Bet. 2003/04:SFU12

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2003/04:SFU12

Migration och asylpolitik

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

skrivelse 2003/04:37 Migration och asylpolitik samt

ett antal motionsyrkanden som väckts dels med

anledning av skrivelsen, dels under den allmänna

motionstiden 2003 och som rör asyl- och

migrationsfrågor.

Regeringen redovisar i skrivelsen den svenska

migrations- och asylpolitiken sedan december 2002. I

skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i

Europasamarbetet och det internationella samarbetet

i övrigt.

I motionerna, som rör såväl nationella frågor som

internationella, och då främst EG-rättsliga aspekter

och EU-samarbetet, tas bl.a. upp frågor om

flyktingbegreppet, arbetskraftsinvandring,

anhöriginvandring samt visumkrav och praxis vid

besöksvisum.

Samtliga motioner avstyrks. Utskottet föreslår att

riksdagen lägger regeringens skrivelse till

handlingarna.

I betänkandet finns 39 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Den svenska migrationspolitiken

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf249

yrkande 10 och 2003/04:Sf297.

Reservation 1 (fp)

Reservation 2 (mp)

2. Återvandring

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf249

yrkande 11, 2003/04:Sf302 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Sf403 yrkande 22 och 2003/04:U257 yrkande

3.

Reservation 3 (fp)

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (v)

3. EU:s flyktingpolitik

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf6

yrkandena 5 och 6, 2003/04:Sf249 yrkandena 1 och

13, 2003/04:Sf257 yrkandena 9 och 14,

2003/04:Sf271 yrkande 7, 2003/04:Sf403 yrkandena

1 och 2, 2003/04:K416 yrkande 28 samt

2003/04:K419 yrkande 7.

Reservation 6 (fp, kd)

Reservation 7 (v)

4. Stöd till de nya medlemsstaterna

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf403 yrkande

3.

Reservation 8 (kd)

5. Arbetskraftsinvandring

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf5

yrkandena 2-5, 7 och 8, 2003/04:Sf231,

2003/04:Sf293, 2003/04:Sf294, 2003/04:Sf331,

2003/04:Sf341, 2003/04:Sf388 yrkande 1,

2003/04:Sf396 yrkandena 10 och 12-14,

2003/04:Sf403 yrkande 34, 2003/04:Bo253 yrkande

3, 2003/04:Ju447 yrkande 1 och 2003/04:Ub397

yrkande 7.

Reservation 9 (m, fp, kd, c)

6. Trädgårdsnäringens arbetskraftsbehov

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk401 yrkande

6.

Reservation 10 (kd)

7. Arbetstillstånd efter inresa m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande

1, 2003/04:Sf388 yrkande 6 och 2003/04:Sf396

yrkande 11.

Reservation 11 (m, fp, c)

8. Gäststuderande

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande

6, 2003/04:Sf286, 2003/04:Sf365 och 2003/04:Ub290

yrkande 7.

Reservation 12 (m)

9. Anhöriginvandring

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf257

yrkandena 11 och 15, 2003/04:Sf328, 2003/04:Sf357

yrkande 6, 2003/04:Sf388 yrkandena 2-4,

2003/04:Sf403 yrkandena 36 och 37 samt

2003/04:K418 yrkande 2.

Reservation 13 (kd, c, mp)

Reservation 14 (fp)

Reservation 15 (v)

10. Uppehållstillstånd efter inresa

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf396 yrkande

15.

Reservation 16 (c)

11. DNA-analys

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf208.

Reservation 17 (m)

12. Fingeravtrycksregister

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf201.

Reservation 18 (m)

13. Utvidgat flyktingbegrepp

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8

yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf244, 2003/04:Sf249

yrkande 2, 2003/04:Sf257 yrkande 18,

2003/04:Sf304, 2003/04:Sf348, 2003/04:Sf354,

2003/04:Sf357 yrkandena 14 och 15, 2003/04:Sf403

yrkandena 16 och 17, 2003/04:K418 yrkandena 3 och

7-9, 2003/04:L350 yrkande 17, 2003/04:U255

yrkande 19 och 2003/04:U277 yrkande 2.

Reservation 19 (fp, kd, v, c, mp)

14. Dublinärenden m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf7 yrkande

1, 2003/04:Sf249 yrkande 14, 2003/04:Sf257

yrkande 10, 2003/04:Sf357 yrkandena 25 och 26

samt 2003/04:Sf403 yrkandena 6 och 7.

Reservation 20 (fp, kd, mp)

Reservation 21 (v)

15. Avvisningsbeslut vid risk för tortyr

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf6 yrkande

4 och 2003/04:Sf357 yrkande 23.

Reservation 22 (fp)

Reservation 23 (mp)

16. EU-förslag om skyddsgrunder m.m.

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf257 yrkandena

3-5, 12 och 13.

Reservation 24 (v)

17. Säkra länder

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf403 yrkandena

9 och 10.

Reservation 25 (kd)

18. Asylsökande från Kina

Riksdagen avslår motion 2003/04:U275 yrkande 1.

19. Humanitära skäl

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf249

yrkandena 3, 4 och 6, 2003/04:Sf253,

2003/04:Sf271 yrkande 1, 2003/04:Sf357 yrkande 9

och 2003/04:Sf403 yrkande 18.

Reservation 26 (kd, c)

Reservation 27 (fp)

Reservation 28 (mp)

20. Barnets bästa

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande

4, 2003/04:Sf249 yrkande 7, 2003/04:Sf357 yrkande

5, 2003/04:Sf403 yrkande 23 och 2003/04:So504

yrkande 33.

Reservation 29 (fp, kd, c, mp)

21. Uppehållstillstånd efter viss tid

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf257

yrkande 19 och 2003/04:Sf375.

Reservation 30 (v)

22. Gömda personer

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf249

yrkande 23, 2003/04:Sf254 och 2003/04:Sf357

yrkande 10.

Reservation 31 (fp, c, mp)

23. Familjesplittring

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande

7, 2003/04:Sf249 yrkande 8, 2003/04:Sf267,

2003/04:Sf313, 2003/04:Sf403 yrkandena 26 och 35

samt 2003/04:So504 yrkande 34.

Reservation 32 (fp, kd, c)

24. Medborgarvittne vid verkställighet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf357 yrkande

22.

Reservation 33 (mp)

25. Viseringspliktiga länder

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf249

yrkande 17 och 2003/04:Sf257 yrkande 20.

Reservation 34 (fp, v)

26. Besöksvisum

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf257 yrkande

21, 2003/04:Sf337, 2003/04:Sf357 yrkande 21,

2003/04:Sf388 yrkande 5 och 2003/04:Sf403 yrkande

42.

Reservation 35 (fp, kd, v, mp)

27. Turistvisum

Riksdagen avslår motion 2003/04:So568 yrkande

27.

Reservation 36 (mp)

28. Norra Irak

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf302 yrkandena

3 och 4.

Reservation 37 (v)

29. Visum för asylsökande och asylansökan i

utlandet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf257

yrkande 22, 2003/04:Sf357 yrkande 17 och

2003/04:Sf403 yrkande 5.

Reservation 38 (v, mp)

Reservation 39 (kd)

30. Skrivelsen

Riksdagen lägger regeringens skrivelse

2003/04:37 till handlingarna.

Stockholm den 22 april 2004

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas

Eneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander (s), Bo

Könberg (fp), Anita Jönsson (s), Mona Berglund

Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Anita Sidén (m),

Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta

Carlsson (c), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),

Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Mona

Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

2003/04

SfU12

Utskottets överväganden

Migrationspolitiken

Den svenska migrationspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om förebyggande

av flykt och om en kommission för att granska

flyktingpolitiken.

Jämför reservationerna 1 (fp) och 2 (mp).

Gällande ordning

Enligt riksdagens beslut hösten 1996 (prop.

1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5, rskr. 1996/97:80) bör

den svenska migrationspolitiken ses som en helhet,

som omfattar flykting-, invandrings- och

återvändandepolitik och i sin tur ingår i utrikes-,

säkerhets-, handels- och biståndspolitiken. En

ändring av de migrationspolitiska målen godkändes av

riksdagen hösten 2000 (prop. 2000/01:1, bet.

2000/01:SfU2, rskr. 2000/01:69 och 70). Jämfört med

målen för migrationspolitiken såsom de uttrycks i

proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i

globalt perspektiv innebär den nya målformuleringen

att harmoniseringen av flykting- och

invandringspolitiken i EU betonas tydligare i

migrationspolitiken. Vidare förtydligades att hela

kedjan från mottagande av asylsökande till

återvändande eller integration i Sverige skall

präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för

individens mänskliga rättigheter.

Migrationspolitikens mål är att migration till och

från vårt land kan ske i ordnade former, att den

reglerade invandringen upprätthålls, att asylrätten

i Sverige och ett internationellt perspektiv värnas

samt att harmoniseringen av flykting- och

invandringspolitiken i EU ökar. Verksamheten skall

präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för

individens mänskliga rättigheter.

Med invandringspolitik avses de principer och

regler som anger vilka utlänningar som skall få

tillstånd att bosätta sig i Sverige. Invandringen

till Sverige är sedan år 1967 reglerad utom för

nordiska medborgare samt, numera, för EU- och EES-

medborgare. Medlemskapet i EU innebär att medborgare

i medlemsländerna fritt kan flytta mellan länderna

för att arbeta, studera, bo och leva utan krav på

arbetstillstånd. Den fria rörligheten omfattar även

familjemedlemmar oavsett medborgarskap.

Mottagandet av flyktingar i Sverige är endast ett

av flera element i den svenska flyktingpolitiken.

Dessutom ingår bl.a. arbete i FN och andra

internationella organisationer, ekonomiskt stöd till

UNHCR (FN:s flyktingkommissarie) och andra

organisationer, arbete inom EU som syftar till ökad

harmonisering av politiken och internationellt

samarbete i syfte att verka för en solidarisk

ansvarsfördelning mellan länder och för att stärka

flyktingars rättsliga skydd samt mottagande i

Sverige av andra skyddsbehövande än flyktingar.

Skrivelsen

I skrivelsen lämnas en redovisning bl.a. av det

pågående reformarbetet i Sverige samt

harmoniseringsarbetet inom EU och det

migrationspolitiska utvecklingssamarbetet.

I skrivelsen anges att invandringen till Sverige

under 1960-talet och 1970-talet till en betydande

del utgjordes av arbetskraftsinvandring, medan de

senaste 20 åren framför allt har präglats av

människor som söker asyl här. Av de ca 175 miljoner

migranter som finns i världen i dag är 17 miljoner

flyktingar, och de flesta befinner sig på flykt i

eller i närheten av sitt hemland. Stöd till världens

flyktingar bör därför enligt skrivelsen i första

hand ges på plats, där flyktingarna befinner sig.

Stödet måste svara mot dessa människors behov av

skydd undan väpnade konflikter och till

återuppbyggnad av krigshärjade länder. Samarbetet

med FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, prioriteras

och Sverige tillhör i dag de största bidragsgivarna.

Motioner

I motion 2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om åtgärder

för förebyggande av flykt och återvändande.

Motionärerna anser att en samordnad politik i det

internationella agerandet är nödvändig och att ett

kraftfullt stöd bör ges åt olika FN-organ. Ökat stöd

i närområdet är viktigt, men får aldrig tas som

intäkt för en mer restriktiv asylpolitik, menar

motionärerna.

Gustav Fridolin (mp) begär i motion 2003/04:Sf297

att regeringen tillsätter en kommission om

flyktingpolitiken. Motionären vill inte se några

partipolitiker i kommissionen utan anser att

jurister och personer engagerade i den

antirasistiska och flyktingvänliga rörelsen bör

ingå. Kommissionen bör få tillgång till relevanta

dokument och ha rätt att förhöra ministrar från

regeringarna från 1985 och framåt.

Utskottets ställningstagande

De flesta av de människor som lever på flykt i dag

befinner sig i eller i närheten av sitt hemland.

Stödet till världens flyktingar bör därför i första

hand ges på plats där flyktingarna befinner sig.

Utskottet delar bedömningen i motion 2003/04:Sf249

att det behövs ett starkt internationellt engagemang

för att bidra till långsiktiga lösningar. Samtidigt

måste den som söker asyl i Sverige kunna få sin

ansökan behandlad på ett rättssäkert sätt, och den

som inte bedöms ha behov av skydd skall ha rätt till

ett värdigt återvändande.

När det gäller det svenska utvecklingssamarbetet

vill utskottet också peka på kopplingen mellan

migration och bistånd. Genom ett riktat stöd till

bl.a. kapacitetsuppbyggnad, konfliktförebyggande

insatser och fattigdomsbekämpning kan biståndet

bidra till att undanröja de grundläggande orsakerna

till flykt.

Formandet av den svenska migrationspolitiken måste

ske mot bakgrund av det internationella samarbetet

och den globala flyktingsituationen. Sverige bör

söka samarbete och aktivt medverka till att

migrationsfrågor löses på ett humant och rättssäkert

sätt även i det internationella samarbetet.

Utskottet, som vill peka på att Sverige i dag

tillhör de största bidragsgivarna till UNHCR, delar

regeringens bedömning att samarbetet med UNHCR bör

prioriteras.

Utskottet noterar också att UNHCR:s

exekutivkommitté har antagit en omfattande

dagordning för de närmaste årens arbete med

internationella skyddsfrågor (Agenda for

Protection). Dagordningen rymmer ett

handlingsprogram med sex sinsemellan relaterade mål:

förstärkt genomförande av flyktingkonventionen,

skydd åt flyktingarna inom de vidare

migrationsrörelserna, bättre ansvarsfördelning och

kapacitetsuppbyggnad för mottagande av och skydd åt

flyktingar, effektivare hantering av

säkerhetsrelaterade frågor, förstärkta insatser för

att finna varaktiga lösningar samt tillgodoseende av

skyddsbehoven hos kvinnor och barn bland

flyktingarna. Handlingsprogrammet håller nu på att

genomföras.

Motion 2003/04:Sf249 yrkande 10 får med det

anförda anses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks.

Utskottet kan inte se något skäl till att föreslå

att en kommission får i uppdrag att granska den

förda flyktingpolitiken. Utskottet avstyrker därför

motion 2003/04:Sf297.

Återvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om återvandring.

Jämför reservationerna 3 (fp), 4 (kd) och 5

(v).

Skrivelsen

De som inte bedöms ha behov av skydd i Sverige skall

enligt skrivelsen ha rätt till ett värdigt

återvändande till sitt hemland. När det gäller

återvändande påpekas i skrivelsen vikten av ett nära

samarbete med ursprungs- och transitländerna.

Motioner

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion

2003/04:Sf249 yrkande 11 ett tillkännagivande om att

återvändandepolitiken fullt ut måste respektera den

enskildes valfrihet och att konjunkturskäl aldrig

får vara orsak till att stimulera flyktingar att

återvända. Motionärerna anser att stöd till

återvandring för den som så önskar är ett viktigt

inslag i en human flyktingpolitik.

I motion 2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd)

yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om ett

förbättrat och formaliserat återvändandeprogram.

Seriös, generös och tidig information om stöd vid

frivillig återvandring bör ges. Vidare bör tiden i

Sverige göras meningsfull med studier och praktik,

även med avseende på ett återvändande. Fokus bör

enligt motionärerna ligga på kunskaper som kan

användas för återuppbyggande av hemlandet.

Kalle Larsson m.fl. (v) anger i motion 2003/04:Sf302

yrkandena 1 och 2 att irakiska flyktingar bör ges en

utbildning som kan vara överförbar vid ett

återvändande till hemlandet. Det kan röra sig om

utbildning i demokrati, förvaltningskunskap,

kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter.

Vidare anser motionärerna att regeringen bör se över

möjligheterna till ekonomiskt stöd utöver det

generella bidraget för de irakier som har

uppehållstillstånd men vill återvända.

I motion 2003/04:U257 av Joe Frans och Maria Hassan

(s) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om stöd

till kurder bosatta i Sverige som har för avsikt att

återvända till irakiska Kurdistan. Personerna utgör

en värdefull resurs i återuppbyggnaden av landet.

Utskottets ställningstagande

Migrationsverkets uppdrag är att underlätta för

flyktingar och andra skyddsbehövande med permanenta

uppehållstillstånd som frivilligt vill återvandra

till sina hemländer. Målet är att stödja de enskilda

så att de själva skall kunna avgöra om och när de

vill återvandra till sina ursprungsländer.

Den som har fått uppehållstillstånd som flykting,

av flyktingliknande eller humanitära skäl eller som

har tagits ut på flyktingkvoten kan få bidrag för

hemresa och kontantstöd för den första tiden i

hemlandet. Förutom resekostnaderna från Sverige ges

ett kontantbidrag på högst 10 000 kr för varje vuxen

person och högst 5 000 kr för varje barn under 18

år. En familj kan sammanlagt få högst 40 000 kr.

Migrationsverkets arbete består också till stor

del av projektverksamhet. Projektstöd kan beviljas

kommuner, stiftelser, organisationer, föreningar och

även företag under förutsättning att projektet inte

skall drivas kommersiellt. Under 2003 har 24 projekt

beviljats medel av Migrationsverket till det totala

beloppet av 5 740 035 kronor. Fem projekt har gällt

Irak. Projektet Återvandring till Kurdistan gällde

utländska akademiker som genomfört faktainsamling i

den kurdiska delen av norra Irak och följt upp denna

med seminarier i Stockholm. Målgruppen för projektet

har varit kurdiska akademiker med

sjukvårdsutbildning, byggnadsingenjörer, agronomer

och jurister.

Utskottet har senast i förra årets betänkande om

migration och asylpolitiken, betänkande

2002/03:SfU8, behandlat motionsyrkanden om

återvandring. Utskottet anförde då att stöd till

återvandring är ett viktigt inslag i

migrationspolitiken och att det alltid måste ske med

respekt för individen. Vidare uttalade utskottet att

ingen tvekan får råda om att den som fått ett

permanent uppehållstillstånd själv avgör om och när

han eller hon vill återvända till sitt

ursprungsland. Beträffande stöd till utvecklingen i

ursprungsländer konstaterade utskottet att ett

sådant arbete också pågår inom EU. Utskottet, som

vidhåller denna uppfattning, anser att det är

viktigt att möjligheten att återvandra är ett aktivt

och positivt inslag i politiken redan från början

och inte genomförs eller uppfattas som en

påtryckning gentemot dem som fått permanent

uppehållstillstånd i Sverige. En aktiv tillvaro här

är enligt utskottets uppfattning också en bra

förberedelse för en eventuell framtida

återetablering i ursprungslandet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

2003/04:Sf249 yrkande 11, 2003/04:Sf302 yrkandena 1

och 2, 2003/04:Sf403 yrkande 22 och 2003/04:U257

yrkande 3.

EU-samarbetet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om harmonisering

av EU:s flyktingpolitik och om stöd till de

nya medlemsstaternas uppbyggnad av

asylsystem.

Jämför reservationerna 6 (fp, kd), 7 (v) och

8 (kd).

Gällande ordning

Genom EU-fördragets ikraftträdande 1993

formaliserades det som kallas det rättsliga och

inrikes samarbetet inom EU. Detta samarbete bildade

då EU:s tredje pelare och handlade om att ge en

allmän ram för uppbyggnaden av ett samarbete mellan

medlemsländerna i fråga om migration,

gränskontroller, asyl- och invandringsfrågor.

Amsterdamfördraget trädde i kraft den 1 maj 1999.

Därigenom fördes bl.a. frågor om asyl, invandring

och vissa frågor om fri rörlighet för personer över

från tredje till första pelaren. Viseringsfrågor,

som tidigare reglerades i EG-fördragets artikel 100

c, återfinns efter Amsterdamfördragets

ikraftträdande i avdelning IV. Också frågan om

fördelning mellan EU-länderna i samband med

mottagandet av flyktingar kom genom

Amsterdamfördraget att omfattas av EG-fördraget.

Efter en övergångsperiod på fem år, dvs. den 1 maj

2004, skall fri rörlighet för personer garanteras.

I och med Amsterdamfördraget blev

Schengensamarbetet, som kom till som en separat

överenskommelse utanför det dåvarande EG-samarbetet

för att skynda på samarbetet kring fri rörlighet för

personer, en del av EU:s gemensamma regelverk.

Schengenregelverket omfattar samtliga EU:s 15

medlemsländer, med undantag av Storbritannien och

Irland. Norge och Island deltar i samarbetet genom

ett specialavtal. Danmark, som har reserverat sig

mot att Schengenavtalet flyttas över till den första

pelaren, kan inom sex månader besluta om man skall

genomföra de beslut som fattats av Schengenländerna

i sin nationella lagstiftning.

Vid Europeiska rådets möte i Wien i december 1998

antogs en handlingsplan för att genomföra

bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande

av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. I

handlingsplanen anges prioriteringar och tidsramar

för hur uppgifterna i fördraget om fri rörlighet för

personer, asyl, invandring samt civilrättsligt,

polisiärt och straffrättsligt samarbete bör

genomföras och inom vilka tidsramar.

Genomförandetiden varierar mellan två och fem år

från Amsterdamfördragets ikraftträdande.

Vid Europeiska rådets sammanträde hösten 1999 i

Tammerfors drogs riktlinjerna upp för hur man så

snart som möjligt skall kunna genomföra den fria

rörligheten för personer fullt ut. Europeiska rådet

efterlyste vid sitt möte en gemensam politik för

invandring och en gemensam asylpolitik grundad på en

fullständig och absolut tillämpning av FN:s

konvention från 1951 om flyktingars rättsliga

ställning, Genèvekonventionen. Fyra huvuddelar

fastställdes: partnerskap med ursprungsländerna, ett

gemensamt europeiskt asylsystem som på längre sikt

bör leda till ett gemensamt asylförfarande och en

enhetlig status för dem som beviljas asyl, rättvis

behandling av medborgare i tredjeland och en

effektivare hantering av migrationsflöden.

Skrivelsen

I skrivelsen anges att det är av stor vikt att en

EU-politik på asyl- och migrationsområdet utformas

utifrån ett helhetsperspektiv som beaktar även andra

politikområden. Vid toppmötet i Tammerfors i oktober

1999 enades EU:s stats- och regeringschefer om att

ge ytterligare prioritet åt arbetet med att

harmonisera asyl- och migrationspolitiken och

upprättade en färdplan för det kommande arbetet.

Ett omfattande arbete pågår inom EU för att

utveckla gemensamma regler och miniminormer på asyl-

och invandringsområdet. Målet är enligt skrivelsen

att upprätta ett gemensamt asyl- och

migrationssystem som skall säkerställa en hög och

jämn skyddsnivå för flyktingar och andra i behov av

internationellt skydd inom hela unionen.

Kommissionen har presenterat samtliga förslag till

de rättsakter som fördraget föreskriver och endast

två rättsakter inom asylområdet kvarstår nu att

slutförhandla, skyddsgrundsdirektivet och

asylprocedurdirektivet. Vidare har europeiska

konventet föreslagit bl.a. en övergång till beslut

med kvalificerad majoritet inom asyl- och

migrationsområdet.

Enligt skrivelsen ligger arbetet inom

högnivågruppen för asyl och migrationsfrågor, HLWG,

ur ett svenskt perspektiv helt i linje med

helhetssynen i den svenska asyl- och

migrationspolitiken och utgör ett värdefullt

komplement till EU:s övriga instrument. I

slutsatserna från Europeiska rådets möte i

Thessaloniki i juni 2003 fastslogs att

migrationspolitiken tydligare skall integreras i

gemenskapens yttre förbindelser. Kommissionen har

föreslagit att 250 miljoner euro skall anslås fram

till år 2008 för det slag av samarbete som är

föremål för gruppens intresse.

Motioner

I motion 2003/04:Sf6 av Bo Könberg m.fl. (fp) anges

att om konventets förslag om gemensamma regler på

asylområdet antas är det centralt att Sverige verkar

för att krav på humanitet och rättssäkerhet uppfylls

samt att reglerna inte leder till att Sverige

tvingas anpassa sin flyktingpolitik i restriktiv

riktning. Det är också den svenska regeringens

uppgift att i det asyllagstiftningsarbete som nu

pågår på EU-nivå ständigt arbeta för en så human

europeisk migrations- och asylpolitik som möjligt.

Sveriges roll borde enligt motionärerna vara att

vända den negativa trend som präglat EU-ländernas

flyktingpolitik. I yrkandena 5 och 6 begärs

tillkännagivanden om detta.

I motion 2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att

värna asylrätten i Sverige och Europa. EU måste

utforma en gemensam migrations- och asylpolitik på

Genèvekonventionens grund. I yrkande 13 påtalas

nödvändigheten av att samordna EU-staternas

minimiansvar på det flyktingpolitiska området.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion

2003/04:K419 yrkande 7 ett tillkännagivande om

åtgärder för ökad solidaritet och öppenhet gentemot

omvärlden genom den gemensamma asyl- och

flyktingpolitiken. Motionärerna pekar bl.a. på

vikten av att motverka överströmningseffekter mellan

länderna.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf403

yrkandena 1-3 tillkännagivanden om vikten av att

verka för en mer generös och rättighetsbaserad

europeisk flyktingpolitik med full respekt för

internationella åtaganden samt att inslaget av

finansiell solidaritet i EU:s flyktingpolitik måste

öka. Vidare anser motionärerna att kandidatländerna

måste ges hjälp att bygga upp system och kapacitet

för att ta emot och hantera asylsökande.

I motion 2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd)

yrkande 28 anförs att en harmonisering av EU:s

flyktingpolitik är riktig men att det alltid skall

vara möjligt att ha mer generösa nationella regler.

Flyktingfonden bör utökas för att stödja och

uppmuntra en generös flyktingpolitik, inte minst för

nya medlemsländer med knappa resurser. Ett

tillkännagivande begärs om att utveckla en bättre

europeisk samordning av asyl- och flyktingpolitiken.

I motion 2003/04:Sf271 av Inger Davidson och

Gunilla Tjernberg (kd) yrkande 7 begärs ett

tillkännagivande om att den svenska regeringen i EU

skall verka för att ytterligare stärka barns

rättigheter i asylprocessen. Medlemsstaterna i EU

bromsar människor från att söka asyl i just deras

land. Detta drabbar enligt motionärerna främst

barnen. Sverige, som en förkämpe för barnens

rättigheter, har ett särskilt ansvar att förverkliga

barnkonventionen för asylsökande barn i EU.

Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion 2003/04:Sf257

yrkandena 9 och 14 tillkännagivanden om att

regeringen bör använda sin vetorätt mot ytterligare

repressiva förslag inom området asyl och immigration

innan direktiv som syftar till att garantera vissa

miniminivåer för skyddsregler och mottagandevillkor

antagits. Direktivet om förfaranden för att bevilja

och återkalla flyktingstatus,

asylprocedurdirektivet, har stora brister och måste

enligt motionärerna omarbetas grundligt för att

tillgodose de mest fundamentala

rättssäkerhetskraven. Bland annat omfattas inte

subsidiärt skydd, och en asylansökan kan anses

uppenbart ogrundad på nästan vilka grunder som

helst. I dessa fall saknas också rätt att stanna i

landet tills ett överklagande prövats.

Utskottets ställningstagande

För att uppnå målsättningen att utveckla ett område

med frihet, säkerhet och rättvisa behöver EU en

gemensam politik för invandring och en gemensam

asylpolitik. Enligt utskottets mening är det viktigt

att Sverige aktivt arbetar för att påverka

utformningen av dessa gemensamma regler inom EU.

Utskottet delar regeringens bedömning att målet bör

vara att upprätta ett gemensamt asyl- och

migrationssystem som säkerställer en hög och jämn

skyddsnivå för flyktingar och andra i behov av

internationellt skydd inom hela unionen. Som

utskottet tidigare uttalat bör flyktingpolitiken

bygga på flyktingars rättigheter, internationell

solidaritet och full respekt för internationella

åtaganden (bet. 2002/03:SfU8). Europeiska rådet har

tidigare påtalat att det bl.a. när det gäller den

gemensamma asyl- och invandringspolitiken förekommer

en "eftersläp-ning", trots att alla nödvändiga

förslag för närvarande behandlas av rådet.

Europeiska rådet har därefter markerat sin

beslutsamhet att påskynda genomförandet av alla

aspekter av det program som antogs i Tammerfors.

Kommissionen har i samband med uppdateringen av den

s.k. resultattavlan angett att svårigheterna bl.a.

kan bero på problemen med att jämka samman olika

nationella förhållningssätt till känsliga frågor,

som unionens institutionella ramar och den nuvarande

beslutsprocessen inte kan bidra till att lösa.

I utskottets yttrande till det sammansatta

konstitutions- och utrikesutskottet över skrivelse

2003/04:13 Europeiska konventet om EU:s framtid

ansåg utskottet sig kunna dela regeringens

inställning att inriktningen på konventets förslag

som syftar till en framtida gemensam europeisk asyl-

och invandringspolitik bör stödjas. Utskottet

uttalade att det då också är nödvändigt att beslut

kan fattas av rådet med kvalificerad majoritet.

Utskottet menade att för att uppnå en asyl- och

invandringspolitik som verkligen är gemensam är det

även nödvändigt att alla medlemsstater har i

huvudsak överensstämmande regler och att detta

samtidigt kommer att medföra att den samlade

politiken för alla medlemsstater blir mer humanitär

och rättssäker än om olika regler tillåts. Utskottet

delade även regeringens uppfattning att den

gemensamma asyl- och invandringspolitiken skall ha

en hög nivå vad avser humanitet, tillämpning av

asylrätt och internationella åtaganden.

Utskottet anser att det krävs ett ökat inslag av

finansiell solidaritet i EU:s flyktingpolitik. En

europeisk flyktingfond har inrättats för att stödja

projekt för mottagande av asylsökande, integration

och återvändande, men medel kan även användas för

s.k. akutåtgärder, föreskrivna i direktivet om

tillfälligt skydd vid massflykt. Direktivet om

tillfälligt skydd har antagits i syfte att EU skall

ta ett gemensamt ansvar för att i en krissituation

ge omedelbart tillfälligt skydd till ett stort antal

fördrivna personer. Direktivet syftar också till att

bidra till en balans mellan medlemsstaternas

insatser samt till att omsätta principen om

solidaritet vid mottagande av fördrivna personer

till praktisk handling. Direktivet är sedan cirka

ett år tillbaka genomfört i svensk rätt genom nya

bestämmelser om tillfälligt skydd i utlänningslagen.

I kommissionens förslag till rådets beslut om

inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden

2005-2010, Europeiska flyktingfonden II KOM(2004)

102, föreslås en ökad och mer långsiktig ekonomisk

solidaritet i den gemensamma europeiska

asylordningen. Förslaget har utarbetats från en

helhetssyn och omfattande samråd har hållits med

berörda aktörer. Behov som har identifierats inför

flyktingfondens andra etapp är bl.a. förstärkning av

den europeiska politiska dimensionen.

Flyktingfondens medel skall inte ersätta nationella

resurser som normalt anslås till

mottagningsförhållanden, integration och frivilligt

återvändande, men skall ge ett stöd till

medlemsstaterna för att öka kapaciteten och utforma

strukturer som skall genomföra och stödja

asylpolitiken.

Inom EU behövs det enligt utskottets mening en

helhetssyn och en samordning av olika politikområden

för att förebygga och undanröja orsaker till flykt

och påtvingad migration. Europeiska rådet har också

slagit fast att migrationspolitiken tydligare skall

integreras i gemenskapens utrikespolitik. Utskottet

kan vidare konstatera att Sverige internationellt

och inom EU poängterar vikten av förebyggande

insatser och att stöd i närområdet ges. Utskottet

förutsätter också att regeringen även fortsatt

verkar för en asyl- och migrationspolitik inom EU

som tillgodoser höga rättssäkerhetskrav.

Utskottet återkommer nedan i skilda avsnitt till

olika EG-rättsliga frågor, direktivförslag m.m.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

2003/04:Sf6 yrkandena 5 och 6, 2003/04:Sf249

yrkandena 1 och 13, 2003/04:Sf257 yrkandena 9 och

14, 2003/04:Sf271 yrkande 7, 2003/04:Sf403 yrkandena

1 och 2, 2003/04:K416 yrkande 28 och 2003/04:K419

yrkande 7.

När det gäller EU:s utvidgning delar utskottet

uppfattningen i motion 2003/04:Sf403 yrkande 3 att,

vad gäller de nya medlemsländerna och andra

kandidatländer, dessa måste ges hjälp med att bygga

upp sina system för att ta emot och hantera

asylsökande. Utskottet kan konstatera att Sverige

under en rad år har bedrivit utvecklingssamarbete på

det asyl- och migrationspolitiska området i Estland,

Lettland och Litauen. Sverige samarbetar även med

flera av de blivande EU-staterna i Central- och

Östeuropa för att stärka deras kapacitet på det

migrationspolitiska området. Större delen av den

uppgjorda projektplanen för Baltikum har fullföljts

och stora framsteg har gjorts vad gäller

uppbyggnaden av en migrationspolitisk grundstruktur.

Den s.k. Budapestprocessen, vari de flesta

europeiska länder deltar och Australien, Kanada och

USA vid vissa tillfällen medverkat som observatörer,

har främst inriktats på att förbereda de nya

medlemsländerna och kandidatländerna för inträdet i

EU. Vidare för Migrationsverket, UNHCR samt Estland,

Lettland, Litauen, Moldavien, Polen, Rumänien,

Slovakien, Ukraina, Ungern och Vitryssland, inom

ramen för den s.k. Söderköpingsprocessen, en dialog

på myndighetsnivå om asyl- och migrationsfrågor. Av

skrivelsen framgår att länderna har behov av mer

övergripande strategier med inriktning mot ett

helhetstänkande, vilket framgent kommer att innebära

samarbete också på mer politisk nivå. Motionen får

anses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks.

Invandringspolitiken

Arbetskraftsinvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om dels behov

och utformning av arbetskraftsinvandring,

dels trädgårdsnäringens arbetskraftsbehov,

dels arbetstillstånd efter inresa och dels

arbete för gäststuderande.

Jämför reservationerna 9 (m, fp, kd, c), 10

(kd), 11 (m, fp, c) och 12 (m).

Gällande ordning

Av 2 kap. 6 § utlänningslagen (1989:529), UtlL,

framgår att arbetstillstånd beviljas endast under

vissa särskilda villkor och för viss tid. Ett

uppehållstillstånd får ges till den som fått

arbetstillstånd eller som har sin försörjning

tryggad på annat sätt (2 kap. 4 § UtlL).

I 1 kap. 5 § UtlL anges att en utlänning som

arbetar i Sverige enligt huvudregeln skall ha

arbetstillstånd. Detta gäller oavsett om utlänningen

har anställning här eller utomlands. Den som har

permanent uppehållstillstånd eller är nordisk

medborgare behöver emellertid inte ha

arbetstillstånd. Personer som är medborgare i något

av EES-länderna är också undantagna från kravet på

arbetstillstånd. Detsamma gäller, oavsett

medborgarskap, för deras anhöriga, make/sambo och

barn om dessa är under 21 år eller beroende av

föräldrarna för sin försörjning (4 kap. 1 § UtlF).

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) beslutar om

riktlinjer för bedömningen av ärenden om

arbetstillstånd. Innan sådana riktlinjer utfärdas

eller ändras skall sammanslutningar av arbetsgivare

och arbetstagare få tillfälle att yttra sig (4 kap.

6 § UtlF). Det är Migrationsverket som beviljar

arbetstillstånd.

Av 2 kap. 5 § första stycket och 6 § andra stycket

UtlL framgår att ansökan om arbetstillstånd enligt

huvudregeln skall göras före ankomsten till Sverige.

Flyktingar som befinner sig här och personer som

till stöd för sin ansökan åberopar humanitära skäl

eller familjeanknytning är undantagna (2 kap. 5 §

andra stycket, 5 a § och 6 § andra stycket UtlL).

Gäststudenter som har uppehållstillstånd för

studier i Sverige behöver inte arbetstillstånd.

Skrivelsen

I skrivelsen anges att en parlamentarisk kommitté

skall se över det regelverk som styr möjligheterna

till arbetskraftsinvandring. Syftet är att ta fram

ett regelverk som medger vidgad

arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES.

Kommittén skall lämna förslag till de

författningsändringar som bedöms nödvändiga.

Sambandet mellan regelverket för

arbetskraftsinvandring och asyllagstiftningen skall

studeras med utgångspunkten att asylrätten inte

skall urholkas.

Motioner

I motion 2003/04:Sf5 yrkandena 2-5, 7 och 8 av Per

Westerberg m.fl. (m) anges att det skall vara

möjligt att vistas i Sverige under begränsad tid för

att söka arbete i exempelvis tre månader och att det

under denna tid skall vara ett krav på

självförsörjning och ansvar för boendet. Vidare

skall sedvanliga visumregler gälla för den som

kommer till Sverige för att söka arbete. Det skall

således vara möjligt att komma hit på turistvisum

och samtidigt söka jobb och därefter

arbetstillstånd. Motionärerna anser att den som

genom t.ex. ett anställningsavtal kan dokumentera

att han eller hon har fått ett arbete skall beviljas

uppehållstillstånd och arbetstillstånd utan

vandelsprövning. Arbetstillståndet skall anpassas

till anställningsavtalets längd. För kortare tid ges

tillfälligt arbetstillstånd med möjlighet till

förlängning, och för varaktigt arbete ges

arbetstillstånd för t.ex. fem år. Reglerna för

arbetskraftsinvandring måste enligt motionärerna

utformas så att asylrätten inte urholkas eller

missbrukas. Asylsökande får inte behandlas olika

beroende på deras arbetssituation. I motionen begärs

tillkännagivanden om detta och att regeringen bör

låta utreda hur socialförsäkringssystemen skall

fungera vid arbetskraftsinvandring. Denna uppgift

bör enligt motionärerna ges till utredningen om ett

moderniserat regelverk för arbetskraftsinvandring.

I motion 2003/04:Sf231 av Per Bill (m) begärs ett

tillkännagivande om att möjliggöra en svensk

motsvarighet till green card.

Bo Könberg m.fl. (fp) anger i motion 2003/04:Sf388

yrkande 1 att för att klara tillväxt och välfärd och

för att ge människor som saknar flyktingskäl en

möjlighet att söka sig hit måste Sverige öppna för

arbetskraftsinvandring. En anställning skall i

normala fall ge uppehållstillstånd, och den som har

ett turistvisum skall kunna söka arbete här och

omfattas av de flesta sociala trygghetssystemen.

Fackliga rättigheter, kollektivavtal, sjukvård, m.m.

skall enligt motionärerna omfatta

arbetskraftsinvandrarna.

I motion 2003/04:Ju447 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om

arbetskraftsinvandring och i motion 2003/04:Bo253 av

Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 3 påtalas behovet

av en ökad arbetskraftsinvandring för

bostadsbyggandet.

Axel Darvik (fp) begär i motion 2003/04:Sf294 att

en immigrationskommitté tillsätts med uppgift att ta

ett helhetsgrepp kring frågor som behöver förändras

för att kunna locka fler invånare till Sverige.

I motion 2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp)

yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om införandet

av enklare regler för arbetskraftsinvandring med

särskilt fokus på Norrland.

Hans Backman (fp) anser i motion 2003/04:Sf341 att

ett tillfälligt regelverk bör införas som ger

människor från länder utanför EU, som bor och

arbetar i Sverige, möjlighet att stanna i landet

till dess att den parlamentariska utredningen

angående arbetskraftsinvandring arbetat färdigt.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf403

yrkande 34 ett tillkännagivande om en utredning med

uppgift att se över ett vidgat regelverk för

arbetskraftsinvandring. Motionärerna anser att detta

skulle ge människor möjlighet till en ny framtid och

göra Sverige till en mer dynamisk ekonomi. Utan en

ökad arbetskraftsinvandring skulle tillväxten bli

lägre och därmed arbetslösheten högre. Motionärerna

anser att det är ett alldeles för statiskt synsätt

att hänvisa till att de som står utanför

arbetsmarknaden först skall få arbete. En ökad

arbetskraftsinvandring är vidare central när det

gäller att lyckas med integrationen. Lön,

försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor får

dock enligt motionärerna inte försämras och

asylrätten får inte urholkas.

I motion 2003/04:Sf331 av Maria Larsson (kd)

begärs ett tillkännagivande om att personer utanför

EU som har ett bindande arbetserbjudande med en

arbetsgivare i Sverige bör kunna få ett samlat

uppehålls- och arbetstillstånd för fem år.

I motion 2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl.

(c) yrkandena 10 och 12-14 begärs tillkännagivanden

om att Sverige bör öka möjligheterna till

arbetskraftsinvandring och att de som har ett

arbetserbjudande i Sverige skall få ett

arbetstillstånd omgående. Vidare bör regeringen

tillsätta en utredning om reglerna för

arbetstillstånd för människor från länder utanför

EU/EES och om ett enklare och mer effektivt

regelverk för asylsökandes möjlighet att få

arbetstillstånd. Motionärerna anser att det måste

finnas möjlighet att söka arbetstillstånd i Sverige

och att ett arbetserbjudande automatiskt skall

medföra arbetstillstånd. Under tre månaders tid

skall man få vistas i Sverige för att söka arbete

eller skaffa ny anställning om den föregående

anställningen upphör. Efter tre års vistelse i

Sverige skall permanent uppehållstillstånd beviljas.

Anders Bengtsson (s) begär i motion 2003/04:Sf293

ett tillkännagivande om att det skulle spara

mänskligt lidande om ambassaderna via

informationskampanjer upplyste om vilka regler m.m.

som gäller för att söka arbete i Sverige.

Några motioner har yrkanden om att det skall vara

möjligt att söka arbetstillstånd i Sverige.

I motion 2003/04:Sf5 yrkande 1 av Per Westerberg

m.fl. (m) begärs att uppehållstillstånd och

arbetstillstånd skall kunna sökas både från

hemlandet och i Sverige.

Ett tillkännagivande om att en asylsökande som har

ett arbete i Sverige skall beviljas

uppehållstillstånd på denna grund begärs i motion

2003/04:Sf388 av Bo Könberg m.fl. (fp) yrkande 6.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion

2003/04:Sf396 yrkande 11 ett tillkännagivande om att

det skall vara möjligt att ansöka om arbetstillstånd

på plats i Sverige.

När det gäller gäststuderande begärs i motion

2003/04:Sf5 yrkande 6 av Per Westerberg m.fl. (m)

ett tillkännagivande om att utländska studenter

automatiskt skall få arbetstillstånd för feriearbete

under studierna och för arbete efter examen i

Sverige.

Också Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m) anser i

motion 2003/04:Ub290 yrkande 7 att utländska

studenter skall ha möjlighet att få arbetstillstånd.

Anna Lilliehöök (m) i motion 2003/04:Sf365 och

Anita Sidén (m) i motion 2003/04:Sf286 begär

tillkännagivanden om att utländska studenter och

doktorander bör få stanna och arbeta i Sverige i

syfte att främja en långsiktig och hög tillväxt. Den

s.k. återvändareregeln bör således slopas.

I motion 2003/04:Sk401 av Sven Gunnar Persson m.fl.

(kd) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att

trädgårdsnäringens säsongsmässiga arbetskraftsbehov

bör utredas. Motionärerna anser att AMS och

Migrationsverket bör medges rätt att bevilja

arbetstillstånd för säsongsarbetskraft redan från

periodens början den 1 januari för att underlätta

trädgårdsföretagens arbetskraftsplanering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har behandlat motioner om

arbetskraftsinvandring i tidigare betänkanden om

migration och asylpolitik, senast i betänkande

2002/03:SfU8. Utskottet redogjorde där för bl.a. AMS

och Migrationsverkets rapport Arbetskraftsinvandring

och åtgärder för att möta framtida

arbetskraftsbehov. Utskottet konstaterade att det på

senare år presenterats ett flertal studier och

rapporter som visat att det råder arbetskraftsbrist

inom en rad olika branscher och yrken. Vidare

noterade utskottet att det också inom EU och i EU:s

medlemsstater pågår en intensiv diskussion rörande

dels behovet av arbetskraft på kort och lång sikt,

dels EU:s roll när det gäller sambandet mellan

migration och den demografiska situationen med en

befolkningsnedgång samt bristen på arbetskraft inom

vissa sektorer i flera länder, dels frågan om

sambandet mellan invandringspolitiken och

asylpolitiken. När det gäller frågan om

arbetskraftsinvandring gjorde riksdagen ett

tillkännagivande till regeringen om att regeringen

bör tillsätta en parlamentarisk utredning med

uppdrag att utreda konsekvenser av och ta fram ett

regelverk som medger vidgad arbetskraftsinvandring

från länder utanför EU.

Utskottet kan nu konstatera att det i februari i

år beslutats om direktiv för en parlamentarisk

kommitté som skall göra en översyn av regelverket

för arbetskraftsinvandring (dir. 2004:21). Kommittén

skall utreda behovet av arbetskraftsinvandring och

bedöma de konsekvenser som ytterligare sådan

invandring kan få på arbetsmarknaden och i övrigt.

Kommittén skall också beakta pågående arbete inom EU

liksom konsekvenserna för den svenska

arbetsmarknaden av EU:s utvidgning. Behovet av

åtgärder för att göra det attraktivt för

arbetstagare från länder i och utanför EU/EES att

söka sig till bristyrken i Sverige skall övervägas

och förslag till förändringar av regelverket måste

syfta till ökad flexibilitet, förenklad

administration och långsiktig hållbarhet. En

grundläggande utgångspunkt för utredningsarbetet är

att löner, försäkringsskydd och övriga

anställningsvillkor för personer som invandrar för

att arbeta skall vara i nivå med dem som gäller för

arbetstagare som redan finns i landet. En

referensgrupp med representanter för

arbetsmarknadens parter skall knytas till kommittén.

Uppdraget skall redovisas i ett delbetänkande senast

den 1 mars 2005 och i ett slutbetänkande senast den

1 mars 2006.

När det gäller asylsökandes möjlighet att ändra

sin ansökan till att avse ansökan om

uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl har

utskottet tidigare pekat på att det är angeläget att

en utökad arbetskraftsinvandring inte tillåts leda

till en försämrad rättssäkerhet vid prövning av

skyddsgrunderna för asyl. Utskottet ansåg i

betänkande 2002/03:SfU8 att arbetstillstånd inte

annat än i undantagsfall skall kunna sökas av den

som redan befinner sig i Sverige. Utskottet anser

inte att skäl finns att nu göra annan bedömning. I

det tillkännagivande till regeringen som riksdagen

gjorde om en ökad arbetskraftsinvandring anfördes

bl.a. också att sambandet mellan en ökad

arbetskraftsinvandring och asylrätten bör studeras,

så att asylrätten inte urholkas (reservation 11 i

bet. 2002/03:SfU8).

Enligt direktiv 2004:21 skall den parlamentariska

kommitté som skall göra en översyn av regelverket

för arbetskraftsinvandring även undersöka om det

finns möjlighet till ett något mer flexibelt

förhållningssätt till ansökningar om arbetstillstånd

som görs efter inresa till Sverige. Sambandet med

regelverket för asyl och skyddsbehövande i övrigt

skall beaktas och utgångspunkten bör enligt

direktivet vara att asylrätten inte får urholkas.

Med hänsyn till det anförda och det pågående

kommittéarbetet anser utskottet att något

tillkännagivande med anledning av yrkanden om

arbetskraftsinvandring inte kan anses påkallat.

Motionerna 2003/04:Sf5 yrkandena 2-5, 7 och 8,

2003/04:Sf231, 2003/04:Sf294, 2003/04:Sf331,

2003/04:Sf341, 2003/04:Sf388 yrkande 1,

2003/04:Sf396 yrkandena 10 och 12-14, 2003/04:Sf403

yrkande 34, 2003/04:Ju447 yrkande 1, 2003/04:Ub397

yrkande 7 och 2003/04:Bo253 yrkande 3 avstyrks. Även

motion 2003/04:Sf293 om informationskampanjer vid

ambassaderna avstyrks.

Med det anförda avstyrks också motionsyrkanden om

möjlighet att söka arbetstillstånd i Sverige,

motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 1, 2003/04:Sf388

yrkande 6 och 2003/04:Sf396 yrkande 11.

För arbetstillstånd som avser tidsbegränsat

säsongsrelaterat arbete inom t.ex. trädgårdsnäringen

fastställer länsarbetsnämnderna årligen kvoter för

antalet sådana arbetstillstånd som får beviljas. De

senaste åren har kvoterna legat runt 8 000 tillstånd

varav cirka 90 % avsett medborgare från de nya

medlemsstaterna. I regeringens skrivelse 2003/04:119

Särskilda regler under en övergångsperiod för

arbetstagare från nya medlemsstater enligt

anslutningsfördraget anges att regeringen anser att

det nuvarande kvotsystemet bör behållas och att

länsarbetsnämnderna bör fortsätta att handlägga

arbetstillstånden för säsongsarbete, även för

medborgare från anslutningsländerna. Skrivelsen har

behandlats i betänkande 2003/04:SfU15. Med det

anförda avstyrks motion 2003/04:Sk401 yrkande 6 om

trädgårdsnäringens arbetskraftsbehov.

Tanken med systemet för gäststuderande är att de

skall ges en möjlighet att komma till Sverige för

att bedriva studier. Statsrådet Jan O Karlsson har i

ett frågesvar den 15 maj 2003 angett bl.a. att om en

utländsk student får ett erbjudande om anställning i

Sverige efter avslutade studier kan enligt praxis

ansökan om arbetstillstånd göras medan han eller hon

befinner sig i Sverige och att detta således är ett

undantag från huvudregeln som innebär att ansökan

skall göras från hemlandet. Utskottet kan konstatera

att den parlamentariska kommitté som skall göra en

översyn av regelverket för arbetskraftsinvandring

också skall överväga reglerna kring gäststudenters

möjligheter att stanna kvar i Sverige och arbeta

efter avslutade studier (dir. 2004:21). Utskottet

anser att kommitténs arbete bör avvaktas och

avstyrker motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 6,

2003/04:Sf286, 2003/04:Sf365 och 2003/04:Ub290

yrkande 7.

Anhöriginvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om dels nya

regler för anhöriginvandring, dels ansökan om

uppehållstillstånd efter inresa, dels DNA-

analys, dels utvidgning av

fingeravtrycksregistret.

Jämför reservationerna 13 (kd, c, mp), 14

(fp), 15 (v), 16 (c), 17 (m) och 18 (m).

Gällande ordning

I 2 kap. 4 § UtlL regleras i vilka fall

uppehållstillstånd får ges till en utlänning som är

anhörig till någon som är bosatt i Sverige eller har

fått uppehållstillstånd för bosättning här. De

anhöriga som omfattas enligt paragrafens första

stycke 1-3 är make och sambo (och därmed jämställda

förhållanden), ogifta barn under 18 år, om de är

eller har varit hemmavarande, samt annan nära

anhörig som ingått i samma hushåll som

anknytningspersonen. Homosexuella förhållanden

likställs med heterosexuella. Paragrafens första

stycke 4 föreskriver vidare att tillstånd kan ges

till en utlänning som på annat sätt har särskild

anknytning till Sverige. Om makar eller sambor har

sammanbott stadigvarande utomlands ges

uppehållstillstånd. En förutsättning för att

tillstånd skall beviljas make eller sambo i ett

förhållande som inte är etablerat sedan tidigare är

att förhållandet bedöms som seriöst och att

särskilda skäl inte talar mot att tillstånd

beviljas.

Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd

enligt förevarande bestämmelser skall beaktas om

utlänningen kan förväntas föra en hederlig vandel.

Uppehållstillstånd i anknytningsfall skall

utverkas före inresan till Sverige, och en ansökan

om uppehållstillstånd får som huvudprincip inte

bifallas efter inresan. Undantag skall dock kunna

göras om utlänningen har stark anknytning till en i

Sverige bosatt person och det skäligen inte kan

krävas att utlänningen återvänder till ett annat

land för att ge in ansökan där (2 kap. 5 § UtlL).

Skrivelsen

I skrivelsen anges att regeringen kommer att ta

ställning till Anhörigkommitténs förslag Vår

anhöriginvandring (SOU 2002:13) i samband med

beredningen av hur rådsdirektivet om

familjeåterförening skall genomföras i Sverige.

Motioner

I motion 2003/04:Sf388 av Bo Könberg m.fl. (fp)

yrkandena 2-4 begärs en mer flexibel lagstiftning i

Sverige och EU när det gäller anhöriginvandring.

Motionärerna vill se en betydligt mer generös

lagstiftning och pekar på vikten av

anhöriginvandring. Oavsett hur familjen ser ut skall

dess betydelse som grundläggande social och

ekonomisk enhet erkännas av svensk lagstiftning, som

den erkänts i en rad internationella konventioner om

mänskliga rättigheter. Motionärerna anser att det

bör införas ett i tid och omfattning begränsat

försörjningsansvar vid anhöriginvandring. Ansvaret

bör gälla endast anhöriga till

arbetskraftsinvandrare och omfatta den grupp

anhöriga som i dag kan invandra som anhöriga. I

motionen begärs tillkännagivanden om detta.

I motion 2003/04:K418 yrkande 2 av Lars Leijonborg

m.fl. (fp) om sexuellt likaberättigande begärs ett

tillkännagivande om fri rörlighet för EU-medborgare.

Enligt motionärerna bör även registrerade partner

eller sambor ha generell rätt att följa med sin

partner. Regeringen bör i EU-sammanhang verka för

att regelverket om fri rörlighet blir icke-

diskriminerande med avseende på sexuell läggning.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf403

yrkandena 36 och 37 att den s.k. sista länken-

bestämmelsen återinförs och att ett vidgat

familjebegrepp som inte är begränsat till

kärnfamiljen införs i utlänningsärenden.

I motion 2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att

regeringen bör påkalla omförhandling av

familjeåterföreningsdirektivet för att rättigheterna

skall överensstämma med vad Europeiska rådet

beslutade i Tammerfors om att tredjelandsmedborgares

rättigheter skall göras så lika EU-medborgarnas

rättigheter som möjligt. Motionärerna anser att en

rad försämringar har lett till att all återförening

utöver kärnfamiljen nu är frivillig för

medlemsstaterna. I yrkande 15 begärs att regeringen

snarast förelägger riksdagen en proposition om

mindre restriktiva regler för anhöriginvandringen.

Direktivet hindrar inte Sverige från att återinföra

den s.k. sista länken-bestämmelsen eller vidga

möjligheterna för äldre föräldrar att återförenas

med vuxna barn. Motionärerna anser att ett

försörjningskrav inte skall införas.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) anser i motion

2003/04:Sf396 yrkande 15 att ansökan om

anhöriginvandring bör kunna ske i Sverige.

I motion 2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl.

(mp) yrkande 6 yrkas att anhöriginvandringen bör

utvidgas till en större krets än make och barn under

18 år. EG-direktivet om familjeåterförening hindrar

inte Sverige från att ha generösare regler.

Motionärerna anser att kraven på hushållsgemenskap,

beroende redan i hemlandet och snar ansökan skall

upphöra.

Börje Vestlund (s) anser i motion 2003/04:Sf328 att

familjemedlem i EG-rättens mening bör inkludera

sambor och registrerade partner.

Sten Tolgfors (m) begär i motion 2003/04:Sf208

yrkandena 1 och 2 tillkännagivanden om att DNA-prov

skall kunna utgöra grund för familjeåterförening, i

fall där skriftlig dokumentation saknas eller bedöms

ha brister. Huvudregeln bör vara att utförande av

DNA-prov medges för att fastställa grund för

återförening, när detta begärs av enskild person.

I motion 2003/04:Sf201 av Rolf Gunnarsson (m) begärs

ett tillkännagivande om kontroll av asylsökande och

anhöriginvandrare. I motionen anges att ett tiotal

fall av personer som har uppehållstillstånd som

anhöriginvandrare har registrerat sig som

asylsökande under falsk identitet och därigenom

erhållit bidrag. Regler om att även

anhöriginvandrare skall omfattas av

fingeravtrycksregistret skulle enligt motionären

kunna förhindra detta.

Utskottets ställningstagande

Anhörigkommittén har bl.a. haft i uppdrag att

utvärdera effekterna av de begränsningar vad gäller

utlänningslagens bestämmelser om anhöriginvandring

som infördes den 1 januari 1997. Kommittén har i

sitt delbetänkande Vår anhöriginvandring (SOU

2002:13) anfört bl.a. att en human migrationspolitik

måste innebära att reglerna för anhöriginvandring

ger möjlighet att undvika oacceptabel

familjesplittring och att olika familjemönster och

sociala förhållanden skall beaktas inom rimliga

gränser. Synen på anhöriginvandring utanför

kärnfamiljen har i såväl Sverige som framför allt

övriga EU-länder varit betydligt mer restriktiv än

den som avser kärnfamiljen. Kommittén menar att det

inte går att bortse från detta när riktlinjerna för

svensk praxis läggs fast.

Kommittén har föreslagit att föräldrar och ogifta

barn över 18 år skall kunna ges uppehållstillstånd

om de är beroende av anknytningspersonen eller om

andra särskilda skäl föreligger. Andra särskilda

skäl skall utgöras av särskilt ömmande

omständigheter, t.ex. att sökanden utgör "sista

länk". Kraven på hushållsgemenskap, beroende redan i

hemlandet och snar ansökan skall enligt kommitténs

förslag upphöra. För övriga nära anhöriga utanför

kärnfamiljen förutsätts att synnerliga skäl för

uppehållstillstånd föreligger. Med synnerliga skäl

avses närmast "sista länk". Behovet av

familjekontakt i den gruppen bör i första hand

upprätthållas genom besök. Kraven på

hushållsgemenskap, beroende redan i hemlandet och

snar ansökan skall även här upphöra. När det gäller

återförening med äldre föräldrar påpekar kommittén

att det inte skall vara omöjligt att ta viss hänsyn

till andra kulturers familjegemenskap. Detta skall

emellertid inte innebära ett allmänt sett vidgat

familjebegrepp för personer från vissa

kulturkretsar.

När det gäller uppehållstillstånd för bl.a. nära

anhöriga utanför kärnfamiljen föreslår kommittén

att, om inte särskilda skäl föreligger,

anknytningspersonen skall svara för utlänningens

försörjning. Försörjningskrav liksom uppskjuten

invandringsprövning skall som huvudregel gälla under

högst två år. Om försörjningskravet inte fullgörs

kan förlängning av uppehållstillstånd och permanent

uppehållstillstånd vägras. Enligt kommittén kommer

förslagen i övrigt med största sannolikhet att leda

till en ökad invandring av nära anhöriga utanför

kärnfamiljen. Antalet beviljade tillstånd kan antas

fördubblas på längre sikt och tredubblas under de

två första åren efter ikraftträdandet. Kommittén

anser därför att statsfinansiella skäl starkt talar

för att ett försörjningskrav bör införas.

Ytterligare ett skäl är att de flesta övriga

europeiska länder uppställer ett sådant krav. Om

Sveriges regler för anhöriginvandring avviker

väsentligt från övriga EU-länders kan detta enligt

kommittén leda till att intresset för att invandra

till just Sverige blir större.

Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september

2003 om rätt till familjeåterförening ger make och

minderåriga barn en principiell rätt till

familjeåterförening. För övriga anhöriga finns inga

bindande regler, utan det lämnas åt varje

medlemsstat att avgöra i vilken mån dessa skall

beviljas återförening. Exempelvis kan i den

nationella lagstiftningen en registrerad partner

jämställas med make. Enligt direktivet skall

familjemedlemmarna bl.a. ges tillträde till

utbildning, anställning eller egen

företagsverksamhet. Vidare får medlemsstaterna vid

ansökan om familjeåterförening kräva att

referenspersonen har en lämplig bostad,

sjukförsäkring samt tillräckliga medel för att

försörja familjen. Direktivet skall vara genomfört i

nationell rätt senast den 3 oktober 2005.

Direktivets lydelse är ett resultat av årslånga

förhandlingar och ett betydande antal

kompromisslösningar. Utskottet, som noterar att

direktivet antagits relativt nyligen, kan inte

ställa sig bakom krav på att Sverige nu skall

påkalla omförhandling av detsamma.

Utskottet kan konstatera att EG-direktiv om

familjeåterförening samt varaktigt bosatta

tredjelandsmedborgares rättsliga ställning nu skall

genomföras i svensk rätt. Båda dessa direktiv får

betydelse för de svenska reglerna om

anhöriginvandring. Regeringen beslutade i december

2003 om direktiv till en utredning om genomförandet

av familjeåterföreningsdirektivet (dir. 2003:181).

Utredningen har därefter utvidgats till att även ta

ställning till hur direktivet om varaktigt bosatta

tredjelandsmedborgare skall genomföras i svensk

rätt. Utredningstiden har därvid förlängts, och

utredningen skall redovisa båda uppdragen senast den

31 oktober 2004.

Utskottet noterar att regeringen anser att

beredningen av hur dessa två rådsdirektiv skall

genomföras i Sverige bör ske i samband med

beredningen av Anhörigkommitténs förslag. Utskottet

förutsätter att regeringen därefter skyndsamt lägger

fram förslag till ny lagstiftning, för beslut av

riksdagen under våren 2005. Med hänsyn härtill är

det enligt utskottets mening inte nödvändigt med

något uttalande av riksdagen i dessa frågor.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

2003/04:Sf257 yrkandena 11 och 15, 2003/04:Sf328,

2003/04:Sf357 yrkande 6, 2003/04:Sf388 yrkandena

2-4, 2003/04:Sf403 yrkandena 36 och 37 och

2003/04:K418 yrkande 2.

I samband med ändrade bestämmelser om undantag

från regeln om att uppehållstillstånd skall sökas

före inresan uttalade utskottet i betänkande

1999/2000:SfU9 bl.a. att det bör finnas ett

principiellt krav på att uppehållstillstånd skall ha

beviljats före inresan och att detta även bör gälla

för den som har stark anknytning hit. Utskottet

ansåg dock att undantag skall kunna göras om

utlänningen har stark anknytning till en i Sverige

bosatt person och det skäligen inte kan krävas att

utlänningen återvänder till ett annat land för att

ge in ansökan där. Utskottet ansåg vidare att när

det gäller de situationer när utlänningen har eller

väntar barn med någon person bosatt i Sverige kan

inte heller detta undantagslöst innebära att

huvudregeln skall frångås men bör liksom tidigare i

de flesta fall innebära att uppehållstillstånd

beviljas, i dessa fall då med uppskjuten

invandringsprövning. Utskottet menade att det får

ankomma på de tillämpande myndigheterna att vid sin

bedömning av de enskilda fallen och med beaktande av

lagstiftningen och de uttalanden som görs i

förarbetena avgöra när undantag skall kunna göras.

Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker

motion 2003/04:Sf396 yrkande 15.

Vid en ansökan om familjeåterförening förekommer

det att en person själv tar initiativ till och

bekostar en DNA-analys för att styrka ett påstått

släktskapsförhållande, om inte tillräcklig utredning

kan tas fram på annat sätt. Utlänningsmyndigheterna

har i dag inte möjlighet att erbjuda och bekosta

någon sådan analys. När det gäller DNA-analys för

att styrka ett påstått släktskapsförhållande har

Anhörigkommittén med hänsyn framför allt till barns

bästa föreslagit att en sådan möjlighet bör införas

då det rör sig om släktskap i rakt upp- och

nedstigande led. Analysen skall vara frivillig och

kunna göras när tillräcklig utredning om

släktskapsförhållandet inte kan tas fram på annat

sätt. Var och en som undergår testet skall ge sitt

skriftliga samtycke före provtagningen.

Utskottet anser att beredningen av kommitténs

förslag bör avvaktas och avstyrker motion

2003/04:Sf208 yrkandena 1 och 2.

I utlänningslagen finns bestämmelser om att

Migrationsverket eller Polismyndigheten får ta en

persons (som fyllt 14 år) fingeravtryck om han eller

hon inte kan styrka sin identitet vid ankomsten till

Sverige, ansöker om uppehållstillstånd och åberopar

skyddsskäl eller om det finns förutsättningar att ta

personen i förvar. Migrationsverket för ett

automatiserat register över de fingeravtryck som tas

med stöd av utlänningslagen.

I Utlänningsdatautredningens betänkande

Utlänningsdatalag (SOU 2003:40) föreslås en särskild

lag om behandling av personuppgifter i verksamhet

enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

I betänkandet anges bl.a. att lagen bör avspegla en

rimlig avvägning mellan samhällets behov och den

enskildes anspråk på skydd för sin personliga

integritet. Vidare anges att det från

integritetssynpunkt finns anledning att särskilt

begränsa behandling av personuppgifter som utförs

för att underlätta identifieringen av utlänningar.

Utredningen föreslår att det för Migrationsverkets

fingeravtrycksregister tas in en särbestämmelse i

lagen. Bestämmelsen bör ha ett mer inskränkt ändamål

och bör motsvara vad som gäller i dag för

Migrationsverkets fingeravtrycksregister.

Utskottet utgår från att Migrationsverket

uppmärksammar och motverkar att personer som har

uppehållstillstånd under falsk identitet registrerar

sig som asylsökande för att därigenom erhålla

bidrag. Utskottet anser att beredningen av

utredningens förslag bör avvaktas och avstyrker

motion 2003/04:Sf201.

Flyktingpolitiken

Flyktingbegreppet och andra skyddsgrunder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om dels ett

utvidgat flyktingbegrepp omfattande bl.a.

könsrelaterad förföljelse, dels

Dublinförordningens tillämpning och principen

om non-refoulement, dels avvisningsbeslut vid

risk för tortyr, dels EU-förslag om

skyddsgrunder, dels säkra länder, dels

asylsökande från Kina.

Jämför reservationerna 19 (fp, kd, v, c, mp),

20 (fp, kd, mp), 21 (v), 22 (fp), 23 (mp), 24

(v) och 25 (kd).

Gällande ordning

FN-konventionen från 1951 angående flyktingars

rättsliga ställning, Genèvekonventionen,

kompletterades år 1967 med ett protokoll angående

flyktingars rättsliga ställning, det s.k. New York-

protokollet. Protokollet innebär att staterna

förbinder sig att tillämpa konventionen utan

begränsning till händelser som inträffat före den

1 januari 1951 och som regel utan geografisk

begränsning till händelser som inträffat i Europa.

Genèvekonventionen innehåller bl.a. en definition

av vem som skall anses som flykting och föreskriver

förbud mot avvisning eller utvisning av personer

till ett land där de riskerar förföljelse eller till

ett land där de inte åtnjuter trygghet gentemot att

bli sända till ett land där de riskerar förföljelse.

I konventionen definieras en flykting som en

person som "i anledning av välgrundad fruktan för

förföljelse på grund av sin ras, religion,

nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp

eller politisk åskådning befinner sig utanför sitt

hemland och som inte kan eller på grund av sin

fruktan inte vill begagna sig av hemlandets skydd".

I Genèvekonventionens artikel 33 anges att en

flykting inte får avvisas eller utvisas till ett

land där hans liv eller frihet hotas på grund av

hans ras, religion, nationalitet, tillhörighet till

viss samhällsgrupp eller politiska åskådning.

I artikel 3 i FN:s konvention mot tortyr och annan

omänsklig eller förnedrande behandling anges

följande.

1. Ingen konventionsstat skall utvisa, återföra

eller utlämna en person till en annan stat, i vilken

det finns anledning att tro att han skulle vara i

fara för att utsättas för tortyr.

2. För att fastställa huruvida sådan anledning

föreligger, skall de behöriga myndigheterna beakta

alla hänsyn av betydelse, vari i förekommande fall

även skall inbegripas förekomsten i den berörda

staten av ett konsekvent handlingsmönster av grova,

uppenbara eller talrika kränkningar av de mänskliga

rättigheterna.

Också i artikel 3 i Europeiska konventionen angående

skydd för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna, Europakonventionen, finns

ett förbud mot tortyr.

En flykting har enligt utlänningslagen en

principiell rätt att få uppehållstillstånd i

Sverige. Definitionen av vem som är flykting är

intagen i 3 kap. 2 § UtlL och har samma lydelse som

i Genèvekonventionen, dock med uttryckligt angivande

att denna rätt gäller oberoende av om förföljelsen

utgår från landets myndigheter eller om dessa inte

kan antas bereda skydd mot förföljelse från

enskilda.

Utöver flyktingar har tre andra kategorier enligt

3 kap. 3 § UtlL en principiell rätt att få skydd i

Sverige. Det rör sig om personer som lämnat sitt

land av andra skäl än av flyktinggrundande orsaker

och som

1. känner en välgrundad fruktan för att straffas

med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas

för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande

behandling eller bestraffning,

2. på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt

behöver skydd eller på grund av en miljökatastrof

inte kan återvända till sitt hemland, eller

3. på grund av sitt kön eller homosexualitet

känner välgrundad fruktan för förföljelse.

Som flykting och som skyddsbehövande enligt

ovanstående grunder anses även en person som är

statslös och som av de uppräknade skälen befinner

sig utanför det land där han eller hon tidigare haft

sin vanliga vistelseort, under förutsättning att

personen inte kan eller på grund av sin fruktan inte

vill återvända dit.

Enligt 8 kap. 1 § UtlL får en avvisning eller

utvisning aldrig verkställas om det finns skälig

anledning att tro att utlänningen riskerar

dödsstraff, kroppsstraff eller tortyr eller att

utsättas för annan omänsklig eller förnedrande

behandling eller bestraffning.

Verkställighet får inte heller ske till ett land

där han eller hon inte är skyddad mot att sändas

vidare till ett land där personen riskerar

dödsstraff m.m.

I 4 kap. 12 § UtlL anges att när en fråga om

avvisning eller utvisning prövas skall hänsyn tas

till om utlänningen på grund av bestämmelserna i

bl.a. 8 kap. 1 § UtlL inte kan sändas till ett visst

land eller om det annars finns särskilda hinder mot

att avgörandet verkställs.

I den s.k. Dublinkonventionen från 1990 behandlades

bestämmandet av den ansvariga staten för prövningen

av en ansökan om asyl som framställts i en av

medlemsstaterna i Europeiska gemenskaperna.

Konventionen var tillämplig i samtliga EU:s

medlemsstater samt Island och Norge och gällde i

förhållande till Sverige sedan 1997.

Som en följd av Amsterdamfördragets ikraftträdande

1999 blev de frågor som Dublinkonventionen reglerar

en del av gemenskapsrätten.

Rådet beslutade därefter om förordningen EG nr

343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra

vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en

asylansökan som en medborgare i tredjeland har gett

in i någon medlemsstat, Dublinförordningen, som

trädde i kraft den 17 mars 2003 och tillämpas

fr.o.m. den 1 september 2003. Förordningen bygger

till stor del på samma principer som

Dublinkonventionen. Ansvaret för prövning av en

asylansökan (en ansökan om internationellt skydd i

enlighet med Genèvekonventionen) åligger den

medlemsstat som har tagit störst del i den

asylsökandes inresa (genom att utfärda visering

eller uppehållstillstånd) med undantag av regler om

familjeåterförening. Förändringarna i förhållande

till Dublinkonventionen går huvudsakligen ut på att

förkorta tidsfristerna i handläggningen av

ansökningar för att uppnå en snabbare asylprocess.

Varje medlemsstat får pröva en asylansökan som

lämnats in av en tredjelandsmedborgare även om det

inte föreligger någon skyldighet enligt

förordningen. Vidare får varje medlemsstat, även om

den inte är ansvarig enligt förordningen, sammanföra

familjemedlemmar och andra släktingar i

beroendeställning av humanitära skäl. I förordningen

anges att medlemsstaterna bl.a. beaktar principen om

non-refoulement.

Skrivelsen

Regeringen beslutade i april 2002 att en särskild

utredare skall föreslå författningsändringar som är

nödvändiga för att personer som känner en välgrundad

fruktan för förföljelse på grund av kön eller

sexuell läggning skall kunna betraktas som

flyktingar enligt Genèvekonventionen (dir. 2002:49).

För att utredningen skall kunna ta hänsyn till EG-

direktivet om skyddsgrunder (se nedan) beslutade

regeringen i ett tilläggsdirektiv (dir. 2003:109)

den 2 oktober 2003 att förlänga tiden för

utredningen till den 1 mars 2004.

Kommissionens förslag till direktiv om

miniminormer för när medborgare i tredjeland och

statslösa personer skall betraktas som flyktingar,

skyddsgrundsdirektivet KOM(2001) 510, skulle enligt

slutsatserna från Europeiska rådets möte i juni 2003

ha antagits före utgången av 2003. I skrivelsen

anges beträffande direktivet att från svensk sida

har framhållits vikten av att icke-statlig

förföljelse liksom förföljelse på grund av kön och

sexuell läggning inkluderas i flyktingbegreppet.

Sverige har vidare ansett det viktigt att flyktingar

och alternativt skyddsbehövande, i så stor

utsträckning som möjligt, tillerkänns samma

rättigheter i alla medlemsstater.

Enligt skrivelsen innebär Dublinförordningen bl.a.

att tidsfristerna för ärendenas handläggning

förkortas samt att anknytning till en medlemsstat

genom en familjemedlem eller andra släktingar i

beroendeställning tillmäts större betydelse vid

avgörandet av vilken medlemsstat som skall pröva

asylansökan.

I skrivelsen anges att Sverige tog kraftigt

avstånd från väsentliga delar i kommissionens

meddelande Mer tillgängliga, rättvisa och

väladministrerade asylsystem, KOM(2003) 315.

Regeringen delade inte tankarna på att asylsökande

skall kunna sändas till transitcentrum i närheten av

EU:s yttre gräns eller till regionala skyddszoner,

för att där få sin ansökan behandlad. Regeringen

välkomnade dock de delar i meddelandet som syftar

till att stärka UNHCR, att stärka skyddet för

flyktingar i ursprungsregionerna och att på EU-nivå

öka vidarebosättning av flyktingar och andra

skyddsbehövande.

Kommissionen skall före juni 2004 presentera en

rapport om hur skyddsbehövande personer kan beredas

skydd i EU på ett mer ordnat sätt med syftet att

undvika olaglig inresa och smuggling. Kommissionen

skall också, i samråd med UNHCR och berörda stater,

utreda på vilket sätt skydd bättre kan beredas i de

skyddsbehövandes närområde.

I skrivelsen anges vidare att den som söker asyl

måste tillåtas stanna kvar i ansökningslandet i

varje fall till dess ansökan blivit prövad i första

instans. Med denna inställning har Sverige tagit

avstånd från tanken att i en s.k. Convention Plus-

överenskommelse (ett förslag av UNHCR) skulle kunna

ingå att asylsökande sänds till en skyddszon i ett

annat land för att där få sin asylansökan prövad.

FN:s kommitté mot tortyr har behörighet att pröva

enskilda klagomål mot en stat och tillämpar från

1984 konventionen mot tortyr. En förutsättning för

att kommittén skall kunna pröva klagomål från

enskilda är emellertid att staten i fråga har

accepterat den individuella klagorätten. Många av de

134 stater som är anslutna till konventionen har

inte gjort det. I skrivelsen anges att Sverige

fäster stor vikt vid rätten för enskilda att klaga

hos internationella övervakningsorgan. Enligt

skrivelsen har FN:s kommitté mot tortyr prövat 21

ärenden i sak avseende klagomål mot Sverige.

Kommittén har funnit att Sverige brutit mot FN-

konventionen mot tortyr i nio fall. I tolv fall har

kommittén funnit att kritik inte kan riktas mot

Sverige. Elva ärenden har avslutats utan

sakprövning. Sedan 1984 har antalet anmälningar till

kommittén ökat. För närvarande finns 18 öppna

ärenden hos kommittén.

När det gäller Europadomstolen är den behörig att

pröva klagomål från enskilda mot samtliga stater som

är anslutna till Europeiska konventionen. Sverige

har hittills inte fällts i Europadomstolen i något

fall. Ett stort antal klagomål har avvisats av

domstolen som ogrundade. För närvarande handläggs

vid domstolen åtta mål med anknytning till svenska

utlänningsärenden. Tre av dessa gäller utvisning på

grund av brott, övriga är asylärenden.

I skrivelsen noteras att trots att väsentligt fler

klagomål getts in till Europadomstolen än till FN-

kommittén, så är det enbart FN-kommittén som

fastställt att Sverige brutit mot tortyrförbudet.

Sverige är folkrättsligt förpliktat att respektera

de domar som meddelas av Europadomstolen. Ingen

avvisning har verkställts i de fall där domstolen

eller kommittén funnit att en verkställighet av ett

avvisnings- eller utvisningsbeslut står i strid med

respektive konventionsåtagande.

Motioner

Könsrelaterad förföljelse

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion

2003/04:Sf249 yrkande 2 ett tillkännagivande om att

flyktingbegreppet skall vidgas till att omfatta även

förföljelse på grund av kön och sexuell läggning.

I motion 2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkandena 3 och 7-9 begärs ett

tilläggsprotokoll till Genèvekonventionen och att

den svenska lagstiftningen rörande förföljda

homosexuella, bisexuella och transpersoner snarast

bör reformeras liksom att kunskapen om

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

situation i de länder personerna flyr från måste

öka. Kunskapsunderlaget vid beslut om

uppehållstillstånd är i dag undermåligt.

Tillkännagivanden härom begärs i motionen. Vidare

begärs ett tillkännagivande om att EU:s

skyddsgrundsdirektiv måste ge flyktingstatus åt

personer som förföljs på grund av kön, könsidentitet

eller sexuell läggning.

I motionerna 2003/04:Sf8 av Sven Brus m.fl. (kd)

yrkandena 2 och 3 samt 2003/04:Sf403 av Sven Brus

m.fl. (kd) yrkandena 16 och 17 begärs att regeringen

lägger fram förslag till nödvändiga

författningsändringar så att flyktingbegreppet

vidgas till att omfatta även personer som riskerar

förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning.

Vidare bör kompetensen vid invandringsmyndigheterna

och beslutsunderlaget om situationen i hemländerna

för kvinnor respektive homosexuella ses över.

I motion 2003/04:U255 av Rosita Runegrund m.fl.

(kd) yrkande 19 yrkas ett stärkt skydd för personer

som riskerar förföljelse på grund av kön.

Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion 2003/04:Sf257

yrkande 18 att regeringen under våren 2004

förelägger riksdagen förslag om sådan ändring av

utlänningslagen att välgrundad fruktan för

förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning

blir grund för flyktingstatus.

I motion 2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

yrkande 17 begärs att riksdagsbeslutet om att

förföljelse på grund av sexuell läggning och

könsidentitet skall vara giltigt asylskäl måste få

genomslag i praxis.

Jörgen Johansson och Lena Ek (c) anser i motion

2003/04:Sf244 att det bör tillsättas en utredning

för att klargöra rättsläget vid förföljelse på grund

av kön som kriterium vid asylansökan.

I motion 2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl.

(mp) yrkandena 14 och 15 begärs tillkännagivanden om

att bestämmelsen om "övriga skyddsbehövande" skall

användas i betydligt mer generös utsträckning när

det gäller förföljelse av kvinnor och på grund av

sexuell läggning samt att könsstympning skall utgöra

skäl för att erhålla flyktingskap.

I flerpartimotionen 2003/04:Sf354 av Johan Linander

m.fl. (c, fp, v, mp) begärs ett tillkännagivande om

att flyktingbegreppet i utlänningslagen skall vidgas

till att också omfatta förföljelse på grund av kön,

sexuell läggning eller könsidentitet.

Börje Vestlund (s) anser i motion 2003/04:Sf304 att

utlänningslagen bör ändras så att asyl skall kunna

ges till personer som förföljs på grund av sin

sexuella läggning.

Anders Bengtsson m.fl. (s) anser i motion

2003/04:Sf348 att förföljelse på grund av kön,

sexuell läggning eller könsidentitet bör ge

flyktingstatus enligt Genèvekonventionen.

I motion 2003/04:U277 av Hillevi Larsson m.fl. (s)

yrkande 2 begärs också ett tillkännagivande om

asylrätt för homosexuella, bisexuella och

transpersoner.

Övriga motioner om flyktingbegreppet m.m.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anför i motion

2003/04:Sf249 yrkande 14 att Dublinförordningens

regler är komplicerade och svårförutsägbara, bl.a.

när det gäller vad som är att anse som en genomresa

eller ej. Asylsökande har inte heller rätt att

åberopa att vissa tidsfrister har överskridits. En

ytterst restriktiv praxis har utvecklats. Sverige

bör enligt motionärerna i högre grad tillämpa

möjligheten att göra undantag t.ex. på grund av

sjukdom eller familjeanknytning varvid prövningen

bör ske i Sverige. Ett tillkännagivande om detta

begärs i motionen.

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion 2003/04:Sf6

yrkande 4 ett tillkännagivande om att regeringen bör

återkomma till riksdagen med en samlad analys av

varför antalet anmälningar till FN:s kommitté mot

tortyr ökat mot Sverige samt vilka åtgärder som

behövs för att Sverige inte skall fällas i

framtiden.

I motion 2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd)

yrkande 6 anges att varje medlemsstat skall kunna

pröva en asylansökan även om ingen skyldighet härför

föreligger enligt Dublinförordningen. Motionärerna

anser emellertid att detta kan vara ett problem

eftersom flyktingbegreppet fortfarande tolkas olika

av EU:s medlemsstater. Principen om non-refoulement

och Dublinförordningen kan därvid hamna i konflikt

med varandra. I yrkande 7 anges att Sverige bör gå i

spetsen för att det inom EU snarast utarbetas en

gemensam definition av ett vidgat flyktingbegrepp.

Vidare anges i yrkande 9 att ett land som följer

Genèvekonventionen inte per definition behöver vara

säkert för den asylsökande. Statistiken visar att

det finns vissa länder till vilka Sverige

direktavvisar. I motionen begärs ett

tillkännagivande om att en lista över "säkra länder"

inte skall upprättas. I yrkande 10 anges att genom

det s.k. Aznarprotokollet berövas EU-ländernas egna

medborgare rätten att söka asyl i andra

medlemsländer. Detta är en oacceptabel inskränkning

då situationer kan uppstå där människor löper fara

att förlora livet eller sina mänskliga rättigheter

även i Europa. Regeringen bör snarast deklarera hur

man kommer att verka för en ändring. Ett

tillkännagivande om EU-medborgares rätt att söka

asyl begärs i motionen.

I motion 2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att

regeringen bör initiera en översyn av

Dublinförordningen med syfte att

fördelningskriteriet för de asylsökande skall vara

de asylsökandes egna val.

I samma motion yrkande 12 begärs ett

tillkännagivande om att regeringen bör inlägga veto

mot förslaget till skyddsgrundsdirektiv. Detta är

enligt motionärerna nödvändigt om inte

flyktingkommissariatets vädjan till det grekiska

ordförandeskapet, att inte tillåta kärnan i

flyktingskyddet urholkas, tillgodoses i direktivet.

I yrkande 13 anges vidare att direktivet inte bör

antas om det inte omarbetas grundligt i syfte att

åstadkomma ett godtagbart skydd för flyktingar och

andra skyddsbehövande. Direktivet får inte strida

mot internationella normer om skydd för de mänskliga

rättigheterna.

I motionens yrkanden 3-5 begärs tillkännagivanden

om att stärka svenska myndigheters respekt för

asylrätten och Genèvekonventionen och om ett

fortsatt tillbakavisande av förslag om s.k.

skyddszoner, dvs. att asylprövningsförfarandet för

människor som rest in i EU för att söka asyl skall

förläggas utanför EU. Motionärerna vill också att

rådets betraktande av asylrätten som nådegåva och

inte en rättighet skall fördömas. Det görs ofta

gällande att flertalet asylsökande inte har några

verkliga asylskäl. Nästan alla asylsökande kommer

emellertid från länder där det pågår krig eller

väpnad konflikt eller grova kränkningar av de

mänskliga rättigheterna. Det finns ingen koppling

mellan ursprungsländers fattigdom och

migrationstrycket mot Sverige anser motionärerna.

Mona Jönsson (mp) anger i motion 2003/04:Sf7 yrkande

1 att Sverige i större utsträckning bör undvika att

med stöd av Dublinförordningen skicka människor till

annat land för att få asylansökan prövad.

I motion 2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl.

(mp) yrkandena 23, 25 och 26 anges att principen om

non-refoulement skall vara absolut. Stater får inte

skicka tillbaka flyktingar till länder där de

riskerar bl.a. tortyr. Motionärerna anser att det

faktum att Sverige fällts åtta gånger i FN:s

kommitté mot tortyr visar på brister i

asylhanteringen. Sverige måste införa en

konventionsenlig definition av tortyr. Vidare anser

motionärerna att Sverige skall tillämpa en mer

generös tolkning av Dublinförordningen och att

tillämpningen av förordningen inte kan anses

förenlig med barnkonventionen. Tillräcklig hänsyn

tas inte till om det finns anhöriga i Sverige eller

om det första asyllandet skickar tillbaka personen

till misär eller tortyr. Asylskälen bör prövas i

Sverige när det gäller barnfamiljer. I motionen

begärs tillkännagivanden om detta.

I motion 2003/04:U275 yrkande 1 av Annelie Enochson

m.fl. (kd, fp, c, v) begärs ett tillkännagivande om

att de uiguriska flyktingarna från Kina som har sökt

asyl i Sverige skall ges en fristad här.

Utskottets ställningstagande

Frågor som rör internationellt skydd och definition

av begreppet flykting har de senaste åren

diskuterats i olika forum internationellt och inom

EU. UNHCR har sett över flyktingbegreppet enligt

Genèvekonventionen och hållit globala konsultationer

med konventionsländerna. Översynen har utmynnat i en

handlingsplan för internationellt skydd, Agenda for

Protection. Inom EU har nyligen en politisk

överenskommelse träffats om kommissionens förslag

till direktiv om miniminormer för när en medborgare

i tredjeland och statslösa personer skall betraktas

som flyktingar eller som personer som av andra skäl

behöver internationellt skydd samt om dessa

personers rättsliga ställning, det s.k.

skyddsgrundsdirektivet. Direktivet innehåller

bestämmelser för fastställande av vilka av de

personer som söker internationellt skydd som skall

anses uppfylla villkoren för flyktingstatus och

vilka som skall anses berättigade till subsidiärt

skydd. Rådet uppmanade sina förberedande organ att

slutredigera texten så att direktivet kan antas inom

den tidsfrist som anges i fördraget, dvs. före den 1

maj 2004.

I kommissionens förslag till skyddsgrundsdirektiv

(KOM(2001) 510) ges följande riktlinjer för

tolkningen av förföljelsegrunden tillhörighet till

en viss samhällsgrupp. En grupp skall anses utgöra

en särskild samhällsgrupp, särskilt när gruppens

medlemmar har en gemensam väsentlig egenskap eller

en gemensam bakgrund som inte kan ändras, eller

består av personer som har en gemensam egenskap

eller övertygelse som är så grundläggande för

identiteten eller samvetet att de inte får tvingas

avsvära sig den, eller gruppen har en särskild

identitet i det berörda landet eftersom den

uppfattas som annorlunda av omgivningen. Vidare kan

beroende på omständigheterna i ursprungslandet en

särskild samhällsgrupp omfatta en grupp grundad på

en gemensam egenskap, t.ex. sexuell läggning.

Sexuell läggning får inte tolkas så att det

innefattar handlingar som anses brottsliga enligt

medlemsstaternas nationella lagstiftning.

Könsrelaterade aspekter kan beaktas, utan att dessa

i sig ger upphov till en presumtion för denna

artikels tillämplighet. Den definition av

förföljelsegrunden som lämnas i förslaget anger den

minimistandard som staterna skall iaktta och hindrar

inte att en enskild medlemsstat tillämpar mer

generösa principer.

Utredningen om förföljelse på grund av kön eller

sexuell läggning som nyligen lagt fram sitt

betänkande Flyktingskap och könsrelaterad

förföljelse (SOU 2004:31) föreslår att förföljelse

på grund av kön eller sexuell läggning inryms i

flyktingbegreppet och att den s.k. könsbestämmelsen

i 3 kap. 3 § första stycket 3 utlänningslagen utgår.

Enligt utredningen ger utlänningslagens

flyktingdefinition enligt dess nuvarande formulering

utrymme för en tolkning som inrymmer könsrelaterad

förföljelse. Övervägande skäl talar emellertid

enligt utredningen för att det direkt av lagtexten

skall framgå att vid prövningen av en asylansökan

skall beaktas att förföljelse som har sin grund i en

utlännings kön eller sexuella läggning kan ligga

till grund för flyktingskap. Det bör enligt

utredningen överlämnas åt de rättstillämpande

myndigheterna att utveckla de närmare

förutsättningarna för tolkningen och det kommer även

framgent att finnas behov av att ge

uppehållstillstånd av humanitära skäl åt dem som

riskerar könsrelaterad förföljelse och som av olika

orsaker inte uppfyller kriterierna för flyktingskap.

Utskottet kan konstatera att det finns en bred

uppslutning bakom kravet att flyktingbegreppet bör

vidgas till att omfatta även personer som riskerar

förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning.

Utskottet ser också positivt på att det inom EU nu

nåtts en politisk överenskommelse om

skyddsgrundsdirektivet och att utredningen om

förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning

har lagt fram förslag om att personer som känner

välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön

eller sexuell läggning skall kunna betraktas som

flyktingar enligt 1951 års Genèvekonvention.

Utredningens betänkande kommer nu att

remissbehandlas. Utskottet anser att beredningen av

förslagen bör avvaktas och avstyrker därför

motionerna 2003/04:Sf8 yrkandena 2 och 3,

2003/04:Sf244, 2003/04:Sf249 yrkande 2,

2003/04:Sf257 yrkande 18, 2003/04:Sf304,

2003/04:Sf348, 2003/04:Sf354, 2003/04:Sf357

yrkandena 14 och 15, 2003/04:Sf403 yrkandena 16 och

17, 2003/04:K418 yrkandena 3 och 7-9, 2003/04:L350

yrkande 17, 2003/04:U255 yrkande 19 samt

2003/04:U277 yrkande 2.

Flyktingar och övriga skyddsbehövande har rätt

till uppehållstillstånd i Sverige. I samband med

prövningen av en asylansökan skall den beslutande

myndigheten ta hänsyn till eventuella

verkställighetshinder. Framkommer det att beslutet

inte kommer att kunna verkställas bör ett beslut om

avlägsnande inte fattas. Uppstår eller framkommer

hinder mot verkställighet först efter ett

lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning

finns dessutom regler om hinder mot verkställighet i

8 kap. utlänningslagen. Enligt 1 § får en avvisning

eller en utvisning aldrig verkställas till ett land

om det finns skälig anledning att tro att

utlänningen där skulle vara i fara att straffas med

döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för

tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande

behandling eller bestraffning. Inte heller får

avvisningen eller utvisningen verkställas till ett

land där personen inte är skyddad mot att sändas

vidare till ett land där han eller hon skulle vara i

sådan fara (principen om non-refoulement). Utskottet

vill understryka att verkställighetshindret enligt 1

§ är absolut.

Sverige liksom övriga medlemsstater i EU är bundna

av folkrättsliga förpliktelser inom såväl

internationell flyktingrätt som mänskliga

rättigheter i övrigt. Detta innebär att

flyktingrättens olika delar, t.ex. att en

asylsökande inte får avvisas eller utvisas till ett

land där sökandens liv eller frihet hotas på grund

av hans eller hennes ras, religion, nationalitet,

tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politisk

åskådning, alltid skall tillämpas. Detta gäller

givetvis även i förhållande till Dublinförordningen.

Förordningen, som bygger på principen om första

asylland, syftar till att bl.a. garantera de

asylsökande tillgång i praktiken till ett förfarande

för att avgöra flyktingstatus men också att

förebygga missbruk av asylförfarandet. Av

förordningen framgår att medlemsstaterna i varje

enskilt fall skall göra en individuell bedömning av

om det föreligger omständigheter som gör att en

asylansökan skall prövas av ett annat land än det

som huvudregeln anger.

Förra året tog Storbritannien upp en diskussion i

Europeiska rådet om nya metoder för att ge

internationellt skydd. Förslagen tog fasta på

nödvändigheten att medelst t.ex. bistånd angripa

flyktorsaker samt att öka skyddet i närområdet genom

bl.a. en förbättring av UNHCR:s kapacitet att snabbt

reagera på plötsliga förflyttningar. Vidare

behandlades inrättandet av skyddszoner i de

asylsökandes närområde och i transitområden.

Vid ett rådsmötet i juni 2003, där kommissionen

presenterade meddelandet Mer tillgängliga, rättvisa

och väladministrerade asylsystem, tog Sverige

kraftigt avstånd från framför allt tankarna på s.k.

skyddszoner. Före juni 2004 skall kommissionen

presentera en rapport om hur skyddsbehövande

personer på ett mer ordnat sätt skall kunna beredas

skydd i EU. Kommissionen skall också, i samråd med

UNHCR och berörda stater, utreda på vilket sätt

skydd bättre kan beredas i de skyddsbehövandes

närområde.

Utskottet noterar att Sverige, som nämnts, även

har tagit avstånd från att det i en s.k. Convention

Plus-överenskommelse enligt ett förslag av UNHCR

skulle kunna ingå att asylsökande sänds till en

skyddszon i ett annat land för att där få sin

asylansökan prövad. Utskottet delar regeringens

bedömning i skrivelsen att den som söker asyl måste

tillåtas stanna kvar i ansökningslandet i varje fall

till dess ansökan blivit prövad i första instans.

Utskottet, som kan konstatera att svensk lag till

fullo överensstämmer med Europakonventionen och med

FN:s tortyrkonvention, utgår från att regeringen

även fortsättningsvis noggrant granskar de fall där

kritik har uttalats mot Sverige. Utskottet vill

vidare peka på att det i Dublinförordningen anges

att en medlemsstat dels alltid får pröva en

asylansökan som lämnats in av en

tredjelandsmedborgare, dels får sammanföra

familjemedlemmar och andra släktingar i

beroendeställning av humanitära skäl. Rekvisiten för

vad som är att anse som humanitära skäl anges vara

särskilt familjeskäl och kulturellt betingade

faktorer. Genom förordningen har en, i förhållande

till Dublinkonventionen, effektivare och snabbare

procedur skapats där bl.a. barns ställning stärks,

liksom rätten för familjemedlemmar att få sina

asylansökningar prövade av en och samma medlemsstat.

Utskottet vill också peka på att det inom EU nyligen

har träffats en politisk överenskommelse om

skyddsgrundsdirektivet. Härigenom kommer gemensamma

miniminormer att gälla inom EU för fastställande av

vilka av de personer som söker internationellt skydd

som skall anses uppfylla villkoren för

flyktingstatus och vilka som skall anses berättigade

till subsidiärt skydd samt om vilka rättigheter och

förmåner som tillkommer de personer som åtnjuter

flyktingstatus eller subsidiärt skydd.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

2003/04:Sf6 yrkande 4, 2003/04:Sf7 yrkande 1,

2003/04:Sf249 yrkande 14, 2003/04:Sf257 yrkandena

3-5, 12 och 13, 2003/04:Sf357 yrkandena 23, 25 och

26 samt 2003/04:Sf403 yrkandena 6 och 7.

När det gäller frågan om möjligheten för en person

att välja vilket land han eller hon vill söka skydd

i kan utskottet konstatera att principen om första

asylland fortsatt bör gälla som utgångspunkt för

prövningen av en asylansökan. Utskottet avstyrker

motion 2003/04:Sf257 yrkande 10.

Enligt kommissionens förslag KOM(2002) 326 till

direktiv om förfaranden för att bevilja eller

återkalla flyktingstatus, det s.k.

asylprocedurdirektivet, skall miniminormer

fastställas för medlemsstaternas asylprocedurer.

Medlemsstaterna ges enligt förslaget en möjlighet

att använda sig av principen om säkert tredjeland

vid prövningen av asylansökningar. Fastställandet av

om ett land skall anses som ett säkert tredjeland

skall i sådana fall ske enligt vissa principer

angivna i bilaga till direktivet. Väsentligt är

kravet på att landet måste betraktas som ett säkert

tredjeland för den enskilde asylsökanden.

Den parlamentariska utredningen om en ny instans-

och processordning i utlänningsärenden (NIPU) har i

sitt slutbetänkande Ökad rättssäkerhet i asylärenden

(SOU 1999:16) i samband med övervägandena om en s.k.

snabbprocess för uppenbart ogrundade ansökningar

föreslagit en särskild ordning för vissa

tredjeländer som typiskt sätt kan anses vara säkra

första asylland. Kommittén menade att för att detta

skall kunna tillämpas skall regeringen ha fört upp

landet i fråga på en särskild förteckning.

Utskottet har i yttrande 1997/98:SfU4y till

utrikesutskottet över proposition 1997/98:58

Amsterdamfördraget beträffande det s.k.

asylprotokollet eller Aznarprotokollet framhållit

att Sverige alltid i internationella sammanhang lagt

stor vikt vid att verka för en solidarisk

ansvarsfördelning och för att stärka flyktingars

rättsliga skydd. Utskottet kunde inte godta någon

som helst inskränkning av Genèvekonventionen och

dess tilläggsprotokoll och andra internationella

åtaganden avseende asyl. Utskottet delade också

regeringens uppfattning att protokollet inte

inskränker medlemsstaternas skyldigheter enligt

flyktingkonventionen. Utskottet vidhåller denna

uppfattning.

När det gäller listor över säkra länder vill

utskottet understryka att inget land kan frångå

skyldigheten enligt Genèvekonventionen att varje

person har rätt till en individuell prövning av sina

asylskäl.

Med det anförda avstyrker utskottet motion

2003/04:Sf403 yrkandena 9 och 10.

Vad gäller motionsyrkanden om avvisningar eller

utvisningar till vissa länder förutsätter utskottet

att en bedömning av skyddsbehovet alltid sker

individuellt vid prövningen av

uppehållstillståndsfrågor varvid omständigheterna i

det enskilda fallet och situationen i hemlandet

beaktas. Motion 2003/04:U275 yrkande 1 om uiguriska

flyktingar avstyrks med det anförda.

Uppehållstillstånd av humanitära skäl

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om innebörden av

begreppet humanitära skäl.

Jämför reservationerna 26 (kd, c), 27 (fp)

och 28 (mp).

Gällande ordning

Enligt 2 kap. 4 § 5 UtlL får uppehållstillstånd ges

till en utlänning som av humanitära skäl bör få

bosätta sig i Sverige.

Motioner

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion

2003/04:Sf249 yrkandena 3, 4 och 6 tillkännagivanden

om en förändring av utlänningslagstiftningen för att

möjliggöra en mer generös tolkning av begreppet

humanitära skäl, om att förutom klara medicinska

vårdbehov även vistelsetid samt integration skall

tas i beaktande vid bedömning av humanitära skäl

samt om att integration och vistelsetid skall

tillmätas särskild betydelse i barnärenden.

I motion 2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd)

yrkande 18 anges att begreppet humanitära skäl i

utlänningslagen måste förtydligas.

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (kd) begär i

motion 2003/04:Sf271 yrkande 1 att översynen av

utlänningslagen omfattas av en ordentlig studie av

rättstillämpningen vid humanitära skäl och barnets

bästa.

I motion 2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl.

(mp) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att

svårt sjuka barn skall få uppehållstillstånd av

humanitära skäl.

I flerpartimotionen 2003/04:Sf253 av Gustav Fridolin

m.fl. (mp, fp, c) begärs ett tillkännagivande om en

lagstiftning för att garantera att påbörjade

vårdkedjor för asylsökande inte bryts. Motionärerna

anser att i sådana fall bör permanenta

uppehållstillstånd ges.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i betänkande 2002/03:SfU8

avstyrkt liknande motionsyrkanden. Utskottet har då

anfört följande. Möjligheten att få

uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl fanns

redan före 1989 års utlänningslag. En genomgång av

gällande praxis gjordes av Invandrarpolitiska

kommittén, SOU 1983:29. Där angavs att

uppehållstillstånd undantagsvis skall kunna ges åt

utlänningar som kan anföra mycket starka humanitära

skäl för att få stanna i landet. I förarbetena till

1989 års utlänningslag anges i fråga om vilka

personer som kan omfattas bl.a. personer som på

grund av sjukdom eller andra personliga förhållanden

inte bör nekas uppehållstillstånd här eller personer

som inte omfattas av asylreglerna men där det ter

sig inhumant att tvinga personen att återvända på

grund av förhållandena i det andra landet, t.ex. ett

pågående krig. I utskottets betänkande 1996/97:SfU5

Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv angavs

att något förslag till ändrad lagstiftning vad avser

uppehållstillstånd av humanitära skäl inte lagts

fram i proposition 1996/97:25. Enligt propositionen

kommer, genom de nya skyddsregler som föreslås för

andra skyddsbehövande än flyktingar, humanitära skäl

i fortsättningen främst att avse dem som har

renodlat humanitära skäl. I ett vägledande

regeringsavgörande anges att behovet av vård skall

avse en livshotande sjukdom för vilken vård inte kan

beredas i hemlandet eller ett handikapp av

synnerligen allvarlig art. I samband med att

portalparagrafen om barnets bästa infördes 1997

betonade regeringen att de humanitära skälen bör

kunna vara av något mindre allvar och tyngd när ett

barn berörs. Bland annat lång vistelsetid i Sverige,

barnens anknytning hit och föräldrarnas hälsa bör

vägas in. Enligt ett regeringsavgörande kan även

släktskap i kombination med skäl av humanitär art

motivera ett uppehållstillstånd.

Lagrådet uttalade i sitt yttrande över regeringens

lagrådsremiss om en ny instans- och processordning i

utlänningsärenden hösten 2002 bl.a. att utformningen

av bestämmelsen om humanitära skäl överlåter till

den beslutande myndigheten/domstolen att avgöra vad

som skall anses vara tillräckliga humanitära skäl.

Lagrådet hade därför principiella invändningar mot

att lagförslaget även bemyndigade regeringen att

meddela föreskrifter om bl.a. uppehållstillstånd av

humanitära skäl. Lagrådet, som anförde att de

ytterligare kriterier som skall gälla måste framgå

av lagen, ansåg att detta borde övervägas i det

fortsatta lagstiftningsarbetet.

Den parlamentariska kommitté som tillsatts för att

se över utlänningslagstiftningen,

Utlänningslagskommittén, skall bl.a. lämna förslag

till - utifrån förarbeten och författningar samt en

kartläggning av praxis - hur förutsättningarna för

uppehållstillstånd av humanitära skäl skall

preciseras i lag. Kommittén skall lämna förslag med

utgångspunkt i den lagrådsremiss med förslag till ny

instans- och processordning i utlännings- och

medborgarskapsärenden som regeringen beslutade om

den 6 juni 2002 samt Lagrådets yttrande från den 9

oktober 2002 (dir. 2003:28). Kommittén skall avsluta

sitt arbete senast den 1 juni 2004.

Med hänvisning till det anförda och då kommitténs

arbete bör avvaktas avstyrker utskottet motionerna

2003/04:Sf249 yrkandena 3, 4 och 6, 2003/04:Sf253,

2003/04:Sf271 yrkande 1, 2003/04:Sf357 yrkande 9 och

2003/04:Sf403 yrkande 18.

Barnets bästa

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om innebörden av

begreppet barnets bästa.

Jämför reservation 29 (fp, kd, c, mp)

Motioner

I motionerna 2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 7 och 2003/04:So504 av Marita Aronson

m.fl. (fp) yrkande 33 begärs tillkännagivanden om

att bestämmelserna om barnets bästa bör ses över så

att barnkonventionen uppfylls fullt ut även vad

gäller asylsökande barn.

I motionerna 2003/04:Sf8 av Sven Brus m.fl. (kd)

yrkande 4 och 2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd)

yrkande 23 begärs tillkännagivanden om att barnets

bästa oreserverat skall sättas främst i

utlänningsärenden.

Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion

2003/04:Sf357 yrkande 5 ett tillkännagivande om att

utlänningslagens portalparagraf skall prioriteras

framför samhällsintresset av en reglerad invandring.

Utskottets ställningstagande

I samband med att den s.k. portalparagrafen om

barnets bästa infördes i utlänningslagen anförde

regeringen (prop. 1996/97:25 Svensk

migrationspolitik i globalt perspektiv) att barnets

bästa är en omständighet som skall beaktas bland

andra intressen vid utformningen av de svenska

invandringsreglerna. Många gånger måste en avvägning

göras mellan alternativ som har såväl goda som

dåliga konsekvenser för barnet. Avgörande vid

bedömningen av barnets bästa borde enligt regeringen

vara i vilken grad barnet i sin psykosociala

utveckling kan antas ta bestående skada av att

flytta tillbaka till hemlandet, att skilja från de

oftast tillfälliga påfrestningar som en flyttning

till andra miljöer ofta innebär för ett barn. I sitt

betänkande 1996/97:SfU5 fann utskottet det mycket

värdefullt att hänsynen till barnets hälsa och

utveckling samt barnets bästa i övrigt, genom

införandet av portalbestämmelsen, sattes i fokus och

att lagen därigenom kom att genomsyras av den hänsyn

som måste tas till barn vid lagens tillämpning.

Utskottet betonade även hur viktigt det är att ett

sådant synsätt också präglar myndigheternas arbete.

Utskottet delade regeringens uppfattning att

prövningen av barnets bästa inte generellt får

tillåtas att ta över samhällsintresset att reglera

invandringen. Utskottet finner inte anledning att nu

göra annan bedömning.

I direktiven till den tidigare nämnda

parlamentariska kommittén som skall göra en översyn

av utlänningslagstiftningen anges att kommittén

bl.a. skall rikta särskild uppmärksamhet på hur den

år 1997 införda portalparagrafen i utlänningslagen

om barnets bästa har kommit till uttryck i

bedömningar huruvida tillräckligt starka humanitära

skäl för uppehållstillstånd skall anses föreligga i

ärenden där barn är berörda. Kommitténs arbete skall

vara avslutat senast den 1 juni 2004.

Kommitténs arbete bör avvaktas. Utskottet

avstyrker med det anförda motionerna 2003/04:Sf8

yrkande 4, 2003/04:Sf249 yrkande 7, 2003/04:Sf357

yrkande 5, 2003/04:Sf403 yrkande 23 och

2003/04:So504 yrkande 33

Uppehållstillstånd efter viss tid m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om

uppehållstillstånd efter viss tid och om

uppehållstillstånd för gömda personer.

Jämför reservationerna 30 (v) och 31 (fp, c,

mp).

Motioner

Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion 2003/04:Sf257

yrkande 19 att regeringen skall återkomma med

förslag om sådan ändring av utlänningslagen att den

som väntat längre tid än 18 månader på ett

lagakraftägande avlägsnandebeslut automatiskt skall

beviljas permanent uppehållstillstånd, om det inte

finns synnerliga skäl som talar däremot.

I motion 2003/04:Sf254 av Gustav Fridolin m.fl. (mp,

fp, kd, c) begärs ett tillkännagivande om amnesti

för de flyktingar som vistats i landet 18 månader

eller längre. Under en begränsad tid på cirka tre

månader bör alla asylsökande som befinner sig i

asylprocessen eller har genomgått asylprocessen och

varit 18 eller fler månader i landet erbjudas ett

permanent uppehållstillstånd. Detta bör gälla

oavsett om man är gömd eller ej.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anser i motion

2003/04:Sf249 yrkande 23 att som en unik

engångsåtgärd bör gömda flyktingar beviljas amnesti.

Också i motion 2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand

m.fl. (mp) yrkande 10 begärs en engångsamnesti för

flyktingar som lever gömda.

Martin Nilsson m.fl. (s) begär i motion

2003/04:Sf375 ett tillkännagivande om att nyfödda

barn vars båda föräldrar har permanent

uppehållstillstånd automatiskt skall ges

uppehållstillstånd i Sverige. Att avskaffa

ansökningsprocessen skulle dels frigöra resurser på

Migrationsverket, dels undanröja särbehandling och

bidra till integrationen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare och senast i betänkande

2002/03:SfU8 behandlat motionsyrkanden om

uppehållstillstånd efter viss tid och då uttalat att

varje ansökan om uppehållstillstånd skall prövas

individuellt. Utskottet uttalade att det måste vara

en rättssäker process där samtliga omständigheter

och skäl för beslutet utreds. I begreppet rättssäker

lade då utskottet även frågan om tidsutdräkten och

påtalade att självklart får handläggningstiden inte

vara orimligt lång. Utskottet ansåg sig inte kunna

ställa sig bakom yrkanden om att ett

uppehållstillstånd skall ges enbart på den grund att

en viss tid förflutit. Utskottet vidhåller denna

inställning.

Utskottet kan inte tillstyrka en ordning där

personer som fått avslag på en asylansökan och som

håller sig gömda för att undgå verkställighet av ett

avvisnings- eller utvisningsbeslut enbart på den

grunden beviljas uppehållstillstånd. Prövningen av

en ansökan om uppehållstillstånd skall ske

individuellt i förhållande till gällande lag.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

2003/04:Sf249 yrkande 23, 2003/04:Sf254,

2003/04:Sf257 yrkande 19 och 2003/04:Sf357 yrkande

10.

Utskottet har förståelse för uppfattningen i

motion 2003/04:Sf375 att nyfödda barn vars båda

föräldrar har permanent uppehållstillstånd bör kunna

ges uppehållstillstånd i Sverige utan ansökan.

Utskottet förutsätter att regeringen initierar en

sådan ändring om det kan anses behövligt. Utskottet

anser att ett tillkännagivande härom inte behövs.

Utskottet avstyrker motionen.

Verkställighet av avvisnings- och

utvisningsbeslut

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om

familjesplittring vid verkställighet och om

närvaro av medborgarvittne vid

verkställighet.

Jämför reservationerna 32 (fp, kd, c) och 33

(mp).

Motioner

I motionerna 2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 8 och 2003/04:So504 av Marita Aronson

m.fl. (fp) yrkande 34 begärs tillkännagivanden om

åtgärder för att undvika att familjer splittras i

samband med förvarstagning och verkställighet av

avvisning.

Gunnar Nordmark (fp) begär i motion 2003/04:Sf313

ett tillkännagivande om att grund för avvisning från

Sverige inte föreligger om det innebär att

minderårig berövas umgänget med den ena eller båda

föräldrarna.

Solveig Hellquist (fp) anser i motion

2003/04:Sf267 att asylsökande barn som är föremål

för utredning inom socialtjänsten inte skall kunna

avvisas under pågående utredning. Enligt motionären

kan missförhållanden i familjen i vissa fall bero på

föräldrarnas psykiska ohälsa och osäkra tillvaro.

Föräldrarna måste få kvalificerad hjälp att återta

sin föräldraroll innan en avvisning sker.

I motion 2003/04:Sf8 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande

7 anges att det finns en brist på humanitet och

respekt för barnen vid utvisning och avvisning.

Speciella hänsyn måste tas till barn som kommer till

Sverige som asylsökande. Bestämmelserna i

föräldrabalken rörande hämtning vid vårdnads- och

umgängestvister bör därför införas i

utlänningslagen.

I motion 2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd)

yrkandena 26 och 35 begärs tillkännagivanden om

barnperspektivet vid utvisning och avvisning och att

utvisnings- och avvisningsbeslut som leder till

familjesplittring skall inhiberas, såvida synnerliga

skäl ej föreligger.

Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion

2003/04:Sf357 yrkande 22 ett tillkännagivande om att

ett medborgarvittne bör närvara vid avvisningar för

att säkerställa att dessa inte genomförs på ett

kränkande och omänskligt sätt.

Utskottets ställningstagande

I utlänningslagen regleras inte särskilt frågan om

hur verkställighet av ett avvisningsbeslut skall ske

men enligt den praxis som utlänningsmyndigheterna

följer skall familjer inte splittras vid en

avvisning. Utskottet kan konstatera att en avvägning

i det enskilda fallet alltid måste ske och utgår

från att myndigheterna beaktar utlänningslagens

bestämmelse om att barnets bästa särskilt skall

beaktas. Detta gäller självklart även då det är

fråga om verkställighet av ett avvisningsbeslut.

I ett frågesvar den 12 november 2003 underströk

justitieministern, med anledning av en fråga om

polisingripande vid avvisning, att portalparagrafen

i utlänningslagen om barnets bästa alltid skall

beaktas vid verkställigheten av ett avvisningsbeslut

som berör barn. Ministern anförde bl.a. att

avvisnings- eller utvisningsärenden som inte går att

lösa på frivillig väg som en sista utväg överlämnas

till polisen för verkställighet. Gäller det

barnfamiljer krävs särskild kompetens och hänsyn. I

polisens grundutbildning ingår träning i att hantera

svåra situationer och för att främja

barnperspektivet i stort har polismyndigheterna

satsat på utbildning och information.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

2003/04:Sf8 yrkande 7, 2003/04:Sf249 yrkande 8,

2003/04:Sf267, 2003/04:Sf313, 2003/04:Sf403

yrkandena 26 och 35 samt 2003/04:So504 yrkande 34.

Utskottet finner inte skäl att förorda att ett

s.k. medborgarvittne skall närvara vid

verkställigheten av beslut om avvisning eller

utvisning. Motion 2003/04:Sf357 yrkande 22 avstyrks.

Visering

Viseringsplikt och besöksvisum

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om dels

viseringspliktiga länder, dels praxis vid

besöksvisum, dels turistvisum, dels norra

Irak.

Jämför reservationerna 34 (fp, v), 35 (fp,

kd, v, mp), 36 (mp) och 37 (v).

Gällande ordning

Av 1 kap. 3 § UtlL framgår att en utlänning som

reser in i eller vistas i Sve-rige skall ha visering

om inte utlänningen är medborgare i Danmark,

Finland, Island eller Norge. Regeringen får

föreskriva undantag från kravet på visering.

Undantagen finns angivna i 2 kap. 4 och 5 §§ UtlF

och omfattar bl.a. medborgare i EU-länderna.

Enligt Schengenavtalet gäller i princip att ett

visum som är beviljat i ett EU-land (utom

Storbritannien och Irland) eller i Norge och Island

gäller för besök i samtliga dessa länder.

I förordning EG nr 539/2001 regleras vilka länders

medborgare som behöver visering respektive vilka som

är undantagna från viseringskrav.

Skrivelsen

Av skrivelsen framgår att arbetet med att öka

harmoniseringen av viseringspolitiken inom EU och

Schengenstaterna fortsätter och att ett stort antal

rättsakter har antagits under 2003. Dessa har i

huvudsak syftat till att underlätta

viseringsförfarandet för vissa grupper samt att

harmonisera, förtydliga och modernisera reglerna i

de gemensamma konsulära anvisningarna. Beslut har

också fattats om ändring av de avgifter som tas ut i

samband med en visering.

I skrivelsen anges att inom ramen för

Schengensamarbetet har Frankrike lagt fram ett

förslag om ett utökat samarbete vad gäller s.k.

Schengenrepresentation. I dag kan en medlemsstat

utfärda viseringar för en annan medlemsstats räkning

under förutsättning att den andra medlemsstaten inte

har någon utlandsmyndighet på den aktuella orten.

Förslaget från Frankrike syftar till att möjliggöra

att en medlemsstat representerar en annan

medlemsstat trots att den andra medlemsstaten har en

utlandsmyndighet på orten. Sverige stöder detta

förslag som bl.a. skulle innebära positiva effekter

för öppnandet av en svensk och finsk ambassad i

Bratislava med ett nära svensk-finskt samarbete för

konsulära ärenden och migrationsfrågor.

I slutsatserna från Europeiska rådet i Laeken i

december 2001 och i Sevilla i juni 2002 betonades

vikten av att inrätta ett gemensamt europeiskt

system för utbyte av viseringsinformation (VIS).

Kommissionen har lagt fram en genomförbarhetsstudie

och har av rådet uppmanats att fortsätta sitt

förberedande arbete med utvecklingen av VIS. Rådet

förväntas enligt skrivelsen ge de nödvändiga

politiska riktlinjerna för de grundläggande delarna

av VIS senast i december 2003. Häri ingår även den

finansiella delen, strategin för att genomföra

systemet samt valet av biometriska data.

Motioner

Allmänt om visumpolitiken

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anser i motion

2003/04:Sf249 yrkande 17 att Sverige måste aktivt

verka för att korta listan av viseringspliktiga

länder.

Ulla Hoffmann m.fl. (v) anser i motion 2003/04:Sf257

yrkande 20 att regeringen i EU bör verka för att

korta listan över visumpliktiga länder och för att

visumkrav inte i strid med Genèvekonventionens tanke

skall användas för att stänga ute flyktingar.

Visum vid besök

I motion 2003/04:Sf388 av Bo Könberg m.fl. (fp)

yrkande 5 begärs en enklare, snabbare och mer

generös besöksviseringspolitik.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf403

yrkande 42 ett tillkännagivande om rutiner och

praxis vid svenska ambassader för besöksvisum.

Administrativa hinder som exempelvis att

visumansökningar via fullmakt inte accepteras bör

tas bort. Motionärerna, som inte kan acceptera att

anhöriga och närstående förvägras att besöka de

sina, anser att Sverige bör vara mycket generöst vid

tillämpningen.

I motion 2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

yrkande 21 anges att regeringen bör utfärda tydliga

riktlinjer för Migrationsverkets handläggning av

ärenden som gäller besöksvisum för att den skall

genomsyras av en inställning som grundas på icke-

diskriminering och humanism.

Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion

2003/04:Sf357 yrkande 21 ett tillkännagivande om

generösare utfärdande av besöksvisum.

Också Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (s) begär i

motion 2003/04:Sf337 ett tillkännagivande om en

generösare tillämpning när det gäller besöksvisering

för nära anhöriga.

Övriga visumfrågor

I motion 2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp)

yrkande 27 begärs ett tillkännagivande om

kartläggning av vilka som får avslag respektive

beviljas turistvisum till Sverige, och av vilka

skäl. Motionärerna är oroliga för att HBT-personer

diskrimineras.

Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion 2003/04:Sf302

yrkandena 3 och 4 tillkännagivanden om att

utbytesstudenter från irakiska Kurdistan dels lever

under ett ständigt hot från regimen i Bagdad, dels

inte kan få tillgång till nödvändiga resedokument.

En restriktiv hållning när det gäller beviljande av

visum har lett till att alla vägar är stängda.

Resehandlingar bör därför kunna utställas av FN. Ett

utbyte skulle enligt motionärerna vara till gagn för

hela regionens uppbyggnad.

Utskottets ställningstagande

Av det av riksdagen godkända betänkandet Svensk

migrationspolitik i globalt perspektiv (bet.

1996/97:SfU5, rskr. 1996/97:80) framgår att det

övergripande målet för den svenska

viseringspolitiken är att skapa så stor frihet som

möjligt för personer att röra sig över gränserna.

Det är av största vikt att kontakter mellan

människor i olika länder underlättas, i fråga om

såväl släktkontakter som kommersiella och kulturella

förbindelser på olika plan. Önskemålet om fri

rörlighet måste dock ställas mot nödvändigheten av

att upprätthålla den reglerade invandringen.

Beträffande förhållandet mellan viseringspolitik

och möjligheten att söka asyl har utskottet

tidigare, senast i betänkande 2002/03:SfU8,

vidhållit den uppfattning som kommit till uttryck i

proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i

globalt perspektiv, nämligen att viseringskrav

endast i mycket liten utsträckning torde hindra

människor från att söka skydd, men att det däremot

kan vara ett hinder för dem att söka asyl just i

Sverige samt att det inte finns någon rätt för

asylsökande att själv välja asylland. Utskottet

vidhåller denna uppfattning. Utskottet vill också

åter nämna att genom förordning EG nr 539/2001 om

vilka länders medborgare som behöver visering

respektive vilka som är undantagna från

viseringskrav harmoniseras viseringspolitiken fullt

ut vad avser landförteckningarna, vilket i sin tur

innebär att det inte längre finns några tredjeländer

för vilka medlemsstaterna ensidigt får bestämma om

medborgarna i dessa länder skall omfattas av

viseringskrav eller inte. Återigen vill utskottet

understryka vikten av att Sverige inom EU fortsatt

aktivt driver frågan om viseringsfrihet för så många

länder som möjligt.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

2003/04:Sf249 yrkande 17 och 2003/04:Sf257 yrkande

20.

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden

som rör frågor om besöksvisum (se senast bet.

2002/03:SfU8). Utskottet har därvid redogjort för

Anhörigkommitténs betänkande Vår anhöriginvandring

(SOU 2002:13). När det gäller frågan om

viseringskrav liksom visum för släktbesök har

kommittén angett att målet för viseringspolitiken,

att möjliggöra kontakter och besök, uppfylls genom

att Sverige beviljar en stor del - mellan 85 och

90 % - av de dryga 200 000 ansökningar i

viseringsärenden som avgörs varje år. Regeringens

tidigare gjorda uttalanden om vikten av en så

generös viseringspolitik som möjligt borde dock

enligt kommittén få större genomslag. Kommittén

gjorde bedömningen att det är viktigt att

besöksmöjligheterna för släktingar inte begränsas

mer än nödvändigt men gjorde också bedömningen att

det är svårt att utfärda mer precisa riktlinjer för

var gränsen skall gå. Just den individuella

bedömning som skall göras i varje fall talar enligt

kommittén för att riktlinjerna måste ges ett ganska

allmänt innehåll. Utskottet, som delade

Anhörigkommitténs bedömning att det är viktigt att

besöksmöjligheterna för släktingar inte begränsas

mer än nödvändigt, uttalade att en strikt

viseringspolitik särskilt hårt drabbar invandrare

som inte själva har möjlighet att resa till

hemlandet för släktbesök. Utskottet framhöll vikten

av att varje visumansökan noga prövas utifrån de

individuella omständigheterna.

Utskottet, som inte finner skäl att nu göra någon

annan bedömning, konstaterar också att

Utlänningslagskommittén skall lämna förslag till -

utifrån förarbeten och författningar samt en

kartläggning av praxis - hur förutsättningarna för

visering skall preciseras i lag (dir. 2003:28).

Av Migrationsverkets årsredovisning för 2003

framgår att utlandsmyndigheterna själva avgjorde 96

% av ansökningarna medan resterande 4 % skickades

vidare till Migrationsverket för beslut. Av det

totala antalet visumansökningar beviljades 85 %.

Handläggningstiden för de ansökningar som

utlandsmyndigheterna fattat beslut i har under 2003

normalt inte överstigit en vecka och

Migrationsverkets genomsnittliga handläggningstid

var 21 dagar.

Med det anförda och med hänsyn till beredningen av

Anhörigkommitténs betänkande och att

Utlänningslagskommitténs arbete bör avvaktas anser

utskottet att riksdagen inte bör göra något

uttalande med anledning av motionerna 2003/04:Sf257

yrkande 21, 2003/04:Sf337, 2003/04:Sf357 yrkande 21,

2003/04:Sf388 yrkande 5 och 2003/04:Sf403 yrkande

42. Motionerna avstyrks.

Som framgår ovan beviljas en mycket stor andel av

visumansökningarna. Beslut om visering fattas mot

bakgrund av en sammanvägning av de specifika

förhållanden som råder i varje enskilt fall.

Utskottet kan inte ställa sig bakom yrkande 27 i

motion 2003/04:So568 om att det bör ske en

kartläggning av vilka, och av vilka skäl, personer

får avslag respektive beviljas turistvisum till

Sverige. Motionen avstyrks.

Utskottet konstaterar att Sverige sedan ett

flertal år ger humanitärt bistånd till norra Irak.

Vidare tar Sverige i samarbete med UNHCR emot

personer i behov av skydd för vidarebosättning i

Sverige. Utskottet vidhåller sin inställning i

betänkande 2002/03:SfU8 att när det gäller visum för

personer från norra Irak gör utlännings- och

utlandsmyndigheterna en prövning i varje enskilt

fall. Utskottet avstyrker med det anförda motion

2003/04:Sf302 yrkandena 3 och 4.

Visum för asylsökande och asylansökan i

utlandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om visum för

asylsökande och asylansökan i utlandet.

Jämför reservationerna 38 (v, mp) och 39

(kd).

Motioner

När det gäller asylansökan i utlandet begärs i

motion 2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande

5 ett tillkännagivande om att Sverige inom EU bör ta

initiativ till att visumsystemet ses över samt till

en undersökning av hur "nödvisum" till asylsökande

skulle fungera.

I motion 2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

yrkande 22 begärs att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att lägga fram förslag om en

procedur för utfärdande av asylvisum.

Maria Wetterstrand m.fl. (mp) anser i motion

2003/04:Sf357 yrkande 17 att regeringen bör se över

om ett humanitärt visum som ger en person möjlighet

att snabbt lämna en ursprungsregion eller ett

transitland som inte erbjuder skydd kan införas. Med

detta visum, som bör kunna sökas vid svenska

ambassader, skulle personen kunna åka till Sverige

för att genomföra asylprövningen.

Utskottets ställningstagande

Viseringsinstrumentet är inte avsett att ta till

vara personers behov av skydd. Utlänningslagens

bestämmelser uppfyller enligt utskottets uppfattning

Genèvekonventionen i fråga om skyldigheten att ge

skydd till den som riskerar förföljelse i hemlandet.

Sverige tar också emot personer i behov av skydd för

vidarebosättning i Sverige, genom den s.k.

flyktingkvoten. Detta sker efter samråd med UNHCR.

Vid mötet den 5-6 juni 2003 för rådet för

rättsliga och inrikes frågor presenterade

kommissionen sitt meddelande Mer tillgängliga,

rättvisa och väladministrerade asylsystem, KOM(2003)

315. Kommissionen anser att nya tillvägagångssätt

bör rätta sig efter ett visst antal grundprinciper,

som komplement till det gemensamma europeiska

asylsystem som efterlystes i Tammerfors.

Kommissionen föreslår bl.a. att förfaranden för

skyddad inresa och återanpassningsprogram bör

övervägas.

Med det anförda, och då något tillkännagivande

beträffande möjligheten att söka asyl från utlandet

enligt utskottets mening inte bör göras, avstyrker

utskottet motionerna 2003/04:Sf257 yrkande 22,

2003/04:Sf357 yrkande 17 och 2003/04:Sf403 yrkande

5.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Den svenska migrationspolitiken (punkt 1)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf249 yrkande 10 och avslår

motion 2003/04:Sf297.

Ställningstagande

Det krävs kraftfulla åtgärder för förebyggande av

flykt. En samordnad politik i det internationella

agerandet är nödvändig och ett ökat stöd bör ges åt

olika FN-organ. Det är också viktigt med ett ökat

stöd i närområdet. Detta får emellertid aldrig tas

som intäkt för en mer restriktiv asylpolitik.

2. Den svenska migrationspolitiken (punkt 1)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf297 och avslår motion

2003/04:Sf249 yrkande 10.

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en oberoende kommission för

att utvärdera den svenska flyktingpolitiken.

3. Återvandring (punkt 2)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf249 yrkande 11 och avslår

motionerna 2003/04:Sf302 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Sf403 yrkande 22 samt 2003/04:U257 yrkande

3.

Ställningstagande

Stöd till återvandring för den som så önskar är ett

viktigt inslag i en human flyktingpolitik. Åtgärder

för återvändande måste dock fullt ut respektera den

enskildes valfrihet och konjunkturskäl får aldrig

vara en orsak att stimulera flyktingar att

återvända.

4. Återvandring (punkt 2)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 22 och avslår

motionerna 2003/04:Sf249 yrkande 11, 2003/04:Sf302

yrkandena 1 och 2 och 2003/04:U257 yrkande 3.

Ställningstagande

Det behövs ett förbättrat och formaliserat

återvändandeprogram med seriös och tidig information

om stöd vid frivillig återvandring. Tiden i Sverige

bör göras meningsfull med studier och praktik, även

med avseende på ett återvändande. Fokus bör ligga på

kunskaper som kan användas för återuppbyggande av

hemlandet.

5. Återvandring (punkt 2)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf302 yrkandena 1 och 2

samt avslår motionerna 2003/04:Sf249 yrkande 11,

2003/04:Sf403 yrkande 22 och 2003/04:U257 yrkande 3.

Ställningstagande

Irakiska flyktingar bör ges en utbildning som kan

vara överförbar vid ett återvändande till hemlandet.

Det kan röra sig om utbildning i demokrati,

förvaltningskunskap, kvinnors rättigheter och

mänskliga rättigheter. Vidare bör regeringen se över

möjligheterna till ekonomiskt stöd utöver det

generella bidraget för de irakier som har

uppehållstillstånd men vill återvända.

6. EU:s flyktingpolitik (punkt 3)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp) och Linnéa

Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf6 yrkandena 5 och 6,

2003/04:Sf249 yrkandena 1 och 13, 2003/04:Sf271

yrkande 7, 2003/04:Sf403 yrkandena 1 och 2,

2003/04:K416 yrkande 28 och 2003/04:K419 yrkande 7

samt avslår motion 2003/04:Sf257 yrkandena 9 och 14.

Ställningstagande

EU bör utforma en gemensam migrations- och

asylpolitik på Genèvekonventionens grund och

asylrätten i Sverige och Europa måste värnas.

Åtgärder för ökad solidaritet och öppenhet gentemot

omvärlden behövs liksom en mer solidarisk och

rättighetsbaserad europeisk flyktingpolitik med full

respekt för internationella åtaganden. Vidare bör

överströmningseffekter mellan länderna motverkas och

inslaget av finansiell solidaritet i EU:s

flyktingpolitik öka.

Regeringen bör arbeta för en så human europeisk

migrations- och asylpolitik som möjligt i det

asyllagstiftningsarbete som nu pågår inom EU. Om

konventets förslag till gemensamma regler på

asylområdet antas är det centralt att Sverige verkar

för att krav på humanitet och rättssäkerhet uppfylls

samt att reglerna inte leder till att Sverige

tvingas anpassa sin flyktingpolitik i restriktiv

riktning.

7. EU:s flyktingpolitik (punkt 3)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf257 yrkandena 9 och 14

samt avslår motionerna 2003/04:Sf6 yrkandena 5 och

6, 2003/04:Sf249 yrkandena 1 och 13, 2003/04:Sf271

yrkande 7, 2003/04:Sf403 yrkandena 1 och 2,

2003/04:K416 yrkande 28 och 2003/04:K419 yrkande 7.

Ställningstagande

Regeringen bör använda sin vetorätt mot ytterligare

repressiva förslag inom området asyl och

immigration. Detta gäller exempelvis direktivet om

förfaranden för att bevilja och återkalla

flyktingstatus, asylprocedurdirektivet. Förslaget

har stora brister och måste omarbetas grundligt för

att tillgodose de mest fundamentala

rättssäkerhetskraven. Bland annat omfattas inte

subsidiärt skydd och en asylansökan kan anses

uppenbart ogrundad på nästan vilka grunder som

helst. I dessa fall saknas också rätt att stanna i

landet tills ett överklagande prövats.

8. Stöd till de nya medlemsstaterna (punkt 4)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 3.

Ställningstagande

De nya medlemsstaterna måste ges hjälp och stöd att

bygga upp system och kapacitet för att ta emot

asylsökande. Kompetent personal måste utbildas vid

gränskontroller, migrationsmyndigheter och

mottagningsenheter. Vidare bör flyktingfonden utökas

för att stödja och uppmuntra en generös

flyktingpolitik, inte minst för nya medlemsstater

med knappa resurser.

9. Arbetskraftsinvandring (punkt 5)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Anita Sidén

(m), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson (c)

och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf5 yrkandena 2-5, 7

och 8, 2003/04:Sf331, 2003/04:Sf388 yrkande 1,

2003/04:Sf396 yrkandena 10 och 12-14, 2003/04:Sf403

yrkande 34, 2003/04:Ju447 yrkande 1 och

2003/04:Bo253 yrkande 3 samt bifaller delvis

motionerna 2003/04:Sf231, 2003/04:Sf294,

2003/04:Sf341 och 2003/04:Ub397 yrkande 7 samt

avstyrker motion 2003/04:Sf293.

Ställningstagande

För att klara tillväxt och välfärd och för att ge

människor som saknar flyktingskäl en möjlighet att

söka sig hit bör Sverige öppna för en ökad

arbetskraftsinvandring. Ett vidgat regelverk för

arbetskraftsinvandring skulle ge människor möjlighet

till en ny framtid och göra Sverige till en mer

dynamisk ekonomi. En ökad arbetskraftsinvandring är

också central när det gäller att lyckas med

integrationen.

Det bör vara möjligt att vistas i Sverige under

begränsad tid, med t.ex. turistvisum, för att söka

arbete. Under den tid en person söker arbete skall

det finnas ett krav på självförsörjning och ansvar

för boendet. Uppehållstillstånd och arbetstillstånd

skall beviljas utan vandelsprövning för en person

som genom t.ex. ett anställningsavtal kan

dokumentera att han eller hon har fått ett arbete.

Arbetstillståndet bör anpassas till

anställningsavtalets längd och vid varaktigt arbete

bör arbetstillstånd ges för t.ex. fem år. Lön,

försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor får

inte försämras och reglerna för

arbetskraftsinvandring måste utformas så att

asylrätten inte urholkas eller missbrukas.

Asylsökande får inte behandlas olika beroende på

deras arbetssituation.

Vi anser att riksdagen bör markera att

tyngdpunkten i den parlamentariska kommitté som nu

har fått sina direktiv måste ligga på att ändra

regelverket i syfte att vidga

arbetskraftsinvandringen. Kommittén bör också enligt

vår mening överväga åtgärder för att göra det

attraktivt för arbetstagare från länder i och

utanför EU/EES att söka sig till Sverige.

10. Trädgårdsnäringens arbetskraftsbehov

(punkt 6)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sk401 yrkande 6.

Ställningstagande

För att underlätta trädgårdsföretagens

arbetskraftsplanering bör AMS och Migrationsverket

medges rätt att bevilja arbetstillstånd för

säsongsarbetskraft redan från periodens början den 1

januari.

11. Arbetstillstånd efter inresa m.m. (punkt 7)

av Bo Könberg (fp), Anita Sidén (m), Linnéa

Darell (fp), Birgitta Carlsson (c) och Anna

Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 1,

2003/04:Sf388 yrkande 6 och 2003/04:Sf396 yrkande

11.

Ställningstagande

Den som får ett arbete skall kunna ansöka om

arbetstillstånd i Sverige. Uppehållstillstånd och

arbetstillstånd bör således kunna sökas både från

hemlandet och i Sverige.

12. Gäststuderande (punkt 8)

av Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 6,

2003/04:Sf286, 2003/04:Sf365 och 2003/04:Ub290

yrkande 7.

Ställningstagande

I syfte att främja en långsiktig och hög tillväxt i

Sverige bör den s.k. återvändareregeln slopas.

Gäststuderande bör automatiskt få arbetstillstånd i

Sverige för feriearbete under studietiden och för

arbete efter examen.

13. Anhöriginvandring (punkt 9)

av Sven Brus (kd), Birgitta Carlsson (c) och Mona

Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf357 yrkande 6 och

2003/04:Sf403 yrkandena 36 och 37 samt avslår

motionerna 2003/04:Sf257 yrkandena 11 och 15,

2003/04:Sf328, 2003/04:Sf388 yrkandena 2-4 samt

2003/04:K418 yrkande 2.

Ställningstagande

Anhöriginvandringen i Sverige och EU bör vidgas. Den

s.k. sista länken-bestämmelsen bör återinföras och

familjebegreppet i utlänningsärenden bör utvidgas

till att omfatta bl.a. äldre föräldrar. Det behövs

vidare en mer flexibel lagstiftning där t.ex.

antalet månader man levt eller inte levt tillsammans

före eller efter uppbrottet från hemlandet inte är

avgörande vid prövningen av uppehållstillstånd. Det

antagna direktivet om familjeåterförening anger

endast minimivillkor varför Sverige inte är

förhindrat att ha en generösare lagstiftning. En

proposition om invandring för anhöriga utanför

kärnfamiljen grundad på Anhörigkommitténs förslag i

dessa delar bör snarast föreläggas riksdagen.

14. Anhöriginvandring (punkt 9)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf388 yrkandena 2-4 och

2003/04:K418 yrkande 2 samt avslår motionerna

2003/04:Sf257 yrkandena 11 och 15, 2003/04:Sf328,

2003/04:Sf357 yrkande 6 samt 2003/04:Sf403 yrkandena

36 och 37.

Ställningstagande

Det behövs en betydligt mer flexibel och generösare

lagstiftning i Sverige och EU när det gäller

anhöriginvandring. Oavsett hur familjen ser ut skall

dess betydelse som grundläggande social och

ekonomisk enhet erkännas av svensk lagstiftning, som

den erkänts i en rad internationella konventioner om

mänskliga rättigheter. En vidgad anhöriginvandring

bör emellertid kompletteras med ett i tid och

omfattning begränsat försörjningsansvar. Ansvaret

bör gälla endast anhöriga till

arbetskraftsinvandrare och omfatta den grupp

anhöriga som i dag kan invandra som anhöriga.

När det gäller EU-medborgare bör även registrerade

partner eller sambor ha generell rätt att följa med

sin partner när han eller hon utnyttjar sin rätt

till fri rörlighet inom unionen. Regeringen bör i

EU-sammanhang verka för att regelverket om fri

rörlighet blir icke-diskriminerande med avseende på

sexuell läggning.

15. Anhöriginvandring (punkt 9)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf257 yrkandena 11 och 15

samt avslår motionerna 2003/04:Sf328, 2003/04:Sf357

yrkande 6, 2003/04:Sf388 yrkandena 2-4,

2003/04:Sf403 yrkandena 36 och 37 samt 2003/04:K418

yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen bör påkalla omförhandling av

familjeåterföreningsdirektivet. Direktivet

överensstämmer inte med vad Europeiska rådet

beslutade i Tammerfors om att tredjelandsmedborgares

rättigheter skall göras så lika EU-medborgarnas

rättigheter som möjligt. En rad försämringar har

lett till att all återförening utöver kärnfamiljen

nu är frivillig för medlemsstaterna. Detta kan inte

accepteras.

Eftersom direktivet endast anger miniminormer är

Sverige inte förhindrat att återinföra den s.k.

sista länken-bestämmelsen eller vidga möjligheterna

för äldre föräldrar att återförenas med vuxna barn.

Något försörjningskrav för anhöriga bör inte

införas.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen

med förslag till mindre restriktiva regler för

anhöriginvandringen.

16. Uppehållstillstånd efter inresa (punkt 10)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf396 yrkande 15.

Ställningstagande

Den som ansöker om uppehållstillstånd som anhörig

till en person i Sverige måste i dag göra detta vid

en svensk ambassad i hemlandet eller i det land där

han eller hon bor permanent. Dessa regler bör ändras

så att det i dessa situationer även blir möjligt att

ansöka om uppehållstillstånd i Sverige.

17. DNA-analys (punkt 11)

av Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf208.

Ställningstagande

DNA-prov bör kunna utgöra grund för

familjeåterförening i de fall där skriftlig

dokumentation saknas eller bedöms ha brister.

Huvudregeln bör vara att utförande av DNA-prov

medges för att fastställa grund för återförening när

detta begärs av enskild person. Regeringen bör

återkomma med förslag härom.

18. Fingeravtrycksregister (punkt 12)

av Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf201.

Ställningstagande

I ett tiotal fall har personer som har

uppehållstillstånd som anhöriginvandrare registrerat

sig som asylsökande under falsk identitet och

därigenom erhållit bidrag. Regler om att även

anhöriginvandrare skall omfattas av

fingeravtrycksregistret skulle kunna förhindra

detta. Regeringen bör därför återkomma med förslag

till en sådan regeländring.

19. Utvidgat flyktingbegrepp (punkt 13)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell

(fp), Birgitta Carlsson (c), Mona Jönsson (mp)

och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf8 yrkandena 2 och 3,

2003/04:Sf249 yrkande 2, 2003/04:Sf357 yrkande 15,

2003/04:Sf403 yrkandena 16 och 17, 2003/04:K418

yrkandena 3 och 7-9 och 2003/04:U255 yrkande 19 samt

bifaller delvis motionerna 2003/04:Sf244,

2003/04:Sf257 yrkande 18, 2003/04:Sf304,

2003/04:Sf348, 2003/04:Sf354, 2003/04:Sf357 yrkande

14, 2003/04:L350 yrkande 17 och 2003/04:U277 yrkande

2.

Ställningstagande

EU:s skyddsgrundsdirektiv, om vilket det nyligen

nåtts en politisk överenskommelse, ger

flyktingstatus åt personer som förföljs på grund av

kön eller sexuell läggning. Vidare har utredningen

om förföljelse på grund av kön eller sexuell

läggning nu avgett sitt betänkande. Regeringen bör

därför snarast lägga fram förslag till nödvändiga

författningsändringar så att flyktingbegreppet

vidgas till att omfatta även personer som riskerar

förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning.

Vidare bör kompetensen vid invandringsmyndigheterna

och beslutsunderlaget om situationen i hemländerna

för kvinnor respektive homosexuella ses över.

Exempelvis måste kunskapen om homosexuellas,

bisexuellas och transpersoners situation i de länder

personerna flyr från öka.

20. Dublinärenden m.m. (punkt 14)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell

(fp) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf7 yrkande 1,

2003/04:Sf249 yrkande 14, 2003/04:Sf357 yrkandena 25

och 26 samt 2003/04:Sf403 yrkandena 6 och 7 och

avslår motion 2003/04:Sf257 yrkande 10.

Ställningstagande

Flyktingbegreppet tolkas fortfarande olika av EU:s

medlemsstater. Principen om non-refoulement och

Dublinförordningen kan därvid hamna i konflikt med

varandra. Vidare har förordningen brister och en

alltför restriktiv praxis har utvecklats.

Bestämmelserna är komplicerade och svårförutsägbara

bl.a. när det gäller vad som är att anse som en

genomresa eller ej. Asylsökande har inte heller rätt

att åberopa att vissa tidsfrister har överskridits.

Sverige bör därför i högre grad utnyttja möjligheten

till undantag och tillämpa en betydligt mer generös

tolkning av Dublinförordningen, t.ex. vid sjukdom

eller familjeanknytning och särskilt då det gäller

barn, varvid prövningen bör ske i Sverige.

21. Dublinärenden m.m. (punkt 14)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf257 yrkande 10 och avslår

motionerna 2003/04:Sf7 yrkande 1, 2003/04:Sf249

yrkande 14, 2003/04:Sf357 yrkandena 25 och 26 samt

2003/04:Sf403 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Regeringen bör initiera en översyn av

Dublinförordningen i syfte att fördelningskriteriet

för de asylsökande skall vara de asylsökandes egna

val.

22. Avvisningsbeslut vid risk för tortyr

(punkt 15)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf6 yrkande 4 och avslår

motion 2003/04:Sf357 yrkande 23.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma till riksdagen med en

samlad analys av varför antalet anmälningar till

FN:s kommitté mot tortyr ökat mot Sverige samt vilka

åtgärder som behövs för att Sverige inte skall

fällas i framtiden.

23. Avvisningsbeslut vid risk för tortyr

(punkt 15)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkande 23 och avslår

motion 2003/04:Sf6 yrkande 4.

Ställningstagande

Principen om non-refoulement skall vara absolut.

Stater får inte skicka tillbaka flyktingar till

länder där de riskerar bl.a. tortyr. Det faktum att

Sverige fällts åtta gånger i FN:s kommitté mot

tortyr visar på brister i asylhanteringen. Sverige

måste införa en konventionsenlig definition av

tortyr.

24. EU-förslag om skyddsgrunder m.m. (punkt 16)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf257 yrkandena 3-5, 12 och

13.

Ställningstagande

FN:s flyktingkommissarie har påtalat vikten av att

kärnan i flyktingskyddet inte urholkas utan

tillgodoses i det s.k. skyddsgrundsdirektivet. Det

har nu nåtts en politisk överenskommelse om

direktivförslaget. Regeringen borde ha lagt in sitt

veto mot förslaget. Sverige bör nu verka för en

grundlig omarbetning av direktivet i syfte att

åstadkomma ett godtagbart skydd för flyktingar och

andra skyddsbehövande. Direktivet får inte strida

mot internationella normer om skydd för de mänskliga

rättigheterna.

Det görs ofta gällande att flertalet asylsökande

inte har några verkliga asylskäl. Nästan alla

asylsökande kommer emellertid från länder där det

pågår krig eller väpnad konflikt eller grova

kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Det finns

ingen koppling mellan ursprungsländers fattigdom och

migrationstrycket mot Sverige. Svenska myndigheters

respekt för asylrätten och Genèvekonventionen måste

därför stärkas. Vidare bör regeringen fortsatt

tillbakavisa förslag om s.k. skyddszoner, dvs. att

asylprövningsförfarandet för människor som rest in i

EU för att söka asyl skall förläggas utanför EU.

Rådets betraktande av asylrätten som en nådegåva och

inte en rättighet måste också fördömas.

25. Säkra länder (punkt 17)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkandena 9 och 10.

Ställningstagande

Asylansökningar skall alltid prövas individuellt.

Ett land som följer Genèvekonventionen behöver inte

per definition vara ett säkert land för den

asylsökande. En lista över "säkra länder" bör därför

inte upprättas. Genom det s.k. Aznarprotokollet

(asylprotokollet) berövas EU-ländernas egna

medborgare rätten att söka asyl i andra

medlemsländer. Detta är en oacceptabel inskränkning

då situationer kan uppstå där människor löper fara

att förlora livet eller sina mänskliga rättigheter

även i Europa. Regeringen bör därför snarast

deklarera hur man kommer att verka för en ändring

när det gäller Aznarprotokollet och begreppet säkra

länder.

26. Humanitära skäl (punkt 19)

av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 18 samt

avslår motionerna 2003/04:Sf249 yrkandena 3, 4 och

6, 2003/04:Sf253, 2003/04:Sf271 yrkande 1 och

2003/04:Sf357 yrkande 9.

Ställningstagande

Enligt många kritiska röster har bedömningen av vad

som är humanitära skäl blivit alltmer restriktiv.

Tillämpningen av utlänningslagens bestämmelser om

uppehållstillstånd av humanitära skäl bör därför ses

över.

27. Humanitära skäl (punkt 19)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf249 yrkandena 3, 4 och 6

och avslår motionerna 2003/04:Sf253, 2003/04:Sf271

yrkande 1, 2003/04:Sf357 yrkande 9 och 2003/04:Sf403

yrkande 18.

Ställningstagande

Utlänningslagstiftningen måste förändras för att

möjliggöra en vidare tolkning av begreppet

humanitära skäl. Förutom klara medicinska vårdbehov

bör även vistelsetid samt integration tas i

beaktande vid bedömning av humanitära skäl. I

barnärenden bör vistelsetiden ges särskild

betydelse. Regeringen bör återkomma med förslag

enligt det anförda.

28. Humanitära skäl (punkt 19)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkande 9 samt avslår

motionerna 2003/04:Sf249 yrkandena 3, 4 och 6,

2003/04:Sf253, 2003/04:Sf271 yrkande 1 och

2003/04:Sf403 yrkande 18.

Ställningstagande

Lagstiftningen bör garantera att påbörjade

vårdkedjor för asylsökande inte bryts. Svårt sjuka

barn bör av humanitära skäl ges permanenta

uppehållstillstånd i Sverige. Regeringen bör

återkomma med förslag enligt det anförda.

29. Barnets bästa (punkt 20)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell

(fp), Birgitta Carlsson (c) och Mona Jönsson

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 4,

2003/04:Sf249 yrkande 7, 2003/04:Sf357 yrkande 5,

2003/04:Sf403 yrkande 23 och 2003/04:So504 yrkande

33.

Ställningstagande

Hänsynen till barnets bästa bör som regel gå före

samhällets intresse av att reglera invandringen.

Bestämmelserna om barnets bästa bör ses över så att

barnkonventionen uppfylls fullt ut även vad gäller

asylsökande barn.

30. Uppehållstillstånd efter viss tid

(punkt 21)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf257 yrkande 19 och avslår

motion 2003/04:Sf375.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om sådan

ändring av utlänningslagen att den som väntat längre

tid än 18 månader på ett lagakraftägande

avlägsnandebeslut automatiskt skall beviljas

permanent uppehållstillstånd, om det inte finns

synnerliga skäl som talar däremot.

31. Gömda personer (punkt 22)

av Bo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp), Birgitta

Carlsson (c) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf249 yrkande 23 och

2003/04:Sf357 yrkande 10 samt avslår motion

2003/04:Sf254.

Ställningstagande

I samband med att asylprocessen görs betydligt mer

human och rättssäker samt migrationspolitiken görs

mer solidarisk bör, som en unik engångsåtgärd gömda

flyktingar beviljas amnesti. Uppehållstillstånd bör

kunna beviljas alla barn och deras familjer som i

nuläget sedan lång tid har hållit sig gömda efter

att ett avvisningsbeslut har vunnit laga kraft.

32. Familjesplittring (punkt 23)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell

(fp) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf249 yrkande 8,

2003/04:Sf403 yrkandena 26 och 35 samt 2003/04:So504

yrkande 34 och bifaller delvis motion 2003/04:Sf8

yrkande 7 samt avslår motionerna 2003/04:Sf267 och

2003/04:Sf313.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till åtgärder för att undvika att familjer splittras

i samband med förvarstagning och verkställighet av

avvisning. Minderåriga bör inte berövas umgänget med

den ena eller båda föräldrarna. Barnperspektivet

måste genomsyra hela förloppet och särskild respekt

visas för barnen vid utvisning och avvisning.

33. Medborgarvittne vid verkställighet

(punkt 24)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkande 22.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att ett

medborgarvittne bör närvara vid avvisningar för att

säkerställa att dessa inte genomförs på ett

kränkande och omänskligt sätt.

34. Viseringspliktiga länder (punkt 25)

av Bo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp) och Kalle

Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf249 yrkande 17 och

2003/04:Sf257 yrkande 20.

Ställningstagande

Sverige måste aktivt verka för att korta listan av

viseringspliktiga länder och för att visumkrav inte

i strid med Genèvekonventionens tanke skall användas

för att utestänga flyktingar och andra

skyddsbehövande från EU.

35. Besöksvisum (punkt 26)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell

(fp), Mona Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf257 yrkande 21,

2003/04:Sf357 yrkande 21, 2003/04:Sf388 yrkande 5

och 2003/04:Sf403 yrkande 42 samt bifaller delvis

motion 2003/04:Sf337.

Ställningstagande

Det är inte acceptabelt att anhöriga och närstående

förvägras att besöka sina släktingar.

Besöksviseringspolitiken måste göras enklare,

snabbare och betydligt mer generös. Vidare bör

rutiner och praxis vid svenska ambassader

förbättras. Administrativa hinder som exempelvis att

visumansökningar via fullmakt inte accepteras bör

tas bort. Regeringen bör utfärda tydliga riktlinjer

för Migrationsverkets handläggning av ärenden som

gäller besöksvisum för att den skall genomsyras av

en inställning som grundas på icke-diskriminering

och humanism.

36. Turistvisum (punkt 27)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:So568 yrkande 27.

Ställningstagande

Det finns en risk för att HBT-personer diskrimineras

vid ansökan om visum till Sverige. Regeringen bör

därför se till att det genomförs en kartläggning av

vilka som får avslag respektive beviljas turistvisum

till Sverige, och av vilka skäl.

37. Norra Irak (punkt 28)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf302 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

En restriktiv hållning när det gäller beviljande av

visum för utbytesstudier har lett till att alla

vägar är stängda mellan Sverige och norra Irak. Ett

utbyte mellan länderna skulle vara till gagn för

hela regionens uppbyggnad och bör möjliggöras.

Kurder som lever i norra Irak kan inte heller få

tillgång till nödvändiga resedokument. Regeringen

bör därför verka för att resehandlingar skall kunna

utställas av FN.

38. Visum för asylsökande och asylansökan i

utlandet (punkt 29)

av Mona Jönsson (mp) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf257 yrkande 22 och

2003/04:Sf357 yrkande 17 och avslår motion

2003/04:Sf403 yrkande 5.

Ställningstagande

En person kan vara i behov av att snabbt lämna en

ursprungsregion eller ett transitland som inte

erbjuder skydd mot förföljelse. Han eller hon bör i

dessa fall kunna ges ett visum till Sverige för att

genomföra asylprövningen. Inom EU diskuteras också

möjligheten att ge ambassader och beskickningar

möjlighet att utfärda visum till skyddsbehövande när

dessa befinner sig i hemlandet eller i tredjeland.

Ett sådant system får dock endast utgöra ett

komplement till det traditionella sättet att söka

asyl. Regeringen bör tillsätta en utredning med

uppgift att lägga fram förslag om en procedur för

utfärdande av visum i enlighet med det anförda.

39. Visum för asylsökande och asylansökan i

utlandet (punkt 29)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 5 samt avslår

motionerna 2003/04:Sf257 yrkande 22 och

2003/04:Sf357 yrkande 17.

Ställningstagande

Det går i dag inte att söka asyl från utlandet

eller att få ett visum till Sverige för att söka

asyl här. Detta har till viss del medfört att

alltfler människor på flykt ser sig hänvisade till

illegala metoder. För att förhindra detta bör en

utredning tillsättas med uppgift att undersöka hur

ett s.k. nödvisum till asylsökande skulle kunna

utformas. Sverige bör vidare inom EU ta initiativ

till att visumsystemet ses över.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelse 2003/04:37

Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelse

2003/04:37 Migration och asylpolitik.

Följdmotioner

2003/04:Sf5 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

uppehållstillstånd och arbetstillstånd skall kunna

sökas både från hemlandet och i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det skall vara

möjligt att vistas i Sverige under begränsad tid

för att söka arbete.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sedvanliga

visumregler skall gälla för dem som kommer till

Sverige för att söka arbete.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den som kan

dokumentera att han eller hon har fått arbete

skall beviljas uppehållstillstånd och

arbetstillstånd.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

arbetstillståndet skall anpassas till

anställningsavtalets längd.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utländska

studenter automatiskt skall få arbetstillstånd för

feriearbete under studierna och för arbete efter

examen i Sverige.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att reglerna för

arbetskraftsinvandring skall utformas så att

asylrätten inte urholkas eller missbrukas.

8. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur

socialförsäkringssystemen skall fungera vid

arbetskraftsinvandring.

2003/04:Sf6 av Bo Könberg m.fl. (fp):

4. Riksdagen bör ge regeringen till känna som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall återkomma till riksdagen med en samlad

analys av varför antalet anmälningar till FN:s

kommitté mot tortyr ökat mot Sverige samt vilka

åtgärder som behöver vidtas för att Sverige inte

skall fällas i framtiden.

5. Riksdagen bör ge regeringen till känna som sin

mening vad i motionen anförs om Sveriges uppgift i

det fall konventets förslag om gemensamma regler

på asylområdet antas.

6. Riksdagen bör ge regeringen till känna som sin

mening vad i motionen anförs om den svenska

regeringens uppgift i det asyllagstiftningsarbete

som nu pågår på EU-nivå.

2003/04:Sf7 av Mona Jönsson (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

Dublinförordningen.

2003/04:Sf8 av Sven Brus m.fl. (kd):

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till nödvändiga författningsändringar så

att flyktingbegreppet vidgas till att omfatta även

personer som riskerar förföljelse på grund av kön

eller sexuell läggning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kompetensen

vid invandringsmyndigheterna och beslutsunderlaget

om situationen i hemländerna för kvinnor

respektive homosexuella ses över.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barnets bästa

oreserverat skall sättas främst i

utlänningsärenden.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barnperspektivet

vid utvisning och avvisning.

Motioner från allmänna motionstiden

2003/04:Sf201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kontroll av asylsökande och

anhöriginvandrare.

2003/04:Sf208 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att DNA-prov

skall kunna utgöra grund för familjeåterförening,

i fall där skriftlig dokumentation saknas eller

bedöms ha brister.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

huvudregeln bör vara att utförande av DNA-prov

medges för att fastställa grund för återförening,

när detta begärs av enskild person.

2003/04:Sf231 av Per Bill (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att möjliggöra en

svensk motsvarighet till green card.

2003/04:Sf244 av Jörgen Johansson och Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utredning för att

klargöra rättsläget vid förföljelse på grund av kön

som kriterium vid asylansökan.

2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att värna

asylrätten i Sverige och Europa.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett vidgat

flyktingbegrepp.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en förändring av

utlänningslagstiftningen för att möjliggöra en mer

generös tolkning av begreppet humanitära skäl.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förutom klara

medicinska vårdbehov även vistelsetid samt

integration skall tas i beaktande vid bedömning av

humanitära skäl.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att integration

och vistelsetid skall tillmätas särskild betydelse

i barnärenden.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

bestämmelserna om barnets bästa så att

barnkonventionen uppfylls fullt ut även vad gäller

asylsökande barn.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

undvika att familjer splittras i samband med

förvarstagning och verkställighet av avvisning.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för

förebyggande av flykt och återvändande.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

återvändandepolitik fullt ut måste respektera den

enskildes valfrihet och att konjunkturskäl aldrig

får vara orsak till att stimulera flyktingar att

återvända.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av

att samordna EU:s medlemsstaters minimiansvar på

det flyktingpolitiska området.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

Dublinkonventionen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att aktivt verka

för att korta listan av viseringspliktiga länder.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att som en unik

engångsåtgärd bevilja gömda flyktingar amnesti.

2003/04:Sf253 av Gustav Fridolin m.fl. (mp, fp, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om en lagstiftning för att

garantera att påbörjade vårdkedjor för asylsökande

inte bryts.

2003/04:Sf254 av Gustav Fridolin m.fl. (mp, fp, kd,

c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om en amnesti för de

flyktingar som vistats i landet 18 månader eller

längre.

2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka svenska

myndigheters respekt för asylrätten och

Genèvekonventionen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortsatt

tillbakavisande av förslag att lägga

asylprövningsförfarandet utanför EU beträffande

människor som rest in i EU för att söka asyl.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördömande av EU-

rådets betraktande av asylrätten som nådegåva och

inte en rättighet.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

använda sin vetorätt mot ytterligare repressiva

förslag inom området asyl och immigration innan

direktiv som syftar till att garantera vissa

miniminivåer för skyddsregler och

mottagandevillkor antagits.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om initiativ till en

översyn av förordningen om fördelningskriterier

för ansvaret för asylsökande i syfte att deras

eget val skall vara styrande.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

påkalla omförhandling av

familjeåterföreningsdirektivet för att

rättigheterna skall överensstämma med vad

Europeiska rådet beslutade i Tammerfors.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

inlägga veto mot förslaget till

skyddsgrundsdirektiv om inte

flyktingkommissariatets vädjan tillgodoses i

direktivet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

skyddsgrundsdirektivet inte bör antas om det inte

omarbetas grundligt för att åstadkomma ett

godtagbart skydd för flyktingar och andra

skyddsbehövande och som inte strider mot

internationella normer om skydd för de mänskliga

rättigheterna.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att direktivet om

förfarandet för att bevilja och återkalla

flyktingstatus måste omarbetas grundligt för att

tillgodose de mest fundamentala

rättssäkerhetskraven.

15. Riksdagen begär att regeringen snarast

förelägger riksdagen en proposition om mindre

restriktiva regler för anhöriginvandringen enligt

vad i motionen anförs.

18. Riksdagen begär att regeringen under våren 2004

förelägger riksdagen förslag om sådan ändring av

utlänningslagen att välgrundad fruktan för

förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning

blir grund för flyktingstatus enligt vad i

motionen anförs.

19. Riksdagen begär att regeringen lägger förslag om

sådan ändring av utlänningslagen att den som

väntat längre tid än 18 månader på ett lagakraft-

ägande avlägsnandebeslut automatiskt skall

beviljas permanent uppehållstillstånd om det inte

finns synnerliga skäl som talar däremot.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen i

EU bör verka för att korta ned listan över

visumpliktiga länder och för att visumkrav inte

används för att stänga ute flyktingar och

kortsluta Genèvekonventionen.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

utfärda tydliga riktlinjer för Migrationsverkets

handläggning av ärenden som gäller besöksvisum för

att den skall genomsyras av en inställning som

grundas på icke-diskriminering och humanism.

22. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att lägga fram förslag om en

procedur för utfärdande av asylvisum enligt vad i

motionen anförs.

2003/04:Sf267 av Solveig Hellquist (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om asylsökande barn som är

föremål för utredning inom socialtjänsten.

2003/04:Sf271 av Inger Davidson och Gunilla

Tjernberg (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den pågående

översynen av utlänningslagen omfattas av en

ordentlig studie av rättstillämpningen vid

humanitära skäl och barnets bästa.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den svenska

regeringen i EU verkar för att ytterligare stärka

barns rättigheter i asylprocessen.

2003/04:Sf286 av Anita Sidén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om återvändareregeln.

2003/04:Sf293 av Anders Bengtsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ambassaderna via

informationskampanjer upplyser om vilka krav som

ställs för arbetssökande i Sverige.

2003/04:Sf294 av Axel Darvik (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att tillsätta en

immigrationskommitté med uppgift att ta ett

helhetsgrepp kring frågor som behöver förändras för

att kunna locka fler invånare till Sverige.

2003/04:Sf297 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

kommission om flyktingpolitiken i enlighet med

intentionerna i motionen.

2003/04:Sf302 av Kalle Larsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge irakiska

flyktingar utbildning som kan vara överförbar vid

ett återvändande till hemlandet.

2. Riksdagen begär att regeringen ser över

möjligheterna till ekonomiskt stöd för

återvändande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om visum för

utbytesstudenter från irakiska Kurdistan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utställa

resehandlingar.

2003/04:Sf304 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ändring i utlänningslagen.

2003/04:Sf313 av Gunnar Nordmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att grund för avvisning

från Sverige inte föreligger om det innebär att

minderårig berövas umgänget med den ena eller båda

föräldrarna.

2003/04:Sf328 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att familjemedlem i EG-

rättens mening bör inkludera sambor och registrerade

partner.

2003/04:Sf331 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att personer utanför EU som

har ett bindande arbetserbjudande med en

arbetsgivare i Sverige bör kunna få ett samlat

uppehålls- och arbetstillstånd för fem år.

2003/04:Sf337 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om besöksvisering för nära

anhöriga.

2003/04:Sf341 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett tillfälligt regelverk

som ger människor från länder utanför EU som bor i

Sverige och har arbete möjlighet att stanna i landet

till dess att den parlamentariska utredningen

angående arbetskraftsinvandring arbetat färdigt.

2003/04:Sf348 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att göra en ändring i

utlänningslagen så att förföljelse på grund av kön,

sexuell läggning eller könsidentitet ger

flyktingstatus enligt Genèvekonventionen.

2003/04:Sf354 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,

mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att flyktingbegreppet i

utlänningslagen vidgas till att också omfatta

förföljelse på grund av kön, sexuell läggning eller

könsidentitet.

2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att utlänningslagens portalparagraf skall

prioriteras framför samhällsintresset av en

reglerad invandring.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utvidga

kretsen gällande anhöriginvandring.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att svårt sjuka

barn skall få uppehållstillstånd av humanitära

skäl.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om engångsamnesti för

flyktingar som lever gömda.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att bestämmelsen om övriga skyddsbehövande

skall användas i betydligt mer generös

utsträckning än tidigare.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att könsstympning

skall utgöra skäl för att erhålla flyktingskap.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

förslaget angående s.k. humanitärt visum.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om generösare

utfärdande av besöksvisum enligt motionens

intentioner.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om medborgarvittne

vid avvisning.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att principen om

non-refoulement skall vara absolut.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige skall

tillämpa en mer generös tolkning av

Dublinkonventionen.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om prövning i Sverige

för barnfamiljer.

2003/04:Sf365 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om återvändareregeln.

2003/04:Sf375 av Martin Nilsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om uppehållstillstånd för

barn.

2003/04:Sf388 av Bo Könberg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öppna Sverige

för arbetskraftsinvandring.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en mer flexibel

lagstiftning i Sverige och EU när det gäller

anhöriginvandring.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

anhöriginvandring.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa ett

försörjningsansvar för anhöriginvandring.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en enklare,

snabbare och mer generös besöksviseringspolitik.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att asylsökande

som fått ett arbete i Sverige skall beviljas

uppehållstillstånd på dessa grunder.

2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör

öka möjligheterna till arbetskraftsinvandring.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att man skall

kunna ansöka om arbetstillstånd på plats i

Sverige.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att människor som

har ett arbetserbjudande i Sverige skall få ett

arbetstillstånd omgående.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

tillsätta en utredning om reglerna för

arbetstillstånd för människor från länder utanför

EU/EES.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett enklare och

mer effektivt regelverk för asylsökandes möjlighet

att få arbetstillstånd.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ansökan om

anhöriginvandring bör kunna ske i Sverige.

2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för en

mer generös och rättighetsbaserad europeisk

flyktingpolitik med full respekt för

internationella åtaganden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka inslaget

av finansiell solidaritet i EU:s flyktingpolitik.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att hjälpa

kandidatländerna att bygga upp system och

kapacitet för att ta emot och hantera asylsökande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige inom

EU bör ta initiativ till att visumsystemet ses

över samt till en undersökning av hur "nödvisum"

till asylsökande skulle fungera.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om problemet med

Dublinkonventionen och principen om non-

refoulement.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att snarast

utarbeta en gemensam definition av

flyktingbegreppet inom EU.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lista över

"säkra länder" ej skall upprättas.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EU-medborgares

rätt att söka asyl.

16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till nödvändiga författningsändringar så

att flyktingbegreppet vidgas till att omfatta även

personer som riskerar förföljelse på grund av kön

eller sexuell läggning.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kompetensen

vid invandringsmyndigheterna och beslutsunderlaget

om situationen i hemländerna när det gäller

homosexuella respektive kvinnor ses över.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förtydliga

begreppet humanitära skäl, som återfinns i

utlänningslagen.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett förbättrat och

formaliserat återvändandeprogram.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barnets bästa

oreserverat skall sättas främst i

utlänningsärenden.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barnperspektivet

vid utvisning och avvisning.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning med

uppgift att se över ett vidgat regelverk för

arbetskraftsinvandring.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utvisnings-

och avvisningsbeslut som leder till

familjesplittring skall inhiberas, såvida

synnerliga skäl ej föreligger.

36. Riksdagen beslutar återinföra sista länken-

bestämmelsen, i enlighet med vad som anförs i

motionen.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett vidgat

familjebegrepp i utlänningsärenden.

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rutiner och praxis

vid svenska ambassader för besöksvisum.

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

bestämmelserna om barnets bästa så att

barnkonventionen uppfylls fullt ut även vad gäller

asylsökande barn.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

undvika att familjer splittras i samband med

förvarstagning och verkställighet av avvisning.

2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kartläggning av

vilka som får avslag respektive beviljas

turistvisum till Sverige, och av vilka skäl.

2003/04:Ub290 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utländska studenters

möjlighet att få arbetstillstånd.

2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av

enklare regler för arbetskraftsinvandring med

särskilt fokus på Norrland.

2003/04:Bo253 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad

arbetskraftsinvandring för bostadsbyggandet.

2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla en

bättre europeisk samordning av asyl- och

flyktingpolitiken.

2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fri rörlighet för

EU-medborgare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EU:s

skyddsgrundsdirektiv.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

tilläggsprotokoll till Genèvekonventionen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den svenska

lagstiftningen rörande förföljda homosexuella,

bisexuella och transpersoner.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskapen om

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

situation i de länder människor flyr från.

2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för ökad

solidaritet och öppenhet gentemot omvärlden genom

den gemensamma asyl- och flyktingpolitiken.

2003/04:Sk401 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en utredning

om trädgårdsnäringens säsongsmässiga

arbetskraftsbehov.

2003/04:Ju447 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

arbetskraftsinvandring.

2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

implementeringen av riksdagsbeslutet att

förföljelse på grund av sexuell läggning och

könsidentitet skall vara giltigt asylskäl.

2003/04:U255 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett stärkt skydd

för personer som riskerar förföljelse på grund av

kön.

2003/04:U257 av Joe Frans och Maria Hassan (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs angående stöd till

kurder bosatta i Sverige som har för avsikt att

återvända till irakiska Kurdistan.

2003/04:U275 av Annelie Enochson m.fl. (kd, fp, c,

v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de uiguriska

flyktingarna från Kina som har sökt asyl i Sverige

får en fristad här.

2003/04:U277 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om asylrätt för homo-

och bisexuella och transpersoner.