Bet. 2003/04:NU1

Näringsutskottets betänkande

2003/04:NU1

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna

anslagen för budgetåret 2004 inom utgiftsområde 24

Näringsliv (totalt ca 3,5 miljarder kronor). Likaså

tillstyrks övriga här aktuella förslag till

riksdagsbeslut som regeringen framlägger under detta

utgiftsområde.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen skall

avslå motionsyrkanden om näringspolitikens

inriktning. Utskottet redogör för sin syn på

näringspolitikens inriktning, vilken överensstämmer

med den som redovisas i budgetpropositionen och med

vad som har överenskommits i överläggningar mellan

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I en

reservation (m, fp, kd, c) presenteras dessa

partiers gemensamma uppfattning i frågan.

Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad

regeringen föreslagit avstyrks av utskottet.

Företrädarna i utskottet för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De

erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag

som framlagts av respektive parti.

Regeringens skrivelse (2003/04:8) med redogörelse

för regelförenklingsarbetet behandlas också i

betänkandet. Utskottet, som avstyrker ett stort

antal motioner i ämnet, anser att regelförenkling är

av största vikt för att Sverige skall kunna

utvecklas som företagarnation och att regeringen

bedriver ett ambitiöst arbete i denna fråga.

Intrycket är också att de mål och ambitioner som kom

till uttryck i riksdagens tillkännagivande hösten

2002 om intensifiering av regelförenklingsarbetet

skall kunna uppnås. I en reservation (m, fp, kd, c)

efterlyses åtgärder av regeringen i syfte att

intensifiera regelförenklingsarbetet. Reservanterna

finner det anmärkningsvärt att arbetet inte

genomförts med större kraft mot bakgrund av

riksdagens uttalande hösten 2002.

Utskottet avstyrker slutligen två motioner med

yrkanden rörande kravet på Patent- och

registreringsverket att kungöra i Post- och Inrikes

Tidningar vad som införs i aktiebolagsregistret och

den därtill kopplade frågan om finansieringen av

Svenska Akademiens ordbok. Utskottet erinrar om att

riksdagen vid två tidigare tillfällen har gjort

tillkännagivanden om en förändring av kravet på

denna publicering, som enligt utskottets uppfattning

är ineffektivt och kostnadskrävande. I slutändan är

det företagen som får bära kostnaderna, framhålls

det. Vägledande för utskottets ställningstaganden

att publiceringskravet bör förändras har varit

omsorgen om framför allt småföretagen och att dessa

inte skall belastas av kostnader i större

utsträckning än vad som är nödvändigt. Utskottet

finner inte anledning att ändra sitt

ställningstagande i detta avseende. Företrädare för

Justitiedepartementet har informerat utskottet om

beredningsläget i frågan och presenterat en

tankeskiss för en möjlig lösning. Utskottet tar inte

ställning i sak till denna lösning men konstaterar

att det nu pågår en aktiv beredning i

Regeringskansliet med inriktning att en proposition

skall kunna lämnas till riksdagen hösten 2004.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Näringspolitikens inriktning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf326

yrkande 2, 2003/04:N211 yrkande 1, 2003/04:N291

yrkandena 3 och 6, 2003/04:N329 yrkande 1,

2003/04:N346 yrkande 1, 2003/04:N388,

2003/04:N412 yrkandena 1-3 och 29 och

2003/04:A305 yrkande 5.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Regelförenkling

Riksdagen lägger regeringens skrivelse

2003/04:8 till handlingarna och avslår motionerna

2003/04:K416 yrkande 32, 2003/04:Kr254 yrkande 4,

2003/04:N4 yrkandena 1-7, 2003/04:N209,

2003/04:N227 yrkandena 1-3, 2003/04:N228

yrkandena 1 och 2, 2003/04:N240 yrkandena 1 och

2, 2003/04:N248 yrkandena 1 och 4-7, 2003/04:N291

yrkande 1, 2003/04: N329 yrkandena 17, 18 och 20,

2003/04:N336 yrkande 1, 2003/04:N346 yrkande 2,

2003/04:N347 yrkande 7, 2003/04:N348 yrkande 1,

2003/04: N411 yrkande 1, 2003/04:N412 yrkande 9

och 2003/04:A305 yrkande 7.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Fonden för svensk-norskt

industriellt samarbete

Riksdagen återkallar bemyndigandet för

regeringen att ställa ut en kreditgaranti om

högst 20 000 000 kr till Stiftelsen Fonden för

svensk-norskt industriellt samarbete. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:1

utgiftsområde 24 punkt 1.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv

a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2004 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå

ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare

gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 539

000 000 kr under år 2005 och 573 000 000 kr efter

år 2005. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:1 utgiftsområde 24 punkt 2.

b) Riksdagen bemyndigar regeringen att i samråd

med Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening

genomföra sådana förändringar i avtalet den

1 juli 1992 om Sveriges exportråd mellan staten

och Sveriges Allmänna Exportförening som inte

gäller användningen av de statliga medlen eller

den huvudsakliga inriktningen av verksamheten.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1

utgiftsområde 24 punkt 3.

c) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2004 ställa ut exportkreditgarantier intill ett

belopp av högst 200 000 000 000 kr inklusive

tidigare utfärdade garantier. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1 utgiftsområde 24

punkt 4.

d) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2004 ställa ut investeringsgarantier intill ett

belopp av högst 10 000 000 000 kr inklusive

tidigare utfärdade garantier. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1 utgiftsområde 24

punkt 5.

e) Riksdagen bemyndigar regeringen att för år

2004 besluta att Exportkreditnämnden får

obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för

skadeutbetalning. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 24 punkt 6.

f) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2004 för ramanslaget 26:2 Verket för

innovationssystem: Forskning och utveckling

besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda

åtaganden, medför utgifter på högst 950 000 000

kr under år 2005 och 950 000 000 kr under åren

2006-2009. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:1 utgiftsområde 24 punkt 7.

g) Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen

under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

regeringens förslag i bilaga 2. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1 utgiftsområde 24

punkt 8.

h) Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi240

yrkande 25 i denna del, 2003/04:L353 yrkande 6,

2003/04:MJ473 yrkande 7, 2003/04:N205,

2003/04:N211 yrkande 2, 2003/04:N212,

2003/04:N230, 2003/04:N347 yrkande 2,

2003/04:N369, 2003/04:N381, 2003/04:N389

yrkandena 8-15, 2003/04:N411 yrkandena 3-8 och

2003/04:N412 yrkande 30.

5. Patent- och registreringsverkets

publiceringskrav

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N232 och

2003/04:N354 yrkandena 1-3.

Stockholm den 2 december 2003

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie

Granlund (s), Per Bill (m)*, Ingegerd Saarinen (mp),

Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp)*, Sylvia

Lindgren (s), Ann-Marie Fagerström (s), Lennart

Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren

(m)*, Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström

(fp)*, Åsa Torstensson (c)*, Anne Ludvigsson (s),

Anne-Marie Pålsson (m)*, Lars Johansson (s) och Lars

Lindén (kd)*.

* Har avstått från att delta i beslutet under

punkt 4.

2003/04

NU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2003/04:1 (budgetpropositionen)

såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,

dels skrivelse 2003/04:8 med redogörelse för

regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på

små företag,

dels 1 motion som väckts med anledning av

skrivelsen,

dels 30 motioner från allmänna motionstiden.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför

utskottet lämnats av företrädare för

Justitiedepartementet, Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS), Verket för

näringslivsutveckling (Nutek), Forum för

småföretagsforskning och Svenska Riksförbundet

Nationellt Resurscentrum för kvinnor. På utskottets

uppdrag har riksdagens utredningstjänst gjort en

förstudie om statliga stöd till forskning och

utveckling i företag, vilken redovisats för

utskottet.

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen har den 19 november 2003 fattat beslut om

ramarna för de olika utgiftsområdena för år 2004 och

beslut om en preliminär fördelning av utgifter på

utgiftsområden för åren 2005 och 2006 och därvid

ställt sig bakom de ramar för utgiftsområde 24

Näringsliv som angivits i budgetpropositionen (prop.

2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1). I reservationer (m;

fp; kd; c) förordades avvikelser från dessa ramar.

Av följande tabell framgår regeringens och de olika

partiernas förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för

år 2004 är ca 3,5 miljarder kronor.

Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv

----------------------------------------------------

År Ram Avvikelser från ramen

(miljoner kronor)

--------------------------------------------------

m fp kd c

--------------------------------------------------

2004 3 491 - 98 - 107 - 55 - 130

--------------------------------------------------

2005 3 627 - 120 - 107 - 41 -140

--------------------------------------------------

2006 3 656 - 120 - 107 - 21 -147

--------------------------------------------------

Efter ett inledande avsnitt om näringspolitikens

inriktning och ett avsnitt om regelförenkling

redovisas i det följande regeringens förslag

avseende de olika verksamheter som ingår i

utgiftsområde 24 och motsvarande förslag i aktuella

motioner. De förslag som framlagts i motionerna (m;

fp; kd; c) har dock som utgångspunkt en annan ram

för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit

och vad riksdagen har ställt sig bakom. Beslut om

anslag inom ett utgiftsområde skall, enligt

budgetprocessens regler, fattas genom ett beslut. De

olika anslagen skall alltså fastställas i ett och

samma beslut.

Näringspolitikens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

näringspolitikens inriktning. Utskottet

redogör för sin syn på näringspolitikens

inriktning, vilken ligger i linje med den som

redovisas i budgetpropositionen och med vad

som har överenskommits i överläggningar

mellan regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet. Jämför reservation 1 (m, fp,

kd, c).

Propositionen

Politikområdet Näringspolitik omfattar följande sex

verksamhetsområden: kapitalförsörjning;

entreprenörskap, information, rådgivning och

kompetensutveckling; enkla och ändamålsenliga regler

samt tillstånd och tillsyn; väl fungerande

marknader; forskning och utveckling; omvärldsanalys,

utvärdering och statistik.

Målet för politikområdet Näringspolitik är att

främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad

sysselsättning genom fler och växande företag. En

ökad ekonomisk aktivitet genom nya företag och fler

företag som växer är grundläggande för att främja

tillväxten både i Sverige och i Europa. Tillväxten

är i sig en förutsättning för att värna om och

utveckla arbetstillfällen och välfärd. I

budgetpropositionen för år 2003 redovisade

regeringen en ambition att antalet nystartade

företag, liksom antalet personer som är företagare,

skall öka. Näringspolitiken är inriktad på att uppnå

dessa mål. Den sviktande konjunkturen motiverar en

skarpare planering för att uppnå målen.

Antalet företag har ökat under perioden 1997-2001,

påpekas det i propositionen. Som en följd av den

internationella konjunkturen minskade dock antalet

företag mellan åren 2001 och 2002. Cirka 541 000

företag (exklusive företag inom jordbruk, skog och

fiske samt finansiell verksamhet) bedrev

näringsverksamhet under år 2002. Jämfört med år 1997

har antalet företag ökat med 15 %. Av de 547 000

företag som bedrev näringsverksamhet år 2001 var

425 000 (78 %) verksamma inom tjänstesektorn.

Antalet företag inom tjänsteproducerande branscher

har under perioden 1997-2001 procentuellt sett ökat

mer än antalet inom varuproducerande branscher.

Cirka 97 % av alla företag har färre än

20 anställda, varav majoriteten är s.k. soloföretag,

dvs. företagaren har inga anställda. Stora företag

med fler än 250 anställda utgör endast 0,2 % av alla

företag men är viktiga från sysselsättningssynpunkt,

eftersom de står för 40 % av antalet anställda. I

genomsnitt uppgick antalet anställda per företag

till 4,2 personer under år 2001. Under perioden

1997-2001 ökade antalet anställda i företag från

drygt 2 miljoner till knappt 2,3 miljoner personer.

Antalet nystartade företag ökade år 2002 till 37

400 företag. Sedan år 1994 har antalet nystartade

företag legat stabilt på en nivå runt 36 000

företag. Under slutet av 1980-talet och början av

1990-talet var antalet nystartade företag i

genomsnitt 23 000 företag per år. Av de nystartade

företagen år 2002 var 84 % tjänsteproducerande

företag och 16 % varuproducerande företag. Cirka

20 % av de personer som startade nya företag år 2002

hade utländsk bakgrund. Av de nya företagen inom

tjänstesektorn hade 21 % av grundarna utländsk

bakgrund, medan motsvarande andel inom

industrisektorn var 16 %. Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS) har i en rapport

visat att drygt hälften av de företag som startade

sin verksamhet under år 1998 fortfarande var

verksamma tre år efter start. Antalet

företagskonkurser ökade år 2002 för tredje året i

rad. Jämfört med år 2001 ökade antalet med 7 %.

Drygt 7 900 företagskonkurser beslöts av tingsrätten

under år 2002. Det är aktiebolagen som står för det

ökande antalet konkurser. Företagsformerna enskild

firma och handelsbolag visar på en konstant nedgång

i antalet konkurser sedan år 1992. Antalet anställda

personer som berördes av konkurs år 2002 uppgick

till knappt 27 000 personer, vilket var en ökning

med 12 % jämfört med år 2001. 353 400 företagare

(exklusive jordbruk, skog och fiske) var verksamma

under år 2002. Efter toppnoteringen år 2000 med 359

800 företagare syns alltså en liten tillbakagång av

antalet företagare under de senaste åren.

Fördelningen mellan manliga och kvinnliga företagare

har under perioden 1990-2002 varit relativt konstant

med i genomsnitt 74 % män och 26 % kvinnor. Antalet

kvinnor som startar nya företag ökar dock och uppgår

nu till ca 30 % av antalet nyföretagare. Antalet

utlandsfödda företagare (inkl. medhjälpande

familjemedlemmar) uppgick år 2002 till 41 700

personer, vilket utgör 11,6 % av det totala antalet

företagare, en andel som har minskat under senare

år. Andelen företagare per sysselsatt för

utlandsfödda är högre än för befolkningen totalt.

Under rubriken Politikens inriktning sägs att ökat

företagande är av stor betydelse för den svenska

tillväxten och sysselsättningen. Regeringen arbetar

med att utveckla gynnsamma förutsättningar för

företagandet, både för att öka nyföretagandet och

för att få redan etablerade företag att växa.

Särskilt prioriterade områden inom näringspolitiken

är insatser för att tillförsäkra utbud av kapital

(särskilt i tidiga utvecklingsfaser), åtgärder som

gynnar ökat entreprenörskap, tydligare och

tillgängligare information och rådgivning samt

enklare regler för företagare, enklare

administrativa rutiner vid företagsstart, gynnsamma

konkurrensvillkor samt insatser inom bl.a. design

och miljödriven näringslivsutveckling för ökad

konkurrenskraft. Den svenska näringspolitikens

inriktning ligger även väl i linje med EU:s

sysselsättningsstrategi och dess mål och riktlinjer.

Hur Sverige genomför sysselsättningsstrategin

redovisas årligen i den nationella handlingsplanen

för sysselsättning.

Regeringen har initierat ett arbete med att ta

fram en innovationsstrategi för hållbar tillväxt och

förnyelse, sägs det i propositionen. I det

grundläggande arbetet har företrädare för

näringsliv, arbetsmarknadens parter och universitet

och högskolor deltagit. Målet för

innovationsstrategin är att förstärka Sveriges

förmåga att skapa kunskap och omsätta den till en

hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen. För detta

krävs en sammanhållen politik inriktad på att

underlätta förnyelse. Detta mål ligger helt i linje

med de ambitioner regeringen uttalade i

vårpropositionen om att samverkan mellan näringsliv,

högskola och samhälle skall utvecklas på nationell

och regional nivå, att entreprenörskap skall

underlättas, att företagandets villkor skall

förbättras, att flödet av kunskap mellan forskning,

utbildning och näringsliv skall underlättas och att

Sveriges styrkor inom forskning och profilområden

skall bibehållas och utvecklas. Målet för den

regionala utvecklingspolitiken skall uppnås genom

åtgärder inom bl.a. näringspolitiken.

Under rubriken Miljödriven näringslivsutveckling

och miljöteknikexport erinras om att regeringen,

tillsammans med samarbetspartierna, i det s.k. 121-

punktsprogrammet har tagit initiativ till en

satsning på miljödriven näringslivsutveckling och

miljöteknikexport. Satsningen skall ses i ett längre

tidsperspektiv men i första hand genomföras under en

period om fem år. Regeringen ser det som angeläget

att skapa starkare länkar mellan offentlig och

privat sektor vad avser forskning, teknikutveckling,

kommersialisering och internationalisering av den

svenska miljötekniken. Kopplingen mellan idéer,

produkter och tjänster samt försäljning skall

stärkas. Satsningar skall inriktas på områden där

Sverige och svenska företag har särskild kompetens

och genomföras i samverkan med relevanta statliga,

regionala och lokala aktörer samt företag.

Insatserna skall genomföras i samverkan med andra

initiativ, främst inom utbildningspolitiken,

miljöpolitiken, biståndspolitiken och den regionala

utvecklingspolitiken. Nätverkssamarbete och

klusterutveckling skall prioriteras. Strategiska

exportmarknader, geografiskt eller på annat sätt

avgränsade, skall prioriteras.

Miljötekniksektorn är ett av framtidens

tillväxtområden med en snabbt växande världsmarknad.

Hög miljöprestanda blir ett allt viktigare

konkurrensmedel. Ökad miljömedvetenhet och intresse

för ekologisk hållbarhet hos allt större kundgrupper

och alltfler marknader skapar efterfrågan och därmed

globalt stor tillväxtpotential. Sverige har en

betydande roll och god image som pådrivare av

förbättringar på miljöområdet internationellt.

Svenska företag och svensk forskning ligger långt

framme på många områden. Miljömedvetenheten och de

höga miljökraven i Sverige har inneburit att

industrin anpassat sin produktion och infört

miljövänligare produktionsprocesser. Sverige är

världsledande när det gäller att ta fram patent inom

miljöteknik, patent som för närvarande dessvärre

ofta vidareutvecklas och kommersialiseras i

utlandet. Sverige behöver därför bli bättre på att

utveckla och kommersialisera produkter och tjänster

inom miljöteknik. Sveriges styrka ligger i en

helhetssyn som fokuserar på det ekologiskt hållbara

samhället. Sverige har hela systemlösningar att

presentera avseende hållbara kretslopp inom flera

områden, såsom vatten, avfall och biobränslen, medan

det inom andra områden krävs ytterligare

utvecklingsarbete. För att bibehålla denna

framskjutna position krävs ett ständigt

utvecklingsarbete men även samordning, framtagande

och presentation av nya systemlösningar. Inventering

av resurser och tillgångar inom landet skall matchas

mot exportkrav vilka behöver identifieras genom

omvärldsanalyser. I många delar av världen behövs

stora investeringar för att komma till rätta med de

snabbt ökande miljöproblemen. Här har den svenska

resursbasen synnerligen goda förutsättningar att

erbjuda ekonomiskt och ekologiskt hållbara

lösningar. Samtidigt är den svenska exportvolymen

för närvarande begränsad.

När det gäller politikområdet Utrikeshandel,

export- och investeringsfrämjande sägs att målet är

en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik

i EU, ett förstärkt multilateralt handelssystem inom

Världshandelsorganisationen (WTO) samt ökad svensk

export och ökade utländska direktinvesteringar i

Sverige. Under rubriken Politikens inriktning sägs

att Sverige är en del i den internationella ekonomin

och är för sitt välstånd och sin framtida utveckling

beroende av den globala ekonomiska utvecklingen och

ett omfattande ekonomiskt utbyte med omvärlden.

Detta illustreras av att Sveriges export år 2002

motsvarade omkring 60 % av den totala

varuproduktionen. Regeringens arbete med att

åstadkomma tillväxt och sysselsättning hänger nära

samman med utvecklingen på det internationella

planet. Genom ett aktivt och kraftfullt agerande för

frihandel, för förutsägbara och konkurrensneutrala

spelregler och för en väl fungerande inre marknad

och genom handels- och investeringsfrämjandet bidrar

verksamheten inom politikområdet till att öka den

långsiktiga tillväxttakten i svensk ekonomi, liksom

till att uppnå regeringens sysselsättningsmål.

Sveriges arbete för en friare världshandel förenas

inom den samlade utrikespolitiken med en strävan

efter en ekonomiskt, ekologiskt, jämställd och

socialt hållbar utveckling samt ett förstärkt

handelsrelaterat tekniskt bistånd. Det är av stor

vikt att utvecklingsländerna integreras i

världshandelssystemet och bistås i att utnyttja dess

fördelar. Det är också viktigt att främja företagens

etiska, sociala och miljömässiga ansvar samt att

bekämpa korruption. Sverige är en betydande

handelsnation, även i ett globalt perspektiv, och

har en ledande position inom många branscher, såväl

nya som etablerade. Väl fungerande marknader och ett

väl fungerande regelverk för världshandeln är av

avgörande betydelse för Sveriges ekonomi. Inte minst

viktigt för Sverige är att EU:s inre marknad och det

multilaterala handelsregelverket i WTO fungerar väl,

att Sverige är attraktivt för utländska

investeringar och att den globala ekonomiska

utvecklingen, liksom utvecklingen i närområdet, är

gynnsam.

Beträffande politikområdet Konsumentpolitik sägs

att de nuvarande målen för konsumentpolitiken

fastställdes av riksdagen i november 2001 i enlighet

med propositionen om en handlingsplan för

konsumentpolitiken 2001-2005 (prop. 2000/01:135,

bet. 2001/02:LU2). De övergripande målen för

konsumentpolitiken är följande:

- Konsumenternas ställning och inflytande på

marknaden skall stärkas - inflytandemålet.

- Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja

sina ekonomiska och andra resurser effektivt -

hushållningsmålet.

- Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas

- säkerhetsmålet.

- Sådana konsumtions- och produktionsmönster skall

utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och

bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling -

miljömålet.

- Konsumenterna skall ha tillgång till god

vägledning, information och utbildning -

kunskapsmålet.

Målen skall vara styrande för såväl det nationella

konsumentpolitiska arbetet som Sveriges arbete i EU

och andra internationella forum. En ökad välfärd och

en bättre fördelning av resurser är grunden för

regeringens politik. Konsumentpolitiken är ett

viktigt verktyg för att uppnå dessa mål.

Konsumentens val sker inte endast utifrån egen

behovstillfredsställelse, utan också utifrån

miljömässiga och andra etiska hänsyn. Konsumenten

måste ha förutsättningar att göra aktiva val på

marknaden och känna att det är meningsfullt att

välja. God information och ett effektivt skydd är

därvid viktiga medel. Att stödja konsumenterna med

kunskap och information är därför en övergripande

konsumentpolitisk prioritering. Konsumentpolitiken,

vars övergripande inriktning är att konsumenterna

skall vara starka och välinformerade, är en viktig

förutsättning för en fungerande marknadsekonomi.

Konsumentpolitiken är en del av välfärdspolitiken

och skall stödja enskilda människor i deras egenskap

av konsumenter för att ge dem ett större inflytande

och för att få dem att känna sig trygga på

marknaden. Välinformerade konsumenter kan också

bidra till en förbättrad miljö och hållbar

utveckling genom eget agerande vid inköp och

användning av produkter och tjänster. Den svenska

konsumentpolitiken är en del av den europeiska

konsumentpolitiken. Med en ökande gränsöverskridande

handel, bl.a. genom de nya möjligheter som

näthandeln erbjuder, och med en ökad rörlighet

mellan länderna blir betydelsen av en hög skyddsnivå

även på EU-nivå allt viktigare. Konsumentfrågorna är

därför prioriterade i Sveriges EU-arbete.

I den tidigare nämnda propositionen om en

handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005

angavs följande åtta delmål som gäller för perioden

2001-2005 och som tydliggör regeringens

prioriteringar inom ramen för de nämnda fem

övergripande målen för konsumentpolitiken: 1.

Vägledning, information och utbildning; 2.

Inflytande; 3. Finansiella marknader; 4.

Produktsäkerhet och marknadskontroll; 5.

Konsumentforskning; 6. Prisinformation; 7. Nyligen

konkurrensutsatta marknader; 8. Miljö.

Motionerna

I motion 2003/04:N248 (m), med rubriken Ett

företagsklimat i världsklass, redovisas Moderata

samlingspartiets syn i frågan om näringspolitikens

inriktning, dock utan något förslag till

riksdagsbeslut. Partiets politik syftar till att

skapa ett bättre, rikare och tryggare Sverige, där

välfärden förbättras för alla. För detta måste den

ekonomiska tillväxten öka. En politik för

företagande krävs för att stimulera tillväxt, men en

politik för företagande är också en politik för

frihet, säger motionärerna. De påpekar att det inte

finns någon enskild åtgärd som kan ge Sverige ett

företagsklimat i världsklass, utan det krävs ett

antal åtgärder på många områden. En grundbult i den

föreslagna politiken är att ta bort hinder för

företagande. Framgångsrikt företagande handlar om

att hitta nya sätt att kombinera insatsvaror, arbete

och kunnande till varor och tjänster - att höja

produktiviteten - anför motionärerna. De påpekar att

produktiviteten i näringslivet kan öka, antingen

inom existerande företag eller genom att nya företag

tillkommer och gamla försvinner. Därför är det

viktigt att villkoren är goda både för etablerade

företag och för nyföretagande. I Sverige finns

brister på båda områdena, anser motionärerna och

hänvisar till att ägande och huvudkontor ofta

flyttar utomlands samt att nyföretagandet är svagt

och att små företag växer dåligt. I den största

internationella analys av företagsklimat som

genomförts (Global Entrepreneurship Monitor 2002)

får Sverige en bottenplacering, 31:a plats bland de

37 länder som ingår i studien, uppger motionärerna.

För de stora svenska företagen blir Sverige allt

mindre betydelsefullt, säger motionärerna vidare.

Samtidigt behöver Sverige de stora företagen, inte

bara för att de genom investeringar skapar arbete

och tillväxt, utan också för att de skapar

möjligheter för nya företag att etableras och växa

till. Att företag köper upp andra företag och

investerar över nationsgränser är en naturlig följd

av internationaliseringen och av den europeiska

integrationen, menar motionärerna. De anser att

problemet för svenskt vidkommande är att

utflyttningen av ägande, huvudkontor och

investeringar är större än motsvarande flöden åt

andra hållet. Bakgrunden till att ägandet av svenskt

näringsliv i allt större utsträckning ligger

utomlands är dels den svaga kapitalbildningen i

Sverige, dels att det svenska skattesystemet

missgynnar svenska ägare i förhållande till

utländska ägare, anför motionärerna. De uppger att

om de investeringar som består i att företag köper

andra företag räknas bort så investerar svenska

företag mer utomlands än vad utländska företag

investerar i Sverige. För att ägandet av stora

företag, liksom deras huvudkontor, skall finnas i

Sverige och för att svenska och utländska företag

skall välja att investera i Sverige måste villkoren

vara minst lika goda som i andra länder, anför

motionärerna. De anser dock att situationen för små

företag är ännu allvarligare än för de stora

företagen. Sverige har färre små och medelstora

företag i förhållande till sin befolkning än något

annat jämförbart land, konstaterar motionärerna. De

hävdar att det har skett en kraftig nedgång av

nyföretagandet under de senaste åren och hänvisar

till registreringsstatistik från Patent- och

registreringsverket (PRV), enligt vilken det totala

nyföretagandet fallit med en fjärdedel sedan år

1993. Siffrorna för de åtta första månaderna år 2003

pekar på en fortsatt fallande trend.

Två tillkännagivanden begärs i motion 2003/04:N291

(m), nämligen om orsakerna till utflyttningen av

företag och ägande från Sverige och om åtgärder för

ett stärkt företagar- och företagsklimat. Efter

utfallet i folkomröstningen om euron behövs, enligt

motionären, ett stärkt företags- och

företagarklimat, i form av sänkta skatter på arbete,

kunskap, företagande och företagsägande, förenkling

av företagandets regelbörda, ökade satsningar på

vägar och en bättre fungerande skola. En indikation

på bristerna i klimatet för företagande, kunskap och

jobb är, anför motionären, att ca 50 stora svenska

företag förlagts utomlands de senaste åren -

antingen genom flytt av huvudkontor eller genom

utländskt ägande. Cirka 60 000 jobb beräknas ha gått

förlorade under 1990-talet som effekt av att svenska

företag lämnade landet. Andelen utlandsägda företag

som är verksamma i Sverige föll från 43 % år 1993

till 5 % år 2002, säger motionären. Han anser att

debatten om företagsflytt ofta har fokuserats på

enskilda företags agerande men att det centrala är

det politiska ansvaret för det svenska

näringsklimatet.

I motion 2003/04:N388 (m) föreslås ett

tillkännagivande om åtgärder för att stärka

konkurrenskraften. I årets regeringsdeklaration har

stärkt konkurrenskraft satts främst på regeringens

prioriteringslista, vilket är utmärkt, säger

motionären och anser att en tillväxtvänlig politik

måste grundas på att viljan att satsa och arbeta

uppmuntras. Att konkurrenskraften försvagats och

klimatet för nya idéer och entreprenörskap

försämrats framkommer genom PRV:s statistik som

visar färre ansökningar om patent, färre

nyregistreringar av företag och fler avregistrerade

företag, anför motionären. Hon anser att kompetens,

kunskap och idékraft är grunden för stärkt

konkurrenskraft och att denna visas av att företag

vill förlägga sin verksamhet i Sverige i stället för

i andra länder. Politiska beslut kan bidra till

stärkt konkurrenskraft genom privatisering av

tjänster som produceras i offentlig regi, menar

motionären.

Ett tillkännagivande om behovet av fler och

växande företag föreslås i motion 2003/04:A305 (m).

För att skapa förutsättningar för fler och växande

företag krävs en förändrad politik, anför

motionärerna. De menar att det krävs en mängd

förändringar. Regering och riksdag måste göra det

lättare att starta och driva företag genom olika

åtgärder, t.ex. införande av en ny och förenklad

företagsform, borttagande av byråkrati och

regelkrångel i samband med startande och drivande av

företag, avveckling av etableringshinder, skapande

av en ökad rättssäkerhet, införande av en

företagsvänligare miljöbalk och bättre

konkurrensvillkor samt slopande av överbeskattningen

av företagande och investeringar, anför

motionärerna.

I motion 2003/04:Sf326 (fp) begärs ett

tillkännagivande om åtgärder för nya jobb genom

förbättringar för företagande. Genom en ny syn på

företagare och enklare regler för företagande,

sänkningar av arbetsgivaravgifter och av

tillväxtfientliga skatter kan många nya arbeten

uppstå, anför motionärerna. De erinrar om

tjänstesektorns betydelse för nyföretagande och nya

arbetstillfällen. Det finns en stor efterfrågan på

hushållsnära tjänster, men det höga skatteuttaget

hindrar efterfrågan och utbud från att mötas på en

vit marknad, säger motionärerna. De anser att

regelverk och administration kring företag är

krångliga och dåligt anpassade till små företag och

att enkla startpaket bör finnas tillgängliga för

personer som avser att starta företag.

Folkpartiets syn på hur företagsklimatet bör

utformas redovisas också i motion 2003/04:N411 (fp)

- dock utan särskilt förslag till riksdagsbeslut.

Det är företagandet som bär upp välfärden, sägs det

i motionen. Sverige behöver en ny politik som tar

till vara den stora potentialen för företagande och

tillväxt, anför motionärerna. För att uppnå detta

behövs bl.a. sänkta skatter för företag och

företagare, mindre krångel och enklare regler för

företagande och åtgärder för att stärka

konkurrensen. Andelen företagare i Sverige är

fortfarande låg i jämförelse med många andra länder

och antalet företagare har minskat, långsamt men

stadigt, sedan flera år tillbaka, säger

motionärerna. De anser att minskningen dock inte

beror på att det saknas företagsidéer i Sverige och

hänvisar till att svenskarna enligt Europeiska

patentkontoret är bland de mest innovativa i Europa,

räknat efter antalet ansökningar om nya patent i

relation till befolkningsstorleken. Idéer och

patentansökningar leder normalt till att företag

startas, men i Sverige sker detta i mindre

utsträckning än i andra länder, påpekar

motionärerna. Svenska idéer som får patent ger

upphov till arbetstillfällen i andra länder i

stället för i Sverige, sägs det - en utveckling som

måste hejdas. Motionärerna anser att det behövs fler

små och medelstora företag i Sverige, med hänvisning

till att småföretag sägs vara mindre benägna att

säga upp anställda vid en konjunkturnedgång.

I motion 2003/04:N412 (kd) föreslås

tillkännagivanden i fyra avseenden, nämligen om

grundläggande principer för ett gott

näringslivsklimat, om statens roll i

näringspolitiken, om etikens betydelse för en

fungerande marknad samt om näringspolitikens mål.

Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på

grundtanken att arbete och välfärd åt alla bara kan

uppnås genom att ansvarstagande individer, familjer

och företag tillåts att utvecklas och växa med

stabila regler. Det privata näringslivet utgör

grunden för Sveriges välfärd, säger motionärerna. De

menar att en regering som vill åstadkomma ekonomisk

utveckling, förstärkt välfärd och arbetstillfällen

måste bedriva en näringspolitik som stimulerar

enskilda initiativ och företagande, varvid

politikens roll är att skapa en god jordmån för nya

och växande företag. Målet för Kristdemokraternas

näringspolitik är att bygga en långsiktig och stabil

grund för välfärden och sysselsättningen genom ökat

företagande inom sociala och ekologiska ramar,

vilket också står i samklang med Kristdemokraternas

målsättning att uppmuntra ett ökat personligt

ansvarstagande, sägs det. Företag, medarbetare och

huvudkontor flyttar från Sverige till länder som har

ett bättre företagsklimat än Sveriges, anför

motionärerna.

Ett inte oväsentligt problem är en allmän

försvagning av det etiska medvetandet och

rättsuppfattningen, vilket även gäller det

ekonomiska livet, säger motionärerna vidare. De

anser att en sund marknadsekonomi förutsätter en

etisk grund, där faktorer som personligt

ansvarstagande och hederlighet betonas mer. Det

finns tydliga gemensamma drag för de områden där

nyföretagande blomstrar, nämligen tillit och

samarbete, hävdar motionärerna. De konstaterar att

tillit inte är något som skapas genom politiska

beslut, men menar att politiken måste bidra till att

samhällets inneboende tillit förstärks. En central

princip i den kristdemokratiska ideologin är att det

personliga ansvarstagandet måste stärkas. Etik

fungerar som ett fundament för rätt och

lagstiftning, genom att minska behovet av en

krånglig och omfattande lagstiftning samt kostsamma

och komplicerade affärskontrakt, säger motionärerna.

De påpekar att det svenska samhället har byggts upp

kring den etik som den kristna traditionen står för,

bl.a. hederlighet, rättvisa, personligt

ansvarstagande, solidaritet med medmänniskor och

respekt för andras egendom.

Kristdemokraterna föreslår följande mål för

näringspolitiken: Politiken skall främja en hållbar

ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning genom

fler och växande företag. Det är också viktigt att

regeringen sätter upp konkreta mätbara mål, anser

motionärerna och påpekar att det inom

näringspolitiken finns flera områden där det bör

formuleras målsättningar som är uppföljningsbara.

Som exempel nämns regelförenklingar, där målet

föreslås formuleras så, att företagens kostnader för

den administrativa bördan till följd av regelverk

skall minskas med 15 % under innevarande

mandatperiod. Kristdemokraterna anser också att

regeringen snarast till riksdagen bör lämna förslag

till mål för andel kommersialiserade patent och ett

mål för andel av arbetskraften som skall vara

sysselsatt i privat sektor. Statens roll i

samhällsekonomin skall vara att sätta ramar och

övervaka spelreglerna på marknaden, att ansvara för

samhällsplanering och infrastruktur samt att skapa

förutsättningar för långsiktig tillväxt, säger

motionärerna sammanfattningsvis. De menar att när

staten agerar såväl domare som spelare på marknaden

är risken stor att konkurrensen snedvrids och att

investeringar inte görs på ett optimalt sätt i de

företag som har de bästa förutsättningarna.

Ett tillkännagivande om attityder till företagande

föreslås i motion 2003/04:N346 (kd). Över 700 000

företag har färre än fem anställda och ca 30 % av

arbetskraften arbetar i dessa företag, säger

motionärerna. De påpekar att inte ett enda nytt

storföretag har kommit till i Sverige under de

senaste 30 åren, men att många stora och medelstora

företag har flyttat från Sverige. Kristdemokraterna

vill särskilt arbeta för de små företagens

möjligheter att utvecklas. Under alltför lång tid

har företagare från socialdemokratiskt håll enbart

betraktats som skatteobjekt, hävdar motionärerna. De

menar att attityden inte sällan har varit att de

flesta företagare är potentiella skattesmitare som

behöver hållas efter genom fler och hårdare regler.

Det är förödande för Sveriges utveckling att

Socialdemokraterna har en så negativ

grundinställning till företagande, anför

motionärerna. De uppger att i Sverige finns bara

hälften så många företagare som i flera andra länder

på en jämförbar utvecklingsnivå. De hänvisar till

statistik från ITPS enligt vilken 4 467 företag

försattes i konkurs under det första halvåret 2003,

vilket innebär en ökning med 10 % jämfört med samma

period år 2002. Trots en liten uppgång av

nyföretagande under år 2002 uppvisade nio län

minskningar inom industrisektorn i förhållande till

år 2001, konstaterar motionärerna.

I motion 2003/04:N211 (kd) föreslås ett

tillkännagivande om betydelsen av ett gott

företagsklimat så att företagen stannar kvar i

Sverige. Kristdemokraterna har vid upprepade

tillfällen påtalat vikten av gynnsamma villkor för

små och medelstora företag, erinrar motionären om.

Hon menar dock att betingelserna för storföretagen

inte är mindre viktiga. Vanligtvis är de små

företagen underleverantörer till de större, säger

motionären. Hon påpekar att under de senaste 30 åren

har inga nya storföretag som startats stannat kvar i

Sverige och att idéer som vuxit fram i Sverige

förverkligas i andra länder. Stora företag flyttar,

enlig motionären, ofta till länder som är mer

företagsvänliga - en utveckling som är allvarlig och

måste brytas. Det är av stor vikt att svenska

storföretag får likvärdiga villkor med sina

konkurrenter i andra länder, anför motionären och

nämner såväl ekonomiska garantier som snabba

myndighetsbeslut som exempel på sådana villkor.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att en

ökad tillväxt skall bidra till en ekonomisk

utveckling som är både miljömässigt och socialt

uthållig, anförs det i motion 2003/04:N329 (c).

Tillväxt är ett av samtidens mest omhuldade begrepp,

säger motionärerna. De anser att Centerpartiet utgör

ett undantag bland partierna genom att framhålla ett

underifrånperspektiv på tillväxt. Det betyder att

fokus skall läggas på människorna som

tillväxtskapande faktorer och att tillväxt inte

anses kunna kommenderas fram centralt via

storskaliga strukturer. En metod att definiera

tillväxt är det gängse sättet att mäta ekonomisk

tillväxt, dvs. genom den årliga förändringstakten av

bruttonationalprodukten (BNP), konstaterar

motionärerna. Den regionala motsvarigheten till BNP-

måttet är bruttoregionprodukten (BRP) som mäter

förädlingsvärdet vid samtliga arbetsplatser i en

region. En hög nationell tillväxt förutsätter att

regionernas förädlingsvärden i de olika

näringsgrenarna ökar, påpekar motionärerna. De menar

dock att BNP i sig självt inte är något mått på vare

sig välstånd eller livskraftiga samhällen, eftersom

det utelämnar t.ex. fördelningsaspekter, miljö,

demokrati och livskvalitet. Centerpartiet anser att

en ökad tillväxt skall bidra till en ekonomisk

utveckling som är både miljömässigt och socialt

uthållig, sägs det.

För att skapa tillväxt behövs en tillväxtfrämjande

politik, anför motionärerna vidare. De påpekar att

om Sveriges topplacering i tillväxtligan år 1970

hade bestått, så hade varje familj haft ca 5 000 kr

mer att förfoga över varje månad. Sverige behöver

fler entreprenörer och fler småföretag, eftersom det

är i dessa dynamiska miljöer som jobben skapas och

där som tillväxten uppstår, säger motionärerna. De

bedömer att fler småföretag kommer att fokusera

kring humankapitalet - tjänsteföretag,

upplevelseindustri och kunskapsintensiva företag.

Centerpartiet anser, som nämnts, att tillväxt skapas

av människor, inte av system och strukturer, men för

att detta skall kunna ske behövs det förändringar i

både system och strukturer. I forskning och studier

kring förutsättningarna för företagande och tillväxt

tas begrepp upp som innovationsförmåga, rörlighet,

dynamik, kreativitet, tillit, attityder, förtroende,

kompetensbaserade nätverk, kunskaper, mångfald och

marknadskonfrontation, varvid de fyra förstnämnda

begreppen berör de områden där småföretag är

framgångsrika, säger motionärerna. Småföretagen

anses därför ha en nyckelroll i att skapa tillväxt.

I den tidigare nämnda internationella undersökningen

av entreprenörskap i olika delar av världen (Global

Entrepreneurship Monitor 2002) har ett positivt

samband mellan höga nivåer av entreprenörskap och

hög BNP konstaterats, sägs det. Villkoren för

småföretagande behöver kraftigt förbättras, anser

motionärerna. De menar att det krävs helt andra

attityder än de som råder för närvarande för att

skapa ett läge då människor vågar expandera en

verksamhet eller vågar starta företag. Verket för

näringslivsutveckling (Nutek) har pekat på att väl

fungerande utbildnings- och transportinfrastruktur,

effektiv kapitalförsörjning samt konsekvent

lagstiftning och stödjande regelverk är viktiga för

att småföretag skall kunna starta och verka, erinrar

motionärerna avslutningsvis om.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om näringspolitikens inriktning behandlades

under föregående riksmöte i anslagsbetänkande

2002/03:NU1. Utskottet redovisade sin syn i frågan

och noterade att den låg i linje med den som

redovisades i den då aktuella budgetpropositionen

och med vad som hade överenskommits i överläggningar

mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

I en reservation (m, fp, kd, c) redovisades dessa

partiers gemensamma syn på näringspolitikens

inriktning. Riksdagen följde utskottet.

I regeringsförklaringen den 16 september 2003

inbjöd statsminister Göran Persson till en bred

samverkan med de politiska partierna,

arbetsmarknadens parter och andra centrala

organisationer för att utveckla Sverige (prot.

2003/04:2). Ett program för ett konkurrenskraftigt,

attraktivt och framtidsinriktat Sverige i god

sammanhållning behöver förverkligas, sade

statsministern. Innehållet i ett sådant program

skisserades under följande tio rubriker: 1. Svensk

konkurrenskraft skall hävdas; 2. Sverige skall

utvecklas i sammanhållning; 3. Infrastrukturen skall

länka ihop Sverige; 4. Ett mänskligare arbetsliv och

kamp mot ohälsan; 5. Ungdomars och invandrares

sysselsättning skall öka; 6. Sverige skall vara en

ledande forskningsnation; 7. Villkoren för

entreprenörskap förbättras; 8. Nya

tillväxtmöjligheter i Östersjöregionen skall tas

till vara; 9. Modern teknik skall driva fram en

miljömässigt hållbar utveckling; 10. Exporten skall

öka och internationaliseringen tas till vara.

Vid den allmänpolitiska debatten i oktober 2003

debatterades inriktningen av näringspolitiken under

rubriken Näringsliv av näringsminister Leif

Pagrotsky och företrädare för samtliga övriga

partier (prot. 2003/04:14).

De aviserade tillväxtsamtalen inleddes den 9

november 2003 då Svenskt Näringsliv, Svenska

Kommunförbundet, Landstingsförbundet,

Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens

Centralorganisation (TCO) och Sveriges Akademikers

Centralorganisation (SACO) var inbjudna. Fyra

ämnesområden var föremål för diskussion, nämligen

skatte- och konkurrensfrågor, ohälsan, möjligheter

att få in fler invandrare på arbetsmarknaden samt

det minskade förtroendet för näringslivet.

I regeringsförklaringen angavs under rubriken

Villkoren för entreprenör-skap förbättras att

Stiftelsen Industrifonden skall utvecklas för att

öka tillgången på riskkapital i tidiga skeden. I den

nyssnämnda allmänpolitiska debatten om

näringspolitiken sade näringsminister Leif Pagrotsky

att den privata riskkapitalmarknaden präglas av

våldsamma svängningar och att det i stället behövs

mer långsiktighet och stabilitet. Därför kommer

staten att ta ansvar för att stärka försörjningen av

s.k. såddkapital. Han räknade med att ett par hundra

miljoner kronor per år med början den 1 juli år 2004

skall kunna mobiliseras. Han aviserade att

regeringen skall tillsätta en förhandlingsman som

tillsammans med Industrifonden skall ta fram ett

förslag till hur Industrifonden kan delas i två

delar - ett aktiebolag som fortsätter med den

nuvarande verksamheten och en stiftelse. Den

sistnämnda skall ges i uppdrag att understödja

sådana företag som befinner sig i ett mycket tidigt

skede, där det för närvarande är nästan omöjligt att

hitta investerare, uppgav han. Stiftelsen skall

tillföras så mycket kapital att den kommer att kunna

investera cirka en kvarts miljard kronor per år.

Stiftelsen kommer att samarbeta genom avtal med de

regionala teknikbrostiftelserna. Genom denna

satsning stärks den svagaste länken i den svenska

riskkapitalkedjan, anförde näringsministern. I

dagarna har näringsministern utsett direktör Claes

de Neergard till förhandlingsman med uppgift att

tillsammans med Industrifonden,

teknikbrostiftelserna, Almi Företagspartner AB och

Stiftelsen Innovationscentrum utarbeta detaljerna

kring den nämnda statliga satsningen på riskkapital.

Företrädare för ITPS och Nutek har inför utskottet

presenterat den rapport om näringsklimatet i Sverige

(A 2003:9) som myndigheterna gemensamt har tagit

fram och som publicerades sommaren 2003.

Vidare har företrädare för Forum för

småföretagsforskning inför utskottet informerat om

och lämnat synpunkter på effekterna av insatser för

småföretagsutveckling.

Utskottets ställningstagande

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning

ligger i linje med den som redovisas i

budgetpropositionen och med vad som har

överenskommits i överläggningar mellan regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Vägledande för den näringspolitik som skall

bedrivas är att den skall bidra till att skapa

förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och

välfärd i hela Sverige. Det är viktigt att

understryka att tillväxten skall vara ekonomiskt,

ekologiskt och socialt hållbar.

En ökad ekonomisk aktivitet genom nya företag och

fler företag som växer är grundläggande för att

främja tillväxten. Denna är i sin tur en

förutsättning för att arbetstillfällen och välfärd

skall kunna värnas och utvecklas. Näringspolitiken

är inriktad på att antalet nystartade företag,

liksom antalet personer som är företagare, skall

öka. Konjunktursituationen gör att utformningen av

näringspolitiken blir ännu viktigare om målen skall

kunna uppnås.

Ökat företagande är av stor betydelse för den

svenska tillväxten och sysselsättningen. Regeringen

arbetar med att utveckla gynnsamma förutsättningar

för företagandet, både för att öka nyföretagandet

och för att få redan etablerade företag att växa.

Särskilt prioriterade områden inom näringspolitiken

är insatser för att tillförsäkra utbud av kapital

(särskilt i tidiga utvecklingsfaser), åtgärder som

gynnar ökat entreprenörskap, tydligare och

tillgängligare information och rådgivning samt

enklare regler för företagare, enklare

administrativa rutiner vid företagsstart, gynnsamma

konkurrensvillkor samt insatser inom bl.a. design

och miljödriven näringslivsutveckling för ökad

konkurrenskraft. Utskottet ställer sig positivt till

den (tidigare nämnda) planerade förändringen av

Industrifondens verksamhet, som innebär att

Industrifonden skall delas upp i två delar, där den

ena avses få ansvar för såddfinansiering med ett

kapital på i storleksordningen 200-250 miljoner

kronor. Förändringen bör kunna ge förutsättningar

för att bidra till en lösning av de problem en del

småföretag kan ha att finna finansiering i tidiga

utvecklingsskeden.

I flera av de här aktuella motionerna framställs

situationen för företagandet i allmänhet och

nyföretagandet i synnerhet som mycket

otillfredsställande. Detta är inte den bild som

utskottet har och heller inte den bild som

framkommer i olika statistikkällor, undersökningar

och rankningslistor. Utskottet anser generellt sett

att man bör inta en kritisk och försiktig hållning

till rankningslistor, men vill ändå peka på några

sådana som har kommit under senare tid. OECD

publicerar vartannat år en jämförande undersökning

(Science, Technology and Industry Scoreboard). Den

senaste, som avser år 2003, innehåller över 200

indikatorer på olika områden. När det gäller

forskning och utveckling, venture capital

(riskkapital till onoterade företag), utbildning och

patentansökningar inom vetenskap och teknik visar

indikatorerna på att Sverige ligger bra till

internationellt.

Världsbanken har vidare i en rapport (Doing

business 2004 - understand-ing regulation) jämfört

130 länder på basis av kvantitativa indikatorer som

gäller regler för näringslivet. Undersökningen visar

att länder med höga inkomster reglerar näringslivet

mindre än länder med låga inkomster. Sverige tillhör

de tio länder som reglerar affärslivet minst. Andra

länder är bl.a. Australien, Kanada, Danmark,

Nederländerna, Nya Zeeland och Storbritannien.

Sverige tillhör också de tio länder som har de i

praktiken bäst fungerande regleringarna. Sverige är

vidare, enligt rapporten, ett av de länder där det

är enklast att starta företag. Sverige kommer på en

delad tredje plats bland de 130 länderna när det

gäller antal procedurer som krävs för en

företagsstart och på 12:e plats när det gäller antal

dagar det normalt tar att starta ett företag.

Ytterligare en internationell studie med relevans

i detta sammanhang är den granskning (Global

Competitiveness Report) som den internationella

näringslivsorganisationen World Economic Forum

publicerar årligen och som redovisar

tillväxtutsikterna i ett antal länder. I den senaste

rapporten, som publicerades i november 2003 och

omfattade 102 länder, redovisades två olika

jämförelseindex. Det första indexet (Growth

Competitiveness Index) avser att analysera ländernas

potential att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt på

både medellång och lång sikt och är baserat på tre

huvudfaktorer, nämligen teknologisk tillväxt,

makroekonomiska villkor och kvaliteten på offentliga

institutioner. Sverige behöll där sin tredje plats

från år 2002, efter Finland och Förenta staterna.

Det andra indexet (Business Competitiveness Index)

mäter ett lands förmåga att utnyttja aktuella

resurser för att skapa välstånd och baseras på två

huvudfaktorer, nämligen företagens operativa och

strategiska nivå samt näringslivsklimatet. I detta

avseende förbättrade Sverige sin position från år

2002 från sjätte till tredje plats, också här efter

Finland och Förenta staterna.

Utskottet vill också något beröra olika

antalsuppgifter rörande nyföretagande och totalt

företagande som det refereras till i propositionen

och i motionerna och som återgetts i det föregående.

Den officiella statistiken om nyföretagande är den

som publiceras årligen av ITPS i samarbete med SCB,

och där den senaste avser år 2002. Antalet genuint

nystartade företag år 2002 uppgick till 37 430

företag, vilket var en ökning med 5,4 % jämfört med

år 2001 då antalet nystartade företag uppgick till

35 517. De senaste fem åren, 1998-2002, har

nyföretagandet i genomsnitt legat på drygt 36 300

nya företag per år. I flera motioner refereras i

stället till den statistik som Stiftelsen Jobs and

Society tar fram och som presenteras i

Nyföretagarbarometern 6 gånger per år. Uppgifterna

hämtas från Patent- och registreringsverket (PRV)

och omfattar antalet nyregistrerade företag. Enligt

denna statistik har antalet nyregistrerade företag

under år 2002 minskat med 0,6 % jämfört med år 2001.

Skillnaderna mellan Jobs and Societys statistik och

ITPS:s statistik förklaras med följande tre

omständigheterer: Jobs and Societys statistik visar

alla företag som nyregistrerats hos PRV, dvs. även

företag som byter ägare och bolagsform; omkring 36 %

(år 2002) av alla enskilda företag är inte

registrerade hos PRV och kommer därför inte med i

Jobs and Societys statistik; ITPS utesluter företag

inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt

fastighetsförvaltning, eftersom de nyregistreringar

som görs avseende dessa näringsgrenar i allmänhet är

övertagande av verksamhet och inte genuint

nystartade företag. Sammanfattningsvis anser

utskottet att den statistik som bör användas när man

diskuterar utvecklingen av nyföretagandet är den

officiella statistik som tas fram av ITPS och SCB.

Även när det gäller det totala antalet företag

refereras det till olika uppgifter i propositionen

och i vissa motioner. Detta beror dock på att olika

avgränsningar görs. I propositionen sägs t.ex. att

541 000 företag bedrev näringsverksamhet under år

2002, medan det i en motion talas om att över 700

000 företag har färre än fem anställda. I den

förstnämnda siffran har emellertid företag inom

jordbruk, skog och fiske samt finansiell verksamhet

exkluderats, medan dessa sektorer ingår i den

sistnämnda sifferuppgiften.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att

Sverige totalt sett har ett modernt och bra

företagsklimat, som dock kan bli bättre, speciellt

för de små företagen. Sverige skall inte konkurrera

med låga löner och okvalificerade arbeten utan med

kunnande, kompetens och ett högt tekniskt innehåll i

tjänste- och varuproduktionen. I den näringspolitik

som krävs för framtiden ingår olika delar som berörs

i vissa av de här aktuella motionerna. Ett område

avser olika åtgärder för att främja förnyelse av

näringslivet. Det rör sig om teknikspridning,

kompetensutveckling och innovationsfrämjande

åtgärder. Vidare måste lönsamheten för investeringar

i företag ligga på en rimlig nivå och hinder för en

tillfredsställande kapitalförsörjning till framför

allt små, växande företag undanröjas. En effektiv

konkurrens är också av stor betydelse, såväl för de

små företagen som för konsumenterna. Till frågan om

förenklingar för småföretagen återkommer utskottet i

följande avsnitt.

Med det anförda avstyrker utskottet

samtliga här aktuella motioner i

berörda delar.

Regelförenkling

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör lägga regeringens skrivelse med

redogörelse för regelförenklingsarbetet till

handlingarna och avslå motionsyrkanden på

området. Utskottet anser att regelförenkling

är av största vikt för att Sverige skall

kunna utvecklas som företagarnation och att

regeringen bedriver ett ambitiöst arbete i

denna fråga. Intrycket är också att de mål

och ambitioner som kom till uttryck i

riksdagens tillkännagivande hösten 2002 om

intensifiering av regelförenklingsarbetet

skall kunna uppnås. Jämför reservation (m,

fp, kd, c).

Skrivelsen

Inledning

I regeringens skrivelse 2003/04:8 lämnas en

redogörelse för regeringens regelförenklingsarbete

och regeringens handlingsplan för att minska den

administrativa bördan för företag. Regeringen lämnar

även en redogörelse för myndigheternas tillämpning

under år 2002 av förordningen (1998:1820) om

särskild konsekvensanalys av reglers effekter för

små företags villkor.

Regeringens handlingsplan för minskad

administrativ börda

I budgetpropositionen för år 2003 (prop. 2002/03:1)

anmälde regeringen att den avsåg att ta fram ett

nytt mål för att minska den administrativa bördan

för små företag och att den samtidigt skulle

redovisa en handlingsplan för att uppnå detta mål.

Vidare redovisades ambitionen att en första mätning

av den administrativa bördan skulle genomföras under

år 2003. I december 2002 tillkännagav riksdagen

(bet. 2002/03:NU1) att regeringen bör sätta upp ett

kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet, i

syfte att redan under innevarande mandatperiod

påtagligt minska företagens administration av

regelverket. Vidare innehöll riksdagens

tillkännagivande att en genomgång av hela det

regelverk som berör företagandet skall göras under

mandatperioden så att onödiga och krångliga regler

kan tas bort. Slutligen innebar riksdagens uttalande

att regeringen under år 2003 bör inge anmälan till

OECD med begäran om granskning av

regelförenklingsarbetet.

Under år 2002 prioriterades en systematisk

granskning av alla förslag på nya och ändrade regler

inom Regeringskansliet. Därefter har arbetet

koncentrerats på att ta fram ett handlingsprogram

för att minska den administrativa bördan och att

ompröva de befintliga reglerna. Som en inledning av

detta arbete höll näringsminister Leif Pagrotsky ett

seminarium med generaldirektörer och tjänstemän från

33 myndigheter. Regeringens handlingsplan för att

minska den administrativa bördan består av flera

olika delar. Granskningen av nya och ändrade lagar

och förordningar kommer att fortgå med oförminskad

kraft. Utbildningar i regelförenklingsarbete för

tjänstemän inom Regeringskansliet, övriga

myndigheter och kommittéväsendet kommer att anordnas

även fortsättningsvis. Att påverka hur

regelförenklingsarbetet bedrivs inom EU har också

hög prioritet. Härutöver innehåller handlingsplanen

en rad nya åtgärder.

För det första kommer de olika departementen och

berörda myndigheter att ges i uppdrag att göra en

genomgång av de regelverk som berör företagandet och

att presentera konkreta åtgärdsplaner för att minska

den administrativa bördan. Regeringens förhoppning

är att detta skall visa sig vara ett effektivt sätt

att förenkla de befintliga regelverken. För att

uppnå ett kraftigt genomslag är ansatsen bred och

åtgärdsplanerna kommer att kunna inkludera insatser

som innehåller följande:

- förenklingar av nationella och internationella

regler,

- färre och enklare blanketter,

- bättre service och tillgänglighet hos

myndigheterna,

- effektivare administration inom och mellan

myndigheter,

- IT-lösningar som förenklar små företags

kontakter med myndigheter,

- förkortning av handläggningstiderna vid

tillståndsgivning.

För att stimulera framtagandet av konkreta åtgärder

på departements- och myndighetsnivå kommer

Näringsdepartementet att genomföra ett antal

seminarier. Dessutom kommer näringsministern att med

berörda generaldirektörer genomföra ett

uppföljningsmöte i slutet av år 2003.

Åtgärdsplanerna kommer att sammanställas och

redovisas till riksdagen under hösten 2004.

För det andra kommer ett kvantitativt mått för den

administrativa bördan att tas fram. Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS) gavs i juni 2002 i

uppdrag att utveckla en metod som gör det möjligt

att mäta den administrativa börda som regelverken

medför för företagen. ITPS har studerat existerande

mätmetoder i de länder som kommit längst på området,

nämligen Nederländerna, Danmark och Belgien. ITPS

har identifierat två olika ansatser när det gäller

mätmetoder - dels en "top-down-ansats", som innebär

att man studerar företaget för att ta reda på vilka

regler det träffas av och hur stor administrativ

börda dessa ger upphov till (sker vanligtvis genom

enkätundersökningar), dels en "bottom-up-ansats",

där man i stället går igenom ett lagstiftningsområde

paragraf för paragraf och kartlägger vilka

informationsaktiviteter reglerna ger upphov till hos

företagen och utifrån dessa beräknas den

administrativa bördan. Den metod som används i

Nederländerna benämns Mistral (Measuring Instrument

Administrative Burdens) och anses vara den mest

tillförlitliga men också den mest komplicerade och

kostsamma. Metoden har en "bottom-up-ansats" och går

ut på att, med hjälp av revisorer och andra

nyckelpersoner i företagen, göra uppskattningar av

den administrativa bördan för varje regel. På det

sättet kan utvecklingen av den administrativa bördan

följas regel för regel och myndighet för myndighet.

I Danmark används branschspecifika enkäter som

skickas ut till ett stort antal företag. Metoden som

används i Danmark har en "top-down-ansats" och är

billigare men anses av ITPS ha lägre grad av

tillförlitlighet. Den metod som används i Belgien -

men som fortfarande befinner sig på ett pilotstadium

- går ut på att alla nya regler analyseras för att

klargöra vilka administrativa åtgärder företagen

måste vidta. Varje regel förses därefter med ett

index, enligt en förutbestämd nyckel.

ITPS har föreslagit att en svensk variant av

Mistralmodellen skall användas. Myndigheten

konstaterar vidare att kostnaderna är svåra att

uppskatta och att det är nödvändigt med ytterligare

utvecklingsarbete och en pilotmätning, innan

reguljära mätningar kan påbörjas. ITPS:s förslag har

remissbehandlats. I stort sett samtliga

remissinstanser anser att det är viktigt att mäta

företagens administrativa börda till följd av

regelverken och tillstyrker framtagandet av en

mätmetod. Ingen remissinstans motsätter sig

framtagandet av en mätmetod. En majoritet av

remissinstanserna förordar ITPS:s val av ansats,

dvs. bottom-up-ansatsen, däribland

Ekonomistyrningsverket, Arbetsmiljöverket,

Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF),

Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR) och

Svensk Handel. Majoriteten anser dock att mätmetoden

måste konkretiseras ytterligare och framhåller

nödvändigheten av att först genomföra en noggrann

pilotstudie för att uppnå en tillförlitlig metod.

Flera remissinstanser anser att det föreligger risk

för dubbelräkning av kostnader eftersom en aktivitet

kan täcka flera lagstiftningsområden. Ett flertal

remissinstanser anser att mätmetoden bör utformas på

ett sätt som möjliggör jämförelser med andra länder.

Statskontoret, Statistiska centralbyrån (SCB),

Riksskatteverket (RSV) och Vägverket avstyrker

ITPS:s val av metod och förordar i stället andra

alternativ. SCB anser bl.a. att fördelarna med

"bottom-up-ansatsen" kan ha överskattats och att

kostnaderna kan ha underskattats. Även RSV anser att

den arbetsinsats och kostnad som föranleds av

metoden inte står i rimlig proportion till de

resultat som den kan förväntas ge. SCB och RSV

presenterar egna förslag på hur en alternativ modell

kan utformas. Statskontoret förordar att Sverige

verkar för att utveckla och sprida tillämpningen av

OECD:s metoder. Ett flertal av remissinstanserna

anser att den valda definitionen av administrativ

börda är otillräcklig. Flera remissinstanser har

synpunkter på begreppet tvingande information,

vilket anses utesluta bl.a. allmänna råd och regler

som styr rätten till jordbruksstöd.

Regeringen delar uppfattningen att den av ITPS

föreslagna metoden behöver utvecklas och

konkretiseras innan den kan användas i praktiken.

Regeringen är angelägen om att den metod som tas

fram blir tillförlitlig. Regeringen kommer under

hösten 2003 att ge ett uppdrag i syfte att

vidareutveckla och konkretisera mätmetoden och

genomföra en pilotmätning, som skall påbörjas under

år 2003. En mätning med en färdigutvecklad metod

skall göras under år 2004. Som tidigare aviserats

kommer regeringen att sätta upp ett kvantitativt mål

för att minska den administrativa bördan. Målet

kommer att redovisas så snart en tillförlitlig

mätmetod är framtagen.

Slutligen har regeringen lämnat in en anmälan till

OECD för en genomgång av regelreformeringsarbetet i

Sverige.

Praktiska erfarenheter och resultat

Arbetet med regelförenkling är främst av långsiktig

karaktär, sägs det i skrivelsen. Det handlar till

stor del om perspektiv- och attitydförändringar

såväl vid framtagandet av nya regler som vid

omprövning av de befintliga regelverken. Inom

Regeringskansliet har medvetandegraden vad gäller

små företags villkor höjts genom användning av

konsekvensanalyser. Fortfarande finns det dock en

stor utvecklingspotential att ta till vara. Detsamma

gäller för myndigheter och kommittéväsendet. Även

kommunerna ansvarar för hantering och tillämpning av

regler som berör företag. Inom kommunernas

ansvarsområde ligger att ge olika tillstånd och att

utöva tillsyn.

Beträffande insatser i Regeringskansliet under år

2002 noteras att det inom Regeringskansliet finns en

särskild grupp, Simplex, som har till uppgift att

identifiera befintliga regler som är i behov av

förenkling, att granska alla nya förslag till regler

som tas fram inom Regeringskansliet och att ge stöd

och råd i arbetet med att ta fram konsekvensanalyser

av regelförslag. Utöver det arbete som Simplex

bedriver sker, liksom tidigare, en kontinuerlig

översyn av reglerna av de ansvariga departementen.

Förenklingar av befintliga regler ses som den stora

utmaningen. I varje enskilt fall måste en avvägning

göras mellan syftet med regeln och nyttan med en

förenkling. Arbetet med regelförenkling pågår inom

hela Regeringskansliet. I skrivelsen redovisas några

exempel på genomförda regelförenklingar vid olika

departement.

När det gäller förslag till nya eller ändrade

lagar och förordningar noteras i skrivelsen att

fr.o.m. april 2001 t.o.m. april 2003 har totalt 105

konsekvensanalyser genomförts inom

Regeringskansliet. Det är de berörda

fackdepartementen som ansvarar för att en

konsekvensanalys tas fram. I normalfallet har en

sådan analys genomförts redan innan Simplex får

förslaget för granskning. Kravet på

konsekvensanalyser har lett till att de olika

departementen i ökad utsträckning uppmärksammar

förslagens effekter på små företag. Simplex bidrar

till att ytterligare lyfta fram och konkretisera

dessa effekter. Regeringens bedömning är att detta

sammantaget haft en avgörande betydelse för den

slutgiltiga utformningen av ett stort antal lagar

och förordningar.

En allt större del av den svenska regelmängden har

sitt ursprung i regler som förhandlats fram på EU-

nivå. Det blir därför allt viktigare att

konsekvenserna för företagen beaktas på ett tidigt

stadium i förhandlingsprocessen, då det fortfarande

finns utrymme att få gehör för ändringsförslag. För

att möjliggöra detta har en ny mall introducerats

för hur ståndpunkter i EU-frågor skall tas fram. Av

mallen framgår att konsekvenserna för bl.a.

företagen, liksom kommissionens konsekvensanalys,

skall analyseras.

I uppgifterna för Simplex ingår att ge stöd och

råd till Regeringskansliet, myndigheter och

kommittéväsendet i arbetet med konsekvensanalyser.

Det utbildningsarbete som genomfördes tillsammans

med näringslivet under åren 2001 och 2002 kommer att

fortsätta, om än i mindre omfattning, under de

kommande åren. Simplex har särskilda genomgångar med

de kommittéer som kan förväntas komma med

regelförslag med bäring på företag. I ett antal

utredningar deltar företrädare för Simplex som

experter.

Beträffande myndigheternas rapportering enligt

förordningen (1998:1820) om särskild

konsekvensanalys av reglers effekter för små

företags villkor anges att totalt 42 myndigheter har

lämnat en sådan rapportering. Denna förordning,

Simplexförordningen, föreskriver att myndigheterna

årligen skall rapportera till regeringen om det

gångna verksamhetsårets arbete med särskilda

konsekvensanalyser. Enligt förordningen skall

myndigheterna när de överväger nya eller förändrade

regler som kan ha betydelse för små företags

arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller

villkor i övrigt göra en konsekvensanalys. Det är

således upp till myndigheten att avgöra dels om en

särskild konsekvensanalys skall genomföras, dels om

en årsrapport skall inges. Myndigheterna uppmanades,

i samband med årsredovisningen, att kortfattat

redovisa de tre viktigaste åtgärderna som de

genomfört under år 2002 och som har medfört en

minskad administrativ börda för små företag.

Myndigheterna har även haft i uppgift att redovisa

om de aktuella åtgärderna lett till en minskad

administration hos den egna myndigheten. I

skrivelsen redovisas några exempel från

myndigheternas årsrapporteringar. Det gäller

Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen,

Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen,

Jordbruksverket och Inspektionen för strategiska

produkter.

Ett flertal myndigheter anger att samråd sker med

berörda företag i form av möten vid planering av ett

föreskriftsarbete, under arbetets gång, genom

remissförfarande och i viss mån i samband med

styrelsebehandling. Många myndigheter anger också

att samråd regelmässigt sker med Näringslivets nämnd

för regelgranskning. Av de 42 myndigheter som har

rapporterat till regeringen uppger 32 myndigheter

att de sammantaget har infört eller ändrat i 123

föreskrifter och allmänna råd som har konsekvenser

för företag. Myndigheterna har upphävt 111

föreskrifter och allmänna råd. Motsvarande siffror

för år 2001 var 377 respektive 136, baserade på

rapporter från 46 myndigheter. Skillnaden mellan

åren i antal myndigheter som har ingett en

årsrapport beror främst på att myndigheterna inte

utger föreskrifter och allmänna råd med bäring på

små företag varje år. Sammanfattningsvis har

myndigheterna under år 2002 infört 67 % färre

föreskrifter och allmänna råd samtidigt som de har

upphävt 18 % färre föreskrifter jämfört med år 2001.

De 10 myndigheter som inte har lämnat någon

rapportering uppger att de varken har infört, ändrat

eller upphävt några föreskrifter eller allmänna råd

under år 2002.

I skrivelsen lämnas exempel på myndigheternas

arbete med förbättrad service och tillgänglighet.

Under år 2002 har flera projekt initierats för att

förbättra myndigheternas service och information

till företag. Försöksverksamheten med servicedialog

och serviceåtaganden har slutförts. I rapporten

Lyssna för att lära och lova - Utvärdering av en

försöksverksamhet med servicedialog och

serviceåtaganden (Statskontorets rapport 2003:9)

redovisades resultatet. Arbetet med 24-

timmarsmyndigheter har redovisats i rapporten

Samverkande 24-timmarsmyndigheter - Sammanhållen

elektronisk förvaltning (Statskontorets rapport

2003:18). En formkravsöversyn har genomförts och en

rapport, Formel - Formkrav och elektronisk

kommunikation (Ds 2003:29), har överlämnats till

regeringen.

Under rubriken Elektronisk förvaltning sägs att

gemensamt för ett flertal myndigheter är att de

arbetar aktivt med IT-lösningar för att kunna

erbjuda företagen service på myndighetens webbplats.

En utökad användning av IT-lösningar innebär

kostnads- och tidsbesparingar såväl för företagen

som för myndigheterna, t.ex. lägger de flesta

myndigheter numera ut sina förslag till

föreskriftsändringar på sina webbplatser under

remisstiden. Regeringen har satt upp som mål att

samtliga tjänster som kostnadseffektivt kan erbjudas

elektroniskt skall tillhandahållas på detta sätt. En

omedelbar förbättring när myndigheterna inför

enklare informationstjänster på webbplatser är att

de blir tillgängliga dygnet runt. Många ärenden

ställer krav på samverkan mellan flera myndigheter.

Med elektroniskt informationsutbyte kan den

handläggande myndigheten automatiskt inhämta

information som redan finns i offentliga register

direkt från den registerförande myndigheten utan att

behöva gå omvägen via den sökande. På detta sätt kan

den administrativa bördan på den sökande minskas

samtidigt som handläggningen förenklas och

handläggningstiderna förkortas.

Företagsregistrering (www.foretagsregistrering.se)

är ett samarbete mellan Patent- och

registreringsverket och Riksskatteverket för att ge

en förbättrad service till företagare, noteras det i

skrivelsen. Genom att erbjuda en kontaktpunkt och

genom att göra det möjligt med elektroniska

anmälningar uppnås förenklingar för företagen. På

webbplatsen kan företagen få information om

företagsregistrering och företagande, anmäla och

ändra uppgifter för mervärdesskatteregistrering och

arbetsgivaravgifter, ansöka om eller återkalla F-

skatt eller FA-skatt och lämna uppgifter för att få

beslut om debiterad preliminärskatt vid

nyregistrering. Nuteks Internetportal

Företagarguiden (www.fore-tagarguiden.se) ger

information och service från drygt 30 myndigheter.

Startlinjen hos Nutek lämnar information och

vägledning per telefon, e-post och webbplats

(www.nutek.se/startlinjen) till personer som tänker

starta företag. Under år 2002 har Statens

energimyndighet fortsatt utvecklingen av system som

anpassas för att uppfylla kraven på 24-

timmarsmyndigheten, bl.a. genom att kunderna själva

matar in information och kompletteringar via

Internet.

När det gäller kommittéernas redovisning av

arbetet med särskild konsekvensanalys sägs i

skrivelsen att samtliga kommittédirektiv skall

beredas gemensamt med Simplex. Medverkan i

beslutsprocessen redan när utredningar tillsätts är

nödvändig för att kunna säkerställa att

småföretagsperspektivet blir en naturlig del i

utredningsarbetet. Vid granskning av

kommittédirektiv identifierar Simplex vilka

utredningar som bör göra en särskild

konsekvensanalys. För dessa utredningar anges i

direktiven att analysen skall göras i samråd med

Näringslivets nämnd för regelgranskning. Under år

2002 har detta angetts i 15 kommittédirektiv.

Regelförenkling ur ett internationellt

perspektiv

Regelförenkling är ett område som fått allt större

uppmärksamhet under de senaste åren, sägs det i

skrivelsen. Länderna inom OECD arbetar med frågan på

olika sätt. I vissa länder är regelförenkling en del

av förvaltningspolitiken med det huvudsakliga målet

att effektivisera offentliga verksamheter i

medborgarnas och företagens tjänst, medan den i

andra länder är en del av näringspolitiken och

syftar till att förbättra förutsättningarna för

tillväxt och sysselsättning. Inom ramen för den s.k.

Lissabonstrategin ses regelförenkling och

regelförbättring som viktiga instrument för att

modernisera EU. Oberoende av det övergripande målet

med regelförenkling är förutsättningarna och viljan

att kunna lära av varandra länderna emellan mycket

stor. Förutom samarbetet inom EU och OECD samt genom

ett informellt nätverk av ansvariga tjänstemän för

regelförenkling inom EU-länderna (Directors for

Better Regulation) är bilaterala direktkontakter

viktiga för att överföra erfarenheter till

Regeringskansliet.

När det gäller regelförenkling inom EU sägs i

skrivelsen att från svensk sida har denna fråga

prioriterats som en del av EU:s modernisering.

Europeiska rådet uppmanade i Lissabon år 2000 EG-

kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för

sina respektive befogenheter senast år 2001 utarbeta

en strategi för ytterligare samordnade åtgärder för

att förenkla bestämmelser. EU:s

förvaltningsministrar tillsatte i november 2000 en

rådgivande grupp med experter på regelförenkling

från samtliga medlemsstater, den s.k.

Mandelkerngruppen. Gruppen lade i november 2001 fram

sin slutrapport med en handlingsplan för

regelförenkling för EU. Uppföljningen av Mandelkern-

gruppens rekommendationer har skett i en särskild

expertgrupp som tillsattes våren 2002. Kommissionen

presenterade ett regelförbättringspaket i juni 2002,

i vilket ingår en handlingsplan för bättre och

enklare regler. Paketet har en nära koppling till

vitboken om EU:s styrelseformer och har en bred

ansats med sikte på all gemenskapslagstiftning och

hela lagstiftningsprocessen. Som en följd av

regelförbättringspaketet har en metod för en ny,

fördjupad konsekvensanalys utarbetats. Analysen

redogör för regelförslagens effekter på olika

dimensioner av hållbar utveckling och ersätter

tidigare använda sektorsanalyser. I sitt årliga

arbetsprogram publicerar kommissionen vilka förslag

som kommer att föregås av denna nya typ av analys.

Initiativen i kommissionens handlingsplan

behandlar hur ny lagstiftning på gemenskapsnivå

skall bli bättre. Företagens största börda härrör

emellertid från existerande lagstiftning, varför

förenklingar och modernisering av denna är

angelägna. EU:s inititativ för förenklad

lagstiftning på den inre marknaden, det s.k. SLIM-

programmet (Simpler Legislation in the Internal

Market), startade år 1996. Alltifrån direktiv om

prydnadsväxter till direktiv om mervärdesskatt har

behandlats i mindre arbetsgrupper som lagt förslag

på förenklingar som sedan kommissionen, efter

omarbetning, har presenterat för rådet och

parlamentet - en metod som har visat sig vara både

resurskrävande och tidsödande. SLIM kompletterades i

februari 2003 med ett flerårigt program för

förenkling av gällande regelverk, som är avsett att

leda till en minskning med 25 % av antalet berörda

sidor, som för närvarande uppgår till ca 97 000. Ett

annat initiativ inom EU är Europeiska

företagspanelen (European Business Test Panel),

vilket är ett initiativ av kommissionen för att

förbättra och förenkla gemenskapens regler. Panelen

kommer att bestå av 3 000 företag, varav 126 skall

vara svenska. Deltagande företag kommer regelbundet

(6-8 gånger per år) att få ta del av förslag till ny

EG-lagstiftning och lämna synpunkter på t.ex. vilka

administrativa bördor och kostnader som förslagen

skulle kunna ge upphov till. Urvalet av företag är

slumpmässigt och innehåller alla typer av företag,

från enmansföretag till företag med fler än 250

anställda. Tjänstemän ansvariga för regelförenkling

i de olika EU-länderna ingår i det tidigare nämnda

informella nätverket Directors for Better

Regulation, vars möten används i första hand för

erfarenhetsutbyte och jämförelse av resultat kring

regelförenklingsfrågor.

Regelförenkling har också uppmärksammats inom

OECD, varvid värdet av enklare och bättre regler har

framhållits. OECD:s checklista från år 1995 utgör

utgångspunkt för den checklista Simplex tillämpar.

Regeringen deltar aktivt i OECD:s arbete om

regelförenkling. OECD granskar medlemsländernas

regelreformeringsarbete efter anmälan från landet i

fråga (OECD Regulatory Reform Review). Ett tjugotal

länder har hittills genomgått eller genomgår en

sådan granskning. Av de nordiska länderna har

Danmark, Norge och Finland genomgått en granskning

varvid de båda sistnämndas avslutades våren 2003.

Sverige lämnade i mars 2003 en anmälan om granskning

av sitt regelreformeringsarbete. En granskning av

OECD ställer inte obetydliga krav på att

Regeringskansliet avsätter personal och resurser

under ca 18 månader.

När det gäller regelförenkling inom Norden sägs i

skrivelsen att utbyte av erfarenheter mellan

tjänstemän på nordisk nivå är viktigt. De nordiska

länderna har kommit olika långt, samtidigt som det

finns stora likheter i de yttre förutsättningarna

för regelförenklingsarbetet. Detta gör att det finns

stora vinster med erfarenhetsutbyte och

kunskapsöverföring på tjänstemannanivå. Som ett led

i detta ägde ett informellt nordiskt

tjänstemannamöte rum i Sverige i juni 2002. Under år

2003, då Sverige innehade ordförandeskapet i

Nordiska ministerrådet, arrangerade

Näringsdepartementet i samarbete med Nordiska

ministerrådet, Nordisk Industrifond och Forum för

småföretagsforskning en konferens på temat

Entreprenörskap och regelförenkling för ökad nordisk

konkurrenskraft. Danmark har under år 2002 inrättat

en enhet för regelförenkling och administrativa

lättnader inom Finansministeriet med ansvar för

koordinering av regelförenklingsarbetet. Ansvaret

för genomförande och konkret arbete är dock

decentraliserat till de olika ministerierna. Det

danska handlingsprogram, benämnt En enklere

offentlig sektor, som lanserades under år 2002 för

att förbättra kvaliteten i existerande lagstiftning

löper även över år 2003 och kommer att följas upp

under år 2004. Norge har under år 2002 antagit en

handlingsplan, benämnd Et enklere Norge, som

innehåller en strategi för regelförenklingsarbetet

med bl.a. 122 konkreta förenklingsförslag. Inom

norska Närings- och handelsdepartementet har vidare

en Simplexfunktion inrättats, benämnd Orakel, delvis

efter svensk modell. Arbetet är fokuserat på att

åstadkomma bättre konsekvensanalyser, bl.a. genom

råd och stöd när det gäller utformning av

konsekvensanalyser. Det har också skett bilateralt

erfarenhetsutbyte med anledning av den OECD-

granskning av regelreformeringsarbetet i Norge och

Finland som slutfördes under våren 2003.

Motionerna

Frågan om regelförenkling tas upp i 17 motioner, med

företrädare för fyra partier - Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet.

I motion 2003/04:N4 (m, fp, kd, c) begärs att

regeringen skall anmodas att lägga fram skarpa

förslag till regelförenklingar på ett antal områden

som anges i motionen. Vidare föreslås

tillkännagivanden om att arbetet med regelförenkling

skall ha som mål att företagens administrativa börda

skall minska med minst en fjärdedel fram till år

2010, varvid ett delmål skall vara att företagens

administrativa börda skall minska med minst en

tiondel under innevarande mandatperiod. För att de

föreslagna målen skall vara meningsfulla begärs att

regeringen skall anmodas att lägga fram förslag om

ett system för att kvantitativt mäta företagens

administrativa börda. Slutligen föreslås

tillkännagivanden i tre andra avseenden, nämligen om

behovet av bättre uppföljning av kraven på problem-

och konsekvensbeskrivningar, om principerna för

regelförenklingsarbetet och om ett stärkt Simplex.

Motionärerna menar att det finns betydande brister

i det sätt som regel-förenklingsarbetet bedrivits på

och att det är anmärkningsvärt att arbetet inte

bedrivits med större kraft mot bakgrund av

riksdagens beslut i december 2002 om en

intensifiering av regelförenklingsarbetet under år

2003. En mätmetod skulle tas fram att använda redan

under år 2003. Regeringen skulle vidare under år

2003 göra en översyn av regelverket vid

företagsstart i syfte att åstadkomma en minskning av

handläggningstiden för dessa ärenden. På en punkt

ger motionärerna regeringen ett erkännande -

regeringen har, i enlighet med vad riksdagen begärt,

lämnat in en anmälan till OECD för en genomgång av

regelreformeringsarbetet i Sverige. Motionärerna

anser att regeringen, bortsett från detta, inte

klart redogör för hur riksdagsbeslutet hanterats,

vilket de finner anmärkningsvärt. Dessutom menar de

att det som regeringen enligt skrivelsen planerar

att genomföra är sådant som redan borde ha

genomförts som en följd av riksdagens beslut.

Enligt en kartläggning av Statskontoret år 1999

fanns det 75 myndigheter som samlar in uppgifter

från företag - uppgifter som lämnas på 1 150

blankettyper - och antalet blanketter som skickades

in år 1998 var 73 miljoner, säger motionärerna. De

refererar också till en undersökning av OECD,

publicerad år 2001 (Businesses'''''''''''''''' views on red tape),

enligt vilken kostnaden i Sverige för att

administrera lagar och regler beräknades till nästan

200 000 kr per företag. För företag med 1-19

anställda beräknades kostnaden till ca 30 000 kr per

anställd, medan den för större företag beräknades

till ca 6 000 kr per år och anställd. Överförs dessa

siffor till samtliga företag uppskattas kostnaden

till 50 miljarder kronor per år. Enligt

Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR)

efterlevs regeringens uppdrag på

regelförenklingsområdet till mycket liten del bland

myndigheterna, säger motionärerna. De hänvisar till

att enligt NNR:s s.k. regelindikator för år 2003

utreds bara hälften av förslagen till nya

företagsregler ur ett företagsperspektiv. I endast

7 % av fallen redovisas kostnaderna för företagen,

och i bara 9 % av ändringsförslagen redovisas vilken

kategori av företag som avses eller hur många

företag som berörs.

Regelförenklingsarbetet får inte stå still i

väntan på bättre mätmetoder eller grundligare

analyser, utan regeringen bör enligt motionärerna,

som nämnts, anmodas att lägga fram skarpa förslag

till regelförenklingar på ett antal områden. De

anser bl.a. att flera av Småföretagsdelegationens

förslag bör kunna genomföras utan längre

utredningar, t.ex. principen att det skall räcka för

företag att göra anmälan till en myndighet då en

händelse föranleder anmälningsplikt till flera

myndigheter och kravet att myndigheter skall lämna

bindande löften om hur lång tid det skall ta att

avgöra ett ärende. Lagen (1976:157) om skyldighet

för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den

offentliga arbetsförmedlingen bör också avskaffas.

Andra förenklingar kräver visst utredningsarbete,

bl.a. att ersätta statistiska totalundersökningar på

olika områden, t.ex. avseende sjukskrivningar och

hälsoläge, anför motionärerna. De anser också att

det bör införas enhetliga beräkningsunderlag för

ersättningar i de allmänna försäkringarna och att

semesterlagen (1977:480) bör förenklas. Regler som

försvårar för välfärdsentreprenörer inom t.ex.

skola, vård och omsorg måste vidare ses över, säger

motionärerna. De menar att två lagområden som är i

särskilt behov av översyn är miljöbalken (1998:808)

och plan- och bygglagen (1987:10). Förutom lagar som

ökar den administrativa bördan för företagen finns

lagar och regler som förbjuder eller starkt

begränsar viss verksamhet utan några rimliga skäl,

t.ex reglerna för gårdsslakterier och

gårdsförsäljning och regler om strandskydd i

glesbygd, anser motionärerna. De menar att

regeringen också har infört nya lagar som ökar

krånglet för företagen, t.ex. kravet på att företag

med fler än tio anställda skall redovisa

sjukfrånvaron i årsredovisningen. Myndigheternas

handläggningstider kan vidare ställa till stora

problem för företagare, och även i övrigt måste

rättssäkerheten för företagare stärkas, inte minst

på skatteområdet, anför motionärerna. De anser att

två viktiga åtgärder är att införa krav på att

myndigheter skall handlägga ärenden inom viss tid

och att det skapas möjligheter för företagare att få

skadestånd när myndigheters försumlighet orsakat

ekonomisk skada.

Motionärerna erinrar om att de länge har krävt att

kvantitativa mål för regelförenklingsarbetet sätts

upp. De anser, som tidigare nämnts, att företagens

administrativa börda skall minska med en fjärdedel

fram till år 2010. Både Danmark och Belgien har nu,

liksom tidigare Nederländerna, satt upp denna

procentsats som mål, säger motionärerna. De föreslår

att ett delmål skall vara att regelbördan skall

minska med 10 % under innevarande mandatperiod.

För att konkreta mål skall vara meningsfulla måste

det finnas kvantitativa mått, anför motionärerna.

ITPS har, som redovisats, presenterat ett förslag

till en operativ definition av företagens

administrativa börda enligt följande: "företagets

kostnader för att upprätta, lagra och till

myndigheter överföra tvingande information". ITPS

har vidare föreslagit en modell för att mäta den

administrativa bördan för varje enskild regel eller

varje enskilt lagstiftningsområde genom en

kombination av empiriska studier av företag,

skrivbordsstudier, studier i laboratoriemiljö och

expertintervjuer. Motionärernas bedömning är att en

sådan ansats dels skulle ge en god möjlighet att

beskriva kostnaden för lagar och regler, dels vara

en grund för utvärdering av arbetet med att reducera

den administrativa bördan för företagen. Det är dock

inte bara den administrativa bördan som är ett

problem, utan den totala regelmängden är ett problem

i sig, menar motionärerna. De anser därför att målet

bör vara att minska även den totala regelmassan. De

angivna målen bör formuleras på departements- och

myndighetsnivå.

Redovisningen av konsekvenser för företagen är

oftast bristfällig, trots gällande lagstiftning i

verksförordningen (1995:1322), Simplexförordningen

(1998:1820) och kommittéförordningen (1998:1474),

hävdar motionärerna. De anser mot denna bakgrund att

reglerna för hur statliga utredningar och

myndigheter genomför problem- och

konsekvensbeskrivningar bör stramas upp, varvid

ökade kostnader för företag liksom effekter på

konkurrenssituationen skall ingå i beskrivningarna.

Simplex skall ges möjlighet att stoppa lagförslag

som inte innefattar ordentliga beskrivningar, anför

motionärerna.

Motionärerna anser vidare, som nämnts, att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande om

principerna för regelförenklingsarbetet. Så länge

regelförenklingsarbetet bedrivs med utgångspunkt i

att förenklingar endast kan ske under förutsättning

av att funktionen av lagar och regler inte påverkas,

kommer resultatet att vara marginellt, anför

motionärerna. De påpekar att skälet till att det

finns många lagar och regler är att en avvägning

sällan görs mellan kostnaderna för och nyttan av nya

lagar och regler. Om kostnaderna överstiger nyttan

bör lagen avskaffas och ett sådant perspektiv bör

genomsyra regelförenklingsarbetet, menar

motionärerna. De anser att en betydande kostnad

består i själva mängden av bestämmelser som en

företagare måste ta hänsyn till, varför

regelförenklingsarbetet i ökad utsträckning bör

inriktas på att avskaffa lagar och regler snarare än

på att förändra dem. Lagstiftaren skall endast

införa de regler som behövs för att samhällsekonomin

skall fungera väl och på ett socialt och ekologiskt

hållbart sätt, anför motionärerna. De anser att det

inte är företagen som skall förklara varför en viss

regel bör försvinna utan det är staten som skall

visa varför en viss regel inte skall avvecklas.

Enligt motionärerna närmar sig regeringen

regelförenklingsuppgiften från diametralt motsatt

håll.

Slutligen föreslår motionärerna att frågan om

regelförenklingsarbetet skall hanteras i

Statsrådsberedningen för att ge kraft åt arbetet.

Simplex bör lyftas till denna nivå samt ges ökade

befogenheter och ökade resurser, anför motionärerna.

De anser att en placering av Simplex i

Statsrådsberedningen också skulle utgöra en

markering av regelförenklingsfrågornas betydelse.

I motion 2003/04:N248 (m) begärs att regeringen

skall lägga fram förslag i följande fyra avseenden:

om konkreta regelförenklingar som anges i motionen;

om striktare tillämpning av kraven på

konsekvensanalys i existerande lagstiftning; om

avskaffande av otidsenlig eller onödig lagstiftning;

om stärkt rättstrygghet för företagare. Vidare

föreslås ett tillkännagivande om regelförenkling och

minskning av företagens administrativa börda.

Motiveringarna är i huvudsak likartade dem i

nyssnämnda motion 2003/04:N4 (m, fp, kd, c).

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet

av regelförenklingar för det svenska nyföretagandet

i syfte att skapa bättre villkor för entreprenörer i

Sverige, anförs det i motion 2003/04:N209 (m).

Regeringen har genom Simplex aviserat borttagande

och förenkling av regler, men det praktiska

resultatet är mycket nedslående, anser motionären.

Tillkännagivande i två avseenden begärs i motion

2003/04:N228 (m), nämligen om behovet av fortlöpande

utmönstring av föråldrade och uttjänta regleringar

och om behovet av en försöksvis inrättad

avregleringsdelegation inom Statsrådsberedningen.

Lika viktigt som det är att stifta nya lagar i takt

med samhällets förändringar är det att mönstra ut

föråldrade eller överspelade lagar, förordningar och

bestämmelser, anför motionären. Han anser att

Simplex inte har lyckats särskilt väl i sitt

uppdrag, troligen mest beroende på att den politiska

viljan samt kunskapen om och förståelsen för

småföretagandets villkor i hög grad saknas hos

departementsledningen. I regeringsförklaringen

hösten 2003 sägs återigen att regeringen avser att

ta itu med tillväxtfrågorna och regelförenklingar

för näringslivet, konstaterar motionären. Han menar

att det återstår att se om det ligger mer substans

bakom orden än hittills, men att det oberoende av

detta bör inrättas en avregleringsdelegation som ett

självständigt ekonomisk-juridiskt expertorgan åt

regeringen och med företrädare för näringslivet,

knutet till Statsrådsberedningen under

statsministerns ledning, med årlig

rapporteringsskyldighet också till riksdagen.

I motion 2003/04:N291 (m) begärs ett

tillkännagivande om regelförenkling för företagande.

Den, enligt motionären, övertunga regleringen av

företagandet har regeringen med stödpartier inte

gjort tillräckligt åt, utan det starkaste regeringen

förmått är att tillkalla arbetsgrupper för att

inventera problemen, säger motionären. Han menar att

förenklingar för företagandet inte är kostsamma utan

i huvudsak en attitydfråga.

Ett tillkännagivande om färre och enklare regler

föreslås i motion 2003/04: A305 (m). Omfattande

byråkrati och regelkrångel kringgärdar start och

drift av företag i Sverige, hävdar motionärerna. De

anser att det krävs en radikal förenkling och

minskning av regelsystemen för att underlätta

tillkomsten av nya företag.

Frågan om regelförenkling tas upp i motion

2003/04:Kr254 (m) utifrån den situation som

konstnärer har som småföretagare. Många konstnärer,

inte minst bildkonstnärer, är egenföretagare,

konstaterar motionärerna. De anser att det är

viktigt att regler som berör småföretagandet

förenklas eller avskaffas och att det arbete för

bättre och enklare regler som inleddes av den

borgerliga regeringen under åren 1991-94 måste

återupptas. Vidare förordas att

Småföretagsdelegationens förslag skall genomföras,

att arbetet med regelförenklingar skall ges hög

politisk prioritet, att företagarna själva bör få

påverka arbetet genom samråd, att alla nya förslag

från regeringen som påverkar företagens villkor

skall föregås av en noggrann analys av effekterna

samt att myndigheter som ger ut föreskrifter skall

omfattas av kravet att göra en konsekvensanalys.

I motion 2003/04:N411 (fp) föreslås ett

tillkännagivande om enklare regler för företagare.

Motiveringarna bakom förslaget är likartade dem i

den tidigare nämnda motion 2003/04:N4 (m, fp, kd,

c), som väckts med anledning av regeringens

skrivelse.

Tillkännagivanden av riksdagen i följande tre

avseenden föreslås i motion 2003/04:N227 (fp): om

minskat krångel för företagandet; om att det skall

bli lättare att starta och registrera företag, t.ex.

via Internet; om en översyn av den offentliga

avgiftspolitiken gentemot företagen. Det behövs,

enligt motionären, en åtgärdsplan för att förbättra

företagandets villkor i Sverige, som vid sidan av

allmänna skattelindringar och åtgärder som

underlättar generationsskiften bör innehålla

reformer bl.a. på följande områden: regelmängden bör

minska; F-skattsedel bör gå att erhålla via

Internet; ett startpaket för företag som förenklar

och förkortar igångsättningsprocessen gentemot

myndigheter skall finnas; den offentliga

avgiftspolitiken måste ses över avseende kontroll-,

tillsyns- och straffavgifter.

I motion 2003/04:N240 (fp) begärs

tillkännagivanden om att det bör genomföras en

översyn av de lagar och regler som påverkar

småföretag och en utredning av förutsättningarna för

att inrätta "one-stop-shops" med en regional

spridning. Motionären hänvisar till en undersökning

gjord av opinionsinstitutet Demoskop, enligt vilken

småföretagen upplever myndighetskontakter som mycket

besvärliga och tidskrävande. Sju av tio

småföretagare känner sig osäkra på hur de skall gå

till väga för att överklaga ett beslut, och endast

16 % vet att det är möjligt att få rättelse om de

har blivit felaktigt behandlade av en myndighet,

sägs det. För att tillväxten skall ta fart är det

nödvändigt att minska den byråkratiska bördan för

småföretagarna, liksom att den lagstiftning som rör

småföretagare är tydlig och förutsägbar, säger

motionären. Hon anser att ett sätt att förenkla för

företagare skulle kunna vara att införa "one-stop-

shops", där det skulle finnas värdar som hjälper

företagaren vid myndighetskontakter.

I motion 2003/04:N346 (kd) föreslås ett

tillkännagivande om enklare regler för företagen.

Motiveringarna bakom förslaget är likartade dem i

den tidigare nämnda motion 2003/04:N4 (m, fp, kd,

c), som väckts med anledning av regeringens

skrivelse.

Ett tillkännagivande om genomförande av

Småföretagsdelegationens förslag begärs i motion

2003/04:N412 (kd). Avregleringens betydelse för den

ekonomiska utvecklingen kan aldrig nog betonas,

anför motionärerna. De erinrar om att under de

borgerliga regeringsåren 1991-1994 tillkallades en

särskild avregleringsdelegation med uppgift att

driva på avregleringsarbetet och föreslå

förändringar som stärker konkurrensen och ökar

utrymmet för nyetableringar. Erfarenheter från andra

länder, såsom Storbritannien, Nederländerna och

Irland, visar att det krävs ett starkt politiskt

stöd från högsta nivå, säger motionärerna.

Småföretagsdelegationens rapport innehöll en lång

rad förslag som är av sådan art att de skulle

underlätta för småföretagen utan att

statsfinansiella kostnader skulle uppkomma, anför

motionärerna vidare. De påstår att samhällets

kostnader för tillväxthämmande regler är betydande

och att priset betalas av medborgarna, främst i form

av sämre levnadsstandard och begränsad valfrihet. Av

Småföretagsdelegationens konkreta förslag till

regelförenklingar är, drygt fyra år senare, närmare

två tredjedelar fortfarande inte genomförda, säger

motionärerna. De påpekar att det inte finns någon

uppföljning under de senaste åren över hur många och

vilka av Småföretagsdelegationens förslag som har

genomförts, vilket de menar är anmärkningsvärt och

ett tydligt uttryck för den socialdemokratiska

regeringens bristande intresse för

näringslivsfrågor. Motionärerna finner mot bakgrund

av riksdagens beslut i december 2002 det märkligt

att något mål för regelförenklingen inte formulerats

i årets budgetproposition och anser att det omgående

bör lämnas förslag om detta till riksdagen.

Regelverk som berör företagare upplevs, enligt

motionärerna, som svåra att överblicka och begripa -

en svensk företagare har över 4 000 regler och ca

20 000 trycksidor att hålla reda på, och varje år

tillkommer ca 5 000 sidor med omarbetade eller nya

regler, sägs det. Den totala regelmängden som berör

företagare måste minska, anför motionärerna. De

anser att en s.k. solnedgångsparagraf bör införas,

så att företagsregler som inte använts på fem år

eller mer slopas.

I motion 2003/04:K416 (kd) tas frågan om

regelförenkling upp ur ett EU-perspektiv. EG-

lagstiftningen växer snabbt i omfång, och det är

viktigt att den byråkratiska bördan på företagen

inte ökar ytterligare, anför motionärerna. De

föreslår därför att riksdagen skall göra ett

uttalande om att det behövs en systematisk

utvärdering av EG-lagstiftningen i syfte att ta bort

onödig detaljreglering ur den.

Ett tillkännagivande om behovet av minskad

byråkrati, myndighetskontroll och regelförenklingar

begärs i motion 2003/04:N347 (kd) utifrån

situationen för turistföretag. Det lilla företaget

kan inte på samma sätt som storföretagen hålla

speciell kompetens för administrativa uppgifter,

säger motionärerna. De påpekar att gällande

bestämmelser kan innebära höga tillsynskostnader för

alla företag, även turistföretagen. En stor del av

lagstiftningen kring livsmedel och hälsoskydd utgår

från företag som är knutna till byggnader och fasta

inventarier, medan de turistföretag som är baserade

på upplevelser i skog och mark drabbas av problem,

eftersom fasta byggnader ofta saknas, anför

motionärerna. De anser att det är orimligt att samma

lagstiftning gäller för alla företag oavsett

inriktning, lokalisering och storlek. Ett

tillsynsuppdrag bör inte inskränka sig till

myndighetsutövning utan också fylla en

servicefunktion, säger motionärerna vidare. De

påpekar att turistföretagen ofta måste betala dubbla

avgifter för myndighetskontroll - vid kontroll av

t.ex. kylanläggningar krävs att ett auktoriserat

företag utför besiktningen, varefter det sker en

ytterligare kontroll av berörd myndighet.

Turistföretagen betalar båda kontrollerna. Ett

system utformat på ett liknande sätt som kontrollen

inom bilbesiktningen där den berörda myndigheten

ackrediterar och granskar besiktningsföretaget

skulle vara mycket smidigare för de små företagen,

anser motionärerna. De menar också att det krävs en

bättre samordning mellan olika myndigheter, eftersom

lagstiftningen inom olika sektorer ibland kommer i

konflikt med varandra.

I motion 2003/04:N329 (c) föreslås

tillkännagivanden i följande tre avseenden: om att

målet för regelförenklingsarbetet bör vara en

minskning med 25 %, kompletterat med delmål och

kontinuerligt återkommande rapportering till

riksdagen; om att ett uppdrag för

regelförenklingsarbetet bör vara att undersöka

reglerna kring företagande ur ett genusperspektiv;

om att det bör införas ett gemensamt

uppgiftslämnarregister. Människor startar företag

för att förverkliga en idé, inte för att de är

begeistrade av byråkrati och uppgiftslämnande, anför

motionärerna. De menar att onödiga regler både

motverkar uppkomsten och utvecklingen av företag.

Motionärerna anser vidare att det är angeläget att

regelförenklingsarbetet har ett uttalat

genusperspektiv för att den låga delen kvinnliga

företagare därmed skall kunna öka. Företagarnas

riksorganisation har föreslagit ett gemensamt

uppgiftslämnarregister, i syfte att låta

myndigheterna hämta uppgifter för statistikbehov av

varandra eller registret i stället för av företagen,

säger motionärerna och påpekar att ett sådant

register skulle generera samordningsvinster, både i

tid och pengar.

Ett tillkännagivande om enklare och färre regler

för småföretagen föreslås i motion 2003/04:N336 (c).

Många och krångliga regler gäller för dem som vill

starta nya företag, vilket avskräcker många personer

från att starta företag eller att utveckla ett

befintligt litet företag genom att anställa flera

personer, anför motionärerna.

Arbetet med att förenkla reglerna för småföretagen

bör snarast intensifieras, anförs det i motion

2003/04:N348 (c). Motionärerna säger sig dagligen

stöta på småföretagare som känner sig illa bemötta

av olika myndigheter - företagarna utsätts för långa

handläggningstider, krav på kompletteringar och att

deras ärenden går runt bland myndigheterna.

Motionärerna får vidare uppgifter om att företagare

som har blivit godkända och registrerade därefter

utsätts för brevväxling med skattemyndigheten och

att en myndighet ifrågasätter en annan myndighets

beslut, t.ex. vilken mervärdesskattenivå som skall

gälla eller hur miljöbalken skall tolkas.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen gjorde hösten 2002 - på förslag i en

reservation (m, fp, kd, c, mp) i betänkande

2002/03:NU1 - ett tillkännagivande till

regeringen i frågan om regelförenkling. Även

utskottsmajoriteten (s, v) hade föreslagit ett

tillkännagivande till regeringen i frågan. De

båda ställningstagandena återges här i sin

helhet. I reservationen (m, fp, kd, c, mp), som

blev riksdagens beslut, anfördes följande (s.

98):

Vi anser - i likhet med vad som anförs i bl.a.

motionerna 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) och

2002/03:N1 (mp) - att regelförenklingsarbetet är

av största vikt för att Sverige skall kunna

utvecklas som företagarnation.

Kostnaderna för ett svenskt företag med 1-19

anställda för att administrera skatte-,

arbetsmarknads- och miljöreglerna är, som

tidigare redovisats, enligt en OECD-beräkning ca

30 000 kr per anställd och år. Motsvarande

kostnader är för företag med 20-49 anställda ca

21 000 kr och för företag med 50-500 anställda ca

6 000 kr. Appliceras dessa siffror på det totala

beståndet av företag, kan företagens kostnader

för att administrera lagar, regler och

föreskrifter beräknas till minst 50 miljarder

kronor per år.

Om det är alltför krångligt att starta och

driva företag, blir effekten färre företag.

Småföretag tillväxer heller inte i den

utsträckning som är möjligt och önskvärt, om

byråkratin är för omfattande och regelverket för

krångligt. Om det föreligger onödiga hinder mot

produktutveckling och investeringar är det vidare

en risk för att storföretagen investerar på annat

håll, där lagstiftningen är enklare än i Sverige.

Samtidigt bör det betonas att samhället har behov

av effektiva regelsystem för skydd av människors

liv och hälsa, miljöskydd och säkerhet.

I många av Sveriges konkurrentländer pågår ett

aktivt arbete med att minska företagens

regelbörda. I Nederländerna har sålunda, som

redovisats, parlamentet beslutat att företagens

kostnader för att hantera regelverket skall

minskas med 25 %, varav en minskning med 10 %

uppnåddes under den förra fyraårsperioden.

Vi föreslår att riksdagen genom ett

tillkännagivande skall uttala att under

innevarande mandatperiod skall en genomgång göras

av hela det regelverk som berör företagandet, så

att onödiga och krångliga regler kan tas bort.

Det bör också sättas upp ett kvantitativt mål för

regelförenklingsarbetet, i syfte att redan under

innevarande mandatperiod påtagligt minska

företagens kostnader för administration av

regelverket. Med ett tillkännagivande av

riksdagen i enlighet med det sagda tillgodoses

motionerna 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) och

2002/03:N1 (mp) i berörda delar.

För att det nyssnämnda målet skall kunna uppnås

är det viktigt att takten i

regelförenklingsarbetet ökar redan under år 2003,

jämfört med tidigare år. Ett instrument för att

åstadkomma detta är att det tas fram ett mått som

kan visa hur regelbördan utvecklas. Därför bör

det tas fram en mätmetod som skall vara färdig

att använda redan under år 2003. Mätmetoden skall

vara utformad i enlighet med den mätmetod som

OECD använder. När det gäller de oberoende

granskningar som OECD genomför av olika länders

regelförenklingsarbete har regeringen tidigare

sagt sig vara intresserad av en sådan. I den nu

aktuella skrivelsen säger regeringen dock endast

i vaga ordalag att den alltjämt överväger

tidpunkten för en granskning. Vi finner inte

detta acceptabelt, utan anser det angeläget att

regeringen under kalenderåret 2003 inger anmälan

till OECD med begäran om granskning av

regelförenklingsarbetet i Sverige. Genom en sådan

granskning kan värdefull kunskap om Sveriges

position i en internationell jämförelse erhållas.

Riksdagen bör genom sitt tillkännagivande anmoda

regeringen att dels fastställa mätmetoder, dels

inge anmälan till OECD i enlighet med vad vi här

har anfört. Därmed blir motion 2002/03:N1 (mp)

tillgodosedd i de båda aktuella avseendena och

tillstyrks.

Ytterligare ett område där vi anser att det

krävs omedelbara åtgärder från regeringen gäller

regelverket vid en företagsstart. I Sverige

fordras att en blivande företagare kontaktar ett

stort antal myndigheter, och ett stort antal

blanketter skall beställas och fyllas i. I många

fall behöver företagaren få förtydliganden av

blanketterna och måste då försöka få tag på rätt

person, vilket kan försvåras genom begränsningar

i telefontid. Efter det att blanketter sänts in,

kan det ibland ta lång tid innan företagaren får

besked. Mot denna bakgrund är det inte förvånande

att många personer drar sig för att starta

företag. Därför anser vi att det bör sättas upp

en bestämd tid, inom vilken myndigheterna måste

ha svarat eller handlagt ett ärende. Generellt

sett måste myndigheterna förbättra sin service

gentemot företagen och i större utsträckning

kunna fungera som "lots" i sina kontakter med

företagen. Riksdagen bör genom sitt

tillkännagivande anmoda regeringen att vidta

åtgärder i enlighet med vad vi nu har anfört.

Därmed blir motion 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) helt

tillgodosedd i de båda aktuella avseendena och

tillstyrks.

Med det anförda tillstyrker vi alltså

motionerna 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) och

2002/03:N1 (mp) i de delar som angivits. Övriga

yrkanden i dessa motioner, liksom de övriga här

aktuella motionsyrkandena, blir därmed också i

sak tillgodosedda. Riksdagen bör vidare lägga

regeringens redogörelse för

regelförenklingsarbetet till handlingarna.

I utskottsmajoritetens (s, v) ställningstagande -

som alltså inte blev riksdagens beslut - anfördes

följande (s. 54):

Utskottet anser att regelförenklingsarbetet är av

största vikt för att Sverige skall kunna

utvecklas som företagarnation. De regler som

berör företagandet bör vara lätta att förstå och

efterleva.

Samhället har behov av effektiva regelsystem

för skydd av människors liv och hälsa, miljöskydd

och säkerhet, men detta får inte göra det alltför

krångligt att starta och driva företag.

Kostnaderna för ett svenskt företag med 1-19

anställda för att administrera skatte-,

arbetsmarknads- och miljöreglerna uppgår, som

tidigare redovisats, enligt en OECD-beräkning

till ca 30 000 kr per anställd och år.

Motsvarande kostnader är för företag med 20-49

anställda ca 21 000 kr och för företag med 50-500

anställda ca 6 000 kr. Appliceras dessa siffror

på det totala beståndet av företag, kan

företagens kostnader för att administrera lagar,

regler och föreskrifter beräknas till minst 50

miljarder kronor per år.

I många av Sveriges konkurrentländer pågår ett

aktivt arbete med att minska företagens

regelbörda. I Nederländerna har parlamentet

beslutat att företagens kostnader för att hantera

regelverket skulle minskas med 25 % från år 1994

till år 2002. Men trots att hela den holländska

regeringen har varit engagerad och starkt

prioriterat frågan har inte en 10-procentig

minskning uppnåtts under perioden. Samtidigt som

det illustrerar hur komplicerad frågan om

regelförenkling är får det inte avskräcka från

höga svenska ambitioner på området. En genomgång

av hela det regelverk som berör företagen skulle

fordra en mycket resurskrävande satsning som

riskerar att gå ut över handläggningen av andra

för företagen viktiga frågor. Regeringen bör dock

anlägga ett bredare och mer systematiskt

angreppssätt än tidigare och presentera ett

handlingsprogram under år 2003 som inriktas på de

befintliga regelverken och som omfattar åtgärder

hos såväl departement som myndigheter.

Takten i regelförenklingsarbetet måste öka. Ett

instrument för att åstadkomma detta är att det

tas fram ett mått som kan visa hur regelbördan

utvecklas. OECD har mångårig erfarenhet av

regelförenklingsarbetet i olika medlemsländer och

genomför t.ex. enkätundersökningar riktade mot

företag för att jämföra den administrativa bördan

länder emellan. Dessa enkäter ställs sedan samman

ländervis och jämförelser kan därmed göras. I

Danmark, Belgien och Nederländerna har också

mätmetoder tagits fram. Den danska metoden

baseras, i likhet med OECD-metoden, på enkäter. I

Sverige har ITPS fått i uppdrag att ta fram

förslag på lämplig mätmetod. Eftersom Danmark,

Belgien och Nederländerna har kommit längre än

OECD har ITPS särskilt analyserat dessa länders

mätmetoder innan myndigheten skall lämna sitt

förslag till regeringen om en svensk mätmetod.

När det gäller de oberoende granskningar som

OECD genomför av olika länders

regelförenklingsarbete är det angeläget att

regeringen under kalenderåret 2003 inger anmälan

till OECD med begäran om granskning av

regelförenklingsarbetet i Sverige. Genom en sådan

granskning kan värdefull kunskap om Sveriges

position i en internationell jämförelse erhållas.

Ytterligare ett område där utskottet anser att

det krävs omedelbara åtgärder från regeringen

gäller regelverket vid en företagsstart.

Regeringen bör göra en översyn av

handläggningstiden i startskedet och uppdra åt de

myndigheter som för närvarande inte prioriterar

snabb handläggning att minska handläggningstiden

för dessa ärenden. Myndigheterna måste därutöver

förbättra sin service gentemot företagen och i

större utsträckning kunna agera som "lots" i sina

kontakter med företagen.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda

regeringen att vidta de åtgärder som utskottet

angivit. Därmed blir motionerna 2002/03: N356 (s,

v) och 2002/03:N1 (mp) väsentligen tillgodosedda.

Motion 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) blir också i

vissa delar tillgodosedd. Övriga motionsyrkanden

avstyrks. Riksdagen bör också lägga regeringens

skrivelse med redogörelse för

regelförenklingsarbetet till handlingarna."

Näringsminister Leif Pagrotsky besvarade i oktober

2003 en interpellation (ip. 2003/04:15) av Henrik

von Sydow (m) om regelbördan för företag. I sitt

svar sade näringsministern att han, lika litet som

interpellanten, har någon förkärlek för regler eller

blanketter. Företagaren skall kunna ägna sin tid åt

att utveckla sina tjänster och produkter och åt att

skaffa kunder, inte åt onödig administration.

Samtidigt har samhället i stort behov av regler,

t.ex. regler till skydd för salmonellasmitta eller

konkurrensregler för att en enskild marknad skall

fungera. Regeringen har en hög ambitionsnivå med

sitt arbete att minska den administrativa bördan för

företagen, framhöll näringsministern vidare. Den ser

ett enkelt och effektivt svenskt regelverk som ett

sätt att stärka sven-ska företags konkurrenskraft.

Denna ambition har också gett resultat i

internationella jämförelser, påpekade

näringsministern och hänvisade till att Världsbanken

i en rapport (Doing Business 2004) har placerat

Sverige i toppen bland 130 jämförda länder vad

gäller regelverk för företagande. Näringsministern

redogjorde för den handlingsplan för att minska den

administrativa bördan för företag som redovisats i

skrivelsen om regelförenklingsarbetet. Han sade

också att han bekämpar byråkrati oavsett ursprung.

Sverige är sålunda pådrivande för bättre och enklare

regler i EU-arbetet och har konsekvent arbetat för

att kommissionens förslag skall bli bättre, t.ex.

genom systematisk användning av konsekvensanalyser

och bättre samråd med berörda aktörer. Som minister

för inremarknadsfrågor är han pådrivande i arbetet

med att förenkla de befintliga europeiska

regelverken. Sverige driver även konsekvent ett

förenklingsperspektiv av WTO:s regler för den

internationella handeln.

Uppdrag till Nutek

Regeringen har nyligen beslutat om det uppdrag som

aviserades i skrivelsen vad gäller vidareutveckling

och konkretisering av den av ITPS föreslagna metoden

för mätning av administrativ börda. Nutek har

sålunda getts i uppdrag att, i enlighet med i

beslutet givna riktlinjer, färdigställa och

genomföra provmätningar med en metod som gör det

möjligt att mäta den administrativa börda som

regelverken medför för företagen. Färdigställandet

av metoden och genomförandet av provmätningen skall

göras utifrån förslaget i rapporten från ITPS.

Praktiska utformningar av den av ITPS förordade

modellen skall testas. Modifieringar och

avgränsningar skall vid behov utvecklas och testas.

Provmätningarna bör utföras på ett avgränsat

regelområde som kan förväntas ge tillräckliga

erfarenheter och underlag för utformningen av de

fullskaliga mätningarna.

Mätmetoden skall göra det möjligt att kvantitativt

mäta den administrativa börda som uppstår för

företag till följd av regler. Bördan och

utvecklingen av densamma skall kunna kvantifieras i

tid och pengar. Administrativ börda definieras på

följande sätt: "Företagets kostnader för att

upprätta, lagra eller överföra information eller

uppgifter som föranletts av krav i lagar,

förordningar och myndigheters föreskrifter eller

anvisningar i allmänna råd." Med företag menas i

detta sammanhang en juridisk eller fysisk person som

bedriver näringsverksamhet.

I uppdraget sägs att eftersom det är av största

vikt att mätmetoden accepteras och stöds av både

regering och näringsliv skall Nutek utföra uppdraget

i nära samarbete med representanter för näringslivet

och med Näringsdepartementet. Det är i detta

sammanhang viktigt att Nutek tar del av resultaten

av de provmätningar som Svenskt Näringsliv genomför

under år 2003 i syfte att mäta företagens kostnader

för att följa gällande regler. En nära samverkan

skall ske med ITPS. Samråd skall ske med Statistiska

centralbyrån, Riksskatteverket och

Ekonomistyrningsverket. Provmätningar skall påbörjas

under år 2003.

Regeringen ställer följande krav på mätmetoden:

Mätmetoden skall vara utformad så att mätningar med

en färdigutvecklad metod, baserad på erfarenheterna

från provmätningen, kan göras under år 2004.

Mätmetoden skall göra det möjligt att genom

återkommande mätningar dels påvisa huruvida den

administrativa bördan för företag har ökat eller

minskat totalt sett, dels identifiera utvecklingen

av den administrativa bördan för företag per

myndighet eller regel.

Resultatet av provmätningarna skall Nutek redovisa

till Näringsdepartementet senast den 10 maj 2004. I

Nuteks redovisning skall även ingå följande: en

uppskattning av mätmetodens tillförlitlighet,

beräkningar av kostnader och tidsåtgång för

kontinuerliga mätningar med färdigutvecklad metod

samt förslag på hur kontinuerliga mätningar skall

organiseras.

Småföretagsdelegationen

Beträffande Småföretagsdelegationens förslag, som

berörs i några motioner, kan noteras att

Näringsdepartementet i en promemoria till utskottet

våren 2000 gjorde en avstämning mot

Småföretagsdelegationens förslag. Regeringens

samlade bedömning var, enligt denna, att åtgärder

vidtagits för att undanröja majoriteten av de hinder

som Småföretagsdelegationen uppmärksammat.

Regeringen ansåg att ca 75 % av förslagen var

viktiga och borde genomföras i någon form. Drygt 40

% av förslagen var helt genomförda eller befann sig

i en genomförandefas, och ytterligare drygt 30 % var

under utredning eller beredning. Det framhölls från

Näringsdepartementet att många av förslagen är av

den karaktären att de aldrig kommer att kunna anses

vara helt slutförda. Det gäller t.ex. myndigheternas

arbete med information och service till företagen

och flera av förenklingsförslagen, såsom lättnader i

uppgiftslämnande för företag och förenkling av

tullprocedurer. Ungefär en fjärdedel av förslagen

hade våren 2000 inte föranlett några åtgärder från

regeringens sida; det gällde förslag på områden där

det redan förekom statliga insatser, t.ex.

kompetensområdet, liksom förslag på områden där det

primära ansvaret inte låg på staten utan på

kommunerna.

I en kommentar från Näringsdepartementet hösten

2002 sades att Småföretagsdelegationens förslag

handläggs inom olika delar av Regeringskansliet. Det

konstaterades då att regeringen hade vidtagit

åtgärder för att undanröja majoriteten av de hinder

för tillväxt som delegationen identifierade. Det

framhölls att karaktär och omfattning på förslagen

skiljer sig högst väsentligt åt sinsemellan och

därmed även den tid som krävs för genomförande. En

större del av förslagen var fortfarande under

utredning eller genomförande. Många förslag är

vidare av den karaktären eller omfattningen att de

inte går att genomföra omgående. I vissa fall - när

det t.ex. gäller mer generella önskemål om

förändrade attityder och ökad tillgänglighet hos

myndighet m.m. - är det dessutom omöjligt att uttala

sig om när ett förslag kan anses vara genomfört,

utan det är snarare frågan om en kontinuerlig

utvecklingsprocess. Endast en tredjedel av förslagen

från Småföretagsdelegationen kunde anses vara rena

regelförenklingsförslag, sades det från

Näringsdepartementet.

De kommentarer som gjordes hösten 2002 står sig

fortfarande, enligt uppgift från

Näringsdepartementet. Någon ytterligare avstämning

eller uppföljning av Småföretagsdelegationens

förslag planeras inte.

Företagens uppgiftslämnande

I några motioner efterlyses åtgärder för att minska

företagens uppgiftslämnande. När det gäller SCB:s

olika statistikgrenar tillämpar myndigheten sedan en

längre tid urvalsundersökningar när det gäller

småföretag och ett s.k. rullande panelsystem, vilket

innebär att ett småföretag som ingått i en

undersökning inte skall tas ut i nästa. SCB är

vidare starkt engagerat i det arbete som bedrivs

inom EU på statistikområdet. Inom EU var det

tidigare i stort sett förbjudet att använda s.k.

administrativt material i statistikproduktionen. En

förändring har nu skett i detta avseende, och

administrativa uppgifter används i allt högre grad.

SCB har varit pådrivande i detta arbete och kommer

att fortsätta att driva frågan om förenkling när det

gäller statistikproduktionen. I regeringens uppdrag

från juni 2002 till SCB om fördjupad prövning av

inriktning och omfattning av officiell statistik

inom SCB:s ansvarsområde inför treårsperioden

2004-2006 konstaterades bl.a. att uppgiftslämnarnas

kostnader för statistiken ökar. Det är därför

angeläget att SCB ökar ansträngningarna för att

underlätta uppgiftslämnandet, särskilt för

företagen, sades det, och SCB skulle särskilt

redovisa planer på hur myndigheten skall underlätta

uppgiftslämnandet.

Uppdraget redovisades i början av år 2003 i

rapporten Fördjupad prövning av den officiella

statistiken 2004-2006. I rapporten sägs beträffande

uppgiftslämnande bl.a. att SCB de närmaste åren

behöver ägna stor kraft åt att underlätta för

uppgiftslämnarna för att kunna både minska

kostnaderna för uppgiftslämnandet och tillgodose de

ökande behoven av statistik. En ökad användning av

elektronik i uppgiftsinsamlingen och ett ökat

utnyttjande av administrativa data kan medverka till

att hålla nere uppgiftslämnarnas kostnader. En

långsiktig inriktning bör vara att utveckla system

som gör det möjligt att hämta in uppgifter direkt

från företag utan att några manuella insatser skall

behöva göras, sägs det. I SCB:s årsredovisning för

år 2002 redovisas ett antal projekt med inriktning

att minska uppgiftslämnarkostnaderna. Där redovisas

också att SCB har intensifierat sitt samråd med

företagen i form av ökade direktkontakter. SCB har

även löpande samråd med Näringslivets nämnd för

regelgranskning och kommun- och landstingsförbunden

inför alla förändringar i produktionen av

företagsstatistik. SCB har vidare inrättat en

samarbetsgrupp för företagens uppgiftslämnande inom

myndigheten.

I SCB:s regleringsbrev för år 2003 anges att ett

mål är att kostnaderna för uppgiftslämnandet skall

minska. Detta är en skärpning jämfört med

regleringsbrevet för år 2002, då målet angavs vara

att uppgiftslämnandet skulle underlättas. I

budgetpropositionen för år 2004 anför regeringen

(prop. 2003/04:1, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

och finansförvaltning, s. 53) att

uppgiftslämnarkostnaderna för företag, kommuner och

organisationer skall minska. Åtgärder har genomförts

men arbetet måste intensifieras. Samarbetet inom EU

på statistikens område måste också i fortsättningen

präglas av detta synsätt, sägs det i propositionen.

I budgetpropositionen redovisas också följande

utveckling av uppgiftslämnarkostnaderna för företag,

kommuner och organisationer: 200 miljoner kronor år

1999, 365 miljoner kronor år 2000, 380 miljoner

kronor år 2001 och 312 miljoner kronor år 2002.

Beräkningsmetoden ändrades år 2000 och från år 2002

ingår färre undersökningar än i talen som redovisas

för 1999-2001.

Grunddatabasutredningen föreslog år 1997 i sitt

betänkande Grunddata i samhällets tjänst (SOU

1997:146) att ett mål för företagens

uppgiftslämnande borde vara att företagen endast

skall behöva lämna en och samma uppgift en gång och

att formerna för elektroniska uppgiftslämnanden

borde utvecklas. En arbetsgrupp inom

Regeringskansliet fick därefter våren 1999 i uppdrag

att inventera och analysera det allmännas ansvar för

spridning av offentlig basinformation i elektronisk

form. I promemorian Samhällets grundläggande

information (Ds 2000:34) redovisades en inventering

av många års utredningsarbete som på olika sätt

berör det allmännas ansvar för spridning av

samhällets information i elektronisk form. I

betänkandet lämnades förslag till en rad konkreta

åtgärder. Betänkandet har remissbehandlats, och

frågan bereds inom Regeringskansliet i ett bredare

sammanhang, tillsammans med arbetet kring den

tidigare nämnda 24-timmarsmyndigheten och

framtagandet av ett nytt EU-direktiv om

vidareutnyttjande och kommersialisering av

handlingar från offentliga sektorn. Det råder nu

enighet om EU-direktivet som förväntas komma att

beslutas inom kort. Därmed har grunden lagts för ett

bättre utnyttjande av tillgänglig offentlig

information. Arbetet med 24-timmars-myndigheten har

nu resulterat i att en delegation (Delegationen för

utveckling av offentliga e-tjänster) har tillsatts

och att en nämnd skall tillsättas. Delegationen

kommer bl.a. att inrikta sitt arbete på att få till

stånd ett bättre samarbete mellan myndigheterna inom

stat, kommun och landsting (nätverkssamarbete), och

nämnden kommer att förbättra förutsättningarna för

elektroniskt samarbete genom bl.a. fastställande av

standarder för myndigheternas elektroniska

informationsutbyte.

"One-stop-shop" för företagen

Beträffande förslag i några motioner om s.k. one-

stop-shop för företagen kan noteras att i

betänkandet Företagsutveckling på regional nivå (SOU

2002:101) föreslogs under rubriken Enkelhet för

företag och företagare - i syfte att tillmötesgå

företagens önskan om en instans att vända sig till -

en samordning av arbetet hos de tre aktörer som

handhar de viktigaste statliga företagsstöden -

länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och det aktuella

Almibolaget. Utredaren föreslog att det i varje län

skall öppnas en "brevlåda" dit företagaren kan vända

sig med ansökningar, förfrågningar och andra

önskemål. Kontakten skall kunna ske via post,

telefon, e-post, personligt besök, osv. De tre

nämnda huvudaktörerna får sedan gemensamt hantera

frågorna. För företagaren skall det räcka med en

kontakt. Länsstyrelsen bör ges i uppdrag att

tillsammans med länsarbetsnämnd och Almibolag

utarbeta den samarbetslösning som passar det egna

länet bäst. I försökslänen skall

självstyrelseorganen erbjudas samordningsuppgiften.

Nutek skall ges i uppdrag att utforma riktlinjer för

verksamheten samt följa upp att den genomförs.

Direktör Peter Nygårds har getts i uppdrag att för

statens räkning förhandla med de regionala delägarna

i Almi-bolagen. Dessa förhandlingar rör väsentliga

delar av de samordningsfrågor som utredningen har

föreslagit. Även andra delar av förslaget bereds

internt inom Regeringskansliet med sikte på att de

skall tas upp i nästa års budgetprocess.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regelförenklingsarbetet är av

största vikt för att Sverige skall kunna utvecklas

som företagarnation. De regler som berör

företagandet bör vara lätta att förstå och

efterleva. Samtidigt vill utskottet poängtera att

samhället har behov av effektiva regelsystem för

bl.a. skydd av människors liv och hälsa, miljö och

säkerhet. Detta får dock inte innebära att det blir

alltför krångligt att starta och driva företag.

Riksdagen beslöt hösten 2002, som tidigare

redovisats, om ett uttalande till regeringen om en

intensifiering av regelförenklingsarbetet. Det rörde

sig om en genomgång under innevarande mandatperiod

av det regelverk som berör företagandet, uppsättande

av ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet,

åtgärder för en påtaglig minskning av företagens

kostnader för regelverket under innevarande

mandatperiod, framtagande av ett mått som visar hur

regelbördan utvecklas, ökning av takten i

regelförenklingsarbetet redan under år 2003,

inlämnande av anmälan till OECD med begäran om

granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige,

uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i

samband med administration av företagsstart samt

tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots

vid företagskontakter.

Enligt utskottets mening har regeringen tagit hand

om riksdagens beställning på ett ambitiöst sätt.

Arbetet med framtagande av en metod för att mäta den

administrativa börda som regelverken medför för

företagen bedrivs aktivt. Det uppdrag som regeringen

nyligen gett Nutek och som innebär en fortsättning

av det arbete som bedrivits av ITPS innebär att

provmätningar skall påbörjas under år 2003 och att

mätningar med en färdigutvecklad metod skall kunna

göras under år 2004. Nutek skall redovisa resultatet

av provmätningarna till Näringsdepartementet senast

den 10 maj 2004.

Utskottet noterar vidare att regeringen nu har

lämnat in en anmälan till OECD om en genomgång av

regelreformeringsarbetet i Sverige. Det är

värdefullt att få en oberoende granskning av detta

arbete.

I de här aktuella motionerna tas upp olika frågor.

En fråga rör tidsåtgång och krångel vid

företagsstart. I riksdagens tillkännagivande till

regeringen ingick, som nyss nämnts, begäran om

åtgärder för att underlätta och förenkla

företagsstart. Som redovisats pågår det arbete inom

berörda myndigheter med just denna inriktning.

Patent- och registreringsverket, Riksskatteverket

och Nutek tillhandahåller sålunda på sina

webbplatser information och registreringsmöjligheter

för företagen. I detta sammanhang kan också erinras

om den tidigare nämnda rapporten från Världsbanken

(Doing business 2004) enligt vilken Sverige är ett

av de länder där det är enklast att starta företag.

Sverige kommer på en delad tredje plats bland 130

länder när det gäller antal procedurer som krävs för

en företagsstart och på 12:e plats när det gäller

antal dagar det normalt tar att starta ett företag.

I rapporten jämförs de 130 länderna också på basis

av kvantitativa indikatorer som gäller regler för

näringslivet. Undersökningen visar att länder med

höga inkomster reglerar näringslivet i mindre

utsträckning än länder med låga inkomster. Sverige

tillhör de tio länder som reglerar affärslivet

minst. Andra länder i denna grupp är bl.a.

Australien, Kanada, Danmark, Nederländerna, Nya

Zeeland och Storbritannien. Sverige tillhör också de

tio länder som har de i praktiken bäst fungerande

regleringarna.

En annan fråga som tas upp i motionerna är EG-

lagstiftningen och behovet av regelförenkling av

denna. Som sägs i regeringens skrivelse har

regelförenkling och därmed sammanhängande frågor

från svensk sida prioriterats som en del av EU:s

modernisering. Detta är ett arbete som har

utskottets fulla stöd.

Ytterligare en fråga som berörs i motionerna är

Småföretagsdelegationens förslag och en uppföljning

av dessa. En sådan uppföljning gjordes av

Näringsdepartementet, som redovisats, våren 2000 och

en kommentar lämnades hösten 2002. Utskottet kan

inte se något behov av en fortsatt löpande

uppföljning av Småföretagsdelegationens förslag.

Dessa finns dock med som ett underlag för

regeringens fortsatta regelförenklingsarbete.

Vidare tas i motionerna upp frågan om företagens

uppgiftslämnande och behovet av en begränsning och

förenkling av detta. Utskottet delar motionärernas

uppfattning om vikten av att företagens

uppgiftslämnande så långt möjligt minskas och att

återhållsamhet bör prägla statens krav på uppgifter

från företagen. Detta gäller framför allt

småföretagen som har svårare än stora företag att

avsätta tid och resurser för uppgiftslämnande. Som

tidigare redovisats pågår arbete på detta område

inom bl.a. SCB, men också centralt inom

Regeringskansliet. Utskottets bedömning är att det

finns goda möjligheter att komma vidare på detta

område, genom bl.a. ökad användning av tillgänglig

offentlig information och elektroniskt samarbete.

Sammantaget anser utskottet att regeringen

bedriver ett ambitiöst arbete när det gäller

regelförenkling för företagen. Intrycket är också

att det verkar finnas goda utsikter för positiva

resultat och att de mål och ambitioner som kom till

uttryck i riksdagens tillkännagivande hösten 2002

skall kunna uppnås. Därmed avstyrker utskottet

samtliga här aktuella motioner i berörda delar.

Riksdagen bör också lägga regeringens skrivelse med

redogörelse för regelförenklingsarbetet till

handlingarna.

Fonden för svensk-norskt

industriellt samarbete

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör återkalla ett tidigare lämnat

bemyndigande att ställa ut en kreditgaranti

om högst 20 miljoner kronor till Stiftelsen

Fonden för svensk-norskt industriellt

samarbete.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen skall återkalla

ett tidigare lämnat bemyndigande för regeringen att

ställa ut en kreditgaranti om högst 20 miljoner

kronor till Stiftelsen Fonden för svensk-norskt

industriellt samarbete.

Fonden bildades år 1981 och har som mål att stärka

samarbetet mellan svensk och norsk industri genom

finansiering av industriella utvecklingsprojekt.

Fondens tillgångar värderades vid ingången av år

2003 till ca 70 miljoner kronor. Fonden har under

innevarande år avvecklat huvuddelen av sina låne-

och ägarengagemang. Avvecklingen av engagemangen

genomförs mot bakgrund av att fonden bedömer att

dess resurser är alltför begränsade för att på ett

effektivt sätt kunna främja svensk-norska

industriella samarbetsprojekt. Regeringen delar

denna bedömning.

I propositionen om tilläggsbudget för budgetåret

1995/96 (prop. 1995/96: 105) förordade regeringen

att staten skulle utfärda en kreditgaranti på högst

20 miljoner kronor för att fonden vid behov skulle

kunna ta upp lån på marknaden och sålunda fullgöra

alla sina förpliktelser. Riksdagen beslöt i enlighet

med regeringens förslag (bet. 1995/96:NU18). Mot

bakgrund av fondens beslut om att avveckla sina

engagemang är det dock inte längre aktuellt för

svenska staten att utfärda den nämnda

kreditgarantin.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att riksdagen

bör återkalla det aktuella bemyndigandet till

Stiftelsen Fonden för svensk-norskt industriellt

samarbete och tillstyrker därmed regeringens

förslag.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör anvisa anslag under

utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med

vad som föreslagits i budgetpropositionen och

som framgår av bilaga 2. Vidare bör riksdagen

besluta enligt de förslag rörande

bemyndiganden som läggs fram i propositionen

under detta utgiftsområde. Riksdagen bör

också avslå samtliga här aktuella

motionsyrkanden.

Inledning

Utskottet redogör i det följande - avseende de

anslag som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv - för

regeringens förslag och motsvarande förslag i

motioner (se bilaga 2). Därefter redovisar utskottet

sitt ställningstagande i ett sammanhang.

Näringspolitik

Verket för innovationssystem:

Förvaltningskostnader (26:1)

Propositionen

Anslaget finansierar förvaltningskostnader vid

Verket för innovationssystem (Vinnova) som bildades

den 1 januari 2001. Myndighetens uppgift är att

främja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och

arbetsliv genom utveckling av effektiva

innovationssystem och finansiering av

behovsmotiverad forskning och utveckling.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

114,4 miljoner kronor.

Motionen

I motion 2003/04:N412 (kd) föreslås en besparing på

anslaget med 5 miljoner kronor.

Verket för innovationssystem: Forskning och

utveckling (26:2)

Propositionen

Anslaget finansierar behovsmotiverad forsknings- och

utvecklingsverksamhet samt utveckling av

innovationssystemet. Inriktningen för de närmaste

årens verksamhet har tidigare beskrivits i en

proposition om forskning och förnyelse (prop.

2000/01:3) samt i en proposition om FoU och

samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2).

Enligt regeringens förslag skall anslaget minskas

med drygt 30 miljoner kronor fr.o.m. år 2004, då det

tillskott som beslöts för år 2003 för uppbyggnad av

ett nationellt inkubatorprogram upphör. Samtidigt

skall anslaget tillföras 100 miljoner kronor fr.o.m.

år 2004 för tillämpad industriforskning inom IT- och

telekomsektorn.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 1

111,1 miljoner kronor. Regeringen begär vidare

riksdagens bemyndigande att under år 2004 besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 950 miljoner kronor under

år 2005 och 950 miljoner kronor under åren

2006-2009.

Motionerna

I motionerna 2003/04:Fi240 (fp) och 2003/04:N411

(fp) föreslås en minskning av anslaget med 100

miljoner kronor.

Ett tillkännagivande av riksdagen om att Vinnova

bör ges utökade resurser för att bättre kunna stödja

goda idéer som ger resultat i form av ökad

industriell tillväxt föreslås i motion 2003/04:N211

(kd). Den breda satsning på högre teknisk utbildning

som gjorts i Sverige har bidragit till ett stort

antal goda idéer, säger motionären. Hon menar att

det nu handlar om att idéerna skall förverkligas

inom industrin, vilket kräver såväl ett betydande

kapital som ett samordningsansvar för satsningar.

Vinnova förfogar över ungefär hälften av de medel

som dess finska motsvarighet har, påstår motionären.

Hon hänvisar till att Finland ligger i täten vad

gäller tillväxtkapacitet, medan hon hävdar att

Sverige har en bottenplacering vad avser statliga

satsningar på forskning och utveckling. Det är

därför av stor vikt att ytterligare medel tillförs

Vinnova, så att Sverige långsiktigt kan få fler

arbetstillfällen, anför motionären.

Samma motionär föreslår i en annan motion,

2003/04:N212 (kd), att den för Vinnova gällande

förordningen om statligt stöd till teknisk

forskning, industriellt utvecklingsarbete och

uppfinnarverksamhet skall ändras så att stöd kan

lämnas i enlighet med de nivåer som anges i EU:s

riktlinjer (96/C45/06). Dessa riktlinjer, som var

avsedda att gälla under fem år men som nu har

förlängts, stämmer inte helt överens med de regler

som gäller för Vinnova, säger motionären. Hon

påpekar att Vinnova därmed inte har samma

möjligheter att lämna stöd till innovationer som

gäller för motsvarande organ i andra EU-länder. De

stödnivåer som anges i EU:s riktlinjer och som inte

gäller för Vinnova är följande: förhöjt stöd för

förstudier, förhöjt stöd för patentkostnader,

förhöjt stöd till stödområde (en mindre procentsats

finns i Sverige), bonus för om ett program har samma

mål som ett av EU:s ramprogram och innebär samarbete

över gränserna, bonus för samarbete över gränser

eller mellan företag och forskningsprogram eller

omfattande spridning och publicering av resultat.

Vissa kompletterande uppgifter

Vid utskottets sammanträde den 11 juni 2003 föreslog

Ingegerd Saarinen (mp) att utskottet skulle låta

göra en uppföljning av hur forskningsstöd från

statliga myndigheter och andra aktörer med statlig

anknytning fördelar sig på företag av olika storlek.

Önskemålet var föranlett av att det i olika

sammanhang framförs farhågor för att små och

medelstora företag missgynnas i förhållande till

stora företag när det gäller forskningsstöd.

Utskottet beslöt att som ett första steg be

riksdagens utredningstjänst att göra en förstudie.

Denna avses därefter kunna ligga till grund för

beslut om huruvida utskottet skall gå vidare med en

mer omfattande uppföljning. Företrädare för

utredningstjänsten har vid ett utskottssammanträde i

november 2003 redovisat vad som framkommit i

förstudien (som finns att tillgå hos utskottet).

Beträffande yrkandet i motion 2003/04:N211 (kd) om

ökade resurser till Vinnova kan noteras att Sverige

tillhör de länder som satsar mest på forskning och

utveckling. År 2001 satsades 4,27 % av BNP på FoU,

enligt statistik från OECD. Motsvarande andel var

för Finland 3,4 %. Den myndighet i Finland som har

liknande uppgifter som Vinnova är Teknologiska

utvecklingscentralen (Tekes). År 2002 satsade Tekes

motsvarande ca 1,15 miljarder kronor på FoU, dvs.

ett något högre belopp än Vinnova. Tekes förfogar

dock även över medel för andra typer av insatser än

FoU, t.ex. olika former av produktutvecklingsstöd,

vilket Vinnova inte har. Det kan vidare nämnas att

tillämpad forskning, som Tekes stöder, i Sverige

också finansieras av Stiftelsen för strategisk

forskning och Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling (KK-stiftelsen). I det nu

aktuella förslaget i budgetpropositionen ges Vinnova

en anslagsförstärkning med 100 miljoner kronor för

industrirelaterad forskning inom IT- och

telekomsektorn.

När det gäller förslaget i motion 2003/04:N212

(kd) om förändring av den gällande förordningen

(1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning,

industriellt utvecklingsarbete och

uppfinnarverksamhet - den s.k. teknikförordningen -

har, enligt uppgift från Näringsdepartementet, i

november 2002 till regeringen inkommit en hemställan

från Vinnova om en översyn av den nämnda

förordningen. I framställan anges just de

stödmöjligheter som nämns i motionen, dvs. förhöjt

stöd för förstudier, förhöjt stöd för

patentkostnader, förhöjt stöd till stödområde, bonus

för om ett program har samma mål som ett av EU:s

ramprogram och innebär samarbete över gränserna samt

bonus för samarbete över gränser eller mellan

företag och forskningsprogram eller omfattande

spridning och publicering av resultat. Vinnova

föreslår att teknikförordningen skall justeras så

att stöd kan lämnas i enlighet med de nivåer som

anges i EU:s riktlinjer. Departementet anser att

frågan är angelägen, men den måste beredas med EG-

kommissionen och att beredningen på grund härav kan

komma att ta tid.

Verket för näringslivsutveckling:

Förvaltningskostnader (38:1)

Propositionen

Anslaget täcker förvaltningskostnader för Verket för

näringslivsutveckling (Nutek) och Almi

Företagspartner AB (Almi). Anslagssparandet från år

2002 på 15,8 miljoner kronor avser finansiering av

uppbyggnad av ärendesystem inom de regionala stöden

(NYPS). Anslaget skall enligt regeringens förslag

minskas med 2,2 miljoner kronor, till följd av bl.a.

en retroaktiv justering av pris- och

löneomräkningen. Nutek har sedan omorganisationen år

2001 arbetat målmedvetet med att utveckla den nya

myndighetens roll och funktion, sägs det.

Ytterligare omstruktureringar för att fokusera och

effektivisera verksamheten är dock nödvändiga.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till

205,5 miljoner kronor.

Motionen

Kristdemokraterna avvisar uppbyggnad av ärendesystem

inom de regionala stöden och föreslår med hänvisning

därtill en minskning av anslaget med 15 miljoner

kronor, sägs det i motion 2003/04:N412 (kd).

Vissa kompletterande uppgifter

I anslutning till det här aktuella anslaget och

nästföljande anslag, Näringslivsutveckling, kan

noteras att Nutek nyligen har presenterat för

Näringsdepartementet ett förslag till ändrat

innehåll i verksamheten. Förslaget, som har rubriken

Ett fokuserat och mer effektivt Nutek för ökad

ekonomisk tillväxt, anger att det övergripande målet

för allt vad Nutek gör skall vara ekonomisk

tillväxt. Syftet med Nuteks verksamhet skall vara

att bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och

välstånd över hela landet genom fler nya företag,

fler växande företag och fler starka regioner. En

stark målstyrning och adekvat uppföljning skall

säkerställa att detta syfte uppnås. Nuteks styrelse

konstaterar i förslaget att Nutek har en bred

verksamhet inom näringspolitiken och den regionala

utvecklingspolitiken. Bredden har utvecklats genom

egna initiativ och genom ett stort antal

regeringsuppdrag. Samtidigt som verksamheten

breddats har resurserna dock successivt minskat.

Konsekvenserna av detta har blivit att Nuteks

finansiella resurser både i form av

förvaltningsanslag och sakmedel på ett ökande antal

områden är otillräckliga för att effektivt nå syftet

för verksamheten, sägs det i förslaget.

Det fokuserade Nutek skall, enligt förslaget, vara

inriktat på tillväxtskapande insatser med en tydlig

tillväxtprofil. Ett fokuserat Nutek skall ha en

tydlig expert-, kunskaps- och

samordnings/samverkansroll för följande områden:

- Entreprenörskapsutveckling och regelförenklingar

för Fler nya företag.

- Små och medelstora företags tillväxtbetingelser

och nationell klusterpolitik för Fler växande

företag.

- Regional näringslivsutveckling för Fler starka

regioner.

Nuteks operativa roll mot enskilda företag skall begränsas och

samverkan med Almi förstärkas.

Nuteks kärnverksamhet föreslås omfatta följande

insatsområden:

Fler nya företag

- expertroll/regelsystemet/finansiering,

- informationstjänster (som ett inslag i

förenklingsarbetet för företag),

- förbättrade insikter om företagandets villkor

med ungdomar som en viktig målgrupp,

- utveckling och utvärdering av det statliga

stödsystemet för företag och företagare.

Fler växande företag

- expertroll/regelförenkling/finansiering för att

skapa tillväxtförutsättningar för små och medelstora

företag,

- informationstjänster och "det statliga

stödsystemet",

- utveckling av en nationell klusterpolitik.

Fler starka regioner

- expert- och samordningsroll för regionala

tillväxtprogram,

- expert- och samordningsroll för strukturfonder,

- regionalt företagsstöd med systemansvar,

- regional projektverksamhet (med

pilotprojektinriktning),

- stadspolitik för tillväxt.

För alla de tre nämnda områdena avses pilotprojekt

initieras, ofta i samarbete med Almi. Erfarenheter

och goda exempel skall spridas för att effektivisera

arbetet i hela det näringspolitiska systemet mot

ekonomisk tillväxt. Utöver Nuteks kärnverksamhet

avses särskilda uppdrag från regeringen,

finansierade utanför kärnverksamheten, utföras. För

att den beskrivna omställningen och prioriteringen

av nya områden skall bli möjlig att genomföra krävs

att ett antal pågående insatser avslutas och att de

resurser som då frigörs tillförs de nya områdena,

anser Nutek. Följande insatser bör avslutas:

Såddfinansieringen; Samarbeten/finansiering;

Särskilda insatser för olika grupper; Alla

programinsatser (för närvarande 6 program) inom fler

växande företag; Resurscentrum (överförs till

regionala organ när nuvarande program upphör);

Transportbidraget (flyttas till annan myndighet);

Programinsatser (Lokal näringslivsutveckling,

innovationssystem och kluster); Internationella

företagsprogram. Flera av de nyssnämnda insatserna

är tidsbegränsade uppdrag i regleringsbrev eller via

särskilda uppdrag. Avslutningen av insatserna avses

ske etappvis och i s.k. ordnade former.

Förslagen sägs ge följande konsekvenser för

sakverksamheten:

- De resurser som frigörs (undantaget

Transportbidraget) skapar utrymme att förstärka

insatserna på de områden som Nutek enligt förslaget

skall fokusera på.

- Utrymme skapas för att driva de nya/förstärkta

insatsområdena och pilotprojekt utifrån

identifierade behov.

- Trovärdighet och tydlighet skapas på de områden

som Nutek kommer att arbeta med.

I förslaget sägs att Nuteks styrelse och ledning har initierat

ett utvecklingsarbete för att ta fram fokuserade och

mätbara mål för vad Nutek skall åstadkomma som

bidrag till ekonomisk tillväxt. Därigenom sägs

statsmakternas styrning av Nutek komma att

underlättas genom att den kan renodlas till att avse

en målstyrning av verksamheten. På så sätt anses

statsmakterna få ett bättre underlag för att värdera

hur de resurser som anförtros Nutek bidrar till

tillväxten.

Sammanfattningsvis förordar Nutek att det

beskrivna förslaget till omställning av Nutek, som

avses leda till ett fokuserat och mer effektivt

Nutek för ökad ekonomisk tillväxt, kommer till

tydligt uttryck i regleringsbrev för budgetåret 2004

och därpå kommande år. Det anses angeläget att

regleringsbrevet utformas så att omställningen kan

ske så snabbt som möjligt, både av externa

effektivitetsskäl och av omsorg om Nuteks personal.

Nuteks förslag har presenterats av Nuteks

styrelseordförande Kai Hammerich och t.f.

generaldirektör Sune Halvarsson för statssekreterare

Sven-Eric Söder, Näringsdepartementet.

Näringsminister Leif Pagrotsky har kommenterat

förslaget i medierna med att säga att

Näringsdepartementet nyligen har påbörjat processen

med regleringsbrev för år 2004, men att han anser

att förslaget är mycket konstruktivt och att det

kommer att fungera som underlag i den fortsatta

diskussionen.

Näringslivsutveckling (38:2)

Propositionen

Anslaget får användas till näringslivsfrämjande

åtgärder. Anslaget bör höjas med 10 miljoner kronor

för att finansiera inrättande av centrum för och

särskilda satsningar inom områdena miljödriven

näringslivsutveckling och miljöteknikexport. Den

särskilda satsningen på kvinnors och invandrares

företagande samt kooperativt företagande ökar med 10

miljoner kronor år 2004. Som en följd av redan

fattade beslut avslutas programmen år 2005, varför

anslagsnivån då sjunker. Efter programperioden skall

verksamheterna utvärderas. Anslaget sjunker

ytterligare år 2006 till följd av att den särskilda

satsningen om 20 miljoner kronor per år på design

upphör enligt tidigare beslut. Efter

designprogrammets slut skall verksamheten

utvärderas.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till

249,6 miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget bör minskas med 54 miljoner kronor, anförs

det i motion 2003/04: N389 (m). Anslaget får

användas till näringslivsfrämjande åtgärder,

konstaterar motionärerna och anser att det i

praktiken bl.a. innebär subventioner som snedvrider

konkurrensen och förhindrar nyskapande och

utveckling. De menar därför att budgetutrymmet för

sådana åtgärder måste minska. Många kvinnor arbetar

inom offentlig sektor med verksamheter som stat,

landsting och kommuner har monopol på, varför

möjligheterna att starta eget är mycket små, säger

motionärerna vidare. De framhåller att detta kan

förändras genom att stat, kommuner och landsting

inriktar sig på sin kärnverksamhet och i större

utsträckning konkurrensutsätter och knoppar av

verksamheter, snarare än genom statliga insatser för

näringslivsfrämjande åtgärder. Motionärerna avvisar

också anslagsökningen om 10 miljoner kronor för

inrättandet av ett centrum för miljödriven

näringslivsutveckling och miljöteknikexport.

Basfinansieringen för Institutet för

kvalitetsutveckling (SIQ) bör säkerställas genom ett

uttalande av riksdagen, anförs det i motion

2003/04:N230 (fp). Sveriges konkurrenskraft är

beroende av en ständig förbättring av varor,

tjänster och processer, och arbetet med ett

effektivt kvalitetsarbete underlättas om det finns

en medvetenhet om kvalitetsbegrepp och god kunskap

om kundorienterad verksamhetsutveckling, säger

motionären. Hon redovisar att utifrån detta behov

bildades år 1986 Nationalkommittén för Svensk

Kvalitet. År 1990 formerades intressentföreningen

Kvalitetsutveckling som i november samma år slöt ett

avtal med regeringen om bildandet av SIQ. Institutet

övertog då från Nationalkommittén uppgiften att

aktivt bidra till kvalitetsutvecklingen i alla delar

av det svenska samhället. SIQ:s status som

nationellt centrum har inneburit att institutet

kunnat bygga upp goda kontakter i Sverige och

utomlands. Motionären erinrar om vad utskottet

anförde hösten 2000 (bet. 2000/01:NU1) om att den

typ av verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur ett

näringspolitiskt perspektiv. Likaså menade utskottet

att formen för verksamheten, som karakteriseras av

att företag, organisationer och förvaltningar

samverkar, har en effektiv utformning. Utskottet såg

det därför som angeläget att verksamheten även i

fortsättningen skulle kunna erhålla statligt stöd

för sin basfinansiering. Några åtgärder från statens

sida för att säkerställa SIQ:s finansiering har

trots detta inte vidtagits, utan det statliga

bidraget har uteblivit under åren 2001 och 2002,

säger motionären. Hon uppger att SIQ därmed har ett

strukturellt underskott som allvarligt hotar

verksamheten och institutets existens. Regeringen

måste därför agera så att lämplig myndighet ges i

uppdrag att säkerställa basfinansieringen för SIQ,

anför motionären.

I motion 2003/04:N412 (kd) föreslås en besparing

på anslaget med 30 miljoner kronor. Regeringens

satsning med 20 miljoner kronor för att utveckla ett

designprogram som skall främja

näringslivsutvecklingen på området ställer sig

motionärerna tveksamma till. De betecknar detta som

ett kortsiktigt projekt och menar att långsiktiga

strukturella reformer av generell karaktär är till

större nytta för näringslivet.

En besparing på 100 miljoner kronor föreslås i

motion 2003/04:N369 (c). Motionärerna menar att

anslaget används godtyckligt till olika satsningar

från år till år. Centerpartiet anser att

näringslivsfrämjande åtgärder skall genomföras med

ett tydligt underifrånperspektiv, dvs. genom att

låta den regionala nivån ansvara för och utforma den

aktuella typen av satsningar. Centrala påbud och

diverse småsatsningar bör sålunda inte tillskrivas

den nationella nivån. Motionärerna erinrar om att

Centerpartiet i stället föreslår en satsning på 592

miljoner kronor under utgiftsområde 19 Regional

utveckling till olika näringslivsfrämjande projekt

som den regionala nivån skall ansvara för.

Vissa kompletterande uppgifter

Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ), som är

föremål för yrkande i motion 2003/04:N230 (fp),

bildades, som tidigare redovisats, år 1990 på

initiativ av regeringen och Intressentföreningen

Kvalitetsutveckling. I enlighet med stadgarna skall

institutet stimulera och bidra till en positiv

kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska

samhället. Vid utgången av år 2001 upphörde det

tidigare statliga stödet till verksamheten. SIQ har

därefter vid två tillfällen, åren 2001 och 2002,

hemställt hos regeringen om statligt stöd för

finansiering av verksamheten.

Frågan om basfinansiering för SIQ behandlades, som

sägs i den nyssnämnda motionen, av utskottet hösten

2000 i betänkande 2000/01:NU1. Företrädare för SIQ

hade under utskottets beredningsarbete framfört sina

farhågor för att den verksamhet som institutet

bedriver skulle hamna i ett oklart läge i

förhållande till de båda då nyinrättade

myndigheterna Vinnova och Nutek. Utskottet ansåg att

den typ av verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur

ett näringspolitiskt perspektiv. Likaså menade

utskottet att formen för verksamheten, som

karakteriseras av att företag, organisationer och

förvaltningar samverkar, har en effektiv utformning.

Utskottet såg det därför som angeläget att

verksamheten även i fortsättningen skulle kunna

erhålla statligt stöd för sin basfinansiering.

Regeringen beslöt i juni 2003 att 1 miljon kronor

skall betalas ut mot rekvisition senast den 31

oktober 2003 till SIQ. Kostnaderna belastar ett

äldreanslag (från budgetåret 2000) under

utgiftsområde 24 - Fortsatt program för

småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt,

anslagsposten Till regeringens disposition.

Frågan om eventuella medel till SIQ för år 2004

diskuteras för närvarande inom Näringsdepartementet.

Institutet för tillväxtpolitiska studier:

Förvaltningskostnader (38:3)

Propositionen

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har

till uppgift att utveckla och förbättra

kunskapsunderlaget för tillväxtpolitiken. Institutet

utför omvärldsbevakning och utvärderingar med

relevans för näringspolitiken, innovationspolitiken

och den regionala utvecklingspolitiken.

Omvärldsbevakningen är delvis utlandsbaserad. ITPS

har även ett statistikansvar för delar av den

officiella statistiken. I anslaget ingår ITPS:s

förvaltningskostnader.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 74,3

miljoner kronor.

Motionen

I motion 2003/04:N412 (kd) görs bedömningen att en

utgiftsbesparing på 5 miljoner kronor är rimlig, med

hänvisning till anslagssparandet från år 2002 och

höjningen av anslaget för år 2003.

Turistfrämjande (38:4)

Propositionen

Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet

för turistfrågor. Verksamheten inom turistområdet

bedrivs dels i Turistdelegationen, dels i det av

staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget

Sveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet).

Turistrådet har ansvar för marknadsföringen av

Sverige som turistland utomlands och har även ansvar

för varumärket Sverige och för "Sverigebilden"

gentemot den inhemska marknaden. Det av riksdagen

våren 1995 beslutade övergripande målet för

verksamheten, att Sverige skall ha en hög

attraktionskraft som turistland och en långsiktigt

konkurrenskraftig turistnäring, bör ligga fast.

Förslaget till åtgärder och nationell strategi för

den svenska turistnäringen som den s.k.

Framtidsgruppen presenterade i sin slutrapport bör

utgöra en grund för arbetet med att utveckla den

svenska turistnäringen. Den omstrukturering av sin

verksamhet som Turistrådet har påbörjat för att få

större flexibilitet och lägre fasta kostnader bör

fortsätta. Minskade fasta kostnader och en mer

flexibel organisation genom en ökad användning av

informationsteknik gör det bl.a. möjligt att få en

bredare och mer kostnadseffektiv representation

utomlands och att medel frigörs till

marknadsaktiviteter och till satsningar på nya

marknader. Till anslaget föreslås 10 miljoner kronor

överföras från anslaget Allmänna regionalpolitiska

åtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till

101,5 miljoner kronor.

Motionerna

I motionerna 2003/04:Fi240 (fp) och 2003/04:N411

(fp) föreslås en minskning av anslaget med 10

miljoner kronor.

En ökning av anslaget med 100 miljoner kronor

föreslås i motion 2003/04: N412 (kd) för att

finansiera ökade satsningar på marknadsföringen av

Sverige som turistland. Sverige har en stor

potential att utvecklas som turistland, anför

motionärerna. De påpekar att turistnäringen skapar

stora värden i form av arbetstillfällen och

skatteintäkter. En god marknadsföring av hela

Sverige är av största betydelse för att attrahera

ytterligare turister, sägs det.

Även i motion 2003/04:N347 (kd) förordas en

förstärkning av insatserna vad gäller

marknadsföringen av Sverige som turistland. Staten

bör bära huvudansvaret för att sälja Sverige som

turistland, anser motionärerna. De uppger att en

jämförelse med andra länder visar att Sverige satsar

mindre än övriga nordiska länder och ligger näst

sist i Europa när det gäller marknadsföring av det

egna landet. Om staten satsade mer på

marknadsföringen skulle turismen öka och föra med

sig en mängd positiva effekter, t.ex. ökade

mervärdesskatteintäkter och ökad sysselsättning,

säger motionärerna. De framhåller att turistnäringen

har ansvar för att sälja turistprodukterna och

resorna, men anser att det bör vara en självklar

uppgift för svenska statliga representationskontor i

utlandet att marknadsföra Sverige. Ambassader samt

turist- och exportråd verkar i de flesta länder och

bör i samarbete med t.ex. handelskamrar och

organisationer bättre än för närvarande kunna sprida

budskapet om Sverige som turist- och konferensland,

anför motionärerna.

I motion 2003/04:N369 (c) föreslås en besparing på

anslaget med 8 miljoner kronor. Regeringens

överflyttning av medel från anslaget Allmänna

regionalpolitiska åtgärder under utgiftsområde 19

Regional utveckling till det här aktuella anslaget

anser motionärerna inte vara en riktig prioritering.

De menar dock att en utveckling av turismen är

positiv för tillväxten, varför de föreslår en

satsning med 100 miljoner kronor på ett program för

utveckling av landsbygdsturism under utgiftsområde

19.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen tillkallade våren 2003 en särskild

utredare (departementsrådet Christina Ragsten

Pettersson) med uppdrag att se över det nuvarande

turistfrämjandets funktion, organisation och

rollfördelning samt utvärdera måluppfyllelsen (dir.

2003:60). Översynen skall avse Turistdelegationen

och det av staten och turistnäringen gemensamt ägda

bolaget, Sveriges Rese- och Turistråd AB. Utredaren,

som skall redovisa uppdraget senast den 15 december

2003, skall göra följande:

- utvärdera den nuvarande verksamheten med

beaktande av det övergripande målet för

turistpolitiken och genomförandet av

Framtidsprogrammet,

- analysera möjligheterna till samordningsvinster

med annan främjandeverksamhet, t.ex. inom ramen för

Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet,

- kartlägga turistfrämjandets mål och organisation

i ett urval andra länder,

- föreslå förändringar av turistfrämjandets

funktion, verksamhet, rollfördelning och

organisation om detta föranleds av översynen.

Beträffande nivån på anslaget till turistfrämjande

kan noteras att det höjdes med 10 miljoner kronor

för budgetåret 2002 för att bl.a. genomföra de

åtgärder som föreslagits av Framtidsgruppen. I

Framtidsprogrammet förordas att anslaget till

turismen bör öka successivt under åren 2002-2004. I

propositionen om en politik för tillväxt och

livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet.

2001/02:NU4) föreslog regeringen följande ekonomiska

satsningar i syfte att främja turistföretagens

konkurrenskraft: 33 miljoner kronor under perioden

2002-2004 till ett program för att stimulera ökad

innovationskraft inom turistnäringen, 20 miljoner

kronor under perioden 2002-2004 till ett projekt för

att stärka varumärket Fjällvärlden i syfte att

stärka den långsiktiga attraktionskraften och

lönsamheten i fjällområdet samt 7,5 miljoner kronor

under perioden 2002-2004 för att främja

turismforskning. Genom regeringsbeslut i januari

2002 gavs Turistrådet i uppdrag att utveckla och

marknadsföra varumärket Fjällvärlden. Regeringen gav

vidare i juli 2002 i uppdrag åt Turistdelegationen

att genomföra ett program för ökad innovationskraft

inom turistnäringen, varvid insatser som främjar

turismforskningen utgör ett insatsområde inom

programmet. Ett särskilt delprogram för hållbar

utveckling och miljömärkning finns också i

programmet.

När det gäller jämförelse med övriga nordiska

länder visar, enligt uppgift från

Näringsdepartementet, en sammanställning av de

nordiska ländernas utländska övernattningar på

hotell under de första sex månaderna 2003 att

Sverige är det land i Norden som har lägst minskning

av utländska övernattningar - minskningen uppgick

till 1,4 %. Snittet för Norden var minus 4,7 %.

Norge, som minskat mest, tappade 10,2 %. Sverige tar

markandsandelar från övriga nordiska länder och har

under de senaste tre åren ökat sin andel av det

totala inkommande resandet till de nordiska länderna

från 27,6 till 30 %.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersöknings-verksamhet m.m. (38:5)

Propositionen

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om landets

geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I

detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,

som utfärdar tillstånd och bedriver tillsyn enligt

minerallagen (1991:45). SGU har uppdraget att

förvalta och miljösäkra anläggningar som tidigare

använts för statens civila beredskapslager för olja

samt det statliga gruvfältet i Adak. SGU svarar

också för samordning, uppföljning och rapportering i

fråga om miljökvalitetsmålet Grundvatten av god

kvalitet. Anslaget disponeras av SGU för

myndighetsverksamhet, Bergsstaten och förvaltning av

oljelagringsanläggningar som tidigare använts för

civil beredskap samt av regeringen. Ökningen av

uppdragsvolymen beror på ett ökat intresse för SGU:s

tjänster. Huvudsakligen har uppdrag erhållits från

Naturvårdsverket och Svensk kärnbränslehantering AB,

men SGU har även fått internationella uppdrag (i

Afrika och Estland).

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till

172,1 miljoner kronor.

Motionen

En minskning av anslaget med 15 miljoner kronor

föreslås i motion 2003/04: N412 (kd). Antalet nya

undersökningstillstånd är på en lägre nivå än

tidigare år, nästan på samma låga nivå som

bottenåren 1992 och 1993, säger motionärerna. De

uppger att ansökningarna om förlängning av befintlig

prospektering visserligen är lika många som tidigare

år, men att förlängning söks med endast ett år i

stället för som brukligt tre år, vilket sannolikt

beror på konjunkturbedömningar och inväntandet av en

ny minerallag. Med hänsyn till det nämnda och

förekomsten av ett betydande anslagssparande år 2002

bedömer motionärerna att en besparing på

Bergsstatens verksamhet kan göras med 15 miljoner

kronor, i väntan på en ny minerallag.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen planerar enligt uppgift att lägga fram en

proposition om en ny minerallag under våren 2004.

Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning (38:6)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja

riktad geovetenskaplig forskning och tillämpad

forskning. Stödet till geovetenskaplig forskning

fortsätter inom oförändrade ramar. Insatserna för

kompetensutveckling inom gruvnäringen i Norrbottens

och Västerbottens län för åren 2001-2003 avslutas

enligt plan och kommer att utvärderas.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 5,2

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring

av oljelagrings-anläggningar m.m. (38:7)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU och regeringen för att

täcka kostnader för efterbehandling av tömda

oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet

i Adak, Malå kommun. Av anslagssparandet år 2002 på

34,8 miljoner kronor har 19,4 miljoner kronor

dragits in och 15,1 miljoner kronor ställts till

regeringens disposition i avvaktan dels på

haveriutredningen efter en olycka vid

oljelagringsanläggningen i Sala, dels på att vissa

ytterligare miljötillstånd skall erhållas. Olyckan i

Sala leder troligen till att miljösäkringsarbetet

för ett antal anläggningar av liknande typ kommer

att försenas.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 27

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patent- och registreringsverket

Propositionen

Patent- och registreringsverket (PRV) är central

förvaltningsmyndighet för ärenden om patent,

varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för

registerärenden angående aktiebolag, filialer och

europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Verket

är också central förvaltningsmyndighet för handels-

och föreningsregisterärenden samt registrerar

kommunvapen och meddelar utgivningsbevis för

periodisk skrift. PRV för även register över

konkurser samt näringsförbud. Verksamheten

finansieras genom avgifter. Verksamheten med patent,

varumärken och mönster skall ge ett överskott som

motsvarar kostnaderna för Patentbesvärsrättens

verksamhet.

Två motioner som berör PRV:s publiceringskrav har

väckts - motionerna 2003/04:N354 (fp, kd, m, c) och

2003/04:N232 (fp). Utskottet behandlar dessa i ett

särskilt avsnitt efter behandlingen av anslagen.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen har nyligen till riksdagen avlämnat en

proposition (prop. 2003/04: 34) om PRV:s

organisation. Förslaget innebär att PRV delas i två

myndigheter och att den nuvarande bolagsavdelningen

i Sundsvall blir en självständig myndighet med

fortsatt placering i Sundvall. Den nya

organisationen föreslås träda i kraft den 1 juli

2004. Till den nya myndigheten förs huvudsakligen

ärenden angående registrering av aktiebolag,

filialer och europeiska intressegrupperingar,

handels- och föreningsregisterärenden, register över

bank- och försäkringsföretag, register över fysiska

personers och dödsbons konkurser samt register över

näringsförbud. I denna ärendehantering ingår också

prövning av företagsnamn. Nuvarande patent- och

varumärkesavdelningarna i Stockholm och i Söderhamn

fortsätter sin verksamhet inom Patent- och

registreringsverket med fortsatt placering på dessa

orter. Patent- och registreringsverket kommer

sålunda i fortsättningen att hantera de ärenden som

för närvarande finns inom patent- och

varumärkesavdelningarna, dvs. patent, varumärken,

mönster, efternamn och förnamn, samt registrering av

kommunala vapen och utgivning av periodisk skrift.

Bolagsavdelningen i Sundsvall blir alltså en

myndighet med egen generaldirektör från den 1 juli

2004. Inom bolagsavdelningen i Sundsvall arbetar 480

anställda, omkring hälften av PRV:s personal. Den

nya myndigheten, som har haft arbetsnamnet

Bolagsmyndigheten har ännu inte fått något

officiellt namn.

Motionstiden på propositionen utgår i dagarna.

Utskottet kommer att behandla propositionen i början

av år 2004.

Patentbesvärsrätten (38:8)

Propositionen

Enligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten skall

rätten i egenskap av förvaltningsdomstol pröva

överklaganden av beslut meddelade av Patent- och

registreringsverket. Anslaget används för

förvaltningskostnader för Patentbesvärsrätten och

motsvaras av inbetalningar från Patent- och

registreringsverket till inkomsttitel på

statsbudgeten.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 15,2

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patent- och registreringsverket: Finansiering

av viss verksamhet (likvidatorer) (38:9)

Propositionen

Anslaget finansierar verksamhet vid Patent- och

registreringsverket avseende kostnader i samband med

likvidation av företag. Anslagssparandet för år 2002

på 2,3 miljoner kronor har dragits in.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 8

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Upprätthållande av nationell metrologi m.m.

(38:10)

Propositionen

Från anslaget betalas bidrag till riksmätplatserna

vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

(SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI).

Riksmätplatsbidraget används för drift och underhåll

av riksmätplatser, upprätthållande av internationell

spårbarhet för mätstorheter, investeringar i

mätteknisk utrustning samt till mätteknisk forskning

och utveckling. Det övergripande målet är att

riksmätplatserna skall upprätthålla en hög standard

med normaler av tillräcklig omfattning och relevans.

Spårbarhet för mätnormaler skall säkerställas och

utvecklas genom internationella jämförelser och FoU-

insatser.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 26,8

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Elsäkerhetsverket (38:11)

Propositionen

Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för

tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De

övergripande målen för verksamheten är att förebygga

av elektricitet orsakad skada på person och egendom

samt störningar på radiokommunikation och

näringsverksamhet inom området elektromagnetisk

kompatibilitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara

för statliga insatser för att bygga upp,

upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för

elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt

medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk

kompatibilitet. Regeringens bedömning är att

verksamheten inom myndigheten under år 2004 bör

bedrivas enligt den allmänna inriktning som gäller

för elsäkerhetsarbetet för år 2003. I anslutning

till insatserna skall verket följa den

internationella utvecklingen och främja svenskt

deltagande i internationellt samarbete inom sitt

verksamhetsområde. Regeringen förutsätter att

Elsäkerhetsverket noga följer utvecklingen vad

gäller elolycksfall och elbränder för att bl.a.

analysera de statliga insatserna och

elsäkerhetsnivåns utveckling med särskild

uppmärksamhet på elmaterielområdet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 41,5

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Bidrag till standardisering och FoU inom

experimentell teknik m.m. (38:12)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till den svenska

standardiseringsorganisationen för att verka för

svensk standardisering, nationellt, europeiskt och

globalt. Det övergripande målet för

standardiseringen är att öppna marknader, höja

produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt

näringsliv samt bidra till att statens specifika

ansvar för medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö

och egendom tillgodoses. Från anslaget lämnas också

bidrag till forskning och utveckling inom

experimentell teknik. För teknisk

informationsförsörjning lämnas bidrag till AB

Terminologicentrum och Svenska föreningen för

informationsspecialister. Den svenska

standardiseringsorganisationen har med framgång

drivit svenska intressen i det europeiska och

internationella standardiseringsarbetet. Den nya

organisationen har medfört en ökad effektivitet och

internationell slagkraft. Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB (SP) ger värdefulla bidrag

till det svenska näringslivets utveckling genom sin

förmåga att arbeta med både forskningsnära och

marknadsnära frågeställningar. Vinnova betalar

fr.o.m. år 2003 ut bidraget till SP. Vinnova

ansvarar också för styrning och uppföljning av

resurserna till SP. Denna förändring innebär att

SP:s roll i innovationssystemet tydliggörs. Vidare

underlättas medverkan i det strukturarbete som pågår

inom institutssektorn.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 71,5

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel till

förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen.

Rymdstyrelsen utgör en liten expertmyndighet med

ansvar för den svenska rymdverksamheten, vilken till

stora delar är kopplad till det europeiska

rymdsamarbetet inom det europeiska rymdorganet

(European Space Agency, ESA). Rymdstyrelsen fördelar

också statligt stöd till verksamhet som bedrivs

nationellt eller i bilateralt samarbete med framför

allt Frankrike. Rymdstyrelsen skall därutöver bereda

ärenden om tillstånd att bedriva rymdverksamhet från

svenskt territorium och utöva kontroll av sådan

verksamhet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 22,4

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Rymdverksamhet (38:14)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för

industriutvecklingsprojekt, fjärranalys och

forskning, som bedrivs inom ramen för deltagande i

internationellt samarbete, framför allt inom det

europeiska rymdsamarbetet inom ESA. Verksamheten kan

också bedrivas i nationella eller bilaterala

program. Huvuddelen av anslaget, ca 80 %, utgörs av

betalningar till ESA för Sveriges deltagande i

långsiktiga samarbetsprojekt. Anslaget disponeras av

Rymdstyrelsen. Regeringen föreslår ett bemyndigande

för ekonomiska åtaganden även efter år 2004. Detta

möjliggör att det för delar av verksamheten kan

göras ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar

långsiktiga program under en flerårig

planeringsperiod.

Rymdstyrelsen har på ett framgångsrikt sätt verkat

för svenska intressen inom framför allt det

europeiska rymdsamarbetet. Rymdverksamheten bidrar

till att stärka den svenska industrins

konkurrenskraft. Regeringen bedömer att

rymdverksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt

och att uppnådda resultat svarar mot de fastställda

målen. För år 2004 ökar anslaget med 20 miljoner

kronor och för år 2005 med ytterligare 10 miljoner

kronor, då en tidigare beslutad tillfällig

neddragning om 30 miljoner kronor för budgetåren

2002 och 2003 upphör.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till

541,5 miljoner kronor. Regeringen begär vidare, som

nämnts, riksdagens bemyndigande att under år 2004

för ramanslaget Rymdverksamhet ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 539 miljoner

kronor under år 2005 och 573 miljoner kronor efter

år 2005.

Motionerna

I motion 2003/04:N412 (kd) föreslås en besparing med

10 miljoner kronor. Även i motion 2003/04:N369 (c)

föreslås en besparing med 10 miljoner kronor.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

(38:15)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är en

sammanslutning av invalda ledamöter som är verksamma

inom teknik, industriell produktion och ekonomi.

IVA:s huvuduppgift är att följa, analysera och

informera om den tekniska och industriell-ekonomiska

utvecklingen samt att skapa och initiera samverkan

mellan olika teknikområden. Från anslaget lämnas

statens bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet,

t.ex. ledningsfunktion, utrednings-, informations-

och ekonomiverksamheterna. IVA:s verksamhet inriktas

på att följa, analysera och sprida information om

aktuella utvecklingstendenser samt på att skapa och

initiera samverkan mellan olika aktörer i samhället.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 5,4

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konkurrensverket (38:16)

Propositionen

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet

för konkurrensfrågor. Under anslaget anvisas medel

till förvaltningskostnader för Konkurrensverket.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 82,5

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2003/04:N389 (m) föreslås att

Konkurrensverket skall anvisas 5 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit. Konkurrensverket

bedriver ett viktigt arbete, anför motionärerna. De

anser att verket bör ge en ökad prioritet åt att

belysa de konkurrenssnedvridningar som kan följa av

offentliga sektorns monopol samt kommunalt och

statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata

företag.

Konkurrensverket och Konsumentverket bör slås

samman till en ny myndighet med namnet Kundverket,

anförs det i motion 2003/04:N205 (m). Såväl

Konkurrensverket som Konsumentverket har till

uppgift att tillvarata intressen hos de människor

och företag som uppträder som kunder på en marknad

och båda har också som huvudmål att ta till vara de

möjligheter som en fri och väl fungerande marknad

ger, säger motionären. Han hänvisar till att de två

myndigheternas egna beskrivningar av sina

verksamheter på respektive hemsidor visar hur nära

dessa ligger varandra. En myndighet som ägnar sig åt

att bekämpa kartellbildningar och

konkurrensbegränsningar borde med fördel kunna

kombineras med en som slår vakt om behovet av

information till konsumenterna kring samma

problemområden, menar motionären. Han hävdar att

förekomsten av två myndigheter innebär ett onödigt

dubbelarbete och att en samordning skulle medföra

vinster.

I motionerna 2003/04:Fi240 (fp) och 2003/04:N411

(fp) föreslås en ökning av Konkurrensverkets anslag

med 12 miljoner kronor.

Även i motion 2003/04:N412 (kd) föreslås en ökning

av Konkurrensverkets anslag - med totalt 9 miljoner

kronor. Motionärerna vill öka Konkurrensverkets

möjligheter att driva viktiga konkurrensmål och

föreslår därför ytterligare 5 miljoner kronor för

detta ändamål, varav 3 miljoner kronor är avsedda

för Nämnden för offentlig upphandling (NOU). De

föreslår vidare att NOU skall göras till en

självständig del av Konkurrensverket och att 4

miljoner kronor skall föras över från utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, varifrån

NOU finansieras för närvarande.

I motion 2003/04:N369 (c) förslås att 3 miljoner

kronor utöver regeringens förslag skall anvisas till

Konkurrensverket för att säkerställa verkets viktiga

arbete för en god konkurrenssituation i Sverige. En

god konkurrens ger livskraftiga företag och en sund

marknad, anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 2002 (bet. 2002/03:NU1) ett

motionsyrkande om sammanslagning av Konkurrensverket

och Konsumentverket, liknande det här aktuella i

motion 2003/04:N205 (m). Utskottet redovisade att

frågan om en sammanslagning av de båda myndigheterna

hade tagits upp i regeringsförklaringen år 2001. I

budgetpropositionen för år 2003 (prop. 2002/03:1)

sades dock att frågan hade analyserats inom

Regeringskansliet och att slutsatsen var att

synergierna inte var så stora att de motiverade en

sammanslagning. Däremot bör det samarbete som redan

existerar mellan myndigheterna i frågor där detta

gynnar konsumentintresset förtydligas, ansåg

regeringen. Utskottet delade denna ståndpunkt.

Konkurrensforskning (38:17)

Propositionen

Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för

att främja konkurrensrelaterad forskning inom i

första hand disciplinerna ekonomi och juridik.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 6,6

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2003/04:N389 (m) föreslås en ökning av

anslaget till konkurrensforskning med 1 miljon

kronor.

Även i motionerna 2003/04:Fi240 (fp) och

2003/04:N411 (fp) föreslås en ökning av anslaget -

med 6 miljoner kronor.

Täckande av förluster vid viss garantigivning,

m.m. (38:18)

Propositionen

Från anslaget täcks kostnader för räntestöd m.m.

till varvsindustrin enligt förordningen (1989:824)

om statligt stöd till fartygsfinansiering, upphävd

genom förordningen (1992:1064) eller motsvarande

äldre bestämmelser. Sedan år 1993 fattas inga nya

beslut om stöd enligt några av dessa bestämmelser.

Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar

från anslaget görs således inte längre.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 2

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning

och drift av kanalen (38:19)

Propositionen

Anslaget disponeras för kostnader i samband med

upprustning och drift av kanalen. Riksdagen beslöt

våren 1992 (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92: NU33)

bl.a. att finansieringen av kanalens upprustning

skall tillförsäkras genom statsmakternas försorg.

Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret

1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för

upprustning och drift av kanalen. De statliga

insatserna har bidragit till att kanalens värde som

kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt

turistmål ökat. Även för år 2004 bedöms 15 miljoner

kronor vara tillräckligt för att klara av nödvändig

upprustning och drift av kanalen. Regeringen bedömer

att denna nivå även är tillräcklig för åren 2005 och

2006.

Regeringen beräknar sålunda anslaget för år 2004

till 15 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Kostnader för omstrukturering och genomlysning

av statligt ägda företag m.m. (38:20)

Propositionen

Anslaget disponeras för kostnader för

omstrukturering och genomlysning av statligt ägda

företag m.m. De utgifter som belastar anslaget är

kostnader i samband med förvaltning och genomlysning

av företag med statligt ägande. Den av riksdagen

våren 2003 godkända ändringen av anslagsvillkoren

för anslaget (prop. 2002/03:100, bet.

2002/03:FiU:21) kommer inte att behöva åberopas, då

medel inte behöver tas i anspråk för detta ändamål.

Av anslagssparandet för år 2002 på 44 miljoner

kronor har 36 miljoner kronor dragits in. Regeringen

arbetar med att både förbereda och genomföra de

beslut som riksdagen fattat avseende det statliga

ägandet och ett antal specifika bolag. Genom

Regeringskansliet förvaltas 59 företag med statligt

ägande, varav 47 är helägda av staten. Statens

förvaltningskostnad för företag med statligt ägande

uppgick år 2002 till 58,5 miljoner kronor, varav

15,5 miljoner kronor avsåg interna kostnader såsom

löner, resor och kontorsmaterial och 43 miljoner

kronor externt köpta tjänster. Under år 2003 har

Regeringskansliet slutit ramavtal med externa

rådgivare. Projekt där konsultinsatser avropas sker

vid behov. Vissa projekt är på lång sikt, andra

projekt innebär en snabb och väl avgränsad

konsultinsats.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 25

miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget bör tas bort, anförs det i motion

2003/04:N389 (m). En central ståndpunkt för Moderata

samlingspartiet är att staten inte skall äga

företag, säger motionärerna. De anser att det är

oklart vilka försäljningar av statligt aktieinnehav

regeringen planerar, varför det inte kan uteslutas

att de aktuella medlen är tänkta att användas till

förvaltning av statligt ägda bolag. Detta finner

motionärerna anmärkningsvärt. De menar att bolagen

själva skall stå för förvaltningen och att kostnader

som uppstår i samband med de försäljningar som kan

komma att ske i framtiden skall täckas av

försäljningsintäkten.

Även i motionerna 2003/04:Fi240 (fp) och

2003/04:N411 (fp) föreslås att anslaget skall tas

bort.

I motion 2003/04:N412 (kd) föreslås också att

anslaget skall tas bort. Företag som är verksamma på

en konkurrensutsatt marknad skall inte ägas av

staten, anför motionärerna. De anser därför att

statliga företag bör avyttras i den takt som

marknaden kan absorbera dem och att försäljningen

bör finansieras inom bolagen.

Slutligen föreslås också i motion 2003/04:N369 (c)

att anslaget skall dras in i sin helhet. Anslaget

förefaller helt omotiverat, anser motionärerna och

menar att de statliga företagen själva skall bära de

kostnader som anslaget är avsett för.

Avgifter till vissa internationella

organisationer (38:21)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för

Sveriges deltagande i vissa internationella

näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är

medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt

fluktuationer i valutakurser. Deltagandet bedöms av

regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk

påverkan på den internationella utvecklingen och för

ett aktivt svenskt deltagande i internationellt

samarbete samt för informationsinhämtning på för

Sverige viktiga områden. Av anslagssparandet för år

2002 på 317 000 kr har 121 000 kr dragits in.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 6,5

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Revisorsnämnden

Propositionen

Revisorsnämndens verksamhet är helt

avgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick under år 2002

till knappt 18 miljoner kronor, varav årsavgifter

utgjorde drygt 13,7 miljoner kronor. Nämndens

driftskostnader uppgick till 20,1 miljoner kronor,

varav personalkostnader utgjorde 13,4 miljoner

kronor. Vid utgången av år 2002 hade Revisorsnämnden

ett negativt myndighetskapital om 1,9 miljoner

kronor. Under år 2003 beräknas ett positivt resultat

om drygt 0,8 miljoner kronor uppstå.

Inga motioner har väckts på detta område.

Sanering av statlig mark

Motionen

I motion 2003/04:N369 (c) föreslås att Sveriges

geologiska undersökning (SGU) skall tilldelas ett

nytt anslag - Sanering av statlig mark - om 20

miljoner kronor. Medlen skall, enligt motionärerna,

avsättas för att snarast initiera saneringsåtgärder

av de mest prioriterade områdena (riskklasserna 1

och 2). Den lämpligaste myndigheten för detta arbete

är SGU, som bl.a. har erfarenhet av avvecklingen av

de statliga oljelagren, anför motionärerna. De anser

att SGU, via det föreslagna anslaget, kommer att

kunna bygga upp en effektiv organisation och bedriva

saneringsverksamhet på de förorenade områden där

staten har verksamhetsansvaret.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlade hösten 2002 ett likartat

förslag om införande av ett nytt anslag avseende

sanering av statlig mark i betänkande 2002/03:NU1.

Utskottet redovisade att det under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård finns ett anslag,

Sanering och återställning av förorenade områden

(34:4), som bl.a. disponeras av Naturvårdsverket.

För budgetåret 2004 föreslås i den nu aktuella

budgetpropositionen 329,9 miljoner kronor för detta

anslag. Inom ramen för SGU:s uppdragsverksamhet

finns ett utvecklat samarbete med verket i dessa

frågor. Samarbetet innebär att SGU enligt ett

särskilt ramavtal biträder Naturvårdsverket och

länsstyrelserna i deras saneringsarbete och

därutöver genomför utredningsarbete för prioriterade

objekt (högsta prioritetsklasserna) enligt ett

särskilt objektavtal. När det gäller sanering av

förorenad mark finns det två avtal mellan verket och

SGU. Ett löpande avtal på 0,3 miljoner kronor per år

för rådgivning till länsstyrelserna och ett avtal på

10 miljoner kronor som omfattar de fyra statliga

objekt som skall miljösäkras (Stollberg, Kinne-

Kleva, Yxsjöberg och Kvarntorp), seminarieverksamhet

och erfarenhetsutbyte mellan statliga myndigheter.

Det sistnämnda avtalet löper ut år 2003 och skall

omförhandlas inom givna ekonomiska ramar (dvs. 10

miljoner kronor) för år 2004, eftersom arbetet inte

är slutfört. Samarbetet fungerar enligt uppgift till

Näringsdepartementet väl och bygger på SGU:s

erfarenhet och kunskap från arbetet med sanering av

oljelagringsanläggningar.

Mätning av företagens administrativa börda

Motionen

I motion 2003/04:N389 (m) föreslås att det skall

inrättas ett nytt anslag - Mätning av företagens

administrativa börda - om 5 miljoner kronor som

skall förvaltas av ITPS. Regeringens arbete med att

lätta företagens administrativa börda har gått

alltför långsamt och i vissa fall åt fel håll, anser

motionärerna. De erinrar om att riksdagen har begärt

att regeringen sätter upp kvantitativa mål för

förenklingsarbetet. Som ett led i detta arbete bör

det skapas ett system för att kvantitativt mäta

företagens administrativa börda och för att

genomföra konsekvensanalyser av ny lagstiftning och

för detta behövs ett nytt anslag, anför

motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet har i det föregående i ett särskilt

avsnitt behandlat frågan om regelförenkling och i

det sammanhanget även frågan om mätning av

företagens administrativa börda.

Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande

Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll: Myndighets-verksamhet (39:1)

Propositionen

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

(SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet för

teknisk kontroll samt nationellt ackrediteringsorgan

för laboratorier och för certifierings-, provnings-

och besiktningsorgan. Myndighetsverksamheten

omfattar ansvar för den totala marknadskontrollen i

Sverige (ett tjugotal myndigheters tillsyn på

marknaden av att produkter uppfyller väsentliga

säkerhets-, miljö- och hälsokrav). Härutöver har

SWEDAC ett sektorsansvar för den legala mättekniken,

dvs. att varor håller mått och vikt, och

ädelmetallkontrollen. Ackrediteringsverksamheten

svarar för drygt 75 % av SWEDAC:s omsättning. Som

ackrediteringsorgan åligger det SWEDAC att i internt

och externt arbete uppfylla högt ställda

kvalitetskrav och genomgå internationella

kvalitetsrevisioner.

Under år 2002 uppgick intäkterna från

uppdragsverksamheten till knappt 68 miljoner kronor,

vilket innebar ett sämre resultat jämfört med

föregående år. Kostnaderna översteg intäkterna med

2,3 miljoner kronor, vilket sammantaget innebar ett

betydligt sämre resultat än föregående år, då ett

underskott på 0,3 miljoner kronor redovisades.

Kvaliteten i verksamheten är fortsatt hög. Det är

angeläget att SWEDAC fortsätter att verka för att

utveckla svenska kontrollordningar i öppna system. I

ljuset av myndighetens internationella engagemang är

det angeläget att arbetet med att förbättra och

internationalisera bedömningskriterier avseende

överensstämmelse med ställda säkerhetskrav drivs

vidare. SWEDAC har en viktig roll att fylla för att

förbättra de kommande medlemsländernas

förutsättningar att ingå i EU:s inre marknad.

Regeringen fattade i maj 2003 beslut om att 1,2

miljoner kronor av anslagssparandet för år 2002 på

1,8 miljoner kronor skall dras in.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 19,9

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Kommerskollegium (39:2)

Propositionen

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet

för utrikeshandel och handelspolitik.

Kommerskollegiums funktionsansvar för funktionen

Utrikeshandel inom civilt försvar upphörde den 1

juli 2002, då översynen av totalförsvaret medförde

att den tidigare beredskapsförordningen upphörde.

Förändringen saknar relevans för anslagets storlek.

Det är angeläget att Kommerskollegium fortsätter att

ha kontinuerlig beredskap att bistå

Regeringskansliet i det löpande arbetet och förser

regeringen med kvalificerat underlag inför beslut

och förhandlingar. Detta gäller särskilt arbetet med

att förbättra den inre marknadens funktion, arbetet

inom den gemensamma handelspolitiken, pågående WTO-

förhandlingar, arbetet med EU:s

antidumpningsåtgärder och förhandlingsarbetet i

förhållande till länder utanför EU. Detsamma gäller

kollegiets insatser för att öka kunskapen om

handelspolitiska frågor i ett vidare perspektiv hos

allmänheten. Vidare är kollegiets roller inom

anmälningsprocedurerna och som samordningscentral

och kontaktpunkt för aktivt arbete mot handelshinder

fortsatt viktiga. Regeringen ser också positivt på

kollegiets fortsatta engagemang i webbplatsen

Östersjöwebben och ser det som angeläget att

kollegiets samverkan med de kommande

medlemsländerna, som hittills haft formen av s.k.

twinning, blir en integrerad del av verksamheten

efter deras inträde i EU. Regeringen fattade i maj

2003 beslut om att 0,1 miljoner kronor av

anslagssparandet för år 2002 på 2,9 miljoner kronor

skall dras in.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 65,4

miljoner kronor.

Motionen

I motion 2003/04:N412 (kd) föreslås en besparing på

anslaget med 5 miljoner kronor. I regeringens

förslag har en uppräkning av anslaget gjorts,

samtidigt som funktionsansvaret för utrikeshandel

inom civilt försvar upphörde den 1 juli 2002,

påpekar motionärerna.

Exportfrämjande verksamhet (39:3)

Propositionen

Anslaget finansierar det statliga uppdraget till

Sveriges exportråd (Exportrådet), exportfrämjande

insatser, särskilda handelsfrämjande och

handelspolitiska insatser samt Sverigeprofilering

till stöd för främjande. Exportrådets verksamhet

grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges

Allmänna Exportförening. Verksamheten inriktas på

tre områden, nämligen exportinformation,

exportprogram och exportkonsulting.

Exportinformationen finansieras i huvudsak med

statliga medel. Många exportprogram är

delfinansierade med statliga medel, medan

konsultverksamheten bedrivs med avgifter på

marknadsmässiga grunder. I budgetpropositionen för

år 2003 (prop. 2002/03: 1) föreslog regeringen en

särskild satsning på exportfrämjande under åren

2003-2004. För år 2003 beslöt riksdagen att anvisa

234 miljoner kronor till exportfrämjande verksamhet.

Enligt förslag i 2003 års ekonomiska vårproposition

(prop. 2002/03:100) beslöt riksdagen dock att minska

de anslagna medlen med 30 miljoner kronor för att

medverka till ett lägre utgiftstryck på

statsbudgeten. Av samma skäl föreslås nu att

anslaget för budgetåret 2004 minskas med 70 miljoner

kronor. Regeringen finner det angeläget att

långsiktiga, strategiska och offensiva satsningar

görs inom exportfrämjandet. Satsningarna inriktas

bl.a. på exportutvecklingsprogram och internationell

marknadsföring av särskilda branscher, förstärkt

svensk närvaro i ekonomiskt dynamiska regioner samt

särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska

insatser. Regeringen avsätter vidare 2 miljoner

kronor till Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet

för budgetåren 2004 och 2005 till stöd för

Sverigeprofilering och samverkan mellan

Sverigefrämjandets aktörer.

Företrädare för regeringen och Sveriges Allmänna

Exportförening har vid en genomgång under år 2003 av

avtalet om Exportrådet kommit fram till att det vore

önskvärt att på vissa punkter förtydliga och

modernisera avtalet. Regeringen begär riksdagens

bemyndigande att få genomföra sådana förändringar i

avtalet som inte gäller användningen av de statliga

medlen eller den huvudsakliga inriktningen av

verksamheten. Regeringen fattade i maj 2003 beslut

om att 0,4 miljoner kronor av anslagssparandet för

år 2002 på 1,1 miljoner kronor för år 2002 skall

dras in.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 224

miljoner kronor.

Motionen

I motion 2003/04:N412 (kd) föreslås en besparing på

anslaget med totalt 50 miljoner kronor. Motionärerna

avvisar regeringens utökade satsningar om

20 miljoner kronor på exportfrämjande åtgärder. De

avvisar också att 30 miljoner kronor skall stå till

regeringens disposition, eftersom ändamål inte

redovisas i budgetpropositionen.

Vissa kompletterande uppgifter

Stämman i Sveriges Allmänna Exportförening beslöt

den 20 november 2003 att dess namn skall ändras till

Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening. Bakgrunden

är, enligt föreningen, att export och import inte är

renodlade och separata begrepp i den internationella

affärsvärld som råder, utan handelsströmmarna

integreras på ett helt annat sätt än tidigare.

Importerade komponenter sätts ihop till produkter

som exporteras, investeringar i andra länder görs

både för att producera och sälja, etc. I linje med

denna utveckling vill föreningen markera att den

arbetar för att främja företagens möjligheter att

göra internationella affärer - i alla riktningar -

och därmed åstadkomma ökad tillväxt.

Utskottet använder i sitt förslag till

riksdagsbeslut (punkt 4 b), mot denna bakgrund, det

nya namnet - Sveriges Allmänna

Utrikeshandelsförening.

AB Svensk Exportkredits statsstödda

exportkreditgivning (39:4)

Propositionen

AB Svensk Exportkredits (SEK) verksamhet syftar

främst till att tillhandahålla medellång och lång

exportfinansiering till svenska företag. Anslaget

disponeras för ersättning till SEK för eventuellt

underskott som utgör skillnaden mellan intäkter och

kostnader inom ramen för systemet med statsstödda

exportkrediter. Skillnaden utgörs huvudsakligen av

skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader.

Villkoren för statsstödda krediter följer den

överenskommelse om statligt stöd vid

exportkreditgivning som Sverige godkänt inom ramen

för OECD. Anslaget disponeras för ersättning för

underskott som utgör skillnad mellan ränteintäkt och

räntekostnad i olika valutor. Dessa ränteskillnader

avtar i takt med att gamla krediter förfaller.

Utgifterna belastar främst anslagssparandet.

Regeringen fattade i maj 2003 beslut om att

234 000 kr av anslagssparandet för år 2002 på 238

000 kr skall dras in.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 0,1

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Investeringsfrämjande (39:5)

Propositionen

Anslaget finansierar verksamheten vid Delegationen

för utländska investeringar i Sverige, Invest in

Sweden Agency (ISA), som är den centrala myndigheten

för investeringsfrämjande åtgärder i Sverige.

Verksamheten inriktas på informationsinsatser,

marknadsföringsprojekt inom särskilda fokusområden

samt regional samverkan och utbildningsverksamhet.

Verksamheten finansieras dels med anslagsmedel, dels

med bidrag från regeringen avseende bl.a.

regionalpolitiska medel och från s.k. partner i

projektverksamheten. Regeringen finner det angeläget

att offensiva satsningar genomförs inom

investeringsfrämjandet. För år 2004 föreslår

regeringen en tillfällig, tidsbegränsad förstärkning

av investeringsfrämjandet med 8 miljoner kronor,

vilket är en minskning jämfört med det belopp på 13

miljoner kronor per år i tillfällig förstärkning för

åren 2003-2004 som föreslogs i budgetpropositionen

för år 2003. Härtill kommer den förstärkning om 5

miljoner kronor för år 2004 som föreslogs i

budgetpropositionen för år 2002. Regeringen fattade

i maj 2003 beslut om att 4,5 miljoner kronor av

anslagssparandet för år 2002 på 10,8 miljoner kronor

skall disponeras av myndigheten och 4,6 miljoner

kronor dras in.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 67,3

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Avgifter till internationella

handelsorganisationer (39:6)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för

Sveriges deltagande i vissa internationella närings-

och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer

är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta

samt fluktuationer i valutakurser. Regeringen

fattade i maj 2003 beslut om att 4,9 miljoner kronor

av anslagssparandet för år 2002 på 7,2 miljoner

kronor skall dras in och 1,8 miljoner kronor

disponeras av Regeringskansliet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 15,5

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Exportkreditnämnden

Propositionen

Exportkreditnämndens (EKN) uppgift är att främja

svensk export genom utfärdande av garantier.

Garantierna skyddar mot förlustrisk i samband med

export till och investeringar i utlandet.

Verksamheten skall bedrivas så att den är

självbärande över tiden och samtidigt ger ett stöd

åt den svenska exporten som motsvarar vad

konkurrerande företag i andra länder kan erhålla.

Utnyttjandet av investeringsgarantier har minskat

kraftigt under de senaste åren, vilket till största

delen beror på att företagen i

investeringsverksamheten i högre utsträckning

använder sig av externa finansiärer.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 2004 ställa ut

exportkreditgarantier intill ett belopp om högst 200

miljarder kronor inklusive tidigare utfärdade

garantier samt att under år 2004 ställa ut

investeringsgarantier intill ett belopp om högst 10

miljarder kronor inklusive tidigare utfärdade

garantier. Vidare föreslår regeringen att riksdagen

bemyndigar regeringen att för år 2004 besluta att

EKN, liksom tidigare år, får obegränsad

upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för

skadeutbetalningar.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentpolitik

Marknadsdomstolen (40:1)

Propositionen

Efter ett antal år med alltfler omfattande mål och

begränsade resurser är domstolens ekonomi åter i

balans.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 8,9

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentverket

Propositionen

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för

konsumentfrågor. För år 2003 tillfördes anslaget

ökade medel för administration av den servicedatabas

som regeringen uppdragit åt Konsumentverket att

driva. Under året har myndigheten utrett möjligheten

att avgiftsfinansiera verksamheten och kommit till

slutsatsen att endast en ringa del av kostnaderna

för driften är möjlig att täcka genom avgifter.

Anslaget föreslås därför från år 2004 tillföras

3 miljoner kronor från utgiftsområde 19 Regional

utveckling för att finansiera arbetet med databasen.

Regeringen föreslår också en överföring om 2

miljoner kronor från samma utgiftsområde fr.o.m. år

2004 för arbetet med lokala utvecklingsprogram för

kommersiell service. Från och med år 2004 föreslås

även en omföring om 2 miljoner kronor från

Konsumentverkets anslag till Allmänna

reklamationsnämndens anslag för att säkerställa

nämndens verksamhet.

Tidskriften Råd & Röns upplaga uppgick år 2002

till drygt 125 000 exemplar, vilket innebär en

minskning med ca 3 000 i jämförelse med föregående

år. Antalet besök på Råd & Röns webbplats har ökat

under året. År 2002 hade hemsidan drygt 1,2 miljoner

besök. En majoritet av hemsidans besökare är inte

prenumeranter av papperstidningen. Konsumentverkets

varuprovningar på uppdrag omfattar framför allt

hushållsapparater, varvid de största enskilda

produktgrupperna var tvättmaskiner och spisar.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till

104,5 miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget till Konsumentverket bör minskas med 20

miljoner kronor och verksamheten koncentreras på

rena myndighetsfunktioner, anförs det i motion

2003/04:N389 (m). Bättre konkurrens är av större

betydelse för konsumenterna än traditionell

konsumentpolitik, säger motionärerna.

Konsumentverket bör läggas ned och dess

myndighetsutövning överföras till Konkurrensverket,

föreslås det i motion 2003/04:L353 (m).

Konsumentverkets myndighetsuppgifter bör skiljas

från verkets övriga uppgifter, i syfte att

effektivisera verksamheten, anför motionärerna. De

anser att Konsumentverkets myndighetsfunktion bör

begränsas till ren produktkontroll och tillsyn över

den konsumenträttsliga lagstiftningens efterlevnad,

en myndighetsfunktion som med fördel kan utföras av

Konkurrensverket. Konsumentverkets förlagsverksamhet

med utgivning av böcker och tidskriften Råd & Rön

samt provtagningsverksamhet bör avyttras, förordar

motionärerna. De menar att konsumenterna kan ställa

krav på producenter, handlare och andra aktörer,

inklusive den offentliga sektorns serviceorgan,

genom att agera gemensamt, vilket förutsätter att

samverkan i organisationer byggs upp nedifrån. För

att konsumentsammanslutningar av olika slag skall

kunna bildas, växa och ta på sig större uppgifter

måste den offentliga insatsen gradvis tonas ned,

anför motionärerna.

Kristdemokraterna har, som tidigare redovisats,

föreslagit en ökning av anslaget till

Konkurrensverket för att verket skall kunna driva

konkurrensfrågor effektivare. Med hänvisning härtill

föreslås i motion 2003/04:N412 (kd) en besparing med

6 miljoner kronor på anslaget till Konsumentverket.

Även i motion 2003/04:N369 (c) föreslås en

besparing på anslaget till Konsumentverket - med 10

miljoner kronor. En ökad avgiftsfinansiering av

Konsumentverkets verksamhet, såsom skett vid

Lantmäteriverket och Statistiska centralbyrån, kan

ge utrymme för en sådan besparing, anför

motionärerna.

Konsumentorganisationernas roll måste stärkas

genom att de tilldelas delar av Konsumentverkets

anslag, anförs det i motion 2003/04:MJ473 (c).

Oroväckande rapporter påvisar att många elever

avstår skollunchen och i många fall även frukosten,

vilket påverkar studierna negativt, säger

motionärerna. De anser att inflytande, ökad

förståelse och engagemang kring sunda matvanor måste

prioriteras bland olika målgrupper och att valfrihet

och konsumentmakt måste stärkas.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om överföring av uppgifter från

Konsumentverket till Konkurrensverket som föreslås i

motion 2003/04:L353 (m) har nära beröringspunkter

med förslaget i en tidigare nämnd motion,

2003/04:N205 (m), om en sammanslagning av

Konkurrensverket och Konsumentverket. Den sistnämnda

motionen behandlades i det föregående under

avsnittet om Konkurrensverket. Utskottet hänvisar nu

till vad som där redovisades under rubriken Vissa

kompletterande uppgifter.

Allmänna reklamationsnämnden (40:3)

Propositionen

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att

pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare

rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som

tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk,

s.k. konsumenttvister, samt att ge rekommendationer

om hur tvister bör lösas. För att säkerställa

verksamhetens kvalitet och omfattning föreslår

regeringen en permanent överföring med 2 miljoner

kronor från anslaget Konsumentverket till Allmänna

reklamationsnämnden.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 23,1

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Fastighetsmäklarnämnden (40:4)

Propositionen

Fastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av

och tillsyn över fastighetsmäklare enligt

fastighetsmäklarlagen (1995:400) och

fastighetsmäklarförordningen (1995:1028), dvs.

prövning av att den som registreras som

fastighetsmäklare har relevant utbildning, är

lämplig och uppfyller uppställda formella krav samt

även i övrigt iakttar god fastighetsmäklarsed.

Nämnden skall även föra talan i domstol samt sprida

information om god fastighetsmäklarsed. I samband

med att Fastighetsmäklarnämnden fr.o.m. hösten 2003

får ett utökat tillsynsansvar för hyresförmedlare, i

enlighet med lagen (2003:456) om ändring i

fastighetsmäklarlagen (1995:400), har nämnden

engångsvis tillförts 400 000 kr på tilläggsbudget i

2003 års ekonomiska vårproposition (prop.

2002/03:100). Sedan år 2002 har antalet ansökningar

om registrering ökat. Mot bakgrund av att

högskoleutbildningen för fastighetsmäklare är

attraktiv förväntas antalet ansökningar öka även i

framtiden.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 9,4

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Åtgärder på konsumentområdet (40:5)

Propositionen

De tidigare anslagen Stöd till

konsumentorganisationer och Stöd till

konsumentforskning slogs samman fr.o.m. budgetåret

2001 till det här aktuella anslaget. Från anslaget

ges fasta bidrag och projektstöd till lokala och

nationella projekt som på olika sätt främjar en god

konsumentpolitik. Statsbidrag utgår bl.a. till

konsumentorganisationerna Sveriges Konsumentråd och

Sveriges Konsumenter i Samverkan. Från och med år

2004 föreslås anslaget öka med 1,6 miljoner kronor,

avsett för stöd till organisationen Rättvisemärkt.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 17,6

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2003/04:N381 (s) begärs ett

tillkännagivande om statligt stöd till etisk

märkning. Under det senaste årtiondet har intresset

för etisk märkning ökat bland svenska konsumenter,

säger motionärerna. De redovisar följande uppgifter

om rättvisemärkning: organisationen Rättvisemärkt i

Sverige startade år 1996 och är väl etablerat i en

rad europeiska länder; bakom bildandet av den

svenska organisationen står för närvarande totalt

ett femtontal konsumentgrupper, kyrkor och

fackföreningar; Rättvisemärkt är medlem av en

internationell organisation på området (Fair Trade

Labelling Organization International, FLO), som har

16 nationer som medlemmar; FLO konstituerades år

1997 och har sitt säte i Bonn; organisationens

uppgift är att internationellt utveckla och

garantera rättvisemärkt; kostnaderna för

kriterieutveckling delas mellan länderna, där flera

har statligt stöd för arbetet. Sverige hör till de

länder som ger minst bidrag till verksamheten, medan

t.ex. Danmark, Finland och Nederländerna ger

väsentligt högre bidrag, påpekar motionärerna. De

uppger att kriterier finns utarbetade för fler varor

än dem som nu finns märkta på den svenska marknaden.

För att uppnå en ökad rättvisemärkning behövs ökat

stöd, bl.a. ökade statliga bidrag under i vart fall

en inledande period, anför motionärerna. De anser

att det är positivt att regeringen i

budgetpropositionen föreslår att organisationen

Rättvisemärkt skall tillföras ett fast bidrag på 1,6

miljoner kronor för sitt arbete med etisk märkning.

Det finns dock behov av att på sikt öka bidragets

storlek och att klargöra behovet av en långsiktig

garanti för stöd, menar motionärerna. De föreslår

därför att regeringen skall uppmanas tillse att de

svenska märkningssystem som följer Konsumentverkets

krav får ett tillräckligt, stabilt statligt stöd för

att kunna utveckla och konsolidera verksamheten.

I motion 2003/04:N389 (m) föreslås en minskning av

anslaget med 8 miljoner kronor. Anslaget bör fasas

ut - det finns inget skäl att staten ger speciella

bidrag till enskilda föreningar, anför motionärerna.

De avvisar därför också utökningen av anslaget för

stöd till organisationen Rättvisemärkt.

En höjning av anslaget med 10 miljoner kronor

föreslås i motionerna 2003/04:Fi240 (fp) och

2003/04:N411 (fp).

Vissa kompletterande uppgifter

Beträffande yrkandet i motion 2003/04:N381 (s) om

statligt stöd till etisk märkning kan noteras att

det här aktuella anslaget fr.o.m. år 2004 skall ökas

med 1,6 miljoner kronor, avsett för stöd till

organisationen Rättvisemärkt. Enligt uppgift från

Jordbruksdepartementet, som ansvarar för

konsumentfrågor, kommer utfallet av den berörda

verksamheten att följas kontinuerligt. En årlig

utvärdering kommer att ske, på motsvarande sätt som

som görs för andra liknande typer av stöd.

Bidrag till miljömärkning av produkter (40:6)

Propositionen

Anslaget är ett bidrag ställt till SIS Miljömärkning

AB som av regeringen har fått i uppdrag att

utveckla, informera om och marknadsföra

miljömärkningskriterier för konsumentvaror. Medlen

utbetalas via Kammarkollegiet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2004 till 4,4

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2003/04:N389 (m) föreslås en minskning av

anslaget med 2,2 miljoner kronor. Anslaget bör fasas

ut - det finns inget skäl att staten ger speciella

bidrag till enskilda föreningar, anför motionärerna.

De menar att miljömärkning är ett led i företagens

marknadsföring och bör inte vara föremål för

särskilda statliga insatser.

En höjning av anslaget med 2 miljoner kronor

föreslås i motion 2003/04: N412 (kd).

Kristdemokraterna anser att den verksamhet som SIS

Miljömärkning ansvarar för när det gäller att

utveckla och informera om miljömärkning av

konsumentvaror är en angelägen uppgift, sägs det i

motionen. Partiet har dessutom krävt att

verksamheten också skall innefatta en utveckling av

rättvise- och jämställdhetsmärkning av

konsumentprodukter, erinrar motionärerna om. De

konstaterar att regeringen nu har gått dem till

mötes vad gäller rättvisemärkning och föreslår att 2

miljoner kronor skall anvisas för

jämställdhetsmärkning.

Utskottets ställningstagande

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning

ligger, som tidigare nämnts, i linje med den som

redovisas i budgetpropositionen och med vad som har

överenskommits i överläggningar mellan regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Regeringens förslag

till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv är

beräknat med utgångspunkt i den inriktning av

näringspolitiken som redovisas i

budgetpropositionen. Utskottet ställer sig bakom den

av regeringen föreslagna ramen för utgiftsområde 24

Näringsliv och som riksdagen nyligen fattat beslut

om. Utskottet kommenterar i det följande vissa av de

här aktuella anslagen. I den tidigare redovisningen

har under berörda rubriker lämnats vissa

kompletterande uppgifter, till vilka utskottet

hänvisar.

Beträffande anslaget till Vinnova för forskning

och utveckling vill utskottet något kommentera

förslaget i motion 2003/04:N212 (kd) om ändring i

den s.k. teknikförordningen som styr Vinnovas

möjligheter att lämna stöd. Utskottet finner det

rimligt att denna förordning ändras så att stöd kan

lämnas i enlighet med de nivåer som anges i EU:s

riktlinjer. Ett sådant arbete pågår också, som

redovisats, inom Näringsdepartementet, varför något

tillkännagivande av riksdagen i saken inte

erfordras. När det gäller förslaget i en annan

motion, 2003/04:N211 (kd), om ökade resurser till

den verksamhet som bedrivs under anslaget vill

utskottet erinra om att anslaget tillförs 100

miljoner kronor fr.o.m. år 2004 för tillämpad

industriforskning inom IT- och telekom-sektorn.

När det gäller Nutek och verkets anslag till

näringslivsutveckling, som tre partier vill minska,

kan noteras att Nutek nyligen för

Näringsdepartementet har presenterat ett förslag

till ändrat innehåll i verksamheten i syfte att

effektivisera och fokusera verksamheten.

I anslutning till anslaget till

näringslivsutveckling vill utskottet också något

beröra en fråga som aktualiserats i motion

2003/04:N230 (fp) och som rör basfinansiering av

verksamheten vid Institutet för kvalitetsutveckling

(SIQ). Utskottet står fast vid sitt tidigare

ställningstagande beträffande SIQ:s verksamhet och

anser att den typ av verksamhet som SIQ bedriver är

viktig ur ett näringspolitiskt perspektiv. Likaså

menar utskottet att formen för verksamheten, som

karakteriseras av att företag, organisationer och

förvaltningar samverkar, har en effektiv utformning.

Som redovisats pågår det diskussioner mellan

Näringsdepartementet och SIQ om ett statligt stöd

till verksamheten för år 2004. Enligt vad utskottet

erfarit har departementet preliminärt bestämt att

institutet kommer att erhålla ett sådant stöd.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att SIQ

kan förväntas få ett stöd till sin verksamhet. Något

uttalande av riksdagen i frågan erfordras därför

inte.

Beträffande turistfrämjande och förslag om ökade

insatser vad gäller marknadsföring av Sverige som

turistland som läggs fram i några motioner vill

utskottet erinra om att - som tidigare redovisats -

anslaget till turistfrämjande höjdes med 10 miljoner

kronor för budgetåret 2002 för att bl.a. genomföra

åtgärder som föreslagits av Framtidsgruppen. Vidare

avsattes genom den regionalpolitiska propositionen

hösten 2001 ca 60 miljoner kronor för olika insatser

för att främja turistföretagens konkurrenskraft.

Utskottet vill också erinra om den särskilda

utredare som tillsatts med uppdrag att se över det

nuvarande turistfrämjandets funktion, organisation

och rollfördelning samt att utvärdera

måluppfyllelsen. Översynen skall avse

Turistdelegationen och Turistrådet och redovisas

senast den 15 december 2003.

När det gäller Konkurrensverket, som föreslås få

ökade medel i tre motioner, kan noteras att anslaget

höjdes för år 2003 med 2 miljoner kronor mot

bakgrund av de ökade arbetsuppgifter som verket fick

till följd av de ändringar i konkurrenslagen

(1993:20) som riksdagen beslöt om våren 2002 med

syfte att effektivisera kartellbekämpningen.

Utskottet vill också erinra om att anslaget

dessförinnan nivåhöjdes med 5 miljoner kronor

fr.o.m. år 2001. Det bör vidare framhållas att

Konkurrensverkets möjligheter att ta egna initiativ

för att spåra, utreda och bevisa skadliga

konkurrensbegränsningar har ökat. Detta beror till

en del på att verkets resurser inte längre i lika

stor utsträckning som tidigare tas i anspråk för ren

ärendehantering; konkurrenslagen har nu varit i

kraft i cirka tio år och marknadens aktörer har

därmed bättre kunskap om lagen och inte längre samma

behov som tidigare av att få olika frågor prövade.

I anslutning till Konkurrensverkets verksamhet

observerar utskottet att tre av de partier som vill

öka anslaget till Konkurrensverket samtidigt vill

minska anslaget till Konsumentverket. Enligt

utskottets uppfattning är medvetna och aktiva

konsumenter en betydelsefull faktor för att uppnå en

mer effektiv och sund konkurrens. Detta innebär att

den verksamhet som Konsumentverket bedriver är

viktig för strävandena att uppnå ett ökat

konkurrenstryck på olika marknader. Det finns också

motioner i vilka en sammanslagning av

Konkurrensverket och Konsumentverket förespråkas.

Denna fråga togs, som tidigare nämnts, upp i

regeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen

för år 2003 sades dock att frågan hade analyserats

inom Regeringskansliet och att slutsatsen var att

synergierna inte är så stora att de motiverar en

sammanslagning. Däremot bör det samarbete som redan

existerar mellan myndigheterna i frågor där detta

gynnar konsumentintresset förtydligas, ansåg

regeringen, en ståndpunkt som utskottet delar.

När det gäller anslag inom området

konsumentpolitik vill utskottet också något beröra

frågan om bidrag till organisationen Rättvisemärkt,

som tas upp i motion 2003/04:N381 (s). Utskottet ser

positivt på denna typ av verksamhet och välkomnar

regeringens förslag om en ökning av det berörda

anslaget med 1,6 miljoner kronor, avsett för den

nämnda verksamheten. Som redovisats kommer

Jordbruksdepartementet att följa utfallet av den

berörda verksamheten och en årlig utvärdering kommer

att ske. Något behov av ett uttalande av riksdagen i

frågan kan utskottet därmed inte se.

I fyra motioner förordas att anslaget för

omstrukturering och genomlysning av statligt ägda

företag skall slopas. Anslaget är avsett bl.a. för

att finansiera kostnader i samband med förvaltning

av företagen. Enligt utskottets mening är det

viktigt att den förmögenhetsmassa som de statligt

ägda företagen utgör och som ytterst tillhör svenska

folket förvaltas på ett professionellt och effektivt

sätt. Utskottet anser också att åtgärder för att

förbättra genomlysningen av statligt ägda företag är

mycket angelägna.

Ett nytt anslag avsett för mätning av företagens

administrativa börda föreslås i en motion. I

avsnittet om regelförenkling har utskottet tagit

ställning när det gäller denna fråga, ett

ställningstagande som innebär att det inte finns

något behov under budgetåret 2004 av ett anslag av

den typ som förordas i motionen.

Inom utgiftsområdet föreslås ett nytt anslag även

i en annan motion. Det gäller sanering av statlig

mark, varvid Sveriges geologiska undersökning (SGU)

föreslås få ett särskilt anslag för ändamålet. Som

tidigare redovisats deltar SGU redan för närvarande

i det aktuella arbetet, som finansieras via anslag

från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Samarbetet med Naturvårdsverket fungerar väl enligt

vad utskottet erfarit.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av

regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2004

inom utgiftsområde 24 Näringsliv (se bilaga 2).

Likaså tillstyrks de övriga här aktuella förslagen

till riksdagsbeslut som framlagts i

budgetpropositionen. Samtliga behandlade

motionsyrkanden avstyrks.

Patent- och registreringsverkets

publiceringskrav

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör avslå två motioner med yrkanden

rörande kravet på Patent- och

registreringsverket att kungöra i Post- och

Inrikes Tidningar vad som införs i

aktiebolagsregistret och den därtill kopplade

frågan om finansieringen av Svenska

Akademiens ordbok. Utskottet erinrar om att

riksdagen vid två tillfällen har gjort

tillkännagivanden om en förändring av PRV:s

publiceringskrav. Detta krav är ineffektivt

och kostnadskrävande. I slutändan är det

företagen som får bära kostnaderna.

Vägledande för utskottets ställningstaganden

att publiceringskravet bör förändras har

varit omsorgen om framför allt småföretagen

och att dessa inte skall belastas av

kostnader i större utsträckning än vad som är

nödvändigt. Utskottet finner inte någon

anledning att ändra sitt ställningstagande i

detta avseende. Företrädare för

Justitiedepartementet har informerat

utskottet om beredningsläget i frågan och

presenterat en tankeskiss för en möjlig

lösning. Utskottet tar inte ställning i sak

till denna lösning men konstaterar att det nu

pågår en aktiv beredning i Regeringskansliet

med inriktning att en proposition skall kunna

lämnas till riksdagen hösten 2004.

Bakgrund

Riksdagen beslöt i december 2002, på förslag av ett

enhälligt utskott, om ett förnyat tillkännagivande

till regeringen i frågan rörande kravet på Patent-

och registreringsverket (PRV) att kungöra i Post-

och Inrikes Tidningar vad som införs i

aktiebolagsregistret (bet. 2002/03:NU1). Hösten 2001

hade riksdagen, på förslag även då av ett enhälligt

utskott, gjort ett tillkännagivande om PRV (bet.

2001/02:NU1). Riksdagen anmodade då regeringen att

skyndsamt finna en lösning så att kravet på PRV att

kungöra i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) vad som

införs i aktiebolagsregistret kan slopas. Enligt

utskottets mening är detta publiceringskrav

ineffektivt och kostnadskrävande.

Utskottet redovisade sakförhållandet, som innebär

att det enligt aktiebolagslagen (1975:1385) krävs

att PRV skall kungöra vad som införs i

aktiebolagsregistret i Post- och Inrikes Tidningar.

PRV har i stället förordat att uppgifterna skall

kungöras elektroniskt via Internet i en s.k.

elektronisk tidning. Frågan hade varit föremål för

utredning. Våren 1999 överlämnade en särskild

utredare (regeringsrådet Marianne Eliason)

betänkandet PoIT - SAOB (Ds 1999:17) till

Justitiedepartementet. Hon föreslog där att alla

kungörelser som berör de företagsformer som PRV är

registreringsmyndighet för, dvs. aktiebolag,

handelsbolag, ekonomiska föreningar, m.fl., skall

tas in i en tidning som ges ut av PRV. En

elektronisk kungörelsetidning framstod för utredaren

som ett intressant alternativ, och hon ansåg därför

att formerna för kungörandet hos PRV skulle utredas

innan någon förändring beträffande

kungörelseannonseringen i PoIT genomförs. Samtidigt

gäller att intäkterna från annonsering i PoIT

finansierar utgivningen av Svenska Akademiens ordbok

(SAOB). Intäkterna från PRV:s annonser svarar för ca

två tredjedelar av PoIT:s annonsintäkter. Utredaren

föreslog att staten skulle överta PoIT från Svenska

Akademien. Akademien skulle, enligt utredarens

förslag, kompenseras genom att staten avsätter medel

till en fond som förvaltas av Akademien och vars

avkastning används till finansiering av ordboken.

Det belopp som måste skjutas till för finansieringen

av Akademiens arbete med SAOB beräknades till

närmare 11 miljoner kronor per år.

Utredningsbetänkandet har inte remissbehandlats,

bl.a. beroende på att utredaren inte hade lämnat

något förslag till finansiering. Utskottet noterade

också att frågan kompliceras genom att den berör

fyra departement, nämligen Justitiedepartementet

(som ansvarar för utredningen), Näringsdepartementet

(som ansvarar för PRV), Kulturdepartementet (som

ansvarar för SAOB) och Finansdepartementet (som

ansvarar för de statsfinansiella effekterna).

Utskottet anförde följande i sitt

ställningstagande i december 2002 i betänkande

2002/03:NU1 (s. 93):

I budgetpropositionen sägs nu (s. 25) att en

promemoria med förslag om elektroniskt kungörande

bereds i Regeringskansliet och kommer att

remitteras under hösten 2002. Någon hänvisning

till eller erinran om riksdagens begäran görs

dock inte i propositionen, vilket utskottet

finner anmärkningsvärt. Tillkännagivanden är ett

instrument som riksdagen förfogar över för att

anmoda regeringen att vidta åtgärder i en fråga.

Det får inte uppstå en situation där det kan

skapas ett intryck av att regeringen inte

tillmäter detta instrument dess rättmätiga

betydelse.

Enligt utskottets mening borde regeringen

vidare ha hanterat frågan med den skyndsamhet som

riksdagen begärde. Så har inte varit fallet. Den

promemoria som omnämns i propositionen inkom till

regeringen från PRV i september 2002 och

innehåller förslag till ändringar i lagar och

förordningar som krävs för att PRV:s

publiceringskrav skall kunna slopas. I

propositionen sägs att remiss av promemorian

skall äga rum under hösten 2002, men någon remiss

har ännu inte skickats ut.

Sammantaget är utskottet alltså mycket kritiskt

till hur regeringen har handlagt frågan. Ur

principiell synpunkt är det viktigt att

utskottsinitiativ och tillkännagivanden från

riksdagen tas om hand på ett adekvat sätt av

regeringen. Det är också väsentligt att

regeringen håller riksdagen informerad om hur

hanteringen av en fråga fortlöper.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att riksdagen nu bör göra ett förnyat

tillkännagivande till regeringen i frågan.

Regeringen bör sålunda anmodas att utan

ytterligare dröjsmål lägga fram förslag för

riksdagen så att erforderliga lagändringar kan

träda i kraft senast den 1 januari 2004.

Regeringen måste också tillse att frågan om

finansieringen av Svenska Akademiens ordbok får

en lösning, så att detta inte tillåts utgöra

något hinder för ändringen av kungörelsekravet.

Motionerna

I motion 2003/04:N354 (fp, m, kd, c) föreslås att

riksdagen skall göra tillkännagivanden i följande

tre avseenden: om bevarande av Post- och Inrikes

Tidningar, om bevarande av Svenska Akademiens

privilegium, om säkerställande av fortsatt utgivning

av Svenska Akademiens ordbok. Offentliga kungörelser

är en grundpelare i samhället, säger motionärerna.

De anser att det är ett äventyrligt och dåligt

underbyggt reformförsök att ersätta kungörandet i

Post- och Inrikes Tidningar med elektroniskt

publicerade kungörelser i PRV:s regi. Om Svenska

Akademiens privilegium att utge PoIT upphör leder

det till att de medel som hittills använts för att

finansiera utgivningen av ordboken försvinner, anför

motionärerna. De påpekar att Svenska Akademien för

närvarande inte uppbär något statsanslag och bör av

principiella skäl inte göras beroende av ett

statsbidrag för den fortsatta finansieringen av

ordboken. Sammantaget innebär förändringen inte bara

att världens äldsta tidning läggs ned och att

ordboken får en osäker framtid, utan också att

medborgarna kommer att få svårt att hitta

information om kungörelser, hävdar motionärerna. De

menar att en förändring också kommer att innebära en

osäkerhet när det gäller kungörelsernas

trovärdighet, autenticitet och juridiska giltighet.

Det är av utomordentligt stor betydelse att, med

bevarande av Akademiens integritet, möjliggöra

fortsatt utgivning av ordboken, vilket bäst sker

genom att Akademien får fortsätta att ge ut Post-

och Inrikes Tidningar på samma villkor som hittills

varit fallet, anför motionärerna sammanfattningsvis.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att

Post- och Inrikes Tidningar bör bevaras som

finansieringskälla för Svenska Akademiens ordbok,

anförs det i motion 2003/04:N232 (fp). Motionären

erinrar om riksdagens tidigare beslut och anser att

detta ställningstagande möjligen kunde försvaras när

Sveriges ekonomi befann sig i ett bättre läge och

när tilltron till elektroniska kommunikationer inte

beaktade den nya teknikens möjliga svagheter.

Finansieringen av ordboken är hotad, påstår

motionären, som inte tror att det är möjligt att

ställa till förfogande nya, stora och långvarigt

säkra finansieringskällor för ordbokens utgivning.

En ny behandling av dessa frågor i riksdagen

(näringsutskottet och kulturutskottet) är nödvändig,

anser motionären. Hon menar att för överskådlig tid

bör Post- och Inrikes Tidningars utgivning fortsätta

som tidigare och därmed finansiera utgivningen av

Akademiens ordbok.

Vissa kompletterande uppgifter

Budgetpropositionen för år 2004

I den nu aktuella budgetpropositionen

(utgiftsområde 24 Näringsliv s. 23) sägs

följande:

Riksdagen har i ett förnyat tillkännagivande

uppmanat regeringen att se till att kravet på PRV

att kungöra i Post- och Inrikes Tidningar slopas.

Regeringen har i en departementspromemoria

presenterat de lagändringar som krävs för att

åstadkomma en sådan förändring. Promemorian

innehåller även en analys av de konsekvenser en

ändrad ordning får. Regeringen avser att, efter

remissbehandling av promemorian, återkomma till

riksdagen i ärendet i enlighet med de uttalanden

som riksdagen gjort i betänkande 2002/03:NU1.

Departementspromemorian Elektroniskt kungörande

Den i budgetpropositionen nämnda

departementspromemorian - Elektroniskt kungörande

(Ds 2003:42) - presenterades sommaren 2003. Det

huvudsakliga innehållet redovisas i promemorian

enligt följande:

Det finns ett stort antal föreskrifter om att

beslut och andra åtgärder av myndigheter och

andra skall kungöras i Post- och Inrikes

Tidningar (PoIT). En del av dessa kungörelser

gäller företag. Patent- och registreringsverket

är annonsskyldigt för en stor del av

företagskungörelserna. På sistone har frågan om

formerna för de företagsanknutna kungörelserna

aktualiserats på flera sätt. Riksdagen har

anmodat regeringen att finna en lösning som

innebär att Patent- och registreringsverkets

skyldighet att i PoIT utfärda kungörelse om

registrering kan slopas (bet. 2001/02:NU1 och

bet. 2002/03:NU1). Patent- och

registreringsverket har därutöver i en egen

framställan till regeringen föreslagit att vissa

kungörelser som verket ansvarar för skall flyttas

över till en elektronisk tidning. Till bilden hör

att det inom EU pågår lagstiftningsarbete som

bl.a. syftar till att göra det möjligt för

medlemsstaterna att låta bolagsrättsliga

kungörelser ske på elektronisk väg.

Det finns alltså skäl att överväga om de

företagsanknutna kungörelserna skall flyttas från

PoIT till en elektronisk tidning. Eftersom PoIT:s

intäkter från de företagsanknutna kungörelserna

utgör ca 50 % av tidningens totala

annonsintäkter, kan en överflyttning av dessa

kungörelser leda till att PoIT inte längre kan

finnas kvar i sin nuvarande form. Om PoIT skulle

läggas ned som kungörelseorgan innebär detta att

andra kungörelsebestämmelser som hänvisar till

PoIT inte kan tillämpas. För att trygga att

kungörelse sker även i dessa andra fall övervägs

i promemorian om alla kungörelser i PoIT skall

flyttas till en av Patent- och

registreringsverket utgiven elektronisk tidning.

I promemorian konstateras att såväl

kostnadsskäl som tillgänglighetsskäl talar för

att allt kungörande som i dag sker i PoIT i

framtiden bör ske elektroniskt. Offentliggörande

av information som enligt lag eller förordning

skall kungöras bedöms vara ett sådant viktigt

allmänt intresse att publicering via Internet bör

kunna tillåtas.

Det föreslås därför att samtliga de kungörelser

som enligt bestämmelser i olika författningar för

närvarande skall ske i PoIT i fortsättningen

skall ske i en elektronisk tidning, PRV:s

kungörelsetidning. Kungörelsetidningen skall vara

tillgänglig via Internet och PRV skall ansvara

för utgivningen. Tidningen skall enligt förslaget

uppdateras fem gånger i veckan. Annonsörer i

tidningen skall betala en avgift. Det skall inte

utgå någon avgift för att ta del av tidningen.

De föreslagna ändringarna (som omfattar 1

förslag till en ny lag, 48 förslag till ändringar

i gällande lagar och 26 förslag till

förordningar) föreslås träda i kraft den 1

januari 2004.

Beträffande frågan om finansiering av Svenska

Akademiens ordbok sägs i departementspromemorian

följande:

Med konsekvenserna för PoIT följer också

konsekvenser för Svenska Akademien och dess

finansiering av SAOB. I den i avsnitt 3.1.2

nämnda departementspromemorian Ds 1999:17 PoIT -

SAOB finns en längre redogörelse för sambandet

mellan PoIT och SAOB. Enligt denna redogörelse

erhåller Svenska Akademien årligen cirka 11

miljoner kronor från Norstedts. Medlen placeras i

Svenska Akademiens allmänna fond. De kan användas

även för annan verksamhet än arbetet med

ordboken. Budgeten för denna uppges emellertid

uppgå till 10,5 miljoner kronor per år och det

blir därför i praktiken inte mycket över till

annan verksamhet. Samma förhållanden som de som

redovisats i promemorian torde i allt väsentligt

gälla även i dag.

Det står därför klart att en ändring i enlighet

med förslaget också kommer att medföra att

finansieringen av SAOB måste ske på ett annat

sätt än hittills. Regeringen har riksdagens

uppdrag att tillse att frågan om finansieringen

av boken får en lösning, så att detta inte

tillåts utgöra något hinder för ändringen av

kungörelsekravet. En sådan lösning kommer att

presenteras i samband med en kommande proposition

i ärendet.

Departementspromemorian har varit föremål för en

omfattande remissbehandling.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget i

departementspromemorian om elektroniskt kungörande.

Några instanser, främst Svenska Akademien och Edita

Publishing AB (som svarar för utgivningen av PoIT),

är negativa. Vissa synpunkter rörande integritet och

datasäkerhet har framförts vid remissbehandlingen.

Dessa synpunkter kan, enligt uppgift från

Justitiedepartementet, bemötas och behandlas.

Frågor i riksdagen

Mikael Odenberg (m) ställde i oktober 2003 en fråga

(fr. 2003/04:148) till justitieminister Thomas

Bodström om PRV:s kungörelser i Post- och Inrikes

Tidningar. Han erinrade om riksdagens två beslut i

december 2001 och december 2002 och redovisade vad

utskottet hade anfört vid det senare tillfället. Han

konstaterade att regeringen ännu inte har lagt någon

proposition och att budgetpropositionen för år 2004

inte heller innehåller några förslag om en annan

finansiering av Svenska Akademiens ordbok. Mot

angiven bakgrund undrade han om justitieministern

avser att ännu en gång bortse från riksdagens beslut

så att ett nytt kungörelseförfarande inte kan träda

i kraft den 1 januari 2004, såsom riksdagen har

begärt.

I sitt svar sade justitieministern att han

givetvis inte har för avsikt att bortse från vad

riksdagen har begärt av regeringen. Riksdagens

tillkännagivande har resulterat i en

departementspromemoria (Elektroniskt kungörande, Ds

2003: 42), sade han och redovisade kort förslaget i

promemorian och remissbehandlingen av den.

Promemorians förslag beräknas innebära stora

besparingar för Patent- och registreringsverket,

sade justitieministern och erinrade samtidigt om att

en annan konsekvens av förslaget är att Post- och

Inrikes Tidningar troligen inte kommer att kunna

fortleva i sin nuvarande form. Han konstaterade

också att Svenska Akademien har

utgivningsrättigheterna för Post- och Inrikes

Tidningar och att eftersom större delen av

intäkterna från Post- och Inrikes Tidningar nu

används för att finansiera arbetet med Svenska

Akademiens ordbok, måste också frågan om

finansieringen av ordboken lösas innan regeringen

kan lägga fram en proposition. Det krävs betydande

resurser för att långsiktigt tillgodose ordbokens

resursbehov, uppgav justitieministern.

Finansieringsfrågan är därför svår att lösa. Detta

har lett till att arbetet med en proposition har

försenats. Inom regeringen pågår emellertid arbete i

avsikt att lösa frågan så snart som möjligt, sade

justitieministern avslutningsvis.

Riksdagens beställning beträffande PRV:s

publiceringskrav togs också upp vid riksdagens

frågestund den 20 november 2003. Då ställde Cecilia

Wikström (fp) en fråga till statsrådet Pär Nuder om

Post- och Inrikes Tidningar (prot. 2003/04:32).

Frågeställaren undrade varför regeringen inte har

tagit till sig den kritik som framförts beträffande

nedläggning av PoIT och finansieringen av ordboken

och lagt ned ärendet. I sitt svar anförde statsrådet

Pär Nuder att han uppfattade frågan som en plädering

mot riksdagens beslut och mot den beslutsordning som

finns i riksdagen. Han uppgav att regeringen har en

i grunden positiv hållning till den syn som Svenska

Akademien har i den här frågan, nämligen att Post-

och Inrikes Tidningar är väldigt viktig. Den

finansierar ordboken som är av betydande intresse

för alla i Sverige, sade han.

Information från Justitiedepartementet

Statssekreterare Dan Eliasson,

Justitiedepartementet, har inför utskottet

informerat om beredningsläget i frågan. Han har

också redovisat en tankeskiss för hur frågan skall

kunna lösas. Den skisserade lösningen innebär bl.a.

att Svenska Akademien skulle upplåta

utgivningsrätten till PRV, som därefter skulle ge ut

PoIT i elektronisk form på Internet. För detta

skulle PRV betala en upplåtelseavgift till Svenska

Akademien motsvarande vad Akademiens ordbok för

närvarande erhåller från PoIT.

Justitiedepartementet kommer också att överväga i

vad mån vissa parallella krav på kungörelse - t.ex.

krav på kungörelse i ortstidning - kan tas bort.

Den skisserade lösningen kräver, enligt

Justitiedepartementet, ytterligare överväganden och

förhandlingar med Akademien. En proposition kan

troligen inte lämnas förrän under andra halvåret

2004.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har, som redovisats, på utskottets förslag

vid två tillfällen gjort tillkännagivanden rörande

en förändring av PRV:s publiceringskrav. Detta krav

är ineffektivt och kostnadskrävande. I slutändan är

det företagen som får bära kostnaderna. Vägledande

för utskottets ställningstaganden att

publiceringskravet bör förändras har varit omsorgen

om framför allt småföretagen och att dessa inte

skall belastas av kostnader i större utsträckning än

vad som är nödvändigt. Utskottet finner inte någon

anledning att ändra sitt ställningstagande i detta

avseende.

När det gäller det praktiska genomförandet av en

förändring har utskottet fått information från

Justitiedepartementet om beredningsläget. En

förändring för med sig ett antal problem, främst

rörande finansieringen av Svenska Akademiens ordbok.

En tankeskiss för en möjlig lösning har redovisats

för utskottet. Utskottet tar inte ställning i sak

till den skisserade lösningen men konstaterar att

det nu pågår en aktiv beredning i Regeringskansliet

med inriktning att en proposition skall kunna lämnas

till riksdagen hösten 2004.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet de båda här aktuella motionerna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Näringspolitikens inriktning (punkt 1)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),

Anne-Marie Pålsson (m) och Lars Lindén (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf326 yrkande

2, 2003/04:N211 yrkande 1, 2003/04:N291 yrkandena 3

och 6, 2003/04:N329 yrkande 1, 2003/04:N346 yrkande

1, 2003/04:N388, 2003/04:N412 yrkandena 1-3 och 29

och 2003/04:A305 yrkande 5.

Ställningstagande

Vår syn på näringspolitikens inriktning

överensstämmer med den som redovisas i de här

aktuella motionerna från företrädare för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet. Ett

framgångsrikt företagande är den absolut viktigaste

förutsättningen för välstånd. Utan ett livskraftigt

näringsliv och ett gott företagsklimat är det

omöjligt att skapa tillräckliga resurser för en

fungerande sjukvård, en bra skola och en värdig

äldreomsorg. Det måste bli enklare att starta och

driva företag. Globalisering, liberalisering och

informationsteknikens snabba utveckling öppnar

enorma möjligheter för dem som förstår att göra sig

attraktiva genom att skapa ett internationellt

konkurrenskraftigt klimat för arbete och

företagande. Inte bara de svenska företagen utan i

högsta grad Sverige som land befinner sig därmed i

en knivskarp konkurrenssituation.

Det nationella näringsklimatet måste formas så att

Sverige klarar av att tävla med de mest

konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om

goda villkor för företagande och investeringar.

Omvärldsförståelse och förändringsbenägenhet i

politiken är helt avgörande för Sveriges framtida

position. Tillkomsten av jobb bygger på en tillväxt

bland de små och medelstora företagen.

Statens roll i näringspolitiken skall främst vara

att sätta ramar för och övervaka spelreglerna på

marknaden, ansvara för samhällsplanering och

infrastruktur samt att skapa förutsättningar för

långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare

som spelare på marknaden är risken stor att

konkurrensen snedvrids och att investeringar inte

görs på ett optimalt sätt i de företag som har de

bästa förutsättningarna.

Negativa attityder till småföretagande har under

lång tid påverkat företagsstrukturen. Villkoren för

företagande har anpassats till storföretagen, vilket

i förlängningen lett till en bristande mångfald av

medelstora, växande företag, något som finns i många

andra länder. Av Sveriges cirka en halv miljon

företag är den överväldigande majoriteten

enmansföretag, och bara 3 % har fler än 20

anställda. Sverige har färre små och medelstora

företag i förhållande till sin befolkning än något

annat jämförbart land. Den svenska

näringslivsstrukturen domineras av ett litet antal

gamla och stora företag. Bland de 50 största

företagen har inget startats efter år 1970, och över

hälften startades före första världskriget!

Framväxt av nya företag inom tjänste- och

servicesektorerna har effektivt hindrats genom den

offentliga sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.

I detta sammanhang kan noteras att framväxt av

kvinnors företagande hindras av det politiska

motståndet mot privata alternativ inom de yrken där

kvinnor traditionellt sett har erfarenhet och

kompetens. För att främja kvinnors företagande bör

det således ske en uppbrytning av offentliga

monopol. Världens största offentliga sektor har

vidare krävt världens högsta skatter, vilket

ytterligare har bromsat tillkomst av företag och

tillväxt. Den arbetsintensiva privata tjänstesektorn

som fungerat som sysselsättningsmotor i exempelvis

Förenta staterna har utvecklats betydligt

långsammare i Sverige.

Nyföretagandet är svagt och ligger på en för låg

nivå. Regeringen hävdar i budgetpropositionen att

antalet nystartade företag varit stabilt sedan år

1994. Denna statistik kan dock ifrågasättas vad

avser jämförbarhet över tiden, beroende på hur de

kriterier som används för begreppet nyföretagande

har formulerats. Dessutom bortses i den statistik

regeringen hänvisar till från nya företag som

startas inom jordbruk, skogsbruk och fiske, vilka

tillhör Sveriges största småföretagsgrupper. Enligt

registreringsstatistik från Patent- och

registreringsverket, som är grunden för

Nyföretagarbarometern som sammanställs av Stiftelsen

Jobs and Society, har det i stället skett en kraftig

nedgång av nyföretagandet under de senaste åren. Det

totala nyföretagandet har fallit med en fjärdedel

sedan år 1993. Siffrorna för de åtta första

månaderna i år pekar på en fortsatt fallande trend.

Hur allvarlig situationen är när det gäller

nyföretagandet framkom i en internationell

undersökning av företagsklimatet (Global

Entrepreneurship Monitor 2002, GEM), som

presenterades hösten 2002. I denna analyseras

internationellt entreprenörskap (definierat som

antalet individer som startat ett företag, vilket är

högst tre och ett halvt år gammalt, eller som håller

på att starta ett företag) och dessa företags

betydelse för tillväxt och välstånd. Analyserna har

genomförts sedan år 1998. Rapporten år 2002

baserades på officiell statistik och 114 000

intervjuer i 37 länder med motsvarande 65 % av den

globala arbetskraften och 92 % av global BNP. För

Sverige redovisades bl.a. följande uppgifter:

Sverige ligger på 31:a plats av 37 medverkande

länder när det gäller entreprenörskap, och Sverige

tillhör de länder där entreprenörskapet minskat mest

mellan åren 2000 och 2002; Få företag (3 %) startas

i Sverige av den anledningen att man ser framtida

vinstmöjligheter, jämfört med t.ex. Förenta staterna

(10 %) och Norge (7 %); Per hundra invånare startas

2,5 nya företag av kvinnor i Sverige, medan

genomsnittet för de 37 länderna är dubbelt så högt;

Sverige framstår som starkt när det gäller tillgång

på s.k. venture capital (riskkapital till onoterade

företag), men tillhör de svagare när det gäller

kapital från s.k. företagsänglar och andra

informella källor. En ny rap-port för år 2003

beräknas komma att publiceras i januari 2004.

Regeringen har nu startat s.k. tillväxtsamtal med

olika aktörer. Utfallet av dessa går ännu inte att

bedöma. Vi vill dock erinra om tidigare liknande

ansatser. Den s.k. Bennet-Johnsson-gruppen

presenterade i maj 2002 en lång rad åtgärder under

samlingsnamnet Framtid för svensk industri. I förra

årets budgetproposition aviserade regeringen en

offensiv innovationsstrategi. I årets

budgetproposition upprepas att regeringen har

initierat ett arbete med att ta fram en

innovationsstrategi. Av Bennet-Johnsson-gruppens

förslag har dock inte ens en femtedel realiserats

ett och ett halvt år efter presentationen av

förslagen. Det är nu hög tid för regeringen att gå

från ord till handling. Likartade farhågor för

bristande substans bakom det som sägs kan man hysa

när det gäller den satsning på såddkapital som

näringsminister Leif Pagrotsky aviserat genom en

uppdelning av Industrifonden, där den ena delen

avses få ansvar för denna typ av finansiering och

disponera ett kapital på i storleksordningen 200-250

miljoner kronor.

Sammanfattningsvis måste en ökning i

nyföretagandet nu komma till stånd. För detta krävs

en annan näringspolitik än den som regeringen

bedriver. Sverige behöver en god företagarpolitik,

vilket omfattar en mängd förändringar inom områdena

skatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling

och Europaengagemang. Grundläggande är att i hela

samhället förändra attityderna till företagande och

entreprenörskap. Det måste skapas ett gott

företagarklimat så att fler kvinnor och män vill -

och vågar - starta och driva företag och anställa

medarbetare. För att Sverige skall få en växande

företagsamhet måste entreprenörskap och företagande

löna sig bättre än det gör för närvarande.

Riksdagen bör ställa sig bakom vad vi här har

anfört beträffande inriktningen av näringspolitiken.

Därmed blir samtliga här aktuella motioner i sak

tillgodosedda i berörda delar.

2. Regelförenkling (punkt 2)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),

Anne-Marie Pålsson (m) och Lars Lindén (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2003/04:8

till handlingarna och tillkännager för regeringen

som sin mening vad som anförs i reservation 2.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K416

yrkande 32, 2003/04: Kr254 yrkande 4, 2003/04:N4

yrkandena 1-7, 2003/04:N209, 2003/04:N227 yrkandena

1-3, 2003/04:N228 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N240

yrkandena 1 och 2, 2003/04:N248 yrkandena 1 och 4-7,

2003/04:N291 yrkande 1, 2003/04:N329 yrkandena 17,

18 och 20, 2003/04:N336 yrkande 1, 2003/04: N346

yrkande 2, 2003/04:N347 yrkande 7, 2003/04:N348

yrkande 1, 2003/04:N411 yrkande 1, 2003/04:N412

yrkande 9 och 2003/04:A305 yrkande 7.

Ställningstagande

Enligt vår mening - och i likhet med vad som anförs

i alla de här aktuella motionerna, bl.a. motion

2003/04:N4 (m, fp, kd, c) - finns det betydande

brister i det sätt som regelförenklingsarbetet

bedrivits på. Grundorsaken till detta är att

regeringen bedriver arbetet motvilligt och utan

entusiasm. Det är anmärkningsvärt att arbetet inte

genomförts med större kraft mot bakgrund av

riksdagens beslut hösten 2002 om en intensifiering

av regelförenklingsarbetet. Riksdagens beslut rörde

sig, som tidigare redovisats, om en genomgång under

innevarande mandatperiod av det regelverk som berör

företagandet, uppsättande av ett kvantitativt mål

för regelförenklingsarbetet, åtgärder för en

påtaglig minskning av företagens kostnader för

regelverket under innevarande mandatperiod,

framtagande av ett mått som visar hur regelbördan

utvecklas, ökning av takten i

regelförenklingsarbetet redan under år 2003,

inlämnande av anmälan till OECD med begäran om

granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige,

uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i

samband med administration av företagsstart samt

tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots

vid företagskontakter. På en punkt kan vi dock

konstatera att regeringen följt riksdagens

uppmaning. Regeringen har, i enlighet med vad

riksdagen begärt, lämnat in en anmälan till OECD för

en genomgång av regelreformeringsarbetet i Sverige.

Regeringen säger i sin skrivelse att arbetet till

stor del handlar om "perspektiv- och

attitydförändringar såväl vid framtagandet av nya

regler som vid omprövningen av de befintliga

regelverken", men det största hindret för en sådan

förändring är regeringens eget perspektiv och egen

attityd. Regelförenklingsarbetet drivs på premissen

att regler skall förenklas endast om det är möjligt

utan att förändra regelns funktion, vilket i många

fall är svårt. Nyttan av varje regel måste i stället

vägas mot kostnaden för att införa den eller för att

låta bli att avskaffa den. Så länge regeringen inte

vågar avskaffa även regler som fyller ett positivt

syfte, men där nyttan inte är tillräcklig för att

motivera kostnaden för regelefterlevnad, så kommer

inte arbetet att kunna bedrivas med kraft.

Lagstiftaren skall endast införa de regler som

behövs för att samhällsekonomin skall fungera väl

och på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt. Det

är inte företagen som skall förklara varför en viss

regel bör försvinna, utan det är staten som skall

visa varför en viss regel inte skall avvecklas. Det

finns inget i regeringens skrivelse som tyder på att

regelförenklingsarbetet kommer att bedrivas med

större kraft framöver. Enligt skrivelsen tillkommer

en rad nya åtgärder, som i själva verket är två till

antalet, dels att myndigheter och departement skall

upprätta åtgärdsplaner, dels att ett kvantitativt

mått skall tas fram för att mäta regelbördan. Det

sistnämnda ingick dock redan i riksdagens beslut.

Kostnaden för ett svenskt företag för att

administrera lagar och regler är nästan 200 000 kr,

enligt en tidigare nämnd OECD-beräkning. Dessa

kostnader är oproportionerligt fördelade på små och

stora företag - kostnaden är ca 30 000 kr per

anställd och år för företag med 1-19 anställda,

medan motsvarande kostnader för företag med 20-49

anställda respektive 50-500 anställda är ca 21 000

kr respektive ca 6 000 kr. Appliceras dessa siffror

på det totala beståndet av företag kan företagens

kostnader för att administrera lagar, regler och

föreskrifter beräknas till minst 50 miljarder kronor

per år. Enligt en kartläggning gjord av

Statskontoret år 1999 fanns det i Sverige 75

myndigheter som samlar in uppgifter från företag.

Uppgifterna lämnades på 1 150 olika blankettyper.

Antalet blanketter som skickades in år 1998 var

73 miljoner.

Regelförenklingsarbetet behöver färre

handlingsplaner och mer handling. För att arbetet

skall kunna drivas med kraft krävs dock även att

konkreta mål sätts upp och att dessa mål följs upp,

att kvantitativa mått för regelförenklingsarbetet

skapas och att principer och fokus för

regelförenklingsarbetet blir tydligare. Arbetet med

regelförenklingsfrågorna måste också ges en starkare

ställning inom Regeringskansliet genom att Simplex

flyttas till Statsrådsberedningen, ges större

befogenheter och ökade resurser.

Flera av Småföretagsdelegationens förslag bör

vidare kunna genomföras utan långa utredningar,

t.ex. i fråga om principen att det skall räcka för

företag att göra anmälan till en myndighet då en

händelse föranleder anmälningsplikt till flera

myndigheter, kravet att myndigheter skall lämna

bindande löften om hur lång tid det skall ta att

avgöra ett ärende och avskaffande av lagen

(1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla

ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen.

Andra förenklingar kräver visst utredningsarbete,

bl.a. att ersätta statistiska totalundersökningar på

olika områden, t.ex. avseende sjukskrivningar och

hälsoläge, införande av enhetliga beräkningsunderlag

för ersättningar i de allmänna försäkringarna och

förenkling av semesterlagen (1977: 480). Regler som

försvårar för entreprenörer inom t.ex. skola, vård

och omsorg måste vidare ses över. Två lagområden som

är i särskilt behov av översyn är miljöbalken

(1998:808) och plan- och bygglagen (1987:10).

Regeringen har också infört nya lagar som ökar

krånglet för företagen, t.ex. kravet på att företag

med fler än tio anställda skall redovisa

sjukfrånvaron i årsredovisningen. Myndigheternas

handläggningstider kan också ställa till stora

problem för företagare. Två viktiga åtgärder är

därför att införa krav på att myndigheter skall

handlägga ärenden inom viss tid och att det skapas

möjligheter för företagare att få skadestånd när

myndigheters försumlighet orsakat ekonomisk skada.

Vi anser att kvantitativa mål för

regelförenklingsarbetet måste sättas upp, med

innebörd att företagens administrativa börda skall

minska med en fjärdedel fram till år 2010 och att

ett delmål skall vara att regelbördan skall minska

med 10 % under innevarande mandatperiod. För att

konkreta mål skall vara meningsfulla måste det

finnas kvantitativa mått. ITPS har, som redovisats,

presenterat ett förslag till definition av

företagens administrativa börda enligt följande:

"företagets kostnader för att upprätta, lagra och

till myndigheter överföra tvingande information".

ITPS har vidare föreslagit en modell för att mäta

den administrativa bördan för varje enskild regel

eller lagstiftningsområde genom en kombination av

empiriska studier av företag, skrivbordsstudier,

studier i laboratoriemiljö och expertintervjuer. Vår

bedömning är att en sådan ansats dels skulle ge en

god möjlighet att beskriva kostnaden för lagar och

regler, dels vara en grund för utvärdering av

arbetet med att reducera den administrativa bördan

för företagen. Den totala regelmängden är emellertid

ett problem i sig, varför målet bör vara att minska

även den totala regelmassan. De angivna målen

föreslås bli formulerade på departements- och

myndighetsnivå.

Redovisningen av konsekvenser för företagen är,

enligt uppgift från Näringslivets nämnd för

regelgranskning, ofta bristfällig, trots gällande

lagstiftning i verksförordningen (1995:1322),

Simplexförordningen (1998:1820) och

kommittéförordningen (1998:1474). Vi anser därför

att reglerna för hur statliga utredningar och

myndigheter genomför problem- och

konsekvensbeskrivningar bör stramas upp, varvid

ökade kostnader för företag liksom effekter på

konkurrenssituationen skall ingå i beskrivningarna.

Simplex skall ges möjlighet att stoppa lagförslag

som inte innefattar ordentliga beskrivningar.

Riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder

i enlighet med vad vi här har angett. Därmed blir

samtliga nu aktuella motioner tillgodosedda i

berörda delar och tillstyrks. Riksdagen bör vidare

lägga regeringens skrivelse med redogörelse för

regelförenklingsarbetet till handlingarna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

(punkt 4)

av Per Bill, Ulla Löfgren och Anne-Marie Pålsson

(alla m).

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2004 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2004 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslaget om preliminära utgiftstak för åren 2005

och 2006.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken bör

vara att möjliggöra ökad tillväxt, att människor

skall kunna leva på sin lön och stärkt trygghet.

Antalet sjukskrivna och förtidspensionerade måste

minskas genom att sjukvård och rehabilitering

förbättras. Detta kräver bl.a. en målmedveten

politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla satsningar

på kunskap och forskning samt påtagliga

förbättringar av klimatet för företagande. För att

möjliggöra allt detta krävs en politik som

innefattar lägre skatter för både löntagare och

företagare, en skärpning av bidragssystemen,

avregleringar och ökad konkurrens samt en ökad

trygghet för och en stärkt självkänsla hos

medborgarna.

Våra förslag har som inriktning att vara trygga

och väl sammanhållna och syfta till att skapa de

bästa förutsättningarna för ett ekonomiskt,

kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill

satsa på en utbildning som ger alla större

möjligheter till ett rikare liv. Genom en större

enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan

både företag och människor växa. Vi vill att fler

personer, inte färre, skall kunna komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten

och självkänslan skulle också öka genom att

hushållen skulle få en större ekonomisk

självständighet. Friheten och rättigheten att välja

bidrar till mångfald, en bättre kvalitet och en

större trygghet. De enskilda människorna får ett

större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en växling från subventioner och

bidrag till omfattande skattesänkningar för alla,

främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar

vi om de människor som är i störst behov av

gemensamma insatser och som har små eller inga

möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall tillföras resurser

för att på ett tryggt sätt kunna genomföra de

uppgifter som skall vara gemensamma. Exempelvis

tillförs betydande resurser för att bryta den ökade

sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning, skatteförändringar

och finanspolitiska ramverk - präglas av ordning och

reda och skall ses som en helhet där inte någon

eller några delar kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra. Eftersom riksdagens

majoritet den 19 november 2003 har beslutat om ramar

för de olika utgiftsområdena i enlighet med

finansutskottets förslag och därmed valt en annan

inriktning av politiken, deltar vi inte i utskottets

beslut avseende punkt 4 om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets

betänkande 2003/04:1 om utgiftsramar och beräkning

av statsinkomsterna har företrädarna för Moderata

samlingspartiet i en reservation lagt fram förslag

till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning

på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella

utgiftsområdet 24 Näringsliv innebar den föreslagna

ramen en minskning med 98 miljoner kronor jämfört

med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde

fördelas på olika anslag framgår av motion

2003/04:N389 (m) och av bilaga 2.

Det krävs en rad förändringar för att Sverige

skall bli ett land som bättre än andra attraherar

och stimulerar företagande. Det handlar bl.a. om en

ny och förenklad företagsform, avvecklade

etableringshinder för småföretagare,

regelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet,

en företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig

arbetsmarknad, bättre konkurrensvillkor, slopad

överbeskattning av företagande och investeringar,

förbättrad etableringsfrihet och upphandling,

trygghet för företagare, avpolitiserad

energiförsörjning och en modern infrastruktur.

De prioriteringar som görs i budgetpropositionen

för utgiftsområde 24 Näringsliv bidrar, enligt oss,

i mycket ringa utsträckning till ett förbättrat

företagsklimat. Vi finner därför att en rad

förändringar borde ha gjorts. För att Sverige skall

få ett bättre företagsklimat måste

konkurrenssituationen bli hälsosammare,

avregleringsarbetet prioriteras, arbetsmarknads- och

företagslagarna reformeras, skatterna sänkas och

utbildningssituationen förbättras.

Anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m. får

användas till s.k. näringslivsfrämjande åtgärder,

vilket i praktiken bl.a. innebär subventioner som

snedvrider konkurrensen och förhindrar nyskapande

och utveckling. Vi anser därför att budgetutrymmet

för sådana åtgärder måste minska och att anslaget

borde ha minskats med 54 miljoner kronor. Många

kvinnor arbetar inom offentlig sektor med

verksamheter som stat, landsting och kommuner har

monopol på, varför möjligheterna att starta eget är

mycket små. Detta kan förändras genom att stat,

kommuner och landsting inriktar sig på sin

kärnverksamhet och i större utsträckning

konkurrensutsätter och knoppar av verksamheter,

snarare än genom statliga insatser för

näringslivsfrämjande åtgärder. Vi avvisar också

anslagsökningen om 10 miljoner kronor för

inrättandet av ett centrum för miljödriven

näringslivsutveckling och miljöteknikexport.

I anslutning till anslaget till

näringslivsutveckling vill vi också något beröra en

fråga som aktualiserats i motion 2003/04:N230 (fp)

och som rör basfinansiering av verksamheten vid

Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets

tidigare ställningstagande beträffande SIQ:s

verksamhet och vikten av denna typ av verksamhet ur

ett näringspolitiskt perspektiv anser vi fortfarande

äger giltighet. Likaså menar vi att formen för

verksamheten, som karakteriseras av att företag,

organisationer och förvaltningar samverkar, har en

effektiv utformning. Som redovisats pågår det

diskussioner mellan Näringsdepartementet och SIQ om

ett statligt stöd till verksamheten för år 2004.

Enligt vad utskottet erfarit har departementet

preliminärt bestämt att institutet kommer att

erhålla ett sådant stöd. Vi konstaterar med

tillfredsställelse att SIQ kan förväntas få ett stöd

till sin verksamhet. Något uttalande av riksdagen

erfordras därför inte.

Regeringens arbete med att lätta företagens

administrativa börda har gått alltför långsamt och i

vissa fall åt fel håll. Riksdagen har begärt att

regeringen sätter upp kvantitativa mål för

förenklingsarbetet. Som ett led i detta arbete bör

ett system för att kvantitativt mäta företagens

administrativa börda och för att genomföra

konsekvensanalyser av ny lagstiftning skapas. För

detta borde ett särskilt anslag, Mätning av

företagens administrativa börda (38:23), ha

inrättats under förvaltning av Institutet för

tillväxtpolitiska studier.

Konkurrensverket bedriver ett viktigt arbete,

varför anslaget till Konkurrensverket (38:16) borde

ha ökats med 5 miljoner kronor. Verket bör ge en

ökad prioritet åt att belysa de

konkurrenssnedvridningar som kan följa av den

offentliga sektorns monopol samt kommunalt och

statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata

företag. Även anslaget Konkurrensforskning (38:17)

borde tillföras ytterligare medel, 1 miljon kronor,

utöver regeringens förslag.

En central ståndpunkt för Moderata samlingspartiet

är att staten inte skall äga företag. Regeringen

föreslår att anslaget (38:20) Kostnader för

omstrukturering och genomlysning av statligt ägda

företag m.m. i huvudsak skall användas till

omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.

Dock är det oklart vilka försäljningar av statligt

aktieinnehav regeringen planerar, varför det inte

kan uteslutas att medlen i praktiken är tänkta att

användas till förvaltning av statligt ägda bolag,

vilket vi finner anmärkningsvärt. Förvaltningen

skall bolagen själva stå för och kostnader som

uppstår i samband med de försäljningar som

förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av

försäljningsintäkten. Därmed skulle anslaget som nu

är upptaget med 25 miljoner kronor kunna avvecklas.

Bättre konkurrens är av större betydelse för

konsumenterna än traditionell konsumentpolitik.

Anslaget (40:2) Konsumentverket borde därför

minskas, med 20 miljoner kronor, och verksamheten

koncentreras på rena myndighetsfunktioner. Anslagen

(40:5) Åtgärder på konsumentområdet och (40:6)

Bidrag till miljömärkning av produkter borde vidare

fasas ut - en minskning med 8 respektive 2,2

miljoner kronor borde ha gjorts. Det finns inget

skäl att staten ger speciella bidrag till enskilda

föreningar. Det utökade anslaget för stöd till

organisationen Rättvisemärkt avvisas därför också.

Miljömärkning är ett led i företagens marknadsföring

och bör inte heller vara föremål för särskilda

statliga insatser.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

(punkt 4)

av Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2004 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2004 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslaget om preliminära utgiftstak för åren 2005

och 2006.

Den viktigaste åtgärden för att förbättra

villkoren för företagande är en radikal reform av

företagsklimatet i Sverige i syfte att få fler nya

och växande företag. Det är företagandet som bär upp

välfärden. Utan företag skulle Sverige inte ha råd

med sjukvård, äldreomsorg och skolor. Framgångsrika

företag kräver drivkraftiga entreprenörer -

människor - som står bakom företagen. Det krävs

också att det finns tillgång till kapital att satsa

och ta risker med. Sverige behöver en ny politik som

tar till vara den stora potential för företagande

och tillväxt som finns. För att uppnå detta behövs

bl.a. sänkta skatter för företag och företagare,

mindre krångel och enklare regler för företagande

samt åtgärder för att stärka konkurrensen.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 24

Näringsliv har, som nämnts, avslagits i

budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg

av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i

beslut avseende fördelning på olika anslag inom

utgiftsområdet. Vi deltar således inte i utskottets

beslut avseende punkt 4 om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets

betänkande 2003/04:FiU1 om utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för

Folkpartiet i en reservation lagt fram förslag till

totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på

utgiftsområden. När det gäller det här aktuella

utgiftsområde 24 Näringsliv innebar den föreslagna

ramen en minskning med 107 miljoner kronor jämfört

med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde

fördelas på olika anslag framgår av motionerna

2003/04:Fi240 (fp) och 2003/04: N411 (fp) och av

bilaga 2. I det följande redovisar vi vilken

fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som

förordats av Folkpartiet.

Vi anser att ökade medel borde ha satsats på

Konkurrensverket och på konkurrensforskningen. De

båda berörda anslagen (38:16 och 38:17) borde ha

ökats med 12 respektive 6 miljoner kronor. En ökning

av anslaget (40:5) till åtgärder på konsumentområdet

borde vidare ha skett - med 10 miljoner kronor.

Anslaget (38:20) till kostnader för

omstrukturering och genomlysning av statligt ägda

företag borde slopas. Därutöver borde en neddragning

ha skett på Vinnovas FoU-anslag (26:2) och på

anslaget (38:4) till turistfrämjande - med 100

miljoner kronor respektive 10 miljoner kronor.

I anslutning till anslaget (38:2) till

näringslivsutveckling vill vi något beröra en fråga

som aktualiserats i motion 2003/04:N230 (fp) och som

rör basfinansiering av verksamheten vid Institutet

för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets tidigare

ställningstagande beträffande SIQ:s verksamhet och

vikten av denna typ av verksamhet ur ett

näringspolitiskt perspektiv anser vi fortfarande

äger giltighet. Likaså menar vi att formen för

verksamheten, som karakteriseras av att företag,

organisationer och förvaltningar samverkar, har en

effektiv utformning. Som redovisats pågår det

diskussioner mellan Näringsdepartementet och SIQ om

ett statligt stöd till verksamheten för år 2004.

Enligt vad utskottet erfarit har departementet

preliminärt bestämt att institutet kommer att

erhålla ett sådant stöd. Vi konstaterar med

tillfredsställelse att SIQ kan förväntas få ett stöd

till sin verksamhet. Något uttalande av riksdagen

erfordras därför inte.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

(punkt 4)

av Lars Lindén (kd).

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2004 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2004 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslaget om preliminära utgiftstak för åren 2005

och 2006.

Kristdemokraterna har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den

regeringen och dess stödpartier föreslår.

Inriktningen i Kristdemokraternas ekonomiska politik

vilar på kunskapen om att arbete och välfärd åt alla

bara kan uppnås genom att ansvarstagande individer,

familjer och företag tillsammans tillåts att

utvecklas och växa med trygga och stabila regler.

Det privata näringslivet har varit, är och kommer

att vara grunden för Sveriges välfärd. De nya jobben

skapas när enskilda människor finner det vara mödan

värt att starta eller utveckla ett företag. Den

privata sektorns andel av den totala produktionen

behöver således bli större.

Politikers uppgift är att skapa sådana villkor att

enskilda människor vill starta företag och att

befintliga företag kan expandera i Sverige. Det är

då som jobben kommer och det är bara så som den

välfärd svenska folket vant sig vid kan

upprätthållas. Kristdemokraterna förespråkar en

social och ekologisk marknadsekonomi som förenar

frihet och trygghet. Statens roll skall vara att

sätta ramarna för en sund marknadsfunktion, ta

särskild hänsyn till mindre verksamheter, säkra

social trygghet och se till att miljöhänsyn tas. En

positiv attityd från politiskt håll till företagande

är viktig för att fler skall känna att det är lönt

att driva företag. Under lång tid har företagare

betraktats enbart som outtröttliga skatteobjekt.

Näringspolitikens uppgift är att skapa tillräcklig

attraktionskraft för att kapital, kompetent

arbetskraft och teknik skall lockas hit och stanna

kvar. Det förutsätter en miljö för företagande som

är så bra att fler företag väljer att etablera sig

här.

Kristdemokraternas budgetalternativ - med förslag

till utgiftstak, anslagsfördelning och

skatteförändringar - bör ses som en helhet, där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra. Då riksdagens majoritet har

fattat beslut om en annan inriktning av politiken,

deltar jag inte i utskottets beslut avseende punkt 4

om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I

finansutskottets betänkande 2003/04:FiU1 om

utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har

företrädaren för Kristdemokraterna i en reservation

lagt fram förslag till totala utgifter på

statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När

det gäller det här aktuella utgiftsområde 24

Näringsliv innebar den föreslagna ramen en minskning

med 55 miljoner kronor jämfört med riksdagens

beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på

olika anslag framgår av motion 2003/04:N412 (kd) och

av bilaga 2. I det följande redovisar jag vilken

fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som

förordats av Kristdemokraterna.

När det gäller anslaget (26:1) till Vinnovas

förvaltningskostnader borde en besparing med 5

miljoner kronor ha gjorts. Även Nuteks

förvaltningsanslag (38:1) borde ha minskats - med 15

miljoner kronor - med hänvisning till att uppbyggnad

av ärendesystem inom de regionala stöden borde

avvisas.

I anslaget Näringslivsutveckling m.m. (38:2) ingår

en satsning på 20 miljoner kronor för att utveckla

ett designprogram som skall främja

näringslivsutvecklingen på området.

Kristdemokraterna ställer sig tveksamma till den

sortens kortsiktiga projekt och menar att

långsiktiga strukturella reformer av generell

karaktär är till större nytta för näringslivet. En

neddragning med totalt 30 miljoner kronor borde ha

gjorts på anslaget.

I anslutning till anslaget till

näringslivsutveckling vill jag också något beröra en

fråga som aktualiserats i motion 2003/04:N230 (fp)

och som rör basfinansiering av verksamheten vid

Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets

tidigare ställningstagande beträffande SIQ:s

verksamhet och vikten av denna typ av verksamhet ur

ett näringspolitiskt perspektiv anser jag

fortfarande äger giltighet. Likaså menar jag att

formen för verksamheten, som karakteriseras av att

företag, organisationer och förvaltningar samverkar,

har en effektiv utformning. Som redovisats pågår det

diskussioner mellan Näringsdepartementet och SIQ om

ett statligt stöd till verksamheten för år 2004.

Enligt vad utskottet erfarit har departementet

preliminärt bestämt att institutet kommer att

erhålla ett sådant stöd. Jag konstaterar med

tillfredsställelse att SIQ kan förväntas få ett stöd

till sin verksamhet. Något uttalande av riksdagen

erfordras därför inte.

En besparing med 5 miljoner kronor borde ha gjorts

på förvaltningsanslaget (38:3) till ITPS med

hänvisning till bl.a. anslagssparandet från år 2002.

När det gäller turistfrämjande (38:4) borde 100

miljoner kronor utöver regeringens förslag ha

anvisats för att finansiera ökade satsningar på

marknadsföringen av Sverige som turistland. Sverige

har en stor potential att utvecklas som turistland,

och turistnäringen skapar betydande värden i form av

arbetstillfällen och skatteintäkter. En god

marknadsföring av hela Sverige är av största

betydelse för att attrahera ytterligare turister.

Ökade medel till marknadsföring av Sverige som

turistland har också föreslagits i motion

2003/04:N347 (kd).

Beträffande anslaget (38:5) till Sveriges

geologiska undersökningsverksamhet m.m. kan

konstateras att antalet nya undersökningstillstånd

ligger på en lägre nivå än tidigare år, nästan på

samma låga nivå som bottennivån under åren 1992 och

1993. Vad gäller ansökningar om förlängning av

befintlig prospektering är dessa lika många som

tidigare år, dock sökes förlängning med endast ett

år i stället för som brukligt tre år. Detta beror

sannolikt på konjunkturbedömningar och inväntandet

av förändringar i minerallagen. Med hänsyn till det

nämnda och att det finns ett betydande

anslagssparande år 2002 borde en besparing på

Bergsstatens verksamhet ha kunnat ske med

15 miljoner kronor.

På anslaget (38:14) Rymdverksamhet borde en

besparing med 10 miljoner kronor ha gjorts.

Kristdemokraterna vill öka Konkurrensverkets

möjligheter att driva viktiga konkurrensmål och

anslaget (38:16) borde därför ha höjts med 5

miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor borde ha

anvisats till Nämnden för offentlig upphandling

(NOU). Dessutom borde NOU göras till en självständig

del av Konkurrensverket, och därför borde 4 miljoner

kronor föras över från utgiftsområde 2, varifrån NOU

för närvarande finansieras.

Företag som är verksamma på en konkurrensutsatt

marknad skall, enligt Kristdemokraternas mening,

inte ägas av staten. Statliga företag bör alltså

avyttras i den takt som marknaden kan absorbera,

varvid försäljningen bör finansieras inom bolagen.

Anslaget (38:20) till kostnader för omstrukturering

och genomlysning av statligt ägda företag m.m. borde

därmed slopas.

Beträffande anslaget (39:2) till Kommerskollegium

kan konstateras att regeringens förslag innebär en

uppräkning, samtidigt som funktionsansvaret för

utrikeshandel inom civilt försvar upphörde den 1

juli 2002. I stället borde en besparing på anslaget

med 5 miljoner kronor ha gjorts.

Regeringen föreslår för anslaget (39:3)

Exportfrämjande verksamhet ökade medel om 20

miljoner kronor för utökade satsningar på

exportfrämjande åtgärder. Kristdemokraterna avvisar

denna ökning och även det belopp på 30 miljoner

kronor som står till regeringens disposition

eftersom ändamål inte redovisas i

budgetpropositionen. Mot denna bakgrund borde en

besparing med 50 miljoner kronor ha gjorts.

Kristdemokraterna har, som tidigare nämnts,

föreslagit en satsning på Konkurrensverket för att

verket effektivare skall kunna driva

konkurrensfrågor. Mot denna bakgrund borde en

besparing med 6 miljoner kronor ha gjorts på

anslaget (40:2) till Konsumentverket.

Anslaget (40:6) Bidrag till miljömärkning av

produkter är ett bidrag till den verksamhet som SIS

Miljömärkning AB ansvarar för när det gäller att

utveckla och informera om miljömärkning av

konsumentvaror. Kristdemokraterna anser att detta är

en angelägen uppgift och vill dessutom utöka

verksamheten till att också innefatta en utveckling

av rättvise- och jämställdhetsmärkning av

konsumentprodukter. Regeringen har nu tillgodosett

önskemålet vad gäller rättvisemärkning. Anslaget

borde emellertid ha ökats med 2 miljoner kronor för

jämställdhetsmärkning.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

(punkt 4)

av Åsa Torstensson (c).

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2004 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2004 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslaget om preliminära utgiftstak för åren 2005

och 2006.

Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar

- bör ses som en helhet, där inte någon eller några

delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de

andra. Då riksdagens majoritet har fattat beslut om

en annan inriktning av politiken deltar jag inte i

utskottets beslut avseende punkt 4 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets

betänkande 2003/04:FiU1 om utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna har företrädaren för

Centerpartiet i en reservation lagt fram förslag

till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning

på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella

utgiftsområde 24 Näringsliv innebar den föreslagna

ramen en minskning med 130 miljoner kronor jämfört

med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde

fördelas på olika anslag framgår av motion

2003/04:N369 (c) och av bilaga 2.

Centerpartiet anser att tillväxt skapas av

människor, inte av system och strukturer. För att

människor skall kunna skapa tillväxt behövs det dock

ändras i både system och strukturer. I forskning om

och studier kring förutsättningarna för företagandet

och tillväxt tas återkommande upp begrepp som

innovationsförmåga, rörlighet, dynamik, kreativitet,

tillit, attityder, förtroende, kompetensbaserade

nätverk, kunskaper, mångfald och

marknadskonfrontation. De fyra förstnämnda begreppen

berör just de områden där småföretag är så

framgångsrika att de genom sin okomplicerade

organisation och flexibilitet har möjlighet att stå

för kreativa produktionslösningar såväl som

innovationer. Småföretagen har därför en nyckelroll

i att skapa tillväxt. Forskare som mätt nivåer av

entreprenörskap i olika delar av världen (GEM 2000)

har funnit ett tydligt positivt samband mellan höga

nivåer av entreprenörskap och hög BNP. Villkoren för

småföretagande behöver därför kraftigt förbättras.

Regeringens och samarbetspartiernas prioriteringar

för utgiftsområde 24 kan dock inte sägas ha mycket

med tillväxt och företagande att göra. Anslaget

(38:2) Näringslivsutveckling används godtyckligt

till olika satsningar från år till år. Centerpartiet

anser att näringslivsfrämjande åtgärder skall

genomföras med ett tydligt underifrånperspektiv,

dvs. genom att låta den regionala nivån ansvara för

och utforma denna typ av satsningar. Centrala påbud

och diverse småsatsningar bör inte tillskrivas den

nationella nivån. Därför borde en besparing med 100

miljoner kronor ha gjorts på detta anslag. I stället

har Centerpartiet föreslagit en satsning med 592

miljoner kronor under utgiftsområde 19 Regional

utveckling till olika näringslivsfrämjande projekt

som den regionala nivån skall ansvara för.

I anslutning till anslaget till

näringslivsutveckling vill jag också något beröra en

fråga som aktualiserats i motion 2003/04:N230 (fp)

och som rör basfinansiering av verksamheten vid

Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets

tidigare ställningstagande beträffande SIQ:s

verksamhet och vikten av denna typ av verksamhet ur

ett näringspolitiskt perspektiv anser jag

fortfarande äger giltighet. Likaså menar jag att

formen för verksamheten, som karakteriseras av att

företag, organisationer och förvaltningar samverkar,

har en effektiv utformning. Som redovisats pågår det

diskussioner mellan Näringsdepartementet och SIQ om

ett statligt stöd till verksamheten för år 2004.

Enligt vad utskottet erfarit har departementet

preliminärt bestämt att institutet kommer att

erhålla ett sådant stöd. Jag konstaterar med

tillfredsställelse att SIQ kan förväntas få ett stöd

till sin verksamhet. Något uttalande av riksdagen

erfordras därför inte.

Regeringens föreslagna satsning på anslaget (38:4)

till turistfrämjande består i att en motsvarande

besparing föreslås under anslaget till allmänna

regionalpolitiska åtgärder under utgiftsområde 19.

Centerpartiet anser inte detta vara en riktig

prioritering, varför satsningen med 10 miljoner

kronor borde ha dragits tillbaka. Totalt borde en

besparing med 8 miljoner kronor på anslaget till

turistfrämjande ha gjorts. En utveckling av turismen

är dock positiv för tillväxten, varför det borde ha

gjorts en satsning med 100 miljoner kronor på ett

program för utveckling av landsbygdsturism under

utgiftsområde 19.

Under anslaget (38:14) Rymdverksamhet borde en

besparing med 10 miljoner kronor ha gjorts. En

storleksmässigt likadan besparing borde ha gjorts på

anslaget (40:2) till Konsumentverket. En ökad

avgiftsfinansiering av Konsumentverkets verksamhet,

som skett vid Lantmäteriverket och SCB, borde kunna

ge utrymme för en sådan besparing.

En ökning av anslaget (38:16) till

Konkurrensverket med 3 miljoner kronor borde ha

gjorts för att säkerställa verkets viktiga arbete

för en god konkurrenssituation i Sverige. En god

konkurrens ger livskraftiga företag och en sund

marknad.

Anslaget (38:20) till kostnader för

omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.

förefaller helt omotiverat. De kostnader som

anslaget används till skall de statliga företagen

själva bära och med anledning härav borde anslaget i

sin helhet ha dragits in.

Ett nytt anslag borde ha förts upp under

utgiftsområde 24. Centerpartiet anser att medel bör

avsättas för att snarast initiera saneringsåtgärder

av de mest prioriterade områdena (riskklasserna 1

och 2). Den lämpligaste myndigheten för detta arbete

är Sveriges geologiska undersökning (SGU) som bl.a.

har erfarenhet av avvecklingen av de statliga

oljelagren. SGU borde sålunda ha tilldelats ett

särskilt anslag om 20 miljoner kronor för att bygga

upp en effektiv organisation och för att bedriva

saneringsverksamhet på de förorenade områden där

staten har verksamhetsansvaret.

bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2003/04:1 (utgiftsområde

24 Näringsliv)

Regeringen föreslår

1. att riksdagen återkallar bemyndigandet för

regeringen att ställa ut en kreditgaranti om högst

20 000 000 kronor till Stiftelsen Fonden för

svenskt-norskt industriellt samarbete (avsnitt

3.5.1),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 539 000

000 kronor under 2005 och 573 000 000 kronor efter

2005 (avsnitt 3.14.14),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att i samråd

med Sveriges Allmänna Exportförening (SAE)

genomföra sådana förändringar i avtalet den 1 juli

1992 om Sveriges exportråd mellan staten och SAE,

som inte gäller användningen av de statliga medlen

eller den huvudsakliga inriktningen av

verksamheten (avsnitt 4.10.3),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004 ställa ut exportkreditgarantier intill ett

belopp av högst 200 000 000 000 kronor inklusive

tidigare utfärdade garantier (avsnitt 4.10.7),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004 ställa ut investeringsgarantier intill ett

belopp av högst 10 000 000 000 kronor inklusive

tidigare utfärdade garantier (avsnitt 4.10.7),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004

besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad

upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för

skadeutbetalning (avsnitt 4.10.7),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004 för ramanslaget 26:2 Verket för

innovationssystem: Forskning och utveckling

besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst

950 000 000 kronor under 2005 och 950 000 000

kronor under 2006-2009 (avsnitt 6.1),

8. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar

anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

regeringens förslag i bilaga 2.

Skrivelse 2003/04:8

I skrivelse 2003/04:8 lämnar regeringen en

redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild

inriktning på små företag.

Motion med anledning av skrivelsen

2003/04:N4 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, kd, c):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram skarpa

förslag till regelförenklingar på de områden som

anges i motionens avsnitt 4.1.

2. Riksdagen beslutar att arbetet med

regelförenkling skall ha som mål att företagens

administrativa börda skall minska med minst en

fjärdedel fram till 2010.

3. Riksdagen beslutar att arbetet med

regelförenkling skall ha som delmål att företagens

administrativa börda skall minska med minst en

tiondel under innevarande mandatperiod.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om ett system för att kvantitativt mäta

företagens administrativa börda.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om behovet av

bättre uppföljning av kraven på problem- och

konsekvensbeskrivningar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om principerna

för regelförenklingsarbetet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att stärka

Simplex.

Motioner från allmänna

motionstiden

2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utvärdera och

att ta bort onödig detaljreglering i EG-

lagstiftningen.

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

25. (delvis) Riksdagen anvisar för år 2004 anslagen

under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

uppställning i motionen.

2003/04:L353 av Inger René m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

Konsumentverket bör läggas ned och dess

myndighetsutövning överföras till

Konkurrensverket.

2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för nya

jobb genom förbättringar för företagande.

2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konstnärer som

småföretagare.

2003/04:MJ473 av Jan Andersson m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

konsumentorganisationernas roll måste stärkas och

stödjas genom att de tilldelas delar av

Konsumentverkets anslag.

2003/04:N205 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en sammanslagning av

Konkurrensverket och Konsumentverket till en ny

myndighet med namnet Kundverket.

2003/04:N209 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av

regelförenklingar för det svenska nyföretagandet i

syfte att skapa bättre villkor för entreprenörer i

Sverige.

2003/04:N211 av Yvonne Andersson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av att

erbjuda gott företagsklimat så att företagen

stannar kvar i vårt land.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge Vinnova

utökade resurser för att bättre stödja goda idéer

som ger resultat i form av ökad industriell

tillväxt.

2003/04:N212 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge statligt stöd till

teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete

och uppfinnarverksamhet i enlighet med EU:s

riktlinjer.

2003/04:N227 av Tobias Krantz (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om minskat krångel

för företagandet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det skall bli

lättare att starta och registrera företag,

exempelvis via Internet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av den

offentliga avgiftspolitiken gentemot företagen.

2003/04:N228 av Henrik S Järrel (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

fortlöpande utmönstring av föråldrade och uttjänta

regleringar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

försöksvis inrättad avregleringsdelegation inom

Statsrådsberedningen.

2003/04:N230 av Eva Flyborg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att säkerställa

basfinansieringen för Institutet för

Kvalitetsutveckling, SIQ.

2003/04:N232 av Ana Maria Narti (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att bevara Post- och

Inrikes Tidningar som finansieringskälla för Svenska

Akademiens ordbok.

2003/04:N240 av Anna Grönlund (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomföra en

översyn över de lagar och regler som påverkar

småföretag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

förutsättningarna för att inrätta s.k. one stop

shops med en god regional spridning.

2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

konkreta förslag om regelförenklingar i enlighet

med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.1.1).

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om striktare tillämpning av kraven på

konsekvensanalys i existerande lagstiftning

(avsnitt 5.1.4).

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om avskaffande av otidsenlig eller onödig

lagstiftning i enlighet med vad som anförs i

motionen (avsnitt 5.1.5).

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att stärka rättstryggheten för

företagare i enlighet med vad som anförs i

motionen (avsnitt 5.1.6).

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i övrigt anförs i motionen om

regelförenkling och minskning av företagens

administrativa börda (avsnitt 5.1.6).

2003/04:N291 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regelförenkling

för företagande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om orsakerna till

utflyttningen av företag och ägande från Sverige.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för ett

stärkt företagar- och företagsklimat.

2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en ökad

tillväxt skall bidra till en ekonomisk utveckling

som är både miljömässigt och socialt uthållig.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att målet för

regelförenklingsarbetet bör vara en minskning med

25 % samt innehålla delmål och kontinuerligt

återkommande rapportering till riksdagen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett uppdrag

för regelförenklingsarbetet är att undersöka

reglerna kring företagande ur ett genusperspektiv.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av ett

gemensamt uppgiftslämnarregister.

2003/04:N336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa enklare

och färre regler för småföretagen.

2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om attityder till

företagande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om enklare regler för

företagen.

2003/04:N347 av Lars Lindén m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens uppgift

som marknadsförare av Sverige.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av minskad

byråkrati, myndighetskontroll och

regelförenklingar.

2003/04:N348 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbetet med

att förenkla reglerna för småföretagen snarast

intensifieras.

2003/04:N354 av Cecilia Wikström m.fl. (fp, m, kd,

c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bevara Post-

och Inrikes Tidningar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bevara Svenska

Akademiens privilegium.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att säkerställa

fortsatt utgivning av Svenska Akademiens Ordbok

(SAOB).

2003/04:N369 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 24

Näringsliv med ändringar i förhållande till

regeringens förslag enligt uppställning i motionen.

2003/04:N381 av Jan Emanuel Johansson och Joe Frans

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om statligt stöd till etisk

märkning.

2003/04:N388 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för att stärka

konkurrenskraften.

2003/04:N389 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

8. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

38:2 Näringslivsutveckling m.m. 195 562 000 kr.

9. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

38:31 Mätning av företagens administrativa börda 5

000 000 kr att förvaltas av Institutet för

tillväxtpolitiska studier.

10. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

38:16 Konkurrensverket 87 510 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

38:17 Konkurrensforskning 7 581 000 kr.

12. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

38:20 Kostnader för omstrukturering och

genomlysning av statligt ägda företag 0 kr.

13. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

40:2 Konsumentverket 84 464 000 kr.

14. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

40:5 Åtgärder på konsumentområdet 9 612 500 kr.

15. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter 2 200

000 kr.

2003/04:N411 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om enklare regler för

företagare.

3. Riksdagen anvisar till 38:4 Turistfrämjande för

budgetåret 2004 10 miljoner kronor mindre än vad

regeringen föreslagit eller således 91 miljoner

kronor.

4. Riksdagen anvisar till 38:16 Konkurrensverket för

budgetåret 2004 12 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit eller således 94 miljoner

kronor.

5. Riksdagen anvisar till 38:17 Konkurrensforskning

för budgetåret 2004 6 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit eller således 12 miljoner

kronor.

6. Riksdagen anvisar till 38:20 Omstrukturering av

statliga företag för budgetåret 2004 25 miljoner

kronor mindre än vad regeringen föreslagit eller

således 0 miljoner kronor.

7. Riksdagen anvisar till 40:5 Åtgärder på

konsumentområdet för budgetåret 2004 10 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit eller

således 28 miljoner kronor.

8. Riksdagen anvisar till 26:2 Vinnova för

budgetåret 2004 100 miljoner kronor mindre än vad

regeringen föreslagit eller således 1 011 miljoner

kronor.

2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om grundläggande

principer för ett gott näringslivsklimat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens roll i

näringspolitiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etikens betydelse

för en fungerande marknad.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genomförande av

Småföretagsdelegationens förslag.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om näringspolitikens

mål.

30. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2004

anvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv,

med förändringar i förhållande till regeringens

förslag, enligt uppställning i motionen.

2003/04:A305 av Anders G Högmark m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av fler

och växande företag.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om färre och enklare

regler.

bilaga 2

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2004 inom

utgiftsområde

24 Näringsliv

Företrädarna för (m), (fp), (kd) och (c) har avstått från att

delta i beslutet om anslag (se

särskilda yttranden 1-4.)

Belopp i 1 000-tal kronor

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

Anslag AnslagstypRegeringens

förslag

(m) (fp) (kd)

(c)

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

26:1Verket för innovationssystem: (ram) 114 396

-5 000

Förvaltningskost-

nader

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

26:2Verket för innovationssystem: (ram) 1 111 066 -100 000

Forskning och

utveckling

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:1Verket för näringslivsutveckling: (ram) 205 534

-15 000

Förvaltnings-

kostnader

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:2Näringslivsutveckling m.m. (ram) 249 562 -54 000

-30 000 -100 000

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:3Institutet för tillväxtpolitiska (ram) 74 344

-5 000

studier: Förvalt-

ningskostnader

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:4Turistfrämjande (ram) 101 535 -10 000

+100 000 -8 000

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:5Sveriges geologiska undersökning: (ram) 172 109

-15 000

Geologisk

undersökningsverksamhet m.m.

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:6Sveriges geologiska undersökning: (ram) 5 211

Geovetenskap-

lig forskning

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:7Sveriges geologiska undersökning: (ram) 27 000

Miljösäkring

av oljelagringsanläggningar m.m.

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:8Patentbesvärsrätten (ram) 15 249

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:9Patent- och registreringsverket: (ram) 8 000

Finansiering av

viss verksamhet (likvidatorer)

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:10Upprätthållande av nationell (ram) 26 786

metrologi m.m.

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:11Elsäkerhetsverket (ram) 41 548

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:12Bidrag till standardisering och (ram) 71 475

FoU inom experi-

mentell teknik m.m.

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

Anslag AnslagstypRegeringens

förslag

(m) (fp) (kd)

(c)

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

Elanders Gotab, Stockholm 2003

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:13Rymdstyrelsen: (ram) 22 360

Förvaltningskostnader

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:14Rymdverksamhet (ram) 541 510

-10 000 -10 000

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:15Bidrag till (obet.) 5 359

Ingenjörsvetenskapsakademien

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:16Konkurrensverket (ram) 82 510 +5 000 +12 000

+9 000 +3 000

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:17Konkurrensforskning (ram) 6 581 +1 000 +6 000

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:18Täckande av förluster vid viss (ram) 2 000

garantigivning,

m.m.

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:19Medel till AB Göta kanalbolag för(obet.) 15 000

upprustning

och drift av kanalen

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:20Kostnader för omstrukturering och (ram) 25 000 -25 000 -25 000

-25 000 -25 000

genomlysning

av statligt ägda företag m.m.

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:21Avgifter till vissa (ram) 6 519

internationella organisationer

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:22Sanering av statlig mark* (ram)

+20 000

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

38:23Mätning av företagens (ram) +5 000

administrativa börda*

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

39:1Styrelsen för ackreditering och (ram) 19 853

teknisk kontroll:

Myndighetsverksamhet

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

39:2Kommerskollegium (ram) 65 442

-5 000

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

39:3Exportfrämjande verksamhet (ram) 223 956

-50 000

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

39:4AB Svensk Exportkredits (ram) 144

statsstödda exportkredit-

givning

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

39:5Investeringsfrämjande (ram) 67 328

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

39:6Avgifter till internationella (ram) 15 510

handelsorganisationer

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

40:1Marknadsdomstolen (ram) 8 942

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

40:2Konsumentverket (ram) 104 464 -20 000

-6 000 -10 000

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

40:3Allmänna reklamationsnämnden (ram) 23 127

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

40:4Fastighetsmäklarnämnden (ram) 9 357

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

40:5Åtgärder på konsumentområdet (ram) 17 625 -8 013 +10 000

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

40:6Bidrag till miljömärkning av (obet.) 4 400 -2 200

+2 000

produkter

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

Summa 3 490 802 -98 213 -107

000 -55 000 -130 000

--------------------------------------------------------------------------

----------------------

* = Förslag om nytt anslag