Bet. 2003/04:SKU22

Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU22

Allmänna motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2003 om fastighets- och förmögenhetsbeskattningen. Motionerna

tar bl.a. upp frågor som rör avveckling av fastighetsskatten, fastighetsskattens

framtida utformning, ändringar i regelsystemet för fastighetstaxering,

beskattning av bostadsrätter, fastighetsskatt för fastigheter belägna i

utlandet, tomträttsinnehavares skattskyldighet, byggnader för äldreboende,

miljöförbättrande åtgärder i fastigheter och avveckling av förmögenhetsskatten.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. I flera fall hänvisar utskottet

till de åtgärder som riksdagen redan fattat beslut om för att begränsa

skatteuttaget på boendet samt till att en parlamentarisk utredning som

tillsatts för att utreda fastighetsskatten på småhus m.m., förmögenhetsskatten

och arvs- och gåvoskatten inom kort kommer att presentera sina förslag.

I andra fall konstaterar utskottet att frågorna redan uppmärksammats av

regeringen. När det gäller att stimulera till miljöförbättrande åtgärder

i fastigheter hänvisar utskottet till att skattereduktion numera kan medges

för vissa installationer.

I betänkandet finns 10 reservationer och 4 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Fastighetsbeskattningens inriktning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk258, 2003/04:Sk272, 2003/04:Sk300

yrkande 1, 2003/04:Sk315 yrkande 1, 2003/04:Sk339, 2003/04:Sk355,

2003/04:Sk366, 2003/04:Sk459 yrkandena 1-3, 2003/04:Sf406 yrkande 2 i denna

del, 2003/04:MJ404 yrkande 15 i denna del, 2003/04:N341 yrkande 12,

2003/04:Bo226 yrkande 6, 2003/04:Bo235 yrkande 7, 2003/04:Bo253 yrkande 16

i denna del, 2003/04:Bo257 yrkandena 6 och 12, 2003/04:Bo263 yrkande 32

och 2003/04:Bo297 yrkande 11.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

Reservation 5 (mp)

2. Kolonistugor

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk440.

3. Utformningen av begränsningsregeln

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk438.

4. Tomträtt

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk233 och 2003/04:Sk405.

5. Fastigheter i utlandet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk241 och 2003/04:Sk307.

6. Äkta och oäkta bostadsföretag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk300 yrkande 5, 2003/04:Sk388,

2003/04:Sk458, 2003/04:Bo257 yrkandena 15-17 och 2003/04:Bo297 yrkande 25.

Reservation 6 (m, fp, kd)

7. Kommersiella lokaler

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk266 och 2003/04:Sk333.

8. Byggnader för äldreboende

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk301 yrkandena 1 och 2.

9. Miljöförbättrande åtgärder

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk242, 2003/04:Sk286, 2003/04:Sk376

och 2003/04:N413 yrkande 12.

Reservation 7 (kd, c)

Reservation 8 (fp)

10. Vindkraftverk

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk247, 2003/04:Sk283, 2003/04:Sk400

och 2003/04:Sk410.

Reservation 9 (c)

11. Avveckling av förmögenhetsskatten m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 4, 2003/04:Sk315 yrkande

2, 2003/04:Sk326, 2003/04:Sk347, 2003/04:Sk398, 2003/04:Sf406 yrkande 2

i denna del, 2003/04:So499 yrkande 2, 2003/04:MJ404 yrkande 15 i denna

del, 2003/04:N329 yrkande 21, 2003/04:A307 yrkande 10 och 2003/04:Bo253

yrkande 16 i denna del.

Reservation 10 (m, fp, kd, c)

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 9 mars 2004

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),

Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per

Landgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m),

Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger

Nordlander (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro

Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s) och Britta Rådström (s).

Redogörelse för ärendet

Riksdagen behandlade i höstas ett stort antal motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 2003 samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar

och beräkning av statsinkomsterna för 2004. Bland dessa yrkanden fanns

förslag om ändringar i fastighets- och förmögenhetsbeskattningen som lagts

fram av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna

och Centerpartiet i deras respektive budgetalternativ. Riksdagen tog

ställning till yrkandena den 19 november 2003 i samband med att ramar för

utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret

2004 lades fast (bet. 2003/04:FiU1, yttr. 2003/04:SkU1y, rskr. 42).

I det följande behandlar skatteutskottet de återstående motionsyrkanden

som väckts under den allmänna motionstiden och som gäller frågor om

fastighets- och förmögenhetsbeskattningen. En förteckning över de

motionsyrkanden

som behandlas i betänkandet finns i bilaga 1.

Bostadsutskottet har avgivit ett yttrande över motionsförslag som avser

avskaffande av fastighetsskatten, utformningen av fastighetsskatten,

tomträttsinnehavares skattskyldighet samt beskattningen av bostadsrätter.

Yttrandet bifogas som bilaga 2.

Utskottets överväganden

Fastighetsbeskattningens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en rad motioner om fastighetsbeskattningen och dess

framtida utformning. Därigenom avslår riksdagen bl.a. förslag om att

fastighetsskatten på sikt skall ersättas med andra beskattnings- eller

avgiftsformer eller helt eller delvis avskaffas och förslag som avser

ändringar i regelsystemet för fastighetstaxeringen.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (c) och 5 (mp).

Bakgrund

Fastighetsskatten är en del av kapitalinkomstbeskattningen och den väntas

i år ge inkomster på drygt 24 miljarder kronor (prop. 2003/04:1, vol. 1,

s. 141). Skatten tas ut på småhus, flerfamiljshus, lokaler och

industrifastigheter. Frysningen av taxeringsvärdena upphörde vid årsskiftet

2000/01. För att motverka kraftiga förändringar i fastighets- och

förmögenhetsskatteuttaget har skatten på småhus sänkts i olika omgångar, och

fribeloppen i förmögenhetsbeskattningen har höjts (prop. 2001/02:1, bet.

2001/02:FiU1, SkU1y). Från och med den 1 januari 2001 är skattesatsen

för småhus 1,0 % på fastigheternas taxeringsvärde och för hyreshus

(bostadsdelen) 0,5 % av taxeringsvärdet.

Nyproducerade bostadshus är fria från fastighetsskatt de fem första åren

och för de därpå följande fem åren betalas halv fastighetsskatt.

Under hösten 2001 beslutade riksdagen om en begränsningsregel för

fastighetsskatten. Regeln bygger på Fastighetsbeskattningskommitténs förslag

och innebär att fastighetsskatten för ett småhus som utgör den skattskyldiges

permanenta bostad begränsas så att den under vissa förutsättningar inte

överstiger 5 % av hushållsmedlemmarnas sammanlagda inkomster (prop.

2001/02:3, bet. 2001/02:SkU3, rskr. 59). Skatteutskottet har nyligen tillstyrkt

regeringens proposition om en begränsningsregel för förmögenhetsskatten,

och riksdagen beräknas fatta beslut i detta ärende inom kort. Regeln

innebär att den som tillgodoräknats skattereduktion för fastighetsskatt

och som betalar förmögenhetsskatt för sin permanentbostad skall kunna

tillgodoräknas skattereduktion även för förmögenhetsskatten.

Omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen har slopats och i stället

har det införts ett system för småhus-, hyreshus- och lantbruksenheter

som innebär att förenklade fastighetstaxeringar skall ske under perioden

mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Detta innebär att antingen

en förenklad eller en allmän fastighetstaxering äger rum vart tredje år

för respektive typ av taxeringsenhet (prop. 2001/02:43, bet. 2001/02:SkU11,

rskr. 121).

Vidare har riksdagen nyligen fattat beslut om att införa en dämpningsregel

för fastighetsskatten som innebär att en höjning av taxeringsvärdet inte

omedelbart skall slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. Höjningen skall

i stället fördelas lika mellan de år som återstår fram till nästa allmänna

eller förenklade fastighetstaxering. Både småhus (permanentbostäder och

fritidsbostäder), bostadshyreshus och bostadshus med tillhörande tomtmark

på lantbruksenhet omfattas av dämpningsregeln (prop. 2003/04:19, bet.

2003/04: SkU11).

Reglerna om fastighetstaxering och fastighetsskatt har utretts flera gånger

under 1990-talet, senast av Fastighetstaxeringsutredningen och

Fastighetsbeskattningskommittén.

Fastighetstaxeringsutredningen lämnade i februari 2000 betänkande SOU

2000:10, Fastighetstaxering - precision, påverkansmöjligheter, individuella

bedömningar. Utredningen föreslog bl.a. att omräkningsförfarandet skulle

slopas och att ett system med förenklade fastighetstaxeringar i stället

skulle införas. Som framgått ovan har förslaget redan genomförts. Även

riksdagens beslut om ändringar i fastighetstaxeringslagen inför 2003 års

taxering av småhus bygger på Fastighetstaxeringsutredningens förslag.

Ändringarna avser värdenivån i områden med få försäljningar, småhusets

standard, värdefaktorn för tomtmark, grupphusområden, säregna förhållanden

m.m. (prop. 2000/01:121, bet. 2000/01:SkU25, rskr. 271).

Fastighetsbeskattningskommittén lämnade sitt slutbetänkande Likformig och

neutral fastighetsbeskattning, SOU 2000:34, i maj 2000. I betänkandet

föreslogs bl.a. att fastighetsskatten för privatbostadsfastigheter skulle

avskaffas och ersättas med en schablonintäkt som skulle tas upp som intäkt

i inkomstslaget kapital. Vidare föreslogs att en takregel skulle införas

i syfte att öka förutsebarheten av det framtida skatteuttaget. Den skulle

innebära att underlaget för schablonintäkten utgjordes av det lägsta av

beskattningsårets taxeringvärde och föregående taxeringsårs underlag för

schablonintäkt uppräknat med 10 %. En sådan lösning för att begränsa

skattehöjningar från ett år till ett annat är, enligt kommittén, att föredra

framför ett anskaffningsvärdebaserat underlag för beskattningen. Kommittén

ansåg att ett anskaffningsvärdebaserat underlag skulle ge upphov till

negativa effekter (bl.a. inlåsningseffekter) som skulle överstiga fördelen

av en ökad förutsebarhet i skatteuttaget. Som en konsekvens av kommitténs

ställningstagande i frågan om hur skattemässig neutralitet bör skapas

mellan olika boendeformer föreslås en modell för avveckling av fastighetsskatten

och räntebidragen för hyresbostadsfastigheter. Hyresbostadsfastigheter

bör på sikt endast beskattas konventionellt.

Fastighetsbeskattningskommitténs förslag i dessa delar har inte lett till

någon ny lagstiftning.

Regeringen tillsatte i juni 2002 en parlamentarisk kommitté,

Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06), som bl.a. skall se över och utvärdera

reglerna

om fastighetsskatt på småhus, förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt.

Kommittén ges möjlighet att pröva lösningar som kan innebära avsteg från

nu gällande principer för fastighetsbeskattningen. En förutsättning är

dock att de fördelningspolitiska konsekvenserna är acceptabla. Beträffande

åtgärder avseende fastighetsskatten skall även konsekvenserna för

förhållandet mellan olika upplåtelseformer belysas (dir. 2002:87). I sina

överväganden skall kommittén utgå från de analyser och slutsatser gällande

underlaget för fastighetsskatt som har presenterats i de tidigare

utredningarna, men är oförhindrad att pröva alternativa modeller. Kommittén

skall avsluta sitt uppdrag senast den 31 mars i år.

Motionerna

I motion Sk300 yrkande 1 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås ett

planmässigt avskaffande av fastighetsskatten. Eftersom det av statsfinansiella

skäl inte är möjligt att omedelbart avveckla skatten anser motionärerna

att fastighetsskatten på småhus, fritidshus och flerfamiljshus skall sänkas

stegvis under de kommande åren. Vidare bör ett tak införas för

fastighetsskatteuttaget under den tid skatten finns kvar. Taket beräknas som

summan av 80 kr per kvm värdeyta för hus och 2 kr per kvm tomtyta, dock

maximalt 5 000 kr i skatt för tomten. Tillkännagivanden om att fastighetsskatten

bör avvecklas framställs också i motionerna Sk258 av Stefan Hagfeldt (m),

Sk272 av Kent Olsson och Inger René (m), Sk315 yrkande 1 av Henrik Westman

och Björn Hamilton (m), Sk339 av Anne-Marie Pålsson (m), Sf406 yrkande 2

delvis av Anita Sidén och Magdalena Andersson (m), MJ404 yrkande 15 delvis

av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m), N341 yrkande 12 av Marietta de

Pourbaix-Lundin m.fl. (m) och Bo257 yrkande 12 av Marietta de Pourbaix-Lundin

m.fl. (m). I sistnämnda motion förordas också sänkt skatt på bostadsbyggnation

(yrkande 6). Motionärerna är kritiska till att fastighetsskatt utgår under

tiden en byggnad är under uppförande.

I motion Bo253 yrkande 16 delvis av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås

att fastighetsskatten sänks successivt för att på sikt helt avvecklas.

Även systemet för fastighetstaxeringen bör reformeras. Taxeringen måste

bli rättvis och rättssäker vilket inte är fallet i dag.

I motion Sk459 yrkandena 1-3 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden

om att ersätta den statliga fastighetsskatten med en kommunal fastighetsavgift

för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och annan

kommunal service kopplad till fastigheten. För att finansiera sina reformer

på fastighetsbeskattningens område föreslår motionärerna samtidigt att

kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostäder höjs till 30 % av

hela kapitalvinsten om inte en minst lika dyr ersättningsbostad köps.

Genom dessa reformförslag kommer skatteuttaget att förskjutas från

beskattning av s.k. icke-monetär inkomst (själva boendet) till ett tillfälle

när husägaren/bostadsrättsinnehavaren verkligen har tillgång till likvida

medel. Även i motionerna Bo297 yrkande 11 av Göran Hägglund m.fl. (kd)

och Bo226 yrkande 6 av Annelie Enochsson (kd) begärs att den statliga

fastighetsskatten skall avvecklas och att det i stället införs en möjlighet

för kommunen att ta ut en kommunal fastighetsavgift som sätts i relation

till kommunal service kopplad till fastigheten och inte på basis av

marknadsvärdet. Den årliga avgiften bör sättas till maximalt 2 600 kr för

småhus och 800 kr för bostadslägenhet.

Owe Hellberg m.fl. (v) förordar i motion Bo235 yrkande 7 en beskattning

av boendeformen i stället för beskattning av hustyp. En sådan ordning som

bör vara i bruk senast år 2007 skulle leda till rättvisare fastighetsbeskattning

och på sikt möjliggöra att hyresrätter befrias från fastighetsskatt.

I motion Bo263 yrkande 32 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) begärs tillkännagivande

om sänkta boendeskatter och ett reformerat fastighetstaxeringsförfarande.

För att få mer rättvisa taxeringsvärden bör marknadsvärdena beräknas med

hjälp av ett medianvärde, där köpeskillingar i den undre och övre kvartilen

regelmässigt räknas bort. Då kommer inte orimligt höga köpeskillingar att

påverka omräkningen av taxeringsvärdet på övriga fastigheter i värdeområdet.

För att inte heller tillfälliga och kraftiga prisförändringar på

bostadsmarknaden som helhet skall slå igenom på taxeringsvärdena bör basen

för de taxeringar som görs vart tredje år vara ett medianvärde av de

förvärv som skett under den föregående treårsperioden. Taxeringen av

fastigheter för fastboende och fritidsboende bör skiljas åt. Dessutom bör

ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr införas för att undvika den spiraleffekt

som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmarken får höga

taxeringsvärden. Vidare anser motionärerna att antalet värdeområden bör minska

till ca 2 000 geografiskt sammansatta värdeområden. Åsa Torstensson (c)

begär i motion Sk366 en översyn av fastighetstaxeringslagens bestämmelse

om taxeringsvärdenivå (5 kap. 2 § FTL). Enligt motionären finns det flera

exempel på hur fastighetsägare åsatts taxeringsvärden till synes tagna ur

luften och med en stor portion godtycklighet. Det är därför enligt motionären

dags att granska tillämpningen av fastighetstaxeringslagens bestämmelse

om att taxeringsvärdet skall bestämmas till 75 % av marknadsvärdet.

I motion Sk355 av Barbro Feltzing (mp) begärs att frågan om ändrad grund

för beräkning av fastighetsskatt skall utredas. Motionären förordar att

fastighetsskatten skall grunda sig på fastighetens inköpspris och inte på

taxeringsvärdet. På sikt bör fastighetsskatten grunda sig på en fastighets

miljöbelastning.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet framhåller i sitt yttrande den ökande betydelse som

fastighetsbeskattningen kommit att få för boendet och boendekostnaderna

och anför att det ur ett bostadspolitiskt perspektiv är av stor vikt att

beskattningen av boendet vägleds inte bara av fiskala överväganden utan

också av bostadspolitiska hänsyn. Utskottet konstaterar att ett flertal

åtgärder vidtagits under senare år för att begränsa skatteuttaget och

därmed också boendekostnaderna. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om

att fastighetsskatten skall avvecklas eller ersättas med andra beskattnings-

eller avgiftsformer. När det gäller fastighetsskattens framtida utformning

anser utskottet att pågående utredningsarbete i Egendomsskattekommittén

skall avvaktas och avstyrker därmed även de motionsförslag som avser

förändringar inom ramen för dagens fastighetsskattesystem.

Utskottets ställningstagande

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att ett flertal åtgärder

vidtagits under senare år för att begränsa effekterna på fastighets- och

förmögenhetsskatteuttaget av de kraftigt höjda taxeringsvärdena i

storstadsområdena och andra attraktiva områden. Ändringar har också gjorts i

regelsystemet för fastighetstaxering. Därutöver har den av regeringen

tillsatta parlamentariska kommittén, Egendomsskattekommittén, i uppdrag

att bl.a. se över och utvärdera reglerna om fastighetsskatt på småhus.

Uppdraget som även innefattar förmögenhetsskatten skall vara avslutat

senast den 31 mars 2004. Kommittén ges möjlighet att pröva lösningar som

kan innebära avsteg från nu gällande principer för fastighetsbeskattningen

under förutsättning att de fördelningspolitiska effekterna är acceptabla.

Konsekvenserna för förhållandet mellan olika upplåtelseformer skall

belysas.

Fastighetsskatten är en del av kapitalinkomstbeskattningen och en viktig

inkomstkälla för staten, och den beräknas i år ge inkomster på drygt 24

miljarder kronor. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka

motionsyrkanden som innebär att fastighetsskatten skall avskaffas. Inte

heller är utskottet berett att nu, en kort tid innan Egendomsskattekommittén

skall lämna sitt betänkande, tillstyrka tillkännagivanden om att

fastighetsskatten skall sänkas eller på längre sikt ersättas med andra

beskattnings- eller avgiftsformer. Utskottet vill heller inte tillstyrka

förslagen som avser ändringar i regelsystemet för fastighetstaxeringen.

Frågan om alternativa underlag för beskattning av fastigheter, t.ex.

anskaffningsvärdebaserat underlag som tas upp i motion Sk355 har redan

varit föremål för Fastighetsbeskattningskommitténs överväganden. Utskottet

finner att det inte finns anledning att föreslå en förnyad översyn av

just denna fråga. När det gäller den fråga som tas upp i motion Bo235

vill utskottet erinra om att Egendomsskattekommittén har i uppdrag att ta

fram lagförslag som kopplar uttaget av fastighetsskatt på bostäder till

den indelning av fastigheter som sker vid inkomstbeskattningen. Syftet är

att minska asymmetrin i beskattningen av boende inom en och samma

upplåtelseform.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och

motionsyrkanden.

Kolonistugor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om ändrade regler för taxering av kolonistugor.

Bakgrund

Fastighetstaxering sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering.

Vid fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas

skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare skall typ av

taxeringsenhet (t.ex. småhusenhet) och taxeringvärde bestämmas för varje

taxeringsenhet. Taxeringsvärde skall dock inte fastställas för fastighet

som enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (FTL) är särskilt undantagen

från skatteplikt (t.ex. idrottsanläggningar, kulturbyggnader och andra

byggnader med allmännyttigt ändamål som ägs av staten eller kommunen).

När en fastighets taxeringsvärde skall bestämmas beaktas såväl den enskilda

fastighetens förhållande, såsom ålder, storlek, standard m.m., som den

allmänna prisnivån inom ett s.k. värdeområde. Målet är att taxeringsvärdet

skall motsvara 75 % av marknadsvärdet. Marknadsvärdet är i detta sammanhang

lika med det pris som fastigheten sannolikt betingar vid en försäljning

på den allmänna marknaden (5 kap. 3 § FTL). Marknadsvärdet skall betstämmas

med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år

då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker (5

kap. 4 § FTL). Lagens bestämmelser om fastighet skall tillämpas även i

fråga om byggnad som är lös egendom (1 kap. 4 § FTL).

Enligt 5 kap. 1 § FTL skall taxeringsvärde åsättas all egendom som inte

är skattefri enligt 3 kap. (således även kolonistugor). För egendom som

anges i lagens 7 kap. 16 § skall värdet bestämmas till noll. Dit hör bl.

a. byggnad eller byggnadsdel med ett taxeringsvärde under 50 000 kr. Regeln

gäller oavsett om byggnaden står på egen eller annans mark. En vanlig typ

av byggnader som kan komma att omfattas av regeln är s.k. kolonistugor.

Gränsen 50 000 kr skall avse värdet av hela byggnadsbeståndet inom tomten.

Motionen

Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s) begär i motion Sk440 att

Egendomsskattekommittén skall se över reglerna för taxering av kolonistugor.

Motionärerna anser att kolonistugeområdena bör utgöra egna värdeområden,

och att de faktiska överlåtelsepriserna för likvärdiga stugor i samma

koloniområde bör användas när taxeringsvärdet skall beräknas.

Utskottets ställningstagande

Egendomsskattekommittén kommer att lägga fram sitt slutbetänkande i slutet

av mars i år. Utskottet finner det inte meningsfullt att föreslå att

Egendomsskattekommitténs direktiv skall utökas till att omfatta taxering

av kolonistugor. Då någon åtgärd från riksdagen i denna fråga inte heller

i övrigt kan anses aktuell i dagsläget avstyrker utskottet motionen.

Utformningen av begränsningsregeln

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om ändringar i lagen om skattereduktion för

fastighetsskatt med hänvisning till den beredning av frågan som pågår i

Finansdepartementet.

Jämför särskilda yttrandena 1 (m, fp), 2 (kd) och 3 (c).

Gällande rätt

Bestämmelser om skattereduktion för fastighetsskatt, den s.k.

begränsningsregeln,

innebär att fastighetsskatten för ett småhus som utgör den skattskyldiges

permanenta bostad begränsas, så att den under vissa förutsättningar inte

överstiger 5 % av hushållets sammanlagda inkomster.

Hushållsinkomsten är summan av sammanlagd beskattningsbar förvärvsinkomst,

inkomst av kapital (ej underskott) och 15 % av hushållets beskattningsbara

förmögenhet minus den aktuella fastighetens taxeringsvärde.

Endast fastigheter i Sverige med taxeringsvärde mellan 280 000 kr och

3 miljoner kronor omfattas av begränsningsregeln. För den del av

taxeringsvärdet som ligger över 3 miljoner kronor betalas vanlig fastighetsskatt

med 1 %. En ytterligare förutsättning för att få fastighetsskatten begränsad

är att hushållsinkomsten uppgår till högst 600 000 kr.

Skattereduktion medges utan ansökan och framgår av slutskattebeskedet.

Reglerna infördes i december 2001 och tillämpas retroaktivt från den

1 januari 2001 (bet. 2001/02:SkU3, rskr. 59, SFS 2001:906).

Motionen

I motion Sk438 av Leif Jakobsson och Marie Granlund (s) begärs tillkännagivande

om att även i utlandet intjänade inkomster bör ingå i underlaget för

beräkning av skattereduktion.

Utskottets ställningstagande

Bakgrunden till den nuvarande utformningen av lagen om skattereduktion

för fastighetsskatt, den s.k. begränsningsregeln, är önskemålet om att

reglerna helt och hållet skall kunna hanteras automatiskt utifrån de

uppgifter som skattemyndigheterna tar fram. Detta har lett till att vissa

i Sverige bosatta personer som är skattskyldiga till fastighetsskatt får

skattereduktion trots att personen i fråga kan ha avsevärda inkomster som

i enlighet med det nordiska dubbelbeskattningsavtalet endast beskattas i

Danmark. Finansministern har den 21 augusti 2003 i svar på skriftlig fråga

(2002/03:1290) om begränsningsregelns konstruktion anfört att det bör

undersökas om denna ofullkomlighet i regelns konstruktion kan rättas till

och att han därför tagit initiativ till att ett sådant arbetet påbörjas

inom Finansdepartementet.

Utskottet anser att den beredning av frågan som pågår inom Finansdepartementet

skall avvaktas. Motionen avstyrks därmed.

Tomträtt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att tomträttsinnehavare inte skall betala

fastighetsskatt för en fastighet som innehas med tomträtt.

Gällande bestämmelser

Vid fastighetsbeskattningen likställs tomträttsinnehav med vanligt ägande.

En konsekvens är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren som

betalar fastighetsskatt för en fastighet som innehas med tomträtt.

Tomträttsinnehavaren medges avdrag för sin tomträttsavgäld under inkomst av

kapital och har talerätt i fråga om fastighetsskatten och underlaget för

denna.

Motionerna

I motion Sk233 av Torsten Lindström (kd) begärs en översyn av reglerna om

beskattning av bostadshus som är belägna på fastigheter som innehas med

tomträtt. Motionären anser att det är orimligt att tomträttsinnehavare

skall jämställas med fastighetsägare och därmed tvingas att betala

fastighetsskatt. Även i motion Sk405 av Torkild Strandberg och Jan Ertsborn

(fp) riktas kritik mot nuvarande regler. Mark som upplåts med tomträtt

bör inte belastas med fastighetsskatt för tomträttsinnehavaren.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att det som anförs i motionerna

inte ger anledning att förorda någon förändring i dessa regler. En omläggning

av skattskyldigheten skulle enligt utskottets mening sannolikt föranleda

krav från markägaren på en kompensation inom ramen för tomträttsavgälden.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har tidigare vid upprepade tillfällen avstyrkt yrkanden

med denna inriktning och finner ingen anledning att nu ändra inställning

i denna fråga. I likhet med bostadsutskottet avstyrker utskottet de

aktuella motionerna.

Fastigheter i utlandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om att avskaffa fastighetsskatten på

fastigheter belägna i utlandet med hänvisning till pågående utredningsarbete.

Jämför särskilt yttrande 4 (m).

Gällande rätt

Fastigheter, bostadsrätter och liknande objekt som är privatbostad i

utlandet är skattepliktiga till statlig fastighetsskatt. Bostäder på vad

som i utlandet motsvarar jordbruksfastigheter är däremot inte skattepliktiga.

Fastighetsskatten för privatbostad i utlandet beräknas på 75 % av

marknadsvärdet exklusive eventuellt markvärde. RSV anger att man som

schablonregel

kan använda en indexuppräknad anskaffningskostnad exklusive eventuell

kostnad för mark. I anskaffningskostnaden räknas även in kostnader för

mer omfattande ny-, till- eller ombyggnad. Går det inte att bestämma hur

stor del av anskaffningskostnaden som avser enbart byggnaden får 50 % av

hela den indexuppräknade anskaffningskostnaden tas upp.

Nedsättning av fastighetsskatten medges inte för fastigheter i utlandet,

varför fastighetsskatt på privatbostad i utlandet alltid tas ut efter

hel skattesats.

Fastigheter beskattas i allmänhet i det land där fastigheten är belägen.

Eftersom lagen om statlig fastighetsskatt som regel inte omfattas av

dubbelbeskattningsavtalen kan fastigheten bli dubbelbeskattad. För att

undvika att så sker finns interna svenska bestämmelser om avräkning av

utländsk skatt som medger att den utländska skatten på fastigheten räknas

av från den svenska skatten på fastigheten. Vidare skall nämnas att om

ett dubbelbeskattningsavtal innehåller bestämmelse om att inkomst av en

privatbostad i utlandet är undantagen från beskattning i Sverige skall

heller inte statlig fastighetsskatt tas ut i Sverige på en sådan bostad.

Motionerna

I motion Sk241 av Henrik Westman (m) framförs en begäran om att regeringen

bör återkomma med förslag om att slopa fastighetsskatten på i utlandet

belägna fastigheter.

I motion Sk307 av Kenneth Lantz (kd) begärs ett tillkännagivande om att

låta utreda effekterna av att slopa den statliga fastighetsskatten på

fastigheter i utlandet som ägs av personer bosatta i Sverige. Motionären

anser att det är fel att Sverige tar ut fastighetsskatt på fastigheter

som redan är ålagda beskattning i det land där fastigheten är belägen.

Därtill kommer att reglerna är krångliga att tillämpa och att de knappast

ger något nettotillskott till statskassan efter att hänsyn tagits till

avräkning och de administrativa kostnaderna för själva förfarandet.

Utskottets ställningstagande

Egendomsskattekommittén skall enligt sitt uppdrag bl.a. pröva skälen för

att avskaffa fastighetsskatten på fastigheter i utlandet. Kommittén skall

avsluta sitt uppdrag senast den 31 mars 2004. Frågan har således redan

uppmärksammats av regeringen. Utskottet avstyrker motionerna.

Äkta och oäkta bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att en bostadsrättsförenings

skatterättsliga status inte skall påverkas om föreningen upplåter en

bostadsrättslägenhet eller hyr ut lokaler för samhällsservice till en kommun

eller landsting. Riksdagen avslår också motioner om slopande av

schablonintäktsbeskattningen av bostadsrättsföreningar och om utvidgade

möjligheter

till uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid bostadsbyten. Utskottet

hänvisar till att bestämmelserna om beskattning av s.k. äkta och oäkta

bostadsföretag är föremål för översyn i Finansdepartementet.

Jämför reservation 6 (m, fp, kd).

Gällande bestämmelser

Vid inkomstbeskattning har man sedan länge skilt mellan äkta och oäkta

bostadsföretag. I inkomstskattelagen (IL) används uttrycket privatbostadsföretag

i stället för äkta bostadsföretag. I inkomstskattelagen finns inget

särskilt uttryck för en förening eller ett bolag som inte uppfyller villkoren

för att vara ett privatbostadsföretag. Ett sådant bostadsföretag brukar

kallas ett oäkta bostadsföretag.

En bostadsrättsförening beskattas antingen som ett privatbostadsföretag

eller som ett oäkta bostadsföretag. Om bostadsrättsföreningen anses vara

ett privatbostadsföretag kommer den att schablonbeskattas. Föreningen

skall som inkomst av näringsverksamhet ta upp ett belopp som motsvarar

3 % av fastighetens taxeringsvärde. Avdrag medges för ränteutgifter samt

eventuell tomträttsavgäld. Är föreningen i stället ett oäkta bostadsföretag

beskattas den på samma sätt som andra ekonomiska föreningar och aktiebolag,

dvs. i princip skall samtliga intäkter och kostnader tas med vid

inkomstberäkningen. Avdrag görs för driftkostnader, värdeminskning m.m. Därtill

kommer fastighetsskatt. Fastighetsskatten är dock avdragsgill endast för

oäkta bostadsföretag.

Klassificeringen av en bostadsrättsförening avgör även hur medlemmarnas

andel skall beskattas. Under innehavstiden beskattas medlemmen i ett oäkta

bostadsföretag i inkomstslaget kapital för skillnaden mellan hyresvärdet

för disponerad lägenhet och erlagd avgift. Någon beskattning av hyresvärdet

sker inte om bostaden finns i en schablonbeskattad förening, dvs. i ett

privatbostadsföretag. Särskilda regler gäller också vid beskattningen av

kapitalvinst som uppkommer om en lägenhet i ett privatbostadsföretag säljs

eller hyrs ut.

Bedömningen av om en förening är att anse som privatbostadsföretag eller

inte görs vid varje beskattningsårs utgång. Om en förening då bedöms vara

ett privatbostadsföretag antas detta förhållande ha gällt hela beskattningsåret

och vice versa.

Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller aktiebolag

vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar

tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget

(2 kap. 17 § IL). För att företaget skall räknas som privatbostadsföretag

har RSV i rekommendationer (RSV S 1999:43) uttalat att fastigheten skall

inrymma minst 3 bostadslägenheter och att minst 60 % av hela taxeringsvärdet

skall belöpa på lägenheter som upplåtits till medlemmar eller delägare.

Fördelningen av taxeringsvärdet bör enligt rekommendationerna ske i

förhållande till hyresvärdena. Med hyresvärdena menas det aktuella årets

bruksvärdeshyra för bostäder och marknadshyra för lokaler, dvs. samma

hyresberäkningar som ligger till grund för fastighetstaxeringen. Med hjälp

av dessa hyresvärden fördelas taxeringsvärdet på kvalificerad respektive

okvalificerad användning. (Till kvalificerad användning räknas de

bostadslägenheter som upplåtits med bostadsrätt till fysiska personer. Till

okvalificerad räknas bostadslägenheter som upplåtits med hyresrätt och

lokaler samt bostäder som upplåtits med bostadsrätt till juridiska personer.

) Den kvalificerade användningen skall då uppgå till minst 60 % för att

föreningen skall klassificeras som ett privatbostadsföretag. Uppfylls

inte dessa krav är föreningen att betrakta som ett oäkta bostadsföretag.

Nya regler om uppskovsavdrag

Riksdagen har nyligen fattat beslut om utökade möjligheter till uppskov

med kapitalvinstbeskattning vid bostadsbyte. Förslaget innebär att också

en nybyggd bostadsrättslägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag skall

kunna vara ersättningsbostad under en viss tid, nämligen under en

femårsperiod då fastighetsskatt inte skall betalas på en nybyggd fastighets

bostadsdel. Det innebär att om en skattskyldig förvärvar en nybyggd

bostadsrättslägenhet i en förening som inte uppfyller villkoren för att

vara ett privatbostadsföretag skall föreningen anses som ett

privatbostadsföretag

vid bedömningen av frågan om förvärvet ger rätt till uppskovsavdrag.

Reglerna gäller retroaktivt och tillämpas första gången vid 2004 års

taxering och kan således tillämpas av den som avyttrar en ursprungsbostad

under år 2003 (prop. 2003/04:19, bet. SkU11). Det är inte fråga om en

generell utvidgning av begreppet ersättningsbostad utan reglerna tar

typiskt sett sikte på bostäder i nybyggda fastigheter som ägs av företag

som normalt kan antas komma att uppfylla kraven för att vara ett

privatbostadsföretag.

Uppskov med kapitalvinsten kan inte medges om man säljer en bostad i ett

s.k. oäkta bostadsföretag. Inte heller får den som köper en icke nybyggd

bostadsrättslägenhet i ett oäkta bostadsföretag uppskov med beskattningen

av kapitalvinsten från sin tidigare bostadsrätt eller småhus.

Motionerna

I motion Sk300 yrkande 5 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och motion Bo257

yrkande 15 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkas att systemet

med schablonbeskattning av bostadsrättsföreningar skall avskaffas.

Även i motion Bo297 av Göran Hägglund m.fl. (kd) riktas kritik mot att

äkta bostadsföretag utöver fastighetsskatt även skall betala en schablonmässig

inkomstskatt som motsvarar 3 % av fastighetens taxeringsvärde. Motionärerna

anser att beskattningen av bostadsrätter snarast bör bli föremål för en

total översyn och begär ett tillkännagivande till regeringen härom.

I motion Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) anförs att en

bostadsrättsförenings uthyrning av bostäder och lokaler för omsorgsboende,

barnstugor och liknande i föreningens fastighet inte skall kunna leda

till att bostadsrättsföreningen betecknas som ett s.k. oäkta bostadsföretag.

Regeringen bör återkomma med förslag som undanröjer gränsdragningsproblemen

mellan äkta och oäkta bostadsföretag (yrkande 16). Liknande synpunkter

framförs av Martin Andreasson (fp) som i motion Sk388 begär en översyn av

beskattningen av bostadsrättsföreningar som hyr ut lokaler till viss

samhällsnyttig verksamhet. Motionären anser att sådan uthyrning inte skall

påverka bedömningen av bostadsföretagets skatterättsliga status, dvs. om

bostadsföretaget skall betraktas som äkta eller oäkta.

I motion Bo257 yrkar Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) att regeringen

även lägger fram förslag som innebär att en medlem i ett oäkta bostadsföretag

inte drabbas av en högre reavinstskatt vid försäljningen av sin bostad än

en medlem i ett äkta bostadsföretag samt att reglerna om uppskovsavdrag

vid bostadsbyte skall gälla även vid försäljning och köp av en bostadsrätt

i ett oäkta bostadsföretag (yrkande 17). Kenth Högström (s) förordar i

motion Sk458 att möjligheten till uppskov med beskattning av kapitalvinsten

vid bostadsbyte även skall omfatta den som säljer en bostad i ett s.k.

oäkta bostadsföretag.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet avstyrker motionsyrkandena som rör beskattningen av

bostadsrättsföreningar med hänvisning till att frågan redan uppmärksammats

i en rad sammanhang och att reglerna om beskattning av äkta och oäkta

bostadsföretag nu är föremål för överväganden i Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår att utökade möjligheter till

uppskov med kapitalvinstbeskattning vid bostadsbyte redan införts. Uppskov

med beskattningen kan numera gälla även den som flyttar till en nybyggd

bostadsrättslägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag. Frågan om att

ytterligare utvidga reglerna om uppskovsavdrag så att de kan tillämpas

oavsett bostadsföretagets skatterättsliga status liksom bestämmelserna om

beskattning av s.k. äkta respektive oäkta bostadsföretag är för närvarande

föremål för översyn i Finansdepartementet. Utskottet anser att resultatet

av denna översyn bör avvaktas innan ställning tas till de frågor som

aktualiseras i motionerna. Motionerna avstyrks.

Kommersiella lokaler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om att se över förutsättningarna för att ta

bort nuvarande skillnad i skattesatser mellan kommersiella lokaler och

industrilokaler.

Gällande bestämmelser

Sedan 1996 beskattas kommersiella lokaler och industrifastigheter. Skatten

för kommersiella lokaler är 1,0 % och för industrienheter 0,5 %. I

förarbetena (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28 s. 47 f), uttalades att

nivån på fastighetsskatten generellt sett bör vara låg eftersom

skattebelastningen på en fastighet är oberoende av fastighetens faktiska

avkastning.

Särskilt gäller detta för fastigheter i sektorer som är utsatta för

internationell konkurrens. En lämplig nivå för fastighetsskatten för

industrifastigheter bedömdes vara 0,5 % av taxeringsvärdet.

Före 1993 togs en tillfälligt förhöjd fastighetsskatt ut med 3,5 % på

lokalhyreshus och innan dess 2,5 % av 65 % av taxeringsvärdet. Regeringen

gjorde i nämnda proposition bedömningen att en rimlig nivå på uttaget av

fastighetsskatt på lokalhyreshus var 1,0 % av taxeringsvärdet.

Motionerna

I motion Sk333 av Kenneth Lantz (kd) och Sk266 av Claes Västerteg (c)

riktas kritik mot skillnaden i skattesatser mellan industrilokaler och

kommersiella lokaler, t.ex. hotell- och restauranglokaler. Motionärerna

anser att beskattningen bör ske på lika grunder oavsett vilken näringsverksamhet

som bedrivs i lokalerna. En översyn av lagstiftningen begärs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår från att regeringen i sina överväganden om fastighetsskattens

framtida utformning även uppmärksammar den fråga som aktualiseras i

motionerna. Motionerna bör därför inte föranleda något tillkännagivande

till regeringen.

Byggnader för äldreboende

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att fastighetstaxeringslagens bestämmelser

om vårdbyggnader bör bli föremål för översyn med hänvisning till att

resultatet av regeringens överväganden bör avvaktas.

Gällande bestämmelser

Vårdbyggnader är undantagna från skatteplikt. Som vårdbyggnad räknas

byggnad som används för sjukvård, missbrukarvård, omsorg om barn och ungdom,

kriminalvård, åldringsvård eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda.

Annan byggnad utgör vårdbyggnad om den används som hem åt personer som

behöver institutionell vård och tillsyn.

Servicehus som till övervägande del upptas av bostadslägenheter med kök

räknas normalt inte som vårdbyggnad även om byggnaden också innehåller

gemensamma utrymmen och de boende kan få hjälp med sjukvård, matlagning

och annan tillsyn.

Utredning

Boende- och avgiftsutredningen (SOU 1999:33), som har analyserat begreppet

"särskilda boendeformer", har kommit fram till att begreppet enbart bör

användas för äldreboende, bostäder med särskild service för funktionshindrade

samt korttidsboende. Med äldreboende skall enligt utredningen avses

bostäder för permanent boende för äldre vars behov av vård eller omsorg,

service samt trygghet inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Utredningen

anser att fastighetstaxeringslagen bör behandla de särskilda boendeformerna

på ett enhetligt sätt och har överlämnat sina synpunkter till

Fastighetstaxeringsutredningen.

Fastighetstaxeringsutredningen har i sitt betänkande, SOU 2000:10,

konstaterat att om Boende- och avgiftsutredningens förslag genomförs bör

kategorin "särskilda boendeformer" kunna utgöra skattebefriade specialenheter.

Motionen

I motion Sk301 begär Kenneth Lantz (kd) en översyn av fastighetstaxeringslagens

bestämmelser om vårdbyggnader och möjligheten till fortsatt befrielse

från fastighetsskatt för äldreboende (yrkandena 1 och 2). Motionären vänder

sig mot att vissa former av äldreboende beskattas som vanligt hyreshus.

Skillnaden mellan äldreboende, som drivs med tydlig inriktning på bostäder

för äldre, och specialbyggnader inom sjukvård och åldringsvård måste

klargöras. Det får inte vara upp till enskilda handläggare på de lokala

skattekontoren att bedöma vilka fastigheter som skall hänföras till den

ena eller andra kategorin, menar motionären.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i att gränsdragningen mellan vårdbyggnad som används

för åldringsvård och andra byggnader, t.ex. servicehus avsedda för

äldreboende, kan förefalla svårförståelig. Enligt vad utskottet erfarit pågår

ett arbete inom Finansdepartementet för att undersöka om gränsdragningen

vid fastighetstaxeringen mellan vårdbyggnad som används för åldringsvård

och andra byggnader, t.ex. servicehus, är ändamålsenlig. Resultatet av

dessa överväganden bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motionen.

Miljöförbättrande åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att miljöförbättrande installationer

inte skall påverka underlaget för fastighetsskatt.

Jämför reservationerna 7 (kd, c) och 8 (fp).

Motionerna

I motion N413 yrkande 12 av Maria Larsson m.fl. (kd) anförs kritik mot

att villaägares investeringar i energisparåtgärder leder till ökade

boendekostnader i form av höjd fastighetsskatt. Så länge fastighetsskatten

finns kvar måste den ges en utformning som inte håller tillbaka vällovliga

investeringar, menar motionärerna. Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande

härom till regeringen.

I motion Sk242 av Torsten Lindström (kd) begärs en översyn av de skattemässiga

effekterna av miljöinvesteringar i fastigheter som ägs av privatpersoner.

Sven Gunnar Persson (kd) förordar i motion Sk286 en utredning av

möjligheterna att stimulera efterfrågan på energiglasfönster genom någon form

av statlig subvention.

Även i motion Sk376 av Runar Patriksson (fp) anförs att skattesystemet

bör medverka till - och inte motverka - att energibesparande eller andra

miljöförbättrande åtgärder kommer till stånd. Motionären begär ett

tillkännagivande om att installation av bergvärme i en fastighet inte skall

tillåtas påverka fastighetens taxeringsvärde.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har nyligen beslutat om skattereduktion för vissa miljöförbättrande

installationer. Förslaget innebär att en ägare till ett småhus, som används

som permanentbostad av ägaren, kan få skattereduktion för utgifter för

installation av energieffektiva fönster i ett befintligt småhus och för

installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i ett nyproducerat

småhus. Skattereduktion medges med högst 10 000 kr för installation av

energieffektiva fönster och med högst 15 000 kr för installation av

biobränsleeldade uppvärmningssystem. Lagstiftningen gäller för installationer

som påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast den 31

december 2006 (prop. 2003/04:19, bet. SkU11). Vid samma tillfälle avslogs,

på förslag av utskottet, motionsyrkanden om att miljöförbättrande

fastighetsinstallationer av visst slag inte skall få slå igenom i form av

höjt taxeringsvärde, eftersom taxeringsvärdet bör återspegla fastighetens

marknadsvärde.

Utskottet är inte heller nu berett att tillmötesgå motionärernas förslag

om ett avsteg från denna princip. Motionerna, i den mån de inte redan är

tillgodosedda genom riksdagens nyligen fattade beslut om skattereduktion,

avstyrks därmed.

Vindkraftverk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändrade skatteregler för vindkraftverk.

Jämför reservation 9 (c).

Gällande bestämmelser m.m.

Vid fastighetstaxeringen räknas vissa maskiner (t.ex. hissar) som en del

av byggnaden. Andra maskiner (t.ex. svarvar) anses i stället utgöra

industritillbehör. Eftersom industritillbehör inte anses utgöra en del av

byggnaden påverkar de inte heller taxeringsvärdet.

Om en byggnad skräddarsytts för en viss maskinell utrustning blir maskinen

många gånger att betrakta som ett byggnadstillbehör och påverkar därmed

taxeringsvärdet. RSV har i sina rekommendationer för 2000 års allmänna

fastighetstaxering (RSV S 1999:24) redovisat sin syn på gränsdragningen

och konstaterar härvid att maskiner med en skräddarsydd byggnad utgör

byggnadstillbehör. Till sådana byggnader räknas sinterverk, koksverk,

masugnar, såghus, torkar, vatten- och värmekraftverk etc.

Vindkraftverk taxeras som elproduktionsenhet. Vid 2000 års allmänna

fastighetstaxering rekommenderade RSV att vindkraftverk värderas till 6 400

kr per installerade kW. (Motsvarande siffra för kondenskraftverk är 3 200

kr.) Fastighetsskatten för elproduktionsenheter uppgår till 0,5 %.

Motionerna

I motionerna Sk247 av Johan Linander (c), Sk283 av Jan Andersson och

Birgitta Carlsson (c), Sk410 av Åsa Torstensson och Eskil Erlandsson (c)

samt Sk400 av Bengt-Anders Johansson (m) begärs tillkännagivanden om att

fastighetsskatten på vindkraftverk skall avskaffas. Vindkraftverken bör

skattemässigt betraktas som ett inventarium och därmed inte belastas med

fastighetsskatt.

Utskottets ställningstagande

Frågan om klassificeringen av vindkraftverk vid fastighetstaxeringen bereds

inom Regeringskansliet. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att

resultatet av Regeringens överväganden skall avvaktas. Utskottet avstyrker

därmed motionerna.

Avveckling av förmögenhetsskatten m.m.

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning bl.a. till pågående utredningsarbete i Egendomsskattekommittén

föreslår utskottet att riksdagen avslår förslagen om att slopa eller

successivt avskaffa förmögenhetsskatten, slopa beskattningen av arv och

gåva till bröstarvingar samt yrkanden om slopad sambeskattning av förmögenhet.

Jämför reservation 10 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

För fysisk person, dödsbo och familjestiftelse är skattesatsen 1,5 procent.

För annan juridisk person är skattesatsen 1,5 promille.

Skatt påförs på den del av förmögenheten som överstiger ett fribelopp.

Från och med inkomståret 2002 (inkomsttaxering 2003) är fribeloppet, dvs.

gränsen för uttag av förmögenhetsskatt, 1 500 000 kr för ensamstående,

dödsbo och familjestiftelse och 2 000 000 kr för sambeskattade par. För

annan juridisk person än dödsbo och familjestiftelse är fribeloppet 25 000

kr.

Sambeskattning sker av makar som levt tillsammans under beskattningsåret,

sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har

haft barn tillsammans samt föräldrar och deras hemmavarande barn under 18

år.

Privatbostadsfastighet i Sverige skall vid förmögenhetsbeskattningen tas

upp till taxeringsvärdet. För tomträtt är endast den del av taxeringsvärdet

som avser byggnaden en skattepliktig tillgång. För boende i bostadsrätter

är den andel som ägs av den boende en skattepliktig tillgång. Andelen tas

upp till ett värde som motsvarar bostadsrättsinnehavarens andel i föreningen

eller bolagets förmögenhet.

Arbetande kapital i företag är fritt från förmögenhetsskatt och befrielsen

gäller i princip också arbetande kapital som innehas via aktier. Aktier

på börsens A-lista betraktas dock i flertalet fall som en kapitalplacering

och värderas då till 80 % av marknadsvärdet.

Utredningar m.m.

Skattebasutredningen har föreslagit att basen för förmögenhetsskatten

breddas till samtliga viktiga förmögenhetstillgångar och att skattesatsen

sänks kraftigt. Om detta skulle anses stöta på alltför svåra problem

föreslås förmögenhetsskatten helt slopas (bet. SOU 2002:47). Betänkandet

har remissbehandlats.

Egendomsskattekommittén skall enligt direktiv 2002:87 göra en generell

översyn av bestämmelserna om förmögenhetsskatt. Utgångspunkten skall vara

att olika tillgångar så långt som möjligt skall behandlas likformigt i

fråga om skatteplikt och värdering. I uppdraget ingår också att analysera

för- och nackdelar med sambeskattningen och ta ställning till om systemet

bör behållas. Analysen skall även omfatta sambeskattning av föräldrar och

barn. Vidare har kommittén i uppdrag att göra en övergripande teknisk

översyn som innefattar en genomgång av samtliga regler i arvs- och

gåvoskattelagen. Översynen skall även omfatta arvs- och gåvoskattefrågor i

samband med generationsskiften i mindre företag i den utsträckning de

inte har behandlats av den s.k. 3:12-utredningen. Kommittén skall presentera

sina förslag under våren 2004.

Egendomsskattekommitténs förslag om att slopa beskattningen av arv till

efterlevande make och sambo har redan resulterat i en proposition som

antagits av riksdagen (prop. 2003/04:15, bet. 2003/04:SkU7).

Utskottet har nyligen tillstyrkt regeringens förslag om att införa en

begränsningsregel för förmögenhetsskatten. Regeln innebär att den som

tillgodoräknats skattereduktion för fastighetsskatt och som betalar

förmögenhetsskatt för sin permanentbostad skall kunna tillgodoräknas

skattereduktion även för förmögenhetsskatten. Detsamma skall gälla den som

betalar förmögenhetsskatt och som sambeskattas med någon som tillgodoräknats

skattereduktion för fastighetsskatt. Reglerna föreslås träda i kraft den

1 april 2004 och tillämpas första gången i fråga om slutlig skatt enligt

2004 års taxering.

Motionerna

I motion Bo253 yrkande 16 delvis av Lars Leijonborg m.fl. (fp) framhåller

motionärerna att kombinationen höjd fastighetsskatt och förmögenhetsskatt

blivit en tung börda för många människor och att förmögenhetsskatten bl.

a. av det skälet bör avskaffas. På kort sikt anser motionärerna att

fribeloppet bör höjas och sambeskattningen slopas.

Per Landgren m.fl. (kd) föreslår i motion Fi308 yrkande 4 en successiv

avveckling av förmögenhetsskatten fram till år 2007 då skatten helt slopas.

Så länge skatten finns kvar bör fribeloppet höjas och sambeskattningen

slopas. Enligt motionärerna kan förmögenhetsskatten inte längre motiveras

av fördelningspolitiska skäl. Tvärtom har den lett till fördelningspolitiskt

orimliga effekter, t.ex. för många småhusägare medan huvudägare i aktiebolag

befriats från förmögenhetsskatt på sitt aktieinnehav. Skatten innebär

också att investeringar som kan vara både privatekonomiskt och

samhällsekonomiskt

lönsamma inte kommer till stånd. Detta gäller särskilt vid hög inflationstakt.

Motionärerna bakom motion N329 yrkande 21 av Maud Olofsson m.fl. (c) vill

också att förmögenhetsskatten skall avvecklas i ett första steg genom att

ta bort sambeskattningen av förmögenhet. I motionen begärs även ett

tillkännagivande om att arvs- och gåvoskatten mellan makar och bröstarvingar

skall slopas bl.a. för att arbetande kapital i företagen skall kunna hållas

intakt vid generationsskiften.

Yrkanden om att förmögenhetsskatten skall avskaffas framställs också i

motionerna MJ404 yrkande 15 delvis av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m),

Sk315 yrkande 2 av Henrik Westman och Björn Hamilton (m) och Sf406 yrkande

2 delvis av Anita Sidén och Magdalena Andersson (m).

I flera motioner yrkas att sambeskattningen av förmögenhet skall slopas.

Motionärerna anför att förmögenhet bör beskattas individuellt så länge

denna skatt finns kvar. Sambeskattning är inget som hör hemma i dagens

samhälle. Den är en kvarleva i skattesystemet av en föråldrad kvinnosyn

som måste tas bort. Reglerna innebär också att en samlevnadsform gynnas

framför en annan, vilket naturligtvis är helt orimligt. Yrkanden med denna

inriktning framställs i motionerna A307 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.

fl. (fp), Sk326 av Inger René (m), Sk347 av Magdalena Andersson och Anita

Sidén (m), Sk398 av Mikael Oscarsson (kd) och So499 yrkande 2 av Mikael

Oscarsson och Dan Kihlström (kd).

Utskottets ställningstagande

Motionsyrkanden om att slopa eller successivt avveckla förmögenhetsskatten

har avslagits av riksdagen vid ett flertal tillfällen, senast vid riksdagens

behandling av utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för år 2004

(bet. 2003/04:FiU1). Frågan om förmögenhetsskattens framtida utformning

- och om den över huvud taget skall vara kvar - bör ses i ett större

finanspolitiskt och fördelningspolitiskt sammanhang. Inom Regeringskansliet

pågår ett analysarbete som berör denna fråga och samtal med arbetsmarknadens

organisationer bl.a. mot bakgrund av de förslag som lagts fram av

Skattebasutredningen i betänkandet SOU 2002:47 samt de förslag som

Egendomsskattekommitténs arbete kan komma att resultera i. Mot denna bakgrund

anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att nu ta

ställning till förmögenhetsskattens vara eller icke vara eller hur den

eventuellt skall utformas i framtiden.

När det gäller yrkandet om att slopa arvs- och gåvoskatten vill utskottet

erinra om att beskattningen av arv till efterlevande make och sambo har

slopats fr.o.m. den 1 januari 2004 (prop. 2003/04:15, bet. 2003/04:SkU7).

I samband med behandlingen av detta ärende avslogs motionsyrkande om att

arvs- och gåvoskatten skall slopas i hela skatteklass 1. Riksdagen har

också beslutat om en utvidgad tillämpning av de s.k. lättnadsreglerna när

det gäller gåva av företagsegendom. Även vid detta tillfälle avslogs

motionsyrkanden om att arvs- och gåvoskatten skall avskaffas helt (prop.

2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9). Utskottet finner inte skäl att ändra

riksdagens tidigare ställningstagande i denna fråga.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Fastighetsbeskattningens inriktning, punkt 1 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Sk272, 2003/04:Sk300 yrkande 1, 2003/04:Sk339 och

2003/04:N341 yrkande 12, bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk258,

2003/04:Sk315 yrkande 1, 2003/04:Sf406 yrkande 2 i denna del, 2003/04:MJ404

yrkande 15 i denna del, 2003/04:Bo253 yrkande 16 i denna del och 2003/04:Bo257

yrkandena 6 och 12 och avslår motionerna 2003/04:Sk355, 2003/04:Sk366,

2003/04:Sk459 yrkandena 1-3, 2003/04:Bo226 yrkande 6, 2003/04:Bo235 yrkande

7, 2003/04:Bo263 yrkande 32 och 2003/04:Bo297 yrkande 11.

Ställningstagande

Fastighetsskatten strider mot den s.k. likviditetsprincipen som innebär

att skatt skall tas ut först då faktisk inkomst uppstått. Den har dessutom

blivit särskilt betungande för människor som har sin utkomst i tillväxtområden

och s.k. attraktiva områden. Fastighetsskatten har därutöver en segregerande

effekt i och med att dess höjd gör det svårt för människor med lägre

inkomster att bo kvar i områden med höga taxeringsvärden.

Det är viktigt att beskattningen upplevs som rimlig och rättvis. Vi anser

därför att det är helt nödvändigt att en avveckling av fastighetsskatten

påbörjas. Som de första stegen i en sådan avveckling anser vi att

fastighetsskattesatsen under den kommande treårsperioden bör sänkas från 1,0

till 0,6 % för småhus och från 0,5 till 0,1 % för flerfamiljshus. Även

andra åtgärder måste vidtas för att lindra bördan av fastighetsskatten.

För

att eliminera verkningarna av de extrema och galopperande höjningarna av

taxeringsvärdena som skett främst i tillväxtregioner och i attraktiva

kustområden vill vi införa ett tak för fastighetsskatteuttaget. Skattetaket

utgörs av 80 kr multiplicerat med fastighetens kvm värdeyta adderat med

2 kr per kvm tomt. Maxskatten för tomten är 5 000 kr per fastighet. Regeln

i kombination med den begränsningsregel som finns i dag gör att

skattebelastningen minskar för alla de mest utsatta grupperna av

fastighetsägare.

Takregeln gör den nyligen införda dämpningsregeln onödig.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

vi nu framfört.

2. Fastighetsbeskattningens inriktning, punkt 1 (fp)

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:Bo253 yrkande 16 i denna del, bifaller delvis motionerna

2003/04:Sk258, 2003/04:Sk272, 2003/04:Sk300 yrkande 1, 2003/04:Sk315

yrkande 1, 2003/04:Sk339, 2003/04:Sf406 yrkande 2 i denna del, 2003/04:MJ404

yrkande 15 i denna del, 2003/04:N341 yrkande 12 och 2003/04:Bo257 yrkandena

6 och 12 och avslår motionerna 2003/04:Sk355, 2003/04:Sk366, 2003/04:Sk459

yrkandena 1-3, 2003/04:Bo226 yrkande 6, 2003/04:Bo235 yrkande 7, 2003/04:Bo263

yrkande 32 och 2003/04:Bo297 yrkande 11.

Ställningstagande

För många människor är det huvudsakliga sparandet lagt i boendet.

Fastighetsskatt i kombination med i många fall ökat förmögenhetsskatteuttag

har inneburit att boendet blivit orimligt högt beskattat och att många

människor därmed försatts i en mycket svår ekonomisk situation. Skatten

är orimlig i sin utformning och nivå. Den har alltför många skadliga

effekter för att få finnas kvar. Största problemet är att fastighetsskatten

inte bygger på principen om skatt efter bärkraft. Alla undantagsbestämmelser,

i form av begränsnings- och dämpningsregler, som har måst införas är ett

uttryck för detta.

Fastighetsskatten uppfattas också som orättvis. Samma sorts hus har olika

höga taxeringsvärden i olika delar av landet och beskattas därför olika.

För människor som byggt sina hus med egen arbetskraft framstår det därtill

som märkligt att staten skall ha pengar för detta.

En sänkning av fastighetsskatten bör inledas omgående. Även systemet för

fastighetstaxeringen måste reformeras så att taxeringen blir rättvis och

rättssäker. Olika boendeformer skall beskattas likvärdigt. På sikt bör

fastighetsskatten avskaffas helt.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.

Fastighetsbeskattningens inriktning, punkt 1 (kd)

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Sk459 yrkandena 1-3, 2003/04:Bo226 yrkande 6 och

2003/04:Bo297 yrkande 11 och avslår motionerna 2003/04:Sk258, 2003/04:Sk272,

2003/04:Sk300 yrkande 1, 2003/04:Sk315 yrkande 1, 2003/04:Sk339,

2003/04:Sk355, 2003/04:Sk366, 2003/04:Sf406 yrkande 2 i denna del, 2003/04:MJ404

yrkande 15 i denna del, 2003/04:N341 yrkande 12, 2003/04:Bo235 yrkande 7,

2003/04:Bo253 yrkande 16 i denna del, 2003/04:Bo257 yrkandena 6 och 12

och 2003/04:Bo263 yrkande 32.

Ställningstagande

Fastighetsskatten strider mot grundläggande etiska värden och hävdvunna

skatterättsliga principer. Skatten drabbar alla boende oavsett inkomst

och betalningsförmåga, tvärtemot vad som borde gälla: skatt efter bärkraft.

För personer med låga inkomster utgör fastighetsskatten ett hot mot

äganderätten.

Genom att basera beskattningen på taxeringsvärdena, som skjuter i höjden

i många områden, höjs inte bara fastighetsskatten utan också

förmögenhetsskatten.

I stället för att grundligt reformera systemet införs ad hoc-regler, som

begränsningsregler och dämpningsregler, för att hålla tillbaka de allra

värsta effekterna av fastighets-, förmögenhetsbeskattningen. Dessa särregler

leder också till en ökad byråkrati och att skattemyndigheterna tvingas

att åsidosätta samhällsnyttigt arbete till förmån för att värdera människors

hem.

Enligt Kristdemokraternas och min mening bör den statliga fastighetsskatten

slopas helt för småhus (egnahem) och bostadshyreshus (hyresrätter och

bostadsrättsföreningar), kommersiella lokaler och industrienheter och i

stället bör kommunerna ges rätt att ta ut en fast avgift per småhus, per

bostadslägenhet samt per kvadratmeter lokalyta för kommersiella lokaler

och industrienheter. Ett starkt motiv för en kommunal fastighetsavgift är

det incitament kommunerna får för utveckling av infrastrukturen, ett

offensivt bostadsbyggande och en bra näringspolitik. När även företagssektorns

lokaler och industrier utgör en del av avgiftsunderlaget i kommunerna

blir effekten ett långt större incitament än i dag att verka för det lokala

näringslivet och nya arbetstillfällen. En ytterligare aspekt är att

kommunerna genom en kommunal avgift får intäkter från fritidsbebyggelse som

i vissa kommuner är omfattande men som inte genererar några kommunala

intäkter i dagens system.

Vidare anser vi att kapitalvinstskatten vid försäljning av

privatbostadsfastighet

och bostadsrätt bör höjas till den generella nivån 30 %. Genom våra förslag

kommer skatteuttaget att förskjutas från beskattning av själva boendet

till ett tillfälle när husägaren verkligen har tillgång till likvida medel.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4. Fastighetsbeskattningens inriktning, punkt 1 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:Bo263 yrkande 32, bifaller delvis motion 2003/04:Sk366 och

avslår motionerna 2003/04:Sk258, 2003/04:Sk272, 2003/04:Sk300 yrkande 1,

2003/04:Sk315 yrkande 1, 2003/04:Sk339, 2003/04:Sk355, 2003/04:Sk459

yrkandena 1-3, 2003/04:Sf406 yrkande 2 i denna del, 2003/04:MJ404 yrkande

15 i denna del, 2003/04:N341 yrkande 12, 2003/04:Bo226 yrkande 6,

2003/04:Bo235 yrkande 7, 2003/04:Bo253 yrkande 16 i denna del, 2003/04:Bo257

yrkandena 6 och 12 och 2003/04:Bo297 yrkande 11.

Ställningstagande

Utgångspunkten för Centerpartiets förslag är att människor skall få lägre

boendekostnader och att det skapas neutralitet mellan olika boendeformer.

För att fastighetsskatten skall bli mindre betungande och mer rättvis

måste enligt min och Centerpartiets mening en rad åtgärder vidtas. Bland

annat bör ett tak på 300 000 kr för värdet på en normaltomt införas för

att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva

tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver upp såväl byggnadsvärdet

som det totala taxeringsvärdet. Uttagsprocenten för fastighetsskatten bör

sänkas till 0,75 % från år 2006. Dessutom bör inte värdet av egna hem tas

upp i förmögenhetsredovisningen. En sådan reform motverkar mycket av

orättvisorna i dagens system och tvingar inte människor att lämna sina hem

på grund av höga boendeskatter.

Det behövs också en grundlig reformering av fastighetstaxeringssystemet.

Dagens system för beräkning av taxeringsvärden baseras på ett genomsnittligt

värde av de referensförvärv som finns inom ett eller flera värdeområden.

I den beräkningen rensas köpeskillingar som är låga i förhållande till

det gamla taxeringsvärdet regelmässigt bort. Köpeskillingar som är väldigt

höga i förhållande till det gamla taxeringsvärdet tas dock med. Detta

förfaringssätt medför att de nya taxeringsvärdena blir för höga. Centerpartiet

anser att marknadsvärdena i stället skall beräknas med hjälp av ett

medianvärde, där köpeskillingar i den undre och övre kvartilen regelmässigt

räknas bort. Vidare bör basen för de taxeringar som görs vart tredje år

vara ett medianvärde av de förvärv som skett under den föregående

treårsperioden.

Om en stor andel av referensförvärven är fritidsfastigheter bör taxeringen

för dessa ske separat så att högt upptrissade priser på fritidshus inte

slår igenom på de fastboendes taxeringsvärden. Taxeringen av fastigheter

för fastboende och fritidsboende bör därför skiljas åt. Dessutom bör

antalet värdeområden minskas.

Jag föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

jag nu anfört.

5. Fastighetsbeskattningens inriktning, punkt 1 (mp)

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alternativa beskattningsunderlag. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sk355 och avslår motionerna 2003/04:Sk258,

2003/04:Sk272, 2003/04:Sk300 yrkande 1, 2003/04:Sk315 yrkande 1, 2003/04:Sk339,

2003/04:Sk366, 2003/04:Sk459 yrkandena 1-3, 2003/04:Sf406 yrkande 2 i

denna del, 2003/04:MJ404 yrkande 15 i denna del, 2003/04:N341 yrkande 12,

2003/04:Bo226 yrkande 6, 2003/04:Bo235 yrkande 7, 2003/04:Bo253 yrkande

16 i denna del, 2003/04:Bo257 yrkandena 6 och 12, 2003/04:Bo263 yrkande

32 och 2003/04:Bo297 yrkande 11.

Ställningstagande

Enligt min mening bör fastighetsskatten grunda sig på en fastighets

inköpspris i stället för på ett uppskattat marknadsvärde. Ett sådant

anskaffningsvärdebaserat underlag för beskattningen kommer att öka

förutsebarheten

i skatteuttaget, vilket i sin tur ökar tryggheten i boendet. Den justering

som kan behöva göras på grund av penningvärdets förändring bör begränsas

till ca 2 % per år. På längre sikt bör fastighetsskatten grunda sig på en

fastighets miljöbelastning. Jag anser att riksdagen bör rikta ett

tillkännagivande till regeringen om att utreda möjligheten att införa sådana

alternativa underlag för beskattningen av fastigheter som förordas i motion

Sk355.

6. Äkta och oäkta bostadsföretag, punkt 6 (m, fp, kd)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf

Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om gränsdragningen mellan s.k. äkta och oäkta

bostadsföretag och slopandet av schablonintäktsbeskattningen av

bostadsrättsföreningar. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2003/04:Sk300

yrkande 5, 2003/04:Sk388, 2003/04:Sk458, 2003/04:Bo257 yrkandena 15-17

och 2003/04:Bo297 yrkande 25.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det orimligt att ha ett system där en bostadsrättsförening

riskerar att betraktas som ett oäkta bostadsföretag om den upplåter en

bostadsrättslägenhet i föreningens fastighet till en kommun eller ett

landsting eller om den hyr ut lokaler i fastigheten för att kommunen eller

ett landsting skall kunna bedriva samhällsnyttig verksamhet i lokalerna.

Dagens system för gränsdragning mellan s.k. äkta och oäkta bostadsföretag

måste ändras. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag

till lagändringar som rättar till nuvarande missförhållanden för

bostadsrättsföreningar som i sin kommun bidrar till bra lösningar för kommunal

service. Därigenom ökar också stabiliteten och förutsebarheten för de

boende.

I anslutning härtill bör regeringen även redovisa ett förslag som innebär

att den som bor i ett oäkta bostadsföretag på samma sätt som den som bor

i ett privatbostadsföretag (s.k. äkta bostadsföretag) kan medges uppskov

med beskattning av kapitalvinsten vid bostadsbyte om förutsättningarna i

övrigt är uppfyllda.

Vidare anser vi att den dubbla beskattningen av privatbostadsföretag som

kombinationen av fastighetsskatt och schablonbeskattning utgör, bör upphöra.

Den dubbla beskattningen har blivit alltmer kännbar i takt med stigande

taxeringsvärden och slår särskilt hårt mot skuldfria bostadsrättsföreningar

och föreningar med låg skuldsättning. Schablonintäktsbeskattningen bör

därför avskaffas med förtur.

Riksdagen bör med anledning av de nu behandlade motionerna rikta ett

tillkännagivande till regeringen om vad vi nu anfört.

7. Miljöförbättrande åtgärder, punkt 9 (kd, c)

av Per Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att miljöförbättrande åtgärder av olika slag

inte skall påverka underlaget för fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Sk242, 2003/04:Sk376 och 2003/04:N413 yrkande 12 och

avslår motion 2003/04:Sk286.

Ställningstagande

Förutom de principiella invändningar som enligt vår mening kan resas mot

fastighetsskatten som sådan innehåller beskattningen enskilda moment som

också de kan starkt ifrågasättas. En sådan brist är de orimliga effekter

på fastighetsskatten som miljöförbättrande och energibesparandeåtgärder

kan ge upphov till. Den som i dag investerar i miljövänliga installationer

straffas i många fall med höjd fastighetsskatt. En sådan ordning är

naturligtvis inte rimlig. Även skattesystemet måste självfallet medverka

till - och inte motverka - att energibesparande och i övrigt miljöförbättrande

åtgärder kommer till stånd. Den stimulans i form av skattereduktion för

vissa miljöförbättrande åtgärder som nyligen införts är enligt vår mening

inte tillräcklig. Så länge som åtgärderna tillåts påverka fastighetens

taxeringsvärde och därmed uttaget av fastighetsskatt kommer syftet med

denna skattereduktion delvis att motverkas. Reglerna för fastighetsbeskattningen

måste därför ändras så att miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte

kan leda till höjd fastighetsskatt.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

vi nu framfört. Därmed tillstyrker vi motionerna N413 yrkande 12, Sk242

och Sk376. Motion Sk286 får anses tillgodosedd genom rikdagens tidigare

beslut om skattereduktion för installation av bl.a. energieffektiva fönster.

8. Miljöförbättrande åtgärder, punkt 9 (fp)

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att miljöförbättrande åtgärder av olika slag

inte skall påverka underlaget för fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Sk376 och 2003/04:N413 yrkande 12, bifaller delvis

motion 2003/04:Sk242 och avslår motion 2003/04:Sk286.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att miljöförbättrande åtgärder inte skall resultera i

höjd fastighetsskatt. Såväl kd-motionen av Maria Larsson (2003/04:N413)

som fp-motionen av Runar Patriksson (2003/04:Sk376) tar just sikte på

detta. Det skall löna sig att vara miljövänlig.

Skatteutskottets majoritet fullföljer i sin motivering till att avslå de

aktuella motionerna regeringens linje att ensidigt prioritera fiskala

aspekter på bekostnad av de långsiktiga miljömässiga vinster som

miljöförbättrande och energibesparande åtgärder medför. Detta är en extremt

oansvarig miljö- och energibesparande politik, som står i skarp kontrast

till den liberala synen på att prioritera ekologisk uthållighet. Varje

liter olja - saudisk, norsk eller annan - som blir kvar i marken eller

havsdjupen utgör en vinst för jordens överlevnad.

Att prioritera statsfinansiellt kortsiktiga intäkter framför ekologisk

uthållighet är - oavsett andra motiv - en felaktig politik. I stället bör

investeringar i energibesparande åtgärder eller övergång till bränslen

som ingår i det naturliga kretsloppet uppmuntras, inte bestraffas genom

höjda taxeringsvärden och därmed ökad skatt. Så som framhålls i fp-motionen

Sk376 bör exempelvis installation av bergvärme inte resultera i höjd skatt.

Vidare finner vi det anmärkningsvärt att regeringspartiet och dess

samarbetspartier utan betänkligheter tillstyrkte regeringens förslag till

stimulans i form av skattereduktion för bl.a. biobränsleeldade

uppvärmningssystem,

en åtgärd som med intill visshet gränsande sannolikhet enbart skapar ny

sysselsättning bland manliga arbetstagare, knappast bland kvinnor - under

det att samma partier avvisar varje förslag om skattesubventioner för

hushållstjänster. Hur denna mansinriktade skattesubventionspolitik kan

försvaras av feminister framstår som lika delar ideologisk gåta och

avancerat politiskt hyckleri alternativt bondfångeri.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

vi nu framfört.

9. Vindkraftverk, punkt 10 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att avskaffa fastighetsskatten på vindkraftverk.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk247, 2003/04:Sk283,

2003/04:Sk400 och 2003/04:Sk410.

Ställningstagande

I omställningen av energisystemet mot ett mer miljömässigt och långsiktigt

hållbart samhälle är vindkraftverken en viktigt komponent. Vid

fastighetstaxeringen klassas vindkraftverken som en

elproduktionsenhet/byggnadstillbehör

och beläggs därmed med fastighetsskatt. I likhet med vad som anförs i

motionerna anser jag att vindkraftverk inte skall åsättas något taxeringsvärde

utan betraktas som maskiner, och därmed inte heller omfattas av fastighetsskatt.

Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen härom.

10. Avveckling av förmögenhetsskatten m.m., punkt 11 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf

Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om avveckling av förmögenhetsskatten m.m. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 4, 2003/04:Sk315

yrkande 2, 2003/04:Sk326, 2003/04:Sk347, 2003/04:Sk398, 2003/04:Sf406

yrkande 2 i denna del, 2003/04:So499 yrkande 2, 2003/04:MJ404 yrkande 15

i denna del, 2003/04:N329 yrkande 21, 2003/04:A307 yrkande 10 och

2003/04:Bo253 yrkande 16 i denna del.

Ställningstagande

Vi har sedan en lång tid tillbaka framfört krav på att inleda en avveckling

av förmögenhetsskatten. Av den totala förmögenhetsbeskattningen i Sverige

består mer än hälften av förmögenhetsbeskattning av egna hem, vilka redan

beskattats med bl.a. fastighetsskatt. Skatten är en orättvis pålaga som

drabbar många egnahemsägare men paradoxalt nog inte landets rikaste

personer. Den är också skadlig för svensk ekonomi och tillväxtkraft. Den

förhindrar tillkomsten av nya jobb, minskar sparandet, försämrar villkoren

för investeringar och främjar skattesmitning. Avskaffad förmögenhetsskatt

är också ett av de viktigaste kraven som näringslivets organisationer har

framfört under de hittills resultatlösa tillväxtsamtalen med regeringen.

Även den av regeringen tillsatta Skattebasutredningen har föreslagit att

skatten skall slopas.

Tillsammans med andra ägarskatter bidrar förmögenhetsskatten till att

Sverige ligger i topp vad gäller skattebelastningen på ägande. I flertalet

länder inom EU och OECD har förmögenhetsbeskattningen redan avvecklats

och de länder som har kvar en förmögenhetsskatt har ett betydligt lägre

skatteuttag på normala förmögenhetstillgångar än Sverige.

Ett särskilt stötande inslag i förmögenhetsbeskattningen är sambeskattningen

som i praktiken innebär att två personer eller t.ex. ett samboende par

utan barn kan förlora flera tusen kronor per år om de gifter sig eller om

de skaffar barn. Den orättvisa som sambeskattningen leder till beroende

på valet av samlevnadsform är oacceptabel. De höjningar av fribeloppen

som gjorts under senare år har till och med förstärkt olikheten i

beskattningen. Ett sammanboende par, som inte är gifta med varandra och heller

inte har något gemensamt barn, kan ha en sammanlagd förmögenhet på 3

miljoner kronor utan att drabbas av förmögenhetsskatt eftersom de beskattas

var för sig. Ett gift par eller sammanboende par med barn kan däremot

maximalt ha 2 miljoner kronor i förmögenhet innan förmögenhetsskatten

slår till. Som vi tidigare framhållit måste utgångspunkten vara att

skyldigheter och rättigheter gentemot samhället skall vara individuella,

och vi anser därför att den enda rimliga lösningen är att den föråldrade

sambeskattningen av makar och andra sambeskattade par nu slopas så att

parterna i en sådan relation kan erkännas som självständiga individer

även av skattemyndigheterna. Det skall också tilläggas att sambeskattningen

innebär betydande kontrollproblem för skattemyndigheterna. Även Skatteverket

har sedan länge förordat att sambeskattningen av förmögenhet skall slopas.

Sammanfattningsvis anser vi att förmögenhetsskatten skall avvecklas genom

en successiv utfasning och med slopad sambeskattning som ett första steg.

Vi föreslår att riksdagen med anledning av de nu behandlade motionerna

riktar ett tillkännagivande härom till regeringen.

Särskilda yttranden

1. Utformningen av begränsningsregeln, punkt 3 (m, fp)

Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén

(fp) och Stefan Hagfeldt (m) anför:

Eftersom vi anser att fastighetsskatten skall avvecklas finner vi inte

någon anledning till att diskutera utformningen av den s.k. begränsningsregeln.

Denna regel är enligt vår mening ingenting annat än ett ytterligare bevis

för att fastighetsskatten är felaktig. Den har heller inte gjort systemet

bättre. I stället har komplexiteten i ett redan komplicerat skattesystem

ökat och nya marginaleffekter uppkommit. Begränsningsregeln innebär också

att en ny form av sambeskattning införts, eftersom det inte bara är

fastighetsägarens inkomster som skall vara avgörande för om rätt till

skattereduktion skall föreligga utan också övriga hushållsmedlemmars inkomster

och förmögenheter.

2. Utformningen av begränsningsregeln, punkt 3 (kd)

Per Landgren (kd) anför:

Begränsningsregeln är enligt min mening ingenting annat än en bekräftelse

på hur felkonstruerad fastighetsskatten är i grunden. Om Kristdemokraternas

förslag på fastighetsbeskattningens område genomförs behövs inte någon

krånglig begränsningsregel för fastighetsskatten och inte heller någon

dämpningsregel. Jag finner det därför inte meningsfullt att överväga några

ändringar i utformningen av begränsningsregeln.

3. Utformningen av begränsningsregeln, punkt 3 (c)

Roger Tiefensee (c) anför:

Med Centerpartiets förslag om lägre boendeskatter och reformerat

fastighetstaxeringsförfarande kommer uttaget av fastighetsskatt att bli både

lägre och rimligare än vad som nu är fallet, och någon särskild

begränsningsregel för fastighetsskatten behövs inte. Begränsningsregeln är en

nödlösning och ett lappande på ett redan felaktigt system.

4. Fastigheter i utlandet, punkt 5 (m)

Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:

Vi anser att fastighetsskatten på sikt skall avvecklas. Detta gäller

självfallet också för privatbostäder i utlandet som ägs av personer bosatta

i Sverige.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en avveckling av förmögenhetsskatten.

2003/04:Sk233 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av en översyn av reglerna så att tomträttshavare slipper betala

skatt för egendom de inte äger.

2003/04:Sk241 av Henrik Westman (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att svensk

fastighetsskatt avskaffas på fastigheter i utlandet.

2003/04:Sk242 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att göra en översyn av de skattemässiga effekterna vid miljöinvesteringar

i privatpersoners fastigheter.

2003/04:Sk247 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att avskaffa fastighetsskatten på vindkraftverk.

2003/04:Sk258 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att fastighetsskatten bör avskaffas.

2003/04:Sk266 av Claes Västerteg (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att ge svensk hotell- och restaurangnäring lika villkor som övrig

tillverkningsindustri gällande fastighetsskatten.

2003/04:Sk272 av Kent Olsson och Inger René (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att avveckla fastighetsskatten under mandatperioden.

2003/04:Sk283 av Jan Andersson och Birgitta Carlsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att avskaffa fastighetsskatten på vindkraftverk.

2003/04:Sk286 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utreda möjligheterna att skapa en subvention för montering av

energiglasfönster.

2003/04:Sk300 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ett planmässigt avskaffande av fastighetsskatten skall ske.

5. Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k. schablonintäkten för

bostadsrättsföreningar i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Sk301 av Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tillämpning av reglerna för vad som skall gälla för specialbyggnad

vid fastighetstaxering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av möjligheten till fortsatt befrielse från

fastighetsskatt för äldreboende.

2003/04:Sk307 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om möjligheten att utreda borttagande av fastighetsskatt på fastigheter

i utlandet.

2003/04:Sk315 av Henrik Westman och Björn Hamilton (båda m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avskaffa fastighetsskatten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avskaffa förmögenhetsskatten.

2003/04:Sk326 av Inger René (m):

Riksdagen beslutar att slopa sambeskattning av förmögenhet i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2003/04:Sk333 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att se över förutsättningarna för hur beskattningen av lokaler i

näringsverksamhet skall se ut i framtiden.

2003/04:Sk339 av Anne-Marie Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om fastighetsskattens avveckling.

2003/04:Sk347 av Magdalena Andersson och Anita Sidén (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om sambeskattning av förmögenheter.

2003/04:Sk355 av Barbro Feltzing (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en utredning om en ändrad grund för fastighetsskatt.

2003/04:Sk366 av Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om utvärdering av fastighetstaxeringslagen 5 kap. 2 §.

2003/04:Sk376 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inte låta taxeringsvärden påverkas av installation av bergvärme i

fastighet.

2003/04:Sk388 av Martin Andreasson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en översyn av beskattningen av bostadsrättsföreningar som hyr ut lokaler

för lokal samhällsservice.

2003/04:Sk398 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om förändring av reglerna för förmögenhetsbeskattning så att de inte längre

diskriminerar gifta par.

2003/04:Sk400 av Bengt-Anders Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om taxering av vindkraftverk.

2003/04:Sk405 av Torkild Strandberg och Jan Ertsborn (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att mark som upplåts med tomträtt inte bör belastas med fastighetsskatt

för tomträttshavaren.

2003/04:Sk410 av Åsa Torstensson och Eskil Erlandsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om avskaffande av fastighetsskatt på vindkraftverk.

2003/04:Sk438 av Leif Jakobsson och Marie Granlund (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om begränsningsregeln i fastighetsskatten.

2003/04:Sk440 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om behovet av att i samband med den pågående utredningen av

fastighetsskatten se över reglerna för fastighetstaxering när det gäller

kolonistugor.

2003/04:Sk458 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om likställd uppskovsrätt mellan olika slags upplåtelseformer vid

byte av bostad.

2003/04:Sk459 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avskaffa den statliga fastighetsskatten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa en kommunal avgift för fastigheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att höja reavinstskatten vid försäljning av bostäder.

2003/04:Sf406 av Anita Sidén och Magdalena Andersson (båda m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.

2003/04:So499 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (båda kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över vilka regler som missgynnar familjer och äktenskap.

2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skatter på ägande.

2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att slopa arvs- och gåvoskatten mellan makar och

bröstarvingar samt att avveckla förmögenhetsskatten, i ett första steg genom

avskaffad sambeskattning.

2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att avveckla fastighets- och

förmögenhetsskatterna.

2003/04:N413 av Maria Larsson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om energisparåtgärder och fastighetsskatt.

2003/04:A307 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att slopa sambeskattningen.

2003/04:Bo226 av Annelie Enochson (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avskaffa fastighetsskatten.

2003/04:Bo235 av Owe Hellberg m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om boendebeskattningen.

2003/04:Bo253 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sänkning av fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.

2003/04:Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att sänka skattetrycket på boende och bostadsbyggnation.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fastighets- och förmögenhetsskatten.

15. Riksdagen beslutar att avskaffa systemet med schablonintäkt för

bostadsrättsföreningar och därmed även skatt på schablonintäkt.

16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

av gränsdragningsreglerna mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar i

enlighet med vad som anförs i motionen.

17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

av reglerna för reavinstbeskattning och uppskovsreglerna vid reavinst när

det gäller oäkta bostadsföretag.

2003/04:Bo263 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sänkta boendeskatter.

2003/04:Bo297 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att fastighetsskatten bör avskaffas och ersättas av en

kommunal fastighetsavgift.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en total översyn av beskattningen av

bostadsrätter.

Bilaga 2

Bostadsutskottets yttrande 2003/04:BoU2y

Fastighetsbeskattningen m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över

motioner från allmänna motionstiden 2003 som rör fastighetsbeskattning m.

m.

Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande motionsförslag som avser

avskaffande av fastighetsskatten, utformningen av fastighetsskatten,

fastighetsskatten för tomträtt samt vissa aspekter på beskattningen av

bostadsrätter. De motioner som behandlas helt eller delvis är motionerna

2003/04:Sk233, 2003/04:Sk258, 2003/04:Sk272, 2003/04:Sk300 yrkandena 1

och 5, 2003/04: Sk315 yrkande 1, 2003/04:Sk339, 2003/04:Sk355, 2003/04:Sk366,

2003/04: Sk388, 2003/04:Sk405, 2003/04:Sk459 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf406

yrkande 2, 2003/04:MJ404 yrkande 15, 2003/04:N341 yrkande 12, 2003/04:

Bo226 yrkande 6, 2003/04:Bo235 yrkande 7, 2003/04:Bo253 yrkande 16,

2003/04:Bo257 yrkandena 6, 12, 15 och 16, 2003/04:Bo263 yrkande 32 samt

2003/04:Bo297 yrkandena 11 och 25.

Sammanfattning

I sitt yttrande till skatteutskottet behandlar bostadsutskottet motionsförslag

som avser avskaffandet av fastighetsskatten, utformningen av fastighetsskatten,

fastighetsskatten för tomträtt samt vissa aspekter på beskattningen av

bostadsrätter. Bostadsutskottet avstyrker samtliga behandlade

motioner.

Utskottet

Fastighetsbeskattningen

Avskaffande av fastighetsskatten

Förslag om att avveckla fastighetsskatten förs fram i en rad motioner.

Även om motionerna baseras på den grundläggande ståndpunkten att skatten

skall avvecklas ger de i flera fall uttryck för en olikartad syn på hur

det skall gå till och i vilken takt det skall ske. Motionsförslagen

redovisas i det följande partivis.

Enligt motion 2003/04:Sk315 (m) yrkande 1 bör fastighetsskatten avskaffas

nu. I motionerna 2003/04:Sk258 (m), 2003/04:Sf406 (m) yrkande 2 i denna

del samt 2003/04:MJ404 (m) yrkande 15 i denna del förordas att fastighetsskatten

skall avvecklas utan att det anges någon tidpunkt för när det skall ske.

Förslag om någon form av successiv avveckling av fastighetsskatten lämnas

i motionerna 2003/04:Sk272 (m), 2003/04:Sk300 (m) yrkande 1, 2003/04:Sk339

(m), 2003/04:N341 (m) yrkande 12 samt 2003/04:Bo257 (m) yrkandena 6 och

12, båda yrkandena i denna del.

Gemensamt för de nu redovisade motionerna (m) är att de grundas på

uppfattningen att fastighetsskatten är orättfärdig bl.a. därför att den utgår

utan hänsyn till betalningsförmåga. I flera av motionerna framhålls också

det principiellt oriktiga i att beskatta tillgångar som inte är likvida.

I partimotion 2003/04:Bo253 (fp) yrkande 16 i denna del föreslås att

fastighetsskatten som ett första steg i en avveckling skall sänkas. Enligt

motionen är skatten omöjlig att planera för, samtidigt som den baseras på

en tillgång som inte är likvid.

Enligt motionerna 2003/04:Sk459 (kd) yrkandena 1 och 2, 2003/04:Bo226

(kd) yrkande 6 samt 2003/04:Bo297 yrkande 11 bör fastighetsskatten avvecklas

och ersättas med en kommunal fastighetsavgift. Skatten bör enligt förslagen

avvecklas därför att den inte tar hänsyn till betalningsförmågan genom

att den utgår på en inkomst som vid beskattningstillfället inte finns.

Med anledning av förslagen i motionerna vill utskottet anföra följande.

Frågor

om beskattningen av byggande och boende har under senare år fått en allt

större uppmärksamhet i den bostadspolitiska debatten. Inte minst gäller

detta fastighetsbeskattningen. Ett av skälen till detta är den ökade

betydelse fastighetsbeskattningen kommit att få för boendet och

boendekostnaderna.

I takt med att samhällets subventioner till byggandet och boendet minskat

har fastighetsskatten tillsammans med övrig beskattning av boendet kommit

att bli en allt viktigare faktor när det gäller påverkan på boendekostnaderna

liksom på neutraliteten mellan olika upplåtelseformer. Ur ett bostadspolitiskt

perspektiv är det sålunda av stor vikt att beskattningen av boendet vägleds

inte bara av fiskala överväganden utan också av bostadspolitiska hänsyn.

Mot bakgrund bl.a. av fastighetsskattens påverkan på boendekostnaderna

har under senare år flera åtgärder vidtagits för att begränsa skatteuttaget.

Skattesatsen har sålunda sänkts såväl för småhus som för flerbostadshus.

Vidare har en begränsningsregel för fastighetsskatten för småhus införts.

Regeln innebär att fastighetsskatten för en permanentbostad begränsas så

att den under vissa förutsättningar inte överstiger 5 % av den samlade

hushållsinkomsten. Dessutom har en dämpningsregel tillkommit som innebär

att en höjning av taxeringsvärdet inte omedelbart skall slå igenom på

uttaget av fastighetsskatt. Höjningen fördelas i stället lika mellan de

år som återstår till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering.

Med avseende på fastighetsskattens påverkan på boendekostnaderna är det

enligt bostadsutskottet åtgärder som är viktiga sett ur ett bostadspolitiskt

perspektiv.

Bostadsutskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda samtliga

motionsförslag.

Utformningen av fastighetsskatten m.m.

Förslag om förändringar inom ramen för dagens fastighetsskattesystem bl.

a. vad avser skattesatser och taxeringsförfarandet läggs fram i fyra

motioner.

För att minska boendekostnaderna och göra det möjligt för fler att bo

kvar i eller köpa småhus är det enligt motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande

32 viktigt att sänka fastighetsskatten. Samtidigt måste förfarandet vid

fastighetstaxeringen reformeras. Skattesänkningen åstadkoms bl.a. genom

att ett tak för markvärdet om 300 000 kr införs. Dessutom föreslås

skattesatsen för småhus sänkt till 0,9 % år 2005 och till 0,75 % år 2006.

Även i motion 2003/04:Sk366 (c) föreslås förändringar i fastighetstaxeringen.

Enligt motionen bör reglerna i fastighetstaxeringslagen (5 kap. 2 §)

ändras så att taxeringsvärdet verkligen motsvarar 75 % av marknadsvärdet,

något som ofta inte är fallet i dag. Dagens system är rättsosäkert då

det i många fall finns stora avvikelser mellan marknadsvärde och taxeringsvärde,

såväl uppåt som nedåt.

Enligt motion 2003/04:Bo235 (v) yrkande 7 bör fastighetsbeskattningen fr.

o.m. 2007 utgå efter boendeform i stället för efter hustyp. Dagens regler

innebär att villor och radhus som upplåts med hyresrätt beskattas som

egnahem och att bostadsrätter i flerfamiljshus taxeras som hyresrätter.

Enligt motionen hindrar detta en rättvisare beskattning och på sikt även

möjligheten att befria hyresrätter från fastighetsskatt.

En ny fastighetsskatt skall enligt motion 2003/04:Sk355 (mp) grunda sig

på en fastighets inköpspris i stället för på ett uppskattat marknadsvärde.

Med anledning av de förslag som läggs fram i motionerna vill utskottet

anföra följande.

Det finns naturligtvis anledning att från tid till annan överväga

utformningen av fastighetsskatten, liksom av själva taxeringsförfarandet. Så

har också skett mer eller mindre fortlöpande under åren. Även nu pågår en

översyn av fastighetsskatten som i väsentliga avseenden tar upp frågor

som berörs i de nu aktuella motionerna. Den av regeringen tillsatta och

parlamentariskt sammansatta Egendomsskattekommittén (dir. 2002:87) har

sålunda i uppdrag att se över och utvärdera reglerna om fastighetsskatt

på småhus m.m., förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt. Kommittén har

givits möjlighet att pröva lösningar som kan innebära avsteg från nu

gällande principer för fastighetsbeskattningen. En förutsättning är dock

att de fördelningspolitiska konsekvenserna är acceptabla. Beträffande

åtgärder avseende fastighetsskatten skall även konsekvenserna för

förhållandet mellan olika upplåtelseformer belysas. I sina överväganden skall

kommittén utgå från de analyser och slutsatser gällande underlaget för

fastighetsskatt som tidigare har presenterats av Fastighetstaxeringsutredningen

och av Fastighetsbeskattningskommittén. Samtidigt är Egendomsskattekommittén

oförhindrad att pröva alternativa modeller. Kommittén skall avsluta sitt

uppdrag senast den 31 mars i år.

Bostadsutskottet är mot den nu beskrivna bakgrunden inte berett att ställa

sig bakom förslagen i motionerna. Enligt utskottets mening bör det pågående

utredningsarbetet avvaktas. Motionerna avstyrks sålunda.

Fastighetsbeskattningen vid tomträtt

Reglerna för beskattning av bostadshus som är belägna på fastigheter

upplåtna med tomträtt bör enligt motion 2003/04:Sk233 (kd) i denna del ses

över. Syftet med översynen bör vara att skatten för den mark som upplåts

med tomträtt skall betalas av markägaren och inte som i dag av

tomrättsinnehavaren.

Även i motion 2003/04:Sk405 (fp) föreslås att den mark som upplåts med

tomträtt inte skall belastas med fastighetsskatt för tomträttshavaren.

Vid fastighetsbeskattningen likställs tomträttsinnehav med vanligt ägande.

En konsekvens av detta är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren

av marken som betalar fastighetsskatt för en fastighet som innehas med

tomträtt. Samtidigt medges tomträttsinnehavaren avdrag för sin tomträttsavgäld

under inkomst av kapital. Vad som i motionerna anförts ger inte

bostadsutskottet anledning att förorda någon ändring i detta avseende. Enligt

utskottets mening skulle en omläggning av skattskyldigheten med största

sannolikhet föranleda krav från markägaren på kompensation inom ramen för

tomträttsavgälden. Motionerna avstyrks sålunda.

Beskattningen av bostadsrätter

En bostadsrättsförening beskattas antingen som ett privatbostadsföretag

(tidigare benämning: äkta bostadsföretag) eller som ett oäkta bostadsföretag.

En bostadsrättsförening som är ett privatbostadsföretag schablonbeskattas.

Är föreningen i stället ett oäkta bostadsföretag beskattas den på samma

sätt som andra ekonomiska föreningar och aktiebolag, dvs. i princip skall

samtliga intäkter och kostnader tas med vid inkomstberäkningen.

Klassificeringen av en bostadsrättsförening avgör även hur medlemmarnas

andel skall beskattas. Det innebär bl.a. att medlemmen i ett oäkta

bostadsföretag beskattas i inkomstslaget kapital för skillnaden mellan

hyresvärdet för disponerad lägenhet och erlagd avgift. Bedömningen av om en

förening är att anse som privatbostadsföretag eller inte görs vid varje

beskattningsårs utgång. Om en förening då bedöms vara ett privatbostadsföretag

antas detta förhållande ha gällt hela beskattningsåret och vice versa.

Huruvida en bostadsrättsförening räknas som privatbostadsföretag eller

inte är, starkt förenklat, avhängigt fördelningen av fastighetens

taxeringsvärde på bostadsrätter och på annan användning.

Förslag som avser beskattningen av bostadsrättsföreningar förs fram i

fyra motioner.

Systemet med schablonbeskattning av bostadsrättsföreningar bör enligt

motionerna 2003/04:Sk300 (m) yrkande 5 samt 2003/04:Bo257 (m) yrkande 15

avskaffas. I den sistnämnda motionens yrkande 16 förordas dessutom att

gränsdragningsreglerna mellan äkta och oäkta bostadsföretag skall ändras.

Enligt motionerna medför dagens regler orimliga konsekvenser. Det kan bl.

a. gälla i de fall en kommun hyr eller innehar bostäder eller lokaler i

en bostadsrättsförening.

I motion 2003/04:Sk388 (fp) föreslås att beskattningen av bostadsrättsföreningar

som hyr ut lokaler för samhällsservice skall ses över. Enligt motionen

bör sådan uthyrning undantas eller bedömas mer förmånligt när frågan om

en förening skall beskattas som äkta eller oäkta bostadsföretag

avgörs.

Beskattningen av bostadsrätter bör enligt motion 2003/04:Bo297 (kd) yrkande

25 bli föremål för en total översyn. Utformningen av dagens regler innebär

bl.a. att skatteneutralitet inte råder mellan olika boendeformer. En av

orsakerna till denna obalans är enligt motionen schablonbeskattningen av

bostadsrättsföreningar.

Det är naturligtvis viktigt att beskattningen av olika upplåtelseformer

inte leder till bristande neutralitet. Samtidigt kan utskottet konstatera

att frågan om vad som är att betrakta som ett neutralt system inte är

helt lätt att besvara. Det utgör naturligtvis inget skäl för att frågorna

inte bör ägnas stor uppmärksamhet. Beskattningen av bostadsrätter och av

bostadsrättsföreningar har också uppmärksammats i en rad sammanhang. Även

nu är vissa av de frågor som aktualiseras i motionerna föremål för

överväganden. Det gäller reglerna om beskattning av äkta respektive oäkta

bostadsföretag som enligt vad utskottet erfarit är föremål för överväganden

i Regeringskansliet.

Utskottet är med hänvisning till det nu anförda inte berett att ställa

sig bakom förslagen i motionerna 2003/04:Sk300 (m) yrkande 5, 2003/04:Bo257

(m) yrkandena 15 och 16, 2003/04:Sk388 (fp) samt 2003/04:Bo297 (kd) yrkande

25. Motionerna avstyrks.

Stockholm den 4 mars 2004

På bostadsutskottets vägnar

Göran Hägglund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe

Hellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Nina Lundström (fp), Hans Unander (s), Maria Öberg (s), Margareta

Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s),

Sten Lundström (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Leif Jakobsson (s),

Magdalena Andersson (m) och Gunnar Andrén (fp).

Avvikande meningar

1. Fastighetsbeskattningen m.m. (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Magdalena

Andersson (m) anser:

Avskaffande av fastighetsskatten

Det kan inte uttryckas på annat sätt än att fastighetsskatten är orättfärdig,

för att inte säga omoralisk - detta eftersom den tas ut utan hänsyn till

bärkraft. Skatten slår mycket hårt mot människor med låga inkomster som

bor i attraktiva områden där taxeringsvärdena till följd av efterfrågan

skjutit i höjden. Många äldre som "pensionssparat" i sina bostäder tvingas

i dag betala de av skatterna alltmer höjda bostadskostnaderna med magra

pensioner. I många fall leder skatten rent av till att människor tvingas

lämna sina hem.

Beskattningen av boendet är totalt sett alldeles för omfattande.

Fastighetsskatten drabbar alla boendeformer. Av beräkningar som gjorts framgår

att omkring 60 % av produktionskostnaden för en bostad utgörs av skatt

och andra pålagor. Vidare gör kombinationen av konsumtions- och kapitalskatt

att ca 65 % av hyran i en nybyggd lägenhet kan härledas till skatter. Men

det blir också allt dyrare att bo i redan befintliga hyresrätter. Bara

fastighetsskatten kostar de boende i hyreshus minst en månadshyra per år.

För småhusägare varierar fastighetsskatten mycket beroende på var

fastigheten ligger. För den som bor i attraktiva lägen i och kring våra

storstäder eller i våra kustområden beskattas också helt ordinära bostäder

oerhört högt.

Det framstår mot den nu i korthet beskrivna bakgrunden som helt nödvändigt

att i enlighet med förslagen i Moderata samlingspartiets motioner omedelbart

inleda en avveckling av fastighetsskatten. Det innebär att en strategi

för en successiv avveckling av fastighetsskatten måste läggas fast redan

nu. Målet bör därvid vara att så snabbt som möjligt, med hänsyn till den

statsfinansiella utvecklingen, helt och hållet avveckla fastighetsskatten.

För tydlighetens skull bör här göras klart att avsikten inte är att denna

skatt skall ersättas med andra pålagor i form av en schablonintäkt eller

liknande.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motionerna 2003/04:Sk258

(m), 2003/04:Sk272 (m), 2003/04:Sk300 (m) yrkande 1, 2003/04:Sk315 (m)

yrkande 1, 2003/04:Sk339 (m), 2003/04:N341 (m) yrkande 12, 2003/04: Sf406

(m) yrkande 2 i denna del, 2003/04:MJ404 (m) yrkande 15 i denna del samt

2003/04:Bo257 (m) yrkandena 6 och 12, båda yrkandena i denna del. Förslaget

innebär att även övriga motionsyrkanden i allt väsentligt får anses bli

tillgodosedda.

Utformningen av fastighetsskatten

Eftersom fastighetsskatten enligt vår mening snarast skall avvecklas finns

det inte anledning att diskutera skattens utformning. Motionerna avstyrks

sålunda.

Fastighetsbeskattningen vid tomträtt

Förutom att fastighetsskatten bör avvecklas menar vi att även

tomträttsinstitutet

bör avskaffas. De problem som uppmärksammas i motionerna kommer därmed

att få sin lösning. Motionerna avstyrks.

2. Fastighetsbeskattningen m.m. (fp)

Nina Lundström (fp) och Gunnar Andrén (fp) anser:

Avskaffande av fastighetsskatten

De höga skatterna är, vid sidan av en fri marknad som på många punkter

har satts ur spel, det främsta skälet till de höga boendekostnaderna.

Inte minst fastighetsskatten bidrar till detta. För personer med låga

inkomster som bor i attraktiva lägen kring eller i våra storstäder eller

i våra kustområden innebär fastighetsskatten en orimlig ekonomisk belastning.

Många klarar inte heller av detta utan tvingas av ekonomiska skäl flytta

från sina hem. Det är naturligtvis helt orimligt att personer med låga

eller måttliga inkomster skall drabbas på detta sätt. Åtgärder måste därför

till för att sänka skattetrycket på boendet.

Vi vill från Folkpartiet liberalernas sida inleda ett arbete för att skapa

bättre och stabilare spelregler för boende och byggande. Det innebär bl.

a. att vi som ett första steg vill ta bort de mer eller mindre tillfälliga

investeringsbidrag som i dag finns och i stället sänka fastighetsskatten.

På något längre sikt skall sedan fastighetsskatten tas bort i sin helhet.

En av de påtagliga fördelarna med en avveckling är att vi ger långsiktigt

hållbara förutsättningar för byggandet. Samtidigt underlättar vi för dem

som i dag pressas av en hög fastighetsskatt att kunna bo till rimliga

kostnader. En sådan reform kommer alla boende oavsett upplåtelseform till

godo. Förutom att en avveckling av fastighetsskatten innebär att bördan

för dem som bor i eget hus lättar innebär den naturligtvis sänkta

boendekostnader också för dem som bor i hyres- eller bostadsrätt. Den som i

dag bor med hyresrätt kan räkna med att åtminstone en månadshyra om året

går till att betala fastighetsskatt.

Sammanfattningsvis bör sålunda en successiv avveckling av fastighetsskatten

omedelbart inledas i enlighet med förslaget i Folkpartiets partimotion

2003/04:Bo253 yrkande 16. Vårt ställningstagande innebär att även övriga

motionsyrkanden i allt väsentligt får anses bli tillgodosedda.

Utformningen av fastighetsskatten

I en situation där fastighetsskatten enligt vår mening snarast skall

avvecklas finns det inte anledning att diskutera skattens utformning.

Motionerna avstyrks sålunda.

Fastighetsbeskattningen vid tomträtt

I och med att fastighetsskatten avvecklas i enlighet med vårt förslag

kommer även de problem rörande beskattningen av tomträtter som uppmärksammas

i motionerna att lösas. Motionerna avstyrks.

3. Fastighetsbeskattningen m.m. (kd)

Göran Hägglund (kd) anser:

Avskaffande av fastighetsskatten

Trots regeringens tal om begränsningsregler och om dämpningsregler ökar

uttaget av fastighetsskatt dramatiskt. Detta enkla faktum är i sig ett

skäl för att den bör avvecklas. Mer väsentligt är dock att fastighetsskatten

inte tar hänsyn till skattebetalningsförmågan. Den beskattar inte verkliga

inkomster, utan själva boendet, och styrs av grannarnas fastighetsförsäljningar.

Konsekvensen blir att människor tvingas att flytta från sina hem av

skatteskäl.

Enligt min och Kristdemokraternas övertygelse måste alla skatter vara

begripliga och upplevas som rättvisa så att de ges moralisk och politisk

legitimitet. Alla skatter måste kunna prövas utifrån grundläggande värden.

Min uppfattning är att fastighetsskatten genom sin konstruktion kommer

i konflikt med såväl äganderätten som den social- och skatterättsliga

principen om skatt efter bärkraft. Den statliga fastighetsskatten kan

inte heller motiveras utifrån intresseprincipen, eftersom det inte finns

någon som helst koppling mellan å ena sidan den skatt man tvingas betala

och å andra sidan någon form av förmån eller nyttighet man uppbär som

fastighetsägare.

Samtidigt med att den statliga fastighetsskatten avskaffas bör kommunerna

ges rätt att ta ut en avgift för de kostnader som är direkt kopplade till

de fastigheter som finns i kommunen. Härigenom skapas ett direkt samband

mellan den avgift som en fastighetsägare betalar och de tjänster som

kommunen tillhandahåller. Den viktiga s.k. intresseprincipen kan därmed

upprätthållas.

Den kommunala fastighetsavgift som jag förordar bör inte kunna utgå med

obegränsade belopp utan maximeras till 2 600 kr per år för småhus och för

flerbostadshus till 800 kr per år och lägenhet. Sammantaget innebär en

sådan reform att beskattningen (avgiftsuttaget) av boendet minskar med 7,

5 miljarder kronor 2004. Den skulle därmed ha mycket stor betydelse inte

bara för boendekostnaderna utan också för de långsiktiga ekonomiska

förutsättningarna för nybyggande.

Sammanfattningsvis föreslår jag att fastighetsskatten omedelbart skall

avvecklas i enlighet med förslagen i de kristdemokratiska motionerna

2003/04:Sk459 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Bo226 yrkande 6 samt 2003/04:

Bo297 yrkande 11.

Utformningen av fastighetsskatten

I och med att fastighetsskatten enligt min mening snarast skall avvecklas

och ersättas med en kommunal fastighetsavgift finns det inte anledning

att diskutera skattens utformning. Motionerna avstyrks sålunda.

Fastighetsbeskattningen vid tomträtt

Det är min uppfattning att en övergång från statlig fastighetsskatt till

en kommunal fastighetsavgift även kommer att lösa de problem rörande

beskattningen av tomträtter som uppmärksammas i motionerna. Motionerna

avstyrks.

4. Utformningen av fastighetsskatten (v)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser:

Utformningen av fastighetsskatten spelar en viktig roll när det gäller

möjligheterna att klara de mål för bostadsproduktionen som riksdagen enligt

vår mening bör sätta upp. I dag baseras fastighetsbeskattningen och

taxeringsförfarandet på vilken hustyp som skall beskattas. När det är fråga

om bostadsfastigheter kan man något förenklat säga att skattereglerna

skiljer mellan enfamiljshus och flerfamiljshus. En följd av detta

betraktelsesätt är att villor och radhus som upplåts med hyresrätt beskattas

som egnahem. Av samma skäl kommer bostadsrätter i flerfamiljshus att

taxeras som hyresrätter - detta trots att marknadsvärdet sammantaget på de

enskilda bostadsrätterna vida överskrider taxeringsvärdet.

Dagens regler motverkar enligt vår mening en rättvisare fastighetsbeskattning

genom att de inte ger utrymme för att skapa specifika regler för varje

enskild boendeform. De hindrar också möjligheten att på sikt befria

hyresrätten från fastighetsskatt - en reform som vi från Vänsterpartiet

anser vara helt nödvändig.

För att komma till rätta med de nu beskrivna problemen och för att skapa

förutsättningar för en rättvis fastighetsbeskattning bör beskattningen

reformeras så att det är boendeformen/upplåtelseformen som ligger till

grund för skatteuttaget. Den övergång från hustyp till boendeform som vi

nu förordar bör vara i bruk senast år 2007 i enlighet med förslaget i

motion 2003/04:Bo235 (v) yrkande 7.

5. Utformningen av fastighetsskatten (c)

Rigmor Stenmark (c) anser:

Fastighetsskattens utformning leder till oacceptabla konsekvenser när

människor tvingas flytta från sina hem. För att åtgärda detta och göra

fastighetsskatten mindre betungande och mer rättvis måste enligt min och

Centerpartiets mening en rad åtgärder vidtas. Det gäller allt från sänkta

skattesatser till förändringar i taxeringsförfarandet.

Uttaget av fastighetsskatt är enligt min mening alltför högt. En slutsats

av detta är naturligtvis att skatten måste sänkas totalt sett. Det kan

bara ske genom att skattesatsen sänks. Uttagsprocenten för fastighetsskatt

på småhus måste därför sänkas till 0,9 % år 2005 och till 0,75 % från år

2006. En sådan reform motverkar mycket av orättvisorna i dagens system,

och människor kommer inte längre att tvingas från sina hem på grund av

höga förmögenhets- och fastighetsskatter. För att finansiera en sänkning

av fastighetsskatten bör reavinstbeskattningen vid försäljning av fastigheter

höjas från dagens 20 % till 30 %. Principen bakom detta är att minska

skatten under den tid fastigheten ägs och i stället ta ut en något högre

skatt när den görs likvid, dvs. när den säljs.

Även om en sänkning av skattesatsen leder till att de värsta orättvisorna

i systemet rättas till är detta inte tillräckligt. Ett problem som fordrar

kompletterande åtgärder är den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva

områden när själva tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver

upp det totala taxeringsvärdet. För att motverka denna effekt bör ett tak

för tomtvärdet på 300 000 kr införas.

I anslutning till de nu föreslagna åtgärderna bör även taxeringsförfarandet

ses över. För att inte orimligt höga köpeskillingar skall slå igenom i

form av höga taxeringsvärden bör marknadsvärdena beräknas med hjälp av

ett medianvärde där de högsta och de lägsta köpeskillingarna inte ingår.

För att inte tillfälliga och kraftiga prisförändringar på bostadsmarknaden

som helhet skall slå igenom på taxeringsvärdena, bör dessutom basen för

de taxeringar som görs vart tredje år vara ett medianvärde av de förvärv

som skett under den föregående treårsperioden.

Extremt höga priser på fritidshus vid kusterna har dramatiskt drivit upp

taxeringsvärdena för de permanentboende i området. Med det nuvarande

taxeringssystemet missgynnas den bofasta befolkningen. Taxeringen av

fastigheter för fastboende och fritidsboende bör därför skiljas åt. Dessutom

bör antalet värdeområden minskas. Därutöver bör lokala taxeringsnämnder

återinföras för att garantera lokalkännedom när skattemyndigheten skall

pröva inkomna besvär i samband med fastighetstaxeringen.

Vad jag nu anfört med anslutning till motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 32

bör riksdagen tillkännage för regeringen. Därmed är även förslaget i motion

2003/04:Sk366 (c) tillgodosett. Övriga motioner avstyrks.

6. Beskattningen av bostadsrätter (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Magdalena

Andersson (m) anser:

Schablonbeskattningen av bostadsrättsföreningar innebär en enligt vår

meningen helt oacceptabel dubbelbeskattning av bostadsrättsboendet, varför

denna beskattning snarast måste avvecklas.

Även sedan schablonbeskattningen avvecklats utgör dock dagens system för

gränsdragning mellan äkta och oäkta bostadsföretag ett problem. En förening

kan t.ex. gå från att vara ett äkta bostadsföretag till att i skattehänseende

betraktas som oäkta från ett år till ett annat, för att året därefter på

nytt klassas som äkta - detta trots att det enda som inträffat är att

hyresintäkterna ökat eller minskat något. Det säger sig självt att detta

skapar en helt oacceptabel situation för bostadsrättsföreningen och dess

medlemmar.

Även sett i ett bredare samhällsperspektiv orsakar reglerna ofta problem.

Många kommuner disponerar lokaler för omsorgsboende, barnstugor och

liknande verksamheter i hyres- eller bostadsrättsform hos

bostadsrättsföreningar.

Dessa lokaler har ofta tillkommit som en följd av kommunens bestämmelser

för nyproduktion. En kommun har dessutom rätt att köpa en bostadsrätt och

att bli medlem i föreningen utan att denna har en möjlighet att säga nej.

Förhållanden av denna natur bör självfallet inte ligga föreningen till

last i skattehänseende genom att en bostadsrättsförening som innehåller

sådana lokaler kommer att klassas som ett oäkta bostadsföretag.

Vad vi nu med anslutning till förslagen i motionerna 2003/04:Bo257 (m)

yrkandena 15 och 16 samt 2003/04:Sk300 (m) yrkande 5 anfört om att dels

avveckla schablonbeskattningen av bostadsrättsföreningar, dels ändra

reglerna för äkta respektive oäkta bostadsföretag bör riksdagen som sin

mening tillkännage för regeringen.

7. Beskattningen av bostadsrätter (kd)

Göran Hägglund (kd) anser:

Som skattesystemet i dag ser ut måste bostadsrätten betraktas som en

skattemässig hybrid mellan hyresrätt och småhus. Det är uppenbart att detta

förhållande är ägnat att skapa en rad problem. Förutom den osäkerhet detta

leder till för de enskilda bostadsrättshavarna har skattereglerna rubbat

den eftersträvansvärda skatteneutraliteten mellan bostadsrätten och övriga

upplåtelseformer. Det är naturligtvis inte rimligt. Alla upplåtelseformer

måste ges en skattemässigt neutral behandling. För att komma till rätta

med dagens obalanser måste därför en grundläggande översyn av beskattningen

av bostadsrätter komma till stånd. Trots att såväl den tidigare

Fastighetsskattekommittén som riksdagens skatteutskott uppmärksammat problemen

har inte regeringen vidtagit några som helst åtgärder.

Ett betydande problem är dubbelbeskattningen, dvs. att bostadsrättsföreningarna

utöver fastighetsskatt också betalar schablonmässig inkomstskatt som

motsvarar 3 % av fastighetens taxeringsvärde. Denna dubbelbeskattning har

blivit alltmer kännbar i takt med stigande taxeringsvärden. För många

föreningar är inkomstskatten högre än fastighetsskatten. Dubbelbeskattningen

av bostadsrätter måste därför tas bort. Samtidigt måste en total översyn

av hela bostadsrättsbeskattningen komma till stånd i enlighet med förslaget

i motion 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 25.