Bet. 2003/04:SKU11

Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU11

Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter (prop. 2003/04:19och 2002/03:99 delvis)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker med en mindre justering av lagteknisk karaktär

regeringens förslag i proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande

fastigheter och bostadsrätter.

Förslaget om att införa en dämpningsregel för uttag av fastighetsskatt

innebär att en höjning av taxeringsvärdet inte omedelbart skall slå igenom

på uttaget av fastighetsskatt. Höjningen skall i stället fördelas lika

mellan de år som återstår fram till nästa allmänna eller förenklade

fastighetstaxering. Bestämmelserna skall gälla såväl vid allmän och förenklad

fastighetstaxering som vid särskild fastighetstaxering. Både småhus

(permanentbostäder och fritidsbostäder), bostadshyreshus och bostadshus med

tillhörande tomtmark på lantbruksenhet omfattas av dämpningsregeln.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 31 december 2003.

Förslaget som rör skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer

innebär att en ägare till ett småhus, som används som permanentbostad av

ägaren, kan få skattereduktion för utgifter för installation av

biobränsleeldade uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus och för

installation

av energieffektiva fönster i ett befintligt småhus. Skattereduktionen kan

medges med högst 10 000 kr för installation av energieffektiva fönster

och med högst 15 000 kr för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem

för tiden 1 januari 2004-31 december 2006.

Därutöver innehåller propositionen ett förslag som rör uppskov med

beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyte. Förslaget innebär att också en

nybyggd bostadsrättslägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag skall kunna

vara ersättningsbostad. Uppskov med beskattningen skall således även kunna

gälla den som flyttar till en sådan nyproducerad lägenhet. De nya reglerna

föreslås tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

De motioner som har väckts i ärendet avstyrks.

Vid betänkandet har fogats fem reservationer och fyra särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. En dämpningsregel för fastighetsskatten

Riksdagen godtar regeringens förslag till en dämpningsregel för

fastighetsskatten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:19 i denna

del och avslår motionerna 2003/04:Sk13 yrkande 1, 2003/04:Sk15 yrkande 1,

2003/04:Sk17 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk19 yrkande 1 och 2003/04:Sk20.

2. Skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder

Riksdagen godtar regeringens förslag om att stimulans för att vidta

miljöförbättrande åtgärder skall ges i form av en skattereduktion. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:19 i denna del och avslår motionerna

2003/04:Sk15 yrkande 4, 2003/04:Sk17 yrkande 3 och 2003/04:Sk19 yrkande

4.

Reservation 1 (fp, kd, c)

3. Installationer som skall berättiga till skattereduktion

Riksdagen godtar regeringens förslag om vilka installationer som skall

berättiga till skattereduktion. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:19 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk14, 2003/04:Sk15

yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sk16, 2003/04:Sk18 i denna del och 2003/04:Sk19

yrkande 2.

Reservation 2 (fp, kd)

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (c)

4. Skattereduktionens storlek

Riksdagen godtar regeringens förslag om beloppsgränser. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:19 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk19

yrkande 3.

5. Utvidgade möjligheter till uppskovsavdrag vid bostadsbyte

Riksdagen godtar regeringens förslag om utvidgade möjligheter till

uppskovsavdrag och ändrad tidpunkt för bosättningskravet. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:19 i denna del.

6. Äkta och oäkta bostadsföretag

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk13 yrkande 2.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

7. Beloppsgräns vid beskattning av samfälligheter

Riksdagen godtar regeringens förslag om höjd beloppsgräns vid beskattning

av samfälligheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:19 i

denna del.

8. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i lagen

(1984:1052) om statlig fastighetsskatt,2. lag om skattereduktion för vissa

miljöförbättrande installationer i småhus med den ändringen att 17 § får

den lydelse som framgår av bilaga 3,3. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och5. lag

om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:99 i denna del, bifaller

delvis proposition 2003/04:19 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk18

i denna del.

Reservation 6 (m) - villkorad

Stockholm den 2 december 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna

Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per Landgren

(kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart

Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt

(m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson

(s), Anders Larsson (c) och Britta Rådström (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:19 Vissa

skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter. Förslagen i propositionen

innebär dels införande av en dämpningsregel vid fastighetsbeskattningen,

dels införande av en skattereduktion för vissa miljöförbättrande

installationer i småhus, dels utökade möjligheter att få uppskov med

beskattningen

av kapitalvinst vid byte av bostad. Förslagen har aviserats i

budgetpropositionen

för 2004, där budgetförsvagningen till följd av den ändrade dämpningsregeln

beräknades till 0,28 miljarder kronor för år 2004. När det gäller den

tidsbegränsade skattereduktionen för vissa miljöinvesteringar har den

finansiella ramen redan tidigare beräknats till 50 miljoner kronor för

2004. De ändrade reglerna för uppskovsavdrag beräknades ha endast försumbara

budgeteffekter. Riksdagen har genom sitt beslut om budgeten för år 2004

den 19 november 2003 fastställt dessa inkomstberäkningar.

Utskottet behandlar också ett förslag i proposition 2002/03:99 Det nya

Skatteverket som rör ändrad lydelse av 11 kap. 9 § skattebetalningslagen

(1997:483). Denna proposition har utskottet i allt väsentligt behandlat

i betänkande 2003/04:SkU2, men av samordningsskäl har behandlingen av den

nämnda paragrafen skjutits upp för att tas upp i detta ärende.

En sammanställning av regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen

i de motioner som väckts i ärendet återfinns i bilaga 1. Regeringens

lagförslag framgår av bilaga 2. Utskottets förslag till korrigering av

regeringens lagförslag framgår av bilaga 3.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller ett förslag till en regel för att dämpa uttaget

av fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden (dämpningsregel). Den föreslagna

regeln tar inte sikte på taxeringsvärdena som sådana utan på underlaget

för uttag av fastighetsskatt. Förslaget innebär att om taxeringsvärdet på

en småhusenhet, en hyreshusenhet (bostadsdelen) eller ett småhus med

tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet höjs vid en fastighetstaxering,

skall höjningen inte omedelbart slå igenom på uttaget av fastighetsskatt.

I stället skall höjningen fördelas lika mellan de år som återstår fram

till nästa fastighetstaxering. Bestämmelserna skall gälla vid såväl allmän

och förenklad fastighetstaxering som vid särskild fastighetstaxering. Om

en särskild fastighetstaxering lett till att en taxeringsenhet eller en

del av en taxeringsenhet fått ett lägre värde, skall underlaget för

fastighetsskatt för vart och ett av åren fram till nästa allmänna eller

förenklade fastighetstaxering beräknas på grundval av det nya värdet, om

inte underlaget med tillämpning av dämpningsregeln är lägre. Bestämmelserna

föreslås träda i kraft den 31 december 2003 och tillämpas första gången

för småhusenheter vid 2004 års taxering, för hyreshusenheter vid 2005 års

taxering och för lantbruksenheter vid 2006 års taxering.

Propositionen innehåller vidare ett förslag till en lag om skattereduktion

för vissa miljöförbättrande installationer i småhus. Förslaget innebär

att skattereduktion skall kunna ges med ett belopp som motsvarar en viss

del av den utgift som en fastighetsägare har vid installation av

energieffektiva fönster i ett befintligt småhus eller ett biobränsleeldat

uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus. En förutsättning är att

småhuset används som permanentbostad av ägaren till huset. Vid installation

av energieffektiva fönster skall skattereduktion även kunna ges till

privatbostadsföretag som äger småhus. En förutsättning är då att medlemmen

eller delägaren i privatbostadsföretaget är permanent bosatt i småhuset.

Skattereduktion får enligt förslaget göras med 30 % av den del av det

reduktionsberättigade underlaget som överstiger 10 000 kr. Vid installation

av energieffektiva fönster skall skattereduktion kunna ges med maximalt

10 000 kr och vid installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem med

maximalt 15 000 kr. Beslut skall fattas av Skatteverket efter ansökan.

Lagstiftningen är tidsbegränsad och föreslås gälla för installationer som

påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast den 31 december

2006. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

I propositionen föreslås också att möjligheterna att få uppskov med

beskattningen av kapitalvinsten vid byte av bostad utökas. Förslaget innebär

att också en nybyggd bostadsrättslägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag

skall kunna vara ersättningsbostad. Vidare föreslås att tidpunkten för

bosättningskravet m.m. i uppskovsreglerna anpassas till den senaste

tidpunkten för att lämna självdeklaration som är den 2 maj. De nya reglerna

föreslås få retroaktiv verkan och tillämpas första gången vid 2004 års

taxering.

I propositionen föreslås slutligen en höjning av den beloppsgräns som i

dag gäller för att en fastighetsägare skall beskattas för en inkomst som

hänför sig till en samfällighet som hans fastighet har del i. Gränsen

föreslås höjas från 300 kr till 600 kr. De nya gränserna skall gälla fr.

o.m. den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.

Utskottets överväganden

En dämpningsregel för fastighetsskatten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa en dämpningsregel för

fastighetsskatten och avslår motionsyrkanden om avslag på propositionen

i denna del samt yrkanden om ändringar i regelsystemet för fastighetstaxeringen

och avveckling m.m. av fastighetsskatten.

Jämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c)

Bakgrund

Riksdagen beslutade i december 2001 att omräkningsförfarandet vid

fastighetstaxeringen skulle upphöra fr.o.m. 2003 års fastighetstaxering.

Omräkningsförfarandet innebar i princip att taxeringsvärdena justerades

varje år med hänsyn till prisutvecklingen på fastigheter i den aktuella

regionen. I stället infördes ett system för småhus-, hyreshus- och

lantbruksenheter som innebär att förenklade fastighetstaxeringar skall ske

under perioden mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Detta

innebär att antingen en förenklad eller en allmän fastighetstaxering äger

rum vart tredje år för respektive typ av taxeringsenhet (prop. 2001/02:43,

bet. 2001/02:SkU11, rskr. 121).

I budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen att den avsåg att

lägga fram ett förslag om en s.k. dämpningsregel för fastighetsskatten.

Regeringen gjorde bedömningen att om fastighetspriserna ökar under en

längre tid skulle de nya fastighetstaxeringsreglerna kunna leda till

kraftiga språngvisa höjningar av taxeringsvärdet och därmed uttaget av

fastighetsskatt. För att undvika sådana konsekvenser ansåg regeringen att

regler borde införas som innebar att höjda taxeringsvärden endast stegvis

tillåts slå igenom på fastighetsskatteuttaget.

Den av regeringen tillsatta Egendomsskattekommittén har i sitt delbetänkande,

SOU 2003:3, lagt fram ett förslag till en dämpningsregel för fastighetsskatten

med innebörden att endast en tredjedel av en höjning av taxeringsvärdet

skall slå igenom under taxeringsåret och lika mycket under vart och ett

av de två därpå följande åren. Övervägande del av remissinstanserna har

tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot förslaget.

I budgetpropositionen för år 2004 vidhöll regeringen bedömningen att en

dämpningsregel för fastighetsskatten bör införas och kunna tillämpas första

gången vid 2004 års taxering. Varken skatteutskottet eller finansutskottet

fann anledning att göra någon invändning mot regeringens bedömning och

avstyrkte motioner om avveckling m.m. av fastighetsskatten (bet. 2003/04:SkU1y,

2003/04:FiU1). I sitt beslut om budgeten för år 2004 den 19 november

2003 följde riksdagen skatteutskottets och finansutskottets förslag

beträffande denna fråga.

Propositionen

Den i propositionen föreslagna regeln för att dämpa uttaget av fastighetsskatt

vid höjda taxeringsvärden tar inte sikte på taxeringsvärdena som sådana

utan på underlaget för uttag av fastighetsskatt. Syftet är att motverka

kraftiga höjningar av skatteuttaget mellan beskattningstillfällena.

Bestämmelserna bör gälla för alla taxeringsenheter som är inrättade för

bostäder oavsett om de används för permanent boende eller ej. Fastigheter

i utlandet undantas dock på grund av att beskattningen är knuten till

fastighetens marknadsvärde och inte till taxeringsvärdet.

Dämpningsregelns utformning innebär att om taxeringsvärdet på en småhusenhet,

en hyreshusenhet (bostadsdelen) eller ett småhus med tillhörande tomtmark

på en lantbruksenhet höjs vid en fastighetstaxering, skall höjningen inte

omedelbart slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. I stället skall

höjningen fördelas lika mellan de år som återstår av den löpande

taxeringsperioden. (Med löpande taxeringsperiod avses enligt 1 kap. 3 § tredje

stycket fastighetstaxeringslagen, FTL, tiden från ingången av det taxeringsår

då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet

till ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering

av taxeringsenheten sker nästa gång.)

Dämpningsregeln skall tillämpas när taxeringsvärdet har höjts vid såväl

allmänna och förenklade som särskilda fastighetstaxeringar.

Om en särskild fastighetstaxering lett till att en taxeringsenhet eller

en del av en taxeringsenhet fått ett lägre värde, skall underlaget för

fastighetsskatten för vart och ett av åren fram till nästa allmänna eller

förenklade fastighetstaxering beräknas på grundval av det nya värdet, om

inte det dämpade värdet som gäller under beskattningsåret är lägre.

Dämpningsregeln skall inte tillämpas när ett taxeringsvärde har fastställts

i samband med att en ny taxeringsenhet har bildats eller en taxeringsenhets

typ har ändrats.

Dämpningsregeln bör anpassas till reglerna om reduceringsbelopp vid om-

eller tillbyggnad. Regeringen föreslår att reduceringsbeloppet i likhet

med vad som gäller i dag (3 a § i lagen om statlig fastighetsskatt) skall

räknas av från det gällande taxeringsvärdet. Om däremot en tillämpning av

dämpningsregeln skulle leda till att underlaget för fastighetsskatten

blir lägre än vad som följer av reduceringsmetoden, skall skatten i stället

beräknas med tillämpning av dämpningsregeln.

Dämpningsregeln är konstruerad så att den skall beaktas automatiskt av

skattemyndigheten i samband med inkomsttaxeringen. Fastighetsägaren behöver

därför inte själv ansöka om nedsättning av underlaget för fastighetsskatt.

Tillämpningen av de nya bestämmelserna kan bli föremål både för omprövning

av skattemyndigheten och för överklagande till allmän förvaltningsdomstol.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 31 december 2003 och tillämpas

första gången för småhusenheter vid 2004 års inkomsttaxering, för

hyreshusenheter vid 2005 års taxering och för lantbruksenheter vid 2006 års

taxering.

Motionerna

I motion Sk19 yrkande 1 av Roger Tiefensee m.fl. (c) och Sk17 yrkande 2

av Kerstin Lundgren (c) yrkas om avslag på regeringens förslag. Motionärerna

anser att regeringens förslag till dämpningsregel inte är någon lösning

på problemet med de orimligt höga boendeskatterna. Motionärerna bakom

motion Sk19 förordar i stället en grundlig reformering av

fastighetstaxeringssystemet.

För att få mer rättvisa taxeringsvärden bör marknadsvärdena beräknas med

hjälp av ett medianvärde, där köpeskillingar i den undre och övre kvartilen

regelmässigt räknas bort. Då kommer inte orimligt höga köpeskillingar att

påverka omräkningen av taxeringvärdet på övriga fastigheter i värdeområdet,

vilket är fallet med dagens system. För att inte heller tillfälliga och

kraftiga prisförändringar på bostadsmarknaden som helhet ska slå igenom

på taxeringsvärdena bör basen för de taxeringar som görs vart tredje år

vara ett medianvärde av de förvärv som skett under den föregående

treårsperioden. Om en stor del av referensförvärven är fritidsfastigheter bör

taxeringen för dessa ske separat, så att högt upptrissade priser på

fritidshus inte slår igenom på de fastboendes taxeringsvärden. Dessutom bör

ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr införas för att undvika den spiraleffekt

som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmaken får höga

taxeringsvärden.

I motion Sk17 yrkande 1 av Kerstin Lundgren (c) begärs att fastighetsskatten

successivt reduceras för att slutligen avskaffas helt och att de

taxeringsvärden som gällde för år 2000 skall tillämpas i avvaktan på ett

långsiktigt beslut.

I motion Sk13 yrkande 1 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås ett

planmässigt avskaffande av fastighetsskatten. Motionärerna anser att

fastighetsskatten på småhus, fritidshus och flerfamiljshus skall sänkas med

0,2 procentenheter 2004 och med ytterligare 0,1 procentenhet vart och ett

av de följande två åren. Vidare yrkas att ett tak för fastighetsskatteuttaget

för småhus och fritidshus skall införas. Taket beräknas som summan av 80

kr per kvadratmeter värdeyta för hus och 2 kr per kvadratmeter tomtyta,

dock maximalt 5 000 kr i skatt för tomten. Enligt motionärerna innebär

deras förslag att det inte behövs någon särskild dämpningsregel för

fastighetsskatten.

I motion Sk15 yrkande 1 av Anna Grönlund m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande

om en sänkning och ett successivt avskaffande av fastighetsskatten. En

sådan åtgärd kommer alla fastighetsägare till godo och är en bättre åtgärd

än att begränsa fastighetsskatteuttaget för vissa genom olika begränsnings-

och dämpningsregler.

I motion Sk20 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om

att den statliga fastighetsskatten skall slopas helt fr.o.m. den 1 januari

2004 och att den ersätts med en kommunal fastighetsavgift som tas ut i

relation till kommunal service kopplad till fastigheten och inte på basis

av marknadsvärdet. Kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostadsfastighet

och bostadsrätt bör höjas till den generella nivån 30 %.

Utskottets ställningstagande

Det nya fastighetstaxeringssystemet med treåriga omtaxeringsperioder för

småhus, hyreshus- och lantbruksenheter kan ge upphov till kraftiga språngvisa

höjningar av taxeringsvärdena och därmed uttaget av fastighetsskatt om

fastighetspriserna ökar under en längre tid. Som regeringen anför finns

det därför skäl att införa kompletterande regler som innebär att höjda

taxeringsvärden endast stegvis tillåts slå igenom på uttaget av fastighetsskatt.

Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag om att införa en

dämpningsregel för att motverka stora höjningar av skatteuttaget vid

beskattningstillfällena. Utskottet har inte något att invända mot den

föreslagna utformningen av dämpningsregeln som innebär att endast en

tredjedel av en höjning av taxeringsvärdet skall slå igenom under taxeringsåret

och lika mycket under vart och ett av de två därpå följande åren. Inte

heller mot regeringens förslag i övrigt har utskottet funnit någon anledning

till erinran. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna

del och avstyrker yrkandena om avslag på förslaget i motionerna Sk19

yrkande 1 delvis och Sk17 yrkande 2.

Motionsyrkanden om att fastighetsskatten skall ersättas med andra

beskattnings- eller avgiftsformer eller helt eller delvis skall avskaffas

liksom yrkanden om ändringar i regelsystemet för fastighetstaxering har

nyligen avslagits av riksdagen (bet. 2003/04:FiU1) Utskottet finner inte

anledning att göra någon annan bedömning på grund av nu aktuella motioner

med liknande innehåll. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk13

yrkande 1, Sk15 yrkande 1, Sk17 yrkande 1, Sk19 yrkande 1 delvis och Sk20.

Skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om att stimulans för att vidta vissa

miljöförbättrande åtgärder skall ges i form av en skattereduktion och

avslår motionsyrkanden om att sådana åtgärder inte skall påverka underlaget

för fastighetsskatt.

Jämför reservation 1 (fp, kd, c)

Bakgrund

Frågan om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer

väcktes i motion 2002/03:Fi230 och behandlades i anslutning till riksdagens

behandling av budgetpropositionen för 2003. I motionen angavs att en

skattereduktion med det s.k. ROT-avdraget som förebild borde införas för

att stimulera miljöförbättrande installationer. Finansutskottet tillstyrkte

förslaget (bet. 2002/03:FiU1) och riksdagen beslöt sedan att bifalla

utskottets förslag (rskr. 2002/03:24). Rätten till skattereduktion skulle

enligt motionen kopplas till olika typer av installationer med betydelse

för miljön. Avgränsningen av de installationer som skulle omfattas borde

ske med beaktande av miljönytta och energieffektivisering samt med syftet

att kapa effekttoppar vid elförbrukning. Skattereduktionen borde utformas

på ett kostnadseffektivt sätt och i princip ej ges för installationer som

ändå skulle ha genomförts, t.ex. för isolerglasfönster vid nybyggnation.

Lagstiftningen skulle vara tidsbegränsad och gälla under inkomsttaxeringarna

2004-2006. Riksdagen avsatte en finansiell ram om 50 miljoner kronor per

år.

Propositionen

Regeringen föreslår att stimulans för att vidta vissa miljöförbättrande

installationer i småhus skall ges i form av en skattereduktion som skall

avräknas mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt.

Att administrera och pröva ärenden om skattereduktion bör ankomma på

Skatteverket.

Den skattskyldiges rätt att vid en framtida försäljning dra av utgifter

som legat till grund för skattereduktionen skall inte påverkas av de nya

reglerna.

De föreslagna åtgärdernas betydelse för miljön bör kunna uppmärksammas

vid en utvärdering av de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen.

Motionerna

Motionärerna bakom motion Sk15 av Anna Grönlund m.fl. (fp) framhåller att

de miljöförbättrande åtgärder som regeringens förslag syftar till att

stimulera kommer att leda till höjda taxeringsvärden och därigenom höjd

fastighetsskatt. För att inte syftet med förslaget skall motverkas på

detta sätt och för att verkligen stimulera olika energibesparande åtgärder

i bostäder bör regeringen återkomma med förslag som innebär att

miljöförbättrande åtgärder inte skall få påverka underlaget för

fastighetsskatten

(yrkande 4).

I motion Sk19 yrkande 4 av Roger Tiefensee m.fl. (c) förordas en ändring

av skattesystemet så att investeringar i miljöförbättrande åtgärder inte

leder till höjd fastighetsskatt.

I motion Sk17 yrkande 3 av Kerstin Lundgren (c) begärs att regeringen

skyndsamt lägger fram ett förslag som innebär att en fastighets taxeringsvärde

inte skall öka till följd av investeringar som leder till en minskad

miljöbelastning för samhället.

Utskottets ställningstagande

I riksdagens ovan nämnda beslut angavs att stimulans för att vidta

miljöförbättrande installationer i småhus skulle ske i form av en

skattereduktion.

Regeringen har nu lagt fram ett sådant förslag och utskottet anser att

det inte finns skäl att frångå detta utan tillstyrker propositionen i

denna del.

Om miljöförbättrande installationer leder till ett högre marknadsvärde

för den aktuella fastigheten kommer också taxeringsvärdet och därmed

underlaget för fastighetsskatt att påverkas. Detta är en följd av att

taxeringsvärdet skall återspegla fastighetens marknadsvärde. Utskottet är

inte berett att tillmötesgå motionärernas förslag om ett avsteg från denna

princip. Av det sagda följer att utskottet avstyrker motionerna.

Installationer som skall berättiga till skattereduktion

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om vilka miljöförbättrande åtgärder

som skall berättiga till skattereduktion och avslår motionsyrkanden om

att ge skattereduktion för fler miljöförbättrande åtgärder i fastigheter

och att skattereduktion för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem

inte enbart skall omfatta småhus i nyproduktion. Riksdagen avslår även

motionsyrkanden om att beakta kulturhistoriska värden hos äldre hus vid

byte till energieffektiva fönster.

Jämför reservationerna 2 (fp, kd), 3 (m) och 4 (c)

Propositionen

Skattereduktion får ges för utgifter för installation av biobränsleeldade

uppvärmningssystem i nyproducerade småhus och installation av energieffektiva

fönster i befintliga småhus, om fönstret har ett s.k. U-värde på högst 1,

2. Ett U-värde beskriver hur mycket värme uttryckt i watt som passerar

genom en kvadratmeter fönster när temperaturskillnaden mellan inne och

ute är en grad.

Småhuset skall används som permanentbostad av ägaren till huset. Vid

installation av energieffektiva fönster skall skattereduktion även kunna

ges till privatbostadsföretag som äger småhus. En förutsättning är då att

medlemmen eller delägaren i privatbostadsföretaget är permanent bosatt i

småhuset.

Med beaktande av den finansiella ram om 50 miljoner kronor som beslutats

av riksdagen anser regeringen att det är viktigt att inte splittra åtgärderna.

Att medge skattereduktion endast för ett fåtal installationer innebär

att reduktionen kan ligga på ett högre belopp, vilket leder till en bättre

stimulans. Valet av åtgärder har därför begränsats.

I propositionen föreslås också att Skatteverket skall fatta beslut om

skattereduktion efter särskild ansökan.

Motionerna

I motion Sk15 av Anna Grönlund m.fl. (fp) begärs att regeringen återkommer

med ett förslag som innebär att skattereduktion även kan ges för åtgärder

som gör befintliga fönster mer energieffektiva (yrkande 2). Dessutom anser

motionärerna att regeringen gjort ett alltför snävt urval när möjligheten

till skattereduktion begränsas till enbart två åtgärder och att regeringen

därför bör lägga fram förslag om ytterligare miljöförbättrande åtgärder

som skall berättiga till någon form av stöd. Som exempel anges automatiska

styr- och regelsystem för värme (yrkande 3).

Roger Tiefensee m.fl. (c) begär i motion Sk19 ett tillkännagivande om att

skattereduktionen för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem

inte enbart bör omfatta småhus i nyproduktion utan riktas mot allt permanent

boende med enskilt ägande, dvs. alla småhus belägna utanför områden där

etablerade fjärrvärmesystem finns eller planeras (yrkande 2).

I motionerna Sk14 av Lilian Virgin (s) och Sk16 av Lennart Kollmats (fp)

framhålls vikten av att beakta kulturhistoriska värden hos äldre hus vid

byte till energieffektiva fönster. I hus byggda före 1970 är det stor

risk att husets karaktär fullständigt förstörs om man sätter in nya

standardfönster. Byte av fönster på äldre hus måste därför ske med arkitektonisk

och antikvarisk kvalitet. Motionärerna pekar på att det i dag går att

reparera och även tilläggsisolera befintliga fönster. Innan åtgärder vidtas

på ett hus som har ett arkitektoniskt eller kulturellt värde knutet till

fönstren bör, anser motionärerna, byggnadsantikvarisk expertis vid respektive

länsmuseum godkänna åtgärden. Om åtgärden godkänns av museet bör skatteavdrag

kunna beviljas för fönsterreparationer även om man når ett högre U-värde

än regeringen föreslagit, t.ex. ett U-värde på 1,8.

I motion Sk18 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren (m) anförs att

regeringens förslag till skattereduktion för installation av energisnåla

fönster i befintliga hus riskerar att minska och delvis förstöra värdet

av vårt kulturarv. Nya klumpiga, men energisnåla, fönster i gamla hus gör

sig sällan bra. Motionärerna yrkar att förslaget skall omarbetas så att

en skattesubvention inte kan komma i fråga för åtgärder som innebär att

det svenska byggnadskulturarvet förstörs.

Utskottets ställningstagande

Den finansiella ram om 50 miljoner kronor som riksdagen beslutat om innebär

att valet av åtgärder som skall berättiga till skattereduktion blir

begränsat. Att medge skattereduktion endast för ett fåtal installationer

innebär också att reduktionen kan ligga på ett högre belopp, vilket leder

till en bättre stimulans. Utskottet, som konstaterar att regeringens

förslag om åtgärder ansluter sig till vad riksdagen angett i sitt

tillkännagivande, har inget att invända mot att skattereduktion skall ges för

utgifter för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i

nyproducerade permanenthus och installation av energieffektiva fönster i

befintliga permanenthus.

Anledningen till förslaget om att skattereduktion endast skall kunna ges

för installationer av biobränsleeldade uppvärmningssystem i nyproducerade

småhus är att stimulera efterfrågan av alternativa uppvärmningssystem i

nyproduktion och att på sikt få en större flexibilitet hos husfabrikanterna

vad gäller olika system för uppvärmning och varmvatten. Detta är angeläget

också utifrån målet att kapa effekttoppar i elförbrukningen. Eftersom

skattereduktion inte bör ges i de fall åtgärden ändå skulle ha vidtagits

och med beaktande av att det i dag finns en efterfrågan på exempelvis

utbyte av pelletsbrännare i befintliga pannor och installation av

pelletskaminer i befintliga småhus delar utskottet regeringens bedömning att

ytterligare stimulansåtgärder inte är nödvändiga.

Med beaktande av att de föreslagna reglerna om skattereduktion bygger på

att beslut skall kunna fattas på grundval av de uppgifter som lämnas i

ansökan om skattereduktion och att det är Skatteverket som skall pröva

och fatta beslut i ärendena, vilket utskottet inte funnit anledning att

ifrågasätta, ansluter utskottet sig till regeringens uppfattning att

skattereduktion för utgifter för installation av energieffektiva fönster

endast skall kunna ges om fönstret inklusive karm och båge har ett U-värde

på högst 1,2. Reparationer av befintliga fönster bör således enligt

utskottets mening inte kunna berättiga till skattereduktion eftersom det bl.

a. skulle komplicera skattemyndigheternas prövning av ärendena.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och

avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Skattereduktionens storlek

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om beloppsgränser för skattereduktionen

och avslår motionsyrkandet.

Propositionen

Skattereduktion skall enligt propositionen tillgodoräknas småhusägaren

med 30 % av den del av det reduktionsberättigade underlaget som överstiger

10 000 kr. Vid installation av energieffektiva fönster skall skattereduktion

kunna ges med maximalt 10 000 kr per småhus och vid installation av

biobränsleeldade uppvärmningssystem med maximalt 15 000 kr per småhus om

installationerna påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast

den 31 december 2006.

Motionerna

I motion Sk19 av Roger Tiefensee m.fl. (c) föreslås att skattereduktion

bör ges med högst 10 000 kr för installation av energieffektiva fönster

och med högst 25 000 kr för installation av bioeldat uppvärmningssystem.

Utskottets ställningstagande

Med beaktande av den finansiella ram om 50 miljoner kronor som riksdagen

beslutat om anser utskottet att de belopp som skattereduktionen högst kan

uppgå till för de olika åtgärderna ligger på en rimlig nivå. Utskottet

tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker motionen.

Utvidgade möjligheter till uppskovsavdrag vid bostadsbyte m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om utvidgade möjligheter till uppskov

med beskattningen av kapitalvinst vid bostadsbyten. Riksdagen avslår ett

motionsyrkande om att regeringen skall återkomma med förslag som innebär

att ett bostadsrättsförenings skatterättsliga status inte skall påverkas

om föreningen upplåter en bostadsrättslägenhet eller hyr ut lokaler till

en kommun eller ett landsting.

Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c)

Allmänt

Vid inkomstbeskattning har man sedan länge skilt mellan äkta och oäkta

bostadsföretag. I inkomstskattelagen (IL) används uttrycket privatbostadsföretag

i stället för äkta bostadsföretag. I IL finns inget särskilt uttryck för

en förening eller ett bolag som inte uppfyller villkoren för att vara ett

privatbostadsföretag. Ett sådant bostadsföretag brukar kallas ett oäkta

bostadsföretag.

En bostadsrättsförening beskattas antingen som ett privatbostadsföretag

eller som ett oäkta bostadsföretag. Om bostadsrättsföreningen anses vara

ett privatbostadsföretag kommer den att schablonbeskattas. Föreningen

skall som inkomst av näringsverksamhet ta upp ett belopp som motsvarar

3 % av fastighetens taxeringsvärde. Avdrag medges för ränteutgifter samt

eventuell tomträttsavgäld. Är föreningen i stället ett oäkta bostadsföretag

beskattas den på samma sätt som andra ekonomiska föreningar och aktiebolag,

dvs. i princip skall samtliga intäkter och kostnader tas med vid

inkomstberäkningen. Avdrag görs för driftkostnader, värdeminskning m.m. Därtill

kommer fastighetsskatt. Fastighetsskatten är dock avdragsgill endast för

oäkta bostadsföretag.

Klassificeringen av en bostadsrättsförening avgör även hur medlemmarnas

andel skall beskattas. Bland annat gäller bestämmelserna om uppskovsavdrag

endast för privatbostadsrätt. Den som säljer en andel i ett oäkta

bostadsföretag medges inte uppskovsavdrag eftersom bostaden inte ses som en

privatbostad utan som en nyttjanderätt som tillkommer innehavaren i

egenskap av medlem. Inte heller får den som köper en andel i ett oäkta

bostadsföretag uppskov med kapitalvinsten från försäljningen av sin tidigare

bostad. Under innehavstiden beskattas medlemmen i ett oäkta bostadsföretag

i inkomstslaget kapital för skillnaden mellan hyresvärdet för disponerad

lägenhet och erlagd avgift. Någon beskattning av hyresvärdet sker inte om

bostaden finns i en schablonbeskattad förening, dvs. i ett privatbostadsföretag.

Bedömningen om en förening är att anse som privatbostadsföretag eller

inte görs vid varje beskattningsårs utgång. Om en förening då bedöms vara

ett privatbostadsföretag antas detta förhållande ha gällt hela beskattningsåret

och vice versa.

Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett

aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt

sina medlemmar tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen

eller bolaget (2 kap. 17 § IL). För att företaget skall räknas som

privatbostadsföretag har RSV i rekommendationer (RSV S 1999:43) uttalat att

fastigheten skall inrymma minst 3 bostadslägenheter och att minst 60 % av

hela taxeringsvärdet skall belöpa på lägenheter som upplåtits till medlemmar

eller delägare. Fördelningen av taxeringsvärdet bör enligt rekommendationerna

ske i förhållande till hyresvärdena. Med hyresvärden menas det aktuella

årets bruksvärdeshyra för bostäder och marknadshyra för lokaler, dvs.

samma hyresberäkningar som ligger till grund för fastighetstaxeringen.

Med hjälp av dessa hyresvärden fördelas taxeringsvärdet på kvalificerad

respektive okvalificerad användning. (Till kvalificerad användning räknas

de bostadslägenheter som upplåtits med bostadsrätt till fysiska personer.

Till okvalificerad räknas bostadslägenheter som upplåtits med hyresrätt

och lokaler samt bostäder som upplåtits med bostadsrätt till juridiska

personer.) Den kvalificerade användningen skall då uppgå till minst 60 %

för att föreningen skall klassificeras som ett privatbostadsföretag.

Uppfylls inte dessa krav är föreningen att betrakta som ett oäkta

bostadsföretag.

Propositionen

I dag kan, i fråga om bostadsrätter, bara en bostad i ett privatbostadsföretag

vara en ersättningsbostad. Regeringen föreslår att möjligheten att få

uppskov med beskattning av kapitalvinst vid byte av bostad utvidgas.

Förslaget innebär att också en nybyggd bostadsrättslägenhet i ett s.k.

oäkta bostadsföretag skall kunna vara ersättningsbostad under en viss tid,

nämligen under den femårsperiod då fastighetsskatt inte skall betalas på

en nybyggd fastighets bostadsdel. Det sagda innebär att om en skattskyldig

förvärvar en nybyggd bostadsrättslägenhet i en förening som inte uppfyller

villkoren för att vara ett privatbostadsföretag skall föreningen anses

som ett privatbostadsföretag vid bedömningen av frågan om förvärvet ger

rätt till uppskovsavdrag. Något krav på att uppskovsavdraget skall återföras

till beskattning om föreningen senare inte blir ett privatbostadsföretag

föreslås inte. Situationen blir i sådant fall i princip densamma som för

en skattskyldig som har förvärvat privatbostadsrätt som senare blir "oäkta"

därför att företaget inte längre uppfyller kraven för att vara ett

privatbostadsföretag. I det fallet påverkas inte heller den skattskyldiges

uppskovsavdrag.

I propositionen föreslås också att tidpunkten för bosättningskravet m.m.

i uppskovsreglerna anpassas till den senaste tidpunkten för att lämna

självdeklaration som är den 2 maj.

De nya reglerna föreslås få retroaktiv verkan och tillämpas första gången

vid 2004 års taxering. Det innebär att de nya reglerna kan tillämpas av

den som avyttrar en ursprungsbostad under år 2003.

Motionerna

I motion Sk13 yrkande 2 av Lennart Hedquist m.fl. (m) anser motionärerna

att om en kommun eller ett landsting har förvärvat en bostadsrättslägenhet

eller om de hyr lokaler av en bostadsrättsförening i syfte att där bedriva

viss samhällsnyttig verksamhet skall detta förhållande inte påverka

bedömningen av bostadsföretagets skatterättsliga status, dvs. om

bostadsföretaget

skall betraktas som äkta eller oäkta. Regeringen bör återkomma med förslag

till lagändring som rättar till denna olägenhet för bostadsrättsföreningar

som i sin kommun vill bidra till bra lösningar för kommunal service.

Motionärerna föreslår att regeringen senast den 15 oktober 2004 presenterar

ett sådant förslag för riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag utan tillstyrker

propositionen i denna del.

Reglerna om beskattning av äkta respektive oäkta bostadsföretag skall

enligt regeringen bli föremål för en översyn. Utskottet anser att resultatet

av denna översyn bör avvaktas innan ställning tas till den fråga som

aktualiseras i motionen. Utskottet avstyrker därmed motionen.

Beloppsgräns vid beskattning av samfälligheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om en höjd beloppsgräns.

Propositionen

Regeringen föreslår en höjning av den beloppsgräns som i dag gäller för

att en fastighetsägare skall beskattas för en inkomst som hänför sig till

en samfällighet som hans fastighet har del i. Gränsen föreslås höjas från

300 kr till 600 kr. Ändringarna föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 2004

och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.

Utskottets ställningstagande

Regeln om undantag från beskattning för mindre belopp infördes av

förenklingsskäl för att bespara såväl föreningar som skattemyndigheter arbete.

Beloppsgränsen 300 kr har gällt sedan 1985. Utskottet har inget att

invända mot att beloppsgränsen höjs till 600 kr. Propositionen tillstyrks

således även i denna del.

Lagförslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag med den justering av lagteknisk

karaktär som utskottet föreslår i bilaga 3.

Jämför reservation 6 (m)

I proposition 2002/03:99 Det nya Skatteverket föreslog regeringen att

nuvarande skattemyndigheter och Riksskatteverket avvecklas och att en ny

rikstäckande skattemyndighet, kallad Skatteverket, bildas. Propositionen

har i huvudsak behandlats av utskottet i betänkande 2003/04:SkU2, men

förslaget som rör ändrad lydelse av 11 kap. 9 § skattebetalningslagen

(1997:483) har av samordningsskäl skjutits upp till behandlingen av

förevarande ärende, där ytterligare ändringar i samma paragraf och med samma

ikraftträdandedag aktualiseras. Utskottet har inte något att erinra mot

att ordet skattemyndigheten byts ut mot ordet Skatteverket i det aktuella

lagrummet och tillstyrker således proposition 2002/03:99 i denna del.

Utskottets ställningstagande i frågan om skattereduktion medför behov av

en justering i förslaget till lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande

installationer i småhus. I 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483)

anges i vilken ordning de olika slagen av skattereduktion skall avräknas.

Som en följd härav blir 17 § tredje stycket lagen om skattereduktion för

vissa miljöförbättrande installationer i småhus överflödig och bör ersättas

med en hänvisning till 11 kap. 9 § skattebetalningslagen.

Övriga lagförslag som lagts fram i proposition 2003/04:19 tillstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder, punkt 2 (fp, kd,

c)

av Anna Grönlund (fp), Per Landgren (kd), Gunnar Andrén (fp) och Anders

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om att miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte skall

påverka underlaget för fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:19 i denna del och motionerna 2003/04:Sk15 yrkande 4, 2003/04:Sk17

yrkande 3 och 2003/04:Sk19 yrkande 4.

Ställningstagande

Förutom de principiella invändningar som enligt vår mening kan resas mot

fastighetsskatten som sådan innehåller beskattningen enskilda moment som

också de starkt kan ifrågasättas. En sådan brist är de effekter på

fastighetsskatten som miljöförbättrande och energibesparande åtgärder kan ge

upphov till. Den som i dag investerar i miljövänliga installationer

straffas i många fall med höjd fastighetsskatt. En sådan ordning är

naturligtvis inte rimlig. Även skattesystemet måste självfallet medverka till

- och inte motverka - att energibesparande eller i övrigt miljöförbättrande

åtgärder kommer till stånd. Enligt vår mening är regeringens förslag till

stimulans i form av skattereduktion inte tillräckligt. Så länge som

åtgärderna tillåts påverka fastighetens taxeringsvärde och därmed uttaget

av fastighetsskatt kommer syftet med skattereduktionen delvis att motverkas.

I enlighet med vad som anförs i motionerna bör därför reglerna för

fastighetsbeskattningen ändras så att miljöförbättrande åtgärder av olika

slag inte kan leda till höjd fastighetsskatt.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

vi nu framfört. Därmed tillstyrker vi motionerna.

2. Installationer som skall berättiga till skattereduktion, punkt 3 (fp,

kd)

av Anna Grönlund (fp), Per Landgren (kd) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om skattereduktion för installation av energieffektiva

fönster och ytterligare miljöförbättrande åtgärder på fastigheter. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk14, 2003/04:Sk15 yrkandena 2 och

3 och 2003/04:Sk16, bifaller delvis proposition 2003/04:19 i denna del

och avslår motionerna 2003/04:Sk18 i denna del och 2003/04:Sk19 yrkande

2.

Ställningstagande

Vi anser att skattereduktion skall kunna ges för utgifter för installation

av energieffektiva fönster men också att de kulturhistoriska värdena hos

äldre hus måste beaktas. När det gäller hus byggda före 1970 är det stor

risk att husens karaktär fullständigt förstörs om man sätter in nya

standardfönster. Byte eller reparation av fönster på äldre hus måste därför

ske med arkitektonisk och antikvarisk kvalitet. För att skattereduktion

skall kunna medges för åtgärder på ett hus som har ett arkitektoniskt

eller kulturellt värde knutet till fönstren bör, anser vi, byggnadsantikvarisk

expertis vid respektive länsmuseum ha godkänt åtgärden. Har så skett bör

skattereduktion kunna beviljas även om man når ett högre U-värde än

regeringen föreslagit, t.ex. ett U-värde på 1,8.

Därutöver anser vi att regeringen gjort ett alltför snävt urval när

möjligheten till skattereduktion begränsas till enbart två åtgärder och att

regeringen därför bör lägga fram förslag på ytterligare miljöförbättrande

åtgärder som skall berättiga till någon form av stöd, t.ex. för installation

av automatiska styr- och regelsystem för värme.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det sagda innebär att vi tillstyrker motionerna 2003/04:Sk15 yrkandena 2

och 3, 2003/04:Sk16 och 2003/04:Sk14.

3. Installationer som skall berättiga till skattereduktion, punkt 3

(m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godtar vad som anförs i reservationen om skattereduktion för

installation av energieffektiva fönster. Därmed bifaller riksdagen delvis

proposition 2003/04:19 i denna del och motion 2003/04:Sk18 i denna del

och avslår motionerna 2003/04:Sk14, 2003/04:Sk15 yrkandena 2 och 3,

2003/04:Sk16 och 2003/04:Sk19 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag om att medge skattereduktion för

installation av energisnåla fönster i befintliga hus riskerar att minska och

delvis förstöra värdet av vårt kulturarv. Installation av nya klumpiga,

men energisnåla, fönster i äldre hus gör sig sällan bra. Det är givetvis

angeläget att energibesparande åtgärder i görlig utsträckning vidtas inom

boendet men också att åtgärderna utförs på ett sådant sätt att de inte

kommer i konflikt med andra värden, t.ex. kulturmiljön.

Vi anser i likhet med vad som anförs i motion 2003/04:Sk18 att skattereduktion

inte skall kunna ges för åtgärder som innebär risk för att det svenska

byggnadskulturarvet förstörs. Riksdagen bör därför besluta att skattereduktion

inte skall medges för installation av energieffektiva fönster i hus byggda

före 1960.

4. Installationer som skall berättiga till skattereduktion, punkt 3

(c)

av Anders Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om skattereduktion för biobränsleeldade uppvärmningssystem.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk19 yrkande 2, bifaller delvis

proposition 2003/04:19 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk14,

2003/04:Sk15 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sk16 och 2003/04:Sk18 i denna del.

Ställningstagande

Centerpartiets politik bygger på att skapa ett samhälle där miljöfrågorna

är en integrerad del i allt samhällsarbete. Energisektorn och uppvärmningen

av våra bostäder är i detta sammanhang en viktig del. En övergång från

uppvärmning med fossila bränslen till förnybara bränslen bör prioriteras.

Jag anser därför att regeringens förslag om att skattereduktion skall

kunna ges för utgifter för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem

är positivt. Däremot anser jag att det är negativt att skattereduktion

endast får ges för installationer i nyproducerade småhus. Skattereduktionen

bör därför, som anförs i motion 2003/04:Sk19, omfatta allt permanent boende

med enskilt ägande under förutsättning att småhuset är beläget utanför

områden där etablerade fjärrvärmesystem finns eller planeras. Vad jag nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5. Äkta och oäkta bostadsföretag, punkt 6 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf

Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Stefan Hagfeldt (m) och Anders Larsson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk13 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det orimligt att ha ett system där en bostadsrättsförening

riskerar att betraktas som ett oäkta bostadsföretag om den upplåter en

bostadsrättslägenhet i föreningens fastighet till en kommun eller ett

landsting eller om den hyr ut lokaler i fastigheten för att kommunen eller

ett landstinget skall kunna bedriva samhällsnyttig verksamhet i lokalerna.

Dagens system för gränsdragning mellan s.k. äkta och oäkta bostadsföretag

måste ändras.

Vi anser att om en kommun eller ett landsting har förvärvat en

bostadsrättslägenhet skall detta förhållande inte påverka bedömningen av

bostadsrättsföreningens skatterättsliga status, dvs. om föreningen skall anses

som ett privatbostadsföretag eller ett oäkta bostadsföretag. Till saken

hör att föreningen enligt bostadsrättslagen inte kan vägra kommunen eller

landstinget inträde i föreningen.

Inte heller skall bostadsrättsföreningens skatterättsliga status ändras

om en kommun eller ett landsting hyr lokaler av en bostadsrättsförening

i syfte att där bedriva t.ex. förskola eller verksamhet för personer med

särskilda behov. Om en förening riskerar att förvandlas till en oäkta

förening kan den tvingas att säga upp hyresgästen eftersom en sådan

förändring kan få genomgripande effekter för såväl föreningens som medlemmarnas

ekonomi. Detta drabbar då självfallet den angelägna vård och verksamhet

som bedrivits i lokalen. Risken för att betraktas som ett oäkta bostadsföretag

kan också medföra att föreningen avstår från att hyra ut lokaler och i

stället omvandlar dessa till bostadsrättslägenheter som upplåts till

fysiska personer.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att regeringen senast den 15 oktober

2004 skall återkomma med förslag till lagändring som rättar till det ovan

beskrivna missförhållandet för bostadsrättsföreningar som i sin kommun

bidrar till bra lösningar för kommunal service. Vi tillstyrker således

motion 2003/04:Sk13 yrkande 2.

6. Lagförslagen, punkt 8 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

- Under förutsättning av bifall till reservation 3 -

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

2. lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i

småhus med den ändringen dels att orden "byggda efter 1960" förs in mellan

orden "småhus" och "får" i 2 § andra stycket, dels att 17 § får den lydelse

som framgår av bilaga 3,

3. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), och

5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och

kontrolluppgifter.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:99 i denna del och bifaller

delvis proposition 2003/04:19 i denna del och motion 2003/04:Sk18 i denna

del.

Ställningstagande

Om riksdagen bifaller reservation 3 bör i konsekvens härmed 2 § andra

stycket i förslaget till lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande

installationer i småhus ges följande lydelse: "Skattereduktion för utgifter

för installation av energieffektiva fönster i småhus byggda efter 1960

får ges till fysiska personer och - - -".

Särskilda yttranden

1. En dämpningsregel för fastighetsskatten, punkt 1 (m)

Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:

Fastighetsskatten strider mot den s.k. likviditetsprincipen som innebär

att skatt skall tas ut först då faktisk inkomst uppstått. Den har dessutom

blivit särskilt betungande för människor som har sin utkomst i tillväxtområden

och s.k. attraktiva områden. Fastighetsskatten har därutöver en segregerande

effekt i och med att dess höjd gör det svårt för människor med lägre

inkomster att bo kvar i områden med höga taxeringsvärden.

Det är viktigt att beskattningen upplevs som rimlig och rättvis.

Mot denna bakgrund anser vi att fastighetsskatten på sikt skall avskaffas.

Som de första stegen i en sådan avveckling föreslår vi att

fastighetsskattesatsen

för småhus, fritidshus och flerfamiljshus sänks med 0,2 procentenheter

2004 och med ytterligare 0,1 procentenhet för vart och ett av de följande

två åren. Detta innebär att skattesatsen för småhus och fritidshus sänks

från 1,0 till 0,6 % och för flerfamiljshus från 0,5 till 0,1 %.

För att eliminera verkningarna av de extrema och galopperande höjningarna

av taxeringsvärdena som skett främst i tillväxtregioner och i attraktiva

kustområden vill vi införa ett tak för fastighetsskatteuttaget. Skattetaket

utgörs av 80 kr multiplicerat med fastighetens kvm värdeyta adderat med

2 kr per kvm tomt. Maxskatten för tomten är 5 000 kr per fastighet. Regeln

i kombination med den begränsningsregel som i dag finns gör att

skattebelastningen minskar för alla de mest utsatta grupperna av

fastighetsägare.

Med vårt förslag behövs inte någon särskild dämpningsregel för

fastighetsskatten.

Riksdagen har emellertid nyligen fastställt de ekonomiska ramar för

utgiftsområdena i statsbudgeten och den beräkning av statens inkomster som

regeringen föreslagit i budgetpropositionen för år 2004. Eftersom detta

ställningstagande inte lämnar utrymme för att genomföra våra ovan angivna

åtgärder redan nästkommande budgetår avstår vi nu från att fullfölja våra

yrkanden. Vi avser dock att återkomma i frågan.

2. En dämpningsregel för fastighetsskatten, punkt 1 (fp)

Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp) anför:

Fastighetsskatten är orimlig i sin utformning och nivå. Den har alltför

många skadliga effekter för att få finnas kvar. Största problemet är att

fastighetsskatten inte bygger på principen om skatt efter bärkraft. Alla

undantagsbestämmelser som har måst införas är ett uttryck för detta.

Fastighetsskatten uppfattas också som orättvis. Samma sorts hus har olika

höga taxeringsvärden i olika delar av landet och beskattas därför olika.

För människor som byggt sina hus med egen arbetskraft framstår det därtill

som märkligt att staten skall ha pengar för detta.

Förslaget till dämpningsregel innebär ytterligare lappande och lagande i

ett redan orimligt system. Vi anser att fastighetsskatten skall sänkas

för alla. En sådan åtgärd kommer alla fastighetsägare till godo och är en

bättre åtgärd än att begränsa fastighetsskatteuttaget för vissa genom

krångliga begränsnings- och dämpningsregler. En sänkning av fastighetsskatten

bör inledas omgående. Taxeringsförfarandet måste reformeras, och olika

boendeformer skall beskattas likvärdigt. På sikt bör fastighetsskatten

avskaffas helt.

Riksdagen har emellertid nyligen fastställt de ekonomiska ramar för

utgiftsområdena i statsbudgeten och den beräkning av statens inkomster som

regeringen föreslagit i budgetpropositionen för år 2004. Eftersom detta

ställningstagande inte lämnar utrymme för att genomföra våra ovan angivna

åtgärder redan nästkommande budgetår avstår vi nu från att fullfölja våra

yrkanden. Vi avser dock att återkomma i frågan.

3. En dämpningsregel för fastighetsskatten, punkt 1 (kd)

Per Landgren (kd) anför:

Fastighetsskatten strider mot grundläggande etiska värden och hävdvunna

skatterättsliga principer. Skatten drabbar alla boende oavsett inkomst

och betalningsförmåga, tvärtemot vad som borde gälla: skatt efter bärkraft.

För personer med låga inkomster utgör fastighetsskatten ett hot mot

äganderätten.

Genom att basera beskattningen på taxeringsvärdena, som skjuter i höjden

i många områden, accepterar regeringen kraftiga höjningar inte bara av

fastighetsskatten utan också av förmögenhetsskatten för stora grupper som

inte har så stora marginaler att leva på. I stället för att grundligt

reformera systemet införs ad hoc-regler, som begränsningsregler och

dämpningsregler, för att hålla tillbaka de allra värsta effekterna av

fastighets-, förmögenhets- och arvsbeskattningen. Dessa särregler leder

också till en ökad byråkrati och att skattemyndigheterna tvingas att

åsidosätta samhällsnyttigt arbete till förmån för att värdera människors

hem.

Enligt Kristdemokraternas och min mening bör den statliga fastighetsskatten

slopas helt för småhus (egnahem) och bostadshyreshus (hyresrätter och

bostadsrättsföreningar), kommersiella lokaler och industrienheter och i

stället bör kommunerna ges rätt att ta ut en fast avgift per småhus, per

bostadslägenhet samt per kvadratmeter lokalyta för kommersiella lokaler

och industrienheter. Ett starkt motiv för en kommunal fastighetsavgift är

det incitament kommunerna får för utveckling av infrastrukturen, ett

offensivt bostadsbyggande och en bra näringspolitik. När även företagssektorns

lokaler och industrier utgör en del av avgiftsunderlaget i kommunerna

blir effekten ett långt större incitament än i dag att verka för det lokala

näringslivet och nya arbetstillfällen. En ytterligare aspekt är att

kommunerna genom en kommunal avgift får intäkter från fritidsbebyggelse som

i vissa kommuner är omfattande men som inte genererar några kommunala

intäkter i dagens system. Vidare anser vi att kapitalvinstskatten vid

försäljning av privatbostadsfastighet och bostadsrätt höjs till den

generella nivån 30 %.

Riksdagen har emellertid nyligen fastställt de ekonomiska ramar för

utgiftsområdena i statsbudgeten och den beräkning av statens inkomster som

regeringen föreslagit i budgetpropositionen för år 2004. Eftersom detta

ställningstagande inte lämnar utrymme för att genomföra de ovan angivna

åtgärderna redan nästkommande budgetår avstår jag nu från att fullfölja

våra yrkanden. Jag avser dock att återkomma i frågan.

4. En dämpningsregel för fastighetsskatten, punkt 1 (c)

Anders Larsson (c) anför:

Boendeskatterna måste sänkas och neutralitet skapas mellan olika boendeformer.

Regeringens förslag till dämpningsregel är inte någon lösning på problemet

med de orimligt höga boendeskatterna. För att få mer rättvisa taxeringsvärden

och därmed också mer rättvist fastighetsskatteuttag bör en rad åtgärder

vidtas. Bland annat bör ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr införas för

att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva

tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala

taxeringsvärdet. Uttagsprocenten för fastighetsskatten bör sänkas. Det

behövs också en grundlig reformering av fastighetstaxeringssystemet. Dagens

system för beräkning av taxeringsvärden baseras på ett genomsnittligt

värde av de referensförvärv som finns inom ett eller flera värdeområden.

I den beräkningen rensas köpeskillingar som är låga i förhållande till

det gamla taxeringsvärdet regelmässigt bort. Köpeskillingar som är väldigt

höga i förhållande till det gamla taxeringsvärdet tas dock med utan

urskillning. Detta förfaringssätt medför att de nya taxeringsvärdena blir

för höga. Centerpartiet anser att marknadsvärdena i stället skall beräknas

med hjälp av ett medianvärde, där köpeskillingar i den undre och övre

kvartilen regelmässigt räknas bort. Vidare bör basen för de taxeringar

som görs vart tredje år vara ett medianvärde av de förvärv som skett under

den föregående treårsperioden.

Om en stor andel av referensförvärven är fritidsfastigheter bör taxeringen

för dessa ske separat så att högt upptrissade priser på fritidshus inte

slår igenom på de fastboendes taxeringsvärden. Taxeringen av fastigheter

för fastboende och fritidsboende bör därför skiljas åt.

Centerpartiets förslag till reformerad fastighetstaxering gör regeringens

förslag till dämpningsregel överflödig.

Riksdagen har emellertid nyligen fastställt de ekonomiska ramar för

utgiftsområdena i statsbudgeten och den beräkning av statens inkomster som

regeringen föreslagit i budgetpropositionen för år 2004. Eftersom detta

ställningstagande inte lämnar utrymme för att genomföra de ovan angivna

åtgärderna redan nästkommande budgetår avstår jag nu från att fullfölja

våra yrkanden. Jag avser dock att återkomma i frågan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionerna

Proposition 2002/03:99 Det nya Skatteverket:

Riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) delvis.

Proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande fastigheter och

bostadsrätter:

Riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,

lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), och

lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Följdmotioner

2003/04:Sk13 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att fastighetsskatten skall planmässigt avvecklas,

varvid fastighetsskattesatsen skall sänkas med 0,2 procentenheter

taxeringsåret 2004 och med ytterligare 0,1 procentenhet vart och ett av

följande år samt att ett tak för fastighetsskatt för småhus och fritidshus

skall beslutas att uppgå till 80 kr per kvm värdeyta och 2 kr per kvm

tomtyta (max 5 000 kr) i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen senast den 5 oktober 2004 lägger fram

förslag till regeländringar gällande äkta/oäkta bostadsrättsföreningar i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Sk14 av Lilian Virgin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att beakta kulturhistoriska värden hos äldre hus vid byte till

energieffektiva fönster.

2003/04:Sk15 av Anna Grönlund m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om en sänkning och ett gradvis avskaffande av fastighetsskatten.

2.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag som innebär

att även förbättringar som gör befintliga fönster mer energieffektiva

skall kunna bli berättigade till samma skattereduktion som installation

av nya energieffektiva fönster.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag som innebär

att fler miljöförbättrande investeringar i fastigheter blir berättigade

till någon form av stöd.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag som gör det

möjligt att undanta miljöförbättrande investeringar i fastigheter från

underlaget för fastighetstaxering.

2003/04:Sk16 av Lennart Kollmats (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om skatteavdrag för fönsterbyte.

2003/04:Sk17 av Kerstin Lundgren (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att successivt avskaffa fastighetsskatten.

2. Riksdagen beslutar avslå regeringens dämpningsregel och i avvaktan på

ett långsiktigt beslut återgå till de taxeringsvärden som gällde för år

2000 enligt vad i motionen anförs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förslag om att miljöförbättrande investeringar ej skall öka

beskattningsvärdet på fastigheten.

2003/04:Sk18 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren (båda m):

Riksdagen beslutar att i enlighet med vad som framförs i motionen inte

skattesubventionera en förstörelse av det svenska byggnadskulturarvet.

2003/04:Sk19 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar avslå regeringens dämpningsregel och vill i stället

reformera fastighetstaxeringen i enlighet med vad som i motionen anförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en skattereduktion för miljöförbättrande installationer omfattande

allt permanent boende med enskilt ägande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tillgodoräknande av skattereduktion för småhusägare vad avser

installation av energieffektiva fönster och bioeldade uppvärmningssystem.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om reformering

av fastighetsbeskattningen i syfte att undanröja hinder för miljöförbättrande

investeringar.

2003/04:Sk20 av Per Landgren m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att avskaffa den statliga fastighetsskatten och införa en kommunal

avgift för fastigheter.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till skattereduktion

för vissa miljöförbättrande installationer i småhus

Regeringens förslag Utskottets förslag

17 §

I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller om

debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).

Skattereduktionen skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt

samt mot statlig fastighetsskatt.

Skattereduktionen tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion

enligt inkomstskattelagen (1999:1229) men efter skattereduktion enligt

lagen (2003:00) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering, lagen

(2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt och lagen (2000:1380)

om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och

datakommunikation. Bestämmelser om att hänsyn skall tas till särskild

skattereduktion vid beslut om slutlig skatt finns i 11 kap. 9 §

skattebetalningslagen (1997: 483).