Bet. 2003/04:SKU21

Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU21

Allmänna motioner om företags- och kapitalbeskattning

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett åttiotal motionsyrkanden, huvudsakligen

från den allmänna motionstiden 2003, i vilka tas upp olika skattefrågor

med anknytning till företags- och kapitalbeskattningen.

Utskottet föreslår med delvis bifall till några motioner att riksdagen

tillkännager för regeringen att det är angeläget att frågan om en

tonnageskatt för svensk del utreds. I övrigt avstyrker utskottet

motionsyrkandena,

i flera fall med hänvisning till pågående arbete. När det gäller förslag

som rör beskattningen av fåmansföretag hänvisar utskottet till den beredning

som pågår i Finansdepartementet med inriktning på nya regler fr.o.m. den

1 januari 2005. Pågående eller planerat arbete anförs av utskottet även

som skäl för att avstyrka motionsyrkanden om bl.a. att införa

schablonbeskattning

av vissa småföretag och se över skattereglerna för tjänstepensioner.

Till betänkandet lämnas 16 reservationer (m, fp, kd, v, c, mp) och 4

särskilda yttranden (m, fp, kd, c, mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 13 i denna del,

2003/04:Fi308 yrkande 1, 2003/04:Sk449 i denna del, 2003/04:Sf402 yrkande 16,

2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del, 2003/04:N291 yrkande 2 och 2003/04:N347

yrkande 9.

Reservation 1 (m, kd, c)

2. Tonnageskatt

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet har

anfört om att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt för

svensk del. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi308

yrkande 17, 2003/04:Sk260, 2003/04:Sk409, 2003/04:T441 yrkande 1,

2003/04:T530 yrkande 15, 2003/04:T562 yrkande 18 och 2003/04:T564 yrkande 41.

3. Periodiseringsfonder i mindre företag m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk289, 2003/04:Ju218 yrkande 3 och

2003/04:N288 yrkande 7.

Reservation 2 (m)

4. Avsättningar till miljöförbättrande investeringar

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 3.

5. Underhållsfonder

Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo235 yrkande 8.

Reservation 3 (v)

6. Etableringskonto

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N346 yrkande 12, 2003/04:N348 yrkande

3, 2003/04:N412 yrkande 13 och 2003/04:N414 yrkande 8.

Reservation 4 (kd, c, mp)

7. Renkonto

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk314.

8. Fåmansföretag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk444, 2003/04:Sk445, 2003/04:N329

yrkandena 22 och 23, 2003/04:N348 yrkande 4, 2003/04:N412 yrkande 17 och

2003/04:N414 yrkande 5.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

9. Schablonbeskattning av vissa småföretag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 20, 2003/04:N346 yrkande

5 och 2003/04:N412 yrkande 23.

Reservation 6 (kd)

10. Räntefördelning

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk451.

Reservation 7 (kd, c)

11. Brutet räkenskapsår i fysisk persons näringsverksamhet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk454.

12. Direktavdrag i småföretag

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk365.

13. Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 36, 2003/04:Sk280

yrkande 1, 2003/04:Sk327 och 2003/04:Kr385 yrkande 10.

Reservation 8 (m, kd, c)

14. Fiskevårdsområdesföreningar

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk359.

15. Pensionskostnader

Riksdagen avslår motion 2003/04:A370 yrkande 5.

16. Avkastningsskatt

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk331 yrkande 2.

Reservation 9 (kd)

17. Beskattning av kapitalvinster vid fondbyte m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi5, 2003/04:Sk229, 2003/04:Sk237,

2003/04:Sk338 och 2003/04:Sk457.

Reservation 10 (m)

18. Riskkapitalavdrag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N329 yrkande 10 och 2003/04:N412

yrkande 12.

Reservation 11 (kd, c)

19. Vissa arvs- och gåvoskattefrågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk256 yrkande 2 och 2003/04:Kr254

yrkande 3.

20. Generationsskiften i företag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 7, 2003/04:Fi306 yrkande

13 i denna del, 2003/04:Fi308 yrkande 16, 2003/04:Sk449 i denna del och

2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del.

Reservation 12 (m, fp, kd, c)

21. Personalvårdsförmån

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk287 och 2003/04:Kr326 yrkande

7.

Reservation 13 (kd)

22. Yrkesfiskare

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk270, 2003/04:Sk294, 2003/04:MJ408

yrkandena 29-31 och 2003/04:MJ433 yrkande 7.

23. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk273, 2003/04:Sk290 yrkandena 1 och

2, 2003/04:Kr232 yrkande 10, 2003/04:Kr282 yrkande 12, 2003/04:Kr326

yrkande 4, 2003/04:Kr327 yrkande 8 och 2003/04:Kr391 yrkande 5.

Reservation 14 (m, kd, c)

24. Konstinköp

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk290 yrkande 5, 2003/04:Sk316 och

2003/04:Kr390 yrkande 19.

25. Arbetslokal i bostaden

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk447.

Reservation 15 (c)

26. Representation

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk269 och 2003/04:Sk278.

27. Kommunala bolag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K415 yrkande 2 och 2003/04:Sk351

yrkandena 1 och 2.

Reservation 16 (fp)

28. Kommunal företagsbeskattning m.m.

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk282.

Stockholm den 9 mars 2004

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),

Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per

Landgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m),

Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger

Nordlander (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro

Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s) och Britta Rådström (s).

Redogörelse för ärendet

Riksdagen prövade i höstas ett stort antal motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 2003 samtidigt med behandlingen av regeringens förslag

om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för 2004. Bland de

motionsyrkandena fanns förslag om inriktningen av skattepolitiken i stort

och om sådana ändringar i företags- och kapitalbeskattningen som utgjorde

en del i partiernas alternativ till regeringens budgetförslag för år 2004.

Riksdagen tog ställning till yrkandena den 19 november 2003 i samband

med att ramar för utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens

inkomster för budgetåret 2004 lades fast (bet. 2003/04:FiU1, yttr.

2003/04:SkU1y,

rskr. 2003/04:42).

I det följande behandlar skatteutskottet flertalet återstående motionsyrkanden

som väckts under allmän motionstid och som gäller frågor med anknytning

till beskattningen av företag och deras ägare. Flertalet motioner innehåller

förslag för vilka genomförandet inte är kopplat till det närmast följande

budgetåret, utan innebär att riksdagen skall ta ställning för motionsförslaget

genom att tillkännage för regeringen att det bör genomföras.

I sammanhanget behandlas en med anledning av proposition 2002/03:150 En

ny lag om investeringsfonder väckt motion om beskattning av kapitalvinster.

Motionen har överlämnats till skatteutskottet från finansutskottet.

En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns

i bilaga.

Utskottets överväganden

Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om ett tillkännagivande till

regeringen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen.

Jämför reservation 1 (m, kd, c).

Motionerna

I motion Fi306 yrkande 13 i denna del av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås

ett tillväxtpaket som skall göra det gynnsammare att starta och driva

företag. Enligt motionen bör skattesystemet förenklas och rensas från

inslag som kan hämma företagande och tillväxt. I motion Fi308 yrkande 1

av Per Landgren m.fl. (kd) förordas sänkta kapitalskatter för ökat

företagande och fler jobb. Motionärerna vill betona vikten av goda villkor

för privat riskfinansiering för att ge mindre företag möjlighet att växa

och anställa flera, och de vill se förändringar för att kapital och

kompetens inte skall flyttas till utlandet. Av liknande skäl förordas i

motion Sk449 i denna del av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) att

förmögenhetsskatten avskaffas. I motion Sf402 yrkande 16 i denna del av

Sven Brus m.fl. (kd) föreslås ett antal olika åtgärder på företags- och

kapitalbeskattningens områden för att stimulera till ett ökat företagande,

bl.a. avskaffad förmögenhetsbeskattning och slopad dubbelbeskattning av

aktier. Förenklingar i regelsystemet och avskaffande eller kraftig sänkning

av skatter som kan vara skadliga för ekonomisk tillväxt förordas i motion

MJ476 yrkande 8 i denna del av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m). Enligt

motion N291 yrkande 2 av Sten Tolgfors (m) bör riksdagen uttala sig om

att ett bibehållande av dubbelbeskattningen av aktier underblåser en flykt

av svenska företag till utlandet. I motion N347 yrkande 9 av Lars Lindén

m.fl. (kd) efterlyses ett uttalande om att villkoren för turism i Sverige

skall vara likvärdiga med dem som finns i andra länder med avseende på

skatter och avgifter.

Utskottets ställningstagande

Det är enligt utskottets mening viktigt att näringslivet har förmåga att

skapa starka och livskraftiga företag som kan bidra till en uthållig

tillväxt i ekonomin som leder till nya arbeten och välfärd som kan komma

alla till del. Skattepolitiken skall vara utformad så att den inte hindrar

att näringslivet utvecklas på ett sådant gynnsamt sätt. Samtidigt skall

ett bra skattesystem också vara neutralt. Det skall behandla olika företag

eller företagsformer på ett sätt som inte leder till att konkurrensen i

näringslivet snedvrids. Skattesystemet måste upplevas som rättvist av

såväl de människor som driver företag som av dem som arbetar i företagen.

Utgångspunkten för 1990 års skattereform var att bygga ett neutralt och

rättvist skattesystem. Genom skattereformen lades en mycket god grund för

en bra och internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning. Reformen

har, inte minst med inriktning på mindre företag, förbättrats vid flera

tillfällen. Flertalet s.k. stoppregler för fåmansföretag har slopats.

Lättnader har införts genom delvis skattefrihet för utdelning från onoterade

företag och genom att den del av en inkomst i fåmansföretag som

kapitalinkomstbeskattas har höjts. Förenklingar av deklarationen infördes för

fysiska personer som driver enskild näringsverksamhet, och denna kategori

företagare har fått utvidgade reserveringsmöjligheter. Vidare har, som

ett led i den gröna skatteväxlingen, den allmänna löneavgiften för företag

och enskilda näringsidkare sänkts med 0,12 procentenheter.

Bland senare större förändringar som berör näringslivet märks slopandet

våren 2003 av beskattningen av kapitalvinster på företagsägda andelar, s.

k. näringsbetingade andelar, och en utvidgning av området för att skattefritt

ta emot utdelning på företagsägda andelar. En särskild utredare arbetar

för närvarande vidare med att se över vissa frågor som har samband med

omstruktureringar och andra företagsskattefrågor (dir. 2002:28).

Ett reformarbete kvarstår också när det gäller utformningen av reglerna

för beskattning av fåmansföretag. Som utskottet återkommer till längre

fram i betänkandet har en stegvis reformering av 3:12-reglerna inletts

med en höjning av den s.k. klyvningsräntan som styr fördelningen av

inkomster mellan tjänst och kapital. Förslagen i övrigt bereds för närvarande

i Regeringskansliet. Vidare har riksdagen behandlat förslag om ändringar

i gåvoskatten för att underlätta generationsskiften i familjeföretag. En

viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet bör vara - i enlighet

principerna bakom skattereformen - att skattereglerna för småföretagen och

deras ägare så långt möjligt skall vara likformiga och enkla. Detta

underlättar övergångar mellan olika företagsformer under företagets utveckling.

En annan fråga som återstår att lösa gäller hur skattereglerna för

näringsverksamhet som drivs i handelsbolagsform skall reformeras. Denna fråga

ingår i det fortsatta arbetet med småföretagens skatteregler.

När det gäller beskattningens nivå i ett internationellt perspektiv, som

berörs i några motioner, har en särskild utredning - Internationaliseringens

betydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur (dir.

2000:51) - gjort en samlad bedömning av den svenska skattestrukturen. Detta

arbete bör nu kunna utgöra ett förbättrat underlag för framtida skattepolitiska

prioriteringar. En huvuduppgift har varit att bedöma rörligheten hos

underlagen för enskilda skatter (skattebaserna) enligt nuvarande system

och i vilket tidsperspektiv en ökad rörlighet kan uppkomma. Resultatet av

utredningens arbete har publicerats i SOU 2002:47. Det är klart att

skattsystemets utformning har stor betydelse i ett internationellt perspektiv.

En strävan bör även ur detta perspektiv vara breda skattebaser och att

begränsa olika former av särregler för att kunna hålla nere marginalskatterna

på olika strategiska områden av betydelse för en god ekonomisk tillväxt.

I fråga om yrkandena om att slopa den s.k. ekonomiska dubbelbeskattningen

av bolagsinkomster har skatteutskottet tidigare framhållit att de utredningar

som gjorts på området tyder på att en slopad skatt på aktieutdelningar

inte är ett verksamt medel för att förbättra de större företagens villkor.

Tillgången till en internationell kapitalmarknad gör att beskattningen

av sparande endast i begränsad omfattning inverkar på företagens

investeringsbenägenhet. Utskottet anser att en generell sänkning av skatten på

ägarnas sparande i aktier inte är en effektiv metod för att förbättra

villkoren för företagandet. För små och medelstora företag som inte i

alla avseenden har tillgång till den internationella kapitalmarknaden kan

emellertid inte bortses från att den personliga kapitalbeskattningen

inverkar på avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt

på företagens investeringar. Detta förhållande har beaktats i samband med

att riksdagen på senare år beslutat om en rad ändringar i syfte att

förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap. En lättnad i

beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på aktier i onoterade

bolag infördes hösten 1996 och har utvidgats genom olika beslut under

åren 1997 och 1998. Även villkoren för finansiering med egna vinstmedel

har förbättrats. Enskilda näringsidkare fick vid 1999 års taxering utvidgade

möjligheter till reservering genom avsättning till periodiseringsfond,

och denna möjlighet har ytterligare förbättrats som ett resultat av en

mer ingående undersökning av hur företagen använder periodiseringsfonderna

(prop. 1999/2000:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.).

På kapitalbeskattningens område i övrigt pågår ett arbete som kommer att

ge ett underlag för kommande överväganden om behovet av förändringar.

Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06) ser över bl.a. förmögenhetsskatten.

Viktigt för en rättvis beskattning av företagen är också att olika former

av skattefusk kan åtgärdas. Inte minst inom byggsektorn och i de s.k.

kontantbranscherna är detta ett allvarligt problem. Detta är också ett

prioriterat område.

Skatteutskottet anser att det pågående och planerade arbetet bör avvaktas.

Utskottet avstyrker följaktligen motionsförslagen om tillkännagivanden

om skattepolitikens inriktning i olika hänseenden. Utskottet avstyrker

därför samtliga motionsyrkanden under förslagspunkt 1.

Tonnageskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det är angeläget

att utreda frågan om en tonnageskatt för svensk del.

Nuvarande sjöfartsstöd

Riksdagen beslutade hösten 2001 om ett nytt sjöfartsstöd fr.o.m. den 1

oktober 2001 som omfattar både lastfartyg och passagerarfartyg i internationell

trafik (prop. 2000/01:127, bet. 2001/02:TU3). Det nya sjöfartsstödet ges

i form av att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande

skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (inklusive den allmänna löneavgiften)

på sjöinkomst. Syftet med det nya stödet är att ge svensk sjöfartsnäring

konkurrensvillkor som är likvärdiga med konkurrensvillkoren för andra

EU-länders handelsflottor.

Motionerna

I motionerna Fi308 yrkande 17 av Per Landgren m.fl. (kd), Sk260 av Annelie

Enochson (kd), Sk409 av Roger Tiefensee m.fl. (c, m, fp, kd, v, mp), T441

yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd), T530 yrkande 15 av Elizabeth

Nyström m.fl. (m), T562 yrkande 18 av Erling Bager m.fl. (fp) och T564

yrkande 41 av Maud Olofsson m.fl. (c) tas upp frågan om en tonnageskatt

för rederiverksamhet. Motionärerna anför bl.a. att ett flertal av EU-länderna

och Norge redan har infört en tonnagebaserad skatteberäkning, och att det

av konkurrensskäl är viktigt för den svenska rederinäringen att en

motsvarande skatteberäkningsmetod införs även i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Yrkanden om att införa tonnageskatt har tidigare, i likhet med yrkanden

om att återinföra fartygsfonder, avslagits av riksdagen. Skatteutskottet

har härvid hänvisat till - förutom principerna bakom skattereformen - att

befintligt rederistöd i form av statligt stöd lämnas till arbetsgivarens

kostnader för skatt och sociala avgifter.

Kommissionen har dragit upp riktlinjer för medlemsländernas stöd till

sjöfarten. Syftet är att en stor del av medlemsländernas sjöfart skall

vara under ett EU-lands flagga samtidigt som de enskilda ländernas åtgärder

inte får innebära störningar på den inre marknaden. Riktlinjerna tillåter

att medlemsländerna ger statligt stöd till sjöfartsnäringen genom

skattesubventioner.

I ett svar den 11 februari 2004 på en fråga (2003/04:667) har finansministern

anfört - mot bakgrund av att 12 av 15 medlemsstater inom EU numera infört

system med tonnageskatt - att det finns skäl att utreda frågan. Utskottet

anser med hänvisning härtill att det motionsvägen väckta kravet på utredning

redan är tillgodosett. Utskottet anser emellertid att riksdagen genom ett

tillkännagivande till regeringen bör klargöra att den delar motionärernas

och finansministerns uppfattning att det är angeläget att utreda frågan

om en tonnageskatt för svensk del.

Periodiseringsfonder i mindre företag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om utvidgningar av utrymmet för obeskattade

reserver för vissa mindre företag.

Jämför reservation 2 (m).

Gällande rätt

Avsättning till periodiseringsfond är en bokföringsmässig reservering som

skapar en obeskattad reserv baserad på årsvinsten i en näringsverksamhet.

Bestämmelserna finns i 30 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Avsättningsnivån till periodiseringsfond är fr.o.m. 2002 års taxering högre

för enskilda näringsidkare än för andra företag. Enskilda näringsidkare

och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får varje år

dra av högst ett belopp som motsvarar 30 % av ett för periodiseringsfond

justerat positivt resultat. Juridiska personer får varje år dra av högst

ett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av näringsverksamheten före

avdraget. Återföringstiden för reserveringarna har fr.o.m. 2000 års

taxering förlängts från fem till sex år.

Genom lagstiftning hösten 2002 infördes en möjlighet för fysiska och

juridiska personer som startar en ny näringsverksamhet att få uppskov i

tre månader med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop.

2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2).

Den som startar en ny näringsverksamhet får under fem år fr.o.m. startåret

avdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag (62 kap.

3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i inkomstslaget

tjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100 000 kr för vart

och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren.

Kapitalförluster till följd av stöld eller rån är omedelbart avdragsgilla,

när det gäller förlust av kontanter dock med begränsningen att avdraget

inte får göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av

kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl (16 kap.

20 § IL).

Motionerna

I motion Sk289 av Henrik Westman och Patrik Norinder (m) yrkas att nystartade

företag skall få möjlighet att sätta av hela sitt ekonomiska överskott i

verksamheten de fem första åren i periodiseringsfonder. Enligt motion

Ju218 yrkande 3 av Jörgen Johansson (c) bör små och medelstora företags

förmåga att driva näringsverksamhet efter rån och överfall stärkas genom

utvidgade avsättningsmöjligheter till periodiseringsfond. I motion N288

yrkande 7 föreslår Runar Patriksson och Anita Brodén (fp) en utredning om

en rätt för småföretagare att skjuta upp beskattning av vinst i fem

år.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har under senare år beslutat om flera ändringar i syfte att

förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap. För att underlätta

nystart av företag återinfördes 1996 en möjlighet att kvitta underskott

i näringsverksamheten mot inkomst av tjänst. Bland andra åtgärder på

skatteområdet märks de lättnader i beskattningen av utdelningar och

kapitalvinster på aktier i onoterade bolag som beslutades hösten 1996 och

som har utvidgats genom olika beslut under 1997 och 1998. I syfte att

förbättra förutsättningarna för verksamheten och tillväxten i små och

medelstora företag slopades 1999 flertalet s.k. stoppregler för fåmansägda

företag. Med verkan fr.o.m. 1999 års taxering utvidgades möjligheten för

enskilda näringsidkare att göra avsättningar till periodiseringsfond.

Från och med 2000 års taxering höjdes avsättningsnivån ytterligare för

både enskilda näringsidkare och andra företagsformer. Genom lagstiftning

hösten 2002 infördes en möjlighet för fysiska och juridiska personer som

startar en ny näringsverksamhet att medges uppskov i tre månader med att

börja betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop. 2002/03:5, bet.

2002/03:SkU2).

Småföretagandets problem har uppmärksammats i det arbete med statsbudgeten

som regeringen och dess båda samarbetspartier utförde under den förra

mandatperioden. I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym

1, s. 196 f.) redovisades resultatet av en undersökning av skattebelastningen

i företag av olika storlek som baserades på uppgifter i en företagsregister-

och individdatabas som utvecklats inom Finansdepartementet. När det gällde

reserveringsmöjligheterna tydde vissa tecken på att dessa inte utnyttjades

fullt ut. Vidare tycktes mindre företag utnyttja systemet i något mindre

utsträckning än storföretag. Undersökningen visade att små företag den

undersökta perioden (inkomståret 1997) som kollektiv hade betalat en något

större andel av sin vinst i skatt än kollektivet stora företag. Dessa

skillnader torde kunna förklaras av att stora företag oftare har skilda

verksamheter med olika konjunkturcykler och därigenom bättre

kvittningsmöjligheter.

Reserveringsmöjligheter bedömdes vara av särskilt värde för den kategori

företag som har svårigheter eller begränsade möjligheter att få externt

riskkapital. I avsaknad av externt riskkapital är den gruppen av företag

hänvisad till att finansiera sina investeringar med vinstmedel som har

genererats i den egna verksamheten. Detta ansågs i särskilt hög grad gälla

för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i

handelsbolag samt generellt för nystartade företag. De överväganden som gjordes

i anslutning till undersökningen utmynnade därför i att taket för

avsättningar till periodiseringsfond höjdes till 25 % generellt och till 30

% för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet. För att göra

periodiseringsfondssystemet mer attraktivt för företagen förlängdes dessutom

tidsperioden för att återföra avdraget till beskattning från fem till sex

år.

I de överväganden som ledde fram till beslutet att utvidga reserveringsutrymmet

ingick även att ta ställning till förslag som skulle innebära större

skillnader mellan olika företagsformer när det gäller skattesats respektive

reserveringsutrymme. Övervägandena ledde fram till slutsatsen att selektiva

åtgärder inte är lämpliga på företagsskatteområdet. Bortsett från svårigheter

att finna korrekta storlekskriterier medför selektiva åtgärder tröskeleffekter,

konkurrenssnedvridningar samt risk för uppdelning av företag (prop.

1999/2000:1, volym 1, s. 198). Det framhölls också att sänkt bolagsskatt

är det mest effektiva sättet att sänka avkastningskravet på investeringar

med eget kapital. Den skillnad som redan finns i reserveringsmöjligheterna

till förmån för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare

i handelsbolag motiverades med dessa företags sämre villkor när det gäller

kapitalanskaffning. Enligt traditionell marknadsekonomisk teori är det

dock inte samhällsekonomiskt lönsamt att kompensera företag för merkostnader

som beror på faktiska relativa nackdelar. En kompensation kan däremot

vara motiverad om merkostnaderna beror på marknadsmisslyckanden.

Skatteutskottet har vid tidigare behandling av motionsförslag syftande

till skatteuppskov i samband med nystart av företag särskilt framhållit

de svårigheter för företaget som kan uppkomma när ett skatteuppskov väl

upphör och skatten skall börja betalas. Många verksamheter skulle sannolikt

få avvecklas av skatteskäl, t.ex. därför att det inte är möjligt för en

småföretagare att driva sin verksamhet i konkurrens med en nystartad,

skattegynnad verksamhet. Liknande problem som skulle uppkomma om nystartade

företag ges särskilda skattelättnader kan också uppkomma om det är stora

skillnader i reserveringsmöjligheterna mellan olika företagsformer. Vid

tidigare behandling av liknande yrkanden har utskottet anfört att det -

innan ytterligare åtgärder i fråga om reserveringsmöjligheterna övervägs

- är angeläget att få kunskap om hur de förbättringar som redan har

beslutats påverkar företagens beteende när det gäller att utnyttja

periodiseringsfondssystemet.

Utskottet anser att intresset av goda förutsättningar för småföretagandet,

såväl vid nystart som därefter, bäst tillgodoses genom förbättringar i

form av generellt verkande regler, vilket också är det som regeringen och

dess samarbetspartier strävar efter. Samtidigt anser utskottet det vara

viktigt att regeringen, som utskottet tidigare gett uttryck för, fortsätter

att följa upp redan fattade beslut för att därigenom ytterligare förbättra

kunskaperna om hur skattevillkoren för småföretagen påverkar i olika faser

av företagets livstid.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk289,

Ju218 yrkande 3 och N288 yrkande 7.

Avsättningar till miljöförbättrande investeringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att utreda en ökning av avsättningarna till

periodiseringsfonder som bara skall kunna tas i anspråk för vissa

miljöinvesteringar.

Motionen

I motion MJ474 yrkande 3 återkommer Maud Olofsson m.fl. (c) med ett förslag

om att låta utreda möjligheterna att öka avsättningarna till

periodiseringsfonder

för att kunna göra miljöinvesteringar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare avstyrkt motionärernas förslag med hänvisning till

att periodiseringsfondssystemet är avsett främst att ge möjlighet till

resultatutjämning mellan olika beskattningsår. För att regelsystemet kring

företagens skattefria vinstreserveringar skall vara enkelt att hantera

både för de skattskyldiga och Skatteverket bör utnyttjandet av en del av

reserveringarna inte knytas till att medlen investeras på visst sätt. Det

skulle komplicera systemet. Kostnaderna för att administrera systemet

skulle öka. Utskottet avstyrker därför ånyo detta förslag.

Underhållsfonder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att införa en möjlighet att bilda obeskattade

reserver i form av underhållsfonder för hyreshus.

Jämför reservation 3 (v).

Motionen

I motion Bo235 yrkande 8 föreslår Owe Hellberg m.fl. (v) en utredning om

en möjlighet för ägare till hyreshus att reservera obeskattade medel till

underhållsfonder som skall kunna tas i anspråk för renoveringar i samråd

med hyresgäster och Hyresgästföreningen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare avslagit motionsyrkanden om avdrag för avsättningar

till framtida kostnader för reparation och underhåll (bet. 1992/93:SkU33

och bet. 1994/95:BoU13). Skatteutskottet avstyrker även det nu föreliggande

förslaget om att i skattesystemet införa en särregel som skulle ge möjlighet

till obeskattade reserveringar för vissa typer av näringsfastigheter.

Etableringskonto

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att utreda ett system med etableringskonto.

Jämför reservation 4 (kd, c, mp).

Motionerna

I motionerna N412 yrkande 13 av Alf Svensson m.fl. (kd) och N346 yrkande

12 av Maria Larsson m.fl. (kd) föreslås en utredning om hur etableringskonto

kan införas i Sverige. Motionärerna hänvisar till ett danskt system med

skattefritt sparande med upp till 40 % av nettolönen för att starta eget

företag. I motion N348 yrkande 3 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee

(c) förordas ett system där löntagare skall kunna spara ihop eget kapital

till ett eget företag på upp till 120 000 kr med fullt skattemässigt avdrag.

Enligt motion N414 yrkande 8 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) bör det

göras en utredning om kostnaderna för och de danska erfarenheterna av att

gynna dem som vill spara till start av företag.

Utskottets ställningstagande

I samband med att utgiftsramarna och en inkomstberäkning för 2004 lades

fast (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1) avslog riksdagen motionsyrkanden

om att införa någon form av etableringskonto. Skatteutskottet framhöll då

i ett yttrande till finansutskottet vikten av att skattereglerna inte

skall lägga hinder i vägen för nyföretagande och entreprenörskap och att

avkastningen för den som tar risken att starta ett eget företag eller att

expandera sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband

med nystart av företag skulle enligt utskottet emellertid inte ge denna

effekt utan skulle tvärtom medföra en risk för att livskraftiga företag

slås ut i konkurrensen med nystartade och skattegynnade företag, något

som inte på sikt kan anses vara förenligt med kravet på stabila och goda

regler för företagen.

Skatteutskottet får med hänvisning till riksdagens beslut i höstas avstyrka

även de nu aktuella förslagen.

Renkonto

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget att utreda förutsättningarna för att införa en

särskild reserveringsmöjlighet för rennäringen.

Motionen

I motion Sk314 föreslår Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c) att

förutsättningarna för att inrätta ett renkonto bör utredas. Genom kontot

skulle renägarna kunna fördela inkomster från år med god tillväxt i

renhjorden till år med lägre tillväxt. Det skulle enligt motionen också

vara en fördel för de renägare som tänker avyttra hela sin renhjord om de

har möjlighet att fördela inkomsten via ett renkonto.

Utskottets ställningstagande

I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före 1990

års skattereform fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade

reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande

sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av

näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta

skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän

reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt

inskränkta

reserveringsmöjligheter i övrigt. Särskilda skäl ansågs föreligga för att

behålla de redan befintliga systemen med skogskonto och upphovsmannakonto.

De ändrades dock för att inte ge förmåner utöver att utjämna inkomster.

Med hänsyn till principerna bakom skattereformen anser utskottet att nya

reserverings- och inkomstutjämningsmöjligheter inriktade på vissa näringar

inte bör införas. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Fåmansföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om olika förändringar i skattereglerna för

fåmansföretag med hänvisning till den beredning som pågår.

Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 1 (mp).

Gällande rätt

I 57 kap. IL finns särskilda regler om fördelning mellan tjänst och kapital

av utdelningar på s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretag och på

kapitalvinster vid försäljning av sådana andelar. Den kapitalbeskattade

delen av en utdelning räknas fram enligt en schablon som baseras på

statslåneräntan och det kapital som nedlagts i företaget och lönesumman för

i företaget anställd personal. Denna s.k. klyvningsränta motsvarar fr.o.

m. den 1 januari 2004 statslåneräntan plus 7 procentenheter. Vid en

försäljning av kvalificerade andelar behandlas - upp till ett tak om 200

prisbasbelopp under en femårsperiod - hälften som kapitalinkomst och

hälften som inkomst av tjänst. De särskilda reglerna gäller bl.a. om

andelsägaren själv eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning

i företaget under beskattningsåret eller de fem föregående beskattningsåren.

Enligt den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen räknas aktiva

delägare och deras närstående som en person vid fördelningen mellan tjänst

och kapital.

Syftet med de särskilda reglerna för fåmansföretag om fördelning mellan

tjänst och kapital är att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser

i bolaget skall beskattas på samma nivå som andra förvärvsinkomster och

inte enligt den proportionella skattesats om 30 % som gäller för utdelningar

och kapitalvinster enligt reglerna om beskattning av kapitalinkomster. De

särskilda reglerna fanns tidigare i 3 § 12-12 e mom. den numera upphävda

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och i dagligt tal kallas de

fortfarande 3:12-reglerna.

Regler om uppdelning inom familjen av inkomster från ett företag finns i

60 kap. IL. Dessa regler innebär för fåmansföretag och fåmansägda

handelsbolag bl.a. att ersättningar till medhjälpande make och barn från 16

år och uppåt i princip skall motsvara marknadsmässig ersättning för det

utförda arbetet. Överskjutande inkomst beskattas hos företagsledaren.

Ersättning för arbete till egna barn under 16 år skall i första hand tas

upp av den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget.

Motsvarande regler finns för enskild näringsverksamhet. Stoppregelutredningen

(SOU 1998:116) har tidigare föreslagit slopade regler om lön till make

men att reglerna om lön till barn skulle behållas. Förslaget redovisades

i samband med slopandet av de s.k. stoppreglerna för fåmansföretag (prop.

1999/2000:15 s. 78 f., bet. 1999/2000: SkU5 s. 7), men föranledde inte

någon ändring i reglerna.

Motionerna

I motion Sk444 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp) förordas att beskattning

av fåmansföretag skall ske enligt en normallönemodell. Enligt motion Sk445

av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) bör sådana skatteregler slopas

som innebär att närstående till arbetsgivaren hamnar i en sämre situation

än andra anställda. Ett liknande förslag finns i motion N329 i yrkande 22

av Maud Olofsson m.fl. (c). Motion N329 innehåller även ett yrkande 23

med förslag om att fåmansföretag skall beskattas enligt en BEK-modell

(beskattat eget kapital) samt höjd klyvningsränta till 15 % över

statslåneräntan. Även i motion N348 yrkande 4 av Viviann Gerdin och Roger

Tiefensee (c) finns förslag om beskattning på avkastning i fåmansföretag

enligt en BEK-modell och med höjd klyvningsränta. I motion N412 yrkande

17 av Alf Svensson m.fl. (kd) efterlyses nya enkla fåmansföretagsregler

som jämställer fåmansföretagen med andra företag. En utredning om

beskattningen av lön till fåmansföretagares barn förordas i motion N414 yrkande

5 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp).

3:12-utredningen

Den s.k. 3:12-utredningen (Fi 1999:12) har sett över regelsystemet och

har den 18 juni 2002 lämnat betänkandet Beskattning av småföretagare (SOU

2002:52). När det gäller avgränsningen av de företagare som skall omfattas

av de särskilda reglerna, de kvalitativa villkoren, föreslås preciseringar

och kompletteringar. En övergång till någon form av normallönemodell anser

utredningen vansklig med hänsyn till att det är svårt att överblicka

konsekvenserna av en omläggning till ett i grunden annorlunda system.

Utredningen föreslår därför justeringar inom ramen för den nuvarande

kapitalklyvningsmodellen, bl.a. att den kapitalinkomstbeskattade delen får

beräknas med utgångspunkt från bolagets beskattade egna kapital (kallas

BEK-modellen), och att utrymmet för kapitalinkomstbeskattning höjs med 5

procentenheter så att klyvningsräntan uppgår till statslåneräntan med

tillägg av en riskpremie på 10 procentenheter. Hälftendelningen mellan

tjänst och kapital upp till 200 prisbasbelopp slopas. I stället skall

belopp upp till 100 basbelopp tjänstebeskattas helt och belopp därutöver

kapitalbeskattas. Lönesummeregeln förenklas betydligt, och de nuvarande

begränsningsreglerna tas bort och även företagarens egen lön skall få

räknas in. Löneunderlaget skall enligt förslaget uppgå till 50 % av den

framräknade lönesumman. Utredningens förslag har beräknats medföra ett

skattebortfall om 1,13 miljarder kronor som enligt utredningen kan

finansieras genom att maximal avsättning till periodiseringsfond för juridiska

personer justeras ned med 5 procentenheter till 20 %.

Pågående arbete

Enligt budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, volym 1, s. 204 f.

) bör 3:12-reglerna förändras så att de blir mer gynnsamma. Nivån på

klyvningsräntan, kapitalunderlagets utformning, lönesummeregelns utformning

samt fördelningen av kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital

är exempel på faktorer som särskilt kommer att övervägas i förändringsarbetet.

En normallönemodell är däremot inte aktuell på grund av svårigheter att

fastställa vad som är en normal lön. I ett första steg har nivån på

klyvningsräntan höjts med 2 procentenheter till statslåneräntan plus 7

procentenheter fr.o.m. den 1 januari 2004 (prop. 2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9).

Inriktningen i övrigt är enligt budgetpropositionen att de nya reglerna

skall kunna gälla från den 1 januari 2005.

Utskottets ställningstagande

I samband med behandlingen den 17 december 2003 av regeringens förslag om

höjd klyvningsränta avslog riksdagen (prop. 2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9)

motionsyrkanden om olika ändringar i fåmansföretagsreglerna med hänvisning

till det pågående arbetet. Utskottet anser att ställningstagandet, som

innebär att riksdagen inte föregriper den pågående beredningen, bör stå

fast. Utskottet avstyrker därför även de nu aktuella motionsyrkandena.

Schablonbeskattning av vissa småföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om schablonbeskattning i vissa tjänstebranscher

med hänvisning till pågående beredning.

Jämför reservation 6 (kd).

Motionerna

För att underlätta för nya företag att bildas och för seriösa företag

föreslår Alf Svensson m.fl. (kd) i motion N412 yrkande 23, Per Landgren

m.fl. (kd) i motion Fi308 yrkande 20 och Maria Larsson m.fl. (kd) i motion

N346 yrkande 5 att schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher prövas

i några regioner enligt ett par modeller. Enligt den ena modellen skall

schablonskatten inte ersätta det vanliga taxeringsförfarandet utan fungera

som ett slags källskatt beräknad på ett schablonmässigt bedömt underlag,

t.ex. golvyta i en restaurang eller antalet fordon i en taxirörelse.

Enligt den andra modellen skulle schablonskatten vara en definitiv

beskattning som ersätter andra skatter på företagets vinst och arbetskraft.

Ett liknande förslag finns i motion N392 yrkande 4 av Maria Larsson m.fl.

(kd).

Utskottets ställningstagande

En förenklad beskattning i någon form för vissa av de minsta företagen

har tidigare utretts av Förenklingsutredningen (SOU 1997:178 och SOU

1999:28), Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172 och 1997:111) och inom

dåvarande Riksskatteverket (RSV).

Schablonbeskattning kan vara en metod för att pröva nya vägar för att

förenkla beskattningsförfarandet och för att motverka skattefusk. Dåvarande

Riksskatteverket har i en promemoria inventerat och systematiserat argumenten

för och emot s.k. schablonbeskattning. I en senare rapport (2002:3

Schablonbeskattning - en principskiss) har verket skisserat hur ett

schablonbeskattningssystem skulle kunna se ut. I rapporten föreslås att man nu

går vidare med ett tredje steg där ställning tas till om schabloner bör

införas. Rapporten och promemorian har remissbehandlats. Enligt vad som

redovisas i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, volym 1, s.

226) har mottagandet vid remissbehandlingen varit splittrat. Åsikterna

går isär i fråga om merparten av de punkter som skissen innehåller. Ingen

motsätter sig att ämnet utreds vidare, men man vill inte ta ställning

innan man har fått se hur ett schablonskattesystem skulle utformas. Det

framgår av budgetpropositionen att frågan om schablonbeskattning som en

metod att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds vidare och att

det närmare får undersökas vilka möjligheter det finns att tillämpa

schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.

Utskottet anser att resultatet av den pågående beredningen bör avvaktas

och avstyrker följaktligen motionsyrkandena.

Räntefördelning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om utvidgad möjlighet att använda sparad positiv

räntefördelning med hänvisning till pågående arbete med skattereglerna

för småföretag.

Jämför reservation 7 (kd, c).

Motionen

I motion Sk451 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c) har tagits upp en fråga

som rör reglerna om positiv räntefördelning. Enligt motionen bör

räntefördelning som sparats från tidigare år få utnyttjas även mot upplösning

av obeskattade reserver i periodiseringsfond och expansionsfond som skall

ske när en verksamhet upphör. Motionärerna jämför med att fåmansbolagsdelägare

får utnyttja sina sparade underlag för kapitalbeskattad utdelning utan

någon begränsning då de säljer eller lägger ned sitt företag.

Gällande rätt

Positiv räntefördelning syftar till att avkastning på eget kapital som

investerats i näringsverksamhet skall beskattas som intäkt av kapital.

Det är en metod för att klyva inkomsten i en del som avser avkastning på

investerat kapital och en del som avser ersättning för utfört arbete.

Genom klyvning av inkomsten skall skattemässig neutralitet uppnås i

förhållande till beskattningen av avkastning på kapital som en ägare till

ett enmansaktiebolag tillskjutit till bolaget (motivering i prop. 1993/94:50

s. 226 f.)

Utrymmet för positiv räntefördelning beräknas efter en räntesats som

motsvarar statslåneräntan plus 5 procentenheter. Den positiva räntefördelningen

är frivillig och belopp som näringsidkaren inte kan eller vill utnyttja

ett år överförs till nästa. Avdraget för positiv räntefördelning är

maximerat till ett belopp som motsvarar ett för räntefördelning justerat

resultat. Återföringar av avsättningar till periodiseringsfond och

expansionsfond minskar det justerade resultatet och därmed också det belopp

på vilket räntefördelningen beräknas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att förhållandet att sparade fördelningsbelopp inte kan

utnyttjas mot upplösta periodiseringsfonder och expansionsfond skapar en

viss kontrast mot reglerna för enmansaktiebolagen som tillåter att s.k.

sparad utdelning kan tas ut utan beloppsbegränsning och minska

skattebelastningen

vid en försäljning av bolaget. Frågan bör dock övervägas närmare. Utskottet

förutsätter att regeringen ser över frågan i det pågående arbetet med

skatteregler för småföretag och anser därför att det inte behövs något

tillkännagivande till regeringen. Motionen avstyrks följaktligen.

Brutet räkenskapsår i fysisk persons näringsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om en utvidgad möjlighet att använda brutet

räkenskapsår.

Gällande rätt

Enligt 3 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) skall ett räkenskapsår

omfatta tolv månader. Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person

skall beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och samfälligheter

vars inkomster beskattas hos delägarna skall ha kalenderåret som räkenskapsår.

Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet

räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj-den 30

april, den 1 juli-den 30 juni eller den 1 september-den 31 augusti. I 3

kap. 2 § bokföringslagen finns en möjlighet för Skatteverket att ge företag

dispens i speciella fall.

Motionen

I motion Sk454 yrkar Gunnar Sandberg (s) om ett tillkännagivande till

regeringen av innebörd att en möjlighet för handelsbolag och enskilda

näringsidkare att använda brutet räkenskapsår skulle minska tidspressen

för redovisningskonsulter och andra som arbetar med ekonomisk redovisning

under våren.

Utskottets ställningstagande

Kravet på att enskild näringsidkare och handelsbolag med fysiska personer

bland delägarna skall ha kalenderår som räkenskapsår infördes i samband

med 1990 års skattereform (se SOU 1989:34 s. 320 och prop. 1989/90:110 s.

589). Som motiv anfördes kontrollskäl från skattesynpunkt. Frågan om

brutet räkenskapsår i fysisk persons näringsverksamhet prövades ånyo

ingående i samband med tillkomsten av 1999 års bokföringslag (prop.

1998/99:130, bet. 1999/2000:LU2). Därvid konstaterades att såväl de materiella

skattereglerna som skatteförvaltningens kontrollsystem har konstruerats

utifrån att enskilda näringsidkare inte får ha brutet räkenskapsår. I

propositionen redovisades ett antal sådana problem. Förutom de skatterättsliga

skäl som talar mot en återinförd rätt till brutet räkenskapsår skulle en

rätt till brutet räkenskapsår riskera att försvåra bekämpningen av ekobrott.

Statsåklagarmyndigheten för speciella mål hade under beredningen av

lagstiftningsfrågan anfört att personer som ägnar sig åt ekonomisk

brottslighet ofta sätter i system att utnyttja regler som försvårar kontrollen

och att brutet räkenskapsår är klassiskt i detta sammanhang. Vid en

sammanvägning av argumenten för och emot en återinförd rätt till brutet

räkenskapsår gjorde regeringen bedömningen att argumenten mot en sådan

rätt har betydligt större tyngd än argumenten för. Det främsta argumentet

för rätten att tillämpa brutet räkenskapsår gäller bokföringsbyråernas

arbetssituation. I det sammanhanget erinrades om att bokföringsbyråer m.

fl. kan få tillstånd att lämna klienters deklarationer enligt tidsplan

under tiden den 1 april-den 15 juni under taxeringsåret.

Senast vid antagandet av en ny lag (2001:1227) om självdeklarationer och

kontrolluppgifter (prop. 2001/02:25, bet. 2001/02:SkU10) gjordes en

ytterligare utvidgning av möjligheten till byråanstånd. Från att huvudsakligen

omfatta en möjlighet för den som yrkesmässigt hjälper juridiska personer

och näringsidkare att upprätta självdeklaration att få anstånd med lämnandet

av deklarationerna, utvidgades bestämmelsen till att avse även de fall då

hjälpen ges åt andra än juridiska personer och näringsidkare. Det är

således tillräckligt för att få byråanstånd att den som gör ansökan

yrkesmässigt hjälper deklarationsskyldiga att upprätta deklarationer.

I Förenklingsutredningens betänkande Ny handelsbolagsbeskattning (SOU

2002:35) föreslås att handelsbolag skall ha rätt att tillämpa brutet

räkenskapsår mot bakgrund av utredningens förslag att handelsbolag skall

vara eget skattesubjekt. Betänkandet bereds för närvarande i

Finansdepartementet.

Det framgår av det ovan anförda att arbetssituationen för redovisningsbyråer

m.fl. som arbetar med företagens deklarationer beaktas inom ramen för

gällande regler. Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka motionsyrkandet

om ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga.

Direktavdrag i småföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ändrade regler för direktavdrag för inventarier

av mindre värde.

Gällande rätt

Enligt huvudregeln, som numera finns i 18 kap. 4 § IL får hela

anskaffningsutgiften för inventarier som är av mindre värde dras av omedelbart.

Detsamma gäller för inventarier som kan antas ha en ekonomisk livslängd

på högst tre år. När regeln ursprungligen infördes (prop. 1980/81:68, del

A, s. 114 och SkU 1980/81:25, s. 116-117) förutsatte skatteutskottet att

dåvarande Riksskatteverket till ledning för rättstillämpningen skulle

ange var gränsen skulle gå för "mindre värde" med beaktande bl.a. av inte

endast det absoluta beloppet såväl per enhet som totalt utan även företagets

storlek och arten av och ändamålet med en investering.

Enligt gällande allmänna råd om inventarier av mindre värde att tillämpas

fr.o.m. 2004 års taxering (RSV 2003:9) räknas för små företag inventarier

som är av mindre värde normalt ett inventarium vars anskaffningsvärde

exklusive mervärdesskatt uppgår till högst 5 000 kr. För medelstora företag

får motsvarande belopp anses vara 10 000 kr och för stora företag 20 000

kr.

Små företag anses vara sådana företag i vilka antalet anställda under de

senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst tio och tillgångarnas

nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret

uppgått till högst 24 miljoner kronor. Stora företag får anses vara sådana

företag i vilka nettovärdet av tillgångarna i företaget enligt balansräkningarna

för de två senaste räkenskapsåren överstigit ett gränsbelopp som motsvarar

1 000 gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller i

vilka antalet anställda hos företaget under de två senaste räkenskapsåren

i medeltal har överstigit 200. Medelstora företag får anses vara sådana

företag som inte är små eller stora företag.

För anskaffningar av inventarier som har ett naturligt samband eller som

kan anses ingå som ett led i en större inventarieinvestering bör bedömningen

av vad som skall räknas som inventarier av mindre värde göras utifrån

inventariernas sammanlagda anskaffningsvärde.

Vid bedömningen av vad som bör anses vara inventarier som är av mindre

värde bör vidare gälla att en omedelbar kostnadsföring av anskaffningsutgiften

bör vara förenlig med god redovisningssed, dvs. att beloppen i det enskilda

företaget inte får vara väsentliga med avseende på företagets resultat

och ställning.

Motionen

I motion Sk365 yrkar Lena Ek m.fl. (c) att gällande regler om inventarier

av mindre värde bör ändras i syfte att dessa inte skall diskriminera små

företag. Motionärerna hänvisar till innehållet i det allmänna råd om

inventarier av mindre värde som skall tillämpas fr.o.m. 2004 års taxering

(RSV 2003:9). Enligt motionen är i dag 29 % av landets samtliga arbetstagare

anställda i småföretag med färre än 20 anställda. Det är viktigt att de

små företagen får möjligheter att växa och utvecklas. Deras betydelse för

en god tillväxt i alla delar av landet kommer att öka i takt med att

internationaliseringen ökar. Också EU ser betydelsen av mindre företag och

vikten av en god utveckling för att gynna tillväxten. Bland annat därför

finns i konkurrensreglerna bestämmelser som skall förhindra diskriminering

av små företag.

Utskottets ställningstagande

En viktig princip bakom utformningen av den nuvarande företagsbeskattningen

är att skattereglerna skall vara så neutrala som möjligt med avseende på

olika verksamhetsformer. Den åtskillnad som görs mellan olika företagsstorlekar

i Skatteverkets allmänna råd, och som är förutsatt i förarbetena till

lagstiftningen, är närmast ett sätt att uppnå neutralitet mellan företag

av olika storlek. Även om begreppet mindre värde är skatterättsligt finns

det kopplingar till den åtskillnad som görs i redovisningshänseende mellan

anskaffningsutgifter som är oväsentliga och därför skall dras av omedelbart

respektive väsentliga som skall aktiveras. Den bedömningen görs mot

bakgrund av företagets storlek. Om den åtskillnad som görs skulle få till

effekt att den verkar diskriminerande mellan företag av olika storlek,

vore detta givetvis inte acceptabelt och skulle vara helt oförenligt med

regleringens syfte. Utskottet anser att motionärerna med sin jämförelse

endast av de gränsbelopp som schablonen innehåller inte anfört övertygande

skäl för att reglerna skulle verka diskriminerande för småföretag och att

därför principen om att relatera beloppen till företagsstorleken skulle

vara felaktig. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen.

Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om att utreda skattereglerna för

allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser.

Jämför reservation 8 (m, kd, c).

Gällande rätt

Bestämmelser om beskattning av stiftelser och ideella föreningar med

allmännyttig verksamhet finns i 7 kap. IL. Av bestämmelserna framgår att

en stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av näringsverksamhet till

den del den utgör rörelseinkomst - med undantag för kapitalvinster och

kapitalförluster - om något av följande ändamål är stiftelsens huvudsakliga

ändamål, nämligen att främja vård och uppfostran av barn, lämna bidrag

för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande,

främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete eller stärka

Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet.

Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjer eller bestämda

personer.

En allmännyttig ideell förening undantas från skattskyldighet förutom för

kapitalvinster och kapitalförluster även för inkomster som till huvudsaklig

del kommer från självständig näringsverksamhet som är ett direkt led i

främjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller kommer från verksamhet

som av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Ändamålskravet

för ideella föreningar är mer allmänt formulerat än för stiftelser. Förutom

de ändamål som gäller för stiftelser kan föreningen ha till huvudsakligt

syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande,

sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella

ändamål.

För både stiftelser och föreningar gäller vidare ett verksamhetskrav som

innebär att deras verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande

skall tillgodose sitt huvudsakliga ändamål. Vidare gäller ett s.k.

fullföljdskrav som innebär att stiftelsen eller föreningen, sett över en

period av flera år, skall bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar

avkastningen av stiftelsens respektive föreningens tillgångar. För föreningar

gäller dessutom ett öppenhetskrav av innebörd att föreningen inte får

vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det

med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller

föreningens syfte eller annat.

Allmännyttiga ideella föreningar som uppfyller villkoren för skattefrihet

har enligt 63 kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr om de skall

beskattas för skattepliktiga rörelseinkomster.

Ett trettiotal särskilt angivna juridiska personer, däribland stiftelser

med viss allmännyttig verksamhet, är skattskyldiga bara för inkomst på

grund av innehav av fastighet (7 kap. 17 § IL).

Den s.k. Stiftelse- och föreningsskattekommittén gjorde en översyn av

beskattningsreglerna för stiftelser och ideella föreningar och föreslog

en modernisering av systemet för skattebefrielse (SOU 1995:63). Betänkandet

har inte lett till lagstiftning.

Motionerna

Enligt motion Fi304 yrkande 36 av Alf Svensson m.fl. (kd) har det skett

en utveckling mot en striktare tillämpning vad gäller beskattningen av

stiftelser med kvalificerat allmännyttiga ändamål, vilket medfört betydande

svårigheter för stiftelserna att fullfölja sina ändamål. Motionärerna

förordar en skyndsam utredning om det skatterättsliga läget för allmännyttiga

stiftelser. I motion Sk280 yrkande 1 förordar Annika Qarlsson (c) en

översyn och förenkling av skattereglerna för ideella och allmännyttiga

föreningar. I motion Sk327 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren (m) yrkas

att stiftelser skall vara skattebefriade om de förvaltas av förening som

är skattebefriad. Enligt motion Kr385 yrkande 10 av Gunilla Tjernberg m.

fl. (kd) bör det göras en utredning om vilka idrottsliga ändamål för

allmännyttiga stiftelser som skall kunna innebära skattefrihet.

Utskottets ställningstagande

Det nuvarande systemet för skatteförmånlig behandling av vissa stiftelser

och ideella föreningar har sina rötter i ett äldre skattesystem. Systemet

överlevde 1990 års skattereform, i grundläggande delar tämligen oförändrat,

och har numera en plats i den enhetliga lagstiftning för inkomstbeskattningen

som infördes hösten 1999.

Reglerna om skattebefrielse för vissa stiftelser och ideella föreningar

har kritiserats för att vara oklara och otidsenliga. Inte minst av

konkurrensskäl är det viktigt att stiftelser och ideella föreningar inte

självständigt eller som en del i en koncern används för att uppnå icke

avsedda skatteförmåner. Det är emellertid svårt att utforma lagregler som

kan lösa alla de olika gränsdragningsproblem som kan uppkomma. Utskottet

har vid behandling av motioner med krav på klarare regler vad gäller

avgränsning mellan ideell och kommersiell verksamhet i föreningar hänvisat

till bl.a. de avgöranden i högre instans som fortlöpande publiceras och

som kommenteras i Skatteverkets handledning. Samtidigt kan det enligt

utskottets mening inte bestridas att lagregleringen, som framgår av

redovisningen av gällande rätt ovan, ger ett splittrat och otidsenligt

intryck. I ett interpellationssvar nyligen anförde finansministern att

Finansdepartementet kommer att följa utvecklingen. Utskottet finner mot

denna bakgrund inte något behov för riksdagen att uttala sig för en översyn

eller andra åtgärder i enlighet med vad som yrkats i motionerna. Följaktligen

avstyrker utskottet dessa.

Fiskevårdsområdesföreningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att fiskevårdsområdesföreningar skall

göras till skattesubjekt.

Gällande rätt

Enligt lagen (1981:533) om fiskevårdsområden skall fiske som tillhör eller

utgör två eller flera fastigheter sammanföras till ett fiskevårdsområde

och fiskerättsinnehavare inom detta bilda en fiskevårdsområdesförening.

Härigenom samordnas fiskets bedrivande och fiskevården och främjas

fiskerättsinnehavarnas gemensamma intressen. Motsvarande föreningar för

samordning av jakten finns i lagen (2000:592) om viltvårdsområden.

Av 6 kap. 6 § IL följer att sådana områdesföreningar som regleras i de

två nämnda lagarna inte själva är skattskyldiga, utan att deras intäkter

och kostnader i stället skall fördelas på delägarna. För varje näringsfastighet

som ingår i samfälligheten gäller att fastighetens andel av samfällighetens

intäkter och kostnader endast beskattas till den del som intäkterna

överstiger de utgifter som omedelbart ska dras av som kostnad med mer än

600 kr. Beloppsgränsen höjdes från 300 kr till 600 kr genom lagstiftning

som gäller fr.o.m. den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid

2005 års taxering (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11). Regeln gäller

inte för kapitalvinster och kapitalförluster.

Motionen

I motion Sk359 yrkar Sinikka Bohlin (s) att fiskevårdsområdesföreningar

skall kunna beskattas som egna skattesubjekt. Syftet är enligt motionen

att underlätta fondering av medel för fiskevården.

Utskottets ställningstagande

Genom den höjda beloppsgränsen för beskattning av näringsfastigheter som

ingår i en delägarbeskattad samfällighet, som kommer

fiskevårdsområdesföreningarna

till del, förenklas beskattningen av dessa föreningar fr.o.m. innevarande

år. Enligt utskottets mening har motionären inte anfört tillräckliga skäl

för att frångå dagens förenklade system med delägarbeskattning av

fiskevårdsområdesföreningar och viltvårdsområdesföreningar. Utskottet avstyrker

motionen.

Pensionskostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om ett tillkännagivande om en utredning

om villkoren för arbetsgivares avdragsrätt för vissa pensionskostnader.

Motionen

I motion A370 yrkande 5 föreslår Bo Könberg m.fl. (fp) en utredning om

villkoren för arbetsgivares avdragsrätt avseende anställdas avtalsreglerade

pensionsordningar. Som motivering anförs att tjänstepensioneringen enligt

avtal på arbetsmarknaden bygger på de villkor för arbetsgivarens avdragsrätt

som är angivna i skattelagstiftningen. Det är starkt problematiskt att

skatteregler kan användas så att viktiga inslag i den långsiktiga ekonomiska

politiken undergrävs - liksom till att principerna bakom pensionsreformen

motverkas. Utgångspunkten för en förändring skall vara att pensionsförsäkringen

som både kollektivavtalsenlig och privat sparform bevaras, samtidigt som

sådana avtalsvarianter som leder till diskriminering av äldre vid

nyanställningar, eller till stimulans för tidigt utträde ur arbetskraften,

inte blir kvar. Frågan kan enligt motionen komma att bli inaktuell genom

att avtal ändras utan föregående lagstiftning. Regeringen bör dock enligt

motionen tillsätta en utredning med direktiv i enlighet med ovanstående,

och detta bör enligt motionen ges regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande

Regeringen har i ett tidigare riksdagsärende (prop. 2003/04:21, bet.

2003/04: SkU12) aviserat att den skall tillsätta en utredning för att göra

en större översyn av utformningen av bl.a. den skattemässiga regleringen

på tjänstepensionsområdet. Avsikten är att i det sammanhanget även utreda

hur livförsäkringsbolagen och pensionerna bör beskattas i en alltmer

avreglerad och öppen europeisk försäkringsmarknad. Enligt utskottets mening

bör regeringens fortsatta beredning nu avvaktas. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandet om ett tillkännagivande till regeringen i frågan.

Avkastningsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att riksdagen skall uttala sig om

nivån på avkastningsskatten på försäkringskapital.

Jämför reservation 9 (kd).

Motionen

I motion Sk331 yrkande 2 förordar Kenneth Lantz (kd) att riksdagen ger

till känna för regeringen de negativa effekter för pensionssparandet i

Sverige som skulle bli följden av en höjning av avkastningsskatten. I en

alltmer öppen och lättillgänglig kapitalmarknad är det enligt motionären

av stor vikt med regler som uppmuntrar till inhemskt sparande. I motionen

hänvisas till att Skattebasutredningen i sitt slutbetänkande Våra skatter?

(SOU 2002:47) fört fram en tanke på att höja beskattningen och slopa

avdragsrätt för pensionssparande.

Utskottets ställningstagande

Skattebasutredningen har enligt sina direktiv (dir. 2000:51) gjort en

samlad bedömning av den svenska skattestrukturen i ett internationellt

perspektiv. Syftet med arbetet har varit att åstadkomma ett förbättrat

underlag för framtida skattepolitiska prioriteringar. En huvuduppgift har

varit att bedöma rörligheten hos underlagen för enskilda skatter

(skattebaserna) enligt nuvarande system och i vilket tidsperspektiv en ökad

rörlighet kan uppkomma. Betänkandet har varit föremål för en bred

remissbehandling.

När det gäller beskattning av pensionsförsäkringar har en arbetsgrupp

inom Finansdepartementet i en promemoria (Ds 2003:65 Beskattning av

livförsäkringar och EG-rätten) föreslagit att den lägre procentsatsen om

15 % under vissa förutsättningar bör gälla vid uttag av avkastningsskatt

på försäkringar som är tecknade i en försäkringsrörelse som hör hemma i

en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att ta ställning

i den diskussion om vissa enskilda skattefrågor som förs fram i

Skattebasutredningens slutbetänkande. Den ytterligare beredning som

utredningsbetänkandet kan föranleda är det i första hand en uppgift för

regeringen

att ta ställning till. Utskottet avstyrker motionen.

Beskattning av kapitalvinster vid fondbyte m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om att införa en generell möjlighet

till skatteuppskov vid omplacering av värdepapper och fondandelar.

Jämför reservation 10 (m).

Gällande rätt

Nuvarande regler bygger på att beskattning av en kapitalvinst på finansiella

instrument sker vid avyttring av instrumentet och att vinsten beräknas

efter avdrag för en genomsnittlig anskaffningskostnad för andelar av samma

slag och sort som ingår i innehavet (genomsnittsmetoden). Skatten på en

kapitalvinst är 30 % för fysiska personer oavsett innehavstid. Förutom de

uppskovsregler som finns vid beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyten

lämnas uppskov bl.a. vid vissa andelsbyten för att inte hindra omstrukturering

i näringslivet. Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder föranleder

heller inte beskattning av delägarna.

Under utredningsarbetet inför 1990 års skattereform undersöktes ett

betydande antal metoder för beskattning av kapitalvinster. Redan innan dess

undersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika s.k. saldometoder

som i den enklaste versionen innebär full återinvesteringsrätt under året

utan att detta utlöser beskattning. Kapitalvinstkommittén ansåg att

saldometoderna visserligen utgjorde intressanta alternativ, men eftersom

det skulle innebära en så genomgripande förändring att genomföra någon av

dem, måste de föregås av en omfattande allmän diskussion. (Se här också

SOU 1989:33, del II, s. 115.) Utredningen om reformerad inkomstbeskattning

(RINK) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var en vidareutveckling

av en saldometod och som bedömdes kunna innebära effektivare kontroll och

enklare kapitalvinstberäkningar. Remisskritiken blev emellertid förödande

mot denna obeprövade metod, och en modifierad genomsnittsmetod behölls

därför (se prop. 1989/90:110, s. 426).

Motionerna

I motionerna Fi5 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), Sk229 av Anita Sidén och

Cecilia Magnusson (m) och Sk338 av Anne-Marie Pålsson (m) förordas att

skattereglerna ändras så att de ger möjlighet att byta mellan olika

värdepappersfonder utan att detta skall medföra skattekonsekvenser. I motion

Sk237 av Carl-Axel Johansson (m) efterlyses en utredning om uppskov med

beskattning av kapitalvinst vid omplaceringar av fonder och aktier. Enligt

motion Sk457 av Kenth Högström (s) bör det ske en översyn av reglerna för

beskattning av kapitalvinst vid byte av kapitalförvaltare.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening kan en kraftigt utvidgad möjlighet att avyttra

finansiella instrument utan att detta medför skattekonsekvenser inte gärna

prövas isolerat från frågan hur kapitalinkomstbeskattningen i övrigt bör

vara utformad. Utskottet har inte funnit tillräckliga skäl för att överväga

så stora omläggningar i beskattningen av kapitalvinster. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Riskkapitalavdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att införa ett riskkapitalavdrag.

Jämför reservation 11 (kd, c).

Motionerna

Enligt motion N329 yrkande 10 av Maud Olofsson m.fl. (c) bör ett

riskkapitalavdrag införas för att ge erfarna företagare en stimulans till att

investera sina förtjänster i nya företag.

I motion N412 yrkande 12 av Alf Svensson m.fl. (kd) förordas ett

riskkapitalavdrag som innebär att personer som köper nyemitterade aktier i

onoterade bolag skall ha möjlighet till skattereduktion för investeringar

upp till 100 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Ett tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes hösten 1995. Avdraget var

avsett att gälla till dess problemen kring de små och medelstora företagens

kapitalförsörjning kunde få en permanent lösning. Sådana permanenta regler

har numera införts genom de särskilda lättnader som gäller sedan 1997 vid

beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på onoterade aktier.

Motionärernas olika förslag om riskkapitalavdrag avslogs av riksdagen i

höstas i samband med behandlingen av utgiftsramar och en inkomstberäkning

för 2004 (bet. 2003/04:FiU1). Utskottet avstyrker även de nu aktuella

motionsyrkandena.

Vissa arvs- och gåvoskattefrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändrade grundavdrag m.m. vid arvs- och

gåvobeskattningen.

Jämför särskilt yttrande 2 (m).

Gällande rätt

Fysiska personer har vid arvsbeskattningen rätt till ett grundavdrag på

70 000 kr och vid gåvobeskattningen med 10 000 kr. Föreningar och andra

juridiska personer har rätt till grundavdrag vid arvsbeskattningen med

21 000 kr och vid gåvobeskattningen med 10 000 kr. Skatten tas ut progressivt

efter en skala som innehåller skattesatserna 10, 20 respektive 30 %.

Skiktgränserna varierar på grund av vilken klass enligt 28 § lagen (1941:416)

om arvsskatt och gåvoskatt, AGL, som mottagaren tillhör. För klass II

ligger skiktgränserna vid 70 000 respektive 140 000 kr och i klass III

vid 90 000 respektive 170 000 kr. Till skatteklass III hör ett antal

juridiska personer med allmännyttig verksamhet.

Skatteklass I har den förmånligaste skatteskalan. Dit hör i första hand

efterlevande make, sambo och barn samt avkomling till barn. Skiktgränserna

är 300 000 kr respektive 600 000 kr. Arvsskatt tas inte ut på arv från

make eller sambo. För övriga i klass I är grundavdraget 70 000 kr.

Motionerna

I motion Sk256 yrkande 2 av Inger Davidson och Sven Brus (kd) föreslås en

höjning av grundavdragen vid beskattning av arv och gåvor till föreningar.

Enligt motion Kr254 yrkande 3 av Kent Olsson m.fl. (m) bör det vidtas

åtgärder som motverkar att arvingar till ett konstnärshem av skatteskäl

avyttrar hela eller delar av kvarlåtenskapen och därmed splittrar en

värdefull samling.

Utskottets ställningstagande

Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06) gör för närvarande en övergripande

teknisk översyn som innefattar en genomgång av samtliga regler i 1941 års

arvs- och gåvoskattelag. En översyn av grundavdragen och skiktgränserna

ingår i uppdraget (dir. 2002:87). Kommittén beräknas avsluta sitt arbete

senast den 31 maj 2004.

Utskottet får med hänvisning till det pågående arbetet avstyrka de förslag

om ändrade grundavdrag m.m. som föreslås i motionerna.

Generationsskiften i företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändringar i skattereglerna vid generationsskiften

i familjeföretag.

Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c).

Gällande rätt m.m.

Vid arvs- och gåvobeskattningen finns lättnadsregler som innebär att

företagsförmögenheten tas upp till endast 30 % av substansvärdet.

Förutsättningar för att tillämpa lättnadsreglerna har mjukats upp fr.o.m. den

1 januari 2004. De nya reglerna innebär dessutom att fastighetsförvaltande

verksamhet skall omfattas av lättnadsreglerna. En gåva av ett företag

behöver inte längre omfatta hela företaget, utan kan ske successivt. Vidare

skall ett vederlag för gåvan kunna lämnas. Den minsta tid under vilken en

gåva skall behållas av gåvotagaren har ändrats från fem till tre år (prop.

2003/04:17, bet. 2003/04: SkU9).

I fråga om den löpande inkomstbeskattningen har reglerna om räntefördelning

och om expansionsmedel utformats med beaktande av vissa problem som kan

uppkomma vid generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97: SkU7).

3:12-utredningen har tagit upp vissa ytterligare förändringar i

inkomstbeskattningen i samband med generationsskiften, bl.a. att göra det

möjligt

att föra över periodiseringsfond och expansionsfond i samband med

företagsöverlåtelser där det i dag inte är möjligt. Utredningens förslag bereds

i Finansdepartementet.

Motionerna

I motionerna Fi305 yrkande 7 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Fi306 yrkande

13 i denna del av Maud Olofsson m.fl. (c) och Fi308 yrkande 16 av Per

Landgren m.fl. (kd) föreslås ändringar i skattereglerna som underlättar

generationsskiften i familjeföretag. Med hänvisning till bl.a. problem i

samband med generationsskiften yrkas i motionerna Sk449 i denna del av

Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) och MJ476 yrkande 8 i denna del av

Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) att arvs- och gåvoskatten skall

avvecklas.

Utskottets ställningstagande

Så sent som i december förra året beslutade riksdagen om nya regler i

arvs- och gåvoskattelagen i syfte att underlätta generationsskiften.

Utskottet får med hänvisning härtill och den pågående beredningen av

ytterligare frågor rörande beskattning i samband med generationsskiften

avstyrka motionsyrkandena.

Personalvårdsförmån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändringar i den skattemässiga behandlingen

av utgifter för personalvård.

Jämför reservation 13 (kd).

Gällande rätt

Som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig till

hela personalen och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel

i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke

eller den verksamhet som det är fråga om. Möjlighet till enklare slag av

motion och annan friskvård räknas hit. Genom en lagändring hösten 2003

(prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett

slopande av villkoren att motionen eller friskvården skall utövas inom

särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren

och betalas direkt av denne till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl

slopades även kraven på att förmånen skall vara av kollektiv natur eller

i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir

avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar

sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att

förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.

Motionerna

I motion Sk287 av Maria Larsson (kd) yrkas att avdrag för kostnader för

friskvård till anställda skall prövas utifrån den enskilde arbetstagarens

behov. I motion Kr326 yrkande 7 av Birgitta Sellén m.fl. (c) förordas att

kulturaktiviteter för anställda i likhet med skattefria motionsförmåner

bör vara skattefri personalvårdsförmån.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har nyligen beslutat om vissa förbättringar i de regler som

styr beskattningen av utgifter för personalvård. Enligt utskottet finns

det inte anledning att nu överväga ytterligare ändringar i reglerna.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Yrkesfiskare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att införa ett yrkesfiskaravdrag och att

införa en särskild resultatutjämningsmöjlighet för fiskare.

Jämför särskilt yttrande 3 (kd, c).

Gällande rätt

Yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med

övernattning utanför hemorten får avdrag för sina ökade levnadskostnader

på grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b § IL). Under flera

år fram t.o.m. 2000 gällde ett schablonbelopp om 90 kr per dag (RSV S

1994:23) för de fall en större ökning i levnadskostnaderna inte kunde

styrkas. Från och med beskattningsåret 2001 får yrkesfiskare som har

företagit inrikes fiskeresor under beskattningsåret 2001 göra ett schablonavdrag

för ökade levnadskostnader med 180 kr per dag och därutöver ett schablonavdrag

för logi med 90 kr per dag, totalt 270 kr per dag (RSV 2002:11). Vid

exempelvis 220 fiskedagar på ett år blir det totala avdraget 59 400 kr.

Eftersom nivån på avdraget följer prisbasbeloppets utveckling blir avdraget

under motsvarande förutsättningar 66 000 kr för beskattningsåret 2003.

För fiskeresor utomlands varierar avdragets storlek beroende på destinationen

men avdraget är normalt högre än för inrikes resor.

Sedan fartygsfonderna avskaffades i samband med skattereformen finns inga

särskilda reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid försäljningen

kan till 25 % (alt. 30 % för enskilda näringsidkare) sättas av till

periodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar i sex år och den kan

också gradvis upplösas mot avskrivningar på ersättningsfartyget.

Avskrivningsreglerna är generösa. Ett fartyg kan som andra inventarier skrivas

av helt på fem år trots att den ekonomiska livslängden är avsevärt längre.

Motionerna

I motionerna Sk294 av Inger René och Kent Olsson (m) och MJ433 yrkande 7

av Åsa Torstensson m.fl. (c) förordas att ett yrkesfiskaravdrag införs i

skattelagstiftningen. I motionerna Sk270 av Kent Olsson och Henrik Westman

(m) och MJ408 yrkande 29 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) föreslås att

det skall införas ett fiskekonto för utjämning av fiskarnas inkomster. I

sistnämnda motion förordas även att fartyg skall kunna tas upp till ett

negativt värde i balansräkningen för att skattemässigt underlätta fartygsbyte

(yrkande 30) och att regeringen bör verka för att påskynda införande av

ett yrkesfiskaravdrag (yrkande 31).

Tidigare behandling

Riksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande om att regeringen

efter en beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i

förhållande till grannländerna skall återkomma till riksdagen med förslag

som tillgodoser de krav på konkurrensneutralitet i förhållande till

grannländerna som väckts i flera motioner (bet. 1996/97:SkU13).

Utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen för det svenska yrkesfisket

lade i januari 1999 fram betänkandet Yrketsfiskets konkurrenssituation

(SOU 1999:3). Utredningen föreslog ett yrkesfiskaravdrag som ersätter

nuvarande avdrag och ett särpräglat system efter dansk modell för

resultatutjämning vid fartygsbyte (att tillåta negativa saldon för

inventarietillgångar).

Regeringen anmälde sommaren 2001 ett yrkesfiskaravdrag till EG-kommissionen

för prövning enligt statsstödsreglerna (Jo 2001/2645). Enligt anmälan

skall yrkesfiskaravdraget utbetalas till fiskare med yrkesfiskarlicens

och uppgå till 40 000 kr per år, dock högst 20 % av inkomsten. Den planerade

stödåtgärden motiveras bl.a. med att de danska yrkesfiskarna har ett

motsvarande stöd som godkänts av kommissionen. Regeringen har fått besvara

kompletterande frågor från kommissionen, DG Fiske, om det nya

yrkesfiskaravdraget.

I en skrivelse den 10 december 2002 har regeringen redovisat de nya

beloppen för beräkning av det avdrag för ökade levnadskostnader som kan

göras för fiskeresor som är förenade med övernattning fr.o.m. beskattningsåret

2001. I skrivelsen har regeringen även uppgett att det nya yrkesfiskaravdraget

om 40 000 kr kommer att utgå även vid fisketurer som inte är förenade med

övernattning och där alltså de nya schablonbeloppen inte kan

utnyttjas.

Kompletterande frågor från kommissionen har föranlett ytterligare skrivelser

den 12 maj 2003, den 10 december 2003 och den 26 februari 2004. Frågan

bereds fortfarande av kommissionen.

Utskottets ställningstagande

Kommissionens prövning av regeringens förslag till ett nytt yrkesfiskaravdrag

är inte klar. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionsyrkandena

såvitt gäller yrkesfiskaravdraget. Utskottet avvisar förslagen om att

införa ett särskilt utjämningssystem eller speciella redovisningsregler

i syfte att medge ytterligare skattelättnader till den berörda näringen.

Följaktligen avstyrker utskottet även de yrkanden som gäller detta.

Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad avdragsrätt för bidrag till

idrott, kultur och annan ideell verksamhet med hänvisning till den pågående

beredningen i Regeringskansliet av riksdagens tidigare tillkännagivande

om avdrag för sponsring.

Jämför reservation 14 (m, kd, c) och särskilt yttrande 4 (fp).

Motionerna

I motion Sk273 vill Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (m) skynda på

utredningen om sponsring av kultur så att riksdagen mycket snart skall kunna

besluta om skatteavdrag för sponsring av högklassig kultur. Enligt motion

Sk290 yrkandena 1 och 2 av Kent Olsson m.fl. (m) bör all sponsring av

konst och kultur betraktas som avdragsgill marknadsföring och IL ändras

för att uppnå detta. Kent Olsson m.fl. (m) förordar i motion Kr232 yrkande

10 en utvidgning av avdragsrätten inte bara för sponsring av kultur utan

även för olika sociala ungdomsprojekt. I motion Kr282 yrkande 12 hävdar

Kent Olsson m.fl. (m) att osäkerhet om avdragsrättens omfattning vid

företagens sponsring av idrottsklubbar är ett särskilt problem. I motion

Kr326 yrkande 4 av Birgitta Sellén m.fl. (c) efterlyses en översyn av

reglerna för företags möjlighet att sponsra kulturverksamhet. Lennart

Kollmats m.fl. (fp) vill i motion Kr327 yrkande 8 få till stånd en ändring

av skattereglerna för att underlätta sponsring av kultur. Enligt motion

Kr391 yrkande 5 av Alf Svensson m.fl. (kd) bör regeringens översyn av

sponsringen medverka till att det tas fram etiska riktlinjer för

kultursponsring.

Gällande rätt

Sponsring används i dagligt tal för att beteckna bidrag från företag till

idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. När ett företag har

haft utgifter för sponsring måste avdragsrätten bedömas utifrån de

bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som

finns i 16 kap. 1 § IL, säger att utgifter för att förvärva och bibehålla

inkomster skall dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal

bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer

av utgifter. Som exempel kan nämnas utgifter för representation, utgifter

för forskning och utveckling, bidrag eller avgifter till vissa stiftelser

och organisationer, utgifter för resor med egen bil och ökade levnadskostnader

i samband med tjänsteresor. För sponsorbidrag finns inga regler utöver

huvudregeln.

En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är

förbudet i 9 kap. 2 § IL att dra av sina levnadskostnader och liknande.

Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av

lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som

inte får dras av vid inkomsttaxeringen.

Regeringsrätten har i domar den 10 april 2000 bedömt avdragsyrkanden för

sponsorbidrag (mål nr 2677-2684-1998 och 2982-1996). Rättsfallen illustrerar

hur regelsystemet tillämpas för att avgränsa den del av ett sponsorbidrag

som inte kan dras av vid taxeringen som omkostnader i sponsorns verksamhet.

Det ena fallet gällde sponsring av Kungliga Teatern AB (Operan).

Regeringsrätten ansåg att de yrkade avdragen inte kunde underkännas på den

grunden att sponsorersättningen inte utgjorde en omkostnad för intäkternas

förvärvande och bibehållande. Förbudet mot avdrag för gåva ansågs inte

uppställa något hinder mot avdragsrätt då den som erhållit sponsorersättning

utfört motprestationer och värdet av dessa svarade mot ersättningen. En

motprestation kan bestå inte bara av direkta tjänster utan också av

tjänster som mer indirekt kommer sponsorn till godo. Sponsorbidraget träffades

därför inte av förbudet mot avdrag för gåvor till den del det kunde

hänföras till lokal- representations-, personal- eller reklamkostnader. I

Regeringsrättens domar slås vidare fast att det t.ex. kan finnas så stark

anknytning mellan sponsorns och mottagarens verksamheter att en av

sponsringen möjliggjord ökning av den av mottagaren bedrivna verksamheten

bör utesluta en tillämpning av avdragsförbudet för gåvor. Enbart den

omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill

och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär enligt Regeringsrätten

inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva.

Utskottets ställningstagande

Med hänsyn till den kritik av skatteregler och praxis som förts fram i

flera motioner har skatteutskottet tidigare uttalat att det finns anledning

för regeringen att pröva om inkomstskattelagens regler har en alltigenom

ändamålsenlig utformning när det gäller avdrag för utgifter i samband med

sponsring. Det har bl.a. framhållits att sponsring som är ägnad att

förbättra ett företags image i en kundgrupp inte beaktas tillräckligt i

gällande rätt. Regeringen bör även pröva om reglerna behöver göras tydligare

för att det skall vara lättare att i förväg bedöma den skattemässiga

behandlingen av en sponsring. En utgångspunkt för prövningen bör vara att

reglerna skall vara neutrala med avseende på vilket ändamål som sponsringen

avser, och undersökningen bör belysa om även en indirekt koppling mellan

sponsorns och sponsormottagarens verksamheter skulle kunna godkännas. Det

bör också vara en utgångspunkt att principen om avdragsförbud för gåvor

skall ligga fast. Regeringen bör så snart det kan ske återkomma till

riksdagen och redovisa resultatet av sitt arbete samt lämna eventuellt

förslag till lagändringar. Riksdagen beslutade att som sin mening tillkännage

för regeringen vad utskottet hade anfört (bet. 2001/02:SkU21, rskr.

2001/02:202).

Regeringen är inte klar med den beredning som har föranletts av riksdagens

tidigare tillkännagivande. Resultatet av beredningen bör enligt utskottets

mening avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Konstinköp

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en utvidgad avdragsrätt för inköp av konst.

Gällande rätt

Enligt 18 kap. 3 § andra stycket IL skall värdeminskningsavdrag inte göras

för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående

värde.

Motionerna

I motion Sk290 yrkande 5 föreslår Kent Olsson m.fl. (m) skatteregler som

ger företagen större avdragsmöjligheter för inköp av konst. I motion Sk316

förordar Inger Lundberg (s) en uppföljning av tillämpningen av

avskrivningsreglerna för förstagångsupplåten konst. Enligt motion Kr390 yrkande

19 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) bör det ske en översyn som syftar till

att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av samtidskonst.

Utskottets ställningstagande

Liknande yrkanden har avslagits av riksdagen vid upprepade tillfällen.

Yrkandena syftar till ingrepp i skattesystemet för att stödja konstnärlig

verksamhet genom att företag som köper konst får dra av eller göra

avskrivningar för konstverken. Utskottet har vid tidigare behandling av

liknande förslag framhållit att utgångspunkten för överväganden om de

avdragsregler som skall gälla vid beskattningen i stället måste vara att

åstadkomma ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt genom att

företaget vid beskattningen får beakta de kostnader som uppkommer i

näringsverksamheten och som är hänförliga till denna. Utskottet får därför

ånyo avstyrka dessa förslag om indirekt stöd till konstnärlig verksamhet.

Arbetslokal i bostaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att förändra skattereglerna om avdrag för

arbetslokal i bostaden.

Jämför reservation 15 (c).

Gällande rätt

Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin bostad

i näringsverksamheten, skall en skälig del av utgifterna för hyra, värme

m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden skall dras av,

om de direkt orsakas av näringsverksamheten. Arbetar näringsidkaren i

sin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, får han dra av utgifter

för bostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag

får göras med 2 000 kr per år om arbetet utförs i en bostad på den

skattskyldiges eller hans makes fastighet och med 4 000 kr per år i annat

fall. Reglerna finns i 16 kap. 34 och 35 §§ IL.

Motionen

I motion Sk447 föreslår Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) en utvidgad

avdragsrätt för enskilda näringsidkare för arbete i bostaden.

Utskottets ställningstagande

Stoppregelutredningen har i betänkandet Stoppreglerna (SOU 1998:116) gjort

en översyn av reglerna. Enligt utredningen har inget framkommit som ger

anledning att ompröva de valda schablonerna. Regeringen har redovisat

utredningens slutsatser för riksdagen (prop. 1999/2000:15, s. 78) och har

instämt i utredningens bedömning.

Liknande motionsyrkanden har avslagits av riksdagen vid upprepade tillfällen,

senast förra våren (bet. 2002/03:SkU8). Utskottet avstyrker även den nu

aktuella motionen.

Representation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om utvidgad avdragsrätt för representation.

Gällande rätt

Utgifter för representation och liknande ändamål skall enligt 16 kap. 2

§ IL dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten,

såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla

affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller

personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. Avdrag

för måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé får inte göras med

större belopp per person än 90 kr (exklusive mervärdesskatt). För andra

måltidsutgifter är avdragsramen 60 kr. Vin och sprit ingår i avdragsramen.

Avdragsrätten för representationsgåva förutsätter att gåvan är avsedd

uteslutande för att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande,

t.ex. då leverantör uppvaktar kundföretag med blommor då kundföretaget

firar jubileum o.d. Avdrag för representationsgåva kan enligt Skatteverkets

rekommendationer (RSV S 1997:2) medges med högst 180 kr per person.

Motionerna

I motion Sk269 föreslår Claes Västerteg (c) att storleken på

representationsavdraget skall följa kostnadsutvecklingen i samhället. I motion

Sk278 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (m) föreslås att avdraget

för representationsmåltid höjs till 300 kr.

Utskottets ställningstagande

Avdragsramen för måltider i samband med representation har ändrats vid

flera tillfällen under senare år. Hösten 1995 beslutade riksdagen att

avdragsramen skulle vara 180 kr exklusive moms fr.o.m. inkomståret 1996,

vilket innebar ungefär en halvering av avdragsramen. Hösten 1996 minskades

avdragsramen ytterligare till 90 kr. Samtidigt ändrades reglerna så att

vin och sprit av förenklingsskäl skulle få räknas med inom avdragsramen.

Senast våren 2003 avslog riksdagen yrkanden om utvidgad avdragsrätt (bet.

2002/03:SkU8). Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka även nu

förevarande motionsyrkanden.

Kommunala bolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om särregler för kommunala och landstingskommunala

bolag.

Jämför reservation 16 (fp).

Motionerna

I motion K415 yrkande 2 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) förordas en lagändring

som sätter stopp för kommunal skatteplanering genom koncernbildning. I

motion Sk351 vill Anders Larsson (c) införa skattefrihet för överskott i

helägda dotterbolag till kommuner och landsting (yrkande 1) och ett system

som ger helägda dotterbolag till kommuner eller landsting en avdragsrätt

motsvarande koncernbidrag vid överföring till kommuner och landsting

(yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Användning av bolagsformen för kommunal verksamhet har tidigare behandlats

i riksdagen från olika utgångspunkter.

Konstitutionsutskottet (bet. 2001/02:KU14) har tidigare avstyrkt ett

förslag om att införa regler som förbjuder eller begränsar kommunala företag.

Konstitutionsutskottet uttalade därvid att den kommunala verksamheten i

största möjliga utsträckning bör bedrivas i nämndform, men att det även

finns skäl som talar för bolagsformen. Konstitutionsutskottet ansåg vidare

att det är verksamhetens speciella förutsättningar och den samlade kommunala

nyttan som bör vara utgångspunkten för organisatoriska överväganden. Det

fanns heller inte skäl att ändra kommunallagen om inskränkningar i rätten

att bilda bolag eller om avveckling av kommunala bolag. Det behövdes heller

inga preciseringar av kommunallagens regler om den kommunala kompetensen

beträffande kommunal näringsverksamhet, skrev utskottet.

I ett betänkande om utvecklingen inom den kommunala sektorn uttalade

finansutskottet (bet. 2003/04:FiU19) att kommuner och landsting inom ramen

för nuvarande regelsystem skall ha frihet att organisera sin verksamhet

på det sätt som bedöms lämpligt med utgångspunkt från respektive verksamhets

förutsättningar. Beträffande de kommunala bolagens förhållande till

skattelagstiftningen anförde finansutskottet att kommunala bolag givetvis

skall behandlas på samma sätt som privata bolag. Med denna motivering

avstyrkte finansutskottet ett yrkande motsvarande det nu aktuella yrkandet

2 i motion K415.

Skatteutskottet instämmer i vad finansutskottet tidigare anfört om förslaget

att begränsa bolagsbildning inom kommunala och landstingskommunala

verksamheter och att skattereglerna måste vara desamma som för privatägda

bolag. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna K415 yrkande 2 och

Sk351.

Kommunal företagsbeskattning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om kommunal beskattning av juridiska personers

inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter.

Motionen

I motion Sk282 yrkar Håkan Larsson (c) att inkomster från skogs- och

jordbruksfastigheter beskattas i den kommun där fastigheten är belägen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare avstyrkt förslag om att på nytt införa en sådan

kommunal beskattning av juridiska personer som upphörde fr.o.m. inkomståret

1985 eller att införa regler som innebär att fysiska personers näringsverksamhet

skall beskattas i annan kommun än hemortskommunen, senast våren 2003 (bet.

2002/04:SkU8). En återgång till de gamla reglerna skulle komplicera

taxeringsarbetet, inte minst för de skattskyldiga. Utskottet avstyrker

även den nu aktuella motionen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (m, kd, c)

av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger

Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 13 i

denna del, 2003/04:Fi308 yrkande 1, 2003/04:Sk449 i denna del, 2003/04:Sf402

yrkande 16, 2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del, 2003/04:N291 yrkande 2

och 2003/04:N347 yrkande 9.

Ställningstagande

Den viktigaste politiska åtgärden för att klara välfärdsåtaganden är att

ge näringslivet så goda förutsättningar som möjligt. Detta innebär färre

regleringar och en skattenivå som är bättre anpassad till omvärlden. Vid

en internationell jämförelse är den svenska beskattningen av företagare/ägare

för hög. I reservationer till finansutskottets betänkande 2003/04:FiU1

redovisas våra partiers förslag till en ekonomisk politik och skattepolitik

som lägger grunden för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och

skapar förutsättningar för livskraftiga och internationellt konkurrenskraftiga

företag.

Våra skatteförslag innebär en minskad skattebelastning på företagare/ägare

och syftar till att stimulera till nyföretagande och ökad investeringsvilja.

För att uppnå detta är det viktigt att skattereglerna inte hindrar utan

i stället uppmuntrar till att nya idéer utvecklas och ger upphov till nya

lönsamma verksamheter och arbetstillfällen. Att få bort dubbelbeskattningen

av juridiska personer för att öka tillgången på riskvilligt kapital i

företagssektorn anser vi vara viktigt. Förmögenhetsskatten bidrar till

den för höga samlade beskattningen av företag, företagare och dess ägare

och riskkapital i Sverige, och även den bör enligt vår mening fasas ut.

Att avlägsna regler som diskriminerar de för landets framtida tillväxt så

betydelsefulla fåmansföretagen är grundläggande i våra förslag.

Vi vill genomföra ett brett avreglerings- och förenklingsprogram. Vi vill

ändra det synsätt som gör att verksamma ägare i fåmansföretag blir hårdare

beskattade än passiva kapitalägare. Därför vill vi öka utrymmet för

kapitalbeskattning av den avkastning som en aktiv delägares insatser genererar

i företaget.

För beskattningen av löner och inkomster från fysiska personers

näringsverksamhet har skatteskalans utformning en avgörande betydelse för

skattebelastningen. Våra skatteförslag innebär sänkta marginaleffekter och

även lättnader genom höjda grundavdrag och/eller skattereduktioner. Sådana

lättnader betyder mest för dem med lägre inkomster. I en fortsatt process

av sänkta skatter ned mot de nivåer som präglar jämförbara OECD-länder

måste inriktningen vara både att förbättra förutsättningarna att försörja

sig på sitt arbete eller sitt företagande och att värna Sveriges

konkurrenskraft vad gäller företagande och kunskap.

En skattepolitik som stimulerar och underlättar arbete och företagande på

det sätt vi redovisat har stora fördelar även från regional synpunkt och

kommer att få betydelse inte minst för att verksamheter skall kunna startas

och fortleva även i glesbygden.

Ett allvarligt problem för seriöst företagande är den svarta ekonomins

utbredning och omfattning. Vart femte företag drabbas av konkurrens från

den svarta sektorn, i en del branscher betydligt fler. Det leder till att

seriösa företagare har svårt att konkurrera. Den svarta ekonomin medför

ett stort årligt skattebortfall. Ett fungerande rättssamhälle bygger på

att lagstiftningen är förankrad i människors rättsuppfattning så att man

av egen kraft och vilja lyder lagarna. Med dagens höga skatter finns det

en särskilt stor risk att skattemoralen urholkas mer och mer. Våra förslag

bör kunna bidra till att drastiskt minska omfattningen av den svarta

ekonomin.

Människor, kapital och företag rör sig i dag snabbt över nationsgränser

och söker sig dit där förutsättningarna framstår som mest gynnsamma. Med

en tilltagande internationell konkurrens är det i dag mer än någonsin

tidigare angeläget att vi i Sverige intensifierar våra ansträngningar att

göra Sverige attraktivt för investeringar och företagande. Ett led i det

politiska arbetet för att möta globaliseringen är även arbetet för att

göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Under de senaste

åren har det europeiska samarbetet inte varit tillräckligt framgångsrikt

på detta område. Sverige skall verka för att den inre marknaden präglas

av dynamik och öppenhet genom att nya områden öppnas för konkurrens och

företagande. Vi bör också som land gå i täten för att själva genomföra de

åtgärder inom bl.a. skatte- och arbetsmarknadsområdena som gemensamt

föreslagits som steg på vägen mot ökad europeisk konkurrenskraft.

Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen

om att skattepolitiken bör ges den inriktning som utvecklats här ovan och

i våra motioner.

2. Periodiseringsfonder i mindre företag m.m., punkt 3 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om åtgärder på skatteområdet för att underlätta

kapitalbildningen i småföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2003/04:Sk289, 2003/04:Ju218 yrkande 3 och 2003/04:N288 yrkande 7.

Ställningstagande

De första åren efter nystart av ett företag är ofta mycket kritiska för

företagets fortlevnad. I motionerna förordas bl.a. en ökad rätt för

nystartade och små företag att sätta av mer till periodiseringsfonder än

andra företag. Vi anser att en sådan åtgärd tillsammans med någon form av

skatteuppskov och förbättrade avskrivningsregler för att stödja nystartade

företag måste övervägas i en utredning liksom vilka åtgärder på skatteområdet

som kan vara lämpliga för att generellt underlätta kapitalbildningen i

småföretag. Vi förutsätter att en sådan utredning skall arbeta snabbt.

3. Underhållsfonder, punkt 5 (v)

av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om skattefria underhållsfonder för flerfamiljshus.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo235 yrkande 8.

Ställningstagande

Det är svårt att få lönsamhet i hyresrättsproduktionen med dagens villkor

för fastighetsskatten och stödet för produktionen. Därför bör även andra

åtgärder övervägas som att fastighetsägare i flerfamiljshus får inrätta

skattefria underhållsfonder för kommande renoveringar. Detta för att lindra

kraven på hyres-ökningar, men också för möjligheten att skaffa nödvändigt

kapital till en lägre kostnad. Givetvis bör användningen av de fonderade

medlen användas i sam-råd och förhandlingar med berörda hyresgäster och

hyresgästföreningen. Riksdagen bör tillkännage för regeringen att regeringen

låter utreda denna fråga och återkommer till riksdagen med förslag i

enlighet med vad som förutsätts i motion Bo235 yrkande 8.

4. Etableringskonto, punkt 6 (kd, c, mp)

av Per Landgren (kd), Roger Tiefensee (c) och Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att utreda hur ett etableringskonto kan utformas.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:N346 yrkande 12,

2003/04:N348 yrkande 3, 2003/04:N412 yrkande 13 och 2003/04:N414 yrkande

8.

Ställningstagande

Det är svårt att spara ihop till det kapital som behövs för att starta

ett eget företag. Många har också svårt att få banklån för detta ändamål.

En åtgärd som skulle leda till att fler företag startas och även underlätta

för befintliga företag att erhålla kapital vore att lagstifta om rätten

att spara ihop kapital till ett eget företagande. Danmark har ett

etableringskontosparande. Regeringen bör få riksdagens uppdrag att utreda vad

ett sådant kontosparande skulle kosta att genomföra, och vilka resultat

den danska politiken uppvisat i form av nyföretagande.

5. Fåmansföretag, punkt 8 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf

Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om nya regler för fåmansföretag. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk444, 2003/04:Sk445, 2003/04:N329

yrkandena 22 och 23, 2003/04:N348 yrkande 4, 2003/04:N412 yrkande 17 och

2003/04:N414 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att det pågående

arbetet snabbt måste utmynna i reformerade skatteregler som skall innebära

att ägare i fåmansföretag inte diskrimineras i förhållande till ägare i

icke fåmansägda företag. Den risk som företagaren tar på sig bör i betydligt

större utsträckning än i dag beaktas vid utformningen av skattereglerna.

De förslag som finns om någon form av en s.k. BEK-modell och en ytterligare

höjning av den s.k. klyvningsräntan bör kunna utgöra en viktig del i den

reformering som det nu brådskar att få genomförd. Samtidigt måste det nya

regelsystemet vara enkelt så att det blir begripligt och inte avskräcker

människor från att vara verksamma i fåmansföretag.

Reglerna bör jämställa fåmansföretagare med andra företagare också när

det gäller beskattning av lön till företagsledarens make och barn.

6. Schablonbeskattning av vissa småföretag, punkt 9 (kd)

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om schablonbeskattning av företag i vissa

tjänstebranscher. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi308 yrkande

20, 2003/04:N346 yrkande 5 och 2003/04:N412 yrkande 23.

Ställningstagande

I vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter,

vid köp av tjänster, t.ex. i taxi-, restaurang- och frisörnäringarna.

Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras

ut av företag som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.

För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta för

seriösa företag föreslår jag att riksdagen bifaller motionärernas förslag

om att införa någon form av schablonbeskattning i likhet med vad som redan

finns i vissa andra länder. Skatteverket har överlämnat en rapport till

regeringen med förslag om att införa schablonbeskattning för vissa företag

(RSV Rapport 2002:3 Schablonbeskattning? - en principskiss). Jag förutsätter

att regeringen ser till att den fortsatta beredningen sker skyndsamt så

att en modell för schablonbeskattning av vissa branscher snart kan vara

genomförd också i Sverige. Den fortsatta beredningen bör också analysera

om det från rättvisesynpunkt och av konkurrensskäl är möjligt och lämpligt

att införa en schablonbeskattning på försök i endast vissa delar av landet.

7. Räntefördelning, punkt 10 (kd, c)

av Per Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om möjligheten att utnyttja sparad positiv

räntefördelning vid avslutning av en enskild näringsverksamhet. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion 2003/04:Sk451.

Ställningstagande

När en företagare skall sluta med sin verksamhet, t.ex. för att gå i

pension måste obeskattade reserver i periodiseringsfond och expansionsfond

återföras till beskattning. Om det finns sparad positiv räntefördelning

så kan den inte utnyttjas fullt ut till att minska skatten på återföring

av periodiseringsfond och expansionsfond på grund av reglerna om högsta

beloppet för positiv räntefördelning. Dessa återföringar påförs egenavgifter

och inkomstskatt som om inkomsten går över brytpunkten kan ge även statlig

inkomstskatt med 20 % eller 25 % utöver kommunalskatten. Fåmansbolagsdelägare

får utnyttja sina sparade underlag för kapitalbeskattad utdelning utan

någon begränsning då de säljer eller lägger ned sitt företag. Vi anser

att den begränsning att använda positiv räntefördelning som påtalas i

motion Sk451 rimligen bör avlägsnas. Regeringen bör bereda frågan vidare

med inriktning på att en sådan lagändring skall kunna antas av riksdagen

inom kort.

8. Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser, punkt 13 (m, kd,

c)

av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger

Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om översyn och förenkling av reglerna för allmännyttiga

stiftelser och ideella föreningar. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 36, 2003/04:Sk280 yrkande 1, 2003/04:Sk327

och 2003/04:Kr385 yrkande 10.

Ställningstagande

En rad stiftelser som tidigare betraktats som kvalificerat allmännyttiga

och därmed begränsat skattskyldiga har under senare tid fått sin verksamhet

försämrad till följd av stelbenta skatteregler. Även skattereglerna för

allmännyttiga föreningar är för många svårtolkade, vilket är olyckligt

med tanke på att det är frivilliga och ideella krafter som ofta ansvarar

för bokföringen. Vi anser att de regler som styr skattelättnaderna för

allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar måste ses över för att

anpassas till dagens förhållanden och förenklas. En sådan översyn bör

kunna bidra till att de problem som tas upp i de motioner som behandlas

i detta avsnitt får sin lösning.

9. Avkastningsskatt, punkt 16 (kd)

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om riskerna med dubblering av avkastningsskatten

på pensionssparande och höjning av avkastningsskatten på kapitalförsäkringar.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk331 yrkande 2.

Ställningstagande

Skattebasutredningens förslag om att skatten på pensionssparandet skall

fördubblas och att skattesatsen för det kapital som ligger i K-försäkringar

skall höjas skulle fördyra pensionssparandet på ett oacceptabelt sätt.

Detta skulle få till följd att människor med kapital söker andra vägar,

utom statens kontroll på sparkapitalet. Vad det nu gäller är i stället

att genom rimlig stimulans för långsiktigt sparande uppmuntra också ett

sparande inom Sveriges gränser. I en alltmer öppen och lättillgänglig

kapitalmarknad är det av stor vikt med regler som uppmuntrar till inhemskt

sparande i stället för avskräckande skattelagstiftning som i sin tur leder

kapitalet utomlands.

10. Beskattning av kapitalvinster vid fondbyte m.m., punkt 17 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om uppskov med kapitalvinster i samband med fondbyten

m.m. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi5, 2003/04:Sk229,

2003/04:Sk237, 2003/04:Sk338 och 2003/04:Sk457.

Ställningstagande

Det finns flera inslag i skattesystemet som har en ogynnsam inverkan på

sparandet i aktier och aktiefonder, bl.a. dubbelbeskattningen av

bolagsinkomster. Emellertid medför också valet av beskattningsmetod för

kapitalvinster, dvs. beskattning vid avyttring, en inlåsningseffekt som hämmar

intresset att omplacera innehav av aktier och fondandelar, något som

påverkar riskkapitalflödet negativt. Moderaterna har i tidigare motion

hävdat att ett fondbyte inte skall utlösa vinstbeskattning. En beskattning

vid byte av fond skapar inlåsningseffekter och hindrar konkurrens. Den

enskildes möjligheter att aktivt kunna förvalta och på så sätt påverka

sitt sparande försvåras.

Som anförs i motion Fi5 är tidpunkten för att ändra skattereglerna nu

lämplig ur ett statsfinansiellt perspektiv. Börsen har under senare år

totalt fallit tillbaka, vilket gör att en ändring av lagen även kortsiktigt

får begränsade finansiella effekter. Vi föreslår att riksdagen beslutar

om ett tillkännagivande till regeringen om att en ny beskattningsmetod

för aktier och värdepappersfonder som tillåter återinvesteringar i enlighet

med vad som förordas i motionerna bör införas, utan att detta skall

föranleda beskattning. Vi förutsätter att regeringen arbetar snabbt med att

få fram de lagförslag som behövs för en sådan omläggning.

11. Riskkapitalavdrag, punkt 18 (kd, c)

av Per Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att införa ett riskkapitalavdrag. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2003/04:N329 yrkande 10 och 2003/04:N412

yrkande 12.

Ställningstagande

En väl fungerande marknadsekonomi med god finansiering av småföretag

behöver en stor andel privata finansiärer. Dessa är vanligtvis mer riskvilliga

än andra finansiärer, och är därför särskilt viktiga under tider med behov

av strukturell förnyelse. Goda villkor för privat riskfinansiering i

småföretag är av dessa skäl viktiga. Erfarna företagare har speciellt goda

förutsättningar att bedöma affärsidéer och därför skall skattesystemet

stimulera dessa till att investera sina förtjänster i nya företag. Det

skall vara skattemässigt fördelaktigt att sätta in kapital i nya verksamheter

som kan skapa tillväxt och arbetstillfällen. Vi förordar att regeringen

får i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om riskkapitalavdrag

med utgångspunkt från förslagen i de motioner som behandlas i detta avsnitt.

12. Generationsskiften i företag, punkt 20 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf

Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om generationsskiften i familjeföretag. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 7, 2003/04:Fi306

yrkande 13 i denna del, 2003/04:Fi308 yrkande 16, 2003/04:Sk449 i denna

del och 2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del.

Ställningstagande

Familjeföretag får ofta arvs- och gåvoskatteproblem vid generationsskiften

och det är de som tar över företagen som får de största problemen. Dessa

och även andra skattekostnader som kan uppkomma i samband med att en

verksamhet skall övergå till en ny generation bidrar till att konservera

den svenska näringslivsstrukturen med alltför få medelstora företag. Många

bedömer också att beskattningen vid generationsskifte i ett familjejordbruk

åderlåter jord- eller skogsbruk som redan kan ha små eller inga ekonomiska

marginaler. I stället för att kapital dras in till staten behövs detta

mycket väl på gårdarna för att trygga ett långsiktigt familjejordbruk.

Vi anser att tillräckligt inte har gjorts för att åstadkomma bra skattemässiga

villkor i samband med generationsskiften i familjeföretag. Oavsett vad

som kommer att hända med arvs- och gåvobeskattningen i framtiden anser vi

att generationsskiftesproblematiken måste lösas. Vi föreslår att riksdagen

i ett tillkännagivande till regeringen skall begära att regeringen lägger

fram ett förslag till lagändringar som löser skatteproblemen i samband

med generationsskiften.

13. Personalvårdsförmån, punkt 21 (kd)

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att kulturaktiviteter för anställda bör vara en

skattefri personalvårdsförmån i likhet med skattefria motionsförmåner.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk287 och avslår motion 2003/04:Kr326

yrkande 7.

Ställningstagande

Som beskrivs i motion Sk287 finns det många exempel på företag som drabbats

av både arbetsgivaravgift och förmånsbeskattning på medel avsatta för

friskvård. För ett företag är det i dag lättare att göra avdrag för

inventarier, maskiner eller bilar än för friskvård för personalen. Det är

en egendomlig syn på det humana kapitalet som ju är det absolut viktigaste

på varje företag.

Med tanke på den situation vi nu befinner oss i, med historiskt hög

sjukfrånvaro och ökad ohälsa i allmänhet, borde alla initiativ syftande

till ökad hälsa välkomnas. Om man gör det i en form med stor valfrihet

för den enskilde bör det inte straffas med arbetsgivaravgifter och

förmånsskatter utan i stället uppmuntras. Jag tillstyrker därför begäran i

motion Sk287 om en utredning som utgår från förutsättningen att avdrag

för kostnader för friskvård till anställda skall prövas utifrån den

enskilde arbetstagarens behov.

14. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet, punkt 23 (m,

kd, c)

av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger

Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om tydligare regler för sponsring. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk273, 2003/04:Sk290 yrkandena 1 och

2, 2003/04:Kr232 yrkande 10, 2003/04:Kr282 yrkande 12, 2003/04:Kr326

yrkande 4, 2003/04:Kr327 yrkande 8 och 2003/04:Kr391 yrkande 5.

Ställningstagande

Våren 2002 föreslog ett enigt skatteutskott ett tillkännagivande till

regeringen om att den skulle pröva om inkomstskattelagens regler har en

alltigenom ändamålsenlig utformning när det gäller avdrag för utgifter i

samband med sponsring. Det hade bl.a. i motioner framhållits att sponsring

som är ägnad att förbättra ett företags image i en kundgrupp inte beaktas

tillräckligt i gällande rätt. Regeringen borde även pröva om reglerna

behöver göras tydligare för att det skall vara lättare att i förväg bedöma

den skattemässiga behandlingen av en sponsring. En utgångspunkt för

prövningen borde vara att reglerna skall vara neutrala med avseende på vilket

ändamål som sponsringen avser, och undersökningen borde belysa om även en

indirekt koppling mellan sponsorns och sponsormottagarens verksamheter

skulle kunna godkännas. Det borde också vara en utgångspunkt att principen

om avdragsförbud för gåvor skall ligga fast. Regeringen borde så snart

det kan ske återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av sitt arbete

samt lämna eventuellt förslag till lagändringar. Riksdagen biföll utskottets

förslag (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02: 202).

Regeringen har ännu inte återkommit till riksdagen i den aktuella frågan.

Enligt vår mening bör riksdagen i ett nytt tillkännagivande till regeringen

uttala vikten av att den begärda prövningen redovisas för riksdagen utan

ytterligare dröjsmål.

15. Arbetslokal i bostaden, punkt 25 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om avdrag för arbetslokal i bostaden. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk447.

Ställningstagande

I motion Sk447 framhålls att en höjning av schablonavdraget skulle medföra

en förenkling då det för vissa enskilda näringsidkare från skattesynpunkt

skulle bli irrelevant om verksamheten bedrivs i en särskilt inrättad del

eller inte, och de faktiska kostnaderna därmed inte behövde undersökas

vare sig av företagaren eller Skatteverket. Det skulle också vara en hjälp

för nystartade småföretag. Med hänvisning till dessa skäl tillstyrker jag

motionärernas förslag om utvidgad avdragsrätt för enskilda näringsidkare

för arbete i bostaden.

16. Kommunala bolag, punkt 27 (fp)

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en lagändring som sätter stopp för kommunal

skatteplanering genom koncernbildning. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:K415 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:Sk351 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Konstitutionsutskottet har framhållit (bet. 2001/02:KU14) att kommunal

verksamhet "i största möjliga utsträckning bör bedrivas i nämndform".

Innebörden var att det föreligger en underliggande men befogad oro att

kommuner och landsting - trots att utskottet i samma betänkande fann att

det "även fanns skäl som talar för bolagsformen" - nyttjar bolagsformen

i syfte att begränsa den offentliga insynen i verksamheten.

Att aktiebolagsformen också kan användas för att genomföra en skatteplanering

som står i strid med både skattelagstiftningens och den öppna redovisningens

anda är oomtvistligt.

Därtill kommer att verksamheter i aktiebolagsform, hur goda motiven och

intentionerna i övrigt än varit vid företagsstarten, riskerar att snedvrida

konkurrensförhållanden mellan privata och kommunalt konkurrerande

verksamheter.

Det är grunden för att Folkpartiet anser att primärkommunal och

landstingskommunal verksamhet skall bedrivas i förvaltningsform.

Den logiska konsekvensen av denna öppenhetssyn i kombination med

konkurrensneutralitetsaspekten är att den kommunala bolagssektorn avvecklas.

Endast

då särskilda och klart avgränsade skäl föreligger skall kommunal verksamhet

drivas i aktiebolagsform.

Förslaget om en särregel för kommunala bolag i syfte att sätta stopp för

kommunal koncernbildning av skatteplaneringsskäl måste också sättas in i

det allmänna samhällsklimatet.

Det allmänna måste föregå som efterföljansvärt exempel på detta område.

Skatteplanering är visserligen inte olaglig, men måste alltid balanseras

mot syftet med verksamheterna. När kommuner inordnar många av sina bolag

i ett koncernliknande förhållande, och därigenom - fortfarande fullt

lagligt - kan nyttja bestämmelser för att i praktiken dölja vissa verksamheters

endera mycket goda eller mycket dåliga resultat, är gränsen för det

acceptabla överskridet från etiksynpunkt.

Kommuner skall ägna sig åt sin kommunala kärnverksamhet, skola, vård,

omsorg, gemensamma kommunikationer, gator och vägar. Detta skall ske

samtidigt som medborgarnas gemensamma tillgångar förvaltas och förrättas

på ett rationellt och riskfritt sätt. I dag bedrivs emellertid många

verksamheter som kommuner inte borde göra i hel- eller delägda kommunala

bolag.

Ett verksamhetsfält av särskild vikt i sammanhanget utgörs av kommunala

bostadsbolag. Bortsett från de mycket stora felinvesteringar som många

kommuner gjort på bostadsområdet, kan alltför dominerande kommunala

bostadsbolag innebära att icke kommunägda bostadsföretag upplever det som

mindre meningsfullt att verka i eller utveckla sitt engagemang i den

aktuella kommunen eller regionen. Inordnas dessutom stora kommunala

bostadsbolag i den kommunala bolagsverksamheten, kan detta i värsta fall -

dessvärre finns alltför många avskräckande exempel där bistånd krävts

från statsmakten för att inte försätta bostadsföretagens ägare, kommuner,

på obestånd - resultera i att de kommunala kärnverksamheterna drabbas av

nedskärningar som annars inte blivit nödvändiga.

För Folkpartiet är det oacceptabelt att kommuner genom en hierarkisk

aktiebolagsstruktur skaffar sig näst intill egna dragningsrätter i statskassan.

Regeringen bör därför lägga fram förslag till lagändringar som omöjliggör

kommunal skatteplanering genom koncernbildning.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Fåmansföretag, punkt 8 (mp)

Barbro Feltzing (mp) anför:

Om en fåmansbolagsägare anställer sina barn (16 år eller yngre) är det

inte barnen som blir skattskyldiga. Deras lön läggs i stället på

fåmansföretagarens och därefter dras skatten. När en företagare anställer

grannens barn beskattas barnen. Vi vill att barnen, och inte föräldrarna,

alltid skall vara skattskyldiga, även om de arbetar i sina föräldrars

företag. Lönen bör emellertid stå i förhållande till arbetets art, barnens

ålder och deras kompetens. Den skall alltså vara marknadsmässig. Om lönen

är hög bör emellertid skattskyldigheten läggas på den förälder som är

företagets ägare. Detta bör ha granskats av en ny utredning om småföretagarens

villkor, senast den 1 mars 2005.

2. Vissa arvs- och gåvoskattefrågor, punkt 19 (m)

Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:

Moderaterna har i riksdagen fört fram ett krav på att arvs- och

gåvobeskattningen skall slopas fr.o.m. den 1 januari 2005. Vi kommer att

fortsätta

med att försöka övertyga en majoritet i riksdagen om att detta är vid

sidan av slopad förmögenhetsbeskattning en viktig åtgärd för att bl.a.

stoppa kapitalflykten från Sverige.

3. Yrkesfiskare, punkt 22 (kd, c)

Per Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c) anför:

Yrkesfisket utgör en viktig sysselsättning i många skärgårdssamhällen och

i bygder runt våra kuster. För en positiv utveckling för det svenska

yrkesfisket krävs att yrkesfiskarna får arbeta på samma villkor som sina

kolleger i omvärlden, främst Danmark och Norge. Vi förutsätter att regeringen

tar till vara de möjligheter som finns att påskynda handläggningen av det

förslag till yrkesfiskaravdrag som nu är föremål för kommissionens bedömning.

4. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet, punkt 23

(fp)

Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp) anför:

När skatteutskottet för två år sedan (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202)

tillkännagav för regeringen att det finns anledning att pröva om

inkomstskattelagens regler alltigenom har en ändamålsenlig utformning, var

syftet att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag om

förbättringar och förtydliganden.

Riksdagens begäran är i detta avseende enkel, klar och entydig. Det finns

inga vägande skäl att återupprepa detta enhälliga tillkännagivande från

riksdagen och dess skatteutskott.

Under ärendets behandling, som bl. a. innefattar ställningstagande till

den välgrundade motionen 2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp),

har till utskottet - trots att utskottet från regeringen under beredningen

av ärendet begärt besked om regeringens handläggning av frågan sedan

riksdagens begäran gjordes våren 2002 - intet besked lämnats från regeringen.

Det förtjänar att starkt understrykas: vid förfrågan från utskottet har

inget konkret besked hur - eller ens om - beredning pågår stått att

få.

Det är svårt att uppfatta detta på annat sätt än som betydande nonchalans

mot riksdagens begäran att regeringen skall återkomma till riksdagen i

ärendet.

Denna nonchalans är desto allvarligare som det rör många ideellt arbetande

människors och föreningars möjligheter att under ekonomiskt betryggande

former utöva sin samhällsgagnande verksamhet.

Nonchalansen - två år är dock en i detta sammanhang icke obetydlig tid -

är desto mer remarkabel som den står i skarp kontrast till regeringens i

övrigt mycket omfattande retorik i rakt motsatt riktning: värnandet av

idrott, kultur och annan ideell verksamhet.

Riksdagen bör inte rimligen behöva besluta om ett nytt tillkännagivande

för att regeringen skall efterkomma riksdagens tidigare eniga tillkännagivande.

Vi förutsätter från liberalt håll att regeringen inom kort underrättar

riksdagen om hur beredningen av riksdagens tillkännagivande från 2001/02

fortskrider och återkommer till riksdagen med en konkret tidsplan om hur

regeringen avser att efterkomma riksdagens eniga begäran.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion väckt med anledning av prop. 2002/03:150

2003/04:Fi5 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

Riksdagen beslutar att ett fondbyte inte skall utlösa

realisationsvinstbeskattning

i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:K415 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om lagändring

som sätter stopp för kommunal skatteplanering genom koncernbildning.

2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd):

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skyndsamt utreda det skatterättsliga läget för

allmännyttiga stiftelser.

2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att underlätta arvskiften inom familjeföretag.

2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att göra det gynnsammare att starta, driva och genomföra

generationsskiften i företag.

2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om lägre skatter för företagen.

16. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs om

en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta

generationsskiften i familjeföretag.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda möjligheterna att ersätta bolagsskatten med

en tonnagebaserad skatt för rederier.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om schablonbeskattning av vissa tjänstebranscher.

2003/04:Sk229 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om flyttskatt på fonder.

2003/04:Sk237 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om reformer av beskattning av fonder och aktier.

2003/04:Sk256 av Inger Davidson och Sven Brus (båda kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om höjda grundavdrag i arvsskatten och gåvoskatten för arv och

gåvor till föreningar.

2003/04:Sk260 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att införa en skatteberäkning för sjöfarten baserad på tonnage.

2003/04:Sk269 av Claes Västerteg (c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av

representationsavdraget så att det följer kostnadsutvecklingen enligt vad i

motionen anförs.

2003/04:Sk270 av Kent Olsson och Henrik Westman (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om utjämningskonto för fiskare.

2003/04:Sk273 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om avdragsrätt för sponsring av högklassig kultur.

2003/04:Sk278 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (båda m):

Riksdagen begär att regeringen beslutar att höja avdraget för

representationsmåltid till 300 kr.

2003/04:Sk280 av Annika Qarlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att skattereglerna

för ideella och allmännyttiga föreningar skall ses över och

förenklas.

2003/04:Sk282 av Håkan Larsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter skall beskattas i

den kommun där fastigheterna är belägna.

2003/04:Sk287 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om förändringar i

inkomstskattelagen så att avdrag för kostnader för friskvård till anställda kan

utformas utifrån den enskilde arbetstagarens behov.

2003/04:Sk289 av Henrik Westman och Patrik Norinder (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att låta nystartade företag sätta av hela sitt ekonomiska överskott i

verksamheten de fem första åren i periodiseringsfonder.

2003/04:Sk290 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sponsring av konst och kultur.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utvidgad avdragsrätt för kultursponsring.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om företags möjlighet att köpa in konst.

2003/04:Sk294 av Inger René och Kent Olsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om yrkesfiskaravdraget.

2003/04:Sk314 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inrätta ett renkonto enligt samma princip som skogskonto.

2003/04:Sk316 av Inger Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om uppföljning av tillämpningen av avskrivningsreglerna för förstagångsupplåten

konst.

2003/04:Sk327 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att stiftelser skall vara skattebefriade om de förvaltas av förening

som är skattebefriad.

2003/04:Sk331 av Kenneth Lantz (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om riskerna med dubblering av avkastningsskatten på pensionssparande

och höjning av avkastningsskatten på kapitalförsäkringar.

2003/04:Sk338 av Anne-Marie Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om andelsägarnas rätt att byta fond utan att detta byte ger upphov till

några skattekonsekvenser.

2003/04:Sk351 av Anders Larsson (c):

1. Riksdagen begär hos regeringen förslag som innebär att beskattning

av överskott ej skall ske i helägda dotterbolag till kommuner och landsting.

2. Riksdagen begär hos regeringen förslag som innebär att avdrag vid

beskattning för helägda dotterbolag till kommuner eller landsting skall

föreligga för resultatöverföring som sker motsvarande i allmän mening

benämnda koncernbidrag vad avser överföring till kommuner och landsting.

2003/04:Sk359 av Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om beskattning av fiskevårdsområdesföreningarna.

2003/04:Sk365 av Lena Ek m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om icke-diskriminerande skatteregler för små företag.

2003/04:Sk409 av Roger Tiefensee m.fl. (c, m, fp, kd, v, mp):

Riksdagen begär att regeringen snabbutreder införandet av en tonnagebaserad

bolagsskatteberäkning för svenska rederier.

2003/04:Sk444 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att en normallönemodell skall användas i ett nytt beräkningssystem för

beskattning av inkomster i fåmansbolag.

2003/04:Sk445 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om slopande av skatteregler som diskriminerar närstående till företagare.

2003/04:Sk447 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om enskilda näringsidkares avdrag för arbete i bostaden.

2003/04:Sk449 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om avskaffande av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten.

2003/04:Sk451 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ändring av högsta beloppet för positiv räntefördelning sista året.

2003/04:Sk454 av Gunnar Sandberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om brutna räkenskapsår.

2003/04:Sk457 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om översyn av reduktionsreglerna för reavinstbeskattning vid byte

av kapitalförvaltare.

2003/04:Ju218 av Jörgen Johansson (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att vidga reglerna i 30 kap. inkomstskattelagen

(1999:1229).

2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förbättra småföretagarvillkoren, som är viktigt ur

ett integrationsperspektiv.

2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sponsring.

2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om arvsskatten.

2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avdragsrätt för sponsring.

2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att reglerna för företags möjlighet att sponsra

kulturverksamhet bör ses över.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att kulturaktiviteter för anställda bör vara en skattefri

personalvårdsförmån i likhet med skattefria motionsförmåner.

2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

av skatteregler för att underlätta sponsring av kultur.

2003/04:Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utredning av ändamålen för allmännyttiga stiftelser.

2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

19. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en översyn som

syftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av

samtidskonst.

2003/04:Kr391 av Alf Svensson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om etiska riktlinjer för kultursponsring.

2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om tonnageskatt

för sjöfarten.

2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om rederinäringens beskattningsregler.

2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda förutsättningarna för tonnagebaserad

skatteberäkning för sjöfarten.

2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att införa tonnageskatt.

2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

29. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag på ett så kallat "fiskekonto" enligt motionens intentioner.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tillåta negativt saldo för inventarietillgångar vid

fartygsbyte.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om yrkesfiskaravdrag.

2003/04:MJ433 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om yrkesfiskeavdrag.

2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda möjligheterna att öka avsättningarna till

periodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar.

2003/04:MJ476 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om betydelsen av ett gott företagsklimat och tillväxthämmande

skatter.

2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning av småföretagares rätt till uppskjuten beskattning

av vinsten i fem år.

2003/04:N291 av Sten Tolgfors (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om dubbelbeskattningen av svenskt ägande av företag.

2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att införa ett riskkapitalavdrag.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att särreglerna för beskattning av närstående bör slopas.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att i 3:12-regelverket införa en BEK-modell samt att

höja klyvningsräntan till en nivå 15 % över statslåneräntan.

2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om införande av etableringskonto.

2003/04:N347 av Lars Lindén m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om villkor avseende skatter och avgifter för turismen likvärdiga

med dem som finns i andra länder.

2003/04:N348 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (båda c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att löntagare skall kunna spara ihop eget kapital till företaget

på 120 000 kr med fullt skattemässigt avdrag.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att reformera 3:12-reglerna angående beskattning på avkastning

i fåmansföretag.

2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):

12. Riksdagen beslutar att möjlighet för riskkapitalavdrag införs.

13. Riksdagen beslutar att möjlighet till sparande i etableringskonto

införs.

17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar

i reglerna för fåmansföretag.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.

2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om barn och feriearbete.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utvärdera effekten av att gynna dem som vill spara till

start av företag.

2003/04:A370 av Bo Könberg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utredning om villkoren för arbetsgivares avdragsrätt avseende

anställdas avtalsreglerade pensionsordningar.

2003/04:Bo235 av Owe Hellberg m.fl. (v):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skattefria underhållsfonder för flerfamiljshus.