Bet. 2003/04:SKU23

Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU23

Allmänna motioner om mervärdesskatt

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2003 om mervärdesskattefrågor. Motionärerna tar upp frågor som

rör mervärdesskatten på vissa särskilt angivna varor och tjänster där

motionärerna begär att skatten skall sänkas eller slopas. Exempel på sådana

varor och tjänster är danstillställningar, serveringstjänster, skidliftar,

körkortsutbildning, glasögon och friskvård. Andra särskilda frågor som

tas upp är bl.a. de ideella föreningarnas framtida skattesituation, moms

på bostadsbyggande, moms på elektronisk handel, enskilda näringsidkares

registreringsnummer för mervärdesskatt och gränsdragningen mellan vad som

enligt mervärdesskattelagens mening är att anse som personbil vad som bör

betraktas som lastbil.

Utskottet föreslår inte något uttalande eller annan åtgärd av riksdagen

med anledning av motionerna utan samtliga avstyrks. I flera fall hänvisar

utskottet till pågående arbete i utredning eller inom Regeringskansliet.

I andra fall hänvisas till att förslagen inte är förenliga med EG:s

lagstiftning på området.

I betänkandet finns 7 reservationer och 4 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Vissa varu- och tjänsteomsättningar

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 39, 2003/04:Sk207,

2003/04:Sk218, 2003/04:Sk223, 2003/04:Sk225, 2003/04:Sk226, 2003/04:Sk238,

2003/04:Sk240, 2003/04:Sk274 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk318, 2003/04:Sk329,

2003/04:Sk332 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk368, 2003/04:Sk384, 2003/04:Sk395,

2003/04:Sk408 och 2003/04:Sk435.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

2. Global e-handel

Riksdagen avslår motion 2003/04:L351 yrkande 4.

3. Rättvisemärkta varor

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk380.

Reservation 3 (mp)

4. Körkortsutbildning

Riksdagen avslår motion 2003/04:T469 yrkande 1.

5. Företagsbilar

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk202 och 2003/04:Sk277 yrkandena 1

och 2.

Reservation 4 (m)

6. Byggmoms, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 29, 2003/04:Sk224,

2003/04:Sk259, 2003/04:Bo226 yrkande 5, 2003/04:Bo263 yrkande 31 och

2003/04:Bo297 yrkandena 12 och 13.

Reservation 5 (kd)

Reservation 6 (c)

7. Allmännyttiga ideella föreningar

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk203, 2003/04:Sk222, 2003/04:Sk244,

2003/04:Sk246, 2003/04:Sk253, 2003/04:Sk262, 2003/04:Sk280 yrkande 2,

2003/04:Sk295, 2003/04:Sk336 yrkande 2, 2003/04:Sk356, 2003/04:Sk370,

2003/04:Sk372, 2003/04:Sk379, 2003/04:Sk406, 2003/04:Sk413, 2003/04:Sk436,

2003/04:Sk437, 2003/04:Kr285 yrkande 8, 2003/04:Kr326 yrkande 17 och

2003/04:Kr329 yrkande 8.

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

8. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell

förening

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr282 yrkandena 14 och 17.

9. Stöld och rån

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk279.

10. Ersättningar till gode män och förvaltare

Riksdagen avslår motion 2003/04:L201.

11. Registreringsnummer för mervärdesskatt

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk442.

Stockholm den 30 mars 2004

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),

Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per-Olof

Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp),

Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina

Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Anne-Marie Ekström (fp), Lars

Gustafsson (kd), Per Rosengren (v) och Britta Rådström (s).

Redogörelse för ärendet

I det följande behandlar skatteutskottet allmänna motionsyrkanden om olika

mervärdesskattefrågor som väckts under hösten 2003. Motionsyrkandena

återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.

Utskottets överväganden

Vissa varu- och tjänsteomsättningar

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående utredningsarbete avslår riksdagen olika

motionsyrkanden om sänkt eller slopad mervärdesskatt för nya grupper av

varor och tjänster.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd) samt särskilt yttrande 1 (c).

Gällande bestämmelser, m.m.

I Sverige tillämpas följande skattesatser för mervärdesskatten:

- 25 % = normalskattesats

- 12 % = livsmedelhotellrums- och campinguthyrningtransport i

skidliftkonstnärs

försäljning av egna konstverkimport av konstverk, samlarföremål och

antikviteter

- 6 % = dagstidningar, tidskrifter och böckerentré till konserter, biograf-,

teater-, opera- och balettföreställningardjurparkerpersontransporterviss

biblioteksverksamhetviss museiverksamhetupphovsrätt till litterära och

konstnärliga verkrätt till ljud- och bildupptagningidrottsområdet

Sedan skattereformen 1990/91 är i princip alla varor och tjänster

skattepliktiga. Undantagna från skatteplikt är bl.a. köp och hyra av fastighet,

sjukvård, tandvård och social omsorg, utbildning i offentlig regi, bank-

och försäkringstjänster samt viss kulturverksamhet.

Mervärdesskatten (momsen) utgör en stor inkomstkälla för staten. För år

2004 förväntas intäkterna uppgå till 236 miljarder kronor. (Inkomsten för

den statliga inkomstskatten förväntas uppgå till ca 35 miljarder och

inkomsterna av bolagsskatten till ca 56 miljarder). Av den totala basen

för mervärdesskatten beskattas 77 procent med normalskattesatsen, 18

procent med den reducerade skattesatsen 12 % och 5 procent med den reducerade

skattesatsen på 6 %.

Momsens andel av konsumtionsskatterna har de senaste åren legat på ca 70

procent.

Reducerade skattesatser

EG-kommissionen har sett över de reducerade skattesatserna och

nollskattesatserna

på momsområdet. Ett förslag till förändringar lämnades i juli 2003, KOM

(2003) 397. Syftet med förändringarna är att åstadkomma förenkling,

rationalisering och likformighet. I dag anges de möjliga områdena för lågmoms

i bilaga H till sjätte mervärdesskattedirektivet men även på vissa andra

ställen i direktivet. Därutöver finns vissa särordningar för en del av

medlemsländerna vilka har sin grund i respektive lands anslutningsakt.

Förslaget innebär att alla varor och tjänster som får omfattas av lågmoms

eller nollmoms samlas i den lista som finns i bilaga H. Det innebär att

de särregler som vissa länder har rörande lågmoms eller nollmoms inom

områden som inte finns på listan kommer att upphävas. För Sveriges del är

det nollskattesatsen för framställning av vissa medlemsblad och andra

tidskrifter till bl.a. ideella föreningar som berörs. De nya områden som

föreslås bli omfattade av möjligheten till lågmoms är bl.a. byggande,

renovering, underhåll och uthyrning av bostäder, restaurangtjänster, vård

i hemmet och fjärrvärme.

Förslaget innebär också att de möjligheter till generellt lägre skattesatser

som en del länder har för vissa geografiska områden begränsas.

Den svenska inställningen är att listan över varor och tjänster som kan

omfattas av reducerad moms bör vara så begränsad som möjligt eftersom

differentierade skattesatser skapar konkurrens- och avgränsningsproblem

och är svåra att tillämpa i praktiken.

Frågan om reducerade skattesatser har varit uppe på samtliga Ekofinmöten

under det senaste halvåret utan att länderna kunnat enas om vilka nya

områden för lågmoms som skall omfattas av listan. Vid Ekofinmötet den

20 januari i år enades man om att förlänga giltighetstiden för direktiv

1999/85/EG till utgången av år 2005. Detta innebär att de nio medlemsländer

som deltar i försöket har möjlighet att i ytterligare två år ta ut lägre

moms på vissa tjänster, t.ex. småreparationer, fönsterputsning, städning

och hårvård.

Att differentierade skattesatser skapar konkurrens- och avgränsningsproblem

och är svåra att tillämpa i praktiken har också uppmärksammats av riksdagen.

Efter ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2001/02:SkU18, rskr.

199) har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppdrag att göra en

översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och

undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet (dir. 2002:141). I

uppdraget ingår att kartlägga de avgränsningsproblem som finns med nuvarande

regler. Översynen skall syfta till en begränsning av avgränsningsproblemen.

I uppdraget skall även ingå att analysera skattesatsernas struktur utifrån

rättsliga, administrativa, ekonomiska, fördelningspolitiska och

statsfinansiella aspekter. Mervärdesskattens påverkan på konkurrenssituationen

mellan och inom olika branscher skall belysas.

Uppdraget skall bedrivas i två etapper varav den första delen av uppdraget

skall redovisas i början av år 2004 och den andra delen senast den 1

februari 2005.

Gällande bestämmelser för vissa varu- och tjänsteomsättningar

Livsmedel, serveringstjänster, catering m.m.

Livsmedel som konsumenten köper och tar med sig hem beskattas med 12 %

medan mat som serveras på restaurang eller annat serveringsställe beskattas

på normal nivå, dvs. 25 %. Tidigare var mervärdesskatten på servering

lika med mervärdesskatten på mat men fr.o.m. den 1 januari 1995 höjdes

den till den allmänna nivån. Skälet var att EG-reglerna inte medgav en

lägre skattesats på serveringstjänster (se prop. 1994/95:57 s. 124, bet.

1994/95:SkU7 s. 80-81).

Under åren 1990 och 1991 var skattesatsen för livsmedel 25 %. År 1992

sänktes skatten till 18 %. Därefter höjdes den till 21 % för att sedan

återigen sänkas till nuvarande procentnivå (12 %). Några differentierade

skattesatser för olika livsmedel har däremot inte förekommit.

En reducerad mervärdesskattesats, 12 %, tillämpas på rumsuthyrning i

hotellrörelse eller liknande verksamhet och camping.

Friskvård

Den sjukvård som är undantagen från skatteplikt omfattar dels institutionell

sjukvård, dels sjukvård utanför den institutionella vården. För skattefrihet

enligt mervärdesskattelagen (ML) krävs att sjukvården tillhandahålls på

det sätt som anges i lagen och omfattar åtgärder för att medicinskt

förebygga, utreda och behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård

vid förlossningar, om åtgärderna avser vård vid sjukhus eller annan

inrättning som drivs av det allmänna eller enskild verksamhet vid inrättning

för sluten vård. Även medicinskt betingad fotvård räknas som sjukvård.

Vården skall tillhandahållas vid vissa inrättningar eller av någon med

särskild legitimation att utöva sjukvårdsyrke.

Till sjukvård räknas även vård som i övrigt tillhandahålls av någon med

särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården. RSV S 1996:7 innehåller

rekommendationer om undantag för skatteplikt för sjukvård, tandvård och

social omstorg.

Hälsohem som bedriver friskvård är momspliktiga. För sådana hem gäller

lagen (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse. Även skönhetsvård och

allmän rekreation är momspliktig verksamhet liksom rekreationsanläggning

med friskvård på programmet. Massage av olika slag som ges som muskelavslappning

och för att öka välbefinnandet är inte sjukvård, oavsett om behandlingen

ges av någon som har särskild legitimation. För att behandlingen skall

omfattas av skattefriheten måste den falla in under definitionen av

sjukvård.

Transport i skidlift

Mervärdesskatt på transport i skidliftar tas ut med 12 %. Mervärdesskatt

på personbefordran tas ut med 6 % fr.o.m. den 1 januari 2001. Motivet

till sänkt momssats på personbefordran var att mildra effekterna för

kollektivtrafiken av en samtidigt genomförd höjning av dieselskatten.

Nöjesparker, danstillställningar m.m.

Skattesatsen för nöjesparker och kommersiell dans är 25 %. EG-direktivet

tillåter reducerad skattesats på bl.a. nöjesparker men Sverige har inte

utnyttjat denna möjlighet till differentiering. Dans nämns däremot inte

uttryckligen i den förteckning (bil. H) i det berörda direktivet över

varor och tjänster som får lågbeskattas.

På entréavgiften till museer och vid tillträde till konserter, djurparker,

cirkus-, biograf-, teater-, opera- samt balettföreställningar eller

liknande tas moms ut med 6 %.

Glasögon, motortcykel-, cykel-, och mopedhjälmar

Enligt ML är synundersökning utförd av legitimerad glasögonoptiker att

anse som sjukvård och därmed momsfri. Försäljning av glasögon, kontaktlinser

och andra synhjälpmedel är dock momspliktiga. Enligt sjätte

mervärdesskattedirektivet får reducerade skattesatser tillämpas i fråga om

medicinsk

utrustning, hjälpmedel och andra apparater som normalt är avsedda att

lindra eller behandla invaliditet, för den handikappades uteslutande

personliga bruk. Dit torde inte glasögon höra. Inte heller hör motorcykel-,

cykel- och mopedhjälmar till sådana varor som enligt direktivet kan

momsbefrias eller omfattas av reducerad skattesats.

Motionerna

I ett flertal motioner föreslås att nya grupper av varor och tjänster

skall beskattas med reducerad skattesats eller att gränsdragningarna inom

lågbeskattade områden ses över.

I motionerna Sk218 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m), Sk223 av

Lars-Ivar Ericson (c), Sk238 av Peter Danielsson och Tobias Billström (m),

Sk240 av Torsten Lindström (kd) och Sk274 yrkande 2 av Catharina

Elmsäter-Svärd (m) begärs tillkännagivanden om att beskatta restaurangtjänster

på samma låga nivå som mat som köps i livsmedelsbutik. I sistnämnda motion

(yrkande 1) begärs även att de små turistföretagens skatteförhållanden

skall ses över.

I motion Sk384 av Ingela Thalén och Anita Johansson (s) framställs yrkande

om att Skattesatsutredningen bör ta ställning till de särskilda problem

som nuvarande momsregler innebär för s.k. cateringföretag som levererar

mat.

Catherine Persson (s) begär i motion Sk408 att möjligheterna till att

införa differentierad matmoms utifrån kriteriet nyttig mat skall undersökas

och övervägas. Som exempel anges högre moms på socker och fettrika produkter

än på frukt och grönsaker.

Motionärerna bakom motion Fi304 yrkande 39 av Alf Svensson m.fl. (kd)

anser att utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser

m.m. (skattesatsutredningen) bör ges i uppdrag att särskilt granska

momsreglerna för friskvård och motion i syfte att uppnå konkurrensneutralitet

mellan olika subjekt som tillhandahåller sådana tjänster samt utreda

möjligheten att låta alla former av friskvård och motion omfattas av den

lägsta mervärdesskattesatsen.

I motionerna Sk225 av Håkan Larsson m.fl. (c), Sk332 yrkande 2 av Chatrine

Pålsson m.fl. (kd) och Sk395 av Anders Sundström och Kristina Zakrisson

(s) begärs tillkännagivanden om sänkt moms på transport i skidliftar. I

förstnämnda motion anförs att utförsåkning på skidor bör jämställas med

övrig idrottsverksamhet; därför bör skattesatsen på skidliftar sänkas

till 6 %. Enligt motionären bakom motion Sk395 bör momsen på skidliftar

jämställas med personbefordran. Ulrik Lindgren (kd) begär i motion Sk318

en översyn av mervärdesbeskattning av skidliftar. I motion Sk332 yrkande

1 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs även ett tillkännagivande om vikten

av att bevara möjligheten till differentierade momssatser eftersom de

fyller en viktig funktion bl.a. när det gäller att stimulera vissa branscher.

I motion Sk207 av Rolf Gunnarsson (m) förordas en enhetlig momsskattesats

för hela kulturområdet. Motionären kritiserar bl.a. det förhållandet att

danstillställningar beskattas med 25 %, medan en reducerad skattesats på

6 % tas ut för inträde till bl.a. konserter och balett-, teater- och

operaföreställningar. Även i motion Sk226 av Viviann Gerdin (c) begärs

sänkt moms på sällskapsdans. Louise Malmström (s) begär i motion Sk435 en

översyn av momsreglerna när det gäller produktionsbolags försäljning av

teater- och musikföreställningar samt andra jämförbara produkter.

I motion Sk329 av Johan Linander (c) begärs sänkt moms på glasögon och

kontaktlinser. Slutligen begärs i motion Sk368 av Mikael Oscarsson (kd)

en utredning av möjligheten att momsbefria cykel-, moped- och motorcykelhjälmar.

Utskottets ställningstagande

Behandlingen av i stort sett liknande motioner resulterade för två år

sedan i att riksdagen, på förslag av ett enigt skatteutskott, riktade ett

tillkännagivande till regeringen om att se över tillämpningsområdet för

de reducerade skattesatserna m.m. Den utredare som regeringen tillsatte

med anledning av riksdagens begäran avser att inom kort presentera första

delen av sitt uppdrag. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att

rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga eller att

föregripa utredningens arbete genom uttalanden i den riktning som

motionärerna önskar eller nu föreslå reducerade skattesatser för nya grupper

av varor och tjänster. Inte heller är utskottet berett att föreslå andra

skattefavörer för hela branscher, som t.ex. turistnäringen. Med det anförda

avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.

Global e-handel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om nollskattesats på elektronisk handel.

Jämför särskilt yttrande 2 (fp).

Internationellt samarbete

Basen för samarbetet inom OECD utgör den överenskommelse som träffades

vid ett möte i Ottawa 1998. Där slog man fast vissa allmänna principer

vilka skall vara vägledande för arbetet. I dessa finns krav på neutralitet

och likabehandling, som innebär att man i praktiken avvisar att e-handeln

skall utgöra en skattefri zon. Vidare skall e-handeln i största möjliga

mån behandlas med hjälp av existerande regelsystem. Staternas skattesuveränitet

skall beaktas, samtidigt som en rättvis fördelning av skattebasen skall

eftersträvas. Reglerna skall utformas så att såväl dubbelbeskattning som

icke-beskattning undviks.

Beträffande konsumtionsbeskattningen framhålls bl.a. att skattesystemen

bör utformas så att beskattning av e-handel sker i det land där konsumtionen

äger rum (destinationslandsprincipen). Här avviker OECD från EU:s ståndpunkt

beträffande EU-intern handel, men överensstämmer med EU:s principer för

handel med länder utanför EU.

EG:s mervärdesskatteregler bygger på principen att alla omsättningar

omfattas av skatteplikt. De omsättningar av varor och tjänster som skall

undantas från beskattning eller får beskattas med en lägre skattesats

räknas, som tidigare sagts, upp särskilt i en bilaga till sjätte

mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Elektronisk handel tillhör inte de

områden som får beskattas med en reducerad skattesats.

Digitala tjänster från tredje land

Förslagen i proposition 2002/03:77 om nya mervärdesskatteregler för

elektronisk handel m.m. som antogs av riksdagen under våren 2003 var föranledda

av de beslut som EU:s ministerråd fattade i maj 2002 om ändringar i sjätte

mervärdesskattedirektivet och i förordningen om administrativt samarbete

inom mervärdesskatteområdet. De nya reglerna finns i rådets direktiv

2002/38/EG och i förordningen (EG) 792/2002.

I propositionen (som bygger på direktivet) klargörs att t.ex. webbplatser,

programvara, bilder, databaser, film och musik som tillhandahålls på

elektronisk väg skall anses som tillhandahållanden av tjänster. Det

klargörs också att omsättningen av sådana elektroniska tjänster från ett

land utanför EG till Sverige skall beskattas i Sverige. Omvänt skall en

omsättning från Sverige till ett land utanför EG inte beskattas i Sverige.

En förenklad ordning införs för redovisning och betalning av skatt för

elektroniskt levererade tjänster i de fall de levereras från ett land

utanför EG till privatpersoner i Sverige. Näringsidkare från tredje land

får välja att redovisa mervärdesskatten avseende all försäljning till

konsumenter inom EG i ett valfritt EG-land. Omsättning av elektroniska

tjänster från ett land utanför EG eller från ett annat EG-land till ett

företag i Sverige skall beskattas i Sverige. Om näringsidkaren från tredje

land valt att registrera sig i ett annat medlemsland än Sverige skall den

staten vidarebefordra deklarationsupplysningar och betalning av momsen

till Sverige.

Skatteutskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte en motion som

gick ut på att e-handel med digitala produkter inte borde beskattas hårdare

än försäljning av motsvarande fysisk produkt (bet. 2002/03:SkU13).

Digitala tjänster från EU-land

När det gäller digitalt levererade tjänster där mottagaren laddar ned

produkten i sin dator (t.ex. film, musik, spel, böcker, tidningar, musik,

dataprogram) betraktas de som tjänsteomsättningar och inte varuförsäljningar.

Inom EG:s mervärdesskatteområde skall i sådana fall reglerna om moms vid

omsättning av tjänster tillämpas. Detta innebär bl.a. att om köparen är

en privatperson i ett EG-land (t.ex. Sverige) och säljaren också finns i

ett EG-land skall säljaren ta ut moms enligt sitt hemlands momssystem,

dvs. enligt ursprungslandsprincipen.

Skattebasutredningen

Skattesatsen för e-handel har uppmärksammats av Skattebasutredningen som

i betänkandet Våra skatter? (SOU 2002:47) uttalat att den svenska

normalskattesatsen innebär en nackdel för svenska e-handelsföretag i

konkurrensen

med andra EU-företag med lägre hemlandsmoms och föreslår att Sverige med

kraft skall verka för att en specialskattenivå för e-handel och liknande

tjänster tillåts inom EU.

Handel med varor (fysiskt gods) via Internet

Vid handel med varor (fysiskt gods) över Internet, som utgör den till

omfånget största andelen av e-handeln och som till sin innebörd egentligen

inte skiljer sig från postorderhandel, sker beskattningen normalt i

köparens hemland (destinationslandet). Ett företag i ett annat EU-land kan

dock sälja till konsumenter i Sverige för upp till 320 000 kr per år utan

att ta ut svensk moms.

Om en privatperson beställer en vara från ett land utanför EU räknas det

som privatimport och tull och andra avgifter måste betalas. Tullsatsen

för varan finns angiven i EG:s tulltaxa och är olika beroende på vilken

vara som beställs och vilket land varan beställs ifrån. När varan kommer

till Sverige tar Posten ut tullavgiften och svensk moms på varorna.

Motionen

I motion L351 yrkande 4 av Martin Andreasson m.fl. (fp) föreslås ett

tillkännagivande till regeringen om att verka för att det inom EU införs

en nollskattesats på elektronisk handel. Denna skattesats skall gälla

till dess en rejäl genomgång gjorts av momsreglerna för icke-elektroniska

varor och tjänster och OECD-länderna kommit överens om en gemensam syn på

beskattningen av e-handeln.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av den ovan lämnade redovisningen konstaterar utskottet att

de frågor om e-handel och internationella och nationella konkurrensproblem

som tas upp i motionen redan uppmärksammats både av den svenska regeringen

och inom EU. Vidare har den konkurrensnackdel för EU-företagen som påtalas

i motionen när det gäller moms på elektronisk handel med tjänster mellan

länder utanför EG och länder inom EG nyligen rättats till (prop. 2002/03:77,

bet. SkU13). Utskottet anser inte att det finns skäl att överväga att

införa en nollskattesats på elektronisk handel. Tvärtom talar kraven på

neutralitet och likabehandling mot en sådan åtgärd. Med det anförda

avstyrker utskottet motion L351 yrkande 4.

Rättvisemärkta varor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att utreda möjligheten att sänka momsen på

rättvisemärkta varor.

Jämför reservation 3 (mp).

Motionen

I motion Sk380 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp) begärs en utredning

av möjligheten att sänka momsen på rättvisemärkta livsmedel m.m.

Bakgrund

Så kallade rättvisemärkta varor beskattas med normalskattesatsen om varorna

inte tillhör de varugrupper som omfattas av de reducerade skattesatserna

12 respektive 6 %.

Några särbestämmelser om miljömärkta eller rättvisemärkta produkter finns

inte i mervärdesskattelagen och inte heller i EG-direktivet om mervärdesskatt.

Sådana varor beskattas således enligt generella regler.

I rapporten Mervärdesskatten på ekologiska livsmedel (Ds 2002:51) slås

fast att den s.k. likabehandlingsprincipen i EG-rätten innebär att Sverige

inte kan införa olika momssatser för miljömärkta (ekologiska) livsmedel

och andra livsmedel. En ensidig svensk differentiering bedöms inte kunna

utformas så att den blir EG-konform. Den ekonomiska analysen visar att

mervärdesskatten inte är det mest lämpliga miljöpolitiska styrmedlet, bl.

a. med hänsyn till instrumentets trubbighet och osäkra kostnadseffektivitet,

och till att en differentiering till förmån för ekologiska livsmedel kan

sägas gå emot den allmänt accepterade principen att förorenaren skall

betala.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare ställt sig avvisande till förslag om en differentierad

skattesats till förmån för miljömärkta livsmedel eftersom det skulle

innebära olika skatt på varor som är av samma slag men tillverkade på olika

sätt. En sådan ordning skulle enligt utskottets mening bli svår att

administrera och än svårare att kontrollera bl.a. mot bakgrund av

gränsdragningsproblemen. Utskottet har inte någon annan uppfattning när det

gäller s.k. rättvisemärkta livsmedel. Med hänsyn härtill och då frågan om

möjligheten och lämpligheten i att sänka mervärdesskatten på miljömärkta

livsmedel nyligen har varit föremål för en utredning vars slutsatser även

kan tillämpas på rättvisemärkta livsmedel avstyrker utskottet

motionen.

Körkortsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om slopad mervärdesskatt på körkortsutbildning.

Bakgrund

Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildningar infördes i samband med att

utbildningsområdet generellt på grund av EG-rättens krav infogades i det

skattepliktiga området (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6). För att

mildra effekterna för bilskolorna infördes samtidigt en avdragsrätt för

bilskolornas förvärv och förhyrning av fordon.

Motionen

I motion T469 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c) begärs

ett tillkännagivande om slopad mervärdesskatt på körkortsutbildning.

Motionärerna anför att många ungdomar i dag inte har råd att genomgå

körkortsutbildning på grund av det höga priset och att en momsbefrielse

skulle minska inte bara kostnaderna för utbildningen utan även de sociala

skillnaderna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen avstyrkt motioner om slopad

eller sänkt mervärdesskatt på körkortsutbildning med hänvisning till att

detta inte är möjligt enligt EG-rätten. Utskottet har även erinrat om att

bilskolorna till skillnad från de flesta andra företag har rätt till avdrag

för mervärdesskatt som belöper på inköp och leasing av bilar. Utskottet

vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därmed nu aktuellt

motionsyrkande.

Företagsbilar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om avdrag för ingående mervärdesskatt

för sådana lastbilar som i dag betraktas som personbilar.

Jämför reservation 4 (m).

Gällande bestämmelser

För förvärv av personbilar råder avdragsförbud enligt ML, utom i några

speciella verksamheter. Som personbil räknas enligt ML även bl.a. lastbil

med skåpkarosseri utan separat förarhytt och med en totalvikt om högst 3

500 kg. Andra lastbilar behandlas som normala varor i mervärdesskattehänseende

och är alltså inte utsatta för någon särskild begränsning i vad gäller

avdragsrätten för näringsidkare. Regleringen av avdragsrätten är till

viss del utformad som en schablonbeskattning.

Medlemsländerna inom EU ger avdragsrätt för momsen på bilar i mycket

skiftande utsträckning, allt från en full avdragsrätt för yrkesmässigt

utnyttjande till ingen avdragsrätt alls. De flesta länder tillämpar dock

en beskattning som ligger någonstans däremellan, ofta som i Sverige genom

någon form av schablon.

Kommissionen har lämnat förslag om harmonisering av avdragsrätten för

kostnader för bl.a. lastbilar och andra fordon vilket för närvarande är

föremål för beredning i ministerrådet, direktivförslag KOM (1998) 377.

Motionerna

I motion Sk277 yrkandena 1 och 2 av Lars Lindblad (m) efterlyses en

generell rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt för fordon som används

i näringsverksamhet och som av Vägverket definieras som lätta lastbilar.

Även i motion Sk202 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås klarare regler mellan

fordon som räknas som personbilar och fordon som anses som lastbilar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i att bestämmelserna i ML om avdragsrätt för förvärv

av fordon på grund av den nuvarande gränsdragningen mellan fordon som

räknas som personbilar och fordon som anses som lastbilar kan förefalla

svårförståelig i vissa fall. Regleringen av avdragsrätten för mervärdesskatt

är till viss del utformad som en schablonbeskattning. Utgångspunkten är

att schablonen skall omfatta de bilar som är inrättade på ett sätt som

gör dem möjliga att använda även för privat körning. Vid förvärv av dessa

bilar saknas avdragsrätt och vid förhyrning begränsas avdragsrätten till

50 %. För driftskostnader medges dock full avdragsrätt även om bilarna

används privat till en viss del. Syftet med att använda en schablon är

att förenkla skattekontrollen. Fordonets vikt och utseende används som

kriterier för att på ett enkelt sätt kunna bedöma vilka bilar som omfattas.

Frågan om avdragsrätt för momsen på bilar är alltjämt föremål för beredning

inom EU. Det kan därför inte anses aktuellt att nu överväga ändringar i

det svenska systemet. Sammanfattningsvis vidhåller utskottet sitt tidigare

ställningstagande om att EG-kommissionens förslag till nya regler om

avdragsrätt för mervärdesskatt bör slutbehandlas innan riksdagen tar

ställning till sådana förändringar av avdragsrätten som motionärerna begär.

Motionerna avstyrks därmed.

Byggmoms, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om hur mervärdesskattekostnaderna bör

hanteras vid produktion av bostäder av olika slag samt yrkanden om att

regeringen i EU-sammanhang bör verka för att byggande och fastighetsförvaltning

skall kunna omfattas av en reducerad mervärdesskattesats.

Jämför reservationerna 5 (kd) och 6 (c).

Gällande bestämmelser

Produktion av bostäder beskattas med normalskattesatsen. Enligt sjätte

momsdirektivet (bil. H, art. 12.3 a) har medlemsländerna rätt att införa

en reducerad skattesats inom byggsektorn på tillhandahållande, byggande,

renovering och ändring av bostäder om byggtjänsterna utgör ett led i

socialpolitiken.

De nya områden som, enligt direktivförslaget KOM (2003) 397, föreslås bli

omfattade av möjligheten till lågmoms är bl.a. byggande, renovering,

underhåll och uthyrning av bostäder, restaurangtjänster, vård i hemmet och

fjärrvärme.

Motionerna

I motion Fi306 yrkande 29 av Maud Olofsson m.fl. (c), Bo263 yrkande 31 av

Rigmor Stenmark m.fl. (c) och Sk224 yrkande 1 av Jörgen Johansson (c)

begärs att regeringen i EU-sammanhang verkar för att byggande och

fastighetsförvaltning skall kunna omfattas av lågmoms.

I motion Sk259 yrkande 1 av Helena Bargholtz (fp) föreslås att momssystemet

vid bostadsbyggande modifieras t.ex. genom att momsen skuldförs till staten

räntefritt i 25 år och avskrivs med 4 % per år. Om fastigheten säljs under

denna period bör dock kvarvarande moms inbetalas. Förslaget bör enligt

motionären bli föremål för en utredning.

Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslår i motion Bo297 yrkandena 12 och 13

minskad skatt på nyproduktion av flerbostadshus motsvarande en halvering

av byggmomsen. För att inte gå emot EG:s regler föreslår motionärerna att

skattesänkningen utformas så att byggföretaget efter deklaration erhåller

en skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.

10 % av byggkostnaderna. Avsikten är att skattereduktionen skall ses som

en del av skattesystemet och inte som ett bidrag. Därutöver begär

motionärerna att regeringen inom EU verkar för att möjliggöra en generell

byggmomssänkning i Sverige. Även i motion Bo226 yrkande 5 av Annelie

Enochson (kd) föreslås sänkt moms på nybyggnation. Motionären förespråkar

momsåterföring i form av ett generellt investeringsbidrag på 10 procentenheter

av byggkostnaderna vid nyproduktion samt att nuvarande tidsbegränsade och

svårförutsägbara investeringsbidrag avskaffas.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har godkänt att en ny investeringsstimulans till fastighetsägare

införs för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder.

Stimulansen utgår vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder

och tillförs fastighetsägaren genom kreditering av dennes skattekonto.

Den motsvarar i princip skillnaden mellan den icke avdragsgilla ingående

mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat vid byggandet, dvs. 25 % av

beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt som fastighetsägaren skulle

ha betalat om skattesatsen i stället varit 6 %. Investeringsstimulansen

utgår till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas under

perioden 1 januari 2003-31 december 2006 (prop. 2002/03:98, bet. 2002/03:BoU9).

Därtill kommer att kommissionen lagt fram förslag om att bl.a. byggande

av bostäder skall kunna omfattas av lågmoms (KOM [2003] 397). Förslaget

är för närvarande föremål för beredning i ministerrådet.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motionerna bör avslås av

riksdagen.

Allmännyttiga ideella föreningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ideella föreningars och trossamfunds

framtida situation såvitt avser mervärdesbeskattningen med hänvisning

till pågående arbete inom Regeringskansliet.

Jämför reservation 7 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 3 (mp).

Motionerna

I ett stort antal motioner tas frågor upp som rör de allmännyttiga ideella

föreningarnas framtida situation såvitt avser mervärdesbeskattningen.

Samtliga motioner har väckts med anledning av Mervärdesskatteutredningens

förslag i betänkande SOU 2002:74.

I motion Sk203 av Rolf Gunnarsson (m) begärs tillkännagivande om att den

verksamhet som bedrivs av ideella föreningar inte skall momsbeläggas.

Jeppe Johnsson (m) anser i motion Sk253 att riksdagen bör ge regeringen

till känna att ideella föreningars försäljning av insamlade varor inte

skall beläggas med mervärdesskatt. Även i motion Sk336 yrkande 2 av

Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (m) yrkas att

frivilligorganisationers,

t.ex. Röda Korsets, försäljning av allehanda varor inte skall momsbeläggas.

Linnéa Darell (fp) begär i motion Sk262 fortsatt momsbefrielse för s.k.

second hand-försäljning som bedrivs av ideella föreningar med allmännyttigt

ändamål.

I motion Sk244 av Maria Larsson (kd) begärs ett tillkännagivande om att

regeringen inom EU kraftfullt bör verka för att Sverige även i fortsättningen

skall kunna undanta ideella föreningars verksamhet från mervärdesbeskattning.

I motion Sk370 av Mikael Oscarsson (kd) framförs krav på att ideella

organisationers försäljning av allehanda skänkta varor och församlingars

servering av kyrkkaffe även i fortsättningen skall undantas från

mervädesbeskattning. Kenneth Lantz (kd) förordar i motion Sk372 att

utredningsförslaget om att momsbelägga frivilligt arbete skall avvisas. I motion

Kr329 yrkande 8 av Helena Höij m.fl. (kd) anförs att Sverige även

fortsättningsvis bör ha en generös inställning till föreningslivet och avstå

från att beskatta ideellt arbete. Ett tillkännagivande härom bör riktas

till regeringen. Ett liknande yrkande framförs i motion Sk406 av Dan

Kilhström (kd).

I motion Sk356 Peter Pedersen m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om att den skall beakta att beskattningen av den allmännyttiga

ideella sektorn måste utformas på ett sätt som underlättar och stimulerar

ideell verksamhet, ideellt engagemang och ideellt ledarskap. Motionärerna

betonar att det ligger i hela nationens intresse att den ideella sektorn

kan bevaras och utvecklas.

I motion Sk222 av Anders Larsson (c) begärs en utredning av konsekvenserna

för ideella föreningar och andra organisationer med allmännyttig verksamhet

om en avdragsrätt för ingående mervärdesskatt för sådana föreningar och

organisationer skulle införas. I motion Sk246 av Kenneth Johansson och

Margareta Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om att bygdegårdar

och andra samlingslokalföreningar även framgent bör ges en gynnad ställning

i momssystemet. Annika Qarlsson (c) begär i motion Sk280 yrkande 2 ett

tillkännagivande om att inte momsbelägga allmännyttiga ideella föreningar.

Birgitta Sellén m.fl. (c) föreslår i motionena Kr285 yrkande 8 och Kr326

yrkande 17 att utredningsförslaget om att momsbelägga ideella och

allmännyttiga föreningars verksamhet skall avvisas eftersom det skulle slå

hårt mot idrottsföreningarna och folkbildningsverksamheten. I motion Sk379

av Birgitta Carlsson och Claes Västerteg (c) förordas att utredningsförslaget

om att belägga ideella föreningars och registrerade trossamfunds försäljning

av varor och tjänster med moms inte skall genomföras.

Louise Malmström (s) begär i motion Sk295 att regeringen noga skall

överväga konsekvenserna av Mervärdesskatteutredningens förslag som rör

folkbildningen. I motion Sk413 av Berit Högman och Mariann Ytterberg (s)

anförs att regeringen bör verka för att folkbildningsorganisationerna

även framdeles skall få en positiv skattemässig behandling. Detta är,

menar motionärerna, nödvändigt för att garantera en levande och utvecklande

folkbildning i Sverige. Även i motion Sk437 av Carina Hägg m.fl. (s)

framförs önskemål om en fortsatt positiv skattemässig behandling för

folkbildning och frivilligt ideellt arbete. Lars Wegendal m.fl. (s) efterlyser

i motion Sk436 en mer enhetlig bedömning av ideella föreningar vad gäller

såväl momsuttag som skattebefrielse. Motionären anser att det i dag finns

stora variationer i skattemyndigheternas bedömning av vad som är ideell

verksamhet och vad som är kommersiell sådan.

Allmänt om mervärdesskattelagens regler avseende ideell verksamhet

Enligt mervärdesskattelagen (ML) skall moms betalas vid sådan omsättning

inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en

yrkesmässig verksamhet (1 kap. 1 § första stycket 1 ML). Vidare skall

moms betalas vid skattepliktigt gemenskapsförvärv av varor som är lös

egendom, om inte omsättningen är gjord inom landet (samma lagrum punkt 2)

samt vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig (samma

lagrum punkt 3).

Vid omsättning av varor och tjänster krävs att den ersättning som betalas

utgör betalning för den tillhandahållna varan eller tjänsten för att

skattskyldighet till moms skall uppkomma. Om en utbetald ersättning inte

motsvaras av en tillhandahållen prestation är det inte fråga om någon

omsättning i mervärdesskatterättslig mening, och det blir därför inte

aktuellt att beskatta transaktionen. Så kan exempelvis vara fallet vid

utgivandet av gåvor eller bidrag, förutsatt att någon motprestation från

mottagaren inte kan kopplas till det utbetalade beloppet.

Vid omsättning av varor och tjänster krävs vidare att omsättningen är

gjord i en yrkesmässig verksamhet. Alla slags fysiska eller juridiska

personer kan bedriva en yrkesmässig verksamhet, under förutsättning att

kriterierna härför är uppfyllda. Det s.k. rörelsekriteriet innebär att

verksamheten kännetecknas av självständighet, varaktighet och bakomliggande

vinstsyfte. Det kan antas att viss ideellt bedriven verksamhet inte alltid

uppfyller vinstsyftet. Kravet på vinstsyfte har emellertid luckrats upp

under senare år, särskilt i fråga om juridiska personers verksamhet.

Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund, som bedriver

verksamhet som de inte behöver betala inkomstskatt för enligt inkomstskattelagen

(IL), skall enligt 4 kap. 8 § ML inte heller betala någon moms för

omsättningar som görs i denna verksamhet. På motsvarande sätt som beträffande

inkomstskatten för rörelseinkomster gäller således för en sådan förening

eller trossamfund att moms inte skall tas ut vid försäljningen av varor

och tjänster som har ett naturligt samband med den allmännyttiga verksamheten

eller som av hävd har utgjort finansieringskälla för ideell verksamhet av

det slag som föreningen bedriver.

Detta innebär i sin tur att sådana allmännyttiga ideella föreningar, som

är befriade från inkomstskatt och moms, saknar - liksom privatpersoner -

möjlighet att dra av momsen på sina inköp.

EG:s regler och de svenska reglerna

I det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) finns inte någon regel

som specifikt tar sikte på aktiviteter bedrivna av ideella organisationer.

De allmänna reglerna i direktivet, inklusive undantagsbestämmelserna i

artikel 13, gäller även sådana subjekt.

Reglerna i sjätte mervärdesskattedirektivet innebär att alla slag av

subjekt kan bli föremål för beskattning. Någon generell regel som undantar

vissa subjekt, exempelvis ideella föreningar och registrerade trossamfund

eller andra organisationer utan vinstintresse, från skattens tillämpningsområde

finns således inte. Sådana subjekts inkomster är emellertid ofta av den

karaktären att de inte föranleder mervärdesbeskattning, beroende på att

någon av de förutsättningar som krävs för att de skall bli beskattade

saknas. Detta gäller t.ex. inkomster i form av gåvor och bidrag som inte

utgör betalning för en beställd vara eller tjänst och som därför ligger

utanför skattens tillämpningsområde. Därtill kommer att vissa undantag

från skatteplikten kan vara tillämpliga på transaktioner som utförs av

organisationer utan vinstintresse. Sammantaget innebär detta att aktiviteter

som bedrivs av sådana organisationer i stor utsträckning inte föranleder

beskattning. Det finns dessutom möjlighet att befria beskattningsbara

personer med liten årsomsättning - små företag - från moms.

Enligt svensk lagstiftning kan aktiviteter som bedrivs av allmännyttiga

ideella föreningar och registrerade trossamfund omfattas av både den

särskilda regeln i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (ML) och något av

undantagen från skatteplikten i 3 kap. ML. Regleringen i ML medför således

att ett visst tillhandahållande i praktiken kan omfattas av två olika

bestämmelser som båda medför att beskattning inte sker.

Regeln i 4 kap. 8 § som på ett generellt sätt undantar allmännyttiga

ideella föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning

har som ovan anförts inte någon motsvarighet i det sjätte

mervärdesskattedirektivet.

Utredning

Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10) som på uppdrag av regeringen

gjort en översyn av reglerna om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet

i mervärdesskattelagen har särskilt analyserat hur ideella föreningars

verksamhet överensstämmer med momsdirektivets verksamhetsinriktade undantag

från skatteplikt för organisationer utan vinstintresse samt hur nuvarande

svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten i allmänhet och i förhållande

till små och medelstora företag i synnerhet. Utredningens målsättning har

varit att nå god överensstämmelse mellan direktivets och ML:s regler,

samtidigt som de allmännyttiga ideella föreningarnas och de registrerade

trossamfundens intressen tillvaratas. I likhet med nuvarande regler bör,

enligt direktiven, sådan verksamhet som bedrivs utan vinstintresse av

ideella föreningar kunna ges en positiv särbehandling skattemässigt.

Utredningen föreslår i betänkande SOU 2002:74, Mervärdesskatten i ett

EG-rättsligt perspektiv, att det gemenskapsrättsliga begreppet beskattningsbar

person förs in i mervärdesskattelagen. Detta begrepp skall ersätta det

nuvarande rekvisitet att omsättningen skall ske i en yrkesmässig verksamhet.

En beskattningsbar person är den som driver ekonomisk aktivitet, oberoende

av syfte, resultat, plats eller form för aktiviteten, dock inte

offentligrättsliga organ när deras aktiviteter eller transaktioner ingår som

ett led i myndighetsutövning. Som beskattningsbar person räknas även den

som enbart företar transaktioner som är undantagna från skatteplikt och

sålunda inte beskattas. Eftersom beskattningsbar person är ett vidare

begrepp än yrkesmässig verksamhet, påverkas inte de som för närvarande

anses bedriva yrkesmässig verksamhet av anpassningen. Däremot förtydligas

att fler fysiska eller juridiska personer än tidigare, bl.a. sådana som

utför ideella och andra aktiviteter utan vinstsyfte, kan omfattas av

mervärdesskattesystemet.

Vidare föreslår Mervärdesskatteutredningen att den särskilda regeln (dvs.

4 kap. 8 § ML) som på ett generellt sätt undantar allmännyttiga ideella

föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning slopas

eftersom regeln inte står i överensstämmelse med bestämmelsen om

beskattningsbara personer i sjätte mervärdesskattedirektivet. Dessa subjekt

kommer därför att omfattas av de föreslagna bestämmelserna om beskattningsbar

person. Det innebär att föreningarna och trossamfunden är beskattningsbara

personer om de självständigt utför någon form av ekonomisk aktivitet. Om

de i denna egenskap omsätter varor eller tjänster, kan de bli föremål för

mervärdesbeskattning såvida inte något undantag från skatteplikt är

tillämpligt eller intäkterna från skattepliktig omsättning m.m. understiger

90 000 kr per år.

För att den ideella sektorn även fortsättningsvis skall få en positiv

särbehandling och dess intressen tillvaratas föreslår utredningen att

sjätte mervärdesskattedirektivets möjligheter att undanta ideella aktiviteter

från skatteplikt utnyttjas. Mervärdesskattelagen föreslås därför kompletteras

med de undantagsmöjligheter som det sjätte momsdirektivet erbjuder och

som i dag inte finns särskilt angivna i 3 kap. ML utan täcks upp av den

generella bestämmelsen i 4 kap. 8 §. Nya bestämmelser om undantag från

skatteplikt föreslås för tillhandahållande av personal för själavård samt

för omsättning av tjänster, och varor med nära anknytning till omsättningen

av tjänsterna, som tillhandahålls medlemmar av vissa organisationer utan

vinstintresse. Inom kultur- och idrottsområdet och det sociala området

föreslås en utvidgning av nuvarande bestämmelser och undantag från

skatteplikt. För att underlätta finansieringen av de undantagna, ideella

eller sociala aktiviteterna föreslås vidare ett undantag från skatteplikt

för omsättning av varor eller tjänster inom ramen för s.k.

penninginsamlingsevenemang.

Basarer, fester, konserter, föreställningar och tävlingar samt försäljnings-

och insamlingsverksamhet kan utgöra ett penninginsamlingsevenemang om det

företas i skälig omfattning. Skäligheten skall enligt utredningen bedömas

med hänsyn till antal evenemang och risken för konkurrenssnedvridning.

Utredningen föreslår även att konkurrenshänsyn i fortsättningen skall tas

i enlighet med vad som föreskrivs i sjätte mervärdesskattedirektivet.

Utskottets ställningstagande

Mervärdesskatteutredningen har i betänkandet Mervärdesskatt i ett

EG-rättsligt perspektiv, SOU 2002:74, funnit att det generella undantag från

mervärdesskatt för allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund som

finns i Sverige i dag inte är förenligt med EG-rätten. Utredningen har

samtidigt lagt fram förslag inom ramen för EG-rätten som innebär att

verksamhet som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund

även fortsättningsvis får en skattemässigt positiv särbehandling.

Utredningen har också föreslagit att beskattningsbara personer, vars

sammanlagda årliga intäkter avseende skattepliktiga omsättningar av varor

och tjänster inom landet understiger 90 000 kr, kan befrias från

mervärdesbeskattning. När det gäller antalet allmännyttiga föreningar och

trossamfund som kan komma att omfattas av mervärdessystemet har utredningen

kommit fram till att en femtedel av föreningarna har intäkter som, om

utredningens förslag genomförs, skulle kunna bli föremål för

mervärdesbeskattning

vid en omsättningsgräns om 90 000 kr. Det skall också nämnas att det redan

i dag finns en möjlighet att lämna skattedeklaration för ett helt

beskattningsår i stället för varje månad om beskattningsunderlaget (exkl.

gemenskapsinterna förvärv och import) beräknas bli högst 200 000 kr. Många

föreningar och trossamfund, som skulle kunna bli föremål för

mervärdesbeskattning

om utredningens förslag genomförs, kommer således inte att behöva redovisa

och betala in moms mer än en gång om året.

Utredningens betänkande har remitterats till ett stort antal remissinstanser.

Beredningen av betänkandet och remissvaren pågår alltjämt. Betänkandet

är omfattande och innehåller förslag avseende grundläggande begrepp inom

mervärdesskatteområdet. Förslagen har i huvudsak mottagits positivt. Den

del av utredningens förslag som berör den ideella sektorn har dock fått

ett delvis negativt remissutfall. Finansministern har nyligen i en

interpellationsdebatt i riksdagen och i ett pressmeddelande, tillika svar på

skriftlig fråga, uppgett att beredningen i Regeringskansliet är inriktad

på att särskilt granska om det finns ytterligare möjligheter till

skattebefrielse för det ideella föreningslivets verksamheter inom ramen för

EG-rätten utöver vad utredningen föreslagit. Enligt finansministern har

det under beredningen framkommit att det finns sådana möjligheter. Med

hänsyn härtill kommer en departementspromemoria med anledning av

utredningsbetänkandet i dess helhet att utarbetas och skickas ut på remiss.

Därmed får remissinstanserna en möjlighet att lämna synpunkter på de

förslag till omarbetningar som nu görs av Mervärdesskatteutredningens

förslag innan regeringen lägger fram en proposition för riksdagen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att de

allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden även framdeles får en

positiv särbehandling skattemässigt. Alla möjligheter till lättnader i

mervärdesbeskattningen - eller hel befrielse - som står till buds inom

ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen på området måste enligt

utskottets mening tas till vara. Eftersom regeringen redan är inställd på

att finna lösningar med denna inriktning finner utskottet inte skäl att

rikta något tillkännagivande härom till regeringen. Resultatet av regeringens

beredning bör således avvaktas.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner under detta avsnitt.

Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i mervärdesskattelagen för

att åstadkomma samma villkor för föreningsägda idrottsanläggningar och

motsvarande kommunala verksamheter och om att anpassningen av ML till

EG:s sjätte momsdirektiv inte får leda till ökade bördor för

idrottsföreningarna.

Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete i Skattesatsutredningen

och inom Regeringskansliet.

Jämför särskilt yttrande 4 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

Allmännyttiga ideella föreningar som är befriade från inkomstskatt och

moms saknar - liksom privatpersoner - möjlighet att dra av momsen på sina

inköp. Kommunerna har inte heller någon avdragsrätt för kostnader som är

hänförliga till skattefri verksamhet men kan i många fall få kompensation

inom ramen för systemet enligt lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton

för kommuner och landsting, det s.k. kommunkontosystemet. Kommunerna får

dock betala en avgift till systemet för att finansiera uttagen.

Undantaget från skatteplikt inom idrottsområdet i 3 kap. 11 a § ML infördes

som en mosvarighet till artikel 13 A.1 m i det sjätte mervärdesskattedirektivet.

Avgifter för tillträde till idrottsliga evenemang eller för att utöva

idrottslig verksamhet undantas därför från skatteplikt. Vidare undantas

tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga

verksamheten. Omsättning av varor omfattas dock inte av undantaget från

skatteplikt.

Undantagen gäller endast sådan verksamhet som tillhandahålls av staten,

kommun, landsting eller en förening i de fall verksamheten inte skall

anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML. För motsvarande verksamhet

som bedrivs av annan gäller en reducerad skattesats om 6 %.

Motionen

I motion Kr282 yrkandena 14 och 17 av Kent Olsson m.fl. (m) begärs

tillkännagivanden dels om lika villkor beträffande mervärdesskatt för

idrottsanläggningar som drivs av föreningar och sådana som drivs kommunalt,

dels om att regeringen bör verka för att svensk idrott inte får försämrade

villkor till följd av anpassningen till EG:s sjätte momsdirektiv.

Utskottets ställningstagande

Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10) föreslår i betänkande SOU 2002:74,

Mervärdesskatten i ett EG-rättsligt perspektiv, att undantaget från

skatteplikt inom idrottsområdet skall - såvitt gäller annan än stat eller

kommun - gälla för tjänster som omsätts av organisationer utan vinstintresse.

Härigenom kommer undantaget att avse i princip samma krets av subjekt

som tidigare, dvs. de allmännyttiga ideella föreningarna. Utredningen

föreslår varken några förändringar beträffande de tjänster som skall

omfattas av undantaget från skatteplikt eller begränsningar av undantaget

från skatteplikt med hänsyn till risken för konkurrenssnedvridning.

Skattesatsutredningen (dir. 2002:141) skall se över tillämpningsområdet

för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom

mervärdesskatteområdet. Utredningen skall bl.a. belysa skattens påverkan

på konkurrenssituationen mellan och inom olika branscher. Förslag skall

lämnas med beaktande av EG-reglerna på området.

I betänkande SOU 2002:74 som för närvarande bereds inom Regeringskansliet

behandlas som nyss nämnts olika frågor som har betydelse för

konkurrensförhållandet

mellan mervärdesskatteskyldiga organisationer och icke mervärdesskatteskyldiga.

Innan resultatet av beredningsarbetet föreligger är utskottet därför

inte berett att ta ställning till om några åtgärder bör vidtas med anledning

av de konkurrensfrågor som aktualiseras i motionen. Utskottet vill dessutom

erinra om att även de kommersiellt drivna anläggningarnas skattesituation

bör uppmärksammas i detta sammanhang. Om idrottsevenemang anordnas på

sådana anläggningar beskattas de normalt med 6 %. Detta förhållande kan

emellertid komma att ändras som en följd av Skattesatsutredningens arbete.

Det finns således skäl att avvakta även denna utredning. Motionsyrkandena

avstyrks.

Stöld och rån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om avdragsrätt för mervärdesskatt för förluster

av kontanta medel som uppkommit genom stöld eller rån.

Gällande bestämmelser

Enligt 1 kap. 1 § mervärdesskattelagen skall mervärdesskatt betalas vid

omsättning av varor och tjänster om omsättningen är skattepliktig och

sker i yrkesmässig verksamhet. Bestämmelser om hur och på vilket underlag

skatten skall beräknas finns i 7 kap. mervärdesskattelagen. Normalt

beräknas skatten som en procentsats på priset för varan eller tjänsten

(beskattningsunderlaget). Enligt en särskild bestämmelse får den skattskyldige

minska beskattningsunderlaget om det uppkommer en förlust på en fordran

avseende ersättning för en vara eller en tjänst, s.k. kundförlust.

Minskningen får ske med ett belopp som motsvarar förlusten.

Mervärdesskattelagen innehåller i övrigt inte någon bestämmelse om att

hänsyn skall tas till förluster i en verksamhet. En skattskyldig är således

skyldig att redovisa mervärdesskatt även om den ersättning han eller hon

har uppburit för omsättningen har förlorats genom exempelvis stöld eller

dylikt. Det är endast vid kundförlust som beskattningsunderlaget får

minskas.

De nu redovisade reglerna i mervärdesskattelagen stämmer överens med

bestämmelserna i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv. EG-direktivet medger

inte att beskattningsunderlaget får ändras därför att vederlaget för en

eller flera omsättningar förloras genom t.ex. stöld.

Från och med 1999 års taxering föreligger en viss avdragsrätt vid

inkomstbeskattningen för förluster av kontanta medel i näringsverksamhet genom

brott. Enligt den aktuella propositionen (prop. 1996/97:154 s. 35 f.)

övervägde regeringen att också föreslå regler som skulle göra det möjligt

att ändra underlaget vid mervärdesbeskattningen när förluster uppkommit

genom brott, t.ex. stöld. Enligt regeringens bedömning tydde emellertid

en genomgång av EG-rätten på att gemenskapslagstiftningen inte medgav att

Sverige införde regler för ändring av beskattningsunderlaget i sådana

fall då vederlaget för en omsatt vara eller tjänst stulits. Dessutom ansåg

regeringen att ett införande av en rätt till ändring av beskattningsunderlaget

skulle strida mot mervärdesskattelagens grundläggande principer. Regeringen

föreslog därför inte några sådana regler.

Skatteutskottet, som beträffande denna fråga var enigt, avvek inte från

regeringens bedömning (1997/98:SkU2). Detta ställningstagande har senare

vidhållits av utskottet, senast i betänkande 2002/03:SkU10.

Motionen

I motion Sk279 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (c) begärs

att regeringen lägger fram ett förslag för riksdagen som ger avdragsrätt

för mervärdesskatt på belopp som förlorats genom rån eller stöld.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till den ovan lämnade redogörelsen över vad som förekommit

rörande den nu aktuella frågan vidhåller utskottet sin uppfattning att

ett införande av en rätt till reducering av beskattningsunderlaget för

mervärdesskatt på det sätt som motionärerna begär skulle strida mot såväl

gällande EG-regler som grundläggande principer för mervärdesskatteredovisningen.

Ett tillmötesgående av motionärernas önskemål skulle dessutom ge upphov

till problem, t.ex. då det gäller hanteringen av gjorda avdrag för

mervärdesskatt, försäkringsfrågor m.m. Utskottet avstyrker därför motionen.

Ersättningar till gode män och förvaltare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet.

Gällande bestämmelser

Uppdrag som god man omfattas inte av något av de i ML uppräknade undantagen

från skatteplikt.

Motionen

I motion L201 av Rolf Gunnarsson (m) begärs ändringar i mervärdesskattelagen.

Motionären anser att om en kommun väljer att förskottera arvoden och

kostnadsersättningar till gode män/förvaltare samt erlägger vederbörliga

arbetsgivaravgifter, och därefter fakturerar huvudmannen på utbetalt belopp,

bör tjänsten inte vara belagd med moms.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare behandling av en motion med samma innehåll som

den nu aktuella funnit att vad som anförs inte ger anledning att överväga

någon ändring av mervärdesskattelagens bestämmelser om skattepliktiga

tjänster eller skattskyldighet till mervärdesskatt, inte heller när det

gäller uppdraget som god man/förvaltare. Utskottet vidhåller detta

ställningstagande och avstyrker därmed motionen.

Registreringsnummer för mervärdesskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att ge enskilda näringsidkare möjlighet

att använda ett särskilt momsregistreringsnummer i stället för personnummer.

Gällande ordning och tidigare utredningsförslag

Enskilda näringsidkare måste i dag använda sitt personnummer som

identitetsbeteckning för sin näringsverksamhet. I 11 kap. 5 §

mervärdesskattelagen

(1994:200) föreskrivs att en skattskyldig skall ange sitt registreringsnummer

till mervärdesskatt på sina fakturor och jämförliga handlingar, och

registreringsnumret för mervärdesskatt är konstruerat utifrån person- eller

organisationsnumret med vissa tillägg. Även då den skattskyldige inte är

registrerad skall fakturan innehålla person- eller organisationsnummer om

det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift. Andra företagsformer

såsom aktiebolag och handelsbolag tilldelas särskilda organisationsnummer

som inte är identiska med ägarens personnummer.

Ett förslag om att tilldela näringsidkare ett särskilt företagarnummer

lades fram i betänkande SOU 1994:63 Personnummer - Integritet och

effektivitet. Ett sådant företagarnummer skulle enligt utredningsförslaget

kunna användas i stället för personnummer i olika sammanhang, t.ex. i

faktura som utfärdas enligt mervärdesskattebestämmelserna.

Personnummerutredningens

förslag fick delvis ett kraftigt negativt remissutfall, och regeringen

lade aldrig fram något förslag på grundval av utredningsbetänkandet (se

prop. 1994/95:100 bil. 3.1 s. 91). Senare avslog riksdagen också en motion

om ett tillkännagivande om ett särskilt momsregistreringsnummer för den

som driver enskild firma (bet. 1994/95:SkU27 s. 35).

Motionen

I motion Sk442 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) begärs ett

tillkännagivande om att enskilda firmor skall få använda frivilliga

organisationsnummer som registreringsnummer för mervärdesskatt. Integritetsskäl

åberopas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har senast för två år sedan avslagit en motion med liknande

innehåll som den nu aktuella (bet. 2001/02:SkU18). Utskottet erinrade då

om att ett förslag liknande det som motionärerna fört fram tidigare hade

presenterats i ett utredningsbetänkande som dock, efter negativt remissutfall,

inte ledde fram till någon proposition. Invändningarna gick i huvudsak

ut på att integritetsaspekterna och klagomålen över personnummeranvändningen

i detta sammanhang överdrivits, att ett system med dubbellagring av

identiteter skulle ställa sig kostsamt och krångligt både att införa och

hålla i drift samt att även andra register skulle påverkas. Utskottet

fann att dessa invändningar alltjämt var relevanta och tillade därutöver

att det i och med utvecklingen med förtryckta deklarationer - som skall

användas även av näringsidkare - och skattekontoreformen hade blivit ännu

viktigare att undvika dubbla registeruppgifter hos skattemyndigheterna,

eftersom ett sådant system skulle innebära merarbete, ett krångligare

förfarande och ökad risk för fel i hanteringen.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker därmed motion Sk442.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om lika moms på restaurangtjänster och mat som

inhandlas i butik samt en översyn av turistnäringens skatteförhållanden.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk218, 2003/04:Sk223,

2003/04:Sk238, 2003/04:Sk240 och 2003/04:Sk274 yrkandena 1 och 2 och

avslår motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 39, 2003/04:Sk207, 2003/04:Sk225,

2003/04:Sk226, 2003/04:Sk318, 2003/04:Sk329, 2003/04:Sk332 yrkandena 1

och 2, 2003/04:Sk368, 2003/04:Sk384, 2003/04:Sk395, 2003/04:Sk408 och

2003/04:Sk435.

Ställningstagande

Sverige har, jämte Danmark, den högsta mervärdesskatten i Europa. Detta

ställer till allvarliga konkurrensproblem för svenska företag, inte minst

för turistnäringen. För att den svenska turistnäringen skall kunna konkurrera

med andra länder behövs bl.a. en sänkning av den höga svenska restaurangmomsen.

De momsnedsättningar som för närvarande gäller för hotelltjänster etc.

är inte tillräckliga för att väga upp denna negativa bild. Enligt vår

mening är det orimligt att mat som inhandlas i butik beskattas med 12 %

medan mat som förtärs på restaurang belastas med 25 % moms. Denna skillnad

har också lett till en betydande konkurrenssnedvridning inom landet.

Skattesatsutredningen, som har till uppgift att bl.a. se över

tillämpningsområdet

för de reducerade mervärdesskattesatserna, bör föreslå åtgärder som råder

bot på orättvisorna kring restaurangmomsen varvid samma momssats på

restaurangtjänster och mat bör eftersträvas. Vi förutsätter därvid att

regeringen kan ställa sig bakom EG-kommissionens förslag om att låta bl.a.

restaurangtjänster omfattas av möjligheten till lågmoms.

I Sverige finns i dag ca 10 000 hotell- och restaurangföretag, varav 90 %

har färre än tio anställda och alltså drivs som småföretag. Turistnäringen

har således en stor potential och många möjligheter till tillväxt. För

att ta till vara denna tillväxtpotential och därigenom också skapa nya

arbetstillfällen i mindre kommuner på landsbygden anser vi att nya lösningar,

t.ex. förenklingar av olika tillståndslagar och ändrade skatteregler

utöver vad vi ovan anfört måste prövas. Vi instämmer således i vad som

anförs i motion Sk274 om att det behövs en långsiktig strategi för satsningar

på svensk turistindustri i hela landet och en genomgripande översyn av de

små turistföretagens skatteförhållanden.

Riksdagen bör med bifall till motionerna Sk218, Sk238 och Sk274 rikta ett

tillkännagivande till regeringen om vad vi nu anfört. Övriga nu behandlade

motioner som rör moms på restaurangtjänster får härigenom anses tillgodosedda.

2. Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om sänkt moms på restaurangtjänster och transport

i skidlift samt vad som anförs om konkurrensneutralitet mellan olika

subjekt som tillhandahåller friskvård. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Fi304 yrkande 39, 2003/04:Sk240 och 2003/04:Sk332 yrkandena 1 och

2, bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk218, 2003/04:Sk223, 2003/04:Sk225,

2003/04:Sk238, 2003/04:Sk274 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk318 och

2003/04:Sk395 och avslår motionerna 2003/04:Sk207, 2003/04:Sk226, 2003/04:Sk329,

2003/04:Sk368, 2003/04:Sk384, 2003/04:Sk408 och 2003/04:Sk435.

Ställningstagande

Enligt min mening är det orimligt att mat som inhandlas i butik beskattas

med 12 % medan mat som förtärs på restaurang belastas med 25 % moms. En

livskraftig och sund restaurangnäring fyller på många sätt en viktig

funktion i ett modernt samhälle, inte minst som mötesplats för människor

och för att skapa arbetstillfällen. För att utveckla näringen och sänka

kostnaderna för restaurangbesök anser jag att momsen bör sänkas till samma

nivå som för livsmedel som inhandlas i butik. Regeringen bör därför inom

EU verka för att kommissionens förslag om att restaurangtjänster skall

kunna omfattas av reducerad skattesats kan antas av medlemsstaterna.

Vidare anser jag att mervärdesskattesatsen på transport i skidlift skall

sänkas till samma nivå som skattesatsen på övrig personbefordran och övrig

idrottsverksamhet, dvs. till 6 %. En sådan åtgärd skulle gynna vinterturismen

och förbättra konkurrensförhållanden för de svenska vintersportanläggningarna.

Skattesatsutredningen, som har till uppgift att bl.a. se över

tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna, bör ta upp orättvisorna

kring momsen på skidliftar och föreslås åtgärder som råder bot på dessa.

Utredningen bör även granska mervärdesskattereglerna för friskvård och

motion i syfte att uppnå konkurrensneutralitet mellan olika subjekt som

tillhandahåller sådana tjänster samt utreda möjligheten att låta alla

former av friskvård omfattas av den lägsta mervärdesskattesatsen.

Vad jag nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Fi304, Sk240

och Sk332 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga nu behandlade

motioner som rör moms på restaurangtjänster och skidliftar får härigenom

anses tillgodosedda.

3. Rättvisemärkta varor, punkt 3 (mp)

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om sänkt moms på rättvisemärkta livsmedel m.m.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk380.

Ställningstagande

Rättvisemärkt syftar till att konsumenterna skall handla etiskt till förmån

för producenter i fattiga länder. Det grundar sig på ett handelssamarbete

som gynnar social, ekonomisk och demokratisk utveckling i områden där

varor framställs enligt garantier för rättvisemärkt. Bakom Föreningen för

rättvisemärkt står ett flertal organisationer, däribland LO, Svenska kyrkan

och Röda Korsets ungdomsförbund. Föreningen arbetar för att ta fram fler

varor för den svenska marknaden än de få som nu finns. Tyvärr är rättvisemärkta

varor i dag något dyrare än konventionella varor. Skillnaden varierar

från 5 till 50 %. I likhet med motionärerna bakom motion Sk380 anser jag

att produktionen av rättvisemärkta och miljövänliga varor bör främjas. En

utredning bör därför tillsättas för att visa enligt vilka modeller det

skulle vara möjligt att sänka momsen på rättvisemärkta livsmedel och andra

produkter med denna märkning.

4. Företagsbilar, punkt 5 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om avdragsrätt för ingående moms för vissa fordon.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk202 och 2003/04:Sk277

yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motionerna Sk202 och Sk277 anser vi att

mervärdesskattelagens bestämmelser om avdragsrätt för förvärv av fordon

är svårförståeliga och ger upphov till onödigt krångel för de berörda

företagarna. Reglerna, och då särskilt gränsdragningen mellan vad som

enligt mervärdesskattelagen är att anse som personbil och vad som bör

betraktas som lastbil, bör därför bli föremål för en skyndsam översyn.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.

Byggmoms, m.m., punkt 6 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om minskad skatt på nyproduktion av bostäder. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo226 yrkande 5 och 2003/04:Bo297

yrkandena 12 och 13, bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 29,

2003/04:Sk224 och 2003/04:Bo263 yrkande 31 och avslår motion 2003/04:Sk259.

Ställningstagande

Att Sverige har OECD-områdets lägsta bostadsbyggande beror i betydande

grad på det faktum att landet har ett högt skattetryck och dessutom en

extra hård beskattning av nyproduktion av bostäder. Det är därför rimligt

att lindra skatteeffekten vid nyproduktion av flerbostadshus motsvarande

en halvering av byggmomsen. Tekniskt kan byggföretag efter deklaration

erhålla en skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda momsen,

dvs. 10 % av byggkostnaden. En förutsättning för att en sådan skattereduktion

skall fungera på samma sätt som sänkt moms är att den gäller all nyproduktion

av flerbostadshus, att den är utan tidsbegränsning samt att den är

obyråkratisk och säker. Skattereduktionen är att betrakta som en del av

skattesystemet och inte ytterligare ett i raden av riktade bidrag till

byggsektorn. Jag biträder därför Kristdemokraternas förslag om en minskad

skatt på nyproduktion av alla lägenheter i flerbostadshus motsvarande en

halvering av byggmomsen. Därutöver anser jag att riksdagen bör begära att

regeringen agerar inom EU för att möjliggöra en reducerad moms på

bostadsbyggande. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

6. Byggmoms, m.m., punkt 6 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om sänkt moms på byggtjänster och fastighetsförvaltning.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 29 och

2003/04:Bo263 yrkande 31, bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk224,

2003/04:Bo226

yrkande 5 och 2003/04:Bo297 yrkandena 12 och 13 och avslår motion

2003/04:Sk259.

Ställningstagande

En sänkt moms på bostadsbyggande skulle inte bara dämpa kostnaderna för

nyproduktion utan också hålla nere kostnadsutvecklingen för hela

bostadsbeståndet. Jag konstaterar att även regeringen har insett att den höga

momssatsen medför negativa konsekvenser för bostadsmarknaden. Den nyligen

införda investeringsstimulansen på vissa former av byggande som tillförs

fastighetsägaren genom kreditering av dennes skattekonto är dock inte

tillräckligt, utan allt byggande måste ske på lika villkor. I dag hindrar

EU:s mervärdesskattedirektiv en generellt lägre moms på byggande.

EG-kommissionen har dock föreslagit att det möjliga området för lågmoms skall

utvidgas med bl.a. byggande. Tyvärr har den svenska regeringen motsatt

sig denna förändring. Regeringen bör i EU driva på möjligheten att få

igenom sänkt moms på byggtjänster och fastighetsförvaltning. Jag föreslår

att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen härom.

7. Allmännyttiga ideella föreningar, punkt 7 (m, fp, kd, c)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger

Tiefensee (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars

Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om skattelättnader för allmännyttiga ideella

föreningar. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk203,

2003/04:Sk222, 2003/04:Sk244, 2003/04:Sk246, 2003/04:Sk253, 2003/04:Sk262,

2003/04:Sk280 yrkande 2, 2003/04:Sk295, 2003/04:Sk336 yrkande 2,

2003/04:Sk356, 2003/04:Sk370, 2003/04:Sk372, 2003/04:Sk379, 2003/04:Sk406,

2003/04:Sk413, 2003/04:Sk436, 2003/04:Sk437, 2003/04:Kr285 yrkande 8,

2003/04:Kr326 yrkande 17 och 2003/04:Kr329 yrkande 8.

Ställningstagande

Föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningarna i syfte

att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom sociala, välgörande, religiösa,

politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella, har en

lång tradition i vårt land. Dess stora betydelse för det svenska samhället

och även internationellt kan inte nog understrykas. Som anförs i motionerna

är det därför angeläget att de allmännyttiga ideella föreningarna och

trossamfunden även i fortsättningen inte hindras i sin verksamhet av en

hämmande beskattning och annat krångel. Vi anser att alla möjligheter

till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller hel befrielse - som står

till buds inom ramen för den gemenskapsrättliga lagstiftningen på området

måste tas till vara. Det är förvisso glädjande att regeringen nu kommit

till insikt om att frågan om den ideella sektorns framtida

mervärdesskattesituation

kräver ytterligare överväganden. Vi föreslår att riksdagen riktar ett

tillkännagivande till regeringen om att den i den fortsatta beredningen

av Mervärdesskatteutredningens förslag beaktar vad vi nu anfört. Vi

förutsätter att regeringen arbetar snabbt så att den oro och ovisshet som

finns bland många ideellt arbetande människor kan skingras.

Särskilda yttranden

1. Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (c)

Roger Tiefensee (c) anför:

Den svenska hotell- och restaurangnäringen har en stor potential och det

finns marknadsandelar att vinna på den internationella turist- och

besöksmarknaden. En expansion av turismen i Sverige skulle leda till ökad

omsättning även av kringliggande näringar och verksamheter. Arbetstillfällena

skulle bli fler och skatteintäkterna öka till fromma för bl.a. många

glesbygdsregioner. För att den svenska turistnäringen skall kunna konkurrera

framgångsrikt med andra länder om världens turister och locka hit affärsmän

och internationella kongresser behövs dock likvärdiga konkurrensvillkor

och därför en sänkning av den höga svenska restaurangmomsen. De

momsnedsättningar som för närvarande gäller för hotelltjänster etc. är inte

tillräckliga för att väga upp denna negativa bild. I dag hindrar EU:s

mervärdesskattedirektiv en lägre moms på restaurangtjänster. EG-kommissionen

har dock föreslagit att det möjliga området för lågmoms skall utvidgas

med bl.a. restaurangtjänster samtidigt som de särregler vissa medlemsländer

har rörande lågmoms eller nollmoms skulle upphävas. Tyvärr har den svenska

regeringen hittills motsatt sig denna förändring. Regeringen bör ompröva

sitt ställningstagande och i EU driva på möjligheten att få igenom sänkt

moms på restaurangtjänster så att vi kan råda bot på nuvarande orättvisor

kring restaurangmomsen. Jag förutsätter att regeringen kommer att ta upp

denna fråga även utan något formellt uttalande av riksdagen och avstår

därför från att ställa något yrkande.

2. Global e-handel, punkt 2 (fp)

Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför:

Vi vill i detta sammanhang lyfta fram ett annat problem med e-handeln,

nämligen handeln med fysiska varor. Rädslan för att handla över Internet

har avtagit och alltfler privatpersoner köper sina varor på detta sätt.

Därigenom sparar den enskilda konsumenten både tid och pengar. Den ökande

handeln via Internet medför också att det tillkommer alltfler företag som

bedriver sådan handel. Var företaget är placerat och har sitt lager rent

fysiskt har ingen betydelse. Det kan vara i Sverige eller t.ex. i något

annat EU-land.

Det som kan orsaka problem är vilken moms en privatkund skall betala om

försäljningen sker från ett annat EU-land. Den privatperson som handlar

en vara i ett annat EU-land och själv fraktar hem den betalar den moms

som gäller i säljarens hemland. Huvudregeln vid distansförsäljning till

privatpersoner är däremot att beskattning skall ske i köparens hemland

till det landets momssats om säljarens årliga försäljning i det landet

överstiger ett visst belopp. I Sverige är detta belopp, det s.k. tröskelvärdet,

320 000 kr. Överskrids tröskelvärdet skall säljaren också registrera ett

momskonto i Sverige. (Understiger säljarens årliga försäljning 320 000 kr

är det således säljarlandets moms som gäller.)

Eftersom Sverige tillhör de länder som har den högsta momssatsen inom EU

är det viktigt att de företag som vänder sig till den svenska marknaden

verkligen säljer sina produkter till svensk momssats, i annat fall kommer

de svenska företag som också bedriver distanshandel att utsättas för

otillbörlig konkurrens. I dag är det mycket svårt att följa upp vilka

företag från andra EU-länder som via Internet säljer varor till belopp som

överskrider tröskelvärdet men inte har öppnat momskonto i Sverige. Vi vet

att denna bristande kontroll utnyttjas av många oseriösa företag, dock

inte hur många. Enligt Skatteverket kan eventuella smitare endast hittas

genom att kontrollanten surfar på Internet. Denna brist på kontrollmöjligheter

är givetvis otillfredsställande, inte minst för de seriösa företag som

följer gällande regler. För svenska företag innebär det en klar

konkurrensnackdel gentemot de utländska företag som säljer sina varor utan

svensk

moms.

Det är också angeläget att prisinformation som företagen lämnar blir

korrekt, dvs. att varans pris inklusive moms anges.

Med tanke på att distanshandeln växer förutsätter vi att regeringen såväl

inom EU som i Sverige verkar för att svenska Internethandelsföretag i

fortsättningen inte skall drabbas av otillbörlig konkurrens.

3. Allmännyttiga ideella föreningar, punkt 7 (mp)

Barbro Feltzing (mp) anför:

Min förhoppning är att bl.a. ideella föreningars och organisationers

secondhand-försäljning av skänkta begagnade varor i syfte att finansiera

det ideella allmännyttiga arbete som föreningarna bedriver även framdeles

skall kunna undantas från moms. Detta gäller även sådana företeelser som

trossamfundens servering av kyrkkaffe och folkbildningsförbundens verksamhet.

Mervärdesskatteutredningens förslag är nu föremål för omarbetning i

Regeringskansliet och en departementspromemoria kommer inom kort att skickas

ut på remiss. Jag avser att bevaka frågan och avstår därför från att nu

ställa konkreta yrkanden.

4. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening,

punkt 8 (m, fp, kd, c)

Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee

(c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson

(kd) anför:

Inte bara momsreglerna utan även skattereglerna i övrigt för ideella

föreningar och stiftelser med allmännyttig verksamhet är för många svårtolkade

och ger upphov till problem. Inkomstskattelagens regler om skattebefrielse

och avgränsningen mellan ideell och kommersiell verksamhet i föreningarna

är oklara och otidsenliga och därmed inte relevanta för vad som i dag

betraktas som allmännyttigt. Vi har kritiserat detta förhållande i andra

sammanhang, senast i betänkande SkU21 och i den efterföljande debatten

med anledning av detta ärende, samt framfört krav om att de regler som

styr skattelättnaderna för allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar

måste ses över för att anpassas till dagens förhållanden och givetvis

förenklas. Vi avser att bevaka frågan även i fortsättningen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd):

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Utredningen

om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. (Fi 2002:11)

särskilt bör granska momsreglerna för friskvård och motion i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en sänkt moms på byggande och fastighetsförvaltning

skall kunna harmoniseras med EG-rätten.

2003/04:Sk202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om momsreglerna för arbetsbil och lastbil.

2003/04:Sk203 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att ideella föreningar inte skall vara skyldiga att redovisa moms.

2003/04:Sk207 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om momssatserna inom kulturområdet.

2003/04:Sk218 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om nödvändigheten av likvärdiga momsvillkor för restauranger och

livsmedelsaffärer.

2003/04:Sk222 av Anders Larsson (c):

Riksdagen begär hos regeringen en utredning av vilka konsekvenser en

avdragsrätt för ingående mervärdesskatt för föreningar, ideella organisationer

eller andra verksamheter som bedrivs med allmän samhällsnytta som ändamål

får vad avser kostnader och samhällsnytta.

2003/04:Sk223 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om stöd till svenska hotell- och restaurangnäringen.

2003/04:Sk224 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att uppta förhandlingar med Europeiska rådet i syfte att ändra

skattereglerna i det sjätte mervärdesskattedirektivet avseende byggtjänster.

2003/04:Sk225 av Håkan Larsson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utförsåkning på skidor momsskattemässigt skall behandlas på samma

sätt som annan idrottsverksamhet.

2003/04:Sk226 av Viviann Gerdin (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att sällskapsdans är kultur och skall omfattas av lägsta momssats.

2003/04:Sk238 av Peter Danielsson och Tobias Billström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om restaurangmomsen.

2003/04:Sk240 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av en översyn av mervärdesskattesatserna med syfte att moms

vid köp av mat på restaurang likställs med skattesatsen vid inköp av

matvaror i butik.

2003/04:Sk244 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inom EU kraftfullt arbeta för att Sverige även fortsättningsvis

skall kunna undanta ideella föreningars verksamhet från mervärdesskatt i

enlighet med det undantag som exempelvis Finland har.

2003/04:Sk246 av Kenneth Johansson och Margareta Andersson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att bygdegårdar och andra samlingslokalföreningar även framgent bör

ges en skattegynnad ställning i momssystemet.

2003/04:Sk253 av Jeppe Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inte momsbelägga ideella insamlingars försäljning.

2003/04:Sk259 av Helena Bargholtz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att underlätta bostadsbyggandet genom en förmånligare finansiering.

2003/04:Sk262 av Linnéa Darell m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om moms på försäljningsintäkter i secondhandbutiker.

2003/04:Sk274 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förenkla för små företag på landsbygden att bedriva

turistnäring.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att anpassa momssatser och skatter efter verkligheten för små

turistföretag.

2003/04:Sk277 av Lars Lindblad (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att se över mervärdesskattelagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om företagares tjänstebilar.

2003/04:Sk279 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som tillåter avdrag

för moms på belopp som berövats ägaren genom tillgreppsbrott som rån eller

stöld.

2003/04:Sk280 av Annika Qarlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att inte

momsbelägga ideella och allmännyttiga föreningar.

2003/04:Sk295 av Louise Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att noga överväga konsekvenserna av utredningsförslaget om moms på

folkbildning och om möjligt låta folkbildningen även fortsättningsvis

undantas från moms.

2003/04:Sk318 av Ulrik Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av översyn av mervärdesbeskattningen för tillhandahållande av

skidlift.

2003/04:Sk329 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att momsen på glasögon och kontaktlinser skall sänkas.

2003/04:Sk332 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av att bevara de differentierade momssatserna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över möjligheten att ge skidanläggningar samma momssats

som övriga idrottsanläggningar.

2003/04:Sk336 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (båda

m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inte momsbelägga frivilligorganisationers försäljning, som

syftar till att främja socialt arbete.

2003/04:Sk356 av Peter Pedersen m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att i det pågående arbetet med SOU 2002:74 Mervärdesskatt i ett

EG-rättsligt perspektiv beaktas att beskattningen av den allmännyttiga ideella

sektorn utformas på ett sätt som underlättar och stimulerar ideell verksamhet,

ideellt engagemang och ideellt ledarskap samt att den ideella sektorn

kan bevaras och utvecklas.

2003/04:Sk368 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utreda möjligheten att momsbefria cykel-, motorcykel- och mopedhjälmar.

2003/04:Sk370 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inte momsbelägga second hand-försäljning och kyrkkaffe.

2003/04:Sk372 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om negativa följder av att momsföra frivilligt arbete.

2003/04:Sk379 av Birgitta Carlsson och Claes Västerteg (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inte momsbelägga verksamheter inom ideella föreningar och registrerade

trossamfund.

2003/04:Sk380 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (båda mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en utredning om momssänkning på rättvisemärkta livsmedel.

2003/04:Sk384 av Ingela Thalén och Anita Johansson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om momsregler för småföretagare.

2003/04:Sk395 av Anders Sundström och Kristina Zakrisson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om sänkt moms på skidliftar.

2003/04:Sk406 av Dan Kihlström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om moms på ideell verksamhet.

2003/04:Sk408 av Catherine Persson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att undersöka och överväga differentierad matmoms utifrån kriteriet

nyttig mat.

2003/04:Sk413 av Berit Högman och Mariann Ytterberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om folkbildning och moms.

2003/04:Sk435 av Louise Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att snarast se över momsreglerna vad gäller försäljning av teater- och

musikföreställningar samt andra jämförbara produktioner.

2003/04:Sk436 av Lars Wegendal m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av en mer enhetlig bedömning av ideella föreningar vad gäller

såväl momsuttag som skattebefrielse.

2003/04:Sk437 av Carina Hägg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om EU-anpassad moms.

2003/04:Sk442 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att ge enskilda näringsidkare möjlighet att få ett frivilligt

organisationsnummer.

2003/04:L201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om reglerna för ersättningar till gode män och förvaltare.

2003/04:L351 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om momsfri, global e-handel.

2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om moms på idrottsanläggningar.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Europeiska gemenskapens sjätte momsdirektiv.

2003/04:Kr285 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att avvisa förslaget att momsbelägga ideella och

allmännyttiga föreningar för sin näringsverksamhet.

2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att avvisa förslaget att momsbelägga ideella föreningars

näringsverksamhet.

2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Mervärdesskatteutredningen.

2003/04:T469 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om momsbefrielse av körkortsutbildning.

2003/04:Bo226 av Annelie Enochson (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att sänka momsen på nyproduktion.

2003/04:Bo263 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

31. Riksdagen begär att regeringen verkar för att sänkt moms på

byggande och fastighetsförvaltning kan implementeras i enlighet med EG-rättens

sjätte mervärdesdirektiv.

2003/04:Bo297 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

12. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att möjliggöra

en generell byggmomssänkning i Sverige.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus

motsvarande halverad byggmoms.