Bet. 2003/04:MJU15

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2003/04:MJU15

Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan

för åtgärder inom hästsektorn samt åtta följdmotioner med totalt 38

yrkanden. I betänkandet behandlas också 14 yrkanden från allmänna motionstiden

2002 och 2003.

I skrivelsen presenteras en handlingsplan för den alltmer betydelsefulla

hästsektorn. Särskild tonvikt läggs på att identifiera områden där

förutsättningar finns eller bör skapas för fortsatt utveckling av sektorn.

Den hästpolitiska utredningens betänkande En svensk hästpolitik (SOU

2000:109) behandlas översiktligt och redan genomförda åtgärder presenteras.

Regeringen ger i samband med skrivelsen två uppdrag till Statens

jordbruksverk. I det första uppdraget skall verket göra en omfattande översyn

av den nuvarande situationen avseende identifiering och registrering av

hästar. I det andra uppdraget skall verket kartlägga omfattning, karaktär

och spridning av hästföretagandet samt analysera relevanta faktorer som

bidrar till utvecklingspotentialen inom sektorn. Regeringen ger även i

uppdrag till Konsumentverket att arbeta vidare med tjänstesäkerhet i tre

steg med utgångspunkt i bl.a. hästrelaterade aktiviteter. Samtliga uppdrag

skall redovisas under år 2004. Vidare avser regeringen att inrätta en

samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor. Det första mötet är

planerat till våren 2004.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden, framför allt med hänvisning

till regeringens skrivelse och de uppdrag regeringen ger i samband med

den. I betänkandet finns 28 reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Den svenska hästsektorns betydelse

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 1, 2002/03:MJ441 i

denna del, 2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 1, 2003/04:MJ42

i denna del, 2003/04:MJ45 yrkande 1, 2003/04:MJ439 i denna del och

2003/04:MJ475 yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp, kd, c, mp)

2. Hästar och säkerhet

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 6.

3. Hästar och rehabilitering

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ44 yrkande 6.

Reservation 2 (fp, kd)

4. Hästsektorn och jämställdhet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del,

2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 3, 2003/04:MJ42 i denna del

och 2003/04:MJ44 yrkande 5.

Reservation 3 (fp)

Reservation 4 (c)

5. Ridsport och vissa skatteregler

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkandena 4 och 5.

Reservation 5 (kd)

6. Forskning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ40 yrkande 11 och 2003/04:MJ44

yrkande 4.

Reservation 6 (fp)

Reservation 7 (kd)

7. Utbildning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ40

yrkandena 2, 12 och 15 och 2003/04:MJ44 yrkande 3.

Reservation 8 (fp)

Reservation 9 (kd)

8. Finansiering av högskoleutbildning

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 13.

Reservation 10 (fp, kd)

9. Hovslagarutbildning

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 14.

Reservation 11 (kd)

10. Djurskydd

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ39 yrkande 1.

Reservation 12 (v)

11. Kunskapskrav för hästägare

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ39 yrkande 2 och 2003/04:MJ44

yrkande 7 i denna del.

Reservation 13 (fp)

Reservation 14 (v)

12. Tävlingsveterinärer

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 7.

Reservation 15 (m, fp, kd, c, mp)

13. Handel med hästar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ307, 2002/03:MJ490 yrkande 5,

2003/04:MJ39 yrkandena 3-5 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.

Reservation 16 (fp, kd)

Reservation 17 (v)

Reservation 18 (mp)

14. Identifiering och registrering av hästar

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ38 i denna del och 2003/04:MJ439

i denna del.

15. Bevarande av hotade raser

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 5, 2002/03:MJ441 i

denna del, 2003/04:MJ40 yrkandena 8 och 9, 2003/04:MJ41, 2003/04:MJ45

yrkande 3 och 2003/04:MJ475 yrkande 4.

Reservation 19 (kd, c)

16. Hästnäringens villkor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del,

2003/04:MJ43 yrkande 1 och 2003/04:MJ44 yrkande 1.

Reservation 20 (m)

Reservation 21 (fp)

Reservation 22 (c)

17. Hästen och jordbrukspolitiken

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ267 yrkande 1, 2002/03:MJ430 yrkande

6, 2002/03:MJ441 i denna del, 2002/03:MJ442, 2002/03:MJ487 yrkande 34 i

denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 10, 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ44

yrkande 2, 2003/04:MJ45 yrkande 2, 2003/04:MJ266 yrkande 1 och 2003/04:MJ475

yrkande 6.

Reservation 23 (fp)

Reservation 24 (kd, c)

18. Regler för bygglov

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ45 yrkande 4.

Reservation 25 (c)

19. Spelets betydelse för hästsektorns utveckling

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ43 yrkande

2 och 2003/04:MJ45 yrkande 5.

Reservation 26 (m)

Reservation 27 (c)

20. Samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ44 yrkande 8 och 2003/04:MJ439 i

denna del.

Reservation 28 (fp)

21. Skrivelsen

Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:54 till handlingarna.

Stockholm den 25 mars 2004

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Rune Berglund

(s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Christina Axelsson (s),

Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders

Johansson (m), Christin Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Cecilia

Widegren (m), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Marie Wahlgren (fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Mot bakgrund av hästsektorns växande betydelse inom en rad viktiga områden

i samhället beslutade regeringen den 17 februari 2000 om direktiv till en

särskild utredare med uppgift att utarbeta förslag till en sammanhållen

hästpolitik. Syftet med utredningen var att skapa förutsättningar för att

bevara och utveckla hästsektorn i Sverige. Utredningen överlämnade

betänkandet En svensk hästpolitik (SOU 2000:109). Betänkandet remissbehandlades

under våren 2001. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig

i Jordbruksdepartementet (dnr Jo2000/2761). Den hästpolitiska utredningen

lade fram en rad förslag till åtgärder inom hästsektorn, och flera åtgärder

har redan vidtagits.

I december 2003 presenterade regeringen för riksdagen skrivelse 2003/04:54

Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Med anledning av skrivelsen

har åtta motioner väckts (s, m, fp, kd, v, c) med totalt 38 yrkanden.

Utskottet har valt att därutöver behandla 14 yrkanden från allmänna

motionstiden 2002 respektive 2003, vilka berör frågor som tas upp i skrivelsen.

Samtliga motioner återfinns i bilaga 1.

Kulturutskottet har yttrat sig dels över skrivelsen (i de delar som berör

kulturutskottets verksamhetsområden), dels över de motioner som ankyter

till dessa områden. Yttrandet (2003/04:KrU2y) återfinns i bilaga 2.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen presenteras en handlingsplan för den alltmer betydelsefulla

hästsektorn. Inledningsvis beskrivs hästsektorns utveckling och den svenska

hästsektorn i dag. Den hästpolitiska utredningens betänkande En svensk

hästpolitik (SOU 2000:109) behandlas översiktligt och redan genomförda

åtgärder presenteras. Särskild tonvikt läggs på att identifiera områden

där förutsättningar finns eller bör skapas för fortsatt utveckling av

sektorn. De områden som tas upp är särskilda hästsatsningar (t.ex. hästar

och säkerhet), forskning och utbildning, djurskydd samt identifiering och

registrering av hästar. Ett särskilt avsnitt ägnas åt hästhållningens och

hästföretagandets betydelse. Skrivelsen tar också upp spelets betydelse

för hästsektorns utveckling samt den samarbetsgrupp för hästsektorns

framtidsfrågor som regeringen inrättar.

Regeringen ger i samband med skrivelsen två uppdrag till Statens jordbruksverk.

I det första uppdraget skall verket göra en omfattande översyn av den

nuvarande situationen avseende identifiering och registrering av hästar.

I uppdraget ingår även att se över rapportering och registrering av

sjukdata beträffande hästar, administration av hästpass samt tekniska

hjälpmedel i syfte att få säkra och hållbara system. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 november 2004. I det andra uppdraget skall

Jordbruksverket

i samarbete med berörda myndigheter och organisationer kartlägga omfattning,

karaktär och spridning av hästföretagandet samt analysera relevanta

faktorer som bidrar till utvecklingspotentialen inom sektorn. I uppdraget

ingår även att utreda hur den gemensamma jordbrukspolitikens nya inriktning

påverkar hästsektorn och om och i så fall hur hästens roll i jordbrukspolitiken

bör stärkas. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2004. Regeringen

ger även i uppdrag till Konsumentverket att arbeta vidare med tjänstesäkerhet

i tre steg med utgångspunkt i bl.a. hästrelaterade aktiviteter. Uppdraget

skall redovisas år 2004. Vidare avser regeringen att inrätta en samarbetsgrupp

för hästsektorns framtidsfrågor. Det första mötet är planerat till våren

2004.

Utskottets överväganden

Den svenska hästsektorns betydelse

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker sex motionsyrkanden (s, kd, c) om hästpolitiken mot

bakgrund av vad som anförs i skrivelsen om åtgärder inom hästsektorn samt

de tre uppdrag som regeringen lägger ut på Jordbruksverket och Konsumentverket

där det finns behov av informationsinsamling och analyser inför eventuella

framtida åtgärder och beslut. Vidare avstyrks ett motionsyrkande (s) om

vikten av att regeringens uppdrag till Jordbruksverket leder till konkreta

åtgärder. Slutligen avstyrks ett motionsyrkande (s) om att en översyn av

konsument- och djurskyddet bör göras, mot bakgrund av vad som anförs i

skrivelsen.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c, mp).

Motionerna

Kristdemokraterna framhåller i motionerna 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 1,

2002/03:MJ430 (kd) yrkande 1 samt 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 1 att regeringen

bör lägga fram förslag till en sammanhållen hästpolitik så som tidigare

aviserats. Regeringen har i denna fråga visat senfärdighet och låg

ambitionsnivå. Enligt motionärerna är det anmärkningsvärt att regeringen

endast samlat sig till en skrivelse med till intet förpliktigande uppdrag

om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Eftersom det finns

gott om konkreta förslag både i den hästpolitiska utredningens betänkande

(SOU 2000:109) och i kristdemokratiska riksdagsmotioner bör regeringen

skyndsamt återkomma till riksdagen med en proposition om en sammanhållen

hästpolitik. Centerpartiet framför motsvarande krav i motion 2003/04:MJ45

(c). I motionen framhålls att enbart trav-, galopp- och ridhästarna i dag

är svenskt jordbruks fjärde största inkomstkälla och att hästsporten är

en växande folkrörelse. Sverige behöver en sammanhållen hästpolitik, inte

minst då hästnäringen i hög grad också bidrar till att minska de regionala

klyftorna i landet. Enligt motionärerna är det beklagligt att regeringen

inte överlämnat någon kraftfull proposition eller skrivelse till riksdagen.

Regeringen bör återkomma med konkreta förslag med anledning av den

hästpolitiska utredningens betänkande samt i enlighet med vad som i motionen

anförs om en livskraftig hästpolitik (yrkande 1). I motionerna 2003/04:MJ42

(s) delvis och 2002/03:MJ441 (s) delvis begärs att hästpolitiken får det

utrymme den förtjänar och de ekonomiska medel som krävs. Enligt motionärerna

är det positivt att regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att bl.a. se

över om och eventuellt hur hästen bör göras till en del av jordbrukspolitiken.

Alltför länge har hästsektorn hållits vid sidan av den traditionella

jordbrukspolitiken. I motion 2003/04:MJ42 (s) delvis framhålls därutöver

det unika i att det som i andra länder endast är förunnat ett fåtal i

Sverige är att likna vid en folksport, där människor med olika bakgrund

och ålder träffas och umgås varje dag.

I motion 2003/04:MJ38 (s) delvis framhålls vikten av att regeringens

uppdrag till Jordbruksverket leder till konkreta åtgärder. Vidare anförs

att i arbetet med att utveckla de olika disciplinerna inom hästsektorn -

ridsport, trav och galopp - måste inriktningen vara att fortsätta utveckla

på bredden. Regeringen konstaterar att hästsporten i Sverige i stor

utsträckning är tillgänglig för alla, men enligt motionären kan det göras

betydligt mer för att ytterligare öka bredden.

Motionären bakom motion 2003/04:MJ439 (s) delvis anser att en översyn av

konsument- och djurskyddet inom främst hästhållningen bör göras. Översynen

bör granska lagstiftning och statliga regelverk som stärker skyddet men

ändå står i samklang med EG- rätten.

Utskottets ställningstagande

I skrivelsen presenterar regeringen åtgärder som redan genomförts till

följd av den hästpolitiska utredningens betänkande En svensk hästpolitik

(SOU 2000:109). Som redovisas i skrivelsen läggs tre uppdrag ut inom

områden där det finns behov av informationsinsamling och analyser inför

eventuella framtida åtgärder och beslut. I det första uppdraget skall

Jordbruksverket göra en omfattande översyn av den nuvarande situationen

avseende identifiering och registrering av hästar. I uppdraget ingår även

att se över inrapportering och registrering av sjukdata beträffande hästar,

administration av hästpass samt tekniska hjälpmedel i syfte att få säkra,

hållbara system. I det andra uppdraget skall Jordbruksverket i samarbete

med berörda myndigheter och organisationer kartlägga omfattning, karaktär

och spridning av hästföretagande samt analysera relevanta faktorer som

bidrar till utvecklingspotentialen i sektorn. I uppdraget ingår även att

utreda hur den gemensamma jordbrukspolitikens nya inriktning påverkar

hästsektorn och om och i så fall hur hästens roll i jordbrukspolitiken

bör förstärkas. Vidare får Konsumentverket i uppdrag att se över

tjänstesäkerhet i tre steg med utgångspunkt i bl.a. hästrelaterade aktiviteter.

Alla uppdrag skall redovisas år 2004. Som framhålls i skrivelsen är

hästsektorn integrerad i många av riksdagens fastställda politikområden,

bl.a. landsbygdspolitiken, miljöpolitiken och djurpolitiken. Inom ramen

för dessa områden pågår ett arbete för en hästsektor som karaktäriseras

av en god utveckling med särskild fokus på hästens betydelse på landsbygden,

hästens betydelse för barn, ungdomar och handikappade, övrig fritidsverksamhet

samt goda kunskaper i hästhållning. Hästen har en stor social, kulturell

och ekonomisk betydelse i det svenska samhället. Uppskattningsvis en

tredjedel av den svenska befolkningen har kontakt med hästar och verksamhet

relaterad till hästhållning. Hästsektorn omsätter minst 18 miljarder kronor

om året, enligt den hästpolitiska utredningens bedömning. Det är betydelsefullt

ur många perspektiv att förutsättningarna för sektorn utvecklas och tas

till vara. En stor del av den hästrelaterade verksamheten bedrivs i

landsbygden, och många gårdar bedriver hästverksamhet som komplement till

den huvudsakliga sysselsättningen. Det direkta nyttjandet av hästen såväl

som sekundära effekter, t.ex. foderproduktion, ger hästen en avsevärd

betydelse i samhället. Hästsport är en av Sveriges mest populära

fritidssysselsättningar och har en bred tillgänglighet i jämförelse med

hästsporten i flera andra länder. Verksamheten inom sektorn kan i hög grad

beskrivas som en folkrörelsebaserad näring. Det är den sportsliga bredden

som skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig elit samtidigt som

internationella framgångar skapar förebilder, vilka spelar en stor roll

för det individuella intresset för hästsport. Som regeringen konstaterar

har den svenska hästsektorn betydelse inom en rad viktiga områden. Utskottet

instämmer i regeringens bedömning att det finns goda skäl att sträva efter

en fortsatt utveckling av sektorn. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 2003/04:MJ38 (s) i denna del, 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 1,

2003/04:MJ42 (s) i denna del, 2003/04:MJ45 (c) yrkande 1, 2002/03:MJ430

(kd) yrkande 1, 2003/04:MJ439 (s) i denna del, 2002/03:MJ441 (s) i denna

del samt 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 1 i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

Hästar och säkerhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (kd) om informationsinsatser och

säkerhet i samband med ridning mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen

om regeringens strategi för tjänstesäkerhet samt uppdraget till Konsumentverket.

Skrivelsen

Regeringen anser att säkerhet vid utövning av hästsport och vid annan

hantering av hästar, i synnerhet när det gäller barn och ungdomar, är ett

betydelsefullt område som behöver belysas i högre grad. Inom ramen för

regeringens strategi för tjänstesäkerhet ges därför Konsumentverket i

uppdrag att arbeta vidare med tjänstesäkerhet i tre steg med utgångspunkt

i bl.a. hästrelaterade aktiviteter.

Motionen

Motion 2003/04:MJ40 (kd) tar upp informationsinsatser för att öka säkerheten

i samband med ridning. Motionärerna framhåller att ridning är den mest

skadedrabbade hästsportaktiviteten. Eftersom de flesta olyckor sker i den

oorganiserade verksamheten och inte på ridskolorna bör säkerhetsarbetet

i första hand inriktas på informationsinsatser gentemot hästägare (yrkande

6).

Utskottets ställningstagande

Som anförs i skrivelsen är ridning den i särklass mest skadedrabbade

hästsportaktiviteten och därefter kommer hantering av hästar. Under åren

1998-2001 uppskattas, enligt en rapport från Konsumentverket (PM 2003:12),

det totala antalet hästrelaterade skador i hela landet till ungefär 13

000, och nio av tio skadade är kvinnor och flickor. Av skadorna vid ridhus

och ridskola har 85 % skett under ridning. Utbudet av hästrelaterade

tjänster i form av upplevelser, t.ex. turridning eller andra typer av

hästturism, ökar och alltfler ovana personer hanterar hästar. I Sverige

rider en halv miljon människor regelbundet, varav många är barn. Som

regeringen framhåller är det i synnerhet med tanke på barns säkerhet

betydelsefullt att se över säkerheten inom hästverksamheten för att i

möjligaste mån undanröja risker och motverka skador. Inom ramen för regeringens

strategi för tjänstesäkerhet kommer Konsumentverket att ges i uppdrag att

arbeta vidare med tjänstesäkerhet i tre steg. Uppdraget skall redovisas

under år 2004. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget

att hästrelaterade aktiviteter får en central plats i det inledande arbetet

med regeringens strategi för tjänstesäkerhet. De som utövar hästsport är

konsumenter av olika typer av hästrelaterade varor och tjänster, och i

takt med att marknaden växer ökar konsumentperspektivet i betydelse. Detta

är en särskilt viktig aspekt mot bakgrund av att alltfler utövare saknar

grundkunskaper om djur och tidigare erfarenhet av umgänge med djur.

Utskottet anser att syftet med motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 6 i allt

väsentligt kan anses tillgodosett. Motionen avstyrks därmed i berörd del.

Hästens betydelse för människan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (fp) om hästar och rehabilitering

samt fyra motionsyrkanden (s, fp, c) om hästsektorn och jämställdhet, bl.

a. mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen. Vidare avstyrks ett

motionsyrkande (kd) om fördelning av medel till pojk- respektive flickidrotter,

bl.a. med hänvisning till Riksidrottsförbundets pågående projekt

Idrottsresurser på lika villkor. Slutligen avstyrks två motionsyrkanden (kd)

om ridsport och vissa skatteregler, bl.a. mot bakgrund av det pågående

arbetet inom skattenedsättningsutredningen.

Jämför reservationerna 2 (fp, kd), 3 (fp), 4 (c) och 5 (kd).

Skrivelsen

I skrivelsen framhålls att lokala initiativ där barn, ungdomar och personer

med funktionshinder utövar hästsport har en positiv inverkan på deltagarnas

fysiska och psykiska hälsa. I synnerhet är flickors möjlighet till utveckling

inom hästsporten värdefullt att tillvarata. Regeringen har därför tidigare

beslutat om en särskild satsning, det s.k. Handslaget, där barn- och

ungdomsverksamhet inom idrotten, bl.a. hästsporten, lyfts fram.

Motionerna

I motion 2003/04:MJ44 (fp) framhålls att ridning och annan hästsport är

viktigt i rehabiliteringshänseende. Ridning är en av de största

handikappidrotterna med över 4 000 aktiva ryttare. Detta är mycket positivt och

bör tas till vara. Enligt motionärerna bör regeringen utreda vad som kan

göras för att ytterligare stärka denna form av rehabiliteringsinsatser

och ta till vara hästens betydelse för sjuka och handikappade (yrkande 6).

Enligt motion 2003/04:MJ38 (s) delvis är det viktigt att flickors intresse

och engagemang tas till vara inom alla områden av hästsektorn. Det är

inte acceptabelt att flickor är mer eller mindre utestängda från delar av

sektorn. Motionären anser att också det motsatta förhållandet bör

uppmärksammas, nämligen att så få pojkar deltar i vissa hästaktiviteter.

Motionären bakom motion 2003/04:MJ42 (s) delvis anser att det finns starka

jämställdhetsskäl till att uppvärdera hästsektorn. Motionären hänvisar

till vad regeringen anför om att en satsning inom hästsektorn också skall

innebära en satsning på flickors intresse och flickors idrott. Denna

slutsats är viktig, inte minst med tanke på att ridning är den näst största

ungdomsidrotten. Jämställdhetsinsatser inom hästsporten tas även upp i

motion 2003/04:MJ44 (fp). Ridning är en sport som i mycket stor utsträckning

utövas av kvinnor. Ur ett genusperspektiv är det därför väsentligt att

sporten får lika bra villkor som annan sport- och fritidsverksamhet. Enligt

motionärerna bör fler pojkar rekryteras till ridsporten och fler kvinnor

till den mansdominerade travsporten (yrkande 5). I motion 2002/03:MJ487

(c) yrkande 34 delvis anförs att förbättringar för ridsporten också måste

ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Av alla aktiva ungdomar inom

ridsporten är unga flickor klart dominerande. Mindre resurser satsas på

sporter som framför allt utövas av flickor, jämfört med fotboll eller

andra typiska pojksporter.

Motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 3 tar upp behovet av att utreda fördelningen

av medel till pojk- respektive flickidrotter. Enligt motionärerna är det

uppenbart att ridskolorna och ridklubbarna har svårare att hävda sina

intressen gentemot de "manliga" idrotterna såsom fotboll och ishockey.

Trots klara direktiv från Riksidrottsförbundet till specialidrottsförbunden

är risken stor att de kvinnodominerade idrotterna missgynnas vid förbundens

fördelning av medel. I den kommunala prioriteringen är misstankarna om

denna diskriminering ännu mer befogad. Motionärerna anser att en oberoende

utredning bör göras om hur verkligheten ser ut för de idrotter som domineras

av flickor i förhållande till de idrotter som domineras av pojkar. Vidare

reses krav på att ridsporten skall vara skattefri när den bedrivs i

motionssyfte och är en friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren. Enligt

motionärerna är det anmärkningsvärt att ridsporten som är en av de största

folksporterna inte skall kunna utövas och värderas på lika villkor som

andra motionsformer (yrkande 4). Enligt yrkande 5 bör regeringen tillsätta

en utredning om möjligheterna att införa momsbefrielse för föreningsdrivna

ridskolor. Motionärerna påpekar att utbildning är momsbefriad i Sverige

och att det inte finns någon anledning till att ridutbildning i föreningsdrivna

ridskolor skall behandlas annorlunda än annan utbildning.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför i skrivelsen är den svenska hästsektorn med sin

folkrörelsekaraktär unik. Medan hästsport i många länder endast är förunnat

ett fåtal har den svenska hästsporten blivit en folksport som engagerar

människor av alla kategorier. Hästsektorns betydelse i samhället har ökat

stadigt under de tre senaste decennierna. Det gäller antalet utövare såväl

på tävlingsnivå som på motionsnivå. På stallbackar och i hästhagar samlas

människor i alla åldrar, från olika yrkeskategorier och olika kulturer,

runt ett gemensamt intresse. Under senare år har hästens betydelse för

mänskligt välbefinnande uppmärksammats, och hästar används t.ex. i

verksamheter för personer med sociala problem. Inom hästsporten domineras

framför allt ridsporten av flickor och kvinnor vilket är en viktig aspekt

i sportsammanhang generellt där kvinnor och flickor är underrepresenterade.

En god utveckling av hästverksamheten bidrar därmed också till att

jämställdheten mellan könen i sportutövning ökar. De olika grenarna inom

hästsporten har gemensamt att de är mycket jämlika. Män och kvinnor, pojkar

och flickor tävlar på lika villkor. Bland utövarna inom respektive gren

är dock könsfördelningen ojämn. Travsporten är mansdominerad medan ridsporten

är kvinnodominerad. Ridsporten utövas enligt Svenska Ridsportförbundet

aktivt av över 500 000 svenskar varav ca 85 % är kvinnor och flickor.

Ridsporten är en av de största flickidrotterna i Sverige, trots att den

på det lokala planet ofta har fått stå tillbaka för satsningar på

traditionella pojksporter, t.ex. fotboll eller ishockey. Hästsporten tillvaratar

många kvinnors allmängiltiga intressen såsom motion, friluftsliv, gemenskap,

ansvar och sociala kontakter med människor och djur. Hästsportens effekter

sträcker sig alltså vida utanför den faktiska sportutövningen, vilket

innebär att kvinnors ställning i samhället kan stärkas genom att hästsporten

lyfts fram. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att en satsning

inom hästsektorn också skall innebära en satsning på flickors intresse

och flickors idrott. Umgänget med hästar övar flickor i att leda och i

att sätta gränser, stärker deras självförtroende och erbjuder en meningsfull

fritid. För många flickor är också förtroendeuppdrag i ridklubben en ingång

till framtida uppdrag i andra demokratiska organisationer. I ridklubben

finner många flickor de positiva förebilder av starka och självständiga

kvinnor som de sedan bär med sig genom livet.

Riksdagen beslutade i december 2002 om ett bidrag om 100 miljoner kronor

till Sveriges Riksidrottsförbund från AB Svenska Spel. Bidraget är

inledningen till den ökade satsningen på idrottsrörelsens barn- och

ungdomsverksamhet, även kallad Handslaget, mellan staten, kommunerna och

idrottsrörelsen. Bidraget har som ändamål att stötta och uppmuntra

idrottsföreningar och specialidrottsförbund att öppna dörrarna för fler, hålla

nere avgifterna, satsa mer på flickors idrottande, delta i kampen mot

droger och intensifiera samarbetet med skolorna. Regeringen har i

budgetpropositionen för år 2004 föreslagit att ett bidrag på 200 miljoner

kronor fördelas till idrottsrörelsen enligt de närmare anvisningar som

kan komma att beslutas av regeringen. Satsningen innebär att möjligheter

skapas för Svenska Ridsportförbundet och de lokala föreningarna inom

ridsporten att utveckla sin verksamhet. Satsningen kan även nå ut till

funktionshindrade barn och ungdomar, som genom hästsporten kan bli delaktiga

i den sociala samvaro som finns inom idrotten. I sammanhanget bör också

Allmänna arvsfonden nämnas. Fonden har till ändamål att främja verksamhet

av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med

funktionshinder. Exempel på projekt som i dag pågår är demokratiprojektet

"Våga vara", som syftar till att stärka flickors självförtroende, och

projektet "Med hjälp av fyra ben", där handikappade barn ges möjlighet

att komma ut i naturen samtidigt som deras balans tränas.

Vid tidigare riksdagsbehandling (2002/03:KrU4) har bl.a. framhållits att

idrottsrörelsen under senare år gjort framsteg när det gäller jämställdhet

och att Riksidrottsförbundets inställning är att såväl makt som resurser

i idrottsliga sammanhang skall fördelas på ett rättvist sätt mellan könen.

Samtidigt har konstaterats att förbundets uppfattning inte fått genomslag

på alla nivåer inom idrotten. Inte minst visas detta genom återkommande

rapporter i medierna om hur flickidrott ges sämre villkor, t.ex. vad gäller

träningstider, än den idrott som till övervägande del har pojkar som

deltagare. Utskottet vill därför särskilt framhålla vikten av att

Riksidrottsförbundet intensifierar sitt arbete med att sprida kunskap och väcka

debatt i dessa frågor så att förbundets uppfattning får genomslag nedåt

i organisationen. Därigenom skulle attityder och verksamhetsinriktning

kunna påverkas även utanför idrottsrörelsen, t.ex. hos ansvariga inom

kommunerna.

När det gäller fördelningen av medel mellan olika idrottsgrenar vill

utskottet hänvisa till den redogörelse för hur specialidrottsföreningarna

får medel som framgår av kulturutskottets yttrande (2003/04:KrU2y). I

yttrandet framhålls bl.a. förljande. När det gäller det statliga lokala

investeringsstödet (LOK-stödet) måste de föreningar som erhållit stöd

till Riksidrottsförbundet (RF) redovisa hur flickor respektive pojkar

fått del av detta. När det gäller bidrag från RF till specialförbunden

bygger principerna för bidragsfördelning bl.a. på förbundens utveckling

över tiden grundat på ett antal kriterier i form av statistiska uppgifter.

Ett av dessa är jämställdhetsplanens delmål om representation i styrelser

och valberedningar. RF för en löpande dialog med varje förbund om bl.a.

innehållet i verksamheten och hur förbundet uppfyller både de mål som

RF-stämman beslutat och jämställdhetsplanens delmål. Kulturutskottet

framhåller också det projekt som för närvarande pågår hos RF, nämligen

Idrottsresurser på lika villkor. Projektet skall kartlägga, analysera och

sprida kunskap om hur samhällets resurser till idrotten fördelas och

utnyttjas. Bland annat skall fördelningen mellan kvinnor och män studeras.

Projektet skall också samla in goda exempel på metoder och modeller som

leder till en rättvis resursfördelning. Projektet beräknas vara slutfört

under april 2004. Miljö- och jordbruksutskottet, som ansluter sig till

kulturutskottets bedömning, förutsätter att regeringen vid behov återkommer

till riksdagen med erforderliga förslag beträffande fördelningen av

samhällets resurser till idrotten. Mot bakgrund av det anförda föreslår

utskottet att motionerna 2003/04:MJ38 (s) i denna del, 2003/04:MJ40 (kd)

yrkande 3, 2003/04:MJ42 (s) i denna del, 2003/04:MJ44 (fp) yrkandena 5

och 6 samt 2002/03:MJ487 (c) yrkande 34 i denna del lämnas utan riksdagens

vidare åtgärd.

Beträffande motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 4, med krav på att ridsporten

skall vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte och är en friskvårdsförmån

som bekostas av arbetsgivaren, vill utskottet anföra följande. Som skattefria

personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig till hela personalen

och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller

liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet

som det är fråga om. Möjlighet till enklare slag av motion och annan

friskvård räknas hit. Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123,

bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren

att motionen eller friskvården skall utövas inom särskilda anläggningar

eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt

av denne till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även

kraven på att förmånen skall vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning

utövas av den anställde. Efter lagändringen blir det avgörande för

skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till

hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen

inte får bytas ut mot kontant ersättning. Utskottet avstyrker därmed motion

2003/04:MJ40 (kd) yrkande 4.

När det gäller begäran i motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 5 om att regeringen

bör tillsätta en utredning om möjligheterna att införa momsbefrielse för

föreningsdrivna ridskolor vill utskottet redovisa följande. Icke skattepliktig

utbildning är enligt momslagen sådan grundskole-, gymnasieskole- och

högskoleutbildning som sker i det allmännas regi eller av erkänd

utbildningssamordnare samt övrig utbildning som berättigar till studiemedel

enligt studiestödslagen. Med det allmänna avses stat, kommun eller landsting.

Med uttrycket av erkänd utbildningssamordnare avses t.ex. fristående

skolor och kompletterande skolor som tillhandahåller utbildning som ett

led i det allmännas utbildningsinsatser. Skatteplikt gäller däremot för

i princip all kommersiellt bedriven utbildning som sker utom ramen för

den ordinarie skolutbildningen och som inte heller berättigar till studiestöd.

Vidare vill utskottet hänvisa till att regeringen, mot bakgrund av

riksdagens tillkännagivande till regeringen (bet. 2001/02:SkU18, rskr. 199),

tillkallade en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av

tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från

beskattning inom mervärdesskatteområdet (dir. 2002:141). I uppdraget ingår

bl.a. att analysera skattesatsernas struktur utifrån rättsliga, administrativa,

ekonomiska, konkurrensmässiga, fördelningspolitiska och statsfinansiella

aspekter. I sin analys av skattesatsernas struktur skall även internationella

konkurrensfrågor beaktas. Uppdraget skall redovisas i två etapper under

åren 2004 och 2005. Utskottet avstyrker mot bakgrund av ovanstående motion

2003/04:MJ40 (kd) i berörd del.

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen ett

motionsyrkande (kd) om en forskningsfond för hästnäringen samt ett

motionsyrkande

(fp) om behovet av en långsiktig forskningspolitik.

Jämför reservationerna 6 (fp) och 7 (kd).

Skrivelsen

I skrivelsen framhålls att forskning och kunskapsspridning inom hästområdet

är av avgörande betydelse för sektorns utveckling och att regeringen ser

positivt på de initiativ som redan tagits. Frågan om hästforskningens

utveckling kommer därför att tas upp i samband med den forskningspolitiska

proposition som planeras till mitten av mandatperioden.

Motionerna

I motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 11 begärs att en forskningsfond inrättas

för hästnäringen. Motionärerna hävisar till den hästpolitiska utredningens

förslag om att staten bör anvisa fem miljoner kronor under en fyraårsperiod

för forskning på hästområdet och att regeringen bör lägga fram ett sådant

förslag i samband med kommande budgetproposition. En förutsättning för

att staten skall anvisa medel till sådan forskning bör vara att Nationella

Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS) inrättar en hästnäringens

forskningsfond och ett hästnäringens forskningsforum samt att Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) inrättar en

särskild hästforskningskommitté. En annan förutsättning bör vara att ett

långsiktigt bindande avtal ingås mellan FORMAS och NS angående uppgifter,

ansvarsfördelning, styrelseformer och finansiering.

Motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 4 tar upp behovet av en långsiktig

forskningspolitik. Regeringen aviserar att hästforskningen skall tas upp

senare i den forskningspolitiska propositionen. Motionärerna anser att

det är angeläget att ta fram långsiktiga strategier för detta forskningsområde

såsom för alla andra viktiga områden. Det bör undersökas hur forskningen

kan utvecklas både inom befintliga och nya discipliner. Ett viktigt område

kan vara hästens betydelse inom landsbygdsutvecklingen.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför har forskningsbehovet inom hästsektorn till viss del

uppmärksammats på senare tid. Hippocampus, som är en centrumbildning mellan

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt

(SVA), har skapat ett nytt ramprogram för hästforskning som kallas Hästen

- för arbete, sport och fritid. Programmet berör flera olika områden och

planeras att pågå under åren 2002-2010. Finansiering sker främst genom

att medel avsätts av parternas basresurser. Även ATG, försäkringsbolaget

Agria, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

(FORMAS), Lantbrukarnas Riksförbund samt olika foder- och läkemedelsföretag

finansierar viss forskning. Programmet är mycket omfattande och anlägger

ett tvärvetenskapligt och användartillvänt perspektiv, vilket måste anses

positivt och väl i linje med behoven på området. Fortfarande finns dock

behov av ytterligare forskning på hästområdet, vilket traditionellt är

ett eftersatt forskningsområde. Exempel på områden där forskningen kan

behöva utökas är hästens sociala betydelse, dess betydelse i samhället

och olika faktorer med betydelse för i synnerhet barns och ungdomars

säkerhet i samband med hästsport. Forskning kring veterinära frågor,

utfodring, hästhållning och byggnader är också viktiga områden. Utskottet

delar regeringens bedömning att en långsiktig finansiering är en betydelsefull

faktor för forskningens omfattning på olika områden. Utskottet anser det

värdefullt att regeringen avser att återkomma till frågan om hästforskningens

utveckling i samband med den forskningspolitiska propositionen. Mot

bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ40 (kd)

yrkande 11 och 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.

Utbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (s, fp, kd) om utbildning

mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen.

Jämför reservationerna 8 (fp), 9 (kd), 10 (fp, kd) och 11 (kd).

Motionerna

I motion 2002/03:MJ441 (s) delvis framhålls att det krävs en mer seriös

ansats när det gäller utbildning och forskning inom hästens område. Enligt

motionären är det alarmerande för hela hästsektorn att tillgängliga

yrkesutbildningar i de flesta fall inte täcker arbetsmarknadens behov.

Enligt motion 2003/04:MJ40 (kd) har Sveriges lantbruksuniversitet,

företrädare för hästsektorn och studentrepresentanter uttalat ett starkt

intresse för att införa ett tredje år på hippologprogrammet, vilket skulle

leda till kandidatexamen. Den hästpolitiska utredningen föreslår att ett

tredje utbildningsår införs först när det säkerställts att nuvarande

tvååriga utbildning visar på stabilitet, långsiktighet och säkerställd

finansiering. Motionärerna bedömer att dessa villkor i dag är uppfyllda

och föreslår därför att ett tredje år införs (yrkande 12). Enligt yrkande

13 bör regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att utreda konsekvenserna

av att finansiera den hippologiska högskoleutbildningen enligt samma

principer som normalt gäller för högskoleutbildning. I yrkande 15 framhålls

att Sverige i dag har för få unghästutbildare. Den hästpolitiska utredningen

föreslog att ett bolag skulle inrättas för att utbilda omkring 50 hästar

per år. Enligt motionärerna bör regeringen i 2005 års budgetproposition

anslå extra medel till unghästutbildning med inriktning på utbildning av

ridinstruktörer. Därigenom skulle största möjliga antal utbildade hästar

per investerad krona erhållas.

Motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 3 tar upp behovet av lärlingsutbildningar

inom hästsektorn. Enligt motionärerna kan hästsektorns utbildningsbehov

inte enbart täckas av högskoleutbildningar utan det är också viktigt att

se över utbildningsbehovet på andra nivåer. Folkpartiet har i flera

sammanhang påpekat behovet av en bättre lärlingsutbildning i Sverige och

anser att flera yrken och verksamheter inom hästnäringen skulle kunna

vara utmärkta för denna utbildningsform. Regeringen borde uppmuntra

hästsektorn och kommunerna att se över var inom hästnäringen sådana

utbildningar skulle kunna vara lämpliga.

Motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 2 behandlar tillgången på ridinstruktörer.

Många lokala klubbar dras med betydande ekonomiska svårigheter att få

verksamheten att gå runt. Hästhållning samt fastighets- och materialunderhåll

drar stora kostnader liksom hästskötare, instruktörer och tränare.

Hovslagarutbildningen tas upp i yrkande 14. Motionärerna påpekar att det

länge har rått brist på välutbildade hovslagare i Sverige. Det är därför

positivt att Sveriges lantbruksuniversitet har fått i uppdrag att bekosta

minst 35 utbildningsplatser per år. För att öka antalet hovslagare bör

också nuvarande utbildning utvidgas med en lärlingsutbildning.

Utskottets ställningstagande

Som anförs i skrivelsen är tillgången på välutbildad och kvalificerad

personal en viktig faktor för hästsektorns framtida utveckling, inte minst

med tanke på sektorns möjligheter att konkurrera internationellt på olika

områden. Det är av stor betydelse att en sammanhållen utbildningskedja

skapas så att tillgänglig kompetens kan utnyttjas på bästa sätt. För att

uppnå detta krävs att utbildningssystemet är väl samordnat, flexibelt,

har ett jämställdhetsperspektiv och är anpassat till efterfrågan inom

sektorn. Sveriges lantbruksuniversitet är huvudman för hippologutbildningen

som är en tvåårig högskoleutbildning. Under utbildningen integreras teori

och praktik för att ge ett helhetsperspektiv på hästen som biologisk

varelse. Under det första året studeras hästens anatomi och fysiologi,

hälso- och sjukvård, hästens beteende (etologi), utfodring och miljö,

avel, reproduktion, stuteriverksamhet, hästen och människan, ridlära och

ridning, tränings- och tävlingslära, körlära och körning, hantering och

utbildning av unghäst, hovvård och hovbeslag, stalltjänst samt häst- och

anläggningsvård. Under det andra året väljer studenterna inriktning:

ridlärare, stallchef eller trav- och galoppinriktning. Utbildningen

finansieras delvis av staten via Sveriges lantbruksuniversitet och delvis av

de medel som avsätts i avtalet mellan staten och ATG:s ägare via Nationella

Stiftelsen för Hästhållningens Främjande. Den hästpolitiska utredningen

lade fram förslag på förändringar av hippologutbildningen angående bl.a.

ansvarsfördelning, styrformer och finansiering. Utskottet delar regeringens

och den hästpolitiska utredningens bedömning att staten och hästnäringen

även fortsättningsvis bör stå för ungefär hälften vardera av kostnaderna

och att medlen bör utbetalas som årliga driftsanslag. Vidare välkomnar

utskottet att regeringen, i enlighet med den hästpolitiska utredningens

förslag, har utökat de medel som står till Sveriges lantbruksuniversitets

förfogande för hippologutbildningen. Från och med år 2001 disponerar

universitet högst 15,9 miljoner kronor per år för hippologprogrammets

räkning. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ40

(kd) yrkandena 2, 12, 13 och 15, 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 3 och 2002/03:MJ441

(s) i denna del lämnas utan vidare åtgärd.

Som regeringen framhåller är en fungerande hovslageriverksamhet dels en

förutsättning för att varje hästägare skall kunna ta sitt ansvar för att

hästen ges tillfredsställande hovvård, dels för att den svenska hästhållningen

på ett nationellt plan skall anses uppfylla höga djurskyddskrav. Enligt

en bedömning som gjorts av Nationella Stiftelsen för Hästhållningens

Främjande fanns det år 2000 ca 1 000 personer som bedrev hovslageriverksamhet

i Sverige, varav endast hälften hade formell kompetens. Det har länge

rått en brist på välutbildade hovslagare, vilket har medfört en risk för

djurskyddsproblem. För att avhjälpa denna brist krävs en ökning av antalet

utbildningsplatser. Utskottet välkomnar därför att regeringen i enlighet

med den hästpolitiska utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter

ålagt Sveriges lantbruksuniversitet att inom ramen för sitt anslag bekosta

minst 35 utbildningsplatser per år. Med det anförda föreslås att motion

2003/04:MJ40 (kd) yrkande 14 lämnas utan vidare åtgärd.

Djurskydd

Utskottets förslag i korthet

Mot bakgrund bl.a. av vad som anförs i skrivelsen avstyrker utskottet tre

motionsyrkanden om djurskydd (fp, v). Vidare avstyrks ett motionsyrkande

(kd) om tävlingsveterinärer med hänvisning till att frågan för närvarande

bereds inom Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 12 (v), 13 (fp), 14 (v) och 15 (m, fp, kd, c, mp).

Motionerna

I motion 2003/04:MJ39 (v) yrkande 1 framhålls vikten av att hästar ges

möjlighet till daglig utevistelse och att hästar skall hållas i grupp.

Enligt djurskyddslagen skall djur få möjlighet att utöva sina naturliga

beteenden. När det gäller hästar finns det inga förordningar som ställer

krav på hästars möjlighet till bete samt möjlighet till vistelse tillsammans

med andra hästar. Enligt yrkande 2 bör kunskapskrav införas för hästägare

och Statens jordbruksverk få i uppdrag att utreda möjligheterna för att

sådana införs. Motionärerna påpekar att samtidigt som alltfler människor

skaffar häst blir det allt vanligare att djurskyddsinspektörer upptäcker

fall av vanvård. Även motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 7 delvis tar upp

behovet av ett stärkt djurskydd samt utbildnings- och informationsinsatser

inom området. En av de viktigaste delarna i djurskyddet är att efterlevnaden

kontrolleras. Motionärerna anser att kontrollen bör skärpas såväl i Sverige

som i övriga nationer inom EU. Inom hästnäringen har det på senare tid

tillkommit många nya företagare med mindre erfarenhet av att driva verksamhet

med många djur, vilket ställer höga krav på utbildnings- och

informationssatsningar.

Den nya djurskyddsmyndigheten bör i samverkan med näringen och kommunerna

få i uppdrag att intensifiera informationen kring djurskyddet med särskild

inriktning mot hästar.

Kristdemokraterna anför i motion 2003/04:MJ40 (kd) att det gällande

regelverket innebär att det vid offentlig tävling med djur skall finnas en

veterinär som förordnats av Jordbruksverket. Motionärerna anser att

regeringen bör se över dessa bestämmelser och deras tillämpning med syfte

att förenkla systemet med förordnande av tävlingsveterinärer vid hästtävlingar

och minska de kostnader för arrangörerna som är förknippade med dagens

system. Riksmötet 2000/01 beslöt, efter motioner från Kristdemokraterna

och Miljöpartiet, att som sin mening tillkännage detta för regeringen.

Ännu har regeringen inte gjort något för att verkställa riksdagens beslut.

Motionärerna föreslår därför att riksdagen upprepar detta tillkännagivande

för regeringen (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Som anförs i skrivelsen är utvidgningen av 4 § djurskyddslagen (prop.

2001/02:93, bet. 2001/02:MJU20, rskr. 2001/02:257), med ikraftträdande

den 1 januari 2003, en viktig förändring som bl.a. innebär att naturligt

beteende nu omfattar alla djur. Tidigare omfattade bestämmelsen endast

djur som användes i produktion, försöksverksamhet eller tävling eftersom

krav på effektivitet och lönsamhet ansågs medföra särskilda risker för

djurskyddet. För hästhållningen, liksom för andra typer av djurhållning,

är djurskyddet och hänsynstagande till djurens behov och förutsättningar

en fråga som intresserar alltfler. Bland hästägarna är de som inte har

någon tidigare erfarenhet av hästhållning eller annan djurhållning en

växande grupp. Detta ställer höga krav på sektorns organisationer att

aktivt prioritera djurskyddsarbetet, bl.a. genom antagande av djurskyddspolicy

samt förmedlande av kunskap och information om gällande bestämmelser.

Från samhällets sida görs återkommande utvärderingar och förbättringar av

djurskyddsbestämmelserna. Utskottet delar regeringens uppfattning att det

är av stor vikt att tillräckliga krav på ett gott djurskydd ställs i lagar,

förordningar och föreskrifter. Av lika stor vikt är dock att de regler

som finns verkligen följs. Under år 1997 genomförde Statens jordbruksverk

ett landsomfattande projekt som gällde djurskyddstillsyn av hästhållning

(Rapport 1998:23). Över 4 600 häststall besöktes över hela landet och

verket gjorde bedömningen att de svenska hästarna överlag sköts väl och

att uppenbar vanvård hör till ovanligheterna. Den nya Djurskyddsmyndigheten

har övertagit ansvaret för djurskyddsfrågor från Jordbruksverket. Den nya

myndigheten ges ökade möjligheter att meddela bindande föreskrifter om

hur tillsynen skall bedrivas enligt djurskyddslagen (SFS 2003:52, prop.

2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98), en möjlighet som

Jordbruksverket inte har haft. Djurskyddsmyndigheten får också i uppdrag

att upprätta ett djurskyddstillsynsregister som kan användas för kommunernas

praktiska tillsynsarbete. Sannolikt kommer dessa åtgärder på sikt att i

ännu högre grad bidra till ett gott djurskydd bland hästar. Som utskottet

tidigare anfört (bet. 2002/03:MJU4) syftar det krav på tillstånd för

verksamhet med sällskapsdjur och hästar som regeringen föreslår till

garantier för att den som omhänderhar sådana djur också har mycket goda

kunskaper om djuren. Utskottet hade ingen annan uppfattning än motionärerna

om vikten av att den som har hästar i sin vård också har erforderlig

kunskap om och förmåga att tillgodose hästens behov. Utskottet var emellertid

inte berett att tillmötesgå yrkandet om mer formaliserade krav på utbildning

i ämnet. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna

2003/04:MJ39 (v) yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 7 i denna

del bör lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller de i motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 7 framförda kraven

med anledning av riksdagens tidigare uttalanden om regelverket kring

tävlingsveterinärer vill utskottet redovisa följande. Till följd av riksdagens

tillkännagivande gav regeringen den 20 juni 2001 i uppdrag åt Jordbruksverket

att se över regelverket, med syfte att kartlägga eventuella problem med

dess tillämpning och vid behov föreslå förändringar utan att detta innebär

försämringar för djurskyddet. Jordbruksverket redovisade uppdraget den 23

oktober 2001. Av rapporten framgår bl.a. att verket gjort en kartläggning

av vilka eventuella problem systemet med förordnande av tävlingsveterinärer

på hästtävlingar innebär. Ett problem med systemet är relativt höga

kostnader på tävlingar med få deltagare samt svårigheter att få tag på

veterinärer som är villiga att ställa upp. Jordbruksverket föreslår därför

en förenkling av systemet. Förslaget innebär att tävlingsveterinärer

förordnas av länsstyrelserna men att de inte är anställda av vare sig

Jordbruksverket eller länsstyrelserna. Jordbruksverket överlämnar alltså

förvaltningsuppgiften till de enskilda tävlingsveterinärerna, vilket

innebär att de själva får debitera arrangörerna. Uppdraget som tävlingsveterinär

förblir dock myndighetsutövning med skadeståndsansvaret kvar hos

Jordbruksverket. För att motverka att kostnaden för samma myndighetsutövning

skall variera alltför mycket fastställer Jordbruksverket taxan. Förslaget

syftar till att underlätta för arrangörerna att få tag på tävlingsveterinärer

samtidigt som Jordbruksverkets arbetsbelastning med dessa ärenden minskar.

För att förslaget skall kunna genomföras krävs ändringar i djurskyddslagen

och djurskyddsförordningen. Enligt Jordbruksverket innebär förslaget inte

någon försämring för djurskyddet. Utskottet har inhämtat att frågan för

närvarande bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av

pågående beredning är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med

anledning av motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 7. Motionen avstyrks därmed

i berörd del.

Identifiering och registrering av hästar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden om avel mot bakgrund av vad som

anförs i skrivelsen samt föreslagna lagändringar. Vidare avstyrks ett

antal motionsyrkanden (m, fp, v, mp) om handel med hästar, mot bakgrund

av vad regeringen redovisar om Sveriges agerande i frågan både nationellt

och inom EU.

Jämför reservationerna 16 (fp, kd), 17 (v) och 18 (mp).

Skrivelsen

Regeringen framhåller att effektiva och moderna registersystem samt rutiner

för informationshantering på hästområdet har stor betydelse både ur

djurskydds- och djurhälsoperspektiv samt för hästsektorns utveckling. Statens

jordbruksverk ges därför i uppdrag att göra en omfattande översyn av den

nuvarande situationen när det gäller identifiering och registrering av

hästar samt datastödet i samband med detta. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 november 2004.

Motionerna

Enligt motion 2003/04:MJ38 (s) delvis är det viktigt ur djurskyddssynpunkt

att den aktualiserade översynen av den nuvarande situationen beträffande

identifiering och registrering av hästar beaktar behovet av information

om avelsverksamhet med inriktning på sport och prestation.

I motion 2003/04:MJ439 (s) delvis framhålls vikten av att undersöka

förutsättningarna för en kontrollverksamhet för hästhälsa som ger möjlighet

att använda avkommeundersökningar i avelsarbetet. Vidare bör undersökas

om regler kan införas som ger möjlighet att utkräva skadestånd av tillverkare

eller försäljare av produkter avsedda för djur, om dessa ger upphov till

skada på djuret.

I motion 2003/04:MJ39 (v) yrkande 3 reses krav på att Sverige inom EU bör

verka för att förhindra att handel på hästmarknader med plågade och

vanskötta djur får fortgå. Varje år försvinner drygt 5 000 svenska hästar

spårlöst. Högre slaktpriser utomlands, öppna tullgränser och hög efterfrågan

på hästkött utanför Sveriges gränser lockar svenskar att göra illegala

hästaffärer. Djuren körs i förseglade fordon, i så kallad transit, till

destinationslandet. Innan hästarna till sist når slakterierna byter de

ägare på hästmarknader runtom i Europa. I yrkande 4 framhålls att

transporterna av levande slaktdjur kraftigt skall begränsas. Eftersom det

svenska folket i regel inte äter hästkött, bör djuren i stället helst

slaktas på plats innan transport sker. I yrkande 5 framförs krav på att

Sverige inom EU bör verka för att levande djur undantas från EU:s regler

om varors fria rörlighet. Enligt motionärerna bör samma regler inte gälla

för gränsöverskridande handel med levande djur som för vanliga varor,

motiverat både ur djuromsorgs- och smittskyddssynpunkt. Risken för att

sjukdomar sprids är alltid betydligt större när levande djur transporteras

jämfört med slaktkroppar. I motion 2003/04:MJ44 (fp) anförs att det är av

yttersta vikt att djurskyddet stärks såväl inom hästsektorn som på andra

områden. Detta gäller inte minst djurskyddet inom EU och problemen med

transporter av levande djur. Regeringen bör fortsätta att inom EU driva

frågan om stopp för långa och ur djurskyddshänseende otillfredsställande

transporter av hästar (yrkande 7 delvis). I motion 2002/03:MJ307 (m)

framhålls vikten av att arbetet intensifieras med att hitta lösningar som

gör att hästar inte längre exporteras till slakt i annat EU-land. Vidare

bör Sverige arbeta intensivt för att förbättra hästarnas förhållanden

inom ramen för EU-arbetet. I motion 2002/03:MJ490 (mp) anförs att i och

med EU-medlemskapet har gränskontrollerna försvunnit och såväl import som

export av hästar sker i stor omfattning. Ofta importeras hästar utan papper

och veterinärintyg. Billiga hästar sänds ut till Italien och Belgien,

ofta efter att ha sålts eller bytts via mellanhänder i Danmark. Därifrån

finns dokumenterade transporter av slakthäst till södra Italien, en

transport på flera dygn utan mat eller vatten. Dessa transporter måste

stoppas (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns behov av att se över

det befintliga systemet för registrering och stamboksföring av hästar,

utförandet av hästpass och användningen av datateknik i dessa sammanhang.

Vidare bör möjligheterna studeras att utveckla det befintliga

djursjukdatasystemet för att skapa förutsättningar för bättre häststatistik och

en användning i avelssammanhang. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet

att Jordbruksverket ges i uppdrag att utföra nödvändig kartläggning,

analysera situationen och föreslå lämpliga åtgärder. Utskottet anser därmed

att motion 2003/04:MJ38 (s) i denna del kan lämnas utan åtgärd.

Regeringen har i en promemoria (Jo2003/1615) föreslagit ändringar i lagen

(1985:342) om kontroll av husdjur m.m. och förordningen (1985:343) om

kontroll av husdjur m.m., som innebär att den obligatoriska avelsvärderingen

av hingstar ersätts med obligatorisk hälsobedömning. Förslaget, som har

remissbehandlats, är mycket viktigt ur både konsument- och djurskyddsperspektiv.

Utskottet anser därmed att motion 2003/04:MJ439 (s) i denna del bör lämnas

utan vidare åtgärd i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 2003/04:MJ39 (v) yrkandena

3-5, 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 7 delvis, 2002/03:MJ307 (m) och 2002/03:MJ490

(mp) yrkande 5 om handel med hästar. Som regeringen påpekar i skrivelsen

har den inom EU grundläggande principen om fri rörlighet för varor och

tjänster lett till att djurtransportområdet i det närmaste är totalt

harmoniserat. Detta innebär i stor utsträckning att i princip samma regler

gäller i alla medlemsländer och att det inte är möjligt för Sverige att

ha nationella bestämmelser om skydd av djur under transport som avviker

från EG-reglerna. Bestämmelserna gäller inom hela unionen och Sverige kan

inte förhindra utförsel av djur till andra medlemsstater. Under många år

har det med jämna mellanrum uppdagats stora problem med djurtransporter

på EU-nivå. Utskottet konstaterar att Sverige har agerat starkt pådrivande

för att förändringar skall komma till stånd. Reglerna måste skärpas och

medlemsstaterna förbättra sin tillsyn så att de regler som finns verkligen

efterlevs. Efter starka påtryckningar från medlemsländerna och allmänheten

presenterade EG-kommissionen under sommaren 2003 det förslag till nya

regler om djurtransporter som utlovats sedan flera år. Förslaget innebär

förbättringar på vissa områden men är inte tillräckligt långtgående ur

ett djurskyddsperspektiv. Förslaget bearbetas för närvarande i en

rådsarbetsgrupp. Utskottet vill även framhålla de initiativ som tagits

nationellt

för att nå förbättringar på djurtransportområdet. Regeringen beslutade i

början av år 2001 om direktiv till en utredning om onödiga respektive

långa djurtransporter och om slakt nära uppfödningsplatsen. Utredningens

uppdrag var bl.a. att kartlägga transportsituationen och se över det

befintliga regelverket. I januari 2003 presenterade Djurtransportutredningen

betänkandet Kännande varelser eller okänsliga varor? (SOU 2003:6). En

omfattande dokumentation visar på stora problem vid framför allt transport

av slakthästar, företrädesvis från Östeuropa till södra Europa. Utredningen

bedömer att hästar är ett av de djurslag som far mest illa vid transporter,

i synnerhet i samband med slakttransporter. I betänkandet förs en rad

olika förslag fram, bl.a. krav på förändringar i EG-bestämmelserna för

skydd av djur under transport. Regeringen har beaktat utredningens förslag

vid framtagandet av en svensk position inför förhandlingsarbetet om de

nya EG-bestämmelserna. Utskottet delar regeringens uppfattning att

djurskyddstillsynen inom EU måste förbättras, men att det också är av stor

vikt att den som säljer en häst försäkrar sig om att hästen slipper

utsättas för långa plågsamma transporter till slakt. Hästsektorns organisationer

spelar härvid en viktig roll för att skapa debatt och sprida information

i dessa frågor. Utskottet utgår från att den svenska regeringen även

fortsättningsvis kommer att prioritera djurtransportfrågan och fortsätta

verka för ett bättre djurskydd under transport. Det anförda innebär enligt

utskottets mening att motionerna 2003/04:MJ39 (v) yrkandena 3-5, 2003/04:MJ44

(fp) yrkande 7 i denna del, 2002/03:MJ307 (m) och 2002/03:MJ490 (mp)

yrkande 5 i allt väsentligt kan anses tillgodosedda. Utskottet föreslår

därför att riksdagen lämnar berörda motionsyrkanden utan åtgärd.

Bevarande av hotade raser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker sju motionsyrkanden (s, kd, c) om bevarande av hotade

raser mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen bl.a. om ett nationellt

målprogram för förvaltning av husdjursgenetiska resurser.

Jämför reservation 19 (kd, c).

Motionerna

Enligt motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande 3 behöver mer resurser tilldelas

bevarandet av utrotningshotade hästraser. Bevarandet av den biologiska

mångfalden innefattar även bevarandet av genetiskt material hos husdjur.

Samhället och framtida generationer riskerar att förlora mycket om inte

nödvändiga resurser avsätts. Den hästpolitiska utredningen påtalade behovet

av resurser för bevarandet av hästraser, en uppfattning som motionärerna

beklagar att regeringen inte delar. I motion 2002/03:MJ441 (s) delvis

framhålls att de s.k. inhemska raserna gotlandsrusset, den svenska ardennern,

den nordsvenska brukshästen och de kallblodiga och varmblodiga travarna

behöver stöd för att överleva och utvecklas. Motionärerna ser därför

positivt på den hästpolitiska utredningens förslag om stöd till dessa. I

motion 2003/04:MJ40 (kd) framförs krav på att den kallblodiga travaren

skall omfattas av bevarandeinsatserna. Riksdagen har tidigare beslutat om

insatser för bevarande av de utrotningshotade raserna gotlandsruss,

ardenner och nordsvensk brukshäst. Motionärerna påpekar att särskilda medel

avsätts inom miljöersättningsprogrammets delprogram för utbildning,

information och demonstrationsobjekt för att främja bevarandet av dessa

raser. Den kallblodiga travaren bör också ingå i de hästraser som omfattas

av regeringens insats, eftersom populationen och antal betäckta ston i

stort sett är desamma för denna ras som för andra hotade raser. Enligt

motionärerna bör den kallblodiga travaren ingå i de för gotlandsrusset,

ardenner och nordsvenska brukshästen tidigare beslutade bevarandeinsatserna

(yrkande 8). Även i motion 2003/04:MJ41 (s) reses krav på att staten vidtar

åtgärder för att säkerställa den s.k. kallblodsrasens överlevnad.

Motionärerna begär också att kallblodshästen får minoritetsstatus.

Kallblodshästen,

som även kallas den nordsvenska hästen, är en av tre raser med ursprung

i Sverige. Motionärerna påpekar att med knappt 500 födda föl per år under

de senaste åren är den rent statistiska populationsbasen för rasens

långsiktiga överlevnad hotad. Fortsätter den långsiktigt utläsbara nedgången

av födslar kommer rasen inte att existera om 25 till 30 år. I syfte att

vända trenden och säkerställa rasens långsiktiga överlevnad måste staten

vidta nödvändiga åtgärder genom bl.a. sitt delägda bolag ATG (AB Trav och

Galopp) och genom avtal med STC (Svenska Travsportens Centralförbund).

I motionerna 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 9, 2002/03:MJ430 (kd) yrkande 5

och 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 4 anförs att svensk halvblodsavel är en

del av det svenska kulturarvet. Därtill bidrar aveln till intäkter för

lantbruksnäringen och till det svenska öppna landskapet. Alltfler av de

äldre uppfödarna slutar. Orsakerna är bl.a. dålig lönsamhet, snabb utveckling

och internationalisering av aveln, som innebär stora ekonomiska åtaganden.

Enligt motionärerna vore stöd i form av uppfödarpremier ett sätt att slå

vakt om den svenska uppfödaren och att värna den svenska halvblodsaveln.

En möjlig väg att finansiera sådana premier är de svenska EU-medlen eller

via de medel som svenskt hästspel genererar.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av skrivelsen har frågan om bevarande av hästraser bäring på

det övergripande arbetet med förvaltning av husdjursgenetiska resurser.

Sverige undertecknade år 1993 FN:s konvention om biologisk mångfald.

Anslutningen innebär bl.a. ett åtagande att förvalta husdjursgenetiska

resurser på ett ansvarsfullt sätt. Huvudansvaret för detta arbete vilar

på Statens jordbruksverk. Inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet

har föreningar för rasbevarande inom en rad olika djurslag möjlighet att

ansöka om medel för utbildnings-, rådgivnings- och informationsinsatser.

Bland de hästraser för vilka medel sökts och beviljats finns gotlandsruss,

nordsvensk brukshäst och ardenner. Den hästpolitiska utredningen föreslår

att stöd för bevarande av utrotningshotade husdjursraser inom ramen för

den gemensamma jordbrukspolitiken skall omfatta även hästar. Utskottet

anser att det är av stor vikt att åtgärder för att bevara de utrotningshotade

arterna genomförs. På det husdjursgenetiska området pågår för närvarande

arbete med att ta fram ett nationellt målprogram för förvaltning av

husdjursgenetiska resurser. Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen

utarbetat ett förslag till program. Verket framhåller att ett ökat

hänsynstagande till utrotningshotade raser är betydelsefullt och betonar att

användbarheten och ett hållbart nyttjande av raserna är viktigt för deras

fortlevnad. Utskottet delar regeringens uppfattning att det i samband med

utarbetandet av programmet är lämpligt att även ta ställning till eventuella

åtgärder för bevarande av hotade hästraser. Utskottet förutsätter att bl.

a. kallblodstravaren tas med i programmet. Regeringens avsikt är att

presentera det nationella programmet i en skrivelse till riksdagen under

år 2004. Med det anförda föreslås att motionerna 2003/04:MJ40 (kd) yrkandena

8 och 9, 2003/04:MJ41 (s), 2003/04:MJ45 (c) yrkande 3, 2002/03:MJ430 (kd)

yrkande 5, 2002/03:MJ441 (s) i denna del och 2003/04:MJ475 (kd) yrkande

4 lämnas utan riksdagens åtgärd.

Hästnäringens villkor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (m, fp, c) om hästnäringens villkor

samt ett antal motionsyrkanden (s, fp, kd, c) om hästen och jordbrukspolitiken

mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen samt regeringens uppdrag till

Jordbruksverket om att kartlägga hästsektorn och analysera relevanta

faktorer för hästsektorns utveckling. Vidare avstyrks ett motionsyrkande

(c) om regler för bygglov bl.a. mot bakgrund av att regeringen har för

avsikt att låta utreda frågan i ett brett perspektiv.

Jämför reservationerna 20 (m), 21 (fp), 22 (c), 23 (fp), 24 (kd, c) och

25 (c).

Skrivelsen

I skrivelsen framhålls att den hästrelaterade näringsverksamheten har en

stor betydelse inte minst på landsbygden. Verksamheten behöver emellertid

kartläggas och analyseras ytterligare. Vidare bör hästhållningens betydelse

för miljö- och jordbrukspolitiken från olika utgångspunkter bli föremål

för ytterligare överväganden. Regeringen ger därför Statens jordbruksverk

i uppdrag att i samarbete med berörda myndigheter och organisationer

kartlägga omfattning, geografisk spridning och karaktären av hästföretag

samt analysera relevanta faktorer som bidrar till utvecklingspotentialen

inom hästsektorn. I uppdraget ingår även att analysera sektorns betydelse

för miljö- och jordbrukspolitiken, hur den gemensamma jordbrukspolitiken

påverkar förutsättningar för hästverksamhet samt om och eventuellt hur

hästen på ett tydligare sätt bör göras till en del av jordbrukspolitiken.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2004.

Motionerna

Moderaterna framhåller i motion 2003/04:MJ43 (m) yrkande 1 att bättre

villkor för företag gynnar hästhållningen. De flesta företag i hästbranschen

är små familjeföretag. Fåmansbolagsregler medför högre skatter för dessa

företagare än för andra. Vidare är miljötillsynen liksom djurskyddstillsynen

ofta ojämn mellan kommunerna och miljöbalkens tillämpning ofta alltför

rigid. För samtliga hästägare och hästhållare vore det fördelaktigt med

klara spelregler, lika behandling och en rimlig tillämpning inom dessa

områden. Motionärerna påpekar att hästar är stora konsumenter av vallfoder

och att den produktionen liksom övrig växtodling drabbas av extra höga

kostnader i Sverige p.g.a. särskatterna på växtnäring och drivmedel. En

sänkt kostnadsnivå i jordbruket vore därför värdefullt också för alla

hästägare. Enligt motionärerna skulle totalt sett bättre villkor för

hästanknuten verksamhet medföra att fler människor kunde få sin utkomst på

landsbygden. Liknande synpunkter framförs i motion 2003/04:MJ44 (fp).

Enligt motionärerna är det viktigt att hästnäringen får utvecklas inom

sunda marknadsekonomiska ramar och att statlig inblandning undviks i så

stor utsträckning som möjligt, eftersom det kan riskera konkurrenssnedvridning.

Statens viktigaste uppgift är att ge näringen rimliga förutsättningar

för att utvecklas, både genom att driva en god småföretagarpolitik och

genom att se till att bl.a. lämpliga utbildningar finns inom området.

Hästnäringen består i huvudsak av småföretagare, vilket gör att behovet

av enkla regler för småföretagare betyder mycket för utvecklingen av

näringen. Reglerna för fåmansbolag är mycket krångliga och innebär att

småföretag i praktiken beskattas betydligt hårdare än större företag,

något som i hög grad missgynnat hästnäringen. Motionärerna anser att en

lägre arbetsgivaravgift inom tjänstesektorn skulle beröra huvuddelen av

verksamheten inom hästsektorn, vilket borde kunna leda till högre lönsamhet

samt stimulera framväxten av företag, såsom fler privata ridskolor. I

Jordbruksverkets uppdrag bör ingå att ge förslag på vilka åtgärder t.ex.

inom det småföretagspolitiska området som kan behövas för en stark och

självständig hästnäring som står på egna ben utan stödåtgärder (yrkande

1). I motion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 34 delvis framhålls att Sverige

behöver en sammanhållen hästpolitik, inte minst då hästnäringen i hög

grad också bidrar till att minska de regionala klyftorna i landet. För

att näringen och sporten skall kunna utvecklas krävs att de ekonomiska

villkoren för näringsidkarna och arrangörerna förbättras genom lika villkor

för småföretagarna, enklare regler, lika villkor i skattelagstiftningen

samt i de sociala trygghetssystemen.

Kristdemokraterna anser i motionerna 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 10,

2002/03:MJ430 (kd) yrkande 6 och 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 6 att de olika

EU-stöden också skall nyttjas för den svenska hästaveln och hästnäringen.

Flera EU-länder ger den nationella hästnäringen betydande stöd både i

form av direktstöd och stöd till offensiva, konkurrenshöjande åtgärder.

Stödåtgärderna är i många fall inriktade på att utveckla och förbättra

den inhemska aveln och uppfödningen. Enligt motionärerna bör även Sverige

på liknande sätt inräkna hästen som en naturlig del av jordbrukspolitiken.

Det är angeläget att Sverige, som är en stor nettobidragsgivare till

EU:s jordbrukspolitik, vinnlägger sig om att ta till vara de möjligheter

som finns att få del av EU:s jordbruksstöd. Hästnäringen kan därmed bidra

till att hålla nere kostnaderna för den förda jordbrukspolitiken. I

motionerna 2003/04:MJ42 (s) delvis och 2002/03:MJ441 (s) delvis framhålls

att alltfler jord- och skogsbrukare åter tar hästens tjänster till hjälp

i sitt arbete. Hästnäringen har därmed återigen blivit en betydande del

av det svenska jordbrukets inkomstmöjligheter. Hästhållningen bör därför

till fullo införlivas i den svenska jordbrukspolitiken som en primär

produktionssektor. Förslag i den riktningen är en nödvändighet för att

hästens roll i samhället skall kunna utvecklas ytterligare. I motion

2003/04:MJ42 (s) delvis anförs vidare att då hästsporten av naturliga skäl

till största delen är en glesbygdsverksamhet skapar den också reella

möjligheter att hålla det svenska jordbrukslandskapet öppet. Enligt

motionärerna får hästens betydelse för det öppna landskapet inte underskattas.

Även motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 2 lyfter fram hästens betydelse

för det öppna landskapet. För att kunna upprätthålla ett öppet landskap

och bibehålla en biologisk mångfald krävs betande djur och i det sammanhanget

har hästarna stor betydelse. Det är positivt att hästens betydelse för

miljöpolitiken och för samspelet mellan de agrara näringarna och miljön

utreds vidare. Motionerna 2003/04:MJ45 (c) yrkande 2 och 2003/04:MJ266

(c) yrkande 1 uppmärksammar också hästens betydelse för det öppna landskapet,

både i egenskap av betande djur, men också för att foder skall bärgas.

Med ett kraftigt minskat antal nötkreatur har hästen fått en alltmer

avgörande betydelse för att upprätthålla ett öppet landskap. Enligt

motionärerna bör hästen därför klassas lika som andra djurenheter (kor, får,

getter) när det gäller rätten till ersättning för att hålla landskapet

öppet. Enligt motion 2002/03:MJ267 (c) yrkande 1 bör hästar likställas

med andra djurenheter inom svenskt jordbruk. Lönsamheten inom hästuppfödningen

är mycket låg. Priserna på hästar har pressats och det är väldigt svårt

att få täckning för kostnaderna vid försäljning. Enligt motionären kan

hästuppfödningens lönsamhet förbättras om hästen likställs med andra

bidragsberättigade djur inom svenskt jordbruk. Motionären bakom motion

2002/03:MJ442 (s) begär att hästen förs in i Sveriges miljö- och

landsbygdsprogram. I Sverige - till skillnad från andra EU-länder - är

hästnäringen inte en del av jordbrukspolitiken. En anledning är att Sverige

vill verka för en avreglering av hela jordbrukspolitiken. Enligt motionären

är det ett orimligt ställningstagande så länge det nuvarande systemet

gäller och andra länder använder sig av detta. I Sveriges miljö- och

landsbygdsprogram, som omfattar de EU-stöd till jordbruket som har nationell

medfinansiering, finns ett miljöstöd för betesmarker och slåtterängar.

Stödet är i dag begränsat till företag som har ett visst antal djurenheter

av tackor, getter av honkön och nötkreatur. Stödet bör vidgas till att

även gälla hästar, som i lika stor utsträckning som de andra djurslagen

bidrar till att hålla landskapet öppet och brukat, samtidigt som hästnäringen

får ökade möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt. Även motion

2002/03:MJ487 (c) yrkande 34 delvis tar upp vikten av att integrera hästen

i jordbrukspolitiken samt skapa en mer sammanhållen hästpolitik. Hästen

blir ett allt viktigare inslag i jordbruket och på den svenska landsbygden.

Den är en drivkraft för ekonomisk utveckling på landsbygden, vilket måste

tydliggöras och erkännas. Vidare är det ökande antalet hästar positivt

för det öppna landskapet och därmed för den biologiska mångfalden, vilket

bör avspeglas i jordbrukspolitiken.

I motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande 4 reses krav på att näringsidkare inom

hästsektorn skall följa samma regler vid byggnationer som gäller för

ekonomibyggnader för övriga av lantbrukets djur. Enligt motionärerna är

hanteringen av bygglov ett av många exempel på de orimliga konsekvenser

som uppstår då hästnäringen inte är integrerad i övrig jordbrukverksamhet.

Hästnäringen bör få följa samma bestämmelser för att bygga stallar och

andra hästrelaterade byggnader som gäller för ladugårdsbyggnation, nämligen

att bygglov inte behövs.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av skrivelsen skapar sektorn, enligt den hästpolitiska

utredningen, sysselsättning som motsvarar ca 10 000 heltidsarbeten och ca

30 000 deltidsarbeten. Omsättningen bedöms vara minst 18 miljarder kronor

per år, varav drygt 10 miljarder kronor utgörs av totalisatorspel vid

trav- och galopptävlingar. Under år 2002 bidrog spel på hästar med drygt

1,1 miljarder kronor till staten i form av skatt. Hästsektorn är också en

viktig inkomstkälla för jordbruket. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund

genererar hästar och hästhållning intäkter till jordbruket med i

storleksordningen två miljarder kronor om året. Vidare bedöms hästar och

hästhållning ha betydelse för utveckling av landsbygden. Småföretagande på

landsbygden innebär möjligheter att kunna bo kvar och verka aktivt på

landsbygden. Hästintresset kan utgöra en drivkraft att flytta från stad

till landsbygd och bidra till en minskad avfolkning och upprätthållande

av servicestrukturer. Hästar och hästhållning utgör också en meningsfull

fritid för många på landsbygden. Nutek (verket för näringslivsutveckling)

noterar i sitt remissvar till den hästpolitiska utredningen att svensk

hästsport intar en internationellt sett framträdande plats inom olika

discipliner och har en stor näringspolitisk betydelse. Till skillnad från

i många andra länder bedrivs hästverksamhet i Sverige till stor del genom

ideella föreningar eller på hobbynivå. På senare år har utvecklingen pekat

på en ökad etablering av hästrelaterad näringsverksamhet. Det saknas dock

detaljerad kunskap om den här typen av näringsverksamhet, både på

företagsnivå och på en mer övergripande nivå. Hästrelaterad näringsverksamhet

kan vara många olika typer av företag som helt eller delvis får sin inkomst

från hästsektorn. Det kan exempelvis vara företag som inackorderar hästar,

hästturismföretag, ridskolor, travtränare, företag som föder upp, utbildar

eller förmedlar hästar, företag som tillhandahålla tjänster på

utbildningsområdet,

foderföretag, företag som specialiserat sig på att bygga häststall eller

anlägga ridbanor och företag som tillverkar eller säljer hästutrustning

och hästtillbehör. Det kan också vara företag som säljer tjänster eller

produkter till stora aktörer inom hästsektorn, t.ex. ATG. Vidare framgår

av skrivelsen att hästen enligt många bedömare har en växande betydelse

för uppfyllandet av vissa av de miljökvalitetsmål som riksdagen har

fastställt. Statens jordbruksverk har till den hästpolitiska utredningen

uppgett att detta framför allt handlar om målen avseende ett rikt

odlingslandskap. Hästar bidrar till att hålla landskapet öppet och till att

upprätthålla hävden och de betesgynnade växtarterna. Hästhållningen kan

även ha en negativ inverkan på miljön, framför allt vid för hög beläggning.

Växttäcket kan då skadas vilket kan medföra näringsläckage och risk för

vattenförorening. Mer detaljerade kunskaper om hästhållningens betydelse

för miljön saknas dock och tillförlitliga bedömningar av hästsektorns

betydelse på miljöområdet är därför svåra att göra. Hästsektorn står inför

nya möjligheter till utveckling genom det ökande hästintresset i samhället.

Uppfödning och export av hästar och export av hästrelaterade varor eller

tjänster är branscher, som med tanke på det svenska hästmaterialet och

svenska hästkunnandet, har förutsättningar att utvecklas till betydande

verksamheter. Samordnade insatser med kompetensutveckling, nätverksskapande

och samverkan i marknadsföring bör kunna bidra till att bättre ekonomiska

förutsättningar kan skapas. Den starka folkliga förankring som hästföretagandet

har i Sverige bör kunna tas till vara bättre. För att hästföretagandet

skall kunna bidra till en långsiktig stabilitet och utveckling av näringen

är det viktigt att utvecklingsinitiativ inte enbart förbehålls stora

aktörer med tillgång till kapital. Hästen spelar även en roll som nyttodjur,

t.ex. inom skogsbruket. Detta gäller speciellt det småskaliga skogsbruket,

tätortsnära skogsbruk och känsliga naturområden där man vill nyttja hästen

för att göra så liten åverkan i naturen som möjligt.

Den hästpolitiska utredningen föreslog att hästar och hästverksamhet vid

jordbruksföretag på ett mer genomgripande sätt skall inkluderas i den

svenska tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Som regeringen

framhåller bör dock uppmärksammas att en utökad integrering av hästen i

den svenska tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken kan innebära

risk för icke önskvärda effekter för hästsektorn. Sektorns utveckling kan

bl.a. i alltför hög grad påverkas av stödutformning i stället för att som

i dag präglas av intressenternas egen viljeinriktning och engagemang. Det

finns dock behov av en fördjupad analys av konsekvenserna av en utökad

integrering av hästen i den svenska tillämpningen av den gemensamma

jordbrukspolitiken. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att det i dag

utgår stöd även till hästföretag inom miljö- och landsbygdsprogrammet.

Exempel på detta är t.ex. betesmarkstödet där det utgår stöd om betesmarken

sköts enligt de villkor som finns. Förutsatt att hästbete inte skadar

marken eller t.ex. fornlämningar (och länsstyrelsen därför föreskriver

att hästbete inte får förekomma) så spelar det inte någon roll om det är

hästar eller nötkreatur som betar markerna. Det finns även andra åtgärder

inom miljö- och landsbygdsprogrammet som kan stödja hästföretag t.ex.

stöd för företag som vill satsa på hästturism. Genom reformen av den

gemensamma jordbrukspolitiken och införandet av det nya frikopplade

gårdsstödet i Sverige år 2005 kommer stöd att utgå till all jordbruksmark

(åker- såväl som naturbetesmark) som är lika oavsett om det går till en

hästgård, ett spannmålsföretag eller en fårgård. Vissa mjölk- och

nötköttsföretag kommer dock att erhålla ett något högre stöd per hektar

förutsatt att de historiskt har haft olika former av djurstöd.

Som redovisas i skrivelsen ger regeringen Statens jordbruksverk i uppdrag

att, i samarbete med berörda myndigheter och organisationer, kartlägga

könsfördelning, omfattning, geografisk spridning och karaktär av

hästföretagande. Jordbruksverket skall vidare analysera relevanta faktorer

vilka bidrar till hästsektorns utvecklingspotential och som beskriver

hästsektorns roll och förutsättningar för näringsverksamhet i landet. En

viktig del i detta uppdrag utgörs av att kartlägga betydelsefulla faktorer

för att kunna göra en kvalificerad analys av hästhållningens betydelse

för miljö- och jordbrukspolitiken från olika utgångspunkter. Beslut har

fattats om en ny inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Statens

jordbruksverk skall utifrån sin kartläggning analysera hur detta påverkar

förutsättningarna för hästverksamhet samt om och eventuellt hur hästen på

ett tydligare sätt bör göras till en del av jordbrukspolitiken. För

eventuella förslag skall Statens jordbruksverk bl.a. göra en konsekvensanalys

med avseende på hästsektorns utveckling och målen för jordbrukspolitiken.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ40

(kd) yrkande 10, 2003/04:MJ42 (s) i denna del, 2003/04:MJ43 (m) yrkande

1, 2003/04:MJ44 (fp) yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ45 (c) yrkande 2,

2002/03:MJ267 (c) yrkande 1, 2002/03:MJ430 (kd) yrkande 6, 2002/03:MJ441

(s) i denna del, 2002/03:MJ442 (s), 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 6, och

2003/04:MJ266 (c) yrkande 1 och 2002/03:MJ487 (c) yrkande 34 lämnas utan

vidare åtgärd.

Beträffande i vilken utsträckning hästverksamhet skall betraktas som

jordbruksverksamhet vid tillämpningen av bl.a. plan- och bygglagen ger

lagstiftningen i detta hänseende utrymme för olika tolkningar. För att

kunna uppnå en tydligare reglering krävs att en noggrann avvägning görs

mellan å ena sidan intresset av ett enkelt förfarande för bl.a. hästsektorns

aktörer vid ny- och ombyggnad och å andra sidan de problem från miljö-

och plansynpunkt som bygglovsbefrielse el.dyl. kan innebära. Utskottet

konstaterar att regeringen har för avsikt att låta utreda denna fråga

vidare i ett brett perspektiv. Syftet med motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande

4 är därmed i huvudsak tillgodosedd. Motionen avstyrks därmed i berörd

del.

Spelets betydelse för hästsektorns utveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (s, m) om konkurrensvillkoren på

spelmarknaden bl.a. mot bakgrund av att regeringen avser att se över

regelverket på lotteriområdet. Vidare avstyrks ett motionsyrkande (c) om

en sänkt totalisatorskatt då det får ankomma på regeringen att bedöma om

förhållandena motiverar en justering av skattesatsen och i så fall återkomma

till riksdagen i frågan.

Jämför reservationerna 26 (m) och 27 (c).

Motionerna

I motion 2003/04:MJ42 (s) delvis framhålls vikten av att svensk trav- och

galoppsport får samma konkurrensvillkor för svenskt spel på hästar som

andra, utlandsbaserade bolag. Det svenska spelet på trav- och galopp ger

tillbaka stora resurser till hästnäringen. Dessutom genererar spelet på

hästar skatteintäkter. Motionärerna anser att det är nödvändigt med en

översyn av konkurrensvillkoren och att ett visst överskott från spelet

även i fortsättningen kanaliseras för hästsportens främjande. Likvärdiga

konkurrensvillkor för samtliga aktörer på spelmarknaden tas även upp i

motion 2003/04:MJ43 (m) yrkande 2. Motionärerna påpekar att svensk

spelmarknad är stadd i omvandling. Dels öppnar gemensamhetslagstiftningen

för spelbolag från andra EU-länder, dels medför Internetbaserat spel att

aktörer från hela världen lätt når den svenska spelaren. De nationella

monopolen kan inte längre upprätthållas, vilket betyder att ATG:s

särställning i längden inte heller kan göra det. Detta får konsekvenser för

hästhållningen i Sverige eftersom ATG under åren avsatt stora summor för

hästens och ridsportens främjande. Enligt motionärerna vore det, för att

svensk hästhållning inte skall drabbas, värdefullt om även konkurrenter

till ATG avsatte motsvarande medel för att jämställa konkurrensvillkoren.

Licensiering av spelaktörer, där licensavgiften fördelas i enlighet med

ATG:s nuvarande avtal med staten, kan prövas. Den internationella

konkurrensen kan också komma att tvinga fram en likformad beskattning av

spelvinster för att spel inte skall förläggas till länder där skatterna är

lägst. Är de svenska skatterna för höga riskerar svenskt spel att tappa

i attraktionskraft, varpå medlen till hästintressenterna kommer att minska.

Motionärerna förutsätter att regeringen följer utvecklingen.

I motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande 5 anförs att de ekonomiska effekterna

av en sänkt totalisatorskatt bör utredas för att klarlägga sambandet mellan

en lägre skattesats och ett ökat spelande på hästar. Motionärerna påpekar

att statens inkomst är välbehövlig men att sambandet mellan en skattesänkning

och inkomsten inte är helt linjärt. Den ökade konkurrensen från utländska

aktörer via spel på Internet har också medfört nya aspekter på

totalisatorskatten.

ATG uppskattar att minst 2 miljarder kronor förs ut från Sverige till

dessa aktörer, vilka inte betalar någon moms till staten eller bidrar

till hästsporten i Sverige. Genom att de utländska aktörerna inte betalar

skatt eller bidrar till hästsporten kan de upprätthålla en vinstutbetalning

till kunderna på över 90 %, vilket förklarar konkurrenssituationen. Enligt

motionärerna skulle en förändring av skatten ge travsporten och dess

närliggande näringar möjlighet att utvecklas i stället för att avvecklas

samtidigt som den snedvridna konkurrensen skulle förbättras.

Utskottets ställningstagande

Regeringen anför i skrivelsen att hästsektorns omsättning bedöms vara

minst 18 miljarder kronor per år, varav drygt 10 miljarder kronor utgörs

av totalisatorspel vid trav- och galopptävlingar. Under år 2002 bidrog

spel på hästar med drygt 1,1 miljarder kronor till staten i form av skatt.

Spel- och lotterimarknaden är en reglerad marknad, och i Sverige råder

i princip förbud mot att anordna spel. Undantag kan dock beviljas och

lotterilagen (1994:1000) reglerar statens utfärdande och kontroll av

speltillstånd. I lagen befästs också principen att inkomsterna från spelet

skall gå till allmänna eller allmännyttiga ändamål i form av föreningslivet,

hästsporten och staten. De två största aktörerna på den svenska spelmarknaden

är statligt ägda Svenska Spel AB och statligt styrda AB Trav och Galopp

(ATG). I samband med att staten beviljade ATG undantag från spelförbudet

ställdes krav på ATG att i sin verksamhet bl.a. ta hänsyn till de små

travbanorna och till galoppsporten. Vid bolagets bildande tecknades ett

avtal mellan staten och ATG:s ägare. Som regeringen anför har möjligheten

att anordna spel under de senaste decennierna haft en avgörande betydelse

för utvecklingen av den svenska hästsektorn då delar av överskottet från

spelverksamheten går tillbaka till trav- och galoppsporten, främst i form

av vinstsummor, uppfödarpremier och stöd till organisationerna. Övriga

delar av hästsektorn får del av överskottet främst genom att ATG varje år

genom sitt avtal med staten avsätter 31 miljoner kronor, sedermera 38

miljoner kronor, till gemensamma satsningar av riksintresse för hästsektorn.

Dessa medel administreras till största delen av Nationella stiftelsen

för hästhållningens främjande och används framför allt till finansiering

av hippologutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, utveckling av

riksanläggningarnas verksamhet och barn- och ungdomssatsningar. ATG

inrättade år 1978 en forskningskommitté och har dessutom sedan dess årligen

delat ut anslag för forskning och därmed bidragit till kunskapsutvecklingen

på området.

Som framgår av kulturutskottets yttrande (2003/04:KrU2y) bekräftade

riksdagen senast våren 2003 att målen för spelpolitiken alltjämt bör vara

en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan

på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskott från spel bör

värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga

ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten. Inriktningen är att

prioritera sociala skyddshänsyn samtidigt som intresset av ett varierat

spelutbud och risken för bedrägerier och olagligt spel beaktas. Kulturutskottet

är väl medvetet om att det sedan ett antal år tillbaka pågår en utveckling

där internationella aktörer tar marknadsandelar i Sverige. I syfte att

stärka de svenska spelanordnarnas konkurrenskraft beslutade riksdagen

våren 2003 (bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212) om flera åtgärder, bl.

a. att undantag skall få göras från det främjandeförbud som finns när det

gäller deltagande i ett utom landet anordnat lotteri. Detta innebär att

svenska spelanordnare skall få möjlighet att samarbeta med systerorganisationer

i utlandet, utöver det samarbete som redan funnits ett antal år inom de

nordiska länderna när det gäller vadhållning på hästar. Samtidigt ändrades

skattelagstiftningen avseende vadhållning på hästar för att jämställa s.

k. internationella poolspel med rent inhemskt spel. Riksdagen avslog vid

samma tillfälle, med hänvisning till nämnda förändringar, en motion om

översyn av trav- och galoppsportens möjligheter att konkurrera på den

internationella marknaden.

Miljö- och jordbruksutskottet ansluter sig till kulturutskottets bedömning

att det självfallet är av största vikt att staten noga följer utvecklingen

när det gäller konkurrensen från de utländska spelbolagen. Den viktigaste

insatsen är att förbättra de svenska aktörernas möjligheter gentemot de

utländska när det gäller konkurrensen samt att stärka deras möjligheter

att erbjuda spel under sådana former att risken för spelberoende och andra

negativa sociala konsekvenser begränsas. Det kan tilläggas att finansministern

nyligen i en interpellationsdebatt ansåg att det inte finns anledning att

införa licenser för utländska spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Utskotten har inte någon annan uppfattning i denna fråga. Av budgetpropositionen

för år 2004 framgår att regeringen avser att se över delar av regelverket

på lotteriområdet. Utskottet har inhämtat att regeringen inom kort kommer

att tillsätta denna utredning, som enligt uppgift också kommer att behandla

internationella frågor. Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda

motionerna 2003/04:MJ42 (s) i denna del och 2003/04:MJ43 (m) yrkande

2.

När det gäller de i motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande 5 framförda synpunkterna

beträffande de ekonomiska effekterna av en sänkt totalisatorskatt vill

utskottet hänvisa till vad skatteutskottet tidigare anfört i frågan (bet.

2002/03:SKU11). Skatteutskottet framhåller att totalisatorskatten är

avskaffad och att ATG numera betalar lotteriskatt med 36 %. Det är angeläget

för alla inblandade parter, dvs. trav- och galoppsporten, spelarna och

staten, att ATG har en god ekonomisk utveckling och att bolaget kan erbjuda

attraktiva och konkurrenskraftiga spel på trav- och galopptävlingar.

Skatteutskottet hyser goda förhoppningar om att ATG även fortsättningsvis,

också med konkurrens från utlandet, skall kunna vara den dominerande

aktören i Sverige när det gäller sådant spel. Viktiga förändringar har

vidtagits eller har aviserats i syfte att förbättra ATG:s möjligheter att

möta den internationella konkurrensen på spelmarknaden. Av särskild

betydelse i det sammanhanget är att ATG sedan några år tillbaka kan erbjuda

spel via Internet och att bolaget nyligen erhållit ett permanent tillstånd

för detta. I en nyligen framlagd proposition föreslår regeringen att ATG

som ombud för utländska spelbolag även skall kunna erbjuda spel på utländska

tävlingar (prop. 2002/03:93). Utgångspunkten vid bestämmandet av

lotteriskattesatsen har varit att ge staten en lämplig andel av ATG:s resultat.

Riksdagens beslut om att höja lotteriskatten med 1 % den 1 juli 1997

föregicks av ett avtal mellan regeringen och ATG:s ägare där parterna var

eniga om ett åtgärdspaket som, bl.a. mot bakgrund av ATG:s goda ekonomiska

utveckling, innebar ökade inkomster för staten. Utskottet ansluter sig

därmed till skatteutskottets bedömning att det inte finns någon anledning

att föreslå riksdagen en sänkning av lotteriskatten eller en översyn av

beskattningen. Det får ankomma på regeringen, som på nära håll följer

utvecklingen av ATG:s spelverksamhet, att på lämpligt underlag bedöma om

förhållandena motiverar en justering av skattesatsen och i så fall återkomma

till riksdagen i frågan. Med det anförda föreslår utskottet att motion

2003/04:MJ45 (c) yrkande 5 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (s, fp) mot bakgrund av att

regeringen avser att inrätta en särskild samarbetsgrupp för hästsektorns

framtidsfrågor.

Jämför reservation 28 (fp).

Skrivelsen

Regeringen anser att vissa frågor inom hästsektorn behöver samordnas och

att en samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor därför bör inrättas.

Enligt regeringen bör gruppen bestå av företrädare från myndigheter och

organisationer på området och fungera som ett forum för kunskaps- och

informationsutbyte mellan statliga organ och sektorns olika organisationer.

En samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor kommer mot bakgrund

härav att inrättas på Jordbruksdepartementet.

Motionerna

Folkpartiet ställer sig i motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 8 positivt

till att en samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor bildas. Enligt

partiet är det viktigt att företrädare för kommunsektorn är delaktiga i

denna grupp eftersom hästsektorns villkor till stor del styrs via kommunala

beslut. Enligt motion 2003/04:MJ439 (s) delvis bör vid en översyn av

konsument- och djurskyddet inom främst hästhållningen undersökas möjligheten

att bilda en struktur där frågor av gemensamt intresse för hästsektorn

kan beredas och hanteras. Denna struktur skall bevaka hästens och

hästägandets intressen och därmed komplettera dem som inrättats för att främja

sport eller ras.

Utskottets ställningstagande

Som anförs i skrivelsen befinner sig den svenska hästsektorn i förändring

och står inför en utveckling där många av de traditionella förutsättningarna

och sammanhangen kontinuerligt kommer att förändras. Detta beror dels på

den internationella utvecklingen inom t.ex. hästavelns och hästsportens

olika områden, dels i synnerhet på att nya verksamhetsgrenar håller på

att utvecklas och att hästföretagandet sannolikt kommer att öka både i

omfattning och betydelse. Kraven på öppna diskussioner om behov,

förutsättningar och möjligheter kommer att stiga i takt med utvecklingen.

Utskottet välkomnar därför regeringens initiativ att inrätta en samarbetsgrupp

rörande allmänna hästfrågor för att genom samverkan bättre kunna ta till

vara hästsektorns utvecklingspotential. Det första mötet är planerat till

våren 2004. Många frågor av strategisk karaktär för olika delar av

hästsektorn kan med fördel diskuteras inom ramen för en sådan allsidigt

sammansatt grupp. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen

inte bör vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av motionerna

2003/04:MJ44 (fp) yrkande 8 och 2003/04:MJ439 (s) i denna del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Den svenska hästsektorns betydelse, punkt 1 (m, fp, kd, c, mp)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson

(kd), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m),

Cecilia Widegren (m) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en sammanhållen hästpolitik. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 1, 2003/04:MJ40 yrkande 1,

2003/04:MJ45 yrkande 1 och 2003/04:MJ475 yrkande 1 och avslår motionerna

2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ42 i denna

del och 2003/04:MJ439 i denna del.

Ställningstagande

Det är beklagligt att regeringen endast samlat sig till en skrivelse med

till intet förpliktigande uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare

överväganden. Regeringen bör återkomma till riksdagen med konkreta förslag

med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109)

och vad som i motionerna anförs för en livskraftig hästpolitik. Detta bör

ges regeringen till känna.

2. Hästar och rehabilitering, punkt 3 (fp, kd)

av Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om hästens betydelse för sjuka och handikappade.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 6.

Ställningstagande

Ridning och annan hästsport är viktigt ur rehabiliteringshänseende. Ridning

är en av de största handikappidrotterna med över 4 000 aktiva ryttare.

Detta är mycket positivt och bör tas till vara. Regeringen bör utreda vad

som kan göras för att ytterligare stärka denna form av rehabiliteringsinsatser

och ta till vara hästens betydelse för sjuka och handikappade. Detta bör

ges regeringen till känna.

3. Hästsektorn och jämställdhet, punkt 4 (fp)

av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om jämställdhetsinsatser inom hästsporten. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 5 och avslår motionerna

2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40

yrkande 3 och 2003/04:MJ42 i denna del.

Ställningstagande

Ridning är en sport som i mycket stor utsträckning utövas av kvinnor. Ur

ett genusperspektiv är det därför väsentligt att sporten får lika bra

villkor som annan sport- och fritidsverksamhet. Fler pojkar bör rekryteras

till ridsporten och fler kvinnor till den mansdominerade travsporten.

Detta bör ges regeringen till känna.

4. Hästsektorn och jämställdhet, punkt 4 (c)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ridsport och jämställdhet. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del och avslår motionerna

2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 3, 2003/04:MJ42 i denna

del och 2003/04:MJ44 yrkande 5.

Ställningstagande

Av alla aktiva ungdomar inom ridsporten är unga flickor klart dominerande.

Mindre resurser satsas på sporter som framför allt utövas av flickor,

jämfört med fotboll eller andra typiska pojksporter. Förbättringar för

ridsporten måste ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Detta bör ges

regeringen till känna.

5. Ridsport och vissa skatteregler, punkt 5 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ridsport och vissa skatteregler. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ40 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Ridsporten bör vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte och är en

friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren. Det är anmärkningsvärt

att ridsporten som är en av de största folksporterna inte skall kunna

utövas och värderas på lika villkor som andra motionsformer. Vidare bör

regeringen tillsätta en utredning om möjligheterna att införa momsbefrielse

för föreningsdrivna ridskolor. Utbildning är momsbefriad i Sverige. Det

finns ingen anledning till att ridutbildning i föreningsdrivna ridskolor

skall behandlas annorlunda än annan utbildning. Vad som ovan anförs om

ridsport och vissa skatteregler bör ges regeringen till känna.

6. Forskning, punkt 6 (fp)

av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om behovet av en långsiktig forskningspolitik.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 4 och avslår motion

2003/04:MJ40 yrkande 11.

Ställningstagande

Regeringen aviserar att hästforskningen skall tas upp senare i den

forskningspolitiska propositionen. Folkpartiet anser att det är angeläget

att ta fram långsiktiga strategier för detta forskningsområde såsom för

alla andra viktiga områden. Det bör undersökas hur forskningen kan utvecklas

både inom befintliga och nya discipliner. Ett viktigt område kan vara

hästens betydelse inom landsbygdsutvecklingen. Detta bör ges regeringen

till känna.

7. Forskning, punkt 6 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en forskningsfond för hästnäringen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ40 yrkande 11 och avslår motion

2003/04:MJ44 yrkande 4.

Ställningstagande

En forskningsfond bör inrättas för hästnäringen. Den hästpolitiska

utredningen föreslår att staten anvisar 5 miljoner kronor under en fyraårsperiod

för forskning på hästområdet. Regeringen bör lägga fram ett sådant förslag

i samband med nästa budgetproposition. En förutsättning för att staten

skall anvisa medel till sådan forskning bör vara att Nationella stiftelsen

för hästhållningens främjande (NS) inrättar en hästnäringens forskningsfond

och ett hästnäringens forskningsforum samt att Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande (Formas) inrättar en särskild

hästforskningskommitté. En annan förutsättning bör vara att ett långsiktigt

bindande avtal ingås mellan Formas och NS angående uppgifter, ansvarsfördelning,

styrelseformer och finansiering. Detta bör ges regeringen till känna.

8. Utbildning, punkt 7 (fp)

av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om behovet av lärlingsutbildningar inom hästsektorn.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 3 och avslår

motionerna 2002/03:MJ441 i denna del och 2003/04:MJ40 yrkandena 2, 12 och

15.

Ställningstagande

Hästsektorns utbildningsbehov kan inte enbart täckas av högskoleutbildningar.

Det är också viktigt att se över utbildningsbehovet på andra nivåer.

Folkpartiet har i flera sammanhang påpekat behovet av en bättre

lärlingsutbildning i Sverige och anser att flera yrken och verksamheter inom

hästnäringen skulle kunna vara utmärkta för denna utbildningsform. Regeringen

borde uppmuntra hästsektorn och kommunerna att se över var inom hästnäringen

sådana utbildningar skulle kunna vara lämpliga. Detta bör ges regeringen

till känna.

9. Utbildning, punkt 7 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om utbildning inom hästsektorn. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ40 yrkandena 12 och 15 och avslår motionerna

2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 2 och 2003/04:MJ44 yrkande

3.

Ställningstagande

Sveriges lantbruksuniversitet, företrädare för hästsektorn och

studentrepresentanter har uttalat ett starkt intresse för att införa ett tredje

år på hippologprogrammet, vilket skulle leda till kandidatexamen. Den

hästpolitiska utredningen föreslår att ett tredje utbildningsår på

hippologprogrammet införs först när det säkerställts att nuvarande tvååriga

utbildning visar på stabilitet, långsiktighet och säkerställd finansiering.

Kristdemokraterna bedömer att dessa villkor i dag är uppfyllda och

föreslår därför att ett tredje år införs. En annan viktig fråga är att

Sverige i dag har för få unghästutbildare. Den hästpolitiska utredningen

föreslog att ett bolag skulle inrättas för att utbilda omkring 50 hästar

per år. Kristdemokraterna anser att regeringen i 2005 års budgetproposition

bör anslå extra medel till unghästutbildning med inriktning på utbildning

av ridinstruktörer i unghästutbildning. Därigenom skulle största möjliga

antal utbildade hästar per investerad krona erhållas. Detta bör ges

regeringen till känna.

10. Finansiering av högskoleutbildning, punkt 8 (fp, kd)

av Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om finansiering av den hippologiska högskoleutbildningen.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ40 yrkande 13.

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att utreda konsekvenserna

av att finansiera den hippologiska högskoleutbildningen enligt samma

principer som normalt gäller för högskoleutbildning. Detta bör ges regeringen

till känna.

11. Hovslagarutbildning, punkt 9 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om hovslagarutbildningen. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ40 yrkande 14.

Ställningstagande

Det har länge rått brist på välutbildade hovslagare i Sverige. Det är

därför positivt att Sveriges lantbruksuniversitet har fått i uppdrag att

bekosta minst 35 utbildningsplatser per år. För att öka antalet hovslagare

bör också nuvarande utbildning utvidgas med en lärlingsutbildning, för

vilken handledningen är knuten till läroanstalten (distanskurs). Många

bestämmer sig först i vuxen ålder för att bli hovslagare och har då svårt

att bosätta sig på annan ort. Vad som ovan anförs om hovslagarutbildningen

bör ges regeringen till känna.

12. Djurskydd, punkt 10 (v)

av Sven-Erik Sjöstrand (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om hästens naturliga beteende. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ39 yrkande 1.

Ställningstagande

Enligt djurskyddslagen skall djur få möjlighet att utöva sina naturliga

beteenden. När det gäller hästar finns det inga förordningar som ställer

krav på hästars möjlighet till bete samt möjlighet till vistelse tillsammans

med andra hästar. Får hästar inte möjlighet till detta så viktiga sociala

beteende, kommer ständig oro att bryta ut när hästar under korta oregelbundna

tider konfronteras med varandra. Vad som ovan anförs om att hästar skall

ges möjlighet till daglig utevistelse och hållas i grupp bör ges regeringen

till känna.

13. Kunskapskrav för hästägare, punkt 11 (fp)

av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om djurskydd och informationsinsatser. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del och avslår

motion 2003/04:MJ39 yrkande 2.

Ställningstagande

En av de viktigaste delarna i djurskyddet är att efterlevnaden kontrolleras.

Kontrollen bör skärpas såväl i Sverige som i övriga nationer inom EU.

Godkända stallar är viktigt liksom att den kommunala skyddstillsynen

fungerar tillfredsställande. Inom hästnäringen har på senare tid tillkommit

många nya företagare med mindre erfarenhet av att driva verksamhet med

många djur, vilket ställer höga krav på utbildnings- och informationssatsningar.

Den nya djurskyddsmyndigheten bör i samverkan med näringen och kommuner

få i uppdrag att intensifiera informationen kring djurskyddet med särskild

inriktning mot hästar. Detta bör ges regeringen till känna.

14. Kunskapskrav för hästägare, punkt 11 (v)

av Sven-Erik Sjöstrand (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kunskapskrav för hästägare. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ39 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ44

yrkande 7 i denna del.

Ställningstagande

Kunskapskrav bör införas för hästägare och Statens jordbruksverk få i

uppdrag att utreda möjligheterna för att sådana införs. Samtidigt som

alltfler människor skaffar häst blir det allt vanligare att

djurskyddsinspektörer

upptäcker fall av vanvård av hästar. Hästägare bör genomgå en grundläggande

utbildning om hästhållning eller på annat sätt visa att de har nödvändiga

kunskaper om hästens behov. I kraven bör bl.a. ingå kunskaper om foder,

hästars kroppsspråk och sociala beteende, hovvård, vanliga sjukdomar samt

vad som bör ingå i ett husapotek för hästar. Viktigt är också grundläggande

kunskap om utrustning och hur dess användning påverkar hästen. Utbildningen

bör också visa på vilket ansvar det innebär att äga och ta hand om en

häst. Detta bör ges regeringen till känna.

15. Tävlingsveterinärer, punkt 12 (m, fp, kd, c, mp)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson

(kd), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m),

Cecilia Widegren (m) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om tävlingsveterinärer. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ40 yrkande 7.

Ställningstagande

Gällande regelverk innebär att det vid offentlig tävling med djur skall

finnas en veterinär som förordnats av Jordbruksverket. Riksmötet 2000/01

beslöt, efter motioner från Kristdemokraterna och Miljöpartiet, att

tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen bör se över dessa

bestämmelser och deras tillämpning med syfte att förenkla systemet med

förordnande av tävlingsveterinärer vid hästtävlingar och minska de kostnader

för arrangörerna som är förknippade med dagens system. Ännu har någon

förändring av systemet inte skett. Regeringen bör skyndsamt återkomma med

förslag i enlighet med tidigare riksdagsbeslut. Detta bör ges regeringen

till känna.

16. Handel med hästar, punkt 13 (fp, kd)

av Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om transporter av hästar. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ307,

2002/03:MJ490 yrkande 5 och 2003/04:MJ39 yrkandena 3-5.

Ställningstagande

Det är av yttersta vikt att djurskyddet stärks såväl inom hästsektorn som

på andra områden. Detta gäller inte minst djurskyddet inom EU och problemen

med transporter av levande djur. Regeringen bör fortsätta att inom EU

driva frågan om stopp för långa och ur djurskyddshänseende otillfredsställande

transporter av hästar. Detta bör ges regeringen till känna.

17. Handel med hästar, punkt 13 (v)

av Sven-Erik Sjöstrand (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om handel med hästar. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ39 yrkandena 3-5 och avslår motionerna 2002/03:MJ307,

2002/03:MJ490 yrkande 5 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.

Ställningstagande

Sverige bör inom EU verka för att förhindra att handel på hästmarknader

med plågade och vanskötta djur får fortgå. Varje år försvinner drygt 5

000 svenska hästar spårlöst. Högre slaktpriser utomlands, öppna tullgränser

och hög efterfrågan på hästkött utanför Sveriges gränser lockar svenskar

att göra illegala hästaffärer. Djuren körs i förseglade fordon, i s.k.

transit, till destinationslandet. Innan hästarna till sist når slakterierna

byter de ägare på hästmarknader runtom i Europa. Sverige bör inom EU verka

för att levande djur undantas från EU:s regler om varors fria rörlighet.

Samma regler bör inte gälla för gränsöverskridande handel med levande

djur som för vanliga varor, motiverat både ur djuromsorgs- och

smittskyddssynpunkt. Risken för att sjukdomar sprids är alltid betydligt större

när levande djur transporteras jämfört med slaktkroppar. Eftersom svenska

folket i regel inte äter hästkött, bör djuren i stället helst slaktas på

plats innan transport sker. Vad som ovan anförs om handel med hästar bör

ges regeringen till känna.

18. Handel med hästar, punkt 13 (mp)

av Åsa Domeij (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om import och export av hästar. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:MJ307,

2003/04:MJ39 yrkandena 3-5 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.

Ställningstagande

I och med EU-medlemskapet har gränskontrollerna försvunnit och såväl import

som export av hästar sker i stor omfattning. Ofta importeras hästar utan

papper och veterinärintyg. Billiga hästar sänds ut till Italien och Belgien,

ofta efter att ha sålts/bytts via mellanhänder i Danmark. Därifrån finns

dokumenterade transporter av slakthäst till södra Italien, en transport

på flera dygn utan mat eller vatten. Dessa transporter måste stoppas.

Detta bör ges regeringen till känna.

19. Bevarande av hotade raser, punkt 15 (kd, c)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om bevarande av utrotningshotade hästraser. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ45 yrkande 3, bifaller delvis motionerna

2002/03:MJ430 yrkande 5, 2003/04:MJ40 yrkandena 8 och 9 och 2003/04:MJ475

yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:MJ441 i denna del och 2003/04:MJ41.

Ställningstagande

Bevarandet av den biologiska mångfalden innefattar även bevarandet av

genetiskt material hos husdjur. Samhället och framtida generationer

riskerar att förlora mycket om inte nödvändiga resurser avsätts. Den

hästpolitiska utredningen påtalade behovet av resurser för bevarandet av

hästraser, en uppfattning som regeringen dessvärre inte delar. Mer resurser

behöver tilldelas bevarandet av utrotningshotade hästraser. Detta bör ges

regeringen till känna.

20. Hästnäringens villkor, punkt 16 (m)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia

Widegren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om hästnäringens villkor. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ43 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande

34 i denna del och 2003/04:MJ44 yrkande 1.

Ställningstagande

Ett bättre företagsklimat behövs. Som för alla företagare är skattebelastningen

stor. De flesta företag i hästbranschen är små familjeföretag.

Fåmansbolagsregler

medför högre skatter för dessa företagare än för andra. Vidare är

miljötillsynen liksom djurskyddstillsynen ofta ojämn mellan kommunerna och

miljöbalkens tillämpning ofta alltför rigid. För samtliga hästägare och

hästhållare vore det fördelaktigt med klara spelregler, lika behandling

och en rimlig tillämpning inom dessa områden. Hästar är stora konsumenter

av vallfoder. Denna produktion drabbas liksom övrig växtodling av extra

höga kostnader i Sverige p.g.a. särskatterna på växtnäring och drivmedel.

En sänkt kostnadsnivå i jordbruket vore därför värdefullt också för alla

hästägare. Totalt sett bättre villkor för hästanknuten verksamhet skulle

medföra att fler människor kunde få sin utkomst på landsbygden. Vad som

ovan anförs om att bättre villkor för företag gynnar hästhållningen bör

ges regeringen till känna.

21. Hästnäringens villkor, punkt 16 (fp)

av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om hästnäringens villkor. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ44 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande

34 i denna del och 2003/04:MJ43 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är viktigt att hästnäringen får utvecklas inom sunda marknadsekonomiska

ramar. Statlig inblandning bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt,

eftersom det kan riskera konkurrenssnedvridning. Statens viktigaste

uppgift är att ge näringen rimliga förutsättningar för att utvecklas, både

genom att driva en god småföretagarpolitik och genom att se till att bl.

a. lämpliga utbildningar finns inom området. Hästnäringen består i huvudsak

av småföretagare, vilket gör att behovet av enkla regler för småföretagare

betyder mycket för utvecklingen av näringen. Reglerna för fåmansbolag är

mycket krångliga och innebär att småföretag i praktiken beskattas betydligt

hårdare än större företag, något som i hög grad missgynnat hästnäringen.

En lägre arbetsgivaravgift inom tjänstesektorn skulle beröra huvuddelen

av verksamheten inom hästsektorn, vilket borde kunna leda till högre

lönsamhet samt stimulera framväxten av företag, såsom fler privata ridskolor.

I Jordbruksverkets uppdrag bör ingå att ge förslag på vilka åtgärder t.

ex. inom det småföretagspolitiska området som kan behövas för en stark

och självständig hästnäring som står på egna ben utan stödåtgärder. Detta

bör ges regeringen till känna.

22. Hästnäringens villkor, punkt 16 (c)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om hästnäringens villkor. Därmed bifaller riksdagen

motion 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del och avslår motionerna

2003/04:MJ43 yrkande 1 och 2003/04:MJ44 yrkande 1.

Ställningstagande

Sverige behöver en sammanhållen hästpolitik, inte minst då hästnäringen

i hög grad också bidrar till att minska de regionala klyftorna i landet.

För att hästnäringen och sporten skall kunna utvecklas krävs att de

ekonomiska villkoren för näringsidkarna och arrangörerna förbättras genom

lika villkor för småföretagarna, enklare regler, lika villkor i

skattelagstiftningen samt i de sociala trygghetssystemen. Detta bör ges

regeringen

till känna.

23. Hästen och jordbrukspolitiken, punkt 17 (fp)

av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om hästens betydelse för det öppna landskapet.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 2 och avslår motionerna

2002/03:MJ267 yrkande 1, 2002/03:MJ430 yrkande 6, 2002/03:MJ441 i denna

del, 2002/03:MJ442, 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ40

yrkande 10, 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ45 yrkande 2, 2003/04:MJ266

yrkande 1 och 2003/04:MJ475 yrkande 6.

Ställningstagande

För att kunna upprätthålla ett öppet landskap och bibehålla en biologisk

mångfald krävs betande djur och i det sammanhanget har hästarna stor

betydelse. Det är positivt att hästens betydelse för miljöpolitiken och

för samspelet mellan de agrara näringarna och miljön utreds vidare. Detta

bör ges regeringen till känna.

24. Hästen och jordbrukspolitiken, punkt 17 (kd, c)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om hästen och jordbrukspolitiken. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ45

yrkande 2 och 2003/04:MJ266 yrkande 1, bifaller delvis motionerna

2002/03:MJ430 yrkande 6, 2003/04:MJ40 yrkande 10 och 2003/04:MJ475 yrkande 6

och avslår motionerna 2002/03:MJ267 yrkande 1, 2002/03:MJ441 i denna del,

2002/03:MJ442, 2003/04:MJ42 i denna del och 2003/04:MJ44 yrkande 2.

Ställningstagande

Hästen blir ett allt viktigare inslag i jordbruket och på den svenska

landsbygden. Den är en drivkraft för ekonomisk utveckling på landsbygden,

vilket måste tydliggöras och erkännas. Vidare är det ökande antalet hästar

positivt för det öppna landskapet och därmed för den biologiska mångfalden,

vilket bör avspeglas i jordbrukspolitiken. Hästen har betydelse för det

öppna landskapet, både i egenskap av betande djur, och för att foder skall

bärgas. Med ett kraftigt minskat antal nötkreatur har hästen fått en

alltmer avgörande betydelse för att upprätthålla ett öppet landskap. Enligt

motionärerna bör hästen därför klassas lika som andra djurenheter (kor,

får, getter) när det gäller rätten till ersättning för att hålla landskapet

öppet. Detta bör ges regeringen till känna.

25. Regler för bygglov, punkt 18 (c)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om regler för bygglov. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ45 yrkande 4.

Ställningstagande

Hanteringen av bygglov är ett av många exempel på de orimliga konsekvenser

som uppstår då hästnäringen inte är integrerad i övrig jordbruksverksamhet.

Hästnäringen bör få följa samma bestämmelser för att bygga stallar och

andra hästrelaterade byggnader som gäller för ladugårdsbyggnation, nämligen

att bygglov inte behövs. Detta bör ges regeringen till känna.

26. Spelets betydelse för hästsektorns utveckling, punkt 19 (m)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia

Widegren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om konkurrensvillkoren på spelmarknaden. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ43 yrkande 2 och avslår motionerna

2003/04:MJ42 i denna del och 2003/04:MJ45 yrkande 5.

Ställningstagande

Svensk spelmarknad är stadd i omvandling. Dels öppnar gemensamhetslagstiftningen

för spelbolag från andra EU-länder, dels medför Internetbaserat spel att

aktörer från hela världen lätt når den svenska spelaren. De nationella

monopolen kan inte längre upprätthållas, vilket betyder att ATG:s

särställning i längden inte heller kan göra det. Detta får konsekvenser för

hästhållningen i Sverige eftersom ATG under åren avsatt stora summor för

hästens och ridsportens främjande. För att svensk hästhållning inte skall

drabbas vore det värdefullt om även konkurrenter till ATG avsatte motsvarande

medel för att jämställa konkurrensvillkoren. Licensiering av spelaktörer,

där licensavgiften fördelas i enlighet med ATG:s nuvarande avtal med

staten, kan prövas. Den internationella konkurrensen kan också komma att

tvinga fram en likformad beskattning av spelvinster för att spel inte

skall förläggas till länder där skatterna är lägst. Är de svenska skatterna

för höga riskerar svenskt spel att förlora attraktionskraft. Medlen till

hästintressenterna kommer då att minska. Vi förutsätter att regeringen

följer utvecklingen. Vad som ovan anförs om konkurrensvillkoren på

spelmarknaden bör ges regeringen till känna.

27. Spelets betydelse för hästsektorns utveckling, punkt 19 (c)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en sänkt totalisatorskatt. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ45 yrkande 5 och avslår motionerna 2003/04:MJ42

i denna del och 2003/04:MJ43 yrkande 2.

Ställningstagande

De ekonomiska effekterna av en sänkt totalisatorskatt bör utredas för att

klarlägga sambandet mellan en lägre skattesats och ett ökat spelande på

hästar. Statens inkomst är välbehövlig, men sambandet mellan en skattesänkning

och inkomsten är inte helt linjärt. Den ökade konkurrensen från utländska

aktörer via spel på Internet har också medfört nya aspekter på

totalisatorskatten.

ATG uppskattar att minst 2 miljarder kronor förs ut från Sverige till

dessa aktörer, vilka inte betalar någon moms till staten eller bidrar

till hästsporten i Sverige. Genom att de utländska aktörerna inte betalar

skatt eller bidrar till hästsporten kan de upprätthålla en vinstutbetalning

till kunderna på över 90 %, vilket förklarar konkurrenssituationen. En

förändring av skatten skulle ge travsporten och dess närliggande näringar

möjlighet att utvecklas i stället för att avvecklas samtidigt som den

snedvridna konkurrensen skulle förbättras. Vad som ovan anförs om en sänkt

totalisatorskatt bör ges regeringen till känna.

28. Samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor, punkt 20 (fp)

av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om samarbetsgruppen för hästsektorns framtidsfrågor.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 8 och avslår motion

2003/04:MJ439 i denna del.

Ställningstagande

Folkpartiet ställer sig positivt till att en samarbetsgrupp för hästsektorns

framtidsfrågor bildas. Enligt partiet är det viktigt att företrädare för

kommunsektorn är delaktiga i denna grupp eftersom hästsektorns villkor

till stor del styrs via kommunala beslut. Detta bör ges regeringen till

känna.

Särskilt yttrande

Hästsektorn och jämställdhet (kd)

Sven Gunnar Persson (kd) anför:

I Kristdemokraternas motion med anledning av regeringens skrivelse 2003/04:54

Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn föreslår vi bl.a. att regeringen

skall låta utreda hur fördelningen av stödet till pojk- respektive

flickidrotten fördelas. Utskottet avstyrker motionsförslaget med motiveringen

att det inom Riksidrottsförbundet pågår projekt som skall kartlägga,

analysera och sprida kunskap om hur samhällets resurser till idrotten

fördelas och utnyttjas. Bland annat skall fördelningen mellan kvinnor och

män studeras. Projektet skall också samla in goda exempel på metoder och

modeller som leder till en rättvis resursfördelning. Projektet beräknas

vara slutfört under april 2004. Utskottet förutsätter vidare att regeringen

vid behov återkommer till riksdagen med erfoderliga förslag beträffande

fördelningen av samhällets resurser till idrotten. Med tanke på att det

i betänkandet refererade projektet skall redovisas under april 2004 och

att slutsatser och förslag från detta projekt ännu inte är kända avstår

jag från att reservera mig till förmån för Kristdemokraternas förslag.

Jag kommer dock att noggrant ta del av projektets resultat och återkomma

till riksdagen med förslag om det finns skäl för detta.

Det finns anledning att dra slutsatsen att ridskolorna och ridsporten har

svårt att hävda sina intressen gentemot de "manliga" idrotterna såsom

fotboll och ishockey. Trots klara direktiv från Riksidrottsförbundet till

specialidrottsförbunden är risken stor att de kvinnodominerade idrotterna

missgynnas vid förbundets fördelning av medel. I den kommunala prioriteringen

är misstankarna om denna diskriminering ännu mer befogad. Det skulle därför

vara angeläget att en oberoende utredning gjordes om hur verkligheten ser

ut för de idrotter som domineras av flickor i förhållande till de idrotter

som domineras av pojkar.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn.

Följdmotioner

2003/04:MJ38 av Agneta Ringman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om åtgärder inom hästsektorn.

2003/04:MJ39 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (båda v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att hästar skall ges möjlighet till daglig utevistelse

och att hästar skall hållas i grupp.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om kunskapskrav för hästägare och att Statens jordbruksverk

skall få i uppdrag att utreda möjligheterna för att sådana införs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att Sverige inom EU bör verka för att förhindra att

handel på hästmarknader med plågade och vanskötta djur får fortgå.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att transporterna av levande slaktdjur kraftigt skall

begränsas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att Sverige inom EU bör verka för att levande djur

undantas från EU:s regler om varors fria rörlighet.

2003/04:MJ40 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en

sammanhållen hästpolitik som tidigare aviserats.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tillgången på ridinstruktörer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att utreda fördelningen av medel till pojk- respektive

flickidrotter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ridsporten skall vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte

och är en friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren.

5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om

möjligheterna att införa momsbefrielse för föreningsdrivna ridskolor.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om informationsinsatser riktade mot hästägare i syfte att öka

säkerheten i samband med ridning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av 33 § djurskyddsförordningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att den kallblodiga travaren skall omfattas av bevarandeinsatserna.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om uppfödarpremier för den svenska halvblodsaveln.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att de olika EU-stöden också skall nyttjas för den svenska

hästaveln och hästnäringen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en forskningsfond för hästnäringen.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett tredje år på den hippologiska högskoleutbildningen.

13. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag

att utreda konsekvenserna av att finansiera den hippologiska

högskoleutbildningen

enligt samma principer som normalt gäller för högskoleutbildning.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om hovslagarutbildningen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om unghästutbildning.

2003/04:MJ41 av Kenth Högström och Åsa Lindestam (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att vidta åtgärder för att säkerställa den s.k. kallblodsrasens

överlevnad och att kallblodshästen får minoritetsstatus.

2003/04:MJ42 av Michael Hagberg och Fredrik Olovsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om en uppvärdering av hästpolitiken.

2003/04:MJ43 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att bättre villkor för företag gynnar hästhållningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om likvärdiga konkurrensvillkor för samtliga aktörer på spelmarknaden.

2003/04:MJ44 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att vikten av en fungerande småföretagarpolitik speglas i den

kartläggning av hästnäringen som regeringen föreslår.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om hästens betydelse för det öppna landskapet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av lärlingsutbildningar inom hästsektorn.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en långsiktig forskningspolitik.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om jämställdhetsinsatser inom hästsporten.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förstärka rehabiliteringsinsatser och ta tillvara hästens

betydelse för sjuka och handikappade.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett stärkt djurskydd samt behovet av utbildnings- och

informationsinsatser inom området.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att kommunsektorn skall vara företrädd i samarbetsgruppen för

hästsektorns framtidsfrågor.

2003/04:MJ45 av Jan Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med

konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande

(SOU 2000:109) samt i enlighet med vad som i motionen anförs för en

livskraftig hästpolitik. Under förutsättning av avslag på yrkande 1:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att hästar bör klassas lika som andra djurenheter inom svenskt

jordbruk.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att mer resurser behöver tilldelas bevarandet av utrotningshotade

hästraser.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att näringsidkare inom hästsektorn skall följa samma regler vid

byggnationer som gäller för ekonomibyggnader för övriga av lantbrukets

djur.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda de ekonomiska effekterna av en sänkt totalisatorskatt.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:MJ267 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att hästar bör likställas med andra djurenheter inom svenskt

jordbruk.

2002/03:MJ307 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om export av hästar till slakt och till hästmarknader.

2002/03:MJ430 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till hästpolitik

som tidigare aviserats.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om uppfödarpremier för den svenska halvblodsaveln.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att de olika EU-stöden också skall nyttjas för den svenska

hästaveln och hästnäringen.

2002/03:MJ441 av Fredrik Olovsson och Michael Hagberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om en uppvärdering av hästpolitiken.

2002/03:MJ442 av Michael Hagberg och Fredrik Olovsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att föra in hästen i Sveriges miljö- och landsbygdsprogram.

2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att integrera hästen i jordbrukspolitiken samt

skapa en mer sammanhållen hästpolitik.

2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om export av hästar.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:MJ266 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att hästar bör klassas lika som andra djurenheter inom svenskt

jordbruk.

2003/04:MJ439 av Jan Emanuel Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en översyn av konsument- och djurskyddet inom främst

hästhållningen.

2003/04:MJ475 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till hästpolitik

som tidigare aviserats.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om uppfödarpremier för den svenska halvblodsaveln.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att de olika EU-stöden också skall nyttjas för den svenska

hästaveln och hästnäringen.

Bilaga 2

Yttrande från annat utskott

Kulturutskottets yttrande 2003/04:KrU2y

Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn

Till miljö- och jordbruksutskottet

Miljö- och jordbruksutskottet har beslutat bereda kulturutskottet tillfälle

att yttra sig över regeringens skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan för

åtgärder inom hästsektorn jämte motioner.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande

dels över skrivelsen, i den del som berör kulturutskottets verksamhetsområden,

nämligen avsnitt 3 Den svenska hästsektorn i dag, särskilt 3.3 Spelets

betydelse för hästsektorns utveckling, och avsnitt 4.1 Hästsatsningar,

särskilt avsnitt 4.1.3 Projekt för barn, ungdomar och personer med

funktionshinder,

dels över motionerna 2003/04:MJ38, 2003/04:MJ40 yrkande 3, 2003/04:MJ42,

2003/04:MJ43 yrkande 2 och 2003/04:MJ44 yrkande 5.

Utskottets överväganden

Regeringens skrivelse

I skrivelsen gör regeringen - såvitt avser kulturutskottets områden -

bedömningen att lokala initiativ där barn, ungdomar och personer med

funktionshinder utövar hästsport har en positiv inverkan på deltagarnas

fysiska och psykiska hälsa. I synnerhet är det, enligt skrivelsen, värdefullt

att ta till vara flickors möjlighet till utveckling inom hästsporten.

Regeringen hänvisar till den tidigare beslutade satsningen, det s.k.

Handslaget, på barn- och ungdomsverksamhet inom idrotten, bl.a. hästsporten,

samt vidare till hästsportens ungdomssatsning och till den verksamhet

som pågår med medel från Allmänna arvsfonden.

Regeringen lämnar vidare en beskrivning över spelets betydelse för

hästsektorns utveckling. Bland annat redogörs för avtalet mellan staten och

ägarna till AB Trav och Galopp (ATG). Enligt avtalet avsätter ATG årligen

- numera - 38 miljoner kronor till gemensamma satsningar av riksintresse

för hästsektorn. Av dessa medel går 5 miljoner kronor till särskilda

satsningar på barn- och ungdomsverksamhet inom hästsporten.

Motionerna

I fyra motioner behandlas frågor om jämställdhet inom hästsporten.

I motion 2003/04:MJ38 (s) betonas vikten av att hästsporten breddas

ytterligare. Motionären framhåller att en fortsatt satsning på flickor bör

ske inom alla områden av hästsporten, samtidigt som det bör uppmärksammas

att så få pojkar deltar i vissa aktiviteter.

Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ42 (s) i denna del instämmer i

regeringens bedömning i skrivelsen, nämligen att en satsning inom hästsektorn

också skall innebära en satsning på flickors intresse och flickors idrott.

Liknande synpunkter förs fram i motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 5, där

motionärerna betonar betydelsen av att fler pojkar rekryteras till ridsporten

samtidigt som det bör underlättas för flickor att aktivera sig inom

travsporten. Vidare framhålls att det är viktigt ur ett genusperspektiv att

ridsporten får lika bra villkor som andra idrotter och fritidsverksamheter.

Frågan om specialidrottsförbundens fördelning av medel mellan idrott som

domineras av flickor respektive pojkar behandlas i motion 2003/04:MJ40

(kd) yrkande 3. Motionärerna anser det uppenbart att t.ex. ridsporten har

svårt att hävda sina intressen gentemot idrotter som fotboll och ishockey.

De ifrågasätter om Riksidrottsförbundets (RF) intentioner att

jämställdhetsaspekten skall beaktas vid fördelning av medel verkligen trängt ned

till specialidrottsförbunden. Det är enligt motionärerna angeläget att en

oberoende utredning görs när det gäller fördelningen. Vidare bör även

kommunerna granskas ur denna aspekt, t.ex. när det gäller medel till olika

anläggningar.

Frågor om spel på hästar tas upp i två motioner.

Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ42 (s) i denna del framhåller att

svensk trav- och galoppsport bör ha samma konkurrensvillkor för svenskt

spel på hästar som utlandsbaserade bolag har. Enligt motionen måste ett

visst överskott från spelet även i framtiden kanaliseras till hästsporten,

samtidigt som det är nödvändigt med en översyn av

konkurrensvillkoren.

Konkurrensvillkoren tas också upp i motion 2003/04:MJ43 (m) yrkande 2. I

motionen konstateras att tillskotten från ATG är viktiga för de svenska

hästintressenterna. ATG:s konkurrenter utomlands borde enligt motionärerna

avsätta motsvarande medel, t.ex. genom licensiering och fördelning i

enlighet med ATG:s nuvarande avtal med staten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid många tillfällen behandlat frågor om jämställdhetsaspekten

när det gäller idrott och påpekat att det för att förverkliga målet om en

jämställd idrott krävs ett medvetet jämställdhetsarbete på alla nivåer

inom idrotten. Det är också enligt utskottets uppfattning viktigt att

jämställdhetsperspektivet verkligen genomsyrar all verksamhet. Utskottet

förutsätter att arbetet med Idrottens jämställdhetsplan, som antogs 1989,

fortsätter och att ansträngningarna att öka jämställdheten intensifieras.

Utskottet har inhämtat att arbetet inom kort påbörjas med en reviderad

jämställdhetsplan som kommer att behandlas på RF-stämman år 2005.

Regeringen pekar i skrivelsen på den särskilda satsningen, det s.k.

Handslaget, som bl.a. skall skapa bättre förutsättningar för flickor att

utöva idrott på det sätt de själva önskar. Utskottet utgår från att så

också blir fallet och ser med intresse fram mot de resultat som så småningom

kommer att redovisas av RF. Den första delrapporten kommer att lämnas

till regeringen i mars 2004.

Utskottet ser ingen motsättning mellan det som anförs i skrivelsen om

hästsportens betydelse för barn och ungdom samt vikten av att flickors

intresse tas till vara och vad som sägs i motionerna 2003/04:MJ38 (s),

2003/04:MJ42 (s) i denna del och 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 5. Något

uttalande till regeringen från riksdagens sida är därför inte nödvändigt.

Utskottet föreslår att miljö- och jordbruksutskottet avstyrker dessa

motioner.

När det gäller begäran i motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 3 om en utredning

rörande fördelningen av medel mellan olika slags idrottsgrenar vill

utskottet i korthet redogöra för hur specialidrottsföreningarna får medel.

Det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet), ca 620 miljoner kronor

för år 2003, fördelas bland föreningar som är anslutna till RF. Fördelningen

beräknas per sammankomst och deltagartillfälle oavsett kön. Reglerna är

godkända av regeringen. Föreningarna måste redovisa flickors och pojkars

deltagande i aktiviteterna, vilket ger RF möjlighet att kontinuerligt

följa utvecklingen av hur flickor och pojkar får del av LOK-stödet. När

det gäller bidragen från RF till specialförbundens centrala verksamhet,

ca 260 miljoner kronor för år 2003, bygger principerna för bidragsfördelning

på treåriga budgetar och planeringsperioder samt på förbundens utveckling

över tiden utifrån ett antal kriterier i form av statistiska uppgifter.

Ett av dessa kriterier är Jämställdhetsplanens delmål om representation

i styrelser och valberedningar. Eftersom principerna bygger på subjektiva

antaganden för RF en systematisk dialog med varje förbund om bl.a. innehållet

i verksamheten och hur förbundet uppfyller de mål som RF-stämman beslutat.

I denna dialog, som förs regelbundet med varje specialidrottsförbund,

diskuteras också förbundets engagemang i de övergripande projekt som drivs

av RF och hur specialidrottsförbundet i fråga uppfyller Jämställdhetsplanens

delmål. Flera av projekten har på olika sätt fokuserat jämställdhetsfrågor.

Nämnas kan t.ex. Projekt lokal idrottsutveckling (PLI) som fått 15

miljoner kronor och Unga Ledare, med samma bidragsbelopp.

Utskottet vill också peka på det projekt som för närvarande pågår hos RF,

Idrottsresurser på lika villkor. Projektet skall kartlägga, analysera

och sprida kunskap om hur samhällets resurser till idrotten fördelas och

utnyttjas. Bland annat skall studeras hur resurserna fördelas mellan

kvinnor och män. Projektet skall också samla in goda exempel på metoder

och modeller som leder till en rättvis resursfördelning. Avsikten är att

resultaten skall spridas till två målgrupper, dels förtroendevalda och

anställda inom idrottsrörelsen, dels kommunpolitiker och tjänstemän som

arbetar med idrotts- och fritidsfrågor. Utskottet har inhämtat att projektet

beräknas vara slutfört under april 2004. Om bättre jämställdhet skall

uppnås mellan pojk- och flickidrotter ankommer det även på kommunerna att

ta sitt ansvar när det gäller fördelningen av bidrag till anläggningar

etc.

Mot bakgrund bl.a. av det pågående projektet föreslår utskottet att miljö-

och jordbruksutskottet avstyrker motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 3.

När det gäller motionerna som rör spel på hästar och konkurrensvillkoren

mellan svenska och utländska spelbolag vill utskottet framhålla följande.

Riksdagen bekräftade senast våren 2003 att målen för spelpolitiken alltjämt

bör vara en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och

efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskott

från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller

allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten.

Inriktningen är att prioritera sociala skyddshänsyn samtidigt som intresset

av ett varierat spelutbud och risken för bedrägerier och olagligt spel

beaktas.

Utskottet är väl medvetet om att det sedan ett antal år tillbaka pågår en

utveckling där internationella aktörer tar marknadsandelar i Sverige. I

syfte att stärka de svenska spelanordnarnas konkurrenskraft beslutade

riksdagen våren 2003 (bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212) om flera

åtgärder, bl.a. att undantag skall få göras från det främjandeförbud som

finns när det gäller deltagande i ett utom landet anordnat lotteri. Detta

innebär att svenska spelanordnare skall få möjlighet att samarbeta med

systerorganisationer i utlandet, utöver det samarbete som redan funnits

ett antal år inom de nordiska länderna när det gäller vadhållning på hästar.

Samtidigt ändrades skattelagstiftningen avseende vadhållning på hästar

för att jämställa s.k. internationella poolspel med rent inhemskt spel.

Riksdagen avslog vid samma tillfälle, med hänvisning till nämnda förändringar,

en motion om översyn av trav- och galoppsportens möjligheter att konkurrera

på den internationella marknaden.

Det är självfallet av största vikt att staten noga följer utvecklingen

när det gäller konkurrensen från de utländska spelbolagen. Den viktigaste

insatsen är emellertid enligt utskottets mening att förbättra de svenska

aktörernas möjligheter gentemot de utländska när det gäller konkurrensen

samt att stärka deras möjligheter att erbjuda spel under sådana former

att risken för spelberoende och andra negativa sociala konsekvenser

begränsas. Det kan tilläggas att finansministern nyligen i en

interpellationsdebatt

ansåg att det inte finns anledning att införa licenser för utländska

spelbolag på den svenska spelmarknaden. Utskottet har inte någon annan

uppfattning i denna fråga.

Av budgetpropositionen för år 2004 framgår att regeringen avser att se

över delar av regelverket på lotteriområdet. Utskottet har inhämtat att

rege-ringen inom kort kommer att tillsätta denna utredning, som enligt

uppgift också kommer att behandla internationella frågor.

Utskottet vidhåller den bedömning av målen för spelpolitiken som gjordes

för ett år sedan. Det finns inte heller skäl att föregripa översynen av

reglerna på lotteriområdet. Utskottet föreslår att miljö- och jordbruksutskottet

avstyrker motionerna 2003/04:MJ42 (s) i denna del och 2003/04:MJ43 (m)

yrkande 2.

Utskottet har avslutningsvis inget att erinra mot det som anförs i skrivelsen

och som rör utskottets verksamhetsområden.

Stockholm den 2 mars 2004

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Annika

Nilsson (s), Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo

Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Lena Adelsohn

Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén

(c), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson

i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v) och Matilda Ernkrans (s).

Avvikande meningar

1. Jämställd idrott

Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda fp) anser:

Ridning är en sport som i mycket stor utsträckning utövas av kvinnor.

Fler pojkar borde rekryteras till ridsporten, medan det borde underlättas

för kvinnor att söka sig till den betydligt mer mansdominerade travsporten.

Ur ett genusperspektiv är det också viktigt att ridsporten får lika bra

villkor som andra sport- och fritidsverksamheter. Miljö- och jordbruksutskottet

bör därför tillstyrka motionerna 2003/04:MJ38 (s) och 2003/04:MJ44 (fp)

yrkande 5.

2. Jämställd idrott

Gunilla Tjernberg (kd) anser:

Kristdemokraterna motionerade redan år 1998 om att kommunerna tillsammans

med de statliga bidragsgivande organen borde beakta de sociala konsekvenserna

för den flickdominerade ridsporten vid bidragsfördelning och bidragsminskning.

Kommunerna borde också i det sammanhanget underlätta för barn och ungdomar

utan ekonomiska möjligheter att ägna sig åt ridsport. Det är uppenbart

att ridsporten har svårare att hävda sina intressen gentemot "manligare"

idrotter som t.ex. fotboll och ishockey. Trots klara direktiv från

Riksidrottsförbundet till specialidrottsförbunden är risken stor att de

kvinnodominerade idrotterna missgynnas vid förbundens fördelning av medel.

Misstanken om missgynnande är ännu starkare när det gäller kommunernas

prioriteringar av bidrag till olika idrotter. Det är angeläget att en

oberoende utredning undersöker hur verkligheten ser ut för idrotter som

domineras av flickor i förhållande till dem som domineras av pojkar. En

sådan utredning skulle besvara frågor om hur fördelningen sker inom

specialförbunden och om prioriteringen inom kommunerna är diskriminerande

när det gäller bl.a. bidrag och medel till anläggningar. Jag föreslår

därför att miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker motion 2003/04:MJ40

(kd) yrkande 3.

3. Spel på hästar

Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna Lindgren (alla m) anser:

Svensk spelmarknad är stadd i omvandling. Gemensamhetslagstiftningen öppnar

för spelbolag från andra EU-länder på den svenska spelmarknaden och vidare

kan aktörer från hela världen lätt nå den svenska spelaren genom det

Internetbaserade spelet. De nationella monopolen kan inte längre upprätthållas,

vilket också innebär att ATG:s särställning inte kan bibehållas. ATG har

under åren avsatt stora belopp för främjandet av hästhållningen och

ridsporten. Vi anser att ATG:s konkurrenter borde avsätta motsvarande medel

för att konkurrensvillkoren skulle bli mer jämställda. Detta kunde ske

exempelvis genom licensiering av utländska spelaktörer och fördelning av

licensavgifterna enligt riktlinjerna i ATG:s avtal med staten. Villkoren

för svensk hästsport skulle på detta sätt förbli ungefär desamma som i

dag. Vi föreslår att miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker motion

2003/04:MJ43 (m) yrkande 2.

Särskilt yttrande

Spel på hästar

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag vill påminna om att Centerpartiet motionerat om näraliggande frågor,

bl.a. totalisatorskatten, i motion 2003/04:MJ266 (c), som behandlas av

skatteutskottet.