Bet. 2003/04:MJU8

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2003/04:MJU8

EU-prioriteringar för att nå miljömålen

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2003/04:9 EU-prioriteringar

för att nå miljömålen samt tre följdmotioner med 40 yrkanden. I betänkandet

behandlas också 34 yrkanden från allmänna motionstiden 2002 och 2003.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks, framför allt med hänvisning till

regeringens skrivelse. I betänkandet finns 26 reservationer och fyra särskilda

yttranden.

I skrivelsen redovisar regeringen sina bedömningar för riksdagen när det

gäller prioriteringar för svenska insatser inom EU:s miljöarbete mot

bakgrund av de svenska miljökvalitetsmålen. Erfarenheter från åtta års

EU-medlemskap och det svenska ordförandeskapet i EU har visat att ett

tidigt målinriktat agerande är en tillgång. Arbetsformerna utvecklas

ständigt i EU, bl.a. genom den hittills största utvidgningen av unionen,

och ett målinriktat agerande bedöms bli ännu viktigare.

Sverige har agerat kraftfullt inom EU för att lyfta upp miljöfrågorna på

samma höga nivå som ekonomisk och social utveckling. För att uppnå miljömålen

är det viktigt att påverka politiken inom andra sektorer såsom jordbruk,

fiske och transporter. Regeringen lägger därför en fortsatt hög prioritet

vid EU:s strategi för hållbar utveckling och Cardiffprocessen för integration

av miljöfrågor i unionens olika politikområden.

I skrivelsen redovisas EU-arbetets betydelse för att uppnå vart och ett

av de 15 svenska miljökvalitetsmålen med delmål. Mot den bakgrunden finner

regeringen att insatser inom följande områden skall prioriteras:

klimat samt försurning och övriga luftföroreningsfrågor,

kemikaliefrågorna inklusive bekämpningsmedel samt resurs- och avfallsfrågorna

inom ramen för hållbara konsumtions- och produktionsmönster,

en hållbar förvaltning av naturresurser och bevarandet av biologisk

mångfald,

marina miljöfrågor.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. EU:s miljöregler

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U323 yrkande 14, 2003/04:MJ10 yrkande

10, 2003/04:MJ11 yrkande 4, 2003/04:MJ12 yrkande 2 och 2003/04:MJ365

yrkande 3.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp, kd, c, mp)

2. Miljögarantin

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 5.

3. Allmänhetens deltagande

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 1.

4. Internationellt samarbete

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del,

2003/04:MJ10 yrkandena 1 i denna del och 12, 2003/04:MJ11 yrkande 15 i denna

del och 2003/04:MJ472 yrkande 2 i denna del.

5. Europeiska investeringsbanken

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 15 i denna del.

6. Miljöprövning vid exportkrediter

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 13.

Reservation 3 (kd)

7. Prioriterade områden i EU-arbetet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del, 2003/04:MJ411

yrkande 1 och 2003/04:MJ474 yrkande 28.

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (v)

Reservation 6 (c)

8. Hållbar utveckling och sektorsintegration

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U324 yrkande 11, 2002/03:MJ428 yrkande

51 och 2003/04:MJ11 yrkande 1.

Reservation 7 (c)

9. Utsläppsberäkningar för koldioxid

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 2 och 2003/04:MJ401

yrkande 20 i denna del.

Reservation 8 (mp)

10. Sänkor

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 3.

11. Handel med utsläppsrätter

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del,

2003/04:MJ12 yrkande 9 och 2003/04:MJ401 yrkandena 19 och 20, båda i denna

del.

Reservation 9 (fp, kd)

12. Transportsektorns miljöpåverkan

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 2 och 2003/04:MJ12

yrkande 4.

Reservation 10 (fp)

Reservation 11 (kd)

13. Avgas- och bränslefrågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T468 yrkande 2 och 2003/04:MJ234

yrkande 1.

Reservation 12 (kd)

14. Miljöklassning av fordon

Riksdagen avslår motion 2003/04:T564 yrkande 21.

15. EU:s kemikaliearbete

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del,

2003/04:MJ10 yrkande 3, 2003/04:MJ12 yrkande 6, 2003/04:MJ236 yrkandena 5-8,

2003/04:MJ365 yrkande 4, 2003/04:MJ400 yrkande 14 och 2003/04:MJ472

yrkande 25.

Reservation 13 (kd, c)

16. Substitutionsprincipen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 7, 2003/04:MJ236 yrkande

2 och 2003/04:MJ365 yrkande 6.

Reservation 14 (v, mp)

17. Särskilt farliga ämnen

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ236 yrkandena 3, 4 och 9.

18. Permetrin

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 6.

19. Konventionen om kontroll av skadliga påväxthindrande system

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 5.

20. Kärnsäkerhet och strålskydd

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del och

2003/04:K419 yrkande 13 i denna del.

21. Sellafield

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ459.

22. Bevarande av den marina miljön

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 4, 2003/04:MJ12 yrkande

7, 2003/04:MJ284 yrkande 1, 2003/04:MJ334 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:MJ472

yrkande 2 i denna del.

Reservation 15 (fp, kd, c, mp)

23. EU:s skogsbruksstrategi

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 5.

24. Ett rikt odlingslandskap

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 6.

Reservation 16 (kd)

25. Genmodifierade organismer

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del.

26. EU:s avfallsdefinition

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ460.

27. Lagstiftning och tillämpning av EU-rätten

Riksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 12.

28. Ekonomiska styrmedel

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del,

2003/04:K419 yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ10 yrkande 8, 2003/04:MJ11

yrkandena 8-10, 2003/04:MJ12 yrkande 8 och 2003/04:MJ401 yrkandena 19 och

20, båda i denna del.

Reservation 17 (fp, kd)

Reservation 18 (mp)

29. Internalisering av miljökostnaderna

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 9 i denna del.

Reservation 19 (kd)

30. Gränskorrigerade koldioxidavgifter

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 3 och 2003/04:MJ401

yrkande 19 i denna del.

Reservation 20 (mp)

31. Offentlig upphandling

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkandena 7, 9 i denna del och

11 och 2003/04:MJ11 yrkande 12.

Reservation 21 (kd)

Reservation 22 (mp)

32. Miljöskadliga subventioner

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 11 och 2003/04:MJ401

yrkande 19 i denna del.

33. EU:s strukturfonder

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 10.

34. Forskning och utveckling

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del,

2003/04:MJ10 yrkande 14 och 2003/04:MJ11 yrkande 14.

Reservation 23 (v, mp)

35. EU:s miljöledningssystem

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 15 och 2003/04:MJ11

yrkande 13.

Reservation 24 (kd)

36. Miljömärkning

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ282.

Reservation 25 (kd)

37. Europeiska miljöbyrån

Riksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 10.

Reservation 26 (mp)

38. Skrivelsen

Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:9 till handlingarna.

Stockholm den 12 februari 2004

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune

Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Christina Axelsson

(s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Sverker Thorén (fp), Jan

Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin

Nilsson (s), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Regeringens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation

lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

I propositionen (prop. 1997/98:145) Svenska miljömål föreslog regeringen

15 miljökvalitetsmål. Dessa, vilka riksdagen i bred enighet antagit, gör

den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling tydlig.

Miljömålsstrukturen utgör också en viktig utgångspunkt för Sveriges miljöarbete

i EU.

I november 2001 antog riksdagen regeringens förslag till delmål, åtgärder

och strategier för att nå miljökvalitetsmålen. Ett halvår senare antog

riksdagen även delmål för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan

(prop. 2001/02:55). I regeringens proposition (prop. 2002/03:117) Ett

samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp som beslutades av regeringen

i maj 2003 föreslås ytterligare två delmål för miljökvalitetsmålet God

bebyggd miljö.

Mot bakgrund av att de 15 miljökvalitetsmålen med delmål var fastställda

ansåg regeringen att det fanns anledning att se över de prioriteringar

som riksdagen antagit för miljöarbetet inom EU. Regeringen beslutade därför

den 21 februari 2002 att uppdra åt Naturvårdsverket att efter samråd med

berörda myndigheter analysera vilka frågor Sverige har anledning att

särskilt bevaka och att söka påverka i EU därför att de har betydelse för

uppnåendet av de svenska miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket lämnade

den 8 oktober 2002 sin redovisning av regeringsuppdraget.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Syftet med skrivelsen är att för riksdagen redovisa regeringens bedömningar

när det gäller prioriteringar för svenska insatser inom EU:s miljöarbete

mot bakgrund av de svenska miljökvalitetsmålen. Erfarenheter från åtta

års EU-medlemskap och det svenska ordförandeskapet i EU har visat att ett

tidigt målinriktat agerande är en tillgång. Arbetsformerna utvecklas

ständigt i EU, bl.a. genom den hittills största utvidgningen av unionen,

och ett målinriktat agerande bedöms bli ännu viktigare. Genom att aktivt

driva miljöfrågor inom EU verkar Sverige inte bara för den svenska miljön

utan för hela unionens. I samband med utvidgningen kommer detta också att

gälla de nya medlemsländernas miljö. Tillsammans med övriga EU-länder kan

Sverige också driva på det regionala och globala miljöarbetet. EU samordnar

sina ståndpunkter inom ramen för internationella förhandlingar.

Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Sverige

har agerat kraftfullt inom EU för att lyfta upp miljöfrågorna på samma

höga nivå som ekonomisk och social utveckling. För att uppnå miljömålen

är det viktigt att påverka politiken inom andra sektorer såsom jordbruk,

fiske och transporter. Regeringen lägger därför en fortsatt hög prioritet

vid EU:s strategi för hållbar utveckling och Cardiffprocessen för integration

av miljöfrågor i unionens olika politikområden.

I skrivelsen redovisar regeringen EU-arbetets betydelse för att uppnå

vart och ett av de 15 svenska miljökvalitetsmålen med delmål. Mot den

bakgrunden finner regeringen att insatser inom följande områden skall

prioriteras:

klimat samt försurning och övriga luftföroreningsfrågor,

kemikaliefrågorna inklusive bekämpningsmedel samt resurs- och avfallsfrågorna

inom ramen för hållbara konsumtions- och produktionsmönster,

en hållbar förvaltning av naturresurser och bevarandet av biologisk

mångfald,

marina miljöfrågor.

Slutligen redovisar regeringen ett antal verktyg för att genomföra

prioriteringarna: lagstiftning och tillämpning av EU-rätten, ekonomiska

styrmedel, offentlig upphandling, avveckling av stöd som påverkar miljön

i negativ riktning, EU:s fonder, forskning och utveckling, information

och miljöledning samt rapportering och utvärdering.

Utskottets överväganden

Utgångspunkter för det svenska EU-arbetet

Allmänna förutsättningar för miljöarbetet i EU

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett flertal motionsyrkanden (m, kd, fp, mp) om EU:s

miljöregler, inklusive miljögarantin, bl.a. med hänvisning till vad som

anförs i skrivelsen. Ett motionsyrkande (fp) om allmänhetens delaktighet

vad gäller miljöarbetet avstyrks bl.a. mot bakgrund av pågående arbete

för att efterleva konventionen om tillgång till information, allmänhetens

deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i

miljöfrågor.

Motionerna

I motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 10 framhålls möjligheten för medlemsländer

att ha strängare miljöregler än vad EU:s lagstiftning kräver. I motion

2003/04:MJ12 (fp) yrkande 2 framförs motsvarande krav på att de EU-regler

som påverkar miljöområdet i huvudsak skall vara minimiregler och att

enskilda länder därmed skall kunna ha striktare nationella regler än vad

EU föreskriver. Enligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 4 och 2003/04:MJ365

(mp) yrkande 3 skall harmoniserade regler i EU vara minimiregler så att

enskilda EU-länder skall kunna införa strängare regler. Motionärerna anser

att de krav som för närvarande ställs på avvikelser från harmoniserade

regler - att nationella regler skall vara grundade på nya vetenskapliga

belägg - strider mot försiktighetsprincipen. Även varuregler som inte i

första hand avser miljöegenskaper kan få miljökonsekvenser och bör därför

vara utformade som minimiregler. Betydelsen av att EU ger medlemsstaterna

en möjlighet och en viktig roll att motverka miljöföroreningar över

gränserna betonas i motion 2002/03:U323 (m). Sverige bör därför verka för

en ökad harmonisering av miljöreglerna i EU (yrkande 14).

Enligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 5 bör Sverige pröva miljögarantin

genom att notifiera nationella förbud till EU. Sverige bör också verka

för införandet av en verklig miljögaranti som ger medlemsländerna rätt

att gå före med högre miljökrav. Paragraf 95 i Nicefördraget har införts

i princip oförändrad i det konstitutionella fördraget. De undantagsmöjligheter

som finns är fortfarande kraftigt kringskurna.

Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ12 (fp) anser att allmänhetens

delaktighet vad gäller miljöarbetet bör fördjupas (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Som framhålls i skrivelsen innebär minimidirektiv att medlemsstaterna har

möjlighet att anta strängare regler än de som anges i direktiven. Eftersom

flertalet rättsakter på miljöområdet är minimidirektiv finns det möjligheter

till mer långtgående åtgärder i syfte att nå de svenska miljökvalitetsmålen.

Sådana åtgärder måste utformas i enlighet med de principer och den praxis

som gäller inom EU. Därutöver kan medlemsländerna med ekonomiska och

marknadsmässiga styrmedel främja produkter som är miljömässigt bättre än

EU:s minimikrav. I de fall en rättsakt kräver en fullständig harmonisering

på ett område innebär det i princip att den gemensamma kravnivå som

föreskrivs måste genomföras i alla medlemsstater. Den rättsliga grunden för

detta slag av direktiv är artiklarna 94 och 95 i EG-fördraget som syftar

till upprättandet av den inre marknaden med dess krav på fri rörlighet

för varor och tjänster. I artikel 95 i EG-fördraget finns den s.k.

miljögarantin som under vissa förutsättningar ger en medlemsstat möjlighet

att behålla eller införa strängare regler än de som angetts i ett direktiv.

Om nya regler skall införas gäller att de nationella reglerna skall vara

grundade på nya vetenskapliga belägg. De skall vara nödvändiga för att

lösa ett problem som är specifikt för medlemsstaten i fråga och som har

uppkommit efter beslutet om harmonisering. Utskottet instämmer i regeringens

bedömning att dessa begränsningar ställer stora krav på ett enskilt lands

grundarbete för att driva på arbetet inom EU, t.ex. på det av Sverige

prioriterade kemikalieområdet. Utskottet anser att det är angeläget att

regeringen - inom ramen för den s.k. regeringskonferensen om EU:s framtida

konstitutionella fördrag - fortsätter att verka aktivt för förbättringar

i fördraget när det gäller tillämpningen av försiktighetsprincipen och en

introduktion i fördraget av den s.k. substitutionsprincipen. Dessa principer

bör beaktas vid harmonisering och vid tillämpning av harmoniserade

bestämmelser. Det sistnämnda avser särskilt den s.k. miljögarantin. Som

utskottet tidigare anfört får bestämmelserna i fördraget inte leda till

att medlemsstaterna måste sänka sina miljökrav (bet. 2003/04:MJU2y). Vidare

har utskottet i annat sammanhang bl.a. konstaterat att Sverige genom

medlemskapet i EU sedan 1995 är bundet av den rättsordning som gäller för

Europeiska gemenskapen (EG). EG:s direktiv kan kräva en fullständig

harmonisering av medlemsstaternas nationella regler men kan också ange endast

de minimikrav som måste garanteras (s.k. minimidirektiv). Att rättsakten

kräver en fullständig harmonisering på ett område innebär i princip att

den gemensamma kravnivå som föreskrivs måste genomföras i alla medlemsstater.

Utskottet framhöll därvid att det är svårt att bedöma hur långt miljögarantin

i praktiken sträcker sig, då någon praxis ännu inte vuxit fram, och att

förslagen om miljöbestämmelserna i konventets tredje del i huvudsak

överensstämmer med bestämmelserna i nuvarande fördrag. Vidare betonades

betydelsen av att enskilda länder är pådrivande och goda föredömen (bet.

2001/02:MJU3 s. 31). Avslutningsvis instämmer utskottet i vad regeringen

anför i skrivelsen om att Sverige bör utnyttja den s.k. miljögarantin i

artikel 95 i EG-fördraget när förutsättningarna för att införa strängare

nationella åtgärder anses vara för handen i syfte att försöka flytta fram

EU:s positioner när det gäller miljöanpassning av kemikalieanvändning.

Det anförda tillgodoser enligt utskottet i allt väsentligt syftet med

motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 10, 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 4,

2003/04:MJ12 (fp) yrkande 2, 2003/04:MJ365 (mp) yrkande 3 samt 2002/03:U323

(m) yrkande 14. Motionerna kan därmed lämnas utan vidare åtgärd i berörda

delar.

Utskottet avstyrker även motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 5 i den mån den

inte kan anses tillgodosedd med det anförda.

Konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i

beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, den s.

k. Århuskonventionen, fastställer vissa grundläggande bestämmelser om

allmänhetens delaktighet i miljöfrågor och arbetet för att se till att

miljölagstiftningen följs. Konventionen innehåller tre pelare som var och

en ger allmänheten vissa rättigheter: den första pelaren gäller tillgången

till miljöinformation, den andra pelaren deltagandet i beslutsprocesser

och den tredje pelaren tillgången till rättslig prövning. Gemenskapen och

samtliga medlemsstater undertecknade konventionen 1998. Anpassningen berör

gemenskapslagstiftning såväl som medlemsstaternas nationella lagstiftning.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande

1 om att allmänhetens delaktighet vad gäller miljöarbetet bör fördjupas.

I samband med behandlingen av skrivelsen om Europeiska konventet om EU:s

framtid konstaterade utskottet att konventionen har som syfte att se till

att allmänheten har tillgång till fakta om miljön och medel att påverka

myndigheters beslut som har inverkan på miljön (2003/04:MJ2y). När det

gäller gemenskapslagstiftning riktad till medlemsstaterna antog gemenskapen

under år 2003 två direktiv: ett om allmänhetens tillgång till miljöinformation

samt ett om allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och

program avseende miljön. I oktober 2003 lade kommissionen fram tre

ytterligare förslag: ett direktiv om tillgång till rättslig prövning, en

förordning om Århuskonventionens tillämpning på gemenskapens institutioner

och organ samt ett beslut om Europeiska gemenskapens ingående av konventionen.

De nya rättsakterna syftar till att både EG och medlemsstaterna skall

fullfölja åtagandena enligt konventionen och kunna ratificera den. Utskottet

har inhämtat att behovet av lagstiftning eller andra åtgärder före en

svensk ratificering av konventionen utreds för närvarande. Med det anförda

föreslås att motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.

Det internationella perspektivet

Utskottets förslag i korthet

Ett antal motionsyrkanden (fp, kd) avstyrks bl.a. mot bakgrund av vad som

anförs i skrivelsen om internationellt miljösamarbete. Vidare avstyrker

utskottet ett motionsyrkande (mp) om EU:s biståndsverksamhet mot bakgrund

av vad riksdagen anför i betänkande 2003/04:UU3 Sveriges politik för global

utveckling. Ett motionsyrkande (mp) om Europeiska investeringsbanken (EIB)

avstyrks med hänvisning till regeringens agerande för att påverka bankens

verksamhet. Slutligen avstyrker utskottet ett motionsyrkande (kd) om

miljöprövning vid exportkrediter från medlemsländerna med hänvisning till

OECD:s riktlinjer angående miljöhänsyn vid statsstödd exportfinansiering.

Motionerna

I motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 1 (delvis) framhålls att bevarandet av

ett rikt odlingslandskap skall vara ett område där insatser särskilt

prioriteras inom EU-arbetet. Det är viktigt att inom EU arbeta för att

öppna marknaden för u-ländernas exportvaror, inte minst jordbruksprodukter

och råvaror. Enligt motionärerna är det viktigt att avveckla de handelsstörande

subventionerna inom jordbruket, framför allt exportstöd. Inom WTO måste

Sverige och EU ställa mer bestämda krav utifrån de miljö- och djurskyddskrav

som ställs på svenskt och europeiskt jordbruk. Folkpartiets motion

2003/04:MJ472 (fp) yrkande 2 (delvis) framhåller betydelsen av internationell

miljösamverkan. Enligt motionärerna är det av yttersta vikt att Sverige

aktivt stöder internationell miljösamverkan och att detta också avspeglar

sig i aktiv handling. Bindande internationella överenskommelser på

miljöområdet måste vidareutvecklas, liksom kunskaps- och tekniköverföring.

En uppgörelse förordas inom WTO om avreglering av Europas och USA:s

jordbruksmarknader med slopade skyddstullar och fritt marknadstillträde för

exportörer från fattiga länder. Försurningen skadar mark och vatten varför

internationella överenskommelser krävs för att minska utsläppen.

Kristdemokraterna uppmärksammar i motion 2003/04:K416 (kd) yrkande 39 (delvis)

behovet av att EU intar ledarrollen i arbetet för en global hållbar

utveckling. Miljösamarbetet över nationsgränserna är en av EU:s viktigaste

uppgifter, anser partiet. Som en av världens rikaste regioner har Europa

ett globalt ansvar för en hållbar utveckling. Europa bör inta ledarrollen

i kampen mot bl.a. växthuseffekten. Vidare understryks EU har en viktig

uppgift i att se till att omsätta internationella miljökonventioner i

handling i dialogen med u-länderna. Enligt motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande

12 bör EU genom handel och bistånd underlätta omställningen till miljömässigt

hållbara tekniker, i synnerhet energisystem, i tredje världen. Motion

2003/04:MJ11 (mp) yrkande 15 (delvis) tar upp EU:s biståndsverksamhet.

Enligt motionärerna bör Sverige verka för att en större del av biståndet

kanaliseras dit behoven är störst i stället för att i hög grad gå till

forna kolonialstater.

Enligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 15 (delvis) bör Sverige aktivt

verka för att förbättra EIB:s (EU:s bank) verksamhet när det gäller

miljöhänsyn, öppenhet och folkligt deltagande i beslutsfattandet.

Motion 2003/04:MJ10 (kd) tar upp miljöprövning vid exportkrediter från

medlemsländerna. Många länder i väst bidrar till en ohållbar utveckling

i u-länderna genom de nationella exportkreditnämnderna som ger finansiellt

stöd till investeringar i utvecklingsländer. Det förekommer att teknik

som är skadlig för miljön exporteras. EU bör kräva att en obligatorisk

miljöprövning måste föregå alla beslut om statliga exportkrediter (yrkande

13).

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför i skrivelsen har miljöpolitiken inom unionen stor

betydelse inte bara för Sveriges miljö utan även för det svenska agerandet

internationellt. Betydelsen av samverkan i olika ländergrupperingar ökar

i internationella sammanhang. Tillsammans med övriga EU-länder kan Sverige

driva på det globala och regionala miljöarbetet. Inom internationella

miljökonventioner är EU:s agerande av stor vikt. Genom samordning kan EU

bli en stark aktör i förhandlingarna. Ett tydligt exempel är klimatkonventionen

och Kyotoprotokollet där EU:s agerande har varit avgörande. Vidare bör

uppmärksammas att det vid världstoppmötet i Johannesburg år 2002 beslutades

att ett internationellt tioårigt ramverk av program för hållbar konsumtion

och produktion skall utvecklas. Utskottet utgår från att Sverige fortsätter

att vara pådrivande för att EU skall ta en ledande roll i utvecklandet

och genomförandet av ramverket. Stöd för renare produktion, kapacitetsuppbyggnad

och teknikutbyte med utvecklingsländer och övergångsekonomier bör prioriteras.

Dessutom bör, som anförs i skrivelsen, förutsättningar skapas och hinder

undanröjas i de internationella handelsregelverken avseende miljöprodukter

och miljömärkning. Att bekämpa fattigdom är nödvändigt för att uppnå en

hållbar utveckling, inte minst för de minst utvecklade länderna. En

betydande samsyn råder i dag om att kampen mot fattigdomen är en gemensam

internationell utmaning. EG tillsammans med medlemsstaterna är för närvarande

världens största finansiär av utvecklingssamarbete.

I samband med riksdagens behandling av propositionen om Sveriges politik

för global utveckling (bet. 2003/04:UU3, skr. 2003/04:112) konstaterades

att en hållbar utveckling redan i dag är ett uttalat mål för WTO. Regelverket

inom WTO liksom multilaterala konventioner på miljöområdet och det sociala

området är viktiga delar av det internationella regelverk som Sverige och

EU har att leva upp till. Vidare framhölls att dessa regler inte får spelas

ut mot varandra, utan att de bör användas i samverkan för att stärka

miljöhänsynen, skyddet för de mänskliga rättigheterna och frihandeln i

världen. Det är angeläget att framtidens handelsregler utformas på ett

sätt som bidrar till en bättre miljö och respekt för de mänskliga

rättigheterna.

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ10 (kd)

yrkandena 1 (delvis) och 12, 2003/04:MJ472 (fp) yrkande 2 (delvis) samt

2003/04:K416 (kd) yrkande 39 (delvis) lämnas utan vidare åtgärd.

I samband med ovan nämnda riksdagsbehandling anfördes vidare att Sverige

skall fortsätta att bedriva ett effektivt utvecklingssamarbete med tyngdpunkt

på de fattigaste länderna (bet. 2003/04:UU3 s. 2). Därmed kan motion

2003/04:MJ11 (mp) yrkande 15 (delvis) anses tillgodosedd.

Enligt vad utskottet erfarit skall EIB (Europeiska investeringsbanken)

alltid göra miljökonsekvensbedömningar för projekt som bedöms kunna få

betydande konsekvenser för miljön. Hänsyn måste också tas till

miljölagstiftningen i mottagarlandet. Sverige villkorade medverkan vid bankens

kapitalhöjning år 2003 med att banken måste tillse att utlåningen ger ett

mervärde i miljömässiga, ekonomiska och sociala termer. Utskottet förutsätter

att Sverige fortsätter att driva kravet att långivning skall gå till

projekt som främjar god miljö. Under år 2003 fastslog EIB att en av dess

strategiska prioriteringar fortsatt skall vara att främja miljöförbättrande

åtgärder. Vidare bör uppmärksammas att EIB, som ett led i arbetet med

öppenhet, publicerar alltfler dokument på bankens hemsida. Sverige verkar

för ännu större öppenhet inom banken. Mot bakgrund av det anförda anser

utskottet att motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 15 (delvis) bör lämnas

utan vidare åtgärd.

När det gäller kravet på miljöprövning vid exportkrediter från medlemsländerna

i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 13 vill utskottet anföra följande.

Inom OECD finns en rekommendation med riktlinjer angående miljöhänsyn vid

statsstödd exportfinansiering som samtliga OECD-länder står bakom.

Regelbunden uppföljning skall göras genom att alla OECD-länder årligen

rapporterar om den nationella tillämpningen av riktlinjerna. Utskottet anser

motionsyrkandet tillgodosett med det anförda.

Prioriterade områden i EU-arbetet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens bedömning beträffande prioriterade

områden i EU-arbetet. Därmed avstyrks tre motionsyrkanden (kd, v, c) om

prioriteringar för det europeiska miljösamarbetet. Vidare avstyrks tre

motionsyrkanden (c, mp) om hållbar utveckling och sektorsintegration, bl.

a. mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen.

Skrivelsen

Enligt regeringen bör insatser inom följande områden prioriteras:

klimat samt försurning och övriga luftföroreningar,

kemikaliefrågorna inklusive bekämpningsmedel samt resurs- och avfallsfrågorna

inom ramen för hållbara produktions- och konsumtionsmönster,

en hållbar förvaltning av naturresurser och bevarandet av biologisk

mångfald,

marina miljöfrågor.

Motionerna

Vänsterpartiet uppmärksammar i motion 2003/04:MJ411 (v) ett antal

prioriteringar för ett europeiskt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling.

För att bidra till en omvandling av det europeiska samarbetet till ett

aktivt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling bör Sverige prioritera

en aktiv och stark produktpolitik med utrymme för länder att gå före,

miljöanpassning av europeisk transportpolitik, fortsatta reformer av EU:s

gemensamma jordbrukspolitik (CAP) med inriktning på hållbart ekologiskt

jordbruk, reformering av fiskepolitiken för ett hållbart nyttjande av

haven samt europeisk politik för en rättvis världshandel (yrkande 1).

Centerpartiet anför i motion 2003/04:MJ474 (c) att målet för en gemensam

europeisk miljöpolitik (CEP) bör vara tvådelat. För det första måste

ambitionsnivån i EU:s inre miljöarbete stärkas. För det andra måste EU ta

på sig rollen att vara miljöns stridbare förkämpe i det internationella

samarbetet (yrkande 28).

Kristdemokraterna förordar i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 1 (delvis)

att även frågorna om odlingslandskapet och den gemensamma jordbrukspolitiken

skall prioriteras särskilt av regeringen i EU-arbetet. Sverige måste

tydligare driva en politik inom EU som främjar ett rikt odlingslandskap

och där god miljö och djurhållning sätts i centrum. Vidare anförs att det

är angeläget att inom EU få till stånd ett förenklat regelverk för stöd

till ekologisk odling. Därutöver är frågorna om omställningstidernas längd,

möjligheten till parallellproduktion och kontrollkvaliteten viktiga att

driva inom EU. Vallodling är en gynnsam odlingsform ur miljösynpunkt och

stödet bör utformas så att det specifikt riktar sig till denna odling. I

dag ges stöd till ekologisk odling och inte primärt för en viss gröda.

Motion 2003/04:MJ11 (mp) berör integration av miljöfrågor i relevanta

politikområden. Enligt Miljöpartiet måste Sverige ge miljöaspekter större

vikt i relevanta ministerråd. Sverige måste också bli bättre på att

integrera miljöfrågor i relevanta politikområden på hemmaplan, vilket ger

en större tyngd och trovärdighet i det internationella arbetet (yrkande

1).

Centerpartiet framhåller i motion 2002/03:MJ428 (c) yrkande 51 att Sverige

bör vara pådrivande för att EU:s ekonomi skall miljöprövas. Det är viktigt

att EU:s politik inte stöder aktiviteter inom olika politikområden som i

miljöpolitiska sammanhang måste bekämpas. Miljökonsekvensbeskrivningar

måste genomsyra EU:s verksamhet.

Enligt motion 2002/03:U324 (mp) yrkande 11 bör regeringen verka för att

beslut inom EU skall föregås av en grundlig kontroll gentemot en checklista

med gällande miljöprinciper.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller vilka områden som

bör prioriteras i EU-arbetet. Som redovisas i skrivelsen har Sverige agerat

kraftfullt inom EU för att lyfta upp miljöfrågorna på samma höga nivå som

ekonomisk och social utveckling. Till framgångarna hör den EU-strategi

för hållbar utveckling som antogs under det svenska ordförandeskapet i EU

2001 samt Cardiffprocessen för integration av miljöhänsyn i unionens olika

politikområden. Europeiska rådets möte i Göteborg 2001 fastslog att alla

viktiga förslag till beslut inom större politikområden skall bedömas med

avseende på deras ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter. Vid

toppmötet fogades miljödimensionen till den s.k. Lissabonstrategin om ökad

tillväxt och konkurrenskraft. EU:s stats- och regeringschefer skall vid

sina årliga vårtoppmöten, i samband med översynen av Lissabonprocessen,

följa upp hur unionens arbete med hållbar utveckling framskrider. Genom

detta arbete kan EU:s miljöpolitik på en övergripande nivå samt miljöfrågornas

hantering i de olika sektorerna påverkas. Flera av de svenska

miljökvalitetsmålen

berörs. Utskottet utgår från att regeringen lägger stor vikt även vid det

fortsatta arbetet med EU:s strategi för hållbar utveckling och Cardiffprocessen.

Utskottet delar regeringens bedömning att det vore värdefullt om kvalitativa

och kvantitativa nyckeltal på miljöområdet kunde fastställas för en

resultatbedömning av t.ex. måluppfyllelse för EU-beslut avseende strukturfonder

och jordbrukspolitik. Som framhölls vid riksdagens behandling av regeringens

skrivelse Johannesburg FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling bör

uppmärksammas att Europeiska unionen intagit en aktiv hållning för att

uppnå målet om hållbar utveckling. EU:s sjätte miljöhandlingsprogram

fokuserar på hållbar utveckling och skall utgöra grunden för miljödimensionen

i EU:s strategi för hållbar utveckling. Strategin syftar till att i

framtiden kunna garantera EU:s medborgare ekonomisk stabilitet, social

trygghet och en ren och hälsosam miljö (bet. 2002/03:UMJU1 s. 27). Vidare

noteras betydelsen av att få fram bra och mätbara indikatorer för

utvecklingen i miljön.

Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla det nationella arbete

som pågår sedan flera år med att integrera miljökvalitetsmålen i olika

politikområden och hos myndigheter. År 1998 fick 24 myndigheter i uppdrag

av regeringen att driva arbetet mot en ekologiskt hållbar utveckling framåt

inom respektive sektor. Den 14 mars 2002 överlämnades en skrivelse om en

nationell strategi för hållbar utveckling (2001/02:172). Strategin omfattar

alla dimensioner av hållbar utveckling: ekologiska, sociala (inklusive

kulturella) och ekonomiska. Strategin innebär vidare att miljöbedömningar

skall redovisas i beslutsunderlagen till alla förslag till regeringsbeslut

som har betydelse för miljön.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen inte vidta någon åtgärd med

anledning av motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 1 (delvis), 2003/04:MJ11

(mp) yrkande 1, 2003/04:MJ411 (v) yrkande 1, 2002/03:MJ428 (c) yrkande 51,

2003/04:MJ474 (c) yrkande 28 samt 2002/03:U324 (mp) yrkande 11.

De svenska miljökvalitetsmålen och EU-arbetet

Begränsad klimatpåverkan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens uppfattning att fortsatta svenska insatser

inom EU är nödvändiga för att nå framgång i strävandena mot målen inom

klimatområdet. Med hänvisning till bl.a. vad som anförs i skrivelsen är

utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av de krav

beträffande utsläppsberäkningar som framförs i två motionsyrkanden (mp).

Ett motionsyrkande (fp) om sänkor avstyrks med hänvisning till vad

utskottet tidigare anfört i betänkande 2002/03:MJU13 Vatten- och luftvård.

Vidare anser utskottet att det pågående arbetet om handel med utsläppsrätter

inte bör föregripas och föreslår därmed att ett antal motionsyrkanden (fp,

mp) bör lämnas utan vidare åtgärd. Slutligen avstyrks två motionsyrkanden

(fp, kd) om transportsektorns klimatpåverkan mot bakgrund av vad som anförs

i skrivelsen.

Skrivelsen

I skrivelsen framhålls att internationellt samarbete är nödvändigt för

att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan skall kunna nås. Sverige

bör verka för att förhandlingar om internationella åtaganden gällande

perioden efter Kyotoprotokollets första åtagandeperiod 2008-2012 inleds

så snart som möjligt. Sverige bör via EU verka för att EU, samtliga andra

industriländer och viktiga u-länder inom ramen för dessa förhandlingar

gör åtaganden som möjliggör att klimatkonventionens långsiktiga mål kan

nås. Det gemensamma europeiska åtgärdsarbetet bör vara inriktat på åtgärder

som är fördelaktiga att samordna, som inte eller endast svårligen kan

genomföras på nationell nivå och som stärker EU:s trovärdighet i

internationella förhandlingar.

Motionerna

I motionerna 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 2 och 2003/04:MJ401 (mp) yrkande

20 (delvis) begärs att regeringen, inom EU och i andra internationella

sammanhang, skall verka för att kommande internationella överenskommelser

om koldioxidutsläpp baseras på utsläpp per capita. Enligt motionärerna är

det inte hållbart med nuvarande fördelning av klimatpåverkande utsläpp.

Utgångspunkten bör i stället vara att varje land har rätt till lika stora

koldioxidutsläpp per person.

Folkpartiet anför i motion 2003/04:MJ12 (fp) att en ökning av koldioxidutsläpp

inte skall kunna kompenseras av växande skog, s.k. gröna sänkor, vilket

tillåts enligt Kyotoprotokollet. Sverige och EU bör inte utnyttja denna

möjlighet då minskningen av koldioxidhalten i luften endast blir marginell

(yrkande 3). Vidare yrkas att Sverige skall verka för att utsläppsrätter

för klimatpåverkande gaser ges ut enbart genom auktion för den andra

handelsperioden 2008-2012 (yrkande 9). I motion 2003/04:K419 (fp) yrkande

13 (delvis) framhålls att handeln med utsläppsrätter måste samordnas med

skatterna på koldioxid bl.a. eftersom värdet på utsläppsrätterna beror på

skatterna och baserna är olika. Enligt motion 2003/04:MJ401 (mp) yrkande

19 (delvis) bör Sverige påverka EU:s planerade system för handel med

utsläppsrätter. Systemet har från början mycket allvarliga brister. Att

rätterna skall delas ut gratis strider mot principen att förorenaren skall

betala. Vidare föreligger en stor risk för att tilldelningen blir alltför

generös. Enligt motionärerna bör utsläppskvoter utvecklas för att också

omfatta utsläpp från bunkerbränslen vid internationella transporter med

sjöfart och flyg (yrkande 20 delvis).

Kristdemokraterna tar i motion 2003/04:MJ10 (kd) upp EU:s ansvar för

upprättandet av ett hållbart trafiksystem utan fossila bränslen. Sverige

bör gå i täten för en nollvision för fossila bränslen, anser partiet. På

kort sikt bör ökad övergång till dieselbilar eftersträvas under förutsättning

att begränsningar av partikelutsläpp kan lösas på ett tillfredsställande

sätt (yrkande 2). Sverige bör verka för ett bredare synsätt vad avser

transportsektorns miljöeffekter, anser Folkpartiet i motion 2003/04:MJ12

(fp) yrkande 4. Till exempel bör flyget inkluderas.

Utskottets ställningstagande

Som framhålls i skrivelsen framstår EU alltmer som den absolut viktigaste

pådrivande parten i internationella förhandlingar inom ramen för

klimatkonventionen, delvis som ett resultat av svenska ansträngningar. EU:s

roll har accentuerats bl.a. genom USA:s beslut att inte ratificera

Kyotoprotokollet. Fortsatta internationella insatser efter Kyotoprotokollets

första åtagandeperiod, 2008-2012, måste komma till stånd för att de

långsiktiga målen skall nås. Sådana insatser måste involvera såväl USA som

viktiga u-länder. Sannolikt är det endast genom att EU är aktivt och

pådrivande som detta kan ske. Bland annat bör EU bättre utveckla dialogen

med u-länderna. Utskottet delar regeringens uppfattning att fortsatta

svenska insatser inom EU är nödvändiga för att nå framgång i strävandena

mot målen inom klimatområdet. Inom ramen för klimatkonventionen finns en

grundläggande princip om konvergens som innebär att parterna på sikt skall

närma sig varandra. Under den första åtagandeperioden innebär det att

annex 1-länderna har kvantitativa åtaganden om att stabilisera eller minska

sina utsläpp medan u-länderna får öka sina utsläpp. Utgångspunkten vid

fastställandet av annex 1-ländernas åtaganden har varit att bördan skall

fördelas någorlunda jämnt och rättvist. Skillnader i åtaganden återspeglar

därför olika utvecklingsnivåer och förutsättningar. Mot bakgrund av det

anförda är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning

av de krav beträffande utsläppsberäkningar som framförs i motionerna

2003/04:MJ11 (mp) yrkande 2 och 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 20 (delvis).

Motionerna avstyrks i berörda delar.

I samband med betänkande 2002/03:MJU13 Vatten- och luftvård framhöll

utskottet att bl.a. upptag i kolsänkor endast innebär en tidsbegränsad

lagring av kol. Det upplagrade kolet släpps förr eller senare ut i form

av koldioxid, t.ex. till följd av avverkning, insektsangrepp, sjukdomar

eller skogsbränder. Utskottet ansåg därför i likhet med regeringen att

aktiviteter som syftar till att öka upptaget av växthusgaser i kolsänkor

i första hand har betydelse för att vinna tid i strävan efter att reducera

koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Vidare ansåg utskottet att

en grundförutsättning också är att det råder klarhet från vetenskaplig

synpunkt om vilka effekter olika åtgärder för ökat koldioxidupptag har

samt att man utifrån detta kan utveckla styrmedel som kan integreras i de

politikområden som berörs. Åtgärder för att öka eller vidmakthålla

kolupptaget i sänkor kan komma att stå i konflikt med natur- och

kulturmiljövårdsintressen såsom skydd av biologisk mångfald, liksom utvecklingen

av biobränslen. Likaså kan en politik för främjande av kolsänkor påverka

andra viktiga samhällsintressen, såsom skogsnäringens konkurrenskraft.

Politiken bör därför utformas så att den integreras med miljö-, jordbruks-

, skogsbruks-, kultur- och allmänpolitiska hänsyn på ett sätt som bidrar

till ett mer uthålligt skogs- och jordbruk. Mot bakgrund av det anförda

kan syftet med motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 3 anses tillgodosett.

Som regeringen påpekar i skrivelsen möjliggör Kyotoprotokollets flexibla

mekanismer att parterna kan komplettera sina ansträngningar för att minska

utsläppen på hemmaplan med projekt i andra länder och/eller utsläppshandel.

Därigenom skapas möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt minska

utsläppen av växthusgaser. Kommissionen presenterade i november 2001 ett

förslag till ett direktiv om utsläppshandel, vilket sedan antogs i juli

2003. Den första perioden då direktivet skall gälla omfattar perioden

2005-2007. Den infaller således före Kyotoprotokollets första åtagandeperiod

2008-2012. Frågan om utsläppshandel behandlas för närvarande i utskottet

med anledning av regeringens proposition 2003/04:31 Riktlinjer för

genomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter

för växthusgaser. I propositionen redovisas riktlinjer för genomförandet

i Sverige av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter av

växthusgaser inom gemenskapen. Förslag till lagstiftning kommer att

föreläggas riksdagen under år 2004. Handelssystemet utgör ett klimatpolitiskt

instrument som skall styra mot minskade utsläpp av växthusgaser i enlighet

med 2002 års klimatpolitiska mål och strategi samt 2002 års energipolitiska

riktlinjer. Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas

och föreslår därmed att motionerna 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 9, 2003/04:MJ401

(mp) yrkandena 19 (delvis) och 20 (delvis) och 2003/04:K419 (fp) yrkande

13 (delvis) bör lämnas utan vidare åtgärd.

Regeringen anför i skrivelsen att förutom de åtgärder inom transportsektorn

som annonseras i det europeiska programmet mot klimatförändringar (ECCP)

bör även andra förslag i vitboken om en gemensam transportpolitik genomföras.

Utskottet delar regeringens uppfattning att regler bör skapas som möjliggör

att alternativa bränslen, bl.a. biobränslen, gynnas och att hinder för

gränsöverskridande järnvägstransporter undanröjs. Eftersom utsläppen av

koldioxid från transportsektorn ökar kontinuerligt och utgör en stor andel

av de totala utsläppen så är det angeläget med kraftfulla styrmedel för

att främja en långsiktigt hållbar utveckling inom transportsektorn, både

i Sverige och på EU-nivå. Förnybara bränslen kommer, som regeringen

framhåller, att spela en allt viktigare roll inom transportsystemet under

de kommande åren allteftersom introduktionstakten ökar. Eftersom det tar

lång tid att introducera nya bränslen i systemet och att bygga upp det

nödvändiga tekniska kunnandet är det motiverat att stimulera en gradvis

introduktion av sådana bränslen. Produktionskostnaderna för förnybara

fordonsbränslen är i dag så höga att hel eller delvis befrielse från

punktskatter är nödvändig för en ökad introduktion av dessa bränslen. Den

politiska överenskommelsen om ett nytt energiskattedirektiv som rådet

träffade i mars 2003 innebär förbättrade möjligheter till skattebefrielse

för förnybara drivmedel. Det är därför viktigt att EU:s regelverk utformas

så att införandet av förnybara bränslen underlättas och att förbättrade

möjligheter till incitament ges. I vissa fall hindrar nämligen EU-rätten

medlemsstaterna från att införa alternativa bränslen. Vidare måste arbetet

inom de internationella luft- och sjöfartsorganisationerna ICAO och IMO

fokusera på att finna effektiva lösningar som syftar till att minimera

utsläppen från luft- och sjöfart. Arbetet inom ICAO med att skapa ett

handelssystem kopplat till Kyotoprotokollet bör fortsätta men EU måste,

i enlighet med vad man tidigare fastslagit i det sjätte

miljöhandlingsprogrammet,

ha en beredskap för att utveckla styrmedel på egen hand. Med det anförda

ansluter sig utskottet till regeringens bedömning och föreslår att motionerna

2003/04:MJ10 (kd) yrkande 2 och 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 4 lämnas utan

vidare åtgärd.

Frisk luft

Utskottets förslag i korthet

Mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen avstyrker utskottet två

motionsyrkanden (kd, c) om avgas- och bränslefrågor. Vidare avstyrks ett

motionsyrkande (c) om miljöklassning av fordon.

Skrivelsen

Enligt regeringen krävs fortsatt hög prioritering av arbetet inom EU för

att miljökvalitetsmålet Frisk luft skall nås. Bland annat krävs en aktiv

medverkan i arbetet med att ta fram en EU-strategi mot luftföroreningar,

det s.k. CAFE-programmet. För EU:s arbete med avgas- och bränslefrågor

kan regeringen formulera nya målsättningar eftersom de tidigare uppsatta

målen i stort sett uppnåtts.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ234 (v) yrkande 1 anför att Sverige

skall fortsätta att vara drivande i utvecklingen av avgas- och bullerkrav

för arbetsmaskiner inom konstellationen EU och USA. Enligt motion

2003/04:T468 (kd) yrkande 2 bör regeringen verka för att svavelfri diesel

snarast blir standard inom EU. I motion 2003/04:T564 (c) yrkande 21 anförs

att EU:s regler för miljöklassning av bilar bör inkludera utsläpp av fossil

koldioxid.

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör samma bedömning som regeringen att det, även om avgaskraven

för bilar och arbetsmaskiner har utvecklats positivt sedan Sverige blev

medlem i EU, behövs ytterligare beslut inom EU för att infria delmålen

för klimatgaser, flyktiga organiska kolväten, partiklar och kväveoxider

till år 2010 och senare. Området omfattas av harmoniserade EU-regler och

Sverige bör verka för att EU:s avgasregler för bilar och arbetsmaskiner

generellt kompletteras med kravnivåer för alternativa bränslen. Utskottet

utgår från att regeringen kommer att fortsätta att vara pådrivande för

att EU och USA skall samordna sina avgaskrav. Mot bakgrund av det anförda

kan motion 2003/04:MJ234 (v) yrkande 1 i allt väsentligt anses tillgodosedd.

Som framgår av skrivelsen har EU antagit kvalitetskrav för bensin och

diesel som innebär att lågsvavliga bränslen införs inom hela gemenskapen

fr.o.m. år 2009 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG av den

3 mars 2003 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och

dieselbränslen). Utskottet konstaterar att det genom denna utveckling har

skapats förutsättningar för att införa rena och bränsleeffektiva tekniker

för såväl lätta som tunga fordon samt större dieseldrivna arbetsmaskiner.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att fortsätta

utvecklingen av de gemensamma kvalitetskraven för fossila bränslen. Detta

synsätt sammanfaller även med de krav som framförs i motion 2003/04:T468

(kd) yrkande 2. Motionen kan därmed lämnas utan åtgärd i berörd del.

Vidare avstyrks motion 2003/04:T564 (c) yrkande 21. Enligt vad utskottet

erfarit har EU inga regler för miljöklassning av fordon.

Giftfri miljö

Utskottets förslag i korthet

Mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen om regeringens arbete för att

påverka EU:s kemikaliepolitik avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden

(fp, kd, v, mp), inklusive tre yrkanden om att substitutionsprincipen

skall drivas i detta sammanhang. Ett motionsyrkande (mp) om permetrin

avstyrks mot bakgrund av pågående arbete i Sverige och EU. Med hänvisning

till att EU i december 2003 ratificerade konventionen om kontroll av

skadliga, påväxthindrande system avstyrks ett motionsyrkande (kd) om att

Sverige bör verka för en ratificering av konventionen.

Skrivelsen

I skrivelsen framhålls att möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö i hög grad är beroende av regelutvecklingen i EU. En förutsättning

för att det skall vara möjligt att nå målet är därför att det på sikt går

att få till stånd strängare regler i EU vad gäller kemikalier inklusive

bekämpningsmedel. Arbetet med kemikalie- och bekämpningsmedelslagstiftningen

måste därför prioriteras högt.

Motionerna

Arbetet med EU:s kemikaliestrategi tas upp av Kristdemokraterna i motionerna

2003/04:MJ10 (kd) yrkande 3 och 2003/04:MJ400 (kd) yrkande 14. Enligt

motionärerna bör förslaget tydligare klargöra att de kemikalier som inte

uppfyller kraven för registrering skall bli förbjudna. Substitutionsprincipen

skall följas så att inga kemikalier godkänns om det finns lika bra, mindre

farliga alternativ. De testmetoder för djurförsök som anvisas i

kemikaliestadgan skall vara vetenskapligt utvärderade och följa OECD:s

riktlinjer

för djurförsök. Vidare framhålls att den databas som skall skapas för

registrering av kemikalierna bör vara öppen för alla företag som är

skyldiga att utvärdera riskerna med sina kemikalier, detta för att minimera

onödig användning av djurförsök. Producenterna bör kunna få information

om hur de kan få tag på existerande data om de ämnen de blir skyldiga att

testa enligt den nya stadgan. Även de producenter som producerar mindre

än 1 ton per år av en kemikalie bör få tillgång till databasen. För att

minska användningen av djurförsök måste information om alternativa metoder

för testning av kemikalier göras tillgänglig för alla producenter.

Kemikaliestrategin bör inte heller stipulera vilka testmetoder som skall

användas (t.ex. att djurförsök måste användas för vissa kemikalier), utan

ha beredskap för att nya teststrategier kommer att utvecklas under arbetets

gång. Enligt motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 6 måste Sverige vara pådrivande

för att EU:s nya kemikalielagstiftning utformas på ett mer transparent

sätt. Enligt motion 2003/04:MJ472 (fp) bör vissa grundläggande principer

ligga till grund för kemikaliepolitiken (yrkande 25). Försiktighetsprincipen

måste följas liksom principen om att förorenaren betalar. Utredningsansvaret

ligger hos användare/producent vad avser riskutvärdering av kemiska ämnen,

vilket dessutom inte bara skall gälla nya kemiska ämnen. Dessutom betonas

att det är viktigt att regelverket utformas på ett så smidigt och

obyråkratiskt sätt som möjligt. Samordning av delar av regelverken med andra

liknande arbeten som sker internationellt, t.ex. GHS (Globally Harmonized

System of Chemical Classification and Labelling) bör övervägas. Sverige

bör också verka för en snabbare utfasning av miljöpåverkande bottenfärger.

I motion 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 (delvis) framhålls att EU måste

vara drivande när det gäller regler och förbud i fråga om miljöfarliga

ämnen. I motion 2003/04:MJ365 (mp) yrkande 4 betonas vikten av att enskilda

länder som förbjudit kemiska produkter inte tvingas återinföra dessa.

Enligt motion 2003/04:MJ236 (v) yrkande 5 bör regeringen verka för att

riskutvärderingar och information om varors kemikalieinnehåll görs

tillgängliga för andra företag och allmänheten. Vidare begärs att regeringen

verkar för att kunskapskraven för ämnen som tillverkas och säljs skärps

ytterligare (yrkande 6). Regeringen bör verka för att sanktionssystem

upprättas för tillämpningen av EU:s system för kontroll av kemikalier

(REACH) och att bilagorna grundas på utvärderingar av kunskapsläget

internationellt kring testmetoder samt att teststrategier införs för att

effektivisera testmetoderna och undvika djurtest (yrkandena 7 och 8).

Substitutionsprincipen tas upp i motion 2003/04:MJ236 (v) yrkande 2.

Motionärerna anser att regeringen bör verka för att principen skrivs in i

REACH. Motsvarande krav framförs även i motionerna 2003/04:MJ11 (mp)

yrkande 7 och 2003/04:MJ365 (mp) yrkande 6. Enligt motion 2003/04:MJ236

(v) yrkande 3 bör regeringen verka för att de ämnen som i dag är klassade

som särskilt farliga skall förbjudas utan föregående utvärderingsprocess

enligt REACH. Vidare begär motionärerna att regeringen om särskilt farliga

ämnen inte förbjuds verkar för att införa tidsbegränsat godkännande av

sådana ämnen (yrkande 4). Enligt yrkande 9 bör regeringen verka för att

det svenska förbudet mot kemiska produkter som helt eller delvis består

av metylenklorid eller tetrakloretylen skall skyddas.

Miljöpartiet framför i motion 2003/04:MJ11 (mp) krav på att Sverige inte

skall kringgå EU-förbud mot kemiska produkter genom att tillåta andra

produkter med liknande egenskaper (yrkande 6). När exempelvis permetrin,

som används för bekämpning av snytbagge i skogsbruket, förbjöds på EU-nivå

godkände Kemikalieinspektionen medlet "Cyper Plus" med den aktiva substansen

cypermetrin.

Enligt motion 2003/04:MJ10 (kd) bör Sverige verka för att EU-länderna

snarast ratificerar konventionen om kontroll av skadliga, påväxthindrande

system. Konventionen innehåller bl.a. ett förbud mot att använda bottenfärger

med tennorganiska föreningar fr.o.m. år 2003 och innebär att alla fartyg

som i dag är målade med tennorganiska föreningar måste målas om före 2008.

De gamla och nya EU-medlemmarna utgör tillsammans 25 stater med över 25

% av världstonnaget, vilket är vad som krävs för att konventionen skall

träda i kraft (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

I februari 2001 presenterade kommissionen en vitbok med förslag till en

ny kemikaliestrategi inom EU. I strategin ingår ett nytt system för

kontroll av kemikalier, vilket benämns REACH (Registration Evaluation and

Authorisation of CHemicals). REACH innebär att kemiska ämnen måste testas

och registreras innan de får marknadsföras. I dag finns sådana krav enbart

för nya ämnen. Särskilt farliga ämnen måste godkännas innan de får användas.

Med särskilt farliga ämnen avses cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande

ämnen (CMR-ämnen) samt stabila organiska ämnen (persistent organic pollutants,

POP). Strategin bygger på försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen.

Den lägger ett tydligt ansvar på industrin för att testa kemiska ämnen,

bedöma riskerna med dem och vidta riskbegränsande åtgärder. Utskottet

anförde i samband med riksdagens behandling av propositionen Kemikaliestrategi

för giftfri miljö (bet. 2000/01:MJU15 s. 9) följande. De varor och kemikalier

som används i Sverige är till övervägande delen tillverkade eller framställda

i något annat land. Därför är det viktigt för Sverige att på internationell

och europeisk nivå aktivt och kraftfullt verka för att farliga ämnen skall

fasas ut för att därigenom göra det möjligt att nå målet Giftfri miljö.

Det är också viktigt att EU:s regelsystem används på ett optimalt sätt.

När det gäller EU:s kemikaliestrategi gör utskottet samma bedömning som

regeringen att det är synnerligen angeläget att verka för att den får ett

innehåll som kan bidra till att lösa många av de frågor som har betydelse

för möjligheterna att nå en giftfri miljö. Det är också viktigt att

försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen är vägledande för arbetet

med att begränsa risker från användningen av kemikalier som sådana och i

varor. I den föreslagna strategin framhålls som ett viktigt mål att främja

ersättning av farliga ämnen med sådana som är mindre farliga om det finns

lämpliga alternativ. Enligt kommissionen kommer det ökade ansvaret för

användare i senare led av tillverkningskedjan och den förbättrade

informationen till allmänheten att skapa stor efterfrågan på

ersättningskemikalier

som testats i tillfredsställande omfattning och som är säkra för den

avsedda användningen.

Som regeringen påpekar i skrivelsen har kemikaliefrågorna hög prioritet

för svensk del. EU:s regler på kemikalieområdet omfattar s.k. totalharmoniserade

direktiv där möjligheterna till avvikande nationella regler är små.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är av stor betydelse att

Sverige har en starkt pådrivande roll i det fortsatta lagstiftningsarbetet

både vad gäller kemikalier och bekämpningsmedel. Att påverka EU-lagstiftningen

på området är av stor betydelse för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö. Viktiga hörnstenar i detta arbete bör vara försiktighets- och

substitutionsprinciperna. Att ny lagstiftning är under utarbetande och de

stora förändringarna i regelverket innebär att de närmaste 5-10 åren kan

vara avgörande för vilken skyddsnivå kemikalie- och bekämpningsmedelskontrollen

i EU kommer att hamna på under en lång tid framöver. Det kan förekomma

att enskilda länder som har förbjudit kemiska produkter, t.ex. bekämpningsmedel,

tvingas att åter tillåta dessa. Sverige bör verka för att länder som

redan förbjudit en produkt inte skall tvingas att återinföra den. Det är

viktigt att enskilda länder är pådrivande och goda föredömen. Som utskottet

framhållit ovan (se avsnittet om allmänna förutsättningar för miljöarbetet

i EU) bör Sverige utnyttja den s.k. miljögarantin i artikel 95 i EG-fördraget

när förutsättningarna för att införa strängare nationella åtgärder anses

föreligga, i syfte att försöka flytta fram EU:s positioner när det gäller

miljöanpassning av kemikalieanvändningen. Utskottet har bildat en särskild

kemikaliegrupp för REACH. Syftet är att inhämta kunskaper om kommissionens

förslag till kemikalielagstiftning för att i ett tidigt skede kunna delta

i lagstiftningsprocessen. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen

inte vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2003/04:MJ10 (kd)

yrkande 3, 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 6, 2003/04:MJ236 (v) yrkandena 3-9,

2003/04:MJ365 (mp) yrkande 4, 2003/04:MJ400 (kd) yrkande 14, 2003/04:MJ472

(fp) yrkande 25 och 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 (delvis).

Det ovan anförda innebär att även motionerna 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 7,

2003/04:MJ236 (v) yrkande 2 och 2003/04:MJ365 (mp) yrkande 6 kan lämnas

utan vidare åtgärd.

Med anledning av motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 6 vill utskottet anföra

följande. Permetrin togs bort från marknaden av det tillverkande företaget

som i stället ville satsa på andra ämnen i den grupp som permetrin ingår

i (drygt 20 ämnen). KemI beslutade att, i avvaktan på alternativ (mekanisk)

teknik, tillåta användning av cypermetrin i skogsbruk under en kort

övergångsperiod. Beslut om godkännande av cypermetrin har ännu inte fattats

på EU-nivå men förväntas i början av 2004. Utskottet avstyrker mot bakgrund

av det anförda motionen i berörd del.

EU ratificerade konventionen om kontroll av skadliga, påväxthindrande

system i december 2003. Motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 5 kan därmed

lämnas utan vidare åtgärd.

Säker strålmiljö

Utskottets förslag i korthet

Mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen avstyrker utskottet två

motionsyrkanden (fp, kd) om åtgärder för kärnsäkerhet. Ett motionsyrkande

(s) om den kärntekniska anläggningen i Sellafield avstyrks bl.a. mot

bakgrund av regeringens agerande i frågan.

Skrivelsen

Enligt regeringen uppnås miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö i första

hand genom åtgärder på nationell nivå. På strålskyddsområdet finns också

ett omfattande internationellt samarbete. Inom ramen för EU-arbetet anser

regeringen att följande frågor bör prioriteras; att få ett EG-direktiv

för klassificering av fast radioaktivt avfall och kontaminerade produkter

som inte är relaterade till kärnkraft, att stödja säkerhets- och

strålskyddsarbete i anslutningsländerna och i Ryssland samt att öka kunskaperna

om potentiella hälsorisker förknippade med elektromagnetisk strålning,

särskilt i tillämpningsområden där många individer utsätts för strålning.

Motionerna

I motion 2003/04:K419 (fp) framhålls att kärnsäkerheten i Ryssland och i

östra och centrala Europa bör utgöra ett viktigt mål för EU:s biståndsinsatser

med målet att främja en säker energiproduktion (yrkande 13 delvis).

Kristdemokraterna hävdar i motion 2003/04:K416 (kd) yrkande 39 (delvis) att

det för att eliminera risken för kärnkraftsolyckor krävs en EU-standard

för verkens säkerhet. För att minimera riskerna behöver arbetet med att

förbättra teknik- och rutinsäkerhet stödjas, inte minst i de nya

medlemsländerna. Motion 2003/04:MJ459 (s) tar upp frågan om utsläpp från den

kärntekniska anläggningen i Sellafield. Enligt motionären fortsätter

utsläppen av teknetium (Tc-99), i strid med gällande internationella avtal

på miljöområdet. Det är viktigt att protesterna mot Storbritanniens

agerande fortsätter.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att miljökvalitetsmålet Säker

strålmiljö inte bara uppnås genom åtgärder på nationell nivå. På

strålskyddsområdet finns ett omfattande internationellt samarbete där inte

minst arbetet inom EU har stor betydelse. Som regeringen framhåller bör

inom EU-arbetet ett EG-direktiv för klassificering av fast radioaktivt

avfall och kontaminerade produkter som inte är relaterade till kärnkraft

prioriteras. Vidare krävs fortsatta ansträngningar när det gäller att

stödja säkerhets- och strålskyddsarbete i anslutningsländerna och i

Ryssland samt att öka kunskaperna om potentiella hälsorisker förknippade

med elektromagnetisk strålning, särskilt i tillämpningsområden där många

individer utsätts för strålning. Mot bakgrund av det anförda föreslår

utskottet att motionerna 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 delvis och 2003/04:K416

(kd) yrkande 39 (delvis) lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet konstaterade i samband med propositionen om förstärkt strålskydd

att bl.a. Sverige under lång tid inom olika forum aktualiserat och ifrågasatt

de radioaktiva utsläppen från anläggningen i Sellafield (bet. 1999/2000:MJU15

s. 9). Vidare konstaterades att den brittiska regeringen vid flera tillfällen

uppmärksammats på nödvändigheten av att problemen kring denna anläggning

får en lösning. Ansträngningarna måste fortsätta med att ytterligare minska

eller eliminera utsläpp och läckage av radioaktiva ämnen till den marina

miljön. Utskottet förutsatte därvid att regeringen följer den fortsatta

utvecklingen när det gäller de påtalade bristerna i säkerheten vid

anläggningen i Sellafield och att tillstånd till ytterligare leveranser av

använt kärnbränsle inte ges förrän dessa problem har åtgärdats på ett

tillfredsställande sätt. Vidare välkomnar utskottet miljöminister Lena

Sommestads uttalande om att hon vid det senaste ministermötet inom OSPAR

(Oslo-Pariskonventionen) i juni 2003 åter framförde Sveriges oro över

teknetiumutsläppen från Sellafield och det faktum att utsläppen inte har

varit i överensstämmelse med den strategi för radioaktiva ämnen som OSPAR

enats om. Vid mötet aviserade Storbritannien att ett nio månader långt

uppehåll i utsläppen kommer att göras, under vilket utvecklings- och

forskningsinsatser kommer att ske för att utreda om en framtagen metod att

rena utsläppen av teknetium-99 är praktiskt genomförbar. Om metoden visar

sig lyckad förväntas slutprodukten kunna placeras i ett framtida slutförvar

på land (se frågesvar 2002/03:1282). Utskottet utgår från att regeringen

även fortsättningsvis kommer att i erforderlig utsträckning följa frågan

om utsläppen av teknetium till havet. Utskottet anser därmed att motion

2003/04:MJ459 (s) bör lämnas utan vidare åtgärd.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (fp, kd, c) om internationellt

samarbete för att skydda den marina miljön, mot bakgrund av bl.a. de redan

vidtagna åtgärder som redovisas i skrivelsen.

Skrivelsen

I skrivelsen framhålls att Sverige bör driva på EG-kommissionens arbete

med en strategi för att skydda och bevara den marina miljön samt för att

skapa nätverk av skyddade områden. Arbetet med att minska andra länders

utsläpp av närsalter måste intensifieras. Sverige skall också aktivt verka

för en gemensam, uthållig och effektivt kontrollerad fiskepolitik, som

baseras på ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen. Sverige bör vidare

driva frågan om att Östersjön behöver strängare regler än andra havsområden

när det gäller åtgärder mot förorenande utsläpp från sjöfarten.

Motionerna

Motion 2003/04:MJ284 (kd) uppmärksammar behovet av internationellt

miljösamarbete. Av Nordsjöns totala skräp tar Bohuslän emot mer än 10 % trots

att kusten utgör mindre än 2 % av den totala kustlinjen kring Nordsjön.

Marint skräp är ett av många miljöproblem som drabbar Nordsjön. Problemet

är internationellt och måste lösas med gemensamma insatser (yrkande 1).

Mot bakgrund av att Östersjön är så allvarligt hotad begär Centerpartiet

i motion 2003/04:MJ334 (c) att Sverige skall verka för att inrätta en

Östersjöregering med kraftfull beslutskompetens. Denna form av beslutsfattande

organ skulle vara ett helt nytt verktyg för internationellt miljöarbete.

Det kräver att nationerna samt EU ger upp en del av sitt beslutsfattande

till förmån för Östersjöregeringen. Den nya beslutsnivån får mandat att

fatta beslut inom områden som berör aktiviteter som påverkar Östersjön,

t.ex. transporter, sjöfart, gränsvärden för utsläpp av kemikalier och

fiske (yrkande 2). Vidare framhålls att värnandet av miljön i och kring

Östersjön är en gemensam europeisk angelägenhet. Östersjön representerar

en unik miljö i Europa, bl.a. genom det bräckta vattnet. Den är hotad av

övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av olja och miljögifter. Samarbetet

inom EU borde kunna utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag

för att skydda miljön i Östersjön (yrkande 5). Folkpartiet betonar i motion

2003/04:MJ472 (fp) vikten av internationell miljösamverkan för att lösa

problem runt Östersjön och Västerhavet vad gäller bl.a. övergödning och

fiskdöd. Internationellt måste Sverige även hårt driva en översyn och

harmonisering av tillämpningen av de lagar och konventioner som fortfarande

gör haven till "allas rätt men ingens ansvar" vad gäller utsläpp och

rovdrift på havets naturresurser (yrkande 2 delvis). Kristdemokraterna tar

i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 4 upp betydelsen av åtgärder inom EU

mot oljeutsläpp till havs. Den största delen av oljeutsläppen sker inte

vid tankbåtsolyckor utan i samband med rengöringen ombord på olika typer

av fartyg. Sverige måste fortsätta att vara pådrivande inom EU samt de

internationella organ som finns för havsmiljön. Vidare framhålls att

transport av olja i enkelskroviga fartyg snarast bör förbjudas inom Sveriges

ekonomiska zon. EU bör ge teknikbistånd till de nya medlemsländerna så

att de kan uppgradera sina fartyg i sjösäkerhetshänseende. I motion

2003/04:MJ12 (fp) framhålls att EU måste ställa högre krav på Ryssland i

arbetet med att få bort undermåliga oljetransporter till havs och att få

Östersjön klassat som särskilt känsligt område. Genom den stora ryska

exporten av bl.a. olja till EU finns stora möjligheter att ställa miljökrav

som exempelvis kan påskynda utfasningen av undermåligt tonnage. Vidare

betonas vikten av att regeringen så snart som möjligt ansöker hos IMO

(International Maritime Organization) om att svenskt vatten i Östersjön

skall få status som särskilt känsligt havsområde (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Som regeringen påpekar i skrivelsen är miljön i många av Sveriges kust-

och havsområden starkt påverkad av övergödning, miljögifter, överutnyttjande

och fysisk exploatering. Utskottet delar regeringens uppfattning att

möjligheterna att lösa problemen och därmed nå miljökvalitetsmålet Hav i

balans samt levande kust och skärgård är beroende av ett utvecklat

EU-samarbete och utgår från att Sverige genom EU fortsatt driver

havsmiljöfrågorna

i internationella marina konventioner. Efter EU:s utvidgning i maj 2004

kommer Östersjön att omgärdas av EU-stater. EU:s arbete bör prioriteras

högt och särskild vikt bör fästas vid EG-kommissionens arbete med att

utarbeta en strategi för att skydda och bevara den marina miljön. Vidare

bör stor uppmärksamhet ägnas kommissionens kommande utvärdering av vilka

effekter Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/59/EG av den 27

november 2000 om mottagningsanläggningar för fartygsgenererat avfall har

fått på miljön. Syftet är att undanröja bl.a. risken för avsiktliga

oljeutsläpp från sjöfarten. Sverige bör vid behov driva på de regelförändringar

som behövs för att direktivet skall uppfylla detta syfte. Utskottet gjorde

i betänkande 2002/03:MJU6 ett tillkännagivande med innebörd att regeringen

så snart som möjligt bör ansöka hos IMO (International Maritime Organization)

om att svenskt vatten i Östersjön skall få status som särskilt känsligt

havsområde. Vidare anförde utskottet att regeringen bör påskynda arbetet

inom Helcom för att även övriga länder i Östersjöregionen skall kunna få

sina vatten klassade som särskilt känsliga havsområden samt att arbetet

med att analysera behovet av och utarbeta förslag till de skyddsåtgärder

som klassningen medger bör prioriteras. Mot den bakgrunden välkomnar

utskottet att en ansökan om att få Östersjön, utanför ryska vatten, klassat

som särskilt känsligt område lämnades in till IMO i december 2003. Bakom

ansökan stod Sverige, Tyskland, Danmark, Estland, Finland, Lettland,

Litauen och Polen. Vid miljörådsmötet i Bryssel den 22 december 2003

uppmanade Sverige övriga medlemsstater och anslutningsländerna att stödja

ansökan när den behandlas i IMO under våren 2004. Sverige hänvisade bl.a.

till den stora andel oljetankrar som trafikerar Östersjön. Det anförda

innebär enligt utskottets mening att regeringen är uppmärksam på de

angelägna frågor som tas upp i motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 4 samt

2003/04:MJ12 (fp) yrkande 7, 2003/04:MJ284 (kd) yrkande 1, 2003/04:MJ334

(c) yrkandena 2 och 5 samt 2003/04:MJ472 (fp) yrkande 2 (delvis). Utskottet

föreslår därför att riksdagen lämnar berörda motionsyrkanden utan åtgärd.

Levande skogar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag (fp) om EU:s skogsbruksstrategi då

det anses tillgodosett med vad regeringen anför i skrivelsen.

Skrivelsen

Miljökvalitetsmålet Levande skogar kan enligt regeringen fortsatt genomföras

effektivt genom nationella beslut, insatser och åtgärder. Området är

prioriterat i den nationella naturvårdspolitiken. Måluppfyllelsen är även

beroende av insatser inom andra målområden, främst Myllrande våtmarker

och Bara naturlig försurning. Samarbete inom EU måste bedrivas med beaktande

av subsidiaritetsprincipen. Inom EU bör Sverige därför främst verka för

att dessa miljökvalitetsmål kan uppnås, t.ex. genom gemenskapsinsatser

som motverkar luftföroreningar. Sverige bör arbeta aktivt för att de

åtgärder för miljöövervakning och de gemensamma aktiviteter som beslutas

utformas så att de kan skapa synergieffekter med våra nationella

övervakningssystem.

Motionen

Folkpartiet framhåller i motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 5 att Sverige

fortsättningsvis skall ha en nationell bestämmanderätt över skogspolitiken

och att EU:s skogsbruksstrategi skall respektera och komplettera

medlemsländernas skogspolitik.

Utskottets ställningstagande

Som anförs i skrivelsen finns det inom EG:s fördrag ingen grund för en

gemensam skogspolitik. EU:s skogsbruksstrategi respekterar och kompletterar

medlemsländernas nationella skogspolitik. Utskottet delar regeringens

ståndpunkt att inom EU driva linjen om en fortsatt nationell bestämmanderätt

för skogspolitiken i enlighet med den s.k. subsidiaritetsprincipen. Det

hindrar dock inte att EU-samarbetet på olika politikområden som t.ex. det

miljöpolitiska får direkta konsekvenser för det svenska skogsbruket. Motion

2003/04:MJ12 (fp) yrkande 5 kan därmed anses tillgodosedd.

Ett rikt odlingslandskap

Utskottets förslag i korthet

Utskottet är i avvaktan på resultatet av det fortsatta arbetet med översynen

av den gemensamma jordbrukspolitiken inte berett att föreslå någon riksdagens

åtgärd och avstyrker därmed ett motionsyrkande (kd) om bevarandet av ett

rikt odlingslandskap. Vidare avstyrks ett motionsyrkande (kd) om genmodifierade

organismer mot bakgrund av vad utskottet tidigare anfört.

Skrivelsen

Enligt skrivelsen är miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap direkt

beroende av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). Sverige bör därför

verka för att de generella produktions- och direktstöden på sikt avvecklas

och ersätts med riktade, väl motiverade och målrelaterade stöd som bidrar

till att jordbrukets negativa miljöeffekter minskar medan de positiva

miljöeffekterna, bl.a. hävden och bevarandet av odlingslandskapet med

dess höga natur- och kulturmiljövärden, förstärks.

Motionerna

Kristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 6 att

EU:s finansieringsdel av miljö- och landsbygdsprogrammet bör öka. Vidare

bör försiktighetsprincipen gälla för EU:s politik vad gäller genmodifierade

organismer (GMO) (yrkande 1 delvis). Märkningssystem bör införas för att

konsumenterna skall kunna fatta beslut om konsumtion av livsmedel där GMO

funnits med i framställningsprocessen. Forskningen om genmodifierade

livsmedel bör stärkas. Utsättning av genetiskt modifierade organismer bör

för närvarande inte tillåtas i öppen odling utan endast i tillståndsprövade

försöksodlingar. Växt- och djurförädling kan förstärka utarmningen av det

genetiska kapitalet genom att konkurrera ut befintliga sorter och raser.

En så bred genetisk bas som möjligt är en form av försäkring inför en

okänd framtid.

Utskottets ställningstagande

Regeringen anför i skrivelsen att ett av de viktigaste styrmedlen för att

uppnå flera av de fastställda delmålen för miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap är miljö- och landsbygdsprogrammet som delvis finansieras

inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. I likhet med regeringen

anser utskottet att Sverige aktivt skall verka för att den gemensamma

jordbrukspolitiken reformeras så att de generella produktions- och

direktstöden på sikt avvecklas. De bör ersättas med riktade, väl motiverade

stöd inom miljö- och landsbygdsutveckling för att möjliggöra ett bevarande

av den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Jordbrukspolitiken måste

utformas på ett sätt som möjliggör bevarande av odlingslandskapet, och

vid dess genomförande skall hänsyn tas till effekterna för den biologiska

mångfalden och möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap. EU:s gemensamma jordbrukspolitik har en direkt inverkan på

ett flertal miljökvalitetsmål såsom Ett rikt odlingslandskap, Ingen

övergödning, Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård och

Levande sjöar och vattendrag, särskilt när det gäller de delmål som berör

biologisk mångfald. Inom EU behöver därför Sverige fortsätta att verka

inom bl.a. den gemensamma jordbrukspolitiken så att ytterligare miljöhänsyn

tas som stärker möjligheterna att nå mål och delmål. Detsamma gäller för

de nationella möjligheter som ges inom ramen för den nyligen beslutade

halvtidsreformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Ett av de viktigaste

styrmedlen för att uppnå flera av de fastställda delmålen för

miljökvalitetsmålet

Ett rikt odlingslandskap är miljö- och landsbygdsprogrammet som delvis

finansieras inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet

instämmer i att Sverige aktivt skall verka för att jordbrukspolitiken

reformeras så att de generella produktions- och direktstöden på sikt

avvecklas och ersätts med riktade, väl motiverade stöd inom miljö- och

landsbygdsutveckling för att möjliggöra att den biologiska mångfalden i

odlingslandskapet skall kunna bevaras. I detta sammanhang bör även

uppmärksammas att utredningen om halvtidsutvärderingen av miljö- och

landsbygdsprogrammet nyligen presenterade sitt betänkande Levande kulturlandskap

- en halvtidsutvärdering av miljö- och landsbygdsprogrammet (SOU 2003:105).

Utskottet är i avvaktan på resultatet av det fortsatta arbetet inte berett

att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 2003/04:MJ10

(kd) yrkande 6. Motionen bör därmed lämnas utan vidare åtgärd i den mån

den inte kan anses tillgodosedd.

Utskottet konstaterade i betänkande 2002/03:MJU11 Genteknik, m.m. att

EG:s rättsakter på livsmedelsområdet till övervägande del är totalharmoniserade,

vilket innebär att det inte är tillåtet för ett medlemsland att ha vare

sig strängare eller mer liberala bestämmelser om livsmedelshantering. När

det gäller nationella bestämmelser om genmodifierade organismer (GMO)

återfinns dessa i miljöbalken (1998:808). Miljöbalken innehåller grundläggande

och övergripande bestämmelser om bl.a. tillståndskrav och tillsyn. Mer

detaljerade bestämmelser finns i förordningen (2000:271) om innesluten

användning av genetiskt modifierade organismer, i förordningen (1994:901)

om genetiskt modifierade organismer och i myndighetsföreskrifter. I

miljöbalken finns även krav på märkning av GMO. Myndigheterna skall säkerställa

att en adekvat märkning finns så att det klart och tydligt framgår att

det är fråga om en GMO. Den svenska lagstiftningen baseras på två EG-direktiv,

90/219/EEG, ändrat genom direktiv 98/81/EG, och 90/220/EEG upphävt genom

direktiv 2001/18/EG. Direktiv 98/81/EG reglerar innesluten användning av

GMO. Med innesluten användning menas verksamhet där det finns något hinder

(t.ex. växthus och laboratorier) som begränsar organismernas kontakt med

miljön. Direktiv 2001/18/EG reglerar avsiktlig utsättning av GMO i miljön.

Direktiv 2001/18/EG har genomförts i svensk rätt genom förordningen

(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

Med organism avses en levande biologisk enhet (t.ex. ett frö, en frukt

eller pollen) som kan föröka sig eller överföra genetiskt material till

någon annan organism. Lagstiftningen syftar till att skydda människors

hälsa och miljön samt säkerställa att etiska hänsyn tas vid den gentekniska

verksamheten. Utskottet avstyrker motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 1

(delvis) i den mån den inte kan anses tillgodosedd med det anförda.

God bebyggd miljö

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen ett

motionsyrkande (s) om behovet av att se över EU:s avfallsdefinition.

Skrivelsen

Under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är det framför allt övergripande

frågor om produkter och avfall i ett livscykelperspektiv som kräver ett

omfattande arbete med insatser på EU-nivå. I detta ingår att medverka i

kommissionens arbete med att utforma en integrerad produktpolitik (IPP)

och de tematiska strategierna om resurshantering och avfallsåtervinning

samt om stadsmiljön. Inom byggområdet är energi- och inomhusmiljöfrågor

centrala. Enligt regeringen bör Sverige arbeta för att föra in miljö,

hälsa och livscykeltänkande i byggproduktdirektivet. Även energianvändning

i byggnader och bullerkrav på transportmedel är centrala i EU-arbetet.

Motionen

Enligt motionärerna bakom motion 2003/04:MJ460 (s) finns det behov av att

se över EU:s avfallsdefinition. Det som enligt definitionen i dag betecknas

som avfall borde i stället kallas förädlad råvara eller resurs. En översyn

av EU:s avfallsdefinition är därför något som regeringen snabbt borde

initiera, anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför i skrivelsen är det viktigt att i den tematiska

strategin för förebyggande och återvinning av avfall särskilt driva frågan

om att stimulera en mer miljöanpassad produktutveckling och efterfrågan

samt skapa en mer attraktiv marknad för återvunna material samt att se

över definitionen av avfall och dess konsekvenser för återvinning. Med

det anförda bör motion 2003/04:MJ460 (s) lämnas utan vidare åtgärd.

Vissa verktyg för att genomföra prioriteringarna

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (mp) om bättre tillämpning av

gemenskapslagstiftningen på miljöområdet då yrkandet anses tillgodosett

genom vad som anförs i skrivelsen. Ett antal motionsyrkanden om ekonomiska

styrmedel (fp, kd, mp) avstyrks mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen

samt vad riksdagen tidigare anfört beträffande beslutsfattande i skattefrågor.

Vidare avstyrks ett motionsyrkande (kd) om internalisering av miljökostnader

med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen. Ett motionsyrkande (mp)

om att använda styrmedel som gränskorrigerade koldioxidavgifter eller

koldioxidrelaterade importavgifter avstyrks med hänvisning till att ett

sådant system förefaller tveksamt ur ett WTO-perspektiv.

Skrivelsen

Regeringen anser att ett viktigt styrmedel för att genomföra EU:s

miljöpolitik är lagstiftning och tillämpning av EU-rätten. När det gäller

ekonomiska styrmedel bör Sverige verka för att miniminivåer för miljörelaterade

skatter införs på EU-nivå inom fler områden samt att miniminivåerna sätts

till lämpliga nivåer. Sverige bör också fortsatt verka för att nya

marknadsbaserade styrmedel som handel med utsläppsrätter införs i större

utsträckning inom EU. Målet bör vara att internalisera externa miljökostnader.

Det bör utredas om de svenska miljömålen kan uppnås med det befintliga

EU-regelverket för statligt stöd för miljön och där särskilt reglerna för

stöd till förnybar energi.

Motionerna

Enligt motion 2002/03:U324 (mp) yrkande 12 skall regeringen verka för att

uppnå en bättre tillämpning av gällande gemenskapslagstiftning på

miljöområdet.

Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 8 krav på

att beslut om miniminivåer på miljöavgifter skall kunna fattas genom

majoritetsbeslut. Enligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 8 måste EU:s

bestämmelser ändras för att möjliggöra majoritetsbeslut för vissa ekonomiska

styrmedel på miljöområdet såsom skatt på utsläpp av koldioxid och svavel

samt konstgödsel. Vidare framhålls att effekterna av utsläpp av växthusgaser

är gränsöverskridande och att beslut om miniminivåer bör kunna fattas med

kvalificerad majoritet (yrkande 9). I motion 2003/04:MJ401 (mp) yrkande

19 (delvis) anförs att Sverige bör stödja majoritetsbeslutsfattande

beträffande en gemensam miniminivå för koldioxidskatten inom EU. Även enligt

motion 2003/04:K416 (kd) yrkande 39 (delvis) bör majoritetsbeslut införas

som beslutsmodell för minimiavgifter på växthusgaser. I motion 2003/04:MJ12

(fp) yrkas att Sverige kraftfullt skall verka för att beslut om miniminivåer

för miljöskatter fattas med kvalificerad majoritet (yrkande 8). I motion

2003/04:K419 (fp) 13 delvis framhålls det angelägna i att EU beslutar om

en lägsta nivå för en koldioxidavgift i EU-länderna. I motion 2003/04:MJ11

(mp) yrkande 10 yrkas att Sverige aktivt bör verka för att EU i internationella

förhandlingar driver frågan om införande av minimiskatter på bränsle för

flyg och fartyg i internationell trafik. I avvaktan på att detta blir

möjligt bör arbetet inriktas mot införandet av minimiskatter för flyg-

och fartygstrafik inom unionen. I motion 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 20

(delvis) framhålls att Sverige skall inta en aktiv och pådrivande roll i

arbetet för att åstadkomma en internationell koldioxidskatt som omfattar

bunkerbränslen. Detta kan t.ex. ske genom initiativ riktade mot den

internationella luftfartsorganisationen ICAO. Enligt motion 2003/04:MJ401

(mp) bör Sverige verka för att EU:s mineraloljedirektiv ändras så att

alla biobränslen gynnas. Undantaget för beskattning av biobränslen,

exempelvis etanol, skall förlängas till år 2015 (yrkande 19 delvis).

Motion 2003/04:MJ10 (kd) tar upp frågan om internalisering av miljökostnaderna

för produktion och transport av varor, såväl på den inre marknaden som i

internationella handelsavtal. Motionärerna anser att EU:s upphandlingsregler

bör kompletteras med krav på att också miljökostnader vägs in (yrkande 9

delvis).

Miljöpartiet anser i motionerna 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 3 och 2003/04:MJ401

(mp) yrkande 19 (delvis) att Sverige bör undersöka möjligheterna att på

nationell nivå eller EU-nivå använda styrmedel som gränskorrigerade

koldioxidavgifter eller koldioxidrelaterade importavgifter. Syftet är att

ge ekonomiska incitament för industriländer som ännu inte ratificerat

Kyotoprotokollet att göra så. Finns inte sådana möjligheter nu bör Sverige

verka för att dessa skrivs in i framtida klimatöverenskommelser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 2002/03:U324 (mp) yrkande

12 om att regeringen skall verka för att uppnå en bättre tillämpning av

gällande gemenskapslagstiftning på miljöområdet Av skrivelsen framgår att

regeringen anser att ett viktigt styrmedel är EU-rätten, både vad gäller

antagandet av nya rättsakter och efterlevnaden av dessa. En förutsättning

för att EU:s miljöregler skall verka fullt ut, och i förekommande fall

leda till minskad belastning på den svenska miljön, är att de verkligen

genomförs och tillämpas av samtliga medlemsländer. Som framgår av skrivelsen

avser regeringen att arbeta för att förbättra situationen på detta område.

En möjlighet att verka för detta är inom ramen för EU:s nätverk för

genomförande och tillämpning av miljölagstiftningen (IMPEL). Motionen i

berörd del får därmed anses tillgodosedd.

Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige bör verka för att

miniminivåer för miljörelaterade skatter införs på EU-nivå inom fler

områden samt att miniminivåerna sätts till lämpliga nivåer. I

energiskattedirektivet

införs minimiskattenivåer för kol, naturgas och el samt höjda miniminivåer

för oljor. De fastlagda nivåerna är dock låga och Sverige bör verka för

höjda minimiskattenivåer på fossila bränslen. Energiskattedirektivet ger

medlemsstaterna möjlighet att beskatta bränsle för yrkesmässigt flyg och

sjöfart nationellt och via bilaterala avtal mellan medlemsstater inom EU.

Som regeringen framhåller bör Sverige undersöka möjligheterna att införa

en sådan beskattning. Om det är möjligt att införa någon form av beskattning

av flyg- och sjöfartsbränslen och om detta kan leda till minskad miljöpåverkan

bör införandet av en sådan skatt kunna övervägas. Sverige bör i detta

sammanhang verka för att EU internationellt driver att särskilda åtgärder

vidtas för att minska utsläpp av växthusgaser från luftfarten och sjöfarten,

såsom anges i det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Utskottet instämmer

i vad skatteutskottet tidigare anfört i samband med riksdagens behandling

av skrivelsen Europeiska konventet om EU:s framtid (2003/04:SkU2y) om att

en förutsättning för att riksdag och regering skall kunna driva en effektiv

ekonomisk politik är att en oinskränkt rådighet över beslut som rör skatter

finns kvar på den nationella nivån. Skatteutskottet konstaterade vidare

att de utgångspunkter för arbetet i regeringskonferensen beträffande

skattefrågor som redovisas i skrivelsen kan förväntas få stöd av en stor

majoritet av riksdagens ledamöter. Mot denna bakgrund fanns inte någon

erinran mot regeringens utgångspunkt beträffande skattefrågor i de fortsatta

förhandlingarna, d.v.s. att hålla fast vid kravet på enhällighet när EU

skall besluta i skattefrågor. Det sammansatta konstitutions- och

utrikesutskottet delade skatteutskottets uppfattning (bet. 2003/04:KUU1 s.

121). Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte bör

vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande

8, 2003/04:MJ11 (mp) yrkandena 8-10, 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 8,

2003/04:MJ401 (mp) yrkandena 19 (delvis) och 20 (delvis), 2003/04:K416 (kd)

yrkande 39 (delvis) samt 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 (delvis).

Som regeringen anför i skrivelsen är syftet med ekonomiska styrmedel på

miljöområdet att internalisera miljökostnaden i priset på varor och

tjänster som påverkar miljön så att förorenaren betalar. Inte minst

skattesystemets utformning har betydelse för miljöstyrningen. Utskottet anser

att motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 9 (delvis) bör lämnas utan åtgärd i

den mån den inte kan anses tillgodosedd med det anförda.

Med anledning av motionerna 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 3 och 2003/04:MJ401

(mp) yrkande 19 (delvis) vill utskottet anföra följande. WTO-regelverket

(GATT) medger knappast att ett land inför en straffavgift för att få andra

länder att ratificera ett miljöavtal. Däremot finns det möjlighet att

under vissa förutsättningar belägga importvaror med en gränsavgiftsjustering

eller gränsskattejustering motsvarande en avgift eller skatt som tas ut

på inhemska varor. En förutsättning är att justeringen inte är diskriminerande

(varken vad gäller tillämpning eller nivåer). Det är dock viktigt att

göra en distinktion mellan skatter på varor när de konsumeras (indirekta

skatter) och när de produceras (direkta skatter). En skatt som berör hur

en vara har producerats är mer komplicerad från WTO-synpunkt. Enligt vad

utskottet erfarit är det tveksamt om det är tillåtet att tillämpa sådana

skatter på importvaror, något som kan uppfattas som diskriminering mellan

s.k. like products (motsvarande varor). Detta är något som speciellt

u-länderna fruktar. Det finns undantagsregler i GATT-avtalet, men det är

tveksamt om de tillåter gränsjusteringsskatter som är förknippade med hur

importvaran är producerad (speciellt om produktionsmetoden inte avspeglas

fysiskt i produkten). Bättre än införande av denna typ av åtgärder (speciellt

då det gäller hur varor produceras) är självfallet bi- eller multilaterala

överenskommelser. Sammanfattningsvis förefaller förslaget åtminstone delvis

(vad avser motiv och om det berör hur varor producerats) vara tveksamt

från ett WTO-perspektiv. Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda

motionerna i berörda delar.

Offentlig upphandling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (kd, mp) om offentlig

upphandling med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen och de nya

EG-direktiv om offentlig upphandling som nyligen antagits.

Skrivelsen

Sverige bör fortsätta att påverka utformningen och tolkningen av EG:s

upphandlingslagstiftning så att den i ökad utsträckning ger möjlighet att

ställa miljökrav.

Motionerna

I motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 7 uppmärksammas EU:s regler för offentlig

upphandling och möjligheten att välja bort produkter som framställts genom

användande av genetiskt modifierade organismer. Enligt motionärerna bör

Sverige verka för att EU:s regler för offentlig upphandling uttryckligen

medger myndigheter att avstå från produkter som framställts genom användande

av genetiskt modifierade organismer. Vidare bör EU:s upphandlingsregler

kompletteras med krav på att också miljökostnader vägs in (yrkande 9

delvis). Det bör i direktiven införas en möjlighet att väga in sträckan

som produkten har färdats (yrkande 11).

Nuvarande regelverk medger inte att man i samband med offentlig upphandling

ställer krav på att en vara är miljömärkt eller på produktionsprocessen,

påpekas i motion 2003/04:MJ11 (mp). Om inte förbättring sker bör regeringen

uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag eller söka ett klargörande

från EG-domstolen genom att driva ett fall med krav motsvarande EU:s

miljömärkning (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

En revidering av EG-direktiven om offentlig upphandling av varor och

tjänster har nyligen skett efter avslutad förlikning mellan Europaparlamentet

och EU:s ministerråd. De nya reglerna innebär en ökad möjlighet att ställa

generella miljökrav, eftersom principen om integration av miljöhänsyn

inom offentlig upphandling uttryckligen skrivits in i direktiven. Möjligheten

att ställa miljökrav under en varas hela livscykel, inklusive

produktionsprocessen, har också ökat. Exempel på ett sådant krav är att använda

el från förnybara energikällor. Vidare ges möjlighet att ställa miljökrav

som kan gagna samhället i stort och inte endast den upphandlande organisationen.

Exempel på detta är krav på koldioxidutsläpp och kemikalier. Flera domar

i EG-domstolen har också gått i samma riktning som de nya direktiven. Som

regeringen framhåller bör Sverige även i fortsättningen aktivt försöka

påverka EG:s upphandlingslagstiftning och tolkningen av lagstiftningen så

att den ger möjlighet att ställa miljökrav på hög nivå. Utskottet anser

att syftet med motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkandena 7, 9 (delvis) och

11 samt 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 12 i allt väsentligt är tillgodosett.

Motionerna avstyrks därmed i berörda delar.

Avveckling av stöd som påverkar miljön i negativ riktning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (mp) om miljöskadliga subventioner

mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen. Vidare avstyrks ett motionsyrkande

(fp) om EU:s strukturfonder.

Skrivelsen

Enligt regeringen bör i första hand miljöskadliga subventioner som motverkar

en hållbar utveckling avskaffas och i andra hand bör de reformeras.

Reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör bl.a. inriktas mot

att främja en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion. Den gemensamma

fiskeripolitiken bör förändras så att stöden utformas så att de gynnar

ett hållbart nyttjande av fiskeresurserna.

I skrivelsen framhålls vidare att hållbar utveckling även fortsättningsvis

bör vara det övergripande målet för sammanhållningspolitiken. Utvidgningen

av EU ställer stora krav på utjämning av levnadsstandarden mellan nya och

gamla medlemsstater men också på mer aktiva insatser för att förbättra

miljöförhållandena i de nya medlemsstaterna. I samband med förestående

översyner av bestämmelserna för EG:s regional- och strukturpolitik,

biståndspolitik och andra gemensamma politikområden bör Sverige verka för

att politiken även medverkar till att de nationella miljömålen uppfylls.

Motionerna

Enligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 11 måste subventionerna till

fossila bränslen och andra miljöskadliga subventioner avvecklas och EU:s

regler för statsstöd miljöanpassas. I motion 2003/04:MJ401 (mp) framförs

krav på att klimatstörande subventioner, exempelvis subventioner till

kolbrytning, bör avskaffas inom EU (yrkande 19 delvis).

I motion 2003/04:MJ12 (fp) framhålls att EU:s strukturpolitik behöver

reformeras radikalt för att kunna skapa ett europeiskt mervärde, i synnerhet

strukturfonderna. Vissa delar borde enligt motionärerna kunna åternationaliseras

för att ge länderna själva makt över regionalpolitiken (yrkande 10).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att miljöskadliga subventioner

som motverkar en hållbar utveckling i första hand bör avskaffas och i

andra hand reformeras. Det anförda tillgodoser syftet med motionerna

2003/04:MJ11 (mp) yrkande 11 och 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 19 (delvis)

som därmed kan lämnas utan vidare åtgärd.

Som framgår av skrivelsen bärs EU upp av en vision om ekonomisk och social

sammanhållning. Denna sammanhållningspolitik återspeglas framför allt i

strukturfondspolitiken. Som regeringen anför i skrivelsen inleddes under

år 2003 diskussioner om den framtida sammanhållningspolitiken, dels med

anledning av att den nuvarande programperioden går ut år 2006, dels

utvidgningen med tio nya medlemsstater fr.o.m. år 2004. Utskottet delar

regeringens uppfattning att den förestående utvidgningen ställer krav på

en reformering av såväl politikens innehåll som dess finansiering.

Skillnaderna i levnadsstandard mellan medlemsstaterna blir i och med

utvidgningen betydligt större än i dag, och förutsättningarna för en i vid

mening hållbar utveckling blir annorlunda. En solidaritet med de nya

medlemsstaterna innebär därför att huvuddelen av de medel som ställs till

förfogande för sammanhållningspolitiken skall gå till dessa stater. Den

svenska uppfattningen är att nivån på strukturfondsbudgeten måste sänkas

och att fokus skall flyttas från utjämning mellan regioner till utjämning

mellan länder. Det innebär att relativt välmående länder, däribland Sverige,

själva bör svara för att utjämna skillnader inom sina respektive länder.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motion 2003/04:MJ12 (fp)

yrkande 10 kan anses tillgodosedd.

Forskning och utveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (kd, mp) avseende forskning om

alternativ energi med hänvisning bl.a. till regeringens redovisning i

skrivelsen.

Skrivelsen

Enligt skrivelsen bör ansvariga myndigheter agera så att svenska forskares

deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling gynnas inom

miljö- och hållbarhetsområdet. Regeringen kommer att överväga hur man

inom ramen för det aviserade nationella centret för miljöteknik bäst kan

ta till vara de idéer som kommer fram i kommissionens arbete kring en

handlingsplan för miljöteknik.

Motionerna

EU bör enligt motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 14 vara pådrivande i

fusionsforskningen och medverka till att internationella

fusionsforskningsreaktorn

ITER konstrueras så snart som möjligt. Miljöpartiet anser i motion

2003/04:MJ11 (mp) att Sverige bör verka för att en större del av EU:s

forskningsbudget skall gå till forskning om förnybara energislag som solceller,

vind och bioenergi. Finansieringen kan ske genom att anslagen till nukleär

forskning minskas (yrkande 14). I motion 2003/04:K416 (kd) yrkande 39

(delvis) framhålls att ökade satsningar på forskning om alternativa

energiformer krävs inom EU för att påskynda omställningen till förnybara

energikällor.

Utskottets ställningstagande

Som påpekas i skrivelsen löper EU:s sjätte ramprogram om forskning och

utveckling under perioden 2002-2006. I ramprogrammet prioriteras forskning

om förnybara energikällor, t.ex. solceller, vindkraft och bioenergi.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller denna forsknings

ökande betydelse efter år 2006. Enligt vad utskottet erfarit satsar Sverige

och EU mycket på bl.a. fusionsforskning. Beslut om placeringen av den

internationella fusionsforskningsreaktorn ITER väntas under år 2004.

Förutom EU kandiderar också Japan och Kanada för att få denna forskningsreaktor.

Om den placeras inom EU har medlemsländerna enats om att den

teknisk-vetenskapliga delen skall lokaliseras till Frankrike och den

administrativa/juridiska till Spanien. Med det anförda föreslås att motionerna

2003/04:MJ10 (kd) yrkande 14, 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 14 och 2003/04:K416

(kd) yrkande 39 lämnas utan riksdagens åtgärd.

Information, miljöledning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (kd, mp) om miljöledning och

miljörevision med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen. Vidare

avstyrks ett motionsyrkande (kd) om symbolmärkning för källsortering.

Slutligen avstyrks ett motionsyrkande (mp) om den europeiska miljöbyrån bl.

a. med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört i frågan.

Skrivelsen

Sverige bör verka för att en konkret strategi utarbetas inom EU med

miljömärkning som en viktig beståndsdel för vägledning till konsumenter.

Fortsatt samordning mellan EU-blomman och den nordiska Svanen bör främjas.

Sverige bör fortsätta att vara drivande i EU:s arbete med att vidareutveckla

miljöledningssystemet EMAS och certifierade miljövarudeklationer, EPD.

Vidare framhålls att det nationella arbetet bör samordnas med det omfattande

utvecklingsarbete som pågår inom EU och internationellt när det gäller

rapportering och utvärdering. Sverige bör verka för att antalet indikatorer

begränsas och samordnas såväl inom EU som i andra internationella sammanhang.

Motionerna

Enligt motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 15 bör EU införa ett komplement

till EMAS för mindre företag. I dag arbetar många små och medelstora

företag med miljöledningssystem utan att detta registreras. Miljöpartiet

framhåller i motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 13 att Sverige skall verka

för att ett system för miljörevision byggs upp inom EU. I motion 2003/04:MJ282

(kd) framhålls att Sverige inom EU skall verka för en symbolmärkning för

källsortering och återvinning. Alla tillverkare märker sina varor med

symboler som sedan också återfinns på återvinningsstationerna. Detta skulle

förenkla sorteringen för det enskilda hushållet. Enligt motion 2002/03:U324

(mp) yrkande 10 bör Sverige inom EU verka för utökade anslag och befogenheter

till den europeiska miljöbyrån.

Utskottets ställningstagande

Regeringen redogör i skrivelsen för EMAS-förordningen (1836/93) som är

EU:s miljöledningssystem. Syftet med EMAS (Eco Management and Audit Scheme),

som är ett frivilligt system, är att främja organisationers miljöarbete

och förse allmänheten med information. Alla typer av verksamheter kan

EMAS-registreras. Förordningen har nyligen reviderats och är numera

harmoniserad med ISO 14 001. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter

att vara pådrivande i EU:s arbete med att vidareutveckla EMAS. Enligt vad

utskottet erfarit måste de företag som önskar EMAS-registreras inrätta

ett miljöstyrningssystem som bl.a. innebär att miljörevisioner skall

genomföras, vilket innefattar en systematisk, dokumenterad och objektiv

utvärdering av den organisation och de rutiner och arbetsmetoder som

upprättats för att skydda miljön. Det anförda tillgodoser i allt väsentligt

syftet med motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 15 och 2003/04:MJ11 (mp)

yrkande 13. Berörda motionsyrkanden kan därmed lämnas utan vidare åtgärd.

Regeringen har i sin skrivelse Mål och inriktning för det svenska arbetet

med konsumentfrågor inom EU (skr. 2001/02:148) uttalat att Sverige skall

arbeta för att EU utarbetar en konkret strategi för hållbar utveckling

där förbättrad miljöinformation ingår som en viktig förutsättning. Utskottet

anser det angeläget att Sverige även i fortsättningen intar en aktiv roll

i detta utvecklingsarbete. Vidareutvecklingen av miljömärkningssystemen

med nya kriterier och relevanta produktområden pågår kontinuerligt inom

både det europeiska och det nordiska miljömärkningssystemet. Med det

anförda föreslås att motion 2003/04:MJ282 (kd) lämnas utan vidare åtgärd.

I samband med propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier

anförde utskottet bl.a. att Europeiska miljöbyrån inrättades med stöd av

förordning 1210/90/EEG med målet att införa ett europeiskt nätverk för

miljöinformation och miljöövervakning och för att bl.a. förse gemenskapen

och medlemsstaterna med objektiv, tillförlitlig och jämförbar information

på europeisk nivå. Vidare konstaterades att byrån enligt artiklarna 2 och

15 har till uppgift att samarbeta med gemenskapens övriga organ och program.

Med det anförda föreslog utskottet att en motion om att regeringen bör

verka för utökade anslag och befogenheter för Europeiska miljöbyrån skulle

lämnas utan vidare åtgärd (bet. 2001/02:MJU3 s. 35). Den 23 december 2003

publicerade kommissionen en rapport med en översyn av Europeiska miljöbyrån

i enlighet med miljöbyråns stadgar. I rapporten utvärderar kommissionen

byråns bidrag till genomförandet av EU:s miljöpolitik samt lämnar

rekommendationer till hur byrån kan förbättra sitt bidrag. Mot bakgrund av

det anförda anser utskottet att motion 2002/03:U324 (mp) yrkande 10 bör

lämnas utan vidare åtgärd.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. EU:s miljöregler, punkt 1 (m)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders

Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en ökad harmonisering av miljöreglerna i EU.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U323 yrkande 14 och avslår

motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 10, 2003/04:MJ11 yrkande 4, 2003/04:MJ12

yrkande 2 och 2003/04:MJ365 yrkande 3.

Ställningstagande

EU ger medlemsstaterna en möjlighet, och viktig roll, att motverka

miljöföroreningar över gränserna. Sverige bör därför verka för en ökad

harmonisering av miljöreglerna i EU inom den gemensamma miljöpolitiken. Det

är också viktigt att medlemsländerna kan ta hänsyn till specifikt känsliga

förhållanden och besluta om egna strängare miljöregler än de gemensamma

minimireglerna. EU:s miljögaranti innebär att medlemsländerna får införa

strängare regler. Detta bör ges regeringen till känna.

2. EU:s miljöregler, punkt 1 (fp, kd, c, mp)

av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp),

Jan Andersson (c) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om möjligheten att införa strängare nationella

miljöregler än vad EU föreskriver. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:MJ10 yrkande 10, 2003/04:MJ11 yrkande 4 och 2003/04:MJ12 yrkande

2 och avslår motionerna 2002/03:U323 yrkande 14 och 2003/04:MJ365 yrkande

3.

Ställningstagande

Det är viktigt att de EU-regler som påverkar miljöområdet i huvudsak är

minimiregler och att enskilda länder skall kunna ha striktare nationella

regler än vad EU föreskriver. Därmed kan enskilda länder i EU vara

föregångsländer på miljöområdet. Försiktighetsprincipen skall vara central

inom unionens miljöpolitik. De krav som för närvarande ställs på avvikelser

från harmoniserade regler - att nationella regler skall vara grundade på

vetenskapliga belägg - strider mot denna princip. Detta bör ges regeringen

till känna.

3. Miljöprövning vid exportkrediter, punkt 6 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om miljöprövning vid exportkrediter från medlemsländerna.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkande 13.

Ställningstagande

Många länder i väst bidrar till en ohållbar utveckling i u-länderna genom

de nationella exportkreditnämnderna som ger finansiellt stöd till

investeringar i utvecklingsländer. När europeiska entreprenörer är verksamma

utomlands är det inte ovanligt att projektens finansiering stöds av

statliga exportgarantier och exportkrediter. Det förekommer att teknik som

är skadlig för miljön exporteras. Någon miljökonsekvensutredning av dessa

projekt sker sällan. Miljöhänsynen måste vara ett av de viktigaste

kriterierna när man beslutar om finansiering av projekt i utvecklingsländer.

Fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling kan, och skall, gå hand i

hand. Kristdemokraterna menar att EU bör kräva att en obligatorisk

miljöprövning måste föregå alla beslut om statliga exportkrediter. Detta bör

ges regeringen till känna.

4. Prioriterade områden i EU-arbetet, punkt 7 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att bevarandet av ett rikt odlingslandskap skall

vara ett område där insatser särskilt prioriteras inom EU-arbetet. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del och avslår

motionerna 2003/04:MJ411 yrkande 1 och 2003/04:MJ474 yrkande 28.

Ställningstagande

Som ett komplement till de i regeringens skrivelse utpekade målen skulle

Kristdemokraterna vilja förorda att även frågorna om odlingslandskapet

och den gemensamma jordbrukspolitiken skall prioriteras av den svenska

regeringen i EU-arbetet. Sverige måste tydligare driva en politik inom EU

som främjar ett rikt odlingslandskap och där god miljö och djurhållning

sätts i centrum. Det är angeläget att få till stånd ett förenklat regelverk

för stöd till ekologisk odling. Omställningstidernas längd, möjligheten

till parallellproduktion och kontrollkvaliteten är viktigt att driva inom

EU. Vallodling är en gynnsam odlingsform från miljösynpunkt. Stödet till

vallodling bör redovisas separat och utformas så att det specifikt riktar

sig till odlingen av vall. I dag ges stöd till ekologisk odling och inte

primärt för en viss gröda. Detta bör ges regeringen till känna.

5. Prioriterade områden i EU-arbetet, punkt 7 (v)

av Sven-Erik Sjöstrand (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om prioriteringar för ett europeiskt samarbete för

ekologiskt hållbar utveckling. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ411

yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del och

2003/04:MJ474 yrkande 28.

Ställningstagande

För att bidra till en omvandling av det europeiska samarbetet till ett

aktivt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling bör Sverige prioritera

följande frågor; en aktiv och stark produktpolitik med utrymme för länder

att gå före, miljöanpassning av den europeiska transportpolitiken, fortsatta

reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) med inriktning på

hållbart ekologiskt jordbruk, reformering av fiskepolitiken för ett hållbart

nyttjande av haven samt en europeisk politik för en rättvis världshandel.

Detta bör ges regeringen till känna.

6. Prioriterade områden i EU-arbetet, punkt 7 (c)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om målen för en gemensam europeisk miljöpolitik.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 28 och avslår

motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del och 2003/04:MJ411 yrkande 1.

Ställningstagande

Målet för en gemensam europeisk miljöpolitik (CEP) bör vara tvådelat. För

det första måste ambitionsnivån i EU:s inre miljöarbete stärkas. EU bör

bli ett skyddande drivhus för en gradvis omställning till ett ekologiskt

hållbart samhälle. Långtgående miljöskatter och lagstiftning blir möjliga

om alla länder samarbetar. Inget land borde få locka till sig företag och

jobb med lägre miljökrav, s.k. miljödumpning. Genom en fortgående utvidgning

med fler länder, och genom ett massivt miljö- och utvecklingsbistånd till

övriga länder i närområdet, kan miljösituationen i Europa radikalt förbättras.

För det andra måste EU ta på sig rollen som miljöns stridbare förkämpe

i det internationella samarbetet. Inom ramen för FN, WEU, IMF och

Världsbanken skall EU vara starkt pådrivande för att skärpa och utvidga

internationella miljökonventioner och bidra till att anpassa regelverk för

handeln i en riktning som försvårar miljödumpning. I kraft av en ökad

politisk samstämmighet i miljöfrågorna och en stor ekonomisk tyngd, kan

EU som enda globala aktör sätta press på USA. Den möjligheten bör i ökad

utsträckning användas. EU:s globala miljöpolitik bör ha ett solidariskt

utvecklingsperspektiv gentemot de fattigare länderna. Ett förstärkt bistånd

med tydlig inriktning mot hållbar utveckling bör vara ett viktigt fundament.

Vad som ovan anförs om en gemensam europeisk miljöpolitik (CEP) bör ges

regeringen till känna.

7. Hållbar utveckling och sektorsintegration, punkt 8 (c)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att EU:s ekonomi bör miljöprövas. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ428 yrkande 51 och avslår motionerna 2002/03:U324

yrkande 11 och 2003/04:MJ11 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är viktigt att EU:s politik inte stöder aktiviteter inom olika

politikområden som i miljöpolitiska sammanhang måste bekämpas.

Miljökonsekvensbeskrivningar måste genomsyra EU:s verksamhet. Att redan från

början

väga in de miljömässiga effekterna gör att beslut som är negativa för

miljön kan undvikas eller att miljöeffekterna minimeras. Sverige bör vara

pådrivande för att EU:s ekonomi skall miljöprövas. Ytterst är det en fråga

om trovärdighet. Skall EU kunna ställa krav på andra måste unionen agera

föredömligt. Detta bör ges regeringen till känna.

8. Utsläppsberäkningar för koldioxid, punkt 9 (mp)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att regeringen skall verka för att kommande

internationella överenskommelser om koldioxidutsläpp baseras på utsläpp

per capita. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 2

och 2003/04:MJ401 yrkande 20 i denna del.

Ställningstagande

I diskussionen om Kyotoprotokollet framförs som en svaghet att u-länder

inte omfattas. Detta används av bl.a. USA som en förevändning för att

inte göra något. Det framtida klimatarbetet måste därför omfatta även

viktiga u-länder. Eftersom fossila energiresurser är spridda i alla

världsdelar och klimatpåverkan är global behövs en globalt hållbar ansats.

Det är inte hållbart med nuvarande fördelning av klimatpåverkande utsläpp

och att resonera i termer av procentuella minskningar. Utgångspunkten bör

i stället vara att varje land har rätt till lika stora koldioxidutsläpp

per person. Miljöpartiet anser att Sverige bör verka både på egen hand

och via EU för att framtida klimatöverenskommelser skall bygga på denna

princip. Detta bör ges regeringen till känna.

9. Handel med utsläppsrätter, punkt 11 (fp, kd)

av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Sverker Thorén

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att Sverige skall verka för att utsläppsrätter

för klimatpåverkande gaser ges ut enbart genom auktion för den andra

handelsperioden 2008-2012. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ12

yrkande 9 och avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del och

2003/04:MJ401 yrkandena 19 och 20, båda i denna del.

Ställningstagande

För att systemet för handel med utsläppsrätter skall fungera genom att

aktivera marknadskrafterna, och inte genom att myndigheter skall pröva

varje anläggnings behov av att göra utsläpp, bör utsläppsrätterna auktioneras

ut till högstbjudande. Regeringen bör få riksdagens uppdrag att verka för

att EU:s handelsdirektiv får en sådan utformning för den andra handelsperioden

2008-2012. Detta bör ges regeringen till känna.

10. Transportsektorns miljöpåverkan, punkt 12 (fp)

av Lennart Fremling (fp) och Sverker Thorén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att Sverige bör driva på för ett bredare synsätt

vad avser transportsektorns miljöeffekter. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:MJ12 yrkande 4 och avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 2.

Ställningstagande

Inte bara biltrafik utan också flyg- och båttrafik genererar stora mängder

av klimatpåverkande gaser och andra miljöpåverkande utsläpp. Folkpartiet

understryker att det är dags att se över hela transportsektorn. I arbetet

kring infrastrukturfrågor måste detta få en större betydelse än i dag.

Andelen godstransporter på järnväg bör öka. Insatser både via forskning

och genom tydliga gemensamma regler som gynnar nya drivmedel för samtliga

trafikslag är viktiga. Detta bör ges regeringen till känna.

11. Transportsektorns miljöpåverkan, punkt 12 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om EU:s ansvar för upprättandet av ett hållbart

trafiksystem utan fossila bränslen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:MJ10 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 4.

Ställningstagande

Erfarenheten visar att Kalifornien genom sin stora bilpark kunnat vara

pådrivande i utvecklingen av miljövänlig teknik. Tydliga krav från EU

skulle kunna ge en ännu snabbare teknikutveckling. Mot bakgrund av Sveriges

roll som bilnation och den stora kompetens som bilindustrin i Sverige

besitter, bör regeringen vara betydligt mer pådrivande i arbetet med att

få fram ett långsiktigt hållbart trafiksystem med förnybara bränslen inom

EU. Europeiska teknikgenombrott kan sedan komma hela världen till nytta.

Kristdemokraterna anser att Sverige bör gå i täten för en nollvision för

fossila bränslen. Detta bör ges regeringen till känna.

12. Avgas- och bränslefrågor, punkt 13 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att regeringen bör verka för att svavelfri diesel

snarast blir standard inom EU. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:T468

yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ234 yrkande 1.

Ställningstagande

Godstransportdelegationen påpekade i SOU 2001:61 att de beslutade EU-kraven

för bränslen får i praktiken en mycket liten effekt för utsläppen för

tung trafik i Sverige då svensk miljöklass 1-diesel fortfarande är renare

än den diesel som blir standard inom EU 2005. Vidare konstaterades i

rapporten att den tunga lastbilstrafiken står för 6 % av koldioxidutsläppen,

vilket är mindre än vad utrikessjöfarten lämnar ifrån sig. Miljön skulle

vinna på om hela Europa använde miljöklass 1-diesel som de svenska åkarna

gör. Kristdemokraterna anser att regeringen bör verka för att miljökrav

motsvarande den svenska miljöklass 1-dieseln snarast blir standard inom

hela EU. Detta bör ges regeringen till känna.

13. EU:s kemikaliearbete, punkt 15 (kd, c)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om arbetet med EU:s kemikaliestrategi. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkande 3 och avslår motionerna

2003/04:K419 yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ12 yrkande 6, 2003/04:MJ236

yrkandena 5-8, 2003/04:MJ365 yrkande 4, 2003/04:MJ400 yrkande 14 och

2003/04:MJ472 yrkande 25.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att förslaget till EU:s kemikaliestadga tydligare

bör klargöra att de kemikalier som inte uppfyller kraven för registrering

skall bli förbjudna. Vidare skall substitutionsprincipen följas så att

inga kemikalier godkänns om det finns lika bra men mindre farliga alternativ.

De testmetoder för djurförsök som anvisas i kemikaliestadgan skall vara

vetenskapligt utvärderade och följa OECD:s riktlinjer för djurförsök. Det

är angeläget att den databas som skall skapas för registrering av

kemikalierna är öppen för alla företag som är skyldiga att utvärdera riskerna

med sina kemikalier, detta för att minimera onödig användning av djurförsök.

Det är viktigt att producenterna får information om hur de kan få tag på

existerande data om de ämnen de blir skyldiga att testa enligt den nya

stadgan. Även de producenter som producerar mindre än ett ton per år av

en kemikalie bör få tillgång till databasen. För att minska användningen

av djurförsök måste information om alternativa metoder för testning av

kemikalier göras tillgänglig för alla producenter. Kemikaliestrategin bör

inte heller stipulera vilka testmetoder som skall användas (t.ex. att

djurförsök måste användas för vissa kemikalier), utan hålla öppet för att

nya teststrategier kommer att utvecklas under arbetets gång. Detta bör

ges regeringen till känna.

14. Substitutionsprincipen, punkt 16 (v, mp)

av Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att Sverige hårt skall driva substitutionsprincipen

i EU. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 7,

2003/04:MJ236 yrkande 2 och 2003/04:MJ365 yrkande 6.

Ställningstagande

Regeringen anger att viktiga hörnstenar i arbetet med kemikaliefrågorna

bör vara försiktighets- och substitutionsprinciperna. Det är angeläget

att Sverige hårt driver substitutionsprincipen som innebär att man skall

välja den minst farliga kemikalien när det finns olika alternativ. Förslaget

till ny kemikalielagstiftning inom EU, REACH, har varit föremål för en

omfattande remissrunda och har efter kritik från den europeiska

kemikalieindustrin försvagats. I kommissionens förslag saknas krav på att

farliga

kemikalier skall ersättas med mindre farliga alternativ om sådana finns

tillgängliga på marknaden. Förslaget ger industrin rätt att fortsätta

använda farliga kemikalier om den har "fullgod kontroll" över dem, även

om det finns säkrare och mindre miljöbelastande alternativ. Detta är en

klar försvagning gentemot tidigare förslag. Vad som ovan anförs om

substitutionsprincipen bör ges regeringen till känna.

15. Bevarande av den marina miljön, punkt 22 (fp, kd, c, mp)

av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp),

Jan Andersson (c) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om värnandet av miljön i och kring Östersjön. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 4, 2003/04:MJ12 yrkande

7, 2003/04:MJ334 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:MJ472 yrkande 2 i denna

del och avslår motion 2003/04:MJ284 yrkande 1.

Ställningstagande

Östersjön representerar en unik miljö i Europa. Den är skyddsvärd, men

också hotad av övergödning, för hårt fisketryck och utsläpp av olja och

miljögifter. EU borde kunna utnyttjas i betydligt större utsträckning än

i dag för att skydda miljön i och kring Östersjön. Sverige måste också

fortsätta att vara pådrivande inom de internationella organ som finns för

havsmiljön. Detta bör ges regeringen till känna.

16. Ett rikt odlingslandskap, punkt 24 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om EU:s finansieringsdel av miljö- och

landsbygdsprogrammet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkande 6.

Ställningstagande

Sverige bör inom EU verka för att EU:s finansieringsdel av miljö- och

landsbygdsprogrammet bör öka. Detta bör ges regeringen till känna.

17. Ekonomiska styrmedel, punkt 28 (fp, kd)

av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Sverker Thorén

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om miljöskatter. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:MJ10 yrkande 8 och 2003/04:MJ12 yrkande 8 och avslår motionerna

2003/04:K416 yrkande 39 i denna del, 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del,

2003/04:MJ11 yrkandena 8-10 och 2003/04:MJ401 yrkandena 19 och 20, båda

i denna del.

Ställningstagande

EU:s beslutsregler behöver förändras så att miljöpolitiska beslut om

miniminivåer för miljöskatter kan ske med kvalificerad majoritet. I

EU-sammanhang har den svenska regeringen tyvärr motverkat ambitionerna med

en ökad miljörelatering av skattesystemet genom sitt motstånd mot förslaget

om beslut med kvalificerad majoritet när det gäller miniminivåer på

miljörelaterade skatter. Detta bör ges regeringen till känna.

18. Ekonomiska styrmedel, punkt 28 (mp)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om miljöskatter. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:MJ11 yrkandena 8-10 och 2003/04:MJ401 yrkande 20 i denna del och

avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del, 2003/04:K419 yrkande

13 i denna del, 2003/04:MJ10 yrkande 8, 2003/04:MJ12 yrkande 8 och

2003/04:MJ401 yrkande 19 i denna del.

Ställningstagande

EU:s bestämmelser måste ändras för att möjliggöra majoritetsbeslut för

vissa ekonomiska styrmedel på miljöområdet såsom skatt på utsläpp av

koldioxid och svavel samt skatt på konstgödsel. Sverige bör också aktivt

verka för att EU driver på internationella förhandlingar för införande av

minimiskatter på bränsle för flyg och fartyg i internationell trafik samt,

i avvaktan på att detta blir möjligt, att minimiskatter införs för flyg-

och fartygstrafik inom unionen. Sverige bör verka för att en internationell

koldioxidskatt införs som omfattar bunkerbränslen, t.ex. genom initiativ

riktade mot den internationella luftfartsorganisationen ICAO. Detta bör

ges regeringen till känna.

19. Internalisering av miljökostnaderna, punkt 29 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om internalisering av miljökostnader för produktion

och transport av varor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10

yrkande 9 i denna del.

Ställningstagande

Miljökostnaderna bör internaliseras i produktion, transport och konsumtion,

annars kan både tillväxt och frihandel utgöra hot mot miljön. Grundregeln

måste vara att uppmuntra frihandel men se till att miljökostnaderna är

internaliserade i priset. EU:s upphandlingsregler bör kompletteras med

krav på att miljökostnaderna vägs in vid upphandling. Miljökostnaderna

bör även vägas in vid andra internationella handelsöverenskommelser. Detta

bör ges regeringen till känna.

20. Gränskorrigerade koldioxidavgifter, punkt 30 (mp)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att undersöka möjligheterna att använda styrmedel

som gränskorrigerade koldioxidavgifter eller koldioxidrelaterade importavgifter.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 3 och 2003/04:MJ401

yrkande 19 i denna del.

Ställningstagande

Sverige bör undersöka möjligheterna att på nationell eller EU-nivå använda

styrmedel som gränskorrigerade koldioxidavgifter eller koldioxidrelaterade

importavgifter, för att ge ekonomiska incitament för industriländer som

ännu inte ratificerat Kyotoprotokollet att göra så. Finns inte sådana

möjligheter nu bör Sverige verka på egen hand och via EU för att dessa

skrivs in i framtida klimatöverenskommelser. Detta bör ges regeringen

till känna.

21. Offentlig upphandling, punkt 31 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om EU:s regler för offentlig upphandling. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkandena 9 i denna del och 11 och

avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 7 och 2003/04:MJ11 yrkande 12.

Ställningstagande

Kristdemokraterna föreslår att regeringen verkar för att EU:s regler blir

tydliga och att de medger höga krav på miljöhänsyn vid all offentlig

upphandling. En upphandlande enhet får ställa krav på att transporten av

de varor som skall levereras utförs med ett visst transportmedel, förutsatt

att detta krav inte leder till diskriminering. Däremot medger inte reglerna

att upphandlaren ställer krav på lägsta energiförbrukning i transportledet.

Färre transporter och kortare färdsträckor är mycket angeläget för att

minska utsläppen av växthusgaser. Därför måste det i direktiven till

upphandlingsreglerna med miljöhänsyn införas en möjlighet att väga in

sträckan som produkten har färdats. Kristdemokraterna föreslår att regeringen

verkar inom EU för en ändring enligt detta förslag. Detta bör ges regeringen

till känna.

22. Offentlig upphandling, punkt 31 (mp)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om offentlig upphandling. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:MJ11 yrkande 12 och avslår motion 2003/04:MJ10 yrkandena

7, 9 i denna del och 11.

Ställningstagande

Nuvarande regelverk medger inte att man ställer krav på att en vara är

miljömärkt eller på produktionsprocessen. Om inte förbättring sker bör

regeringen uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag eller söka

ett klargörande från EG-domstolen genom att driva ett fall med krav

motsvarande EU:s miljömärkning. Detta bör ges regeringen till känna.

23. Forskning och utveckling, punkt 34 (v, mp)

av Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om forskning om förnybara energislag. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ11 yrkande 14 och avslår motionerna

2003/04:K416 yrkande 39 i denna del och 2003/04:MJ10 yrkande 14.

Ställningstagande

Sverige bör verka för att en större del av EU:s forskningsbudget går till

forskning om förnybara energislag som solceller, vind och bioenergi.

Finansieringen kan ske genom att anslagen till nukleär forskning minskas.

Detta bör ges regeringen till känna.

24. EU:s miljöledningssystem, punkt 35 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att EU bör införa ett komplement till EMAS (Eco

Management and Audit Scheme). Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10

yrkande 15 och avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 13.

Ställningstagande

Ett exempel på en mycket viktig frivillig åtgärd är införandet av

miljöledningssystem hos företag och andra organisationer. Många organisationers

miljöledningssystem kontrolleras av externa revisorer enligt en viss

kravspecifikation. Denna kontroll kallas också för certifiering och kan

användas som en konkurrensfördel eller vara ett krav hos vissa upphandlare.

Exempel på miljöledningssystem som kan certifieras är de internationellt

erkända standarderna ISO 14001 och EMAS. En certifiering enligt dessa

standarder är dock relativt kostsam och därför är det mest kapitalstarka

företag som certifierats. Det vore intressant att också få ett mått på

miljöarbetet i mindre företag. I dag arbetar många små och medelstora

företag med miljöledningssystem utan att detta registreras. Den stora

kostnaden för certifiering blir ett hinder för registrering men alltså

inte för ett konsekvent miljöarbete. Kristdemokraterna anser därför att

Sverige bör verka för att EU inför ett komplement till EMAS för mindre

företag. Detta bör ges regeringen till känna.

25. Miljömärkning, punkt 36 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 36 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att inom EU verka för en symbolmärkning för

källsortering och återvinning. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ282.

Ställningstagande

Frågan om källsortering och återvinning är mycket aktuell och viktig.

Trots informationskampanjer och andra åtgärder kan det konstateras att

det i dag är svårt att på ett enkelt sätt sortera avfall i hushållen.

Tillverkarna har i dag ett ansvar för hur varorna kan återvinnas. Detta

fungerar dock inte tillfredsställande. Ett system borde införas där alla

tillverkare märker sina varor med symboler som sedan också återfinns på

återvinningsstationerna. Detta skulle förenkla sorteringen för det enskilda

hushållet. Det skall inte vara svårare att sortera en vara som kommer

från Syd- eller Östeuropa än en från Sverige. För största genomslag med

konsekvenser för tillverkare, återvinningsansvariga och den enskilde

konsumenten krävs att initiativ tas på EU-nivå. Den svenska regeringen

borde kunna driva denna miljöfråga i EU. Detta bör ges regeringen till

känna.

26. Europeiska miljöbyrån, punkt 37 (mp)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att inom EU verka för utökade anslag och

befogenheter till den europeiska miljöbyrån. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:U324 yrkande 10.

Ställningstagande

Miljöpartiet vill att regeringen i ministerrådet driver frågan om ett

ramprogram för integrering av miljöfrågorna i övrig verksamhet. Insatser

som bör ingå i ett sådant program är bl.a. att ge ökade resurser och

befogenheter till den europeiska miljöbyrån EEA, som samlar in och

sammanställer information om miljötillståndet i EU. Detta bör ges regeringen

till känna.

Särskilda yttranden

1. Sverige och miljösamarbetet inom EU (m)

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson

(m) anför:

Riksdagens arbete går i för stor utsträckning ut på att besvara skrivelser

och utspel från regeringen och alltför litet på att fatta beslut på grund

av viktiga, innehållsrika propositioner. Detta är ett exempel i mängden.

Vi förbehåller oss rätten att återkomma löpande med våra ställningstaganden

när konkreta EU-frågor läggs på riksdagens bord. Vi vill dock passa på

att nedan redovisa våra utgångspunkter i EU-arbetet.

Det är viktigt att Sverige prioriterar miljöarbetet inom EU eftersom

EU-samarbetet kan få ett helt annat genomslag på miljöområdet än enskilda

svenska nationella satsningar. Bland annat möjligheten att skapa överstatliga

regler gör att EU kan nå stora framgångar när det gäller att minska

miljöproblemen.

Utvidgningen av EU till fler medlemsländer i vårt eget närområde ökar

möjligheterna att inom ramen för EU-samarbetet komma till rätta med

gränsöverskridande miljöproblem som drabbar oss.

Sverige bör verka för att unionen inte ägnar sig åt onödig detaljreglering

på miljöområdet. EU bör prioritera alla former av gränsöverskridande

miljöproblem. På sikt bör det övervägas om inte den svenska miljöpolitikens

lagstiftningsdelar helt kan överföras till EU. Ett ökat ansvarstagande

från EU:s sida möjliggör också en höjning av ambitionerna på Europanivå.

Vi motsätter oss harmoniserade miljöskatter i EU. Vi vill i stället se en

utveckling av gemensamma, marknadsbaserade verktyg såsom handel med

utsläppsrätter. Det finns mycket goda förutsättningar för att kraftigt

förbättra miljösituationen inom EU genom skapandet av en sådan handel.

Östersjösamarbetet och miljöbiståndet till Baltikum och övriga länder i

Östeuropa måste fortsätta. Sverige bör särskilt prioritera Östersjön och

Östersjöregionen samt Kolahalvön i samarbetet.

Sveriges möjlighet att nå framgångar i det internationella arbetet bygger

på vårt lands trovärdighet och kompetens. Sveriges egna resultat och

prioriteringar på miljöområdet är således viktiga.

2. EU och miljömålen (fp)

Lennart Fremling (fp) och Sverker Thorén (fp) anför:

Vi liberaler har sedan Europasamarbetets början varit starkt övertygade

om vilka unika möjligheter EU har att minska gränsöverskridande miljöproblem.

Miljön är ett tydligt exempel vars frågeställningar i många fall måste

lösas på internationell nivå. Möjligheterna till bindande överstatliga

beslut, och att ställa länder till svars som inte följer och respekterar

gemensamt uppsatta mål, bör inom miljöområdet utnyttjas till fullo av EU.

För att kunna förbättra miljöarbetet är det av central vikt att engagemanget

och delaktigheten från såväl allmänhet som myndigheter, organisationer

och det politiska etablissemanget i stort fördjupas.

Akuta miljöproblem men även ny kunskap på miljöområdet leder dock ofta

till att omprioriteringar måste göras. Därför är det viktigt att ha en

övergripande strategi för miljöarbetet inom EU. Subsidiaritetsprincipen

måste vara en självklar ledstjärna på miljöområdet, och miljöfrågorna

måste lösas på den nivå som är lämpligast. Detta lämnar också utrymme för

EU att koncentrera sig på sådana områden där gemenskapen kan göra en tydlig

skillnad. Detta gäller t.ex. klimatfrågorna, kemikaliepolitiken och arbetet

för att skydda marina miljöer.

Klimatfrågan är en av vår tids viktigaste miljöfrågor och Folkpartiet

anser att detta område skall ges hög prioritet. För att genomföra rationella

åtgärder måste EU ges ökad makt över den nationella klimatpolitiken. En

europeisk koldioxidskatt på miniminivå är ett möjligt verktyg. Trots att

samtliga partier säger sig förespråka en sådan är Sverige i realiteten en

av de medlemsstater som starkt motarbetar en sådan utveckling. Eftersom

enighet krävs finns det risk att det medlemsland som har lägst miljöambition

kan stoppa en rationell klimatpolitik. Risken är stor att problemen ökar

när nya medlemmar med stor kolproduktion får vetorätt.

Arbetet med EU:s nya kemikalielagstiftning (REACH) är av största vikt.

Sverige måste verka för att förslaget inte urholkas i det fortsatta arbetet.

Sverige bör också verka för att det slutgiltiga förslaget blir tydligare

och mer lättillgängligt för användarna. EU:s lagstiftning om bekämpningsmedel

måste i större utsträckning bli en minimilagstiftning.

Folkpartiet har sedan lång tid tillbaka krävt att EU:s gemensamma

jordbrukspolitik reformeras. Det övergripande målet för den gemensamma

jordbrukspolitiken bör vara ett mål för hållbar utveckling. Folkpartiet anser

vidare att den gemensamma jordbrukspolitiken bör kopplas tydligare till

miljö- och landsbygdsåtgärder.

3. Miljösamarbetet inom EU (kd)

Sven Gunnar Persson (kd) anför:

Det internationella perspektivet

Den rika världen är ett hot mot en ekologisk balans genom hög konsumtion

och ineffektivt resursutnyttjande. Fattigdomen i stora delar av världen

förvärrar ytterligare hoten mot ekosystemet, som utsätts för ett mycket

hårt tryck till följd av urbanisering och kortsiktigt utnyttjande av

framför allt träråvaror. Den rika världen har ett ansvar att hantera denna

situation genom en rättvis handelspolitik och ett effektivt bistånd på en

anständig nivå. EU bör inta ledarrollen i arbetet för en global hållbar

utveckling. Miljösamarbetet över nationsgränserna är en av EU:s viktigaste

uppgifter.

En hållbar utveckling förutsätter också marknadsekonomi och demokrati.

Inte någonstans har miljöförstöringen varit så stor som i de länder där

planekonomi tillämpats. De rika länderna måste också se till att fattiga

länder får del av den tekniska utvecklingen så att de kan undvika många

av de felsatsningar som gjorts i den rika världen. EU bör genom handel

och bistånd underlätta omställningen till miljömässigt hållbara tekniker,

i synnerhet energisystem, i tredje världen.

EU:s biståndsverksamhet uppvisar i dag många brister, både vad gäller

inriktning och resultatredovisning. Integreringen av miljöhänsyn har gått

långsamt, vilket innebär att EU på många områden överför ett tänkande som

vi själva gått ifrån på grund av dess negativa inverkan på miljön. Insatser

för att stödja användningen av miljövänlig teknik saknas, liksom systematiska

insatser för att stärka naturresursbasen i utvecklingsländerna.

Ett rikt odlingslandskap

Det är oroande att genmodifiering inte nämns i regeringens skrivelse.

Rätt använd kan genmodifiering komma till god användning inom jordbruks-

och livsmedelssektorn. Kunskapen om hur miljö och hälsa påverkas av

genteknik är dock inte tillräcklig.

Genmodifierade grödor riskerar att slå ut traditionella växtsorter och

störa ekosystemet. Allergiker kan drabbas om en gen från det allergena

ämnet återfinns i en vara som vanligtvis inte framkallar allergiska

reaktioner. De långsiktiga riskerna med utsättning av grödor som är resistenta

mot exempelvis vissa sjukdomar, skadeinsekter eller kemikalier är inte

tillräckligt klarlagda. Med utgångspunkt i förvaltarskapsprincipen och

försiktighetsprincipen bör EU och Sverige vara synnerligen restriktiva

med att tillåta introduktion av genetiskt modifierade livsmedel.

Eftersom de långsiktiga riskerna med GMO ännu är okända anser Kristdemokraterna

att de producenter som använder GMO i sina produkter tydligt måste informera

om detta. Som konsument skall man ha möjlighet att undvika produkter som

innehåller genetiskt modifierade organismer eller produkter i vilka GMO

funnits med under framställningsprocessen.

Forskningen om genmodifierade livsmedel behöver stärkas. Kunskaperna är

ännu otillräckliga beträffande resultaten av gentekniken eller hur

genmodifierade livsmedel påverkar människor, djur och natur.

Risken finns att grödor med gener som gör dem motståndskraftiga mot vissa

bekämpningsmedel kan korsa sig med vilda släktingar och bilda hybrider,

med svåröverblickbara ekologiska följder. Utsättning av sådana organismer

skall för närvarande inte tillåtas i öppen odling utan endast i

tillståndsprövade försöksodlingar. Detta bör vara en gemensam EU-policy.

Växt- och djurförädlingen kan förstärka utarmningen av det genetiska

kapitalet genom att konkurrera ut befintliga sorter och raser. Utarmningen

av gener ger mindre variation att bygga vidare på. En så bred genetisk

bas som möjligt är en form av försäkring inför framtiden.

4. Internationellt miljösamarbete (v)

Sven-Erik Sjöstrand (v) anför:

Det internationella perspektivet

Vänsterpartiet anser att Sverige bör förändra reglerna för exportkrediter

så att offentlig kredit- och garantigivning enbart kan ges till företag

som följer grundläggande regler för arbetsrätt, miljö och mänskliga

rättigheter. Sverige bör enligt vår mening kunna vara ett föregångsland i

denna fråga.

Giftfri miljö

Enligt kommissionens beräkningar kommer industrins kostnader för att bygga

upp ett system inom EU för säkrare kemikalieanvändning och utvärdering

att uppgå till mellan 1,5 och 3,5 miljarder euro. Samtidigt visar beräkningar

att samhället kommer att spara mellan 18-54 miljarder euro på 30 år när

det gäller kostnader för yrkessjukdomar.

Vi anser att försiktighetsprincipen skall vara en hörnsten i kemikaliepolitiken.

För många persistenta och bioackumulerande ämnen finns idag tillräcklig

kunskap för att förbud skall kunna införas med hänvisning till

försiktighetsprincipen. Därför bör så många ämnen som möjligt fasas ut utan att

riskutvärderingar görs. Detta skulle leda till att många av de djurförsök

som skulle genomföras i samband med riskutvärderingar kan undvikas. Om

förbud inte införs för dessa särskilt farliga ämnen anser vi att ett

tidsbegränsat godkännande borde införas.

Vi är oroliga för att vårt nationella förbud mot kemiska produkter

innehållande metylenklorid eller tetrakloretylen, som Sverige haft sedan

början av 1990-talet, kan komma att upphöra.

Kunskapen om kemikalier i allmänhet är i dag bristfällig och erhålls oftast

inte förrän störningar på människans hälsa eller ekosystemen påträffats.

Därför bör en skärpning införas även för de farliga kemikalier som säljs

i små volymer. Det är även viktigt att information om varors kemikalieinnehåll

görs tillgänglig för andra företag och allmänheten.

Vänsterpartiet anser att teststrategier behöver tas fram för att effektivisera

testmetoderna och undvika djurtester.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2003/04:9 EU-prioriteringar för att nå miljömålen.

Följdmotioner

2003/04:MJ10 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att bevarandet av ett rikt odlingslandskap skall vara ett område

där insatser särskilt prioriteras inom EU-arbetet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om EU:s ansvar för upprättandet av ett hållbart trafiksystem utan

fossila bränslen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om arbetet med EU:s kemikaliestrategi.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder inom EU mot oljeutsläpp till havs.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige bör verka för att EU-länderna snarast ratificerar

AFS-konventionen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att EU:s finansieringsdel av miljö- och landsbygdsprogrammet

bör öka.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om EU:s regler för offentlig upphandling vad avser möjligheten att

välja bort produkter som framställts genom användande av genetiskt

modifierade organismer.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att beslut om miniminivåer på miljöavgifter skall kunna fattas

genom majoritetsbeslut.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om internalisering av miljökostnaderna för produktion och transport

av varor, såväl på den inre marknaden som i internationella handelsavtal.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om möjligheten för medlemsländer att ha strängare miljöregler

än vad EU:s lagstiftning kräver.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om krav på miljöhänsyn, inklusive hänsyn till transporter,

vid offentlig upphandling.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att EU genom handel och bistånd bör underlätta omställningen

till miljömässigt hållbara tekniker, i synnerhet energisystem, i tredje

världen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om miljöprövning vid exportkrediter från medlemsländerna.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att EU bör vara pådrivande i fusionsforskningen och medverka

till att ITER konstrueras så snart som möjligt.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att EU bör införa ett komplement till EMAS för mindre

företag.

2003/04:MJ11 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om integration av miljöfrågor i relevanta politikområden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen, inom EU och i andra internationella sammanhang,

skall verka för att kommande internationella överenskommelser om

koldioxidutsläpp baseras på utsläpp per capita.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att undersöka möjligheterna att använda styrmedel som

gränskorrigerade koldioxidavgifter eller koldioxidrelaterade importavgifter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att harmoniserade regler i EU skall vara minimiregler så att

enskilda EU-länder skall kunna införa strängare regler.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om miljögarantin.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige inte skall kringgå EU-förbud mot kemiska produkter

genom att tillåta andra produkter med liknande egenskaper.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige hårt skall driva substitutionsprincipen i EU:s

kemikaliepolitik.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om majoritetsbeslut för skatter på miljöområdet.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en miniminivå för koldioxidskatt inom EU.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införande av minimiskatter på bränsle för flyg och fartyg

i internationell trafik.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om EU:s statsstödsregler.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om offentlig upphandling.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige skall verka för att miljörevision byggs upp

inom EU.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om forskning om förnybara energislag.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om EU:s biståndsverksamhet.

2003/04:MJ12 av Lennart Fremling m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att allmänhetens delaktighet vad gäller miljöarbetet bör fördjupas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att de EU-regler som påverkar miljöområdet i huvudsak skall

vara minimiregler och att enskilda länder därmed skall kunna ha striktare

nationella regler än vad EU föreskriver.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en ökning av koldioxidutsläpp inte skall kunna kompenseras

av växande skog, s.k. gröna sänkor.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige bör driva på för ett bredare synsätt vad avser

transportsektorns miljöeffekter, t.ex. bör flyget inkluderas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om EU:s skogsbruksstrategi.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige måste vara pådrivande för att EU:s nya

kemikalielagstiftning

skall utformas på ett mer transparent sätt.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att i EU ställa högre krav på Ryssland i arbetet med att få

bort undermåliga oljetransporter till havs och att få Östersjön klassat

som särskilt känsligt område.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige kraftfullt skall verka för att beslut om miniminivåer

för miljöskatter fattas med kvalificerad majoritet i stället för med

enhällighet, som gäller i dag.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige skall verka för att utsläppsrätter för klimatpåverkande

gaser ges ut enbart genom auktion för den andra handelsperioden 2008-2012.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att EU:s strukturfonder behöver reformeras.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige bör verka för en ökad harmonisering av

miljöreglerna i EU.

2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inom EU verka för utökade anslag och befogenheter

till den europeiska miljöbyrån.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen skall verka för att beslut inom EU skall

föregås av en grundlig kontroll gentemot en checklista med gällande

miljöprinciper.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen skall verka för att uppnå en bättre

tillämpning av gällande gemenskapslagstiftning på miljöområdet.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

51. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att miljöpröva EU:s ekonomi.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att EU intar ledarrollen i arbetet för en global hållbar

utveckling.

2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärder för en bättre och effektivare miljöpolitik samt

livsmedelssäkerhet.

2003/04:T468 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen bör verka för att svavelfri diesel snarast blir

standard inom EU.

2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att arbeta för att även EU:s regler för miljöklassning

av bilar inkluderar utsläpp av fossil koldioxid.

2003/04:MJ234 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen

bör verka för att Sverige skall fortsätta att vara drivande i utvecklingen

av avgas- och bullerkrav för arbetsmaskiner inom konstellationen EU och

USA.

2003/04:MJ236 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen

bör verka för att substitutionsprincipen skrivs in i REACH (Registration,

Evaluation, Authorisation and Restrictions of Chemicals).

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen

bör verka för att de ämnen som i dag är klassade som särskilt farliga

skall förbjudas utan föregående utvärderingsprocess enligt REACH.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att om

särskilt farliga ämnen under punkt 3 inte förbjuds bör regeringen verka för

att införa tidsbegränsat godkännande av särskilt farliga ämnen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen

bör verka för att riskutvärderingar och information om varors kemikalieinnehåll

görs tillgängliga för andra företag och allmänheten.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen

bör verka för att kunskapskraven för ämnen som tillverkas och säljs skärps

ytterligare.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen

bör verka för att sanktionssystem för tillämpningen av REACH upprättas.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen

bör verka för att bilagorna grundas på utvärderingar av kunskapsläget

internationellt kring testmetoder och att teststrategier införs för att

effektivisera testmetoderna och undvika djurtest.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen

bör verka för att det svenska förbudet mot kemiska produkter som helt

eller delvis består av metylenklorid eller tetrakloretylen skall skyddas.

2003/04:MJ282 av Dan Kihlström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inom EU verka för en symbolmärkning för källsortering och återvinning.

2003/04:MJ284 av Rosita Runegrund (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av internationellt miljösamarbete.

2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige skall verka för att inrätta en Östersjöregering med

kraftfull beslutskompetens.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att värnandet av miljön i och kring Östersjön är en gemensam

europeisk angelägenhet.

2003/04:MJ365 av Åsa Domeij m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att harmoniserade regler i EU skall vara minimiregler

så att enskilda EU-länder skall kunna ha strängare regler.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att enskilda länder som förbjudit kemiska produkter

inte tvingas återinföra dessa.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att Sverige hårt skall driva substitutionsprincipen i

EU:s kemikaliepolitik.

2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om arbetet med EU:s gemensamma kemikaliestadga.

2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Sveriges agerande i EU.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Sveriges internationella agerande.

2003/04:MJ411 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om fem prioriteringar för ett europeiskt samarbete för

ekologiskt hållbar utveckling.

2003/04:MJ459 av Michael Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om utsläpp från den kärntekniska anläggningen i Sellafield.

2003/04:MJ460 av Michael Hagberg och Sonja Fransson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om behovet av att se över EU:s avfallsdefinition.

2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av internationell miljösamverkan.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ändringar i förslaget till ny kemikaliepolitik inom EU.

2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en gemensam europeisk miljöpolitik (CEP).