Bet. 2003/04:SFU2

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2003/04:SFU2

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen

för år 2004 såvitt avser utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt

motioner som rör anslagen eller näraliggande frågor. Utgiftsområdet

omfattar politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik,

Migrationspolitik

samt Minoritetspolitik. De under utgiftsområdet samlade föreslagna

anslagsbeloppen uppgår till ca 7 miljarder kronor för 2004. Av dessa hänförs

ca 2,3 miljarder kronor till integrationspolitiken och ca 4,7 miljarder

kronor till migrationspolitiken.

Regeringen föreslår utöver anslag m.m. att riksdagen dels godkänner att

under 2004 lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av

hemutrustningslån intill ett belopp av 1,3 miljarder kronor, dels bemyndigar

regeringen att under 2004 för ramanslaget 12:7 Från EU-budgeten finansierade

insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 14 miljoner kronor

efter 2004.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.

M-, fp- och kd-ledamöterna har i särskilda yttranden redovisat sina

respektive partiers budgetförslag. Till betänkandet har dessutom fogats 18

reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

a) Riksdagen godkänner att under 2004 lån tas upp i Riksgäldskontoret

för det samlade behovet av hemutrustningslån intill ett belopp av

1 300 000 000 kr,b) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för

ramanslaget 12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och

flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 14 000 000 kr efter 2004,c) Riksdagen anvisar anslagen

inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar för budgetåret 2004 enligt

utskottets förslag i bilaga 2.Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:1 Utgiftsområde 8 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2003/04:Fi240

yrkande 19 i denna del, 2003/04:Sf230 yrkande 1, 2003/04:Sf233, 2003/04:Sf249

yrkande 21, 2003/04:Sf368 yrkandena 1-12, 2003/04:Sf402 yrkandena 17, 30,

31 och 33 och 2003/04:Sf403 yrkandena 11, 30, 41 och 43-46.

2. Integrationsverkets uppgifter

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf264, 2003/04:Sf296 och 2003/04:Sf346

yrkande 2.

3. Kvinnors och flickors rättigheter

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U255 yrkande 9, 2003/04:Sf283,

2003/04:Sf325 yrkande 28 och 2003/04:A371 yrkande 28.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

4. Skolan och integration

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf239.

5. Statsbidrag till invandrarorganisationer

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf306 och 2003/04:Sf318.

6. Det kommunala flyktingmottagandet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf396 yrkandena 3-6 och 2003/04:Sf402

yrkandena 28 och 29.

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

7. Migrationsverkets resurser

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf230 yrkande 2, 2003/04:Sf271 yrkande

2 och 2003/04:Sf357 yrkandena 1, 3 och 28.

Reservation 5 (kd)

Reservation 6 (mp)

8. Asylansökan i hela landet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf249 yrkande 22.

Reservation 7 (fp)

9. Avgifter i tillståndsärenden

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf309.

10. Hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf209, 2003/04:Sf279 yrkandena 1-3,

2003/04:Sf334 och 2003/04:So570 yrkande 3.

Reservation 8 (v)

11. Mottagande av asylsökande barn

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf224, 2003/04:Sf403 yrkande 25 och

2003/04:So417 yrkande 1.

Reservation 9 (kd)

Reservation 10 (v)

12. Ensamkommande barn

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf249 yrkande 9, 2003/04:Sf319,

2003/04:Sf396 yrkande 9 och 2003/04:Sf403 yrkandena 27-29.

Reservation 11 (m, fp, kd, v, c, mp)

13. Skola m.m. för barn utan uppehållstillstånd

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf263, 2003/04:Sf271 yrkande 5 och

2003/04:Sf357 yrkandena 7, 8 och 11.

Reservation 12 (kd)

Reservation 13 (mp)

14. Vidarebosättning m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U264 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf249

yrkande 12, 2003/04:Sf303 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sf403 yrkande 21.

Reservation 14 (fp)

Reservation 15 (kd)

15. Handläggarkompetens

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf357 yrkande 4.

Reservation 16 (mp)

16. Rättshjälp

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf403 yrkande 8.

Reservation 17 (kd)

17. Utvärdering av resurserna till minoritetsspråken

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf215.

Reservation 18 (kd)

Stockholm den 25 november 2003

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus

(kd)1Deltar ej under punkt 1, Ronny Olander (s), Bo Könberg (fp)2Deltar

ej under punkt 1, Mona Berglund Nilsson (s), Kalle Larsson (v), Mariann

Ytterberg (s), Anita Sidén (m)3Deltar ej under punkt 1, Lennart Klockare

(s), Linnéa Darell (fp)4Deltar ej under punkt 1, Birgitta Carlsson (c)5Deltar

ej under punkt 1, Anna Lilliehöök (m)6Deltar ej under punkt 1, Göte

Wahlström (s), Mona Jönsson (mp), Kurt Kvarnström (s) och Lilian Virgin (s).

Ärendet och dess beredning

Socialförsäkringsutskottet behandlar i detta betänkande utgiftsområde 8

i budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1) jämte motionsyrkanden

från den allmänna motionstiden 2003 samt två motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 2002. De behandlade förslagen återfinns i bilaga 1.

Migrationsverket har besökt utskottet och informerat om verkets arbete.

Vidare har företrädare för regeringen informerat utskottet om arbetet

inom regeringen med frågan om ensamkommande barn.

Utskottet har även under beredningen av ärendet besökt Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering, DO.

Utskottets överväganden

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Utgiftsområdet består av politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik,

Migrationspolitik och Minoritetspolitik.

I budgetpropositionen föreslås en utgiftsram på 7 005 146 000 kr för

budgetåret 2004.

Rambeslut

Riksdagen har fastställt ramen för utgiftsområde 8 till 7 005 146 000 kr

(bet. 2003/04:FiU1, rskr. 2003/04:42) för budgetåret 2004.

Integrationspolitiken

Integrationspolitiken omfattar frågor om invandrares introduktion i det

svenska samhället och ersättning till kommunerna för flyktingmottagande,

svenskt medborgarskap, åtgärder för att främja lika rättigheter,

skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund. Vidare ingår

åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism.

Inom politikområdet finns myndigheterna Integrationsverket, Ombudsmannen

mot etnisk diskriminering (DO) och Nämnden mot diskriminering.

Integrationspolitiken är sektorsövergripande och berör ett flertal andra

politikområden.

Målen för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och

möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap

med samhällets mångfald som grund och en samhällsutveckling som kännetecknas

av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets

grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund skall

vara delaktiga i och medansvariga för.

10:1 Integrationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed

avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om Integrationsverkets uppgifter.

Propositionen

I budgetpropositionen anges att Integrationsverket, som är central

förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor, har ett övergripande ansvar

för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag inom olika

samhällsområden samt för att aktivt stimulera integrationsprocesserna i

samhället. En central uppgift för myndigheten är att följa och utvärdera

samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella

mångfald.

I propositionen görs bedömningen att Integrationsverkets anslag kan vara

oförändrat. Den förstärkning av det antirasistiska arbetet med 10 miljoner

kronor per år som beslutades i vårpropositionen 2000 har skett genom

omdisponering av Integrationsverkets förvaltningsanslag och med temporära

medel för integrationsåtgärder. Dessa temporära medel upphör efter 2003.

Verket måste därför göra vissa omprioriteringar för att kunna genomföra

den beslutade förstärkningen fr.o.m. 2004.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 90 767 000

kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2004

I motion Sf368 yrkandena 1-3 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs tillkännagivanden

om att en avveckling av Integrationsverket bör inledas. Vidare bör

introduktionsenheten föras över till Migrationsverket som även skall distribuera

kommunersättningar vid flyktingmottagande.

I yrkande 6 begärs att riksdagen beslutar att anvisa 45 miljoner kronor

mindre än regeringen föreslagit.

I motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 19 i denna del begärs

att riksdagen beslutar att anvisa 50 miljoner kronor mindre än regeringen,

då Integrationsverket enligt motionärerna kan minska i omfattning.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motionerna Sf402 yrkande 33 och Sf403 yrkande

44 beslut om att avveckla Integrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2004 samt

att Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor till invandrare

och flyktingar.

I motion Sf403 yrkande 46 i denna del begärs att riksdagen beslutar att

anvisa 60 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.

Övriga motioner

Ana Maria Narti (fp) begär i motion Sf346 yrkande 2 ett tillkännagivande

om Integrationsverkets roll. Motionären anser att rollen som kunskapsinhämtare

har varit positiv men att det kan ifrågasättas om inte denna funktion kan

fyllas av den forskning som pågår på universitet och högskolor. Motionären

har vidare starka invändningar mot verkets roll på samverkansområdet.

I motion Sf296 av Börje Vestlund (s) anförs att homosexuella invandrare,

uppvuxna i samhällen som avvisar homosexualitet, möts av problem som kan

försvåra integration. Enligt motionären menar Integrationsverket att dess

instruktion endast omfattar samhällets integrationsprocesser för personer

med olika etniska och kulturella bakgrunder, varför verket avvisar ekonomiskt

stöd till projekt som tar sikte på HBT-personer med invandrarbakgrund.

Motionären anser att detta formella hinder bör undanröjas.

Inger Lundberg m.fl. (s) anför i motion Sf264 att Integrationsverket bör

vara en kvalificerad kunskapsmyndighet och att regionala integrationshandläggare

vid länsstyrelserna bör ansvara för uppföljningen av utvecklingen i länet

och bidra till kunskapsutveckling. I motionen krävs en översyn av

Integrationsverkets och länsstyrelsernas organisation.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening fyller Integrationsverket i dag en viktig roll

som central förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. Utskottet kan

inte ställa sig bakom motionsyrkanden om att avveckla myndigheten.

Utskottet föreslog våren 2002 Riksdagens revisorer att granska

Integrationsverkets verksamhet för att se i vilken omfattning myndigheten fyller

det syfte som avsetts. Riksdagens revisorer har granskat Integrationsverket,

med inriktning på verkets arbete med att främja integration och öka

kunskapen om integration. Revisorerna har den 19 juni i år för kännedom

överlämnat rapporten Främja och förklara - kan Integrationsverket förändra?

(2002/03:16), till bl.a. socialförsäkringsutskottet. Revisorerna anser bl.

a. att Integrationsverket har ett väldigt omfattande uppdrag och att målen

för vad verket skall uppnå är otydliga. Det gäller i synnerhet för

verksamhetsgrenen att främja de integrationspolitiska målen. Verket har enligt

rapporten marginellt inflytande över i vilken grad målen uppnås. Vidare

anser Revisorerna att verket inte tillräckligt följer upp hur kommunerna

sköter introduktionen av de kommunplacerade flyktingarna och att verket

måste förbättra kvaliteten på sin utredningsverksamhet.

En interdepartemental arbetsgrupp har tillsats i syfte att se över hur

integrationspolitiken genomförs och följs upp. Arbetsgruppen skall bl.a.

föreslå lämpliga indikatorer som möjliggör en mer sammanhållen uppföljning

av insatser som sker för att nå integrationspolitiska mål. Vidare har

Integrationsverket fått i uppdrag att tillsammans med berörda sektorsmyndigheter

utveckla nyckeltal och indikatorer för integrationspolitiken på i första

hand arbetsmarknaden, inom utbildningsområdet och bostadssektorn samt

beträffande uppväxtvillkor för barn och ungdomar med utländsk

bakgrund.

Utredningen om flyktigmottagande och introduktion lämnar i sitt betänkande

Etablering i Sverige - möjligheter och ansvar för individ och samhälle

(SOU 2003:75) vissa förslag som rör verkets uppdrag. Bland annat föreslås

att Integrationsverket skall få i uppdrag att dels utarbeta förslag till

hur en sammanhållen grundläggande internetbaserad samhällsinformation

till nyanlända skall kunna etableras och vidmakthållas, dels verka för

att en sammanhållen och för nyanlända invandrare producerad skriftlig

samhällsinformation tas fram. Två av utredningens förslag innebär emellertid

att uppgifter som i dag ligger på Integrationsverket bör flyttas till

andra myndigheter. Det gäller ansvaret för vissa delar av den statliga

ersättningen för flyktingmottagandet respektive bosättningsarbetet. Enligt

utredningen bör Migrationsverket få huvudansvaret för den första bosättningen.

Utskottet kan således konstatera att Integrationsverkets uppdrag och

arbetsuppgifter kan komma att förändras och att arbetsmetoderna bör utvecklas

främst med målsättningen att verket på ett bättre sätt skall kunna mäta

effekterna av integrationsarbetet. Enligt utskottets uppfattning är

uppföljning inom olika områden en av Integrationsverkets viktigaste uppgifter

när det gäller metoder för genomförandet av integrationspolitiken.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag

till medelsanvisning och avstyrker motionerna Sf368 yrkandena 1-3 och 6,

Sf402 yrkande 33, Sf403 yrkandena 44 och 46 i denna del samt Fi240 yrkande

19 i denna del.

När det gäller Integrationsverkets uppgifter och bl.a. stöd till projekt

som tar sikte på HBT-personer med invandrarbakgrund anser utskottet att

utgångspunkten måste vara att integrationsåtgärder främst tar sikte på

den etniska och kulturella bakgrunden.

Vidare bör Integrationsverket vara en sammanhållande kunskapsmyndighet.

Utredningen om flyktingmottagande och introduktion föreslår i SOU 2003:75

bl.a. att det bör finnas en regional bas för planerings- och bosättningsarbetet

och att både ett regionalt och interregional samarbete behövs och föreslår

därför att länsstyrelserna får i uppdrag att i samverkan med kommunförbundet

på länsnivå föreslå hur ett regionalt och interregionalt arbete kan

utvecklas.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Sf264, Sf296 och Sf346

yrkande 2.

10:2 Integrationsåtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed

avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om kvinnors och flickors rättigheter,

om skolan och integration och om statsbidrag till invandrarorganisationer.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd).

Propositionen

Anslaget disponeras huvudsakligen av Integrationsverket för stöd till

organisationer som främjar integration, för åtgärder som stimulerar

integrationsprocesserna i samhället och som förebygger och motverkar

främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskriminering. Anslaget disponeras

också för lokal verksamhet mot diskriminering. En del av anslaget disponeras

av regeringen för att stimulera inrättande av skyddat boende och vissa

utbildningsinsatser m.m. för ungdomar som riskerar att utsättas för s.k.

hedersrelaterat våld.

I budgetpropositionen anges att förstärkningen av det antirasistiska

arbetet fortsätter. I propositionen föreslås att Integrationsverket

sammantaget får disponera högst 5,5 miljoner kronor år 2004 för att bistå

ett antal frivilligorganisationer att etablera ett centrum mot rasism och

andra former av intolerans. Detta innebär en permanent förstärkning av

anslaget med 2,5 miljoner kronor.

Vidare föreslås att verket får disponera högst 2,4 miljoner för stöd till

verksamhet för personer som vill lämna rasistiska grupper.

En permanent förstärkning med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2004 för stöd

till lokal verksamhet mot diskriminering föreslås. Sammanlagt skall

9 miljoner kronor disponeras för lokal verksamhet mot diskriminering.

För organisations- och verksamhetsbidrag samt projektstöd enligt förordning

2000:216 om statsbidrag till organisationer som främjar integration

beräknas medelsbehovet uppgå till ca 30 miljoner kronor. Projektstödet skall

enligt propositionen bl.a. inriktas på insatser för jämställdhet och för

att motverka rasism och främlingsfientlighet.

För att fortsätta stimulera inrättandet av skyddat boende, vissa

utbildningsinsatser m.m. för flickor och unga kvinnor som riskerar att utsättas

för s.k. hedersrelaterat våld beräknas i propositionen behovet av medel

uppgå till 40 miljoner kronor per år 2004-2005 och 20 miljoner kronor för

2006. Även pojkar och unga män skall omfattas av satsningen. Från dessa

medel skall även en internationell konferens för erfarenhetsutbyte kunna

finansieras.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 84 242 000

kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2004

I motion Sf368 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs i yrkande 4 ett

tillkännagivande om att en avveckling av anslaget inleds. Stöd till Centrum

mot rasism, till verksamhet för personer som vill lämna rasistiska grupper

samt till åtgärder för unga kvinnor som riskerar att utsättas för s.k.

hedersrelaterat våld bör dock fortsatt kvarstå. I yrkande 7 begärs att

riksdagen beslutar att anvisa 36 242 000 kr mindre än regeringen föreslagit.

I motion Sf233 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) anförs att verksamheter som

stöder personer som vill lämna rasistiska grupper måste använda en stor

del av tiden till att söka pengar och oroa sig för verksamhetens framtid.

Med stöd som sträcker sig över en längre period, 3-5 år, får dessa

verksamheter arbetsro och kan ägna sina resurser åt verksamheten. Motionären

vill på så sätt säkra stödet till arbetet mot rasism och nazism.

I motion Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 46 i denna del begärs att

riksdagen beslutar att anvisa 12 miljoner kronor mindre än regeringen

föreslagit. Motionärerna avvisar försöket med lokala diskrimineringsombudsmän.

Länsstyrelserna och kommunerna bör ha det regionala och lokala ansvaret

för att motarbeta diskriminering, rasism och främlingsfientlighet.

Övriga motioner

I motion Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs i yrkande 28 ett

tillkännagivande om situationen för kvinnor och unga flickor i särskilt utsatta

situationer. Motionärerna anser bl.a. att unga flickors situation inte

har uppmärksammats tillräckligt. Det kan gälla frågor som könsstympning

och s.k. hedersmord. Det är enligt motionärerna viktigt att markera att

respekten för allas lika värde och att demokratins grundvärderingar skall

gälla alla i Sverige.

Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m) anger i motion Sf283 att en del etniska

föreningar och trossamfund har fått extra bidrag för att arbeta med

jämställdhetsfrågor. Motionärerna anser att det bör krävas av samtliga som

uppbär offentligt stöd att regelbundet redovisa hur de aktivt arbetar för

att öka förståelsen för flickors och kvinnors rättigheter i Sverige.

I motion A371 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs i yrkande 28 ett

tillkännagivande om åtgärder för att stävja det hedersrelaterade våldet.

Motionärerna betonar vikten av ett skyddat boende och större effektivitet

för att beivra hedersrelaterat våld. Enligt motionärerna bör det utredas

vad som krävs för att förbättra för utsatta flickor.

Rosita Runegrund m.fl. (kd) anför i motion U255 yrkande 9 att kulturella

och religiösa skäl ofta anges för att legitimera våld och övergrepp mot

kvinnor. Motionärerna anser att invandrarkvinnornas utsatthet måste betonas

ytterligare i den svenska integrationspolitiken och begär ett tillkännagivande

om detta.

I motion Sf239 av Carl-Axel Johansson (m) anförs att skolor omfattande

årskurserna sju till nio borde kunna söka statliga medel från

integrationsbudgeten för att kunna utforma utbildningsprofiler där integrationen

blir en del i skolans verksamhet. I motionen begärs ett tillkännagivande

härom.

Paavo Vallius och Nikos Papadopoulos (s) anför i motion Sf306 att

föreningslivet har stor betydelse för att bryta isolering. Det är därför enligt

motionärerna viktigt att se över hur stödet till invandrarorganisationer

fördelas, vilka behov som finns och vad som behöver prioriteras.

Luciano Astudillo (s) begär i motion Sf318 att regeringen verkar för att

stärka invandrarföreningarnas roll i samhället genom att på olika sätt

hitta former för att jämställa dem med övrigt föreningsliv.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att förstärkningen av det antirasistiska arbetet

fortsätter. Bland annat har ett antal frivilligorganisationer etablerat

ett centrum mot rasism och andra former av intolerans. Integrationsverket

kommer att kunna bidra med medel till den ideella förening som bildats

för att bedriva detta centrum. Integrationsverket kommer också att kunna

ge stöd till verksamhet för personer som vill lämna rasistiska grupper.

Stödet till lokal verksamhet mot diskriminering förstärks permanent med

5 miljoner kronor.

Utskottet vill peka på att de projektstöd som ges skall inriktas på bl.a.

insatser för jämställdhet och för att motverka rasism och främlingsfientlighet.

Vidare satsas medel för att fortsatt stimulera inrättandet av skyddat

boende och vissa utbildningsinsatser m.m. för flickor och unga kvinnor

som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld.

Utskottet avstyrker motionerna Sf233, Sf368 yrkandena 4 och 7 samt Sf403

yrkande 46 i denna del. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag

till medelsanvisning.

Utskottet, som noterar att Integrationsverket getts ytterligare resurser

för integrationsåtgärder, kan konstatera att stödet skall fördelas i

enlighet med de integrationspolitiska målen där kvinnors och mäns lika

rättigheter är ett av de grundläggande värden som betonas. Utskottet

noterar vidare att för att stimulera snabba insatser när det gäller skyddat

boende för flickor och unga kvinnor som hotas av sina familjer beslutades

om 20 miljoner kronor i tilläggsbudget för 2003. Merparten av medlen riktas

till länsstyrelserna i de tre storstadslänen som bl.a. skulle kartlägga

behoven. Vidare har SST - Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

- fått regeringens uppdrag att fördjupa dialogen med trossamfunden om

barns och kvinnors rättigheter. Uppdraget skall redovisas till regeringen

senast den 31 december 2003.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag producerat ett omfattande

meddelandeblad riktat till socialtjänsten om flickor som lever under hot

och tvång, och Myndigheten för skolutveckling har nyligen tagit fram ett

material för att förbättra kunskapen om situationen för flickor och pojkar

som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld. Vidare kan

utskottet konstatera att målen för integrationspolitiken nyligen omformulerats

i syfte att tydligare markera att olikheter måste respekteras på lika

villkor och att en utgångspunkt självklart är att samhällets grundläggande

värderingar skall gälla alla. Till de grundläggande värdena hör också bl.

a. jämställdhet mellan könen och respekten för de mänskliga fri- och

rättigheterna.

Mot bakgrund av det anförda och de satsningar som gjorts på området anser

utskottet att motionerna Sf283, Sf325 yrkande 28, A371 yrkande 28 samt

U255 yrkande 9 får anses vara i huvudsak tillgodosedda. Motionerna avstyrks.

Nuvarande statsbidragssystem för organisationer som främjar integration

ger organisationer bildade på etnisk grund möjlighet att bedriva dels

verksamhet som stärker den egna identiteten och kulturen, dels utåtriktad

verksamhet i enlighet med de integrationspolitiska målen. Systemet består

av ett organisationsbidrag och ett verksamhetsbidrag som riktas enbart

till organisationer bildade på etnisk grund. Vidare kan projektbidrag

sökas av alla organisationer som arbetar för att stimulera integration i

samhället eller för att förebygga och motverka diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism.

En översyn av stödet till organisationerna som främjar integration och

till organisationer som företräder nationella minoriteter har nyligen

genomförts. I departementspromemorian Ett sammanhållet bidragssystem för

etniska organisationer (Ds 2003:10) föreslås att ett sammanhållet

bidragssystem tillskapas för organisationer bildade på etnisk grund som

bedriver verksamhet för att upprätthålla språk, kultur och identitet. I

promemorian föreslås att statsbidraget fördelas utifrån kultur- och

minoritetspolitiska mål av en myndighet inom kulturområdet. Samtidigt bör

stödet till aktiv integrationsverksamhet stärkas och Integrationsverket

bör fördela projektbidrag för sådan verksamhet till såväl organisationer

bildade på etnisk grund som andra organisationer. Vidare föreslås att

möjligheterna att bedriva mer långsiktiga projekt bör underlättas.

Utskottet anser att beredningen av förslagen i Ds 2003:10 bör avvaktas

och avstyrker motionerna Sf306 och Sf318.

Beträffande frågan om hur skolan skall kunna verka för integration i

samhället noterar utskottet bl.a. att Integrationsverket, Myndigheten för

skolutveckling samt Statens folkhälsoinstitut samverkar i ett projekt

kallat den Öppna Skolan, en strategi för hälsa, integration och skolans

måluppfyllelse. Projektet innebär att skolan på olika sätt verkar för att

både ta vara på lokalsamhällets resurser för skolan och att göra skolan

till en resurs för lokalsamhället. Skolan blir därmed utöver ett pedagogiskt

centrum, ett socialt och kulturellt centrum.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Sf239.

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om det kommunala flyktingmottagandet.

Jämför reservationerna 3 (kd) och 4 (c).

Propositionen

Anslaget finansierar statlig ersättning till kommunerna för kostnader i

samband med mottagandet och introduktionen av flyktingar och deras anhöriga.

Ersättningarna betalas ut enligt bestämmelserna i förordningen (1990:927)

om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Huvuddelen av den

statliga ersättningen utgår i form av schablonersättning som lämnas med ett

fast belopp per mottagen person. Denna ersättning är flerårig och börjar

betalas ut månaden efter det att flyktingen har folkbokförts i en kommun.

Därutöver lämnas ersättning för faktiska kostnader för försörjningsstöd

och vissa andra kostnader för äldre, varaktigt sjuka, barn utan vårdnadshavare

och för personer med funktionshinder.

I propositionen anges att omfattningen av kommunmottagandet styrs i grunden

av händelser utanför Sveriges gränser och att det kan förekomma stora

variationer från år till år i antalet kommunmottagna personer.

I budgetpropositionen föreslås att Integrationsverket bör få använda högst

30 miljoner kronor för ersättning till kommunerna för extraordinära

kostnader samt för att ekonomiskt kompensera kommuner som tar emot flyktingar

som ursprungligen togs emot i storstäderna eller en förortskommun med

liknande situation.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 2 094 203 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2004

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf402 yrkandena 30 och 31 beslut om

att avskaffa systemet med förhandlingar och avtal med kommuner, avseende

nyanlända, och i stället införa en s.k. utvecklingspeng som följer individen

och som fördelas av Riksförsäkringsverket. Dagen system skapar enligt

motionärerna ogynnsamma förhållanden för integrationen.

Även i motion Sf403 yrkande 43 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om införande av en utvecklingspeng.

Övriga motioner

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf402 yrkandena 28 och 29 tillkännagivanden

dels om introduktionsmöten i kommunen för nyinflyttade och att engagera

frivilliga som kontaktfamiljer och flyktingguider för nyanlända, dels om

att dagens introduktionsinsatser måste anpassas till barn och ungdomar

och att individuella introduktionsplaner bör upprättas för varje enskilt

barn. Vid introduktionsmötena bör enligt motionärerna lämnas information

om bl.a. kommunen, företag på orten, föreningar och svenskundervisning.

Introduktionsplaner för barn bör beakta barnets ålder, hälsa, utvecklingsnivå

och sociala situation.

I motion Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs i yrkandena 3-6

tillkännagivanden om att få till stånd ett samarbete mellan arbetsmarknadens

parter till nytta för arbete och praktikplatser åt nyanlända invandrare,

om ett ökat samarbete mellan kommuner och berörda statliga myndigheter

vid flyktingmottagandet, om att uppmuntra "lokala samhällskontrakt" för

att bidra till ett bättre flyktingmottagande och till integration och om

ökad decentralisering av flyktingmottagandet. I motionen anförs att

nyanlända bör stimuleras att ta erbjuden sysselsättning i form av praktik-

eller introduktionsplats och att vägran att ta erbjuden praktikplats skall

kunna leda till sänkt bidrag. Praktikplatserna bör leda till en framtida

anställning. Genom att öka samarbetet skapas en helhetsbild, och individen

ges ökat inflytande. Motionärerna välkomnar förslaget från utredningen

"Etablering i Sverige" om ett ökat samarbete mellan kommuner, Migrationsverket

och Arbetsmarknadsstyrelsen. Olika livserfarenheter och kulturella bakgrunder

måste beaktas vid mottagandet, och en jämnare fördelning av mottagandet

över landet skulle enligt motionärerna bidra positivt till synen på svensk

flyktingpolitik.

Utskottets ställningstagande

Kommunersättningen avser att täcka de kostnader som flyktingmottagandet

medför för kommunerna. Det är av stor vikt att den kommun som tar emot

personer som omfattas av flyktingmottagandet har kapacitet att erbjuda

boende och en god introduktion, allt för att den enskilde skall få så

goda förutsättningar som möjligt att komma in i det svenska samhället.

Utskottet noterar att Utredningen om flyktingmottagande och introduktion

nyligen har avlämnat sitt betänkande Etablering i Sverige, SOU 2003:75.

Utredningen lämnar en rad förslag som rör introduktion och mottagande av

flyktingar i kommunerna. Exempelvis förslås att Migrationsverket regelmässigt

skall kalla den enskilde, den berörda kommunen och en representant för

Arbetsmarknadsverket att delta i ett bosättningssamtal. Formen för mötet

kan variera beroende på vad som bedöms som mest ändamålsenligt i de

enskilda fallen. Vad gäller ersättningsfrågor föreslås beträffande individens

försörjning bl.a. att en statlig skattefri etableringsersättning införs

som betalas ut direkt till den berättigade personen under maximalt ett år

så snart bosättning skett och en handlingsplan föreligger. Den som avviker

från handlingsplanen skall ges en reducerad ersättning. När det gäller

det statliga ersättningssystemet föreslås bl.a. att det riktade statsbidraget

till kommunerna tas bort. Kommunerna får i stället ersättning via det

generella statsbidragssystemet och med kostnadsutjämning för de delar som

återstår sedan det som går till försörjning tagits bort, dvs. för

sfi-undervisning och annan verksamhet som blir två separata verksamhetsgrenar

under en övergångsfas.

Utskottet anser att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas och

avstyrker motionerna Sf396 yrkandena 3-6 samt Sf402 yrkandena 28 och 29.

Vad gäller medelstilldelningen finner utskottet ingen anledning att göra

någon annan bedömning än den regeringen har gjort i propositionen. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna

Sf402 yrkandena 30 och 31 samt Sf403 yrkande 43.

10:4 Hemutrustningslån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna att lån under 2004 får tas upp i Riksgäldskontoret

för det samlade behovet av hemutrustningslån intill ett belopp av 1 300 000

000 kr.

Riksdagen bör även bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och

därmed avslå ett motionsyrkande om annan medelsanvisning.

Propositionen

Sedan år 1991 kan flyktingar få statliga lån till hemutrustning när de

skall etablera hushåll i Sverige. Villkoren för lånen, som administreras

av Centrala studiestödsnämnden (CSN), regleras i förordningen (1990:1361)

om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar.

Lånen tas upp i Riksgäldskontoret. Underskottet i verksamheten - i huvudsak

låneeftergifter och bristande inbetalningar av räntor och amorteringar -

täcks via anslaget.

Omfattningen av låneverksamheten bestäms främst av antalet kommunmottagna

flyktingar och i vilken utsträckning de väljer att ta lån.

Anslagsbehovet för åren 2004-2006 är enligt propositionen svårbedömt med

tanke på att antalet låneeftergifter förväntas öka.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 18 631 000 kr.

Vidare

föreslås i propositionen att riksdagen godkänner att under 2004 lån tas

upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av hemutrustningslån intill

ett belopp av 1 300 000 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2004

I motion Sf368 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 8 begärs att riksdagen

beslutar att anvisa 6 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.

Besparingen kan enligt motionärerna ske genom ändrade regler.

Utskottets ställningstagande

När det gäller utformningen av reglerna för hemutrustningslån ser utskottet

i dag ingen anledning att föreslå ändringar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning samt

avstyrker motion Sf368 yrkande 8. Utskottet tillstyrker även att riksdagen

godkänner att lån under 2004 får tas upp i Riksgäldskontoret upp till

angivet belopp.

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed

avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt om överföring av

anslaget till annat utgiftsområde.

Propositionen

Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)

samt Nämnden mot diskriminering.

Av propositionen framgår att DO har fått ett dramatiskt ökat antal ärenden

om anmälningar om etnisk diskriminering både i arbetslivet och i övriga

samhällslivet. DO har därför tillfälligt förstärkts med 2 miljoner kronor

på tilläggsbudgeten 2003, och i höstens tilläggsbudget föreslås att DO

tillförs ytterligare 3 miljoner kronor.

Med hänvisning till att ärendemängden väntas fortsätta öka, de utökade

uppgifterna på grund av den nya lagstiftningen om förstärkt skydd mot

diskriminering samt det nödvändiga arbetet med tillsyn över hur arbetsgivare

uppfyller lagens krav på aktiva åtgärder föreslås i propositionen att den

tillfälliga förstärkningen på 2 miljoner kronor permanentas. Samtidigt

föreslås en höjning av DO:s anslagsnivå med 4 miljoner kronor per år.

Verksamheten hos Nämnden mot diskriminering beräknas år 2004 enligt

propositionen uppgå till en kostnad på 150 000 kr.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 20 819 000

kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2004

Sten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf368 yrkande 9 att riksdagen inte

anvisar några medel till anslaget 10:5 DO inom utgiftsområde 8. I yrkande

5 begärs ett tillkännagivande om att anslaget bör föras över till

utgiftsområde 14 Arbetsliv.

I motion Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 45 begärs ett beslut om

att DO tilldelas ytterligare medel och ges särskilt ansvar för opinionsbildning

mot diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. I yrkande 46 i denna

del begärs att riksdagen beslutar att anvisa 6 miljoner kronor mer än

regeringen föreslagit. Motionärerna avvisar regeringens förslag om lokala

diskrimineringsombudsmän.

I motion Sf402 yrkande 17 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs ett beslut om

att DO ges särskilt ansvar för opinionsbildning mot diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism och att DO skall vara en myndighet underställd

riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att anslaget till DO bör vara kvar inom utgiftsområdet.

Av tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen framgår att beslut i fråga om

vilka ändamål och verksamheter som skall innefattas i ett utgiftsområde

fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.

Något beslut att flytta anslaget har inte fattats av riksdagen (bet.

2002/03:KU22).

Diskrimineringskommittén, som tillsattes 2002, har bl.a. i uppdrag att se

över frågan om vissa ombudsmän under regeringen borde slås samman till en

ombudsmannainstitution och om en sådan myndighet borde vara en myndighet

under riksdagen. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli

2005.

Utskottet har den 18 november i år besökt DO och därvid fått information

om myndighetens verksamhet, informationsinsatser, arbetssituation samt

planerade prioriteringar för arbetet. DO redovisade även de hittillsvarande

effekterna av den nya lagen om förbud mot diskriminering, en lag som angavs

vara ett betydligt bättre verktyg men som samtidigt medförde ökade krav

på myndigheten.

Utskottet, som kan konstatera att DO permanent tillförs ytterligare medel,

tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning samt avstyrker med

det anförda motionerna Sf368 yrkandena 5 och 9, Sf402 yrkande 17 samt

Sf403 yrkandena 45 och 46 i denna del.

Storstadspolitiken

Storstadspolitiken omfattar frågor om hur en god utveckling kan främjas

i storstädernas mest utsatta stadsdelar, hur förutsättningar för tillväxt

skapas i storstadsregionerna och hur tillväxten kommer alla till del.

Storstadspolitiken är i huvudsak tvärsektoriell och omfattar flera olika

politikområden såsom arbetsmarknads-, utbildnings-, social-, regional

tillväxt-, integrations-, kultur- och idrottspolitik.

I enlighet med storstadspropositionens intentioner skall en samlad avstämning

och utvärdering av storstadspolitiken göras efter tre år som underlag för

ställningstagande om former och omfattning för den fortsatta storstadspolitiken.

Storstadspolitikens övergripande mål är i enlighet med riksdagens beslut

om målen för en nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165, bet.

1998/99: AU2, rskr. 1998/99:34) att ge storstadsregionerna goda förutsättningar

för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya

arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar

av landet (tillväxtmålet) samt att bryta den sociala, etniska och

diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika

och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare (segregationsmålet).

Propositionen

Enligt propositionen har det strategiska arbetet med att ta fram kvantitativa

och kvalitativa lokala mål samt att följa upp och utvärdera dessa gett en

samlad kunskap om vilka metoder eller insatser som är framgångsrika. Det

lokala utvecklingsarbetet har på så sätt ökat den nationella kunskapen om

segregationen.

Regeringen gör bedömningen att trots att storstadsarbetet i flera avseenden

brutit negativa trender är avståndet till nationella genomsnittsnivåer

fortfarande mycket stort beträffande sysselsättning, socialbidragsberoende

och utbildningsnivå. Måluppfyllelse inom flera andra politikområden, som

bl.a. sysselsättningsmålet om 80 % och regeringens mål om att antalet

socialbidragstagare skall halveras mellan 1999 och 2004, förutsätter ett

utvecklat storstadsarbete då en stor andel arbetslösa och bidragsberoende

finns i storstadsregionernas utsatta stadsdelar.

De särskilt anslagna medlen till de lokala utvecklingsavtalen upphör 2003

och insatser i de lokala utvecklingsavtalen skall framöver införlivas i

ordinarie verksamheter. I propositionen anges att kommunerna sedan en tid

har arbetat för att ta till vara framgångsrika erfarenheter och föra in

dem i ordinarie strukturer - kommunens eller andra lokala aktörers.

I budgetpropositionen anges att eftersom storstadspolitiken skall införlivas

i ordinarie strukturer hos berörda kommuner, statliga myndigheter och

andra samverkande aktörer har inga nya medel beräknats för 2004. För att

underlätta omvandlingsarbetet har politikområdet 2003 tillförts 40 miljoner

kronor på tilläggsbudget.

Under 2003 avser regeringen att lämna en skrivelse till riksdagen med

redovisning av hur det lokala utvecklingsarbetet har utvecklats sedan

propositionen om storstadspolitik beslutades av riksdagen 1998.

Utskottets ställningstagande

De särskilt anslagna medlen till de lokala utvecklingsavtalen upphör 2003

och insatser i de lokala utvecklingsavtalen införlivas därmed i ordinarie

verksamheter. Anslaget tilldelas därför inte några medel för 2004. Utskottet

har inget att erinra häremot och utgår från att regeringen återkommer med

en utvärdering av storstadspolitiken som underlag för ställningstagande

om former och omfattning för det fortsatta arbetet. Utskottet noterar

vidare att regeringen avser att under 2003 till riksdagen återkomma med

en skrivelse om storstadspolitikens utveckling och det lokala utvecklingsarbetet

sedan 1998.

Migrationspolitiken

Migrationspolitiken omfattar frågor rörande migration till och från vårt

land, flyktingpolitiken inklusive mottagande av asylsökande, utlänningars

rätt att vistas i Sverige och internationellt arbete inom det

migrationspolitiska

området.

Inom politikområdet verkar Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Dessutom

finns ett anslag, som finansieras med EU-medel, för att utveckla prövnings-

och mottagandesystemet för asylsökande, bidra till integrationsinsatser

och hjälpa personer att återvända eller återvandra till sitt hemland.

Målen för migrationspolitiken är att migration till och från vårt land

kan ske i ordnade former, den reglerade invandringen upprätthålls, asylrätten

i Sverige och i ett internationellt perspektiv värnas samt att harmoniseringen

av flykting- och invandringspolitiken i EU ökar. I arbetet med målens

uppfyllande skall verksamheten präglas av rättssäkerhet, humanitet och

respekt för individens rättigheter.

12:1 Migrationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed

avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om Migrationsverkets resurser, om

asylansökan i hela landet och om avgifter i tillståndsärenden.

Jämför reservationerna 5 (kd), 6 (mp) och 7 (fp).

Propositionen

Anslaget avser i huvudsak förvaltningskostnader för Migrationsverket samt

kostnader för IT-stödet i migrationsarbetet vid utlandsmyndigheterna.

I propositionen anges att Migrationsverket från den 1 januari 2004 kommer

att ha det finansiella ansvaret för IT-stödet i migrationsarbetet vid

utlandsmyndigheterna. Verket tillförs därför 18 miljoner kronor. Finansiering

sker genom att det inom utgiftsområde 1 uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet

m.m. minskas med motsvarande belopp.

Vidare anges att från anslaget finansieras i dag vissa kostnader för

utlandsmyndigheterna med inriktning på arbetsuppgifter inom migrationsområdet.

I propositionen föreslås att 16,5 miljoner kronor överförs till utgiftsområde

1, anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. i syfte att få en effektivare

resursanvändning.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 616 273 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2004

I motion Sf368 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 10 begärs att riksdagen

beslutar att anvisa 100 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

Medlen tillförs i syfte att förkorta handläggningstiderna. Vidare överförs

medel från Integrationsverkets anslag för att Migrationsverket skall ta

över ansvaret för att distribuera kommunersättningarna.

Per Bill m.fl. (m) begär i motion Sf230 yrkande 1 ett tillkännagivande om

kortare handläggningstider i asylprocessen. Motionärerna anför bl.a. att

reglerna för anslagsanvändningen är en anledning till de långa

handläggningstiderna.

I motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 19 i denna del begärs

att riksdagen anvisar 70 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

Genom ökade satsningar på snabbare behandling av asylärenden kan

handläggningstiderna förkortas och kostnaderna för mottagande av asylsökande

minskas. Ett liknande yrkande finns i motion Sf249 yrkande 21 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp).

I motion Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkandena 11 och 30 anförs att om

Migrationsverket tillförs ökade resurser minskar handläggningstiderna för

asylansökningar och att ytterligare medel bör tillföras Migrationsverket

för att tidsfristen för handläggning av ensamkommande barns ärenden skall

kunna hållas till 3 månader. I yrkande 41 begärs beslut om att slopa

prövningen av uppehållstillstånd avseende de av svensk domstol meddelade

adoptionerna för barn i åldern 12-17 år samt nyfödda barn till föräldrar

med uppehållstillstånd i Sverige. Genom förslaget avlastas Migrationsverkets

administration, och ca 4 miljoner kronor frigörs. I yrkande 46 i denna

del begärs att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit.

Övriga motioner

Per Bill m.fl. (m) begär i motion Sf230 yrkande 2 ett tillkännagivande om

ökad flexibilitet i anslagsanvändningen på asylområdet. Motionärerna anför

bl.a. att Migrationsverkets möjlighet att använda sina samlade anslag så

att de gör störst nytta bör öka och att reglerna för anslagsanvändningen

är en anledning till de långa handläggningstiderna.

I motion Sf271 av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (kd) begärs i

yrkande 2 ett tillkännagivande om att Migrationsverket bör erhålla resurser

så att barns skäl för uppehållstillstånd beaktas och att verket alltid

utgår från barnets bästa i hela processen. Detta ställer enligt motionärerna

nya och större krav på Migrationsverkets handläggning och kompetens.

Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion Sf357 yrkandena 1, 3 och 28

tillkännagivanden om att förkorta handläggningstiderna för asylsökande.

Besked från första instans bör ges inom 6 månader. För ensamkommande barn

skall handläggningstiden inte överstiga 3 månader. Motionärerna anser

också att handläggningstiderna för arbetstillstånd måste förkortas.

I motion Sf249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 22 anförs att det

bör vara möjligt att ansöka om asyl på alla Migrationsverkets kontor.

Detta medför att ärendebelastningen minskar på kontoren i storstäderna

och handläggningstiderna blir kortare.

I motion Sf309 av Yilmaz Kerimo (s) begärs ett tillkännagivande om avgifter

för tillståndsärenden. Motionären är kritisk till att hög avgift tas ut

och att avgiften är olika beroende på nationalitet. Detta bör enligt

motionären ses över.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan, liksom i sitt yttrande över ramarna för utgiftsområde 8,

konstatera att antalet asylsökande är av avgörande betydelse för kostnadernas

utveckling inom området. Prognosen för antalet asylsökande är dock alltid

mycket osäker och beror i högsta grad på omvärldsfaktorer. Det är således

enligt utskottet viktigt men också mycket svårt att göra prognoser över

utvecklingen av i första hand antalet asylsökande.

Utskottet vill vidare peka på att riksdagen tidigare på förslag av utskottet,

i samband med behandlingen av Riksdagens revisorers förslag rörande bl.

a. resursfrågor och en årlig rapport om asylfrågorna (2001/02:RR16, bet.

2001/02:SfU13), gjorde ett tillkännagivande till regeringen om ett

förbättrat underlag för bedömning av behovet av och utnyttjandet av resurser

för asylprocessen. Utskottet uttalade därvid att när det gäller det

underlag riksdagen behöver för att bl.a. ta ställning till kommande resursbehov

så bör information lämnas i budgetpropositionen och den skrivelse om asyl-

och migrationspolitiken (migrationsskrivelsen) som regeringen årligen i

samband med budgetpropositionen lämnar till riksdagen. Utskottet anförde

vidare att den information som behövs för att ta ställning till budgeten

naturligtvis av regeringen måste redovisas för riksdagen senast i samband

med budgetpropositionen.

Utskottet noterar att målet vad gäller handläggningstider inte uppnåtts.

Migrationsverket avgjorde under 2002 48 % av ärendena inom verksamhetsmålet

- att beslut om uppehållstillstånd eller avvisning skall fattas inom 6

månader - jämfört med 49 % året innan. En orsak till att målet inte kunde

hållas var enligt propositionen bl.a. det ökade antalet asylansökande

samt det tidskrävande arbetet med att klarlägga oklara identiteter,

resvägar m.m. Av budgetpropositionen framgår dock att under perioden

januari-juni i år har 14 136 personer ansökt om asyl i Sverige. Migrationsverket

har under samma period fattat beslut i ca 15 200 ärenden, varav 53 % inom

6 månader. Utskottet kan konstatera att under första halvåret 2003 avgjorde

Migrationsverket också en större andel ärenden inom verksamhetsmålet än

under 2002.

År 2002 ansökte 33 016 personer om asyl i Sverige. Vid beräkning av

anslaget i budgetpropositionen för 2003 gjordes bedömningen att Migrationsverket

bör ha en beredskap att kunna ta emot 27 000 asylsökande. Antalet asylsökande

i Sverige har enligt propositionen ökat med ca 40 % årligen de senaste

tre åren. Regeringen gör dock ett antagande om färre asylsökande under

2004, utan att ange något antal, och reviderar därför ned anslagsnivån.

Till och med september i år har 23 130 personer ansökt om asyl. Detta är

något färre jämfört med samma period 2002 då 23 988 hade ansökt om asyl.

Utskottet noterar att också Migrationsverket i budgetunderlaget för

2004-2006 som planeringstal för asylprocessen utgår från ett färre antal

inkomna grundärenden under 2004 jämfört med 2003. I verkets delårsrapport

2003 anges att trenden från mars 2003 är att antalet asylsökande minskar

i förhållande till tidigare år. Migrationsverket gör den bedömningen att

minskningen blir bestående.

Företrädare för Migrationsverket har den 11 november i år informerat

utskottet om att verket i sin prognos räknar med ett minskat antal asylsökande

även under 2004. Beträffande den minskning av verkets anslag om 20 miljoner

kronor för 2004 som föreslås i budgetpropositionen angavs att neddragningen

inte direkt kommer att påverka handläggningen av asylärenden.

När det gäller frågan om prövning av uppehållstillstånd för adopterade

barn finner utskottet inte tillräckliga skäl för att nu föreslå en ändring

av bestämmelserna som trädde i kraft den 1 juli 2001.

Mot denna bakgrund kan utskottet tillstyrka regeringens förslag till

medelsanvisning för 2004 och avstyrker motionerna Sf230 yrkande 1, Sf249

yrkande 21, Sf368 yrkande 10, Sf403 yrkandena 11, 30, 41 och 46 i denna

del samt Fi240 yrkande 19 i denna del.

Utskottet, som redan tidigare uppmärksammat frågan om Migrationsverkets

resurstilldelning, anslagsstruktur m.m., har inom ramen för utskottets

uppföljnings- och utvärderingsarbete låtit göra en förstudie om

Migrationsverkets resurser (Utredningstjänsten, Dnr 2003:1100). Utgångspunkten

för förstudien var bl.a. frågan om hur sambandet mellan ökade resurser

för asylprövningen och kostnaderna för asylmottagandet ser ut. Vidare i

vilken utsträckning anslagstilldelningen till administrationen, avseende

både tidpunkt och storlek, påverkar kostnaderna i andra avseenden och hur

ett effektivare resursutnyttjande kan uppnås i en verksamhet som kan

fluktuera snabbt. Utskottet avser att gå vidare med en granskning.

Motion Sf230 yrkande 2 får med det anförda anses tillgodosedd.

För budgetåren 2002 och 2003 ökades Migrationsverkets anslag med 50

respektive 118 miljoner kronor bl.a. i syfte att korta handläggningstiderna.

Utskottet kan konstatera att under första halvåret 2003 avgjorde

Migrationsverket också en större andel ärenden inom verksamhetsmålet än under

2002. Migrationsverket har i sin verksamhet satsat på att förbättra

handläggningen av barns asylärenden. Av verkets årsredovisning framgår att

under 2002 har all personal i alla verkets regioner fått en grundläggande

utbildning om barnkonventionen och i att integrera ett barnperspektiv i

allt arbete. Flera regioner har också haft fördjupningsutbildningar.

Särskilda barnhandläggare har utbildats och ytterligare utbildningsinsatser

pågår i syfte att utveckla samtalsmetodiken. Migrationsverket har även

utarbetat särskilda riktlinjer för handläggning av asylärenden avseende

barn.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf271 yrkande 2 samt Sf357

yrkandena 1, 3 och 28.

När det gäller organisationen för asylansökningar är det i princip möjligt

att handlägga asylärenden på samtliga av Migrationsverkets kontor.

Asylansökan, efter inresa i landet, skall handläggas i den region där sökanden

bor.

Med det anförda får motion Sf249 yrkande 22 anses vara i huvudsak

tillgodosedd.

I vårpropositionen (prop. 2000/01:100) föreslogs att regeringen skulle

bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter för ansökan om uppehålls-

och arbetstillstånd för vissa sökande. Enligt grundprincipen skall

ansökningar vara avgiftsbelagda. Från denna princip skall göras ett antal

undantag, där det av olika skäl anses vara olämpligt att ta ut avgift.

Ansökningar om uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, när ansökan

görs i Sverige och när rätten till vistelse följer av EES-avtalet, utgör

sådana undantag. I yttrande över propositionen (yttr. 2000/01:SfU6y)

tillstyrkte utskottet regeringens förslag om ett bemyndigande. Utskottet

utgick från att åtgärden följs upp bl.a. vad gäller konsekvenserna för de

sökande. Utskottet gör inte nu annan bedömning.

Avgifterna regleras i utlänningsförordningen (1989:547), av vilken framgår

att undantag görs förutom i ovanstående fall även för bl.a. medborgare i

de nya medlemsländerna.

Motion Sf309 om avgifter i tillståndsärenden avstyrks med hänvisning till

det anförda.

12:2 Mottagande av asylsökande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed

avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om hälso- och sjukvård för asylsökande,

om mottagande av asylsökande barn, om ensamkommande barn samt om sjukvård,

skola m.m. för barn utan uppehållstillstånd.

Jämför reservationerna 8 (v), 9 (kd), 10 (v), 11 (m, fp, kd, v, c, mp),

12 (kd) och 13 (mp).

Propositionen

Anslaget finansierar mottagande av asylsökande m.fl. Boende, dagersättning,

särskild ersättning och organiserad verksamhet utgör delar av kostnaderna

för mottagandet. Ersättning lämnas också till kommuner för asylsökande

barns och ungdomars utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg.

Vidare finansieras från anslaget kommunernas kostnader för god man till

barn som kommit till Sverige utan legal vårdnadshavare, s.k. ensamkommande

barn. Sedan den 1 juli 2003 får anslaget även användas för ersättning

till kommuner för vissa utredningskostnader m.m. avseende asylsökande

ensamkommande barn. Från anslaget lämnas ersättning till landstingen för

hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. samt för barn som hålls gömda

inför verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Kommuner

och landsting kan även få viss ersättning för utlänningar som ansökt om

uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgivits rätt att

vistas i Sverige medan deras ansökan prövas. Inom ramen för mottagandet

finansieras också kostnader för Migrationsverkets återvändandearbete,

kostnader för utlänningar som tagits i förvar enligt utlänningslagen samt

kostnader för utlänningar som i enstaka fall beviljats tidsbegränsade

uppehållstillstånd understigande ett år av medicinska skäl.

I budgetpropositionen anges att utgifterna under anslaget främst styrs av

antalet asylsökande och att antalet personer i mottagandesystemet minskar

i förhållande till vad som beräknades i budgetpropositionen för 2003. För

budgetåret 2004 beräknas den genomsnittliga flyktingdygnskostnaden till

214 kr.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 3 364 694 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2004

Sten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf368 yrkande 11 att riksdagen

anvisar 400 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit. På grund av

förkortade handläggningstider vid asylprövningen minskar kostnaderna i

mottagandesystemet.

I motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 19 i denna del begärs

att riksdagen anvisar 400 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.

På grund av kortare handläggningstider vid asylprövningen minskar

kostnaderna i mottagandesystemet.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf403 yrkande 46 i denna del att

riksdagen anvisar 200 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.

Kortare handläggningstider vid asylprövningen minskar kostnaderna i

mottagandesystemet.

Övriga motioner

Hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl.

I motion Sf334 av Annika Qarlsson m.fl. (c, fp, mp) begärs ett tillkännagivande

om att mödravård, förlossningar och aborter för gömda flyktingar skall

likställas med akutvård och vård av barn.

Gunilla Wahlén m.fl. (v) begär i motion Sf279 yrkandena 1 och 2

tillkännagivanden om en utredning om hälso- och sjukvård till gömda flyktingar

samt om att undersöka möjligheten att under mandatperioden tillföra medel

för hälso- och sjukvård till asylsökande vuxna. I motionen anförs att

vårdpersonal i dag sätts i en svår situation, där de kan ge vård men endast

i situationer där den enskilde kan betala. Detta strider mot den etiska

kod som all hälso- och sjukvårdspersonal skall arbeta utifrån, menar

motionärerna. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om gömda och asylsökande

barns rätt till hälso- och sjukvård. Motionärerna anför att det är ett

stort antal barn som är i behov av sjukvård och som lever gömda. Enligt

FN:s barnrättskommitté skall barn utan uppehållstillstånd åtminstone ha

rätt till bl.a. hälso- och sjukvård. Motionärerna anser att det krävs

ytterligare åtgärder för ett säkert och tryggt omhändertagande av asylsökande

och gömda barn inom hälso- och sjukvården.

I motion Sf209 av Carina Hägg (s) anges att det finns behov av förbättrad

vård för asylsökande, bl.a. bör psykiatrisk hjälp kunna ges under väntetiden.

Motionärerna anser också att det krävs en reglering av hur myndigheterna

skall hantera vården.

I motion So570 yrkande 3 av Mona Berglund Nilsson m.fl. (s) anförs att

hälsoundersökning samt tillgång till viss sjukvård skall ingå i asylmottagandet.

Syftet är bl.a. att identifiera akuta vårdbehov och smittsamma sjukdomar.

Enligt motionärerna fungerar mottagandet i denna del inte tillfredsställande

i dag.

Mottagande av asylsökande barn

I motion Sf224 av Cristina Husmark Pehrsson (m) anges att kommuner som

tar emot asylsökande barn har extra åtaganden och kostnader som

Migrationsverket trots utfästelser inte tar på sig. Kommunerna, som även

uppmärksammat sin egen bristande kompetens, måste ges möjlighet att rätt

bemöta asylsökande barn i kris.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion Sf249 yrkande 9 att socialtjänsten

bör ta hand om ensamma flyktingbarn redan vid ankomsten och att kommuner

och landsting bör ges särskilda resurser för omhändertagandet av asylsökande

barn. Härigenom skulle enligt motionärerna risken för att barn "försvinner"

minska.

I motion Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd) anges i yrkande 25 att det har

hänt att asylsökande barn nekats vård eller skolgång med hänvisning till

bl.a. att barnet saknat de sista fyra siffrorna i sitt personnummer. Det

har även hänt att vårdcentraler tar ut avgifter. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om att landsting och kommuner på lämpligt sätt måste

uppmärksammas på asylsökande barns rätt till vård och skolgång. I yrkandena

27 och 28 begärs förslag till ändring av mottagandet av samt inrättande

av en särskild företrädare för ensamkommande barn. Företrädaren skall

utses inom 24 timmar. I yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om att

familjehemsplacering för vissa av de ensamkommande barnen måste ske snabbt.

Motionärerna anser att kommunerna har brustit i ansvarsfrågan när det

gäller ensamkommande barn. Socialtjänsten, som bör ges möjlighet till

särskild kompetensutveckling, skall enligt motionärerna ha det entydiga

ansvaret för dessa barn redan vid ankomsten. Migrationsverket bör endast

utreda barnens asylskäl.

Ulla Hoffmann m.fl. (v) anför i motion So417 yrkande 1 att det finns

brister i kompetensen och rutinerna hos socialtjänsten för hur asylsökande

barns bästa skall tillvaratas. Gränsdragningen mellan ansvariga myndigheter

är enligt motionärerna otydlig.

I motion Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs i yrkande 9 ett

tillkännagivande om ensamkommande barns behov av en kontaktfamilj eller

ett familjehem. Motionärerna anser att denna fråga bör komma in i utredningen

på ett tidigt stadium och påtalar att det i dag är brist på kontaktfamiljer.

I motion Sf319 av Maria Hassan och Inger Nordlander (s) om mottagande av

ensamkommande barn föreslås bl.a. att Migrationsverket bör ha permanenta

avtal med ett antal kommuner som har kompetens och kan ge omvårdnad och

särskilt stöd. Anmälan till utredning enligt socialtjänstlagen och

förordnande av en god man bör ske direkt vid ankomsten. Barnen bör enligt

motionärerna bo i noggrant undersökta familjehem.

Skola m.m. för barn utan uppehållstillstånd

I motion Sf271 yrkande 5 av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (kd)

begärs ett tillkännagivande om att alla barn som vistas i Sverige, även

de utan uppehållstillstånd, skall få rätt att gå i förskola, skola och ha

tillgång till hälso- och sjukvård.

I motion Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) anförs i yrkande 7 att

avvisningshotade barn skall kunna känna sig trygga och fredade på sjukhus

och i skola. Härför krävs enligt motionärerna att personal inom hälso-

och sjukvård och skola inte anmäler till polisen att barnen är där. Vidare

anges i motionen att skolorna ofta inte tar emot de barn som de inte får

någon ersättning för eller för vilka försäkringar inte gäller. I yrkande

8 begärs ett tillkännagivande om att gömda barns rätt till undervisning

bör lagregleras. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att asylsökande

barn bör ha rätt till terapeutisk vård oavsett om de får uppehållstillstånd

eller inte. Motionärerna anser att detta även kan ses ur ett fredsbevarande

perspektiv och förbättra återuppbyggandet i det gamla hemlandet.

Matilda Ernkrans och Inger Lundberg (s) anför i motion Sf263 att det av

trovärdighetsskäl är viktigt att staten markerar att man är beredd att ta

det fulla ekonomiska ansvaret för skolverksamheten i det fåtal mindre

kommuner som inte täcker sina kostnader för asylsökandes skolgång inom

ramen för statsbidraget. Motionärerna begär ett tillkännagivande om

statsbidrag till asylsökande grundskoleelever.

Utskottets ställningstagande

Av propositionen framgår att den sista december 2002 var 39 636 personer

registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem, jämfört med drygt 28 800

i slutet av 2001. Under 2002 bodde 47 % av de registrerade i eget boende

mot 49 % året innan. Den genomsnittliga vistelsetiden i mottagandesystemet

var 347 dagar (median 261 dagar) under 2002, en ökning med 31 dagar jämfört

med 2001. Detta beror enligt propositionen bl.a. på ett ökat antal

asylsökande samt svårigheter med att verkställa avvisningar. Den 31 juli

2003 var 39 574 personer registrerade i mottagandesystemet. Därav hade 49

% ordnat boendet på egen hand.

Regeringen utgår i budgetpropositionen från att antalet personer i

mottagandesystemet minskar i förhållande till vad som beräknades i

budgetpropositionen för 2003, bl.a. beroende på en minskning av antalet

asylsökande.

Företrädare för Migrationsverket har den 11 november i år informerat

utskottet bl.a. om att det för närvarande finns 41 000 personer i

mottagandesystemet, varav ca hälften bor i eget boende och ca 450 är

ensamkommande

barn. Migrationsverket räknar inte med att ytterligare kostnader kommer

att belasta mottagandesystemet eftersom verket dels prioriterar prövningen

av asylärenden, dels har utvecklat asylhanteringen för att korta

handläggningstiderna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för 2004

och avstyrker motionerna Sf368 yrkande 11, Sf403 yrkande 46 i denna del

och Fi240 yrkande 19 i denna del.

Enligt överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet skall

landstingen ge asylsökande m.fl. akut sjuk- och tandvård samt sådan sjuk-

och tandvård som inte kan anstå. I den omfattning som landstingen ger

vård enligt överenskommelsen lämnas ersättning till landstingen enligt

förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård

till asylsökande. Enligt 2 § i förordningen lämnas ersättning även för bl.

a. mödrahälsovård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning, vård vid

abort samt vård och åtgärder enligt smittskyddslagen. Utöver

schablonersättningen

kan staten lämna en särskild ersättning för vård som överstiger 50 000 kr

för en vårdkontakt. Barn och ungdomar under 18 år erhåller samma vård som

barn bosatta i Sverige.

Enligt Allmänna råd från Socialstyrelsen 1995:4 Hälso- och sjukvård för

asylsökande och flyktingar kan begreppet omedelbar vård och vård som inte

kan anstå inte definieras så att det täcker alla situationer som kan

uppkomma. Det är endast den vårdansvariga läkaren som utifrån förutsättningarna

i det enskilda fallet kan bedöma vilken vård som skall ges. Vård som inte

faller under dessa kriterier och där en måttlig fördröjning inte medför

allvarliga följder för patienten ersätts inte av staten.

Utskottet vill här peka på att i begreppet hälso- och sjukvård ingår även

psykologisk och psykiatrisk vård till personer som på grund av exempelvis

traumatiska upplevelser och övergrepp är i behov av sådan vård. Det är

även i dessa fall den vårdansvarige läkaren som utifrån förutsättningarna

i det enskilda fallet har att bedöma vilken vård som skall ges.

I mars 2002 reviderades överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet

om hälso- och sjukvård för asylsökande. Den nya överenskommelsen gäller

från den 1 januari 2002 till den 31 december 2004 och innebär främst att

statens ersättning höjts för att täcka landstingens ökade kostnader för

vården. Vidare ersätts hälsoundersökningar/hälsosamtal i särskild ordning

i syfte att fler asylsökande skall erbjudas sådan undersökning.

Utskottet noterar att i betänkande SOU 2003:75 av Utredningen om

flyktingmottagande och introduktion föreslås bl.a. att Migrationsverket

regelbundet skall underrätta landstingen om vilka asylsökande som bor inom

landstingsområdet och på vilken adress de kan nås för att få erbjudande

om hälsoundersökning.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf209, Sf279 yrkandena 1-3,

Sf334 och So570 yrkande 3.

I juni 2002 redovisade Migrationsverket och Socialstyrelsen ett förslag

till ett förbättrat mottagande av ensamkommande barn. Av redovisningen

framgår att det främst är pojkar i övre tonåren som kommer utan medföljande

vuxen. Ungefär en tredjedel av de ensamkommande barnen är flickor. Under

2002 kom 550 asylsökande barn till Sverige utan sina vårdnadshavare.

Företrädare för Migrationsverket har den 11 november i år informerat

utskottet bl.a. om att det för närvarande finns ca 450 ensamkommande barn

och ungdomar i mottagningssystemet. Majoriteten av dessa är i övre tonåren.

Cirka 50 ungdomar som redan har uppehållstillstånd har verket haft svårt

att placera i kommunerna. Migrationsverket anser inte att det finns några

egentliga oklarheter när det gäller lagregleringen av ansvarsfrågan.

Praktiska problem kvarstår dock.

Av Migrationsverkets årsredovisning framgår att beträffande ensamkommande

barn har personaltätheten ökat och barngrupperna minskat på verkets barn-

och ungdomsenheter. Särskilda barnhandläggare har utbildats och ytterligare

utbildningsinsatser pågår i syfte att utveckla samtalsmetodiken.

Migrationsverket har utarbetat särskilda riktlinjer för handläggning av

asylärenden avseende barn. Vidare har verksamheten organiserats om, i riktning

mot att ha boende och myndighetsutövning så åtskilt som möjligt inom det

nuvarande mottagandets ram.

Enligt förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.

fl. har en kommun rätt till ersättning för kostnader för vård av asylsökande

barn under 18 år i ett annat hem än barnets eget. Ersättning lämnas för

vård som ges med stöd av bl.a. socialtjänstlagen under den tid som barnets

ansökan om uppehållstillstånd prövas. Om ansökan om uppehållstillstånd

avslås och ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas lämnas

ersättning också för vård under tiden fram till dess barnet lämnar landet.

Från och med den 1 juli 2003 kan Migrationsverket också lämna ersättning

till kommuner för sociala utredningar gällande ensamkommande asylsökande

barn (prop. 2002/03:100, SfU3y, FiU21).

Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare har i delbetänkandet

God man för ensamkommande flyktingbarn (SOU 2003:51) föreslagit bl.a. en

ny lag om god man för ensamkommande barn. Enligt förslaget skall den gode

mannen kunna träda i såväl förmyndarens som vårdnadshavarens ställe.

Härigenom säkerställs enligt utredaren att den gode mannen kan agera och

fatta beslut i samtliga frågor som rör ett ensamkommande barn, exempelvis

frågan om barnets boende. Förslaget har remissbehandlats och bereds för

närvarande i Regeringskansliet.

Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta ett särskilt råd som skall

fungera som ett forum för samråd och information om barnfrågor inom asyl-

och migrationspolitiken. Ett förbättrat mottagande av ensamkommande barn

kommer att vara en högt prioriterad fråga för rådet. Barnombudsmannen,

Rädda barnen, Röda korset m.fl. kommer att ingå i rådet.

Vid utskottets sammanträde den 20 november i år har företrädare för

regeringen informerat utskottet om dels genomförda åtgärder, dels hur

regeringen går vidare i arbetet med de ensamkommande barnen. Bland annat

följande anfördes. Remissbehandlingen av förslagen om god man för

ensamkommande barn har påskyndats för att en proposition skall kunna läggas

under tidig vår 2004 och lagen träda i kraft den 1 juli 2004. I

Migrationsverkets och Socialstyrelsens rapport från 2002 om ensamkommande barn

föreslogs bl.a. att Migrationsverket skall sluta avtal med ett antal

kommuner om mottagande av dessa barn. En interdepartemental arbetsgrupp

bereder förslagen i rapporten. Det gäller exempelvis frågan om vad som

händer om Migrationsverket, som i rapporten föreslås ha kvar huvudansvaret,

får svårigheter med att teckna avtal som täcker behovet av platser. Det

kan också ifrågasättas om en kommun enligt kommunallagen kan driva en

förläggning för barn som inte har anknytning till kommunen. Arbetsgruppen

har därför utrett alternativa lösningar och som även omfattar ensamkommande

barn som söker uppehållstillstånd på andra grunder, som t.ex. släktskap.

Arbetsgruppen beräknas presentera resultatet i en departementspromemoria

i slutet av 2003 och en proposition kan efter remissbehandling lämnas

under 2004.

Utskottet ser positivt på att regeringen ser som en prioriterad uppgift

att förbättra mottagandet av de ensamkommande barnen. Utskottet kan

konstatera att en rad förändringar och insatser redan har genomförts och

att regeringens förslag till ytterligare lösningar snart kan förväntas.

Utskottet räknar därför med att regeringen snart återkommer med förslag

gällande god man för ensamkommande barn som söker asyl. Utskottet vill

också peka på vikten av att även övriga frågor skyndsamt får en bra lösning

när det gäller de ensamkommande barnen.

Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda motionerna Sf249 yrkande

9, Sf319, Sf396 yrkande 9 samt Sf403 yrkandena 27-29 om ensamkommande

barn. Även motionerna Sf224, Sf403 yrkande 25 och So417 yrkande 1 avstyrks

med anförda.

Utskottet noterar vidare att migrationsministern den 24 oktober i år i

interpellation 2003/04:25 har uttalat att asylsökande barn har rätt att

gå i skola och ha samma skolgång som barn som är bosatta i Sverige. Där

skall en särskild uppföljning göras. Den skall handla om i vilken mån

asylsökande barn får den utbildning som de har rätt till och också om

huruvida ersättningarna till kommunerna är utformade på ett ändamålsenligt

sätt.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Sf263.

Utskottet kan konstatera att från anslaget Mottagande av asylsökande lämnas

ersättning till landstingen för hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl.

samt för barn fram till dess att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut

verkställts. Personer under 18 år som håller sig undan så att ett beslut

om avvisning eller utvisning inte kan verkställas ges således hälso- och

sjukvård även under den tid de håller sig undan.

Barn som fått avslag på en asylansökan har rätt till utbildning under

tiden fram till dess att barnet lämnar landet. När det gäller gömda barns

skolgång har utskottet tidigare uttalat (se bl.a. bet. 2002/03:SfU4) att

det är givet att barn i familjer som saknar tillstånd att vistas i Sverige

och som håller sig undan myndigheterna regelmässigt lever under svåra

förhållanden och att det därför är av stor vikt att olika åtgärder vidtas

liksom att projekt initieras och utvecklas i syfte att förhindra att

barnfamiljer gömmer sig. Utskottet har även konstaterat att möjligheten

till utbildning är av stor betydelse även för barn som inte har rätt att

vistas i Sverige. Utskottet var dock inte berett att förorda att även

gruppen gömda barn skall ges en uttrycklig rätt till utbildning m.m.

Utskottet gör inte nu annan bedömning.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf271 yrkande 5 samt Sf357

yrkandena 7, 8 och 11.

12:3 Migrationspolitiska åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om vidarebosättning.

Jämför reservationerna 14 (fp) och 15 (kd).

Propositionen

I propositionen anges att målet för vidarebosättning är att åtgärder skall

vidtas för att underlätta för flyktingar m.fl. genom vidarebosättning i

Sverige eller andra insatser för utlänningar som befinner sig i särskilt

utsatta situationer, främst i närområdet. Uttagningarna av flyktingar m.

fl. sker som regel i samarbete med FN:s flyktingkommissariat, UNHCR. Staten

betalar ut ersättning till de kommuner som tar emot sådana flyktingar.

För anslagna medel genomförs även vissa hjälpinsatser för flyktingar

utanför Sverige.

Av propositionen framgår att Migrationsverket under 2002 har fört över

1 015 flyktingar och övriga skyddsbehövande till Sverige. 10 miljoner

kronor, motsvarande 75 platser, användes för medicinska insatser i

Bosnien-Hercegovina och i provinsen Kosovo i Serbien och Montenegro.

I budgetpropositionen anförs att anslagsmedlen för 2004 skall kunna

användas med viss flexibilitet och motsvara kostnaderna för överföring och

mottagande av 1 840 personer.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 292 149 000 kr.

Motioner utan anslagseffekt för 2004

I motion Sf249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) efterfrågas i yrkande 12

ansträngningar för att höja flyktingkvoten i Sverige och globalt.

Motionärerna påtalar att det förekommer enorma flyktingströmmar runt om i

världen och att de flesta flyktingar aldrig lyckas söka asyl på egen hand.

Sverige och övriga kvotflyktingmottagande länder bör därför kraftigt

höja ambitionerna. Det är vidare angeläget att Sverige verkar för att

fler länder i världen åtar sig att ta emot kvotflyktingar.

Sven Brus m.fl. (kd) anser i motion Sf403 yrkande 21 att frågan om

kvotflyktingar bör förtydligas. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma

med en förklaring till varför målen inte uppnåtts och i vilken omfattning

medel för migrationspolitiska åtgärder har täckt även annat än vidarebosättning.

I de båda motionerna Sf303 yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:U264 yrkandena

1 och 2 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs dels ett tillkännagivande om

att Medevacprogrammet bör finnas kvar, dels att regeringen återkommer med

förslag om att medel för Medevac bör ligga inom ramen för Internationellt

bistånd. I motionerna anges att sedan 1995 driver Flyktingmedicinskt

centrum vid Universitetssjukhuset i Linköping i samarbete med Migrationsverket

den svenska delen av det medicinska biståndsprogrammet Medevac. Vissa

patienter evakueras för medicinsk behandling till bl.a. Sverige, och

svenska läkarteam arbetar under kortare perioder i Bosnien, Kosovo och

Palestina. Programmet har fått 10 miljoner kronor för ett år i taget från

anslaget 12:3 Migrationspolitiska åtgärder. Motionärerna anser att medel

i stället bör rymmas inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Härigenom

underlättas en långsiktig planering och varaktig uppbyggnad av medicinsk

kompetens.

Utskottets ställningstagande

Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är beredskapen att ta emot

flyktingar för vidarebosättning i Sverige. Den s.k. flyktingkvoten skall

användas för uttagning av flyktingar eller andra personer som befinner

sig i en särskilt utsatt situation och/eller för att ta hand om fall där

UNHCR har särskilda svårigheter att finna ett lämpligt placeringsland.

Kvoten är inte begränsad till flyktingar i ordets formella bemärkelse.

För anslagna medel genomförs även vissa hjälpinsatser för flyktingar

utanför Sverige.

Enligt utskottets mening är det viktigt att uttagningarna, liksom hittills,

görs i samarbete med UNHCR. Utskottet, som vill påtala vikten av att

kretsen av länder som tar emot personer i behov av vidarebosättning

utvidgas, utgår från att även UNHCR verkar för att utöka antalet

vidarebosättningsländer.

Utskottet noterar att det av regleringsbrevet för Migrationsverket för

2003 framgår att anslagsposterna Vidarebosättning och Resor vid

vidarebosättning m.m. inom anslaget 12:3 Migrationspolitiska åtgärder uppgår

till sammanlagt drygt 261 miljoner kronor. Av dessa medel får Migrationsverket

utan särskilt beslut av regeringen disponera knappt 150 miljoner kronor,

dvs. motsvarande ca 1 000 överförda kvotflyktingar.

Av Migrationsverkets årsredovisning framgår att avräkningen mot kvoten

görs efter antalet anlända och inte antalet beslut om överföring och att

detta innebär att kostnaden för ett visst antal ej genomförda överföringar

belastar kommande års budget. För att göra det möjligt att balansera

verksamheten över årsskiftena har verket vid upprepade tillfällen föreslagit

en planerings- och finansieringsmodell som sträcker sig över flera år. I

årsredovisningen anger verket vidare att det finns en svårighet och

osäkerhet kring kvotens faktiska storlek då en del av medlen hålls inne.

Beträffande internationellt engagemang rapporteras i årsredovisningen bl.

a. att verket inom verksamheten vidarebosättning har genomfört kvotuttagningar

i Turkiet, Iran och Tanzania. Verket har även haft tjänstemän stationerade

i Pakistan på begäran av UNHCR och bedrivit alternativ kvotverksamhet i

Colombia och i Medevacprogrammet.

Utskottet kan konstatera att Migrationsverket under 2002 har fört över

1 015 flyktingar och övriga skyddsbehövande till Sverige. Vidare har medel

motsvarande 75 platser använts för medicinska insatser i Bosnien-Hercegovina

och i provinsen Kosovo i Serbien och Montenegro. Anslagsmedlen avseende

vidarebosättning av flyktingar m.m. bör enligt utskottets mening i likhet

med innevarande år motsvara kostnaderna för överföring och mottagande av

1 840 personer. Medlen avser att täcka även bidrag till lösningar av

flyktingsituationer utanför Sverige också på annat sätt än genom organiserad

överföring hit. Utskottet delar regeringens uppfattning att medlen även

fortsättningsvis skall få användas med viss flexibilitet.

Utskottet tillstyrker också de resurser som Medevacprogrammet tillförsäkras

i budgetförslaget för 2004, och understryker vikten av att verksamheten

ges långsiktiga planeringsförutsättningar. Som ett led i detta är det

angeläget att finansieringen av Medevacprogrammet därefter överförs från

anslaget Migrationspolitiska åtgärder inom utgiftsområde 8 till anslag

inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Motionerna Sf303 yrkandena

1 och 2 samt 2002/03:U264 yrkandena 1 och 2 får därmed anses i huvudsak

tillgodosedda.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag till medelsanvisning

för 2004. Även motionerna Sf249 yrkande 12 och Sf403 yrkande 21 avstyrks.

12:4 Utlänningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed

avslå ett motionsyrkande om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om handläggarkompetens.

Jämför reservation 16 (mp).

Propositionen

Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut som fattas av Migrationsverket

avseende avvisning och utvisning samt ansökningar om uppehållstillstånd,

flyktingförklaring, resedokument och svenskt medborgarskap. Nämnden prövar

även s.k. ny ansökan om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen.

Sådan ansökan kan göras efter det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut

vunnit laga kraft.

I propositionen föreslås att Utlänningsnämndens förvaltningsanslag bör

utökas med 10 miljoner kronor för att minska handläggningstiderna.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 125 785 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2004

I motion Sf368 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 12 begärs att riksdagen

beslutar att anvisa 20 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

Härigenom kan handläggningstiderna kortas.

Övrig motion

I motion Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begärs i yrkande 4 ett

tillkännagivande om att alla handläggare på Utlänningsnämnden skall ha s.

k. barnkompetens. Motionärerna anför att det inte är tillräckligt med

bara en särskilt utsedd person. Vidareutbildning av alla handläggare krävs.

Utskottets ställningstagande

Den genomsnittliga handläggningstiden i Utlänningsnämnden för avgjorda

asylärenden var 221 dagar 2002. År 2001 var motsvarande handläggningstid

211 dagar och för första halvåret 2003 193 dagar. Av propositionen framgår

att under 2002 inkom avsevärt fler ärenden till Utlänningsnämnden än under

de närmast föregående åren. Ärendeinströmningen ökade med 51 %. Balansen

2002 ökade emellertid endast med ca 37 %. Beslut har fattats inom 6 månader

i ca 52 % av de avgjorda asylärendena 2002 vilket kan jämföras med 58 %

2001.

Målet för överprövning av beslut om avvisning eller utvisning är att öppna

ärenden inte får vara äldre än 6 månader. Detta mål har inte uppnåtts

2002. Vid utgången av augusti månad i år var 44 % av asylärendena äldre

än 6 månader. När det gäller asylärendena noterar utskottet emellertid

att trots en ökad ärendeinströmning har balanserna inte ökat i samma

omfattning.

Med hänsyn till den ökade ärendeinströmningen ser utskottet positivt på

att regeringen föreslår ett tillskott till Utlänningsnämndens anslag med

10 miljoner kronor för 2004 i syfte att korta handläggningstiderna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för 2004

och avstyrker därmed motion Sf368 yrkande 12.

Förutom att barnperspektivet ingår i den bedömning som görs i varje ärende

som rör ett barn har Utlänningsnämnden en särskild utsedd handläggare som

i samråd med nämndens stabsenhet bevakar tillämpningen av barnkonventionen

och den särskilda bestämmelsen i utlänningslagen om barnets bästa. Utskottet

noterar att av nämndens årsredovisning för 2002 framgår att särskilda

utbildningsinsatser har genomförts när det gäller barnets bästa i

utlänningsärenden, bl.a. i samarbete med Barnombudsmannen. Under 2002 har två

utbildningar genomförts för nyanställda tjänstemän.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf357 yrkande 4.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed

avslå ett motionsyrkande om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om rättshjälp i Dublinärenden.

Jämför reservation 17 (kd).

Propositionen

Anslaget finansierar offentligt biträde enligt utlänningslagen vid

Regeringskansliet, Migrationsverket och Utlänningsnämnden.

Anslaget påverkas främst av antalet ärenden. I propositionen görs bedömningen

att anslaget bör utökas med 10 miljoner kronor för ökade kostnader för

offentligt biträde.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 122 027 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2004

I motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 19 i denna del begärs

att riksdagen beslutar att anvisa 18 miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit. Genom satsningen på snabbare behandling av asylärenden behöver

även detta anslag tillföras medel.

Övrig motion

I motion Sf403 yrkande 8 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande

om att det bör vara möjligt att få rättshjälp i ett s.k. Dublinärende.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motion Fi240 yrkande 19 i denna del och tillstyrker

regeringens förslag till medelsanvisning för 2004.

Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2002/03:SfU8,

uttalat att rätten till offentligt biträde är en väsentlig del av en

rättssäker asylprocess. Det är därför av vikt att ett biträde kan förordnas

på ett så tidigt stadium som möjligt och därmed bidra till att Migrationsverkets

asylutredning kan påbörjas och även avslutas så fort som möjligt. Generellt

gäller enligt utlänningslagen att offentligt biträde skall förordnas i

ärende hos Migrationsverket om avvisning om det inte måste antas att behov

av biträde saknas.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Sf403 yrkande 8.

12:6 Utresor för avvisade och utvisade

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget finansierar resor ut ur landet för utlänningar som avvisats eller

utvisats enligt beslut av regeringen, Migrationsverket, Utlänningsnämnden

eller polisen med stöd av utlänningslagen. Även kostnader för resor ut ur

Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan finansieras från

anslaget.

Migrationsverket kan överlämna ärenden till polismyndigheten om utlänningen

håller sig undan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för

att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens transporttjänst organiserar

utresor för avvisade och utvisade på polisens uppdrag.

I propositionen görs bedömningen att anslaget bör utökas med 30 miljoner

kronor på grund av ökat antal avvisningar och utvisningar.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 135 556 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser ingen anledning att göra någon annan bedömning än regeringen

och tillstyrker därför regeringens förslag till medelsanvisning för 2004.

12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och

flyktingar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att under 2004 för ramanslaget 12:7

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 14 000 000 kr efter 2004.

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget disponeras av Migrationsverket och används för att utveckla

prövnings- och mottagandesystem för asylsökande, för integrationsinsatser

och för att hjälpa personer att återvända eller återvandra till sitt

hemland.

Anslagsbeloppet motsvarar EU:s medfinansiering av beviljade projekt.

Bidraget administreras av Migrationsverket i samarbete med Integrationsverket.

Av propositionen framgår att den europeiska flyktingfonden, som inrättades

2000 och skall verka t.o.m. år 2004, arbetar med ett programår i taget.

Hälften av det beviljade projektstödet betalas ut när ett projekt inleds.

Efter halva projekttiden betalas ytterligare 30 % ut efter det att rapport

lämnats och godkänts. Resterande 20 % betalas ut efter godkänd slutredovisning

av projektet. Slutredovisningen skall göras senast tre månader efter

avslutat projekt.

I propositionen föreslås att regeringen bör bemyndigas att under 2004 i

fråga om ramanslaget 12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden

medför utgifter på högst 14 000 000 kr efter 2004.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 32 000 000 kr.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende medelsanvisning och

bemyndigande.

Minoritetspolitiken

Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella

minoriteterna och de historiska minoritetsspråken.

De nationella minoriteterna är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer

och judar och de språk som omfattas av minoritetspolitiken är samiska

(alla former), finska, meänkieli, romani chib (alla former) och jiddisch.

Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna

och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska

minoritetsspråken så att de hålls levande.

47:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om utvärdering av resurserna till

minoritetsspråken.

Jämför reservation 18 (kd).

Propositionen

Huvuddelen av anslaget används som statsbidrag till kommunerna och

landstinget inom de områden i Norrbottens län som utpekats som

förvaltningsområden

för samiska respektive finska och meänkieli. Medlen fördelas av Länsstyrelsen

i Norrbottens län som även tilldelats medel för hanteringen av bidragen

till kommunerna och landstinget samt för den arbetsgrupp vid länsstyrelsen

som skall följa och utvärdera lagarnas tillämpning. Anslaget täcker också

kostnader för inflytande för nationella minoriteter och vissa

uppföljningsinsatser.

Regeringen anför i propositionen att minoritetspolitiken är ett förhållandevis

nytt politikområde och det finns behov av att utveckla verksamheten.

Regeringen bedömer att verksamheten bör fortsätta att utvecklas i enlighet

med intentionerna i den minoritetspolitiska propositionen och målet för

politikområdet.

För budgetåret 2004 föreslår regeringen ett ramanslag på 8 000 000 kr.

Motion utan anslagseffekt för 2004

Erling Wälivaara (kd) begär i motion Sf215 en ny utvärdering med skärpta

krav på hur kommunerna skall redovisa hur tilldelade medel använts för

att stärka minoritetsspråkens ställning och hur respektive kommun lever

upp till dessa krav.

Utskottets ställningstagande

Länsstyrelsen i Norrbottens län skall årligen redovisa hur statsbidraget

till kommunerna och landstinget fördelats samt resultaten av de regionala

insatserna och kostnaderna för dem. Länsstyrelsen skall också redovisa

hur arbetet för att följa upp och utvärdera de regionala åtgärderna

bedrivits.

En arbetsgrupp vid Länsstyrelsen i Norrbottens län följer i vilken

utsträckning lagarna om rätt att använda samiska, finska och meänkieli används.

Arbetsgruppen har fört fram flera faktorer som bidrar till att man inte

kan påvisa någon egentlig ökning av användandet av minoritetsspråken i

kontakter med myndigheter och domstolar. Vidare har Luleå Tekniska

Universitet genomfört en studie där det framgår bl.a. att enskilda

språkanvändare

anser att det finns brister dels när det gäller information, dels i

förvaltningsmyndigheternas kompetens att hantera ärenden på minoritetsspråken.

Enligt propositionen finns det ännu inte tillräckliga underlag för att

dra heltäckande slutsatser om politikområdets resultat och behov av

utveckling. Ett fortsatt arbete för utvärdering av insatserna bör därför

göras.

Motion Sf215 får med det anförda anses vara i huvudsak tillgodosedd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret

2004.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Kvinnors och flickors rättigheter, punkt 3 (m)

av Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf325 yrkande 28

och avslår motionerna 2003/04:U255 yrkande 9, 2003/04:Sf283 och 2003/04:A371

yrkande 28.

Ställningstagande

Vi anser att situationen för särskilt utsatta kvinnor och unga flickor

inte har uppmärksammats tillräckligt. Det kan gälla frågor som könsstympning

och s.k. hedersmord. Det måste tydligt markeras att respekten för allas

lika värde och demokratins grundvärderingar skall gälla alla i Sverige.

2.

Kvinnors och flickors rättigheter, punkt 3 (kd)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:U255 yrkande

9 och 2003/04:A371 yrkande 28 och avslår motionerna 2003/04:Sf283 och

2003/04:Sf325 yrkande 28.

Ställningstagande

Kraftfulla åtgärder behövs för att stävja det hedersrelaterade våldet.

Kulturella och religiösa skäl anges ofta för att legitimera våld och

övergrepp mot kvinnor. Invandrarkvinnornas utsatthet måste betonas ytterligare

i integrationspolitiken. Det bör också utredas vad som krävs för att

förbättra för utsatta flickor och vi vill betona vikten av ett skyddat

boende och större effektivitet för att beivra hedersrelaterat våld.

3. Det kommunala flyktingmottagandet, punkt 6 (kd)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf402 yrkandena

28 och 29 och avslår motion 2003/04:Sf396 yrkandena 3-6.

Ställningstagande

Vi anser att det kommunala flyktingmottagandet måste förändras på en rad

områden. Bland annat bör introduktionsmöten anordnas för nyinflyttade i

kommunen och frivilliga engageras som kontaktfamiljer och flyktingguider

för nyanlända. Introduktionsinsatserna måste anpassas till barn och

ungdomar och individuella introduktionsplaner upprättas för varje enskilt

barn. Vid introduktionsmötena bör information lämnas om bl.a. kommunen,

företag på orten, föreningar och svenskundervisning. Introduktionsplanerna

för barn bör beakta barnets ålder, hälsa, utvecklingsnivå och sociala

situation.

4. Det kommunala flyktingmottagandet, punkt 6 (c)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf396 yrkandena

3-6 och avslår motion 2003/04:Sf402 yrkandena 28 och 29.

Ställningstagande

Vi anser att det bör komma till stånd ett samarbete mellan arbetsmarknadens

parter till nytta för arbete och praktikplatser åt nyanlända invandrare

och att samarbetet mellan kommuner och berörda statliga myndigheter måste

öka vid flyktingmottagandet. Vidare bör s.k. lokala samhällskontrakt

uppmuntras för att bidra till ett bättre flyktingmottagande och till

integration. Det är också viktigt med en ökad decentralisering av

flyktingmottagandet. Vi anser att nyanlända personer bör stimuleras att ta

erbjuden sysselsättning i form av praktik- eller introduktionsplats och

att vägran att ta erbjuden praktikplats skall kunna leda till sänkt bidrag.

Praktikplatserna bör leda till en framtida anställning. Genom att öka

samarbetet skapas enligt vår mening en helhetsbild, och individen ges

ökat inflytande. Vi välkomnar förslaget från utredningen "Etablering i

Sverige" om ett ökat samarbete mellan kommuner, Migrationsverket och

Arbetsmarknadsstyrelsen. Olika livserfarenheter och kulturell bakgrund

måste beaktas vid mottagandet och en jämnare fördelning av mottagandet

över landet skulle bidra positivt till synen på svensk flyktingpolitik.

5.

Migrationsverkets resurser, punkt 7 (kd)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf271 yrkande 2

och avslår motionerna 2003/04:Sf230 yrkande 2 och 2003/04:Sf357 yrkandena

1, 3 och 28.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör Migrationsverket erhålla sådana resurser att barns

skäl för uppehållstillstånd kan beaktas och verket alltid utgå från barnets

bästa i hela processen. Detta ställer enligt vår mening nya och större

krav på Migrationsverkets handläggning och kompetens.

6. Migrationsverkets resurser, punkt 7 (mp)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkandena

1, 3 och 28 och avslår motionerna 2003/04:Sf230 yrkande 2 och 2003/04:Sf271

yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att handläggningstiderna för asylsökande bör förkortas. Besked

från första instans bör ges inom 6 månader och handläggningstiden för

ensamkommande barn bör inte överstiga 3 månader. Vi anser också att

handläggningstiderna för arbetstillstånd måste förkortas.

7. Asylansökan i hela landet, punkt 8 (fp)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf249 yrkande 22.

Ställningstagande

Det bör enligt vår mening vara möjligt att ansöka om asyl på alla

Migrationsverkets kontor. Detta medför att ärendebelastningen minskar på

kontoren i storstäderna och att handläggningstiderna blir kortare. Regeringen

bör återkomma med förslag om detta.

8. Hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl., punkt 10 (v)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf279 yrkandena

1-3 och avslår motionerna 2003/04:Sf209, 2003/04:Sf334 och 2003/04:So570

yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att möjligheten att under mandatperioden tillföra medel för hälso-

och sjukvård till asylsökande vuxna bör undersökas. Syftet bör vara att

även gömda flyktingar skall kunna ges vård. Vi anser att vårdpersonal i

dag sätts i en svår situation i de fall de kan ge vård, men endast om den

enskilde kan betala. Vi anser att detta strider mot den etiska kod som

all hälso- och sjukvårdspersonal skall arbeta utifrån. Vidare vill vi

peka på att det är ett stort antal barn som lever gömda och som är i behov

av sjukvård. Enligt FN:s barnrättskommitté skall barn utan uppehållstillstånd

åtminstone ha rätt till bl.a. hälso- och sjukvård. Vi anser att det krävs

ytterligare åtgärder för att asylsökande och gömda barn skall ges ett

säkert och tryggt omhändertagande.

9. Mottagande av asylsökande barn, punkt 11 (kd)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 25

och avslår motionerna 2003/04:Sf224 och 2003/04:So417 yrkande 1.

Ställningstagande

Det har hänt att asylsökande barn nekats vård eller skolgång med hänvisning

till bl.a. att barnet saknat de sista fyra siffrorna i sitt personnummer.

Det har även hänt att vårdcentraler tar ut avgifter. Enligt vår uppfattning

måste landsting och kommuner på lämpligt sätt uppmärksammas på asylsökande

barns rätt till vård och skolgång.

10. Mottagande av asylsökande barn, punkt 11 (v)

av Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So417 yrkande 1

och avslår motionerna 2003/04:Sf224 och 2003/04:Sf403 yrkande 25.

Ställningstagande

Det finns enligt vår mening brister i kompetensen och rutinerna hos

socialtjänsten för hur asylsökande barns bästa skall tillvaratas.

Gränsdragningen

mellan ansvariga myndigheter är också otydlig. Regeringen bör återkomma

med förslag härom.

11. Ensamkommande barn, punkt 12 (m, fp, kd, v, c, mp)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Kalle Larsson (v), Anita Sidén (m),

Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson (c), Anna Lilliehöök (m) och Mona

Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf249 yrkande

9, 2003/04:Sf396 yrkande 9 och 2003/04:Sf403 yrkandena 27-29 och avslår

motion 2003/04:Sf319.

Ställningstagande

Vi anser att Migrationsverket endast bör ansvara för att utreda de

ensamkommande barnens asylskäl. En särskild företrädare för dessa barn bör

inrättas. Denna företrädare bör utses inom 24 timmar och ges en form av

vårdnadsansvar för barnet.

Kommunerna som har ett ansvar för barnens välmående har uppenbarligen

enligt vår mening brustit i ansvarsfrågan. Vi anser att socialtjänsten

bör ha det entydiga ansvaret för de ensamkommande barnen redan vid ankomsten

och bör ges möjlighet till särskild kompetensutveckling härför. Barnen

måste få bästa möjliga omhändertagande i form av boende och särskilt stöd.

På ett mycket tidigt stadium bör socialtjänsten ta ställning till om

barnet bör ges en familjehemsplacering. Utskottet anser att regeringen

bör återkomma med förslag enligt det ovanstående.

Regeringen bör vidare snarast återkomma med förslag till ändring i enlighet

med Migrationsverkets och Socialstyrelsens förslag om att Migrationsverket

skall ges möjlighet att sluta avtal med ett antal kommuner om mottagande

av ensamkommande barn.

12. Skola m.m. för barn utan uppehållstillstånd, punkt 13 (kd)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf271 yrkande 5

och avslår motionerna 2003/04:Sf263 och 2003/04:Sf357 yrkandena 7, 8 och

11.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör göra ett tillkännagivande till regeringen om

att alla barn som vistas i Sverige, även de utan uppehållstillstånd, skall

få rätt att gå i förskola, skola och ha tillgång till hälso- och sjukvård.

13. Skola m.m. för barn utan uppehållstillstånd, punkt 13 (mp)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkandena

7, 8 och 11 och avslår motionerna 2003/04:Sf263 och 2003/04:Sf271 yrkande

5.

Ställningstagande

Avvisningshotade barn måste kunna känna sig trygga och fredade på sjukhus

och i skola. Härför krävs enligt vår mening att personal inom hälso- och

sjukvård och skola inte anmäler till polisen att barnen är där. Vidare

tar skolorna ofta inte emot de barn som de inte får någon ersättning för

eller för vilka försäkringar inte gäller. Vi anser därför att gömda barns

rätt till undervisning bör lagregleras. Vidare menar vi att oavsett om

ett barn har uppehållstillstånd eller inte bör det ha rätt till terapeutisk

vård. Vi anser att detta även kan ses ur ett fredsbevarande perspektiv

och förbättra återuppbyggandet i det gamla hemlandet.

14. Vidarebosättning m.m., punkt 14 (fp)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf249 yrkande 12

och avslår motionerna 2002/03:U264 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf303

yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sf403 yrkande 21.

Ställningstagande

Vi anser att det måste till ansträngningar för att höja flyktingkvoten i

Sverige och globalt. Det förekommer enorma flyktingströmmar runtom i

världen och de flesta flyktingarna lyckas aldrig söka asyl på egen hand.

Sverige och övriga kvotflyktingmottagande länder bör därför enligt vår

mening kraftigt höja ambitionerna. Det är vidare angeläget att Sverige

verkar för att fler länder i världen åtar sig att ta emot kvotflyktingar.

15. Vidarebosättning m.m., punkt 14 (kd)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 21

och avslår motionerna 2002/03:U264 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf249 yrkande

12 och 2003/04:Sf303 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Frågan om kvotflyktingar bör förtydligas. Vi anser att regeringen bör

återkomma med en förklaring till varför målen när det gäller vidarebosättning

inte uppnåtts och i vilken omfattning medel för migrationspolitiska

åtgärder har täckt även annat än vidarebosättning.

16. Handläggarkompetens, punkt 15 (mp)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att det inte är tillräckligt att bara en särskilt utsedd person

vid Utlänningsnämnden är "barnansvarig". Enligt vår mening behöver alla

handläggare på nämnden vidareutbildas för att få s.k. barnkompetens.

17. Rättshjälp, punkt 16 (kd)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf403 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att

det bör vara möjligt att få rättshjälp i ett s.k. Dublinärende.

18. Utvärdering av resurserna till minoritetsspråken, punkt 17 (kd)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf215.

Ställningstagande

Vi anser att det bör genomföras en ny utvärdering med skärpta krav på hur

kommunerna skall redovisa hur tilldelade medel använts för att stärka

minoritetsspråkens ställning och hur respektive kommun lever upp till

dessa krav.

Särskilda yttranden

1. Moderaternas anslagsförslag (m)

Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m) anför:

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken skall vara att möjliggöra

ökad tillväxt, att kunna leva på sin lön och stärkt trygghet. Antalet

sjukskrivna och förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård och

rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en målmedveten politik för

ett ökat arbetsutbud, rejäla satsningar på kunskap och forskning samt

påtagliga förbättringar av klimatet för företagande. För att möjliggöra

allt detta krävs en politik som innehåller lägre skatter för både löntagare

och företagare, en skärpning av bidragssystemen, avregleringar och ökad

konkurrens, en ökad trygghet för och stärkt självkänsla hos medborgarna.

Våra förslag skall vara trygga, väl sammanhållna och syfta till att skapa

de bästa förutsättningarna för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla större

möjligheter till ett rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Vi vill att

fler, inte färre, kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Den

sociala tryggheten och självkänslan ökar också genom att hushållen får en

större ekonomisk självständighet. Friheten och rättigheten att välja bidrar

både till mångfald, en bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en växling från subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt

värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och

som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi

slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tryggt sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma.

Exempelvis tillförs betydande resurser för att bryta den ökade sjukfrånvaron

och de ökande förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning,

skatteförändringar samt finanspolitiska ramverk - präglas av ordning och

reda och skall ses som en helhet där inte någon eller några delar kan

brytas ut och behandlas isolerat från de andra. Eftersom riksdagens

majoritet den 19 november 2003 har beslutat om ramar för de olika

utgiftsområdena

i enlighet med finansutskottets förslag och därmed valt en annan inriktning

av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning

inom utgiftsområde 8.

I det följande redovisar vi i korthet det moderata alternativet till

politik inom utgiftsområde 8. Vår politik finns närmare utvecklad i motion

Sf368.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Moderata samlingspartiet anser att till utgiftsområde 8 bör för budgetåret

2004 anvisas 388 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

Vi anser att en avveckling av Integrationsverket bör inledas och att

introduktionsenheten bör föras över till Migrationsverket. Också anslaget

Integrationsåtgärder bör minskas och på sikt avvecklas. Stöd åt centrum

mot rasism, åt verksamhet för personer som vill lämna rasistiska grupper

samt till åtgärder för unga kvinnor som riskerar att utsättas för s.k.

hedersrelaterat våld bör dock fortsatt kvarstå. Anslaget Hemutrustningslån

kan minskas genom ändrade regler, och anslaget Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering bör föras över till utgiftsområde 14 Arbetsliv. Vi anser

vidare att anslaget till Migrationsverket bör ökas i syfte att förkorta

handläggningstiderna samt medel överföras från Integrationsverkets anslag

då Migrationsverket bör ta över ansvaret för att distribuera

kommunersättningarna.

Till följd av förkortade handläggningstider vid asylprövningen minskar

kostnaderna i mottagandesystemet.

2. Folkpartiets anslagsförslag (fp)

Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp) anför:

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2004 syftar till att förändra

de ekonomiska förutsättningarna så att en högre tillväxt uppnås. Det är

nödvändigt att fler arbetar och att statsskulden minskar. Ett viktigt

verktyg för att uppnå detta är sänkta skatter på arbete och företagande.

Våra utgiftsökningar avser främst bistånd, rättssäkerhet, utbildning,

vård och omsorg samt förbättringar för handikappade. Vi uppnår utrymme

för detta bl.a. genom åtgärder mot ohälsan och en reformerad

arbetsmarknadspolitik.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 8 har emellertid avslagits

av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets budgetförslag

är en helhet är det inte meningsfullt att delta i fördelningen på anslag

inom utgiftsområde 8. I det följande redovisas i sammanfattning innehållet

i vårt budgetförslag för utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Folkpartiet anser att till utgiftsområde 8 bör för budgetåret 2004 anvisas

362 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

Vi anser att Integrationsverket kan minska i omfattning. Dessutom bör

Migrationsverket tillföras 70 miljoner kronor och anslaget Offentligt

biträde tillföras 18 miljoner kronor. Genom ökade satsningar på snabbare

behandling av asylärenden förkortas handläggningstiderna och kostnaderna

för mottagande av asylsökande minskar.

3. Kristdemokraternas anslagsförslag (kd)

Sven Brus (kd) anför:

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den

Socialdemokraterna och dess stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra

Sveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för minskad

ohälsa, förbättrad lönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete

och sparande. Därtill bör infrastrukturen och de långsiktiga förutsättningarna

för ett ökat bostadsbyggande kraftigt förbättras. Därigenom skapas

förutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning

att välfärden tryggas för alla.

Riksdagsmajoriteten - bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - har nu genom beslut om ramar för de olika utgiftsområdena

samt beräkningen av statens inkomster ställt sig bakom en annan inriktning

av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar

vi i detta särskilda yttrande (i stället för i en reservation) den del av

vår politik som rör utgiftsområde 8 och som vi skulle ha yrkat bifall

till om Kristdemokraternas förslag till ramar hade vunnit riksdagens bifall

i den första beslutsomgången.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Kristdemokraterna anser att till utgiftsområde 8 bör för budgetåret 2004

anvisas 166 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

Vi anser att Integrationsverket bör läggas ned från den 1 juli 2004 och

att anslaget Integrationsåtgärder kan minskas. Vissa av verkets uppgifter

bör övertas av Migrationsverket samt Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

(DO), som därmed bör tillföras ytterligare medel. Vi avvisar försöket med

lokala diskrimineringsombudsmän och anser att länsstyrelserna och kommunerna

bör ha det regionala och lokala ansvaret för att motarbeta diskriminering,

rasism och främlingsfientlighet. DO, som bör ges särskilt ansvar för

opinionsbildning i dessa frågor, bör vara en myndighet underställd riksdagen.

Systemet med förhandlingar och avtal med kommuner bör enligt vårt förslag

avskaffas och stödet i stället bestå av en utvecklingspeng som följer

individen. Medel för detta tillförs utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet

vid sjukdom och handikapp. Migrationsverket bör tillföras ökade resurser

för att minska handläggningstiderna för asylansökningar och för att kunna

hålla tidsfristen för handläggning av ensamkommande barns ärenden. Vidare

menar vi att Migrationsverket inte skall pröva uppehållstillstånd för

adopterade samt för nyfödda till föräldrar med uppehållstillstånd i Sverige.

Detta innebär ett ökat ekonomiskt utrymme som kan användas till att

förkorta handläggningstiderna för asylsökande. Genom kortare handläggningstider

vid asylprövningen minskar kostnaderna i mottagandesystemet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Utgiftsområde 8:

1. Riksdagen godkänner att under 2004 lån tas upp i Riksgäldskontoret för

det samlade behovet av hemutrustningslån intill ett belopp av 1 300 000 000

kronor (avsnitt 3),

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 12:7

från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

besluta om bidrag om inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 14 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 5),

3. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar enligt uppställning i propositionen.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:U264 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Medevacprogrammet bör finnas kvar.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ändring enligt

vad i motionen anförs om att medel för Medevac bör ligga inom ramen för

utgiftsområdet Internationellt bistånd.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom samt utgiftsområde

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt uppställningen i tabell

12.

2003/04:U255 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att betona invandrarkvinnors utsatthet för våld och "hedersmord"

inom den svenska integrationspolitiken.

2003/04:Sf209 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av en förbättrad vård för asylsökande.

2003/04:Sf215 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av en ny utvärdering av hur kommunerna lever upp till och

använder tilldelade resurser för att stärka minoritetsspråkens ställning.

2003/04:Sf224 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om kommuners möjlighet att rätt bemöta asylsökande barn i kris.

2003/04:Sf230 av Per Bill m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kortare handläggningstider i asylprocessen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ökad flexibilitet i anslagsanvändningen på asylområdet.

2003/04:Sf233 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att säkra stödet till arbetet mot rasism och nazism.

2003/04:Sf239 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utreda hur statliga medel från integrationsbudgeten kan användas

för skolors möjligheter att verka för integrationen i vårt samhälle.

2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om omhändertagande av asylsökande barn.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ansträngningar för att höja flyktingkvoten i Sverige och globalt.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder för att korta handläggningstiderna.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om asylansökan i hela Sverige.

2003/04:Sf263 av Matilda Ernkrans och Inger Lundberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om statsbidrag till asylsökande grundskoleelever.

2003/04:Sf264 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av regional kompetens i integrationsfrågorna.

2003/04:Sf271 av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Migrationsverket erhåller resurser så att barns skäl för

uppehållstillstånd beaktas och att verket alltid utgår från barnets bästa

i hela processen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att alla barn som vistas i Sverige, även de utan uppehållstillstånd,

får rätt att gå i förskola, skola och ha tillgång till hälso- och sjukvård.

2003/04:Sf279 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning om hälso- och sjukvård till gömda flyktingar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att undersöka möjligheten att under mandatperioden tillföra

medel för hälso- och sjukvård till asylsökande vuxna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om hälso- och sjukvård samt socialtjänst till gömda och asylsökande

barn.

2003/04:Sf283 av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om kraven på invandrarorganisationerna.

2003/04:Sf296 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om situationen för HBT-personer med invandrarbakgrund.

2003/04:Sf303 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Medevac programmet bör finnas kvar.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ändring i

enlighet med vad i motionen anförs om att medel för Medevac bör ligga

inom ramen för Internationellt bistånd.

2003/04:Sf306 av Paavo Vallius och Nikos Papadopoulos (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om det statliga stödet till invandrarorganisationer.

2003/04:Sf309 av Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om avgifter för tillståndsärenden.

2003/04:Sf318 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen begär att regeringen verkar för att stärka invandrarföreningarnas

roll i samhället genom att på olika sätt hitta former för att jämställa

dem med övrigt föreningsliv.

2003/04:Sf319 av Maria Hassan och Inger Nordlander (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om åtgärder för att förbättra mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.

2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om situationen för kvinnor och unga flickor i särskilt utsatta

situationer.

2003/04:Sf334 av Annika Qarlsson m.fl. (c, fp, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att mödravård, förlossningar och aborter skall likställas med akutvård

och vård av barn för illegala flyktingar.

2003/04:Sf346 av Ana Maria Narti (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Integrationsverkets roll.

2003/04:Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förkorta handläggningstiderna hos Migrationsverket och

Utlänningsnämnden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att maxtid för

besked i första instans ej får överstiga sex månader och om vad i motionen

anförs om hur detta skall uppnås.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att alla handläggarna på Utlänningsnämnden skall ha en s.k.

barnkompetens.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avvisningshotade barn skall kunna känna sig trygga och

fredade på sjukhus och i skola.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att lagfästa gömda barns rätt till skolgång.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att asylsökande

barn har rätt till terapeutisk vård oavsett om de får uppehållstillstånd

eller ej.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd.

2003/04:Sf368 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en avveckling av Integrationsverket inleds.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen återkommer med förslag om att introduktionsenheten

överförs till Migrationsverket.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att kommunersättningar vid flyktingmottagande skall distribueras

av Migrationsverket.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en avveckling av politikområde 10:2 Integrationsåtgärder

inleds.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering överförs till

utgiftsområde 14.

6. Riksdagen anvisar till politikområde 10:1 Integrationsverket för

budgetåret 2004 45 767 000 kr.

7. Riksdagen anvisar till politikområde 10:2 Integrationsåtgärder för

budgetåret 2004 48 000 000 kr.

8. Riksdagen anvisar till politikområde 10:4 Hemutrustningslån för

budgetåret

2004 12 631 000 kr.

9. Riksdagen anvisar till politikområde 10:5 Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering för budgetåret 2004 0 kr.

10. Riksdagen anvisar till politikområde 12:1 Migrationsverket för

budgetåret

2004 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 716

273 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till politikområde 12:2 Mottagande av asylsökande,

m.m. för budgetåret 2004 2 964 694 000 kr.

12. Riksdagen anvisar till politikområde 12:4 Utlänningsnämnden för

budgetåret 2004 20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således

145 785 000 kr.

2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter till nytta för

arbete och praktikplatser åt nyanlända invandrare bör komma till stånd.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ett ökat samarbete mellan kommuner och berörda statliga myndigheter

vid flyktingmottagandet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att uppmuntra "lokala samhällskontrakt" för att bidra till ett

bättre flyktingmottagande och till integration.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ökad decentralisering av flyktingmottagandet.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ensamkommande barns behov av en kontaktfamilj eller ett familjehem.

2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):

17. Riksdagen beslutar att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ges

särskilt ansvar för opinionsbildning mot diskriminering, främlingsfientlighet

och rasism och att DO skall vara en myndighet underställd riksdagen, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om introduktionsmöten i kommunen för nyinflyttade och att engagera

frivilliga som kontaktfamiljer och flyktingguider för nyanlända.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att dagens introduktionsinsatser måste anpassas till barn och

ungdomar och att individuella introduktionsplaner upprättas för varje

enskilt barn.

30. Riksdagen beslutar att systemet med förhandlingar och avtal med

kommuner avseende flyktingar avskaffas, i enlighet med vad som anförs i

motionen.

31. Riksdagen beslutar att införa en utvecklingspeng som följer individen

och som fördelas av RFV, i enlighet med vad som anförs i motionen.

33. Riksdagen beslutar att avveckla Integrationsverket samt att

Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor till invandrare och

flyktingar,

i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om möjlighet att få rättshjälp vid "Dublinärende".

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Migrationsverket bör tillföras ytterligare medel för att

förkorta handläggningstiderna för asylansökningar.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att frågan om kvotflyktingar bör förtydligas.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att landsting och kommun på lämpligt sätt måste uppmärksammas

på asylsökande barns rätt till vård och skolgång.

27. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av

mottagandet av ensamkommande flyktingbarn, i enlighet med vad som anförs

i motionen.

28. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till

inrättande

av en särskild företrädare för ensamkommande barn, i enlighet med vad som

anförs i motionen.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om familjehemsplacering av ensamkommande flyktingbarn.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ytterligare medel bör tillföras Migrationsverket för att

tidsfristen för handläggning av ensamkommande barns ärenden skall kunna

hållas till tre månader.

41. Riksdagen beslutar att slopa prövningen av uppehållstillstånd avseende

de av svensk domstol meddelade adoptionerna för barn i åldern 12-17 år

samt nyfödda barn till föräldrar med uppehållstillstånd i Sverige, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa en utvecklingspeng som följer individen och som

administreras av RFV.

44. Riksdagen beslutar avveckla Integrationsverket fr.o.m. den 1 juli

2004 samt att Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor till

invandrare och flyktingar, i enlighet med vad som anförs i motionen.

45. Riksdagen beslutar att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering tilldelas

ytterligare medel och ges särskilt ansvar för opinionsbildning mot

diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

46. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar enligt uppställning i motionen:

2003/04:So417 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om socialtjänsten och de asylsökande barnen.

2003/04:So570 av Mona Berglund Nilsson m.fl. (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar.

2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder för att stävja det hedersrelaterade våldet.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Politikområde Anslag Utskottetsförslag

10 Integrationspolitik

1 Integrationsverket (ram) 90 767

2 Integrationsåtgärder (ram) 84 242

3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande (ram) 2 094 203

4 Hemutrustningslån (ram) 18 631

5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (ram) 20 819

11 Storstadspolitik

1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna (ram) 0

12 Migrationspolitik

1 Migrationsverket (ram) 616 273

2 Mottagande av asylsökande (ram) 3 364 694

3 Migrationspolitiska åtgärder (ram) 292 149

4 Utlänningsnämnden (ram) 125 785

5 Offentligt biträde i utlänningsärenden (ram) 122 027

6 Utresor för avvisade och utvisade (ram) 135 556

7 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

(ram) 32 000

47 Minoritetspolitik

1 Åtgärder för nationella minoriteter (ram) 8 000

Summa för utgiftsområdet 7 005 146