Bet. 2003/04:MJU2

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2003/04:MJU2

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske medanslutande näringar m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels regeringens förslag i

budgetpropositionen för år 2004 om anslag inom

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar, dels regeringens skrivelse

2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning.

I samband med budgetpropositionen behandlar

utskottet 51 motionsyrkanden och i samband med

skrivelsen behandlas sammanlagt 85 motionsyrkanden

med anledning av skrivelsen och från allmän

motionstid 2002 och 2003.

Utgiftsområdet omfattar 38 anslag fördelade på sju

politikområden. Det mest omfattande av dessa är

Livsmedelspolitikområdet som omfattar i första hand

verksamhet som avser jordbruks- och

trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.

Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,

Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,

Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Riksdagen

har den 19 november 2003 fastställt utgiftsramen för

utgiftsområdet till 14 278 732 kr i enlighet med

finansutskottets förslag. Regeringens förslag om

medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks och

utskottet ställer sig bakom de bedömningar som

regeringen har redovisat. Samtliga motioner som

behandlas i samband med budgetpropositionen

avstyrks.

Regeringens skrivelse 2002/03:111

Landsbygdspolitik - resultatredovisning utgör ett

komplement till budgetpropositionen för år 2004 och

innehåller en fördjupad redovisning av uppnådda

resultat inom politikområdet Landsbygdspolitik samt

mer ingående information om resursfördelningen och

utfallet beträffande de i politikområdet ingående

verksamhetsområdena. Redovisningen visar också på

hur resultaten svarar mot uppställda mål och hur de

ingående åtgärderna bidrar till att nå en hållbar

utveckling på landsbygden. Utskottet har ingen

erinran mot regeringens redovisning. Även de

motioner som behandlas i anslutning till skrivelsen

avstyrks.

I betänkandet finns 36 reservationer och 6

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Budgetpropositionen för år 2004

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

Riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under år 2004, i

fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård, fatta

beslut som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 11 100 000 kr efter år

2004,

2. bemyndigar regeringen att under år 2004, i

fråga om ramanslaget 42:4 Bekämpande av

smittsamma husdjurssjukdomar, fatta beslut som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 3 500 000 kr under år 2005,

3. bemyndigar regeringen att för år 2004 låta

Kammarkollegiet ha tillgång till en kredit på

myndighetens särskilda räntekonto för

Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst

5 000 000 kr,

4. bemyndigar regeringen att för år 2004, i fråga

om ramanslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten, fatta

beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 10 000 000 kr år 2005,

5. bemyndigar regeringen att för år 2004 låta

Statens jordbruksverk ha tillgång till en kredit

på myndighetens särskilda räntekonto för EU-

verksamhet i Riksgäldskontoret på högst

5 650 000 000 kr,

6. bemyndigar regeringen att under år 2004, i

fråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m., fatta beslut som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 5 029 000 000 kr under år 2005,

7. bemyndigar regeringen att under år 2004, i

fråga om ramanslaget 43:6 Intervention och

exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2005,

8. bemyndigar regeringen att under år 2004, i

fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur, besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 1 125 000 000 kr år

2005, högst 485 000 000 kr år 2006, högst

115 000 000 kr år 2007, högst 45 000 000 kr år

2008 och högst 30 000 000 kr därefter,

9. bemyndigar regeringen att under år 2004, i

fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten

finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur, fatta beslut som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

1 260 000 000 kr år 2005, högst 510 000 000 kr år

2006, högst 150 000 000 kr år 2007, högst

60 000 000 kr år 2008 och högst 20 000 000 kr

därefter,

10. bemyndigar regeringen att under år 2004, i

fråga om ramanslaget 44:3 Miljöförbättrande

åtgärder i jordbruket, fatta beslut om åtaganden

som medför utgifter på högst 7 600 000 kr år 2005

och högst 4 500 000 kr år 2006,

11. bemyndigar regeringen att under år 2004, i

fråga om ramanslaget 44:7 Ekologisk produktion,

fatta beslut om åtaganden som medför utgifter på

högst 9 900 000 kr år 2005 och högst 4 500 000 kr

år 2006,

12. bemyndigar regeringen att under år 2004, i

fråga om ramanslaget 45:1 Främjande av

rennäringen m.m., fatta beslut om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 4 000 000 kr under år 2005,

13. bemyndigar regeringen att under år 2004, i

fråga om ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad forskning, fatta

beslut om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 200 000 000

kr under år 2005, högst 80 000 000 kr under år

2006 och högst 20 000 000 kr under år 2007,

14. anvisar anslag för budgetåret 2004 under

utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga

2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1

volym 11 utgiftsområde 23 punkterna 1-14 samt

avslår motionerna 2002/03:MJ28 yrkande 8,

2003/04:MJ231, 2003/04:MJ267, 2003/04:MJ285

yrkande 4, 2003/04:

MJ347, 2003/04:MJ399 yrkandena 8-10, 16, 17, 19,

22, 35, 41 och 46-48, 2003/04:MJ427,

2003/04:MJ431 yrkandena 1, 5 och 22, 2003/04:

MJ449, 2003/04:MJ470, 2003/04:MJ473 yrkandena 2,

4, 8-10, 13 och 14, 2003/04:Fi240 yrkande 26 samt

2003/04:Sk401 yrkande 7.

2. Förändring av ersättningen för

produktionsbortfall vid epizootiutbrott

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ473 yrkandena

11 och 12.

Reservation 1 (c)

3. Principerna för utbetalning av

vissa stöd

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ319

yrkande 1, 2003/04:MJ406 yrkande 2 och

2003/04:MJ473 yrkande 5.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

4. Utbetalning av stöd i euro

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ319 yrkande

2.

Reservation 3 (m, fp, kd)

5. Viss verksamhet vid Sveriges

lantbruksuniversitet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ239

yrkande 2 och 2003/04:

MJ431 yrkande 18.

Reservation 4 (fp)

6. Ytterligare tjänster vid Sveriges

lantbruksuniversitet

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ377.

7. Verksamheten vid den

veterinärmedicinska fakulteten vid Sveriges

lantbruksuniversitet

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ238.

8. Landsbygdsforskning, forskning om

ekologiska livsmedels hälsoeffekter m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ239

yrkande 1, 2003/04:MJ410 yrkande 9, 2003/04:MJ445

och 2003/04:N328 yrkande 5.

Reservation 5 (v)

Reservation 6 (c)

9. Skogsforskning och forskning inom

livsmedelsområdet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ409

yrkande 12 och 2003/04:MJ476 yrkande 7.

Reservation 7 (m)

Reservation 8 (kd)

Landsbygdspolitik - resultatredovisning

10. Öppna landskap

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ356

yrkande 3, 2002/03:T213 yrkande 1, 2003/04:MJ311

och 2003/04:MJ399 yrkandena 4 och 7.

Reservation 9 (m, fp, kd, c)

11. Ängs- och betesmarksprogrammen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ428

yrkande 15 och 2002/03:MJ487 yrkande 4.

Reservation 10 (c)

12. Skötselplaner för naturreservat

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ29 yrkande 6.

Reservation 11 (m, fp)

13. Fäbodar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ209

yrkandena 1 och 3, 2002/03:MJ301, 2002/03:MJ450

och 2003/04:MJ399 yrkande 13.

Reservation 12 (kd)

14. Kallblodig travare

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430

yrkande 3, 2003/04:

MJ368, 2003/04:MJ467 och 2003/04:MJ475 yrkande 3.

Reservation 13 (kd)

15. Miljöstöd till vallodling

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ422

yrkande 9 delvis, 2002/03:

MJ428 yrkande 14 och 2003/04:MJ399 yrkande 28.

Reservation 14 (fp)

16. Fånggrödor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487

yrkande 29 och 2003/04:

MJ399 yrkande 29.

Reservation 15 (kd, c, mp)

17. Miljöåtgärder kring Östersjön

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ489 yrkande

4.

Reservation 16 (mp)

18. Skyddszoner

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ245

yrkande 4, 2003/04:MJ243 yrkande 4 och

2003/04:MJ264.

19. Våtmarker

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ489 yrkande

7.

20. Användning av natur- och

handelsgödsel

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ315 yrkande

10.

Reservation 17 (fp, mp)

21. Kompetensutveckling inom skogen

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ29 yrkande 4.

Reservation 18 (fp)

22. Bekämpningsmedel m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ28 yrkandena

3 och 7.

Reservation 19 (kd)

23. Skatt på kväveläckage

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ29 yrkande 5.

Reservation 20 (fp)

24. Ekologisk produktion

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ419

yrkande 9, 2002/03:MJ424 yrkande 14,

2002/03:MJ489 yrkande 6, 2002/03:N302 yrkande 9

och 2003/04:MJ399 yrkande 26.

Reservation 21 (v)

25. Ekologisk odling i växthus

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ28 yrkande 5.

Reservation 22 (kd)

26. Resurshushållande konventionellt

jordbruk, s.k. REKO-stöd

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ28 yrkande 4.

27. Jordbrukets och

livsmedelsindustrins konkurrenskraft på

Gotland

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ352.

28. Hållbar utveckling av landsbygden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ29

yrkande 3, 2002/03:MJ30 yrkande 2 och

2002/03:MJ422 yrkande 16.

Reservation 23 (fp)

29. Startstöd till unga jordbrukare

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ30

yrkande 8 och 2003/04:

MJ473 yrkande 15.

Reservation 24 (c)

30. Småskalig livsmedelsproduktion

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ224,

2002/03:MJ381 yrkande 2, 2002/03:MJ429 yrkande 4,

2002/03:MJ487 yrkande 13, 2002/03:N345 yrkande 8,

2003/04:MJ297 och 2003/04:MJ335 yrkande 3.

Reservation 25 (v, mp)

31. Företagarperspektivet i

landsbygdspolitiken m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ28

yrkande 1, 2002/03:MJ29 yrkande 1, 2002/03:MJ30

yrkande 1 och 2003/04:MJ431 yrkande 19.

Reservation 26 (fp)

Reservation 27 (kd)

Reservation 28 (c)

32. Kvinnligt företagande m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ29

yrkande 7 och 2002/03:

MJ30 yrkandena 4 och 5.

Reservation 29 (m, fp, kd, c)

33. Jordbruket i norra Sverige

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ28

yrkande 6, 2002/03:MJ30 yrkande 6, 2002/03:MJ303

yrkande 1, 2002/03:MJ326, 2002/03:MJ330,

2002/03:MJ393, 2002/03:MJ487 yrkande 6,

2002/03:N343 yrkandena 8 och 10, 2003/04:MJ222

och 2003/04:MJ399 yrkande 11.

Reservation 30 (kd)

Reservation 31 (c)

34. Skrivelsen

Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:111 till

handlingarna.

35. Förenkling av programmen för

landsbygdsutveckling

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ30

yrkande 3, 2002/03:MJ333, 2002/03:MJ411 yrkande 2

och 2002/03:MJ424 yrkande 10.

Reservation 32 (m, kd, c)

36. Den gemensamma jordbrukspolitiken

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ29

yrkande 2, 2002/03:MJ422 yrkande 9 delvis och

2002/03:K288 yrkande 5.

Reservation 33 (fp)

37. Delning av stödområde 4

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ206 yrkande

2.

38. Resurseffektivt jordbruk, s.k.

REJO-stöd

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ263 yrkande

2.

39. Det fjällnära jordbruket

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ303

yrkande 2, 2002/03:

MJ381 yrkande 1, 2003/04:MJ358 yrkande 2 och

2003/04:MJ399 yrkande 31.

Reservation 34 (kd)

Reservation 35 (v)

40. Skärgårdsjordbruk

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ487 yrkande

7.

41. Jordbrukets konkurrensvillkor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ28

yrkande 2 och 2002/03:

MJ30 yrkande 7.

Reservation 36 (m, kd, c)

Stockholm den 25 november 2003

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Catharina Elmsäter-Svärd (m)*, Sinikka Bohlin (s),

Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar

Persson (kd), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad

(m)*, Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-

Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m)*,

Christin Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),

Anita Brodén (fp)*, Sven-Erik Sjöstrand (v), Marie

Wahlgren (fp)* och Gunnar Goude (mp).

*) Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 1.

2003/04

MJU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I förevarande betänkande behandlar utskottet

inledningsvis regeringens och oppositionens förslag

till fördelning av utgifterna m.m. under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar. Regeringens förslag till

utgifter har utformats i samarbete med

Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. Förslagen

återfinns i bilaga 3. Därutöver behandlar utskottet

några ytterligare motioner med anknytning till

budgeten. I betänkandet behandlas också regeringens

skrivelse 2002/03:111 Landsbygdspolitik -

resultatredovisning jämte motioner.

Utskottet har med anledning av budgetpropositionen

uppvaktats av representanter för Svenska samernas

riksförbund (SSR) och erhållit skrivelser från

länsstyrelsen i Jämtlands län, länsstyrelsen i

Västerbottens län och SSR.

Bakgrund

Budgetpropositionen för år 2004

Utgiftsområde 23 omfattar 38 anslag fördelade på sju

politikområden. Det mest omfattande politikområdet

är Livsmedelspolitik som omfattar i första hand

verksamhet som avser jordbruks- och

trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.

Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,

Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,

Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Inom

utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens

jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens

växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens

veterinärmedicinska anstalt, Djurskyddsmyndigheten,

Livsmedelsverket, Livsmedelsekonomiska institutet,

Sveriges lantbruksuniversitet samt Skogsstyrelsen

och skogsvårdsstyrelserna. Sametinget redovisas

under utgiftsområde 1. För budgetåret 2004 föreslås

att sammanlagt 14,3 miljarder kronor anslås för

utgiftsområdet. Ungefär 60 % av utgifterna

finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet

avser obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,

djurbidrag, intervention och exportbidrag. Därtill

kommer delfinansierade stöd och ersättningar som

förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa

hör landsbygdsprogrammet och strukturplanen för

fiskerinäringen i Sverige.

Utgifterna inom utgiftsområdet styrs till stor del

av EU:s regelverk och kan påverkas endast genom

förändringar av regelverket som styr den gemensamma

jordbrukspolitiken och den gemensamma

fiskeripolitiken. Återflödet från EU bruttoredovisas

i den svenska statsbudgeten, dvs. inkomsterna från

EU redovisas på inkomsttitel och motsvaras, med viss

tidsförskjutning, av en utgift på statsbudgetens

utgiftssida.

Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat

kontinuerligt sedan Sverige blev medlem i EU och är

nu mer än dubbelt så stora jämfört med åren före EU-

medlemskapet (löpande priser). Till stor del

förklaras detta av att ett antal nya EU-stöd införts

åren 1996-2002. Framför allt gäller detta

miljöersättningar och arealstöd. De större

variationerna i utgiftsutvecklingen har förorsakats

av olika val av tidpunkt för utbetalning av

arealstöden och motsvaras således inte av några

faktiska förändringar i verksamheten.

Landsbygdspolitik - resultatredovisning

Skrivelsen behandlar verksamheten inom

politikområdet Landsbygdspolitik. Detta

politikområde omfattar verksamheter för en hållbar

utveckling av landsbygden samt försöks- och

utvecklingsverksamhet inom ramen för de nationella

handlingsprogrammen för jordbrukets miljöpåverkan

och ekologisk produktion. Det övergripande målet för

politikområdet är en ekologiskt, ekonomiskt och

socialt hållbar utveckling på landsbygden.

Skrivelsen utgör ett komplement till

budgetpropositionen för år 2004 och innehåller en

fördjupad redovisning av uppnådda resultat samt mer

ingående information om resursfördelningen och

utfallet beträffande de i politikområdet ingående

verksamhetsområdena. Redovisningen visar också på

hur resultaten svarar mot uppställda mål och hur de

ingående åtgärderna bidrar till att nå en hållbar

utveckling på landsbygden.

Utskottets överväganden

Budgetpropositionen för år 2004

Skogspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens analys av

resultatet av vidtagna åtgärder inom

politikområdet.

Propositionen

Omfattning

Området skogspolitik omfattar den skogspolitik som beslutades

av riksdagen år 1993 (prop. 1992/93:226, bet.

1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). Skogspolitiken

följs upp i särskild ordning och en redovisning med

eventuella förslag till justeringar görs till

riksdagen varje mandatperiod.

Inom politikområdet ryms de flesta statliga

ekonomiska medel som har beslutats för att nå de

skogspolitiska målen. I budgetpropositionen

behandlas särskilt Skogsvårdsorganisationen som

består av Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med

ansvar för frågor som rör skogsbruket och

chefsmyndighet för de tio regionala

skogsvårdsstyrelserna. Försöksverksamheten med

vidgad samordnad länsförvaltning på Gotland

fortsätter t.o.m. år 2006. Försöksverksamheten

innebär att skogsvårdsstyrelsens arbetsuppgifter

sedan år 1998 ingår i den verksamhet som

länsstyrelsen ansvarar för. Länsstyrelsen har i

regleringsbrevet för år 2003 fått i uppdrag att med

anledning av försöksverksamheten med samordnad

länsförvaltning redovisa initiativ i verksamheten

som varit ett resultat av sådana sektorsövergripande

bedömningar som försöksverksamheten möjliggjort. En

utvärdering av försöket kommer därefter att beredas.

Skogspolitiken kännetecknas av att den har två

jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål.

Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken

skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att

den ger en uthålligt god avkastning.

Skogsproduktionens inriktning skall ge

handlingsfrihet i fråga om användningen av vad

skogen producerar. Miljömålet innebär att

skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall

bevaras. Biologisk mångfald och genetisk variation i

skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att

växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen

ges förutsättningar att fortleva under naturliga

betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter

och naturtyper skall skyddas. Skogens

kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala

värden skall värnas.

Skogspolitiken utvärderas regelbundet och en

första utvärdering redovisades för riksdagen våren

1998 (prop. 1997/98:158, bet 1997/98:MJU3, rskr.

1997/98:32). Regeringen gjorde då bedömningen att

skogspolitikens mål skulle ligga fast och riksdagen

hade ingen erinran mot detta. Den andra

utvärderingen av skogspolitikens effekter

redovisades till regeringen av Skogsstyrelsen i

december 2001 och regeringen avser att under hösten

2003 redovisa utvärderingen för riksdagen.

Regeringen anser med stöd av utvärderingen att

skogspolitikens mål bör ligga fast. I linje med

utvärderingens förslag anser regeringen att skogens

sociala värden behöver lyftas fram tydligare.

Resultatbedömning, analys m.m.

Produktionen av svenska skogsindustriprodukter ökade under år

2002 jämfört med föregående år. Exportvärdena

uppgick till 14 miljarder kronor för massa, 58

miljarder kronor för papper och 21 miljarder kronor

för sågade barrträvaror. Det samlade värdet av

exporten av skogsindustriprodukter var 109 miljarder

kronor, vilket det även var under år 2001. Detta

utgör drygt 14 % av det totala exportvärdet för

landet. Sysselsättningen i skogsnäringen beräknas

till ca 95 000 personer år 2002. Den har minskat med

54 % sedan år 1980 och med 34 % sedan år 1990.

Avverkningen ökade under år 2002 och beräknas till

ca 83,5 miljoner kubikmeter. År 2001 var

avverkningen 78 miljoner kubikmeter. Avverkningens

bruttovärde år 2001 beräknas till 21 miljarder

kronor, varav avverkningskostnader 7 miljarder

kronor och rotnettovärde 14 miljarder kronor.

Importen av rundvirke och flis under år 2002 var

11,3 miljoner kubikmeter, vilket innebär en ökning

jämfört med 10,8 kubikmeter år 2001. Enligt

konsekvensanalyser som utförts i Skogsstyrelsens

regi bör det vara möjligt att med nuvarande

skogsvårds- och naturvårdsambitioner successivt

utöka den uthålliga årliga avverkningen under den

närmaste 100-årsperioden från nuvarande

ca 80 miljoner kubikmeter till ca 90-95 miljoner

kubikmeter. Även med dessa avverkningsnivåer kommer

virkesförrådet att fortsätta öka liksom andelarna

lövträd, äldre lövrik skog, gammal skog och antalet

gamla grova träd. Grundläggande förutsättning för

denna utveckling är en fortsatt strävan att nå de

skogspolitiska målen.

I såväl den senaste utvärderingen av

skogspolitiken år 2001 som i utvärderingen år 1998

konstaterades brister både när det gäller

produktionsmålet och miljömålet. Den senaste

uppföljningen av föryngringsresultaten visar att

25 % av de undersökta områdena inte uppfyller de

krav som ställs i skogsvårdslagen. När det gäller

generell naturvårdshänsyn uppfylls inte kraven i 19

% av områdena. Båda utvärderingarna visar på

ytterligare behov av insatser i form av rådgivning i

produktions- och miljöfrågor samt tillsyn särskilt

vad gäller återväxtåtgärder. Vidare behövs ökade

insatser för områdesskydd.

Uppdragsverksamheten utgör 26 % av verksamheten

och 39 % av omsättningen. Verksamheten minskade

något i förhållande till år 2001 då

uppdragsverksamheten utgjorde 21 % av verksamheten

och 40 % av omsättningen. Minskningen har varit en

trend under senare år.

Utvärderingen av skogspolitiken visar att arbetet

på miljösidan haft en positiv utveckling under hela

1990-talet, men att det fortfarande återstår mycket

innan målet om att bevara biologisk mångfald i

skogslandskapet kan anses vara uppnått. På

produktionssidan har det skett ett negativt

trendbrott när det gäller föryngringsresultaten

mellan utvärderingen år 1998 och utvärderingen år

2001. Föryngringsresultaten har signifikant

försämrats. Även röjningsaktiviteten ligger kvar på

en alltför låg nivå. Regeringen konstaterar att det

således fortfarande finns brister som måste rättas

till om skogspolitikens mål skall nås. Insatser

kommer att krävas både av skogsnäringen själv och av

Skogsvårdsorganisationen i syfte att nå de båda

skogspolitiska målen. Även de förslag som regeringen

har redovisat i propositionen Svenska miljömål -

delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130),

som riksdagen antog i november 2001 (bet.

2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:326), bl.a. när det

gäller miljökvalitetsmålet Levande skogar och dess

delmål ställer stora krav på engagemang från

Skogsvårdsorganisationens sida. Skog och skogsbruk

behandlas även i flera av de andra

miljökvalitetsmålen. Den senaste utvärderingen

visade att det behövs ytterligare

rådgivningsinsatser för att nå såväl produktions-

som miljömålet. Regeringen framhåller som angeläget

att myndighetens arbetsformer utvecklas vidare i

syfte att på ett effektivt sätt nå goda resultat.

Rådgivning, och även tillsyn, har enligt

regeringen visat sig vara effektiva redskap för att

nå skogspolitikens mål. Rådgivningen är också ett

mer effektivt medel för att nå skogspolitikens mål

än omfattande statliga subventioner som tillämpas i

många andra länder.

Riksrevisionsverket har inte haft några

invändningar i revisionsberättelsen för år 2002

avseende Skogsvårdsorganisationen.

Ekonomistyrningsverket har gett Skogsstyrelsen

högsta betyg, Fullt tillfredsställande, i sin EA-

värdering.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom politikområdet

Skogspolitik är följande (i miljoner kronor).

-----------------------------------------------------

Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

-----------------------------------------------------

2002 20031 2003 2004 2005 2006

-----------------------------------------------------

531 534 548 525 482 488

-----------------------------------------------------

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på

tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i

samband med budgetpropositionen för år 2004.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av regeringens resultatredovisning

m.m. vill utskottet anföra följande. Som regeringen

anför har utvärderingen av skogspolitiken visat att

arbetet på miljösidan haft en positiv utveckling

under hela 1990-talet, men att det fortfarande

återstår mycket innan målet om att bevara biologisk

mångfald i skogslandskapet kan anses vara uppnått.

På produktionssidan har det skett ett negativt

trendbrott när det gäller föryngringsresultaten

mellan utvärderingen år 1998 och utvärderingen år

2001. Föryngringsresultaten har signifikant

försämrats. Även röjningsaktiviteten ligger kvar på

en alltför låg nivå. I likhet med regeringen kan

utskottet konstatera att det således fortfarande

finns brister som måste rättas till om

skogspolitikens mål skall nås. Utskottet delar

regeringens uppfattning att insatser kommer att

krävas både av skogsnäringen själv och av

Skogsvårdsorganisationen i syfte att nå de båda

skogspolitiska målen. Även de förslag som regeringen

har redovisat i propositionen Svenska miljömål -

delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130),

som riksdagen antog i november 2001 (bet.

2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:326), bl.a. när det

gäller miljökvalitetsmålet Levande skogar och dess

delmål, ställer stora krav på engagemang från

Skogsvårdsorganisationens sida. Skog och skogsbruk

behandlas även i flera av de andra

miljökvalitetsmålen. Den senaste utvärderingen

visade att det behövs ytterligare

rådgivningsinsatser för att nå såväl produktions-

som miljömålet. Som regeringen anför är det

angeläget att myndighetens arbetsformer utvecklas

vidare i syfte att på ett effektivt sätt nå goda

resultat.

I likhet med regeringen gör utskottet bedömningen

att arbetet med biotopskydd och naturvårdsavtal i

syfte att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar

har utvecklats mycket positivt. Den ökade

medelstilldelningen år 2002 har givit högre

utdelning än förväntat i form av ökad areal

skogsmark som omfattas av någon av dessa båda

naturvårdsverktyg. Bland annat har naturvårdsavtal

kunnat träffas med större markägare utan andra

kostnader än ren administration för

Skogsvårdsorganisationen. Skogsvårdsstyrelsernas

lokala anknytning, goda lokalkännedom och

regelbundna kontakter med skogsägarna även i andra

sammanhang antas vara de viktigaste

framgångsfaktorerna, vilket även den skogspolitiska

utvärderingen antyder. Skogsägarna är särskilt

positiva till instrumentet naturvårdsavtal.

Naturvårdsavtalen innebär inte ett permanent skydd

för marken på samma sätt som biotopskydd eller

naturreservat, utan det handlar om avtal som normalt

tecknas på 50 år. Som regeringen anför finns behov

av en samhällsekonomisk analys av

kostnadseffektiviteten med avseende på

naturvårdsnyttan för de olika bevarandeinstrumenten.

Enligt Skogsvårdsorganisationens beräkningar står

det klart att ökade resurser krävs för att nå

Skogsvårdsorganisationens delar av

miljökvalitetsmålet Levande skogar. För att nå

delmål 1 till år 2010 krävs att anslagsnivån för

biotopskyddsområden och naturvårdsavtal ökar

väsentligt från 2003 års nivå. Därtill måste

rådgivnings- och tillsynsverksamheten stärkas för

att nå delmål 2, och resurser saknas i stort sett

helt för att nå delmål 3 om skydd av kulturmiljöer i

skogen. I dessa avseenden gör utskottet samma

bedömning som regeringen. Som regeringen framhåller

har rådgivning, och även tillsyn, visat sig vara

effektiva redskap för att nå skogspolitikens mål.

Rådgivningen är också ett mer effektivt medel för

att nå skogspolitikens mål än omfattande statliga

subventioner som tillämpas i många andra länder. I

likhet med regeringen anser utskottet därför att

rådgivning och tillsyn, jämte biotopskydd och

naturvårdsavtal, är de viktigaste statliga

styrmedlen för att nå de skogspolitiska målen.

Den senaste utvärderingen visade särskilt på

svårigheterna att särskilja effekterna på

skogsbruket från olika påverkansfaktorer. Utskottet

vill därför ansluta sig till regeringens uppfattning

om vikten av att inför nästa utvärdering av

skogspolitiken utveckla formerna för utvärderingen

och metoderna att särskilja olika faktorers

påverkan.

Det ovan anförda innebär att utskottet inte har

något att erinra mot regeringens redovisning och

resultatbedömning inom området skogspolitik.

41:1 Skogsvårdsorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget 41:1.

41:2 Insatser för skogsbruket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker en motion (c) om höjning av

anslaget.

Propositionen

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen och täcker

kostnaderna för statsbidrag enligt förordningen

(1993:555) om statligt stöd till skogsbruket och

förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och

landsbygdsåtgärder. Anslaget finansierar bidrag till

sådant ädellövskogsbruk som regleras särskilt i

skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och

kulturmiljövårdsåtgärder. Vidare täcker det statens

kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal.

Anslaget finansierar sedan sin tillkomst år 1994

vissa administrationskostnader hos

Skogsvårdsorganisationen. Dessa kostnader får, när

det gäller de förordningsreglerade statsbidragen,

uppgå till högst 2 miljoner kronor för år 2004.

Därtill kommer Skogsvårdsorganisationens kostnader

för biotopskydd och naturvårdsavtal, som får uppgå

till högst 33 miljoner kronor under år 2004.

Anslagssparandet består av beslutade men ännu ej

utbetalade stöd.

Mot bakgrund av vad regeringen föreslagit i

propositionen Svenska miljömål - delmål och

åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) bör fortsatta

insatser göras för biotopskydd och naturvårdsavtal

även under år 2004.

Regeringen föreslår att anslaget 41:2 Insatser för

skogsbruket för år 2004 uppgår till 205 700 000 kr.

Regeringen föreslår vidare att 25 miljoner kronor

överförs från anslaget 34:3 för

Skogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd

och naturvårdsavtal samt nyckelbiotopsinventering,

vilken får uppgå till högst 10 miljoner kronor under

år 2004. Regeringen anser att anslaget, liksom

hittills, till viss del bör kunna disponeras för

Skogsvårdsorganisationens administrationskostnader,

även vad gäller sådana kostnader som är relaterade

till biotopskydd och naturvårdsavtal.

Motionen

I Centerns motion 2003/04:MJ470 (c) delvis begärs en

höjning av anslaget med 40 miljoner kronor. Medlen

bör användas för Skogsvårdsstyrelsens arbete med

rådgivning för att upprätthålla en god

virkesproduktion utan tvångsåtgärder, vilket enligt

motionärerna är en investering för framtidens

skogsnäring. Motionärerna anser vidare att arbetet

för att bevara den biologiska mångfalden måste

premieras med ökad satsning på naturvårdsavtal och

rådgivning.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslaget i motion 2003/04:MJ470 (c)

om resurser till rådgivning får det anses ankomma på

Skogsvårdsorganisationen att inom befintliga ramar

vidta de åtgärder som kan anses påkallade. När det

gäller arbetet med biotopskydd och naturvårdsavtal i

syfte att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar

kan utskottet i likhet med regeringen konstatera att

detta har utvecklats mycket positivt. Av

propositionen framgår att den ökade

medelstilldelningen år 2002 har givit högre

utdelning än förväntat i form av ökad areal

skogsmark som omfattas av någon av dessa båda

naturvårdsverktyg. Bland annat har naturvårdsavtal

kunnat träffas med större markägare utan andra

kostnader än ren administration för

Skogsvårdsorganisationen. Vad avser medel för

bevarande av biologisk mångfald delar utskottet

regeringens uppfattning att fortsatta insatser bör

göras för biotopskydd och naturvårdsavtal även under

år 2004. I propositionen föreslås att 25 miljoner

kronor överförs från anslaget 34:3 för

Skogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd

och naturvårdsavtal samt nyckelbiotopsinventering.

Som regeringen anför bör anslaget liksom hittills

till viss del kunna disponeras för

Skogsvårdsorganisationens administrationskostnader,

även vad gäller sådana kostnader som är relaterade

till biotopskydd och naturvårdsavtal. Regeringen

anför vidare att, enligt Skogsvårdsorganisationens

beräkningar, ökade resurser krävs för att nå

Skogsvårdsorganisationens delar av

miljökvalitetsmålet Levande skogar. För att nå

delmål 1 (skyddsvärd skogsmark undantas från

skogsproduktion) till år 2010 krävs att anslagsnivån

för biotopskyddsområden och naturvårsavtal ökar

väsentligt från 2003 års nivå. Därtill måste

rådgivnings- och tillsynsverksamheten stärkas för

att nå delmål 2 (bevarande och förstärkande av

mängden död ved, lövrik skog och gammal skog), och

resurser saknas i stort sett helt för att nå delmål

3 om skydd av kulturmiljöer i skogen. Det bör

framhållas att regeringen i budgetpropositionen

uttalar sin avsikt att återkomma i sin bedömning av

måluppfyllelse och resursbehov i samband med den

fördjupade utvärderingen av miljömålen år 2005.

Utskottet vill även erinra om den andra

utvärderingen av skogspolitikens effekter som

regeringen har för avsikt att redovisa för riksdagen

under hösten 2003. Det i motionen framförda yrkandet

om höjning av anslaget ryms inte inom den av

riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.

Därmed tillstyrker utskottet propositionen i denna

del och avstyrker motion 2003/04:MJ470 (c) i berörd

del.

41:3 Internationellt skogssamarbete

och 41:4 Från EG-budgeten

finansierade medel för

skogsskadeövervakning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslagen 41:3 och

41:4.

Djurpolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens analys av

resultatet av vidtagna åtgärder inom

politikområdet. Med hänvisning till

inrättandet av Djurskyddsmyndigheten

avstyrker utskottet en motion (c) att

20 miljoner kronor bör tillföras ett nytt

anslag för Centrala försöksdjursnämnden.

Propositionen

Omfattning

Politikområdet omfattar verksamhet som avser djur människan

håller eller på annat sätt har tagit ansvar för samt

den del av faunavården som avser viltvård.

Djurområdet omfattar verksamhet vid Statens

jordbruksverk med distriktsveterinärorganisationen,

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA),

Livsmedelsverket, den nya Djurskyddsmyndigheten,

Centrala försöksdjursnämnden (CFN), Veterinära

ansvarsnämnden, Naturvårdsverket och Sametinget samt

länsstyrelserna. CFN kommer att upphöra och

verksamheten överföras till den nya

Djurskyddsmyndigheten fr.o.m. den 1 januari 2004.

Djurskyddsmyndigheten kommer att utgöra den centrala

myndigheten avseende djurskydd enligt

djurskyddslagen. Detta innebär också att myndigheten

till den delen tar över Jordbruksverkets uppgifter.

Djurskyddet är enligt regeringen prioriterat, och

en väl fungerande tillsyn har därvid en särskilt hög

prioritet. Regeringen arbetar kontinuerligt med att

se över djurskyddslagen (1988:534) och

djurskyddsförordningen (1988:539) för att anpassa

reglerna efter djurens behov i så stor utsträckning

som möjligt och regeringen avser att återkomma i

frågan då det gäller t.ex. kommunal samverkan.

Resultatbedömning, analys m.m.

I propositionen konstaterar regeringen att Sverige sedan länge

har haft ett gott djurhälsoläge och att detta har

kunnat behållas under år 2002.

Djursjukdomssituationen var jämförelsevis lugn under

år 2002 samtidigt som allvarliga sjukdomsutbrott har

uppträtt i omvärlden.

Som en indikator för utvecklingen av sjukdomsläget

i landets djurbesättningar pekar regeringen på den

registrering av sjukdomsförekomst som sker. Andelen

slaktsvin med anmärkningar vid slakt har minskat

stadigt från 27,3 % år 1997 till 18,5 % år 2002.

Detta visar enligt regeringen att hälsovården har

haft en positiv effekt för djurhälsan och

djurskyddet. Genom rådgivning till uppfödare om

sektionerad och ålderssegregerad uppfödning, termisk

komfort, rengöring m.m. har hälsoläget förbättrats

kontinuerligt under senare år.

Kontroll- och bekämpningsprogram har inrättats

främst för sjukdomar som finns i landet, men även

för sjukdomar som inte finns eller ens har funnits i

landet. Resistensläget i Sverige bedömer regeringen

som jämförelsevis gott men ökat resande och handel

med djur och livsmedel över nationsgränser innebär

risk för att nya resistensgener sprids till

bakterier hos djur och människor i landet.

SVA redovisar också årligen zoonosläget i landet.

De extra budgetmedel som tilldelats SVA för åren

2001-2003 för smittskydd i kretslopp och ökad

fodersäkerhet i syfte att främja ekologisk

produktion har använts till att finansiera tjänster

inom berörda områden samt till nya

forskningsprojekt. SVA kommer att ytterligare arbeta

med kunskapsuppbyggnad inom områdena för att

utveckla grundkompetensen som ökar förutsättningarna

för deltagande i forsknings- och utvecklingsprojekt

på EU-nivå.

Veterinärinsatserna i Sverige utvecklas alltmer

mot sjukdomsförebyggande åtgärder. Detta är enligt

regeringen ett bra sätt att förbättra djuromsorg och

ekonomi samt att minska användningen av läkemedel.

När det gäller debiterade behandlingar som

Distriktsveterinärorganisationen (DVO) genomför

fortsätter dessa att minska när det gäller

animalieproducerande djur medan profylaxen ökar. Det

ekonomiska resultatet i DVO visar för år 2002 ett

överskott på 10,8 miljoner kronor, vilket är en

följd av framför allt ökade uppdragsintäkter och

låga kostnadsökningar.

Den totala förbrukningen av läkemedel som

distribueras via foder har minskat kraftigt jämfört

med år 1999.

Jordbruksverket rapporterar att andelen

hälsokontrollerade slaktsvin visar en ökning även

under år 2002 och omfattar 90 % av totala antalet

uppfödda slaktsvin. Under år 2001

hälsokontrollerades 80 %. Andelen hälsokontrollerade

kor ligger på 82 %. Antalet får har minskat i landet

med närmare 25 000 i jämförelse med år 2001, då

antalet låg på drygt 450 000. Under åren 1999 och

2000 låg antalet på 432 000.

Anslutningen till fårkontroll ligger på 13 %. I

det obligatoriska fiskhälsokontrollprogrammet ingår

de fiskodlingar som har en årsproduktion över 5 ton.

I Sverige fanns år 2002 totalt ca 5,2 miljoner

värphöns. Ekologiskt hållna höns beräknades till ca

200 000 under år 2002. Den omfattande omställningen

från gamla burar till godkända inhysningssystem går

snabbt framåt och nu befinner sig över hälften av de

svenska värphönsen i andra inhysningssystem än

traditionella burar. Dispens har beviljats av

Jordbruksverket under förutsättning att

producenterna har kunnat visa att vederbörande köpt

ett nytt inhysningssystem men inte kunnat få detta

levererat i tid. Dispenserna var tidsbegränsade och

sedan augusti 2002 är det inte längre möjligt för

Jordbruksverket att bevilja dispens. Den sista

dispensen löper ut i januari 2004. När det gäller

inredda burar (en hönsbur i vilken det finns

sittpinne, rede och sandbad) är fyra modeller

godkända från djurskydds- och djurhälsosynpunkt

enligt reglerna för ny teknikprovning.

Antalet använda försöksdjur enligt EU:s och

Europarådets definition av djurförsök uppgick år

2002 till 281 000, vilket är en ökning med 11 000

djur jämfört med föregående år. Trots ökningen är

siffran för år 2002 den tredje lägsta sedan den nya

statistikredovisningen infördes år 1990.

CFN:s finansiella stöd till forskning har under

budgetåret 2002 uppgått till 4 miljoner kronor till

32 forskningsprojekt. Stöden har i likhet med

tidigare år främst riktats mot forskningsområden som

bedömts vara särskilt viktiga för att nå

försöksdjursbesparande effekter. CFN har även under

år 2003 träffat överenskommelser med

läkemedelsföretag om finansiellt stöd för CFN:s

forskningsbeviljande verksamhet. Överenskommelserna

omfattade under år 2002 sammanlagt 1,6 miljoner

kronor. I budgetpropositionen för år 2002 avsattes

ytterligare medel i en stegvis nivåökning med början

år 2002 för CFN:s stöd till verksamhet som gynnar

minskad försöksdjursanvändning. För år 2003 har

avsatts 10 miljoner kronor och för år 2004 och

framåt beräknas 15 miljoner kronor för ändamålet.

CFN har för år 2004 bemyndigats att under år 2003

besluta om forskningsanslag motsvarande 10 miljoner

kronor. Därmed möjliggörs en kontinuitet då

verksamheten förs över till den nya

Djurskyddsmyndigheten. CFN gavs i uppdrag att

redovisa en utförlig strategi för hur det utökade

anslaget skall användas för att utveckla alternativa

metoder till djurförsök. Uppdraget redovisades den 1

maj 2002. Strategiplanen möjliggör att flera nya

angelägna områden kan utvecklas under de kommande

årens forskningssatsningar som bidrar till att

försöksdjursanvändningen förfinas, minskas eller

ersätts.

Regeringen och de svenska myndigheterna på

djurområdet, i synnerhet Jordbruksverket och SVA,

har under år 2002 arbetat vidare med principen att

det föreligger ett tydligt samband mellan det sätt

på vilket jordbruket och djurhållningen bedrivs och

kvaliteten hos de livsmedel som produceras. Det

svenska arbetet med djurhälsa och djurskydd har

därvid förstärkts. Satsningarna på förebyggande

djursjukvård och kontrollprogrammen inom

animalieproduktionen har enligt regeringen bidragit

till det framgångsrika arbetet och till en

bibehållen god smittsituation beträffande

livsmedelsburna zoonoser, t.ex. salmonella. I den

framtida jordbrukspolitiken är djurskydd och

djuretiska aspekter i djurhållningen en självklar

beståndsdel för att bidra till säkrare livsmedel och

för att skapa en god folkhälsa. Bildandet av den nya

Djurskyddsmyndigheten avser enligt regeringen att

ytterligare förstärka djurskyddstillsynen.

Arbetet med att förbättra ekonomin i DVO bedömer

regeringen som framgångsrikt.

Rekryteringssituationen inom veterinärsektorn inger

dock oro för framtiden. Jordbruksverket har getts i

uppdrag att se över behovet av veterinära tjänster

och att prognostisera behovet av veterinär

kompetens. En samarbetsgrupp har inrättats bestående

av företrädare från Jordbruksverket,

Konkurrensverket, Livsmedelsekonomiska institutet,

Veterinärförbundet, LRF och andra berörda

organisationer för att diskutera statens behov och

roll på det veterinära området, marknaden för

veterinära tjänster samt hur privatpraktiserande

veterinärer bättre skall kunna tas till vara i

veterinär verksamhet. Arbetet i gruppen har hög

prioritet. Rapport skall lämnas senast den 1 maj

2005.

EU:s nya livsmedelsmyndighet European Food Safety

Authority (EFSA) kommer att få en central roll för

gemenskapens arbete med riskvärderingar som underlag

för beslut som omfattar livsmedelssäkerhet. För att

delta i gemenskapens arbete anser regeringen det

angeläget att Sverige samordnar sina

myndighetsresurser. SVA:s initiativ till samverkan

mellan Jordbruksverket, Livsmedelsekonomiska

institutet och Livsmedelsverket för ett arbete med

riskvärdering och riskhantering bör utvecklas vidare

under år 2004 så att den samlade kompetensen bättre

skall kunna möta kommande utmaningar.

Regeringen framhåller också som viktigt att det

goda djurhälso- och smittskyddsläget upprätthålls.

Ett betydelsefullt led i detta arbete är kontroll-

och bekämpningsprogram för olika sjukdomar som har

betydelse för djur- och folkhälsa men även de

hälsoförebyggande program som utarbetas i samarbete

mellan Jordbruksverket och näringen. Erfarenheterna

av mul- och klövsjukeutbrotten i EU visar att det är

nödvändigt att ha en i förväg klart utarbetad

strategi för hantering av stora landsomfattande

utbrott av epizootiska sjukdomar. Jordbruksverket

har initierat en nationell strategi i detta avseende

och involverat andra myndigheter i detta arbete

såsom SVA, Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen,

Försvarsmakten, Beredskapsmyndigheten och

Tullverket. I detta sammanhang är det viktigt att

epizootilagstiftningen tillhandahåller alla

nödvändiga hjälpmedel.

SVA har initierat en diskussion med andra berörda

myndigheter och experter om hur man bäst kan erbjuda

en analys också för den nationella kontrollen av GMO

i foder.

Djurförsöksverksamheten och den djurförsöksetiska

prövningen har enligt regeringens bedömning haft

stor betydelse för att uppnå en begränsning av

antalet försöksdjur. Även CFN:s forskningsstöd för

utveckling av alternativa metoder till djurförsök

bedöms vara en betydelsefull faktor. Denna

verksamhet överförs till den nya

Djurskyddsmyndigheten som kommer att ansvara för att

kontinuiteten i forskningsstöden för utveckling av

alternativa metoder för djurförsök tillvaratas och

bibehålls.

Riksrevisionsverket har lämnat

revisionsberättelser utan invändningar för SVA och

CFN avseende räkenskapsåret 2002. Jordbruksverket

behandlas under avsnittet om Livsmedelspolitik.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende politikområdet

Djurpolitik är följande (i miljoner kronor).

-----------------------------------------------------

Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

-----------------------------------------------------

2002 20031 2003 2004 2005 2006

-----------------------------------------------------

401 448 444 462 468 473

-----------------------------------------------------

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på

tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i

samband med budgetpropositionen för år 2004.

Motionen

Enligt kommittémotion 2003/04:MJ470 (c) delvis bör

20 miljoner kronor tillföras ett nytt anslag för

Centrala försöksdjursnämnden eftersom motionärerna

anser att nämndens verksamhet inte bör föras över

till anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av regeringens resultatredovisning

m.m. vill utskottet anföra följande. Regeringen och

de svenska myndigheterna på djurområdet, i synnerhet

Jordbruksverket och SVA, har under år 2002 arbetat

vidare med principen att det föreligger ett tydligt

samband mellan det sätt på vilket jordbruket och

djurhållningen bedrivs och kvaliteten hos de

livsmedel som produceras. I likhet med regeringen

kan utskottet konstatera att det svenska arbetet med

djurhälsa och djurskydd därvid har förstärkts. Som

regeringen anför har satsningarna på förebyggande

djursjukvård och kontrollprogrammen inom

animalieproduktionen bidragit till det framgångsrika

arbetet och till en bibehållen god smittsituation

beträffande livsmedelsburna zoonoser, t.ex.

salmonella.

I den framtida jordbrukspolitiken är djurskydd och

djuretiska aspekter i djurhållningen en självklar

beståndsdel för att bidra till säkrare livsmedel och

att skapa en god folkhälsa. Till ett etiskt

ansvarsfullt förhållande till djuren hör utveckling

av djurskyddet och bekämpandet av djursjukdomar.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

bildandet av den nya Djurskyddsmyndigheten syftar

till att ytterligare förstärka djurskyddstillsynen.

Som regeringen anför har arbetet med att förbättra

ekonomin i DVO varit framgångsrikt.

Rekryteringssituationen inom veterinärsektorn inger

dock oro för framtiden. Av propositionen framgår att

Jordbruksverket har getts i uppdrag att se över

behovet av veterinära tjänster och att prognostisera

behovet av veterinär kompetens, vilket utskottet ser

som värdefullt.

Av propositionen framgår vidare att en

samarbetsgrupp, bestående av företrädare från

Jordbruksverket, Konkurrensverket,

Livsmedelsekonomiska institutet, Veterinärförbundet,

LRF och andra berörda organisationer, har inrättats

för att diskutera statens behov och roll på det

veterinära området, marknaden för veterinära

tjänster samt hur privatpraktiserande veterinärer

bättre skall kunna tas till vara i veterinär

verksamhet. Utskottet finner det positivt att

arbetet i gruppen har hög prioritet.

I sammanhanget vill utskottet erinra om riksdagens

beslut våren 2003 med anledning av Riksdagens

revisorers förslag angående villkoren för veterinär

verksamhet (2002/03:RR12, bet. 2002/03:MJU10, rskr.

2002/03:230 och 2002/03:231). Riksdagens beslut

innebar bl.a. tillsättande av en oberoende utredning

med uppdrag att lösa fördelningen av det statliga

bidraget till distriktsveterinärorganisationen,

statens ansvar för sällskapsdjuren och

Jordbruksverkets dubbla roller, dvs.

distriktsveterinärernas dubbla roller som

myndighetsutövare och praktiserande veterinärer. Med

anledning av beslutet har regeringen den 18

september 2003 tillkallat en särskild utredare för

att göra en översyn av behörighets- och

ansvarsfrågor inom djursjukvården. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 juni 2005 (dir. 2003:90).

EU:s nya livsmedelsmyndighet European Food Safety

Authority (EFSA) kommer att få en central roll för

gemenskapens arbete med riskvärderingar som underlag

för beslut som omfattar livsmedelssäkerhet. För att

delta i gemenskapens arbete anser utskottet i likhet

med regeringen det angeläget att Sverige samordnar

sina myndighetsresurser. SVA:s initiativ till

samverkan mellan Jordbruksverket,

Livsmedelsekonomiska institutet och Livsmedelsverket

för ett arbete med riskvärdering och riskhantering

bör enligt utskottets mening utvecklas vidare under

år 2004 så att den samlade kompetensen bättre skall

kunna möta kommande utmaningar. Som anförs i

propositionen kan erfarenheter dras från BSE-krisen

och mul- och klövsjukeutbrotten i Europa som visade

på kunskapsbrister vad gäller riskidentifiering och

riskkaraktärisering.

Utskottet delar regeringens uppfattning om

betydelsen av att det goda djurhälso- och

smittskyddsläget upprätthålls. Ett viktigt led i

detta är enligt utskottets mening kontroll- och

bekämpningsprogram för olika sjukdomar som har

betydelse för djur- och folkhälsa men även de

hälsoförebyggande program som utarbetas i samarbete

mellan Jordbruksverket och näringen. Som regeringen

anför visar erfarenheterna av mul- och

klövsjukeutbrotten i EU att det är nödvändigt att ha

en i förväg klart utarbetad strategi för hantering

av stora landsomfattande utbrott av epizootiska

sjukdomar. Handeln med djur och kontakterna med

övriga medlemsstater ökar uppenbart risken för

utbrott av smittsamma djursjukdomar. Vid ett sådant

utbrott ställer EU krav på en effektiv bekämpning

och det är viktigt att kunna leva upp till dessa

krav. Av propositionen framgår att Jordbruksverket

har initierat en nationell strategi i detta avseende

och involverat andra myndigheter såsom SVA,

Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen,

Försvarsmakten, Beredskapsmyndigheten och Tullverket

i detta arbete. I detta sammanhang är det, vilket

regeringen framhåller, viktigt att

epizootilagstiftningen tillhandahåller alla

nödvändiga hjälpmedel.

Inom kommissionen pågick under år 2002 arbete med

klassificering av alla medlemsstater och tredje

länder med avseende på BSE. Den hittills gällande

klassificeringen, som baserar sig på den

vetenskapliga kommitténs yttrande, vad gäller risken

för BSE i Sverige, har tack vare olika insatser som

gjorts under tidigare år vad gäller djurhälsa och

smittskydd inneburit lägre ställda krav på tester

och lett till besparingar på minst 100 miljoner

kronor på årsbasis. Även i detta sammanhang bör

enligt utskottet det veterinärmedicinska

folkhälsoarbetet betonas. Arbetet med kontroll av

att det inte tillverkas och/eller marknadsförs

djurfoder som är skadligt för djur, människor och

miljö bör, som regeringen anför, ha hög prioritet.

EG:s lagstiftning kring djurfoder med krav på en

s.k. öppen deklaration, dvs. att de ingående

komponenterna i ett foder mer preciserat skall

redovisas, har ökat behovet av nya kontrollåtgärder,

och metodkunskaper om hur man utför fullständig

botanisk analys av foder är under uppbyggnad.

Utskottet bedömer det därför som positivt att SVA

har initierat en diskussion med andra berörda

myndigheter och experter om hur man bäst kan erbjuda

en analys också för den nationella kontrollen av GMO

i foder.

Djurförsöksverksamheten och den djurförsöksetiska

prövningen har enligt regeringens bedömning, som

utskottet ansluter sig till, haft stor betydelse för

begränsningen av antalet försöksdjur. De bidrar

också till ökad etisk medvetenhet om frågor med

anknytning till försöksdjursanvändning. Även CFN:s

forskningsstöd för utveckling av alternativa metoder

till djurförsök bedöms av utskottet vara en i

sammanhanget betydelsefull faktor. I likhet med

regeringen kan utskottet konstatera att CFN:s

bestämmelser om obligatorisk utbildning för all

personal som använder försöksdjur eller som på annat

sätt är knutna till djurförsöksverksamheten har

inneburit att personalens kompetens höjts och

kvaliteten på djuromsorgen inom forskningen

förbättrats. Som framgår av propositionen överförs

denna verksamhet till den nya Djurskyddsmyndigheten

som kommer att ansvara för att kontinuiteten i

forskningsstöden för utveckling av alternativa

metoder för djurförsök tillvaratas och bibehålls.

Det ovan anförda innebär att utskottet inte har

något att erinra mot regeringens redovisning och

resultatbedömning inom området djurpolitik.

När det därefter gäller förslaget i motion

2003/04:MJ470 (c) delvis att 20 miljoner kronor bör

tillföras ett nytt anslag för Centrala

försöksdjursnämnden vill utskottet hänvisa till sitt

ställningstagande våren 2003 om inrättade av en

djurskyddsmyndighet (prop. 2001/02:189, bet.

2002/03:MJU5, rskr. 2002/03: 98). Utskottet, vars

uppfattning kvarstår, vill även hänvisa till sitt

uttalande under anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten

längre fram i detta betänkande, där utskottet

tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning

under anslaget. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motionen i denna del.

42:1 Statens veterinärmedicinska

anstalt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker en motion (kd) om resurser för

forskning om sjöfågeldöden.

Propositionen

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är

veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan för

myndigheter och enskilda och utreder bl.a.

smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och

spridningssätt. SVA:s uppgift är att uppnå och

vidmakthålla en god djur- och folkhälsa. Arbetet

bedrivs genom förebyggande, diagnostiserande och

bekämpande av infektionssjukdomar hos djur. SVA

medverkar vid utbrott av epizootiska sjukdomar och

ansvarar för Zoonoscenter i Sverige. SVA är

veterinärmedicinskt centrallaboratorium och svenskt

referenslaboratorium enligt EG:s zoonosdirektiv.

Dessutom har anstaltens BSE-analysverksamhet blivit

ackrediterad av SWEDAC.

SVA:s verksamhet består av anslagsfinansierade

myndighetsuppgifter och avgiftsfinansierad

uppdragsverksamhet och forskning.

Uppdragsverksamheten har år 2002 gått med ett

underskott om 5, 2 miljoner kronor.

Uppdragsverksamhetens intäkter har jämfört med år

2001 ökat från 169,1 miljoner kronor till 187,6

miljoner kronor år 2002, eller med drygt 11 %.

Prognosen för år 2003 visar på ett beräknat

underskott på 5 miljoner kronor. Regeringen gör

bedömningen att intäkter och kostnader kommer att

vara i balans under budgetåret 2004.

I propositionen anför regeringen att de gångna

årens händelser i EU på ett tydligt sätt har visat

hur viktigt det är att enskilda länder har en god

beredskap mot epizootier och andra allvarliga

smittsamma djursjukdomar, inklusive zoonoser. Den

fria rörligheten av varor och tjänster inom EU,

vilket bl.a. innefattar handel med djur och

djurprodukter, kan innebära risk för spridning av

sjukdom. SVA har i detta sammanhang en viktig

uppgift i bevarandet av Sveriges goda djurhälsoläge

och därmed också i arbetet med att bidra till god

folkhälsa.

Regeringen föreslår att anslaget 42:1 Statens

veterinärmedicinska anstalt för år 2004 uppgår till

98 419 000 kr. Det är enligt regeringen angeläget

att SVA fortsätter sin kunskapsuppbyggnad vad gäller

fodersäkerhet och smittskyddslösningar i

kretsloppssamhället. SVA:s anslag bör därför ökas

med 2 miljoner kronor för att möjliggöra en

fortsättning av denna verksamhet.

Motionen

Enligt partimotion 2003/04:MJ399 (kd) bör ansvaret

för sjukdomar hos vilda djur göras tydligare.

Motionärerna anser det angeläget att SVA tilldelas

de medel som behövs för forskning kring

sjöfågeldöden. Ansvaret för sjukdomar hos vilda djur

behöver också tydliggöras genom utfärdande av en

lämplig förordning (yrkande 46).

Utskottets ställningstagande

När det gäller motion 2003/04:MJ399 (kd) har

utskottet inhämtat att den som i naturen hittar

t.ex. en död trut på SVA:s bekostnad kan skicka

fågeln till SVA för obduktion. SVA kan då i grova

termer såsom naturlig död, viss typ av sjukdom eller

inre skada fastställa dödsorsaken. Detta registreras

och utgör en passiv del i den miljöövervakning som

finansieras av anslag till SVA från Viltvårdsfonden,

som bl.a. finansierar viltforskning och lämnar

bidrag till jägarorganisationernas arbete med jakt-

och viltvård. Utskottet, som finner regeringens

förslag om medelstilldelning under anslaget väl

avvägt, tillstyrker propositionen i denna del och

avstyrker motionens yrkande 46.

42:2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker tre motioner (fp, kd) om sänkning

av anslaget.

Propositionen

Anslaget disponeras för statens bidrag till

distriktsveterinärorganisationen (DVO).

Jordbruksverket är chefsmyndighet för DVO.

DVO är avpassad främst för att tillgodose behovet

av sjuk- och hälsovård hos djur inom

animalieproduktionen och hos hästar som används i

jord- och skogsbruket. Om det finns djurskyddsskäl

eller där annan veterinärvård inte kan anvisas, är

en distriktsveterinär skyldig att även utöva

djursjukvård för övriga husdjur. DVO skall i

samarbete med bl.a. den av lantbruksnäringen

organiserade hälsokontrollverksamheten medverka vid

förebyggande åtgärder, delta i kontroll och

bekämpningsprogram samt utföra officiella

veterinäruppgifter.

DVO finansieras till största delen av

uppdragsgivarna, dvs. i första hand djurägarna och i

övrigt av anslag över statsbudgeten. Anslaget

belastas av kostnader för löner, varav kostnaderna

för jourverksamhet utgör en betydande del, samt för

utbildning och gemensam administration för

organisationen.

Under anslaget anvisas även medel för att minska

avlägset boende djurägares veterinärkostnader för

vård av jord- och skogsbrukets djur.

Regeringen föreslår att anslaget 42:2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen uppgår till 93 257

000 kr för år 2004.

Motionerna

Enligt partimotion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26

delvis och kommittémotionen 2003/04:MJ431 (fp)

yrkande 22 delvis bör anslaget sänkas med 20

miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. Även i Kristdemokraternas partimotion

2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis begärs en

sänkning med 20 miljoner kronor. Trots minskningen

av antalet veterinärer har anslaget inte reducerats

och tack vare ökade uppdragsintäkter har DVO visat

ekonomiskt överskott, senast 11 miljoner kronor för

år 2002. Enligt motionärerna får en besparing om

20 miljoner kronor mot denna bakgrund anses rimlig

utan att det ger skadliga effekter på verksamheten

(yrkande 41 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som finner regeringens förslag om

medelstilldelning väl avvägt, tillstyrker

propositionen i denna del och avstyrker motionerna

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26, 2003/04:MJ399 (kd)

yrkandena 41 och 48 samt 2003/04:MJ431 (fp) yrkande

22, samtliga i berörda delar.

42:3 Djurhälsovård

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker tre motioner (fp, c) om höjning av

anslaget. Utskottet tillstyrker vidare

regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för djurhälsovård i

form av förebyggande hälsokontroll och till

djursjukdatasystem. Insatserna skall begränsa

skadeverkningarna av djursjukdomar och förebygga

spridning av smittsamma djursjukdomar som kan

överföras till både djur och människor.

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till

biodlingen som i Sverige i huvudsak utnyttjas för

bekämpande av bisjukdomar, totalt omfattande

4 miljoner kronor, beviljas för ett år i taget och

löper i enlighet med EU:s budgetår under perioden

den 16 oktober-den 15 oktober. Olika

forskningsprojekt för att främja ett gott djurskydd

och en god djurhälsa löper i regel under två till

tre år. Detta innebär att staten behöver åta sig

framtida förpliktelser som inte ryms inom ramen för

redan beviljade anslag. Av denna anledning föreslås

riksdagen att bemyndiga regeringen att under år

2004, i fråga om förevarande anslag, fatta beslut

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 11 100 000 kr efter år 2004.

Då den nya djurskyddsmyndigheten påbörjar sitt

arbete den 1 januari 2004 bör de medel som

disponerats för djurskyddsfrämjande åtgärder under

detta anslag föras över till anslaget 42:6

Djurskyddsmyndigheten fr.o.m. år 2004. Förevarande

anslag bör därmed reduceras med 8 192 000 kr och

fortsättningsvis benämnas 42:3 Djurhälsovård.

Regeringen föreslår att anslaget 42:3 Djurhälsovård

för år 2004 uppgår till 14 411 000 kr.

Motionerna

I partimotion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis

och kommittémotion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22

delvis begärs en höjning med 5 miljoner kronor

utöver regeringens förslag. I motion 2003/04:MJ431

(fp) framhålls vidare att konsumentmakt och lagar

och förordningar är styrmedel för ett bättre

djurskydd. Det är därför viktigt att djurskyddslagen

och lagen om djurplågeri är utformade så att de kan

respekteras och följas, vilket kräver större

effektivitet vid överträdelser av djurskyddslagen

och en kontrollinstans. Därför bör anslaget höjas

(yrkande 5). Enligt kommittémotion 2003/04:MJ470 (c)

delvis bör anslaget tillföras ytterligare 13

miljoner kronor. Eftersom Centerpartiet anser att

den nya djurskyddsmyndigheten inte bör inrättas

kvarstår 8 miljoner kronor under detta anslag. Övrig

satsning på anslaget, 5 miljoner kronor, bör

användas bl.a. för att förbättra djurhållningen vid

pälsdjursfarmer, t.ex. genom vidareutveckling av

burarnas utformning.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet anförde i samband med behandlingen av

förra årets budgetproposition (prop. 2002/03:1, bet.

2002/03:MJU2, rskr. 2002/03:83) har utskottet ingen

annan uppfattning än motionärerna i motion

2003/04:MJ431 (fp) om vikten av att djurskyddslagen

och andra författningar på djurskyddsområdet

efterlevs. Av årets budgetproposition framgår att

djurskyddet är en fortsatt prioriterad fråga även

för regeringen. I sammanhanget vill utskottet erinra

om det uppdrag regeringen i mars 2001 gav en

särskild utredare att kartlägga djurtransporterna

inom EU och vilka faktorer som styr var slakt äger

rum m.m. Betänkandet Kännande varelser eller

okänsliga varor? (SOU 2003:6) överlämandes i januari

2003 till regeringen och betänkandet bereds i

Regeringskansliet. Utskottet vill även framhålla att

regeringen kontinuerligt arbetar med att se över

djurskyddslagen (1988:534) och

djurskyddsförordningen (1988:539) för att anpassa

reglerna efter djurens behov i så stor utsträckning

som möjligt. I budgetpropositionen uttalar

regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen i

frågor om t.ex. kommunal samverkan på

djurskyddsområdet. Det bör tilläggas att en av

uppgifterna för den nya djurskyddsmyndigheten bör

vara att följa och utvärdera tillämpningen av

djurskyddslagen (prop. 2001/02:189, bet.

2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98). När det gäller

motion 2003/04:MJ470 (c) om en höjning av anslaget

för bl.a. förbättrad djurhållning vid

pälsdjursfarmer vill utskottet erinra om att

betänkandet Djurens välfärd och pälsdjursnäringen

(SOU 2993:86) nyligen har framlagts för regeringen

och bereds i Regeringskansliet.

Det i motion 2003/04:MJ470 (c) framförda yrkandet

om en höjning av anslaget ryms inte inom den av

riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.

Utskottet, som finner regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget väl avvägt,

tillstyrker regeringens förslag i denna del. Mot

denna bakgrund och med hänvisning till vad utskottet

i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks motionerna

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis, 2003/04:MJ431

(fp) yrkandena 5 och 22 delvis och 2003/04:MJ470

(c). Utskottet tillstyrker vidare det bemyndigande

som regeringen föreslår.

42:4 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker två motioner (kd, c) om höjning av

anslaget. En motion (c) om ändrade

ersättningsregler vid produktionsbortfall vid

epizootiutbrott avstyrks. Utskottet

tillstyrker även regeringens förslag om

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget används för bekämpande av och beredskap mot

smittsamma husdjurssjukdomar, varvid ersättning

lämnas enligt epizootilagen (1999:657) och

zoonoslagen (1999:658) samt ersättningar till

djurägare för smittskyddsutredningar med avseende på

zoonosen EHEC. Vidare används anslaget för bidrag

till obduktionsverksamhet samt för utveckling och

genomförande av sjukdomskontroller.

Sverige beslutade att under år 2002 testa 20 000

självdöda, nödslaktade och avlivade nötkreatur för

BSE. Samtliga länder i EU skall genomgå en BSE-

klassificering under år 2004 som kan komma att

påverka omfattningen av tester.

Under innevarande år disponeras även 10 miljoner

kronor från anslaget 44:6 Återföring av skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. för kontroll

och bekämpningsprogram. Motsvarande gäller även

under år 2004. Regeringen anser det angeläget att de

olika kontrollprogrammen som pågår kan fortsätta.

Regeringen bör bemyndigas att under år 2004 ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med kontroll- och

bekämpningsprogrammen, som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 3 500 000 kr

under år 2005.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2004

uppgår till 107 100 000 kr.

Motionerna

Enligt Kristdemokraternas motion 2003/04:MJ399 (kd)

bör anslaget höjas med 5 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 48 delvis). Riskerna

med att anslå för lite pengar till bekämpande av

smittsamma husdjurssjukdomar är enligt motionärerna

följande: Djurhälsoprogrammet hotas att läggas ned

helt eller delvis då kostnaderna för testning och

analys är höga, och minskad sjukdomsövervakning

leder till försämrad djurhälsa och försämrat

djurskydd. Försämrad djurhälsa leder i sin tur till

ökad antibiotikaanvändning och i förlängningen ökad

resistensutveckling för fä och folk. Smitta kan

förbli oupptäckt, sprida sig till andra besättningar

och även drabba andra djurslag. Vad gäller

exempelvis tuberkuloser kan dessa sprida sig till

den vilda faunan och zoonoser till människan.

Sammantaget innebär detta att arbetet under 1990-

talet med mycket kostsam bekämpning av flera

sjukdomar riskerar att spolieras. Vidare får Sverige

svårt att uppfylla sina åligganden gentemot EU vad

gäller sjukdomsövervakning, och i de fall Sveriges

åtaganden i samband med tilläggsgarantier inte kan

uppfyllas riskerar redan erhållna garantier att

förloras. Ännu inte avgjorda ansökningar förlorar

sitt värde. Mot denna bakgrund bör anslaget ökas med

5 miljoner kronor per år under åren 2004-2006

(yrkande 41 delvis). I sin kommittémotion

2003/04:MJ470 (c) delvis begär Centerpartiet en

höjning med ytterligare 20 miljoner kronor. De

omfattande BSE-kontrollerna är enligt motionärerna

nödvändiga för en fortsatt hög livsmedelssäkerhet.

Det finns även behov av ändrade ersättningsregler

för produktionsbortfall vid epizootiutbrott.

I Centerpartiets kommittémotion 2003/04:MJ473 (c)

begärs förändringar av ersättningarna för

produktionsbortfall vid epizootiutbrott. Ersättning

för produktionsbortfall bör utgå med 100 % för

besättningar anslutna till kontrollprogram och med

70 % för icke anslutna besättningar. Partiet anser

att detta på ett tydligt sätt skulle premiera

förebyggande arbete (yrkande 11). Ersättningen bör

utbetalas skyndsamt eftersom enskilda företagare

inte skall behöva få hela sin ekonomi kullkastad då

de inte orsakat eller förvärrat smittspridningen.

Vid framtida salmonellautbrott måste

Jordbruksverket/riksdagen agera snabbare när det

gäller ekonomisk ersättning enligt

zoonosförordningen (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet erinra om den nya

epizootilag (1999:657) som riksdagen antog våren

1999 (prop. 1998/99:88, bet. 1998/99:MJU9, rskr.

1998/99:215). Enligt den nya lagen utgår, liksom

tidigare, full ersättning för avlivade djur,

saneringskostnader och inkomstförlust medan

ersättningen för produktionsbortfall har reducerats

till 50 %. Vid ett fåtal mycket allvarliga sjukdomar

lämnas ersättning även för produktionsbortfall. I

samband med riksdagsbeslutet avslog riksdagen en

motion (c) med samma krav som nu framförs i motion

2003/04:MJ473 (c) om ändring i ersättningsreglerna.

Även i samband med förra årets budgetbehandling

(prop. 2002/03:2, bet. 2002/03:MJU2, rskr.

2002/03:83) avslogs en liknande motion. Utskottet,

vars ställningstagande kvarstår, avstyrker den nu

aktuella motionen i berörda delar.

I likhet med regeringen anser utskottet det

angeläget att de olika kontrollprogram som pågår kan

fortsätta och finner regeringens förslag till

medelstilldelning under anslaget väl avvägt. De i

motionerna 2003/04:MJ399 (kd) yrkandena 41 delvis

och 48 delvis och 2003/04:MJ470 (c) delvis

framställda yrkandena om en höjning av anslaget ryms

inte inom den av riksdagen fastställda ramen för

utgiftsområdet. Därmed tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker motionerna i

berörda delar. Utskottet tillstyrker även det

bemyndigande som regeringen föreslår.

42:5 Ersättning för viltskador m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker tre motioner (fp, kd) om höjning av

anslaget. Utskottet tillstyrker även det

bemyndigande som regeringen föreslår.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till

åtgärder för att förebygga skada av vilt och

ersättning för sådan skada. Rätten till ersättning

regleras i viltskadeförordningen (2001:724).

Riksdagen har gett regeringen till känna att

riksdagen förutsätter att regeringen i arbetet med

förslaget till statsbudget för budgetåret 2004

uppmärksammar huruvida anslagsnivån står i

överensstämmelse med de faktiska förhållandena och

det eventuella behovet av en justering (bet.

2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326). Årets

inventeringar av järv, lo och varg visar att det i

renskötselområdet skett 37 järvföryngringar, att

järv förekommit regelbundet i 6 samebyar och

tillfälligt i 5 byar. Antalet lodjursföryngringar

var 103. Lodjur förekom dessutom regelbundet i 5

samebyar och tillfälligt i 2 byar. Varg förekom

regelbundet i 4 samebyar och tillfälligt i 11 byar.

Inventeringsresultatet innebär att antalet

lodjursföryngringar har minskat, medan

rovdjursantalet i övrigt är i huvudsak konstant

sedan den tidigare inventeringen. Från och med år

2004 anvisas 1 miljon kronor till länsstyrelserna

för övervakning av jaktbrott under länsstyrelsernas

anslag.

Naturvårdsverket ger årligen tillstånd till

skyddsjakt på bl.a. lodjur för att förhindra

allvarlig skada på egendom. För jaktsäsongen 2002/03

beviljade verket skyddsjakt på totalt 109 lodjur,

varav 64 djur i renskötselområdet och 45 djur

utanför området. Av det tillåtna antalet fälldes 22

i renskötselområdet och 44 djur utanför området. I

renskötselområdet fälldes således endast en

tredjedel av det tillåtna antalet lodjur. För att

rovdjursskadorna för rennäringen och ersättningen

för dessa skador skall kunna hållas på en rimlig

nivå är det enligt regeringen angeläget att

avskjutningen av lodjur bättre anpassas till det

tillåtna antalet. Regeringen anser att det bör

ankomma på Sametinget att genom information och

andra åtgärder verka för att avskjutningen ökar.

Regeringen förutsätter att en sådan anpassning sker.

Den som jagar är enligt 49 § jaktförordningen

(1987:905) skyldig att betala en viltvårdsavgift på

200 kr per jaktår till Viltvårdsfonden. Medlen i

Viltvårdsfonden används för att främja viltvården

och för andra liknande ändamål som är förenliga med

jaktlagens syfte, bl.a. finansieras viltforskning

och lämnas bidrag till jägarorganisationernas arbete

med jakt- och viltvård. Viltvårdsfonden förvaltas av

Kammarkollegiet. Jaktåret omfattar tiden den 1

juli-den 30 juni. Huvuddelen av viltvårdsavgifterna

betalas till fonden i början av jaktåret medan

utgifterna är fördelade över kalenderåret.

Kammarkollegiet bör mot denna bakgrund ha tillgång

till en särskild kredit för Viltvårdsfonden i

Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kr. Regeringen

anser att det är angeläget att verksamheten kan

upprätthållas på en oförändrad nivå.

Regeringen föreslår att anslaget 42:5 Ersättning

för viltskador m.m. uppgår till 87 500 000 kr för år

2004.

Motionerna

I partimotion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis

och kommittémotion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22

delvis begärs en höjning av anslaget med ytterligare

3 miljoner kronor. Enligt Kristdemokraternas motion

2003/04:MJ399 (kd) bör anslaget höjas med 4 miljoner

kronor utöver regeringens förslag. I motionen anförs

att, för att minska friktionerna mellan människa och

rovdjur, djurägare bör kompenseras fullt ut för

rovdjursskador som inträffar även för tamdjur som

inte är kopplade till näringsverksamhet. Mot denna

bakgrund bör anslaget höjas och en modell tas fram

för ersättning för tamdjur som inte är kopplade till

näringsverksamhet. Av det föreslagna beloppet om

ytterligare 4 miljoner kronor skall en miljon kronor

täcka det ökade behovet av informationsinsatser som

bör genomföras av Viltskadecenter (yrkande 48

delvis). För att samhället skall kunna acceptera en

livskraftig rovdjursstam måste åtgärder vidtas för

att möjliggöra tillräcklig ersättning för

viltskador. Därför bör enligt kommittémotion

2003/04:MJ470 (c) delvis anslaget tillföras

ytterligare 2 534 000 kr, och anslagsökningen bör

användas för bl.a. rovdjursstängsel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget väl avvägt och

tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning

under anslaget. Därmed avstyrker utskottet

motionerna 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis,

2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis och

2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 delvis. Med hänvisning

härtill och till riksdagens beslut om utgiftsram för

utgiftsområde 23 (bet. 2003/04:FiU1, rskr.

2003/04:0), vilket har godkänts av riksdagen,

avstyrker utskottet även motion 2003/04:MJ470 (c)

delvis. Vidare tillstyrker utskottet regeringens

förslag om bemyndigande.

42:6 Djurskyddsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker tre motioner (m, c) om sänkning av

anslaget. Utskottet tillstyrker vidare

regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

En särskild djurskyddsmyndighet skall inrättas för

att djurskyddet skall förstärkas och ytterligare

fokus skall kunna läggas på djurskyddsfrågor (prop.

2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98).

Anslaget disponeras för Djurskyddsmyndighetens

förvaltningskostnader, djurskyddsfrämjande åtgärder,

forskning om djurskydd, djurs välfärd,

försöksdjursanvändning samt alternativa metoder till

djurförsök.

För att förbättra förutsättningarna att planera

forskningsprojekt bör regeringen bemyndigas att

under år 2004 i fråga om ramanslaget 42:6

Djurskyddsmyndigheten ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med forskningsprojekten som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

10 000 000 kr under år 2005.

Regeringen föreslår att anslaget 42:6

Djurskyddsmyndigheten för år 2004 uppgår till 61 534

000 kr.

Genom riksdagsbeslut har myndigheten getts ansvar

för djurskyddet enligt djurskyddslagen (1988:534).

Myndigheten tar därmed över Centrala

försöksdjursnämndens (CFN) hela verksamhetsområde

liksom Jordbruksverkets ansvar för djurskydd enligt

djurskyddslagen. En organisationskommitté har

tillsatts som kommer att lämna förslag till

regeringen vad gäller de praktiska frågorna vid

bildandet av den nya myndigheten.

CFN:s verksamhet skall enligt riksdagens beslut

inordnas i den nya Djurskyddsmyndigheten. Stöd till

forskning för utveckling av alternativa metoder

till djurförsök skall följa den av CFN fastlagda

strategiplanen. Anslaget till CFN kan därmed

avvecklas fr.o.m. år 2004. En särskild utredare har

tillkallats med uppgift att genomföra avvecklingen

av CFN. Regeringen anser det angeläget att den

kompetens och de erfarenheter som byggts upp vid CFN

tas till vara av den nya myndigheten.

Vid beräkning av anslaget för den nya myndigheten

har också hänsyn tagits till överföringar av medel

från anslagen 42:3 Djurhälsovård och 43:1 Statens

jordbruksverk.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets kommittémotion

2003/04:MJ449 (m) begärs att anslaget minskas med

hela beloppet, dvs. 61 534 000 kr. Motionärerna

anser att Djurskyddsmyndigheten inte behövs, och

eftersom myndigheten inte har inlett sin verksamhet,

bör anslaget utgå. Den verksamhet som myndigheten

skall bedriva kan skötas av andra myndigheter inom

nuvarande ramar. Motsvarande belopp bör därför

överföras till anslaget 43:1 Statens jordbruksverk

(yrkande 3 delvis). Lika stor minskning av anslaget

begärs av Centern i kommittémotion 2003/04:MJ470 (c)

delvis. I stället för att inrätta en ny

djurskyddsmyndighet anser partiet att 10 miljoner

kronor bör överföras till anslaget 43:1 Statens

jordbruksverk och 20 miljoner kronor till ett anslag

för Centrala försöksdjursnämnden.

Djurskyddsmyndighetens arbetsuppgifter bör enligt

kommittémotion 2003/04:MJ473 (c) överföras till

Jordbruksverket. Det finns enligt motionärerna stora

fördelar och samordningsvinster med att behålla

djurskyddsarbetet hos Jordbruksverket, och partiet

har tidigare motsatt sig förslaget om inrättande av

en djurskyddsmyndighet. Därför bör

Djurskyddsmyndighetens verksamhet inte inledas, och

föreslagna resurser och arbetsuppgifter bör

överföras till Jordbruksverket (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Den nya djurskyddsmyndigheten, som skall ta över

Jordbruksverkets ansvar för djurskyddet och

djurskyddstillsynen och CFN:s uppgifter, kommer att

påbörja sitt arbete den 1 januari 2004. I samband

med riksdagens behandling av propositionen om en ny

djurskyddsmyndighet framhöll utskottet bl.a.

betydelsen av ett gott djurskydd och en väl

fungerande organisation för djurskyddsarbetet. I

likhet med regeringen ansåg utskottet att det fanns

behov av att ytterligare förstärka djurskyddet och

gjorde samma bedömning som regeringen att en ny

djurskyddsmyndighet bör inrättas (prop. 2001/02:189,

bet. 2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98). Det anslag som

regeringen i förevarande proposition föreslår för

myndigheten för år 2004 anser utskottet väl avvägt

och tillstyrker därmed regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget. Därmed avstyrker

utskottet motionerna 2003/04:MJ449 (m) yrkande 3

delvis, 2003/04:MJ470 (c) delvis och 2003/04:MJ473

(c) yrkande 9. Utskottet tillstyrker vidare det

bemyndigande som regeringen föreslår.

Livsmedelspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens analys av

resultatet av vidtagna åtgärder inom

politikområdet. Därutöver avstyrker utskottet

ett motionsförslag (kd) om att inrätta ett

nytt anslag: Ersättning vid skördeskador.

Propositionen

Omfattning

Till politikområdet hör verksamheter hänförliga till EU:s

gemensamma fiskeripolitik, verksamheter tillhörande

området säkra livsmedel samt EU:s gemensamma

jordbrukspolitik, med undantag för verksamhet

hänförlig till förordningen (EG) nr 1257/99 och

därmed sammanhängande verksamhet. Områdets utgifter

bestäms i stor utsträckning av beslut inom EU men är

också till vissa delar, främst vad gäller delar av

området säkra livsmedel, baserade på nationella

beslut.

Verksamhetsområdena omfattar vegetabilie- och

animalieproduktion, trädgårdsnäring, fiskerinäring,

livsmedel, konsumentfrämjande åtgärder på

livsmedelsområdet, statistikproduktion på jordbruks-

och livsmedelsområdet, jordbruksadministration,

fiskeriadministration m.m. Centrala

förvaltningsmyndigheter inom politikområdet är

Statens jordbruksverk, Fiskeriverket och

Livsmedelsverket. Andra myndigheter inom

politikområdet är Statens utsädeskontroll, Statens

växtsortnämnd samt Livsmedelsekonomiska institutet.

Offentligrättslig verksamhet bedrivs i första hand

vid Livsmedelsverket

(besiktningsveterinärorganisationen m.m.) och

Jordbruksverket (växtinspektion, foderkontroll,

distriktsveterinärorganisation m.m.).

Uppdragsverksamhet bedrivs vid flera myndigheter.

Vid Fiskeriverket är uppdragsverksamheten och

tjänsteexporten av betydande omfattning.

Jordbruksverket är central förvaltningsmyndighet på

det jordbruks- och livsmedelspolitiska området.

Det internationella arbetet inom jordbruks- och

fiskeområdena avser främst verksamheten inom WTO,

Förenta nationernas jordbruks- och

livsmedelsorganisation (FAO), Codex Alimentarius

(FAO:s och WHO:s gemensamma

livsmedelsstandardiseringsorgan), OECD samt

regionala organ och nordiskt samarbete. De centrala

förvaltningsmyndigheterna deltar aktivt i det

internationella arbetet och bidrar med analyser och

underlag på dessa områden samt för EU-arbetet.

Målet för politikområdet är en ekologiskt,

ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.

Resultatbedömning, analys, m.m.

Indikatorer som mäter en ekonomiskt hållbar

livsmedelsproduktion i primärledet är jordbrukets

produktionsvolym, utnyttjande av kvoter,

genomsnittlig åkerareal per företag, medelantal

mjölkkor per producent, markpriser, arrendepriser,

investeringar i maskiner och redskap,

jordbrukssektorns produktionsvärde, kostnader samt

företagsinkomst. Indikatorer som mäter förändringar

i förädlingsledet är utvecklingen av handeln med

livsmedel och jordbruksvaror. Indikatorer som mäter

effekter för konsumenterna är konsumentprisindex för

jordbruksreglerade produkter.

År 2002 beräknas den totala produktionsvolymen för

jordbruket i fasta priser med år 2001 som basår ha

ökat med närmare 2 %. Jordbrukets andel av BNP

motsvarar ca 0,6 % av BNP (mätt som jordbrukets

förädlingsvärde till baspris i relation till BNP:s

marknadspris). Andelen minskar, vilket beror på

såväl ökad total BNP som att jordbrukets

förädlingsvärde till baspris minskar. Jordbrukets

produktionsvärde, i vilket s.k.

produktionssubventioner enligt den gemensamma

jordbrukspolitiken ingår, har ökat under åren 2000

och 2001, men minskade år 2002. Jordbrukets totala

insatsförbrukning beräknas ha ökat med ca 1,5 %

mellan åren 2001 och 2002. Jordbrukets inköp av

traktorer och andra maskiner i fasta priser (2000

års priser) har varit relativt stabila de senaste

åren med undantag för en ökning år 1999.

Företagsinkomsten uppgick till 5,8 miljarder kronor

år 2001.

Antalet jordbruksföretag minskar och uppgick år

2002 till närmare 71 000. Samtidigt som antalet

företag minskar, ökar den genomsnittliga storleken

på företagen mätt i åkermark. Denna uppgick år 2002

till närmare 38 hektar, vilket är en ökning med 6

hektar sedan år 1997. Minskningen av antalet

jordbruksföretag sker bland de företag vars

åkerareal är mindre än 100 hektar åkermark, medan de

företag som har mer än 100 hektar åkermark ökar. Det

sker således en koncentration av

jordbruksproduktionen. Jämfört med Sverige har en

relativt större ökning av medelarealen mellan åren

1995 och 2001 skett i Danmark, Belgien och

Frankrike, medan Irland och Storbritannien har haft

en lägre ökningstakt. Åkerarealens användning

ändrades endast marginellt mellan åren 2001 och 2002

och uppgick till 2 679 900 hektar år 2002.

Även bland husdjursföretagen är trenden en ökad

koncentration med allt större besättningar och färre

företag. År 2002 minskade företagen med mjölkkor med

5 % jämfört med föregående år. Det fanns därmed ca

11 300 företag med mjölkkor, vilket kan jämföras med

ca 15 800 företag med mjölkkor år 1997. Även antalet

företag med svin, får och höns minskar.

Utnyttjandet av den nationella kvoten för

produktion har inte överskridits inom något område

förutom socker. Inför år 2002 reducerades kvoten för

handjur. Kvotutnyttjandet för handjur ökade

följaktligen med drygt 10 procentenheter och uppgick

därmed till 100 %. Mjölkkvoten har utnyttjats mindre

än tidigare år. Kvotutnyttjandet för

leveranskvoterna uppgick för kvotåret 2002/03 till

ca 97 %. Detta är den lägsta siffran sedan EU-

inträdet år 1995.

Arrendepriserna har ökat kraftigt det senaste

årtiondet. Sedan år 1994 har arrendepriserna ökat

med 34 %. Kraftigast var ökningen mellan åren 1996

och 1997 samt mellan åren 2000 och 2001. Priserna på

jordbruksmark skiljer sig kraftigt mellan olika

regioner. I Sydsverige är priserna ca 10 gånger

högre än i Norrland. Prisgapet fortsätter att öka då

priserna i Norrland i stort sett har legat stilla de

senaste åren, medan priserna i Sydsverige har ökat.

I genomsnitt har priserna ökat med 70 % sedan år

1994. Den totala sysselsättningen i jordbruket

omräknat till arbetskraftsenheter uppgår till ca 74

000 personer. Jordbrukarnas medianålder i Sverige

ligger i intervallet 50-54 år. 18 % är 65 år eller

äldre och 6 % är yngre än 35 år. Åldersstrukturen

bland jordbrukarna har uppvisat små förändringar de

senaste åren. Arbetskraftsproduktiviteten ökar,

vilket innebär att ett färre antal jordbrukare står

för en större produktion.

Ett viktigt mått på jordbrukssektorns

konkurrenskraft är livsmedelshandelns omfattning och

utveckling. Sverige har en negativ handelsbalans för

jordbruksvaror och livsmedel. Sverige importerade

jordbruksvaror och livsmedel för knappt 52 miljarder

kronor under år 2002, vilket innebär en ökning med 8

% i löpande priser. 60 % av de importerade

jordbruksvarorna och livsmedlen består av förädlade

livsmedel och det är dessa som står för den största

delen av den ökade importen. Jordbruksvaror och

livsmedel stod för 8 % av den totala importen.

Liksom importen av jordbruksvaror och livsmedel,

ökade exporten av dessa varor. I löpande priser

motsvarade ökningen 7 % och uppgick år 2002 till ca

26 miljarder kronor. Jordbruksvaror och livsmedel

representerar ca 3 % av den totala exporten.

Mellan åren 1995 och 2002 ökade priserna på

jordbruksreglerade produkter med 0,6 %. För övriga

livsmedel ökade priserna med 3,4 % och totalt ökade

konsumentpriserna med 7,1 % under perioden. Den

lägre ökningstakten för livsmedelspriserna beror

till stor del på att livsmedelsmomsen sänktes den 1

januari 1996.

Regeringen prioriterar de pågående reformerna inom

EU och WTO med syfte att uppfylla målsättningarna

gällande ökad frihandel, global livsmedelssäkerhet,

efterfrågestyrd produktion av jordbruksvaror och

livsmedel, lägre budgetkostnader för

jordbrukspolitiken och en ekologiskt, ekonomiskt och

socialt hållbar livsmedelsproduktion.

De viktigaste förändringarna av den gemensamma

fiskeripolitiken är att den uttryckligen skall

baseras på försiktighetsprincipen och

ekosystemansatsen. Ett av de viktigaste verktygen

för en sådan långsiktig fiskeriförvaltning är att

fleråriga förvaltningsplaner skall upprättas för så

många bestånd som möjligt. De bestånd som befinner

sig utanför biologiskt säkra gränser skall

prioriteras i arbetet. Vidare skall fiskeflottans

kapacitet begränsas genom att referensnivåer

fastställs fr.o.m. år 2003.

Det ekonomiska stödet för nybyggnation av

fiskefartyg och för export av fartyg till tredjeland

har begränsats och upphör helt efter år 2004.

Internationella Fiskerikommissionen för Östersjön

(IBSFC) antog år 1999 en långsiktig förvaltningsplan

för torsken. Denna plan innehåller gränsvärden och

tröskelvärden för Östersjöns båda torskbestånd. Det

finns i planen också angivet de begränsningar som

måste göras för att återupprätta lekbiomassan om den

sjunker under en viss nivå. Planen har utvecklats

under åren och även kompletterats med en mer akut

återhämtningsplan i syfte att så snart som möjligt

få bestånden att återhämta sig.

I januari 2001 träffades en överenskommelse mellan

Norge och EU om ett första steg i en

återhämtningsplan för torsken i Nordsjön då

bestånden bedömdes ligga på en alltför låg nivå.

Internationella havsforskningsrådet (International

Council for the Exploration of the Sea, ICES)

rekommenderade ett totalt stopp för torskfisket,

både för fisken där torsk är målart och där torsk

tas som bifångst. Ministerrådet beslutade i december

2002, rekommendationerna till trots, att tillåta

torskfiske under det kommande året. Kvoterna

minskades med 45 %. Under våren 2003 har en ny

återhämtningsplan för Nordsjötorsken föreslagits.

Erfarenheterna är goda när det gäller uppföljningen

av kvoterna. Dessa har följts noggrant och när

nyttjandegraden nått 90 % har Fiskeriverket prövat

behovet av försiktighetsstopp i syfte att undvika

överskridande av kvoten.

För strukturprogrammet utanför Mål 1 hade vid

utgången av år 2002 totalt 22 % av tillgängliga EU-

medel beviljats och 8 % betalats ut. Merparten av de

beviljade medlen avser stöd till skrotning och

förädling samt saluförande.

Om ett hållbart fiske skall uppnås är det

angeläget att utveckla resursförvaltningen i

riktning mot flerårigt perspektiv. Förvaltningen bör

vara ekosystembaserad och bygga på långsiktiga

förvaltningsplaner eller återhämtningsplaner.

Viktigt i sammanhanget är att utveckla modeller som

tar hänsyn till interaktionerna i ekosystemen. För

att minimera framtida negativa konsekvenser för

fiskerinäringen, fiskbestånden och ekosystemen skall

den vetenskapliga rådgivningen vara utgångspunkten i

förvaltningsåtgärder.

Det tillfälliga trålfiskestoppet efter torsk som

genomfördes i Östersjön under våren visar på ett

stort behov av ökad kommunikation mellan

myndigheten, näringen, miljörörelsen och andra

berörda organisationer för att förvaltningen och

dess regelverk skall ha en acceptans. Åtgärden visar

även på de positiva effekter som möjliggörs genom

att kommissionen i enlighet med den nya

grundförordningen 2371/2002 har rätt att införa

nödåtgärder med omedelbar verkan om det finns tecken

på ett allvarligt hot mot beståndsbevarandet.

Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning

för att utvärdera om sommarstoppet av torskfisket i

Östersjön är en effektiv metod för att säkra

torskfisket. I utredningen ingår också att granska

andra möjligheter för att skydda lektorsken och

bedöma dessa åtgärders betydelse för att öka

lekbiomassan av torsk. Utredningen skall också

belysa sommarstoppets effekter på olika segment av

fiskeflottan och då särskilt det småskaliga,

kustnära fisket samt belysa de ekonomiska effekterna

av ett slopat sommarstopp, bl.a. eventuella

minskningar av kostnader för a-kassan. Utredningen

skall redovisas senast den 31 maj 2004.

Det svenska miljömålsarbetet kommer också att ha

en stor betydelse för en ekologiskt hållbar

utveckling som skapar förutsättningar för den

svenska fiskerinäringen. Den gemensamma

fiskeripolitiken reglerar de huvudsakliga delarna i

fiskeriförvaltningen. Emellertid finns ett visst

utrymme att nationellt förstärka vissa regler,

vilket kan bidra till måluppfyllelsen. Den beslutade

utflyttningen av trålgränserna m.m. som syftar till

att minska trålfiskets inverkan på lekplatser för

sill och strömming, att minska uttaget av ungfisk

samt att minska fiskeridödligheten för all

bottenfisk i kustzonen är ett exempel på detta.

Vidare innebär EU:s kommande utvidgning att

flertalet Östersjöstater omfattas av den gemensamma

fiskeripolitiken, vilket kommer att ställa högre

krav på samordning och samverkan vad gäller bl.a.

fiskerikontrollen i Östersjön. Detta aktualiserar

behov av skilda åtgärder, som t.ex. utbildnings- och

stödinsatser, i syfte att utveckla

anslutningsländernas fiskerikontroll. Vidare kan det

finnas skäl att vidareutveckla samarbetsformerna för

att hantera den nya situationen i Östersjön.

Pågående förhandlingar inom ramen för

Världshandelsorganisationen (WTO) inkluderar

fiskesektorn. Från svensk sida eftersträvas en ökad

liberalisering av tullar och icke-tariffära

handelshinder, i synnerhet avseende u-ländernas

export. Dessutom verkar Sverige för en reducering

och på sikt en eliminering av subventioner som är

skadliga för handeln eller fiskbestånden.

Beståndssituationen, införande av gränsvärden för

dioxin och diskussionerna om torskfiskestopp har

påverkat verksamheten inom fiskerinäringen. Förutom

en låg investeringsvilja på grund av

osäkerhetsfaktorer har man kunnat se en minskad

efterfrågan på fisk i Sverige. Vissa

beredningsföretag uppger att deras torskförsäljning

minskat med upp till 50 %. Samtidigt finns en

tendens inom beredningsindustrin att svenska

fiskberedningsföretag blir uppköpta eller slås ihop

med norska eller isländska företag. Sverige

importerar närmare 60 % av sitt behov av

fiskeriprodukter. En sammanslagning är därför ofta

fördelaktigt för båda parter; de svenska företagen

får en säkrare tillförsel av råvara och de norska

och isländska företagen får tillgång till EU-

marknaden.

Livsmedelsverket är den myndighet under regeringen

som ansvarar för livsmedelsområdet. Regelverket på

området är i stark förändring och på

Livsmedelsverkets webbplats har man därför

förbättrat presentationen och utvecklat en ny

sökfunktion för nya författningar. Numera är en stor

del av den gemensamma lagstiftningen på området i

form av förordningar som gäller direkt i Sverige

utan att överföras till nationellt utformad rätt.

För att underlätta tillgängligheten av dessa regler

finns de också med i listan över gällande

författningar på webbplatsen.

Parallellt med arbetet med ny lagstiftning har

Livsmedelsverket ett flerårigt projekt där man ser

över äldre lagstiftning och antingen omarbetar och

moderniserar den eller om möjligt upphäver den. På

uppdrag av regeringen har verket också påbörjat en

översyn av regelverket med avsikten att förenkla

regelverket för småskalig livsmedelshantering. Under

år 2002 beslutade man att förenkla reglerna för

tillstånd för tillfällig hantering av livsmedel på

annat ställe än i livsmedelslokal. De nya reglerna

är baserade på riskbedömning och blir därmed mer

flexibla. Dessutom undantas ett större sortiment med

livsmedel från krav på tillstånd.

Livsmedelsverket har förbättrat stödet till den

lokala tillsynen. Det finns dock fortfarande utrymme

för att göra en del förbättringar både på central

och lokal nivå när det gäller livsmedelstillsynen.

Det är oroande att inspektionsfrekvensen sjunker

både i den kommunala tillsynen och i

Livsmedelsverkets egen tillsyn. Frekvensen har

sjunkit under en följd av år. Det återstår ännu

åtgärder för att garantera en effektiv och likvärdig

livsmedelstillsyn i hela landet. När det gäller den

lokala tillsynen är problemet bl.a. bristande

resurser. Frågan om hur livsmedelstillsynen skall

förbättras bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom politikområdet

Livsmedelspolitik är följande (i miljoner kronor och

i löpande priser):

------------------------------------------------------

Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

------------------------------------------------------

2002 20031 2003 2004 2005 2006

------------------------------------------------------

7 286 3 768 3 146 7 678 7 838 7 948

------------------------------------------------------

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på

tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i

samband med budgetpropositionen för år 2004.

Motionen

Enligt motion 2003/04:MJ399 (kd) finns det

anledning att närmare utreda

förutsättningarna för skördeskadeskydd. Vad

som bör utredas är huruvida det finns

förutsättningar för försäkringslösningar

eller andra modeller. Motionärerna påpekar

att i samband med behandlingen av

budgetpropositionen för år 2002 gav

riksdagen till känna att regeringen skulle

se över statens ansvar för skördeskador i

samband med naturkatastrofer. Med anledning

av detta har det inom Regeringskansliet

tagits fram en promemoria som nu

remissbehandlas. Utgångspunkten är dock

olycklig eftersom man tycks förbise det

faktum att jordbruket inte är vilken

industri som helst, utan fyller flera

centrala funktioner. En orsak till att inga

utbetalningar gjorts sedan 1994 är enligt

motionärerna sannolikt att det saknas ett

anslag för ersättning till skördeskador

(yrkande 9). Motionärerna föreslår därför

att ett nytt anslag inrättas, Ersättning vid

skördeskador, och föreslår att 15 000 000 kr

tilldelas anslaget (yrkande 48 delvis).

Utskottets ställningstagande

Med anledning av regeringens

resultatredovisning m.m. vill utskottet

anföra följande:

Som regeringen påpekar ger de olika

indikatorerna för att mäta en hållbar

livsmedelsproduktion en splittrad bild av

utvecklingen för det svenska jordbruket.

Utskottet konstaterar att utvecklingen

jämfört med år 2001 är relativt stabil.

Strukturomvandlingen har resulterat i färre

men större jordbruksföretag. De indikatorer

som visar på en positiv utveckling för det

svenska jordbruket är bl.a. den ökade

produktionsvolymen och högre arrende- och

markpriser. Som regeringen påpekar har

däremot produktionsvärdet sjunkit på grund

av lägre priser. Ökade markpriser gör att

konkurrenskraften kan försvagas på grund av

ökad kapitalisering samt gör det svårare att

starta nya jordbruk. Samtidigt visar ökade

markpriser att många jordbrukare utifrån

lönsamhetskalkyler och framtida

förväntningar anser att det är skäligt att

investera. Som regeringen anför kan

emellertid den låga räntenivån tillsammans

med gällande stödnivå vara en förklaring

till ökade markpriser eftersom

investeringskostnaden kan förbli densamma

trots högre markpriser. De ökade

markpriserna skulle därmed inte vara ett

tecken på ökad förväntad lönsamhet.

Regeringens redovisning uppvisar skilda

trender i utnyttjandet av olika kvotgrupper.

En hög utnyttjandegrad av

produktionskvoterna kan enligt regeringen

ses som en indikator på lönsamheten inom det

svenska jordbruket. Utskottet instämmer

häri. Kvotutnyttjandet har varit och är

relativt högt. Emellertid har utnyttjandet

av mjölkkvoten minskat. Detta indikerar en

lägre lönsamhet för företag med mjölkkor.

Följaktligen har företagen med mjölkkor

minskat, liksom antalet mjölkkor. Regeringen

pekar emellertid på att en ytterligare orsak

till det lägre utnyttjandet av mjölkkvoten

är minskad medelavkastning per ko eftersom

kvaliteten på vallfoder år 2002 var dålig.

Utskottet anser i likhet med regeringen

att beslutet i EU:s ministerråd för jordbruk

i juni 2003 om reformen av den gemensamma

jordbrukspolitiken innebär ett framsteg för

att uppnå en ekologiskt, ekonomiskt och

socialt hållbar livsmedelsproduktion. Som

regeringen påpekar innebär beslutet två

principiellt viktiga förändringar av den

gemensamma jordbrukspolitiken. Den ena

förändringen innebär att de nuvarande

direktstöden till jordbrukaren till

betydande del omvandlas till inkomststöd som

utgår till jordbrukaren oberoende av

produktionens inriktning eller omfattning.

Enda villkoret är att marken hävdas samt att

lagstadgade verksamhetskrav på folkhälso-,

djurhälso-, växt-, miljö- och

djurskyddsområdena uppfylls. Beslutet ligger

i linje med den svenska

förhandlingspositionen. Den andra

principiellt viktiga förändringen är att

medlemsländerna ges stort inflytande över

hur jordbrukspolitiken skall utformas i det

egna landet. Medlemsländerna kan således

välja om hela stödet skall utgå till

jordbrukaren frikopplat från produktionen

eller om, för en eller flera sektorer, en

del av stödet skall villkoras med att en

produktion upprätthålls. Utskottet instämmer

i regeringens uppfattning att det var en

framgång för Sverige att medlemsländerna kan

välja att avsätta upp till 10 % av de nya

inkomststöden för att skydda och förbättra

miljön.

Det är som regeringen framhåller viktigt

att den svenska fiskerikontrollen håller hög

nivå och kan utvecklas i takt med

gemenskapens ökade krav. Den skall

utvärderas senast år 2004. Fiskbeståndens

tillstånd ställer allt större krav på

kontrollmyndigheternas förmåga att

genomdriva såväl den nationella som den

gemensamma fiskeripolitiken.

Kontrollsystemet måste därför som regeringen

anför utvecklas ytterligare för att

förhindra överträdelser av

fiskeriföreskrifter. Mot den bakgrunden

anser regeringen att det är angeläget att

fortsatta ansträngningar görs för att uppnå

målen i alla delar. Utskottet instämmer häri

och konstaterar att under år 2002 särskilda

insatser också har gjorts för att utveckla

informationsutbytet mellan Kustbevakningen

och Fiskeriverket. Det är enligt utskottets

uppfattning viktigt att denna

myndighetssamverkan fördjupas ytterligare,

vilket regeringen också påpekar. Detta

förutsätter ett fortsatt kontinuerligt

utvecklingsarbete för informationsutbytet

mellan myndigheterna.

Regeringen framhåller att strukturstödet

haft en stor betydelse för att kunna

genomföra erforderliga strukturanpassningar

avseende fiskeansträngningen, dvs. skrotning

av fartyg. De riktade skrotningskampanjer

som genomförts visar att genom styrning

positiva effekter kan uppnås. Fiskeriverket

har på detta sätt kunnat styra vilka fartyg

som företrädesvis bör skrotas. Under år 2003

skall en halvtidsutvärdering göras av

programmen där de kvalitativa och

kvantitativa indikatorerna följs upp. Som

regeringen påpekar kan resultatet av

utvärderingen leda till att vissa

förändringar av programmen genomförs under

år 2004.

När det gäller livsmedelskontrollen

konstaterar utskottet att stora förändringar

gjorts och fortfarande håller på att göras

av den gemensamma EG-lagstiftningen. Detta

kommer att ställa stora krav framöver på

fort- och vidareutbildning av inspektörer.

Som regeringen påpekar träder år 2005 ett

antal nya bestämmelser i kraft i och med att

den allmänna livsmedelslagens delar, riktade

till enskilda, då börjar gälla.

När det därefter gäller förslaget i motion

2003/04:MJ399 (kd) vill utskottet hänvisa

till vad utskottet anförde i samband med

behandlingen av regeringens

budgetproposition för år 2002 i vilken

regeringen föreslog att samma regler skall

gälla för statens ansvar för skördeskador

vid odlingar av trädgårdsgrödor och

jordbruksgrödor. Utskottet ansåg i likhet

med regeringen att staten även

fortsättningsvis bör ha ett övergripande

ansvar för skördebortfall till följd av

naturkatastrofliknande händelser, och att

ansvaret bör vara detsamma vid

skördebortfall såväl i odlingar av

trädgårdsgrödor som jordbruksgrödor.

Emellertid ansåg utskottet att det förelåg

en viss osäkerhet om avgränsningen av det

statliga ansvaret för skördebortfall till

följd av naturkatastrofliknande händelser

och att det från flera synpunkter vore

värdefullt om närmare klarhet kunde vinnas

om omfattningen av det statliga ansvaret

härför. Utskottet föreslog därför att

regeringen närmare borde se över frågan om

omfattningen av statens ansvar för

skördebortfall till följd av

naturkatastrofer. Riksdagen beslutade att ge

regeringen till känna vad utskottet anfört

(prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:MJU2 s. 30

f., rskr. 2001/02:106, 107). Utskottet anser

mot denna bakgrund att regeringens

redovisning av frågan bör avvaktas innan

riksdagen vidtar några åtgärder med

anledning av motionen. Det i motionen

framförda yrkandet om ytterligare utgifter

på nytt anslag ryms för övrigt inte inom den

av riksdagen fastställda ramen. Utskottet

avstyrker motionen i berörd del.

43:1 Statens jordbruksverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker motionsyrkanden

om annan medelstilldelning (m, fp, kd,

c). Utskottet tillstyrker även

regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget belastas med Statens jordbruksverks

förvaltningskostnader, länsstyrelsernas

kostnader för à jourföring av

blockdatabasen, Tullverkets särkostnader för

exportbidragskontroller m.m.

Jordbruksverkets mål inom politikområdet

Livsmedelspolitik är att verka för en

konkurrenskraftig miljö- och

djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till

nytta för konsumenterna. Jordbruksverket

skall medverka till en korrekt tillämpning

av EU:s regelverk så att finansiella

korrigeringar undviks. Jordbruksverket är

fondkoordinator för EU-stöden och det enda

ackrediterade utbetalningsstället för EU-

stöden som finansieras av EU:s

jordbruksfonds garantisektion.

Jordbruksverket bistår regeringen och

medverkar i EU-arbetet och internationellt

arbete inom jordbruksområdet.

Tack vare rationaliseringar har

Jordbruksverkets kostnader varit relativt

konstanta de senaste åren. Reformen av den

gemensamma jordbrukspolitiken innebär

emellertid förändringar för Jordbruksverket

på grund av utveckling av nya IT-system,

informationsinsatser, nya administrativa

rutiner m.m. EU:s medlemsstater har genom

reformen fått valmöjligheter som resulterar

i olika administrativa konsekvenser. De

olika alternativen kommer att utvärderas de

närmsta månaderna. Det är dock klart att

oavsett vilken variant som blir aktuell i

Sverige kommer Jordbruksverket och

länsstyrelserna att behöva vidta vissa

åtgärder redan år 2004. Enligt det underlag

som nu finns kan dessa åtgärder komma att

resultera i ökade kostnader under en

övergångsperiod. I samband med bildandet av

Djurskyddsmyndigheten den 1 januari 2004

kommer en viss del av verksamheten vid

Jordbruksverket att föras över till den nya

myndigheten. Verkets anslag bör därför

minskas med 8,4 miljoner kronor. Dessa medel

förs fr.o.m. år 2004 över till anslaget 42:6

Djurskyddsmyndigheten.

Eftersom utbetalningarna av EU-stöd

ersätts i efterskott från EU-budgeten

uppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket.

Regeringen föreslår därför en kredit om

5 650 000 000 kr år 2004.

Regeringen föreslår en anslagstilldelning

för år 2004 om 299 991 000 kr.

Motionerna

Enligt 2003/04:MJ449 (m) yrkande 1 behövs

inte Djurskyddsmyndigheten. I konsekvens

härmed tillför motionärerna Jordbruksverket

ytterligare 18 400 000 kr för ändamål som

regeringen anslår till

Djurskyddsmyndigheten. Förslaget att stärka

djurskyddet genom att tilldela

Jordbruksverket mer resurser i stället för

en fortsatt organisation av den nya

Djurskyddsmyndigheten framställs också i

motion 2003/04:MJ473 (c). Motionärerna anför

att anslaget till den nya

Djurskyddsmyndigheten skulle betyda mycket

för Jordbruksverket och dess

utvecklingspotential inom djurskyddsområdet.

Genom ökade resurser ges en tydligare roll

åt de lokala djurskyddsinspektörerna

(yrkande 10). I enlighet härmed föreslår

Centerpartiet i motion 2003/04:MJ470 (c)

delvis ytterligare 10 000 000 kr på

anslaget. Däremot anser Folkpartiet i motion

2003/04:MJ431 (fp) att Jordbruksverket bör

omvandlas till en mindre enhet med fokus på

en bred landsbygdsutveckling (yrkande 1).

Motionärerna föreslår en medelstilldelning

60 000 000 kr lägre än regeringens (yrkande

22 delvis). Yrkandet upprepas i motion

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis. Enligt

motion 2003/04:MJ399 (kd) har

Jordbruksverket möjligheter att

rationalisera och minska sin byråkrati genom

olika effektiviseringar, exempelvis genom

enkla clearingsystem (yrkande 19). I

konsekvens härmed föreslår Kristdemokraterna

att anslaget sänks med 20 000 000 kr

(yrkande 48 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla Jordbruksverkets

viktiga roll som central

förvaltningsmyndighet på det jordbruks- och

livsmedelspolitiska området. Jordbruksverket

har ett samlat sektorsansvar för jordbruks-

och trädgårdsnäring, rennäring samt är

chefsmyndighet för landets

distriktsveterinärer och ansvarig myndighet

för livsmedelsberedskapen inom

totalförsvarets civila del. Verksamheten är

i hög grad inriktad på tillämpning av EG:s

regleringar och stödsystem. Jordbruksverket

skall arbeta för ett rikt och varierat

odlingslandskap med biologisk mångfald och

verka för att miljöbelastningen från

jordbruket blir så liten som möjligt. Som

regeringen påpekar har verkets kostnader

varit relativt konstanta de senaste åren.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning

att reformen av den gemensamma

jordbrukspolitiken kommer att innebära

förändringar för verket på grund av

utveckling av bl.a. nya IT-system,

informationsinsatser och nya administrativa

rutiner. Som regeringen redovisar kan detta

medföra ökade kostnader under en

övergångsperiod. När det gäller

Djurskyddsmyndigheten vill utskottet påpeka

att regeringen i proposition 2001/02:189 En

ny djurskyddsmyndighet redovisade

bedömningen att en ny djurskyddsmyndighet

bör inrättas för att stärka djurskyddet. Den

nya myndigheten ges ett övergripande ansvar

för djurskyddet. En organisationskommitté

har tillsatts som kommer att lämna förslag

om vilka praktiska åtgärder som behöver

vidtas vid bildandet av den nya myndigheten.

Utskottet har tidigare instämt i de

bedömningar regeringen gjort om riktigheten

av att inrätta en sådan myndighet (se bet.

2002/03:MJU5).

Det anförda innebär att utskottet vill

ansluta sig till regeringens bedömning av

medelsbehovet under anslaget och tillstyrker

därför detta och regeringens övriga förslag.

De motionsyrkanden som framförs om

besparingar på anslaget grundas inte på

någon mer ingående eller sakligt motiverad

analys av vilka verksamheter och uppgifter

som skall reduceras med verkan redan under

budgetåret 2004. Utskottet avstyrker med

hänvisning härtill motionerna 2003/04:MJ399

(kd) yrkandena 19 och 48 delvis,

2003/04:MJ431 (fp) yrkandena 1 och 22

delvis, 2003/04:MJ449 (m) yrkande 1,

2003/04:MJ470 (c) delvis, 2003/04:MJ473 (c)

yrkande 10 samt 2003/04:Fi240 (fp) yrkande

26 delvis.

43:2 Statens utsädeskontroll,

43:3 Statens växtsortnämnd och

43:4 Bekämpande av

växtsjukdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslagen 43:2-43:4.

43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker fyra

motionsyrkanden (m, c) om ändrade

utbetalningstillfällen för vissa EU-

stöd. Utskottet tillstyrker dessutom

regeringens föreslagna bemyndigande.

Propositionen

Från anslaget utbetalas direktbidrag i form

av arealersättning, djurbidrag och

kompletterande kompensationsstöd när

valutaförändringar leder till lägre

stödbelopp i nationell valuta samt bidrag

från EU för bekämpande av djursjukdomar.

Anslaget är obligatoriskt för alla

medlemsstater inom EU och finansieras helt

från EU-budgeten. Arealersättning lämnas för

odling av spannmål, oljeväxter, baljväxter,

oljelin, gräsensilage och areal uttagen ur

produktion. Vidare finns arealbaserade

ersättningssystem för bl.a. spånadslin,

vicker m.m. Ett villkor för ersättning är

att åkermark tas ur livsmedels- eller

foderproduktion. Sedan år 1999 gäller att 10

% skulle tas ur produktion. Det totala

bidraget är begränsat till en maximiareal,

kallad basareal. För svenskt vidkommande

uppgår basarealen till drygt 1,73 miljoner

hektar. År 2002 var det genomsnittliga

arealstödet 2 312 kr per hektar.

Utöver bidragen per djur betalas

extensifieringsbidrag ut till producenter av

handjur och am- och dikor om djurtätheten är

högst 1,4 djurenheter per hektar.

Extensifieringsbidraget uppgår till 100

euro/bidrag. År 2002 beviljades ca 327 000

extensifieringsbidrag, dvs. ca 308,6

miljoner kronor. Sverige har dessutom

tilldelats en summa pengar, ett s.k.

nationellt kuvert, som skall fördelas efter

medlemsstatens eget val. Det har beslutats

att detta belopp som uppgår till 9,2

miljoner euro (ca 8,7 miljoner kronor),

skall lämnas som ett tilläggsbelopp till

slaktbidraget.

Med hänsyn till beräknade ekonomiska

åtaganden föreslås riksdagen bemyndiga

regeringen att under år 2004 avseende

ramanslaget 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m. godkänna stöd som innebär

utgifter på högst 5 029 000 000 kr under år

2005.

Regeringen föreslår en anslagstilldelning

för år 2004 om 5 407 000 000 kr.

Motionerna

I ett flertal motioner framförs krav på

ändrade rutiner för utbetalningar av

arealstöd m.m. Lantbrukarna bör enligt

motion 2003/04:MJ319 (m) yrkande 1 kunna

lita på att utbetalningen ligger fast mellan

olika år. Återflödet av EU-medel till

Sverige bör vara så snabbt som möjligt.

Utbetalningarna bör enligt motionärerna ske

i slutet av november månad som var fallet år

1999. I motion 2003/04:MJ285 (c) yrkande 4

anförs att utbetalningen av

arealersättningarna inte har ändrats utan

sker för år 2003 i januari 2004.

Motionärerna anser inte detta vara bra för

bondens årsresultat samtidigt som det inte

ger några bra tillväxtsignaler.

Utbetalningen av arealersättningen bör

därför ändras från januari 2004 till

december 2003. Enligt motionerna

2003/04:MJ406 (c) yrkande 2 och

2003/04:MJ473 (c) yrkande 5 bör arealstöd

m.m. utbetalas senast den 30 november för

stödåret. Motionärerna påpekar att

tidpunkten för utbetalningar har ändrats

nästan varje år. Detta innebär att

mottagaren av stöden får en näst intill

ohållbar situation för planeringen. I motion

2003/04:MJ319 (m) yrkande 2 föreslås i syfte

att motverka eventuella kursförändringar vid

utbetalningar av arealersättningar och för

att kunna underlätta lån i euro att

lantbruket ges valfrihet att få ut

stödbeloppen i euro eller kronor.

Utskottets ställningstagande

Arealersättning lämnas för odling av vissa

grödor och för jordbruksmark tagen ur

livsmedels- och foderproduktion, s.k.

uttagen areal. Arealersättning syftar till

att kompensera jordbrukare för sänkta priser

och finansieras helt av EU. Arealersättning

kan sökas av alla jordbrukare som odlar

vissa ersättningsberättigande grödor och

lämnas i hela landet med undantag för

oljeväxter och oljelin. För dessa grödor

lämnas ingen ersättning i norra Sverige.

Uttagen areal kan trädas eller odlas med

industri- eller energigrödor. Jordbrukare

som söker ersättning för areal som

överstiger ett visst antal hektar är

skyldiga att ta mark ur produktion, s.k.

uttagsplikt. Djurbidragen är kvoterade och

lämnas såsom regeringen anför i form av

tackbidrag, am- och dikobidrag,

handjursbidrag för tjurar och stutar samt

slaktbidrag för tjurar, stutar, kor, kvigor

och kalvar som slaktas. Producenter som får

am- och dikobidrag eller handjursbidrag kan

få ett extra bidrag, s.k.

extensifieringsbidrag, om djurtätheten på

företaget är låg.

I samband med betänkandet över regeringens

budgetproposition för år 2003 (bet.

2002/03:MJU2 s. 34) instämde utskottet i vad

som framfördes i olika motioner om vikten av

att de olika EU-stöden betalas ut så tidigt

som möjligt under året. Utskottet ansåg det

dessutom viktigt att de lantbrukare som

uppbär arealersättning eller djurbidrag m.m.

kan förutse utbetalningstillfällena för att

på så vis närmare kunna planera sin

verksamhet. Bestämmelserna inom EU som

reglerar utbetalningsperioden för

arealersättningar anger att i princip hela

utbetalningen skall ske under perioden 16

november-31 januari för att full täckning

skall medges av EU. Utbetalningen av

djurbidrag för am- och dikor, handjur av

nötkreatur, tackor samt slaktbidrag sker vid

två tillfällen. I december betalas ett

förskott av bidraget ut på grundval av

uppgifterna från de tre senaste kvartalen

under bidragsåret, vilket är detsamma som

kalenderåret. Slutbetalning av dessa bidrag

och extensifieringsbidraget utbetalas i

april året därpå. Enligt EU-reglerna skall i

princip alla dessa bidrag vara utbetalda

före juni månad för att Sverige skall

erhålla full täckning. Utskottet vill i

likhet med vad utskottet tidigare anfört

framhålla att med dessa bestämmelser och den

praxis för utbetalning av de olika stöden

som finns anser utskottet att lantbrukarnas

behov av fasta rutiner för utbetalningarna

bör kunna tillgodoses. Mot bakgrund härav

anser utskottet att motionerna 2003/04:MJ319

(m) yrkande 1, 2003/03:MJ406 (c) yrkande 2

och 2003/03:MJ473 (c) yrkande 5 inte bör

föranleda något riksdagsuttalande. När det

gäller motion 2003/04:MJ285 (c) yrkande 4

vill utskottet därutöver framhålla att den

av riksdagen beslutade ramen för

utgiftsområdet för år 2003 inte medger

utbetalning av stöden redan innevarande år.

Utskottet avstyrker även detta

motionsyrkande.

När det därefter gäller kravet i motion

2003/04:MJ319 (m) yrkande 2 om utbetalning

av stöd i euro vill utskottet anföra

följande. Alla EU-finansierade stöd sätts

numera i euro. Tidigare var stödmottagare

skyddade mot ofördelaktiga svängningar i

valutakurser eftersom stöden omräknades

enligt en administrativ valutakurs. Sedan år

1999 räknas stöden om med hjälp av

marknadskurser för de länder som inte

använder euron som valuta. Det agromonetära

systemet gav under en övergångsperiod

möjligheter till kompensation vid

valutaförluster, men avskaffades fr.o.m. den

1 januari 2002. Det finns således numera

inget skydd mot valutaosäkerhet. Samtidigt

som marknadskurserna infördes introducerades

möjligheten enligt Rådets förordning (EG) nr

2799/98, för de länder som inte använder

euron som valuta, att ändå betala ut stöden

i euro. Sverige kan alltså välja mellan att

betala ut stöden i svenska kronor eller att

erbjuda möjligheten att få stöden utbetalade

i euro. År 2001 tillsatte regeringen en

utredning som året därpå presenterade sitt

resultat i betänkandet Euro till jordbruket

- spekulation eller säkerhet? (SOU 2002:36).

Utredningen gör en samhällsekonomisk

bedömning av att erbjuda möjligheten att

erhålla stöden i euro. Med anledning av den

överenskommelse som EU:s jordbruksministrar

träffade år 2003 om en reform av

jordbrukspolitiken har jordbruksministern

tillsatt en parlamentarisk kontaktgrupp

bestående förutom av representanter från

Regeringskansliet också av ledamöter från

miljö- och jordbruskutskottet.

Kontaktgruppen har i uppdrag bl.a. att

analysera konsekvenserna av att införa

utbetalning av stöd i euro, varvid

utredningens betänkande skall utgöra en

utgångspunkt. Arbetet skall vara klart

senast den 15 januari 2004. Utskottet anser

att riksdagen bör avvakta resultatet av

detta arbete och avstyrker därför motionen.

43:6 Intervention och exportbidrag

för jordbruksprodukter och

43:7 Räntekostnader för

förskotterade

arealersättningar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslagen 43:6 och 43:7. Vidare

tillstyrker utskottet det bemyndigande

under anslag 43:6 som regeringen

föreslår.

43:8 Fiskeriverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker därmed

motionsyrkanden (fp, kd) om annan

medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras för Fiskeriverkets

förvaltningskostnader. Fiskeriverket skall

medverka i Sveriges strävan att inom den

gemensamma fiskeripolitiken uppnå ett

ekologiskt och ekonomiskt hållbart fiske och

medverka till att miljökvalitetsmålen

uppnås, skapa förutsättningar för ett

ekologiskt hållbart och miljöanpassat fiske

och vattenbruk samt följa, utvärdera och

hålla regeringen informerad om

fiskresursernas tillstånd och utvecklingen

inom fiskerinäringen. Vidare skall

Fiskeriverket bidra till en livskraftig och

miljöanpassad livsmedelsproduktion till

nytta för konsumenterna, medverka till att

öka allmänhetens fiskemöjligheter samt

främja och bedriva forskning och

utvecklingsverksamhet inom fiskets område.

Verket skall även medverka i genomförandet

av politiken för regional utveckling, bistå

regeringen och medverka i arbetet med

internationella fiskefrågor och

förhandlingar samt ha det övergripande

ansvaret för fiskerikontrollen.

Regeringen föreslår en anslagstilldelning

om 111 814 000 kr för år 2004.

Motionerna

I motionerna 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22

delvis och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26

delvis föreslår Folkpartiet att anslaget

ökas med 5 000 000 kr jämfört med

regeringens förslag. Kristdemokraterna anför

i motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48

delvis att Fiskeriverket har erhållit ökade

anslag under senare år men att partiet

föreslår en besparing för år 2004 med

5 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen redovisar har Fiskeriverket

som central myndighet för såväl förvaltning

av fiskeresurserna som för främjandet av en

livskraftig fiskenäring en stor betydelse

för en ansvarsfull hushållning med

fisktillgångarna. Fiskeriverket främjar

forskning och bedriver utvecklingsverksamhet

på fiskeområdet. En viktig del i

verksamheten utgörs av deltagande i EU-

arbetet och arbetet med andra

internationella fiskefrågor. Utskottet

ansluter sig till regeringens bedömning av

medelsbehovet och vill påpeka att de krav på

besparing som framställs i motionerna

2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis,

2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 och

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis inte

grundar sig på några ingående analyser av

den närmare prioriteringen i verksamheten

redan från år 2004. Därmed avstyrker

utskottet motionerna.

43:9 Strukturstöd till fisket

m.m., 43:10 Från EG-budgeten

finansierade strukturstöd till

fisket m.m. och 43:11

Fiskevård

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslagen 43:9-43:11.

43:12 Livsmedelsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om storleken på anslaget och

avstyrker fyra motionsförslag (fp, kd,

c) om att tillföra Livsmedelsverket

ytterligare medel.

Propositionen

Anslaget disponeras för Livsmedelsverkets

förvaltningskostnader. Livsmedelsverket

skall som central förvaltningsmyndighet för

livsmedelsfrågor i konsumenternas intresse

arbeta aktivt för säkra livsmedel av hög

kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen

och bra matvanor. Dess främsta uppgifter är

att utarbeta regler inom livsmedelsområdet,

utöva tillsyn enligt livsmedelslagen

(1971:511) samt leda och samordna

livsmedelstillsynen, hålla regeringen

informerad om utvecklingen på

livsmedelsområdet, bistå regeringen i och

medverka i EU-arbetet och annat

internationellt arbete på livsmedelsområdet.

Vidare genomför verket utredningar och

praktiska vetenskapliga undersökningar om

livsmedel och matvanor samt utvecklar

metoder för livsmedelstillsynen, informerar

konsumenter och intressenter i

livsmedelskedjan om gällande regelverk och

om andra viktiga förhållanden på

livsmedelsområdet. I tillsynsverksamheten

ingår också

besiktningsveterinärorganisationen som utför

tillsyn i form av köttbesiktning vid

kontrollslakterier m.m.

Den treåriga satsningen med 2 miljoner

kronor per år perioden 2001-2003 på studier

om säkra ekologiska livsmedel och kost helt

eller delvis baserade på ekologiska

livsmedel bör fortsätta också efter år 2003.

Livsmedelsverket tilldelades engångsvis 10

miljoner kronor extra år 2003. Från och med

år 2004 bör verkets resurser ökas med 7

miljoner kronor. Anslagsökningen syftar

bl.a. till att initiera ett arbete för att

främja den småskaliga slakten och främja EU-

arbetet inom livsmedelsområdet,

livsmedelsdatabasen och den höga nivån på

verkets forsknings- och utvecklingsarbete.

Regeringen föreslår en anslagstilldelning

om 144 315 000 kr för år 2004.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motionerna

2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 delvis och

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis en

ytterligare medelstilldelning på anslaget

med 10 000 000 kr. Kristdemokraterna anför i

motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 35 att det

är angeläget att Livsmedelsverket

tillförsäkras nödvändiga medel för att kunna

garantera en god konsumentsäkerhet.

Centerpartiet anser i motion 2003:04:MJ473

(c) yrkande 8 att den kommunala

livsmedelstillsynen på många håll behöver

tilldelas mer resurser. Motionärerna anser

att även Livsmedelsverket bör få mer

resurser för stickprovskontroller. I

enlighet härmed föreslår Centerpartiet i

motion 2003/03:

MJ470 (c) delvis en anslagstilldelning om

10 000 000 kr utöver regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Livsmedelsverket är central

förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor.

Verkets främsta uppgifter är att utarbeta

regler inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn

enligt livsmedelslagen (1971:511) samt att

leda och samordna livsmedelstillsynen, hålla

regeringen informerad om utvecklingen på

livsmedelsområdet, bistå regeringen i och

medverka i EU-arbetet och annat

internationellt arbete på livsmedelsområdet.

Som regeringen påpekar tilldelades

Livsmedelsverket år 2003 ett extra anslag om

10 miljoner kronor genom beslut i riksdagen

med anledning av en motion (s, v, mp) med

förslag bl.a. härom. Utskottet som

tillstyrkte motionen underströk verkets

stora betydelse bl.a. i arbetet med säkra

livsmedel och den grundmurade trovärdighet

verket har inom detta område. Utskottet

välkomnar regeringens förslag att fr.o.m. år

2004 öka verkets resurser med 7 miljoner

kronor och konstaterar att anslagsökningen

syftar till att bl.a. främja den småskaliga

slakten, främja det fortsatta EU-arbetet

inom livsmedelsområdet samt förstärka det

viktiga forsknings- och utvecklingsarbetet.

Den medelstilldelning som regeringen

föreslår är enligt utskottets förmenande väl

avvägd. Den av riksdagen fastställda ramen

för utgiftsområdet medger för övrigt inte

någon ytterligare medelstilldelning.

Utskottet avstyrker därför de förslag i

motionerna 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 35,

2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 delvis,

2003/04:MJ470 (c) delvis, 2003/04:MJ473 (c)

yrkande 8 och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26

delvis.

43:13 Livsmedelsekonomiska

institutet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om anslagstilldelning under

anslaget. Två motionsförslag (m, c) om

besparingar på anslaget avstyrks

därmed.

Propositionen

Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska

institutet (SLI) för analyser och

utredningar inom det jordbruks- och

livsmedelspolitiska området. SLI:s arbete

syftar till att belysa frågor om bl.a. den

gemensamma jordbrukspolitikens effekter och

olika styrmedels effektivitet, landsbygdens

utveckling, strukturutvecklingen, miljön,

djurskyddet, konsumentintresset, den globala

livsmedelssituationen, handeln med livsmedel

och utvidgningen av EU. Analyserna skall

avse såväl nationella som internationella

aspekter.

De kommande åren kommer aktiviteten inom

SLI:s verksamhetsområde att vara mycket

omfattande. I juni 2003 beslutades om en

förhållandevis omfattande översyn av den

gemensamma jordbrukspolitiken. Beslutet

innebär att det på några områden lämnas till

medlemsstaterna att bestämma den nationella

tillämpningen, t.ex. med avseende på

användningen av de medel som förs över från

marknads- till miljö- och

landsbygdsåtgärder. Beslutet innefattade

också att lagförslag för olivolje-, tobaks-

och bomullssektorerna skall presenteras

under hösten 2004 samt för sockersektorn

under hösten 2003. Förhandlingarna om att

utvidga EU med nya medlemsländer kommer att

fortsätta under de kommande åren. Arbetet

med Agenda 2007-processen som omfattar en

översyn av flera politikområden samt

fastläggandet av EU-budgeten för åren

2007-2013 kommer att intensifieras och

förhandlingar påbörjas under de kommande

åren. WTO:s jordbruksförhandlingar kommer

att pågå och resultatet av dessa kan få stor

betydelse för den gemensamma

jordbrukspolitikens framtida utformning.

Under år 2004 kommer vidare arbetet med

livsmedelssäkerhetsrelaterade frågor att

fortsätta. Det fiskeripolitiska området

präglas av stora förändringar och röner stor

uppmärksamhet. Det är därför angeläget att

fiskeripolitikens effekter och olika

styrmedels effektivitet analyseras. SLI:s

analyser av dessa områden är viktiga

underlag för regeringens ställningstaganden.

Vidare är det också angeläget med analyser

av samhällsekonomiska konsekvenser inför

olika ställningstaganden gällande

livsmedelsområdet och det veterinära området

samt uppbyggnad av fiskeriekonomisk

kompetens. Det finns därför ett behov av att

dessa områden prioriteras. En kontinuitet

och permanent egen kompetens inom flera av

SLI:s centrala områden bör då bibehållas.

Under åren 2003 och 2004 får SLI 1 miljon

kronor per år från Fiskeriverket för

uppbyggnad av fiskeriekonomisk kompetens.

Regeringen föreslår en anslagstilldelning

för år 2004 om 8 851 000 kr.

Motionerna

Livsmedelsekonomiska institutet behövs inte

enligt motion 2003/04:MJ449 (m) yrkande 2

och i konsekvens härmed bör Jordbruksverket

tillföras de medel som nu avses anslås till

institutet. Motionärerna föreslår i enlighet

härmed att anslaget bör minskas med

4 426 000 kr jämfört med regeringens

förslag. Också i motion 2003/04:MJ470 (c)

delvis förespråkas att Livsmedelsekonomiska

institutet läggs ned. Motionärerna föreslår

att detta institut samordnas med anslag

43:14 Livsmedelsstatistik och föreslår en

medelstilldelning 6 000 000 kr under

regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Livsmedelsekonomiska institutet skall

tillgodose det ökade behovet av

utredningsverksamhet och analyser med

ekonomisk inriktning inom jordbruks- och

livsmedelsområdet. Målet med

Livsmedelsekonomiska institutets verksamhet

är att förse regeringen med långsiktigt,

analytiskt underlag inför beslut och

internationella förhandlingar om jordbruks-

och livsmedelsfrågor samt öka kunskapen om

dessa frågor bland allmänheten. Som

regeringen förutspår kommer aktiviteten inom

Livsmedelsekonomiska institutets

verksamhetsområde att vara mycket omfattande

framöver. Detta särskilt mot bakgrunden av

den omfattande översynen av den gemensamma

jordbrukspolitiken som innebär att det på

några områden lämnas till medlemsstaterna

att bestämma den nationella tillämpningen,

t.ex. med avseende på användningen av de

medel som förs över från marknads- till

miljö- och landsbygdsåtgärder. Därutöver

vill utskottet också nämna att det

fiskeripolitiska området präglas av stora

förändringar och röner stor uppmärksamhet.

Institutets analyser av alla de områden

regeringen nämner i propositionen kommer att

utgöra viktiga underlag för regeringens

ställningstaganden. En kontinuitet och

permanent egen kompetens inom flera av

institutets centrala områden bör därför som

regeringen påpekar bibehållas. Utskottet

ansluter sig mot bakgrund härav till

regeringens bedömning av medelsbehovet under

anslaget och tillstyrker regeringens

förslag. Därmed avstyrker utskottet

motionerna 2003/04:MJ449 (m) yrkande 2 och

2003/04:MJ470 (c) delvis.

43:14 Livsmedelsstatistik samt

43:15 Jordbruks- och

livsmedelsstatistik

finansierad från EG-budgeten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslagen 43:14 och 43:15.

43:16 Åtgärder inom

livsmedelsområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår om anslagstilldelning och

avstyrker därmed tre motionsyrkanden

(kd, c) om annan anslagstilldelning

Propositionen

Anslaget disponeras för att främja exporten

av svenska livsmedel. Medlen disponeras

under år 2004 av Sveriges exportråd för

verksamhet inom ramen för Food From Sweden.

Regeringen föreslår en anslagstilldelning om

5 000 000 kr för år 2004.

Motionerna

I takt med att svenska livsmedelsprodukter

blir kända i Europa ökar förutsättningarna

för export anförs det i motion 2003/04:MJ399

(kd). Det är därför angeläget att på olika

sätt göra dessa produkter kända. Sverige

måste likt andra EU-länder satsa ordentligt

med nationella medel för att stötta svensk

livsmedelsexport (yrkande 17). I enlighet

härmed föreslår motionärerna ytterligare

5 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag (yrkande 48 delvis). I motion

2003/03:MJ473 (c) föreslås en satsning på

exportfrämjande åtgärder av småskaligt

framställda livsmedel i syfte att stärka

livsmedelsföretagen och

livsmedelsproduktionen i Sverige (yrkande

4). I enlighet härmed föreslås i motion

2003/04:MJ470 (c) delvis att anslaget ökas

med 15 000 000 kr jämfört med regeringens

förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör ingen annan bedömning än

regeringen av det beräknade medelsbehovet på

anslaget. De i motionerna 2003/04:MJ399 (kd)

yrkandena 17 och 48 delvis, 2003/04:MJ470

(c) delvis samt 2003/04:MJ473 (c) yrkande 4

framförda yrkandena om en höjning av

anslaget ryms inte inom den av riksdagen

fastställda ramen för utgiftsområdet.

Utskottet avstyrker motionerna i berörda

delar.

43:17 Bidrag till vissa

internationella organisationer

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslag 43:17.

Landsbygdspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag

(kd) om att inrätta nya anslag: Stöd

till avbytartjänst och Kompensation

för växthusnäringens skatt på bränsle.

Propositionen

Omfattning m.m.

Politikområdet omfattar verksamhet för en hållbar

utveckling av landsbygden. Åtgärderna är i

stor utsträckning riktade till

lantbruksföretag men också till andra

företag på landsbygden. Avgränsningen följer

i huvudsak rådets förordning (EG) nr

1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från

Europeiska utvecklings- och garantifonden

för jordbruk (EUGFJ) till utveckling av

landsbygden samt åtgärder som syftar till

att underlätta genomförandet av denna.

Politikområdet omfattar också försöks- och

utvecklingsverksamhet inom ramen för de

skilda nationella handlingsprogrammen för

jordbrukets miljöpåverkan. Politikområdet

omfattar verksamhet vid Jordbruksverket och

länsstyrelserna. I regeringens skrivelse

Landsbygdspolitik - resultatredovisning

(skr. 2002/03:111) ges en fördjupad

redovisning av politikområdets omfattning,

mål, inriktning, insatser och uppnådda

resultat.

Målet är en ekologiskt, ekonomiskt och

socialt hållbar utveckling av landsbygden.

Målet omfattar en hållbar

livsmedelsproduktion, sysselsättning på

landsbygden, hänsyn till regionala

förutsättningar och uthållig tillväxt.

Vidare skall jordbrukets natur- och

kulturvärden värnas samt jordbrukets

negativa miljöpåverkan minimeras i syfte att

bidra till att de nationella

miljökvalitetsmålen uppnås inom en

generation.

Riksrevisionsverket har inte haft några

invändningar i revisionsberättelsen för år

2002 avseende Jordbruksverkets och

länsstyrelsernas verksamhet inom ramen för

politikområdet.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom politikområdet

Landsbygdspolitik är följande (i miljoner

kronor och i löpande priser):

------------------------------------------------------

Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

------------------------------------------------------

2002 20031 2003 2004 2005 2006

------------------------------------------------------

4 203 4 032 3 939 4 049 4 081 3 878

------------------------------------------------------

1Inklusive av riksdagen redan beslutade

anslag på tilläggsbudget och förslag på

tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för år 2004.

Motionen

I motion 2003/04:MJ399 (kd)

uppmärksammas avbytarverksamheten. I

ett samhälle som strävar efter

välfärd för alla är det enligt

Kristdemokraterna rimligt att också

bönder skall kunna vara lediga från

sitt arbete utan att drabbas alltför

hårt ekonomiskt. Eftersom olika

system för avbytartjänst nu växer

fram i landet är det lämpligt att det

statliga stödet går direkt till den

som använder sig av avbytare och att

man får ersättning för uttagen ledig

tid med ett maximum som kan höjas i

takt med att avbytarstödet byggs ut

(yrkande 16). På nytt anslag,

Avbytartjänst, föreslår motionärerna

en medelstilldelning om 20 000 000 kr

(yrkande 48 delvis). Motionärerna

anför vidare att det i ett flertal

statliga utredningar har slagits fast

att växthusodlingen är en mycket

energiintensiv näringsgren som är

utsatt för stark internationell

konkurrens. Det nuvarande

energibeskattningssystemet dränerar

enligt motionärerna växthusföretagen

på viktigt kapital som bättre behövs

för att stärka lönsamheten och öka

förutsättningarna att vidta

energibesparande och

energieffektiviserande investeringar.

För att kompensera för

växthusnäringens skatt på bränsle

föreslås ett nytt anslag,

Kompensation för växthusnäringens

skatt på bränsle, och en

medelstilldelning om 20 000 000 kr

(yrkande 48 delvis).

Utskottets ställningstagande

Regeringens resultatredovisning över

Landsbygdspolitiken redovisas i

betänkandet i avsnittet

Landsbygdspolitik -

resultatredovisning. I anslutning

härtill redovisar också utskottet

sina bedömningar härav.

Den 19 november 2003 fastställde

riksdagen ramen för utgiftsområdet

för budgetåret 2004 till 14 278 732

kr. Ungefär 60 % av utgifterna

finansieras från EU-budgeten.

Merparten av EU-stödet avser

obligatoriska åtgärder. Det

förekommer dock delfinansierade stöd

och ersättningar som förutsätter

nationell medfinansiering. Till dessa

hör bl.a. det nya

landsbygdsprogrammet. Utgifterna inom

utgiftsområdet styrs till stor del av

EG:s regelverk och kan påverkas

endast genom förändringar av den

gemensamma jordbrukspolitiken och den

gemensamma fiskepolitiken. Mot

bakgrund härav och då de i motion

2003/04:MJ399 (kd) yrkandena 16 och

48 delvis framställda kraven på

ytterligare utgifter på det nya

anslaget inte ryms inom den av

riksdagen fastställda ramen avstyrks

motionen i berörda delar.

44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och

struktur samt 44:2 Från

EG-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslagen. Samtidigt avstyrker

utskottet förslag om annan

tilldelning m.m. (kd, c).

Utskottet tillstyrker dessutom

regeringens förslag till

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur

används för att finansiera

strukturstöd och miljöersättningar

med anknytning till jordbruket.

Miljöersättningar riktade mot

jordbruket, stöd till mindre gynnade

områden, kompetensutveckling,

startstöd till yngre jordbrukare,

stöd till investeringar i

jordbruksföretag, stöd till

bearbetning och saluföring av

jordbruksprodukter samt åtgärder för

landsbygdens utveckling finansieras

under anslaget. Åtgärderna återfinns

inom ramen för Sveriges miljö- och

landsbygdsprogram och Sveriges två

Mål 1-program. Från anslaget

utbetalas även ersättningar för

löpande åtaganden från den tidigare

programperioden. Under anslaget

finansieras det nationella stödet

till jordbruket i norra Sverige.

Anslaget används även för att

finansiera ett nationellt

anläggningsstöd för plantering av

energiskog i enlighet med rådets

förordning (EEG) nr 1251/99 om

upprättande av ett stödsystem för

vissa jordbruksgrödor.

Huvuddelen av åtgärderna som

finansieras under anslaget är

ersättningsformer som bygger på

fleråriga förpliktelser om

utbetalningar. Detta innebär att

staten åtar sig framtida ekonomiska

förpliktelser som inte ryms inom

ramen för de av riksdagen årligen

anvisade anslagsmedlen. Regeringen

föreslår därför att regeringen

bemyndigas att under år 2004, i fråga

om ramanslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur,

besluta om bidrag som inklusive

tidigare åtaganden medför utgifter på

högst 1 125 000 000 kr år 2005, högst

485 000 000 kr år 2006, högst

115 000 000 kr år 2007, högst

45 000 000 kr år 2008 och högst

30 000 000 kr därefter.

Under anslaget har anvisats medel

för de av Sverige tillämpade miljö-

och strukturstöden med anknytning

till jordbruket samt för det

nationella stödet till jordbruket i

norra Sverige. Regeringens avsikt är

att följa de planer som finns för

programmen i syfte att nå de mål som

formulerats. Anslaget för år 2004

minskas med 14 miljoner kronor

jämfört med det i budgetpropositionen

för år 2003 beräknade anslaget för

att medverka till ett lägre

utgiftstryck på statsbudgeten under

år 2004. Minskningen av anslaget

kommer att innebära lägre utgifter

för åtgärder inom ramen för miljö-

och landsbygdsprogrammet under år

2004.

Regeringen föreslår en

anslagstilldelning om 2 209 000 000

kr för år 2004.

Huvuddelen av åtgärderna som

finansieras under anslaget 44:2 Från

EG-budgeten finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur är

ersättningsformer som bygger på

fleråriga förpliktelser om

utbetalningar. Detsamma gäller

åtgärder inom ramen för

strukturfondsprogrammen i Mål 1 och

gemenskapsinitiativet Leader+. Detta

innebär att staten åtar sig framtida

ekonomiska förpliktelser som inte

ryms inom ramen för de av riksdagen

årligen anvisade anslagsmedlen.

Regeringen föreslår därför att

regeringen bemyndigas att under år

2004, i fråga om ramanslaget 44:2

Från EG-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur, besluta om bidrag som

inklusive tidigare åtaganden medför

utgifter på högst 1 260 000 000 kr år

2005, högst 510 000 000 kr år 2006,

högst 150 000 000 kr år 2007, högst

60 000 000 kr år 2008 och högst

20 000 000 kr därefter.

Regeringen föreslår en

anslagstilldelning om 1 557 951 000

kr för år 2004.

Motionerna

Det konventionella jordbruket har

mycket god kvalitet både beträffande

produkter och produktionsmetoder

anförs det i motion 2003/04:MJ399

(kd). Om man vill höja

miljöambitionen inom hela

jordbruksnäringen är det enligt

Kristdemokraterna anmärkningsvärt att

Rekostödet avvecklats. I stället för

kortsiktiga stöd vill partiet

initiera en långsiktig satsning på

miljöanpassat jordbruk där både

konventionellt jordbruk med Rekostöd

och ekologiskt jordbruk kan samspela

(yrkande 8). I enlighet härmed

föreslår motionärerna en

medelstilldelning som överstiger

regeringens med 70 000 000 kr

(yrkande 48 delvis). Vidare anför

Kristdemokraterna att

Norrlandsjordbruket har extra

kostnader som man i övriga Sverige

inte har. Produktionen i norra

Sverige minskar, vilket tyder på att

lönsamheten är sämre än på andra

håll. En höjd transportersättning

skulle sannolikt leda till ökad

stabilitet och framtidstro.

Införandet av kadaverinsamlingen i

norra Sverige har medfört att

jordbruket i norr drabbats av högre

kostnader än vad man har i södra

Sverige (yrkande 10). Partiet

föreslår därför att anslaget tillförs

10 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslår (yrkande 48 delvis).

I motion 2003/04:MJ473 (c) yrkande

2 föreslås att man bör tillföra

nationella budgetmedel för att mildra

utfallet av det klena

förhandlingsresultatet gällande

landsbygdsförordningen och

miljöstödsprogrammen. Anslaget bör

ökas och användas till att återskapa

våtmarker, stärka konkurrenskraften i

mindre gynnade områden, integrera

hästpolitiken i jordbrukspolitiken

och startstöd till

landsbygdsföretagare. I enlighet

härmed föreslås i motion

2003/04:MJ470 (c) delvis att anslaget

höjs med 230 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Anslaget 44:1 används i huvudsak till

att finansiera strukturstöd och

miljöersättningar med anknytning till

jordbruket inklusive det nationella

stödet till jordbruket i norra

Sverige. Till anslaget hänförs

startstöd till yngre jordbrukare,

stöd till investeringar i

jordbruksföretag, stöd till

bearbetning och saluföring av

jordbruksprodukter samt miljöåtgärder

och åtgärder för landsbygdens

utveckling. Dessa stödformer bygger

på fleråriga åtaganden om

utbetalningar. Till anslaget 44:2

anvisas medel motsvarande EU:s

finansiering av de olika åtgärderna

inom ramen för Sveriges miljö- och

landsbygdsprogram som redovisas under

anslaget 44:1.

Genomförandet av miljö- och

landsbygdsprogrammet regleras av

förordningen (EG) nr 1257/1999. I

förordningen anges att en utvärdering

skall genomföras dels efter halva

programperioden, dels efter avslutad

programperiod. Utvärderingen efter

halva perioden skall överlämnas till

kommissionen senast den 31 december

2003. I kommissionens förordning (EG)

nr 445/2002 av den 26 februari 2002

om tillämpningsföreskrifter för

rådets förordning (EG) nr 1257/1999

om stöd från Europeiska utvecklings-

och garantifonden för jordbruket

(EUGJ) till utveckling av

landsbygden, ges detaljerade

anvisningar om innehåll och krav för

övervakning och utvärdering. EG-

kommissionen har också utarbetat

gemensamma utvärderingsfrågor med

kriterier och indikatorer.

Halvtidsutvärderingen skall utföras i

enlighet med dessa anvisningar,

kriterier och indikatorer. I augusti

2002 tillsatte regeringen en särskild

utredare med uppgift att genomföra en

halvtidsutvärdering av miljö- och

landsbygdsprogrammet för Sverige år

2000-2006 i enlighet med vad som

föreskrivs av EG. Utredaren

presenterade nyligen sitt betänkande

Levande kulturlandskap - en

halvtidsutvärdering av miljö- och

landsbygdsprogrammet (SOU 2003:105).

I betänkandet redovisar utredaren sin

utvärdering av måluppfyllelsen

utifrån de i programmet angivna

målen. Vidare bedöms det

administrativa genomförandet, främst

gentemot stödmottagarna. Utredaren

lämnar dessutom förslag på

förbättringar av programmet och dess

genomförande inom de beslutade

ekonomiska ramarna för programmet.

Betänkandet bereds för närvarande

inom Regeringskansliet. Utskottet

anser att resultatet av det fortsatta

arbetet bör avvaktas innan riksdagen

vidtar några åtgärder i frågan. Med

det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag till

medelstilldelning under anslagen 44:1

och 44:2 och avstyrker i enlighet

härmed motionerna 2003/04:MJ399 (kd)

yrkandena 8 och 48 delvis, 2003/04:

MJ470 (c) delvis samt 2003/04:MJ473

(c) yrkande 2.

De i motion 2003/04:MJ399 (kd)

yrkandena 10 och 48 delvis framförda

förslagen om ett extra Norrlandsstöd

återfanns också i utskottets

betänkande över budgetpropositionen

för år 2003 (se bet. 2002/03:MJU2 s.

49 f.). Utskottet redogjorde därvid

utförligt för de olika stöden inom

denna region. I betänkandet ansåg

utskottet att de åtgärder som

vidtagits var ägnade att stärka

konkurrensen för jordbruket i

regionen, men utskottet förutsatte

därutöver att regeringen följer

utvecklingen och effekterna av de

åtgärder som hittills vidtagits.

Utskottets uppfattning kvarstår, men

utskottet vill därutöver påpeka att

den tidigare nämnda parlamentariska

kontaktgruppen angående

implementeringen av beslutet om att

reformera den gemensamma

jordbrukspolitiken har i uppgift

bl.a. att analysera

jordbruksreformens konsekvenser för

jordbruket i norra Sverige. Med det

anförda anser utskottet att förslagen

i motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkandena

10 och 48 delvis därmed inte bör

föranleda något riksdagens uttalande.

Förslaget om ytterligare medel till

anslaget 44:1 ryms för övrigt inte

inom den fastställda ramen.

44:3 Miljöförbättrande

åtgärder i jordbruket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget och avstyrker

motionsyrkanden (fp, kd, c) med

förslag till bl.a. ytterligare

tilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras av

Jordbruksverket för att inom skilda

nationella handlingsprogram,

huvudsakligen genom försöks- och

utvecklingsverksamhet, styra

utvecklingen inom jordbruket och

trädgårdsnäringen mot minskat

växtnäringsläckage, minskad

ammoniakavgång, säkrare och minskad

användning av bekämpningsmedel,

bevarande av biologisk mångfald och

tillvaratagande av kulturvärden samt

ökad ekologisk produktion. Anslaget

får likaså disponeras för

marknadsstödjande åtgärder för

ekologisk produktion, uppföljning och

utvärdering av den gemensamma

jordbrukspolitiken liksom effekterna

av de verksamheter som finansieras

under anslaget,

standardiseringsarbete och verksamhet

med funktionstest av

lantbrukssprutor.

Huvuddelen av den verksamhet som

finansieras under anslaget bygger på

fleråriga förpliktelser om

utbetalningar. Regeringen föreslår

därför att regeringen bemyndigas att

under år 2004, i fråga om ramanslaget

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket, besluta om bidrag som

medför utgifter på högst 7 600 000 kr

år 2005 och högst 4 500 000 kr år

2006.

Genom försöks- och

utvecklingsverksamhet inom ramen för

de nationella handlingsprogrammen kan

aktuella, konkreta och angelägna

frågeställningar med bäring på

relevanta nationella miljömål

behandlas. Resultaten ligger till

grund för råd och rekommendationer om

direkt tillämpliga åtgärder inom

jordbruket i en nära framtid.

Anslaget 26:1 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och

samfinansierad forskning, finansierar

bl.a. bidrag för informations- och

rådgivningsverksamhet inom

hemträdgårdsområdet. Regeringen

föreslår att 3,5 miljoner kronor för

Fritidsodlingens Riksorganisation för

informations- och

rådgivningsverksamhet inom

hemträdgårdsområdet och 750 000 kr

för Stiftelsen trädgårdsodlingens

elitplantstation överförs till detta

anslag från nämnda anslag. Under

anslaget disponeras för närvarande 14

miljoner kronor för olika åtgärder

rörande ekologisk produktion. Dessa

medel bör fr.o.m. år 2004 anvisas

under ett nytt anslag 44:7 Ekologisk

produktion.

Regeringen föreslår en

anslagstilldelning om 11 901 000 kr

för år 2004.

Motionerna

I motionerna 2003/04:MJ431 (fp)

yrkande 22 delvis och 2003/04:Fi240

(fp) 26 delvis föreslår Folkpartiet

att anslaget höjs med 15 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag.

Enligt motion 2003/04:MJ399 (kd)

yrkande 48 delvis används anslaget

till många viktiga områden såsom

forskning för att minska

växtnäringsläckage, ammoniakavgång,

säkrare och minskad användning av

bekämpningsmedel. Dessutom ingår

forskning och utveckling om bevarande

av biologisk mångfald och

tillvaratagande av kulturvärden.

Kristdemokraterna är starkt kritiska

till den sänkning av anslaget till

miljöförbättrande åtgärder som

gjordes i samband med riksdagens

behandling av vårpropositionen för år

2003. I enlighet härmed yrkas en ökad

medelstilldelning med 10 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag.

Forskningen om ekologiskt lantbruk

behöver breddas, enligt motion

2003/04:MJ470 (c) delvis, samtidigt

som arbetet med att minska

växtnäringsläckaget inom jordbruket

behöver intensifieras. Centerpartiet

föreslår därför ett anslagstillskott

om 25 000 000 kr utöver regeringens

förslag.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet redogjort för ovan

tillsatte regeringen år 2002 en

utredning med uppgift att genomföra

en halvtidsutvärdering av Miljö- och

landsbygdsprogrammet för Sverige år

2000-2006 (dir. 2002:109), vilken

nyligen redovisade sitt uppdrag.

Utredaren har utvärderat Miljö- och

landsbygdsprogrammet gentemot de

olika mål som finns angivna.

Utredaren har dessutom redovisat svar

på de frågor och indikatorer som

följer av EG-kommissionens förordning

(EG) nr 445/2002. Därutöver har

utredaren utvärderat det

administrativa genomförandet av

programmet. Utredaren lämnar dessutom

förslag på förbättringar av

programmet inom den av riksdagen

beslutade ekonomiska ramen för

programmet (SOU 2003:105).

Betänkandet bereds nu inom

Regeringskansliet. Utskottet anser

det naturligt att resultatet av det

fortsatta arbetet med översynen av

Miljö- och landsbygdsprogrammet bör

redovisas innan riksdagen vidtar

några åtgärder med anledning av

sådana frågor som tas upp i

motionerna 2003/03:MJ399 (kd) yrkande

48 delvis, 2003/04:MJ431 (fp) yrkande

22 delvis, 2003/04:MJ470 (c) delvis

och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26

delvis. Yrkandena om ytterligare

medelstilldelning på anslaget ryms

för övrigt inte inom den ram

riksdagen fastställt för

utgiftsområdet. Utskottet avstyrker

motionerna i berörda delar.

44:4 Stöd till jordbrukets

rationalisering m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget. Utskottet avstyrker

flera yrkanden (s, fp, kd, c)

som bl.a. föreslår ytterligare

medel till

omarronderingsverksamheten i

Sverige.

Propositionen

Regeringen anför att från anslaget

betalas bidrag till jordbrukets yttre

och inre rationalisering enligt

förordningen (1978:250) om statligt

stöd till jordbrukets rationalisering

(omtryckt 1988:999). Från och med år

2004 disponeras anslaget helt för

vissa omarronderingsprojekt i

Dalarnas och Västra Götalands län.

Regeringen föreslår en

anslagstilldelning för år 2004 om

3 000 000 kr.

Motionerna

I motionerna 2003/04:MJ431 (fp)

yrkande 22 delvis och 2003/04:Fi240

(fp) 26 delvis föreslår Folkpartiet

att anslaget höjs med 2 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag.

Enligt motion 2003/04:MJ28 (kd)

yrkande 8 har riksdagen vid flera

tillfällen givit regeringen till

känna behovet av att påskynda

omarronderingarna. Detta gäller såväl

pågående arbete som nya projekt.

Tvärtemot detta föreslår regeringen

nedskärningar i anslagen till

omarronderingsverksamheten, vilket

bl.a. innebär att redan inledda

projekt i Dalarna måste avbrytas.

Neddragningen innebär en risk för att

kompetensen inte kan upprätthållas,

vilket medför svårigheter att

återuppta verksamheten utan stora

initiala problem. En rationalisering

av fastighetsindelningen är en

förutsättning för att

jordbruksnäringen skall utvecklas i

takt med tiden. Det är enligt

motionärerna därför angeläget att de

medel regeringen anslår svarar mot de

behov som föreligger. I enlighet med

denna motion anför Kristdemokraterna

i motion 2003/04:MJ399 (kd) att

anslaget bör ökas för att garantera

fortsatt omarronderingsverksamhet med

möjlighet till tillkommande objekt

samt fortsatt stöd till åtgärder

kring Emån (yrkande 22). I enlighet

härmed föreslås ytterligare 5 000 000

kr i förhållande till regeringens

förslag (yrkande 48 delvis). Enligt

motion 2003/04:MJ470 (c) delvis bör

extrasatsningar göras för att

fullfölja de omarronderingsprojekt

som pågår i bl.a. Dalarnas län med

2 000 000 kr ytterligare på anslaget.

I motion 2003/04:MJ347 (s) påpekas

att regeringen i budgetpropositionen

föreslår ett anslag på 3 000 000 kr

till jordbrukets rationalisering.

Motionärerna vill emellertid lyfta

fram vikten av att

omarronderingsverksamheten även

fortsättningsvis skall kunna bedrivas

i minst oförändrad omfattning.

Utskottets ställningstagande

När det gäller kraven i motionerna om

medel till omarronderingsverksamheten

i bl.a. Dalarna vill utskottet

framhålla att regeringen i

tilläggsbudget för år 2003 i

anslutning till denna

budgetproposition (prop. 2003/04:1

vol. 1 s. 250 f.) särskilt påpekar

att i samband med beredningen av

riksdagens beslut med anledning av

2003 års ekonomiska vårproposition,

miljö- och jordbruksutskottet

betonade vikten av att den

omarronderingsverksamhet som bekostas

från förevarande anslag kan bedrivas

i oförändrad omfattning. För att

möjliggöra detta föreslår regeringen

att detta anslag ökas med 1 000 000

kr. Riksdagen har antagit regeringens

förslag om tilläggsbudget för 2003

(bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:43

m.fl. Den medelstilldelning som

regeringen föreslår för kommande

budgetår anser utskottet mot bakgrund

av att hela anslaget avser

omarronderingsverksamheten vara ägnad

att tillgodose behovet. Den av

riksdagen fastställda ramen för

utgiftsområdet medger för övrigt inte

några ytterligare medel till

anslaget. Mot bakgrund härav och då

det som i övrigt framförs i

motionerna inte föranleder någon

annan bedömning från utskottets sida

avstyrker utskottet motionerna

2002/03:MJ28 (kd) yrkande 8,

2003/04:MJ347 (s), 2003/04:MJ399 (kd)

yrkandena 22 och 48 delvis,

2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 delvis,

2003/04:MJ470 (c) delvis och

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis.

44:5 Stöd till innehavare

av fjällägenheter m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under anslag

44:5.

44:6 Återföring av skatt

på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning och avstyrker

fem yrkanden (m, fp, kd, c) om

annan anslagstilldelning.

Härutöver tillstyrker utskottet

regeringens förslag om

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget används för att återföra

uppburen skatt på bekämpningsmedel

och kväve i handelsgödsel i

jordbruket till jordbruksnäringen.

Huvuddelen av den återförda skatten

används till åtgärder för att minska

växtnäringsförluster från jordbruket

och minska miljöriskerna inom

växtskyddsområdet. En mindre del, ca

25 %, av beloppet återförs kollektivt

till jordbruksnäringen för bl.a.

forskning, informations-,

utbildnings-, rådgivnings- och

utvecklingsinsatser med syfte att

främja hållbara produktionsmetoder

inom jordbruket och

trädgårdsnäringen.

De årliga utgifterna för de ca 30

000 växtodlingsplanerna som

finansieras under anslaget beräknas

till högst 195 miljoner kronor.

Regeringen har tidigare bemyndigats

att i fråga om ramanslaget 44:6

Återföring av skatt på handelsgödsel

och bekämpningsmedel m.m., besluta om

bidrag som inklusive tidigare

åtaganden medför utgifter på högst

195 000 000 kr under år 2005.

Regeringen föreslår en

anslagstilldelning om 251 000 000 kr

för år 2004.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i

motion 2003/04:MJ449 (m) yrkande 3

delvis en sänkning av anslaget med

251 000 000 kr. Som skäl härför anför

motionärerna att eftersom Moderaterna

föreslår ett avskaffande av skatten

finns det inga medel att återföra.

Motionärerna anför att för att de

svenska jordbruksföretagen skall få

mer jämförbara konkurrensvillkor med

övriga EU-länders, måste

produktionskostnaderna minska, utan

politisk detaljstyrning i form av

t.ex. återföring. Folkpartiet

föreslår i motionerna 2003/04:MJ431

(fp) yrkande 22 delvis och

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis

att anslaget sänks med 251 000 000

kr. I motion 2003/04:MJ399 (kd)

yrkande 48 delvis anförs att i

skrivelse 2002/03:111

Landsbygdspolitik -

resultatredovisning konstaterar

regeringen att användningen av

kemiska bekämpningsmedel inom

jordbruket ökat något sedan år 1995.

Enligt Kristdemokraternas uppfattning

krävs ytterligare forskning,

utveckling, utbildning, information

och andra insatser för att

ytterligare minska användningen av

kemiska bekämpningsmedel.

Motionärerna föreslår därför att

anslaget tillförs 150 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslår.

Enligt motion 2003/04:MJ470 (c)

delvis måste jordbruksnäringen ges

ekonomiskt likvärdiga

konkurrensvillkor med

jordbruksnäringen i t.ex. Finland och

Danmark. Centerpartiet föreslår

därför bl.a. att skatten på kväve i

handelsgödsel därmed skall slopas.

Motionärerna föreslår att anslaget

minskas med 151 000 000 kr.

Återstående medel utgör

bekämpningsmedelsavgifter som skall

återföras till näringen på lämpligt

sätt.

Utskottets ställningstagande

År 2001 tillsatte regeringen en

utredning, den s.k. HOBS-utredningen

(dir. 2001:55), med uppgift att göra

en översyn av skatterna på

bekämpningsmedel och handelsgödsel i

syfte att förbättra deras

effektivitet som miljöstyrmedel utan

att kraven på kostnadseffektivitet

eftersätts. Utredningen presenterade

under våren 2003 sitt betänkande

Skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel? (SOU 2003:9).

Liksom utredaren anser regeringen att

skatten på bekämpningsmedel bör

höjas. Regeringen föreslår därför i

budgetpropositionen att skatten höjs

med 30 kr för varje helt kilogram

verksam beståndsdel i

bekämpningsmedlet från den 1 januari

2004 (prop. 2003/04:1 volym 1 sid.

222 f.). I övriga delar bereds

betänkandet vidare inom

Regeringskansliet. Utskottet vill för

egen del inte föregripa den fortsatta

behandlingen av frågan och gör därför

ingen annan bedömning än den

regeringen gör om medelstilldelningen

på anslaget. Utskottet avstyrker

därför motionerna 2003/04:MJ431 (fp)

yrkande 22 delvis, 2003/04:MJ449 (m)

yrkande 3 delvis, 2003/04:MJ470 (c)

delvis och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande

26 delvis.

44:7 Ekologisk produktion

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om att

inrätta ett nytt anslag samt

medelstilldelningen på detta

anslag. Därmed avstyrker

utskottet fyra motionsyrkanden

(m, fp, c) i vilka motionärerna

motsätter sig

anslagstilldelningen.

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt

anslag benämnt 44:7 Ekologisk

produktion anvisas fr.o.m. år 2004.

Anslaget disponeras av

Jordbruksverket för

utvecklingsinsatser rörande ekologisk

produktion. Vidare föreslår

regeringen att regeringen bemyndigas

att under år 2004 i fråga om anslaget

44:7 Ekologisk produktion besluta om

bidrag som medför utgifter på högst

9 900 000 kr år 2005 och högst

4 500 000 kr år 2006. Under anslaget

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket har för år 2003 avsatts 14

miljoner kronor för åtgärder rörande

ekologisk produktion. Medlen avser

Jordbruksverkets

utvecklingssatsningar rörande

ekologisk produktion. Inom anslaget

ryms försöks- och

utvecklingsverksamhet,

marknadsstödjande åtgärder samt

åtgärder för främjande av ekologisk

produktion, såsom stöd till

organisationer, stiftelser och

myndigheter som bedriver projekt för

att främja ekologiskt lantbruk. Dessa

medel överförs fr.o.m. år 2004 till

anslaget 44:7 Ekologisk produktion.

Anslaget förstärks även med 1 miljon

kronor för att finansiera en särskild

satsning avseende djurhälsa inom

ekologisk produktion.

Regeringen föreslår en

anslagstilldelning för år 2004 om

15 000 000 kr.

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter

sig att medel anslås för att stödja

en produktionsmetod, vilket framförs

i motion 2003/04:M449 (m) yrkande 3

delvis. Enligt motionärerna är

ekologisk produktion på det hela

taget inte mer miljövänlig än

konventionell. Det finns således inte

något motiv att av miljöskäl stödja

ekologisk produktion. Motionärerna

föreslår i enlighet härmed att

anslaget sänks med 15 000 000 kr. I

motionerna 2003/04:MJ431 (fp) yrkande

22 delvis och 2003/04:Fi240 (fp) 26

delvis föreslår Folkpartiet att

anslaget sänks med 15 000 000 kr.

Även i motion 2003/04:MJ470 (c)

delvis föreslås att anslaget sänks

med 15 000 000 kr.

Enligt motion 2003/03:Sk401 (kd)

yrkande 7 bedrivs trädgårdsnäringens

produktion på förhållandevis små

brukningsarealer. Detta gör att ett

arealstöd för miljöförbättrande

åtgärder utgör en viktig stimulans

till förändring av

produktionsmetoder. För

växthusodlingens del bedrivs i dag en

alltför begränsad, av samhället

stödd, forsknings- och

utvecklingsverksamhet för att ge

vägledning för företag som önskar att

utvecklas efter ekologiska principer.

Ett stöd skulle enligt motionärerna

få en stor betydelse för att minska

riskerna i företagen och också utgöra

en berättigad ersättning för det

forsknings- och utvecklingsarbete som

borde varit ett generellt åtagande

från samhällets sida.

Utskottets ställningstagande

Ekologisk produktion innebär en

strävan att uppnå en helhetssyn

utifrån företagets förutsättningar.

Både vad gäller växtnäring och foder

utnyttjas så långt som möjligt

förnybara resurser och produkter som

producerats på gården. Utfodringen av

djuren baseras i hög grad på vall och

grönfoder. Tillförseln av växtnäring

från källor utanför gården är oftast

begränsad och ogräs och skadegörare

bekämpas med hjälp av andra metoder

än kemiska bekämpningsmedel. I

enlighet härmed bidrar ekologisk

produktion till att uppnå

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Produktionsmetoden kan även direkt

och indirekt ha positiva effekter för

möjligheten att uppnå andra

miljökvalitetsmål och då främst Ingen

övergödning och Ett rikt

odlingslandskap. De medel som avsätts

för denna produktionsform avses täcka

utvecklingssatsningar,

försöksverksamhet och

marknadsstödjande åtgärder m.m.

Utskottet delar regeringens

uppfattning att ett särskilt anslag

för denna produktionsform bör

inrättas. Därutöver tillstyrker

utskottet den föreslagna

medelstilldelningen samt det

bemyndigande regeringen föreslår.

Härigenom avstyrker utskottet kraven

i motionerna 2003/04:MJ431 (fp)

yrkande 22 delvis, 2003/04:MJ449 (m)

yrkande 3 delvis, 2003/04:MJ470 (c)

delvis och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande

26 delvis. När det gäller motion

2003/03:Sk401 (kd) yrkande 7 vill

utskottet därutöver hänvisa till vad

utskottet anför under anslag 44:3 om

det pågående arbetet med

utvärderingen av Miljö- och

landsbygdsprogrammet. Motionen i

berörd del avstyrks.

Samepolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avvaktar

redovisningen av

informationssatsningen om

samerna och projektgruppens

slutredovisning liksom

resultatet av översynen av

Sametingets kansli. I övrigt

instämmer utskottet i

regeringens analys av

resultatet av vidtagna åtgärder

inom politikområdet.

Propositionen

Omfattning

Politikområdet omfattar verksamheten vid

Sametinget, rennäringen och

information om samer och samisk

kultur. Till politikområdet hör

också arbete med urbefolkningsfrågor

med både nationell och internationell

verksamhet.

Sametingets verksamhet regleras i

sametingslagen (1992:1433) och

förordningen (1993:327) med

instruktion för Sametinget.

Sametinget anvisas medel till sin

verksamhet över utgiftsområde 1

anslag 45:1 Sametinget. Rennäringen

regleras i huvudsak i rennäringslagen

(1971:437) och i

rennäringsförordningen (1993:384). De

skador som vilda djur orsakar

rennäringen ersätts enligt

viltskadeförordningen (2001:724).

Sametingets utgiftsutveckling har

inte uppvisat några stora

förändringar under åren och

Sametinget har även under år 2002 ett

visst anslagssparande. Beträffande

den framtida utgiftsutvecklingen

avvaktar regeringen behandlingen av

Rennäringspolitiska kommitténs

förslag och Sametingsutredningen.

Genom en kraftigt minskad renslakt

sedan mitten av 1990-talet uppkom ett

anslagssparande på anslaget 45:1

Främjande av rennäringen m.m. på

närmare 50 miljoner kronor.

Jordbruksverket har med regeringens

medgivande under de tre senaste åren

disponerat huvuddelen av

anslagssparandet för svensk

medfinansiering av Mål 1-stöd för

särskilda samiska program (tidigare

Mål 6) och för katastrofskadeskydd

vid synnerligen svåra förhållanden.

Anslagssparandet kommer att förbrukas

under år 2003.

Regeringens inriktning är att

successivt pröva ett utvidgat samiskt

självbestämmande inom områden där

detta är möjligt och med beaktande av

resultatet av pågående och nyligen

avslutade utredningar. Regeringen har

inlett samtal som syftar till en

närmare dialog mellan staten och

samerna. Dessa samtal baseras på

respekt, partnerskap och ökat samiskt

självbestämmande. Regeringen arbetar

långsiktigt för en ratificering av

ILO-konvention 169. Därför har

regeringen tillsatt en

gränsdragningskommission för att

fastställa gränserna för

renskötselområdet och en

jaktutredning för att närmare utreda

omfattningen av samebymedlemmars och

markägares rätt till jakt och fiske

inom lappmarkerna och

renbetesfjällen. Regeringen inriktar

numera sin informationssatsning om

samer och samisk kultur på det

nationella planet.

Resultatbedömning, analys m.m.

Verksamheten vid Sametinget är indelad i

följande delar:

1 det folkvalda organet,

2

3 samiska språk,

4

5 nordiskt och internationellt

arbete,

6

7 information om samiska

förhållanden,

8

9 samiska näringar och

samhällsplaneringen,

10

11 verksamhet med EU:s

strukturfonder,

12

13 kultur.

14

De viktigaste effekterna av den förda

politiken när det gäller samiska

näringar och samhällsplaneringen är

enligt regeringen att betydelsen av

den samiska kulturen och näringarna

har lyfts fram i bl.a.

miljömålsarbetet.

Prisstöd till rennäringen lämnades

för slaktåret 2002/03 med 18,7

miljoner kronor för knappt 1 700 ton

renkött. Det genomsnittliga

avräkningspriset var 37,10 kr per

kilo exklusive mervärdesskatt och

prisstöd, vilket innebär en sänkning

med 4,60 kr sedan föregående år.

Antalet slaktade renar uppgick till

drygt 60 000, vilket är en ökning med

närmare 1 500 djur. Antalet kalvar

som märkts under året bedöms vara

högt, varför slakten även framöver

kan beräknas ligga på en högre nivå

än tidigare år. Genom utfodring och

tidigareläggning av slakt är antalet

slaktkroppar som kasserats på grund

av hög cesiumhalt mindre än 50

stycken. Verksamheten med medling

m.m. i tvister mellan samebyar och

jordbrukare när det gäller konflikter

på grund av renbetning på åkermark

har nu kommit i gång. Det har även

under detta år varit mycket goda

väderförhållanden för rennäringen.

Några bidrag för utfodring på grund

av synnerligen svåra

betesförhållanden har inte betalats

ut.

Inom ramen för regeringens

informationssatsning om samerna som

Sveriges urbefolkning har hittills

beviljats projektmedel på ca drygt 8

miljoner kronor till ett trettiotal

projekt.

Regeringen har år 2002 beslutat att

ge Sametinget i uppdrag att utveckla

och etablera ett permanent nationellt

informationscentrum för samefrågor.

För detta anvisades Sametinget ett

engångsbelopp på 3 miljoner kronor.

Uppdraget skall redovisas senast den

31 december 2004. Som en del av

informationssatsningen beslöt

regeringen i april 2003 om ett

särskilt informationsprojekt,

Konkreta informationsvägar om samer

och samisk kultur. Projektet leds av

en interdepartemental styrgrupp och

skall senast i december 2003 avge en

slutredovisning med förslag till

fortsatta åtgärder och aktiviteter.

Regeringen konstaterar att

årsredovisningen för år 2002 är

betydligt bättre än föregående år.

Den är inte belastad med icke

efterfrågad information och är

överskådlig och tillgänglig. Det går

att utläsa såväl resultat som

effekter där så efterfrågas. Dock

behöver Sametinget förbättra sin

kvalitetsredovisning, som enligt

regeringen är behäftad med stora

brister. Regleringsbrevets mål är

inte konkretiserade i operativa

dokument för målstyrning, vilket

försvårar såväl

årsredovisningsarbetet som den

dagliga handläggningen. Sametinget

har påbörjat en översyn av

Sametingets kansli.

Riksrevisionsverket hade inga

invändningar med anledning av

Sametingets årsredovisning.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende

politikområdet Samepolitik är

följande (i miljoner kronor):

-----------------------------------------------------

|Utfall |Anslag |Utgifts-|Förslag |Beräknat|

Beräknat |

| | | | | | |

| | |prognos |anslag |anslag |anslag|

-----------------------------------------------------

|2002 |20031 |2003 |2004 |2005 |2006 |

-----------------------------------------------------

|76 |58 |65 |59 |55 |55 |

-----------------------------------------------------

1Inklusive av riksdagen redan

beslutade anslag på tilläggsbudget i

samband med budgetpropositionen för

år 2004.

Utskottets ställningstagande

Regeringens resultatredovisning ger

utskottet anledning till följande

synpunkter. Som regeringen framhåller

är de viktigaste effekterna av den

förda politiken när det gäller

samiska näringar och

samhällsplaneringen att betydelsen av

den samiska kulturen och näringarna

har lyfts fram i bl.a.

miljömålsarbetet, och det kan

konstateras att Sametingets arbete

med rennäringen främst hänför sig

till rovdjursersättningarna till

samebyarna, deltagande i olika

arbetsgrupper samt besvarande av

remisser.

Av propositionen framgår att

prisstöd till rennäringen lämnades

för slaktåret 2002/03 med 18,7

miljoner kronor för knappt 1 700 ton

renkött. Det genomsnittliga

avräkningspriset var 37,10 kr per

kilo exklusive mervärdesskatt och

prisstöd, vilket, som utskottet kan

konstatera, innebär en sänkning med

4,60 kr sedan föregående år. Antalet

slaktade renar uppgick till drygt

60 000, vilket är en ökning med

närmare 1 500 djur. Antalet kalvar

som märkts under året bedöms vara

högt, varför, som regeringen anför,

slakten även framöver kan beräknas

ligga på en högre nivå än tidigare

år. Genom utfodring och

tidigareläggning av slakt är antalet

slaktkroppar som kasserats på grund

av hög cesiumhalt mindre än 50

stycken. Tack vare mycket goda

väderförhållanden för rennäringen

har, vilket framgår av propositionen,

några bidrag för utfodring på grund

av synnerligen svåra

betesförhållanden inte betalats ut.

I propositionen anför regeringen

att, inom ramen för regeringens

informationssatsning om samerna som

Sveriges urbefolkning, projektmedel

på drygt 8 miljoner kronor hittills

har beviljats ett trettiotal projekt.

För utveckling och etablering av ett

nationellt informationscentrum för

samefrågor anvisades Sametinget ett

engångsbelopp på 3 miljoner kronor.

Uppdraget skall redovisas senast den

31 december 2004. Som en del av

informationssatsningen beslöt

regeringen i april 2003 om ett

särskilt informationsprojekt,

Konkreta informationsvägar om samer

och samisk kultur. Inom ramen för

detta informationsprojekt bereds

bl.a. frågor om läromedel,

läromedelsproduktion, fortbildning av

lärare och övrig skolpersonal,

museers och bibliotekens roll som

informationsspridare, fysiska

mötesplatser mellan samer och

allmänhet, produktion av

informationsskrift och

attitydundersökning om samer,

diskriminering och kulturella

motsättningar. Projektet skall senast

i december 2003 avge en

slutredovisning med förslag till

fortsatta åtgärder och aktiviteter.

I likhet med regeringen kan

utskottet konstatera att

årsredovisningen för år 2002 är

betydligt bättre än för föregående

år. Som regeringen anför behöver

Sametinget dock förbättra sin

kvalitetsredovisning som fortfarande

är behäftad med stora brister. Av

propositionen framgår att Sametinget

har påbörjat en översyn av sitt

kansli.

I avvaktan på redovisningen av

informationssatsningen om samerna och

på projektgruppens slutredovisning

liksom på resultatet av översynen av

Sametingets kansli avstår utskottet

från synpunkter i dessa delar av

politikområdet. I övrigt instämmer

utskottet i regeringens analys av

resultatet av vidtagna åtgärder inom

politikområdet Samepolitik.

45:1 Främjande av

rennäringen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget

och avstyrker en motion (kd) om

höjning av anslaget. Utskottet

avstyrker vidare en motion (kd)

om en översyn av reglerna för

pristillägget på renkött.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är:

1.

underhåll

av vissa

riksgränsstängsel

och

underhåll

eller

rivning

av ren-

skötselanläggningar

för

vilka

staten

har

underhållsansvaret,

2.

3. statens

del av

kostnaderna

för

redovisning

av

markanvändningen,

riksintressen

och

marker

som är

värdefulla

eller

känsliga

för

renskötseln,

natur-

och

kulturmiljövården,

4.

5.

utveckling

av

företagsregistret

för

rennäringen,

6.

7. prisstöd

till

rennäringen

enligt

förordningen

(1986:255)

om

pristillägg

på

renkött,

8.

9.

ersättning

till

följd av

Tjernobylolyckan

som kan

lämnas

till

jordbruksföretag,

renskötselföretag

och till

den som

helt

eller

delvis

försörjer

sig på

att

fiska

till

husbehov

eller

för

försäljning

enligt

förordningen

(1994:246)

om

ersättning

för

vissa

merkostnader

och

förluster

med

anledning

av

Tjernobylolyckan,

10.

11.

kostnader

för

medling

m.m. i

tvister

mellan

samebyar

och

jordbrukare

när det

gäller

konflikter

på grund

av

renbetning

på

åkermark,

12.

13. övriga

åtgärder

för

främjande

av

rennäringen

som

beslutas

efter

överläggningar

mellan

staten

och

Sametinget

såsom

samfinansiering

av EU-

projekt

för

utveckling

av

rennäringen.

14.

Pristillägg på renkött infördes år 1973 och

lämnades då i form av ett fast belopp

per slaktad ren oavsett djurslag och

vikt. Från år 1993 lämnades

pristillägget per kilo slaktvikt

oavsett djurslag. År 1997

differentierades tillägget så att det

nu lämnas med 9 kr per kilo för vuxen

ren och med 14,50 kr per kilo för

kalv. Sedan det kilorelaterade

pristillägget infördes år 1993 har

medelavräkningspriset för renkött,

exklusive moms och pristillägg,

nästan fördubblats, från 21,28 kr per

kilo år 1993 till 37,10 kr per kilo

år 2002. Pristillägget har således

fått en allt mindre betydelse för den

enskilde renägarens ekonomi. Mot

bakgrund av detta och med hänsyn till

det statsfinansiella läget bedömer

regeringen att pristillägget bör

halveras för att andra angelägna

ändamål inom anslaget skall kunna

prioriteras.

Regeringen föreslår att anslaget

45:1 Främjande av rennäringen för

år 2004 uppgår till 37 000 000 kr.

Motionerna

Kristdemokraterna begär i motion

2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis

att anslaget höjs med 5 miljoner

kronor utöver regeringens förslag.

I motion 2003/04:MJ267 (kd) begärs

en översyn av gällande regler för

pristillägg på renkött. Syftet med

översynen skall vara att levande

renar skall kunna transporteras till

Norge eller Finland och att renägaren

vid slakt skall ha rätt till prisstöd

på renkött.

Utskottets ställningstagande

Av propositionen framgår att, sedan

det kilorelaterade prislägget

infördes år 1993,

medelavräkningspriset för renkött,

exklusive moms och pristillägg nästan

har fördubblats. Pristillägget har

således fått allt mindre betydelse

för den enskilde renägarens ekonomi.

En utveckling har skett i riktning

mot riksdagens målsättning, vilket

innebär att stödet bl.a. skall bidra

till förbättrad lönsamhet hos

rennäringsföretagen och främjande av

avsättningsmöjligheterna för renkött.

Pristillägget skall också främja en

balans mellan renantal och

betestillgång, vara anpassat till

produktions- och

marknadsförutsättningarna samt kunna

fungera inom ramen för

internationella överenskommelser.

Renköttsmarknaden i Sverige, Norge

och Finland utgör i princip en

gemensam marknad, och

avräkningspriserna i de tre länderna

är i stort sett desamma. Även om det

är naturligt att priset på renkött

varierar med tillgång och

efterfrågan, uppfattas

avräkningspriserna på renkött i dag

som mycket osäkra och instabila. En

viktig förutsättning för en

fungerande renköttsmarknad med bra

avräkningspriser är marknadsåtgärder,

och av det statliga pristillägg som

utgår avsätts 50 öre per kilo för

sådana åtgärder.

Som regeringen anför kan en

neddragning av pristillägget anses

befogad bl.a. med hänsyn till det

statsfinansiella läget. Utskottet

finner således medelsbehovet under

anslaget väl avvägt och tillstyrker

regeringens förslag. Utskottet

förutsätter ändå att regeringen noga

följer effekterna för rennäringen

under den kommande slaktperioden,

framför allt vad avser

avräkningspriserna inklusive

pristillägget, och ersättningarna för

vissa merkostnader till följd av de

ökade cesiumhalterna, och vid behov

vidtar behövliga åtgärder.

Med hänvisning till det ovan

anförda och till riksdagens beslut om

utgiftsram för utgiftsområde 23 (bet.

2003/04:FiU1, rskr. 2003/04:42)

avstyrker utskottet motion

2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis

om en höjning av anslaget. Med det

anförda avstyrks även motion

2003/04:MJ267 (kd).

45:2 Informationssatsning

om samerna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget

45:2.

Utbildningspolitik och

forskningspolitik under

utgiftsområdena 16 och 20

Propositionen

Politikområde Utbildning inom

utgiftsområde 16

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår som

en del i politikområdet Utbildning

som redovisas under utgiftsområde 16.

Verksamheten vid

Lantbruksuniversitetet utgör också

ett viktigt medel för att förverkliga

målen inom livsmedelspolitiken,

landsbygdspolitiken, djurpolitiken,

samepolitiken samt skogspolitiken

under utgiftsområde 23.

Politikområde Forskning inom

utgiftsområde 23

Forskningen som bedrivs inom de areella

näringarna har ett särskilt ansvar

för att kunskaperna om

naturresurserna utvecklas för

kommande generationers behov. Viktiga

globala miljö- och

livsmedelsförsörjningsfrågor måste

lösas genom samverkan mellan många

länder och mellan forskare från olika

vetenskapliga discipliner.

Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande

(Formas) har till uppgift att främja

och stödja grundforskning och

behovsstyrd forskning inom områdena

miljö, areella näringar och

samhällsbyggande. Rådet sorterar

under utgiftsområde 20 men anvisas

medel under ett anslag för forskning

under utgiftsområde 23. En

resultatredovisning för samtliga

forskningsfinansierande myndigheter

görs under politikområdet Forskning

under utgiftsområde 16.

25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget

och avstyrker tre motioner (fp,

kd) om höjning av anslaget.

Utskottet avstyrker även tre

motioner (m, c) om annan

resursfördelning inom anslaget.

Även två motioner (s, m, fp, kd,

c) om inrättande av tjänster vid

SLU avstyrks, liksom fem

motioner (s, fp, v, c) om

prioritering av viss forskning.

Propositionen

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

skall utveckla kunskapen om de

biologiska naturresurserna och

människans hållbara nyttjande av

dessa. Detta sker genom utbildning,

forskning, fortlöpande miljöanalys

och information.

Anslaget finansierar grundläggande

högskoleutbildning,

forskarutbildning, forskning,

fortlöpande miljöanalys samt

information och fortbildning.

Verksamheten bedrivs utifrån en

sektorsroll som preciseras av fem

ansvarsområden:

15. kvalitet

i

livsmedelskedjan,

16.

17.

djurhållning,

djurhälsa

och

djurskydd,

18.

19. skog,

skogsbruk

och

förädling

av

skogsråvaran,

20.

21.

naturresurser

för

landbygdsutveckling,

rekreation

och

fritid,

22.

23.

landskapsplanering

och

markanvändning.

24.

SLU har, i samverkan med näringsliv

och andra intressenter, påbörjat en

översyn av sektorsrollens omfattning

och mål. Regeringen avvaktar

resultatet av denna översyn och avser

att återkomma i frågan.

Grundutbildningen bedrivs inom ett

antal utbildningsprogram som leder

till 11 olika yrkesexamina eller

kandidat/magisterexamen med fem olika

inriktningar.

Verksamheten vid SLU ingår som en

del i politikområdet Utbildning och

omfattas därför av den övergripande

resultatredovisning som görs för

högskoleväsendet under utgiftsområde

16.

SLU har fattat beslut om en

reformering av institutionsstrukturen

och fakultetsorganisationen för att

uppnå en effektiv intern organisation

och för att snabbare kunna möta

omvärldens krav på förändring och

förnyelse.

SLU redovisar en kapitalförändring

för helåret 2002 uppgående till minus

29 miljoner kronor. Detta skall

jämföras med resultatet för år 2001

som uppvisade ett underskott på 89

miljoner kronor och att

delårsrapporten för det första

halvåret 2003 prognostiserat årets

resultat till minus 8,5 miljoner

kronor. Underskottet hänför sig

huvudsakligen till att statsanslaget

minskat med 6 miljoner kronor i

enlighet med förslaget i 2003 års

ekonomiska vårproposition. SLU

fortsätter aktivt att arbeta för en

bättre ekonomistyrning. För att komma

till rätta med den ekonomiska

situationen har särskilda åtgärder

vidtagits. Till exempel har en

översyn av kursutbudet initierats för

att identifiera och eliminera

dubbleringar. Den veterinärmedicinska

fakulteten, som under lång tid

uppvisat ett ekonomiskt underskott i

verksamheten, har bl.a. ansett sig

vara tvungen att temporärt stänga den

s.k. hästakuten, vilket vållat stor

uppmärksamhet hos allmänheten. På

grund av det ansträngda ekonomiska

läget vid den veterinärmedicinska

fakulteten kommer

veterinärutbildningens innehåll,

organisation och utbildningsmål att

ses över och anpassas till

förändringar i omvärlden och till

samhällets behov.

SLU har inkommit till

Regeringskansliet med en rapport

angående bl.a. hur stor andel av

kostnaderna för djursjukvård som

täcks av avgifter. Rapporten

konstaterar att taxor och avgifter i

fråga om djursjukvården vid SLU i

allt väsentligt torde vara jämförbara

med dem som uttas vid liknande

kliniker. Graden av kostnadstäckning

för djursjukvården vid SLU är ca 75

%, vilket är lägre än motsvarande vid

kommersiell verksamhet. SLU

framhåller emellertid att den primära

målsättningen för den djursjukvård

som bedrivs vid universitetet är att

tillgodose grundutbildningens,

forskningens och forskarutbildningens

samt specialistutbildningens behov,

vilket har sin grund i de särskilda

krav på arbetsskydd och djurskydd som

ställs i en undervisningssituation.

För övrig avgiftsfinansierad

verksamhet kalkyleras med full

kostnadstäckning. Ett undantag utgör

försäljning av jordbruksprodukter av

vilken en mindre andel finansieras

via statsanslag (15 %).

I regleringsbrevet för budgetåret

2003 avseende SLU specificeras

utbildningsuppdraget genom ett mål

för antalet helårsprestationer.

Antalet helårsprestationer för

treårsperioden 2000-2002 har

fastslagits till 9 000, varav 1 100 i

fristående kurser. Utfallet för

perioden är 9 410 helårsprestationer

i utbildningsprogram varav 1 431 i

fristående kurser. Prestationsgraden

är 94 %, vilket innebär en ökning med

5 % i förhållande till föregående år.

Den genomsnittliga prestationsgraden

för hela riket ligger på 82 %.

SLU är ett universitet med

tyngdpunkt på naturvetenskap. Trots

de svårigheter som generellt råder

när det gäller att få kvinnliga

sökande till naturvetenskapliga

utbildningar är majoriteten (74 %) av

de sökande till SLU:s utbildningar

kvinnor. Andelen antagna kvinnor

utgör 62 %. Variationen är dock stor

mellan olika program. SLU arbetar

aktivt för att utjämna

könsfördelningen inom de program i

vilka snedfördelning råder. Av

propositionen framgår att särskilda

åtgärder vidtas för att rekrytera

underrepresenterat kön till sådan

utbildning.

Veterinärer med utbildning från

land utanför EU hade tidigare små

möjligheter att få en kompletterande

utbildning för att därigenom erhålla

legitimation och kunna utöva sitt

yrke i Sverige. I syfte att

tillvarata den resurs som dessa

personer utgör, anvisades SLU första

gången budgetåret 1999 särskilda

medel för att genomföra en

kompletterande utbildning för

utländska veterinärer. Under år 2002

antogs inga studenter till

utbildningen på grund av att för få

sökande uppfyllde uppställda

förkunskapskrav i svenska. Hittills

har totalt 44 utländska veterinärer

antagits. Utbildningsresultaten har

varit goda och flertalet av dem som

avslutat utbildningen och erhållit

legitimation har fått adekvat arbete.

Regeringen har som mål för perioden

2001-2004 angett att minst 34 % av de

professorer som nyanställs skall vara

kvinnor. Under år 2002 anställdes

totalt 15 nya professorer, av dessa

var endast 3 kvinnor, vilket

motsvarar 20 %. En anledning till att

SLU inte redovisar en större andel

kvinnor bland de nyrekryterade

professorerna är att merparten av de

lektorer som ansöker om befordring är

män. Totalt är andelen kvinnor bland

SLU:s professorer 18 %. Mer än

hälften av doktoranderna är kvinnor,

vilket tyder på att kvinnorna hävdar

sig bra i konkurrensen om dessa

anställningar. Regeringens bedömning

är att detta torde öka SLU:s

möjligheter att närma sig målet för

andelen nyrekryterade kvinnliga

professorer.

I regeringens ekonomiska

vårproposition för år 2001 föreslogs

en förstärkning av forskning om

biologisk mångfald och forskning till

stöd för en ekologiskt hållbar

utveckling. Som en del i satsningen

anvisades medel till Artdatabanken

med 10 miljoner kronor för åren 2002

och 2003 samt 20 miljoner kronor för

år 2004. Syftet var att ge

Artdatabanken möjlighet att ta fram

ett taxonomiskt referensverk över

samtliga i Sverige förekommande

flercelliga arter. Även

fortsättningsvis anvisas medel under

anslaget för denna särskilda satsning

med 20 miljoner kronor för vart och

ett av åren 2005 och 2006.

Regeringen föreslår att anslaget

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet

för år 2004 uppgår till 1 289 479 000

kr.

Regeringen förutsätter att de

åtgärder som SLU vidtagit för att

komma till rätta med de uppkomna

underskotten i ekonomin skall

resultera i att SLU får en ekonomi i

balans. Regeringen är medveten om att

den rådande situationen till viss del

beror på minskade statsanslag men

anser ändå att en ekonomi i balans

måste vara ett överordnat mål och

noterar med tillfredsställelse den

positiva tendens som delårsrapporten

uppvisar.

De särskilda medel som SLU anvisats

för verksamheten vid Centrum för

uthålligt lantbruk (CUL) på 5

miljoner kronor och för

fältforskningsverksamhet rörande

ekologisk produktion på 7 miljoner

kronor bör tillföras anslaget också

fr.o.m. år 2004. Regeringen föreslår

att anslaget minskas engångsvis med 2

miljoner kronor för år 2004 för att

medverka till ett lägre utgiftstryck.

Motionerna

I Folkpartiet liberalernas motioner

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis

och 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22

delvis begärs en höjning av anslaget

med 12 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. En höjning med 2

miljoner kronor begärs i partimotion

2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis.

Vid SLU finns i dag stark kompetens

inom såväl livsmedels- som

lantbruksekonomi. Kristdemokraterna

anser att, rätt använd, kan denna

kompetens utvecklas vidare inom

värdefulla områden för svensk

livsmedelsproduktion. Regeringens

föreslagna sänkning av anslaget med 2

miljoner kronor framstår som

omotiverad och småaktig, och partiet

motsätter sig denna nedsättning. Vid

FN:s konferens för Miljö- och

utveckling år 1992 förband sig i-

länderna att gå före och utveckla

hållbara produktions- och

konsumtionsmönster. Forskning och

utveckling av ett resurs- och

energieffektivt jordbruk måste därför

ges hög prioritet (yrkande 47).

Ett flertal motioner tar upp frågor

om forskningen vid SLU. Vikten av

fortsatt forskningsverksamhet vid

Stenstugu på Gotland betonas i motion

2003/04:MJ239 (s). Denna forskning

utgör enligt motionärerna en

väsentlig faktor i arbetet med

utvecklingen av den för ön så

betydelsefulla livsmedels- och

energiproduktionen, och det nyligen

etablerade livsmedelsinstitutet på

Gotland är en länk mellan forskning

och utveckling som kommer hela

samhället till godo (yrkande 1). Inom

SLU finns flera försöksverksamheter i

olika driftsformer. För att garantera

lika behandling av olika

försöksverksamheter som bedrivs i

olika delar av landet krävs en

översyn av hela verksamhetsområdet

(yrkande 2). I motion 2003/04:MJ377

(m, fp, kd, c) begärs förstärkning av

basresurserna för sektorsrollen vid

SLU i Skara med två högre

forskartjänster. Motionärerna

framhåller att förstärkningen kommer

att öka utvecklingspotentialen inom

SLU:s sektorer och ytterligare

stimulera samarbetet inom det

västsvenska universitets- och

högskolesamarbetet (VUS), speciellt

Högskolan i Skövde. I Vänsterpartiets

partimotion 2003/04:MJ410 (v)

framförs krav på att regeringen tar

initiativ till att Sveriges

lantbruksuniversitet tillsammans med

berörda myndigheter och statliga verk

kartlägger den kunskap och de

kunskapsluckor som finns kring

ekologiska livsmedels hälsoeffekter

(yrkande 9). Om SLU:s verksamhet även

i fortsättningen skall ligga kvar

under Jordbruksdepartementet bör

enligt motion 2003/04:MJ431 (fp)

regeringen klarlägga i vilka frågor

universitetet har ett speciellt

nationellt ansvar gentemot sina

näringar. Detta bör också tydliggöras

genom i budgeten öronmärkta pengar

till sektorsansvaret, dvs. samverkan

med näringen och myndigheter. Det är

inte möjligt i årets budget men

regeringen bör få i uppdrag att se

över frågan till nästa år (yrkande

18). Motion 2003/04:MJ445 (s)

behandlar frågan om försöksverksamhet

med trädgårdsodling i Öjebyn och i

Röbäcksdalen. Motionärerna anser det

vara av största vikt att den genbank

som nu finns bevaras och att försöken

med ekologisk odling får fortsätta.

Enligt kommittémotion 2003/04:MJ473

(c) bör en fond inrättas för

småskalig livsmedelsförädling. Fonden

bör arbeta för en mångfald

forskningsinriktningar, t.ex.

ekologiskt jordbruk,

trädgårdsproduktion och nya grödor.

Vidare bör naturbruksskolornas roll

för de nya näringarna stödjas och

utvecklas, och EU:s insatser inom

jordbruks- och livsmedelsforskningen

samt resurserna till forskningen för

bioteknik bör utökas (yrkande 13). I

sin partimotion 2003/04:N328 (c)

efterlyser Centern en sammanhållen

forskning kring landsbygdsfrågor.

Kunskapen om landsbygdsutveckling är

enligt partiet relativt bristfällig

och spridd på en mängd institutioner.

En prioritering av forskningen om

landsbygdsutveckling,

regionalpolitik, kulturgeografi,

miljöforskning och träforskning är

betydelsefull för utvecklingen av

landsbygdsnäringarna (yrkande 5).

Vikten av att Sveriges

lantbruksuniversitet tilldelas

tillräckliga medel för att kunna

säkra en bra veterinärutbildning

betonas i motion 2003/04:MJ231 (c).

Behovet av utbildning av

hästtandläkare tas upp i motion

2003/04:MJ238 (s). Motionären

framhåller att det, trots det stora

antalet hästar i vårt land, saknas en

kvalificerad svensk utbildning för

hästtandläkare. Den s.k. hästakuten

vid Ultuna tas upp i motion

2003/04:MJ427 (m). Enligt motionären

är det en statsangelägenhet att

bevara kvaliteten på undervisning,

forskning och djursjukvård vid

landets enda veterinärmedicinska

fakultet (yrkande 1). En successiv

återuppbyggnad av

grundutbildningsanslagen vid

Lantbruksuniversitetets utbildningar

bör påbörjas (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Det i motion 2003/04:MJ399 (kd)

yrkande 48 framförda yrkandet om en

höjning av anslaget ryms inte inom

den av riksdagen fastställda ramen

för utgiftsområdet. Utskottet, som

finner regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget väl

avvägt, tillstyrker regeringens

förslag i denna del. Därmed avstyrks

motionerna 2003/04:Fi240 (fp) yrkande

26 delvis, 2003/04:MJ431 (fp) yrkande

22 delvis samt 2003/04:MJ399 (kd)

yrkandena 47 och 48 delvis.

Som framgår av propositionen har

SLU, i samverkan med näringsliv och

andra intressenter, påbörjat en

översyn av sektorsrollens omfattning

och mål. Regeringen avvaktar

resultatet av denna översyn och

uttalar i propositionen sin avsikt

att återkomma i frågan. Av

propositionen framgår vidare att

universitetet har fattat beslut om en

reformering av institutionsstrukturen

och fakultetsorganisationen för att

uppnå en effektiv intern organisation

och för att snabbare kunna möta

omvärldens krav på förändring och

förnyelse. I övrigt får det enligt

förordningen (1993:221) för Sveriges

lantbruksuniversitet anses vara en

uppgift för universitetets styrelse

att besluta i viktigare frågor om den

interna resursfördelningen. Med det

anförda avstyrker utskottet

motionerna 2003/04:MJ239 (s) yrkande

2, 2003/04:MJ427 (m) yrkande 2 och

2003/04:MJ431(fp) yrkande 18 i den

mån motionerna inte kan anses

tillgodosedda.

Enligt förordningen (1993:221) för

Sveriges lantbruksuniversitet är det

en uppgift för universitetets

styrelse att besluta i viktigare

frågor om den interna

resursfördelningen, dvs. även

inrättande av tjänster. Därmed

avstyrker utskottet motion

2003/04:MJ377 (m, fp, kd, c).

Som utskottet tidigare inhämtat har

den veterinärmedicinska fakulteten,

som under lång tid uppvisat ett

ekonomiskt underskott i verksamheten,

bl.a. ansett sig vara tvungen att

temporärt stänga den s.k. hästakuten,

vilket vållat stor uppmärksamhet hos

allmänheten. Enligt vad utskottet

erfarit har dock verksamheten vid

mottagningen upptagits igen. Av

propositionen framgår att det

ansträngda ekonomiska läget vid den

veterinärmedicinska fakulteten har

föranlett en översyn av

veterinärutbildningens innehåll,

organisation och utbildningsmål i

syfte att anpassa utbildningen till

förändringar i omvärlden och till

samhällets behov. I sammanhanget vill

utskottet erinra om regeringens

uppdrag till Jordbruksverket den 6

februari 2003 att analysera den

veterinära verksamheten. Med det

anförda avstyrker utskottet

motionerna 2003/04:MJ231 (c) och

2003/04:MJ427 (m) yrkande 1 i den mån

motionerna inte kan anses

tillgodosedda. Med hänvisning till

det anförda och till vad utskottet

anfört ovan om inrättande av tjänster

vid SLU avstyrks även motion

2003/04:MJ238 (s).

När det gäller den ekologiska

forskningen i stort vill utskottet

erinra om sin i flera sammanhang

framförda syn på jordbruket och

trädgårdsnäringen som centrala

näringar i ett hållbart samhälle.

Konsumenternas intresse för

miljöhänsyn, etiska värden,

livsmedelssäkerhet och global

livsmedelsförsörjning ökar och kommer

att alltmer förändra dagens

marknadssituation. Därmed växer också

behovet av kunskaper som har

betydelse för omställningen av

samhället till en ekologiskt hållbar

utveckling. När det gäller resurser

till viss forskning vill utskottet

emellertid erinra om att enligt

förordningen (1993:221) för Sveriges

lantbruksuniversitet ankommer den

interna fördelningen av bl.a.

resurser för forskning och utveckling

på universitetets styrelse. Det är

också en fråga för Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande (Formas) att inom

ramen för forskningsprogrammet

fördela medel till olika

forskningsprojekt. Utskottet vill i

sammanhanget erinra om att i

regeringens ekonomiska vårproposition

för år 2001 föreslogs en förstärkning

av forskning om biologisk mångfald

och forskning till stöd för en

ekologiskt hållbar utveckling. Som en

del i satsningen anvisades medel till

Artdatabanken med 10 miljoner kronor

för år 2002, och syftet var att ge

Artdatabanken en möjlighet att ta

fram ett taxonomiskt referensverk

över samtliga i Sverige förekommande

flercelliga arter. Även

fortsättningsvis anvisas medel under

anslaget för denna särskilda satsning

med 20 miljoner kronor för vart och

ett av åren 2005 och 2006. Enligt

regeringens förslag i årets

budgetproposition bör de särskilda

medel som SLU anvisats för

verksamheten vid Centrum för

uthålligt lantbruk (CUL) på 5

miljoner kronor och för

fältforskningsverksamhet rörande

ekologisk produktion på 7 miljoner

kronor tillföras anslaget också

fr.o.m. år 2004. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna

2003/04:MJ410 (v) yrkande 9,

2003/04:MJ473 (c) yrkande 13 och

2003/04:N328 (c) yrkande 5.

Utskottet har inga andra synpunkter

än motionärerna i motion

2003/04:MJ239 (s) om den stora

betydelse som forskningsstationen vid

Stenstugu på Gotland har för arbetet

med att utveckla den för öns

näringsliv så viktiga livsmedels- och

energiproduktionen. Som utskottet

anfört ovan ankommer emellertid den

interna fördelningen av bl.a.

resurser för forskning och utveckling

på SLU:s styrelse. I sammanhanget

vill utskottet erinra om det beslut

om reformering av

institutionsstrukturen och

fakultetsorganisationen som har

beslutats och som utskottet redogör

för ovan. Med det anförda avstyrker

utskottet motionens yrkande 1 i den

mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

Som utskottet vid flera tidigare

tillfällen anfört delar utskottet i

allt väsentligt synpunkterna i motion

2003/04:MJ445 (s) om vikten av

forskning och utveckling när det

gäller ekologisk odling inom

trädgårdssektorn och om det

förtjänstfulla arbete som bedrivs vid

SLU:s institution för norrländsk

jordbruksvetenskap i Röbäcksdalen och

Öjebyn. Som utskottet anfört ovan är

det emellertid en fråga för

universitetets styrelse att fördela

medel till bl.a. dessa projekt. Det

anförda innebär att utskottet

avstyrker motionen i den mån den inte

kan anses tillgodosedd.

26:1 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar

och samhällsbyggande:

Forskning och

samfinansierad forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget

och regeringens förslag om

bemyndigande samt avstyrker tre

motioner (fp, c) om höjning av

anslaget. Utskottet avstyrker

vidare en motion (kd) om

prioritering av skogsforskning

och en motion (m) om forskning

och utbildning inom

livsmedelssektorn. Även en

motion (c) om resurser till

Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet avstyrks.

Propositionen

Anslaget disponeras av

Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande

(Formas) och finansierar stöd till

forskning om de areella näringarna

samt projektrelaterade kostnader i

anslutning till sådan forskning såsom

utvärderingar, beredningsarbete,

konferenser, vissa resor och

seminarier samt informationsinsatser.

Forskningsstödet finansierar även med

näringen samfinansierad forskning som

omfattar skogsforskning,

trädgårdsforskning samt

växtförädling. För forskning inom

områdena miljö och samhällsbyggande

finns anslaget 26:2 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och

samfinansierad forskning under

utgiftsområde 20.

För att underlätta planering,

upphandling och genomförande av

forskningsprojekt bör regeringen

bemyndigas att ingå ekonomiska

åtaganden som innebär utgifter på

högst 200 000 000 kr under år 2005,

högst 80 000 000 kr under år 2006 och

högst 20 000 000 kr under år 2007.

Regeringen föreslår att anslaget

26:1 Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och

samfinansierad forskning för år 2004

uppgår till 232 458 000 kr.

Anslaget finansierar bl.a. bidrag

för informations- och

rådgivningsverksamhet inom

hemträdgårdsområdet (bet.

1992/93:JoU20, 2001/02:MJU7). Enligt

regeringens mening ligger denna typ

av verksamhet inte inom ramen för den

verksamhet som enligt instruktionen

ankommer på Formas. Regeringen

föreslår därför att 3,5 miljoner

kronor överförs från Formas anslag

till anslaget 44:3 Miljöförbättrande

åtgärder i jordbruket för

Fritidsodlingens Riksorganisation för

informations- och

rådgivningsverksamhet inom

hemträdgårdsområdet och 750 000 kr

överförs för Stiftelsen

trädgårdsodlingens elitplantstation

till samma anslag, totalt 4,25

miljoner kronor.

Formas har under perioden 2001-2003

erhållit särskilda medel för

forskning om ekologisk produktion.

Regeringen anser att denna satsning

bör fortsätta också efter år 2003.

För detta ändamål bör anslaget

tillföras 23 miljoner kronor fr.o.m.

år 2004. Häri inryms ett basanslag

för Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet omfattande 0,5

miljoner kronor.

Motionerna

Enligt partimotion 2003/04:Fi240 (fp)

yrkande 26 delvis och kommittémotion

2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 delvis

bör anslaget höjas med 8 miljoner

kronor utöver regeringens förslag.

Hela området från jord till bord bör

ingå i den forskning som stöds av

Formas som alltså bör ta ansvar även

för den livsmedelstekniska och

teknologiska forskningen. I

kommittémotion 2003/04:MJ470 (c)

delvis begärs en höjning av anslaget

med ytterligare 56 miljoner kronor.

Det framhålls i motionen att behovet

av forskning och utveckling inom

skogssektorn är stort, och att

forskningen bör inriktas mot bl.a.

svampangrepp och trämaterialens

användningsområden och mot en

generellt minskad miljöpåverkan av

jord- och skogsbruk. Enligt

kommittémotion 2003/04:MJ473 (c)

talar starka skäl för att Stiftelsen

Biodynamiska Forskningsinstitutet i

Järna bör få ett basanslag för sin

forskning. För att möjliggöra detta

bör resurserna till forskning om

ekologiskt jordbruk ökas (yrkande

14).

Behovet av att prioritera

forskningen kring trä och

träanvändning betonas även i

kommittémotion 2003/04:MJ409 (kd).

Regeringen måste tillse att utrymmet

för den skogliga forskningen inte

krymper (yrkande 12). Betydelsen av

forskning och utbildning inom

livsmedelsproduktionen framhålls i

motion 2003/04:MJ476 (m). Enligt

motionärerna behövs fortsatta

resurser för att förbättra och

utveckla den utbildning och kompetens

som finns inom näringen. Vidare

behöver ny forskning och utveckling

inom området stimuleras för att

säkerställa att lantbruket och dess

livsmedelsproduktion är näringar som

kan fortsätta att utvecklas (yrkande

7).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som finner regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslaget väl avvägt, tillstyrker

regeringens förslag och avstyrker

motionerna 2003/04:Fi240 (fp) yrkande

26, 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 och

2003/04:MJ470 (c), samtliga i berörda

delar. Utskottet tillstyrker vidare

det bemyndigande som regeringen

föreslår.

Formas har under perioden 2001-203

erhållit särskilda medel för

forskning om ekologisk produktion.

Som regeringen anför bör denna

satsning fortsätta också efter år

2003, och anslaget bör tillföras 23

miljoner kronor för detta ändamål

fr.o.m. år 2004. Av propositionen

framgår att i beloppet ryms ett

basanslag för Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet, omfattande 0,5

miljoner kronor. Därmed finner

utskottet motion 2003/04:MJ473 (c)

yrkande 14 tillgodosedd utan någon

vidare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet har ingen annan

uppfattning än motionärerna i motion

2003/04:MJ409 (kd) om den skogliga

forskningens betydelse. Likaså delar

utskottet synpunkterna i motion

2003/04:MJ476 (m) om vikten av

forskning och utbildning inom

lantbruket och

livsmedelsproduktionen. Det får

emellertid anses vara en uppgift för

i första hand forskningsrådet att

fördela medel till olika

forskningsprojekt. Med det anförda

avstyrks motionerna i berörda delar.

26:2 Bidrag till Skogs-

och lantbruksakademien

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget 26:2.

Landsbygdspolitik -

resultatredovisning

Inledning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att

resultatskrivelsen ger en

fördjupad information om

resursfördelningen och på ett

bra sätt redovisar hur

resultaten svarar mot uppställda

mål.

Utskottets ställningstagande

Talmanskonferensen beslutade den 2

december 1998 att tillkalla en

parlamentarisk kommitté för att se

över och utvärdera vissa frågor

rörande riksdagens arbetsformer. I

sitt huvudbetänkande Riksdagen inför

2000-talet (förslag till riksdagen

2000/01:RS1 s. 76) anförde kommittén

att budgetarbetet i riksdagen bör

utvecklas på så sätt att uppföljning

och utvärdering blir en integrerad

del av budgetprocessen. I syfte att

förbättra förutsättningarna för detta

inom ramen för den ekonomiska

styrningen föreslog kommittén att

regeringen varje vår till riksdagen

lämnar skrivelser med

resultatinformation för alla

utgiftsområden. Skrivelserna behöver

enligt förslaget inte avse all

verksamhet inom ett utgiftsområde,

utan kan med fördel koncentreras till

vissa delar. I ett initialskede kan

regeringen börja med vissa

verksamheter för att efter hand

utvidga ambitionerna till en mer

heltäckande redovisning. Enligt

kommittén kan man på varje

utgiftsområde börja med en

redovisning som sedan kan utgöra ett

gott exempel för det fortsatta

arbetet. Det är enligt kommittén inte

meningsfullt med rutinartade

redovisningar av låg kvalitet om de

inte åtföljs av analys och

regeringens bedömning. Det får

ankomma på regeringen att avgöra

vilka verksamheter som skall

redovisas i skrivelserna, men

kommittén förutser att utskotten

kommer att ta en aktiv roll som

beställare av fördjupad information.

Huvudsyftet med skrivelserna är att

få ett underlag för en diskussion i

riksdagen om uppnådda resultat, och

de skall alltså inte innehålla några

förslag från regeringen.

Riksdagen beslutade i enlighet med

kommitténs förslag att regeringen

senast den 14 maj varje år med början

år 2003 skall lämna

resultatskrivelser på alla

utgiftsområden (2000/01:KU23 s.

12-13, rskr. 2000/01:273-276). I

budgetpropositionen för år 2003

delade regeringen riksdagens

uppfattning att eftersom

resultatskrivelser är ett nytt inslag

i budgetprocessen är det väsentligt

att de utvecklas i en dialog mellan

riksdagsutskotten och

Regeringskansliet. Att ha som

ambition att redan nästa år lämna

resultatskrivelser för alla

utgiftsområden bedömde regeringen som

alltför optimistiskt och förordade i

stället ett successivt införande över

ett antal år (prop. 2002/03:1,

utg.omr. 2 s. 31, 2002/03:FiU2 s. 11,

2002/03:85-86). Riksdagen har under

år 2002 behandlat

resultatskrivelserna Kultur och

delaktighet (skr. 2001/02:176, bet.

2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57-61)

och Sveriges genomförande av EU:s

sysselsättningsstrategi (skr.

2001/02:187, bet. 2002/03:AU1, rskr.

2002/03:78).

Utskottet anser att den nu aktuella

skrivelsen utgör ett bra komplement

till budgetpropositionen för år 2004

i fråga om redovisningen av resurser

och uppnådda resultat för

politikområdet Landsbygdspolitik. Som

Riksdagskommittén har uttalat

(2000/01:RS1 s. 78) är

budgetpropositionen huvudsakligen

inriktad på förslag för kommande års

statsbudget, men innehåller också

resultatinformation från det

föregående året. Skrivelsen

innehåller en fördjupad

resultatredovisning för en längre

period och regeringens analys och

bedömning av utvecklingen. Utskottet

anser att skrivelsen därmed ger

riksdagen goda förutsättningar för

att fördjupa sitt arbete med

uppföljning och utvärdering.

Utskottet har i enlighet med

Riksdagskommitténs uttalanden valt

att integrera behandlingen av

skrivelsen med 2004 års budget och

med behandling av motioner från

allmänna motionstiden 2003 och 2004.

Utskottet anser att syftet att ge

en mer ingående redogörelse än vad

som vanligen kan innefattas i

resultatredovisningen i

budgetpropositionen är uppfyllt.

Enligt utskottets bedömning ger

skrivelsen riksdagen fördjupad

information om resursfördelningen och

utfallet beträffande de ingående

verksamhetsområdena. Utskottet anser

även att skrivelsen på ett bra sätt

redovisar hur resultaten svarar mot

uppställda mål, hur olika åtgärder

inom politikområdet samverkar samt

hur de ingående åtgärderna

tillsammans med andra åtgärder kan

bidra till att nå en hållbar

utveckling på landsbygden.

Utskottet anser sammanfattningsvis

att skrivelsen ger riksdagen ett bra

underlag för att bedöma om

utnyttjandet av resurserna och de

uppnådda resultaten överensstämmer

med de för politikområdet utställda

målen.

Beskrivning av

verksamhetsområden och

utgångspunkter för

redovisningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens beskrivning av

verksamhetsområden och

utgångspunkter för

redovisningen.

Skrivelsen

Politikområdet Landsbygdspolitik

omfattar verksamheter för en hållbar

utveckling av landsbygden samt

försöks- och utvecklingsverksamhet

inom ramen för de nationella

handlingsprogrammen för jordbrukets

miljöpåverkan och ekologisk

produktion. Det övergripande målet är

en ekologiskt, ekonomiskt och socialt

hållbar utveckling av landsbygden.

De anslag som omfattas av

politikområdet är åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur

finansierade från den nationella

budgeten respektive EU-budgeten, stöd

till jordbrukets rationalisering och

stöd till innehavare av

fjällägenheter med mera. Förutom

dessa ingår i politikområdet försöks-

och utvecklingsverksamhet, inbegripet

marknadsstödjande åtgärder för

ekologisk produktion. Vidare omfattar

politikområdet den nuvarande

återföringen av skatterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Uppföljningar av resultaten för

politikområdet Landsbygdspolitik

redovisas årligen i berörda

myndigheters årsredovisningar,

särskilt Jordbruksverkets

årsredovisning men också i

länsstyrelsernas årsredovisningar.

Verket för näringslivsutvecklings

(Nutek) årsredovisning innefattar

redovisningar inom politikområdet

Regional utvecklingspolitik som också

är av betydelse för beskrivningen av

uppnådda resultat för politikområdet

Landsbygdspolitik.

Slutligen anges i regleringsbrevet

till myndigheterna ett antal

specificerade uppdrag varav några har

bäring på politikområdet

Landsbygdspolitik. I detta sammanhang

bör Jordbruksverkets årsrapport för

miljö- och landsbygdsprogrammet

uppmärksammas.

Jordbruksverket har i samverkan med

Riksantikvarieämbetet och

Naturvårdsverket i uppdrag att

fortlöpande följa och utvärdera

miljöeffekterna av den gemensamma

jordbrukspolitiken. Resultatet av

arbetet rapporteras fortlöpande med

Jordbruksverket som

samordningsansvarig myndighet.

Utskottets ställningstagande

För att så långt som möjligt ge en

sammanhållen redovisning av

utgiftsfördelningen för de olika

verksamheter och åtgärder som ryms

inom de i politikområdet ingående

anslagen redovisas i skrivelsen det

ekonomiska utfallet och uppnådda

resultat i separata avsnitt. Syftet

härmed är att åstadkomma en samlad

bild av det ekonomiska utfallet och

ekonomiska frågeställningar för hela

politikområdet. I följande avsnitt

finns uppgifter om utfallet inom

olika program och åtgärder under

perioden 2000-2002. Uppgifterna i

detta avsnitt baseras helt och hållet

på utbetalda medel inom perioden. I

de två därpå följande avsnitten anges

kostnader för de olika åtgärderna

kopplade till resultaten.

Regeringen anför att utgångspunkten

för redovisning av uppnådda resultat

är de av riksdagen fastställda målen.

För ekologiskt hållbart jordbruk har

en resultatredovisning gentemot

relevanta miljökvalitetsmål och

delmål valts.

Landsbygdspolitiken är utpekad som

ett av flera politikområden som skall

bidra till att nå målen för den

regionala utvecklingspolitiken. Målen

för den regionala

utvecklingspolitiken har dock inte

motsvarande konkretisering som

miljökvalitetsmålen. Den valda

utgångspunkten för redovisningen med

avseende på ekonomiskt och socialt

hållbar utveckling är därför de

övergripande mål som finns för miljö-

och landsbygdsprogrammet, mål 1-

programmen, Leader+-programmet och

det nationella stödet till jordbruket

i norra Sverige.

Utskottet har inget att erinra mot

utgångspunkterna för redovisningen.

Utfall och ekonomiska

frågeställningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens redovisning av

utfall och ekonomiska

frågeställningar.

Skrivelsen

Politikområdet omfattar verksamhet

för en hållbar utveckling av

landsbygden. Åtgärderna är i stor

utsträckning riktade till

jordbruksföretag men också andra

företag på landsbygden. Avgränsningen

följer i huvudsak rådets förordning

(EG) nr 1257/1999 om stöd till

utveckling av landsbygden samt

åtgärder som syftar till att

underlätta genomförandet av denna.

Politikområdet innehåller också

försöks- och utvecklingsverksamhet

inom ramen för de skilda nationella

handlingsprogrammen för jordbrukets

miljöpåverkan. Politikområdet

inrymmer verksamhet vid

Jordbruksverket och länsstyrelserna.

Anslag 44:1 omfattar den nationella

finansieringen av åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur medan

anslag 44:2 omfattar EU-

finansieringen av i huvudsak samma

åtgärder.

Åtgärderna inom ramen för miljö-

och landsbygdsprogrammet är uppdelade

på två insatsområden och

kostnadsramen för programmet är ca 23

miljarder kronor för åren 2000-2006.

Insatsområde I omfattar åtgärder för

en ekologiskt hållbar utveckling på

landsbygden och har en beräknad

kostnadsram på knappt 20,2 miljarder

kronor för hela programperioden,

inklusive kvarvarande utbetalningar

från förra programperioden. Av detta

belopp omfattar miljöersättningarna

ca 15 miljarder kronor för hela

perioden. Totalt har ca 10 miljarder

kronor utbetalats under åren

2000-2002 inom insatsområde I, varav

ca 8 miljarder kronor avser

miljöersättningar. Insatsområde II

omfattar åtgärder för en ekonomiskt

och socialt hållbar utveckling på

landsbygden och har en kostnadsram på

knappt 1,4 miljarder kronor för hela

programperioden. Inom insatsområde II

har totalt ca 317 miljoner kronor

utbetalats under åren 2000-2002. I

figur 4.3 visas den procentuella

fördelningen av utbetalda medel

mellan åtgärder inom miljö- och

landsbygdsprogrammets insatsområde

II.

Utgiftsutvecklingen inom

politikområdet Landsbygdpolitik har

under år 2000-2002 varit

4 214 956 000 kr, 3 713 681 000 kr

respektive 4 202 829 000 kr.

Utskottets ställningstagande

I skrivelsen anförs att

anslagssparandet på anslagen 44:1 och

44:2 uppgår till 751 181 000 kr

respektive 56 709 000 kr vid ingången

av år 2003. Vid några tillfällen har

regeringen fattat beslut om

indragning av delar av

anslagssparandet för anslagen 44:1

och 44:2. En stor del av det ingående

anslagssparandet år 2000 härstammar

från programperioden under åren

1995-1999. Anslagssparandet från

programperioden 1995-1999 har sin

bakgrund i att Sverige inte fullt ut

behövde utnyttja de anvisade

anslagen. För övrigt är storleken på

anslagssparandet ett resultat av

svårigheterna att för ett givet år

prognostisera utfallet av insatser

som bygger på fleråriga åtaganden.

Regeringen anför i skrivelsen att

eftersom budgeten för respektive

åtgärd i miljö- och

landsbygdsprogrammet kan skilja sig

åt mellan olika år speglar utfallet

åren 2000-2002 nödvändigtvis inte

förväntat utfall under resten av

programperioden. Det finns emellertid

vissa skillnader mellan utfallet åren

2000-2002 och den i programmet

ursprungligen planerade fördelningen

av medel mellan åtgärder under samma

period. Detta beror främst på att

vissa åtgärder har haft en högre

anslutning än förväntat under

perioden medan anslutningen till

andra åtgärder varit lägre än

förväntat. Utskottet konstaterar att

anslutningen till åtgärderna i

programmet överlag har varit hög.

Detta innebär också att de ekonomiska

ramarna för programmet förväntas

utnyttjas fullt ut.

I skrivelsen anförs att Sverige

under programperioden har tilldelats

ca 150 miljoner euro per år från EU-

budgeten till miljö- och

landsbygdsprogrammet. Sverige har

hittills haft ett högt utnyttjande av

tilldelade EU-medel. Detta har

möjliggjorts framför allt genom en

hög anslutning till programmet,

tidigareläggningar av utbetalningar

samt att flera andra medlemsländer

inte utnyttjat sina kuvert fullt ut.

Vissa lantbruksanknutna åtgärder

för landsbygdens struktur inom mål 1-

programmen, Norra Norrland och Södra

Skogslänsregionen, finansieras av

anslagen 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur och

44:2 EG-finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur. I

skrivelsen redovisas att fram t.o.m.

år 2002 har det betalats ut

motsvarande knappt 25 % av

åtgärdernas totala budget under

programperioden.

Inom gemenskapsinitiativet Leader+

har fram t.o.m. år 2002 motsvarande

ca 4 % av den totala EU-budgeten för

programmet betalats ut. Utskottet

konstaterar att den låga andelen

utbetalda medel framför allt beror på

att programmet beslutades och kom i

gång senare än ursprungligen

planerat.

Anslaget Återföring av skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel

m.m., anslag 44:6, används för att

återföra uppburen skatt på

bekämpningsmedel och kväve i

handelsgödsel i jordbruket till

jordbruksnäringen. Huvuddelen av den

återförda skatten används till

åtgärder för att minska

växtnäringsförluster från jordbruket

och minska miljöriskerna inom

växtskyddsområdet. En mindre del av

beloppet återförs kollektivt till

jordbruksnäringen för bl.a.

informations-, utbildnings-,

rådgivnings- och utvecklingsinsatser

med syfte att främja hållbara

produktionsmetoder. Skatten på

bekämpningsmedel återförs kollektivt

för forsknings- och

utvecklingsinsatser med syfte att

främja en hållbar utveckling inom

jordbruket och trädgårdsnäringen.

Huvuddelen av det under år 2002

utbetalade beloppet, 54 %, användes

till informations-, utbildnings-,

utvecklings- och rådgivningsinsatser

samt till bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar och forsknings- och

utvecklingsverksamhet inom

trädgårdsnäringen.

Utskottet har inget att erinra mot

vad regeringen har anfört.

Ekologiskt hållbart

jordbruk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har ingen erinran mot

vad regeringen anfört och

avstyrker motioner om bl.a.

öppna landskap (m, c), ängs- och

betsmarksprogrammen (c), fäbodar

(s, kd, c), kallblodig travare

(kd), vallstöd (fp, c),

fånggrödor (c), miljöåtgärder

kring Östersjön (mp),

skyddszoner (mp), våtmarker

(mp), användning av natur- och

handelsgödsel (fp), s.k.

Rekostöd (kd), bekämpningsmedel

(kd) och ekologisk produktion

(kd, v, mp).

Skrivelsen

Ett rikt odlingslandskap

Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

innebär att odlingslandskapets och

jordbruksmarkens värde för biologisk

produktion och livsmedelsproduktion

skall skyddas samtidigt som den

biologiska mångfalden och

kulturmiljövärdena bevaras och

stärks. Sex delmål har angetts för

miljökvalitetsmålet. Av dessa innebär

två att åtgärds- och bevarandeprogram

för hotade arter och lantbrukets

kulturhistoriskt värdefulla

ekonomibyggnader skall utvecklas.

Övriga delmål är följande: Senast

2010 skall samtliga ängs- och

betesmarker bevaras och skötas på ett

sätt som bevarar deras värden.

Arealen hävdad ängsmark skall utökas

med minst 5 000 hektar och arealen

hävdad betesmark av de mest hotade

typerna skall utökas med minst 13 000

hektar till år 2010. Mängden

småbiotoper i odlingslandskapet skall

bevaras i minst dagens omfattning i

hela landet. Senast till år 2005

skall en strategi finnas för hur

mängden småbiotoper i slättbygden

skall kunna ökas. Mängden

kulturbärande landskapselement som

vårdas skall ökas till år 2010 med ca

70 %. Senast år 2010 skall det

nationella programmet för

växtgenetiska resurser vara utbyggt,

och det skall finnas ett tillräckligt

antal individer för att långsiktigt

säkerställa bevarandet av inhemska

husdjursraser i Sverige.

I augusti 2002 tillsatte regeringen

en särskild utredare med uppgift att

genomföra en halvtidsutvärdering av

miljö- och landsbygdsprogrammet för

Sverige år 2000-2006 i enlighet med

vad som föreskrivs av EG. I uppdraget

ingår också att utvärdera

måluppfyllelsen utifrån de i

programmet angivna målen. Vidare

skall det administrativa

genomförandet, främst gentemot

stödmottagarna, bedömas. Utredaren

har också möjlighet att lämna förslag

på förbättringar av programmet och

dess genomförande inom de beslutade

ekonomiska ramarna för programmet.

Betänkandet skall lämnas senast den

15 november 2003.

Ingen övergödning

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning innebär

att halterna av gödande ämnen i mark

och vatten inte skall ha några

negativa effekter på människors

hälsa, förutsättningar för biologisk

mångfald eller möjligheterna till

allsidig användning av mark och

vatten. Fram till år 2010 skall de

vattenburna utsläppen av

fosforföreningar och utsläpp av kväve

från mänsklig verksamhet ha minskat

och utsläppen av ammoniak i Sverige

skall ha minskat med minst 15 % från

1995 års nivå.

I miljömålsrådets rapport de Facto

2002 anges en positiv riktning för

utvecklingen under perioden 1997-2001

för miljökvalitetsmålet Ingen

övergödning. Samtidigt framhålls att

det kan krävas fler åtgärder för att

nå målet. Vid miljömålsrådets

rapportering har dock inte uppnådda

resultat av åtgärderna enligt miljö-

och landsbygdsprogrammet varit

möjliga att beakta.

Ekologisk produktion m.m.

Riksdagen har angett målet för den ekologiska

produktionen (skr. 1999/2000:14, bet.

1999/2000:MJU2, rskr. 1999/2000:91)

så att den ekologiskt odlade arealen

bör fördubblas (20 %) till år 2005

och att den ekologiska

animalieproduktionen bör öka. Av

antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt

och lamm bör 10 % finnas i ekologisk

produktion år 2005. Det framhålls

också att konsumenternas efterfrågan

på ekologiska livsmedel är avgörande

för om målen kan nås. Vidare betonas

att den ekologiska produktionen från

samhällelig utgångspunkt bl.a. är ett

medel i arbetet med att nå vissa av

de uppställda miljökvalitetsmålen och

ett steg mot en hållbar utveckling av

jordbrukssektorn.

Motionerna

Ett rikt odlingslandskap

I motion 2002/03:MJ29 (fp) anförs att i

Västra Götaland saknar 88 av 315

naturreservat skötselplaner. Detta

riskerar att undergräva förståelsen

och acceptansen för att inrätta nya

naturreservat. Skötselplaner bör

inrättas så snart ett naturreservat

har bildats (yrkande 6).

Enligt motionerna 2002/03:MJ209 (c)

yrkandena 1 och 3, 2002/03:MJ301 (kd)

och 2002/03:MJ450 (s) erfordras

åtgärder för att bevara och utveckla

ett levande fäbodbruk och en

säterkultur i Sverige. Fäbodbruken är

i dag en liten del av svenskt

jordbruk. Verksamheten är trots sin

relativt ringa omfattning mycket

viktig för bevarandet av den

biologiska mångfalden, värdefulla

natur- och kulturmiljövärden samt

utrotningshotade husdjursraser. En

nationell handlingsplan för bevarande

av levande sätrar och fäbodar bör

upprättas snarast. Besöksnäringen är

en viktig näringsgren och har stora

utvecklingsmöjligheter. Fäbodbruket

kan bli en del av upplevelseturismen.

Ett vidareutvecklat fäbodbruk kan

även vara en del i utvecklingen av

det fjällnära jordbruket. En ökad

satsning på vårdplaner, mark- och

byggnadsvård på fäbodar samt ett

bättre juridiskt skydd erfordras för

att bevara befintliga fäbodmiljöer,

som är eller kommer att vara levande.

Riksantikvarieämbetet,

Naturvårdsverket och Jordbruksverket

bör få ett fortsatt gemensamt uppdrag

tillsammans med näringens

representanter och föreningar att

föreslå konkreta åtgärder som främjar

och möjliggör ett levande fäbodbruk.

Enligt motionerna 2002/03:MJ356 (m)

yrkande 3 och 2002/03:T213 (c)

yrkande 1 är det viktigt att vi

vårdar våra bygder och håller

landskapet öppet. Hagar och

betesmarker håller på att växa igen,

antingen för att de lämnas åt sitt

öde eller för att de planteras med

skog. Anledningen är att det lönar

sig allt mindre att hålla djur i

betesmarkerna.

Enligt motion 2002/03:MJ422 (fp) om

arealersättning och miljöstöd till

vallodling bör arealersättning för

spannmål minska. På våra bättre

jordar i Syd- och Mellansverige, där

näringsläckage till havet kan befaras

vara störst, har vallen svag

ekonomisk konkurrenskraft gentemot

spannmål och sockerbetor. En

förnuftig jordbrukspolitik bör minska

arealersättning mot ett miljöstöd för

vallodling, fånggrödor och kantzoner

för att minimera kväveläckaget

(yrkande 9 delvis).

Vallstödet bör enligt motion

2002/03:MJ428 (c) vara tillgängligt i

hela landet. Vallstödet är ett

viktigt styrmedel för ett rikt och

öppet odlingslandskap och möjliggör

för producenter att fortsätta med

djurhållning och nyttjande av

naturbetesmarkerna (yrkande 14).

Vidare bör ersättningsnivåerna för

ängs- och betesmarksprogrammen utökas

och utformas så att de lättare kan

anpassas till lokala förhållanden.

Markägare bör också fortsättningsvis

få ersättning för att vårda det öppna

landskapet (yrkande 15).

Den kallblodiga travaren bör enligt

motion 2002/03:MJ430 (kd) yrkande 3

omfattas av bevarandeinsatserna.

Särskilda medel inom

miljöersättningsprogrammets

delprogram för utbildning,

information och demonstrationsobjekt

avsätts för bevarande av de

utrotningshotade raserna

gotlandsruss, ardenner och nordsvensk

brukshäst. Populationen och antal

betäckta ston i stort sett är

detsamma för den kallblodiga travaren

som för andra hotade raser.

I motion 2002/03:MJ487 (c) anförs

att beteskraven bör utformas utifrån

lokala förhållanden. Beteskraven för

djur i mjölkproduktion är en viktig

kvalitetsaspekt. De lantbrukare som

bor så att beteskraven kan vara svåra

att följa, exempelvis genom att

reglerna kan utformas efter de

förutsättningar som råder i olika

delar av landet. Detta bör kunna ske

inom ramen för kraven om betesdrift

(yrkande 4).

Ingen övergödning

Enligt motion 2002/03:MJ28 (kd) bör skatten

på bekämpningsmedel och handelsgödsel

återföras till jordbruksnäringen.

Regeringen har frångått

överenskommelsen med näringen

angående återföringen av

bekämpningsmedels- och

handelsgödselskatter (yrkande 3).

I motion 2002/03:MJ29 (fp)

framhålles att en större

kompetensutveckling bör ske inom

skogssektorn (yrkande 4). Vidare

anförs att man bör införa en ny metod

för avgifter på kväve från

jordbruket, nämligen att beskatta

läckaget från åkrarna och inte

kvävepåförseln. Motionärerna delar

inte regeringens uppfattning att man

bör koppla miljöskatter, t.ex. skatt

på kvävegödning, till direkta

återföringar av pengarna till

näringen. I stället bör en

utsläppsavgift införas, enligt den

modell som utformats i bl.a. Danmark

och Holland (yrkande 5).

Ett sätt att få ned jordbrukets

miljöbelastning är enligt motion

2002/03:MJ245 (kd) att ställa

generella krav på att lämna en

odlingsfri zon på 5-10 m längs alla

vattendrag. Enligt tillgänglig

sakkunskap skulle sådana gröna zoner

verksamt bidra till att ta upp kväve

och fosfor så att åarna inte blir

övergödda (yrkande 4).

I motion 2002/03:MJ315 (fp) anförs

att för att få bukt med övergödningen

bör åtgärder sättas in i

vattenavrinningsområden. Jordbruket

måste minimera sitt kväveläckage,

vilket kan ske genom exempelvis

vallodling, fånggrödor, kantzoner

eller genom växnäringsbalans. Det är

också nödvändigt med höga

miljöavgifter för kadmium i hela EU-

området och skärpt tillsyn av

enskilda avlopp m.m. (yrkande 10).

Enligt motion 2002/03:MJ487 (c)

yrkande 29 har den svenska regeringen

begränsat möjligheten att få

ersättning för odling av fånggrödor

till Blekinge, Gotlands, Hallands,

Kalmar, Skåne och Västra Götalands

län. Som ett led i att Sverige skall

uppfylla EU:s nitratdirektiv bör

stödet för odling av fånggrödor

utvidgas så att jordbruksområdena

runt Vänern, Vättern, Hjälmaren och

Mälaren omfattas helt och hållet.

Delar av EU:s jordbruksstöd bör

enligt motion 2002/03:MJ489 (mp)

användas till miljöåtgärder i

länderna kring Östersjön, där det gör

mest långsiktig miljönytta.

Satsningar på utbyggnad av effektiva

reningsverk och anläggning av

våtmarker bör vidtas där den bästa

långsiktiga nyttan kan uppnås av

satsade medel oavsett vilket land det

handlar om (yrkande 4). Vidare bör

fler våtmarker anläggas i

odlingslandskapet. Satsning på

anläggning av våtmarker är en åtgärd

som kan ha positiv påverkan på miljön

i Östersjön (yrkande 7).

Ekologisk produktion

I motion 2002/03:MJ28 (kd) anförs att stöd

till resurshushållande konventionellt

jordbruk samt möjligheten att ställa

om delar av ett jordbruk till

ekologisk produktion bör återinföras.

84 % av Sveriges brukade jord utgörs

av konventionellt (icke-ekologiskt)

jordbruk. För att skapa positiva

miljöeffekter är det därför av

största vikt att även det

konventionella jordbruket är

miljöanpassat i möjligaste mån

(yrkande 4).Vidare finns behov av

stöd till ekologisk odling i växthus

(yrkande 5). Enligt motionärernas

uppfattning krävs också ytterligare

forskning, utveckling, utbildning,

information och andra insatser för

att ytterligare minska användningen

av kemiska bekämpningsmedel. I

skrivelsen konstateras nämligen att

användningen av kemiska

bekämpningsmedel inom jordbruket och

trädgårdsnäringen ökat något sedan

1995 (yrkande 7).

I motion 2002/03:MJ352 (m) om

livsmedelsindustrins och jordbrukets

konkurrenskraft på Gotland anförs att

stöd för resurshushållande

konventionellt jordbruk, Rekostöd,

och vallodlingsstöd inte längre

finns. Det gotländska jordbruket är i

huvudsak inriktat på en omfattande

animalieproduktion, och ca 40 % av

den odlade arealen på Gotland är

vall. Vallodling och Rekostödet

bedöms ge goda miljöeffekter på

Gotland och andra områden med

likartade förhållanden när det gäller

bibehållande av öppna landskap samt

kvalitetsprofilen i modern jordbruks-

produktion.

Enligt motion 2002/03:MJ419 (v) bör

målet för arealen ekologiskt odlad

mark ökas till att senast 2010 uppgå

till 30 %. För att ytterligare

stimulera produktionen av ekologiska

livsmedel krävs ett höjt politiskt

mål för den areal som skall ställas

om till ekologisk produktion (yrkande

9).

Det krävs enligt motion

2002/03:MJ424 (kd) yrkande 14 ett

förenklat regelsystem och en ökad

satsning på forskning och utveckling

som skapar goda förutsättningar för

en ökad produktion av ekologiska

grödor.

Enligt motion 2002/03:MJ489 (mp)

bör ekologiskt lantbruk gynnas. En

långtgående förändring av

jordbruksstöden krävs (yrkande 6).

I motion 2002/03:N302 (mp) bör

behovet av statliga stimulanser för

att öka produktionen av eko-produkter

övervägas. Att ställa om till

ekologisk produktion är en del i

stärkandet även av vårt

exportjordbruks konkurrenskraft, vid

sidan om stärkandet av de lokala

marknaderna (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Ett rikt odlingslandskap

Miljömålsrådet har i sin rapport de Facto

2002 för miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap gjort bedömningen att

utvecklingen mellan åren 1997 och

2001 går i en positiv riktning. Rådet

bedömer därför att förutsättningarna

för att nå miljökvalitetsmålet inom

en generation är goda. Som redovisas

i skrivelsen bör den positiva

utvecklingen ha förstärkts

ytterligare då uppfyllelsen av de

operativa målen för åtgärderna inom

miljö- och landsbygdsprogrammet har

förbättrats under år 2002. Detta har

uppnåtts bl.a. genom åtgärder som

skapar ekonomiska förutsättningar för

att bevara värdefulla marker,

landskapselement och småbiotoper.

Frågan om utformningen av åtgärder

inom miljö- och landsbygdsprogrammet

behöver ändras för att ytterligare

förstärka den positiva utvecklingen

bör bedömas utifrån den

halvtidsöversyn av programmet som nu

pågår. För att målet skall kunna nås

krävs en kontinuerlig skötsel av

markerna. Medan slåtterängar kan

skötas utan någon direkt koppling

till djurbesättningar kräver skötseln

av betesmarker att det finns

besättningar med betande djur i alla

delar av landet där betesmarkerna

återfinns.

I rapport de Facto 2003 anför

Miljömålsrådet att för den biologiska

mångfalden och kultur- och

miljövärdena i odlingslandskapet

finns åtgärder och styrmedel främst

inom miljö- och landsbygdsprogrammet.

Denna del av målet har goda

förutsättningar att nås. När det

gäller det långsiktiga bevarandet av

värdena och bevarandet av ängs- och

betesmarkerna liksom av byggnader och

bebyggelsemiljöer regionalt är det

mer osäkert om målet kan nås;

måluppfyllelsen är beroende av vad

som sker inom andra politikområden.

Främst är det problematiken med

nedlagda jordbruk i glesbygden som

inverkar. Åtgärder utanför

jordbrukspolitiken kan bli

nödvändiga, framför allt inom

regionalpolitiken.

Miljökvalitetsmålet är enligt

rapporten beroende av vad som sker

inom EU:s gemensamma

jordbrukspolitik. Framtida

förändringar inom denna kan därför

påverka möjligheterna att nå målet.

Utskottet föreslår med det anförda

att motionerna 2002/03:MJ356 (m)

yrkande 3 och 2002/03:T213 (c)

yrkande 1 om öppna landskap lämnas

utan vidare åtgärd.

I samband med övergången från

miljöprogrammet för perioden

1995-1999 till miljö- och

landsbygdsprogrammet 2000-2006

genomfördes flera förändringar av

bl.a. miljöersättningarna. En sådan

förändring var införandet av grund-

och tilläggsersättning för skötsel av

betesmarker och slåtterängar. Den

åtgärdsplan som kopplas till

tilläggsersättningen ger bättre

möjlighet än tidigare att anpassa

skötselvillkoren till lokala

förhållanden. Som regeringen

konstaterar i skrivelsen har

anslutningen till åtgärderna i miljö-

och landsbygdsprogrammet varit hög.

Detta innebär också att de ekonomiska

ramarna för programmet förväntas bli

utnyttjade fullt ut. Vidare pågår en

utvärdering av miljö- och

landsbygdsprogrammet. Med det anförda

avstyrks motionerna 2002/03:MJ428 (c)

yrkande 15 och 2002/03:MJ487 (c)

yrkande 4.

Som anförs i skrivelsen är de

viktigaste styrmedlen för att uppnå

flera av de fastställda delmålen för

miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap bestämmelserna i

miljöbalken om biotopskydd och

inrättandet av natur- och

kulturreservat samt miljö- och

landsbygdsprogrammet för åren

2000-2006. När den gäller den fråga

om skötselplaner för naturreservat

som tas upp i motion 2002/03:MJ29

(fp) yrkande 6 har utskottet inhämtat

från Naturvårdsverket att de 88

reservat i Västra Götalands län som i

dag saknar skötselplaner är bildade

före 1988. Naturvårdsverket kommer

under hösten 2003 att föra en

fördjupad diskussion med

länsstyrelserna om bristen på och

arbetet med skötselplaner och hur

detta arbete kan integreras med

arbetet med bevarandeplaner för alla

Natura 2000-områden. Sådana

bevarandeplaner skall föreligga

senast i augusti 2005 för vidare

avrapportering till EG-kommissionen.

Enligt Naturvårdsverket ingår mer än

hälften av naturreservaten helt eller

delvis i Natura 2000-områden.

Utskottet konstaterar att

skötselplaner för naturreservat är en

myndighetsuppgift för

länsstyrelserna, som under de senaste

åren har fått förstärkning till sitt

förvaltningsanslag för att bl.a.

hantera säkerställandearbetet, dvs.

bildande av naturreservat inklusive

upprättande och fastställande av

skötselplaner m.m., av naturreservat

(jfr prop. 2001/02:1 utg.omr. 20 s.

49, bet. 2001/02:

MJU1, rskr. 2001/02:105). Motion

2002/03:MJ29 (fp) yrkande 6 bör i

avvaktan på resultatet av det arbete

som pågår lämnas utan vidare åtgärd.

Som anförs i skrivelsen är

fäbodbeten en viktig del av

betesmarkerna i Norrland. Fäbodbeten

har ofta höga biologiska och

kulturhistoriska värden. Inom ramen

för miljö- och landsbygdsprogrammet

görs insatser för att bevara

fäbodbruket och de natur- och

kulturmiljövärden som hänger samman

med detta. Inom miljöersättningen för

skötsel av betesmarker och

slåtterängar finns en särskild

anpassning till fäbodskötsel och till

den extensiva djurhållning som

fäbodskötseln innebär.

Regeringen beslutade den 10 april

2003 att tillkalla en särskild

utredare med uppdrag att undersöka om

det är nödvändigt och lämpligt med

särskilda bestämmelser om betesrätt

och stängsel vid fäbodbruk och andra

småskaliga former av djurhållning.

Utredaren skall kartlägga inom vilka

brukningsformer djur tillåts beta på

annans mark eller på ostängslade

betesmarker, samt med vilken rätt

sådant bete utövas. Om utredaren

finner att rätten till bete på annans

mark och på ohägnade betesmarker i

samband med fäboddrift behöver

klargöras skall utredaren, om detta

är lämpligast, lämna förslag till de

bestämmelser som är nödvändiga.

Utredaren skall redovisa uppdraget

senast den 31 december 2003.

Utskottet föreslår att motionerna

2002/03:MJ209 (c) yrkandena 1 och 3,

2002/03:MJ301 (kd) och 2002/03:MJ450

(s) i avvaktan på resultatet av

utredningsarbetet lämnas utan vidare

åtgärd.

Utskottet instämmer i vad som

anförs i motion 2002/03:MJ430 (kd)

yrkande 3 om att det är angeläget att

den kallblodiga travaren kan bevaras.

Som anförs i skrivelsen kan gamla

lantraser bära på arvsanlag och

egenskaper som kan vara viktiga för

framtida avelsverksamhet. Härdighet,

ett mer aktivt fodersöksbeteende samt

förmåga att producera trots låg

intensitet är viktiga egenskaper som

kan medföra att lantraserna är

speciellt lämpade för landskapsvård.

Inom miljö- och landsbygdsprogrammet

ges möjlighet till ersättning för

utrotningshotade husdjursraser. De

djurslag som omfattas är nötkreatur,

får, getter och grisar. Målsättningen

med åtgärden är att uppnå ett

tillräckligt antal vuxna renrasiga

djur för att säkra rasernas

fortlevnad. Anslutningen var 77 % år

2002. Även för denna ersättning ökade

anslutningen jämfört med år 2001. På

individbasis omfattas flest får av

åtgärden följt av nötkreatur och

getter. Den totala kostnaden för

åtgärden var år 2002 ca 3,7 miljoner

kronor, varav ca 0,2 miljoner kronor

avser motsvarande åtgärd för tidigare

programperiod.

Hästpolitiska utredningen lämnade

år 2000 betänkandet En svensk

hästpolitik (SOU 2000:109).

Utredningen föreslår bl.a. att stöd

för bevarande av utrotningshotade

husdjursraser skall kunna ges till

ett antal svenska hästraser såsom

russ, nordsvensk brukshäst,

kallblodstravaren och den svenska

ardennern. Utskottet har inhämtat att

resultatet av utredningen övervägs i

Jordbruksdepartementet. Utskottet

föreslår att motion 2002/03:MJ430

(kd) yrkande 3 med det anförda och i

avvaktan på resultatet av det arbete

som pågår lämnas utan vidare åtgärd.

Som anförs i skrivelsen är det

viktigt med en helhetssyn på

odlingslandskapet för att delmålen

inom miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap skall kunna nås.

Genom att motverka en nedläggning av

jordbruket kan ett öppet

odlingslandskap, som är en

förutsättning för en rik biologisk

mångfald och för bevarandet av

värdefulla kulturmiljöer, bibehållas.

För att motverka nedläggningen av

jordbruksmark men också för att

bibehålla jordbruksproduktionen i

norra Sverige och därigenom

understödja mål för den regionala

utvecklingspolitiken, finns två

åtgärder inom miljö- och

landsbygdsprogrammet. Åtgärderna är

miljöersättning för Öppet och

varierat odlingslandskap och

Kompensationsbidrag i mindre gynnade

områden.

Den förstnämnda åtgärden kan sökas

av jordbrukare som odlar vall i

skogsbygderna i södra och mellersta

Sverige och i norra Sverige. Att odla

vall innebär att landskapet hålls

öppet. Vallodlingen bidrar också till

att minska växtnäringsläckaget och är

positiv för att förbättra jordens

struktur genom att öka dess innehåll

av organiskt material. Åtgärden

ersatte fr.o.m. år 2001 den tidigare

åtgärden Öppet odlingslandskap. Målet

med den nya åtgärden är att ca 600

000 hektar vall skall vara ansluten.

Den totala anslutningen ökade under

år 2002 och svarar nu mot ca 101 % av

det uppställda målet eller 609 000

hektar.

Kompensationsbidrag i mindre

gynnade områden utgår inom

stödområdena 1 till 5b. Totalt finns

inom dessa områden 1,9 miljoner

hektar åkermark. Målet med åtgärden

är att bibehålla sysselsättningen

inom jordbruket i dessa områden

samtidigt som miljövänliga

jordbruksmetoder bevaras och främjas.

Ersättningen lämnas per hektar vall

och betesmark i alla områden. Målet

för åtgärden var 590 000 hektar och

att 23 000 företag skulle ansluta

sig. För år 2002 har anslutningen

preliminärt beräknats till 550 000

hektar, vilket utgör 93 % av det

uppsatta arealmålet, dvs. en sänkning

sedan år 2001. Det är främst företag

med mjölk- och köttproduktion som är

anslutna till åtgärden. Det totala

antalet anslutna företag år 2002 är

21 000 stycken, vilket är lägre än

vad som förväntades och återspeglar

att strukturomvandlingen särskilt

inom mjölkproduktionen är snabbare än

som förutsetts.

Jordbruksministern anförde den 20

december 2002 i svar på fråga

2002/03:319 att vallodlingen kommer

att stödjas på flera sätt även i

fortsättningen, inte minst i skogs-

och mellanbygderna och i norra

Sverige. Anslutningen till åtgärderna

inom miljö- och landsbygdsprogrammet

är generellt sett mycket god, och en

halvtidsutvärdering av programmet

pågår och kommer att slutföras under

år 2003. Mot bakgrund av detta finns

i dagsläget inga planer på att införa

ytterligare ersättningsformer till

vallodling.

Utskottet föreslår att motionerna

2002/03:MJ422 (fp) yrkande 9 delvis

och 2002/03:MJ428 (c) yrkande 14

lämnas utan vidare åtgärd i den mån

de inte tillgodosetts av vad som

anförts.

Ingen övergödning

I Miljömålsrådets rapport de Facto 2002 anges

en positiv riktning för utvecklingen

under perioden 1997-2001 för

miljökvalitetsmålet Ingen

övergödning. Samtidigt framhålls att

det kan krävas fler åtgärder för att

nå målet. Som anförs i skrivelsen

hade vid Miljömålsrådets rapportering

för 2002 års rapport uppnådda

resultat av åtgärderna enligt miljö-

och landsbygdsprogrammet inte varit

möjliga att beakta.

I rapport de Facto 2003 anförs att

det miljötillstånd som anges i

miljökvalitetsmålet kommer att vara

svårt att nå till 2020. Detta beror

bl.a. på att återhämtningstiden i de

naturliga systemen är så lång. Det

blir särskilt svårt att nå målet i de

södra delarna av Sverige, där

belastningen har varit och är som

störst, och därmed även effekterna i

miljön. Dessutom påverkas de öppna

kustområdena i Östersjön mycket av

övergödningen i det öppna havet.

Preliminära beräkningar av vår

framtida klimatsituation visar att

nederbörden kommer att öka. Detta kan

enligt rapporten göra det ännu

svårare att nå miljökvalitetsmålet,

eftersom det skulle innebära

ytterligare diffusa utsläpp av

näringsämnen från marken.

Att odla en fånggröda som bryts

sent på hösten eller först

nästkommande vår minskar, som anförs

i skrivelsen, risken för

kväveutlakning. Att bryta fånggrödan

på våren ökar dess

utlakningsbegränsande effekt, men en

vårbrytning är inte alltid möjlig

eller lämplig. Likaså minskar risken

för utlakning om jorden inte

bearbetas under hösten, dvs. att

stubben efter skörd får vara kvar och

att vallen och trädan inte bryts

under hösten och vintern. I miljö-

och landsbygdsprogrammet för åren

2000-2006 ingår i åtgärden Minskat

kväveläckage både odling av fånggröda

och utebliven höstbearbetning.

Ersättningarna kan sökas var för sig

eller kombineras för samma areal. Att

ansluta sig till åtgärden Minskat

kväveläckage är möjligt endast om

åkerarealen är belägen i Kalmar,

Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands

och Västra Götalands län. I dessa län

är kväveutlakningen per hektar

åkermark oftast högre än i andra

delar av landet. Målsättningen för

åtgärden är en anslutning på 50 000

hektar och därigenom torde

kväveläckaget minska med ca 700 ton

N/år. Under år 2001 omfattade

åtgärden ca 214 600 hektar av vilka

62 000 hektar fick ersättning både

för fånggröda och utebliven

höstbearbetning. Enligt nyligen

genomförda utlakningsberäkningar för

år 2001 uppskattas kväveläckaget ha

minskat med 1 600-2 100 ton N.

Preliminära uppgifter för år 2002

visar på en ännu högre anslutning.

Avslutningen var 248 000 hektar och

för 70 000 hektar av dessa

genomfördes båda åtgärderna. Den

högre anslutningen för år 2002 torde

medföra en ytterligare minskning av

kväveläckaget jämfört med vad som

uppskattats för år 2001. För år 2002

återfanns de största arealerna både

när det gäller fånggrödor och

utebliven höstbearbetning i Skåne,

Hallands och Västra Götalands län.

Den totala kostnaden för åtgärder som

gäller fånggrödor och utebliven

höstbearbetning var år 2002 ca 176

miljoner kronor, varav ca 1 miljon

kronor avser arealer anslutna till

motsvarande åtgärd för tidigare

programperiod.

I EU regleras jordbrukets

kväveutsläpp till vatten av rådets

direktiv (EEG) nr 676/91 av den 12

december 1991 om skydd mot att vatten

förorenas av nitrater från

jordbruket, vanligen benämnt

nitratdirektivet. Syftet med

direktivet är enligt skrivelsen att

minska vattenförorening som orsakas

eller framkallas av nitrater från

jordbruket samt att förhindra

ytterligare sådan förorening. Sverige

förtecknade i samband med

anslutningen till EU Blekinge, Skåne,

Hallands och Gotlands län samt

kustområdena i Stockholms,

Södermanlands, Östergötlands, Kalmar

och Västra Götalands län som områden

från vilka en avrinning sker till

vattenområden som är förorenade eller

kan bli förorenade om inte åtgärder

vidtas. I augusti år 2002 fattade

regeringen beslut, som svar på ett

motiverat yttrande från kommissionen,

om att utvidga de förtecknade

känsliga områdena. Beslutet innebär

att sjöarna Mälaren och Hjälmaren

samt ytterligare områden med

avrinning till dessa sjöar och

ytterligare områden med avrinning som

påverkar Östersjön förtecknas enligt

direktivet. Som redovisas i

skrivelsen pågår för närvarande inom

Regeringskansliet arbete med att

närmare avgränsa områdena och

utarbeta det åtgärdsprogram som skall

genomföras inom dessa områden.

I den pågående utvärderingen av

Miljö- och landsbygdsprogrammet (dir.

2002:109) kan förändringar av

programmet föreslås inom de

fastställda ekonomiska ramarna. Det

anförda innebär enligt utskottets

mening att syftet med motion

2002/03:MJ487 (c) yrkande 29 är

tillgodosett utan något särskilt

riksdagens uttalande i frågan.

När det gäller den fråga som tas

upp i motion 2002/03:MJ489 (mp)

yrkande 4 om att delar av EU:s

jordbruksstöd bör användas till

miljöåtgärder i länderna kring

Östersjön konstaterar utskottet att

landsbygdsprogrammen genomförs

nationellt. Varje land runt Östersjön

kan prioritera åtgärder som främjar

miljön i havet. I Sverige är exempel

på sådana prioriteringar åtgärderna

odling av fångrödor samt vårplöjning.

Utskottet har inhämtat från

Jordbruksdepartementet att i

baltstaterna finns s.k.

Sapardprogram, ett gemenskapsstöd för

åtgärder inför anslutningen för

jordbruk och landsbygdsutveckling i

kandidatländerna i Central- och

Östeuropa. Vidare är ISPA ett

strukturpolitiskt instrument inom EU

med syfte att ge ekonomiskt stöd till

kandidatländerna i Central- och

Östeuropa för att bidra till deras

förberedelse inför anslutningen till

EU på området ekonomisk och social

sammanhållning. I Ryssland pågår

också GEF-projekt som satsar på både

biologisk mångfald och vattenfrågor.

Som anförs i skrivelsen genomförs

inom ramen för satsningarna på

kompetensutveckling ett särskilt

kunskaps- och rådgivningsprojekt för

lantbrukare, kallat Greppa Näringen.

Målet för projektet är att

kväveutlakningen skall minska med ca

800 ton N/år. Projektet inleddes

under år 2001 i Blekinge, Skåne och

Hallands län och genomförs i

samarbete med länsstyrelserna,

Lantbrukarnas Riksförbund och en

mängd företag i lantbruksnäringen.

Nordiska ministerrådet antog den 11

december 2000 en deklaration för ett

samarbete mellan de nordiska och

baltiska länderna inom området skog

och jordbruk. Samarbetet skall även

omfatta en hållbar utveckling på

landsbygden. Motionen avstyrks i den

mån den inte kan anses tillgodosedd

med vad som anförts.

Som framhålls i skrivelsen minskar

skyddszoner risken för erosion,

ytavrinning av främst fosfor och

växtnäringsläckage från

jordbruksmarken. Skyddszoner är också

gynnsamma för flora och fauna både på

land och i vattnet, dvs. har en

positiv effekt för

miljökvalitetsmålen Levande sjöar och

vattendrag och Ett rikt

odlingslandskap. Inom miljö- och

landsbygdsprogrammet lämnas

ersättning till skyddszoner längs med

vattendrag och sjöar i hela landet

utanför mål 1. Målsättningen för

åtgärden är att 5 500 hektar skall

vara anslutna år 2006. År 2001

motsvarade ansökningarna ca 1 750

hektar. Anslutningen har ökat något

till år 2002, och de preliminära

uppgifterna visar på en 45-procentig

anslutning, vilket svarar mot ca 2

400 hektar.

I skrivelsen anförs att de

förändringar av villkoren för

ersättningen som genomfördes under år

2002 troligen kommer att innebära att

det blir mer attraktivt att ansluta

areal till åtgärden. Utöver

anslutningen till denna åtgärd var ca

1 400 hektar anslutna till de

tidigare åtgärderna extensiv vall och

skyddszoner samt resurshushållande

konventionellt jordbruk (Reko). År

2002 omfattade de olika åtgärderna

totalt ca 5 900 hektar skyddszoner.

Den totala kostnaden för skyddszoner

var år 2002 ca 18 miljoner kronor,

varav ca 12 miljoner kronor avser

arealer skyddszoner anslutna till

åtgärderna skyddszoner och Reko för

tidigare programperiod. Med det

anförda bör motion 2002/03:MJ245 (kd)

yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd i

den mån den inte kan anses

tillgodosedd.

Utskottet instämmer i vad som

anförs i motion 2002/03:MJ489 (mp)

yrkande 7 om att fler våtmarker bör

anläggas i odlingslandskapet. Som

anförs i skrivelsen minskar

kväveutsläppen som belastar havet

genom att våtmarker anläggs på

åkermark. Enligt det fjärde delmålet

för miljökvalitetsmålet Myllrande

våtmarker skall minst 12 000 hektar

våtmarker och småvatten anläggas

eller återställas i odlingslandskapet

fram till år 2010. Skyddet av

våtmarker regleras på olika sätt i

miljöbalken. Finansiellt stöd för

anläggning, återställande och skötsel

ges inom ramen för miljö- och

landsbygdsprogrammet.

Projektstödet för våtmarker och

småvatten i miljö- och

landsbygdsprogrammet täcker enligt

skrivelsen en viss del av

anläggningskostnaderna. Under

perioden 2000-2002 har anläggning av

ca 1 160 hektar våtmarker genomförts

eller påbörjats. Därutöver har ca 310

hektar anlagts utan projektstöd.

Totalt har arealen våtmarker i

odlingslandskapet ökat med cirka

1 470 hektar. Kostnaden för

anläggningen av våtmarker motsvarar

t.o.m. år 2002 drygt 58 miljoner

kronor. För att möjliggöra

förbättringar av utformningen och

lokaliseringen av odlingslandskapets

våtmarker har Jordbruksverket fått i

uppdrag att utveckla

kvalitetskriterier för våtmarker i

odlingslandskapet. Utgångspunkten för

arbetet skall vara att nå en effektiv

reduktion av växtnäringsförluster

samtidigt som den biologiska

mångfalden kan gynnas och hänsyn tas

till platsens kulturhistoriska

värden. Uppdraget skall redovisas

senast den 31 december 2003 efter

samråd med Naturvårdsverket,

Riksantikvarieämbetet och andra

berörda myndigheter. Det är därutöver

möjligt att ansöka om ersättning för

skötsel av våtmarker och småvatten

inom ramen för miljö- och

landsbygdsprogrammet. Målsättningen

för åtgärden är att 6 000 hektar

skall skötas enligt de krav som

gäller för ersättningen. Att sköta

våtmarken eller småvattnet medför att

dess förmåga att minska

växtnäringsutsläppen till havet

bibehålls. Skötseln av våtmarken

leder också till gynnsamma effekter

för flora och fauna. Motion

2002/03:MJ489 (mp) yrkande 7 bör

lämnas utan vidare åtgärd i den mån

den inte tillgodosetts med det

anförda.

Som framgår av skrivelsen infördes

det nationella stödet för upprättande

av växtodlingsplaner år 2002. Syftet

med stödet är att det skall bidra

till att uppfylla miljökvalitetsmålet

Ingen övergödning. Den som ansökte om

stödet åtog sig att under perioden

2002-2004 upprätta en växtodlingsplan

för all åkermark på

jordbruksföretaget. I planen skall

bl.a. årets gröda redovisas samt

förväntat växtnäringsbehov av kväve,

fosfor och kalium. Totalt har ca

29 000 brukare ansökt om stödet,

vilket motsvarar ca 1,9 miljoner

hektar, eller drygt 70 % av den

totala åkerarealen. Någon

uppskattning av vilka positiva

effekter som uppnåtts med stödet har

ännu inte genomförts. En övergripande

bedömning är dock att stödet

generellt förbättrar planeringen på

gårdsnivå. En förbättrad planering

bör på längre sikt leda till minskad

risk för växtnäringsförluster.

Som regeringen redovisar i

skrivelsen innehåller nuvarande

handlingsprogram för att minska

jordbrukets växtnäringsförluster till

luft och vatten en rad olika

åtgärder. Några av åtgärderna är

lagstiftning om högsta tillåtna antal

djur per hektar, lagringskapacitet

för stallgödsel,

spridningsrestriktioner för handels-

och stallgödsel och andra organiska

gödselmedel, krav om nedbrytning av

stallgödsel, täckning av gödsel- och

urinbehållare och krav på höst- eller

vinterbevuxen mark. Andra åtgärder

ingår i miljö- och

landsbygdsprogrammet.

Åtgärdsprogrammet omfattar även

försöks- och utvecklingsverksamhet.

Slutligen är skatten på

handelsgödselkväve en del av

handlingsprogrammet. De flesta av de

ovannämnda åtgärderna har en

inriktning mot de södra och mellersta

delarna av Sverige. Inom dessa

områden är också problemen med

utsläpp till luft och vatten mest

framträdande och vikten av att minska

de totala utsläppen betydande. Motion

2002/03:MJ315 (fp) yrkande 10 bör

lämnas utan vidare åtgärd i den mån

den inte tillgodosetts med vad som

anförts.

Som anförs i skrivelsen är syftet med

kompetensutvecklingen inom miljö- och

landsbygdsprogrammet bl.a. att öka

jordbrukarnas kunskaper om vilka

åtgärder som lämpligen kan vidtas på

gårdsnivå för att bidra till att

uppnå de fyra miljökvalitetsmålen Ett

rikt odlingslandskap, Ingen

övergödning, Giftfri miljö och

Levande skogar. Inom skogsbruket har

medel för kompetensutveckling använts

för att motivera skogsbrukare och

andra aktörer att bedriva ett

skogsbruk som tillgodoser de

skogspolitiska målen. Det innebär att

biologisk mångfald bevaras eller

utvecklas, värdefulla kulturmiljöer

samt sociala och estetiska värden

värnas samtidigt som skogen nyttjas

effektivt och ger en uthålligt god

avkastning. Insatserna har genomförts

inom skogsvårdsorganisationens

rådgivnings- och utbildningskampanj

"Grönare skog". Kampanjen pågick

under perioden 1999 till 2001.

Antalet deltagare under denna period

uppgick till 120 960 stycken, varav

62 889 i utbildning och resterande i

kvalificerade informationsinsatser.

Under 2002 genomfördes

utbildningsinsatser i form av

fördjupningskurser; deltagarantalet

2002 var 29 870 skogsägare plus 3 743

från övriga skogsbruket. Kostnaderna

för år 2002 motsvarande 20 miljoner

kronor. Motion 2002/03:MJ29 (fp)

yrkande 4 bör med det anförda lämnas

utan vidare åtgärd.

Giftfri miljö

Som framgår av skrivelsen minskade

försäljningen av kemiska

bekämpningsmedel uttryckt i mängden

verksamt ämne t.o.m. år 1995,

undantaget år 1994. Efter år 1995 har

försäljningen av bekämpningsmedel

inom jordbruket och trädgårdsnäringen

som ett genomsnitt legat runt 1 720

ton verksamt ämne. Preliminära

uppgifter för år 2002 visar på en

oförändrad försäljningsnivå.

Samtidigt visar den preliminära

försäljningsstatistiken på en

fortsatt ökad försäljning av

bekämpningsmedlet glyfosat. Ökningen

av glyfosatförsäljningen beror

troligen bl.a. på att en behandling

med glyfosat är mer ekonomiskt

fördelaktig i förhållande till

mekanisk bearbetning. Andra faktorer

som torde ha ökat försäljningen är

miljöreglerna för EU-trädan och

reglerna för grön mark.

Regeringen bedömer att resultatet

av försöks- och

utvecklingsverksamheten i många fall

lett till förbättringar av

utformningen av olika åtgärder.

Förbättringarna utgör också angelägna

underlag vid det praktiska

genomförandet av åtgärderna och ökar

utsikten att nå de uppställda

miljökvalitetsmålen.

I regeringsförklaringen hösten 2000

aviserades att de s.k.

gödselskatterna i lämplig form skulle

återföras till jordbruket. Riksdagen

beslutade vid behandlingen av

budgetpropositionen för år 2003

(prop. 2002/03:1 volym 11,

2002/03:FiU1) att den återförda

skatten på kväve i handelsgödsel och

bekämpningsmedel skulle användas till

åtgärder för att minska

växtnäringsförlusterna från

jordbruket och för att minska

miljöriskerna inom växtskyddsområdet.

I skrivelsen anförs att den nuvarande

återföringen beräknas fortgå t.o.m.

år 2005. Sverige har hos EG-

kommissionen anmält och fått godkänt

för statligt stöd till

växtodlingsplaner samt statligt stöd

till Stiftelsen lantbruksforskning

för åtgärder inom trädgårdsnäringen.

En mindre del av medlen återförs

kollektivt till jordbruksnäringen för

bl.a. informations- och

rådgivningssatsningar med syfte att

främja hållbara produktionsmetoder.

Skatten på bekämpningsmedel återförs

kollektivt för forsknings- och

utvecklingsinsatser med syfte att

främja en hållbar utveckling inom

jordbruket och trädgårdsnäringen.

Regeringen tillkallade i juni 2001

en särskild utredare med uppgift att

utvärdera skatterna på handelsgödsel

och bekämpningsmedel. Utredarens

uppgift var dels att analysera och

bedöma skatternas påverkan på

användningen av handelsgödsel och

bekämpningsmedel, dels att bedöma

vilka effekter de har på miljön. Med

utgångspunkt häri skulle utredas om

skatterna bör förändras så att de kan

fungera som effektivare styrmedel på

miljöområdet utan att kraven på

kostnadseffektivitet eftersätts.

Utredaren överlämnade sitt betänkande

(SOU 2003:9) Skatt på handelsgödsel

och bekämpningsmedel i februari 2003.

Utskottet har inhämtat att

betänkandet har remissbehandlats och

för närvarande övervägs i

Finansdepartementet. Utskottet

föreslår att motionerna 2002/03:MJ28

(kd) yrkandena 3 och 7 samt

2002/03:MJ29 (fp) yrkande 5 avstyrks

i avvaktan på resultatet av det

arbete som pågår.

Ekologisk produktion m.m.

Som anförs i skrivelsen är det möjligt för

jordbrukare att ansöka om stöd för

ekologiska produktionsmetoder inom

ramen för miljö- och

landsbygdsprogrammet. Syftet med

ersättningen är främst att uppnå

positiva miljöeffekter. Stöd kan

lämnas både för företagets växtodling

och djurhållning. Sedan mitten av

1990-talet ökar arealen ekologisk

produktion stadigt. År 2002 var

preliminärt ca 414 000 hektar

anslutna till åtgärden Ekologiska

produktionsmetoder, vilket motsvarar

79 % av det uppställda arealmålet.

Den ekologiskt odlade arealen utgör

därmed ca 15,8 % av Sveriges totala

åkerareal. År 2002 var den totala

kostnaden för åtgärden ca 462

miljoner kronor, varav 61 miljoner

kronor avser anslutningar till

motsvarande åtgärd för tidigare

programperiod. Vall är den

dominerande grödan inom

miljöersättningen. Av den ekologiskt

odlade arealen är vallandelen ca 70

%.

I skrivelsen redovisas att för

perioden 2002-2004 är totalt 23

miljoner kronor avsatta för

marknadsstödjande åtgärder. Bidrag

beviljas bl.a. till åtgärder för att

främja användningen av ekologiska

livsmedel i storkök och till projekt

för att komma till rätta med

"flaskhalsar" på marknaden. Det är

ännu för tidigt att studera vilka

positiva effekter på marknaden som

åtgärderna kan ha haft.

Jordbruksministern har i svar på

fråga 2001/02:1346 om ekologiska

livsmedel redovisat att

Jordbruksverket i sin aktionsplan för

ekologiska jordbruksprodukter och

livsmedel föreslår att ett

utvecklingsforum skall inrättas under

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens

(KSLA) ledning. Syftet med forumet

skulle vara att berörda aktörer

träffas och diskuterar de problem som

uppstår på vägen så att de uppställda

målen kan nås år 2005. Regeringen

anser dock att distribution av och

handel med ekologiska livsmedel

huvudsakligen är marknadens ansvar.

Som framgår av skrivelsen bedömer

regeringen det som rimligt att målet

om en fördubbling av den ekologiskt

odlade arealen skall kunna nås till

år 2005. Om så blir fallet beror dock

på hur konsumenternas efterfrågan på

ekologiska produkter kommer att

utvecklas, vilka effekter de vidtagna

marknadsstödjande åtgärderna kommer

att få med avseende på förädling,

distribution och utveckling av

ekologiska produkter men också på om

en ökad ekologisk areal innebär en

ökad andel ekologiska produkter.

De preliminära uppgifterna för år

2002 visar på en god anslutning till

åtgärden i fråga om antalet mjölkkor

och slaktdjur av nöt och lamm och det

uppsatta målet har nåtts. Regeringen

redovisar att frågan om det uppnådda

målet också innebär ökad andel

ekologiska produkter inte har

analyserats närmare.

För närvarande pågår en utvärdering

av Miljö- och landsbygdsprogrammet

efter halva programperioden (dir.

2002:109).

Utskottet har ingen annan

uppfattning än den som framförs i

motionerna 2002/03:MJ419 (v) yrkande

9, 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 14,

2002/03:

MJ489 (mp) yrkande 6 och 2002/03:N302

(mp) yrkande 9 om att det är

angeläget att målsättningen för den

ekologiska produktionen uppnås.

Motionerna bör med det anförda lämnas

utan vidare åtgärd.

Utskottet har tidigare behandlat

(bet. 2000/01:MJU2 s. 47) frågan om

stöd till ekologisk växthusodling.

Utskottet har inhämtat att inom ramen

för kompetensutvecklingsåtgärden i

miljö- och landsbygdsprogrammet

lämnas stöd för att anordna olika

kompetensutvecklingsinsatser

(rådgivning, kurser, m.m.). Ett

program för den ekologiska

produktionen inom

kompetensutvecklingsåtgärden omfattar

ca 40 miljoner kronor per år. I detta

program ingår trädgårdsnäringen, men

det finns inga uppgifter på hur stor

del av programmet som riktar sig mot

ekologisk växthusodling. För

närvarande finns inom

kompetensutvecklingsåtgärden ett

beviljat projekt, (420 000 kr)

"Energihushållning i växthus", som

omfattar rådgivningsverksamhet (målet

är att nå 70 företag per år i enskild

rådgivning och 40 företag i

kursverksamhet). Projektet riktar sig

både mot konventionella och

ekologiska odlare. Syftet med motion

2002/03:MJ28 (kd) yrkande 5 bör med

det anförda i allt väsentligt anses

tillgodosett. Yrkandet föranleder

ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

När det gäller frågan om stöd till

resurshushållande konventionellt

jordbruk vill utskottet hänvisa till

att riksdagen vid behandlingen av

propositionen Hållbart fiske och

jordbruk (prop. 1997/98:2, bet.

1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116)

ställde sig bakom regeringens förslag

att miljöersättningen för

resurshushållande konventionellt

jordbruk (REKO) skulle vara ett

tidsbegränsat

kompetensutvecklingsprogram.

Utskottet har senare därutöver

hänvisat till att anslutningen till

miljöersättningen för

resurshushållande konventionellt

jordbruk varit dålig och att

måluppfyllelsen jämfört med det

uppsatta arealmålet enligt uppgift

endast varit ca 33 % (bet.

2001/02:MJU15 s. 43 bet.

1999/200:MJU2 s. 97). Utskottet

delade mot bakgrund av det anförda

regeringens bedömning att de miljömål

som ersättningen avsåg att uppnå,

dvs. minskad användning av

bekämpningsmedel och mindre förluster

av växtnäring och biologisk mångfald,

kan uppnås på ett mer

kostnadseffektivt sätt. Det kan ske

bl.a. genom riktade åtgärder för att

minska kväveläckaget och genom

kompetensutveckling av lantbrukare

men också genom näringens egna

åtgärder. Motion 2002/03:MJ28 (kd)

yrkande 4 avstyrks med det anförda.

Enligt skrivelsen finns på Gotland

möjlighet att få ersättning för

miljövänlig odling av sockerbetor.

Villkoren innebär begränsningar

främst av användningen av

bekämpningsmedel respektive

växtnäring. Syftet med åtgärderna är

att minska riskerna med kemisk

bekämpning samtidigt som förlusterna

av växtnäringsämnen begränsas. I

skrivelsen redovisas att

målsättningen för åtgärden

miljövänlig sockerbetsodling är ca 2

200 hektar och anslutningen är år

2002 ca 144 % eller 3 200 hektar. År

2002 var den totala kostnaden för

miljövänlig sockerbetsodling på

Gotland 4,3 miljoner kronor.

När det gäller riktade vall- och

Rekostöd till Gotland anförde

utskottet i april 2002 (bet.

2001/02:MJU15 s. 43) att det bör

påpekas att Gotland omfattas av

kompensationsbidraget för mindre

gynnade områden (stödområde 4 enligt

artikel 20 i förordning [EG]

1257/99). Det innebär att stöd

betalas ut för bete och slåttervall

på åker samt betesmark under vissa

villkor. Vidare utgår ersättning för

miljövänlig odling av sockerbetor på

Gotland. Syftet härmed är att minska

riskerna med kemisk bekämpning

samtidigt som förlusterna av

växtnäringsämnen begränsas.

Regeringens utgångspunkt är vidare

att sockerbetsodlingen skall vara

kvar på Gotland. Motion 2002/03:MJ352

(m) avstyrks.

Ekonomiskt och socialt

hållbar utveckling på

landsbygden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens redovisning och

avstyrker motioner om hållbar

utveckling av landsbygden (fp,

c), startstöd till unga

jordbrukare (c), småskalig

livsmedelsproduktion (s, m, v,

c), företagarperspektivet i

landsbygdspolitiken (fp, kd, c),

kvinnligt företagande (fp, c)

och jordbruket i norra Sverige

(kd, c) m.m.

Skrivelsen

Inriktning och syfte med de stöd som

på lång sikt skall främja en

ekonomiskt och socialt hållbar

utveckling inom jordbruket och på

landsbygden anges i propositionerna

Sveriges medlemskap i Europeiska

unionen (prop. 1994/95:19, bet.

1994/95:UU5, rskr. 1994/95:63) och

Vissa livsmedelspolitiska åtgärder

vid ett medlemskap i Europeiska

unionen (prop. 1994/95:75, bet.

1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126). I

regeringens proposition Riktlinjer

för Sveriges arbete med jordbruks-

och livsmedelspolitiken inom

Europeiska unionen (prop.

1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23,

rskr. 1997/98:241) redovisas

regeringens bedömning av hur en

hållbar jordbruks- och

livsmedelsproduktion skall främjas.

Det skall ske genom bl.a.

konkurrenskraftiga företag, höga

etiska krav på djurhållningen,

landsbygdsutveckling och regionala

åtgärder. I skrivelsen redovisas

utskottets uttalande att åtgärder för

att utveckla landsbygden bör anpassas

till nationella och regionala

förhållanden inom ramen för ett

gemensamt regelverk. Vidare framhölls

att jordbrukets strukturförändringar

samt livsmedelsindustrins och andra

näringars utveckling av ekonomiska,

miljömässiga och sociala skäl även i

fortsättningen bör stödjas i de

ekonomiskt minst utvecklade

regionerna. Utskottet framhöll också

att finansieringen i första hand bör

delas mellan gemenskapen och berört

medlemsland men att skäl också kan

finnas för enbart nationell

finansiering.

De statliga åtgärder som tillämpas

för att uppfylla de övergripande

målen för en ekonomiskt och socialt

hållbar utveckling på landsbygden