Bet. 2003/04:NU15

Näringsutskottets betänkande

2003/04:NU15

Ett stärkt Green Cargo AB för hållbaratransportlösningar

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop.

2003/04:127) om åtgärder i Green Cargo med syfte att

företaget skall utvecklas till att vara ett lönsamt

och framgångsrikt logistikföretag och menar att

riksdagen bör bemyndiga regeringen att vidta de i

propositionen föreslagna åtgärderna. Bemyndigandet

innefattar att regeringen under åren 2004 och 2005

får avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i

Green Cargo, får förvärva aktier eller andra former

av andelar i det företag eller den företagsgrupp som

förvärvar aktier i Green Cargo, får förvärva

rättigheter till sådana aktier eller andra former av

andelar eller får tillskjuta kapital till bolaget.

Vidare innebär bemyndigandet att regeringen får

vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att

genomföra en omstrukturering av företaget.

Det är utskottets uppfattning att den strategi som

regeringen förordar väl svarar mot de åtgärder som

utskottet anser bör komma till stånd för att möta

den situation som Green Cargo i dag befinner sig i

och de utmaningar företaget står inför. En eventuell

avyttring av hela eller delar av Green Cargo måste

enligt utskottet göras utifrån affärsmässiga

grunder. Enligt utskottets mening inbegrips i detta

en helhetsbedömning vari bl.a. bör invägas vad som

är bäst för företaget, för fortsatta godstransporter

på järnväg i Sverige och för ägarna - det svenska

folket. Hänsyn bör även tas till de mål för

transportpolitiken som riksdagen fastställt.

Beträffande möjligheten att tillskjuta kapital

framhåller utskottet att riksdagen, genom att

bifalla regeringens förslag, kan säkerställa att

Green Cargo ges tillräckliga finansiella resurser

för att genomföra det operativa åtgärdsprogram som

redogörs för i propositionen samt de investeringar

som krävs för att företaget skall uppnå en

långsiktigt konkurrenskraftig position.

När det gäller regeringens förslag i den del som

rör finansieringen av åtgärderna i Green Cargo har

utskottet i sak inget att erinra mot att riksdagen

godkänner att de föreslagna åtgärderna får

finansieras från det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret avsett för insatser i av staten

hel- eller delägda aktiebolag. Med anledning av

finansutskottets ställningstagande om förbättrad

kapitalstruktur hos statliga bolag i det nyligen

justerade betänkandet 2003/04:FiU21 ser utskottet

emellertid det påkallat med ett klarläggande när det

gäller finansieringen. Enligt utskottet bör

riksdagen besluta att finansieringen av åtgärderna i

Green Cargo får göras inom de ramar riksdagen

fastställt skall gälla för finansiella

omstruktureringar inom den statliga bolagssfären.

I en reservation (fp, kd, c) föreslås att

propositionen skall avslås. Det av regeringen

presenterade beslutsunderlaget är, enligt

reservanternas mening, otillräcklig som grund för

ett riksdagsbeslut. Beträffande förslaget till

bemyndigande att vidta åtgärder i Green Cargo

förordas i en reservation (m, fp) att riksdagen

skall bemyndiga regeringen att avyttra företaget

medan de övriga delarna av regeringens förslag i

denna del avvisas. En avyttring av företaget

förordas också i en annan reservation (kd, c)

samtidigt som reservanterna framlägger ett eget

förslag till hur Green Cargo skall komma till rätta

med sin kapitalbrist. Även förslaget om godkännande

av finansieringen av åtgärderna avstyrks i två

reservationer (m, fp; kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N15 yrkande

1 och 2003/04:N17 yrkande 1.

Reservation 1 (fp, kd, c)

2. Bemyndigande att vidta åtgärder i

Green Cargo AB

Riksdagen bemyndigar regeringen att under åren

2004 och 2005

a) vidta, var för sig eller i kombination,

följande åtgärder:

· avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i

Green Cargo AB,

· förvärva aktier eller andra former av andelar i

det företag eller den företagsgrupp som förvärvar

aktier i Green Cargo AB,

· förvärva rättigheter att förvärva aktier eller

andra former av andelar i det företag eller den

företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo

AB,

· tillskjuta kapital till Green Cargo AB,

b) vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att

genomföra en omstrukturering av Green Cargo AB.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:127

i denna del och av-slår motionerna 2003/04:N15

yrkande 2, 2003/04:N16 yrkandena 1-4, 2003/04:N17

yrkandena 2-10 och 2003/04:N18 yrkandena 1-4.

Reservation 2 (m, fp)

Reservation 3 (kd, c)

3. Finansiering av åtgärder i Green

Cargo AB

Riksdagen godkänner vad utskottet föreslår om

finansieringen av åtgärder enligt förslagspunkt 2

a. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition

2003/04:127 i denna del och avslår motionerna

2003/04:N16 yrkande 5 och 2003/04:N18 yrkande 5.

Reservation 4 (m, fp)

Reservation 5 (kd, c)

Stockholm den 28 maj 2004

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie

Granlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp),

Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp), Sylvia

Lindgren (s), Maria Larsson (kd), Karl Gustav

Abramsson (s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson

Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson

(c), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m),

Lars Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s) och

Gunilla Wahlén (v).

2003/04

NU15

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2003/04:127 om ett stärkt Green

Cargo AB för hållbara transportlösningar,

dels 4 motioner som väckts med anledning av

propositionen.

Representanter för Näringsdepartementet har inför

utskottet lämnat kompletterande upplysningar i

ärendet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen dels

bemyndigar regeringen att under åren 2004 och 2005

vidta, var för sig eller i kombination, följande

åtgärder: att avyttra hela eller delar av

aktieinnehavet i Green Cargo AB, att förvärva aktier

eller andra former av andelar i det företag eller

den företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo

AB, att förvärva rättigheter att förvärva aktier

eller andra former av andelar i det företag eller

den företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo

AB eller att tillskjuta kapital till Green Cargo AB

samt att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för

att genomföra en omstrukturering av Green Cargo AB,

dels godkänner att dessa åtgärder får finansieras

från det särskilda kontot i Riksgäldskontoret avsett

för insatser i av staten hel- eller delägda

aktiebolag.

Utskottets överväganden

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen (punkt 1)

av Eva Flyborg (fp), Maria Larsson (kd), Yvonne

Ångström (fp) och Åsa Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår proposition 2003/04:127. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N15 yrkande 1

och 2003/04:N17 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att propositionen bör avslås. Det underlag

som redovisas i propositionen är otillräckligt som

grund för ett riksdagsbeslut. Propositionen har

allvarliga brister och den saknar i princip helt de

konsekvensanalyser som enligt gällande riktlinjer

skall ingå i en proposition. Utan en tydlig

redovisning av problem, konsekvenser och alternativ

ges riksdagen inte några reella möjligheter att

värdera regeringens förslag. Vidare menar vi att det

är oetiskt av regeringen att begära en oinskränkt

fullmakt av riksdagen som innebär att regeringen i

praktiken kan göra vad den vill med bolaget.

Regeringen vill bl.a. ha riksdagens bemyndigande att

kunna tillskjuta kapital till Green Cargo, men

redogör inte i propositionen för storleken på ett

sådant tillskott. Regeringen verkar ha förträngt att

statliga företag - såsom Green Cargo - ägs gemensamt

av det svenska folket och att dessa företag enbart

förvaltas av regeringen. Som företrädare för ägarna

- det svenska folket - har riksdagen såväl

skyldigheten som rättigheten att av regeringen kräva

ett mer fullödigt underlag innan något beslut

fattas. Ett ytterligare skäl till att avslå

propositionen är dess avsaknad av en analys av

konkurrensen på den svenska marknaden för godstrafik

på järnväg, vilken i dag är starkt begränsad.

Regeringen tydliggör inte i propositionen hur de

förslag som framläggs kommer att förbättra

konkurrenssituationen på denna marknad. Även frågan

om förenligheten med EU:s konkurrens- och

statsstödsregler behandlas i propositionen på ett

icke tillfredsställande sätt. Utifrån de

förutsättningar som regeringen presenterar i

propositionen är det tveksamt ifall ett

kapitaltillskott går att förena med den s.k.

marknadsekonomiska investerarprincipen.

Sammantaget anser vi, mot den bakgrund som här

redovisats, att beslutsunderlaget i propositionen är

såväl undermåligt som bristfälligt och att

propositionen därför inte kan ligga till grund för

ett riksdagsbeslut. Propositionen bör därför avslås.

Därmed blir det aktuella yrkandet i motion

2003/04:N17 (kd, c) tillgodosett och tillstyrks. Det

sagda innebär även att motion 2003/04:N15 (v) i här

aktuell del blir tillgodosedd.

2. Bemyndigande att vidta åtgärder i Green

Cargo AB (punkt 2)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Yvonne Ångström (fp) och Anne-Marie Pålsson

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N16 yrkandena

1-4 och 2003/04:N18 yrkandena 1-3, bifaller delvis

motionerna 2003/04:N17 yrkandena 3-6 och 2003/04:N18

yrkande 4 och avslår proposition 2003/04: 127 i

denna del och motionerna 2003/04:N15 yrkande 2 och

2003/04:N17 yrkandena 2 och 7-10.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna

2003/04:N16 (m) och 2003/04:N18 (fp) - att staten är

en dålig företagsägare. Green Cargo är nu ännu ett i

raden av statligt ägda bolag som, tillsammans med

bl.a. SJ, Posten och Teracom, illustrerar detta med

stor tydlighet.

Det är vår uppfattning att statens främsta

näringspolitiska uppgift bör vara att ange ramar och

regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra

till att skapa förutsättningar för långsiktig

tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare

och som utformare av de regler som gäller för

näringslivets verksamhet uppstår en rad problem,

däribland risk för konkurrenssnedvridning, risk för

inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att

tillföra kapital till företag som behöver kapital

för expansion. Grundprincipen måste, enligt vår

mening, vara att konkurrensutsatt verksamhet skall

bedrivas i privat regi.

Vidare menar vi att försäljningen av de statliga

bolagen måste ske på ett ansvarsfullt sätt. Det

innebär att det berörda företaget skall bli starkare

och mer konkurrenskraftigt efter slutförd

privatisering. Hänsyn måste därför tas till

företagets intressen, bl.a. vid valet av tidpunkt

för försäljningen och hur ägarstrukturen skall se ut

samt vid valet av metoderna för genomförandet av

försäljningen.

Mot bakgrund av vår principiella inställning till

statligt ägda företag har vi inget att invända mot

att regeringen bemyndigas att avyttra det statliga

aktieinnehavet i Green Cargo. En avyttring bör dock

ske genom en regelrätt försäljning av hela eller

delar av företaget, om det inte finns starka skäl

som talar för en annan lösning. Det är samtidigt av

stor vikt att konkurrensaspekterna beaktas.

Avyttringen får inte medföra minskad konkurrens på

transportmarknaden. Då Green Cargo i dag svarar för

ca 80 % av godstransporterna på järnväg bör

överväganden göras om att avyttra företaget i delar

för att främja en god konkurrens. Ur medborgarnas

perspektiv kan det vara att föredra att stycka

företaget, även om detta skulle leda till en lägre

intäkt vid försäljning, för att därigenom uppnå god

konkurrens som kan leda till lägre priser och

effektivare transporter. Riksdagen bör därför

bemyndiga regeringen att under åren 2004 och 2005

avyttra hela aktieinnehavet i Green Cargo eller

avyttra företaget i delar på ett sådant sätt att en

god konkurrens på transportmarknaden gynnas.

Vi vill däremot inte ersätta det statliga ägandet

i Green Cargo med ett delägande i ett annat företag

eller i en annan företagsgrupp. Regeringen bör

därför inte bemyndigas att förvärva aktier eller

andra former av andelar i det företag eller den

företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo,

eller att förvärva rättigheter till sådana aktier

eller andelar.

Regeringen bör inte heller bemyndigas att

tillskjuta kapital till Green Cargo. I propositionen

finns förvisso en bedömning av företagets

investeringsbehov, men det finns ingen bedömning av

utsikterna att få en rimlig avkastning på dessa

investeringar. Någon nivå på kapitaltillskottets

storlek anges ej heller. Detta gör att det dels inte

går att bedöma om ett kapitaltillskott till bolaget

är en ansvarsfull användning av skattemedel, dels

inte går att bedöma om ett sådant kapitaltillskott

är i enlighet med den s.k. marknadsekonomiska

investerarprincipen.

I den händelse en avyttring av Green Cargo inte

låter sig göras inom de ramar vi här föreslagit har

regeringen möjlighet att återkomma med ett nytt och

mer fullödigt förslag till riksdagen som möjliggör

en avyttring av bolaget.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda

regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad vi

anfört. Det sagda ligger även delvis i linje med vad

som anförs i motion 2003/04:N17 (kd, c), vilken i

här aktuella delar delvis kan anses tillgodosedd och

tillstyrks.

3. Bemyndigande att vidta åtgärder i Green

Cargo AB (punkt 2)

av Maria Larsson (kd) och Åsa Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:N17 yrkandena

2-10, bifaller delvis motionerna 2003/04:N16

yrkandena 1-3 och 2003/04:N18 yrkandena 1-4 och

avslår proposition 2003/04:127 i denna del och

motionerna 2003/04:N15 yrkande 2 och 2003/04:N16

yrkande 4.

Ställningstagande

Återigen tvingas vi konstatera att regeringen får

komma till riksdagen och begära att skattemedel

skall användas för att rädda ett misskött statligt

företag. Listan över liknande fall kan göras lång -

SJ, Teracom och Posten, för att nämna några. Detta

förstärker vår åsikt att staten inte själv bör äga

företag, utom när det finns särskilda skäl för det.

Det är vår uppfattning att statens främsta

näringspolitiska uppgift bör vara att ange ramar och

regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra

till att skapa förutsättningar för långsiktig

tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare

och som utformare av de regler som gäller för

näringslivets verksamhet uppstår en rad problem,

däribland risk för konkurrenssnedvridning, risk för

inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att

tillföra kapital till företag som behöver kapital

för expansion. Grundprincipen måste, enligt vår

mening, vara att konkurrensutsatt verksamhet skall

bedrivas i privat regi.

Vidare menar vi att försäljningen av de statliga

bolagen måste ske på ett ansvarsfullt sätt. Det

innebär att det berörda företaget skall bli starkare

och mer konkurrenskraftigt efter slutförd

privatisering. Hänsyn måste därför tas till

företagets intressen, bl.a. vid valet av tidpunkt

för försäljningen och hur ägarstrukturen skall se ut

samt vid valet av metoderna för genomförandet av

försäljningen.

Mot bakgrund av vår principiella inställning till

statligt ägda företag har vi inget att invända mot

att regeringen bemyndigas att avyttra det statliga

innehavet i Green Cargo. Vi anser dock - i likhet

med vad som anförs i motion 2003/04:N17 (kd, c) -

att den affärsuppgörelse som regeringens proposition

verkar syfta till sker på fel sätt, under fel

omständigheter och med fel motpart.

Vid avvecklingen av det statliga ägandet i Green

Cargo är det av stor vikt att

konkurrensförhållandena på marknaden beaktas. Det är

vår uppfattning att avyttringen inte får medföra en

minskad konkurrens på transportmarknaden. Då Green

Cargo i dag svarar för ca 80 % av godstransporterna

på järnväg bör företaget avyttras i delar för att

främja god konkurrens. Regeringen bör därför ges i

uppdrag att avyttra Green Cargo, dotterbolaget TGOJ

Trafik AB samt Green Cargos andelar i CargoNet AS

till olika köpare mot kontant betalning. Vi anser

emellertid inte att regeringen skall bemyndigas att

förvärva aktier eller andra former av andelar i det

företag eller den företagsgrupp som förvärvar aktier

i Green Cargo, eller att förvärva rättigheter till

sådana aktier eller andelar.

Till skillnad från det kapitaltillskott som

regeringen förordar menar vi att Green Cargos

kapitalbrist bör avhjälpas genom en eftergift av

hela den hyresskuld som bolaget har gentemot staten

genom affärsverket Statens järnvägar. Denna

eftergift skall vara bunden till att Green Cargo

återlämnar samtliga inhyrda fordon till

affärsverket. På detta sätt skulle Green Cargo ges

en soliditet på nästan 60 % samtidigt som bolaget

befrias från den största affärsrisken som det i dag

tyngs av. De finansiella problem som detta i sin tur

skulle skapa för affärsverket får antingen lösas via

den hyra som debiteras tågoperatörerna eller via ett

kapitaltillskott. Vi menar att denna lösning är att

föredra framför regeringens lösning; vårt förslag

skapar möjligheter att vidta nödvändiga

strukturförändringar samtidigt som det ger en

möjlighet att välja hur stor del av kostnaden för

överbelåningen som skall finansieras av staten genom

kapitaltillskott och hur stor del som skall

finansieras genom uthyrningsverksamheten hos

affärsverket. Förslaget skapar även en

konkurrensneutralitet mellan tågoperatörerna, och

det ger inte heller Green Cargo några försteg

gentemot övriga aktörer på marknaden, vilket blir

fallet om bolaget ges ett kapitaltillskott.

I och med att en stor del av de dragfordon som

finns tillgängliga för godstrafik på den svenska

järnvägsmarknaden återlämnas till affärsverket

Statens järnvägar förhindras även att en stor aktör

kan motverka att mindre konkurrenter kommer in på

marknaden. Därmed får alla bolag, på lika villkor

och till samma kostnader, tillgång till fordon

samtidigt som Green Cargo inte längre behöver bära

kostnaderna av de dyra hyresavtal som en gång i

tiden ingicks av affärsverket Statens järnvägar.

Vi anser även att det är statens uppgift att skapa

förutsättningar för att möjliggöra en ökning av

mängden gods som fraktas på järnväg.

Remissbehandlingen av förslagen från såväl

Järnvägsutredningen som Godstransportdelegationen

bör därför inväntas innan regeringen låser fast sig

i en strukturaffär som kan få allvarliga

konsekvenser för små och medelstora företag, för

arbetare inom transportsektorn och för miljön.

Vi kan konstatera att såväl de åtgärder som

regeringen föreslår som de åtgärder vi har förordat

kan utgöra statsstöd enligt EU:s regler. Riksdagen

bör därför uppdra åt regeringen att i enlighet med

artikel 88.3 i EG-fördraget underrätta kommissionen

om de beslutade åtgärderna att stärka Green Cargo.

Därtill bör regeringen, senast i februari 2006, i

en skrivelse till riksdagen redovisa de åtgärder som

vidtagits till följd av riksdagens beslut i ärendet

samt vilka konsekvenser detta fått för bolagen och

bolagens anställda samt vilka återverkningar

åtgärderna haft på järnvägsmarknaden i stort. Det

sistnämnda inbegriper de konkurrerande

tågoperatörerna, andelen gods som fraktas på

järnväg, fordonsförsörjningen, affärsverket ekonomi

och organisation samt godstransportföretagens

kunder.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda

regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad vi

anfört. Det sagda ligger även delvis i linje med vad

som anförs i motionerna 2003/04:N16 (m) och

2003/04:N18 (fp), vilka i här aktuella delar delvis

kan anses tillgodosedda och därför tillstyrks i

dessa delar.

4. Finansiering av åtgärder i Green Cargo AB

(punkt 3)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Yvonne Ångström (fp) och Anne-Marie Pålsson

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N16 yrkande 5

och 2003/04:N18 yrkande 5 och avslår proposition

2003/04:127 i denna del.

Ställningstagande

För att finansiera de föreslagna åtgärderna vill

regeringen ha riksdagens godkännande att använda sig

av det särskilda kontot i Riksgäldskontoret avsett

för insatser i av staten hel- eller delägda

aktiebolag. För att möjliggöra finansieringen har

regeringen i 2004 års ekonomiska vårproposition

(prop. 2003/04:100) föreslagit vissa ramar och

villkor för kontot i Riksgäldskontoret.

Finansutskottet har i sitt nyligen justerade

betänkande 2003/04:FiU21 delvis tillstyrkt förslaget

och riksdagen väntas fatta beslut om nämnda ärende

innan det här aktuella betänkandet blir föremål för

beslut i kammaren.

Vi är kritiska till användandet av det särskilda

kontot i Riksgäldskontoret. Enligt vår mening är det

inte acceptabelt att ett kapitaltillskott görs genom

att dränera andra statliga företag på deras kapital.

Utgångspunkten måste vara att ett eventuellt

kapitaltillskott sker inom den normala

budgetprocessen.

Skälen till att vi motsätter oss systemet med att

slussa tillgångar mellan olika statliga företag via

kontot i Riksgäldskontoret är flera. För det första

är det demokratiskt tvivelaktigt att regeringen,

genom att besluta om överföringar av vinstmedel

mellan statliga bolag via ett särskilt konto i

Riksgäldskontoret, ges möjlighet att kringgå

riksdagen och den normala budgetprocessen. För det

andra riskerar regeringen att skada de företag som

tvingas till extra utdelningar av kapital. En

dränering av kapital från lönsamma statliga företag

för att ge stöd till olönsamma kan innebära en

ineffektiv användning av statens resurser. För det

tredje leder denna ordning till att konkurrensen

snedvrids på de marknader där statligt ägda företag

verkar i konkurrens med privata företag.

Samtidigt kan vi konstatera, i det fall riksdagen

väljer att bifalla utskottets förslag i denna del,

att regeringen i praktiken ges helt fria ekonomiska

ramar när det gäller åtgärderna i Green Cargo under

åren 2004 och 2005. Finansutskottets tillstyrkande

innebär att regeringen under år 2004 kan få

disponera upp till drygt 2,6 miljarder kronor. Vad

som skall gälla år 2005 vet vi i dagsläget inte. Det

godkännande som begärs vad gäller finansieringen av

åtgärderna i Green Cargo innefattar inte heller

någon övre gräns utan innebär att regeringen fritt

kan använda sig av de medel som finns på det

särskilda kontot i Riksgäldskontoret under

innevarande och nästkommande år för kapitaltillskott

i bolaget och/eller förvärv av aktier eller andra

former av andelar i det förvärvande företaget. Hur

mycket affärerna i Green Cargo-ärendet i slutändan

kommer att kosta medborgarna är i dag således

ovisst. Vi menar att kostnaden för de åtgärder

regeringen förordar i fallet Green Cargo åtminstone

borde ha klargjorts i propositionen.

Enligt vår uppfattning bör riksdagen därför avslå

regeringens begäran om ett godkännande av

finansieringen av åtgärder i Gren Cargo från det

särskilda kontot i Riksgäldskontoret avsett för

insatser i av staten hel- eller delägda aktiebolag.

Riksdagen bör som sin mening tillkännage för

regeringen vad som här anförts. Det innebär att

riksdagen bifaller motionerna 2003/04:N16 (m) och

2003/04:N18 (fp) i här aktuella delar och avslår

propositionens förslag i denna del.

5. Finansiering av åtgärder i Green Cargo AB

(punkt 3)

av Maria Larsson (kd) och Åsa Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:N16

yrkande 5 och 2003/04:N18 yrkande 5 och avslår

proposition 2003/04:127 i denna del.

Ställningstagande

För att finansiera de föreslagna åtgärderna vill

regeringen ha riksdagens godkännande att använda sig

av det särskilda kontot i Riksgäldskontoret avsett

för insatser i av staten hel- eller delägda

aktiebolag. För att möjliggöra finansieringen har

regeringen i 2004 års ekonomiska vårproposition

(prop. 2003/04:100) föreslagit vissa ramar och

villkor för kontot i Riksgäldskontoret.

Finansutskottet har i sitt nyligen justerade

betänkande 2003/04:FiU21 delvis tillstyrkt förslaget

och riksdagen väntas fatta beslut om nämnda ärende

innan det här aktuella betänkandet blir föremål för

beslut i kammaren.

Enligt vår uppfattning bör riksdagen avslå

regeringens begäran om ett godkännande av

finansieringen av åtgärder i Green Cargo från det

särskilda kontot i Riksgäldskontoret avsett för

insatser i av staten hel- eller delägda aktiebolag.

Vi motsätter oss således regeringens förslag på

denna punkt, även med de smärre justeringar som

finansutskottet förordat när det gäller

kapitalinsatser i statliga bolag. Den syn vi har när

det gäller det särskilda kontot i Riksgäldskontoret

och möjligheten att flytta kapital mellan statliga

bolag har företrädare för våra respektive partier

redogjort för i finansutskottets betänkande

2003/04:FiU21, varför vi här inte ämnar gå närmare

in på dessa frågor.

Det förslag till åtgärder vi förordar för att

avhjälpa kapitalbristen i Green Cargo innebär

emellertid att kapital kan komma att behöva

tillskjutas. Samtidigt vill vi återigen poängtera

att den lösning vi förordar innebär att

kapitaltillskottets storlek kan begränsas. Denna typ

av överföringar av statliga tillgångar måste dock

göras inom statsbudgeten. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen med ett förslag vari detta

beaktas.

Samtidigt kan vi konstatera, i det fall riksdagen

väljer att bifalla utskottets förslag i denna del,

att regeringen i praktiken ges helt fria ekonomiska

ramar när det gäller åtgärderna i Green Cargo under

åren 2004 och 2005. Finansutskottets tillstyrkande

innebär att regeringen under år 2004 kan få

disponera upp till drygt 2,6 miljarder kronor. Vad

som skall gälla år 2005 vet vi i dagsläget inte. Det

godkännande som begärs vad gäller finansieringen av

åtgärderna i Green Cargo innefattar inte heller

någon övre gräns utan innebär att regeringen fritt

kan använda sig av de medel som finns på det

särskilda kontot i Riksgäldskontoret under

innevarande och nästkommande år för kapitaltillskott

i bolaget och/eller förvärv av aktier eller andra

former av andelar i det förvärvande företaget. Hur

mycket affärerna i Green Cargo-ärendet i slutändan

kommer att kosta medborgarna är i dag således

ovisst. Vi menar att kostnaden för de åtgärder

regeringen förordar i fallet Green Cargo åtminstone

borde ha klargjorts i propositionen.

Riksdagen bör som sin mening tillkännage för

regeringen vad som här anförts. Det sagda ligger

delvis i linje med vad som föreslås i motionerna

2003/04:N16 (m) och 2003/04:N18 (fp) i här aktuella

delar, och dessa tillstyrks. Propositionens förslag

i denna del avstyrks.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2003/04:127

Regeringen föreslår att riksdagen dels bemyndigar

regeringen att under åren 2004-2005 vidta följande

åtgärder, var för sig eller i kombination,

1.att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i

Green Cargo AB, att förvärva aktier eller andra

former av andelar i det företag eller den

företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo

AB, att förvärva rättigheter att förvärva aktier

eller andra former av andelar i det företag eller

den företagsgrupp som förvärvar aktier i Green

Cargo AB eller att tillskjuta kapital till Green

Cargo AB (avsnitt 7) samt

2.att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att

genomföra en omstrukturering av Green Cargo AB

(avsnitt 7),

dels godkänner att åtgärder enligt punkt 1 får

finansieras från det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret avsett för insatser i av staten

hel- eller delägda aktiebolag (avsnitt 7).

Följdmotioner

2003/04:N15 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):

1.Riksdagen avslår proposition 2003/04:127 Ett

stärkt Green Cargo AB för hållbara

transportlösningar.

2.Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med ett utarbetat förslag, grundat på

samhällsekonomiska helhetsanalyser, om hur Green

Cargo som ett fortsatt statligt ägt bolag kan

bidra till att uppfylla de trafikpolitiska mål som

riksdagen slagit fast.

2003/04:N16 av Per Bill m.fl. (m):

1.Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att

under åren 2004-2005 avyttra hela aktieinnehavet i

Green Cargo AB eller att avyttra företaget i delar

på ett sådant sätt att en god konkurrens på

transportmarknaden gynnas, vilket bl.a. innebär

att koncentrationen på marknaden för

godstransporter på järnväg i Sverige inte får öka.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det statliga

ägandet i Green Cargo AB bör avvecklas och inte

ersättas med statligt ägande i det eller de

förvärvande företagen.

3.Riksdagen avslår regeringens begäran om ett

bemyndigande att förvärva aktier eller andra

former av andelar i det företag eller den

företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo

AB, att förvärva rättigheter att förvärva aktier

eller andra former av andelar i det företag eller

den företagsgrupp som förvärvar aktier i Green

Cargo AB eller att tillskjuta kapital till Green

Cargo AB.

4.Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett

fullödigt beslutsunderlag till riksdagen om en

avyttring av aktieinnehavet i Green Cargo AB

skulle underlättas, eller om villkoren för en

sådan avyttring skulle bli mer gynnsamma, om

regeringen ges ett bemyndigande att förvärva

aktier eller andra former av andelar i det företag

eller den företagsgrupp som förvärvar aktier i

Green Cargo AB, att förvärva rättigheter att

förvärva aktier eller andra former av andelar i

det företag eller den företagsgrupp som förvärvar

aktier i Green Cargo AB eller att tillskjuta

kapital till Green Cargo AB.

5.Riksdagen avslår regeringens begäran om ett

godkännande av finansiering av åtgärder i Green

Cargo AB från det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret avsett för insatser i av staten

hel- eller delägda aktiebolag.

2003/04:N17 av Maria Larsson och Åsa Torstensson

(kd, c):

1.Riksdagen avslår regeringens proposition

2003/04:127 Ett stärkt Green Cargo AB för hållbara

transportlösningar.

2.Riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att

vidta de åtgärder som anges i motionen för att

förbättra kapitalstrukturen i Green Cargo AB.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en förbättrad

konkurrens för godstransporter på järnväg.

4.Riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att

avyttra hela aktieinnehavet i TGOJ Trafik AB i

enlighet med vad som anges i motionen.

5.Riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att

avyttra hela aktieinnehavet i CargoNet AS i

enlighet med vad som anges i motionen (avsnitt

8.2).

6.Riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att

avyttra hela aktieinnehavet i Green Cargo AB i

enlighet med vad som anges i motionen.

7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

fordonsförsörjningen på den svenska marknaden för

godstransporter på järnväg.

8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en socialt och

ekologiskt hållbar politik för transportlösningar.

9.Riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att i

enlighet med artikel 88 (3) i fördraget om

upprättandet av Europeiska gemenskapen underrätta

Europeiska kommissionen om de beslutade åtgärderna

för att stärka Green Cargo AB.

10. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med en skrivelse som redogör för de

åtgärder regeringen vidtar till följd av

riksdagens beslut i detta ärende.

2003/04:N18 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1.Riksdagen avslår regeringens begäran om att

tillskjuta kapital till Green Cargo AB.

2.Riksdagen avslår regeringens begäran om att få

förvärva aktier eller andra former av andelar i

det företag eller den företagsgrupp som förvärvar

aktier i Green Cargo AB.

3.Riksdagen avslår regeringens begäran om att

förvärva rättigheter att förvärva aktier eller

andra andelar i det företag eller den

företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo

AB.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en försäljning

av statens aktier i Green Cargo AB.

5. Riksdagen avslår regeringens begäran om

ett godkännande av finansiering av åtgärder i Green

Cargo AB från det särskilda kontot för statliga

företag hos Riksgäldskontoret.

Propositionen

Inledning

I propositionen om ett stärkt Green Cargo AB för

hållbara transportlösningar (prop. 2003/04:127)

föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att

vidta de åtgärder som krävs för att Green Cargo AB

skall utvecklas till att vara ett lönsamt och

framgångsrikt logistikföretag.

Med anledning av förslag i propositionen om ändrad

verksamhetsform för SJ m.m. (prop. 1999/2000:78,

bet. 1999/2000:TU11) bolagiserades Statens järnvägar

i december 2000. Verksamheten fördes över till tre

separata statligt ägda bolagsgrupper, där Green

Cargo AB, som huvudsakligen bedriver godstrafik på

järnväg, utgör ett av bolagen.

De strukturella förändringarna på den marknad

Green Cargo AB verkar har fortsatt och konkurrensen

har ökat. Regeringen har övervägt ett antal olika

handlingsalternativ utöver det som behandlas i

propositionen, däribland ordnad avveckling och

likvidation.

Ärendet innefattar hantering av affärskänslig

information, och ett offentliggörande skulle enligt

regeringen innebära risk för betydande ekonomisk

skada för staten och bolaget. Yttranden från

myndigheter, sammanslutningar eller enskilda har mot

denna bakgrund inte inhämtats. Däremot har underlag

inhämtats från ekonomiska och juridiska rådgivare.

Propositionen grundar sig på en överenskommelse

mellan den socialdemokratiska regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Beskrivning av Green Cargo AB

Green Cargo AB erbjuder nationella och

internationella logistiklösningar för nordiskt

näringsliv. Den dominerande delen av verksamheten

utgörs av vagnslastsystemet, som motsvarar ca 70 %

av bolagets omsättning inom järnvägstransporter.

Systemtåg är en annan betydande del av rörelsen.

Utöver järnvägsverksamhet bedriver Green Cargo även

transporter med lastbil samt s.k.

tredjepartslogistik. Detta innebär lagerhållning,

lossning, lastning och distribution samt kontroll

och ansvar för hela varu- och informationsflödet

mellan kund, kundens kund och kundens leverantör.

Svenska staten är ensam ägare till aktierna i Green

Cargo.

År 2003 var omsättningen för Green Cargo-koncernen

6 192 miljoner kronor, och bolaget genererade ett

resultat om -88 miljoner kronor. Soliditeten uppgick

samma år till 11 %. I koncernen ingår de helägda

dotterbolagen TGOJ Trafik AB, Nordisk Transport Rail

AB och Celexor AB; CombiTrans Groupage Sweden AB

avyttrades i mars 2004. Därtill finns ett antal

delägda dotterbolag. Antalet anställda uppgick år

2003 till 3 512 personer inklusive anställda i de

helägda dotterbolagen.

Sedan bildandet har bolaget bedrivit ett

omfattande arbete med effektivisering och

rationalisering av verksamheten samt anpassning till

den fortgående internationaliseringen av

transportmarknaderna. Trots hittills genomförda

åtgärder har Green Cargo redovisat negativa resultat

och såväl soliditeten som likviditeten är mycket

ansträngd. Ett flertal åtgärder för att förbättra

lönsamheten har identifierats, och ett arbete med

att genomföra dessa pågår.

En betydande andel av Green Cargos kunder, vilka

främst återfinns inom nordisk basindustri, verkar

såväl inom som utanför Sveriges gränser. Av denna

anledning är det av stor betydelse för bolaget att

kunna erbjuda internationella logistiklösningar.

Green Cargo samarbetar därför med andra

logistikföretag i Europa. Av Green Cargos

transporter är 35 % internationella och merparten av

dessa går till eller via Tyskland.

I propositionen görs en indelning av Green Cargos

kunder och kundavtal i tre olika segment med olika

attraktivitet för järnvägstransporter. Det första

segmentet utgörs av transporter där transporter på

järnväg är konkurrenskraftigt och Green Cargo kan

uppnå en tillfredsställande lönsamhet. I det andra

segmentet är järnvägstransporter ibland

konkurrenskraftiga men konkurrerar ofta med andra

transportsätt. I det tredje segmentet är

järnvägstransporter inte konkurrenskraftiga. Green

Cargo har i dag affärer i alla tre segmenten, men

arbetar med att vidta de åtgärder som krävs för att

verka enbart i attraktiva segment.

Marknadsutvecklingen i Sverige och Europa

Sedan år 1996 sker godstransporter på järnväg i

konkurrens mellan olika aktörer, och de utgör ca 24

% av allt transportarbete i Sverige. Marknaden är

avreglerad, och Green Cargo verkar såväl i

konkurrens, som i samverkan med andra företag i

transportbranschen. Godstransporter på järnväg skall

dock inte ses som en egen marknad utan som en del av

den totala logistikmarknaden.

Regeringen har nyligen föreslagit fortsatta

satsningar på den svenska järnvägen. I propositionen

om utökade planeringsramar för väg- och

järnvägsinvesteringar 2004-2015 (prop. 2003/04:95)

föreslås fortsatta satsningar i järnvägar med

investeringar på 107,7 miljarder kronor för perioden

2004-2015. I propositionen påpekas att denna

fortsatta satsning på järnvägar både stärker och

motiverar en fortsatt omfattande godstrafik på

järnväg i Sverige.

Även inom EU pågår ett arbete med att stärka

järnvägens konkurrenskraft. Marknaden för

internationella godstransporter på det

transeuropeiska transportnätet har öppnats, och

ytterligare EG-direktiv som syftar till att vidga

marknadstillträdet och förbättra transportkvaliteten

är under utarbetande.

I propositionen påpekas att avregleringen för

godstransporter på järnväg inneburit nya villkor för

aktörerna i branschen. I sammanhanget nämns tre

viktiga drivkrafter. Den första bygger på att

industriföretagen ständigt söker sätt att reducera

tiden för en ny produkt att nå marknaden. Den andra

utgörs av kundernas ökade försäljning över

gränserna. Den tredje utgörs av kundernas ökade

medvetenhet om logistikens betydelse och kostnad.

Till dessa drivkrafter kommer att antalet fusioner

och förvärv bland kunderna till logistikföretagen

har ökat. För logistikföretagen innebär detta att de

stora kunderna blir större men färre och att de

erbjudna logistiklösningarna måste vara än mer

konkurrenskraftiga.

Att de tre nämnda drivkrafterna haft stor påverkan

på den europeiska logistikmarknaden och dess aktörer

framhålls i propositionen. Kunderna söker i allt

högre grad efter helhetsleverantörer av

logistiktjänster. Konsekvensen är att

logistikföretagen måste erbjuda mer komplexa och

värdeadderande tjänster till låga priser. Den ökade

internationaliseringen och kundernas behov av

gränsöverskridande transporter och helhetslösningar

från dörr till dörr driver marknadens och

operatörernas utveckling mot gränsöverskridande

samarbete och totallösningar där flera transportsätt

måste kunna erbjudas och integreras. För att möta

denna utveckling är större strukturella förändringar

mellan operatörerna av stor betydelse för framtida

framgång och konkurrenskraft, sägs det i

propositionen.

Green Cargos position och framtida utmaningar

Regeringen gör bedömningen att Green Cargo, för att

nå marknadsmässig avkastning och vara framgångsrikt

på logistikmarknaden, behöver finna lösningar på tre

utmaningar. Den första rör internationella

transporter. Enligt regeringen måste Green Cargo

långsiktigt säkra att bolaget kan erbjuda kunderna

effektiva gränsöverskridande transporter. Bolaget

kan i dag inte självt utföra transporter utanför

Sveriges gränser, utan opererar på dessa sträckor

genom samarbetspartner. Den andra utmaningen Green

Cargo står inför är att skapa och erbjuda

helhetslösningar. Bolaget behöver kunna erbjuda

kunderna effektiva integrerade helhetslösningar,

vilket även innebär tillgång till flera

transportsätt. Den tredje utmaningen Green Cargo har

att möta rör kostnadseffektivitet och investeringar.

Enligt regeringen måste bolaget för att kunna bära

framtida investeringar uppnå en högre

kostnadseffektivitet i verksamheten. Investeringar

behöver göras i exempelvis lok, vagnar, stödsystem

och försäljningsnätverk för att säkerställa en god

leveranskvalitet.

Som skäl för denna bedömning pekar regeringen på

den situation som bolaget befinner sig i med stora

strategiska och operativa utmaningar. Som redan

nämnts hade Green Cargo per den 31 december 2003 en

soliditet om 11 % och genererade år 2003 ett

resultat om -88 miljoner kronor. Det framhålls i

propositionen att betydande förbättringar av

lönsamhet och effektivitet har genomförts men att

ytterligare operativa och strategiska åtgärder av

betydande omfattning krävs för att nå marknadsmässig

avkastning. Lönsamheten och kapitalbasen är i dag

otillfredsställande låga. Bolagets handlingsutrymme

är starkt begränsat eftersom bolaget inte kan

genomföra nödvändiga framtida investeringar,

avseende framför allt lok och vagnar, samt

identifierade omstruktureringar.

Green Cargos framtida strategi

Mot bakgrund av Green Cargos nuvarande position och

framtida utmaningar menar regeringen att det krävs

en anpassning av villkoren för bolagets verksamhet.

Det är regeringens bedömning att Green Cargos

framtida strategi måste baseras på tre huvuddelar,

nämligen ett operativt åtgärdsprogram, en

strukturell förändring samt en finansiell

förstärkning.

Regeringen gör bedömningen att ett operativt

åtgärdsprogram omgående bör genomföras för att

stärka operationell effektivitet och ökad lönsamhet

i Green Cargo. Dessa förändringsåtgärder medför

initialt kostnader. Staten bör aktivt medverka till

att ett operativt åtgärdsprogram och nödvändiga

framtida investeringar kan genomföras genom att

ställa nödvändiga medel till förfogande för att

uppnå en konkurrenskraftig verksamhet. Som skäl för

det framhåller regeringen att bolagets lönsamhet och

kapitalbas i dag är otillfredsställande låga. Det

gör att bolaget inte kan genomföra nödvändiga

framtida investeringar i exempelvis lok, vagnar,

stödsystem och försäljningsnätverk samt förbättra

operativa rutiner och processer. Som en effekt av

den svaga finansiella situationen har bolaget inte

heller möjlighet att finansiera olika aktiviteter

och investeringar genom att uppta lån på marknaden.

Åtgärdsprogrammet syftar i ekonomiska termer till

att nå ett rörelseresultat om 350-400 miljoner

kronor för att ge marknadsmässig avkastning.

Vidare måste en strukturell förändring komma till

stånd. För att bibehålla och öka Green Cargos

konkurrenskraft som godstransportör måste, enligt

regeringens bedömning, två mål uppnås. För det

första måste en permanent, effektiv och

konkurrenskraftig lösning för internationella

transporter skapas. För det andra måste ett

kunderbjudande som innebär en helhetslösning av

kundens transport, från dörr till dörr, tas fram.

Enligt regeringen uppnås detta på bästa sett genom

sammanslagning med, eller försäljning till, en annan

godstransporterande aktör som kan erbjuda ett brett

tjänsteutbud och som ger möjlighet att, på ett

effektivt och konkurrenskraftigt sätt, nå

destinationer utanför Sveriges gränser. Regeringen

påpekar att den samarbetsform som företaget i dag

har med andra godstransportörer inte är tillräckligt

stabil för att genomföra betydande investeringar.

Konsekvenserna av att inte genomföra denna strategi

medför sannolikt en betydande neddragning av Green

Cargos verksamhet. Enligt regeringen finns det

betydande kostnads- och intäktssynergier som kan

realiseras vid ett samgående med rätt

förutsättningar, synergier som Green Cargo inte på

egen hand kan realisera. Staten och Green Cargo är i

dag uppvaktade av både industriella och finansiella

aktörer som tillsammans med Green Cargo vill verka

för skapandet av en stark aktör såväl operationellt

som strategiskt och finansiellt på den svenska och

europeiska marknaden. Regeringen anser att det finns

starka skäl för staten att delta i en diskussion och

verka för en långsiktig strukturell lösning för

Green Cargo.

Därtill gör regeringen bedömningen att det finns

behov av en finansiell förstärkning av bolaget. För

att uppnå en långsiktigt konkurrenskraftig position

behöver Green Cargo ha tillräckliga finansiella

resurser för att genomföra ett operativt

åtgärdsprogram och framtida investeringar.

Regeringen påpekar att omfattningen av det

finansiella behovet vidare påverkas av Green Cargos

framtida ägarstruktur. I propositionen redogörs

bl.a. för bolagets nuvarande ekonomiska situation

och vilka långsiktigt nödvändiga investeringsnivåer

som krävs.

Regeringen framhåller att de redovisade negativa

resultaten över åren har minskat bolagets eget

kapital. År 2003 uppgick det egna kapitalet till 358

miljoner kronor. Samtidigt är verksamheten

kapitalintensiv. Utifrån information och analyser

från såväl bolaget som oberoende rådgivare gör

regeringen bedömningen att det långsiktiga

investeringsbehovet uppgår till 300-350 miljoner

kronor per år. Dagens avskrivningar och

kapitalstruktur reflekterar inte en långsiktigt

hållbar investeringsnivå. En avskrivningsnivå som

korrekt reflekterar investeringsbehovet bör uppgå

till ca 300-350 miljoner kronor per år (216 miljoner

kronor år 2003). Samtidigt bedöms rörelseresultatet

behöva uppgå till minst 350-400 miljoner kronor för

att ge marknadsmässig avkastning (-2 miljoner kronor

år 2003). Bolagets nettoinvesteringar uppgick till

249 miljoner kronor år 2003. Den relativt låga

investeringsnivån kommer att behöva höjas framöver

då bolaget står inför en period av större

investeringar. Kostnaden för att genomföra

åtgärdsprogrammet bedöms uppgå till 150-200 miljoner

kronor. Dessa kostnader kommer främst att belasta

resultatet och kassaflödet under åren 2004 och 2005.

Även de legala förutsättningarna för ett

ägaringripande med hänsyn till EG:s konkurrens- och

statsstödsregler har analyserats. Regeringen påpekar

att en viktig utgångspunkt har varit att eventuella

ytterligare investeringar i Green Cargo skall stå i

överensstämmelse med den s.k. marknadsekonomiska

investerarprincipen. Principen innebär att ett

tillskjutande av kapital inte utgör statsstöd om det

beviljats i en situation i vilken även en privat

investerare som agerar utifrån normala

marknadsekonomiska villkor skulle ha tillskjutit

kapital. Om staten kan anses ha agerat på samma sätt

som en privat investerare skulle ha gjort,

föreligger inget statsstöd. Det är regeringens

bedömning att ett eventuellt tillskjutande av

kapital till Green Cargo i kombination med

åtgärdsprogram och eventuella strukturella

förändringar av de slag som föreslås i propositionen

motsvarar sådana åtgärder som en privat investerare

skulle ha kunnat vidta i en liknande situation. Vid

en sammantagen bedömning rör det sig om ett

affärsmässigt beteende, och den marknadsekonomiska

investerarprincipen får därför anses uppfylld, sägs

det i propositionen.

Bemyndigande för omstruktureringsåtgärder

Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga

regeringen att under åren 2004 och 2005 vidta, var

för sig eller i kombination, följande åtgärder:

- att avyttra hela eller delar av

aktieinnehavet i Green Cargo AB,

-

- att förvärva aktier eller andra former av

andelar i det företag eller den företagsgrupp som

förvärvar aktier i Green Cargo AB,

-

- att förvärva rättigheter att förvärva

aktier eller andra former av andelar i det företag

eller den företagsgrupp som förvärvar aktier i

Green Cargo AB,

-

- att tillskjuta kapital till bolaget.

-

Därtill omfattar bemyndigandet att nämnda åtgärder

får finansieras från det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret avsett för insatser i av staten

hel- eller delägda aktiebolag. Regeringen behöver

vidare ges bemyndigande att vidta de åtgärder i

övrigt som behövs för att genomföra en

omstrukturering av bolaget.

I propositionen sägs att målsättningen är att

Green Cargo skall vara ett lönsamt och framgångsrikt

logistikföretag. Bolaget skall uppfylla sina

ekonomiska mål genom att påtagligt förbättra sitt

resultat, vid behov låna medel på kreditmarknaden på

egna meriter och förse sin ägare, svenska staten,

med marknadsmässig avkastning på investerat kapital.

För att möta en situation med bl.a. låg lönsamhet

och tilltagande konkurrens är det enligt regeringen

nödvändigt att genomföra den strategi i form av

operativa åtgärder, strukturella lösningar och

finansiell förstärkning som redogörs för i

propositionen.

Regeringen menar att det operativa

åtgärdsprogrammet omedelbart måste inledas för att

förbättra bolagets lönsamhet. Nödvändiga

investeringar måste göras för att förbättra

kunderbjudande, säkerhet och leveranskvalitet. Detta

måste ske oberoende av ett eventuellt förändrat

ägande i bolaget. Vidare måste strukturella

förändringar ske för att förbättra bolagets

konkurrensmöjligheter.

Som ensam ägare till Green Cargo har staten att ta

ansvar för att bolaget ges förutsättningar att

utveckla sin verksamhet på ett sådant sätt att det

blir konkurrenskraftigt. Staten behöver som ägare

skapa förutsättningar för en strukturell förändring

samt en finansiell förstärkning. För att skapa dessa

förutsättningar bör regeringen ges möjlighet och

finansiella förutsättningar att vidta de

omstruktureringsåtgärder för vilka riksdagens

bemyndigande begärs.

På tilläggsbudget i 2004 års ekonomiska

vårproposition har regeringen föreslagit att den

även under år 2004 får utnyttja ett särskilt konto i

Riksgäldskontoret för att till detta föra medel för

insatser i av staten hel- eller delägda aktiebolag.

För att genomföra den strategi som redogörs för i

propositionen och för att skapa nödvändigt utrymme

för att kunna genomföra de åtgärder som regeringen

föreslår behöver medel kunna tas i anspråk från

detta konto.

Motionerna

Sammanlagt har fyra motioner väckts med anledning av

propositionen.

Företrädare för Moderata samlingspartiet förordar i

motion 2003/04:N16 att riksdagen bemyndigar

regeringen att under åren 2004 och 2005 avyttra hela

aktieinnehavet i Green Cargo eller att avyttra

företaget i delar på ett sådant sätt att en god

konkurrens på transportmarknaden gynnas. I motionen

framhålls att avyttringen av bolaget inte får

medföra minskad konkurrens på transportmarknaden. Då

bolaget svarar för ca 80 % av godstransporterna på

järnväg bör övervägande göras om att avyttra

företaget i delar för att främja en god konkurrens,

även om detta skulle leda till lägre intäkter vid

försäljningen. Vidare bör riksdagen avslå

regeringens begäran om ett bemyndigande att förvärva

aktier eller andra former av andelar i det företag

eller den företagsgrupp som förvärvar aktier i Green

Cargo, att förvärva rättigheter att förvärva aktier

eller andra former av andelar i det företag eller

den företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo

samt att tillskjuta kapital till Green Cargo.

Motionärerna vill avveckla det statliga ägandet i

Green Cargo men inte ersätta det med ett delägande i

ett annat företag eller en annan företagsgrupp.

Också ett tillkännagivande med denna innebörd

begärs.

Riksdagen bör även avslå regeringens begäran om

ett godkännande av finansieringen av åtgärderna i

Green Cargo från det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret avsett för insatser i av staten

hel- eller delägda aktiebolag. Motionärerna menar

att det är oacceptabelt att ett kapitaltillskott

görs genom att dränera andra statliga bolag på

kapital via kontot hos Riksgäldskontoret. Samtidigt

vill motionärerna inte kategoriskt avvisa behovet av

ett kapitaltillskott till bolaget. För att på bästa

sätt tillvarata skattebetalarnas intressen kan det

eventuellt krävas att vissa investeringar görs i

företaget innan en avveckling av statens ägande

sker, sägs det i motionen. Ett eventuellt

kapitaltillskott skall emellertid ske inom ramen för

den normala budgetprocessen. Skulle en avveckling av

ägandet i Green Cargo förutsätta, eller underlättas

av, att staten förvärvar aktier eller andelar i det

förvärvande bolaget är motionärerna inte heller

avvisande till detta, under förutsättning att sådana

aktier eller andelar snarast avyttras. Riksdagen bör

dock begära att regeringen återkommer med ett

fullödigt beslutsunderlag till riksdagen om en

avyttring av aktieinnehavet i Green Cargo skulle

underlättas, eller om villkoren för en sådan

avyttring skulle bli mer gynnsamma, om regeringen

ges ett bemyndigande att förvärva aktier eller andra

former av andelar i det företag eller den

företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo,

att förvärva rättigheter till sådana aktier eller

andelar eller att tillskjuta kapital till bolaget. I

den proposition som nu förelagts riksdagen finns

visserligen en bedömning av bolagets

investeringsbehov, men det saknas en bedömning av

utsikterna att få en rimlig avkastning på dessa

investeringar. Detta gör dels att det inte finns

någon möjlighet att bedöma om ett kapitaltillskott

är en ansvarsfull användning av skattemedel, dels

att det inte går att bedöma om ett kapitaltillskott

är i enlighet med den s.k. marknadsekonomiska

investerarprincipen.

I motion 2003/04:N17 (kd, c) yrkar representanter

för Kristdemokraterna och Centerpartiet avslag på

propositionen. Motionärerna lyfter fram olika skäl

för ett sådant beslut. De framhåller bl.a. att

propositionen har stora brister och att den i

princip helt saknar de konsekvensanalyser som behövs

för att riksdagen skall kunna bedöma regeringens

förslag. Dessa brister gör att propositionen är

otillräcklig som beslutsunderlag. Vidare menar de

att det är oetiskt av regeringen att av riksdagen

begära en oinskränkt fullmakt att göra vad den vill

med företaget. Regeringens förslag är även ett hot

mot konkurrensen på den svenska marknaden för

godstrafik i det fall den väljer att sälja bolaget

till en stor internationell aktör. Konkurrensen, som

redan i dag är starkt begränsad, skulle under sådana

förutsättningar snarare försämras ytterligare. I

propositionen ges heller inget besked beträffande

kapitaltillskottets storlek eller någon närmare

analys vad gäller förenligheten med den s.k.

marknadsekonomiska investerarprincipen. Regeringen

förklarar inte heller hur förslaget skulle leda till

socialt och ekologiskt hållbara transportlösningar.

Förslagen i propositionen riskerar, enligt

motionärerna, att leda till att andelen gods som

transporteras på järnväg kommer att minska då det

framtida Green Cargo skall verka endast i attraktiva

segment. Övrigt gods kommer då att transporteras på

landsväg med ökad miljöpåverkan som följd.

Mot bakgrund av motionärernas principiella

inställning till statligt ägda företag har de inget

att invända mot att det statliga innehavet i Green

Cargo minskas. Motionärerna motsätter sig emellertid

att regeringen bemyndigas att förvärva aktier eller

andra former av andelar i det företag eller den

företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo,

eller att förvärva rättigheter till sådana aktier

eller andelar.

I motionen lämnas vidare förslag till åtgärder i

syfte att stärka Green Cargo och för att skapa

hållbara transportlösningar. Utgångspunkterna för

förslagen sägs vara att de skall vara

konkurrensneutrala, eliminera några av de

affärsrisker Green Cargo dras med, skapa en ökad

konkurrens på den svenska marknaden för

godstransporter på järnväg, främja socialt och

ekologiskt hållbara transportlösningar och vara

förenliga med EU:s regler om statsstöd.

För det första bör riksdagen begära att regeringen

vidtar de åtgärder som föreslås i motionen för att

förbättra kapitalstrukturen i Green Cargo.

Motionärerna förslår att Green Cargos

kapitalstruktur förbättras genom en eftergift av

hela den leasingskuld som bolaget har gentemot

affärsverket Statens järnvägar. Eftergiften skall

vara bunden till att Green Cargo återlämnar samtliga

leasade fordon till affärsverket. Detta skulle

förbättra bolagets soliditet samtidigt som det

befrias från den största affärsrisken som bolaget i

dag tyngs av.

För det andra måste konkurrensen öka. Detta

uppnås, enligt motionärerna, inte genom en

strukturaffär tillsammans med en stor internationell

aktör som innefattar hela Green Cargo-koncernen. I

motionen förordas i stället att hela aktieinnehavet

i Green Cargo AB, TGOJ Trafik AB samt Green Cargos

andelar i CargoNet AS avyttras till olika köpare mot

betalning i kontanta medel. Vid försäljningen bör i

första hand privata köpare eftersträvas. Riksdagen

bör begära att regeringen låter genomföra

avyttringar i enlighet med vad som föreslås i

motionen.

För det tredje måste fordonsförsörjningen tryggas.

Genom att en stor del av de dragfordon som finns

tillgängliga för godstrafik återlämnas till

affärsverket Statens järnvägar, förhindras att en

stor aktör kan motverka att mindre konkurrenter

kommer in på marknaden. Alla bolag får då tillgång

till fordon på lika villkor och till samma kostnad.

När de leasingavtal som i dag finns löper ut ser

motionärerna ingen anledning till att staten skall

fortsätta att hyra ut dragfordon på

godstrafikmarknaden. Även ett tillkännagivande av

riksdagen på detta område föreslås i motionen.

För det fjärde måste politiken bygga på principer

som tillförsäkrar socialt och ekologiskt hållbara

transportlösningar. Motionärerna menar att statens

uppgift måste vara att skapa förutsättningar för att

möjliggöra en ökning av mängden gods som fraktas på

järnväg. Regeringen bör därför avvakta

remissbehandlingen av såväl Järnvägsutredningens som

Godstransportdelegationens huvudbetänkanden innan

den låser fast sig i en affär som kan få svåra

konsekvenser för små och medelstora företag, för

arbetare inom transportsektorn och för miljön.

För det femte bör regeringen, i enlighet med EU:s

regler om statsstöd, underrätta kommissionen om de

åtgärder riksdagen beslutar för att förstärka Green

Cargo. Att såväl de åtgärder som regeringen föreslår

som de som föreslås i motionen kan utgöra statsstöd

enligt EG-fördraget påpekas av motionärerna.

Därtill bör riksdagen begära att regeringen

återkommer till riksdagen med en skrivelse vari

redogörs för de åtgärder regeringen vidtar till

följd av riksdagens beslut i ärendet.

Företrädare för Folkpartiet förordar i motion

2003/04:N18 en avyttring av Green Cargo.

Motionärerna menar dock att riksdagen bör avslå

regeringens begäran om att tillskjuta kapital till

Green Cargo, att få förvärva aktier eller andra

former av andelar i det företag eller den

företagsgrupp som förvärvar aktier i bolaget eller

att förvärva rättigheter att förvärva aktier eller

andra andelar i det företag eller den företagsgrupp

som förvärvar aktier i bolaget. Därtill bör

riksdagen avslå regeringens begäran om ett

godkännande av finansieringen av åtgärderna i Green

Cargo från det särskilda kontot för statliga företag

hos Riksgäldskontoret. Motionärernas

grundinställning är att staten skall äga så få

företag som möjligt. Statligt ägande av företag är

bara motiverat när det finns ett tydligt

samhällsintresse i att hålla företaget i offentlig

ägo. Green Cargo är däremot ett av de företag som

motionärerna anser bör säljas. I stället för att

tillskjuta kapital till Green Cargo menar de att

regeringen bör förbereda en försäljning av bolaget

till en lämplig aktör som i sin tur kan skjuta till

det nödvändiga kapital som Green Cargo behöver för

att utvecklas. I motionen föreslås att riksdagen gör

ett tillkännagivande med denna innebörd.

Motionärerna framhåller även att propositionen är

vag på flera avgörande punkter. Det gäller bl.a. att

regeringen inte redogör för storleken på

kapitaltillskottet eller att regeringen inte redogör

för vilken av de olika lösningarna som den främst

strävar efter. Regeringen anger inte heller skälen

för att staten skall vara delägare i det företag som

förväntas förvärva aktier i Green Cargo.

Motionärerna anser inte att riksdagen skall

bemyndiga regeringen att genomföra så omfattande

förändringar med så lite underlag.

Att riksdagen avslår propositionen förordas också i

motion 2003/04:N15 (v). Vidare föreslår motionärerna

att riksdagen genom ett tillkännagivande begär att

regeringen återkommer till riksdagen med ett

utarbetat förslag, grundat på samhällsekonomiska

helhetsanalyser, om hur Green Cargo som ett fortsatt

statligt ägt bolag, kan bidra till att uppfylla de

trafikpolitiska mål som riksdagen slagit fast. I

motionen konstateras att regeringen begär full

handlingsfrihet att avgöra framtiden för Green

Cargo. Samtidigt görs bedömningen att det är högst

troligt att regeringen kommer att välja något av

utförsäljningsalternativen. Det finns enligt

motionärerna dock verksamheter som har ett särskilt

samhällsintresse där det offentliga bör ta ett

särskilt ansvar. Godstrafik på järnväg är en sådan

verksamhet. I motionen påtalas att godstrafiken på

järnväg har stora utvecklingsmöjligheter vilka är

till gagn för miljö, regional utveckling,

effektivitet och säkerhet. Det fordrar emellertid

att samhället tar ett långsiktigt helhetsansvar

såväl för godstrafiken i sig som för andra insatser

som bidrar till att transporter styrs över från väg

till järnväg.

Vissa kompletterande uppgifter

Akterna i ärendet

Utskottet begärde under motionstiden in akterna

rörande propositionen om Green Cargo från

Näringsdepartementet. Materialet, som är

sekretessbelagt hos departementet, inkom till

utskottet 11 dagar före motionstidens utgång och har

därefter - med fortsatt sekretess - varit

tillgängligt för utskottets ledamöter och

suppleanter.

EU:s statsstöds- och konkurrensregler

Reglerna om statligt stöd återfinns i EG-fördragets

artiklar 87-89. Enligt artikel 87.1 är - om inte

annat föreskrivs i fördraget - stöd som ges av en

medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av

vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar

att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa

företag eller viss produktion, oförenligt med den

gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar

handeln mellan medlemsstaterna. I artikel 88.3 anges

att kommissionen skall underrättas i så god tid att

den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller

ändra stödåtgärder. Om den anser att någon sådan

plan inte är förenlig med den gemensamma marknaden

enligt artikel 87, skall den utan dröjsmål inleda

visst angivet förfarande (enligt artikel 88.2).

Medlemsstaten i fråga får inte genomföra åtgärden

förrän detta förfarande lett till ett slutgiltigt

beslut. Det nyssnämnda förfarandet innebär att om

kommissionen, efter att ha gett berörda parter

tillfälle att yttra sig, finner att stöd som lämnas

av en stat eller med statliga medel inte är

förenligt med den gemensamma marknaden enligt

artikel 87, eller att sådant stöd missbrukas, skall

den besluta om att staten i fråga skall upphäva

eller ändra dessa stödåtgärder inom den tidsfrist

som kommissionen fastställer.

Med hänvisning till den s.k. marknadsekonomiska

investerarprincipen gör regeringen, som redovisas i

propositionen, bedömningen att ett eventuellt

kapitaltillskottet till Green Cargo inte utgör

statsstöd. Den marknadsekonomiska

investerarprincipen behandlas i kommissionens

meddelande (OJ/C/307) från den 13 november 1993.

Enligt detta meddelande är det nödvändigt att i

varje enskilt fall fastställa om statliga

kapitaltillskott till stödmottagande företag görs på

samma sätt som en privat aktör skulle göra, eller om

statens medverkan tvärtom är motiverad av offentliga

intressen och därmed bör anses som ett slags

statligt ingrepp i form av myndighetsutövning. När

allmänna medel lämnas till ett visst företag måste

alltså en bedömning göras huruvida en privat

investerare skulle ha handlat på samma sätt. Det

investerade kapitalet skall i sådant fall förväntas

ge normal avkastning i form av utdelningar eller

värdeökningar på investeringen.

Vissa tidigare riksdagsbeslut om statliga

företag

1996 års riktlinjer

Enligt de riktlinjer som riksdagen beslutade om

våren 1996 (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26)

skall följande huvudprinciper gälla för

förvaltningen av statens företagsägande:

- Statligt ägda företag skall arbeta under

krav på effektivitet, avkastning på det kapital

företaget representerar och strukturanpassning.

-

- Den som utövar förvaltningen av ett

statligt ägt företag skall med utgångspunkt i

uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets

utveckling och vidta erforderliga åtgärder för att

företaget skall uppfylla kraven på effektivitet,

avkastning och strukturanpassning.

-

Vidare bemyndigades regeringen att - med vissa

restriktioner - minska statens ägande i åtta

namngivna företag. Därtill påpekade utskottet i sitt

ställningstagande (s. 22) att detta bemyndigande

inte innebar att regeringen, utan riksdagens

hörande, kunde förvärva aktier i bolag i vilka

staten inte äger aktier. Inte heller kunde

regeringen besluta om bildande av ett nytt

förvaltningsaktiebolag för statliga företag, utan

godkännande av riksdagen.

Åtgärder för att stärka den finansiella

ställningen i SJ AB

Riksdagen beslöt i juni 2003 om åtgärder för att

stärka den finansiella ställningen i SJ (prop.

2002/03:86, bet. 2002/03:NU13). Bakgrunden var att

SJ hade förbrukat mer än hälften av det registrerade

aktiekapitalet och att aktiekapitalet, i enlighet

med bestämmelser i aktiebolagslagen, måste vara

återställt senast den 15 september 2003. Åtgärderna

omfattade bl.a. ett tillskott om högst 1 855

miljoner kronor och en låneram i Riksgäldskontoret

om 2 000 miljoner kronor under perioden 2004-2007.

Liksom trafikutskottet - som hade yttrat sig i

ärendet - delade näringsutskottet regeringens

bedömning att åtgärder måste vidtas för att reda upp

den ekonomiska krisen i SJ. Framtidsutsikterna för

järnvägen som sådan får sägas vara goda, och därmed

bör det finnas förutsättningar för att SJ som

företag skall kunna få en gynnsam utveckling,

anförde utskottet. Med hänvisning till den s.k.

marknadsekonomiska investerarprincipen ansåg

regeringen att de föreslagna åtgärderna inte var att

betrakta som statsstöd i EG-fördragets mening.

Utskottet fann ingen anledning att ifrågasätta denna

bedömning. Syftet med åtgärderna är ju att SJ - när

företagets finansiella ställning har stärkts - skall

ge utdelning till staten. Staten agerade alltså på

motsvarande sätt som en privat investerare med en

långsiktig syn på sitt ägande skulle ha agerat. När

det gäller frågan om risken för att åtgärderna skall

leda till konkurrenssnedvridning underströk

utskottet att SJ självfallet inte skall inta någon

särställning på de marknader där andra tågoperatörer

är verksamma - SJ och andra transportföretag

omfattas av samma strikta konkurrensregler.

Avkastningskraven skall upprätthållas. I en

reservation (m, fp, kd, c) föreslogs att

propositionen skulle avslås. Det av regeringen

presenterade beslutsunderlaget var, enligt

reservanternas mening, otillräckligt som grund för

ett riksdagsbeslut.

Förbättrad kapitalstruktur hos statliga bolag

Regeringens förslag våren 2003

Regeringen föreslog i 2003 års ekonomiska

vårproposition (prop. 2002/03: 100) att regeringen i

samband med en översyn av kapitalstrukturen av

statligt ägda bolag skulle få besluta om extra

utdelningar om 3 miljarder kronor att tillföras ett

särskilt konto i Riksgäldskontoret för insatser i av

staten hel- eller delägda aktiebolag. Förslaget

avsåg insatser i form av ägartillskott i olika

former, lån eller andra av riksdagen beslutade

ändamål. Insatserna skulle vara avsedda för att

vidareutveckla en väl fungerande verksamhet som

kräver ytterligare kapital eller för att kunna

utnyttja hembudsavtal som redan tecknats. Vidare

skulle EU:s regelverk för stöd i enlighet med den

s.k. marknadsekonomiska investerarprincipen beaktas

vid eventuella kapitalinsatser. Dessutom föreslog

regeringen att den i undantagsfall, där beslut inte

kan vänta, t.ex. under riksdagens sommaruppehåll,

skulle bemyndigas avseende mindre belopp att utan

dröjsmål göra nödvändiga kapitalinsatser. I dessa

fall skulle riksdagens medgivande inhämtas i

efterhand.

Riksdagens ställningstagande våren 2003

Finansutskottet uttryckte i sitt ställningstagande

(bet. 2002/03:FiU21) att det fanns goda skäl att

skapa en ordning som underlättar

kapitalomstruktureringar i den statliga

företagssfären genom att tillämpa

specialdestination. Staten bör kunna agera på samma

sätt som ett moderbolag som ger koncernbidrag till

vissa dotterbolag och finansiera detta med medel

från andra dotterbolag. Utskottet underströk dock

att förslaget borde ges en sådan utformning att

riksdagens inflytande garanteras på ett rimligt sätt

och att riksdagen också ges möjlighet att utöva

finansmakten på ett korrekt sätt. I likhet med vad

konstitutionsutskottet förordat i sitt yttrande

(2002/03:KU6y) till finansutskottet modifierades

därför förslaget på ett par punkter. Vidare blev

förslagets utformning anpassad till riksdagens

beslutsordning för statsbudgeten, den s.k.

rambeslutsmodellen.

Riksdagen beslutade i enlighet med

finansutskottets förslag, vilket sammanfattningsvis

innebär följande:

- Ett konto har inrättats i

Riksgäldskontoret dit extra utdelningar i de

statliga bolagen förs.

-

- Riksdagen beslutar för ett år i taget om

hur stort belopp som skall tillföras kontot. För år

2003 fick kontot tillföras högst 3 miljarder

kronor.

-

- Från kontot förs utgifter för

kapitaltillskott eller utnyttjande av hembudsavtal

i den statliga företagssfären. Riksdagen beslutar

om utgifterna i varje enskilt fall.

-

- Lån till statliga bolag hanteras ej över

kontot.

-

- Om behoven av kapitaltillskott överstiger

tillgängliga medel på kontot får skillnaden

tillskjutas genom att anslag anvisas över

statsbudgeten. Underskott får ej uppkomma på

kontot.

-

- Regeringen förutsätts göra en tydlig

presentation varje år i budgetpropositionen av hur

kontot skall finansieras och utnyttjas.

Huvudprincipen bör vara att riksdagen i anslutning

till det s.k. rambeslutet på hösten fattar beslut

om ramarna för verksamheten genom att ange hur

stort belopp som beräknas tillföras kontot under

nästa budgetår. Därefter fattar riksdagen beslut i

varje enskilt fall i budgetprocessens andra steg

eller senare på tilläggsbudget under det löpande

budgetåret om tillskotten till de statliga bolagen.

-

Regeringens förslag våren 2004

I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop.

2003/04:100 s. 184) återkommer regeringen med ett

förslag angående en förbättrad kapitalstruktur hos

statliga bolag. Förslaget kan sägas innefatta

följande punkter:

- Regeringen får besluta om användningen av

de 55 miljoner kronor som enligt förslag i en annan

proposition (prop. 2003/04:128) skall föras över

från Fonden för den mindre skeppsfarten till det

särskilda kontot i Riksgäldskontoret så att de

tillsammans med behållningen på kontot, 245

miljoner kronor, skall kunna överföras till SJ AB.

-

- Regeringen får utnyttja kontot under år

2004 genom att tillföra kontot medel för insatser i

av staten hel- eller delägda bolag på de villkor

och under de förutsättningar som riksdagen tidigare

fattat beslut om. Regeringen beräknar ett utrymme

på 645 miljoner kronor för ytterligare

kapitaltillskott år 2004, under förutsättning att

extra utdelningar på motsvarande belopp tillförs

det särskilda kontot.

-

- En kredit på högst 2 miljarder kronor

knyts till kontot i Riksgäldskontoret år 2004. Om

kreditmöjligheten utnyttjas av regeringen skall

hela den utnyttjade krediten ha återbetalats

inklusive ränta före utgången av år 2004 genom att

extra utdelningar från statligt ägda företag

tillförs kontot.

-

- Den sammanlagda ramen för extra

utdelningar från de statliga bolagen som får

tillföras det särskilda kontot i Riksgäldskontoret

höjs därmed till 5 miljarder kronor för åren 2003

och 2004.

-

Regeringen ser sig föranledd att förorda att en

kreditmöjlighet knyts till kontot i

Riksgäldskontoret eftersom erfarenheten visat att

det tar avsevärd tid att få till stånd väl

underbyggda analyser av kapitalstrukturen i olika

statliga bolag och att i korrekta former besluta om

extra utdelningar. Behovet av att lämna

kapitaltillskott kan däremot uppkomma med ganska

kort varsel. I sådana situationer kan regeringen

behöva ett handlingsutrymme. En lämpligt avpassad

kredit knuten till kontot i Riksgäldskontoret utgör

enligt regeringens mening en teknisk lösning på

detta problem.

Därutöver meddelar regeringen att den avser att

inom kort återkomma till riksdagen med ett förslag

om ianspråktagande av medel i samband med

omstrukturering av statliga bolag, där delar av

återstående belopp inom ramen 5 miljarder kronor kan

behöva tas i anspråk.

Vidare avser regeringen att i budgetpropositionen

för år 2005 återkomma med en rapportering av det

särskilda kontots finansiering och utnyttjande samt

eventuella förslag om förlängning efter 2004 års

utgång.

Finansutskottets ställningstagande våren 2004

Finansutskottet har i sitt nyligen justerade

betänkande 2003/04:FiU21 delvis tillstyrkt

regeringens förslag. Utskottet ställer sig bakom att

högst 5 miljarder kronor - inklusive den tidigare

medgivna ramen på högst 3 miljarder kronor -i form

av extra utdelningar från de statliga bolagen får

tillföras det särskilda kontot hos Riksgäldskontoret

under åren 2003 och 2004. Det innebär en ökning med

2 miljarder kronor jämfört med det tidigare

beslutet, samt att medel kan tillföras även under år

2004. Vidare vidhåller utskottet sitt

ställningstagande från år 2003 att något underskott

inte får uppkomma på kontot. I syfte att klara av

situationer då behov av kapitaltillskott uppstår men

medel ännu inte hunnit inlevereras föreslår

utskottet att ett nytt ramanslag, Kapitalinsatser i

statliga bolag, anvisas på tilläggsbudgeten under

utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslaget anvisas 1

miljon kronor och skall endast belastas om det vid

tillfället för en kapitalinsats inte finns medel på

kontot i Riksgäldskontoret. Enligt utskottet bör

riksdagen, med stöd av 6 § budgetlagen, bemyndiga

regeringen att överskrida anslaget med högst 2

miljarder kronor. Endast om överskridande av

anslaget har skett skall medel från kontot i

Riksgäldskontoret föras till anslaget. Anslaget

nettoredovisas således. Om anslaget belastas

förutsätter utskottet att hela underskottet

inklusive ränta återbetalas före utgången av år 2004

genom att medel från kontot (dvs. medel från extra

utdelningar) tillförs anslaget. Avslutningsvis

framhåller finansutskottet att det delar

konstitutionsutskottets framförda uppfattning om

vikten av att regeringen återkommer till riksdagen

med förslag till en permanent ordning för

kapitalomstruktureringen i den statliga

företagssfären, om regeringen menar att

erfarenheterna hittills talar för att en sådan

ordning bör finnas. En reservation (m, fp, kd, c)

har avlämnats. Ärendet behandlas i kammaren den 17

juni.

Låneram för Green Cargo i Riksgäldskontoret

Regeringen föreslår också i 2004 års ekonomiska

vårproposition (prop. 2003/04:100 s. 181) att

riksdagen godkänner att regeringen under år 2004 får

besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för

Euromaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB

Swedcarrier för åren 2005 och 2006 som sammanlagt

uppgår till högst 2,3 miljarder kronor. Enligt

regeringen är anledningen till att ett beslut om

låneramarna för åren 2005 och 2006 nu behöver tas

att det skapas en stabilitet i

finansieringsförutsättningarna.

De nya SJ-bolagen har sedan år 2001 låneramar i

Riksgäldskontoret. För SJ AB finns en låneram på 2

miljarder kronor för perioden 2004-2007. För de

övriga fyra bolagen, däribland Green Cargo, finns en

samlad låneram på 6,55 miljarder kronor för år 2004.

Inriktningen är enligt regeringen emellertid att

bolagen skall finansiera sig på den öppna

kreditmarknaden.

Finansutskottet har i sitt nyligen justerade

betänkande 2003/04:FiU21 tillstyrkt regeringens

förslag att den under år 2004 får besluta om

låneramar i Riksgäldskontoret för Euromaint AB,

Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier för

åren 2005 och 2006 som sammanlagt uppgår till högst

2,3 miljarder kronor. Enligt finansutskottet skapar

den föreslagna förlängda lånemöjligheten sådan

stabilitet i SJ-bolagens

finansieringsförutsättningar att de marknadsmässiga

avkastningskraven för dessa bolag kan upprätthållas.

Ärendet behandlas i kammaren den 17 juni.

Green Cargos pågående åtgärdsprogram

I Green Cargos årsredovisning för år 2003 (s. 40)

redogörs för de åtgärdsprogram som startade under

åren 2002 och 2003 och som skall förbättra

resultatet med 200 miljoner kronor genom såväl

intäktsökningar som kostnadssänkningar. De åtgärder

som nämns i detta sammanhang är följande:

- Intäktsökning genom intensifierat

försäljningsarbete, bl.a. genom att erbjuda

järnvägskunder bil- och tredjepartstjänster och

vice versa.

-

- Sänkning av administrativa kostnader

genom samordning, centralisering och minskning av

bolagets administrativa personalstyrka med 10 % och

övriga administrativa kostnader med 20 %.

-

- Effektivisering av bilverksamhet genom

ökat fordonsutnyttjande och en bra fördelning

mellan egna och inhyrda bilar.

-

- Optimering av produktionsresurser genom

tågdragning och rangering för att utjämna

trafikflöden under dygnet och reducera

produktionstoppar.

-

- Ökning av antalet fyllda vagnar genom

kartläggning av tomvagnsflöden för att hitta

affärer på sträckor där vagnarna i dag går tomma.

Dessutom skall styrningen av vagnflödena

förbättras.

-

Järnvägsutredningen

Järnvägsutredningen fick av regeringen i uppdrag

(dir. 2001:48 och 2001: 116) att göra en bred

översyn av organisationen och lagstiftningen inom

järnvägssektorn. Uppdraget bestod av två huvuddelar.

I den ena delen ingick att med utgångspunkt i

konsumentintresset analysera möjliga

utvecklingsvägar för såväl person- som godstrafik på

järnväg. I den andra delen av uppdraget ingick att i

svensk rätt genomföra de nya regler inom området som

antagits inom EU och på internationell nivå. Genom

tilläggsdirektiv (dir. 2002:128) gavs utredaren även

i uppdrag att föreslå lämpliga former för att främja

godstransporter på järnväg där sådana av

godstågsoperatörer inte har bedömts vara möjliga att

upprätthålla på kommersiella grunder.

I det delbetänkande om rätt på spåret (SOU

2002:48) som den särskilde utredaren (f.d.

generaldirektör Jan Brandborn) lade fram i maj 2002

lämnades förslag om hur EG-direktiven i det s.k.

första järnvägspaketet skulle implementeras i svensk

lag. Som ett led i detta utarbetades även förslag

till en ny struktur för den svenska

järnvägslagstiftningen.

I det slutbetänkande om järnvägar för resenärer

och gods (SOU 2003:104) som lades fram i november

2003 lämnades förslag om hur järnvägens person- och

godstrafik skulle kunna utvecklas för att bättre

tjäna kundernas intressen. Vidare presenteras olika

förslag till åtgärder som bedöms kunna bidra till

att järnvägsmarknaden utvecklas. Även frågan om

ägarstrukturen för verksamheten inom Green Cargo

togs upp av utredaren.

Godstågsoperatörer på den svenska marknaden

I Järnvägsutredningens nyssnämnda slutbetänkande

(SOU 2003:104 s. 226) redogörs för vilka operatörer

som är verksamma på den svenska

godstransportmarknaden. Enligt redogörelsen bildades

ett antal mindre godsjärnvägsföretag under 1990-

talet efter det att andra järnvägsbolag än SJ år

1990 fick möjlighet att bedriva trafik på matarbanor

och år 1996 fick vissa möjligheter att bedriva

trafik på stomnätet. Bolagen har sedan dess rönt

varierande framgångar, flera av dem har gått i

konkurs eller fusionerats med andra. Enligt

redogörelsen i betänkandet är 14 företag verksamma

på marknaden för godstrafik i Sverige. Ett av dessa

- IKEA Rail AB - lades dock ned under början av år

2004. Av företagen på marknaden bedriver BK Tåg AB,

Inlandsgods AB och TÅGAB i ringa omfattning direkt

konkurrerande verksamhet i förhållande till Green

Cargo i form av systemtransporter och viss

kombitrafik. Utredaren påpekar att i stort sett inga

nya transporter tillförts järnvägen genom dessa

företag. Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB), vilket är

ett helägt dotterbolag till LKAB, bedriver i egen

regi systemtransporter av järnmalm mellan Kiruna och

Narvik respektive Luleå. TGOJ Trafik AB, vilket är

ett helägt dotterbolag till Green Cargo, har enligt

utredaren en relativt självständig roll inom Green

Cargo-koncernen och bedriver såväl konkurrerande som

kompletterande trafik i relation till moderbolaget.

Övriga aktörer bedriver kompletterande trafik i

förhållande till Green Cargo. Utredaren konstaterar

att andra järnvägsföretag än Green Cargo, Rail Combi

AB (helägt dotterbolag till CargoNet AS som i sin

tur ägs till 45 % av Green Cargo) och MTAB i dag

endast har en mycket blygsam roll på den svenska

marknaden. Vidare sägs att Banverket är förhindrad

att redovisa marknadsandelar för respektive företag.

En uppskattning som järnvägsföretagen själva gjort

visar dock att Green Cargo och TGOJ Trafik AB

tillsammans står för något under 80 %, MTAB för

något under 20 % och övriga företag tillsammans för

ca 2 % av transportarbetet.

Samtliga aktörer på marknaden utom MTAB och

Skånetåg AB är medlemmar i branschföreningen

Tågoperatörerna. Utöver de företag som tas upp av

Järnvägsutredningen har branschföreningen

ytterligare tre medlemmar på godstrafiksidan: Connex

Tåg AB, Inlandsbanan AB och Ofotbanen AS. Inget av

dessa företag bedriver dock någon godstrafik på den

svenska marknaden i dag enligt uppgift från

branschföreningen.

Bolagiseringen av affärsverket Statens

järnvägar

Riksdagen beslutade i maj 2000 att affärsverket

Statens järnvägar skulle ombildas till aktiebolag

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11). Vid

årsskiftet 2000/01 ombildades huvuddelen av

verksamheten i affärsverket till tre fristående

aktiebolagskoncerner.

Bolagiseringen av Statens järnvägar (SJ)

genomfördes så att staten till tre separata

koncerner, vilkas aktier till 100 % ägs direkt av

staten, har överlåtit huvuddelen av den egendom och

den verksamhet som tidigare förvaltades av

affärsverket SJ. De tre moderbolagen i de nya

koncernerna är SJ AB (f.d. SJ Resor), som ansvarar

för persontrafiken, Green Cargo AB (f.d. SJ Cargo

Group), som ansvarar för godstrafiken, och AB

Swedcarrier, ett holdingbolag. Överlåtelserna från

affärsverket påbörjades vid årsskiftet 2000/01 och

slutfördes under våren 2001.

I den skrivelse (skr. 2001/02:141) med redogörelse

för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar

som regeringen sedan återkom till riksdagen med

gjordes bedömningen att den valda bolagsstrukturen

gav följande fördelar:

· Samtliga nya enheter kan koncentrera sig på sin

huvudverksamhet, vilket ökar förutsättningarna

för att verksamheten bedrivs effektivare och att

kvaliteten kan öka.

·

· Genomlysningen ökar, vilket tillgodoser

medborgarnas och övrigas krav på insyn i de

statliga bolagen och undanröjer misstankar från

konkurrenter och EU om korssubventionering och

underprissättning som skulle kunna anses som

statsstöd.

·

· Konkurrensneutraliteten stärks genom att de

stödjande verksamheterna skiljs från sina största

kunder SJ och Green Cargo för att därigenom kunna

betjäna samtliga kunder på likartat sätt.

·

· Trycket på snabb renodling och effektivisering i

samtliga verksamheter ökar, vilket förväntas leda

till bättre kvalitet och ökad service för

kunderna.

·

Vidare var en grundläggande förutsättning inför

bolagiseringen av affärsverket att denna skulle

genomföras utan kapitaltillskott från staten. Det

kapital som tilldelades de nybildade bolagen var

därför likvärdigt med det tillgängliga egna

kapitalet i Statens järnvägar. För Green Cargo AB

uppgick detta till 900 miljoner kronor.

Mål för transportpolitiken

Våren 1998 fastställde riksdagen utgångspunkter och

mål för transportpolitiken (prop. 1997/98:56, bet.

1997/98:TU10). Vissa kompletteringar har därefter

gjorts genom beslut hösten 2001 (prop. 2001/02:20,

bet. 2001/02:TU2).

Målhierarkin är utformad genom dels ett

övergripande mål med ett antal delmål som anger

ambitionen på lång sikt, dels etappmål som anger

lämpliga steg på väg mot de långsiktiga målen. Det

övergripande transportpolitiska målet är att

säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och

långsiktigt hållbar transportförsörjning för

medborgarna och näringslivet i hela landet. De

delmål som fastställts är följande:

· ett tillgängligt transportsystem,

·

- en hög transportkvalitet,

-

- en säker trafik,

-

- en god miljö,

-

- en positiv regional utveckling,

-

- ett jämställt transportsystem.

-

Godstransportdelegationen

År 1998 inrättade regeringen en kommitté

(ordförande: direktör Bengt Owe Birgersson) med

uppdrag att bl.a. öka samverkan mellan

godstransportsystemets aktörer och staten samt att

förtydliga statens roll i detta system. Kommittén,

som antog namnet Godstransportdelegationen, har

slutfört sitt arbete genom dels delbetänkandet

Framtida godstransporter - transportköparnas krav på

transportsystem (SOU 2000:8), dels slutbetänkandet

Godstransporter för tillväxt - en hållbar strategi

(SOU 2001:61). Vid remissomgången och behandlingen i

riksdagen redovisades intresse för en fortsättning

av delegationens verksamhet.

Våren 2002 tillkallade regeringen en ny

godstransportdelegation med uppdrag (dir. 2002:98)

att föreslå åtgärder från statens sida för att

främja samverkan mellan trafikslagen i arbetet med

att uppnå ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Huvuduppdraget för den nya delegationen är att

främja samverkan mellan trafikslagen i arbetet med

att uppnå ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Arbetet skall utmynna i ett heltäckande förslag hur

staten skulle kunna stimulera en mer rationell

användning av de olika trafikslagen. Genom

tilläggsdirektiv i april 2003 (dir. 2003:65) har

delegationen även fått i uppdrag att analysera

prissättningen på utnyttjande av infrastrukturen i

syfte att uppnå konkurrensneutralitet mellan

transportslagen. Delegationen har i ett

delbetänkande (SOU 2003:39), vilket presenterades i

april 2003, analyserat tre frågeställningar om

tekniska hinder för samverkan mellan

transportslagen, behovet av forskning inom

godstransportområdet samt frågor om utbildning inom

området. Under utredningsarbetet skall delegationen

vara ett forum för samverkan mellan

godstransportsystemets aktörer och staten. Uppdraget

skall vara avslutat senast i juni 2004.

Ny järnvägslag

I mars 2004 överlämnade regeringen en proposition

(prop. 2003/04:123) om järnvägslag till riksdagen. I

propositionen föreslås att de grundläggande

bestämmelserna om järnvägar regleras i en ny

järnvägslag. Lagförslaget innehåller bestämmelser om

järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon samt om

utförande och organisation av järnvägstrafik. Genom

lagen genomförs fyra EG-direktiv angående

utvecklingen av gemenskapens järnvägar, tillstånd

för järnvägsföretag, tilldelning av och avgifter för

infrastrukturkapacitet samt driftkompabilitet för

konventionella tåg. Tillstånd i form av licens, som

skall gälla i hela Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (ESS) och Schweiz, och nationellt

säkerhetsintyg skall krävas för att utföra

järnvägstrafik. Vidare föreslås, beträffande

godstrafiken, att alla godsföretag med säte inom ESS

eller i Schweiz skall ha rätt att utföra godstrafik

på svenska järnvägsnät. För att utländska företag

skall ha rätt att utföra cabotage, dvs. att

transportera gods som både lastas och lossas inom

landet, krävs dock att den stat där företaget har

sitt säte ger motsvarande rätt till svenska företag.

En tillsynsmyndighet föreslås pröva frågor om

tillstånd och utöva tillsyn enligt lagen som

föreslås träda i kraft i juli 2004. Inga motioner

väcktes med anledning av propositionen.

Trafikutskottet har behandlat ärendet (bet.

2003/04:TU14) och tillstyrkt regeringens förslag på

samtliga punkter. När det gällde regeringens förslag

om rätt att utföra och organisera trafik på

järnvägsnätet påpekar utskottet att det av

propositionen framgår att på statens

spåranläggningar har järnvägsföretag med säte i

Sverige rätt att bedriva järnvägstrafik. De

ändringar som gjorts genom EG-direktiv 2001/12/EG

utvidgar rätten att trafikera järnvägsnät i

gemenskapen för järnvägsföretag som utför

internationella godstransporter. Beträffande

lagförslagets ekonomiska konsekvenser för små

företag har trafikutskottet inget att erinra mot vad

regeringen anför. Enligt regeringen stöder den nya

lagstiftningen och organisationen en utveckling mot

ökad konkurrens på järnvägsmarknaden. Därtill

bedömer regeringen att lagen och de förordningar och

myndighetsföreskrifter som följer av lagen kommer

att medföra bättre villkor för järnvägsmarknadens

aktörer.

Riksdagen biföll i maj 2004 trafikutskottets

förslag att godkänna propositionen.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om avslag på

propositionen i dess helhet, därefter frågan om

bemyndigande att vidta åtgärder i Green Cargo och

slutligen frågan om finansiering av åtgärderna i

Green Cargo.

Avslag på propositionen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avvisa motioner med förslag om

avslag på propositionen. Enligt utskottet är

det underlag som presenteras i propositionen,

tillsammans med det övriga underlag som

utskottet haft tillgång till, tillräckligt

som grund för ett riksdagsbeslut. Jämför

reservation 1 (fp, kd, c).

Utskottet behandlar alltså inledningsvis endast de rena

avslagsyrkandena. I två av de fyra motioner som

väckts med anledning av propositionen föreslås att

riksdagen skall avslå propositionen i dess helhet.

Som skäl för ett avslag anförs bl.a. att

beslutsunderlaget är otillräckligt. Utskottet delar

inte denna ståndpunkt utan anser att propositionen

bör ligga till grund för ett riksdagsbeslut. Det är

utskottets uppfattning att propositionen tillsammans

med Näringsdepartementets akter i ärendet, som

utskottet haft tillgång till, utgör ett gott

underlag för riksdagens beslut. Därtill har

företrädare för regeringen inför utskottet lämnat

kompletterande upplysningar i ärendet.

Med det anförda avstyrker utskottet här aktuella

motioner i berörda delar.

Bemyndigande att vidta åtgärder i Green Cargo

AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att under

åren 2004 och 2005 vidta de åtgärder i Green

Cargo som föreslås i propositionen.

Bemyndigandet innefattar att regeringen får

avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i

Green Cargo, får förvärva aktier eller andra

former av andelar i det företag eller den

företagsgrupp som förvärvar aktier i Green

Cargo, får förvärva rättigheter till sådana

aktier eller andra former av andelar eller

får tillskjuta kapital till Green Cargo.

Vidare innefattar bemyndigandet att

regeringen får vidta de åtgärder som i övrigt

behövs för att genomföra en omstrukturering

av företaget. Utskottets sammantagna

bedömning är att det bemyndigande regeringen

föreslår svarar mot ägarnas krav. Jämför

reservationerna 2 (m, fp) och 3 (kd, c).

Green Cargo svarar för godstransporter över hela landet och har

en uttalad målsättning att under affärsmässiga

förutsättningar bidra till att andelen gods som

transporteras på järnväg ökar.

Regeringen har föreslagit att den av riksdagen

bemyndigas att vidta olika åtgärder som krävs för

att Green Cargo skall utvecklas till att vara ett

lönsamt och framgångsrikt logistikföretag. Förslaget

omfattar dels olika omstruktureringsåtgärder, dels

finansieringen av dessa åtgärder. Utskottet tar i

denna del ställning till regeringens förslag i den

del som avser bemyndigande att vidta olika

omstruktureringsåtgärder och mot detta stående

förslag.

I propositionen redogörs för såväl Green Cargos

situation som marknadsutvecklingen i Sverige och

Europa, och regeringen framhåller att bolaget

befinner sig i en situation med stora strategiska

och operativa utmaningar. Den bedömning som

regeringen gör är att bolaget, för att nå

marknadsmässig avkastning och vara framgångsrikt på

logistikmarknaden, måste möta dessa utmaningar.

Enligt regeringen måste Green Cargo därför, för det

första, långsiktigt säkra att företaget kan erbjuda

sina kunder effektiva internationella transporter.

För det andra behöver företaget kunna erbjuda sina

kunder effektiva helhetslösningar. För det tredje

måste en högre kostnadseffektivitet uppnås i

verksamheten för att Green Cargo skall kunna bära

framtida investeringar. Utskottet delar regeringens

bedömning på dessa punkter och konstaterar samtidigt

att denna bedömning ej heller ifrågasätts av någon

av motionärerna.

Vidare redogörs i propositionen för den strategi

som regeringen anser bör anammas för att möta nämnda

utmaningar. Strategin bygger på ett operativt

åtgärdsprogram, en strukturell förändring samt en

finansiell förstärkning. Det är utifrån denna

strategi som regeringen lämnar sitt förslag till

bemyndigande, vilket tidigare redogjorts för.

Enligt utskottets mening är det centralt att den

strategi som väljs svarar mot de framtida utmaningar

företaget står inför. Målsättningen måste vara att

Green Cargo skall vara ett lönsamt och framgångsrikt

logistikföretag. Det är utskottets uppfattning att

den strategi som regeringen förordar väl svarar mot

de åtgärder som utskottet anser bör komma till stånd

för att möta den situation som Green Cargo i dag

befinner sig i och de utmaningar bolaget står inför.

Utskottet kan konstatera att det i flera av de

motioner som väckts med anledning av propositionen

argumenteras för en avyttring av Green Cargo.

Motionärerna har dock olika uppfattningar om hur en

avyttring skall genomföras. Utskottet vill framhålla

att en eventuell avyttring av hela eller delar av

Green Cargo måste göras utifrån affärsmässiga

grunder. Enligt utskottets mening inbegrips i detta

en helhetsbedömning vari bl.a. bör invägas vad som

är bäst för företaget, för fortsatta godstransporter

på järnväg i Sverige och för ägarna - det svenska

folket. Hänsyn bör även tas till de mål för

transportpolitiken som riksdagen fastställt.

Det har i några motioner också getts uttryck för

att det bemyndigande som ges inte skall omfatta

möjligheten att förvärva aktier eller andra former

av andelar i det företag eller den företagsgrupp som

eventuellt förvärvar aktier i Green Cargo eller

rättigheter till sådana aktier eller andelar.

Utskottet delar inte denna uppfattning. En

eventuellt förändrad ägarstruktur i företaget

innebär enligt utskottet inte att det gemensamma

intresset för en fortsatt hög grad av godstrafik på

järnväg i Sverige åsidosätts.

Även på den del av bemyndigandet som avser ett

eventuellt kapitaltillskott har det yrkats avslag.

Utskottet vill mot detta anföra följande. Svenska

staten är i dag ensam ägare till aktierna i Green

Cargo. Som redovisats i propositionen har företaget,

trots hittills genomförda åtgärder, redovisat

negativa resultat, och såväl soliditeten som

likviditeten är ansträngd. Det innebär att Green

Cargos handlingsutrymme är starkt begränsat eftersom

företaget inte kan genomföra nödvändiga

investeringar. Genom att bifalla regeringens förslag

kan riksdagen säkerställa att Green Cargo ges

tillräckliga finansiella resurser för att genomföra

nämnda åtgärdsprogram och de investeringar som krävs

för att företaget skall uppnå en långsiktigt

konkurrenskraftig position. Utskottet vill samtidigt

erinra om att omfattningen av ett finansiellt

tillskott påverkas av den framtida ägarstrukturen.

När det gäller de föreslagna åtgärdernas

förenlighet med EG:s konkurrens- och

statsstödsregler finner utskottet ingen anledning

att ifrågasätta den bedömning som regeringen gör.

Utskottet förutsätter att regeringen vid behov -om

och när ett kapitaltillskott blir aktuellt - vidtar

erforderliga åtgärder i enlighet med gällande

bestämmelser. Ett tillkännagivande därom kan således

undvaras.

Utskottets sammantagna bedömning, vilken görs

utifrån propositionen och det övriga underlag

utskottet haft tillgång till, är att det

bemyndigande regeringen föreslår svarar mot de krav

ägarna bör ställa. Sammanfattningsvis bör riksdagen

därför, enligt utskottets uppfattning, bemyndiga

regeringen att under åren 2004 och 2005 vidta de i

propositionen föreslagna åtgärderna.

Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker de här

aktuella motionsyrkandena.

Finansiering av åtgärder i Green Cargo AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna vad utskottet anför om

finansieringen av åtgärderna i Green Cargo.

Därigenom fastslås att finansieringen av

åtgärderna får göras inom de ramar riksdagen

beslutat skall gälla för finansiella

omstruktureringar i den statliga

bolagssfären. Jämför reservationerna 4 (m,

fp) och 5 (kd, c).

För att finansiera de föreslagna åtgärderna vill

regeringen ha riksdagens godkännande att använda sig

av det särskilda kontot i Riksgäldskontoret avsett

för insatser i av staten hel- eller delägda

aktiebolag. För att möjliggöra finansieringen har

regeringen i 2004 års ekonomiska vårproposition

(prop. 2003/04:100) föreslagit vissa ramar och

villkor för kontot i Riksgäldskontoret.

Finansutskottet har, som tidigare redovisats, i sitt

nyligen justerade betänkande 2003/04:FiU21 delvis

tillstyrkt förslaget. Riksdagen väntas fatta beslut

om nämnda ärende innan det här aktuella betänkandet

blir föremål för beslut i kammaren. Näringsutskottet

utgår från att den kapitalstruktur från vilken

åtgärderna i Green Cargo skall finansieras är

beslutad av riksdagen när beslut rörande

finansiering av åtgärderna i Green Cargo skall

fattas.

Utskottet har i sak inget att erinra mot

regeringens förslag när det gäller finansieringen av

åtgärderna i Green Cargo. Som tidigare redogjorts

för har finansutskottet emellertid förordat vissa

ändringar i förhållande till regeringens förslag,

vilket bl.a. innefattar att ett nytt ramanslag för

kapitalinsatser i statliga bolag anvisas på

tilläggsbudgeten. Med anledning av finansutskottets

ställningstagande finner näringsutskottet det

påkallat med ett klarläggande när det gäller

finansieringen. Enligt utskottet bör riksdagen

besluta att finansieringen av åtgärderna i Green

Cargo får göras inom de ramar riksdagen fastställt

skall gälla för finansiella omstruktureringar inom

den statliga bolagssfären.

Utskottet vill i sammanhanget också understryka

att det bemyndigande som utskottet i det tidigare

momentet tillstyrkt omfattar åtgärder under åren

2004 och 2005. Utskottet ser därför att godkännandet

av finansieringen utav åtgärderna motsvarar samma

period. De ramar för finansiella omstruktureringar i

statliga bolag vilka finansutskottet förordar att

riksdagen bestämmer avser år 2004. Vad som skall

gälla för år 2005 är således inte fastställt, men

regeringen har meddelat sin avsikt att återkomma i

denna fråga. Utskottet vill därför tydliggöra att en

förutsättning för finansieringen av åtgärderna i

Green Cargo under år 2005 är att riksdagen

fastställer ramarna för finansiella

omstruktureringar inom den statliga bolagssfären.

Det sagda innebär även att regeringen inte behöver

återkomma till riksdagen när det gäller

finansieringen av åtgärderna i Green Cargo under år

2005, utan regeringen har att verka inom de ramar

som riksdagen fastställer skall gälla för

finansiella omstruktureringar i statliga bolag.

Med det anförda tillstyrker utskottet delvis

propositionen i denna del och avstyrker de här

aktuella motionsyrkandena.