Bet. 2003/04:MJU20

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2003/04:MJU20

Titel saknas

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2003/04:124 En hållbar

svensk politik i fråga om valar samt fem följdmotioner med totalt 17

yrkanden. I betänkandet behandlas också två motionsyrkanden från allmänna

motionstiden 2003. Propositionen innehåller en redovisning av den politik

som har förts samt riktlinjer för den framtida svenska valpolitikens

utformning och organisation. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag om övergripande principer för en hållbar svensk politik

i fråga om valar. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns

åtta reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar

Riksdagen godkänner regeringens förslag om övergripande principer för en

hållbar svensk politik i fråga om valar. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:124 och avslår motionerna 2003/04:MJ51 yrkandena 1 och

2, 2003/04:MJ52 yrkandena 1 och 7 samt 2003/04:MJ408 yrkande 9.

Reservation 1 (m)

2. Bifångster av valar

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ50, 2003/04:MJ51 yrkande 3,

2003/04:MJ53 yrkande 3 och 2003/04:MJ408 yrkande 8.

Reservation 2 (fp)

3. Kompensation till yrkesfiskare

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ49.

Reservation 3 (kd)

4. Turistnäringen och valar

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ51 yrkande 4.

Reservation 4 (m)

5. Hållbart nyttjande av valar

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ52 yrkandena 2-4.

Reservation 5 (mp)

6. Forskning om valar

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ53 yrkande 4.

Reservation 6 (fp, kd)

7. Internationella valfångstkommissionen

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ52 yrkande 5.

8. EU-samarbete om valar

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ53 yrkande 2.

Reservation 7 (fp, kd)

9. Representation vid IWC

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ52 yrkande 6.

10. Samråd inför IWC

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ53 yrkande 1.

Reservation 8 (fp, kd)

Stockholm den 1 juni 2004

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune

Berglund (s), Rolf Lindén (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson

(s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof

Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin Nilsson (s), Anita Brodén

(fp), Björn von der Esch (kd) och Gunnar Goude (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen beslutade den 29 oktober 2003 att tillkännage för regeringen

att den svenska politiken i valfrågor skall formuleras grundligt och att

regeringen därför skyndsamt för riksdagen bör redovisa den politik som

förts de senaste tio åren samt lägga fram förslag om hur den framtida

politiken skall utformas och organiseras (bet. 2003/04:MJU3, res. 9, rskr.

2003/04:10). Till följd av detta lämnade regeringen i april 2004 till

riksdagen proposition 2003/04:124 En hållbar svensk politik i fråga om

valar. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner

regeringens förslag om övergripande principer för en hållbar svensk politik

i fråga om valar. Propositionen har utarbetats i samarbete med Vänsterpartiet.

Med anledning av propositionen har fem motioner med totalt 17 yrkanden

väckts. Utskottet har valt att därutöver behandla två motionsyrkanden

från allmänna motionstiden 2003, vilka berör frågor som tas upp i

propositionen.

Utskottet har i ärendet uppvaktats av förbundet Djurens Rätt.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller riktlinjer för den framtida svenska valpolitikens

utformning och organisation samt en redovisning av den politik som har

förts i förhållande till den utveckling som ligger till grund för dagens

situation. I propositionen redovisas hur århundradens överexploatering av

valbestånden har lett till en mycket kraftig minskning av deras storlek

och utbredning samt hur bildandet av Internationella valfångstkommissionen

(The International Whaling Commission, IWC) efterhand möjliggjort en

kontroll av valjakten. Vidare beskrivs hur Sverige, utifrån ett perspektiv

av bevarande och hållbart nyttjande, har bidragit till att införa ett

temporärt stopp för kommersiell valjakt samtidigt som möjligheten till

husbehovsjakt för ursprungsbefolkningar behållits. Därefter beskrivs hur

Sverige har agerat för att tillsammans med andra bevarandeinriktade länder

skapa en internationellt accepterad förvaltningsplan som garanterar IWC:s

fortsatta kontroll av valjakten.

I propositionen redovisas ett antal frågor som regeringen anser viktiga

i det fortsatta arbetet med att bevara och hållbart nyttja världens valar.

Bestånden av stora valar bör tillåtas växa så att de kan fylla sina

naturliga funktioner i ekosystemen. Detta bör ske genom att Sverige i

internationella forum verkar för att antalet skyddade områden ökar, att

olika former av miljöstörningar motverkas och att bifångsterna minskar.

Förvaltningen av valar bör ske genom IWC. Alla former av nyttjande bör

ske utifrån ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen baserad på bästa

tillgängliga vetenskapliga bedömningar. Valskådning bör prioriteras som

nyttjandeform samtidigt som ursprungsbefolkningars rättigheter beträffande

nyttjande av valar beaktas. Kommersiell jakt på valar kan ske först efter

det att IWC utan reservationer antagit en ny förvaltningsplan som utgår

från existerande jaktkvotsbestämmelser. Förvaltningsplanen bör kombineras

med utökade regler för kontroll och övervakning. Samtidigt bör den

vetenskapliga jakten regleras. En förvaltningsplan baserad på ovanstående

principer kommer att möjliggöra jakt enbart på ett fåtal bestånd och

sannolikt i mindre omfattning än i dag. Forskning om valar bör fortsatt

bedrivas såväl nationellt som internationellt och ske med icke dödliga

metoder. Vad gäller tumlare och nationell valpolitik är, utöver de ovan

angivna generella målsättningarna, målet att bestånden skall återskapas

till 80 % av den naturliga nivån. Den fysiska och kemiska miljön bör i

möjligaste mån restaureras och om behov finns av särskilt skyddade områden

bör sådana skapas. Bifångster av tumlare bör till år 2010 minska till

högst 1 % av beståndens storlek samt ljudskrämmare och bifångstövervakning

införas i enlighet med ministerrådets beslut. Drivgarnsfiske av lax skall

efter en utfasningsperiod förbjudas efter den 1 januari 2008. Teknisk

utrustning och selektiva redskap skall successivt utvecklas så att

bifångstmålet kan uppnås och ett program för att bedöma bifångsterna i icke

övervakade fisken skall upprättas. En samordning av den totala marina

övervakningsverksamheten bör ske för att effektivisera kunskapsinsamlingen

rörande marina däggdjur och fåglar samt bifångster av dessa.

Utskottets överväganden

Principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför i propositionen och tillstyrker

förslaget om övergripande principer för en hållbar svensk politik i fråga

om valar. Utskottet avstyrker fem motionsyrkanden (m, kd) som berör

regeringens politik i valfångstfrågor.

Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

Regeringen föreslår att svensk valpolitik skall baseras på

principerna om bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande

ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen utifrån bästa tillgängliga

vetenskapliga bedömningar

högt ställda jaktetiska principer och

internationell samverkan.

Motionerna

I motion 2003/04:MJ408 (kd) framhålls att den svenska politiken i

valfångstfrågor måste formuleras grundligt av riksdagen. Regeringen bör därför

skyndsamt redovisa den politik som har förts i valfrågor de senaste tio

åren och lägga fram förslag om hur den framtida politiken skall utformas

och organiseras (yrkande 9). Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ51 (m)

yrkande 1 påpekar att det inte bara är valar som är hotade. Samma

principiella politik, med liknande angreppssätt och åtgärder, bör gälla för

samtliga hotade arter, åtminstone däggdjur och fåglar. Ett sådant

förhållningssätt underlättar förståelsen för skyddsåtgärder (eller avsaknaden

av sådana), vilket bidrar till minskade konflikter mellan människor som

sätter bevarandeaspekter främst och dem som är mer restriktiva. Därtill

undviker man att politiken för hotade arter blir djurslagsspecifik. I

yrkande 2 efterlyses ett bättre beredningsunderlag för regeringens förslag.

Enligt motionärerna är de övergripande principerna i propositionen i

huvudsak invändningsfria medan det blir mer problematiskt när regeringen

beskriver hur principerna skall uppnås. Avsnittet om miljöhot liksom det

om tumlaren består nästan enbart av spekulationer. Det är inte en

tillfredsställande grund vare sig för riksdagens beslut eller för regeringens

vidare direktiv till myndigheter. I stället för att spekulera bör regeringen

ta fasta på de fakta som finns eller, om de är bristfälliga, utöka kunskapen

på området. Enligt motion 2003/04:MJ52 (m) yrkande 1 bör riksdagen avslå

regeringens förslag om övergripande principer för en hållbar svensk politik

i fråga om valar. I yrkande 7 begärs att regeringens valpolitik omformuleras.

Enligt motionären är det viktigt för den framtida havsmiljön och alla

marina däggdjur att en heltäckande skyddszon finns. Vidare är det viktigt

att inom IWC arbeta med ett klart mål, en synlig ambition och enligt de

riktlinjer riksdag och regering lagt fast för miljöarbetet i stort.

Ledstjärna för den svenska valfångstpolitiken skall vara att stå som garant

för att IWC:s förbud mot kommersiell valjakt bibehålls. Forskning om valar

skall vara en grundpelare. Valar är indikatorer för hur världshaven mår

och Sverige skall vara med i det internationella arbete som redan pågår

för att identifiera de största farhågorna, eventuella framtida mål samt

lösningar för valarnas kända och okända problem i havsmiljön. Sverige bör

verka för att svensk miljöpolitik tillämpas inom alla internationella

konventioner som rör miljöfrågor.

Utskottets ställningstagande

Som anförs i propositionen utgör valbestånden en uppmärksammad och omistlig

del av världens biologiska mångfald. De har utgjort, och utgör till viss

del fortfarande, en väsentlig del av de marina ekosystemens rovdjur av

stor vikt för ekosystemens struktur och funktion. Århundraden av

överutnyttjande har lett till en situation där många arter är allvarligt hotade

och mängden valar reducerad till några procent av de ursprungliga bestånden.

Principerna om bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande

har varit centrala i den process som styrt utvecklingen av frågor rörande

nyttjandet av levande biologiska resurser. Detta manifesterades vid

Stockholmskonferensen år 1972, av Brundtlandkommissionen år 1987, vid

Riokonferensen år 1992, vid ikraftträdandet av konventionen om biologisk

mångfald och senast i Johannesburg år 2002.

Utskottet delar regeringens uppfattning att valar i första hand bör nyttjas

på ett icke dödligt sätt genom exempelvis ekoturism och valskådning. I

den mån valjakt äger rum måste den utgå från ekosystemansatsen och bedrivas

utifrån försiktighetsprincipen baserad på bästa tillgängliga vetenskapliga

bedömningar. All jakt bör ske i överensstämmelse med högt ställda jaktetiska

principer på ett sådant sätt att djurens lidande minimeras. Som framhålls

i propositionen framförde Sverige vid inträdet i Internationella

valfångstkommissionen (IWC) år 1979 att de marina däggdjuren är en del av

världens gemensamma egendom. Efter ett minst tioårigt moratorium är Sverige

berett att diskutera ett återupptagande av valjakten om den baseras på

vetenskapligt underlag. Detta skall fortfarande vara Sveriges grundinställning.

Valar vistas huvudsakligen i internationellt vatten och kan företa mycket

långa vandringar. Många bestånd är beroende av parnings- och uppväxtområden

i skilda delar av världen. Bevarandet och förvaltningen av valar är därför

i högsta grad en internationell angelägenhet, och utskottet anser i likhet

med regeringen att svensk valpolitik skall baseras på bredast möjliga

internationella samverkan. Sverige bör organisatoriskt prioritera det

internationella arbetet inom bl.a. IWC, CITES (Convention on International

Trade in Endangered Species) och ASCOBANS (Agreement on the Conservation

of Small Cetaceans of the Baltic Sea, Northeast Atlantic, Irish Sea and

North Sea). Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om

övergripande principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar.

Därmed kan motion 2003/04:MJ408 (kd) yrkande 9 i allt väsentligt anses

tillgodosedd. Motionen bör därmed i berörd del lämnas utan riksdagens

vidare åtgärd. Vidare avstyrker utskottet motionerna 2003/04:MJ51 (m)

yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:MJ52 (m) yrkandena 1 och 7 i den mån de

inte kan anses tillgodosedda med det anförda.

Bifångster av valar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (m, kd, fp) om åtgärder mot

bifångster av tumlare. Utskottet hänvisar bl.a. till att regeringen skall

analysera läget och överväga vilka eventuella ytterligare åtgärder som

behöver genomföras. Utskottet avstyrker också ett yrkande (m) om stöd

till turistnäringen, med hänvisning till vad som anförs i propositionen.

Jämför reservationerna 2 (fp), 3 (kd) och 4 (m).

Propositionen

I propositionen framhålls att Sverige bör verka inom internationella forum

för att minska bifångsterna av valar inom fisket. Sverige bör inom ramen

för EU:s gemensamma fiskepolitik verka för att bifångster av valar minimeras

genom en fortsatt utveckling av bl.a. selektiva fiskeredskap och hållbara

fisken samt där så behövs genom skapande av stängda områden och intensifierad

övervakning. EU:s ministerråd antog våren 2004 en förordning för att minska

bifångsterna av småvalar inom fisket. Förordningen innebär att fiske med

drivgarn fr.o.m. år 2008 är förbjudet i Östersjön och att sådant fiske

gradvis skall fasas ut fr.o.m. år 2005. Vidare skall ljudskrämmare införas

i vissa fisken längs sydsvenska Östersjökusten och system skapas för

övervakning av bifångster i såväl Östersjön som Västerhavet. I övrigt bör

Sverige i enlighet med ekosystemansatsen fullfölja Fiskeriverkets och

Naturvårdsverkets åtgärdsplan för tumlare, så att målet om att bifångsterna

skall reduceras till högst 1 % av bestånden uppnås till år 2010. Sverige

bör verka inom ASCOBANS och EU för att arbetet med att bevara tumlaren

stärks. Områden på svenskt vatten som är särskilt viktiga för tumlaren

bör identifieras och vid behov skyddas. Ett inventerings- och

informationsprogram

för småvalar, samordnade med marina övervakningsprogram, bör skapas som

en del av miljöövervakningen. Möjligheten att se tumlare i Sverige bör

underlättas. Sverige bör också verka för att marin ekoturism i form av t.

ex. valskådning bedriven på ett ansvarsfullt sätt stöds och att speciella

program för marin ekoturism med valskådning stimuleras i utvecklingssamarbetet

med andra länder.

Motionerna

I motion 2003/04:MJ408 (kd) yrkande 8 framhålls att det är särskilt

angeläget att minska bifångsten av tumlare, som är den enda valart som

förekommer i Östersjön. Tumlaren har varit på tillbakagång i svenska vatten

sedan 1960-talet. Oavsiktliga bifångster inom fisket pekas ut som den

huvudsakliga orsaken. Motionärerna ställer sig i huvudsak positiva till

förslaget till rådsförordning om åtgärder mot oavsiktlig fångst av valar

vid fiske. Förslaget innebär bl.a. en begränsad användning av drivgarn i

Östersjön samt obligatorisk användning av ljudskrämmare vid vissa typer

av fiske. Forskning pågår kring effekten av de senare, som skall avskräcka

tumlarna från att närma sig näten. Rådsförordningen tas även upp i ett

antal andra motioner. I motion 2003/04:MJ49 (kd) hänvisas till jordbruks-

och fiskerådets beslut om förordningen den 22 mars 2004. Motionärerna

ifrågasätter om de regler som föreskrivs är proportionerliga i förhållande

till de problem de avser lösa. Beträffande ljudskrämmare hänvisar

motionärerna till att forskning pågår kring effekten av dessa. Angående

begränsad användning av drivgarn framhålls att restriktioner i första hand

är aktuella för Nordsjön. Ett av delmålen i miljökvalitetsmålet Hav i

balans och levande kust och skärgård föreskriver att bifångsten av tumlare

får vara högst 1 % av bestånden. Enligt motionärerna är denna målsättning

redan uppfylld. Vidare påpekas att förbudet mot drivgarn får starkt

negativa konsekvenser för laxfisket på den svenska syd- och ostkusten. I

praktiken torde åtgärden omöjliggöra ett kommersiellt laxfiske i Östersjön.

Regeringen bör därför återkomma med förslag om hur berörda fiskare fullt

ut skall kompenseras för de förluster som inskränkningen av deras

fiskeverksamhet innebär. I motion 2003/04:MJ50 (m) hävdas att ett förbud mot

drivgarn helt kommer att slå ut det svenska laxfisket. Enligt en samstämmig

fiskekår har det inte förekommit tumlare på ett halvt århundrade i de

delar av Östersjön där svenskt laxfiske bedrivs. Det är orimligt att under

utfasningstiden förse drivgarnen med ljudskrämmare till stora kostnader

utan att veta hur effektiva dessa är i praktiken. Beträffande de speciella

övervakare som skall finnas ombord på större båtar framhålls att kostnaden

för att ha en observatör ombord beräknas till ca 20 000 kr per vecka.

Motionärerna anser att det är orimligt att på så lösa grunder införa

restriktioner och övervakningsprogram för att undvika bifångster av en art

som inte förekommer i de aktuella fiskevattnen. Att sedan gå vidare och

införa ett totalförbud mot drivgarn och på så sätt slå ut det yrkesmässiga

svenska laxfisket i Östersjön är än mer orimligt. I motion 2003/04:MJ51

(m) framhålls att regeringen själv anför att bifångsterna av tumlare i

Östersjön gradvis minskat och inte förekommit under senare tid och att

förslaget om förbud mot drivgarn därmed blir utan materiellt innehåll.

Ett förbud förändrar bara de svenska fiskarnas konkurrenssituation utan

att få någon effekt på beståndet av tumlare i Östersjön. Regeringens

förslag bör därför inte genomföras (yrkande 3). Motionärerna bakom motion

2003/04:MJ53 (fp) påpekar att Fiskeriverket och regeringen ansåg att

åtgärderna inte var relevanta innan EU-beslutet fattades, bl.a. med hänsyn

till att kostnaden för fiskerinäringen ansågs bli för hög. I gengäld har

delar av miljörörelsen drivit krav på förbud mot drivgarn och införande

av ljudskrämmare. Regeringen bör därför utreda effekterna av besluten

(yrkande 3).

Motion 2003/04:MJ51 (m) lyfter fram propositionens förslag om att möjligheten

att se tumlare i Sverige skall underlättas. Motionärerna anser att det är

utmärkt om ny turistverksamhet kan etableras och förutsätter att regeringens

avsikt är att underlätta för privata entreprenörer att bedriva

valskådningsverksamhet. Någon konkurrerande statsstödd verksamhet är inte

acceptabel

heller inom detta område (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Bifångster av valar inom fisket är ett hot mot många arter och bestånd av

valar. Antalet på detta sätt dödade, främst mindre, valar uppskattas enligt

propositionen till minst 300 000 per år. För vissa speciellt hotade bestånd

kan detta medföra utrotning. Eftersom valars reproduktionshastighet är

mycket låg är de generellt känsliga även för mindre ökningar av dödligheten.

Som framhålls i propositionen medför svenskt fiske bifångster av framför

allt tumlare genom användning av cirka tio olika typer av redskap. Det

största antalet bifångster förekommer på västkusten, där tumlarbeståndet

är störst. Huvudproblemet finns emellertid i Östersjön, där beståndet i

dag uppgår till endast 100-200 individer. Så sent som på 1960-talet uppgick

de rapporterade bifångsterna till omkring 15 tumlare per år, för att sjunka

till knappt 5 per år vid 1990-talets början. Utskottet konstaterar att

inga bifångster av tumlare i Östersjöfisket har rapporterats via yrkesfiskarnas

loggböcker under de senaste åren, medan Naturhistoriska riksmuseet fått

in i 13 tumlare från Östersjön under de senaste tio åren. Enligt ett delmål

inom miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande kust och skärgård får

de totala bifångsterna av tumlare uppgå till högst 1 % av bestånden. Enligt

Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets åtgärdsplan för tumlare från maj

2003 skall de totala bifångsterna av tumlare i Västerhavet i svensk

ekonomisk zon år 2006 understiga 1,7 % av den svenska delen av beståndet.

Bland åtgärderna märks en ny heltäckande inventering av bestånden,

regelbunden uppsamling av spökgarn (borttappade garn), utformning av alternativa

torskfiskeredskap, utveckling av ljudskrämmare, studier av bifångster

genom intervjuer och observatörer, inrättande av en nationell bifångstgrupp

samt utökad informationsverksamhet. Av planen framgår vidare att ljudskrämmare

föreslås bli obligatoriskt på bl.a. de fisken i Västerhavet som fångar

flest tumlare, om bifångsterna inom området överstiger 1,7 % av den svenska

delen av bestånden. Samtliga åtgärder skall genomföras i nära samarbete

med yrkesfiskarna. Som regeringen anför innebär beslutet om EU:s nya

förordning för att minska bifångsterna av småvalar inom fisket bl.a. att

drivgarnsfiske i Östersjön förbjuds fr.o.m. år 2008. Enligt vad utskottet

erfarit kommer regeringen att analysera läget och utifrån rådsförordningen,

miljökvalitetsdelmålet om bifångster samt Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets

åtgärdsplan för tumlare överväga vilka eventuella ytterligare åtgärder

som behöver genomföras beträffande bifångster av tumlare. Därefter avser

regeringen att återkomma i frågan. Samtidigt arbetar myndigheterna vidare

med åtgärdsplanen, vilket bl.a. innebär satsningar på alternativa redskap

(burar och långrev i stället för nät vid bl.a. torskfiske) och införande

av övervakningsprogram för de båtar som inte omfattas av observatörs- och

ljudskrämselprogrammen. Som framhålls i propositionen kan i ett längre

perspektiv ett omfattande användande av ljudskrämmare innebära vissa

negativa effekter. Därför är det viktigt att metoden utvecklas genom bl.a.

interaktiva funktioner. Vidare bör man, som regeringen framhåller,

överväga att stänga vissa för tumlaren känsliga områden för fiske om det är

vetenskapligt motiverat. När det gäller laxfisket har utskottet tidigare

konstaterat (bet. 2003/04:MJU13) att det finns ett långsiktigt internationellt

åtgärdsprogram, Salmon Action Plan, som har tagits fram av Fiskerikommissionen

för Östersjön. Denna plan, som ligger till grund för förvaltningen av all

Östersjölax och har till syfte att säkra vildlaxstammarnas fortbestånd,

har implementerats genom ett svenskt åtgärdsprogram. Under hösten 2003

har åtgärder för att minska bifångster av tumlare diskuterats. I sammanhanget

har en utfasning av drivgarnsfisket i Östersjön aktualiserats, vilket

eventuellt kan komma att medföra att det framtida laxfisket i Östersjön

måste bedrivas med andra redskap. Utskottet delade regeringens uppfattning

att Fiskeriverket bör få i uppdrag att utveckla selektiva metoder för ett

utökat fiske efter fettfeneklippt lax. Därtill konstaterades att regeringen

avser att i internationella förhandlingar verka för att ökade möjligheter

skapas för Sverige att utnyttja denna resurs. Mot bakgrund av det arbete

som pågår på området anser utskottet att det inte finns behov av ett

riksdagsuttalande med anledning av motionerna 2003/04:MJ50 (m), 2003/04:MJ51

(m) yrkande 3, 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 3 samt 2003/04:MJ408 (kd) yrkande

8. Motionerna avstyrks i berörda delar. Vidare avstyrks motion 2003/04:MJ49

(kd).

Som regeringen anför har valar genom sin storlek och sitt beteende alltid

fascinerat människan. Genom att ha varit skyddade från jakt har flera

valbestånd ökat och valarna har möjligen också blivit mer orädda. Detta

har öppnat vägen för en snabbt växande marin ekoturism, där valskådning

utgör ett av de största inslagen. Det är sannolikt att valskådning även

rent ekonomiskt ger större vinning än vad en möjlig valjakt i dag hade

gett. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är önskvärt att

valskådning som inkomstkälla i kustområden utvecklas. Det är också viktigt

att hänsyn tas till valskådningens intressen vid olika beslut rörande

valjakt. Valjakt minskar valskådningens lönsamhet om den sker inom samma

geografiska område, eftersom sannolikheten för observationer minskar.

Utskottet instämmer därför i att Sverige inom IWC bör verka för att

valskådningens intressen prioriteras när konflikter föreligger. Eventuell

valjakt bör ske inom områden där andra länders övriga intressen inte berörs.

Valskådning måste dock bedrivas utifrån IWC:s riktlinjer på ett sådant

sätt att valarna inte skadas och att störningarna minimeras. De praktiska

förutsättningarna för att se tumlare i Sverige bör underlättas genom att

åtgärder för detta ändamål stimuleras. Utskottet föreslår med det anförda

att motion 2003/04:MJ51 (m) yrkande 4 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Hållbart nyttjande av valar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (m) om hållbart nyttjande och

jakt på valar mot bakgrund av vad som anförs i propositionen.

Jämför reservation 5 (mp).

Propositionen

Regeringen anser att förvaltningen av världens valbestånd bör regleras

internationellt av IWC och utgå från ekosystemansatsen samt målet om

bevarande av biologisk mångfald. Förvaltningen bör baseras på principen om

hållbart nyttjande med hänsyn tagen till försiktighetsprincipen tillämpad

enligt bästa tillgängliga vetenskapliga bedömningar. Kommersiell jakt bör

regleras av IWC och förbli förbjuden till dess alla länder inom organisationen

förpliktigar sig att följa strikta, fastställda regler för jaktens bedrivande,

reglering och övervakning. Kommersiell jakt bör därefter bedrivas inom

respektive lands anslutande vattenområden, under internationell övervakning

och enligt av IWC fastställda regler. Jakt på valar bör bedrivas enligt

högt ställda etiska principer i enlighet med en kommande förvaltningsplan

inom IWC och på ett sådant sätt att djurens lidande minimeras. De länder

som bedriver valjakt bör kontinuerligt arbeta för att jaktmetoderna

förbättras så att avlivningstiden och lidandet minimeras. Om högt ställda

etiska krav på jakt inte kan uppfyllas bör jakt inte tillåtas. Sverige

bör, inom ramen för IWC:s regelverk, fortsatt verka för att tillgodose

ursprungsbefolkningars traditionella beroende av sådana förnybara resurser

som är livsviktiga för deras kulturella, ekonomiska och fysiska välbefinnande.

Motionen

I motion 2003/04:MJ52 (m) yrkande 3 reses invändningar mot att regeringen

genomgående använder begreppet hållbart nyttjande. I propositionen fastställs

att förvaltningen av världens valbestånd bör regleras internationellt av

IWC, utgå från ekosystemansatsen och målet om biologisk mångfald samt

baseras på principen om hållbart nyttjande. Med dessa termer har regeringen

uppenbarligen för avsikt att föra en politik där kommersiell valfångst

skall accepteras. Motionären hävdar att valarnas biologi och livsvillkor

inte gör det möjligt att använda termen hållbart nyttjande gentemot dessa

mycket långsamt reproducerande marina däggdjur som dessutom hotas av en

försämrad havsmiljö. Enligt yrkande 2 framstår det som inkonsekvent att

regeringen först konstaterar att skyddet mot kommersiell valjakt inte har

fungerat, men sedan ändå föreslår en återgång till laglig kommersiell

jakt. Denna attityd är förödande för svensk miljöpolitik, för valarna och

för Sveriges förtroende i valskyddsfrågor. Motionären anser att Sverige

inte skall förhandla om framtida valjakt inom IWC. Fortsatt jakt innebär

att det varken är möjligt att garantera etiska principer rörande jakt

eller att fastställa hur valar påverkas av dagens miljöhot. Det är inte

heller möjligt att effektivt bekämpa den illegala handeln med valprodukter.

Försiktighetsprincipen är helt enkelt inte förenlig med en återgång till

kommersiell valfångst. I yrkande 4 begärs att Sverige, genom ett starkt

nätverk av likasinnade medlemsländer som t.ex. Storbritannien, Australien,

Nya Zeeland och USA, verkar för att valfångstfrågan förblir en internationellt

prioriterad miljöfråga. Då valar betingar stora ekonomiska värden har

fångsten resulterat i förödande illegal handel eller okontrollerad legal

handel mellan valfångstländer. Detta är en orsak till att valbestånden

minskat katastrofalt under 1800- och 1900-talen.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför har principerna om bevarande av biologisk mångfald

och hållbart nyttjande varit centrala i de processer som styrt utvecklingen

av nyttjandet av biologiska resurser. Vid Sveriges inträde i IWC år 1979

förklarades att de marina däggdjuren är en del av världens gemensamma

egendom. Jakt kan bara accepteras om det finns vetenskapligt underlag

från allmänt accepterade undersökningar eller väl kalibrerade modeller.

Efter ett minst tioårigt moratorium är Sverige berett att diskutera

återupptagandet av valjakten baserat på vetenskapligt underlag. Regeringen

anför i propositionen att Sveriges inställning i denna fråga ligger fast.

Utskottet delar regeringens uppfattning att valar i första hand bör

nyttjas på ett icke dödande sätt. I den mån valjakt äger rum måste den ske

i enlighet med principerna för hållbart nyttjande utifrån ekosystemansatsen

och baserat på försiktighetsprincipen enligt bästa tillgängliga vetenskapliga

bedömningar. Uttolkningen av ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen

bör ske inom IWC och utifrån den vetenskapliga kommitténs bedömningar.

Sverige kan inte acceptera valjakt som bedrivs utan stöd av IWC eller i

strid med organisationens grundläggande målsättning. Genom att många

valbestånd genom fredning har skonats från kommersiell jakt i decennier

har en viss återhämtning skett. De mycket låga reproduktionstalen hos

valar gör dock att återhämtningen går långsamt. Det bör som regeringen

påpekar därför under flera decennier inte bedrivas jakt på flertalet av

de stora valarterna. Däremot förekommer vissa bestånd av ett fåtal arter,

som t.ex. vikval, på vilka en begränsad jakt bör kunna vara möjlig från

biologisk synpunkt. I dag förekommer en av IWC reglerad och av Sverige

stödd husbehovsjakt för ursprungsbefolkningar. Vetenskaplig jakt är

tillåten för IWC:s medlemmar och för närvarande inte möjlig att kontrollera.

Norge och fr.o.m. år 2006 också Island kan som medlemmar med reservation

mot moratoriet bedriva kommersiell valjakt utifrån egna bedömningar.

Dessutom finns risk för okontrollerad valjakt bedriven av länder utanför

IWC. Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett uppenbart

behov av att IWC fullt ut kontrollerar alla former av valjakt, inklusive

den som nu sker inom IWC men utanför organisationens fulla kontroll. De

senaste årens arbete inom IWC visar att försöken att reglera valjakten på

ett effektivt sätt måste fullföljas. En överenskommen förvaltningsplan

för kommersiell valjakt måste, liksom allt nyttjande av biologiska levande

resurser, utgå från ekosystemansatsen och principerna om bevarande av

biologisk mångfald och hållbart nyttjande. Allt nyttjande måste baseras

på försiktighetsprincipen kvantifierad genom objektiv forskning. Som

framhålls i propositionen är de nya regler för kvotsättning som utvecklats

inom IWC, RMP (Revised Management Procedure), sannolikt de mest genomtänkta

och noggrant utformade beräkningsmetoder som existerar för nyttjande av

levande biologiska resurser. Utskottet delar regeringens uppfattning att

den nya förvaltningsplanen bör omfatta regler för jaktens bedrivande som

minimerar djurens lidande och är minst lika omfattande som de som gäller

enligt svensk lagstiftning. Kontrollen av jaktens bedrivande bör ske genom

internationella observatörer och nationella inspektörer överallt där detta

är möjligt. Övervakning av valjaktsfartygen bör även ske genom teknik som

möjliggör kontroll i land av fartygens position och rörelser. För att

kunna kontrollera att den totala, av mänskliga aktiviteter orsakade,

dödligheten inte överskrider beviljade kvoter eller att skyddade bestånd

beskattas, bör IWC ha tillräcklig insyn i DNA-register över alla tagna

valar. Internationellt kontrollerade system bör finnas för stickprovstagningar

i senare distributionsled. Utskottet delar regeringens bedömning att när

en ny förvaltningsplan utan reservationer skapats i enlighet med nämnda

riktlinjer bör det bli möjligt att för definierade bestånd tillåta en

begränsad kommersiell valjakt. Ett sådant beslut måste tas av IWC och

följa dess vetenskapliga kommittés rekommendationer. I praktiken skulle

antagandet av en sådan förvaltningsplan innebära att jakt inom överskådlig

tid skulle vara möjlig enbart på enstaka bestånd. Det totala uttaget skulle

uppgå till högst någon procent av beståndets storlek. Detta innebär

sannolikt att färre valar skulle få jagas än vad som sker i dag. Utskottet

anser därmed att motion 2003/04:MJ52 (m) yrkandena 2-4 bör lämnas utan

vidare åtgärd.

Forskning om valar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (fp) om miljöforskningsinstitut i

Östersjöområdet, med hänvisning till befintlig verksamhet samt att behovet

av marin miljöforskning kommer att ses över i samband med nästa

forskningpolitiska proposition.

Jämför reservation 6 (fp, kd).

Propositionen

Enligt regeringen bör forskning om valar bedrivas utan att dessa dödas.

Undantag bör endast medges i särskilda fall och i liten skala. Sverige

bör aktivt verka för att behovet av forskning om valar tillgodoses i

anslutning till bl.a. IWC:s och ASCOBANS forskningsprogram och vetenskapliga

kommitté. Forskning bör fortsatt stödjas för att genom selektiva fiskeredskap

och alternativa fiskesätt minska bifångsterna i fisket.

Motionen

Enligt motion 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 4 bör regeringen vara mer pådrivande

för att EU gemensamt ökar forskningsinsatserna kring Östersjöns miljösituation.

EU bör förlägga ett marint miljöforskningsinstitut till Östersjöområdet,

med syfte att bedriva forskning kring strategier för marina miljöer.

Denna typ av forskning kan enligt motionärerna vara viktig för att kunna

föreslå vilka åtgärder som behövs inom exempelvis kemikaliepolitiken för

att stärka en livskraftig stam av t.ex. tumlare i Östersjön.

Utskottets ställningstagande

Det finns i dag tre marina forskningscentrum i Sverige kopplade till

universiteten i Stockholm, Umeå och Göteborg. Vid dessa finns också

forskningsstationer, varav två i Östersjöområdet: Umeå och Askö. Marin

forskning bedrivs också vid Lunds universitet och Kalmar högskola.

Forskningscentrumens uppgifter är att värna och samordna den marina forskningen,

utbildningen och miljöövervakningen samt att sprida information om den

marina miljön. Utskottet har erfarit att det för närvarande pågår en

utvärdering av de marina centrumen. Universitet och högskolor kan söka

forskningsstöd via EU:s program för forskning och utveckling. EU stöder

bl.a. forskning om den marina miljön. EU kan också lämna stöd för att

utveckla samarbete mellan forskningsinstitutioner. Det ankommer på

universiteten och högskolorna att söka stöd från EU. Regeringen avser att

återkomma beträffande stödet till och organisationen av den marina

forskningen i samband med nästa forskningspolitiska proposition. Mot bakgrund

av det anförda anser utskottet att motion 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 4 bör

lämnas utan vidare åtgärd.

Organisation av arbetet med valpolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om Internationella

valfångstkommissionen (IWC). Vidare avstyrks ett motionsyrkande (fp) om

EU-samordning

av valpolitiken med hänvisning till vad som anförs i propositionen.

Slutligen avstyrks ett motionsyrkande (m) om svensk representation vid IWC:s

möten samt ett yrkande (fp) om samråd mellan regering och riksdag, med

hänvisning till regeringens riktlinjer i dessa frågor.

Jämför reservationerna 7 (fp, kd) och 8 (fp, kd).

Propositionen

I propositionen framhålls att IWC bör vara den ansvariga internationella

organisationen för bevarande och förvaltning av valar. Arbetet inom

organisationen bör bedrivas under största möjliga öppenhet och deltagande

och med respekt för olika parters integritet. Sverige bör verka för att

IWC:s bevarandekommitté stärker det internationella samarbetet för bevarandet

av valar. Det regionala ansvaret för mindre valar kan åvila regionala

organisationer som ASCOBANS och ACCOBAMS (Agreement on the Conservation

of Cetaceans of the Black Sea, Mediterranean Sea and Contiguous Atlantic

Sea) och utövas i samarbete med berörda regionala fiskeri- och

miljöorganisationer. Det svenska arbetet med internationella valfrågor inom IWC

bör samordnas med arbetet inom andra relevanta organisationer som CITES,

konventionen om biologisk mångfald, Bonnkonventionen, EU, IMO (International

Maritime Organization) och ICES (International Council for the Exploration

of the Sea). Vidare bör den svenska politiken i valfrågor utformas efter

hörande av Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och andra berörda

intressenter. Inom Regeringskansliet bör Miljödepartementet även

fortsättningsvis ha huvudansvaret för valfrågan. Regeringen anser att den

ansvarsfördelning som finns mellan ansvariga myndigheter fungerar väl och

bör behållas.

Motionerna

I motion 2003/04:MJ52 (m) begärs att Sverige verkar för att IWC omvandlas

från en valjaktskommission till en valskyddskommission (yrkande 5).

Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 1 anser att det finns

behov av att finna bättre former för att samråda med och informera riksdagen

avseende Sveriges agerande i IWC. I yrkande 2 uppmärksammas betydelsen av

förbättrad samordning av valpolitiken på EU-nivå. Motionärerna framhåller

att EU inte är medlem i IWC och att det i dag inte finns något officiellt

samarbete mellan EU:s medlemsstater i valfrågan. Detta får till följd att

EU inte kan utnyttja sin ställning som internationellt och politiskt viktig

aktör. Samarbetet inom EU bör därför förbättras. Enligt motion 2003/04:MJ52

(m) bör Sverige ändra sin policy beträffande representation vid IWC:s

möten. Motionären hävdar att den skarpa kritik som riktats mot regeringen

för dess kraftlösa valfångstpolitik bl.a. är ett resultat av nivån på

Sveriges representation vid IWC:s möten. Medan de flesta medlemsländer

väljer att skicka höga diplomater och regeringsföreträdare har Sverige i

stället valt att skicka lägre tjänstemän. Regeringen bör i framtiden

representeras på en mer ändamålsenlig nivå än hittills (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Som framhålls i propositionen måste förvaltningen av världens valar ske

utifrån ett globalt perspektiv och bedrivas effektivt så att de uppsatta

målen kan nås. I enlighet med de beslut som tagits vid såväl

Stockholmskonferensen

år 1972 som Riokonferensen år 1992 bör den internationella förvaltningen

av valar åvila Internationella valfångstkommissionen. Sverige bidrog vid

IWC:s senaste kommissionärsmöte till bildandet av organisationens

bevarandekommitté (Conservation Committee). Avsikten är att genom denna samla

och effektivisera IWC:s bevarandearbete samt möjliggöra ett enhetligt och

systematiskt agerande gentemot andra internationella forum. Utskottet

konstaterar att bevarandet av valar förutsätter gemensamma internationella

överenskommelser och att IWC:s verksamhet syftar till att genom en

effektivare och mer ändamålsenlig förvaltning skapa ett hållbart nyttjande

av valbestånden. Därmed bör motion 2003/04:MJ52 (m) yrkande 5 lämnas utan

vidare åtgärd i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Som framhålls i motion 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 1 finns det behov av att

finna bättre former för att samråda och informera riksdagen avseende

Sveriges agerande i IWC. Utskottet har inhämtat att regeringen avser att

hålla riksdagen informerad om viktigare förändringar och centrala

frågeställningar rörande politiken för bevarande och hållbar förvaltning av

valar. Därmed anser utskottet att det inte föreligger något behov av ett

riksdagsuttalande i frågan. Motion 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 1 avstyrks

i berörd del.

Som framgår av propositionen är EU inte part till IWC och har inte aktivt

deltagit i organisationens arbete. Ingen koordinering förekommer mellan

EU:s medlemsstater. Däremot företräds EU av ordförandelandet vid möten

inom CITES, då handel med valprodukter diskuteras, och koordinering sker

vid partsmöten inom Bonn- respektive Bernkonventionen. Bifångster inom

fisket utgör ett allvarligt problem för många valbestånd. Det kommersiella

fisket inom EU regleras genom EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Med

hänvisning till subsidiaritetsprincipen har dock bestämts att fisket inom

eget territorialvatten tills vidare hanteras utifrån nationell lagstiftning.

Fisket efter kvoterade arter, vilket är det fiske som främst påverkar

valar, baseras på principen att fastställda kvoter och regler inte ensidigt

kan ändras av enskilda nationer. EU:s ministerråd beslutar därför om frågor

som rör kommersiellt utnyttjande av fisk. EU är vidare observatör inom

ASCOBANS, vilket innebär att EU:s direktorat för fiske företräder EU:s

medlemsstater när t.ex. bifångster inom det kommersiella fisket behandlas.

Tumlaren omfattas även av EU:s miljöpolitik genom Art- och habitatdirektivet

(bilaga 2 och 4), som kräver att medlemsstaterna skyddar arten genom bl.

a. inrättandet av skyddade områden samt genom att bifångster övervakas

och åtgärdas. Med anledning av detta har EU:s ministerråd våren 2004

antagit en förordning för att minska bifångsterna av småvalar inom fisket.

Inom IWC diskuteras för närvarande att inom ramen för den nyligen inrättade

bevarandekommittén prioritera arbetet med bifångster av valar i fisket.

Detta kan innebära att EU:s roll kan komma att öka även inom IWC. Utskottet

anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte bör vidta någon

ytterligare åtgärd med anledning av motion 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 2.

Motionen avstyrks.

När det gäller kravet i motion 2003/04:MJ52 (m) yrkande 6 om att Sverige

bör ändra sin policy beträffande representation vid IWC:s möten vill

utskottet anföra följande. Ansvaret för att organisera arbetet med valar

åvilar regeringen, som utser svensk kommissionär i IWC. Eftersom valfrågans

beredning inom Sverige domineras av bevarandeaspekter åvilar det operativa

ansvaret Miljödepartementet. Departementet avgör delegationens sammansättning.

Utskottet har inhämtat att de allra flesta länder sänder tjänstemän till

IWC:s möten. Höga regeringsföreträdare deltar sällan och bara i enstaka

frågor. De länder för vilka fisket (där valarna ingår) är en viktig del

av utrikeshandeln, såsom Norge och Island, företräds av respektive

utrikesdepartement. Sveriges kommissionär vid IWC är forskare och valdes för

åren 2001-2003 till IWC:s ordförande. I övrigt deltar Miljödepartementet

vid IWC:s möten. Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen angående

Sveriges representation i IWC och föreslår därför att motion 2003/04:MJ52

(m) yrkande 6 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar, punkt 1

(m)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders

Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner regeringens förslag om övergripande principer

för en hållbar svensk politik i fråga om valar samt tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om principer för

hotade djurarter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:124 och

motion 2003/04:MJ51 yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2003/04:MJ52

yrkandena 1 och 7 samt 2003/04:MJ408 yrkande 9.

Ställningstagande

Det är inte bara valar som är hotade. Samma principiella politik med

likartade angreppssätt och åtgärder bör gälla för samtliga hotade arter,

åtminstone däggdjur och fåglar. Ett sådant förhållningssätt underlättar

förståelsen för skyddsåtgärder, eller avsaknaden av sådana, vilket bidrar

till minskade konflikter mellan människor som sätter bevarandeaspekter

främst och de som är mer restriktiva. Därtill undviks att politiken för

hotade arter blir djurslagsspecifik. De övergripande principerna i

propositionen är i huvudsak invändningsfria. När regeringen beskriver hur

principerna skall uppnås blir det mer problematiskt. Avsnittet om miljöhot

liksom det om tumlaren består nästan enbart av spekulationer. Det är inte

en tillfredsställande grund vare sig för riksdagens beslut eller för

regeringens vidare direktiv till myndigheter. Regeringen skall avstå från

att spekulera och i stället ta fasta på de fakta som finns eller, om de

är bristfälliga, utöka kunskapen på området. Först därefter är det möjligt

för riksdagen att fatta beslut. Denna ordning borde vara självklar. Detta

bör ges regeringen till känna.

2. Bifångster av valar, punkt 2 (fp)

av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om bifångster av småvalar. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ53 yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:MJ50,

2003/04:MJ51 yrkande 3 och 2003/04:MJ408 yrkande 8.

Ställningstagande

EU:s ministerråd har lagt fram ett förslag som syftar till att minska

bifångster av småvalar. Förslaget innebär bl.a. att man vill förbjuda

användningen av drivgarn samt att s.k. ljudskrämmare skall börja användas.

Innan beslutet fattades ansåg Fiskeriverket och regeringen att dessa

åtgärder inte var relevanta, bl.a. med hänsyn till att kostnaderna för

fiskerinäringen ansågs bli för höga. I gengäld har delar av miljörörelsen

drivit krav på förbud mot drivgarn och införande av ljudskrämmare. Regeringen

bör därför utreda effekterna av dessa beslut. Detta bör ges regeringen

till känna.

3. Kompensation till yrkesfiskare, punkt 3 (kd)

av Björn von der Esch (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kompensation till yrkesfiskare. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ49.

Ställningstagande

Ett beslut om gemensam rådsförordning om åtgärder för att minska oavsiktlig

fångst av valar vid fiske antogs vid jordbruks- och fiskerådets möte den

22 mars 2004. Kristdemokraterna ifrågasätter om de regler som föreskrivs

i förordningen är proportionerliga i förhållande till de problem som de

avser att lösa. Beträffande ljudskrämmare, s.k. pingers, pågår forskning

kring effekten av dessa, vars syfte är att avskräcka tumlarna från att

närma sig näten. När det gäller begränsad användning av drivgarn är

restriktioner i första hand aktuella för Nordsjön. Ett av delmålen i

miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande kust och skärgård föreskriver

att bifångsten av tumlare får vara högst 1 % av bestånden. Denna målsättning

är redan uppfylld. Förbudet mot drivgarn får starkt negativa konsekvenser

för laxfisket på den svenska syd- och ostkusten. I praktiken torde åtgärden

omöjliggöra ett kommersiellt laxfiske i Östersjön. Det är därför nödvändigt

att berörda yrkesfiskare kompenseras fullt ut för förluster till följd av

EU-förordningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om

hur berörda fiskare fullt ut skall kompenseras för de förluster som

inskränkningen av deras fiskeverksamhet innebär. Detta bör ges regeringen

till känna.

4. Turistnäringen och valar, punkt 4 (m)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders

Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om stöd till turistnäringen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ51 yrkande 4.

Ställningstagande

I propositionen föreslås att möjligheten att se tumlare i Sverige skall

underlättas. Det är utmärkt om ny turistverksamhet kan etableras. Vi

förutsätter att regeringens avsikt är att underlätta för privata entreprenörer

att bedriva valskådningsverksamhet. Någon konkurrerande statsstödd verksamhet

är inte heller inom detta område acceptabelt. Detta bör ges regeringen

till känna.

5. Hållbart nyttjande av valar, punkt 5 (mp)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om hållbart nyttjande av valar. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ52 yrkandena 2 och 3 samt avslår motion

2003/04:MJ52 yrkande 4.

Ställningstagande

I propositionen fastställs att förvaltningen av världens valbestånd bör

regleras internationellt av IWC och utgå från ekosystemansatsen samt målet

om biologisk mångfald. Förvaltningen bör baseras på principen om hållbart

nyttjande. Med dessa termer har regeringen uppenbarligen för avsikt att

föra en politik där kommersiell valfångst skall accepteras. Valarnas

biologi och livsvillkor gör det inte möjligt att använda termen hållbart

nyttjande gentemot dessa mycket långsamt reproducerande marina däggdjur

som dessutom hotas av en degraderad havsmiljö. Som regeringen själv anför

i propositionen är den marina miljön i sig ett allvarligt hot mot valarnas

överlevnad. Vidare framstår det som inkonsekvent och ologiskt att regeringen

först konstaterar att skyddet mot kommersiell valjakt inte har fungerat,

men sedan ändå föreslår en återgång till laglig kommersiell jakt. Denna

attityd är förödande för svensk miljöpolitik, för valarna och för Sveriges

förtroende i valskyddsfrågor. Sverige skall inte förhandla om framtida

valjakt inom IWC, eftersom det med fortsatt valjakt varken är möjligt att

garantera etiska principer rörande jakt eller att fastställa hur valar

påverkas av dagens miljöhot. Det är inte heller möjligt att effektivt

bekämpa den illegala handeln med valprodukter. Försiktighetsprincipen är

helt enkelt inte förenlig med en återgång till kommersiell valfångst. Vad

som ovan anförs om hållbart nyttjande av valar bör ges regeringen till

känna.

6. Forskning om valar, punkt 6 (fp, kd)

av Lennart Fremling (fp), Anita Brodén (fp) och Björn von der Esch (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om miljöforskningsinstitut i Östersjöområdet. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ53 yrkande 4.

Ställningstagande

Regeringen bör vara mer pådrivande för att EU gemensamt ökar

forskningsinsatserna

kring Östersjöns miljösituation. EU bör förlägga ett marint

miljöforskningsinstitut

i Östersjöområdet med syfte att bedriva forskning kring strategier för

marina miljöer. Denna typ av forskning borde vara en viktig hörnsten för

att bl.a. föreslå vilka åtgärder som behövs inom t.ex. kemikaliepolitiken

för att stärka en livskraftig stam av t.ex. tumlare i Östersjön. Detta

bör ges regeringen till känna.

7. EU-samarbete om valar, punkt 8 (fp, kd)

av Lennart Fremling (fp), Anita Brodén (fp) och Björn von der Esch (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om EU-samordning av valpolitiken. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ53 yrkande 2.

Ställningstagande

EU är inte medlem i IWC. Det finns i dag inte heller något officiellt

samarbete mellan EU:s medlemsstater i valfrågan. Detta får till följd att

EU inte kan utnyttja sin ställning som internationellt och politiskt viktig

aktör. EU bör därför förbättra samarbetet i denna fråga. Detta bör ges

regeringen till känna.

8. Samråd inför IWC, punkt 10 (fp, kd)

av Lennart Fremling (fp), Anita Brodén (fp) och Björn von der Esch (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om samråd inför IWC:s möten. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ53 yrkande 1.

Ställningstagande

Det finns behov av att finna bättre former för att samråda och informera

riksdagen avseende Sveriges agerande i IWC. Detta bör ges regeringen till

känna.

Särskilt yttrande

Förbud mot drivgarn (m, c)

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c) och

Bengt-Anders Johansson (m) anför:

Regeringen har inom EU varit med och förhandlat fram en ny förordning för

att minska bifångsterna av småvalar inom fisket. Förordningen innebär bl.

a. att fiske med drivgarn i Östersjön förbjuds fr.o.m. år 2008. Avsikten

med förbudet är således att minska bifångster av tumlare vid fiske. Då

regeringen själv anför att bifångster av tumlare i Östersjön gradvis har

minskat och inte förekommit under senare tid blir beslutet utan materiellt

innehåll. Vi anser att det är djupt beklagligt att regeringen har ställt

sig bakom ett sådant beslut. Ett förbud förändrar bara de svenska

yrkesfiskarnas konkurrenssituation utan att få någon effekt på beståndet av

tumlare i Östersjön.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:124 En hållbar svensk politik i fråga om valar:

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om

övergripande principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar (avsnitt

7.1).

Följdmotioner

2003/04:MJ49 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att de fiskare som drabbas av de i propositionen redovisade åtgärderna

för att begränsa bifångster av tumlare skall kompenseras fullt ut.

2003/04:MJ50 av Jeppe Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om drivgarnsförbudet.

2003/04:MJ51 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en och samma principiella hållning vad gäller politik för hotade

djurarter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett bättre beredningsunderlag för regeringens förslag.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förbud mot drivgarn i Östersjön.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om stöd till turistnäringen.

2003/04:MJ52 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2003/04:124

punkt 7.1 Övergripande principer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Sveriges inställning till valjakt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om hållbart nyttjande.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kommersiell jakt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Sveriges inställning till behovet av att omvandla Internationella

valfångstkommissionen till en internationell valskyddskommission.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att Sverige ändrar sin hittillsvarande policy

beträffande representation vid IWC:s möten.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om innehållet i den svenska valfångstpolitiken.

2003/04:MJ53 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att finna bättre former för att samråda och informera

riksdagen avseende Sveriges agerande i IWC.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förbättra samordningen av valpolitiken på EU-nivå.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att utreda EU:s åtgärder för att skydda småvalar och

tummelbestånd i Östersjön.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förlägga ett marint miljöforskningsinstitut i Östersjöområdet.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tumlare.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om valfångst.