Bet. 2003/04:SFU8

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2003/04:SFU8

24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringen

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 2003/04:40

24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringens administration jämte en motion

som väckts med anledning av propositionen.

Regeringen föreslår i propositionen en ny lag som syftar till att i

rättsligt hänseende möjliggöra en bredare utveckling av 24-timmarsmyndigheter

inom socialförsäkringens administration. Begreppet 24-timmarsmyndighet

kan sägas innebära elektronisk interaktivitet mellan medborgare och

myndigheter, i första hand via Internet.

En av utgångspunkterna för förslagen är att medborgarna inom ett brett

segment av socialförsäkringen bl.a. skall kunna få tillgång till individ-

eller familjeanpassad information samt kunna göra ansökningar och andra

rättshandlingar elektroniskt med användarstöd via Internet. Den föreslagna

rättsliga regleringen syftar i princip till att undanröja de rättsliga

hinder som föreligger för en sådan utveckling. Omfattningen av tjänsterna

via Internet kommer att framgent styras av hur myndigheterna faktiskt

utvecklar sådana tjänster.

Självbetjäningstjänster via Internet måste i första hand ses som en ny

kanal för kommunikation mellan enskilda och myndigheter som skall användas

vid sidan av de hittills tillämpade förfarandena.

Den föreslagna lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2004.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionen.

I ärendet finns en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Lagförslaget

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om självbetjäningstjänster

via Internet inom socialförsäkringens administration. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:40 och avslår motion 2003/04:Sf16 yrkandena

1-3.

Reservation (kd)

Stockholm den 19 februari 2004

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven

Brus (kd), Ronny Olander (s), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Anita

Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Anita Sidén

(m), Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson (c),

Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström

(s), Mona Jönsson (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v).

Ärendet och dess beredning

Inom Socialdepartementet har bedrivits ett analys- och lagstiftningsarbete

i projektform, med syfte att tillgodose det behov av lagstiftning eller

annan normgivning vad avser socialförsäkringens administration som föranleds

av riktlinjer av regeringen angående informationsteknikens användning

inom den statliga förvaltningen. Den 1 januari 2002 trädde lagen (2001:1113)

om försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet inom

socialförsäkringsadministrationen

i kraft. Lagen innebär att en verksamhet med 24-timmarsmyndighet inom

föräldraförsäkringen har kunnat utvecklas av Riksförsäkringsverket och de

allmänna försäkringskassorna. I projektet har utarbetats förslag till

lagstiftning som syftar till att vidga de rättsliga förutsättningarna för

en fortsatt utbyggnad av 24-timmarsmyndigheterna inom socialförsäkringens

administration. Förslaget har redovisats i promemorian 24-timmarsmyndighet

inom socialförsäkringens administration (dnr S2003/6101/SF).

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande och har i propositionen följt

Lagrådets förslag.

En motion har väckts med anledning av propositionen.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 2 och motionsförslagen i

bilaga 1.

Utskottets överväganden

Propositionen

Regeringen föreslår en ny lag som syftar till att i rättsligt hänseende

möjliggöra en utveckling av 24-timmarsmyndigheter inom socialförsäkringens

administration, dvs. Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna

och Premiepensionsmyndigheten. Den centrala funktionen inom begreppet

24-timmarsmyndighet är möjligheten till interaktiva tjänster som inbegriper

såväl lämning och hämtning av individorienterad information som ansökningar

och annan hantering av ärenden.

Regeringen framhåller att möjligheterna att via Internet få tillgång till

personuppgifter och annan information samt utföra vissa rättshandlingar

och självbetjäningstjänster inom socialförsäkringen bör ses som en ny

kanal för kommunikation mellan enskilda och myndigheterna. Den nya kanalen

kan användas vid sidan av de hittills tillämpade förfarandena.

Användning av elektroniska självbetjäningstjänster föreslås regleras i en

särskild lag. Den närmare utformningen av den rättsliga regleringen

föreslås däremot delegeras till myndighetsnivå. Det bör således ankomma på

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att i föreskrifter

precisera vilka förmåner respektive tjänster som skall omfattas av

självbetjäningstjänsterna. Härigenom skapas förutsättningar för en utbyggnad

av regelverket i takt med hur myndigheterna utvidgar och utvecklar sina

självbetjäningstjänster. Den föreslagna lagen har således en utpräglad

ramlagskaraktär. Detta gör det samtidigt möjligt att på ett tillfredsställande

sätt efter hand närmare överväga hur de olika tjänsterna skall byggas ut

och utformas när det gäller krav på användaridentifiering, skydd mot

förvanskning av dokument m.m.

Lagen skall omfatta självbetjäningstjänster via Internet i fråga om

socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt

lag eller förordning handläggs av socialförsäkringens administration. Med

självbetjäningstjänster avses möjligheter att via Internet få tillgång

till personuppgifter och annan information samt utföra olika rättshandlingar,

dock inte överklagande av beslut i annat fall än då en begäran om omprövning

skall anses som ett överklagande.

En enskild person får använda aktuella självbetjäningstjänster för att

lämna uppgifter, göra anmälningar eller ansökningar, förfoga över rättigheter

samt utföra andra rättshandlingar. Rättshandlingar som utförs med användning

av sådana tjänster skall ha samma rättsverkningar som om de utförts i

enlighet med de föreskrifter om formkrav som annars gäller enligt

bestämmelser inom socialförsäkringen. Föreskrifter om att uppgifter skall

lämnas på heder och samvete skall alltid iakttas vid användning av

självbetjäningstjänster.

Vid användning av självbetjäningstjänster som innebär lämnande av uppgifter

skall sådan elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om

kvalificerade elektroniska signaturer användas. Om det är fråga om att få

tillgång till personuppgifter skall certifikat till vilket en säker

identifieringsfunktion är knuten användas för kontroll av användarens

identitet. Är någon annan metod för identifiering eller skydd mot förvanskning

av uppgifter tillräckligt säker med hänsyn till risken för integritetsintrång

eller annan skada får den dock användas. När uppgifter skall lämnas på

heder och samvete skall dock alltid elektronisk signatur användas. Vidare

skall regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela närmare

föreskrifter om användningen av elektroniska signaturer, certifikat och

andra metoder för identifiering.

Regeringen föreslår en lagregel enligt vilken en handling eller uppgift,

som en enskild vid användning av en självbetjäningstjänst lämnat i ett

ärende hos en myndighet inom socialförsäkringens administration, i

förvaltningsrättslig mening skall anses ha kommit in till den myndighet till

vilken ärendet hör när den anlänt till den del av ett system för automatiserad

behandling som anvisats som mottagningsställe för självbetjäningstjänsten.

Den föreslagna regeln innebär att den försäkrade står risken för att

överföringen av uppgifter via Internet och fram till den aktuella servern

inte fungerar. Emellertid innebär systemet med elektronisk kvittens att

det mer eller mindre omgående står klart för den försäkrade att ingivandet

av handlingen eller uppgiften inte lyckats, eftersom någon kvittens inte

anländer till dennes persondator.

Vidare pekar regeringen på att det finns en straffrättslig oklarhet om

och i vilken utsträckning 15 kap. 10 § brottsbalken om osann eller vårdslös

försäkran är tillämplig när oriktiga uppgifter lämnas i en elektronisk

handling. Regeringen föreslår därför att det införs en straffbestämmelse

som medför att det står klart att även uppgiftslämnande vid användning av

en självbetjäningstjänst omfattas av straffansvar. Om gärningen är belagd

med straff i brottsbalken skall inte dömas till ansvar enligt den föreslagna

bestämmelsen.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2004.

Beträffande kostnader för utbyggnad av självbetjäningstjänster anför

regeringen att det i princip är ogörligt att med någon som helst säkerhet

identifiera dessa. Detta beror bl.a. på att uppbyggnaden skall ske i den

takt myndigheterna själva bestämmer och att omfattningen av allmänhetens

användning av tjänsterna är mycket svår att uppskatta i förväg.

Ställningstagande till finansieringen av den fortsatta utbyggnaden av

självbetjäningstjänster bör därför ske i samband med en samlad bedömning av den

framtida administrationens medelsbehov. På sikt bör självbetjäningstjänsterna

kunna medföra stora rationaliseringsvinster inom socialförsäkringens

administration. Enligt Riksförsäkringsverkets bedömning torde införandet

av självbetjäningstjänster kunna finansieras med minskade kostnader för

försäkringskassorna under de närmaste åren.

Motionen

I motion Sf16 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs i yrkande 1 ett

tillkännagivande om att vid inrättandet av 24-timmarsmyndighet se till att

inte försämra för eller utesluta dem som inte har tillgång till Internet

eller som känner ett behov eller trygghet av att ha ett mänskligt möte.

I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om faran med att frågan om formkrav

inte är tillräckligt preciserad. Detta gäller bl.a. att kravet på underskrift

och att uppgifter om faktiska förhållanden lämnats på "heder och samvete"

i praktiken inte kan uppfyllas elektroniskt. Det är således fortfarande

relativt oklart på vilket sätt sådana frågor skall lösas. Slutligen begär

motionärerna i yrkande 3 ett tillkännagivande om att de stora förändringar

som sker inom socialförsäkringsadministrationen, bl.a. en organisatorisk

översyn, kan föranleda att säkerhetsåtgärder förbises.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar förslaget om 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringens

administration. Sverige hör till de länder vars befolkning har den högsta

tillgången till Internet. Självbetjäningstjänster kommer således att för

många och i växande antal innebära ökad tillgänglighet till information

och tjänster inom administrationen och på sikt även medföra stora

rationaliseringsvinster.

Regeringen har i 2003 års budgetproposition (utgiftsområde 2, bilaga 1

Statsförvaltningens utveckling) som mål för det pågående förändringsarbetet

inom den offentliga förvaltningen bl.a. angivit att de elektroniska

tjänsterna inte får utestänga enskilda och företag. I förevarande proposition

anger regeringen även att självbetjäningstjänsterna skall användas vid

sidan av de hittills tillämpade förfarandena. Möjligheterna att kunna

göra personliga besök hos de olika myndigheterna eller att skicka brev

eller ringa skall således kvarstå för dem som inte önskar eller har

möjlighet att utnyttja självbetjäningstjänsterna. Utskottet ställer sig

bakom detta synsätt. Motion Sf16 yrkande 1 får därmed anses tillgodosett.

I proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla slår regeringen

fast bl.a. att den statliga förvaltningen bör vara ett föredöme som aktiv

användare av informationsteknik i den egna verksamheten och i samverkan

med företag och medborgare samt att hög säkerhet bör garanteras i den

elektroniska kommunikationen mellan myndigheter, företag och medborgare

i syfte att öka tilliten hos dem som skall utnyttja den nya tekniken.

Utskottet, som konstaterar att regeringens målsättning är att en hög

säkerhet skall råda vid användning av självbetjäningstjänsterna, gör

bedömningen att datateknikens utveckling medfört att formkraven inom ramen

för självbetjäningstjänsterna torde kunna tillgodoses på ett fullt godtagbart

sätt, även om de tillgodoses på andra sätt än genom traditionellt uppfyllande

av formkraven. Lagtextens syfte är att på ett övergripande sätt reglera

myndigheternas verksamhet. En sådan bestämmelse bör av naturliga skäl

inte innebära alltför snäva gränser för vilka metoder som används för

identifiering. Som Datainspektionen i sitt remissvar anfört ligger det

snarare, med hänsyn till den tekniska utvecklingen, en fara i att i lag

peka ut en särskild teknisk lösning för identifiering för tillgång till

uppgifter. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag att

den närmare utformningen av föreskrifterna avseende identifiering bör

meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Utskottet

förutsätter att de ansvariga myndigheterna därvid fokuserar på att utforma

säkerhetsåtgärder, bl.a. vad avser underskrift på elektronisk väg och

lämnande av uppgifter på heder och samvete, så att de ger en så hög grad

av säkerhet som möjligt och att de hela tiden följs upp. Vidare förutsätter

utskottet att en eventuell omorganisation och andra förändringar inom

socialförsäkringens administration inte skall påverka säkerhetsåtgärderna

inom självbetjäningstjänsterna negativt. Motion Sf16 yrkandena 2 och 3

får därmed anses tillgodosedda.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag och avstyrker

motion Sf16.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservation.

Lagförslaget (kd)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande

lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om självbetjäningstjänster

via Internet inom socialförsäkringens administration och tillkännager som

sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:40 och motion 2003/04:Sf16 yrkandena 1-3.

Ställningstagande

Även om det huvudsakliga syftet med lagförslaget är att förbättra

tillgängligheten för allmänheten, vilket är positivt, får man inte försämra

för grupper, t.ex. äldre, som inte har tillgång till Internet eller som

känner ett behov eller trygghet av ett mänskligt möte.

Det är tveksamt om bl.a. kraven på underskrift och intygande om att

uppgifter lämnas på heder och samvete i praktiken kan uppfyllas elektroniskt.

Regeringens lagförslag innehåller inget svar på hur dessa frågor skall

lösas. Samtidigt vet vi, bl.a. mot bakgrund av Riksförsäkringsverkets

utredningar, att det redan idag förekommer fusk i socialförsäkringsärenden.

Detta gör att frågorna inte är okomplicerade.

För närvarande pågår det stora förändringar inom

socialförsäkringsadministrationen,

bl.a. en organisatorisk översyn. Detta tillsammans med förevarande förslag

om att införa en 24-timmarsmyndighet innebär en avsevärd omställning.

Alla förändringar som sker samtidigt påverkar personella resurser och kan

oroa personalen på olika sätt. Därför bör det uppmärksammas att förändringarna

inte får medföra att det förbises något vad gäller säkerhetsåtgärderna

för självbetjäningstjänsterna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:40 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringens

administration:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration.

Följdmotion

2003/04:Sf16 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att i samband med 24-timmarsmyndigheten se till att inte försämra

för eller utesluta vissa grupper i samhället.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om faran med att frågan om formkrav inte är tillräckligt preciserad.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om de förändringar som sker inom socialförsäkringens administration

som kan föranleda att säkerhetsåtgärder förbises.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag