av EG-direktiv och andra internationella åtaganden.

Utskottet har beträffande stöd till ideella

organisationer flera gånger framhållit (jfr bet.

2002/03:MJU1 s. 24) att regeringen för kommande

budgetår avser att behandla frågor om

fördelning av medel till ideella organisationers

miljöarbete i regleringsbrevet. Även för år 2003

reglerades fördelningen av dessa medel i regle-

ringsbrevet under anslaget 34:2 Miljöövervakning

m.m. Regeringen fördelade 2 miljoner kronor till

Internationella försurningssekretariatet, 2 miljoner

kronor till Naturskyddsföreningen och 600 000 kr

till Sveriges hembygdsförening. För ideella

organisationers internationella arbete anslogs 2,5

miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och avstyrker

motionerna MJ370 (m) yrkande 6 delvis, MJ469 (c)

delvis och MJ474 (c) yrkande 22. Utskottet

tillstyrker de bemyndiganden som regeringen

föreslår.

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motioner om förstärkning av

anslaget (fp) och om minskad

medelstilldelning (m, kd, c), om

naturvårdsavtal (m, c) och om kalkning av

skogsmark (kd). Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras för insatser för bevarande och

restaurering av värdefulla naturmiljöer och

biologisk mångfald med särskild inriktning på frågor

om områdesskydd, artbevarande, naturvårds- och

fastighetsförvaltning, viltförvaltning samt kalkning

av sjöar och vattendrag enligt bidragsbestämmelserna

som regleras i förordningen (1982:840) om

statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.

Anslaget används för ersättningar enligt 31 kap.

miljöbalken (1998:808) såvitt avser

Naturvårdsverkets ansvarsområde, kostnader för

förvärv för statens räkning av värdefulla

naturområden för biologisk mångfald och friluftsliv,

statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser

för skydd och förvaltning av värdefulla

naturområden, kostnader för artbevarandeåtgärder och

förvaltning av skyddade områden samt kostnader för

utredning, förhandling och värdering i samband med

säkerställande av ur naturvårdssynpunkt värdefulla

naturområden.

Under år 2004 beräknas 750 000 kr för berörda

länsstyrelsers arbete med ett regionalt miljö- och

hushållningsprogram för fjällområdet.

Regeringen föreslår att 4 560 000 kr överförs till

utgiftsområde 23 anslaget 43:1 Statens jordbruksverk

för insatser till följd av miljömålspropositionen

(prop. 2000/01:130) inom det nationella programmet

för växtgenetiska resurser.

I enlighet med beräkningar i budgetpropositionen

för år 2002 och som följer av riksdagens beslut med

anledning av regeringens förslag i propositionen

Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier

(prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr.

2001/02:36) och propositionen om Sammanhållen

rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57, bet.

2000/01:MJU9, rskr. 2000/01:174) ökar anslaget

fr.o.m. 2004.

Regeringen föreslås bemyndigas att under 2004 ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av

eller intrångsersättning i ur naturvårdssynpunkt

värdefulla naturområden som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter om högst 120 miljoner

kronor under 2005.

Regeringen föreslår att anslaget 34:3 Åtgärder för

biologisk mångfald för 2004 uppgår till 1 441 197

000 kr.

Motionerna

Enligt motionerna MJ215 (m) yrkande 4, MJ404 (m)

yrkande 3 och MJ450 (m) yrkande 2 bör regeringen

verka för fler frivilliga skötselavtal mellan

markägare och staten. Skötselavtal innebär att man

inte kommer i konflikt med äganderätten, utan

markägaren får betalt för att producera naturvärden.

Markinlösen är enligt motionärerna fel väg att

bevara vissa naturtyper och biotoper, utan i stället

bör långsiktiga skötselkontrakt upprättas med

nuvarande markägare. Markägaren bör också få rimlig

ersättning för sitt arbete. En större andel anslagna

medel bör enligt motion MJ307 (c) andvändas för

tecknande av naturvårdsavtal.

I motion MJ400 (kd) föreslås att anslaget minskas

med 450 miljoner kronor. En långsammare ökningstakt

och ett ökat inslag av frivilliga skogsvårdsavtal

föreslås i arbetet med att bevara nyckelbiotoper i

skogsmark (yrkande 27 delvis).

Moderaterna anför i motion MJ450 (m) att anslaget

bör minska med 495 200 000 kr. Motionärerna är

kritiska till omfattningen av de statliga markköpen

och till omfattningen av de stora markavsättningar

där ägandet inte övergår till staten.

Avsättningarnas påverkan på t.ex.

virkesförsörjningen bör analyseras bättre. De

anslagna medlen bör omfördelas så att skötseln av

objekt blir bättre än i dag (yrkande 1).

Centerpartiet förordar i motion MJ469 (c) delvis

en annan modell för bevarande av skyddsvärd

skogsmark genom upprättande av naturvårdsavtal m.m.

och föreslår att anslaget minskas med 150 miljoner

kronor.

Folkpartiet vill anslå medel dels för utökad

kalkning i bl.a. skogsområden, dels för ökade

resurser inom området biologisk mångfald, framför

allt för att ge fler områden kvalificerat skydd som

naturreservat. I motionerna MJ472 (fp) yrkande 32

delvis och Fi240 (fp) yrkande 26 delvis föreslås att

anslaget förstärks med 20 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört är de statliga insatserna för

att säkerställa ett långsiktigt skydd av värdefulla

naturområden och bevara biologisk mångfald ett av

den statliga naturvårdspolitikens viktigaste

instrument. Statens ansvar för skydd av värdefull

skogsmark har uppskattats till 400 000 hektar, varav

omkring 320 000 hektar bör avsättas som

naturreservat till år 2010 (prop. 2000/01:130, bet.

2001/02:MJU03, rskr. 2001/02:36). Regeringen har

även bedömt att skyddet av marina miljöer och

våtmarker bör öka, liksom skyddet av värdefulla

områden i fjällen, vid kusterna och kring sjöar och

vattendrag. Kostnaderna för investeringar för

naturvård och skötsel av skyddade områden uppgick år

2002 till totalt 707 miljoner kronor, varav

skötselkostnader uppgick till 118,2 miljoner kronor.

En särskild satsning på kommunala och lokala

naturvårdsprojekt genomförs som ett program under en

treårsperiod med start år 2004. Utskottet delar

regeringens bedömning att satsningen bör omfatta 85

miljoner kronor för 2004, varav högst 4,2 miljoner

kronor får användas för länsstyrelsernas hantering

av ansökningar till naturvårdsprogrammen. För år

2005 skall satsningen omfatta 100 miljoner kronor

och år 2006 115 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker att ytterligare 25 miljoner

kronor förs över till anslaget 41:2 Insatser för

skogsbruket för ersättning till markägare vid

inrättande av biotopskydd eller naturvårdsavtal.

Därmed överförs totalt 100 miljoner kronor för

ändamålet fr.o.m. år 2004 (jfr även prop. utg.omr.

23 s. 27).

Utskottet delar uppfattningen att kalkning av

sjöar och vattendrag även fortsättningsvis bör vara

en viktig åtgärd för att motverka det försurande

nedfallets effekter på biologisk mångfald och

möjligheten att långsiktigt nyttja sjöar och

vattendrag. Utskottet instämmer i att den nationella

kalkningsverksamheten bör fortlöpa i enlighet med

uttalanden i budgetpropositionen för år 2001 (prop.

2000/01:1, bet. 2000/02:MJU1, rskr. 2000/01:85).

Utskottet instämmer även i att nivån på

kalkningsverksamheten för år 2004 bör vara

oförändrad i förhållande till år 2003.

Utskottet finner regeringens bedömning av

medelsbehovet väl avvägd och tillstyrker regeringens

förslag till medelstilldelning under anslaget.

Motionerna MJ307 (c), MJ400 (kd) yrkande 27 delvis,

MJ450 (m) yrkande 1, MJ469 (c) delvis, MJ472 (fp)

yrkande 32 delvis, Fi240 (fp) yrkande 26 delvis

avstyrks. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till bemyndigande.

Utskottet har tidigare i detta betänkande

redovisat att regeringen har aviserat att för att

delmålet om långsiktigt skydd av skyddsvärd

skogsmark skall kunna uppnås till år 2010 krävs att

tempot när det gäller skydd av skogsmark ökas.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

långsiktigheten och kvaliteten i många frivilliga

avsättningar är osäker, vilket innebär att

bedömningen av om delmålet nås blir osäker och att

ytterligare uppföljning är nödvändig.

Regeringen anför (utg.omr. 23 s. 24) att arbetet

med biotopskydd och naturvårdsavtal i syfte att

uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar har

utvecklats mycket positivt. Den ökade

medelstilldelningen år 2002 har givit högre än

förväntad utdelning i form av ökad areal skogsmark

som omfattas av någon av dessa båda

naturvårdsverktyg. Bland annat har naturvårdsavtal

kunnat träffas med större markägare utan andra

kostnader än ren administration för

skogsvårdsorganisationen. Vidare anförs att

skogsvårdsstyrelsernas lokala anknytning, goda

lokalkännedom och regelbundna kontakter med

skogsägarna även i andra sammanhang antas vara de

viktigaste framgångsfaktorerna, vilket även den

skogspolitiska utvärderingen antyder. Skogsägarna är

särskilt positiva till instrumentet naturvårdsavtal.

Naturvårdsavtalen innebär inte ett permanent skydd

för marken på samma sätt som biotopskydd eller

naturreservat, utan det handlar om avtal som normalt

tecknas på 50 år.

Utskottet instämmer i att de på senare år ökade

resurserna för skydd av värdefulla naturmiljöer och

biologisk mångfald bör ge förutsättningar för att

öka takten i bildandet av naturreservat.

Måluppfyllelsen är i denna del också beroende av

resultaten för Myllrande våtmarker. Utskottet vill i

likhet med regeringen framhålla att det också är av

betydelse att de olika styrmedel som samhället

förfogar över för att verkställa politiken inte

motverkar varandra. Naturvårdsverket och

Skogsstyrelsen har i uppdrag att gemensamt och i

samråd med länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet

analysera i vad mån regelverket eller den praxis som

utvecklats vid tillämpningen av de olika

skyddsinstrumenten naturreservat, biotopskydd och

naturvårdsavtal utgör hinder för ett effektivt

genomförande av ett långsiktigt skydd av värdefull

skogsmark. Uppdraget och förslag till eventuella

förändringar som kan behöva beslutas av riksdagen

eller regeringen skall avrapporteras senast den

1 december 2003.

Utskottet delar regeringens uppfattning av att det

behövs en samhällsekonomisk analys av

kostnadseffektiviteten med avseende på

naturvårdsnyttan för de olika bevarandeinstrumenten.

Utskottet föreslår att motionerna MJ215 (m) yrkande

4, MJ404 (m) yrkande 3 och MJ450 (m) yrkande 2 i

avvaktan på det arbete och de överväganden som pågår

lämnas utan vidare åtgärd.

34:4 Sanering och återställning av förorenade

områden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning och avstyrker motioner

om förstärkning av anslaget (kd, c) och

minskad medelstilldelning (m). Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras för inventeringar,

undersökningar och åtgärder för att sanera och

efterbehandla förorenade områden samt för

framtagande av underlag för prioriteringar av

framtida sanerings- och återställningsinsatser i

landet. Anslaget får användas till att åtgärda ur

risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt

till eventuella akuta saneringsinsatser.

Under anslaget beräknas 3 miljoner kronor 2004 för

berörda myndigheters arbete med att utveckla en

handbok för vatten.

Prognosen för år 2003 är låg i förhållande till

anslagna medel på grund av under året vidtagna

utgiftsbegränsande åtgärder.

För att skapa goda förutsättningar för planering,

upphandling och genomförande av

efterbehandlingsprojekt föreslås regeringen

bemyndigas att under 2004 ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med genomförande av

saneringsinsatser, som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 250 miljoner kronor under

år 2005, högst 250 miljoner kronor under år 2006 och

högst 100 miljoner kronor under år 2007.

Regeringen föreslår att anslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden för år 2004

uppgår till 329 850 000 kr.

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motionerna MJ400 (kd) yrkande 27

delvis och Bo260 (kd) yrkande 4 att anslaget

förstärks med 150 miljoner kronor. Motionärerna

motsätter sig de neddragningar som föreslås. I

kommuner med stort exploateringstryck finansieras

marksanering av exploatören, men i små kommuner där

bebyggelsetryck saknas finns inte samma möjlighet.

Kommunerna kan då genom länsstyrelsen ansöka om

medel för marksanering som Naturvårdsverket ansvarar

för. Det finns emellertid inga klara regler för hur

medel för sanering skall fördelas annat än för att

"åtgärda från rikssynpunkt angelägna objekt".

Enligt motion MJ450 (m) bör anslaget minskas med

186 miljoner kronor. Behovet av att återställa

förorenad mark är stort, men inte akut. Sanering är

en långsiktig åtgärd som bör vägas mot andra

angelägna uppgifter, och prioriteringar bör grundas

på vetenskapliga riskbedömningar av

saneringsobjekten (yrkande 3).

Centerpartiet föreslår i partimotion MJ469 delvis

att anslaget förstärks med 120 150 000 kr. Det är

angeläget att sanera markområden så att de framtida

kostnaderna inte ökar.

Utskottets ställningstagande

Anslaget har ökat väsentligt sedan år 1999.

Verksamheten har hittills koncentrerats till ett

systematiskt uppbyggnadsarbete. Bland annat har

länsstyrelsernas kompetens på området byggts upp.

Det har lett till att samtliga län nu har kommit i

gång med att inventera och undersöka förorenade

områden. Med bidrag (helt eller delvis) från

anslaget är 193 objekt i olika skeden av

undersökning medan 21 objekt är i åtgärdsfas. Fem

stycken har avslutats men inte genomgått

efterföljande miljökontroll, och 14 stycken har

slutförts. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av

regeringen att tillsammans med länsstyrelserna verka

för att arbetet med att sanera och återställa sådana

områden ökar i såväl offentlig som privat regi.

Prognosen för år 2003 är låg i förhållande till

anslagna medel på grund av under året vidtagna

utgiftsbegränsande åtgärder. I enlighet med

beräkningar i budgetpropositionen för år 2002 och

den ekonomiska vårpropositionen för 2003 ökar

anslaget fr.o.m. år 2004.

Utskottet har inhämtat att EG-kommissionen har

underrättats om ett förslag till förordning om

statsbidrag till efterbehandling av förorenade

områden. Enligt förslaget får bidrag till

undersökning och efterbehandling lämnas bara om

ansvar att utföra eller bekosta sådan verksamhet

enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning inte kan

utkrävas eller endast kan utkrävas delvis eller den

eller de som är ansvariga för att bekosta sådan

verksamhet inte kan betala och ersättning inte

heller kan betalas från saneringsförsäkringen eller

om det finns synnerliga skäl (jfr bet. 2002/03:MJU1

s. 31).

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna

medelstilldelningen under anslaget och avstyrker

motionerna MJ400 (kd) yrkande 27 delvis, MJ450 (m)

yrkande 3, MJ469 (c) delvis och Bo260 (kd) yrkande

4. Utskottet tillstyrker det bemyndigande som

regeringen föreslår.

34:5 Miljöforskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning och avstyrker motioner

om ökad medelstilldelning (c, fp). Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till

bemyndigande.

Propositionen

För att skapa goda förutsättningar för planering,

upphandling och genomförande av forskningsprojekt

föreslås regeringen bemyndigas att under 2004 ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med planering,

upphandling och genomförande av forskningsprojekt,

som inklusive tidigare åtagande innebär utgifter på

högst 30 miljoner kronor under år 2005, högst 20

miljoner kronor under år 2006 och högst 15 miljoner

kronor under år 2007.

Regeringen föreslår att anslaget 34:5

Miljöforskning för år 2004 uppgår till 84 050 000

kr.

Motionerna

I motion MJ370 (m) påtalas vikten av att prioritera

miljöforskning. Stora problem och kunskapsluckor

återstår enligt motionärerna vad gäller olika ämnens

miljöeffekter. Det är viktigt att trygga

försörjningen av ny forskarkompetens genom att

universiteten ges tillräckliga resurser för

utbildning av studenter som kan gå vidare till

miljöforskning (yrkande 6 delvis).

Miljöforskningen bör enligt motion MJ379 (c)

förstärkas. Det krävs inte minst ökade resurser för

undersökningar och kontrollprogram för att kunna

säkerställa att miljöskulden inte växer till följd

av bristfälliga miljösignaler till producenter och

samhällsplanerare (yrkande 2).

Kristdemokraterna framhåller i motion MJ400 (kd)

att universiteten får för små basanslag. Anslagen

bör vara stora nog för att finansiera den

långsiktiga forskningen. Uppföljningen av miljömålen

bör anses tillhöra den långsiktiga forskningen. Det

är fel att betrakta miljömålen som projekt. Även

långsiktig forskning bör få en stabil finansiering

(yrkande 22).

Centerpartiet anför i motion MJ469 (c) delvis att

anslaget bör förstärkas med 10 miljoner kronor för

att ta fram en heltäckande forsknings- och

aktionsplan för Östersjöns miljö samt för att främja

utvecklingen av fordon som körs med alternativa

bränslen m.m.

Enligt Folkpartiets motioner MJ472 (fp) yrkande 32

delvis och Fi240 (fp) yrkande 26 delvis bör anslaget

för miljöforskning förstärkas med 20 miljoner

kronor.

Utskottets ställningstagande

Anslaget skall främst finansiera forskning till stöd

för Naturvårdsverkets arbete, t.ex. forsknings- och

utvecklingsverksamhet som underlag för att nå

miljökvalitetsmålen, forskning med anknytning till

miljöbalken samt underlag för internationellt

förhandlingsarbete.

Anslaget skall också finansiera statens andel av

den med näringslivet samfinansierade forskningen vid

IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna i motion MJ400 (kd) yrkande 22 om

betydelsen av miljöforskning och att det är

angeläget att även långsiktig forskning kan få en

stabil finansiering. I likhet med föregående år

skall anslaget 34:5 Miljöforskning främst finansiera

forskning till stöd för Naturvårdsverkets arbete,

t.ex. forsknings- och utvecklingsverksamhet som

underlag för att nå miljökvalitetsmålen, forskning

med anknytning till miljöbalken samt underlag för

internationellt förhandlingsarbete. Det anförda

innebär att syftet med motionen i allt väsenligt är

tillgodosett utan något särskilt riksdagens

uttalande i frågan. Motionen bör lämnas utan vidare

åtgärd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning under anslaget och avstyrker

motionerna MJ370 (m) yrkande 6 delvis, MJ379 (c)

yrkande 2, MJ469 (c) delvis, MJ472 (fp) yrkande 32

delvis och Fi240 (fp) yrkande 26 delvis. Utskottet

tillstyrker även regeringens förslag till

bemyndigande.

34:6 Kemikalieinspektionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning under anslaget.

Propositionen

Kemikalieinspektionen är central

förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- eller

miljörisker med kemiska produkter och biotekniska

organismer. Anslaget disponeras av

Kemikalieinspektionen för verksamhet avseende

tillsyn/vägledning, riskbedömning, riskbegränsning

för allmänkemikalier samt riskbegränsning för

bekämpningsmedel.

Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras

huvudsakligen med avgifter som anges i förordningen

(1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn

enligt miljöbalken, förordning (1999:942) om

kemikalieavgifter m.m. samt Kemikalieinspektionens

föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska

organismer (KIFS 1998:8).

Kemikalieinspektionen arbetar för att minska

riskerna för skador på människa och miljö från

kemiska ämnen i kemiska produkter och andra varor

samt biotekniska organismer. Arbetet bedrivs i hög

grad internationellt och framför allt inom EU.

Regelverket för kemikalier inom EU förändras nu

genomgripande. Kemikalieinspektionen har deltagit

intensivt i arbetet och kommer att fortsätta arbetet

för att den svenska kemikaliepolitiken skall få

genomslag inom EU.

Mot bakgrund av det som händer på kemikalieområdet

inom EU tillsatte regeringen en utredning med syfte

att göra en övergripande översyn av

Kemikalieinspektionens verksamhet och bl.a. föreslå

framtida finansiering. Uppdraget skall redovisas den

15 januari 2004. Ekonomistyrningsverket har

avrapporterat regeringsuppdraget om en översyn av

avgiftssystemet för prövning och tillsyn av

bekämpningsmedel. Rapporten är för närvarande på

remiss.

Regeringen föreslår att anslaget 34:6

Kemikalieinspektionen för 2004 uppgår till 106 450

000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning under anslaget.

34:7 Internationellt miljösamarbete

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motioner om ökad medelstilldelning

(fp).

Propositionen

Anslaget disponeras för medlemsavgifter och stöd

till internationella organisationer samt för

internationellt samarbete. Detta samarbete avser

såväl internationella miljökonventioner och avtal

som miljöfrågor i FN-systemet och EU-samarbetet samt

i organisationer som OECD, Baltic 21, Barentsrådet,

Nordiska ministerrådet och Arktiska rådet. Vidare

disponeras anslaget för bilateralt miljösamarbete

och Sveriges årliga bidrag till FN:s miljöfond,

vilken utgör kärnan i UNEP:s finansiering. Dessutom

disponeras anslaget för kostnader för deltagande i

internationellt samarbete på kärnenergiområdet, dvs.

Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella

Atomenenergiorganet (IAEA), bidraget till IAEA:s

Technical Assistance and Cooperation Fund samt

kostnader i samband med övrigt internationellt

kärnsäkerhetssamarbete.

Regeringen föreslår att anslaget 34:7

Internationellt miljösamarbete för 2004 uppgår till

66 434 000 kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i sina motioner MJ472 yrkande

32 delvis och Fi240 yrkande 26 delvis att anslaget

förstärks med 10 miljoner kronor. Sverige bör vara

pådrivande i det internationella miljösamarbetet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att genom

ett aktivt deltagande i det internationella

samarbetet ökar möjligheterna för Sverige att

påverka eller få till stånd miljöbeslut och

överenskommelser så att gränsöverskridande utsläpp

och miljöförstöring minskar och de svenska

miljömålen kan uppnås. Den av regeringen föreslagna

medelstilldelningen under anslaget tillstyrks.

Utskottet avstyrker därmed motionerna MJ472 (fp)

yrkande 32 delvis och Fi240 (fp) yrkande 26 delvis.

34:8 Stockholms internationella miljöinstitut

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

Anslaget disponeras för statens stöd till Stockholms

internationella miljöinstitut (SEI). SEI är ett

internationellt forskningsinstitut med inriktning på

policyfrågor inom området miljö och utveckling.

SEI:s huvudsakliga uppgifter är att stödja

beslutsfattande genom att initiera, genomföra

analyser av och informera om resultat av studier och

forskning vad gäller utvärdering och utveckling av

miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt

relaterad miljöstyrning och strategier för en

hållbar utveckling. Institutet bedriver tillämpad

forskning inom områdena klimat, energi, atmosfär,

mark- och vattenresurser, urbana miljöer samt risk-

och sårbarhetsanalyser.

SEI bedriver projektverksamhet i Afrika, Asien,

Europa och Latinamerika. Institutet har, förutom

sitt huvudkontor i Stockholm, kontor i Boston,

Tallinn, York, Oxford och Bangkok.

Regeringen föreslår att anslaget 34:8 Stockholms

internationella miljöinstitut för 2004 uppgår till

12 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Strålskydd och kärnsäkerhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslagen. Utskottet

tillstyrker även föreslagna bemyndiganden.

Propositionen

34:9 Statens strålskyddsinstitut

Statens strålskyddsinstitut (SSI) är en central

myndighet med ansvar för tillsyn av joniserande och

icke-joniserande strålning samt beredskap mot

kärntekniska olyckor och radioaktivt nedfall. För

ett av de miljökvalitetsmål som riksdagen har

fastställt - Säker strålmiljö - har regeringen

utsett SSI till ansvarig myndighet. Anslaget

disponeras för SSI:s verksamhet avseende tillsyn,

beredskap, miljöövervakning och forskning.

Som stöd för sin tillsynsutövning samt för

beredskapsarbetet mot radioaktivt nedfall

finansierar SSI grundläggande och tillsynsrelaterad

strålskyddsforskning. För att skapa goda

förutsättningar för planering och genomförande av

strålskyddsforskning är det nödvändigt att kunna

fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för

kommande år. Regeringen föreslås därför bemyndigas

att under år 2004 ingå ekonomiska förpliktelser i

samband med strålskyddsforskning som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 10,5

miljoner kronor under år 2005 och högst 10,5

miljoner kronor under år 2006.

SSI har ansvar för att de skadliga effekterna av

strålning på människor och miljö i Sverige skall

vara så små som möjligt. Strålskyddslagen (1988:220)

och sedan år 1999 även miljöbalken reglerar SSI:s

verksamhet. I verksamheten ingår ansvaret för

miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.

Regeringen föreslår att anslaget 34:9 Statens

strålskyddsinstitut för år 2004 uppgår till 105 027

000 kr.

34:10 Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader

Statens kärnkraftinspektion (SKI) är en central

myndighet med ansvar för tillsyn av säkerheten och

det fysiska skyddet vid kärntekniska anläggningar,

säkerheten för kärnavfallet samt icke-

spridningsfrågor. Anslaget disponeras för SKI:s

verksamhet avseende tillsyn och förvaltning.

SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt

förordningen (1991:739) om vissa avgifter till

Statens kärnkraftinspektion.

Regeringen föreslår att anslaget 34:10 Statens

kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för år

2004 uppgår till 95 485 000 kr.

34:11 Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning

SKI har i uppdrag att finansiera

forskningsverksamhet inom sitt verksamhetsområde för

att stödja tillsynsverksamheten. Anslaget disponeras

för SKI:s kostnader för kärnsäkerhetsforskning.

För att ha goda förutsättningar för planering och

genomförande av kärnsäkerhetsforskning är det

nödvändigt att kunna fatta beslut som medför

utfästelser om utgifter för kommande år. Regeringen

föreslås därför bemyndigas att under år 2004 ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 17,2 miljoner

kronor under år 2005, högst 7,4 miljoner kronor

under år 2006 och högst 6,4 miljoner kronor under år

2007.

Regeringen föreslår att anslaget 34:11 Statens

kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för år

2004 uppgår till 72 015 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att Statens

strålskyddsinstitut uppfyller de mål som ställts och

att myndigheten kan verka för ett fortsatt gott

strålskydd i samhället samt har ett högt

internationellt anseende och stort förtroende hos

allmänheten.

Utskottet instämmer med regeringen i att Statens

kärnkraftinspektion (SKI) genom sitt tillsynsarbete

verkar för en hög säkerhet och skydd av hälsa och

miljö samt har ett högt internationellt anseende och

stort förtroende hos allmänheten. Som regeringen

anför har SKI:s forskning en mycket stor roll i

utvecklingen av tillsynsarbetet på myndigheten och

säkerheten vid de kärntekniska anläggningarna. Den

är dessutom ett viktigt led i den nationella

kompetensförsörjningen på området.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning och bemyndiganden.

34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker motioner om minskad

medelstilldelning (m, fp).

Propositionen

Anslaget disponeras av Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut (SMHI) för uppgifter som är

nödvändiga för att tillgodose samhällets behov av

prognoser, varningar och beredskap samt för att

utveckla den kompetens SMHI bygger upp i denna

verksamhet.

Anslaget används också för att betala Sveriges

medlemsavgifter i de internationella

organisationerna EUMETSAT (det europeiska

satellitsamarbetet), ECMWF (det europeiska centret

för medellånga prognoser) och WMO

(världsmeteorologiska organisationen).

Den totala kostnaden för Sveriges medverkan i

EUMETSAT för perioden 2003 t.o.m. 2012 beräknas

uppgå till omkring 422 miljoner kronor. Kostnaderna

är högre i början av programmet och beräknas minska

efter hand. I denna kostnad ligger de beslutade

obligatoriska programmen och det frivilliga

programmet Jason-2. Jason-2 är ett tilläggsprogram

med syfte att samla globala uppgifter som är av stor

betydelse för förståelsen av jordens klimat och för

att kunna utarbeta långa väderprognoser.

Inom EUMETSAT kommer en ny generation satelliter

att skjutas upp. I avvaktan på detta har dock beslut

om att skjuta upp en fjärde satellit i den s.k. MSG-

serien nyligen fattats.

Avgifterna till de internationella

organisationerna EUMETSAT, ECMWF och WMO var år 2002

68,7 miljoner kronor. År 2003 beräknas avgifterna

uppgå till 69,6 miljoner kronor. Avgiften för 2004

beräknas uppgå till 84 miljoner kronor och för 2005

till 75 miljoner kronor. Avgifterna kan avvika från

de prognostiserade till följd av främst

omdispositioner och fördröjningar i EUMETSAT-

programmet.

Regeringen föreslår att anslaget 34:12 Bidrag till

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

m.m. för 2004 uppgår till 217 556 000 kr.

Motionerna

Moderaterna föreslår i motion MJ450 att anslaget bör

minska med 20 miljoner kronor. SMHI har förutom

vissa myndighetsuppgifter också en omfattande

affärsverksamhet. Vissa uppgifter är

uppdragsfinansierade. Det bör prövas om inte fler

uppgifter kan avgiftsbeläggas (yrkande 4).

Folkpartiet framhåller i motionerna MJ472 yrkande

32 delvis och Fi240 yrkande 26 delvis att anslaget

bör minskas med 25 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av propositionen finansieras SMHI:s

uppdragsverksamhet och affärsverksamhet med

avgifter. Uppdragsverksamheten sker inom ramen för

SMHI:s myndighetsansvar men bekostas med full

kostnadstäckning av andra myndigheter. Institutet

utför bl.a. kontroll av vattenhushållning,

översvämningskarteringar åt Statens räddningsverk

och miljöövervakningsuppdrag för Naturvårdsverket.

Affärsverksamheten bedrivs på kommersiella villkor

på en helt eller delvis konkurrensutsatt marknad.

Utskottet finner inte skäl för någon annan

bedömning av medelstilldelningen än den regeringen

har redovisat och avstyrker därmed motionerna MJ450

(m) yrkande 4, MJ472 (fp) yrkande 32 delvis och Fi

240 (fp) yrkande 26 delvis.

34:14 Stöd till klimatinvesteringar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning under anslagen och

avstyrker motioner om förstärkning av

anslaget (kd, mp) och om minskad

medelstilldelning (m, fp). Utskottet

tillstyrker föreslagna bemyndiganden.

Propositionen

Anslaget disponeras för stöd till

klimatinvesteringar. Av anslaget får högst 25,9

miljoner kronor användas till administration,

information och utvärdering.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 2004 besluta om stöd till

klimatinvesteringar som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter om högst 350 miljoner kronor under

åren 2004-2009.

För att medverka till ett lägre utgiftstryck på

statsbudgeten minskas anslaget engångsvis med 60

miljoner kronor för 2004.

Regeringen föreslår att anslaget 34:14 Stöd till

klimatinvesteringar för 2004 uppgår till 340

miljoner kronor.

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion MJ400 att

anslaget förstärks med 60 miljoner kronor. Det

svåraste miljöproblem vi står inför är

klimatförändringarna. Motionärerna vill ha en mer

kraftfull klimatpolitik (yrkande 27 delvis).

Miljöpartiet framhåller i motion MJ401 att det

behövs ett klimatsekretariat i Regeringskansliet med

ett övergripande ansvar för att komma med förslag

till åtgärder för att bromsa, motverka och förebygga

konsekvenserna av klimatförändringarna. Det kan

gälla uppdrag till Räddningsverket och försvaret att

hålla en ökad beredskap för hjälp i samband med

översvämningar eller rekommendationer och stöd för

kommunernas planering av bebyggelse, så att större

hänsyn tas till risken för översvämningar och

erosion. Klimatsekretariatet bör även få ansvar för

en "klimatakut" där kommuner som drabbats av extrema

väderfenomen kan få ersättning för skador (yrkande

18).

Moderaterna anser i motion MJ450 att inga medel

bör avsättas för detta ändamål och att anslaget bör

minska med 269 miljoner kronor. Målet är otydligt

och effekten av eventuella åtgärder är omöjliga att

verifiera. Investeringar bör ske på marknadsmässiga

grunder (yrkande 5).

Enligt motionerna MJ472 (fp) 32 delvis och Fi240

(fp) yrkande 26 delvis bör anslaget minskas med 340

miljoner kronor. Inom miljöområdet, liksom inom

andra områden, bör man undvika riktade stödåtgärder

som ofta leder till ökad byråkrati och krångliga

regler. Utgångspunkten bör i stället vara att den

som förorenar betalar. Motionärerna motsätter sig

ett riktat stöd till klimatinvesteringar.

Utskottets ställningstagande

Som redovisas i propositionen har under år 2002 och

2003 den förordning som skall reglera vilka projekt

som kan komma i fråga för stöd till

klimatinvesteringar varit föremål för Europeiska

kommissionens statsstödsprövning. Då

statsstödsprövningen tagit längre tid än väntat och

inte kunde avslutas under 2002 kunde förordningen

inte heller antas enligt den tidsplan som beräknats.

Klimatprogrammen kunde således inte påbörjas under

år 2002. Ett betydande anslagssparande har som en

följd av detta uppstått. Den 1 juli 2003 trädde

förordningen (2003:262) om statliga bidrag till

klimatinvesteringsprogram i kraft. Satsningen på

stöd till klimatinvesteringar har därmed försenats

ett år men beräknas i fortsättningen kunna

genomföras enligt plan. Prognosen för år 2003 är låg

i förhållande till anslagna medel på grund av under

året vidtagna utgiftsbegränsande åtgärder.

När det gäller frågan om ett klimatsekretariat i

Regeringskansliet vill utskottet erinra om att

riksdagen inte bör göra uttalanden om regeringens

interna arbetsfördelning (7 kap. 1 § RF). Utskottet

tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning

under anslaget och avstyrker därmed motionerna MJ400

(kd) yrkande 27 delvis, MJ401 (mp) yrkande 18, MJ450

(m) yrkande 5, MJ472 (fp) yrkande 32 delvis och Fi

240 (fp) yrkande 26 delvis. Regeringens förslag till

bemyndigande tillstyrks.

Politikområde Forskningspolitik

under

utgiftsområde 20

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande:

Förvaltningskostnader och 26:2 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhälls-

byggande: Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslagen och

avstyrker motioner om annan medelstilldelning

(fp). Utskottet tillstyrker även föreslagna

bemyndiganden.

Propositionen

Anslaget 26:1 disponeras av Forskningsrådet för

areella näringar och samhällsbyggande (Formas) för

myndighetens förvaltningskostnader.

Regeringen anser att Formas klarat övergången till

det nya finansieringssystemet och vunnit respekt

såväl nationellt som internationellt.

Regeringen föreslår att anslaget 26:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Förvaltningskostnader för 2004

uppgår till 41 648 000 kr.

Rådets viktigaste ansvarsområden är miljöforskning,

forskning om de areella näringarna, forskning om

samhällsbyggande och forskning för en ekologiskt

hållbar utveckling.

Anslaget 26:2 disponeras för stöd till forskning

och forskningsinformation inom områdena miljö och

samhällsbyggande. För forskning om de areella

näringarna finns inom utgiftsområde 23 anslaget 26:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad

forskning.

För att underlätta planering, upphandling och

genomförande av forskningsprojekt föreslås

regeringen bemyndigas att ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 180 miljoner kronor under

år 2005, högst 60 miljoner kronor under år 2006 och

högst 40 miljoner kronor under år 2007.

Regeringen föreslår att anslaget 26:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning för år 2004 uppgår till

296 426 000 kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motionerna MJ472 yrkande 32

delvis och Fi 240 yrkande 26 delvis att anslaget

förstärks med 10 miljoner kronor. Miljöbeslut bör

enligt motionärerna vara baserade på en rationell

grund, och den enskilda forskarens fria ställning

bör stärkas. Förstärkningen av anslaget bör avse

framtagandet av alternativa bränslen, framför allt

vad avser stöd till samverkan mellan företag och

akademi.

Utskottets ställningstagande

I regeringens ekonomiska vårproposition för 2001

föreslogs att forskningen vid Formas skulle

förstärkas med 80 miljoner kronor för 2002 och 2003

och 90 miljoner kronor för 2004. Förstärkningen

skall användas till forskning om biologisk mångfald

och klimat samt till forskning till stöd för

ekologiskt hållbar utveckling. Regeringen beräknar

en fortsatt förstärkning med 90 miljoner kronor per

år fr.o.m. 2005.

Stiftelsen Byggdok har under åren 2001-2003 fått

statligt stöd för sin verksamhet från anslaget 26:2

Forskningsrådet för areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning. Stiftelsen Byggdok är

för närvarande under omstrukturering. Av detta skäl

föreslår regeringen att engångsvis för 2004 överföra

3 miljoner kronor till anslaget 31:1 Boverket

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande.

Därutöver föreslår regeringen att anslaget

förstärks med 10 miljoner kronor för marin

miljöforskning fr.o.m. år 2004.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning under anslaget och avstyrker

därmed motionerna MJ472 (fp) yrkande 32 delvis och

Fi240 (fp) 26 delvis. Regeringens förslag till

bemyndigande tillstyrks.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

Finansiering av långsiktig forskning (punkt 3)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ400 yrkande 22.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att universiteten får för

små basanslag. Anslagen bör vara stora nog för

universiteten att finansiera den långsiktiga

forskningen. Uppföljningen av miljömålen måste anses

tillhöra den långsiktiga forskningen. Jag anser att

det är ett problem att en så stor andel av

universitetens miljöforskning i dag måste

finansieras av externa medel som söks projektvis

från exempelvis Naturvårdsverket, Formas och

Vetenskapsrådet. Kristdemokraterna menar att det är

fel att betrakta miljömålen som projekt. De borde i

stället omfattas av fortgående forskning.

Det är angeläget att forskningsanslagen disponeras

och fördelas så att även långsiktig forskning kan få

en stabil finansiering. Upprätthållandet och

finansieringen av de befintliga forskningsinstituten

är avgörande för att kompetens inte skall gå

förlorad. Det är också nödvändigt att statusen på

olika forskningsinstanser klargörs så att

målmedveten och långsiktig finansiering för

forskningen kan komma till stånd. Detta bör ges

regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård (punkt 1)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad

(m) och Bengt-Anders Johansson (m).

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken skall

vara att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna leva på

sin lön och stärkt trygghet. Antalet sjukskrivna och

förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård

och rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en

målmedveten politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla

satsningar på kunskap och forskning samt påtagliga

förbättringar av klimatet för företagande. För att

möjliggöra allt detta krävs en politik som

innehåller lägre skatter för både löntagare och

företagare, en skärpning av bidragssystemen,

avregleringar och ökad konkurrens, en ökad trygghet

för och stärkt självkänsla hos medborgarna.

Våra förslag skall var trygga, väl sammanhållna

och syfta till att skapa de bästa förutsättningarna

för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla

större möjligheter till ett rikare liv. Genom en

större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa. Vi

vill att fler, inte färre, kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten

och självkänslan ökar också genom att hushållen får

en större ekonomisk självständighet. Friheten och

rättigheten att välja bidrar både till mångfald, en

bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en växling från subventioner och

bidrag till omfattande skattesänkningar för alla,

främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar

vi de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att

påverka sin egen situation. Vi slår också fast att

det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tryggt sätt kunna genomföra de uppgifter som skall

vara gemensamma. Exempelvis tillförs betydande

resurser för att bryta den ökade sjukfrånvaron och

de ökande förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning, skatteförändringar

samt finanspolitiska ramverk - präglas av ordning

och reda och skall ses som en helhet där inte någon

eller några delar kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den

19 november 2003 beslutar om ramar för de olika

utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets

förslag och därmed väljer en annan inriktning av

politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 20.

I det följande redovisar vi i korthet det moderata

alternativet till politik inom utgiftsområde 20. Vår

politik finns närmare utvecklad i motion MJ450.

De medel som anslagits inom det nu aktuella

utgiftsområdet uppgick till 1 548 899 kr i 1999 års

budget för att i budgeten för 2004 föreslås till

drygt 3 440 000 kr. Anslagen är inte helt jämförbara

eftersom medel till forskningsråd tillförts

utgiftsområdet liksom anslaget för SMHI. Även

bortsett från dessa nytillskott har anslaget till

utgiftsområdet i stort sett fördubblats sedan förra

valet. Ökningen är störst på anslagen Åtgärder för

att bevara den biologiska mångfalden och Sanering

och återställande av förorenade områden.

Anslaget 34:3 Bevarande av den biologiska

mångfalden används huvudsakligen till markinköp för

naturvårdsändamål, medan medel för skötsel av marken

är väsentligt mindre. Därmed upprepas misstaget från

1980-talet då tillräckliga medel för att sköta

naturvårdsmark inte anslogs. Vi är kritiska till

omfattningen av de statliga markköpen som med ett

annat begrepp kan kallas marksocialisering. Vi är

också kritiska till omfattningen av de stora

markavsättningar som nu görs där ägandet inte

övergår till staten. Avsättningarnas påverkan på

t.ex. virkesförsörjningen bör analyseras bättre.

Vi föreslår också att en miljöfond inrättas i

slutet av perioden. Denna skall tillföras 1 miljard

kronor och vara öppen för donationer. Medlen från

fonden skall bl.a. användas för att bekosta skötseln

av naturvården. Anslaget 34:3 kan därför minskas med

495 200 000 kr.

Behovet av att återställa förorenad mark är stort

men i huvudsak inte akut. Detta insåg också

regeringen i våras då den stora ökning av detta

anslag som gjordes i förra årets budget till stor

del återtogs. Saneringen är en långsiktig åtgärd som

måste vägas mot andra angelägna uppgifter.

Nödvändiga prioriteringar behöver grundas på

vetenskapliga riskbedömningar av saneringsobjekten.

Anslaget 34:4 kan därför minskas med 186 000 000 kr.

Medel till SMHI anslås numera under detta

utgiftsområde. SMHI har förutom vissa

myndighetsuppgifter också en omfattande

affärsverksamhet. Därtill är en del uppgifter

uppdragsfinansierade. Enligt vår mening bör det

prövas om inte fler uppgifter kan avgiftsbeläggas.

Anslaget bör därför minskas med 20 000 000 kr.

Under anslaget 34:14 Stöd till klimatinvesteringar

finns inga medel anslagna fr.o.m. år 2005.

Regeringen avser att återkomma med förslag i nästa

budget. Enligt vår mening bör inga medel avsättas

för detta ändamål. Målet är otydligt och effekten av

eventuella åtgärder omöjlig att verifiera.

Investeringar bör alltid ske på marknadsmässiga

grunder. I Sverige finns det lång erfarenhet från

statligt stödda investeringar som visat sig ha kort

livslängd utan tillskott av ytterligare offentliga

medel. Statliga bidrag har ingivit falska

förhoppningar och varit slöseri med skattemedel.

Utlovade åtaganden måste dock kunna fullföljas.

Detta anslag borde aldrig ha kommit till. Det är bra

att inga medel anslås för framtiden, och regeringen

bör inte återkomma i frågan. Anslaget bör minskas

med 269 000 000 kr för år 2004.

Vi anser att miljöforskningen och

miljöövervakningen bör prioriteras. Båda

verksamheterna är viktiga för att våra kunskaper på

miljöområdet skall öka. Med en bra miljöövervakning

kan det som är miljöförstöring särskiljas från det

som t.ex. är naturliga variationer. Genom

forskningen kan också kunskap vinnas om vilka

effekter olika slags utsläpp har på organismer.

Dessa kunskaper är i grunden avgörande för att det

skall vara möjligt att bedriva en effektiv

miljöpolitik, med riktiga avvägningar och

prioriteringar. Stora problem och kunskapsluckor

återstår vad gäller olika ämnens miljöeffekter.

Sverige var tidigare en framstående forskarnation på

miljöområdet men har under senare år förlorat viktig

kompetens. Det är viktigt att den svenska

miljöforskningen bibehåller sin kompetens och kan

återupprätta Sveriges internationella position. Det

är också viktigt att trygga försörjningen av ny

forskarkompetens genom att universiteten ges

tillräckliga resurser för utbildning av studenter

som kan gå vidare till miljöforskning.

2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård (punkt 1)

av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Folkpartiets förslag till utgiftsram för

utgiftsområde 20 har avslagits i budgetsprocessens

första steg. Då vårt budgetförslag är en helhet är

det inte meningsfullt att delta i fördelningen på

anslag inom utgiftsområdet. I det följande redovisas

i sammanfattning i vårt budgetförslag för

utgiftsområde 20.

Vi vill att en expertkommission tillkallas för att

analysera de grundläggande frågorna om hur hindren

för hållbar samhällsutveckling kan undanröjas och

hur konflikter mellan miljömål och andra samhällsmål

kan lösas på ett bättre sätt än i dag.

Genom att kalka skogsmarken i områden med högt

nedfall av försurande föroreningar motverkar man

onaturlig markförsurning och förbättrar

vattenkvaliteten i bäckar och sjöar. Markförsurning

är ett allvarligt problem i Västsverige. Enligt

Statens lantbruksuniversitet kommer man inte att

komma till rätta med problemen under överskådlig

framtid om inte ytterligare insatser görs.

Miljömålet Bara naturlig försurning kommer inte att

uppnås utan åtgärder. Kalkinsatser i sjöar är inte

tillräckligt utan behöver kompletteras med

exempelvis skogskalkning och askåterföring från

värmeverk. Ett åtgärdsprogram mot markförsurning

behöver snarast upprättas. Folkpartiet vill också

anslå medel för utökad kalkning, bl.a. i

skogsområden. Fördelningen mellan skogs- och

sjökalkning bör göras av experter.

Östersjöområdet brottas med stora och allvarliga

miljöproblem. Innanhavet Östersjön med dess unika

ekosystem fortsätter att smutsas ned genom utsläpp

och läckage från samtliga länder och räknas som ett

av de mest förorenade havsområdena i världen.

Problemen i Östersjön är så stora att Folkpartiet

föreslår att 20 miljoner kronor anslås på ett

särskilt östersjökonto för riktade insatser i

Sverige och för gemensamma satsningar med övriga

Östersjöländer. Detta kan t.ex. gälla att påbörja

reservatsbildningar, övervakningsinsatser och

insatser för minskade utsläpp. Folkpartiet anser

också att det internationella samarbetet är av

största vikt för att lösa de gränsöverskridande

miljöproblemen och avsätter därför 10 miljoner mer

än regeringen för internationellt miljösamarbete.

Folkpartiets grundsyn är att man inom

miljöområdet, liksom inom andra områden, bör undvika

riktade stödåtgärder, som ofta leder till ökad

byråkrati och krångliga regler. Utgångspunkten skall

i stället vara att den som förorenar betalar. Därför

motsätter vi oss ett riktat stöd till

klimatinvesteringar. Denna typ av bidrag gynnar

oftast dem som har avvaktat med åtgärder och inte

dem - exempelvis kommuner - som själva driver ett

aktivt miljöarbete. Därför sparar Folkpartiet 340

miljoner kronor på anslag 34:14. Folkpartiet gör

också en besparing på 25 miljoner kronor på anslaget

34:12, då vi anser att SMHI i större utsträckning än

i dag bör kunna finansiera sin verksamhet genom

försäljning av uppdrag m.m.

Folkpartiet vill också satsa mer på forskning och

ökar sammanlagt på anslagen 26:2 och 34:5 med 30

miljoner kronor till forskningssatsningar. En

liberal miljöpolitik innebär att de miljöbeslut som

fattas skall vara baserade på en rationell grund.

Detta innebär att miljöforskning för oss är av allra

största vikt. Vi tror att det är av stor vikt att

stärka den enskilda forskarens fria ställning. Det

är endast i en fri ställning som forskare vågar

komma med obehagliga sanningar. Detta är ett av

skälen till att vi vill öka fakultetsanslagen till

våra universitet. Detta hindrar dock inte att det

behövs tillfälliga punktinsatser och utredningar.

Folkpartiet vill förstärka anslaget 26:1 Formas. Vi

anser att dessa medel framför allt bör användas till

forskning kring förnyelsebara drivmedel.

3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård (punkt 1)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken än den regeringen och

dess stödpartier föreslår.

Riksdagsmajoriteten - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för

de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster ställt sig bakom en annan inriktning av

politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.

Därför redovisar vi i detta särskilda yttrande (i

stället för i en reservation) den del av vår politik

som rör utgiftsområde 20 och som vi skulle ha yrkat

bifall till om Kristdemokraternas förslag till ramar

hade vunnit riksdagens bifall i den första

beslutsomgången.

Kristdemokraternas miljöpolitik grundar sig på

"förvaltarskapsprincipen". Med denna princip menar

vi att människan har ett ansvar att förvalta jordens

resurser på ett ekologiskt riktigt sätt. Det gäller

både miljö- och naturvärden och förutsätter att vi

förvaltar, inte förbrukar, de ändliga resurserna och

naturvärdena. Detta förutsätter också att agerandet

grundas på försiktighetsprincipen, vilket innebär

att om misstanke om hot mot miljön finns, måste

extra försiktighet tillämpas.

Alla människor är beroende av miljön för att få

tillgång till frisk luft, rent vatten och

näringsriktig kost. Kristdemokraterna anser att

miljöpolitiken måste präglas av en helhetssyn, där

människan ingår i ett nära samspel med naturen utan

att förbruka dess livsuppehållande resurser.

Miljöhänsyn och miljöpolitik kan inte avgränsas till

någon specifik sektor utan innefattar alla frågor

som berör människor. Därför måste miljöhänsyn, i

princip, inkluderas i beslutsunderlaget inom alla

politikområden. Många frågor inom olika

utgiftsområden har en direkt inverkan på miljön, som

t.ex. de som berör bostäder, energi och jordbruk,

medan andra utgiftsområden har en mer indirekt

påverkan.

Kristdemokraterna motsätter sig de neddragningar

som regeringen föreslår vad avser sanering av

förorenade områden. Kristdemokraterna anvisar därför

150 miljoner kronor mer än regeringen till detta

anslag. I kommuner med stort exploateringstryck

finansieras marksanering av exploatören. I små

kommuner där bebyggelsetryck saknas finns inte samma

möjlighet. Kommunerna kan då genom länsstyrelsen

ansöka om medel för marksanering som

Naturvårdsverket ansvarar för. Det finns dock inga

klara regler för hur dessa statliga pengar för

sanering skall fördelas annat än för att "åtgärda

från rikssynpunkt angelägna objekt".

För att minska försurningen av sjöar, vattendrag

och mark krävs utsläppsminskningar från trafik- och

energisektorerna m.fl. De vatten och marker som

redan är drabbade av försurning måste återställas

genom omfattande kalkningsinsatser. För detta

ändamål avsätter Kristdemokraterna 30 miljoner

kronor utöver regeringens budget. Förutom

utsläppsminskningar inom industrin och energisektorn

m.m. krävs omfattande kalkning för att minska den

befintliga försurningen. För närvarande kalkas de

svenska insjöarna av länsstyrelserna med anslag från

Naturvårdsverket. De mindre sjöarna och vattendragen

samt skogsmarken är dock förbisedda.

En långsiktig strategi för sjöar och vattendrag

bör omfatta mer än bara åtgärder direkt i sjöarna

eftersom försurningen bl.a. är en följd av att

omgivande marker försurats. Enbart kalkning av sjöar

och våtmarker ger ingen varaktig effekt. Genom att

kalka eller återföra aska till skogsmarken kan man

få långsiktiga positiva effekter. Vi har tidigare

kritiserat att det varit svårt att utläsa ur

regeringens budgetförslag hur mycket pengar som

anslås till kalkning. Vi har därför yrkat på att

kalkning skall redovisas separat. Skogskalkning bör

inledningsvis tas med som ett nytt anslag. Så

småningom bör hela den samlade kalkningsinsatsen

sammanföras till ett gemensamt anslag, eftersom en

strategi med sammanslagen sjö- och skogskalkning kan

komma att minska resursbehovet totalt sett. I

projekt Nissadalen och Lygnernprojektet håller

skogsvårdsstyrelsen, länsstyrelsen och kommuner på

att utveckla denna nya åtgärdsstrategi i två unika

försöksprojekt. Hittills uppvisar försöken lovande

resultat, och efter fyra år reproducerar sig nu

öringen utan problem i tillrinnande vatten till

Nissan.

Skogsstyrelsen har utarbetat ett åtgärdsprogram

för bl.a. skogsmarkskalkning, Åtgärder mot

markförsurning och för ett uthålligt brukande av

skogsmarken. Programmet låg färdigt redan i augusti

2001, men medel för att genomföra programmet har

inte beviljats. Kristdemokraterna föreslår att

Skogsstyrelsens åtgärdsprogram skall genomföras och

att behövliga anslag skall beviljas i årets budget.

Kristdemokraterna föreslår därför att 30 miljoner

kronor per år under en treårsperiod skall gå till

ett nytt anslag för skogsmarkskalkning.

Vi föreslår en långsammare takt och ett ökat

inslag av frivilliga skogsvårdsavtal i arbetet med

att bevara nyckelbiotoper i skogsmark. Därigenom

minskar Kristdemokraterna anslaget till åtgärder för

biologisk mångfald med 450 miljoner kronor jämfört

med regeringens förslag.

Det svåraste miljöproblem vi står inför är

klimatförändringarna. För en kraftfullare

klimatpolitik anslår vi 60 miljoner kronor mer än

regeringen.

4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård (punkt 1)

av Jan Andersson (c).

Den 19 november 2003 beslutade riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende år 2003.

Centerpartiets förslag till utgiftsram för

utgiftsområde 20 har avslagits. Jag väljer därför

att i ett särskilt yttrande redovisa Centerpartiets

politik som berör utgiftsområde 20 i den statliga

budgeten.

Centerpartiet föreslår att anslagen till ideella

organisationer verksamma inom natur- och

kulturmiljöområdet räknas upp. Anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. bör räknas upp med 5 miljoner

kronor för detta ändamål.

Anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden bör enligt min uppfattning

reduceras med 150 miljoner kronor genom att minska

anslagna medel för inköp av skogsmark. Centerpartiet

förordar nämligen en annan modell för bevarande av

skyddsvärd skogsmark, genom att träffa

naturvårdsavtal m.m. Inom utgiftsområde 23

förstärker vi insatserna för rådgivning och

biotopskydd inom skogsbruket.

Centerpartiet anser att en större andel av

anslagna medel bör användas för att skriva

långsiktiga skötselavtal, enligt modellen

naturvårdsavtal, med markägarna. Skötselavtal

innebär att man inte kommer i konflikt med

äganderätten, utan markägaren får betalt för att

producera naturvärden i stället för att producera

virkesvärde.

Naturvårdsverket har nyligen presenterat delmål

för efterbehandling och sanering av förorenade

områden. Enligt beräkningar krävs 600 miljoner

kronor per år fram till 2010 om saneringstakten

skall kunna hållas under en genomförandetid om 45

år. Centerpartiet anser att det har hög prioritet

att sanera områden så att inte de framtida

kostnaderna skenar i väg. Anslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden bör därför

räknas upp med drygt 120 miljoner kronor för att

uppgå till 450 miljoner kronor år 2004, och under

kommande år under budgetperioden har vi ambitionen

att anslaget skall ligga på behövliga 600 miljoner

kronor.

Anslaget 34:5 Miljöforskning bör enligt min

uppfattning räknas upp med ytterligare 10 miljoner

kronor. Anslaget bör bl.a. användas för att ta fram

en heltäckande forsknings- och aktionsplan för

Östersjöns miljö. Centerpartiet vill även via stöd

till forskningen främja utvecklingen av fordon som

körs med alternativa bränslen. För att stärka

arbetet för en hållbar utveckling krävs en tydlig

satsning på miljöforskningen. Det krävs inte minst

ökade resurser för undersökningar och

kontrollprogram för att kunna säkerställa att

miljöskulden inte växer till följd av bristfälliga

miljösignaler till producenter och

samhällsplanerare.

Centerpartiet avsätter 50 miljoner kronor för att

inrätta en miljöfond för kostnadseffektiva

investeringar kring Östersjön. Krav på rening av

exempelvis kväve från en svensk industri kan då

antingen genomföras som en investering inom

verksamheten eller genom att motsvarande

investeringsbelopp läggs i en miljöfond som kan

användas mer kostnadseffektivt på andra sidan

Östersjön. Runt Östersjön och i dess

avvattningsområde finns länder vilkas miljöarbete

inte är lika långt framskridet som det svenska.

Flera av dessa ekonomier är inte lika starka som den

svenska, och det är av stor vikt för Östersjön att

miljöförbättringar verkligen kan bli av.

Centerpartiet anser slutligen att biståndsmålet på

1 % av bruttonationalintäkten skall nås inom

budgetperioden. I vårt budgetförslag aviseras stora

satsningar på bistånd, varav 200 miljoner kronor

öronmärks för miljöbistånd år 2004 och ytterligare

1,7 miljarder kronor satsas på miljöbistånd åren

2005-2006. Vår erfarenhet av och kunskap om

miljöarbete måste användas till att hjälpa andra

länder i deras arbete för en bättre miljö.

Centerpartiet anser att vi skall bidra till en

hållbar utveckling även i övriga delar av världen

och samtidigt vara med och göra rätt för oss, varför

en allt större del av biståndet borde utgöras av

miljöbistånd.

5. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård (punkt 1)

av Gunnar Goude (mp).

Miljöpartiet anser att det behövs ett

klimatsekretariat i Regeringskansliet med ett

övergripande ansvar för att komma med förslag till

åtgärder för att bromsa, motverka och förebygga

konsekvenserna av klimatförändringarna. Det

sistnämnda kan gälla t.ex. uppdrag till

Räddningsverket och försvaret att hålla en ökad

beredskap för hjälp i samband med översvämningar

eller till Vägverket och Banverket att kartlägga

eventuella åtgärder som med anledning av ökad risk

för översvämningar kan behövas för att säkerställa

transporter. Det kan också handla om att komma med

rekommendationer och stöd till kommunernas planering

av bebyggelse, så att större hänsyn tas till risken

för översvämningar och erosion. Klimatsekretariatet

bör även få ansvar för en "klimatakut" där kommuner

som drabbats av extrema väderfenomen kan få

ersättning för skador. Akuten skall inte enbart i

efterhand reglera skador utan fungera så snabbt och

fritt från byråkrati att den också kan bli en reell

hjälp att hålla skola, sjukvård och annan essentiell

medborgerlig service i gång under tider av

översvämningar. Det bör utredas hur den s.k. akuten

kan utformas närmare och finansieras.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2003/04:1 utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård

Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004, för ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m.,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling och genomförande av

miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 30 000 000 kronor under

2005, högst 20 000 000 kronor under 2006 och högst

10 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 3.9.2),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004, för ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m.,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

bilavgasverksamhet som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000

kronor under 2005 (avsnitt 3.9.2),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004, för ramanslaget 34:3 Åtgärder för biologisk

mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser i samband

med förvärv av eller intrångsersättning i ur

naturvårdssynpunkt värdefulla naturområden som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 120 000 000 kronor (avsnitt 3.9.3),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004, för ramanslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden, ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

genomförande av saneringsinsatser, som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 250

000 000 kronor under 2005, högst 250 000 000

kronor under 2006 och högst 100 000 000 kronor

under 2007 (avsnitt 3.9.4),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004, för ramanslaget 34:5 Miljöforskning, ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med planering,

upphandling och genomförande av forskningsprojekt

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 30 000 000 kronor under 2005, högst 20

000 000 kronor under 2006 och högst 15 000 000

kronor under 2007 (avsnitt 3.9.5),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004, för ramanslaget 34:9 Statens

strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med strålskyddsforskning som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 10

500 000 kronor under 2005 och högst 10 500 000

kronor under 2006 (avsnitt 3.9.9),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004, för ramanslaget 34:11 Statens

kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 17 200 000

kronor under 2005, högst 7 400 000 kronor under

2006 och högst 6 400 000 kronor under 2007

(avsnitt 3.9.11),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004, för ramanslaget 34:14 Stöd till

klimatinvesteringar, ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med beslut om stöd till

klimatinvesteringar som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 350 000 000

kronor under perioden 2004-2009 (avsnitt 3.9.13),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004, för ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband

med planering, upphandling och genomförande av

forskningsprojekt som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 180 000 000 kronor under

2005, högst 60 000 000 kronor under 2006 och högst

40 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 4.1.2),

10. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård i enlighet med uppställningen under

avsnitt 10.

Motionerna

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

26.1. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar enligt i motionen redovisad

uppställning.

2003/04:MJ215 av Cecilia Widegren (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för fler

frivilliga skötselavtal mellan markägare och

staten.

2003/04:MJ307 av Jan Andersson och Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att använda större andel av

anslagna medel för åtgärder för biologisk mångfald

till tecknande av naturvårdsavtal.

2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samordning och

fördelning av miljöbistånd inom Östersjöns

avvattningsområde kan komma att bli en viktig

uppgift för den föreslagna Östersjöregeringen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta en

miljöfond för kostnadseffektiva investeringar,

gällande utsläpp av närsalter till vatten.

2003/04:MJ370 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

prioritera miljöforskning och miljöövervakning.

2003/04:MJ379 av Kerstin Lundgren (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förstärka

miljöforskningen.

2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kalkning av

skogsmark.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om miljöforskning.

27. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag för

budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård enligt i motionen

redovisad uppställning.

2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

klimatsekretariat och en klimatakut.

2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tecknande av

skötselavtal.

2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärdsprogram mot

markförsurning.

2003/04:MJ450 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen anslår 945 997 000 kr till anslaget

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald för 2004.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av

skötselkontrakt för naturvårdsmark.

3. Riksdagen anslår 143 850 000 kr till anslaget

34:4 Sanering och återställande av förorenade

områden för 2004.

4. Riksdagen anslår 197 556 000 kr till anslaget

34:12 Bidrag till Statens meterologiska institut

m.m. för 2004.

5. Riksdagen anslår inte 71 000 000 kr till anslaget

34:13 Stöd till klimatinvesteringar för 2004.

2003/04:MJ469 av Jan Andersson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt

i motionen redovisad uppställning.

2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett särskilt

Östersjökonto inrättas i syfte att ställa resurser

till förfogande för Östersjösatsningar.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett åtgärdsprogram

mot markförsurning.

32. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

enligt i motionen redovisad uppställning.

2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppräkning av

anslag till ideella organisationer verksamma inom

natur- och kulturmiljöområdet.

2003/04:Bo260 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ökad statlig

satsning på marksanering.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslags-

fördelning.

1 000-tal kronor

------------------------------------------------------

Politikområde Utskottets

------------------------------------------------------

Anslag

förslag

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

26 Forskningspolitik

------------------------------------------------------

1 Forskningsrådet för miljö, areella 41 648

näringar och samhällsbyggande:

Förvaltningskostnader (ram)

------------------------------------------------------

2 Forskningsrådet för miljö, areella 296 426

näringar och samhällsbyggande: Forskning

(ram)

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

34 Miljöpolitik

------------------------------------------------------

1 Naturvårdsverket (ram) 323 434

------------------------------------------------------

2 Miljöövervakning m.m. (ram) 238 994

------------------------------------------------------

3 Åtgärder för biologisk mångfald (ram) 1 441 197

------------------------------------------------------

4 Sanering och återställning av förorenade 329 850

områden (ram)

------------------------------------------------------

5 Miljöforskning (ram) 84 050

------------------------------------------------------

6 Kemikalieinspektionen (ram) 106 450

------------------------------------------------------

7 Internationellt miljösamarbete (ram) 66 434

------------------------------------------------------

8 Stockholms internationella miljöinstitut 12 000

(obet.)

------------------------------------------------------

9 Statens strålskyddsinstitut (ram) 105 027

------------------------------------------------------

10 Statens kärnkraftinspektion: 95 485

Förvaltningskostnader (ram)

------------------------------------------------------

11 Statens kärnkraftinspektion: 72 015

Kärnsäkerhetsforskning (ram)

------------------------------------------------------

12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och 217 556

hydrologiska institut m.m. (ram)

------------------------------------------------------

13 Stöd till klimatinvesteringar (ram) 340 000

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 3 770 566

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

Bilaga 3

Bilaga 3

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till

anslag för år 2004 inom utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Belopp i 1 000-tal kronor

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

Anslag

Anslagstyp Regeringens

förslag

(m) (fp)

(kd) (c)

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

26:1 Forskningsrådet för miljö, (ram)

41 648 +

areella näringar och

samhällsbyggande:

Förvaltningskostnader

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

26:2 Forskningsrådet för miljö, (ram)

296 426 +10 000

areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:1 Naturvårdsverket (ram)

323 434

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:2 Miljöövervakning m.m. (ram)

238 994 +5 000

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald (ram)

1 441 197 -495 200 +20 000 -450 000 -150 000

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:4 Sanering och återställning av (ram)

329 850 -186 000 +150 000 +120 150

förorenade områ

den

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:5 Miljöforskning (ram)

84 050 +20 000 +10 000

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:6 Kemikalieinspektionen (ram)

106 450

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:7 Internationellt miljösamarbete (ram)

66 434 +10 000

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:8 Stockholms internationella (obet.)

12 000

miljöinstitut

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:9 Statens strålskyddsinstitut (ram)

105 027

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:10 Statens kärnkraftinspektion: (ram)

95 485

Förvaltningskostnader

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:11 Statens kärnkraftinspektion: (ram)

72 015

Kärnsäkerhetsforskning

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:12 Bidrag till Sveriges (ram)

217 556 -20 000 -25 000

meteorologiska och

hydrologiska institut m.m.

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:13 Stöd till klimatinvesteringar (ram)

340 000 -269 000 -340 000 +60 000

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:14 Nytt anslag: Skogsmarkskalkning (ram)

+30 000

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

34:15Nytt anslag: Miljöfond för (ram)

+50 000

kostnadseffektiva

investeringar

------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

--

-------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------

Anslag

Anslagstyp Regeringens

förslag

(m)

(fp) (kd) (c)

-------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------

34:16 Nytt anslag: Miljöbistånd

(ram)

+200 000

-------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------

34:17 Nytt anslag: Östersjökonto

(ram) +20 000

-------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------

34:18 Nytt anslag:

(ram) +10 000

Hållbarhetskommission

-------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------

-------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------

Summa

3 770 566 -970 200 -275 000 -210 000 +235 150

-------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------