Bet. 2003/04:MJU7

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2003/04:MJU7

Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

proposition 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön jämte motioner

väckta med anledning av propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen

antar propositionens lagförslag och avstyrker samtliga motionsförslag.

Lagförslagen

avser ändringar i miljöbalken (MB) för genomförandet av Europaparlamentets

och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens

åtgärder på vattenpolitikens område, det s.k. ramdirektivet för vatten.

I

enlighet med direktivets krav föreslår regeringen att Sveriges landområden

och kustvattenområden delas in i vattendistrikt, vilka består av ett eller

flera avrinningsområden som följer vattnets naturliga flöden. Vidare

föreslås regeringen få meddela de föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten

på vattenmiljön som behövs.

Beträffande åtgärdsprogram, som är ett viktigt

led i vattenarbetet enligt direktivet, föreslås en anpassning av reglerna

i 5 kap. MB. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att allmänheten ges

större möjligheter att påverka programmens innehåll samt att myndigheters

och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Regeringen

föreslås dessutom få möjlighet att föreskriva kompletterande bestämmelser

om åtgärdsprogram.

Ramdirektivet för vatten gör det nödvändigt att meddela

andra slags miljökvalitetsnormer än sådana som i dag specificeras i 5

kap. MB. Med hänvisning till detta föreslår regeringen kompletteringar i

beskrivningen av vad miljökvalitetsnormer kan avse. Detta uppges också

komma att underlätta genomförandet av andra direktiv på miljöområdet.

Lagändringarna

föreslås träda i kraft den 22 december 2003.

Till betänkandet har fogats

tjugo reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Frågan om avslag på

propositionen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkande 1 och 2003/04:MJ6

yrkande 1.

Reservation 1 (kd)

Reservation 2 (mp)

2. Förslaget till

ny lydelse av 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § miljöbalken

Riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser

5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 §. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:2 i denna del och avslår motion 2003/04:MJ5 yrkande 2.

Reservation

3 (m)

3. Innebörden av termen miljökvalitetsnorm m.m.

Riksdagen avslår

motionerna 2003/04:MJ4 yrkande 2 och 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del

och 4.

Reservation 4 (fp, kd, mp)

4. Vissa ersättningsfrågor med

anledning av lagförslaget

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande

11 och 2003/04:MJ9 yrkande 3.

Reservation 5 (m, kd, c)

5. Åtgärdsprograms

innehåll, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och

5, 2003/04:MJ5 yrkande 1, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5,

2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.

Reservation

6 (m)

Reservation 7 (fp)

Reservation 8 (kd, c)

Reservation 9

(mp)

6. Överprövning av vissa beslut

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6

yrkande 10, 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande

4.

Reservation 10 (m, fp, kd, c)

7. Vattendistrikt och

vattenmiljöförvaltning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

miljöbalken såvitt avser 5 kap. 10 och 11 §§. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:2 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkande

3, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 6 och 2003/04:MJ8 yrkandena 1

och 2.

Reservation 11 (m, fp, kd, c, mp)

8. Myndighetsansvaret

Riksdagen

avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 7 och 2003/04:MJ7 yrkande

3.

Reservation 12 (fp)

Reservation 13 (kd)

9. Förvaltningsplaner

m.m.

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ9 yrkande 1.

Reservation 14

(c)

10. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i miljöbalken i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet

föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:2 i denna

del.

11. Finansieringsprincipen

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ6

yrkande 13.

Reservation 15 (m, kd, c)

12. Skydd av dricksvatten

Riksdagen

avslår motion 2003/04:MJ6 yrkande 12.

Reservation 16 (kd, mp)

13. Övriga

motionsförslag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8

och 9, 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande

2.

Reservation 17 (fp)

Reservation 18 (kd)

Reservation 19 (c)

Reservation

20 (mp)

Stockholm den 11 november 2003

På miljö- och jordbruksutskottets

vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson

(s), Lennart Fremling (fp), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar

Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson (s), Lars

Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s),

Bengt-Anders Johansson (m), Christin Nilsson (s), Anita Brodén (fp) och

Gunnar Goude (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Det så kallade

ramdirektivet för vatten, direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för

gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000,

s. 1, Celex 32000L0060), har antagits av Europaparlamentet och rådet.

Direktivets syfte är att upprätta en ram för skyddet av såväl ytvatten

som grundvatten. Senast den 22 december 2003 skall de nationella författningar

som är nödvändiga för att genomföra direktivet träda i kraft. Behörig

myndighet för direktivets ändamål skall utses senast vid denna

tidpunkt.

Miljöbalkskommittén (M 1999:03) fick den 29 mars 2001 i uppdrag att

lämna förslag till hur ramdirektivets bestämmelser om bl.a. miljömål,

åtgärdsprogram och utsläpp till vatten skall genomföras i svensk lagstiftning

(dir. 2001:25). Den 11 oktober 2001 beslutade regeringen också att tillkalla

en särskild utredare för att utarbeta förslag till ett sådant administrativt

system för förvaltning av avrinningsdistrikt som behövs enligt ramdirektivet

för vatten (dir. 2001:78). I uppdraget ingick att utarbeta förslag till

bl.a. avgränsning av avrinningsdistrikten samt myndighetsorganisation och

former för beslutsfattande. Utredaren bestämde att utredningen skulle

benämnas Utredningen svensk vattenadministration (M 2001:01).

Miljöbalkskommittén

överlämnade den 4 december 2002 delbetänkandet Bestämmelser om miljökvalitet

(SOU 2002:107). Samma dag överlämnade Utredningen svensk vattenadministration

betänkandet Klart som vatten (SOU 2002:105).

Propositionen behandlar de

lagändringar som föreslås för att genomföra ramdirektivet. De administrativa

förändringar som direktivet föranleder i form av att utpeka myndigheter

och ge dem uppgifter avser regeringen göra inom ramen för sitt

förordningsarbete.

I propositionen finns också förslag om förtydligande av

straffbestämmelsen i 29 kap. 8 § första stycket 28 miljöbalken. Detta

förslag har föranletts av att Riksåklagaren och Världsnaturfonden har

uppmärksammat regeringen på en otydlighet i bestämmelsen.

Regeringen

beslutade den 22 maj 2003 att inhämta yttrande från Lagrådet. Med anledning

av yttrandet har lagrådsremissens lagförslag justerats. Därutöver har

gjorts några ändringar av redaktionell natur.

Bakgrund

Propositionens

huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår vissa ändringar i miljöbalken

(MB) för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG

om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens

område, det s.k. ramdirektivet för vatten.

Förslaget innebär i enlighet

med direktivets krav att Sveriges landområden och kustvattenområden delas

in i vattendistrikt, vilka består av ett eller flera avrinningsområden

som följer vattnets naturliga flöden. Vidare föreslås regeringen få meddela

de föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön som behövs.

I

fråga om åtgärdsprogram föreslås en anpassning av reglerna i 5 kap. MB

som innebär bl.a. att allmänheten ges större möjligheter att påverka

programmens innehåll samt att myndigheters och kommuners ansvar för att

programmen fullföljs blir tydligare. Dessutom föreslås regeringen få

möjlighet att föreskriva kompletterande bestämmelser om åtgärdsprogram.

Med

hänvisning till att ramdirektivet för vatten gör det nödvändigt att meddela

andra slags miljökvalitetsnormer än sådana som i dag specificeras i 5

kap. MB föreslås kompletteringar i beskrivningen av vad miljökvalitetsnormer

kan avse. Detta kommer också att underlätta genomförandet av andra direktiv

på miljöområdet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 22 december

2003.

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar under detta avsnitt propositionens

förslag och bedömningar i huvudsak endast i de delar de mött invändningar

i motionerna. De motionsyrkanden som syftar till att riksdagen skall ge

regeringen till känna vad motionären anfört angående utformningen av

lagförslaget, liksom andra förslag om tillkännagivanden, behandlar utskottet

i huvudsak under särskilda rubriker. Skälet härtill är att dessa motioner

inte innehåller förslag om att riksdagen vid antagande av lagförslaget

skall låta utforma lagen på annat sätt än regeringen nu har föreslagit.

Motionsförslagen innebär i stället att regeringen skall återkomma med nya

förslag i dessa delar.

Frågan om avslag på propositionen

Utskottets

förslag i korthet

Riksdagen bör avslå förslagen om avslag på propositionen.

Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (mp).

Motionerna

Motionerna MJ6

(kd) yrkande 1 och MJ4 (mp) yrkande 1 innehåller förslag om avslag på

regeringens förslag till ny lydelse av 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap.

11 § miljöbalken. Miljöpartiförslaget omfattar dock inte 5 kap. 6 § första

stycket.

Motionärerna har i och för sig inte några invändningar mot att

direktivet genomförs. Som skäl för sina avslagsyrkanden anför de i stället

framför allt att lagförslaget inte har en lämplig utformning. Särskilt

riktas anmärkningar mot bestämmelserna i 5 kap. 2 § angående

miljökvalitetsnormer.

Kd-motionen innehåller ett fullständigt förslag till utformning av den

bestämmelsen och även till ändring av 5 kap. 1 §.

Utskottets

ställningstagande

Som redan har framgått ställer direktivet krav på att de lagar

och andra föreskrifter som är nödvändiga för att följa direktivet skall

sättas i kraft senast den 22 december 2003. Ett bifall till kd-motionärernas

avslagsyrkanden på hela propositionen skulle enligt utskottets bedömning

tveklöst innebära att Sverige inte skulle kunna uppfylla direktivets krav

i denna del.

Enligt utskottets mening är de invändningar som förs fram

till stöd för avslagsyrkandena inte av sådan art att de skulle kunna utgöra

tillräckliga skäl för att motivera ett sådant agerande. Huruvida riksdagen

bör begära att regeringen, efter tillkännagivande därom, skall återkomma

med nya förslag till ändring av de aktuella paragraferna kommer utskottet

att ta ställning till nedan under olika rubriker.

Riksdagen bör därför

avslå kd-motionens yrkande om avslag på hela propositionen.

På skäl som

utskottet redovisat ovan bör riksdagen även avslå mp-motionens yrkande om

avslag på propositionen förutom 5 kap. 6 § första stycket.

Miljökvalitetsnormer

och åtgärdsprogram

Propositionens förslag avseende ny lydelse av 5 kap.

2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § miljöbalken

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag i denna del (5 kap. 2 § och

4-8 §§ samt 6 kap. 11 § MB) samt avslå det motstående motionsförslaget.

Jämför reservation 3 (m).

Propositionen

Miljökvalitetsnormer

Beskrivningen

av vad miljökvalitetsnormer skall ange kompletteras.

Regeringens förslag

innebär att miljökvalitetsnormerna skall kunna avse olika typer av regler

för hur miljön skall eller bör vara beskaffad eller normer i övrigt av

betydelse för bedömningen av tillståndet i miljön. Beskrivningen innebär

att såväl riktvärden som inte bör överskridas som gränsvärden som skall

vara uppfyllda kan anges i miljökvalitetsnorm.

Det blir även möjligt att

införa miljökvalitetsnormer som innebär etappvis skärpta krav.

Vidare

ges regeringen möjlighet att anpassa miljökvalitetsnormer efter andra

krav som följer av EU-medlemskapet, till exempel de miljömål för vattendistrikt

som följer av ramdirektivet för vatten.

Bestämmelserna om hur

miljökvalitetsnormer skall beaktas utgår.

Åtgärdsprogram

Innan ett åtgärdsprogram

fastställs skall enligt lagförslaget samtliga som berörs beredas tillfälle

att (under minst två månader) lämna synpunkter på ett förslag till program.

Synpunkterna skall sammanställas och redovisas av den som upprättar

åtgärdsprogrammet.

Förslaget innebär även att samrådskretsen förändras

något. De nuvarande reglerna ställer krav på samråd med myndigheter och

kommuner som berörs samt med verksamhetsutövare som berörs i betydande

omfattning. Förslaget innebär att de myndigheter, organisationer,

verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet

skall beredas tillfälle att lämna synpunkter.

Förslaget innebär vidare

bl.a. att reglerna för framtagande och beslutande av åtgärdsplaner blir

mer detaljerade.

Liksom nu är avsikten att regeringen eller den myndighet

eller den kommun (eller flera myndigheter eller kommuner) som regeringen

bestämmer skall besluta innehållet i åtgärdsprogram. Liksom vad som nu

gäller skall åtgärdsprogram tas fram om det behövs för att en miljökvalitetsnorm

skall kunna uppfyllas.

De ändringar som görs angående åtgärdsprograms

innehåll är i stora delar en följd av att beskrivningen av termen

miljökvalitetsnorm kompletteras.

Ett åtgärdsprogram skall enligt förslaget

även innehålla en analys av konsekvenserna från allmän och enskild synpunkt.

Omprövning av ett åtgärdsprogram skall ske minst vart sjätte år i stället

för som nu minst vart femte år.

Regeringen bemyndigas att meddela

ytterligare föreskrifter om hur åtgärdsprogram skall upprättas och vad de

skall innehålla.

Myndigheters och kommuners skyldighet att vidta åtgärder

som behövs enligt ett åtgärdsprogram tydliggörs.

I den mån det behövs

skall åtgärdsprogram och förvaltningsplaner vara en del av beslutsunderlaget

när myndigheter tillämpar MB.

Motionen

I motion MJ5 (m) yrkande 2

föreslås att samrådstiden i föreslagna 5 kap. 4 § tredje stycket skall vara

minst fyra månader.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet har

utvecklat ovan ställer direktivet krav på att de lagar och andra föreskrifter

som är nödvändiga för att följa direktivet skall sättas i kraft senast

den 22 december 2003. Ett bifall till avslagsyrkanden på hela propositionen

skulle enligt utskottets bedömning tveklöst innebära att Sverige inte

skulle kunna uppfylla direktivets krav i denna del.

De invändningar som

förs fram till stöd för avslagsyrkandena har utskottet ansett inte vara

av sådan art att de skulle kunna utgöra tillräckliga skäl för att motivera

ett sådant agerande.

Enligt utskottets mening bör även de begränsade

möjligheterna att under riksdagsbehandlingen hantera en förändrad utformning

av bestämmelserna beaktas. Även här handlar det om att hinna sätta lagar

m.m. i kraft senast den 22 december 2003. Mot den bakgrunden bör därför

i detta skede en stor restriktivitet iakttagas när det gäller frågor om

förändrad utformning av föreslagna bestämmelser.

Huruvida riksdagen bör

begära att regeringen, efter tillkännagivande därom, skall återkomma med

nya förslag till ändring av de aktuella paragraferna kommer utskottet att

ta ställning till nedan under olika rubriker.

Det enda motionsförslag

som innebär att riksdagen vid ett antagande av regeringsförslaget skall

ge någon bestämmelse en annan utformning än vad regeringen har föreslagit

återfinns i m-motionen.

Utskottet vill peka på att regeringens förslag

i denna del innebär att det nu införs bestämmelser om att berörda under

en viss minsta tid (två månader) skall beredas tillfälle att lämna

synpunkter. Nuvarande lagstiftning ställer inte krav på någon minsta tid. I

så måtto innebär förslaget en förbättring för den som vill lämna synpunkter

på kommande åtgärdsprogram. Det är inte lämpligt att ha för långa minsta

tider. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Motionsförslaget bör

därför avstyrkas.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens

lagförslag i denna del.

Innebörden av termen miljökvalitetsnorm,

m.m.

Utskottets förslag

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om en annan

utformning av 5 kap. 2 § MB. Jämför reservation 4 (fp, kd,

mp).

Propositionen

Regeringens förslag har presenterats under det föregående

avsnittet där utskottet även har tillstyrkt att lagförslaget i denna del

antas.

Motionerna

Dessa motioner innehåller inte något förslag om att

riksdagen vid antagande av regeringens förslag om ändring i MB skall ge

någon bestämmelse en annan utformning än regeringen har föreslagit.

Motion

MJ6 (kd) yrkande 2 i denna del och yrkande 4 innehåller förslag om att 5

kap. 1-2 § MB bör ges en sådan utformning att definitionen av begreppet

miljökvalitetsnorm inte ändras (förslag om tillkännagivande).

I motion

MJ4 (mp) yrkande 2 föreslår motionärerna att regeringen skall återkomma

till riksdagen med förslag om hur man kan arbeta med olika typer av

miljömål i MB utan att definitionen av miljökvalitetsnorm ändras.

Motionärernas

förslag ansluter i stora delar till vad Miljöbalkskommittén föreslagit

(se nedan).

Utskottets ställningstagande

Regeringen har i 5 kap. 1 § MB

första stycket bemyndigats att meddela de föreskrifter som behövs i fråga

om kvaliteten på miljön. Dessa föreskrifter benämns miljökvalitetsnormer.

För närvarande finns det två förordningar om miljökvalitetsnormer. Den

ena avser utomhusluft och den andra fisk- och musselvatten. Regeringen

föreslår ingen ändring av denna bestämmelse.

Som bemyndigandet i 5 kap.

1 § MB är formulerat skulle det kunna användas för andra typer av

bestämmelser än de som i dag omfattas av beskrivningen av miljökvalitetsnormer

i 5 kap. 2 § MB.

Den exakta beskrivningen och innebörden av olika

miljökvalitetsnormer kommer liksom tidigare att finnas i de föreskrifter som

meddelas med stöd av 1 §.

I propositionen anför regeringen bl.a. följande

om innebörden av miljökvalitetsnorm.

Miljöbalkskommittén har föreslagit

att 5 kap. miljöbalken anpassas till behovet av flexibilitet genom att

ett nytt samlingsbegrepp, bestämmelser om miljökvalitet, införs för de

föreskrifter som bemyndigandet i 5 kap. 1 § miljöbalken avser. Kommittén

har också föreslagit att termen miljökvalitetsnorm även fortsättningsvis

reserveras för bindande gränsvärden, men att beskrivningen i 5 kap. 2 §

miljöbalken flyttas till de förordningar som tas fram för att införa

respektive norm. Kommittén har motiverat sitt förslag med att ordet

miljökvalitetsnorm fått en vedertagen betydelse i svensk rätt som motsvarar

beskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken, nämligen ett bindande gränsvärde.

Enligt

regeringens mening finns det inget språkligt hinder mot att låta termen

miljökvalitetsnorm omfatta även andra slags normer än vad som är fallet

för närvarande, då "miljökvalitetsnorm" är synonymt med "bestämmelse om

miljökvalitet". Termen "miljökvalitetsnorm" är dessutom lämplig i en

samlande funktion eftersom den är lättanvänd och väl beskriver sin innebörd.

Att förbehålla termen "miljökvalitetsnorm" till enbart vissa slag av normer

om miljökvalitet skulle inte bidra till ökad tydlighet. Någon utbredd och

etablerad uppfattning om innebörden av termen miljökvalitetsnorm som

motsäger en förändring föreligger inte. Det förhållandet att det i olika

direktiv finns divergerande definitioner av termen, liksom att det i den

nuvarande lydelsen av 5 kap. 2 § tredje stycket miljöbalken finns en

alternativ beskrivning som inte kan betecknas som ett bindande gränsvärde,

talar tvärtom mot en uppfattning som innebär att den nuvarande beskrivningen

av "miljökvalitetsnorm" är alltför inarbetad för att kunna förändras.

Utskottet

ansluter sig till regeringens bedömning och avstyrker motionsförslagen.

Vissa

ersättningsfrågor med anledning av lagförslaget

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsförslagen angående

vissa ersättningsfrågor. Jämför reservation 5 (m, kd, c).

Motionerna

Motion

MJ6 (kd) yrkande 11 innehåller förslag om att ersättning till markägare

skall utgå i sådana fall där en utebliven ersättning skulle framstå som

uppenbart stötande (förslag om tillkännagivande). Motionärerna anser att

MB bör kompletteras med en bestämmelse som ger rätt till ersättning för

inskränkningar i pågående markanvändning när angelägna enskilda intressen

står på spel. De anser att ersättning i första hand borde bli aktuell när

det gäller ersättningar till innehavare av vatteninstallationer i rinnande

vattendrag, men utesluter inte ersättning till jord- och skogsbrukare.

Även

motion MJ9 (c) yrkande 3 innehåller förslag rörande ersättningar.

Motionärerna föreslår att det skall införas en ersättningsregel i MB som syftar

till att ersätta markägare vars verksamhet inskränks på grund av miljöskäl

trots att verksamheten inte befaras föranleda någon väsentlig skada på

människors hälsa eller miljön (förslag om tillkännagivande). Motionärerna

anför att den vida innebörd som miljökvalitetsnorm nu ges kan förutses

komma att leda till stora inskränkningar i enskilda verksamhetsutövares

pågående verksamhet och i möjligheter att starta ny verksamhet varför man

kommer med förslaget till ersättningsregel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet

vill inledningsvis peka på att regeringen enligt nuvarande bestämmelser

får meddela miljökvalitetsnormer om det behövs för att varaktigt skydda

människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller

olägenheter för människors hälsa eller miljön. Detta följer av 5 kap. 1 §

första stycket MB. Propositionen innehåller inte något förslag till ändring

av denna grundläggande bestämmelse.

Däremot föreslås en ändring av 5

kap. 2 § MB som innebär att beskrivningen av vad en miljökvalitetsnorm

skall kunna ange förändras för att även kunna omfatta bl.a. riktvärden.

Redan idag kan normerna innehålla gränsvärden.

Eftersom riktvärden enligt

bestämmelsen skall eftersträvas eller inte bör överskridas eller underskridas,

samtidigt som gränsvärden inte får överskridas eller underskridas, så

ligger det i sakens natur att avvikelser från riktvärden normalt inte kan

ha lika allvarliga faktiska konsekvenser och inte heller samma rättsföljder

som avvikelser från gränsvärden.

Miljökvalitetsnormer har betydelse i

olika sammanhang. Här förtjänar att peka på några av dessa.

I 16 kap. 5

§ MB anges bl.a. att tillstånd m.m. inte får meddelas för en ny verksamhet

som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Enligt 24 kap. 5

§ första stycket 2 MB är det förhållandet att en verksamhet med någon

betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds grund för

omprövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet.

I dessa fall talar man om alltså om att normerna överträds. Hur riktvärden

enligt den nu föreslagna lydelsen av 5 kap. 2 § skall hanteras i dessa

sammanhang framstår inte som helt klart. Utskottet förutsätter att regeringen

kommer att uppmärksamma denna frågeställning i det fortsatta arbetet utan

något särskilt tillkännagivande i frågan.

Enligt 26 kap. 9 § MB, som

även uppmärksammas i c-motionen, får en tillsynsmyndighet meddela

förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att MB samt

föreskrifter m.m. som har meddelats med stöd av MB skall efterlevas. Här

blir frågeställningen något annorlunda jämfört med exemplen från 16 kap.

och 24 kap. Det handlar i stället om möjligheter att ingripa t.ex. för

att en miljökvalitetsnorm skall efterlevas. Efter ett genomförande av

regeringsförslaget torde tillsynsmyndigheterna komma att kunna meddela

förelägganden som har till syfte att ett visst riktvärde (som anges i en

miljökvalitetsnorm) skall eftersträvas eller inte bör överskridas eller

underskridas. För tillståndsgiven verksamhet finns dock redan i dag vissa

grundläggande begränsningar för tillsynsmyndigheten (se 24 kap. 1 §

MB).

Utskottet vill erinra om tidigare ställningstaganden i ersättningsfrågor.

I samband med 1991 års miljöpolitiska proposition uttalade sig utskottet

och riksdagen om principerna för ansvaret vid bevarandet av skyddsvärda

områden m.m. (1990/91:JoU30 s. 255). Regeringen kom därefter att hänvisa

till dessa principer i motiven till miljöbalken (prop. 1997/98:45, bet.

1997/98:JoU20). Uttalandet innebär i korthet att ansvaret för att säkerställa

den biologiska mångfalden inte får begränsas till att bli en fråga om

statens ekonomiska resurser för intrångs- och inlösenersättningar. En

princip, parallellt med Polluter Pays Principle, borde utformas där

förvaltande av naturen och den biologiska mångfalden blir ett normalt inslag

i verksamheten och som inte förutsätter statliga bidrag. Utskottet ansåg

att alla har ett ansvar för att bevara biologisk mångfald och att också

det ekonomiska ansvaret bör delas av alla. Med detta synsätt fordrades

enligt utskottet alltså regler, enligt vilka samhället till en viss grad

kompenserar markägare och andra rättighetsinnehavare, som grundas på bl.a.

naturvårdsskäl. Miljöbalken kom i enlighet med uttalandena att i korthet

innebära att rätt till ersättning föreligger vid beslut om nationalpark,

naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområde, vattenskyddsområde

samt föreläggande och förbud enligt den s.k. samrådsparagrafen (12 kap.

6 §). Innebär ett sådant beslut att mark tas i anspråk eller att pågående

markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras, betalas

ersättning för intrånget. Ersättning betalas också vid vissa undersökningar

och vid föreläggande om stängselgenombrott m.m. En eventuell ersättning

skall emellertid alltid minskas med ett belopp som motsvarar vad

fastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning.

Utskottet och riksdagen

har härigenom satt en gräns för ersättningsmöjligheterna enligt miljöbalken.

Det föreligger ej anledning att förslå riksdagen att ändra inställning i

dessa frågor. Motionsförslagen avstyrks.

Åtgärdsprograms innehåll,

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

åtgärdsprograms innehåll, m.m. Jämför reservationerna 6 (m), 7 (fp), 8

(kd, c) och 9 (mp).

Propositionen

Regeringens förslag har presenterats

under det inledande avsnittet till denna del av betänkandet.

Motionerna

Två

motioner innehåller förslag om att den tid inom vilken synpunkter skall

lämnas på förslag till åtgärdsplan skall vara längre än vad regeringen

föreslagit (minst två månader). I motionerna MJ6 (kd) yrkande 2 i denna

del och yrkande 5 och MJ9 (c) yrkande 5 föreslås sålunda att tiden skall

vara sex månader (förslag om tillkännagivanden).

Motion MJ4 (mp) yrkande

5 innehåller förslag om att det skall införas befogenheter för den nya

vattenmyndigheten eller vattenmyndigheterna att utforma åtgärdsprogram

som möjliggör att vattendirektivets målsättningar om förbättrad vattenkvalitet

kan nås. I samma motion (yrkande 4) föreslås tillkännagivande om ändring

i MB för att tydligare beskriva vad ett åtgärdsprogram skall

innehålla.

Motionärerna bakom MJ7 (fp) yrkande 2, i denna del anser bl.a. att

varje vattenavrinningsområde måste ha ett lokalt anpassat åtgärdsprogram

och föreslår ett tillkännagivande härom.

Slutligen föreslår motionärerna

bakom MJ5 (m) yrkande 1 ett tillkännagivande om reglering av hur konsekvenser

skall bedömas och beaktas vid det slutliga beslutet (om åtgärdsprogram).

Utskottets

ställningstagande

Utskottet har ovan tagit ställning angående ett

motionsförslag med en minsta tid om fyra månader. De nu aktuella förslagen

går längre och utskottet avstyrker dem därför.

Beträffande fp-motionen

vill utskottet peka på att åtgärdsprogram skall upprättas om det behövs

för att uppfylla en miljökvalitetsnorm. Det är då inte lämpligt att som

motionärerna efterlyser ställa generella krav på att varje avrinningsområde

skall ha ett lokalt anpassat åtgärdsprogram.

Den fråga som tas upp i

yrkande 5 i mp-motionen framstår som en självklarhet. Beträffande samma

motion yrkande 4 vill utskottet erinra om att det av bilaga VI till

direktivet framgår vad ett åtgärdsprogram skall innehålla.

Den moderata

motionens förslag innebär enligt utskottets mening ett onödigt krav på

detaljreglering.

Utskottet finner inte tillräckliga skäl för att gå

motionärerna till mötes och avstyrker deras förslag.

Överprövning av vissa

beslut

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

avslår motionsförslagen om rätt till överprövning av vissa beslut under

vattenplaneringsprocessen. Jämför reservation 10 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I

flera motioner förespråkas utvidgade möjligheter att begära överprövning

av olika beslut, framför allt om åtgärdsprogram.

Enligt motion MJ6 (kd)

yrkande 10 bör det sålunda i MB finnas en möjlighet att överklaga beslut

om åtgärdsprogram och andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen.

Motionärerna

bakom motion MJ7 (fp) yrkande 2, i denna del anser bl.a. att besluten om

åtgärdsprogram skall kunna överklagas.

I motion MJ9 (c) yrkande 4

förespråkar motionärerna möjligheter att överklaga de beslut som fattas under

vattenplaneringsprocessen.

Utskottets ställningstagande

Regeringen anför

i propositionen bl.a. följande.

Regeringen föreslår ingen ändring avseende

åtgärdsprogrammens funktion som strategiska planeringsdokument för

myndigheter och kommuner. I syfte att betona programmens betydelse för

uppfyllandet av miljökvalitetsnormer föreslår regeringen dock en ny bestämmelse

i 5 kap. 8 § miljöbalken som anger myndigheters och kommuners skyldighet

att vidta de åtgärder som ankommer på dem enligt ett fastställt

åtgärdsprogram.

Enligt regeringens bedömning innebär detta inte några nya

förpliktelser för myndigheter och kommuner, utan är ett tydliggörande av

vad som redan gäller (jfr prop. 1997/98:45 del 1 s. 260 f.). Regeringen

anser vidare att det liksom tidigare bör gälla att åtgärdsprogrammen inte

är direkt bindande för enskilda och inte kan anses vara sådan myndighetsutövning

mot enskild som kan överklagas (jfr prop. 1997/98:45 del 1 s. 271).

Utskottet

ansluter sig till regeringens bedömning och anser att det inte föreligger

tillräckliga skäl för att nu gå motionärerna till mötes, vare sig när det

gäller beslut om åtgärdsprogram eller i övrigt.

Vattendistrikt,

vattenmyndighet och vattenmiljöförvaltning

Vattendistrikt och

vattenmiljöförvaltning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag i denna del (5 kap. 10 och 11 §§ MB) och

avslår motionsförslagen som förespråkar avslag på regeringens förslag

samt vissa tillkännagivanden med anledning av förslaget. Jämför reservation

11 (m, fp, kd, c, mp).

Propositionen

Indelning i vattendistrikt

Sveriges

landområden och kustvattenområden delas in i vattendistrikt i enlighet

med ramdirektivet för vatten (ny paragraf 5 kap. 10 §). Grunderna för

indelningen meddelas i lag. Regeringen beslutar om den närmare indelningen

i vattendistrikt.

Vattenmiljöförvaltning

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får föreskriva om den förvaltning av kvaliteten

på vattenmiljön som skall utföras av ansvarig myndighet (vattenmyndighet)

enligt ramdirektivet för vatten (ny paragraf 5 kap. 11 §). Sådana

föreskrifter kan gälla karakterisering av vattenområden, förvaltningsplaner

för vattendistrikt och övervakning av vattenmiljön. Med uttrycket förvaltning

av kvaliteten på vattenmiljön avses framför allt alla de åtgärder som

vidtas för att de krav som ramdirektivet för vatten ställer skall uppfyllas,

men även andra åtgärder inriktade på vattenmiljökvalitet som behövs av de

skäl som anges i 5 kap. 1 § (miljökvalitetsnormer). Bestämmelsen i 5 kap.

8 § MB om att regeringen får upprätta åtgärdsplaner utgår. Dessa planer

motsvarar de förvaltningsplaner som nämns i 5 kap. 11 § MB. Vad

förvaltningsplaner skall bestå av framgår av bilaga VII till direktivet.

Motionerna

I

motion MJ8 (m, fp, kd, c, mp) yrkande 1 yrkar motionärerna avslag på

förslaget till två nya paragrafer 5 kap. 10 och 11 §.

Motionärerna anför

till stöd för sitt avslagsyrkande i huvudsak att de anser att riksdagen

skall fatta beslut i frågan om landets indelning i vattendistrikt.

Motion

MJ8 (m, fp, kd, c, mp) yrkande 2 innehåller även krav om att regeringen

skall återkomma med förslag på indelningen i vattendistrikt och på vilken

eller vilka myndigheter som skall förvalta kvaliteten på vattenmiljön.

Motionärerna

bakom motion MJ6 (kd) yrkande 2, i denna del, och yrkande 6 förespråkar

också att regeringen skall återkomma med förslag på indelningen i

vattendistrikt, myndighetsstruktur m.m.

Slutligen anser motionärerna bakom

MJ4 (mp) yrkande 3 att riksdagen bör få ta ställning till hur

myndighetsstrukturen för den nya vattenadministrationen skall utformas.

Utskottets

ställningstagande

De första tre styckena i 5 kap. 10 § anger grunderna

för indelningen i vattendistrikt. 5 kap. 11 § reglerar varken indelningen

i vattendistrikt eller myndighetsstrukturen. Däremot innehåller den ett

bemyndigande att utfärda föreskrifter om den förvaltning av kvaliteten på

vattenmiljön som skall utföras av vattenmyndighet. Avslagsyrkandet, såvitt

avser dessa bestämmelser, motiveras inte i motionerna.

Förslaget till ny

5 kap. 10 § fjärde stycket anger att regeringen kan meddela föreskrifter

om indelningen i vattendistrikt. I denna del har motionärerna anfört att

de anser att riksdagen skall fatta beslut i denna fråga. Bestämmelsen

tillkom på Lagrådets inrådan och är en informationsregel eftersom

föreskrifter om indelningen i vattendistrikt enligt Lagrådet torde falla inom

området för regeringens kompetens (8 kap. 13 § första stycket 2

regeringsformen). Bestämmelsen torde alltså i och för sig inte vara nödvändig

för att regeringen skall kunna fatta beslut om indelningen.

Som redan

har framgått ställer direktivet krav på att de lagar och andra föreskrifter

som är nödvändiga för att följa direktivet skall sättas i kraft senast

den 22 december 2003. Ett bifall till motionärernas avslagsyrkande skulle

enligt utskottets bedömning tveklöst innebära att Sverige inte skulle

kunna uppfylla direktivets krav i denna del heller.

Enligt utskottets

mening är de invändningar som förs fram till stöd för avslagsyrkandet

inte av sådan art att de skulle kunna utgöra tillräckliga skäl för att

motivera ett sådant agerande. I den enda fråga där motionärerna anför

några egentliga skäl ansluter sig utskottet till regeringens bedömning.

Utskottet

tillstyrker lagförslaget i denna del och avstyrker

motionsförslagen.

Myndighetsansvaret

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motionsförslagen om att myndighetsansvaret för

vattenmiljöförvaltningen skall knytas till länsstyrelser. Jämför reservationerna

12 (fp) och 13 (kd).

Motionerna

Motionärerna bakom motion MJ6 (kd)

yrkande 7 föreslår att myndighetsansvaret knyts till länsstyrelserna.

Även

motion MJ7 (fp) yrkande 3 innehåller förslag om att myndighetsansvaret

för vattenförvaltningen knyts till länsstyrelser.

Utskottets

ställningstagande

Utredningen svensk vattenadministration (SOU 2002:105) föreslår

att myndighetsansvaret inledningsvis knyts till länsstyrelser.

Utskottet

har i och för sig inte något att erinra mot att myndighetsansvaret

inledningsvis knyts till länsstyrelser men vill inte föregripa beredningen

inom Regeringskansliet. Motionerna avstyrks.

Förvaltningsplaner

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsförslagen. Jämför reservation 14 (c).

Motionerna

Motion MJ9 (c)

yrkande 1 innehåller förslag om att ge kommunerna ansvar för att arbeta

fram förslag till förvaltningsplaner och miljömål som därefter fastställs

av vattenmyndigheten.

Utskottets ställningstagande

Regeringen anför i

propositionen att det är angeläget att kommuner, näringsliv, organisationer

och allmänhet deltar i utarbetandet av miljömål, åtgärdsprogram och

förvaltningsplaner.

Regeringen anför vidare följande.

Ramdirektivets

miljömål och de nationella miljökvalitetsmål som beskrivits (...) är av

olika karaktär och har olika tidsgränser. Många länsstyrelser har utvecklat

regionala miljömål med utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen

och delmålen. När miljömålen för ett avrinningsområde fastställs bör såväl

de mål som följer av ramdirektivet som de regionala miljömålen beaktas.

Ramdirektivet kan ses som ett verktyg och ett stöd i arbetet att nå

miljökvalitetsmålen. I den mån de olika målen inte är helt förenliga måste

dock de regionala miljömålen anpassas till de miljömål som följer av

ramdirektivet, eftersom de sistnämnda bygger på bindande gemenskapsrätt

och författningsregleras. Några större praktiska svårigheter torde det

dock inte innebära att samordna de olika målen. Det kan tilläggas att

även regionala och lokala prioriteringar kan beaktas när miljömålen för

vattendistriktet bestäms, om de inte strider mot vad som gäller enligt

ramdirektivet eller de nationella miljökvalitetsmålen.

Som regeringen

anför finns det olika typer av miljömål. Ramdirektivets miljömål är som

framgått av redovisningen styrande när det gäller möjligheterna att beakta

regionala och lokala miljömål eftersom de förstnämnda bygger på bindande

gemenskapsrätt. Kommunerna har i och för sig redan i dag ett ansvar för

att göra lokala prioriteringar. Avsikten med regeringens förslag är bl.a.

att de miljömål som följer av direktivet skall komma att utgöra

miljökvalitetsnormer vilka vattenmyndigheten meddelar med stöd av 5 kap. 1 §

MB. I det sammanhanget får myndigheten ta ställning till i vilken mån som

lokala prioriteringar kan beaktas.

Avsikten är också att myndigheten

skall besluta förvaltningsplaner. Vilket innehåll som förvaltningsplanerna

skall ha framgår av bilaga VII till direktivet. Även i detta arbete är

det givetvis av betydelse att kommuner och andra berörda får tillfälle

att lämna synpunkter. Formerna för framtagande av förvaltningsplaner och

frågor om samråd m.m. är utförligt reglerade i direktivets artiklar 13

och 14.

Enligt utskottets mening får motionärerna i allt väsentligt anses

vara tillgodosedda. Utskottet förutsätter således att kommuner kommer att

ges möjligheter att på ett påtagligt sätt ta del i arbetet med miljömålen

och förvaltningsplanerna. Utskottet finner mot den bakgrunden att det

inte föreligger tillräckliga skäl för att gå motionärerna till mötes och

avstyrker motionsförslagen.

Lagförslaget i övrigt

Ändringar i 29 kap.

8 § miljöbalken, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår

att riksdagen antar regeringens lagförslag i den mån lagförslaget inte

omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.

Propositionen

Regeringen

föreslår att straffbestämmelsen i 29 kap. 8 § första stycket 28 MB

förtydligas så att det inte kan råda någon tvekan om att den gäller för brott

mot bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 338/97.

Regeringen föreslår

vidare bl.a. att lagändringarna skall träda i kraft den 22 december

2003.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget om

förtydligande av 29 kap. 8 § första stycket 28 MB samt föreslagen tidpunkt

för ikraftträdande och lagförslaget i övrigt.

Finansieringsprincipen

Utskottets

förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsförslaget

om finansieringsprincipen. Jämför reservation 15 (m, kd, c).

Motionen

Motionärerna

bakom motion MJ6 (kd) yrkande 13 anser att regeringen bör återkomma med

en konsekvensanalys av regeringsförslagets konsekvenser för kommunernas

ökade åtaganden och ansvar.

Utskottets ställningstagande

Beträffande

finansieringsprincipen vill utskottet hänvisa till vad regeringen i

propositionen anför i avsnitt 9 Konsekvenser och förutsätter att regeringen

utan särskilt tillkännagivande i den av motionärerna aktualiserade frågan

återkommer med den efterfrågade analysen i lämpligt sammanhang.

Utskottet

finner inte tillräckliga skäl för att gå motionärerna till mötes och

avstyrker förslaget.

Skydd av dricksvatten

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsförslaget om skydd av

dricksvatten. Jämför reservation 16 (kd, mp).

Motionen

Motion MJ6 (kd)

yrkande 12 innehåller förslag om att regeringen, i den av Miljöbalkskommittén

(SOU 2002:107, bil. 6) föreslagna förordningen om förvaltning av

vattendistrikt, skall föreskriva om skydd för dricksvatten i enlighet med

ramdirektivets artikel 11.3.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner

inte tillräckliga skäl för att gå motionärerna till mötes och avstyrker

förslaget.

Övriga motionsförslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet

föreslår att riksdagen avslår motionsförslagen som bl.a. avser det fortsatta

arbetet med ramdirektivet för vatten. Jämför reservationerna 17 (fp), 18

(kd), 19 (c), 20 (mp).

Motionerna

I motion MJ7 (fp) yrkande 2, i denna

del, anser motionärerna att regeringen snarast bör lägga ut ett uppdrag

på länsstyrelserna angående bl.a. analyser av vattendistriktens karaktär

samt ange hur uppdraget skall finansieras. Samma motion (yrkande 4)

innehåller även förslag om att regeringen skall lämna en mer detaljerad

redovisning av hur arbetet med förvaltningen av vatten-(vårds)-direktivet

skall fortgå och utvecklas.

Motion MJ6 (kd) yrkande 3 innehåller förslag

om att regeringen, med underlag från de vattenmyndigheter som kommer att

inrättas, skall rapportera sina erfarenheter av genomförandets olika steg

till riksdagen med en första rapportering våren 2005, i enlighet med vad

som föreslås av Miljöbalkskommittén (SOU 2002:107).

I motion MJ6 (kd)

yrkande 9 anser motionärerna att en författningsreglering av vissa miljömål

inte skall få leda till att andra miljömål nedprioriteras. Motion MJ9 (c)

yrkande 2 innehåller ett förslag om att EG-direktiv skall kunna implementeras

i befintlig miljömålsstruktur för att undvika framtida målkonflikter.

I

motion MJ6 (kd) yrkande 8 lämnas förslag om att regeringen bör ge

ansvarsutredningen (dir. 2003:10) ett tilläggsuppdrag att med förtur utreda

konsekvenserna för det kommunala självstyret av tillämpandet av

vattendirektivet.

Slutligen innehåller motion MJ7 (fp) yrkande 1 förslag om

att Sverige så snabbt som möjligt måste låta "förvaltningen av kvaliteten

på vattenmiljön" följas av en första "akutversion" av en marin strategi,

varvid Sverige måste sluta låsa sig vid en åldrig Helcomprocess.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis peka på att regeringen i

propositionen bl.a. under rubriken Vattenplanering, avsnitt 5.2, redovisar

hur denna planering närmare skall gå till. Vidare finns det skäl att peka

på att regeringen i avsnitt 9 Konsekvenser redovisar bl.a. följande.

Det

kan [dock] förutses att de nya miljökvalitetsnormerna och den därpå

följande utökade användningen av åtgärdsprogram kommer att leda till

ytterligare arbetsuppgifter för de myndigheter och kommuner som har att vidta

de aktuella åtgärderna. Den närmare omfattningen av dessa, liksom

konsekvenserna för de verksamhetsutövare som påverkar kvaliteten på

vattenmiljön,

kan inte förutses innan miljökvalitetsnormerna är fastlagda. Det är vidare

angeläget att kommuner, näringsliv, organisationer och allmänhet deltar

i utarbetandet av miljömål, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Denna

möjlighet till inflytande kräver insatser av de berörda men omfattningen,

som de avgör själva, kan inte beräknas i detta sammanhang.

Utskottet

vill inte föregripa den inom Regeringskansliet pågående beredningen av de

frågor om förvaltning m.m. som motionärerna tar upp.

I frågan om miljömåls

inbördes status och implementering av EG-direktiv vill utskottet med

hänvisning till vad regeringen anför härom i propositionen framhålla att

i de fall som de olika målen inte är helt förenliga så måste de regionala

miljömålen anpassas till de miljömål som följer av ramdirektivet. Det

sagda gäller även andra mål, t.ex. lokala miljömål. Utskottet kan inte

ställa sig bakom en förändring av gällande ordning.

Angående de frågor

om marin strategi som tas upp i fp-motionen vill utskottet hänvisa till

Havsmiljökommissionens slutbetänkande (SOU 2003:72), som bl.a. innehåller

förslag om att en revidering av Helsingforskonventionen genomförs i syfte

att omsätta ekosystemsansatsen i konkreta rättsliga principer. Betänkandet

bereds inom Regeringskansliet och utskottet vill inte föregripa

beredningen.

Utskottet finner inte tillräckliga skäl för att i någon del gå

motionärerna till mötes. Motionsyrkandena avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden

har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Frågan om avslag på propositionen, punkt 1 (kd)

av Sven Gunnar

Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till

riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår

regeringens proposition 2003/04:2 och förslag till lag om ändring i

miljöbalken utom såvitt avser 29 kap. 8 §. Därmed bifaller riksdagen delvis

motion 2003/04:MJ6 yrkande 1 och avslår motion 2003/04:MJ4 yrkande

1.

Ställningstagande

Regeringen föreslår i proposition 2003/04:2 vissa

ändringar i miljöbalken för genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten

(2000/60/EG). Kristdemokraterna står bakom de av riksdagen antagna miljömålen

och delmålen. Flera miljömål berörs av EU:s ramdirektiv för vatten, närmast

Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet

och Myllrande våtmarker. Jag anser att direktivet och propositionen har

rätt huvudinriktning. En ökad fokusering på vattenkvalitet och styrning

på basis av avrinningsområden och åtgärdsprogram är eftersträvansvärd.

Jag

anser dock att de lagändringar som föreslås är olyckligt utformade. De

ändringar som föranleds av vattendirektivet bör utformas så att de blir

mer ändamålsenliga utifrån ett miljöskyddsperspektiv och ett

medborgarperspektiv.

Därför förordar jag att propositionens förslag avslås och att regeringen

så snart som möjligt återkommer med ett nytt förslag till lagtext utifrån

de riktlinjer som jag närmare utvecklar i andra reservationer som fogats

till betänkandet.

Riksdagen bör sålunda avslå regeringens proposition

2003/04:2 och förslag till lag om ändring i miljöbalken utom såvitt avser

29 kap. 8 §. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:MJ6 yrkande

1 och avslår motion 2003/04:MJ4 yrkande 1.

2. Frågan om avslag på

propositionen, punkt 1 (mp)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till

riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:2

och förslag till lag om ändring i miljöbalken utom såvitt avser 5 kap. 6

§ första stycket och 29 kap. 8 §. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2003/04:MJ4 yrkande 1 och avslår motion 2003/04:MJ6 yrkande

1.

Ställningstagande

Ramdirektivet för vatten syftar till att länderna skall arbeta

med vattenkvalitet utifrån avrinningsområdenas geografiska utsträckning

för att förbättra vattenkvaliteten. Miljöpartiet anser att det är mycket

positivt att EU vill arbeta med miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner.

Redan i slutet av 80-talet började Miljöpartiet driva att miljölagstiftningen

i stor utsträckning borde bygga på miljökvalitetsnormer och bindande

åtgärdsplaner. Därför anser jag att EU-direktivets inriktning är ett steg

i rätt riktning, liksom regeringens vilja att arbeta utifrån avrinningsområden.

Gamla administrativa gränser har inte dragits upp utifrån vad som är mest

effektivt för miljöarbetet.

Men för att regeringens goda intentioner

skall kunna uppfyllas behövs lagändringar som har en rimlig utformning.

De ändringar som föranleds av vattendirektivet bör utformas så att de

blir mer ändamålsenliga utifrån ett miljöskyddsperspektiv och ett

medborgarperspektiv. Därför förordar vi att propositionens förslag, med

undantag för förslaget till ändring av 5 kap. 6 § första stycket, avslås

och att regeringen så snart som möjligt återkommer med ett nytt förslag

till lagtext utifrån de riktlinjer som vi närmare utvecklar i andra

reservationer som fogats till betänkandet.

Riksdagen bör därför avslå

regeringens proposition 2003/04:2 och förslag till lag om ändring i

miljöbalken utom såvitt avser 5 kap. 6 § första stycket och 29 kap. 8 §.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:MJ4 yrkande 1 och avslår

motion 2003/04:MJ6 yrkande 1.

3. Förslaget till ny lydelse av 5 kap. 2

§ och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § miljöbalken, punkt 2 (m)

av Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson (m).

Förslag

till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt

6 kap. 11 § med den ändringen att den tid som omnämns i 5 kap. 4 § tredje

stycket skall vara "minst fyra månader" i stället för "minst två månader".

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ5 yrkande 2 och bifaller delvis

proposition 2003/04:2 i denna del.

Ställningstagande

För att uppfylla

miljökvalitetsnormer skall ett åtgärdsprogram kunna upprättas. Innan det

fastställs finns möjlighet för berörda att lämna synpunkter på förslaget

till program under minst två månaders tid. I vissa fall kan denna tid

vara alltför knappt tilltagen. Så är till exempel vissa branscher starkt

säsongsbetonade. Infaller en arbetstopp under tvåmånadersperioden krymps

den i praktiken. Berör åtgärdsprogrammet ett jordbruksföretag och

tvåmånadersperioden infaller under skördetid blir den i praktiken högst ett

par veckor. Skulle programmet beröra ett mindre tillverkningsföretag och

kungöras i mitten av juni kommer i praktiken perioden att åtminstone

halveras. Detta är inte tillfredsställande. Tiden för inlämnande av synpunkter

som anges i miljöbalken 5 kap. 4 § bör därför anges till minst fyra

månader.

Riksdagen bör således anta regeringens förslag till lag om ändring

i miljöbalken såvitt avser 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § med den

ändringen att den tid som omnämns i 5 kap. 4 § tredje stycket skall vara

"minst fyra månader" i stället för "minst två månader". Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ5 yrkande 2 och bifaller delvis proposition

2003/04:2 i denna del.

4. Innebörden av termen miljökvalitetsnorm m.m.,

punkt 3 (fp, kd, mp)

av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd),

Anita Brodén (fp) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi

anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om innebörden av termen miljökvalitetsnorm. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ4 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ6

yrkandena 2 i denna del och 4.

Ställningstagande

Det är av stor betydelse

att lagstiftning är tydlig och klar och inte ändras alltför ofta. Termen

miljökvalitetsnorm, som syftar på juridiskt bindande gränsvärden, har

hunnit bli inarbetad. Nu föreslår regeringen att begreppet miljökvalitetsnorm

också skall kunna användas för andra typer av mål, t.ex. delmål och mål

"som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen".

De problem som

regeringen syftar till att lösa med den förändrade definitionen bör lösas

på andra sätt. I stället för att göra begreppet miljökvalitetsnorm vagt

kan man använda sig av andra begrepp som t.ex. riktvärden och delmål. Ett

exempel på lagteknisk lösning finns i en underlagsrapport till

Miljöbalkskommittén "Genomförande av miljökvalitetsnormer m.m." (Gipperth och

Michanek, 2001).

Enligt vår mening bör regeringen på nytt överväga

utformningen och återkomma med förslag som inte innebär att begreppet

miljökvalitetsnorm ändras.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen om innebörden av termen

miljökvalitetsnorm. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ4 yrkande 2

och avslår motion 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 4.

5. Vissa

ersättningsfrågor med anledning av lagförslaget, punkt 4 (m, kd, c)

av

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad

(m), Jan Andersson (c) och Bengt-Anders Johansson (m).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om vissa ersättningsfrågor. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 11 och 2003/04:MJ9

yrkande 3.

Ställningstagande

Miljöbalkens regler om miljökvaliteten har

hittills inte fått särskilt stort genomslag i tillämpningen i Sverige. En

påtaglig förändring i detta avseende kan dock förväntas i och med den

föreslagna förändringen av miljöbalkens 5 kap.

Med miljökvalitetsnorm

avses i dag enligt miljöbalken krav som skall vara uppfyllt vid en viss

tidpunkt (gränsvärde). I propositionen föreslås att detta begrep utvidgas

till att omfatta även andra typer av krav om miljökvalitet, exempelvis

koncentration av ett visst förorenande ämne som inte bör överskridas

(riktvärde).

Den vida innebörd begreppet miljökvalitetsnorm nu ges kan

förutses komma att leda till stora inskränkningar i enskilda verksamhetsutövares

pågående verksamhet och i möjligheterna att starta nya verksamheter.

Miljöbalken medger inte någon intresseavvägning som medför att en

miljökvalitetsnorm åsidosätts. Någon rätt till ersättning för det intrång i en

företagares rådighet över sin egendom som tillämpningen av reglerna om

miljökvalitet kan föranleda föreligger inte heller enligt balken.

I

propositionen föreslås inte några förändringar i detta avseende. Detta är

en brist som kan leda till stötande resultat från enskild företagares

synvinkel. Exempelvis kan en ägare till en skogsfastighet, som är belägen

i närheten av ett vattenområde, av tillsynsmyndigheten förbjudas avverkning

om miljökvalitetsnormerna för vattnet redan är uppnådda med tillämpning

av 26 kap. 9 § miljöbalken. Att vattnets innehåll av kväve och fosfor

redan är oroväckande högt behöver inte alls bero på fastighetsägarens

tidigare verksamhet utan kan bero på utomstående faktorer såsom luftnedfall

av kväve eller läckage från en annan fastighet i avrinningsområdet.

Fastighetsägaren har inte några alternativa avverkningsmöjligheter och

förbudet kan orsaka henne stora ekonomiska problem.

Någon rätt till

ersättning för den ekonomiska skada som förbudet förorsakar henne föreligger

inte enligt miljöbalken. Vi anser att en sådan ersättningsregel bör

införas.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om vissa ersättningsfrågor. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 11 och 2003/04:MJ9 yrkande 3.

6. Åtgärdsprograms

innehåll, m.m., punkt 5 (m)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars

Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi

anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om konsekvensanalyser. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ5 yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena

4 och 5, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5, 2003/04:MJ7 yrkande

2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.

Ställningstagande

Proposition

2003/04:2 har lämnats med anledning av att EU antagit direktiv 2000/60/EG,

det s.k. ramdirektivet för vatten. Nationella bestämmelser för att

implementera direktivet skall vara på plats senast den 22 december i

år.

Moderata samlingspartiet har under flera år kritiserat miljöbalken för

de uppenbara brister som den är behäftad med. Det gäller till exempel

avgifter, straffsatser för bagatellbrott, kommunernas godtyckliga

kontrollverksamhet och att avvägningen mellan miljönytta och annan nytta är

för svag.

Då detta inte berörs i propositionen avstår vi nu från att

föreslå ändringar som avsevärt skulle förbättra nu gällande

lagstiftning.

Emellertid har vi synpunkter på förslagen.

Förslaget innebär att

det skall göras konsekvensanalyser av programförslagen från såväl allmän

som enskild synpunkt. Detta är bra men vi saknar nästa led, nämligen hur

konsekvenserna skall bedömas och beaktas vid utformningen av det slutgiltiga

beslutet. Detta bör klargöras.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen

som sin mening vad som anförs i reservationen om konsekvensanalyser. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ5 yrkande 1 och avslår motionerna

2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5,

2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.

7. Åtgärdsprograms

innehåll, m.m., punkt 5 (fp)

av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut

under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om åtgärdsprograms

innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 2 i

denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5

yrkande 1, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5 och 2003/04:MJ9

yrkande 5.

Ställningstagande

En av de viktigaste delarna i arbetet med

renare vatten är att utforma verkningsfulla åtgärdsprogram. I propositionen

påpekar regeringen vikten av samråd och konsekvensanalyser. Samtidigt

sägs väldigt lite i propositionen om synen på åtgärdsprogrammen och de

verktyg som behövs för att genomföra dem. Folkpartiet anser att varje

vattenavrinningsområde måste ha ett lokalt anpassat åtgärdsprogram. Detta

för att det skall vara möjligt att införa restriktioner mot användning av

natur- och handelsgödsel i vissa områden beroende på hur de lokala

förhållandena ser ut.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om åtgärdsprograms innehåll m.m. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och avslår

motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5 yrkande 1, 2003/04:MJ6

yrkandena 2 i denna del och 5 samt 2003/04:MJ9 yrkande 5.

8. Åtgärdsprograms

innehåll, m.m., punkt 5 (kd, c)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan

Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till

riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om

åtgärdsprograms innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5 och 2003/04:MJ9 yrkande 5 och avslår

motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5 yrkande 1 och

2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del.

Ställningstagande

I propositionen

föreslås en ny lydelse av 5 kap. 4 § miljöbalken som innebär att

verksamhetsutövare och andra skall beredas tillfälle att lämna synpunkter på

förslag till åtgärdsprogram. Samrådet föreslås ske under minst två

månader.

Det är viktigt att de som berörs av ett åtgärdsprogram kan delta

fullt ut i samrådsprocessen. Eftersom de frågor som berörs av ett förslag

till åtgärdsprogram är omfattande och svåra att överblicka kan det ta tid

att formulera genomtänkta synpunkter på föreslagna åtgärdsprogram. För

exempelvis jord- och skogsbrukare finns det vissa tider på året som kräver

särskilt stora arbetsinsatser och då inget annat hinns med.

Om man som

t.ex. verksamhetsutövare skall kunna sätta sig in i det omfattande material

som kan finnas om vattendistriktet och hinna ta de kontakter som krävs

för ett meningsfullt samråd, kan två månader vara en alltför kort tid.

Vi

bedömer därför att två månader är en för kort samrådstid för förslag till

åtgärdsprogram. Samrådstiden bör vara sex månader, vilket även föreslås

i utredningen Klart som vatten (SOU 2002:105).

Riksdagen bör tillkännage

för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om åtgärdsprograms

innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ6 yrkandena

2 i denna del och 5 och 2003/04:MJ9 yrkande 5 och avslår motionerna

2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5 yrkande 1 och 2003/04:MJ7 yrkande

2 i denna del.

9. Åtgärdsprograms innehåll, m.m., punkt 5 (mp)

av

Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget

till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen

om åtgärdsprograms innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ4

yrkandena 4 och 5 och avslår motionerna 2003/04:MJ5 yrkande 1, 2003/04:MJ6

yrkandena 2 i denna del och 5, 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och

2003/04:MJ9 yrkande 5.

Ställningstagande

Miljöpartiet ser positivt på

att det byggs upp en administration för att arbeta med vattenkvalitet.

Men för att förbättra vattenkvaliteten genom arbete med åtgärdsprogram

och uppfylla vattendirektivets krav är det avgörande att

vattenmyndigheten/heterna

får tillräckliga befogenheter. I propositionen saknas förslag som gör att

åtgärdsprogrammen kan få tillräckligt styrande verkan. Visserligen föreslås

att åtgärdsprogrammen skall kunna omfatta kommuners och myndigheters

verksamhet, men om dessa inte vill genomföra åtgärderna saknas

sanktionsmöjligheter. Åtgärdsprogrammen får inte heller en direkt styrande

verksamhet

enligt PBL. Ändringar i PBL skulle krävas för att få tillräcklig påverkan

på den fysiska planeringen. Lagstiftningen behöver förbättras, inte minst

när det gäller miljö- och hälsoskyddsnämndernas möjligheter att genomföra

åtgärder mot diffusa föroreningskällor och att i högre grad kunna använda

sig av generella föreskrifter.

Om inte lagstiftningen räcker till för

att arbeta på ett effektivt sätt, finns stor risk för höga statliga

administrationskostnader utan att miljönyttan blir särskilt stor. Ett sätt

att undersöka hur långt dagens lagstiftning räcker skulle kunna vara att

upprätta ett åtgärdsprogram i det avrinningsområde som i dag bedöms ha

det bästa underlaget. I uppdraget skulle kunna ingå att analysera vilka

författningsändringar som krävs för att kunna arbeta effektivt med

åtgärdsprogram samt avgöra vilka som är de viktigaste åtgärderna.

Propositionens

förslag till vad ett åtgärdsprogram skall innehålla är mycket kortfattat.

I stor utsträckning lämnas det till förordningsarbetet att avgöra hur det

skall utformas. Man kan givetvis diskutera hur mycket riksdagen skall ta

ställning till. Men åtgärdsprogrammen är en så central del i vattendirektivet

och i regeringens förslag, att tydligare krav på utformningen av

åtgärdsprogrammen bör föras in i lagtexten. Ett förslag till hur det skulle

kunna se ut finns i ovan nämnda rapport (Gipperth och Michanek,

2001).

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs

i reservationen om åtgärdsprograms innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5 och avslår motionerna 2003/04:MJ5

yrkande 1, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5, 2003/04:MJ7 yrkande

2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.

10. Överprövning av vissa

beslut, punkt 6 (m, fp, kd, c)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart

Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Jan Andersson

(c), Bengt-Anders Johansson (m) och Anita Brodén (fp).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om överprövning av vissa beslut.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 10, 2003/04:MJ7

yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 4.

Ställningstagande

Under

vattenplaneringsprocessen fattas en mängd beslut som kan komma att bli

indirekt bindande för enskilda verksamhetsutövare. Det betyder att vid de

prövningar av enskilda verksamheter som äger rum efter vattenplaneringsprocessen

kommer enskilda verksamhetsutövare inte att kunna rubba på de beslut som

har fattats av myndigheterna efter samråd. Framtida beslut och

myndighetsprövning

blir sålunda helt och hållet styrda av en tidigare process som inte går

att överklaga i efterhand för den enskilde. Detta är otillfredsställande

från rättssäkerhetssynpunkt. Ramdirektivets materiella bestämmelser skall

därför inte få införas i den svenska lagstiftningen, utan att det samtidigt

införs regler som gör det möjligt att överklaga de nu förevarande besluten.

Vad som ovan anförts om att införandet av direktivets materiella bestämmelser

i svensk lagstiftning måste åtföljas av regler som gör det möjligt att

överklaga de därmed förevarande besluten bör ges regeringen tillkänna.

Regeringens

förslag ger inte någon rätt att överklaga vare sig beslut om åtgärdsprogram

eller andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen. Besluten under

vattenplaneringsprocessen - om karakterisering, fastställande av miljömål,

definiering av konstgjorda och kraftigt modifierade sjöar och vattendrag,

undantag från miljömålen samt åtgärdsprogram m.m. - kommer att bli indirekt

bindande för enskilda. Det betyder att vid de prövningar av enskilda

verksamheter som äger rum efter vattenplaneringsprocessen kommer enskilda

verksamhetsutövare inte att kunna rubba på de beslut som har fattats av

myndigheterna. Detta är otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt.

Vi anser därför att det i miljöbalken bör stadgas om möjlighet att överklaga

beslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i

vattenplaneringsprocessen.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad

som anförs i reservationen om överprövning av vissa beslut. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 10, 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna

del och 2003/04:MJ9 yrkande 4.

11. Vattendistrikt och vattenmiljöförvaltning,

punkt 7 (m, fp, kd, c, mp)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart

Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Jan Andersson

(c), Bengt-Anders Johansson (m), Anita Brodén (fp) och Gunnar Goude

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut

under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens

förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 5 kap. 10 och 11

§§ och rubriken närmast före samt tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om vattendistrikt och

vattenmiljöförvaltning.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ4 yrkande 3, 2003/04:MJ6

yrkandena 2 i denna del och 6 och 2003/04:MJ8 yrkandena 1 och 2 och avslår

proposition 2003/04:2 i denna del.

Ställningstagande

I propositionen

lämnar regeringen öppet hur förvaltningen av vattenmiljön skall organiseras.

Vilken myndighet eller vilka myndigheter som skall vara den eller de nya

vattenmyndigheterna vill regeringen få riksdagens fullmakt att själv

besluta om. På samma sätt vill regeringen själv besluta om indelningen i

vattendistrikt.

Vi ställer oss helt bakom principen att Sveriges landområden

och kustvattenområden delas in i vattendistrikt baserat på ett eller flera

naturliga avrinningsområden tillsammans med tillhörande grund- och

kustvatten. Det är viktigt för att kunna säkerställa kvaliteten på vattenmiljön.

Däremot motsätter vi oss den föreslagna lydelsen av 5 kap. 10 och 11 §§

miljöbalken, där det är regeringen som ges i uppdrag att fatta beslut om

hur vattendistrikten och myndighetsstrukturen skall utformas.

Det är

inte bra att förslagen saknas nu eftersom arbetet med vattenpolitiken

fördröjs. EU-direktivet beslutades redan den 23 oktober 2000, och Sverige

har förbundit sig att genomföra det senast den 22 december i år. Än

allvarligare är dock att riksdagen inte föreslås besluta i en så viktig

fråga som hur förvaltningsstrukturen i Sverige skall vara utformad. Från

demokratisk synpunkt borde det vara självklart att riksdagen fattar beslut

när viktiga förändringar inom befintliga myndigheter, eller vid tillskapandet

av nya myndigheter, sker.

Dessutom finns ett behov av en tydligare

samverkan med våra grannländer, där de naturliga avrinningsområdena är

gränsöverskridande och därmed bildar ett internationellt avrinningsdistrikt

enligt ramdirektivet. Riksdagen måste även ges möjlighet att fortsättningsvis

ha inflytande över sådana vattendistrikt.

Propositionen bör därför avslås

i den del som rör organisationen av vattenmyndigheten. Regeringen bör

skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag till vilken eller vilka

myndigheter som skall utgöra den eller de nya vattenmyndigheterna samt

hur indelningen i vattendistrikt skall utformas.

Riksdagen bör således

avslå regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser

5 kap. 10 och 11 §§ miljöbalken och rubriken närmast före samt tillkännage

för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om vattendistrikt

och vattenmiljöförvaltning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ4

yrkande 3, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 6 och 2003/04:MJ8

yrkandena 1 och 2 och avslår proposition 2003/04:2 i denna

del.

12. Myndighetsansvaret, punkt 8 (fp)

av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut

under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om myndighetsansvaret.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 3 och avslår motion

2003/04:MJ6 yrkande 7.

Ställningstagande

Regeringen utpekar inte i

propositionen vilken myndighet som skall ha ansvaret för vattendistrikten.

Uteblivna besked om vattendistrikt och myndighetsstruktur fördröjer arbetet

med den nya vattenpolitiken. Regeringen vill de facto ha fritt mandat

från riksdagen för hur dessa områdena skall organiseras. Ur demokratisk

synvinkel anser Folkpartiet att detta är helt felaktigt. För oss liberaler

är det självklart att riksdagen skall fatta beslut i denna fråga. I den

utredning som hänvisas till i propositionen föreslås det som ett första

steg att vissa länsstyrelser tillfälligt skall utses för att ta ansvar

för de olika distrikten. Detta för att det skall vara möjligt att komma

i gång med arbetet till årsskiftet. I ett senare skede anser dock utredningen

att nya myndigheter för vattenvårdsdistrikten bör inrättas. Vi delar dock

inte den uppfattningen. Vi är kritiska till att en ny myndighetsstruktur

föreslås byggas upp.

Vårt förslag är därför att länsstyrelserna skall få

det permanenta ansvaret för förvaltning av vattenavrinningsdistrikten.

Förutom att detta säkerställer en god förståelse mellan hur miljöproblematiken

förvaltas vad avser land kontra vatten så säkerställs att frågorna behandlas

av en organisation med en bred kompetensprofil inom miljöområdet. En

ytterligare fördel är att man kan börja bygga upp organisationen från start

utan att behöva befara en ny omorganisation. Detta ger en viktig stabilitet

till det fortsatta arbetet.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen om myndighetsansvaret. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 3 och avslår motion 2003/04:MJ6

yrkande 7.

13. Myndighetsansvaret, punkt 8 (kd)

av Sven Gunnar Persson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till

riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om

myndighetsansvaret. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ6 yrkande 7 och

avslår motion 2003/04:MJ7 yrkande 3.

Ställningstagande

Kristdemokraterna

förordar en stegvis implementering av ramdirektivet för vatten och att

myndighetsansvaret knyts till en av länsstyrelserna i varje vattendistrikt.

Länsstyrelserna har en god erfarenhet av myndighetsarbete av det nu

aktuella slaget och har dessutom ansvar för miljö- och resursfrågor på

regional nivå. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ytterligare

förslag angående detta.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om myndighetsansvaret. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ6 yrkande 7 och avslår motion 2003/04:MJ7

yrkande 3.

14. Förvaltningsplaner m.m., punkt 9 (c)

av Jan Andersson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut

under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förvaltningsplaner

m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ9 yrkande

1.

Ställningstagande

Centerpartiet förespråkar ett samhälle där makten utgår ifrån

den lägsta, effektiva nivån och att beslut som inte kan fattas och genomföras

av en politisk nivå bör delegeras uppåt.

I dag har kommunerna planeringsansvaret

för mark och vatten enligt plan- och bygglagen. I och med att vattendirektivet

införlivas i svensk lagstiftning, riskerar kommunernas planansvar att

urholkas om subsidiariteten inte säkerställs.

När det gäller förvaltning

av kvaliteten på vattenmiljön är det angeläget att den lokala nivån bör

ha huvudansvaret för vattenplaneringen. Miljömålen och förvaltningsplaner

skall tas fram på lokal nivå utifrån vattenområdets behov av skydd och

aktuella miljötillstånd, inte av en central myndighet som tvingas använda

ett mer schablonartat arbetssätt. För att säkerställa vattenkvaliteten är

den kommunala nivån att föredra som den lägsta effektiva nivån. Detta

förutsatt att kommunerna genomför vattenplaneringen i nära samarbete med

lokalbefolkning, verksamhetsutövare och andra.

Människors delaktighet på

ett tidigt stadium skapar också förståelse och engagemang för att senare

verka tillsammans för att målen uppfylls och miljön skyddas. Kommunerna

bör därför ges i uppdrag att, i samverkan med näringsliv och civilt

samhälle, ta fram förslag till miljömål och förvaltningsplaner på basis av

de lokala vattenförhållandena, som sedan fastställs av vattenmyndigheten.

Förvaltningsplaner och miljömål skall vara klokt avvägda med avseende på

optimal miljönytta och kostnad.

Erfarenheter från Frankrikes s.k.

vattenparlament och samarbeten kring Emån i Småland visar att när kommuner,

näringar och intresseorganisationer ges direkt påverkansmöjlighet på

vattenkvaliteten, skapas samarbetsformer som främjar vattenmiljön. Den

franska modellen står som en förebild för många länder i arbetet med

vattenmiljön och även Mälardalsrådet har förordat en sådan lösning. Om

myndighetsansvaret skulle komma att åvila de befintliga länsstyrelserna,

enskilt eller i samråd, skulle flera av fördelarna av ett vattenparlament

gå förlorade. De franska vattenparlamentens organisation bör därför utgöra

en förebild för organisationen av Sveriges vattenmyndigheter.

Riksdagen

bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen

om förvaltningsplaner m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ9

yrkande 1.

15. Finansieringsprincipen, punkt 11 (m, kd, c)

av Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Jan

Andersson (c) och Bengt-Anders Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi

anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om finansieringsprincipen. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ6 yrkande 13.

Ställningstagande

Det råder ingen tvekan

om att ramdirektivet innebär nya åtaganden för Sveriges kommuner.

Finansieringsprincipen, som innebär att staten måste skjuta till pengar till

kommunerna i samband med att dessa ges utökade åtaganden, måste

upprätthållas.

Regeringen bör återkomma med en konsekvensanalys när det gäller

konsekvenserna för kommunernas ökade åtaganden och ansvar samt eventuella

inskränkningar i det kommunala självstyret.

Riksdagen bör tillkännage

för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om

finansieringsprincipen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ6 yrkande

13.

16. Skydd av dricksvatten, punkt 12 (kd, mp)

av Sven Gunnar Persson

(kd) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att

förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om skydd av dricksvatten. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:MJ6 yrkande 12.

Ställningstagande

I Miljöbalkskommitténs

delbetänkande (SOU 2002:107) föreslås att bestämmelserna i ramdirektivets

artikel 11.3 om skydd för dricksvatten skall tillgodoses genom ändringar

i förordningen om förvaltning av vattendistrikt. Det är angeläget att de

ändringar som är motiverade av direktivet genomförs i nämnda förordning.

Detta bör ges regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:MJ6 yrkande 12.

17. Övriga motionsförslag, punkt 13 (fp)

av

Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi

anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om marin strategi m.m. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del och 4 och avslår motionerna

2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.

Ställningstagande

Våra

havsområden hotas av effekterna från mänskliga aktiviteter på land men

också av ett kraftigt överutnyttjande av havets resurser. EU måste fortsätta

att ta krafttag med reglerna för fiskerinäringen vad gäller gamla och nya

medlemsländer, men också i förhandlingar med t.ex. Ryssland. Folkpartiet

föreslår tydlig märkning av fisk som fångats med hållbara metoder, sänkning

av fiskekvoterna till forskarnas rekommendationer, ett kraftigt begränsat

foderfiske, förbud mot fångstmetoder som innebär stora bifångster och

skärpt kontroll av efterlevnad av fiskekvoter och fångstmetoder. En

genomgripande reformering av EU:s fiskepolitik är nödvändig. Det är inte

meningsfullt om Sverige agerar på egen hand.

Östersjöområdet brottas med

stora och allvarliga miljöproblem. Bottendöden i Östersjön orsakas inte

bara av svenska utsläpp utan till stor del av utsläpp från andra länder.

För att lösa Östersjöns problem krävs internationellt samarbete. Sverige

bör inom EU satsa mer på samarbete med övriga Östersjöländer. Stöd till

uppbyggnad av reningsverk, diskussioner kring ett miljömässigt hållbart

jordbruk, vikten av att minska inte bara kväve- och fosforläckage utan

också organiskt material är några exempel på viktiga frågeställningar.

Vid

sidan av utfiskning, övergödning och spridning av miljögifter utgör risken

för stora oljeutsläpp det största hotet mot miljön och den biologiska

mångfalden i Östersjön. Utsläppen i och kring Östersjön kräver gemensamma

lösningar framför allt på EU-nivå men även på nationell nivå. Därför kräver

Folkpartiet liberalerna sedan länge ett system med miljölotsar för

övervakning och kontroll av lastfartyg som trafikerar Östersjön, skärpta

straff och ansvarsregler oberoende av uppsåt, att Östersjön skall klassas

som ett särskilt känsligt område (PSSA), mottagningshamnar för förorenat

vatten i alla hamnar vid Östersjön och effektivare Östersjösamarbete med

ökat fokus på reglernas efterlevnad.

EU:s ramdirektiv för vatten utgör

tillsammans med den kommande marina strategin bra redskap att skydda våra

kuster och hav från ökad förstöring. De angrepps- och arbetssätt som

föreslås i propositionen stämmer väl med Folkpartiets förslag. Vi anser

dock att Sverige måste sluta låsa sig vid en åldrig Helcomprocess, som

hittills inte givit tillräckligt resultat, och med kraft driva havsmiljöfrågorna

i EU. Nationellt måste Sverige så snabbt som möjligt låta "förvaltningen

av kvaliteten på vattenmiljön" också följas av en första "akutversion" av

en marin strategi.

Enligt tidsplanen för vattenvårdsdistrikten skall en

fungerande myndighetsorganisation finnas på plats den 22 december 2003.

Ett år senare skall det finnas en färdig analys över distriktens karaktär,

konsekvenser av den mänskliga verksamheten för yt- och grundvatten samt

en ekonomisk analys av vattenanvändningen. Det brådskar alltså med att få

organisation och medlen till arbetet på plats. I Naturvårdsverkets utredning

Avrinningsmyndigheternas informationsbehov för att genomdriva vattendirektivet

påpekas att detta knappast kan genomföras om inte resurser och uppdrag

läggs ut redan 2003. Vi anser att regeringen snarast bör lägga ut detta

uppdrag på länsstyrelserna samt att det tydligt skall framgå hur uppdraget

skall finansieras.

Införandet av vattenavrinningsområden är en ny företeelse

inom svensk miljöförvaltning. Propositionen är mycket odetaljerad vad

avser hur denna organisation skall verka, organiseras och finansieras.

Regeringen måste därför snarast återkomma med en mer detaljerad redovisning

av hur detta arbete skall fortgå och utvecklas.

Riksdagen bör tillkännage

för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om marin

strategi m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkandena 1,

2 i denna del och 4 och avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och

9 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.

18. Övriga motionsförslag, punkt 13 (kd)

av

Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att

förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om kommunalt självstyre m.m. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:MJ6 yrkandena 3 och 8 och avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande

9, 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande

2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna föreslår att regeringen, med

underlag från de vattenmyndigheter som kommer att inrättas, rapporterar

sina erfarenheter av genomförandets olika steg till riksdagen med en första

rapportering våren 2005, i enlighet med vad som föreslås i Miljöbalkskommitténs

betänkande (SOU 2002:107).

Det är högst oklart vilka konsekvenserna på

kommunal nivå blir av vattendirektivets tillämpning. Enligt Miljöbalkskommitténs

betänkande (SOU 2002:107) minskar det kommunala självstyret när olika

typer av bestämmelser för miljökvalitet införs.

Kristdemokraterna föreslår

att ansvarsutredningen med direktiv om en översyn av strukturen och

uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen (dir. 2003:10) ges som ett

tilläggsuppdrag att med förtur utreda konsekvenserna för det kommunala

självstyret av tillämpandet av EU:s ramdirektiv för vatten. Det är särskilt

angeläget att det skapas en samsyn mellan plan- och bygglagen (PBL) och

implementeringen av EU:s vattendirektiv. Det svenska systemet för

miljöövervakning bygger i stor utsträckning på ett underifrånperspektiv med

lokal förvaltning. Stora ingrepp i den lokala naturresursförvaltningen

bör därför undvikas. Det är viktigt att den svenska samverkansmodellen

inte försvåras i och med direktivets implementering.

För närvarande pågår

en utredning av PBL (dir. 2002:97). I uppgiften ingår att lämna förslag

till en samordning mellan bestämmelserna i PBL och miljöbalken m.fl. lagar.

Kommittén skall också behandla frågor om regional samverkan, översiktlig

planering, m.m. Åtminstone vissa av de frågeställningar som aktualiseras

av vattendirektivet bör lyftas in i PBL-utredningen, då de bl.a. berör

det kommunala planmonopolet. Resultatet av utredningens arbete bör inväntas

innan genomgripande förändringar genomförs i den svenska lagtexten.

Riksdagen

bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen

om kommunalt självstyre m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ6

yrkandena 3 och 8 och avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 9, 2003/04:MJ7

yrkandena 1, 2 i denna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.

19. Övriga

motionsförslag, punkt 13 (c)

av Jan Andersson (c).

Förslag till

riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om implementering av EG-direktiv.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ9 yrkande 2 och avslår motionerna

2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9 och 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna

del och 4.

Ställningstagande

I Sveriges arbete mot ett långsiktig

hållbart samhälle finns de 15 miljökvalitetsmålen som ett riktmärke. Till

nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora

miljöproblemen är lösta. Arbetet med miljökvalitetsmålen sker på flera

nivåer samtidigt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Målen

finns dock inte inskrivna i miljöbalken, utan i lagstiftningen hänvisas

endast till dem.

Det är generellt så att bestämmelserna om miljökvalitet

i direktiven är så pass detaljerade att det är olämpligt att genomföra

dem i lagtext. I stället föreslås i det här fallet att regeringen skall

bemyndigas att meddela de föreskrifter som behövs i fråga om kvaliteten

på miljön. Vattendirektivets mål kommer att arbetas in i miljökvalitetsmål

för respektive vattendistrikt. I den mån dessa mål krockar med andra

regionala miljökvalitetsmål gäller de miljömål som följer av ramdirektivet.

Detta innebär att vi bygger upp dubbla målstrukturer, dels våra övergripande

15 miljömål, som hänvisas till i miljöbalken, dels mål som följer av olika

EG-direktiv.

Förhoppningsvis kommer EU alltmer att arbeta med en kraftfull

gemensam miljöpolitik under de kommande åren. Miljömålen som kommer att

följa av framtida EG-direktiv kan därmed förväntas bli flera, varför

problemet med dubbla målstrukturer bara har sett sin början. Regeringen

bör därför ges i uppdrag att agera för att EG-direktiv skall kunna

implementeras i befintlig miljömålsstruktur för att undvika framtida

målkonflikter.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad

som anförs i reservationen om implementering av EG-direktiv. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ9 yrkande 2 och avslår motionerna

2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9 och 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del

och 4.

20. Övriga motionsförslag, punkt 13 (mp)

av Gunnar Goude

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut

under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om marin strategi.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 1 och avslår motionerna

2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9, 2003/04:MJ7 yrkandena 2 i denna del och

4 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.

Ställningstagande

EU:s ramdirektiv för

vatten utgör tillsammans med den kommande marina strategin bra redskap

att skydda våra kuster och hav från ökad förstöring. De angrepps- och

arbetssätt som föreslås i propositionen stämmer väl med Folkpartiets

förslag. Jag anser dock att Sverige måste sluta låsa sig vid en åldrig

Helcomprocess, som hittills inte givit tillräckligt resultat, och med

kraft driva havsmiljöfrågorna i EU. Nationellt måste Sverige så snabbt

som möjligt låta "förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön" också följas

av en första "akutversion" av en marin strategi.

Riksdagen bör tillkännage

för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om marin

strategi. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 1 och avslår

motionerna 2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9, 2003/04:MJ7 yrkandena 2 i

denna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition

2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön:

att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.

Följdmotioner

2003/04:MJ4

av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (båda mp):

1. Riksdagen avslår

regeringens förslag till ändringar i miljöbalken förutom ändringarna i 5

kap. 6 § första stycket.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer

med ett förslag till hur man kan arbeta med olika typer av miljömål i

miljöbalken utan att definitionen av miljökvalitetsnorm ändras.

3. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening att riksdagen bör få ta ställning

till hur myndighetsstrukturen för den nya vattenadministrationen skall

utformas.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till

ändring av miljöbalken som tydligare beskriver vad ett åtgärdsprogram

skall innehålla.

5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett

förslag till lagändringar som ger den nya vattenmyndigheten/myndigheterna

befogenheter att utforma åtgärdsprogram som möjliggör att vattendirektivets

målsättningar om förbättrad vattenkvalitet kan uppnås.

2003/04:MJ5 av

Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beaktande av

konsekvensanalyser

vid utformning av beslut.

2. Riksdagen beslutar att de som berörs av

åtgärdsprogram skall kunna lämna synpunkter på dessa under minst fyra

månader.

2003/04:MJ6 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen

avslår regeringens proposition 2003/04:2.

2. Riksdagen begär att regeringen

återkommer med förslag om ändring av miljöbalken med anledning av Europeiska

unionens ramdirektiv för vatten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om rapportering till riksdagen av

erfarenheterna av genomförandets olika steg, med början våren 2005.

4. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

5 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken bör ges en sådan utformning att definitionen

av begreppet miljökvalitetsnorm inte ändras.

5. Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samrådstiden

för upprättande av åtgärdsprogram skall anges till sex månader.

6. Riksdagen

begär att regeringen återkommer med förslag om indelning av vattendistrikt,

myndighetsstruktur samt myndigheters befogenheter och finansiering.

7. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en

stegvis implementering av Europeiska unionens ramdirektiv för vatten, där

myndighetsansvaret för vattenförvaltningen bör knytas till

länsstyrelserna.

8. Riksdagen begär att regeringen ger Ansvarsutredningen (dir.

2003:10) som ett tilläggsuppdrag att med förtur utreda konsekvenserna för

det kommunala självstyret av tillämpandet av Europeiska unionens ramdirektiv

för vatten (2000/60/EG).

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att en författningsreglering av vissa

miljömål inte får leda till att andra miljömål nedprioriteras.

10. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

det i miljöbalken bör stadgas om möjlighet att överklaga beslut om

åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen.

11. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

ersättning i sådana fall där en utebliven ersättning skulle framstå som

uppenbart stötande.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skydd av dricksvatten.

13. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

finansieringsprincipen.

2003/04:MJ7 av Lennart Fremling m.fl.

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en marin strategi.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om miljökvalitetsnormer och

åtgärdsprogram.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om vattendistrikt, vattenmyndigheter och

vattenmiljöförvaltning.

4. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med en

mer detaljerad redovisning av hur arbetet med förvaltning av

vattenvårdsdirektivet

skall fortgå och utvecklas.

2003/04:MJ8 av Catharina Elmsäter-Svärd

m.fl. (m, fp, kd, c, mp):

1. Riksdagen avslår förslaget till införande

av två nya paragrafer i miljöbalken 5 kap. 10 och 11 §§.

2. Riksdagen

begär att regeringen återkommer med förslag till vilken eller vilka

myndigheter som skall förvalta kvaliteten på vattenmiljön samt på indelningen

i vattendistrikt.

2003/04:MJ9 av Jan Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

ge kommunerna ansvar för att arbeta fram förslag till förvaltningsplaner

och miljömål som därefter fastställs av vattenmyndigheten.

2. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

regeringen bör ges i uppdrag att agera för att EG-direktiv skall kunna

implementeras i befintlig miljömålsstruktur för att undvika framtida

målkonflikter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en ersättningsregel skall införas i miljöbalken

som syftar till att ersätta markägare vars verksamhet inskränks på grund

av miljöskäl trots att verksamheten inte befaras föranleda någon väsentlig

skada på människors hälsa eller miljön.

4. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införandet av

direktivets materiella bestämmelser i svensk lagstiftning måste åtföljas

av regler som gör det möjligt att överklaga de därmed förevarande

besluten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att samrådstiden angående åtgärdsprogram för att uppfylla

miljökvalitetsnormer för ett vattendistrikt skall utgöras av sex månader.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag