Bet. 2003/04:SKU1

Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU1

Anslagen till Skatteverket,kronofogdemyndigheterna och Tullverket, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens

förslag i budgetpropositionen om anslag budgetåret

2004 till myndigheterna inom utgiftsområde 3 Skatt,

tull och exekution.

Utskottet avstyrker motioner från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet med alternativa

anslagsförslag. Utskottet avstyrker slutligen ett

antal motioner rörande Tullverkets framtida

organisation, vissa gränskontrollfrågor och

verksamheten vid kronofogdemyndigheterna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull

och exekution

Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen

under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i

enlighet med regeringens förslag. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1 i denna del och

avslår motionerna 2003/04:Sk221, 2003/04:Sk230,

2003/04:Sk231, 2003/04:Sk239, 2003/04: Sk254,

2003/04:Sk419, 2003/04:Sk431 yrkandena 1-3,

2003/04:Sk439 yrkandena 1, 3, 5, 7 och 8,

2003/04:Fi240 yrkande 15 och 2003/04:Fi305

yrkandena 15 och 16.

2. Tullverkets framtida organisation

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk248,

2003/04:Sk276, 2003/04: Sk288, 2003/04:Sk293,

2003/04:Sk297, 2003/04:Sk302, 2003/04:Sk305,

2003/04:Sk320, 2003/04:Sk322, 2003/04:Sk330,

2003/04:Sk352, 2003/04: Sk362, 2003/04:Sk364,

2003/04:Sk382, 2003/04:Sk389, 2003/04:Sk414 och

2003/04:Sk424.

Reservation 1 (c)

3. Vissa gränskontrollfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk220,

2003/04:Sk358, 2003/04: Sk404 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Sk407 och 2003/04:Sk439 yrkandena 2, 4

och 6.

Reservation 2 (kd)

4. Verksamheten vid

kronofogdemyndigheterna

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk317 och

2003/04:Sk421.

Stockholm den 13 november 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist

(m)*, Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per-

Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m)*, Lennart

Axelsson (s), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander

(s), Ulf Sjösten (m)*, Catharina Bråkenhielm (s),

Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s), Anne-

Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Per

Rosengren (v).

* Ledamoten har ej deltagit i

beslutet under punkt 1.

2003/04

SkU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens

budgetproposition 2003/04:1, volym 2, utgiftsområde

3 Skatt, tull och exekution samt motioner från den

allmänna motionstiden 2003 som rör anslagen till och

verksamheten vid myndigheterna inom utgiftsområdet.

Regeringens och motionärernas förslag till riksdags-

beslut redovisas i en förteckning över behandlade

förslag, se bilaga 1. Utskottets förslag till anslag

för budgetåret 2004 framgår av bilaga 2.

Bakgrund

Riksdagen beslutade den 30 oktober 2003 (bet.

2003/04:SkU2) i enlighet med regeringens proposition

2002/03:99 Det nya Skatteverket vilket innebär bl.a.

att nuvarande tio skattemyndigheter och

Riksskatteverket avvecklas och att en ny

skattemyndighet inrättas fr.o.m. den 1 januari 2004.

Den nya myndigheten skall heta Skatteverket.

Kronofogdemyndigheternas organisation omfattas

inte av den föreslagna förändringen. Regeringen

tillsatte i november 2002 en särskild utredare för

att se över kronofogdemyndigheternas organisation

och arbetsuppgifter (dir. 2002:142). Utredaren skall

förutsättningslöst ta fram förslag till hur verksam-

heten lämpligen bör organiseras. En utgångspunkt är

att opartiskheten i det verkställande och

borgenärsneutrala arbetet inte skall kunna

ifrågasättas. Ytterligare utgångspunkt är att den

framtida verksamheten skall rymmas inom nuvarande

resursram. Vidare skall effektiviteten förbättras

och servicen upprätthållas. Utredaren beräknas

avsluta sitt arbete i slutet av november 2003.

Inom Tullverket pågår sedan början av år 2003 en

intern utredning, Framtidens Tullverk - ledning,

arbetsmetoder och struktur. Utredningens uppdrag är

att åstadkomma de besparingar som ger långsiktig

balans i myndighetens budget samt skapar utrymme för

prioriteringar av vissa verksamheter, bl.a. en

teknikuppbyggnad. Enligt uppdraget beräknas behovet

av besparingar till 82 miljoner kronor på årsbasis,

varav ca 50 miljoner kronor erfordras för att

balansera budgeten och drygt 30 miljoner kronor

bedöms erfordras för teknikutveckling m.m.

Utredningen lämnade sin första delrapport i maj

2003. I rapporten analyserades de arbetsflöden som i

framtiden kommer att finnas i verksamheten. På

grundval av denna analys lämnades förslag till

processindelning av verksamheten, förslag till

övergripande organisationsstruktur samt en

översiktlig beskrivning av utveckling av

arbetsmetoder. I en andra delrapport i september

2003 presenterades förslag till framtida

lokalisering och dimensionering av verksamheten.

Utredningen har föreslagit långsiktiga besparingar

på 150 miljoner kronor per år vilket bedömts

nödvändigt för att finansiera de

omställningskostnader (pensionsersättningar och

pensionsavgifter) som erfordras för omställningen.

Utredningens avlämnade förslag övervägs för

närvarande inom Tullverket. Utredningen avser att

senare i höst lämna förslag till en närmare

utformning av den framtida organisationen.

Utskottets överväganden

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt,

tull och exekution

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar för budgetåret 2004

anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull

och exekution i enlighet med regeringens

förslag och avslår motionsförslag om ändrade

anslagsbelopp m.m.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3

(kd) och 4 (c).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret

2004 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt,

tull och exekution enligt följande:

Anslag

Anslagstyp Tusental

kronor

-----------------------------------------------------

|3:1 Skatteverket |Ramanslag | |

| | |5 745 431 |

-----------------------------------------------------

|3:2 | -"- | |

|Kronofogdemyndigheterna| |1 475 604 |

-----------------------------------------------------

|3:3 Tullverket | -"- | |

| | |1 335 008 |

-----------------------------------------------------

|Summa | | |

| | |8 556 043 |

-----------------------------------------------------

Den av myndigheterna bedrivna verksamheten ingår i

politikområdet Skatt, tull och exekution.

Organisatoriska förändringar avseende

skatteförvaltningen genomförs fr.o.m. den 1 januari

2004 då den nya myndigheten Skatteverket startar.

Riksskatteverket är fram till dess chefsmyndighet

för skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna.

Kronofogdemyndigheternas verksamhet utreds för

närvarande. Inom skatteförvaltningen finns det i dag

på regional nivå tio skattemyndigheter. Inom

exekutionsväsendet finns det på regional nivå tio

kronofogdemyndigheter. Tullverket är en sammanhållen

myndighet med ett huvudkontor och en regional

organisation. Tullverket genomför under 2003 en

intern utredning avseende verksamhetens framtida

organisation. Syftet är dels att hitta en lösning

där myndigheten inom samtliga verksamheter utnyttjar

resurserna bättre, dels att få balans i myndighetens

ekonomi. En annan myndighet med verksamhet inom

politikområdet är Kustbevakningen (utg.omr. 6), som

har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till

sjöss.

Målet för politikområdet Skatt, tull och exekution

är att eftersträvade skatte-, tull- och

avgiftsintäkter skall säkerställas på ett

rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt

som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet

motarbetas.

De gemensamma prioriteringarna inom politikområdet

utgår från att berörda myndigheter svarar för

väsentliga delar av samhällets viktigaste regel-

system.

I det löpande arbetet skall myndigheterna

kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i

verksamheten samtidigt som servicen till allmänhet

och företag skall förbättras.

Myndigheterna skall sträva efter att mängden

oavsiktliga och avsiktliga fel hos allmänhet och

företag blir färre. Av stor betydelse är att

myndigheterna kan få dessa grupper att känna

förtroende för rättssäkerheten och rättstryggheten i

regelsystemen. Efterlevnaden av reglerna kan därmed

öka och förekomsten av avsiktliga fel minskas.

Myndigheterna skall underlätta för allmänhet och

företag att göra rätt för sig. Därvid bör

myndigheterna se till att de regelverk som

myndigheterna själva disponerar över är så enkla som

möjligt. Myndigheterna skall tillhandahålla en god

och kostnadseffektiv service. Sammantaget bör detta

leda till att de oavsiktliga felen minskar och att

fullgörandekostnaderna för allmänhet och företag

minimeras.

Myndigheterna skall utifrån riskbedömningar

besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas.

Skatteförvaltningen skall även fortsättningsvis

prioritera skattekontrollen. I denna ingår bl.a. en

fördjupad kontroll av företag som hanterar stora

skatteunderlag, internationella transaktioner och

ekonomisk brottslighet. Exekutionsväsendet skall

bl.a. prioritera verksamheten i enlighet med den nya

indrivningspolicyn. Tullverket och Kustbevakningen

skall bl.a. prioritera insatser mot narkotika och

storskalig illegal införsel av alkohol och tobak.

Det är av stor vikt att myndigheterna långsiktigt

arbetar med åtgärder för att kunna hantera en med

tiden allt större och mer komplicerad arbetsmängd

med mindre personalresurser. Det är därför viktigt

att all verksamhet effektiviseras och att den

utvecklas ytterligare. De olika delarna i

förändringsarbetet skall stödja varandra i

utvecklingen av moderna, effektiva och ändamålsen-

liga förvaltningar. Det skall bl.a. uppnås genom

kontinuerlig IT-, metod- och kompetensutveckling.

Utveckling mot en flexiblare arbetsorganisation är

nödvändig. Viktiga aspekter i detta är exempelvis

möjligheten att flytta arbetsuppgifter inom

myndigheten och mellan myndigheter, detta för att

kunna möta variationer i arbetsbelastning och för

att ge förutsättningar att utnyttja kunskap inom

andra delar av verksamheten.

Myndigheterna bör fortsätta att sträva efter att

vara ledande bland myndigheter inom Sverige och

Europa beträffande utveckling och användning av IT i

verksamheten.

Att öka den elektroniska och automatiska

hanteringen av dokument och information ses som en

viktig del i arbetet för att kunna frigöra resurser

som i stället kan koncentreras till områden med

högre risk. Arbetet med att öka den elektroniska

hanteringen av dokument och information bör således

fortgå.

Myndigheterna skall också sträva efter en hög

servicenivå och förenklingar för allmänhet,

näringsliv och andra myndigheter. För att nå detta

är en väl utvecklad dialog med dessa grupper av stor

betydelse. I detta arbete är ett ökat användande av

exempelvis Internet som ett komplement till

nuvarande system en viktig del.

För att säkerställa att verksamheten utvecklas åt

rätt håll och att resurserna styrs till rätt områden

är det viktigt att myndigheterna kontinuerligt

följer förändringar i samhället. I detta arbete är

omvärlds- och riskanalyser viktiga instrument.

Det är vidare av stor betydelse att myndigheterna

har ändamålsenliga interna system för att kunna

följa verksamheten.

Den kommande utvidgningen av EU kommer delvis att

ändra förutsättningarna för myndigheternas

verksamhet. Löpande analyser av konsekvenserna därav

är därför nödvändiga, tillika anpassning av

organisation och arbetsmetoder.

I det europeiska och övriga internationella

administrativa samarbetet inom myndighetsområdena

prioriteras insatser för regel- och

procedurförenklingar, rationell användning av IT,

informationsutbyte och utbildningsinsatser. I

samarbetet mellan olika stater är det viktigt att

den information som utbyts tillvaratas på bästa sätt

inom myndigheterna.

Av stor betydelse är att myndigheterna

kontinuerligt bedriver ett förbättringsarbete när

det gäller arbetsmiljön. I detta ingår att utveckla

och förbättra de faktorer som leder till ökad

motivation, effektivitet och hälsa. En viktig aspekt

och del i detta är att systematiskt arbeta för att

minska stress och sjukfrånvaro.

Förändringen av anslagsnivåerna för 2004 hänför

sig till största delen till pris- och

löneomräkningar och till mindre del till beslut och

överföringar mellan utgiftsområden. Skatteverket har

kompenserats med drygt 3 miljoner kronor som följd

av att den årliga revisionen avgiftsbelagts. Från

Skatteverkets anslag har å andra sidan skett

varaktiga överföringar till utgiftsområdena 2 och 17

avseende kostnader för arkivering, kostnader för

Statistiska centralbyråns (SCB) beräkning av

momssatser inom ramen för den svenska avgiften till

EU-budgeten och kostnader för mikrofilmning och

förvaring av folkbokföringsmaterial.

Från kronofogdemyndigheternas anslag har varaktigt

överförts medel till utgiftsområde 17 för

arkivkostnader.

Tullverket har kompenserats med 2,5 miljoner

kronor som följd av att den årliga revisionen

avgiftsbelagts. Anslaget har vidare förstärkts med

10 miljoner kronor för effektivare bekämpning av

narkotikasmuggling och annan gränsöverskridande

organiserad brottslighet. En varaktig överföring på

14,4 miljoner kronor från utgiftsområde 22 till

tullens anslag har slutligen skett för att

säkerställa kontrollnivån på Arlanda flygplats.

Motioner

Oppositionspartierna (m, fp, kd, c) föreslår i sina

budgetalternativ följande ändringar av

anslagsbeloppen under utgiftsområde 3 i förhållande

till regeringens förslag (tusental kronor).

-----------------------------------------------------

|Anslag |Proposi-|Sk431 |Fi240 |Sk439 |Sk419 |

| |tionen | | | | |

| | | (m) | (fp) | (kd) | (c) |

-----------------------------------------------------

|3:1 Skatte-| | | | | |

|verket | | | | | |

| |5 745 |-115 |+100 |+20 000 |-80 000

|

| |431 |000 |000 | | |

-----------------------------------------------------

|3:2 Krono-| | | | | |

|fogdemyn-| | | | | |

|digheterna|1 475 |-13 000 | | | |

| |604 | | | | |

-----------------------------------------------------

|3:3 Tull-| | | | | |

|verket | | | | | |

| |1 335 |+75 000 | +50 |+20 000 |+20 000

|

| |008 | |000 | | |

-----------------------------------------------------

|Summa |8 556 |-53 000 |+150 |+40 000 |-60 000

|

| |043 | |000 | | |

-----------------------------------------------------

I kommittémotion Sk431 yrkandena 1-3 av Lennart

Hedquist m.fl. (m) anförs att Moderata

samlingspartiets förslag om minskade anslag till

Skatteverket för 2004 skall ses mot bakgrund av att

partiet vill slopa flera administrativt tunga

skatter, exempelvis arvs- och gåvoskatterna,

förmögenhetsskatterna och - stegvis - reklamskatten.

Enmyndighetsreformen, dvs. införandet av det nya

Skatteverket, kommer också att medföra

effektivitetsvinster. Enligt motionen bör vidare

målet för den pågående översynen av

kronofogdemyndigheterna vara att ytterligare öka

effektiviteten i förhållande till regeringens

bedömning. Partiet föreslår därför en minskning med

1 % av kronofogdemyndigheternas anslag för 2004. När

det gäller förslaget om att höja anslaget till

Tullverket med 75 miljoner kronor i förhållande till

propositionens förslag anför motionärerna bl.a. att

regeringens förslag står i skarp kontrast mot

uttalandena i propositionen om inriktningen av

gränsskyddsverksamheten. Regeringens förslag kommer

att innebära en kraftig nedskärning av antalet

tulltjänstemän, både sådana som sysslar med

klarering av varor och sådana som arbetar med

brottsbekämpning. Enligt motionen blir resultatet

att tullens möjligheter att utöva en bra

kontrollverksamhet minskar.

I partimotionerna Fi240 yrkande 15 och Fi305

yrkandena 15 och 16 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

sägs att Folkpartiet, i förhållande till regeringens

förslag, vill öka anslagen till skattemyndigheterna

för att effektivare motverka skattefusk och

skatteundandragande och till tullen för att utöka

insatserna mot den illegala införseln av alkohol och

narkotika.

I kommittémotion Sk439 Per Landgren m.fl. (kd)

yrkandena 1, 5 och 8 anförs att Kristdemokraterna

vill öka anslagen till Skatteverket och tullen i

förhållande till regeringens förslag. Myndigheterna

under utgiftsområdet ser till att de resurser som

krävs för den gemensamma välfärden betalas in, och

staten får tillbaka flera gånger mer än vad som

satsas på att motverka ekonomisk brottslighet.

Motionärerna föreslår vidare ett tillkännagivande

(yrkande 3) om behovet av en mycket god

gränskontroll i Sverige även i framtiden både vid

inre och yttre gräns. Om förstärkningar inte sker

riskerar samhällets kostnader att bli mycket högre

än de besparingar som kortsiktigt kan göras. I

motionen påtalas vidare att regeringen ännu inte har

avsatt resurser för att utveckla sådana

kompensatoriska åtgärder som EU fattat beslut om och

som gör det möjligt att bibehålla kontroller vid

inre gräns. Motionärerna framhåller slutligen att

traditionell tullverksamhet har minskat efter EU-

inträdet medan tullens roll som brotts- och

missbruksförebyggande myndighet ökat och att

regeringen därför bör utreda frågan om att i

Regeringskansliet flytta ansvaret av Tullverket från

Finansdepartementet till Justitiedepartementet

(yrkande 7).

I kommittémotion Sk419 Roger Tiefensee m.fl. (c)

sägs att enmyndighetsreformen och bildandet av det

nya Skatteverket kommer att innebära samord-

ningsvinster samtidigt som Centerpartiets förslag

till skattereform kommer att innebära mindre

skatteadministration. Redan ett avskaffande av

posten Övriga avdrag i den allmänna

självdeklarationen leder till besparingar för

Skatteverket. Sammantaget motiverar detta lägre

anslag till Skatteverket. Enligt motionen anser

Centern att Tullverket behöver mer resurser för att

möta den kraftigt ökande smugglingen av diverse

illegala varor.

Förslag om att tillföra Tullverket ytterligare

resurser för brottsbekämpande verksamhet har vidare

väckts i motionerna Sk221 av Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Sk230 av Nils Fredrik Aurelius (m),

Sk231 av Jeppe Johnsson (m) och i motion Sk254 av

Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén (m).

I motion Sk239 av Margareta Pålsson (m) föreslår

motionären ett tillkännagivande från riksdagen om

att skattemyndighetens tillverkning och distribution

av ID-brickor skall upphöra. Hanteringen kostar 3

miljoner kronor varje år, och enligt motionen kan

dessa pengar användas till bättre saker inom

skattemyndigheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrkte i sitt nyligen avgivna

yttrande (2003/04:SkU1y) till finansutskottet

regeringens förslag till utgiftsram för 2004 för

utgiftsområdet. Ställningstagandet innebar att

utskottet ansåg att förslagen från Folkpartiet och

Kristdemokraterna om resursförstärkningar utöver den

ram som regeringen föreslagit inte var motiverade

eftersom utskottet ansåg att myndigheterna kunde

lösa sina uppgifter inom den ram regeringen

föreslagit. Även förslagen från Moderata

samlingspartiet och Centerpartiet om en lägre

utgiftsram för utgiftsområdet avvisades av utskottet

eftersom utskottet bedömde att regeringens förslag

till anslagsram bättre återspeglade resursbehovet

hos myndigheterna. Utskottet vidhåller denna

inställning. Vid sitt sammanträde den 30 oktober

2003 tillstyrkte finansutskottet regeringens förslag

till utgiftsram för utgiftsområdet och avstyrkte

oppositionens alternativa förslag (bet.

2003/04:FiU1). Finansutskottets betänkande skall

enligt gällande arbetsplan behandlas av riksdagen

den 19 november 2003.

När det gäller fördelningen av resurserna mellan

myndigheterna föreslår Moderata samlingspartiet och

Centerpartiet kraftigt sänkta anslag till Riks-

skatteverket (RSV) med hänvisning bl.a. till de

skatteförändringar partierna i andra sammanhang för

fram. Det rör sig om avskaffandet av flera skatter,

exempelvis arvs- och gåvoskatterna samt

förmögenhetsskatten. Det rör sig också om slopade

avdragsmöjligheter i den allmänna

självdeklarationen. Partierna motiverar också sina

förslag om minskade resurser till Skatteverket med

de effektivitetsvinster som enmyndighetsreformen

(det nya Skatteverket) kan innebära.

Utskottet har i sitt ovannämnda yttrande till

finansutskottet ställt sig avvisande till de

skatteförändringar som Moderaterna och Centern vill

genomföra, och utskottet kan därför inte heller

godta förslagen från dessa partier om sänkta anslag

till RSV. Utskottet anser att de

effektiviseringsvinster och besparingar som dessa

partier räknar med till följd av

enmyndighetsreformen och partiernas skatteförslag

knappast kan uppstå i RSV:s verksamhet redan under

budgetåret 2004.

Utskottet anser också att motionsförslagen om

minskade resurser till Skatteverket skulle kunna

bryta den positiva utveckling som skett av kon-

trollverksamheten. Enligt regeringens bedömning har

skatteförvaltningen vänt den nedåtgående trenden i

kontrollverksamheten under 2001 och under 2002

förbättrades den ytterligare. Utskottet delar

regeringens bedömning att det är de resurstillskott

som skett och den kontinuerliga effektiviseringen av

arbetet som bidragit till dessa förbättringar.

Utskottet anser också att det är av stor vikt att

ytterligare förbättringar genomförs genom att bl.a.

ledning, samordning och uppföljning utvecklas

ytterligare. I detta ingår att ta till vara de

förutsättningar som den föreslagna enmyndigheten

kommer att ge, främst avseende ledning, fördelning,

koncentration och specialisering av arbetet.

Utskottet noterar att partierna är ense med

regeringen om behovet av att Tullverket har

tillräckliga resurser för en effektiv gränskontroll,

framför allt för att kunna möta narkotikasmuggling

och storskalig illegal införsel av alkohol och

tobak. Tullens anslag förstärks genom

budgetpropositionen med 10 miljoner kronor för

effektivare bekämpning av smuggling och annan

gränsöverskridande organiserad brottslighet och med

14,4 miljoner kronor för att säkerställa

kontrollnivån på Arlanda flygplats. Anslaget

förstärktes även förra året med 15 miljoner kronor i

syfte att utveckla nya och effektiva arbetsmetoder i

gränskontrollen. Tullverket har tidigare också

tillförts vissa resurstillskott för att täcka bl.a.

merkostnader till följd av Öresundsbrons öppnande.

Enligt utskottets mening är det viktigt att

Tullverket fortsätter att utveckla sitt

underrättelse- och analysarbete. Det är också

nödvändigt att utveckla samarbetet med andra berörda

myndigheter om gränskontrollen skall bli effektiv

och samtidigt fungera på ett smidigt sätt för

resenärerna och för den gränsöverskridande handeln.

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens

förslag om anslag under utgiftsområde 3 Skatt, tull

och exekution bör godtas och oppositionens

alternativa förslag avslås. Utskottet har i övrigt

inte funnit anledning till någon kommentar med

anledning av regeringens redovisning av myndighe-

ternas verksamhet inom politikområdet eller med

anledning av motionerna.

När det gäller motion Sk239 vill utskottet dock

anföra följande. Riksdagen anslog genom

budgetpropositionen år 1962 medel för anskaffningen

av identitetsbrickor för nyfödda och åt barn födda

tidigast 1960. Bakgrunden var dels att Sverige

anslutit sig till Genèvekonventionen den 12 augusti

1949 angående skydd för civilpersoner under krigstid

(SÖ 1953:17), dels att identitetsbrickorna utgjorde

ett betydelsefullt led i civilförsvaret. Hanteringen

av identitetsbrickorna skedde inledningsvis vid en

länsbyrå för folkbokföring och finansierades via

Försvarsdepartementet. Sedan 1992, efter ändring i

regleringsbrevet, finansieras präglingen av

identitetsbrickorna inom ramen för

skatteförvaltningens anslag.

Utskottet anser att det får ankomma på regeringen

att följa frågan och bedöma om tillverkningen och

distributionen av de aktuella identitetsbrickorna

skall fortsätta. Utskottet avstyrker därmed även

motion Sk239.

Tullverkets framtida organisation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår de motioner som har väckts

rörande Tullverkets framtida organisation.

Jämför reservation 1 (c) och särskilt

yttrande 5 (m).

Motioner

Den interna utredning som pågår inom Tullverket har

föranlett ett antal motioner med yrkanden om

tillkännagivanden rörande tullens framtida orga-

nisation med olika regionala prioriteringar.

Tullens närvaro på västkusten och i gränsområdet

mot Norge har föranlett flera motioner. Särskilt

verksamheten vid tullstationerna i Gäddede i

Jämtland och Vittjärn i Värmland har väckt

motionärernas intresse.

I motion Sk276 av Ola Sundell (m) yrkas att

tullstationen i Gäddede inte skall läggas ned. Samma

krav framställs i motionerna Sk297 av Camilla Sköld

Jansson (v) och Håkan Larsson (c), Sk322 av Yvonne

Ångström (fp) och i motion Sk293 av Jan-Evert

Rådhström och Ulla Löfgren (m). I sistnämnda motion

omfattar yrkandet även tullstationen i Vittjärn. I

motion Sk424 av Rune Berglund m.fl. (s) anförs

slutligen att tullen bör ta ett regionalpolitiskt

ansvar. Om tullstationen i Gäddede inte kan behållas

bör enligt motionen andra alternativ övervägas för

att ge företagen exportservice.

I motion Sk330 av Lars Gustafsson (kd) talas om

tullens betydelsefulla arbete i Halland och i motion

Sk382 av Jan Ertsborn och Lennart Kollmats (fp)

föreslås ett uttalande från riksdagen om att

tullkontoren i Halland inte skall stängas.

Tullens närvaro på ostkusten och i norra Sverige

på gränsen till Finland berörs i några andra

motioner.

I motion Sk248 av Agne Hansson (c) föreslås att

nuvarande tullkapacitet i Kalmar och Blekinge län

samt i sydöstra regionen behålls.

I motion Sk305 av Eskil Erlandsson (c) anförs att

nuvarande tullkapacitet och gränsskydd i sydöstra

Sverige bör vidmakthållas.

I motion Sk389 av Sverker Thorén (fp) och Chatrine

Pålsson (kd) föreslås ett uttalande om att

tullkontoret i Kalmar inte skall avvecklas.

I motion Sk362 av Lena Ek och Birgitta Sellén (c)

föreslås att tullens förändrade verksamhet

utvärderas från företagssynpunkt så att företagens

krav på effektiv, snabb och tillgänglig

tullklarering tillgodoses.

I motion Sk414 av Krister Örnfjäder och Håkan

Juholt (s) föreslås, med anledning av att Tullverket

står inför besparingar och att verksamheten enligt

motionen kommer att koncentreras till storstäderna,

att tullen och polisen i Kalmar län bör ges

möjlighet att genomföra ett nära samarbete som kan

stå modell för den framtida utvecklingen i

gränskontrollområdet.

I motion Sk364 av Lena Ek och Sven Bergström (c)

betonas, mot bakgrund av aviserade neddragningar

inom tullen, vikten av en väl fungerande

tullverksamhet i Sverige särskilt med hänsyn till

EU-utvidgningen och de risker för ökad illegal

drogtrafik som kan förutses.

I motion Sk288 av Sven Bergström (c) och Ragnwi

Marcelind (kd) vill motionärerna att

tullverksamheten bl.a. i Gävle bevaras.

I motion Sk320 av Erling Wälivaara (kd) anförs att

regeringen bör se över Tullverkets planer på

avveckling av tullstationer i landet.

Tullens närvaro i Mälaren slutligen berörs i två

motioner.

I motion Sk352 av Jörgen Johansson (c) talas om

behovet av en väl fungerande tullverksamhet i

Västmanland och i motion Sk302 av Torsten Lindstöm

sägs att tullverksamheten i Västerås inte bör läggas

ned, snarare utökas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tillstyrkt regeringens förslag om

vilka resurser Tullverket har att röra sig med under

2004. Utskottet anser att den kommande EU-utvidg-

ningen, ökningen i trafikströmmarna och trycket från

den organiserade brottsligheten ställer stora krav

på anpassning av tullens organisation och

arbetsmetoder så att resurserna används så effektivt

som möjligt. Den nuvarande handeln med de blivande

EU-medlemsstaterna kommer att övergå till EU-intern

handel. Det innebär å ena sidan att

brottsbekämpningen försvåras men å andra sidan att

Tullverket kan frigöra resurser från

deklarationsverksamheten för att förbättra och

effektivisera den brottsbekämpande verksamheten.

Tullverket genomför för närvarande en intern

utredning om hur myndigheten i framtiden bör vara

organiserad för att utnyttja resurserna bättre och

hur myndigheten skall få balans i sin ekonomi.

Utskottet anser att detta är bra och nödvändigt. När

det gäller de synpunkter som framförs i motion Sk362

om företagens krav på effektiv, snabb och

tillgänglig tullklarering vill utskottet framhålla

de signaler som kommit från Tullverket om att

eventuella förändringar kommer att ske i dialog med

det lokala näringslivet. I den mån tullstationer

dras in, kommer tullen att kunna erbjuda

näringslivet alternativa lösningar för tullärenden

som innebär att servicen inte försämras.

Utskottet anser att det är Tullverket som skall

avgöra var de resurser man förfogar över gör mest

nytta för att uppfylla fastställda mål för

tullverksamheten. Utskottet har inga synpunkter på

hur tullen organiserar sitt arbete eller vilka

regionala prioriteringar som görs och avstyrker

samtliga i avsnittet berörda motioner.

Vissa gränskontrollfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår de motioner som väckts

angående vissa gränskontrollfrågor.

Jämför reservation 2 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna anför i kommittémotion Sk439 av

Per Landgren m.fl. (kd) att tullen, kustbevakningen

och polisen bör få i gemensamt uppdrag att se över

hur underrättelseverksamheten bättre kan samordnas

så att man arbetar mot en gemensam hotbild och

använder varandras kompetens och utrustning (yrkande

2).

Enligt motionen är kontrollen vid landets 26

internationella flyplatser inte tillfredsställande

utan utövas endast vid vissa tillfällen och

tidpunkter. Kontrollen måste förbättras (yrkande 4).

I motionen föreslås slutligen att

tulltjänstemännens befogenheter och samarbetet med

polisen bör utredas. Införseln av stöldgods och

trafficking kan hindras i större utsträckning, anser

motionärerna, om tullen får ökade befogenheter

(yrkande 6).

I motion Sk358 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s)

föreslås att nya projekt för ökad samverkan mellan

tullen och polisen skall stimuleras. När tullen drar

ner sin bemanning i gränsområdena mot Norge och

Finland är det, framhåller motionären, viktigt att

brottsbekämpningen fortsätter och att författningar,

resurser, organisationsformer och ledningsfrågor ses

över så att man kan hitta lösningar och projekt för

samverkan mellan tullen och andra myndigheter.

I motion Sk404 av Johnny Gylling (kd) påtalas att

tullen i Blekinge skapat en arbetsplattform med

länder runt Östersjön och att personalen på ömse

håll har ett fruktbart samarbete. Motionären önskar

ett tillkännagivande från riksdagen om att tullens

kompetens skall användas i kampen mot narkotika och

människosmuggling även i framtiden (yrkande 1).

Enligt motionen bör tullens befogenheter utökas så

att man kan stoppa bilar som misstänks innehålla

narkotika eller som används vid människosmuggling

(yrkande 2).

I motion Sk220 av Johan Linander (c) efterlyses

åtgärder för att stoppa privatinförsel som inte är

för eget eller familjens personliga bruk.

Förtydligad lagstiftning, förstärkning av tullen och

utökade befogenheter föreslås i motionen jämte höjda

straff för de s.k. myrtrafikanternas storskaliga

alkoholsmuggling.

I motion Sk407 av Conny Öhman (s) slutligen

föreslås ändrade regler så att tullen kan beslagta

postförsändelser med varor som är förbjudna i

Sverige, t.ex. läkemedel, naturmedel och

kosttillskott.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ovan tillstyrkt regeringens förslag i

budgetpropositionen om anslag till Tullverket som

innebär att tullen tillförs 10 miljoner kronor för

2004 för en effektivare bekämpning av

narkotikasmuggling och annan gränsöverskridande

brottslighet samt 14,4 miljoner kronor för att

säkerställa kontrollnivån på Arlanda flygplats. I

budgeten aviserar regeringen ytterligare tillskott

för 2005.

Utskottet vill betona det som sägs i propositionen

om vikten av att tullens samarbete med polisen,

Kustbevakningen och andra myndigheter och institu-

tioner fortsätter att utvecklas. Detta samarbete är

nödvändigt för att uppnå en effektiv och

ändamålsenlig gränskontroll.

Gränskontrollutredningen (Ju 2003:07) gör för

närvarande en översyn av samarbetet mellan de

gränskontrollerande myndigheterna, bl.a. polisen och

tullen, vad gäller kontroll av personer vid bl.a.

yttre gräns. Utredaren skall efter kartläggning och

analys överväga och föreslå åtgärder som kan

utveckla myndigheternas samverkan. I översynen ingår

bl.a. informations- och underrättelseutbyte mellan

myndigheterna liksom möjligheten för tullen att på

ett ändamålsenligt sätt medverka i personkontrollen.

Gränskontrollutredningen beräknas avsluta sitt

arbete den 1 juli 2004.

Utskottet har erfarit att regeringen inom kort

avser att tillsätta en inregränslagsutredning där

även frågor om samarbetet mellan tullen och andra

myndigheter ingår i uppdraget.

Utskottet vill också understryka vad som sägs i

budgeten om att den information som erhålls genom

det europeiska och övriga internationella samarbetet

tillvaratas på bästa sätt inom Tullverket. Utskottet

har även i föregående avsnitt påtalat vikten av att

tullen löpande analyserar konsekvenserna av den

kommande utvidgningen av EU och att myndigheten

anpassar organisation och arbetsmetoder.

Tullverket har för närvarande inte befogenhet att

ingripa i fall av misstänkt människosmuggling eller

vid misstanke om utförsel av stulna fordon. Dessa

frågor ses över av Gränskontrollutredningen som

bl.a. skall utreda om tullen bör ha skyldighet att

till polisen rapportera om personer som inte har

rätt att vistas i landet eller i övriga

Schengenområdet, om misstänkta eller upptäckta brott

samt om tullen behöver förändrade befogenheter i

detta sammanhang.

När det gäller motionsförslaget om höjda

straffsatser vid smuggling erinrar utskottet om att

det i straffskalan för smugglingsbrott ingår

fängelse i två år och för grovt smugglingsbrott

fängelse i sex år. Enligt utskottets mening är det

knappast i första hand straffsatserna som är problem

i sammanhanget utan snarare bevisläget som gör

verksamheten svår att komma åt. Ett gott samarbete

mellan tull och polis torde vara en förutsättning

för framgång.

När det gäller tullens möjligheter att beslagta

postförsändelser med varor som är förbjudna i

Sverige gäller följande. Enligt tullagen får

postförsändelser öppnas och undersökas om det behövs

för kontroll av att deklarations- eller

uppgiftsskyldighet uppfyllts. Möjlighet att

kvarhålla postförsändelsen finns dock endast om det

finns anledning att anta att den innehåller

narkotika som kan tas i beslag enligt

smugglingslagen. Motsvarande gäller enligt

inregränslagen. Av större intresse i sammanhanget är

beslagsbestämmelserna i smugglingslagen. Om det

finns ett införselförbud beträffande t.ex.

läkemedel, kosttillskott eller naturmedel bör beslag

kunna ske förutsatt att någon brutit mot förbudet

genom att inte anmäla varan till tullbehandling,

någon lämnat felaktig uppgift eller underlåtit att

lämna uppgift vid tullbehandling etc.

Utskottet anser att det inte behövs något

tillkännagivande till regeringen med anledning av de

nu aktuella frågorna och utskottet avstyrker

samtliga berörda motioner.

Verksamheten vid

kronofogdemyndigheterna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår de motioner som väckts med

anledning av verksamheten vid

kronofogdemyndigheterna.

Motioner

I motion Sk317 av Inger Lundberg (s) anförs att

kronofogdemyndigheternas uppdrag bör breddas.

Myndigheterna bör enligt motionen kunna tillföra

både Konsumentverket, Regeringskansliet och andra

myndigheter kunskap om hur de ekonomiskt svagaste

människorna reagerar på olika regelverk och rutiner.

I motion Sk421 av Christina Axelsson och Carina

Moberg (s) slutligen påtalas behovet av god

kommunikation hos kronofogdemyndigheterna gentemot

gäldenärer och myndigheter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom det

som sägs i motion Sk317 om att regelsystemen i sig

och människors beteenden i många fall genererar

onödig skuldsättning hos kronofogden. Motionären tar

som exempel skulder för underhållsstöd till

flerbarnsföräldrar, parkeringsavgifter och barns

ansvar för vuxnas skulder. Enligt utskottets mening

är verksamheten hos kronofogdemyndigheterna med att

förebygga skuldsättning mycket viktig. Verksamheten

syftar till att minska antalet gäldenärer och

bedrivs i dag främst genom information till olika

grupper om hur man skall undvika att få skulder som

man inte klarar av att betala. Enligt utskottets

mening är det naturligt om kronofogdemyndigheten i

sitt förebyggande arbete också i en vidare mån

sprider kunskap om de faktorer i regelsystemen och

människors beteenden som leder till

överskuldssättning. Kronofogdemyndigheternas

organisation och arbetsuppgifter ses för närvarande

över av en utredare (dir. 2002:142). Utredarens

uppgift är att förutsättningslöst ta fram förslag

till hur verksamheten lämpligen bör organiseras.

Utskottet anser att de förhållanden som omnämns i

motion Sk317 och även det som sägs i motion Sk421 är

väl kända i Regeringskansliet, varför ett till-

kännagivande från riksdagen inte behövs. Utskottet

avstyrker de aktuella motionerna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Tullverkets framtida organisation (punkt 2)

- c

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna

vad som anförs i reservation 1 om Tullverkets

framtida organisation. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2003/04:Sk248, 2003/04:Sk288,

2003/04:Sk297, 2003/04: Sk305, 2003/04:Sk352 och

2003/04:Sk364 samt avslår motionerna 2003/04: Sk276,

2003/04:Sk293, 2003/04:Sk302, 2003/04:Sk320,

2003/04:Sk322, 2003/04: Sk330, 2003/04:Sk362,

2003/04:Sk382, 2003/04:Sk389, 2003/04:Sk414 och

2003/04:Sk424.

Ställningstagande

Tullverket presenterade i september en utredning som

innebär att en fjärdedel av nuvarande tullstationer

i Sverige kan komma att avvecklas och att personalen

kan komma att minska med nära 20 % eller ca 450

personer. Om utredningsförslaget genomförs innebär

det en drastisk nedskärning av nuvarande

tullverksamhet med de ökade risker för smuggling och

annan kriminell verksamhet som en väl fungerande

tullverksamhet kan förhindra. Redan i samband med

EU-inträdet genomfördes en radikal neddragning av

tullens verksamhet. Det har inneburit att tullens

personal haft svårigheter att klara de uppgifter de

är ålagda.

Enligt min mening är det oacceptabelt med stora

neddragningar inom tullen i ett läge där, i samband

med EU:s utvidgning, riskerna för en illegal trafik

över nationsgränserna kan befaras öka.

Bekämpning av smuggling och annan ekonomisk

brottslighet skall enligt riksdagens beslut

prioriteras högt. Detta är också vad regeringen

skriver i årets budgetproposition. Med det anslag

regeringen och stödpartierna anvisar till Tullverket

saknas de nödvändiga resurserna. Den aviserade

neddragningen av verksamheten som tullen tvingas

till innebär en betydande risk att man inte klarar

uppgiften. Många viktiga tullstationer, hamnar och

flygplatser riskerar att bli utan tullverksamhet.

En omorganisation av Tullverket bör enligt min

mening inte ses som en isolerad företeelse eftersom

den får konsekvenser även på andra områden. Ett

försämrat eller uteblivet gränsskydd för med sig

stora kostnader för andra delar av samhället. Det

kommer att öka behovet av insatser från polis, dom-

stolar, kriminalvård, sjukvård, socialtjänst m.fl.

Riksdagen måste göra en samlad bedömning om

samhället är berett att ta konsekvenserna av ett

raserat gränsskydd. Vad ovan anförts bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

2. Vissa gränskontrollfrågor (punkt 3) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna

vad som anförs i reservation 2 om vissa

gränskontrollfrågor. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:Sk439 yrkandena 2, 4 och 6, bifaller

delvis motion 2003/04:Sk404 yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna 2003/04:Sk220, 2003/04:Sk358 och

2003/04:Sk407.

Ställningstagande

Den fria rörligheten inom EU ökar möjligheten till

smuggling. Merparten av all narkotika som smugglas

till Sverige beräknas komma genom EU-trafiken. De

senaste åren har smugglingen av narkotika, tobak och

alkohol ökat och en bidragande orsak är de senaste

årens kraftiga nedskärningar i tullmyndighetens

resurser.

Sverige deltar sedan mars 2001 i

Schengensamarbetet. Det innebär krav på permanent

kontroll vid landets 26 internationella flygplatser.

I dag är kontrollen inte tillfredsställande utan

utövas endast vid vissa tillfällen och tidpunkter,

vid en del flygplatser endast på kontorstid.

Transporter och resande till landet, och därmed även

illegal verksamhet, pågår dygnet runt. Vi

kristdemokrater kräver att kontrollen förbättras på

de internationella flygplatserna och att

gränskontrollen i allmänhet blir effektivare. Vi är

också beredda att ge tullen ökade resurser. Vi anser

också att den enskilde tulltjänstemannens befogen-

heter samt tullens samarbete med polisen skall

utredas för att man skall kunna öka effektiviteten i

gränskontrollen. Vi tror att införande av stöldgods

samt trafficking kan hindras i betydligt större

utsträckning om tullens befogenheter ökar. Vad ovan

anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och

exekution (punkt 1) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett över-

gripande mål för den ekonomiska politiken bör vara

att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna leva på sin

lön och stärkt trygghet. Antalet sjukskrivna och

förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård

och rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en

målmedveten politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla

satsningar på kunskap och forskning samt påtagliga

förbättringar av klimatet för företagande. För att

möjliggöra allt detta krävs en politik som

innehåller lägre skatter för både löntagare och

företagare, en skärpning av bidragssystemet,

avregleringar och ökad konkurrens, en ökad trygghet

för och stärkt självkänsla hos medborgarna.

Våra förslag skall vara trygga, väl sammanhållna

och syfta till att skapa de bästa förutsättningarna

för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla

större möjligheter till ett rikare liv. Genom en

större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa. Vi

vill att fler, inte färre, kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten

och självkänslan ökar också genom att hushållen får

en större ekonomisk självständighet. Friheten och

rättigheten att välja bidrar både till mångfald, en

bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma. Exempelvis tillförs betydande resurser

för att bryta den ökande sjukfrånvaron och de ökande

förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar

samt finanspolitiska ramverk - präglas av ordning

och reda och skall ses som en helhet där inte någon

eller några delar kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den

19 november 2003 beslutar om ramar för de olika

utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets

förslag och därmed väljer en annan inriktning av

politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet 3.

I det följande redovisar vi i korthet det moderata

alternativet till politik inom utgiftsområde 3. Vår

politik finns närmare utvecklad bl.a. i motion

Sk431. Moderata samlingspartiet föreslår att flera

administrativt tunga skatter avskaffas, exempelvis

arvs- och gåvoskatterna, förmögenhetsskatten och

stegvis reklamskatten. Vidare skall det nya

Skatteverket i sig medföra effektivitetsvinster. Mot

den bakgrunden är det enligt vår mening rimligt att

minska anslaget till skatteförvaltningen. Vi

föreslår en neddragning med 2 % av nivån 2004 och

därefter samma utveckling som i budgetpropositionen.

Kronofogdemyndigheternas framtid är under

utredning. Målet för översynen bör vara att även öka

effektiviteten utöver regeringens bedömning. Vi

föreslår en neddragning av nivån 2004 med 1 % och

därefter samma utveckling som i budgetpropositionen.

Tullen fyller en mycket viktig funktion i

brottsbekämpningen. Smuggling av narkotika,

dopningspreparat, alkohol och cigaretter till

Sverige har ökat kraftigt. Inom kort utvidgas EU med

tio nya medlemsstater, vilket ökar risken för att

illegala varor i större utsträckning kommer till

Sverige från dessa länder.

I Tullverkets interna utredning föreslås, enligt

uppgift, omfattande och drastiska neddragningar av

tullens resurser. Om förslaget genomförs riskeras

att verksamheten inte kan fullgöras på ett bra sätt

och därmed utgör det ett hot mot det svenska

samhället.

Anslagen i budgeten till tullen står i skarp

kontrast mot uttalandena i propositionen om

politikens inriktning och kommer att medföra

kraftiga nedskärningar av antalet tulltjänstemän.

Det drabbar klareringsarbetet men även

brottsbekämpningen. Det kommer att minska tullens

möjligheter till en bra reell och personell

kontrollverksamhet och därigenom minska slagkraften

i en viktig brottsbekämpande verksamhet. Vi

moderater anser att tullen måste få en tydlig

resursförstärkning och föreslår ökade anslag med 75

miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. Vi anser också att tullens verksamhet skall

finansieras via anslag och inte delvis genom att

offentligrättsliga medel tas i anspråk.

När det gäller frågan om skatteförvaltningens

hantering av identitetsbrickor vill vi betona vikten

av att myndigheten och regeringen fortlöpande ser

över resursanvändningen och att medel inte används i

verksamhet som har spelat ut sin roll. Det

säkerhetspolitiska läget i dag skiljer sig radikalt

från det som rådde på 1960-talet. Om

Genèvekonventionen angående skydd för civilpersoner

under krigstid inte innebär en tvingande

förpliktelse för Sverige att förse delar av

befolkningen med identitetsbrickor, ifrågasätter vi

om inte de pengar verksamheten kostar kan användas

på ett bättre sätt inom skatteförvaltningen.

2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och

exekution (punkt 1) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström

(fp).

Folkpartiet har i motionerna Fi240 och Fi305 med

anledning av budgetpropositionen yrkat på att

utgiftsområde 3 skall tillföras ytterligare

resurser. Folkpartiet vill att Skatteverkets anslag

för 2004 skall höjas med 100 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag för åtgärder

som ökar skatteintäkterna. Vi anser att

skattemyndigheterna effektivare måste kunna motverka

skattefusk och skatteundandragande. Folkpartiet vill

vidare att tullen tillförs 50 miljoner kronor mer

för 2004 än regeringen föreslagit. Enligt vår mening

måste tullen kunna utöka insatserna mot den illegala

införseln av alkohol och narkotika.

Finansutskottet (bet. 2003/04:FiU1) har nyligen

behandlat regeringens förslag om utgiftsramar för

2004 och 2005 och Folkpartiets alternativa förslag

om att höja utgiftsramen för utgiftsområdet i

förhållande till propositionen med 150 miljoner

kronor för båda åren. Finansutskottet har tillstyrkt

regeringens förslag till utgiftsramar för

utgiftsområdet, och Folkpartiet redovisar sitt

alternativa förslag till ekonomiska ramar för

utgiftsområdet i en reservation till finans-

utskottets betänkande.

3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och

exekution (punkt 1) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Kristdemokraterna har i motion Fi241 lämnat

alternativa förslag till utgiftsramar för 2004 och

2005. I motionen föreslås att utgiftsramen för

utgiftsområde 3 höjs med 40 miljoner kronor 2004 och

med 50 miljoner kronor 2005. Vi vill förstärka

tullens insatser mot illegal införsel av narkotika,

vapen, alkohol, tobak och andra skattepliktiga varor

med 20 miljoner kronor per år utöver vad regeringen

föreslagit. Vi anser också att skattekontrollen bör

förstärkas för att motverka den svarta ekonomins

utbredning. Kristdemokraternas förslag om avskaffad

fastighetsskatt och förmögenhetsskatt leder till

betydande besparingar i skatteadministrationen, och

vi anser att Skatteverket härutöver behöver

tillföras 20 miljoner kronor 2004 och 30 miljoner

kronor 2005 utöver vad regeringen föreslagit.

Finansutskottet (bet. 2003/04:FiU1) har nyligen

tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsramar för

utgiftsområdet och Kristdemokraterna redovisar sitt

alternativa förslag till ekonomiska ramar för

utgiftsområdet i en reservation till

finansutskottets betänkande.

I motion Sk439 har vi närmare utvecklat vår syn på

myndigheternas verksamhet på utgiftsområdet.

Myndigheterna ser till att de resurser som krävs för

den gemensamma välfärden betalas in, och staten får

tillbaka flera gånger mer än vad som satsas på att

motverka ekonomisk brottslighet. Vi anser att

Sverige även i framtiden behöver en mycket god

gränskontroll både vid inre och yttre gräns. Om

förstärkningar inte sker riskerar samhällets

kostnader att bli mycket högre än de besparingar som

kortsiktigt kan göras. Regeringen har ännu inte

avsatt resurser för att utveckla sådana

kompensatoriska åtgärder som EU fattat beslut om och

som gör det möjligt att bibehålla kontroller vid

inre gräns. Traditionell tullverksamhet har minskat

efter EU-inträdet medan tullens roll som brotts- och

missbruksförebyggande myndighet ökat och regeringen

bör utreda frågan om att flytta ansvaret för

Tullverket från Finansdepartementet till

Justitiedepartementet.

4. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och

exekution (punkt 1) - c

av Roger Tiefensee (c).

Centerpartiet har i motion Fi242 yrkat på

utgiftsramar för utgiftsområde 3 som är 60 miljoner

kronor lägre 2004 och 80 miljoner kronor lägre 2005

än vad regeringen föreslagit. Finansutskottet (bet.

2003/04:FiU1) har tillstyrkt regeringens förslag

till utgiftsramar för utgiftsområdet, och

Centerpartiet redovisar sitt alternativa förslag

till ekonomiska ramar för utgiftsområdet i en

reservation till finansutskottets betänkande.

Vi anser att det finns möjligheter till

besparingar inom skatteförvaltningens verksamhet som

en följd av Centerpartiets olika skatteförslag.

Såväl Centerpartiets förslag till

inkomstskattereform som förslag om att slopa arvs-

och gåvoskatterna för skatteklass 1 och om

reformerad fastighetstaxering, slopad

förmögenshetsskatt och förenklade 3:12-regler kommer

att innebära mindre skatteadministration. De

förenklingar som genomförandet av våra skatteförslag

kommer att innebära medger att besparingar görs i

skatteförvaltningens verksamhet. Redan ett

avskaffande av posten Övriga avdrag i den allmänna

självdeklarationen leder till besparingar för

Skatteverket.

Centerpartiet vill slutligen satsa mer resurser på

Tullverket för att möta den kraftigt ökande

smugglingen av diverse illegala varor, bl.a.

narkotika. Vi anser att Tullverket skall tillföras

20 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

5. Tullverkets framtida organisation (punkt 2)

- m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Vi anser att regeringens besparingsiver för att få

rätsida på statens finanser hotar fundamentala

samhällsfunktioner. Det är särskilt tydligt när det

drabbar verksamheter som ingen annan än staten kan

stå som huvudman för. Vi tänker särskilt på den

interna utredning Tullverket tvingats tillsätta för

att få balans i tullens ekonomi. Utredningen har

bl.a. föreslagit att en rad tullstationer skall

läggas ned. Vi anser att besparingar i tullens

verksamhet av den storleksordning som det är fråga

om kommer att innebära kraftigt försämrad service

till företag och försämra näringslivets möjligheter

att utvecklas. Det kommer med all säkerhet också att

gå ut över effektiviteten i

gränskontrollverksamheten med allt vad det innebär

av ökande smuggling. Vi anser att det är uppenbart

att Moderata samlingspartiets förslag om att

tillföra Tullverket ökade anslag bättre återspeglar

myndighetens verkliga resursbehov.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 2003/04:1 att riksdagen för budgetåret

2004 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt,

tull och exekution i enlighet med uppställningen

under avsnitt 1.

Motioner från allmänna

motionstiden

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under

utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt

uppställningen i tabell 12.

2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen anvisar till 3:2 Skattemyndigheterna

för budgetåret 2004 100 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit eller således 5 845 miljoner

kronor.

16. Riksdagen anvisar till 3:3 Tullverket för

budgetåret 2004 50 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit eller således 1 385 miljoner

kronor.

2003/04:Sk220 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för att stoppa

införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror som inte

är för sitt eget eller sin familjs personliga bruk.

2003/04:Sk221 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att tillföra

Tullverket mer resurser för brottsbekämpning.

2003/04:Sk230 av Nils Fredrik Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ökad satsning på tullens

brottsbekämpande verksamhet.

2003/04:Sk231 av Jeppe Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ökad satsning på tullens

brottsbekämpande verksamhet.

2003/04:Sk239 av Margareta Pålsson (m):

Riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförs om en översyn av regleringsbrevet från år

1992, om tillverkning och distribution av ID-

brickor.

2003/04:Sk248 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om bevarande av nuvarande

tullkapacitet i Kalmar och Blekinge län samt i den

sydöstra regionen.

2003/04:Sk254 av Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge tillräckliga

resurser till Tullverket.

2003/04:Sk276 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nedläggning av

tullstationen i Gäddede.

2003/04:Sk288 av Sven Bergström och Ragnwi Marcelind

(c, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om bevarad tullverksamhet

bl.a. i Gävle.

2003/04:Sk293 av Jan-Evert Rådhström och Ulla

Löfgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att behålla

nedläggningshotade tullstationer i Vittjärn och

Gäddede.

2003/04:Sk297 av Camilla Sköld Jansson och Håkan

Larsson (v, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om vikten av fortsatt

tullverksamhet i Gäddede i norra Jämtland.

2003/04:Sk302 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om tullverksamheten i

Västerås.

2003/04:Sk305 av Eskil Erlandsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vidmakthållande av

nuvarande tullkapacitet och gränsskydd i sydöstra

Sverige.

2003/04:Sk317 av Inger Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett breddat uppdrag till

kronofogdemyndigheten.

2003/04:Sk320 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att se över Tullverkets

planer på avveckling av tullstationer i landet.

2003/04:Sk322 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att behålla

tullstationen i Gäddede.

2003/04:Sk330 av Lars Gustafsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tullens betydelsefulla

arbete i Halland.

2003/04:Sk352 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en väl

fungerande tullverksamhet i Västmanland.

2003/04:Sk358 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att stimulera nya projekt

för ökad samverkan mellan Tullverket och andra

myndigheter.

2003/04:Sk362 av Lena Ek och Birgitta Sellén (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utvärdering av tullens

verksamhet från företagssynpunkt.

2003/04:Sk364 av Lena Ek och Sven Bergström (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av en väl fungerande

tullverksamhet i Sverige, särskilt med hänsyn till

EU-utvidgningen och de risker för ökad illegal

drogtrafik över gränserna som kan förutses.

2003/04:Sk382 av Jan Ertsborn och Lennart Kollmats

(fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att inte stänga

tullkontoren i Halland.

2003/04:Sk389 av Sverker Thorén och Chatrine Pålsson

(fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att inte avveckla

tullkontoret i Kalmar.

2003/04:Sk404 av Johnny Gylling (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Tullverkets

kompetens skall användas i kampen mot narkotika

och människosmuggling även i framtiden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Tullverkets

befogenheter skall utökas.

2003/04:Sk407 av Conny Öhman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Tullverkets regler bör

utformas så att varor som är förbjudna att saluföra

i Sverige kan beslagtas.

2003/04:Sk414 av Krister Örnfjäder och Håkan Juholt

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tullverksamheten i Kalmar

län.

2003/04:Sk419 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt

följande uppställning (i tkr): 3:1 Skatteverket,

regeringens förslag 5 745 431, anslagsförändring

-80 000. 3:3 Tullverket, regeringens förslag

1 335 008, anslagsförändring 20 000. Summa för

utgiftsområdet, regeringens förslag 8 556 043,

anslagsförändring -60 000.

2003/04:Sk421 av Christina Axelsson och Carina

Moberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av god

kommunikation inom kronofogdemyndigheten gentemot

gäldenär och myndigheter.

2003/04:Sk424 av Rune Berglund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Tullverkets

regionalpolitiska ansvar.

2003/04:Sk431 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar till anslag 3:1

Riksskatteverket för budgetåret 2004 115 miljoner

kronor mindre än vad regeringen föreslagit i

enlighet med motionen.

2. Riksdagen anvisar till anslag 3:3 Tullverket för

budgetåret 2004 75 miljoner kronor mer än vad

regeringen föreslagit i enlighet med vad som

anförs i motionen.

3. Riksdagen anvisar till anslag 3:4

Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 2004 13

miljoner kronor mindre än vad regeringen

föreslagit i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2003/04:Sk439 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade resurser

till skatteförvaltningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samverkan när det

gäller gränskontrollen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gränskontrollen i

övrigt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

kontroll vid våra internationella flygplatser.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade resurser

till tullen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

tulltjänstemännens befogenheter.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att flytta

Tullverket från Finansdepartementet till

Justitiedepartementet.

8. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt

uppställning (i tkr): 3:2 Skatteverket, regeringens

förslag 5 745 431, anslagsförändring +20 000. 3:3

Tullverket, regeringens förslag 1 335 008,

anslagsförändring +20 000. Summa totalt för

utgiftsområdet, regeringens förslag 8 556 043,

anslagsförändring +40 000.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 3

Skatt, tull och exekution

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

1 000-tal kronor

---------------------------------------------------------

Politikområde Utskottets

---------------------------------------------------------

Anslag förslag

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

3 Skatt, tull och exekution

---------------------------------------------------------

1 Skatteverket (ram) 5 745 431

---------------------------------------------------------

2 Kronofogdemyndigheterna (ram) 1 475 604

---------------------------------------------------------

3 Tullverket (ram) 1 335 008

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 8 556 043

---------------------------------------------------------