Bet. 2003/04:SKU2

Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU2

Det nya Skatteverket

I betänkandet behandlas proposition 2002/03:99 Det nya

Skatteverket samt tre motioner – däribland en kommittémotion från

Kristdemokraterna och en kommittémotion från Centerpartiet – som väckts

med

anledning av propositionen. I propositionen föreslås att nuvarande tio

skattemyndigheter och Riksskatteverket avvecklas och att en ny skattemyndighet

inrättas. Den nya myndigheten skall heta Skatteverket. Propositionen

innehåller 109 lagförslag som föreslås träda i kraft den 1 januari

2004.

Utskottet tillstyrker propositionen med vissa detaljändringar såvitt

gäller några av lagförslagen. Lagförslag 14 i sin helhet och lagförslagen

15 och 25 delvis behandlas av samordningsskäl i utskottets betänkande

2003/04:SkU5. Dessutom behandlas en annan paragraf i lagförslag 25 i

utskottets betänkande 2003/04:SkU11. En paragraf i lagförslag 19 och en

paragraf i lagförslag 92 behandlas av samordningsskäl i utskottets betänkande

2003/04:SkU15. Ett annat av lagförslagen – lagförslag 47 Förslag till lag

om ändring i handelsregisterlagen (1974:157) – har överlämnats till

lagutskottet för att behandlingen av denna ändring skall samordnas med

behandlingen av andra föreslagna ändringar i samma lagrum i lagutskottets

betänkande 2003/04:LU4.

Vid betänkandet har fogats dels två reservationer

av Centerpartiet, varav den ena avser avslag på propositionen i förening

med ett tillkännagivande, dels en reservation av de övriga borgerliga

partierna med yrkande om ett uttalande om kronofogdemyndigheterna. Vidare

föreligger två särskilda yttranden.

1. Det nya Skatteverket

Riksdagenantar

regeringens förslag till1. lag med anledning av inrättande av Skatteverket,2.

lag om allmänt ombud hos Skatteverket,3. lag om ändring i äktenskapsbalken,4.

lag om ändring i föräldrabalken,5. lag om ändring i lagen (1941:416) om

arvsskatt och gåvoskatt,6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),7.

lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska

personer m.fl.,8. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring

för skatter, tullar och avgifter,9. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) med den ändringen att 19 kap. 3 § andra stycket erhåller den

enligt utskottets förslag i bilaga 3 angivna lydelsen,10. lag om ändring

i sekretesslagen (1980:100),11. lag om ändring i namnlagen (1982:670),12.

lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m.,13. lag om

ändring i fordonsskattelagen (1988:327),14. (utgår och kommer att behandlas

i annat sammanhang),15. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) med de

ändringarna att 6 kap. 1 § jämte rubriken närmast före den paragrafen och

punkt 13 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna utgår samt att i

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna numreringen av punkterna 14–19

ändras till punkterna 13–18,16. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt

på ränta på skogskontomedel m.m.,17. lag om ändring i folkbokföringslagen

(1991:481),18. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta artister m.fl.,19. lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) utom 12 kap. 4 § och med den ändringen att 3 kap. 26 a § utgår

ur förslaget,20. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder

i beskattningsförfarandet,22. lag om ändring i lagen (1995:1514) om

generellt statsbidrag till kommuner och landsting,23. lag om ändring i lagen

(1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting,24. lag om

ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting,25.

lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) med de ändringarna att

1 kap. 4 §, 3 kap. 5 §, 11 kap. 9 § och 21 kap. 3 § utgår ur förslaget,

att i ingressens tredje delssats uttrycket ”15 kap. 4, 9, 10 och 15

§§”

ändras till ”15 kap. 4, 9, 10 och 14 §§” samt att 3 kap. 1 § 7 h och

14

kap. 7 a § första stycket 6 erhåller den enligt utskottets förslag i bilaga

3 angivna lydelsen,26. lag om ändring i lagen (1997:1024) om skattemyndigheters

medverkan i brottsutredningar,27. lag om ändring i lagen (1998:189) om

förhandsbesked i skattefrågor,28. lag om ändring i lagen (1998:514) om

särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.,29. lag om ändring

i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters

medverkan i brottsutredningar,30. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229),31. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter

i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet,32. lag om ändring i lagen

(2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens

folkbokföringsverksamhet,33. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling

av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet,34. lag om ändring i

lagen (2001:837) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster

vid 2003 års taxering, m.m.,35. lag om ändring i lagen (2001:1227) om

självdeklarationer och kontrolluppgifter,36. lag om ändring i ärvdabalken,37.

lag om ändring i utsökningsbalken,39. lag om ändring i lagen (1962:512)

om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,

Finland, Island eller Norge,40. lag om ändring i förordningen (1963:588) om

arvsskatt vid avveckling av fideikommiss,41. lag om ändring i lagen

(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets

utdebitering av skatt, m.m.,42. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande

av pensionsutfästelse m.m.,43. lag om ändring i lagen (1969:200) om

uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga,44. lag om

ändring i skattebrottslagen (1971:69),45. lag om ändring i lagen (1971:171)

om särskilt uppskattningsvärde på fastighet,46. lag om ändring i lagen

(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,47. (utgår och kommer att

behandlas i annat sammanhang),48. lag om ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385),49. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,50. lag

om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner

och landsting,51. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av

skattefordringar m.m.,52. lag om ändring i lagen (1983:914) om

dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater beträffande

skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva,53. lag om ändring i lagen (1985:146)

om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,54. lag om ändring

i lagen (1986:436) om näringsförbud,55. lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:617),56. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,57.

lag om ändring i konkurslagen (1987:672),58. lag om ändring i lagen

(1988:593) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Storbritannien

och Nordirland beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva,59. lag

om ändring i lagen (1989:933) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska

länderna,60. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning

i skatteärenden,61. lag om ändring i lagen (1990:613) om miljöavgift på

utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion,62. lag om ändring i

begravningslagen (1990:1144),63. lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade

personuppgifter,64. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta,65. lag om ändring i lagen (1991:673) om

dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike,67. lag om ändring

i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions

område,68. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),69. lag om ändring

i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader,70. lag

om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,71.

lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar

m.m.,72. lag om ändring i postlagen (1993:1684),73. lag om ändring i lagen

(1994:1563) om tobaksskatt,74. lag om ändring i lagen (1994:1617) om

dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater,75. lag

om ändring i alkohollagen (1994:1738),76. lag om ändring i lagen (1994:1744)

om allmän pensionsavgift,77. lag om ändring i lagen (1995:439) om

beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.

med den ändringen att andra delssatsen skall ha följande lydelse: ”dels

att i 12–14 §§ ordet ’Riksskatteverket’ skall bytas ut mot

’Skatteverket’”,78.

lag om ändring i lagen (1995:575) mot skatteflykt,79. lag om ändring i

lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting,80.

lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),81. lag om ändring i

lagen (1996:1511) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Canada,82.

lag om ändring i vallagen (1997:157),83. lag om ändring i lagen (1997:323)

om statlig förmögenhetsskatt,84. lag om ändring i lagen (1997:614) om

kommunal redovisning,85. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift

för vissa tunga fordon,86. lag om ändring i lagen (1998:506) om

punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och

mineraloljeprodukter,87. lag om ändring i lagen (1998:527) om det statliga

personadressregistret,88. lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet

på hälso- och sjukvårdens område,89. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,91. lag om ändring i lagen (1999:291) om

avgift till registrerat trossamfund,92. lag om ändring i bokföringslagen

(1999:1078) med den ändringen att 7 kap. 4 § utgår ur förslaget,93. lag

om ändring i revisionslagen (1999:1079),94. lag om ändring i lagen

(1999:1305) om Forskarskattenämnden,95. lag om ändring i lagen (2000:46) om

omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning

i euro, m.m.,96. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av

socialavgifter,97. lag om ändring i tullagen (2000:1281),98. lag om ändring

i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar

för tele- och datakommunikation,99. lag om ändring i lagen (2001:85) om

behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,100.

lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i

verksamhet med val och folkomröstningar,101. lag om ändring i lagen (2001:185)

om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,102. lag om ändring

i socialtjänstlagen (2001:453),103. lag om ändring i revisorslagen

(2001:883),104. lag om ändring i lagen (2002:179) om kreditering på skattekonto

av tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting,105. lag

om ändring i lagen (2002:329) om samarbete med Internationella

brottmålsdomstolen,106. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av

personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,107. lag om

ändring i lagen (2002:976) om beräkning av viss inkomstskatt på

förvärvsinkomster

vid 2004 års taxering, m.m.,108. lag om ändring i lagen (2003:389) om

elektronisk kommunikation,109. lag om ändring i lagen (2003:490) om

beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering,

m.m.ochavslår regeringens förslag till21. lag om ändring i lagen (1994:1565)

om beskattning av viss privatinförsel,38. lag om ändring i kungörelsen

(1952:644) angående skyldighet för myndighet att i vissa fall meddela

underrättelse till brittisk konsul,66. lag om ändring i lagen (1991:1047)

om sjuklön,90. lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av

personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar.Därmed

bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:99 i denna del och avslår

motion 2002/03:Sk15 yrkandena 1–3.

Reservation 1 (c)

2. Kronofogdemyndigheterna

och förbättrad skattekontroll

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk14

yrkandena 1 och 2.

Reservation 2 (m, fp, kd)

3. Kortare

handläggningstider

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk15 yrkande 4.

Reservation

3 (c)

4. Inrättande av ett nordiskt skattekontor

Riksdagen avslår

motion 2002/03:Sk13.

Stockholm den 14 oktober 2003

På skatteutskottets

vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester

(s), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m),

Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Ulf Sjösten

(m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson

(s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Britta Rådström (s).

Ärendet och dess beredning

I en skrivelse som

kom in till Finansdepartementet den 7 november 2001 hemställde Riksskatteverket

(RSV) om bildande av en ny myndighet genom sammanslagning av RSV och de

tio nuvarande skattemyndigheterna. Som underlag för sin hemställan gav

verket in en inom verket upprättad rapport (RSV Rapport 2001:11 En ny

skattemyndighet). Rapporten bearbetades inom Finansdepartementet och

resultatet redovisades i en departementspromemoria (Ds 2002:15 Det nya

Riksskatteverket) som remissbehandlades. En sammanställning av remissyttrandena

finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2002:2108). I föreliggande

proposition tar regeringen upp de frågor som behandlades i promemorian.

I

propositionen behandlas också en annan skrivelse från RSV som kom in till

Finansdepartementet den 16 januari 2001 med hemställan om lagändringar

beträffande behörig domstol i mål om utdömande av vite. Även den skrivelsen

remissbehandlades. Även dessa remissvar finns tillgängliga i Finansdepartementet

(dnr Fi2001:188).

I ärendet behandlas dessutom en framställning från

Föreningen Svenskt Näringsliv som kom in till Finansdepartementet den 4

mars 2002 om en lagändring beträffande forum vid domstolsprövning av vissa

skattemål. Även föreningens framställning remissbehandlades. Även dessa

remissvar finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2002:1028).

Regeringen

beslutade den 13 mars 2003 att inhämta Lagrådets yttrande över vissa av

de lagförslag som tagits upp i propositionen. Regeringens lagförslag har

utformats i enlighet med vad Lagrådet förordat. I förhållande till

lagrådsremissen har dock vissa redaktionella och språkliga ändringar gjorts

i lagtexten. Vissa lagändringar som inte remitterats till Lagrådet gäller

direkta följdändringar till den föreslagna omorganisationen och har bedömts

vara av sådan lagtekniskt enkel beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle

sakna betydelse.

Följande bilagor har fogats till betänkandet:

En

sammanställning av de behandlade förslagen i propositionen och motionerna

(bilaga 1)

Regeringens lagförslag (bilaga 2)

Utskottets lagförslag

(bilaga 3)

Bakgrund

Den svenska skatteförvaltningens regionala och lokala

organisation har gamla anor. Länsanknytningen går tillbaka till 1634 års

regeringsform. År 1907 inrättades taxeringsnämnderna med länsstyrelserna

som tillsynsmyndigheter. Lokala skattemyndigheter bildades 1947 i samband

med uppbördsreformen detta år och inordnades i den tidigare

fögderiorganisationen,

med länsstyrelserna som chefsmyndigheter.

År 1951 inrättades den första

myndigheten på riksnivå inom beskattningsområdet. Den nya myndigheten

fick namnet Riksskattenämnden. Dess uppgift var bl.a. att meddela

förhandsbesked inom området för inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt att

utfärda anvisningar. Riksskattenämnden ersattes den 1 januari 1971 av det

då bildade Riksskatteverket som även ersatte Centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden samt Kontrollstyrelsen. Verket övertog dessutom de uppgifter

som ankom på Kupongskattekontoret, Sjömansskattekontoret och allmänna

ombudet hos Mellankommunala prövningsnämnden.

Frågan om att bryta ut

skatteavdelningarna från länsstyrelserna togs upp av

Skatteförvaltningsutredningen

i betänkandet SOU 1985:20 Sammanhållen skatteförvaltning. Utredningen

ledde senare också till ett riksdagsbeslut om att skatteavdelningarna

skulle brytas ut från länsstyrelserna (prop. 1985/86:55, yttr. SkU

1985/86:2y, bet. BoU 1985/86:11). Den 1 januari 1987 bildades i varje län en

länsskattemyndighet som blev chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna

i länet. Dessutom förtydligades RSV:s roll att leda och styra förvaltningen

genom reformen.

Genom den s.k. SOL-90-reformen (Skatteorganisationen i

länen på nittiotalet) 1991 förändrades skattemyndigheternas inre organisation.

Länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna sammanfördes

till en skattemyndighet i varje län. En princip med reformen var att en

skattskyldig normalt bara skulle ha en kontaktyta mot skattemyndigheten.

År

1996 uppdrog chefen för Riksskatteverket åt en arbetsgrupp att utreda en

regionindelning av skatteförvaltningen. Gruppen redovisade resultatet av

sitt arbete året därpå (RSV Rapport 1997:7 Regionindelning av

skatteförvaltningen). I rapporten belystes bl.a. bristerna i den rådande

organisationen, fördelarna med en regionaliserad organisation och effekterna

av en regionindelning. Mot bakgrund av rapporten hemställde Riksskatteverket

hos regeringen att den regionala organisationen i skatteförvaltningen

fr.o.m. den 1 januari 1999 skulle ändras till att bestå av tio

skattemyndigheter.

Efter vissa ändringar beträffande regionindelning och placeringen av

huvudorterna beslöt riksdagen efter förslag av regeringen att den regionala

skatteförvaltningen skulle organiseras med utgångspunkt i förslagen i

Riksskatteverkets rapport (prop. 1997/98:1 utg.omr. 3, bet. 1997/98:SkU1).

En

del åtgärder har under senare år successivt vidtagits inom skatteförvaltningen

för att utjämna skillnaderna i arbetsbelastning, resurstillgång och

kompetens mellan skattemyndigheterna. Bland annat har en samverkan inletts

mellan Skattemyndigheten i Stockholm å ena sidan och skattemyndigheterna

inom regionerna Gävle, Östersund och Luleå å den andra. Denna samverkan

innebär att Stockholmsmyndigheten hel- eller deltidsanställer personal

från de andra myndigheterna för att utföra arbetsuppgifter som bl.a.

innefattar myndighetsutövning. Därutöver förekommer inom ramen för denna

samverkan att vissa av Stockholmsmyndighetens arbetsuppgifter utförs hos

de andra skattemyndigheterna utan att deras personal behöver anställas av

Stockholmsmyndigheten.

När det gäller kronofogdemyndigheterna är

Riksskatteverket i dag chefsmyndighet och central förvaltningsmyndighet för

såväl skatte- som kronofogdemyndigheterna. Kronofogdemyndigheternas

huvuduppgift är verkställighet enligt utsökningsbalken av dels privaträttsliga

anspråk (enskilda mål), dels offentligrättsliga anspråk (allmänna mål).

Bland de senare överväger skatter beloppsmässigt. Kronofogdemyndigheterna

handlägger också mål om betalningsföreläggande och handräckning (s.k.

summarisk process). Vidare utövar kronofogdemyndigheterna tillsyn över

förvaltningen i konkurser och handlägger skuldsaneringsärenden där

myndigheten kan besluta om skuldsanering om alla berörda borgenärer ställer

sig bakom förslaget. Vid skuldsanering företräder kronofogdemyndigheterna

det allmänna i fråga om fordringar i allmänna mål. Kronofogdemyndigheterna

är helt fristående i förhållande till skattemyndigheterna.

Kronofogdemyndigheterna

är indelade i tio regionala myndigheter mot tidigare 24, en för varje

län. Indelningen i tio regionala myndigheter genomfördes den 1 januari

1997 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 4, bet. 1996/97:JuU1). En utredning om

kronofogdemyndigheternas framtida organisation och arbetsuppgifter pågår

för närvarande (dir. 2002:142). Resultatet härav skall redovisas senare

i höst.

När det gäller andra statliga förvaltningar som under de senaste

decennierna gått mot en minskning av antalet myndigheter genom sammanslagningar

till större enheter kan bl.a. Tullverket nämnas. Tullverket, som fr.o.m.

den 1 juli 1995 bestod av Generaltullstyrelsen som chefsmyndighet och

tolv regionala tullmyndigheter, ombildades den 1 juli 1999 till en myndighet

med namnet Tullverket.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen

föreslås att nuvarande tio skattemyndigheter och Riksskatteverket avvecklas

och att en ny skattemyndighet inrättas, som skall heta Skatteverket.

Den

nya myndigheten blir förvaltningsmyndighet för frågor inom skatteförvaltningens

hela område. Myndigheten kommer att vara regionindelad och ha skattekontor.

Ett huvudkontor bildas med placering i Solna.

Syftet med reformen är att

öppna möjligheter att ta till vara befintliga resurser på ett bättre sätt

än i dag och att undanröja organisatoriska hinder som hämmar

verksamhetsutvecklingen. Målet är att skapa nya och bättre förutsättningar för

en

enhetlig och likformig rättstillämpning samt ett effektivt utnyttjande av

tillgängliga resurser, med andra ord att öka möjligheterna att erbjuda

kvalitet i verksamheten och att på bästa sätt möta medborgares, företags

och andra intressenters krav och behov.

Ett av de tyngst vägande skälen

för att bilda den nya myndigheten är den ökade flexibiliteten. Det blir

avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt

över landet utan de formella hinder som myndighetsgränserna utgör. Den

demografiska och ekonomiska utvecklingen i skatteregionerna är också ett

viktigt motiv för att bilda en ny myndighet.

Medborgarnas och företagens

intressen kommer att kunna tillgodoses i högre grad än i dag i den nya

myndighetens verksamhet. Förbättringar kan ske i flera avseenden, t.ex.

när det gäller att åstadkomma enhetlighet i förhållningssätt och

rättstillämpning samt när det gäller tillhandahållande av service.

Reformen

kommer också generellt sett att ha en effektivitets- och servicehöjande

effekt, vilket medför att ökade satsningar kan ske inom myndighetens eget

område, t.ex. när det gäller skattekontroll och brottsutredande

verksamhet.

Kronofogdemyndigheterna omfattas inte av den föreslagna

organisationsförändringen. Deras framtida ställning utreds av en särskilt

tillkallad

utredare. Utredarens huvuduppdrag är att ta fram underlag för att bedöma

om dessa myndigheter skall vara fristående från Skatteverket eller utgöra

en del av detta. Skatteverket skall under en övergångstid fungera som

central myndighet även inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde.

Den som inom verket svarar för ledningen av denna funktion skall utses av

regeringen.

I propositionen föreslås också ändringar i de processrättsliga

reglerna. Hos Skatteverket inrättas en funktion som allmänt ombud. Det

allmänna ombudet skall ha rätt att överklaga Skatteverkets beslut och

ansöka om förhandsbesked. Skatteverket skall emellertid enligt huvudregeln

självt företräda det allmänna i skattemål i allmän förvaltningsdomstol.

Om det allmänna ombudet har överklagat Skatteverkets beslut hos länsrätt

företräder dock ombudet det allmänna i processen rörande den aktuella

sakfrågan även i högre instans oavsett vem som initierat processen

där.

Vidare föreslås ändringar i vissa forumregler. Bland annat föreslås

att en fråga om utdömande av vite skall prövas av samma länsrätt som har

att pröva den materiella fråga som vitesfrågan är sammankopplad med.

I

propositionen föreslås dessutom att ett beslut om skatt som rör två eller

flera skattskyldiga inom en koncern eller som rör en juridisk person och

delägare i denna skall få överklagas hos den länsrätt som skall pröva

moderföretagets respektive den juridiska personens överklagande, om

överklagandena sker samtidigt och stöder sig på väsentligen samma grund.

De

föreslagna reglerna avses träda i kraft den 1 januari 2004.

Det nya Skatteverket

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen bifaller i allt väsentligt regeringens förslag att ombilda

Riksskatteverket och landets tio regionala skattemyndigheter till en enda

myndighet, Skatteverket, fr.o.m. den 1 januari 2004. Några av lagförslagen

behandlas i andra sammanhang och några modifieras något. Dessutom avslås

några av lagförslagen.

En c-motion med yrkande om att omorganisationen

skall skjutas upp till den 1 januari 2005 och att vissa frågor om regionala

konsekvenser och medborgarkontakt skall utredas dessförinnan avslås.

Jämför

reservation 1 (c) och särskilt yttrande 1 (fp).

Propositionen

Förslag

till en ny organisation för skatteförvaltningen

Regeringens förslag

innebär i huvudsak att RSV och de tio regionala skattemyndigheterna avvecklas

den 31 december 2003 och ersätts av en ny myndighet – Skatteverket –

som

bildas den 1 januari 2004. Den nya myndigheten blir förvaltningsmyndighet

för frågor inom skatteförvaltningens hela område. Den kommer att vara

regionindelad och ha skattekontor. I nuläget planeras ingen förändring av

antalet skattekontor eller deras belägenhet. Ett huvudkontor bildas med

placering i Solna. Den verksamhet som förs över från skattemyndigheterna

och RSV till det nya Skatteverket bevarar sin identitet vid övergången.

Det innebär bl.a. att anställningsavtalen automatiskt förs över till det

nya Skatteverket. Andra civilrättsliga avtal än anställningsavtal som

ingåtts av en skattemyndighet eller RSV kan också föras över till

Skatteverket.

Syftet med reformen är främst att bli kvitt myndighetsgränserna

inom skatteförvaltningen som numera, enligt propositionen, inte fyller

något egentligt behov annat än när det gäller ansvarsfördelningen och

utgör ett hinder för rationell verksamhet. Regeringen ser en mängd fördelar

med att slå samman Riksskatteverket och de tio skattemyndigheterna till

en enda myndighet, bl.a. följande:

Formerna för ledning och styrning kan

utvecklas.

Det blir lättare att ta hänsyn till befolknings- och

näringslivsförändringar.

Flexibiliteten i organisationen ökar.

Möjligheten

till specialisering av arbetsuppgifter underlättas.

Hanteringen av

sårbarhets- och bärkraftsfrågor förenklas.

Möjligheterna att utnyttja

datorstödet förbättras.

Skatteförvaltningens förmåga att inom givna

ekonomiska ramar tillhandahålla tjänster på ett sådant sätt att de ger

största möjliga nytta för medborgare, företag, kommuner, organisationer

m.fl. förbättras.

En enhetlig rättstillämpning underlättas.

Samordningen

vid internationella handräckningsinsatser och vid åtgärder vid internationella

skatteflyktsupplägg, exempelvis s.k. karusellhandel, underlättas.

Allmänt

ombud

En funktion som allmänt ombud föreslås inrättas som skall ges samma

möjligheter att överklaga ett skattebeslut i första instans – eller ett

folkbokföringsbeslut – som RSV har i dag. Ombudet skall dessutom kunna

överklaga ett beslut om punktskatt i första instans och ansöka om

förhandsbesked enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.

Skatteverket skall emellertid enligt huvudregeln självt företräda det

allmänna i skattemål i allmän förvaltningsdomstol. Om det allmänna ombudet

har överklagat Skatteverkets beslut hos länsrätt företräder dock ombudet

det allmänna i processen rörande den aktuella sakfrågan även i högre

instans oavsett vem som initierat processen där.

Forumregler

Förslaget

om en ny organisation för skatteförvaltningen innebär också att forumreglerna

ändras. Bland annat föreslås att beslut som rör en fysisk person skall

överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets den fysiska personen hade

sin hemortskommun det år då beslutet fattades. När det gäller juridiska

personer skall normalt gälla att ett beslut skall överklagas hos den

länsrätt inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant

saknas, förvaltningen utövades den 1 november året före det år då beslutet

fattades. Andra regler skall dock gälla dels för juridiska personer som

bildats efter detta datum, dels för handelsbolag, europeiska ekonomiska

intressegrupperingar och dödsbon. Vidare föreslås att beslut om skatt som

rör två eller flera skattskyldiga inom en koncern eller som rör en juridisk

person och delägare i denna skall få överklagas hos den länsrätt som skall

pröva moderföretagets respektive den juridiska personens överklagande, om

överklagandena sker samtidigt och stöder sig på väsentligen samma grund.

Beslut som rör punktskatt skall överklagas hos Länsrätten i Dalarnas län.

Nya forumregler föreslås vidare införas, bl.a. beträffande överklagande

enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), namnlagen (1982:670) och

folkbokföringslagen (1991:481) samt överklagande av beslut som rör den

som är mervärdesskatteskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor

som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen

(1994:200) (vissa nya transportmedel samt punktskattepliktiga alkohol-,

tobaks- och mineraloljeprodukter).

Regionala konsekvenser och regionalpolitiskt

ansvar samt kontakterna mellan medborgarna respektive företagen och den

nya myndigheten

När det gäller regionala konsekvenser och regionalpolitiskt

ansvar är det regeringens bedömning att den föreslagna omorganisationen

kommer att medföra att det nya Skatteverket bör kunna ta större hänsyn

till regionala konsekvenser än vad skattemyndigheterna och RSV kan göra

i dag. När det gäller kontakterna mellan medborgarna respektive företagen

och den nya myndigheten anser regeringen att den föreslagna omorganisationen

inte kommer att i någon nämnvärd utsträckning försvåra medborgarnas och

företagens kontakter med den nya myndigheten. Regeringen anför dessutom

att den anser att den nu föreslagna omorganisationen efter någon tid bör

utvärderas och att det i detta sammanhang kan finnas anledning att återkomma

till frågan om allmänhetens och företagens kommunikationer med

Skatteverket.

Ikraftträdande samt kronofogdemyndigheternas ställning

De föreslagna

reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004, då den nya organisationen

införs. Kronofogdemyndigheterna omfattas inte av den föreslagna

organisationsförändringen. Kronofogdemyndigheternas framtida ställning utreds

för närvarande av en särskild utredare som skall redovisa sitt uppdrag

senare i höst. Regeringens förslag innebär att Skatteverket under en

övergångstid skall fungera som central myndighet även inom

kronofogdemyndigheternas

verksamhetsområde och att den som inom verket skall svara för ledningen

av denna funktion skall utses av regeringen.

Offentlig-finansiella

effekter

När det gäller de offentlig-finansiella effekterna anför regeringen

att de tillkommande kostnader för skatteförvaltningen som uppkommer i ett

inledningsskede kan täckas inom ramen för den ordinarie medelstilldelningen.

Vad särskilt gäller förslaget om ändrade forumregler och dess eventuella

påverkan på ärendetillströmningen till länsrätterna anför regeringen att

utvecklingen noga bör följas och att det framöver kan komma att behöva

övervägas om domstolarna skall tillföras ytterligare resurser, om det

föranleds av en större arbetsbörda på grund av en ökad ärendetillströmning

eller förändringar i arbetsbördan mellan domstolarna. Hur stora belopp

det kan bli fråga om kan beräknas först när det står klart hur många nya

mål som tillförts länsrätterna och hur målen fördelats mellan domstolarna

i anledning av de föreslagna organisatoriska förändringarna, enligt

regeringen.

Motionen

I motion Sk15 (yrkandena 1–3) av Roger Karlsson m.fl.

(c) yrkas att reformen skjuts upp och att den nya lagstiftningen sätts i

kraft tidigast den 1 januari 2005, bl.a. för att avvakta ett ställningstagande

om kronofogdemyndigheternas framtid. En lösning av den lokala och regionala

förankringen bör enligt motionärerna redovisas innan den nya organisationen

startar. En belysning av den nya skattemyndighetens relation till enskilda

medborgare och företagare bör också genomföras innan den nya organisationen

startar, anser motionärerna. De föreslår ett tillkännagivande härom.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet finner, i likhet med regeringen, att såväl

effektivitetsskäl som många andra skäl talar för att skatteförvaltningen

organiseras som en enda myndighet, som även innefattar nuvarande RSV.

Utskottet noterar därvid att remissinstanserna överlag har ställt sig

positiva till den föreslagna sammanslagningen av RSV och de tio

skattemyndigheterna. En övergång till en enda myndighet på skatteområdet bör

enligt utskottets uppfattning, mot bakgrund av erfarenheterna från andra

myndighetssammanslagningar, t.ex. den på tullområdet, påtagligt förbättra

möjligheterna att upprätthålla en god kvalitet i alla delar av verksamheten.

Vidare skapas, enligt skatteutskottets bedömning, bättre förutsättningar

för att genom styrning åstadkomma ett mera likformigt beslutsfattande och

en enhetlig rättstillämpning. Bland annat när det gäller småföretagare

kan tilldelningen av F-skattsedel i den nya organisationen förväntas bli

mera enhetlig, vilket är en viktig aspekt. Inom den nya myndigheten blir

det också enklare att flytta arbetsuppgifter i stället för personal, vilket

också är ett viktigt skäl att genomföra omorganisationen. Ett annat skäl

härför är att möjligheterna till specialisering och koncentration av

arbetsuppgifter ökar i enmyndighetsorganisationen. Ytterligare ett skäl

att genomföra omorganisationen är att enmyndighetsorganisationen erbjuder

större möjligheter att på ett enkelt sätt ta hänsyn till förändringar

rörande befolkningen och näringslivet. Utskottet delar regeringens bedömning

att allt detta sammantaget kommer att ge påtagliga effektivitetsvinster

och bättre förutsättningar för en effektivare skattekontroll.

Vissa delar

i förslaget kan komma att påverka ärendetillströmningen till länsrätterna.

Dit hör de nya forumreglerna, men utskottet har samma uppfattning som

regeringen att ökningen i ärendetillströmningen kan antas bli närmast

försumbar. Utskottet håller samtidigt med regeringen om att utvecklingen

noga bör följas och att det senare kan komma att bli nödvändigt att

överväga om domstolarna skall tillföras ytterligare resurser, om arbetsbördan

ökar på grund av ökad ärendetillströmning eller förändringar i arbetsbördan

mellan domstolarna.

När det gäller de regionala konsekvenserna och det

regionalpolitiska ansvaret anser utskottet, liksom regeringen, att

förutsättningarna för att kunna ta nödvändiga hänsyn bör öka genom

sammanslagningen, som gör det möjligt att på ett annat sätt än nu ta ett för

hela landet samlat grepp. En sådan utveckling underlättas också av

landvinningarna på teknikområdet. Elektroniskt material kan på elektronisk

väg sändas mellan myndigheter i olika delar av landet. I ett

enmyndighetsperspektiv

kan även pappersbaserat material flyttas mellan olika landsdelar på ett

betydligt smidigare sätt än vad som är fallet i dag, eftersom de formkrav

som för närvarande lägger hinder i vägen för överflyttning av ärenden

elimineras. Ärenden rörande t.ex. årlig taxering kan flyttas från orter

med en överhettad arbetsmarknad till orter som har problem med sysselsättningen

under förutsättning att nödvändig kompetens finns att tillgå eller kan

förväntas till orten. Skatteförvaltningen kan vidare inrätta s.k. callcenters

(telefonservice till allmänheten) på i stort sett vilken ort som helst.

Slutsatsen av det sagda är, enligt utskottet, att det skapas bättre

förutsättningar för att kunna ta hänsyn till regionala konsekvenser om

skatteförvaltningen bildar en myndighet.

I fråga om kontakterna mellan

medborgarna respektive företagen och den nya myndigheten bedömer utskottet,

i likhet med regeringen, att den föreslagna omorganisationen i varje fall

inte kommer att i någon nämnvärd utsträckning försvåra medborgarnas och

företagens kontakter med den nya myndigheten. Eventuella nackdelar i detta

hänseende uppvägs av möjligheterna till en snabbare handläggning av mer

kvalificerad personal samt en ökad enhetlighet i myndighetens avgöranden.

Genom de nya forumreglerna kommer också ett överklagande normalt att

handläggas av den länsrätt som ligger närmast den som ärendet rör. Inom

Riksskatteverket bedrivs för närvarande ett särskilt utvecklingsprogram

rörande mötet med medborgarna och företagen som bl.a. syftar till att

förbättra och utveckla dessa möten. I de fall den skattskyldige begär en

personlig kontakt med sin skattehandläggare trots att ärendet formellt

handläggs vid ett annat skattekontor än det närmaste kommer det enligt

propositionen att finnas rutiner som innebär möjligheter att flytta

handläggningen till ett skattekontor som ligger närmare. Regeringen avser

dessutom enligt propositionen att efter någon tid utvärdera den nu föreslagna

omorganisationen.

Sammanfattningsvis biträder utskottet regeringens

förslag till organisationsförändring när det gäller skattemyndigheterna

och RSV, och utskottet håller också med regeringen om att förändringen

medför så stora fördelar att den bör genomföras så fort som möjligt, dvs.

den 1 januari 2004. Eftersom kronofogdemyndigheternas framtida organisation

för närvarande är föremål för utredning och resultatet härav kommer att

föreligga först senare i höst innebär det snara genomförandet att

Skatteverket under en övergångstid måste få fungera som central myndighet

även för kronofogdemyndigheterna, på samma sätt som Riksskatteverket är

central myndighet för kronofogdemyndigheterna i dag.

När det gäller

propositionens 109 lagförslag handlar de två första om inrättandet av

Skatteverket respektive inrättandet av den nya funktionen som allmänt ombud

hos Skatteverket. Övriga lagförslag går i de flesta fall ut på att byta

ut orden ”skattemyndighet” och ”skattemyndigheter” i

olika böjningsformer

samt benämningen ”Riksskatteverket” mot ordet

”Skatteverket”. Utskottet

tillstyrker i princip samtliga lagförslag. Några mindre justeringar av

teknisk karaktär måste dock göras.

Lagförslag 9 gäller förslag till lag

om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). En följdändring bör

göras då det gäller hänvisningen i 19 kap. 3 § till samma kapitel 1 §,

med hänsyn till att den sistnämnda paragrafen görs om. Utskottet lämnar

ett förslag i bilaga 3.

Lagförslag 14 gäller förslag till lag om ändring

i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt,

m.m. Ändringar föreslås i 1 och 10 §§. Även i proposition 2002/03:128

Företrädaransvar m.m., som utskottet avser att behandla senare, föreslås

en ändring i den förstnämnda paragrafen med samma ikraftträdandetidpunkt.

För att samordna behandlingen tar utskottet upp hela lagförslaget i sitt

betänkande över proposition 2002/03:128 (bet. 2003/04:SkU5).

Lagförslag

15 gäller förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324). Bland

annat föreslås ändringar i 6 kap. 1 §. Även i proposition 2002/03:128

Företrädaransvar m.m., som utskottet avser att behandla senare, föreslås

en ändring i den paragrafen med samma ikraftträdandetidpunkt. För att

samordna behandlingen tar utskottet upp paragrafen i sin helhet jämte

rubriken närmast före den paragrafen samt den därtill knutna

övergångsbestämmelsen

i sitt betänkande över proposition 2002/03:128 (bet. 2003/04:SkU5).

Lagförslag

19 gäller ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) och lagförslag 92

ändring i bokföringslagen (1999:1078). Bland annat föreslås ändringar i

3 kap. 26 a § den förstnämnda lagen och 7 kap. 4 § den sistnämnda lagen.

Även i proposition 2003/04:26 Nya faktureringsregler när det gäller

mervärdesskatt, som utskottet avser att behandla senare, föreslås ändringar

i dessa paragrafer med samma ikraftträdandetidpunkt. För att samordna

behandlingen tar utskottet upp paragraferna i sin helhet i sitt betänkande

över proposition 2003/04:26 (bet. 2003/04:SkU15). Vidare föreslås en

ändring i bl.a. 12 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200). Just den

paragrafen föreslås upphävas från nästa årsskifte i proposition 2003/04:24

Skatteadministrativt samarbete i EU. Paragrafen bör därför inte ändras

nu.

Lagförslag 21 gäller ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av

viss privatinförsel. I budgetpropositionen för 2004 föreslås dock att

hela lagen upphävs. Förslaget i förevarande proposition bör därför avslås.

I

lagförslag 25 föreslås ändringar i bl.a. 1 kap. 4 §, 3 kap. 5 § och 21

kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). I proposition 2002/03:128

Företrädaransvar m.m., som utskottet avser att behandla senare, föreslås

ytterligare ändringar i samma paragrafer och med samma ikraftträdandetidpunkt.

För att samordna behandlingen tar utskottet upp dessa paragrafer i sin

helhet i sitt betänkande över proposition 2002/03:128 (bet. 2003/04:SkU5).

En annan ändring avser 11 kap. 9 §. Eftersom ytterligare ändringar i den

paragrafen med samma ikraftträdandetidpunkt föreslås i proposition 2003/04:19

Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter samordnar utskottet

ändringsförslagen i betänkande 2003/04:SkU11.

I lagförslag 25 föreslås

vidare vissa andra ändringar i skattebetalningslagen. Ändringen i 3 kap.

1 § 7 h bör utformas så att hänvisningen till 4 kap. 10 § lagen (1994:1776)

om skatt på energi ersätts med en hänvisning till 4 kap. 9 § den lagen,

inte så att just denna hänvisning helt tas bort. Utskottet lägger fram

ett eget lagförslag i bilaga 3 till detta betänkande.

I detta sammanhang

föreslår utskottet genom ett initiativ att riksdagen även beslutar om en

ändring i 14 kap. 7 a § första stycket 6 skattebetalningslagen. I detta

lagrum finns en hänvisning till 4 kap. 10 § andra stycket lagen om skatt

på energi (1994:1776). Hänvisningen bör ändras till 4 kap. 9 § andra

stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi. Utskottets lagförslag i bilaga

3 till detta betänkande omfattar även denna ändring. Vidare har av

förbiseende 15 kap. 15 § angetts bland de paragrafer i vilka ordet

”skattemyndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot

”Skatteverket” i

motsvarande form, medan det rätteligen skall vara 15 kap. 14 §. Utskottet

föreslår en rättelse.

Lagförslag 38 om ändring i kungörelsen (1952:644)

angående skyldighet för myndighet att i vissa fall meddela underrättelse

till brittisk konsul gäller en ändring i en äldre kungörelse. En sådan

ändring kan enligt utskottets mening åstadkommas genom att regeringen

utfärdar motsvarande bestämmelse genom en förordning. Lagformen behövs

alltså inte. Lagförslaget bör därför avslås.

Lagförslag 47 gäller förslag

till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157). En ändring föreslås

i 4 §. Även i proposition 2002/03:147 Överflyttning av vissa ärenden till

Patent- och registreringsverket, som hänvisats till lagutskottet och som

avses att behandlas senare, föreslås en ändring i samma paragraf och med

samma ikraftträdandetidpunkt. Utskottet har överlämnat lagförslaget till

lagutskottet för en samordnad behandling i lagutskottets betänkande över

proposition 2002/03:147 (bet. 2003/04:LU4).

Lagförslag 66 gäller förslag

till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön. En ändring föreslås

i 25 §. Den aktuella paragrafen har emellertid redan varit föremål för

ändring men denna ändring skall träda i kraft först vid den tidpunkt

regeringen bestämmer (SFS 2003:424; prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21,

rskr. 2002/03:235). Det kan i dag inte sägas när detta kommer att ske.

Lagförslaget bör därför avslås. Rättsläget torde ändå bli det avsedda med

hänsyn till 1 § lagförslag 1 (den s.k. trolleriparagrafen).

I lagförslag

77 skall det i andra delssatsen rätteligen stå ”Skatteverket” och

inte

”Skatteverkets”. Utskottet föreslår en korrigering.

Lagförslag 90 Förslag

till lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter

vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar är – frånsett en

formuleringsdetalj – likadant som lagförslag 29. Av misstag har en

dubblering

skett. Lagförslag 90 bör avslås.

Lagförslag 108 bör kompletteras med det

aktuella författningsnumret som är 2003:389. Rubriken kommer då att lyda

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

Motsvarande anpassning bör göras i ingressen. Utskottet har vidtagit denna

rättelseåtgärd i sin återgivning av regeringens lagförslag i bilaga

2.

Lagförslag 109 bör också kompletteras med det aktuella författningsnumret.

Rubriken kommer då att lyda Förslag till lag om ändring i lagen (2003:490)

om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års

taxering, m.m. Motsvarande anpassning bör göras i ingressen. Utskottet har

vidtagit denna rättelseåtgärd i sin återgivning av regeringens lagförslag

i bilaga 2.

Med det anförda tillstyrker utskottet i allt väsentligt

propositionen och avstyrker motion Sk15 yrkandena 1–3.

Kronofogdemyndigheterna

och förbättrad skattekontroll

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen

avslår en motion om ett tillkännagivande om kronofogdemyndigheternas

organisation och om förbättrad skattekontroll.

Jämför reservation 2 (m,

fp, kd) och särskilt yttrande 2 (kd).

Regeringens bedömning

Kronofogdemyndigheterna

omfattas inte av den föreslagna organisationsförändringen.

Kronofogdemyndigheternas

framtida ställning utreds för närvarande av en särskild utredare som skall

redovisa sitt uppdrag senare i höst. Regeringens förslag i den föreliggande

propositionen innebär att Skatteverket under en övergångstid skall fungera

som central myndighet även inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde

och att den som inom verket skall svara för ledningen av denna funktion

skall utses av regeringen.

Vad gäller förbättrad skattekontroll kommer,

enligt regeringens bedömning, reformen generellt sett att ha en effektivitets-

och servicehöjande effekt, vilket medför att ökade satsningar kan ske

inom myndighetens eget område, t.ex. när det gäller skattekontroll och

brottsutredande verksamhet. Regeringen framhåller vidare att samordningen

vid internationella handräckningsinsatser och vid åtgärder mot internationella

skatteflyktsupplägg, exempelvis s.k. karusellhandel, underlättas. Den nya

myndigheten, som förutsätts överta funktionen som behörig myndighet, kan

fördela arbetsuppgifter till den del av myndigheten som har de bästa

förutsättningarna för att samverka med utländska myndigheter, anför

regeringen.

Motionen

I motion Sk14 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs

ett uttalande om att Skatteverket inte bör bli centralmyndighet för

kronofogdemyndigheterna. Motionärerna efterlyser även en förbättrad

skattekontroll. Merkostnaderna för en utbyggd skattekontroll kan enligt

motionärerna kompenseras genom de administrativa vinster som uppstår om man

slopar fastighetsskatten och förmögenhetsskatten.

Utskottets

ställningstagande

Mot bakgrund av att det pågår ett utredningsarbete rörande

kronofogdemyndigheternas framtida ställning som skall bli färdigt senare

i höst anser utskottet att ett ställningstagande till den organisationsfråga

som motionärerna tagit upp bör anstå till dess att resultatet av utredningen

föreligger och regeringen behandlat eventuella förslag. Utskottet vill

dock betona att, som framgår ovan, den valda övergångslösningen i fråga

om kronofogdemyndigheterna bl.a. innebär att den som skall ansvara för

ledningen av kronfogdemyndigheternas verksamhetsområde inom det nya

Skatteverket skall utses av regeringen, något som bör vara ägnat att förstärka

vederbörandes självständighet gentemot verket. Vad därefter gäller frågan

om förbättrad skattekontroll vill utskottet framhålla att en av fördelarna

med den nu aktuella omorganisationen är att det skapas utrymme för ökade

insatser när det gäller skattekontroll och brottsutredande verksamhet. Om

ytterligare resurser skall satsas på just denna verksamhet blir det en

budgetfråga som bör tas upp i samband med utskottets behandling av

budgeten.

Med det anförda avstyrker utskottet bägge yrkandena i motion

Sk14.

Kortare handläggningstider

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen

avslår en motion om kortare handläggningstider hos myndigheterna.

Jämför

reservation 3 (c).

Regeringens bedömning

Regeringen anser att frågan om

att formulera mål för den nya myndigheten, som t.ex. att korta

handläggningstiderna som föreslagits av Näringslivets Nämnd för Regelgranskning,

inte är en fråga som hör hemma i detta sammanhang och inte är en fråga

för lagstiftningen. Denna typ av mål bör i stället i första hand hanteras

i regeringens regleringsbrev för den nya myndigheten, anför

regeringen.

Motionen

I motion Sk15 (yrkande 4) av Roger Karlsson m.fl. (c) begärs

en översyn av myndigheternas handläggningstider. Motionärerna betonar att

inget alternativ finns till förhållandet medborgare/skattskyldig och en

myndighet samt att rimliga handläggningstider är en rättighet.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet håller med motionärerna i så måtto att

ambitionen givetvis bör vara att myndigheternas handläggningstider bör vara

så korta som möjligt. Utskottet ansluter sig emellertid samtidigt till

regeringens uppfattning att detta är en målfråga som inte hör hemma i

detta sammanhang och inte heller är en fråga för lagstiftningen utan en

fråga som i första hand bör hanteras i regeringens regleringsbrev för den

nya myndigheten. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk15 yrkande

4.

Inrättande av ett nordiskt skattekontor

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen avslår en motion om inrättande av ett nordiskt

skattekontor.

Motionen

I motion Sk13 av Runar Patriksson (fp) föreslås ett

inrättande av ett nordiskt skattekontor inriktat på gränspendlarproblematiken

och därtill anknutna skatter, sjukförsäkringar, pensioner, arbetsskador,

föräldraledighet m.m. Syftet är att underlätta de nordiska medborgarnas

mobilitet och samla och ta till vara de specialkunskaper som finns.

Utskottets

bedömning

Utskottet vill betona att det under senare år är gränsgångarna

i Öresundsregionen mellan Sverige och Danmark som kommit särskilt i fokus.

Framför allt är det den bristande koordinationen av skatte- och

socialförsäkringssystem mellan Sverige och Danmark som gör att diskrepans

uppstår. Problem kan uppkomma för t.ex. personer med flera arbetsgivare,

dvs. en (eller flera) i vartdera landet. Även för gränsgångare mellan

Sverige och Norge och mellan Sverige och Finland kan problem uppkomma.

Den s.k. SINK-utredningen lade i februari 2003 fram sitt betänkande SOU

2003:32 Beskattningen av utomlands bosatta med förslag som bl.a. innebär

att den som är utomlands bosatt och arbetar i Sverige under en period på

minst sex månader och normalt minst nio dagar per månad skall beskattas

i Sverige enligt inkomstskattelagen. Betänkandet bereds för närvarande

inom Regeringskansliet. Samtidigt har sedan länge diskussioner förts mellan

Sverige och Danmark om att finna en lösning på gränsgångarproblemen mellan

de bägge länderna. Sedan flera år arbetar en dansk-svensk styrgrupp på

statssekreterarnivå för Öresundsintegrationen.

Utskottet vill vidare

erinra om att det finns ett informationscenter i Malmö som erbjuder

information om alla frågor som gäller skatter, avgifter, förmåner, utbildning

m.m. som gränsgångare ställs inför. På informationscentret finns representanter

från Arbetsförmedlingen, Region Skåne, Försäkringskassan, Länsstyrelsen,

Skattemyndigheten m.fl. Informationscentret kan nås dels på telefon, dels

genom personligt besök (lokaler vid Stortorget i Malmö), och det har även

en webbsida (http://www.oresunddirekt.com). Skatteutskottet gjorde ett

studiebesök på centret i mars 2001. Skatteutskottet höll också en offentlig

utfrågning om integrationen i Öresundsregionen i februari 2002. En

uppteckning av utfrågningen har getts ut i Riksdagens utredningsserie

2001/02:URD2.

Skatteutskottet har under de senaste åren återkommande behandlat

motioner om Öresundsintegrationsfrågor. Senast skedde detta i betänkande

2002/03:SkU7 som utmynnade i avslag på motionerna.

För närvarande behandlar

Nordiska rådet ett förslag liknande det som förs fram i motionen och som

nyligen remissbehandlats av RSV och Statens pensionsverk.

Av det anförda

framgår att den fråga motionären tagit upp och andra närliggande frågor

redan har uppmärksammats inom Regeringskansliet och på andra håll. Någon

anledning till ett uttalande av riksdagen föreligger därför inte. Med det

anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden

har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Det

nya Skatteverket, punkt 1 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till

riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt

1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår de i proposition 2002/03:99

framlagda lagförslagen 1–46 och 48–109 samt tillkännager för

regeringen

som sin mening vad som anförs i reservationen om det nya Skatteverkets

lokala och regionala anknytning samt skattemyndighetens relation till

enskilda medborgare och företagare. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Sk15 yrkandena 1–3 och avslår proposition 2002/03:99 i denna

del.

Ställningstagande

Regeringen föreslår i propositionen att den nya

organisationen för skatteväsendet, som även inbegriper kronofogdemyndigheterna,

skall genomföras redan den 1 januari 2004, trots att oklarhet ännu råder

i fråga om kronofogdemyndigheternas framtida ställning.

Kronofogdemyndighetsorganisationen är för närvarande föremål för utredning, och

övervägandena om den framtida organisationen kan rimligen inte vara avslutade

förrän en bra bit in på år 2004. Som framhålls i motion Sk15 bör man dock

undvika på varandra följande omorganisationer och därför bör den nya

organisationen för skatteförvaltningen anstå till tidigast den 1 januari

2005 för att göra det möjligt att genomföra en gemensam omorganisation

för skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna i ett sammanhang. En

gemensam och samtidig organisationsförändring för skattemyndigheterna och

kronofogdemyndigheterna skulle dessutom enligt vår bedömning spara

resurser.

I övrigt kan man i princip visst ställa sig bakom regeringens

intentioner vad gäller sammanslagningen av skattemyndigheterna och RSV,

som i sina huvudsyften är riktiga och väl motiverade. Samtidigt måste man

dock hålla med motionärerna bakom motion Sk15 om att det inte finns vare

sig någon analys av eller något förslag till hur den skattskyldiges behov

av att bli hörd och känna trygghet i ett förändrat system skall tillgodoses.

En sådan analys bör utföras och en lösning av den lokala och regionala

förankringen redovisas innan den nya organisationen startar. Vidare bör

en belysning av den nya skattemyndighetens relation till enskilda medborgare

och företagare genomföras innan den nya organisationen startar.

Det

anförda innebär att propositionen nu bör avslås och att regeringen senare

– sedan de ovan begärda analyserna verkställts – bör återkomma med

ett

nytt förslag med den inriktning som ovan förordats. Det innebär att motion

Sk15 yrkandena 1–3 (c) tillstyrks.

2. Kronofogdemyndigheterna och

förbättrad skattekontroll, punkt 2 (m, fp, kd)

av Lennart Hedquist (m),

Anne-Marie Pålsson (m), Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Anne-Marie

Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi

anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kronofogdemyndigheternas ställning. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Sk14 yrkandena 1 och

2.

Ställningstagande

En ordning som innebär att det exekutiva, verkställande

arbetet skall utföras av samma myndighet som den som beslutat om skatten

riskerar att rubba tilltron till myndigheternas oväld i de fall skulden

är en skatteskuld som den enskilde medborgaren inte förmår betala. Risken

är också stor att en enskild privat borgenär uppfattar det verkställande

Skatteverket som jävigt i målet, när denne borgenär måste vända sig till

Skatteverket för att verkställa indrivning för en fordran och Skatteverket

å sin sida har egna skattefordringar på samma gäldenär. Det är därför

principiellt fel att Skatteverket också inbegriper kronofogdemyndigheterna

och att den exekutiva verksamheten hamnar under samma myndighet som

beslutar om beskattning. Även om propositionens förslag om

kronofogdemyndigheternas

ställning under en övergångstid nu måste accepteras är det angeläget att

principiellt uttala den meningen att kronofogdemyndigheten i den framtida

lösningen skall vara åtskild från det nya Skatteverket.

Vad ovan anförts

om kronofogdemyndigheterna bör riksdagen göra ett uttalande om. Det innebär

att motion Sk14 (kd) tillstyrks i denna del.

3. Kortare handläggningstider,

punkt 3 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag

anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kortare handläggningstider. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Sk15 yrkande 4.

Ställningstagande

Regeringen

avvisar i propositionen frågan om krav på myndigheternas handläggningstid.

I belysningen av att inget alternativ finns till förhållandet mellan

medborgare och en myndighet är det dock angeläget att myndigheternas

handläggningstider ses över. Rimliga handläggningstider är en medborgerlig

rättighet. Detta bör ges regeringen till känna. Det innebär att motion

Sk15 yrkande 4 (c) tillstyrks.

Särskilda yttranden

1. Det nya Skatteverket,

punkt 1 (fp)

Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför:

Regeringen

föreslår i propositionen att en funktion som ”allmänt ombud”

inrättas i

Skatteverket med samma möjligheter att överklaga skattebeslut i första

instans – eller folkbokföringsbeslut – som Riksskatteverket har i

dag,

därtill med befogenhet att kunna överklaga ett beslut om punktskatt i

första instans och ansöka om förhandsbesked enligt lagen (1998:189) om

förhandsbesked i skattefrågor. Vi har inget att invända mot att Skatteverket

får dessa möjligheter. Däremot är beteckningen allmänt ombud ägnad att

vilseleda om vems intressen befattningshavaren skall ta till vara.

Beteckningen allmänt ombud leder nämligen tanken till att befattningen skall

ta till vara den enskildes intresse i en skattekonflikt när det i själva

verket handlar om motsatsen, det allmännas i meningen myndighetens,

Skatteverkets.

Beteckningen är särskilt ägnad att vilseleda vems intressen

vederbörande har att företräda genom att institutionen Allmänhetens

pressombudsman – en privaträttslig sammanslutning – blivit mycket

känd genom

åren hos allmänheten som just den enskildes möjlighet att klaga, i det

fallet på publicitet som upplevts som felaktig eller kränkande. Mot den

bakgrunden är den juridiska beteckningen allmänt ombud – trots att

densamma

finns i andra lagstiftnings- och myndighetssammanhang – olämplig och borde

ha bytts mot någon annan mer precis, exempelvis Skatteverksombud eller

Skatteverksföreträdare.

2. Kronofogdemyndigheterna och förbättrad

skattekontroll, punkt 2 (kd)

Lars Gustafsson (kd) anför:

En angelägen

åtgärd är att förbättra skattekontrollen, bl.a. för att bekämpa den svarta

sektorn som smiter från skatten och därigenom tillskansar sig ojusta

konkurrensfördelar gentemot hederliga näringsidkare som lojalt betalar

skatt enligt lagen. Täckning för kostnaderna för en förbättrad skatte-

och uppbördskontroll skulle kunna erhållas genom att slopa fastighets-

och förmögenhetsbeskattningen som i dag drar stora administrativa kostnader.

Dagens administration av fastighets- och förmögenhetsbeskattningen – och

dit hör bl.a. administrationen av sambeskattningen av förmögenhet, de med

jämna mellanrum återkommande fastighetstaxeringarna och administrationen

av begränsningsregeln för fastighetsskatt – uppgår sammanlagt till minst

200 miljoner kronor för RSV, skattemyndigheterna och Statistiska centralbyrån.

En investering i en förbättrad skatte- och uppbördskontroll skulle dessutom

på sikt ge det allmänna en flerfaldig avkastning. Kristdemokraterna avser

att i budgetsammanhang återkomma till denna fråga.

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition

2002/03:99 Det nya Skatteverket:

Riksdagen antar regeringens förslag

till

lag med anledning av inrättande av Skatteverket,

lag om allmänt

ombud hos Skatteverket,

lag om ändring i äktenskapsbalken,

lag om ändring

i föräldrabalken,

lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt,

lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

lag om ändring

i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.,

lag

om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar

och avgifter,

lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

lag

om ändring i sekretesslagen (1980:100),

lag om ändring i namnlagen

(1982:670),

lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m.,

lag

om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

lag om ändring i taxeringslagen

(1990:324),

lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på

skogskontomedel m.m.,

lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),

lag

om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta artister m.fl.,

lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

lag

om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet,

lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss

privatinförsel,

lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag

till kommuner och landsting,

lag om ändring i lagen (1995:1515) om

utjämningsbidrag till kommuner och landsting,

lag om ändring i lagen

(1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting,

lag om ändring

i skattebetalningslagen (1997:483),

lag om ändring i lagen (1997:1024)

om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,

lag om ändring i

lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor,

lag om ändring i lagen

(1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.,

lag

om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid

skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,

lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229),

lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling

av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet,

lag om ändring

i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens

folkbokföringsverksamhet,

lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling

av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet,

lag om ändring i

lagen (2001:837) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster

vid 2003 års taxering, m.m.,

lag om ändring i lagen (2001:1227) om

självdeklarationer och kontrolluppgifter,

lag om ändring i ärvdabalken,

lag

om ändring i utsökningsbalken,

lag om ändring i kungörelsen (1952:644)

angående skyldighet för myndighet att i vissa fall meddela underrättelse

till brittisk konsul,

lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i

Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller

Norge,

lag om ändring i förordningen (1963:588) om arvsskatt vid avveckling

av fideikommiss,

lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda

bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,

lag

om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

lag

om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt,

avgift eller pålaga,

lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

lag

om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet,

lag

om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

lag om

ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

lag om ändring i lagen (1976:339)

om saluvagnsskatt,

lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i

Sveriges indelning i kommuner och landsting,

lag om ändring i lagen

(1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.,

lag om ändring i lagen

(1983:914) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta

Stater beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva,

lag om ändring

i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

lag

om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,

lag om ändring i

bankrörelselagen (1987:617),

lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar,

lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

lag om ändring i

lagen (1988:593) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Storbritannien

och Nordirland beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva,

lag

om ändring i lagen (1989:933) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska

länderna,

lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i

skatteärenden,

lag om ändring i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp

av kväveoxider vid energiproduktion,

lag om ändring i begravningslagen

(1990:1144),

lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter,

lag

om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta,

lag om ändring i lagen (1991:673) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Frankrike,

lag om ändring i lagen (1991:1047) om

sjuklön,

lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på

televisionens och radions område,

lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),

lag

om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader,

lag

om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,

lag

om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar

m.m.,

lag om ändring i postlagen (1993:1684),

lag om ändring i lagen

(1994:1563) om tobaksskatt,

lag om ändring i lagen (1994:1617) om

dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater,

lag om

ändring i alkohollagen (1994:1738),

lag om ändring i lagen (1994:1744)

om allmän pensionsavgift,

lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning,

förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.,

lag om

ändring i lagen (1995:575) mot skatteflykt,

lag om ändring i lagen

(1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting,

lag om

ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

lag om ändring i lagen

(1996:1511) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Canada,

lag om

ändring i vallagen (1997:157),

lag om ändring i lagen (1997:323) om

statlig förmögenhetsskatt,

lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal

redovisning,

lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa

tunga fordon,

lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll

av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter,

lag

om ändring i lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret,

lag

om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens

område,

lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

lag

om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid

skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,

lag om ändring i lagen

(1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,

lag om ändring i

bokföringslagen (1999:1078),

lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

lag

om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden,

lag om ändring

i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som

har sin redovisning i euro, m.m.,

lag om ändring i lagen (2000:981) om

fördelning av socialavgifter,

lag om ändring i tullagen (2000:1281),

lag

om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa

anslutningar för tele- och datakommunikation,

lag om ändring i lagen

(2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande

verksamhet,

lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter

i verksamhet med val och folkomröstningar,

lag om ändring i lagen (2001:185)

om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,

lag om ändring i

socialtjänstlagen (2001:453),

lag om ändring i revisorslagen (2001:883),

lag

om ändring i lagen (2002:179) om kreditering på skattekonto av tillfälligt

sysselsättningsstöd till kommuner och landsting,

lag om ändring i lagen

(2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen,

lag om

ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten,

lag om ändring i lagen (2002:976) om

beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2004 års taxering,

m.m.,

lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,

lag

om ändring i lagen (2003:490) om beräkning av viss inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m.

Följdmotioner

2002/03:Sk13

av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett nordiskt

skattekontor.

2002/03:Sk14 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kronofogdemyndigheternas

ställning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en förbättrad skattekontroll.

2002/03:Sk15 av Roger

Karlsson m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att omorganisationen av det

nya Skatteverket genomförs tidigast den 1 januari 2005.

2. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det

nya Skatteverkets lokala och regionala anknytning.

3. Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en belysning över

skattemyndighetens relation till enskilda medborgare och företagare.

4. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rimliga

handläggningstider.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1. Utskottets förslag till ändring i regeringens lagförslag 2.9 Förslag till lag

om ändring i fastighetst

axeringslagen (1979:1152)

Regeringens förslag Utskottets förslag

19 kap. 3 § andra stycket

Lantmäteriverket och Skatteverket skall vidare pröva att en tillämpning av

förslag till föreskrifter enli

gt 1 § andra–fjärde styckena leder till taxeringsvärden som svarar mot

taxeringsvärdenivå enligt 5

kap. 2 § (provvärdering). Motsvarande prövning görs av förslag till

riktvärdekartor för tomtmark och riktvär

detabeller för småhus enligt första stycket. Lantmäteriverket och

Skatteverket skall vidare pröva at

t en tillämpning av förslag till föreskrifter enligt 1 § andra och tredje

styckena leder till taxeringsv

ärden som svarar mot taxeringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 § (provvärdering).

Motsvarande prövning görs av förs

lag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus enligt

första stycket.

2. Utskottets förslag till ändring i regeringens lagförslag 2.25 Förslag till

lag om ändring i skattebeta

lningslagen (1997:483)

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 kap. 1 § 7

- - - - - - - - -

h) 4 kap. 3, 6 eller 8 § eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första

stycket 1 eller 2 lagen (19

94:1776) om skatt på energi, h) 4 kap. 3, 6, 8 eller 9 § eller 12 § första

stycket 1 eller 11 kap. 5 §

första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

- - - - - - - - -

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

14 kap. 7 a § första stycket

- - - - - - - - -

6. sådan representant som avses i 16 § andra stycket lagen (1994:1563) om

tobaksskatt, 15 § andra styck

et lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 10 § andra stycket lagen om

skatt på energi (1994:17

76), 6. sådan representant som avses i 16 § andra stycket lagen

(1994:1563) om tobaksskatt, 15 §

andra stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § andra stycket

lagen (1994:1776) om s

katt på energi,

- - - - - - - - -