Bet. 2003/04:SKU24

Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU24

Allmänna motioner om punktskatter

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett 90-tal motioner från den allmänna

motionstiden 2003, i vilka tas upp olika punktskattefrågor.

I ett inledande avsnitt om allmänna energibeskattningsfrågor behandlas bl.

a. yrkanden om den gröna skatteväxlingen, olika förändringar av

energiskattesystemet, effektskatten på kärnkraftsel, kraftvärmebeskattningen,

naturgasens villkor, industrins elskatt, näringslivets energiskattenedsättning,

bl.a. hotell- och restaurangnäringens och övriga tjänstenäringars

energiskatter, torven i energiskattesystemet, EU-arbetet, bl.a. frågan om

gemensam europeisk miniminivå för koldioxidskatt och beslutsordningen i

fråga om miljöskatter m.m. I de följande avsnitten behandlas jordbrukets

miljö- och energiskatter, vägtrafikbeskattning (åkerinäringen, drivmedels-

och fordonsskatt, alternativa drivmedel), alkohol- och tobaksfrågor,

avfallsskatt, naturgrusskatt, spelskatt och, slutligen, båtskatt.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet fogas 24

reservationer och 3 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Energibeskattning, allmänt

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345,

2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och 2, 2003/04:U254

yrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ472

yrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande 4, 2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263

yrkande 1, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N290 yrkande 3, 2003/04:N342

yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343 yrkande 2, 2003/04:N413 yrkandena 4-6

och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

Reservation 5 (mp)

2. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk306 yrkande 2,

2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk369, 2003/04:Sk392, 2003/04:Sk393,

2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ285 yrkande 3,

2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena 5, 14 och 15, 2003/04:MJ406

yrkande 1, 2003/04:MJ431 yrkande 17, 2003/04:MJ473 yrkande 3, 2003/04:MJ476

yrkande 10 och 2003/04:N344 yrkande 2.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (fp)

Reservation 8 (kd)

Reservation 9 (c)

3. Åkerinäringen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 10, 2003/04:Sk308

yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk323 och 2003/04:Sk390.

Reservation 10 (kd)

Reservation 11 (c)

4. Drivmedels- och fordonsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk208, 2003/04:Sk232, 2003/04:Sk236,

2003/04:Sk319, 2003/04:Sk324, 2003/04:Sk334, 2003/04:Sk344, 2003/04:Sk374

yrkandena 1-3, 2003/04:Sk381, 2003/04:Sk402, 2003/04:T472 yrkande 2,

2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6, 2003/04:T564 yrkande 22

och 2003/04:N345 yrkande 6.

Reservation 12 (m)

Reservation 13 (kd)

Reservation 14 (c)

5. Alternativa drivmedel

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk250, 2003/04:Sk428, 2003/04:MJ407

yrkande 2, 2003/04:MJ413 yrkande 2 och 2003/04:N328 yrkande 24.

Reservation 15 (kd)

6. Alkohol- och tobaksbeskattning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,

2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349

yrkande 2, 2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna

del och 11, 2003/04:So411 yrkande 2, 2003/04:So422 yrkande 8, 2003/04:So576

yrkande 4, 2003/04:So577 yrkande 16 och 2003/04:So645 yrkande 2.

Reservation 16 (m)

Reservation 17 (fp)

Reservation 18 (kd)

Reservation 19 (v)

Reservation 20 (mp)

7. Privatinförsel av alkohol och tobak

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk313, 2003/04:Sk342, 2003/04:So345

yrkande 9 i denna del, 2003/04:So577 yrkande 14 och 2003/04:So645 yrkande

3.

Reservation 21 (fp, kd)

8. Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk304.

9. Skatt på avfall

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk337 och 2003/04:MJ472 yrkandena 27

och 28.

Reservation 22 (fp)

10. Skatt på naturgrus

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk206 och 2003/04:Sk354.

Reservation 23 (m)

Reservation 24 (mp)

11. Skatt på spel

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk375, 2003/04:Sk434, 2003/04:Kr360

yrkande 2 och 2003/04:MJ266 yrkande 2.

12. Skatt på fritidsbåtar

Riksdagen avslår motion 2003/04:T467 yrkande 2.

Stockholm den 30 mars 2004

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),

Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per-Olof

Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp),

Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina

Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Anne-Marie Ekström (fp), Lars

Gustafsson (kd), Per Rosengren (v) och Britta Rådström (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2004 ställt

sig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet, bl.a. avseende

punktskatter, som lagts fram i budgetpropositionen. Riksdagen beslutade

bl.a. om en grön skatteväxling som innebär att skatter och avgifter på

förvärvsinkomster sänks med 2 miljarder kronor och som finansieras genom

höjd koldioxidskatt och elskatt för hushåll och övrigsektor. Finansieringen

av skatteväxlingen sker vidare genom höjd energiskatt på dieselolja och

skatt på bekämpningsmedel samt elskatt för industrisektorn. Härvid avslogs

de förslag, bl.a. på punktskatteområdet, som Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt fram i

sina respektive budgetalternativ för 2004 (bet. 2003/04:FiU1, yttr.

2003/04:SkU1y, rskr. 2003/04:42).

I det följande behandlar utskottet återstående motionsyrkanden angående

punktskatter, dvs. främst frågor om skatt på energi, vägtrafik, alkohol,

avfall, naturgrus, spel och fritidsbåtar, som väckts under den allmänna

motionstiden hösten 2003, men för vilka genomförande inte är kopplat till

innevarande budgetår och som därför inte behandlats i anslutning till

höstens budgetberedning.

En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns

i bilaga.

Utskottets överväganden

Energibeskattning, allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om den gröna skatteväxlingen, olika förändringar

av energiskattesystemet, effektskatten på kärnkraftsel, kraftvärmebeskattningen,

naturgasens villkor, industrins elskatt, näringslivets energiskattenedsättning

beträffande bl.a. hotell- och restaurangnäringens och övriga tjänstenäringars

energiskatter, EU-arbetet, bl.a. frågan om gemensam europeisk miniminivå

för koldioxidskatt samt såvitt avser beslutsordningen i fråga om miljöskatter

m.m. Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (c) och 5 (mp) samt

särskilt yttrande 1 (mp).

Bakgrund

Skatteväxlingskommittén (Fi 1994:04) granskade idén om en grön skatteväxling

och redovisade i januari 1997 sina slutsatser i betänkandet (SOU 1997:11)

Skatter, miljö och sysselsättning. Kommittén presenterade bl.a. en modell

för hur energiskattesystemet kunde reformeras i syfte att göra det mer

överskådligt och stabilt samtidigt som miljörelateringen ökade.

Finansdepartementets analysarbete beträffande Skatteväxlingskommitténs

energiskattemodell presenterades i december 2000 i promemorian (Ds 2000:73)

Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell.

I budgetpropositionen för 2001 drogs riktlinjerna upp för en stegvis

reformering av energiskattestrukturen med utgångspunkt i

Skatteväxlingskommitténs

principskiss (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). Riksdagen godkände en

strategi för en successiv ökad miljörelatering av skattesystemet genom en

grön skatteväxling. Det samlade utrymmet för skatteväxling under perioden

2001 till 2010 var 30 miljarder kronor. Genom förslag i de senaste årens

budgetpropositioner har hittills en skatteväxling på 10 miljarder kronor

genomförts, varav 2 miljarder kronor för år 2004.

Ett system för elcertifikat för att främja förnybara energikällor infördes

den 1 maj 2003 (bet. 2002/03:NU6). Elanvändarna är skyldiga att köpa

elcertifikat i relation till sin förbrukning, och inkomsterna från

försäljningen ska täcka merkostnaden för att producera förnybar el. Industrier

som behöver mycket el för sin tillverkning ska undantas från kravet att

köpa elcertifikat.

EG-direktiv

I EU finns två direktiv som rör punktskatter på energiprodukter och el.

Regler om förfarandet vid beskattningen av de harmoniserade varuslagen

finns främst i cirkulationsdirektivet (92/12/EEG). Energiskattedirektivet

(2003/96/EG) reglerar skattestrukturen och innehåller minimiskattesatser

för såväl el som energiprodukter, dvs. mineraloljor, kol och naturgas.

Av energiskattedirektivet följer att alla energiprodukter som används för

uppvärmning eller som motorbränsle skall beskattas. För motorbränslen

gäller dessutom att alla bränslen, alltså även biobränslen, som används

som drivmedel skall beskattas. Beskattningen skall i dessa fall ske i

nivå med likvärdiga energiprodukter, vanligen dieselolja eller bensin.

Energiskattedirektivet tillämpas inte på energiprodukter som används för

andra ändamål än som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning,

dubbelanvändning av energiprodukter, el som i huvudsak används för kemisk

reduktion och i elektrolytiska och metallurgiska processer samt mineralogiska

processer. Medlemsstaterna har således valfrihet att beskatta eller inte

beskatta energiprodukter och el som används för dessa ändamål. Vidare

gäller att medlemsstaterna inte får beskatta energiprodukter som används

för kommersiell flyg- och fartygstrafik. Tillämpningsområdet för skattefriheten

för flygbränslen kan dock begränsas till flygfotogen.

Energiskattedirektivet ger medlemsstaterna möjlighet (artikel 15 ) att

bevilja skattebefrielse i en rad olika fall, som t.ex.:

skattepliktiga produkter som används inom pilotprojekt för teknisk utveckling

av mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara energikällor,

energiprodukter som används i inlandssjöfart (ej fritidsfartyg) samt el

som framställs ombord på sådana fartyg,

energiprodukter och el som används för person- och godstrafik på järnväg,

med tunnelbana, med spårvagn eller trådbuss,

motorbränslen som används för tillverkning, utveckling, testning och

underhåll av luftfartyg och fartyg,

energiprodukter och el som används inom jordbruks-, trädgårds- och

skogsbruksnäringarna samt vid fiskodling,

motorbränslen som används i samband med muddring av farbara vattenvägar

och hamnar,

energiprodukter och el som används för framställning av el samt i

kraftvärmeverk.

Regler om skattefrihet för energiprodukter och el som används i en verksamhet

som framställer energiprodukter (främst raffinaderier och petrokemisk

verksamhet) finns i artikel 21.3 i direktivet.

Medlemsstaterna kan vidare hos rådet begära tillåtelse att tillämpa

ytterligare undantag i form av skattebefrielse eller skattenedsättning enligt

ett särskilt förfarande som fastställts i artikel 19 i direktivet.

Energiskattedirektivet trädde i kraft den 31 oktober 2003, och de nya

reglerna skulle börja tillämpas den 1 januari 2004. Olika övergångsregler

finns dock, som t.ex. att medlemsstater som har svårt att införa de nya

minimiskattenivåerna har rätt till en övergångsperiod för att göra detta

t.o.m. den 1 januari 2007 (artikel 18.2 i direktivet). Vidare har

medlemsstaterna getts möjlighet att t.o.m. den 31 december 2006 fortsätta att

tillämpa en rad olika nationella fall av nedsättning av skattenivåerna

som tidigare beviljats genom särskilda beslut av rådet.

Sverige har sex sådana undantag:

skattenedsättning på mineraloljor för industriellt bruk och energiintensiva

företag,

skattereduktion för dieselbränsle i enlighet med indelning i miljöklasser,

differentiering av skatten på blyfri bensin efter miljöklasser,

skattefrihet på bränsle för privat luftfart,

skattefrihet på biologiskt framställd metan och andra avfallsgaser

samt

sänkt skatt på alkylatbensin.

Direktivet ger medlemsstaterna betydande frihet att utforma system för

att skattemässigt gynna biodrivmedel inom ramen för EG-fördragets

statsstödsregler (artikel 16 i direktivet). Det finns möjlighet att helt eller

delvis punktskattebefria produkter som innehåller biobränslen i proportion

till andelen biobränsle i den slutliga produkten, förutsatt att

överkompensation inte sker med hänsyn till merkostnaden för framställning av

biobränslet.

Gällande bestämmelser

Den svenska lagstiftningen om beskattning av el och bränslen finns i lagen

(1994:1776) om skatt på energi. Bränslen beskattas med energiskatt,

koldioxidskatt och svavelskatt enligt skattesatser fastställda för varje

energislag.

El beskattas med energiskatt. Energiskatt på el utgår med reducerade belopp

i vissa kommuner i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands

län samt i samtliga kommuner i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län. Koldioxidskatten och svavelskatten beräknas utifrån kolinnehållet

respektive svavelinnehållet medan energiskatten utgår med bestämda belopp

per vikt eller volym. Den allmänna principen är att skatt tas ut om

bränslet används till uppvärmning eller motordrift. Energiskatt och

koldioxidskatt tas även ut på icke fossila bränslen som används som drivmedel.

Skattenivån varierar såväl mellan som inom olika sektorer i

samhället.

Näringslivets skattebas delas för närvarande upp i tre sektorer, nämligen

en industrisektor (jordbruk, skogsbruk, vattenbruk, växthusnäring,

gruvindustri och mineralutvinning samt tillverkningsindustrin), en energisektor

(el-, gas-, värme- och vattenförsörjning) och en övrigsektor (byggverksamhet,

offentlig verksamhet, transporter och övriga tjänster).

I förhållande till övrigsektorn tillämpas en reducerad skattenivå för

energi som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer inom

tillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksnäringarna.

För tillverkningsindustrin (inklusive gruvindustrin och mineralutvinningen)

omfattar nedsättningsreglerna den energi som förbrukas vid själva

tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. För övrig förbrukning inom

tillverkningsindustrin gäller samma beskattning som för övrigsektorn. I

huvudsak gäller följande nedsättningar:

Generell nedsättning för industrisektorn (den s.k. industriskattesatsen):

för bränslen som används för annat ändamål än drift av motordrivna fordon

betalas ingen energiskatt och endast 21 % av koldioxidskatten. För el

betalas för närvarande ingen energiskatt.

0,8-procentsregeln gäller för hela industrisektorn: nedsättning ges för

den del av koldioxidskatten som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet.

För den överskjutande delen betalas 24 % i skatt.

1,2-procentsregeln gäller för vissa industrier: vid tillverkning av

produkter av andra mineraliska ämnen än metaller (t.ex. cement, kalk, sten

och glas) medges ytterligare nedsättning för skatt på kol och naturgas.

Dessa företag betalar ingen koldioxidskatt för den del av skatten som

överstiger 1,2 % av försäljningsvärdet.

För energiomvandlingssektorn gäller att bränslen som används för elproduktion

är skattebefriade. Skatten tas i stället ut i konsumtionsledet genom

energiskatt på el. Full energi- och koldioxidskatt betalas för bränslen

som används för värmeproduktion i värmeverk. Kraftvärmeverkens produktion

underlättas genom att de får tillämpa industrins avdragsregler vid

värmeproduktion. Industriellt mottryck, dvs. industrins kraftvärmeproduktion,

omfattas av industriskattesatsen och ingen energiskatt, men 21 %

koldioxidskatt betalas för insatsbränslen.

Övrigsektorn belastas slutligen, liksom hushållssektorn, av full

skatt.

Skatt på termisk effekt i kärnkraftverk tas ut månadsvis med 5 514 kr

per megawatt - motsvarande ca 181 kr per megawatt och dygn - av

kärnkraftsreaktorns högsta tillåtna termiska effekt. Om en reaktor har varit ur

drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får för

varje dygn utöver de 90 första göras avdrag med 181 kr per megawatt av

den termiska effekten. Skatten ersatte den 1 juli 2000 en tidigare skatt

på energi som producerats i kärnkraftverk.

Utredning

Skattenedsättningskommittén (Fi 2001:09) tillsattes i april 2001 inför

arbetet med att förverkliga strategin för fortsatt grön skatteväxling med

uppgift att utreda utformningen av reglerna för nedsättning av skatt på

energi som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer inom

sektorer som är utsatta för internationell konkurrens (dir. 2001:29). I

uppdraget ingick att föreslå lämpliga kriterier för vad som bör anses

vara konkurrensutsatt verksamhet och analysera i vad mån sådan verksamhet

bör motivera energiskattelättnader. I uppdraget ingick också att utreda

andra avgränsningar av området för energiskattenedsättning för de

konkurrensutsatta sektorerna än vad som gäller i dag. Utredningen skulle även

följa utvecklingen inom EU och särskilt beakta EG:s regler om statligt

stöd.

Utredningen avlämnade i april 2003 betänkandet Svåra skatter! (SOU 2003:38).

I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en ny energibeskattningsmodell

som omfattar all näringsverksamhet. Betänkandet bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Budgetpropositionen för 2004

Som en del i en grön skatteväxling har koldioxidskatten och elskatten för

hushåll och övrigsektor höjts fr.o.m. den 1 januari 2004. Koldioxidskatten

höjs med 18 % och elskatten med 1 öre per kWh. Drivmedel undantas från

koldioxidskattehöjningen eller kompenseras med sänkt energiskatt. Industrins

skattebelastning hålls oförändrad genom en höjning av skatterabatten.

Detsamma gäller jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna. Den

prorcentuella koldioxidskattelättnaden för dessa sektorer höjs således

från 75 till 79 %. Sedan kommissionen i februari 2004 beslutat godkänna

förslaget till höjning av koldioxidskattenedsättningen avser riksdagen

(bet. 2003/04: SkU28) att fatta beslut i frågan i mitten av april 2004.

I

den gröna skatteväxlingen ingår vidare en höjning av energiskatten på

dieselolja med 10 öre per liter, en höjning av skatten på bekämpningsmedel

med 10 kr per kg och en höjning av elskatten för industrin (samt jord-,

skogs- och vattenbruk) med 0,5 öre per kWh. Den senare höjningen genomförs

den 1 juli 2004. Ett system med långsiktiga avtal med energiintensiv

industri, i förening med elskattebefrielse, beräknas komma att införas och

omfatta perioden från den 1 juli 2004. Härutöver sker en indexuppräkning

av samtliga skattesatser. Regeringen avser att inför kommande skatteväxling

se över i vilken form kompensation skall ske för höjningen av skatten på

diesel avseende jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner.

Riksdagen har godtagit att det finns skäl att behålla den lägre

energiskattesatsen på el som gäller i vissa kommuner i norra Sverige. Regeringen

har för avsikt att ansöka hos kommissionen om undantag enligt

energiskattedirektivet.

Kalk- och cementbranschens övergångsvis gällande begränsningsregel för

koldioxidskatt (1,2-procentsregeln) förlängs ytterligare ett år. Nedsättningen

begränsas med hänsyn till minimiskattenivåerna i det nya energiskattedirektivet.

Vindkraftens miljöbonus, dvs. avdraget för energiskatt på el, trappas av

enligt en särskild plan som är föremål för överläggningar med kommissionen.

Riksdagen har godtagit att strategin för skattenedsättning för alternativa

drivmedel som lades fast i budgetpropositionen för 2002 skall börja

tillämpas så snart erforderligt statsstödsgodkännande erhållits från

kommissionen. För att de koldioxidneutrala drivmedlens konkurrenskraft skall

säkerställas bör dessa drivmedel befrias inte bara från koldioxidskatt

utan även från energiskatt. Dessa villkor skall gälla redan fr.o.m. 2004.

Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får

möjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Samtidigt

avskaffas avdraget för el som används i egen verksamhet och det fria valet

mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och värmeproduktion.

När det gäller frågan om att avskaffa det fria valet även vid fördelning

av insatta bränslen mellan värmeleveranser till industrin och annan

produktion har frågan skjutits upp för att man skall få tid att klargöra om

förslaget kan ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.

Motionerna

Claes-Göran Brandin m.fl. (s) anför i motion Sk417 att det erfordras

långsiktigt stabila villkor för att åstadkomma en önskvärd satsning på

kraftvärme.

Carl-Axel Johansson (m) anför i motion Sk215 att hotell- och restaurangnäringens

energibeskattning innebär konkurrensnackdelar gentemot övriga EU. Ett

sätt att öka konkurrenskraften är att sänka beskattningen till nivån för

motsvarande energikrävande industriell verksamhet i Sverige.

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) framhåller i motion Sk341 att villkoren

för tjänstenäringen i Sverige behöver förbättras. Skatten på el har 2004

höjts med över 50 % och koldioxidskatten har mer än fördubblats de senaste

10 åren. Fastighetsskatten på kommersiella fastigheter är högre än för

industrilokaler. Motionären anser vidare att Skattenedsättningskommitténs

förslag om en generell näringslivsnivå för energibeskattning skulle

innebära väsentligt lägre energiskatt för tjänstesektorn. Enligt motionären

bör regeringen skyndsamt komma med konkreta förslag.

Anna Ibrisagic (m) anser i motion Sk345 att elskatten för industrin bör

sänkas för att stimulera företag att utvecklas.

Lars Lindblad m.fl. (m) föreslår i motion N290 yrkande 3 att effektskatten

på kärnkraft skall avvecklas. Enligt motionen leder effektskatten till

uteblivna långsiktiga investeringar i befintliga reaktorer, vilket drabbar

den lokala sysselsättningen i kärnkraftskommunerna.

Mikael Odenberg m.fl. (m) anser i motion N342 yrkandena 2 och 4 att

energibeskattningen måste göras om i grunden. Skatter som skall generera

intäkter för staten skall tas ut i konsumentledet, medan styrande skatter

- miljöskatter - skall tas ut i producentledet. Enligt motionären bör

miljöskatter tas ut så nära föroreningskällan som möjligt. I den mån det

är möjligt att använda utsläppsskatter är detta att föredra. De särskilda

produktionsskatterna och subventionerna, som utan miljöskäl försämrar

energimarknadens funktionssätt, bör tas bort. Enligt motionären avvisar

moderaterna vidare tanken om skatteväxling. Miljöskatter är motiverade

för att minska miljöbelastningen från energiproduktionen, och det finns

också fiskala skäl att beskatta energi. Det finns inte skäl att utan

närmare analys lägga en ytterligare skattebörda på energisektorn. Nivån på

beskattning av energi, utöver de rena miljöskatterna, bör fastställas

genom en sedvanlig avvägning mellan beskattning av olika skattebaser, för

att minimera de samlade snedvridande effekterna av skattesystemet, anser

motionären.

I samma motion sägs vidare (yrkande 5) att om den gemensamma nordiska

elmarknaden skall fungera är det av stor vikt att bl.a. beskattningen är

likartad. Skillnader i skatte- och avgiftssystem mellan länderna leder

till en rad snedvridningseffekter och orättvisa konkurrensförhållanden

mellan kraftproducenterna.

I motionen betonas slutligen ( yrkande 6) att den särskilda, effektskatten

på kärnkraftsel är djupt skadlig och successivt bör reduceras. I ett allra

första steg bör skatteuttaget sänkas samtidigt som effektskatten omvandlas

till energiskatt. Det enda skatteuttag som är motiverat är, enligt motionen,

det som skulle motsvara en tänkt, kommersiell försäkringspremie för

kärnkraftens riskkostnader.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anför i motion MJ472 yrkande 3 att EU måste få

ökad makt över den nationella klimatpolitiken. En europeisk miniminivå

för koldioxidskatt är ett första steg. Trots att samtliga partier säger

sig förespråka en sådan är Sverige i realiteten en bromskloss. Skälet är

att socialdemokrater och moderater vägrar låta EU:s beslutsregler ändras

så att beslut om miljöskatter kan fattas med majoritet. Det medlemsland

som har lägst miljöambition kan därmed stoppa en rationell klimatpolitik.

Problemen kan enligt motionen komma att öka i samband med att nya

medlemsländer med stor kolproduktion får vetorätt.

Axel Darvik och Nyamko Sabuni (fp) föreslår i motion N287 yrkande 2 att

effektskatten på kärnkraft snarast skall avvecklas. Enligt motionärerna

har skatten flera negativa effekter på sysselsättning, miljö och konkurrens.

Den är i praktiken en investeringsskatt och motverkar långsiktiga

investeringar i befintliga reaktorer. De ökade skattekostnaderna överförs

till hushåll och industri.

Chatrine Pålsson och Mikael Oscarsson (kd) förordar i motion Sk385 att

regeringen skall ta fram en avvecklingsplan för effektskatten på el

producerad i kärnkraftverk eftersom skatten är konkurrenssnedvridande.

Rosita Runegrund m.fl. (kd) föreslår i motion U254 yrkande 7 att Sverige

skall agera för en fördjupad fortsatt diskussion mellan EG-kommissionen

och ICAO om införande av koldioxidavgifter på flygbränsle.

Sven Brus och Yvonne Andersson (kd) framhåller i motion N224 yrkande 3

att naturgas som har lägre miljöbelastning än kol och olja med fördel kan

användas inom industrin och för att tillgodose behovet av lokalt producerad

el. Även inom fordonssektorn kommer naturgas att spela en allt större

roll. Det är viktigt, framhåller motionärerna vidare, att naturgasen ges

stabila och långsiktiga förutsättningar, inte minst skattemässigt, för

att kunna vara konkurrenskraftig.

Kenneth Lantz m.fl. (kd) framhåller i motion N263 yrkande 1 att naturgas

har egenskaper som gör den särskilt intressant som bränsle i kraftvärmeverk.

Enligt motionen har hittills den svenska beskattningen av kraftvärme

lett till bristande lönsamhet. Regeringen har äntligen föreslagit en

tillfällig lösning på detta beskattningsproblem, säger motionären, men

regeringen måste ge besked om kraftvärmens långsiktiga förutsättningar om

kolkraften skall kunna ersättas på elmarknaden.

Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m) påpekar i motion N343 yrkande

2 att det behövs en översyn av hur effektskatten på kärnkraft kan avvecklas

för att säkerställa en fortsatt säker och miljövänlig elproduktion.

Maria Larsson m.fl. (kd) anser i motion N413 att en avtrappning av

effektskatten på kärnkraft snarast bör påbörjas. En möjlig finansieringsväg

är att skattebortfallet kompenseras genom en övergång till

konsumtionsbeskattning

(yrkande 4).

Motionärerna anser vidare att förhandlingar bör upptas med bl.a. Danmark

om att belägga kolkraftsel med miljöavgift vid import till Sverige. Danmark

lägger för närvarande en koldioxidavgift och svavelavgift i konsumtionsledet

på den vattenkrafts- och kärnkraftsel som importeras från Sverige. Dansk

kolkraft kan däremot försäljas till Sverige utan motsvarande avgifter,

vilket ger den ett mycket förmånligt pris, framhåller motionärerna (yrkande

5).

Motionärerna anser vidare att utredningen om energiskatter bör arbeta med

inriktning på ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög

energieffektivitet och hög elproduktion premieras (yrkande 6).

Motionärerna anser också att EU bör bli mer handlingskraftigt på miljöområdet.

Beslut om miljöavgifter bör kunna tas med kvalificerad majoritet (yrkande

15).

Motionärerna föreslår att riksdagen skall avslå regeringens förslag i

budgetpropositionen om att vid beräkning av skattenedsättning vid

kraftvärmeproduktion införa en proportioneringsregel för insatta bränslen vid

värmeleveranser till industrin (yrkande 16).

Slutligen anser motionärerna att eftersom det inte är möjligt att i EU

fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad majoritet har det hittills

inte gått att driva igenom t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter

(yrkande 17).

Maud Olofsson m.fl. (c) anför i motion MJ474 yrkande 4 att skatteväxlingen

måste utformas så att en framtida handel med utsläppsrättigheter underlättas.

Detta har regeringen och samarbetspartierna inte klarat av, anser

motionärerna. Den skattenedsättning för industrin som i dag finns måste därför

successivt minska. Den nuvarande skatteväxlingen inriktas enbart på att

höja miljöskatter för hushållen och i motsvarande grad sänka inkomstskatter.

Detta, menar motionärerna, innebär att man förstärker den befintliga

skillnaden i miljöbeskattning mellan hushåll och industri. Inga ansatser

görs för att successivt fasa ut de nedsättningar som finns för att förbereda

Sverige för ett handelssystem med utsläppsrättigheter.

Åsa Domeij m.fl. (mp) föreslår i motion Sk456 att frågan om hur en

gränsjusterad koldioxidskatt kan utformas för att vara förenlig med EU:s och

WTO:s regler skall utredas. Det är fråga om en skatt som kan lyftas av

vid export och läggas på vid import (yrkande 1).

Motionärerna föreslår vidare att förutsättningarna för en generell

koldioxidskatt på all el som distribueras i det svenska nätet och som utgår

från att elen producerats med den minst effektiva kolkondenstekniken skall

utredas. Skatten skall kunna återföras om distributören kan lämna certifikat

som visar att elen producerats med teknik och bränslen som medför lägre

koldioxidutsläpp (yrkande 2).

Maria Wetterstrand m.fl. (mp) föreslår i motion MJ401 att koldioxidskatten

bör höjas och breddas (yrkande 2). Miljöpartiet vill skatteväxla 100

miljarder kronor på 10 år och därvid höja koldioxidskatten med 15 öre per

år. Höjningarna måste få slå igenom på drivmedel och för den lätta industrin.

Elproduktionen bör också beläggas med koldioxidskatt.

Motionärerna anser vidare att energiintensiva industrins undantag från

och nedsättningar av koldioxidskatten skulle kunna villkoras av att de

tecknar långsiktiga avtal med staten om att vidta alla ekonomiskt rimliga

åtgärder för att minska utsläpp (yrkande 3).

Det finns, enligt motionen, ingen anledning att den icke energiintensiva

industrin skall betala lägre koldioxidskatt än hushållen. Utgiftsposten

är en mycket liten del av omsättningen och kan lätt åtgärdas genom

energieffektivisering och bränslebyte. För den energiintensiva industrin är

bilden komplicerad (yrkande 7).

Motionärerna anser vidare att frågan om att inkludera dikväveoxid, lustgas,

i Nox-avgiftssystemet skall utredas (yrkande 16).

Enligt motionen bör striktare föreskrifter för gödselhantering utfärdas

för att minska lustgasutsläppen (yrkande 17).

Motionärerna anser slutligen att torv skattemässigt bör behandlas som ett

fossilt bränsle, då det i rapporteringen till klimatkonventionen räknas

så (yrkande 21).

Ingegerd Saarinen (mp) anser i motion N415 yrkande 3

slutligen att effektskatten på kärnkraft i framtiden bör höjas successivt

så att avvecklingen kommer i gång.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen (bet. 2000/01:FiU1) har ställt sig bakom den strategi för en

successivt ökad miljörelatering av skattesystemet genom grön skatteväxling

som presenterades i budgetpropositionen för 2001. Grunden för strategin

är att höjda skatter på energi- och miljöområdet växlas mot sänkta skatter

på arbete. Det främsta syftet med skatteväxlingen är att bidra till att

fastställda miljömål uppnås genom en ökad miljöstyrning via skattesystemet.

Genom miljöskatter sätter man ett pris på miljön, och det blir dyrare

att släppa ut föroreningar. Hushållen får härigenom ekonomiska motiv att

välja en mer miljövänlig och resurssnål livsstil medan företagen stimuleras

att utveckla en mer miljövänlig teknik. En grön skatteväxling innebär

inte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av de miljörelaterade

skatterna balanseras av sänkningar av skatterna på arbete.

Skatteväxlingsstrategin beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt

30 miljarder kronor. Under åren 2001-2003 har en skatteväxling på sammanlagt

8 miljarder kronor genomförts. Inriktningen 2001 var att ge koldioxidskatten

en ökad tyngd i förhållande till energiskatten. Skattehöjningarna på

energiområdet koncentrerades till fossila bränslen för uppvärmning, till

elförbrukning och till dieselolja. Dessa höjningar växlades mot höjda

grundavdrag för löntagare och pensionärer och sänkta arbetsgivaravgifter

och egenavgifter för egenföretagare. Skatteväxlingen 2002 bestod av höjda

grundavdrag i inkomstskatten, höjd koldioxidskatt på bränslen för uppvärmning,

höjd energiskatt på el samt höjd avfallsskatt. Skatteväxlingen 2003 bestod

av en sänkt inkomstskatt för låg- och medelinkomsttagare finansierad med

höjningar av kodioxidskatten, elskatten, avfallsskatten och naturgrusskatten.

Riksdagen har, som redovisats ovan, i samband med den gångna höstens

budgetbehandling godtagit en skatteväxling som för 2004 omfattar 2 miljarder

kronor. Skatter och avgifter på förvärvsinkomster sänks i utbyte mot höjd

koldioxidskatt och elskatt för hushåll och övrig sektor. Dessutom höjs

energiskatten på dieselolja och skatten på bekämpningsmedel samt elskatten

för industrisektorn med 0,5 öre per kWh. Den senare höjningen genomförs

den 1 juli 2004. En samordning mellan elskattens införande och ett system

med långsiktiga avtal med energiintensiv industri bör ske, genom att

perioden för sådana avtal kan omfatta tiden fr.o.m. den 1 juli 2004, även

om själva regelverket i denna del inte väntas vara i kraft förrän mot

slutet av året efter godkännnande av kommissionen och riksdagen.

En reformering av energiskattesystemet utgör en central del av en grön

skatteväxling. Vid den senaste budgetbehandlingen uttalade utskottet att

en ökad miljörelatering av skattesystemen förutsätter en rationell

energiskattestruktur med långsiktigt hållbara energiskatter som också svarar

mot de krav som EG-rätten ställer. Utskottet anförde vidare att en

reformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka

miljöstyrningen inom näringslivet samtidigt som de svenska företagens

internationella konkurrenskraft värnas. Systemet skall utformas så att det

underlättar möjligheten för framtida skatteväxling som också omfattar

näringslivet. Utskottet ansåg slutligen att en målsättning bör vara att

ett nytt energiskattesystem skall kunna antas av riksdagen. Ett viktigt

inslag är en samordning mellan energibeskattningen och alternativa styrmedel,

som handel med elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga

avtal. Utskottets ställningstagande är fortfarande giltigt.

De motioner som behandlas i avsnittet rör bl.a. den gröna skatteväxlingen,

olika förändringar av energiskattesystemet, effektskatten på kärnkraftsel,

kraftvärmebeskattningen, naturgasens villkor, elskatt för industrin,

näringslivets energiskattenedsättning, bl.a. frågan om hotell- och

restaurangnäringens och övriga tjänstenäringars energiskatter, EU-arbetet

såvitt avser bl.a. frågan om en gemensam miniminivå för koldioxidskatt

och beslutsordningen i fråga om miljöskatter m.m. Utskottet anser att

ifrågavarande motioner i allt väsentligt rör frågor som riksdagen redan

tagit ställning till eller som nyligen utretts och som är föremål för

överväganden i Regeringskansliet, och utskottet anser inte att det i något

fall finns anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till

regeringen. Utskottet begränsar sig därför till följande kommentarer.

Enligt den inriktning för den gröna skatteväxlingen som regeringen

presenterade i samband med 2000 års vårproposition återstår att under

mandatperioden genomföra en skatteväxling som omfattar 6 miljarder kronor.

Utskottet anser att genomförandet och inriktningen på den fortsatta gröna

skatteväxlingen är en fråga för regeringen som riksdagen inte nu bör

föregripa. Utskottet har i övrigt inga kommentarer med anledning av de

förslag om den gröna skatteväxlingen som lämnas i motion MJ401 yrkande 2.

I motion N342 yrkandena 2, 4 och 6 talas bl.a. om att ta bort

produktionsskatterna i energiskattesystemet och en reducering av effektskatten

på

kärnkraftsel. Utskottet har under flera år framhållit att den svenska

energibeskattningen i huvudsak är utformad som konsumtionsskatt men att

kvarvarande rester av en produktionsskatt på el endast finns i form av

den effektskatt som tas ut på kärnkraftverk. Frågan om kärnkraftverkens

effektskatt berörs förutom i nyssnämnda motion även i motionerna N290

yrkande 3, N287 yrkande 2, Sk385, N343 yrkande 2, N413 yrkande 4 och N415

yrkande 3. Riksdagen har i samband med den gångna höstens budgetberedning

avslagit förslag om en sänkning av skatten på kärnkraftsproducerad el och

en övergång till skatt på producerad energi. Utskottet anser inte att

riksdagen nu skall ompröva ställningstagandet. När det gäller valet av

beskattningsmetod för kärnkraftverk genomfördes en omläggning från en

produktionsskatt till nuvarande effektskatt under år 2000 för att på det

sättet minska risken för snedvridningar inom elproduktionssystemet.

I fråga om motion Sk345 och frågan om en sänkning av elskatten för industrin

vill utskottet erinra om att kommissionen inte anser att den tillämpade

nollskattesatsen för energiskatt på el som förbrukas inom industrin är

förenlig med EG-fördraget om statligt stöd och att ett granskningsförfarande

inletts. Riksdagen har av det skälet vid den senaste budgetbehandlingen

godtagit att nollskattesatsen för el som förbrukas bl.a. i

tillverkningsindustrin

slopas och fr.o.m. den 1 juli 2004 ersätts av en skattesats på 0,5 öre

per kWh. Utskottet vill dock tillägga att det nya energiskattedirektivet

gör det möjligt att underskrida minimiskattenivån under vissa förutsättningar

och att det inom Regeringskansliet pågår ett arbete med ett system där

företag som åtar sig att främja energieffektivisering kan få utnyttja

denna möjlighet.

Kraftvärmebeskattningen tas upp i motionerna Sk417, N263 yrkande 1 och

N413 yrkande 16. Enligt motionerna bör långsiktigt stabila villkor skapas

för kraftvärmeproduktionen. I motion N263 berörs särskilt förhållandena

för den naturgaseldade kraftvärmen. Naturgasens skattemässiga förutsättningar

i allmänhet tas vidare upp i motion N224 yrkande 3.

Riksdagen beslutade vid senaste budgetbehandlingen om en omläggning av

kraftvärmebeskattningen fr.o.m. den 1 januari 2004 som bl.a. innebär att

kraftvärmeverken får tillämpa industrins avdragsregler vid värmeproduktionen.

Bränslen som förbrukas för värmeproduktion skall således berättiga till

avdrag för hela energiskatten och, så snart riksdagens beslut föreligger,

79 % av koldioxidskatten.

Naturgasen är med dagens skattesystem det konkurrenskraftigaste fossila

bränslet i värmeproduktionen. Detta förklaras av att framför allt

energiskatten är låg, men även av ett relativt lågt kolinnehåll, dvs. låg

koldioxidskatt. I elproduktionen beskattas i dag inte fossila bränslen,

vilket innebär att både bränslekostnaden för kol och eldningsolja är lägre

än för naturgas. Naturgas som drivmedel undantogs från koldioxidskattehöjningen

vid den senaste skatteväxlingen.

Förslaget i motion N413 yrkande 5 om att belägga dansk kolkraftel med

miljöavgift vid import till Sverige anser utskottet knappast vara

genomförbart. Utskottet är övertygat om att elproduktion som inte är miljövänlig

kommer att bli dyrare och därmed mindre konkurrenskraftig i samband med

att staterna skall minska utsläppen av koldioxid för att säkerställa

åtagandena under Kyotoprotokollet. Danmark skall inom ramen för EU:s interna

bördefördelning minska sina utsläpp av drivhusgaser med 21 % jämfört med

1990 års nivå. Enligt den danska genomförandeplanen kommer danska

kolkraftverk att kunna exportera el endast om de köper kvoter som uppväger

utsläppen.

Motionerna MJ401 yrkandena 3 och 7, MJ474 yrkande 4, Sk215 och Sk341 tar

upp frågan om näringslivets energiskattenedsättning. Förslagen gäller den

icke energiintensiva industrins, hotell- och restaurangnäringens och övriga

tjänstesektorns energiskatter. Utskottet konstaterar att frågan om industrins

skattenedsättning och avgränsningen av det nuvarande området för

energiskattenedsättning mot andra sektorer för närvarande bereds i

Regeringskansliet

med anledning av Skattenedsättningskommitténs betänkande. Utskottet anser

att resultatet av beredningen bör avvaktas.

Frågan om torvens skattemässiga behandling berörs i motion MJ401 yrkande

21. Förslaget i motionen är att torv skattemässigt bör behandlas som ett

fossilt bränsle. Utskottet konstaterar att meningarna har varit delade om

torv är ett förnybart eller ett icke-förnybart bränsle. Torven är i dag

undantagen från koldioxidbeskattning, dock utan att klassas som biobränsle.

Torvutredningen (N2000:10) anser i sitt betänkande (SOU 2002:100) Uthållig

användning av torv att energitorv i nationella sammanhang inte bör inordnas

i något klassificeringssystem eller någon viss kategori. Riksdagen har

nyligen (bet. 2003/04:NU8) beslutat att elproduktion som sker med användning

av torv i godkända kraftvärmeverk skall vara elcertifikatsberättigande.

Utskottet

övergår härefter till de motioner som rör EU-samarbetet och frågor om bl.

a. en gemensam europeisk miniminivå för koldioxidskatt, att miljöskatter

skall kunna beslutas med kvalificerad majoritet i rådet och om en

internationell överenskommelse om minimiavgifter på kodioxidutsläpp som

inkluderar flygbränsle. Dessa frågor tas upp i motionerna N413 yrkandena

15 och 17, MJ472 yrkande 3 och U254 yrkande 7. Som utskottet de senaste

åren har redovisat har Sverige i EU under flera år verkat för att gemensamma

minimiskatter skall införas också på naturgas och kol. Dessa ansträngningar

har lett till att ett nytt energiskattedirektiv antagits den 27 oktober

2003 och att positiva minimiskattenivåer för el och samtliga energiprodukter,

dvs. såväl mineraloljor som kol och naturgas, därigenom gäller fr.o.m.

den 1 januari 2004. Direktivet innebär höjda minimiskattesatser, på

mineraloljor men samtidigt ökad flexibilitet för medlemsstaterna, bl.a. vad

gäller möjligheten till differentiering utifrån bränslets miljöegenskaper.

Enligt direktivet skall kommersiellt flygbränsle undantas från beskattning.

Undantaget kan begränsas till flygfotogen. En lämplig strategi enligt

rådet och kommissionen är att fortsätta diskussionen i frågan med

International Civil Aviation Organization (ICAO) och att rådet när beskattning

av flygbränsle blir tillåten internationellt skall besluta om undantaget

i energiskattedirektivet skall upphävas.

Frågan om utvidgad användning av kvalificerad majoritet i rådet var aktuell

vid regeringskonferensen i Nice i december 2000. Konferensen beslöt att

enhällighet även i fortsättningen skall gälla alla bestämmelser i fördraget

som rör beskattning. Beslutet överensstämmer med den svenska inställningen.

Även utskottet anser att den nuvarande ordningen för att fatta beslut i

skattefrågor i EU är den som långsiktigt gynnar svenska intressen. Det

kan i detta sammanhang framhållas att Amsterdamfördraget innebar att

miljöfrågorna fick en ökad tyngd inom EU:s målformuleringar och att formerna

för beslut om åtgärder för att uppnå miljömålen ändrades. Europaparlamentet

har fått en större roll i lagstiftningsarbetet. Fördraget innebar också

att området för beslut med kvalificerad majoritet utsträcktes till nya

områden.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga i avsnittet behandlade

motioner i motsvarande delar.

Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om sänkta skatter på bränslen, sänkt elskatt,

yrkanden med olika inriktning om skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel,

en avveckling av 0,8-procentsregeln, slopad beloppsgräns för att få

tillbaka skatt på el och eldningsolja samt förslag om det administrativa

förfarandet för växthusodlingens energiskattenedsättning. Jämför

reservationerna 6 (m), 7 (fp), 8 (kd) och 9 (c) samt särskilt yttrande 2 (mp).

Bakgrund

Sedan den 1 juli 2000 omfattas jordbrukssektorn av samma skattelättnader

som tillverkningsindustrin vid förbrukning av el och bränslen. En beskrivning

av energibeskattningen har lämnats ovan.

Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984.

Gödselmedelsskatten är 1:80 kr för varje helt kilo kväve, förutsatt att andelen

kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje helt gram kadmium i

gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor.

Bekämpningsmedelsskatten är 30 kr för varje helt kilo verksam beståndsdel

i bekämpningsmedlet.

Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen för 2002 beslutat om en

återföring av skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel till

jordbruksnäringen (vilken inbegriper växthusnäringen). Uppburen skatt på

bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket via ett

särskilt anslag. Huvuddelen av den återförda skatten används till åtgärder

för att minska växtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna

inom växtskyddsområdet. En mindre del av beloppet återförs kollektivt

till jordbruksnäringen för bl.a. informations-, utbildnings-, rådgivnings-

och utvecklingsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder.

Skatten på bekämpningsmedel återförs kollektivt för forsknings- och

utvecklingsinsatser med syfte att främja en hållbar utveckling inom jordbruket

och trädgårdsnäringen.

Motionerna

Rolf Gunnarsson (m) anför i motion Sk204 att uppgörelsen mellan

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om höjningar av

dieselskatten,

skatten på bekämpningsmedel och elskatten har en negativ påverkan på

jord- och skogsbrukets villkor.

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) framhåller i motion Sk393 att Sveriges

jordbrukare redan i dag har en synnerligen ogynnsam konkurrenssituation

gentemot övriga EU. Motionären anser att det är nödvändigt att sänka

dieselskatten för att säkerställa jordbrukets konkurrenskraft.

Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m) påpekar i motion Sk350 yrkande

2 att skatten på handelsgödsel måste sänkas för att förbättra böndernas

konkurrenskraft.

Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) påpekar i motion MJ476 yrkande 10 att

tvärt emot alla löften höjs i budgeten både dieselskatt och energiskatt

vilket ökar "ryggsäcken" för landets bönder - liksom konkurrensnackdelarna

jämfört med övriga Europa.

Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) framhåller i motion N344 yrkande 2 att

svenska jordbrukare har produktionsskatter som ger betydande konkurrensnackdelar

gentemot övriga EU. Motionärerna anser att skatten på diesel för jord-

och skogsbruket bör sänkas till 53 öre per liter och att skatten på

växtnäring och växtskyddsmedel skall slopas.

Anita Brodén m.fl. (fp) föreslår i motion MJ431 yrkande 17 att en ny metod

bör prövas för avgifter på kväve från jordbruket som innebär att man

beskattar läckaget från åkrarna och inte kvävepåförseln. Motionärerna anser

att frågan om hur en sådan utsläppsavgift skulle kunna utformas bör utredas.

Lars Gustafsson (kd) yrkar i motion Sk306 yrkande 2 att regeringen skall

återkomma till riksdagen med förslag om sänkt skatt på diesel för jord-

och skogsbruket.

Mikael Oscarsson (kd) framhåller i motion Sk369 att svenska bönder inte

konkurrerar på samma villkor som bönder i grannländerna. Trots löften om

att sänka dieselskatten till europeisk nivå väljer regeringen att i stället

höja skatten, anför motionären.

Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) anser i motion Sk401 att koldioxidskatten

skall avvecklas för växthusodlingen eller reduceras i nivå med

konkurrentländernas beskattning i avvaktan på att ett nivåmässigt enhetligt

beskattningssystem införs inom hela EU. Motionärerna vill vidare avskaffa

0,8-procentsregeln eftersom effekten av regeln kan bli att företag som

genomför energibesparingar eller utnyttjar alternativ till fossila

energikällor straffas för detta (yrkande 1).

Enligt motionen bör även bestämmelserna ändras så att preliminär

skattenedsättning görs direkt på fakturan vid bränsleleveranser till

växthusföretag

för all bränsleanvändning som är berättigad till skattenedsättning och

inte bara för den värme som utnyttjas för växthusuppvärmning (yrkande 2).

Slutligen föreslås i motionen att växthusnäringens elanvändning skall

undantas från minimiskatten på el enligt EU:s kommande

energibeskattningsdirektiv

(yrkande 3).

Holger Gustafsson (kd) anför i motion MJ333 yrkande 1 att en harmonisering

av avgifter/skatter på jordbruksområdet måste tillhöra den gemensamma

jordbrukspolitiken inom EU för att bl.a. svenska jordbrukare skall kunna

konkurrera på lika villkor.

Alf Svensson m.fl. (kd) förordar i motion MJ399 att Sverige inom EU hårt

driver frågan om harmonisering av jordbrukets skatter och avgifter.

Böndernas extra skatteryggsäck, bl.a. i form av hög dieselskatt, måste lyftas

av så att lantbruksföretagaren kan konkurrera på lika villkor (yrkande 5).

Enligt motionen motsätter sig Kristdemokraterna regeringens förslag om

höjd skatt på bekämpningsmedel. Man anser att regeringen borde avvakta

remissomgången beträffande SOU 2003:9 och därefter återkomma med förslag

på en differentierad skatt där det totala skatteuttaget inte höjs (yrkande

14).

Motionärerna framhåller slutligen att det är angeläget att skatten på

bekämpningsmedel och handelsgödsel återförs till jordbruksnäringen. Man

anser att det är beklagligt att regeringen frångått överenskommelsen med

näringen och att pengarna nu inte återförs till lantbruksforskningen i

den omfattning som tidigare utlovats. Kristdemokraterna anslår 150 miljoner

kronor mer än regeringen till utgiftsområde 44:6 Återföring av skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel (yrkande 15).

Birgitta Carlsson och Holger Gustafsson (c, kd) yrkar i motion Sk392 att

dieselskatten skall sänkas med 2:50 kr per liter för jord- och skogsbrukets

arbetsmaskiner.

Birgitta Sellén och Håkan Larsson (c) påpekar i motion MJ285 yrkande 3

att höjningen av skatten på eldningsolja och el slår extra hårt mot norra

Sverige, som har ett strängare klimat och längre vinter. Enligt motionen

bör jordbrukets särskatter därför avvisas.

Birgitta Carlsson (c) vill i motion MJ406 yrkande 1 att lantbrukare skall

få samma konkurrensvillkor som i övriga EU. Det innebär bl.a. sänkt

dieselskatt för jord- och skogsbrukets maskiner och slopad kväveskatt på

handelsgödsel. Motionären vill också slopa gränsen på 1 000 kr för att få

tillbaka skatten på el- och eldningsolja.

Jan Andersson m.fl. (c) vill likaledes i motion MJ473 yrkande 3 att svenskt

lantbruk skall ges samma konkurrensvillkor som övriga EU genom att den s.

k. ryggsäcken lyfts av.

Åsa Domeij (mp) föreslår i motion Sk399 att behovet och utformningen av

en kväveskatt på inköpt kväve i foder skall utredas.

Utskottets ställningstagande

Motionärerna framför krav på sänkta skatter på bränslen, sänkt elskatt

och yrkanden med olika inriktning om skatten på handelsgödsel och

bekämpningsmedel i jord- och skogsbruk samt trädgårdsnäringen. Härutöver

framställs yrkanden om att avveckla 0,8-procentsregeln, om slopad gräns på

1 000 kr för att få tillbaka skatt på el och eldningsolja och om det

administrativa förfarandet för växthusodlingens energiskattenedsättning.

Riksdagen

har, som framgått ovan, vid budgetbehandlingen för 2004 godtagit regeringens

förslag om en fortsatt grön skatteväxling som innebär höjda skatter på

bränslen, el och bekämpningsmedel. Jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksnäringarna kompenseras genom en höjning av koldioxidskattelättnaden.

Regeringen har vidare aviserat sin avsikt att inför kommande skatteväxlingar

se över i vilken form kompensation skall ske för höjningen av skatten på

diesel avseende jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Riksdagen avslog

i samband med budgetbehandlingen oppositionens krav på bl.a. sänkta skatter

på bränslen, el och slopade skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Utskottet ser inga skäl att nu ompröva ställningstagandet på det sätt

motionärerna föreslår.

Flertalet av de frågor som tas upp i motionerna omfattas av pågående eller

just avslutade utredningar.

Skattenedsättningskommittén (Fi 2001:09) har som framgått ovan sett över

utformningen av nedsättningssystemet för bl.a. jordbruks-, skogsbruks-

och vattenbruksnäringarna. Översynen har omfattat beskattningen av såväl

bränslen som el. Konsekvenserna för de berörda verksamheterna när det

gäller bl.a. deras konkurrenskraft har analyserats. Utredningen avlämnade

i april 2003 betänkandet Svåra skatter! (SOU 2003:38). Betänkandet bereds

för närvarande i Regeringskansliet.

Beskattningen av dieselolja för jordbrukets arbetsmaskiner har med förtur

setts över av Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08). Utredningen har i

en promemoria i februari 2002 i ett preliminärt ställningstagande ansett

att om dieseloljebeskattningen för arbetsmaskiner skall sänkas bör det

ske till den s.k. uppvärmningsnivån, vilket skulle motsvara sänkt skatt

med 62 öre per liter. Det slutliga ställningstagandet i frågan tas när

utredningen utrett de grundläggande principerna för trafikbeskattningen.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete den 31 maj 2004.

Den s.k. HOBS-utredningen (Fi 2001:12) har utvärderat skatterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel. I betänkandet Skatt på handelsgödsel

och bekämpningsmedel? (SOU 2003:9) föreslår utredningen att skatten på

handelsgödsel skall vara kvar och att skattesatserna behålls oförändrade.

För att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel föreslås

att uttaget av en skatt differentieras efter medlets farlighet för hälsa

och miljö. I avvaktan på ett sådant system föreslås en höjning av skatten

med 5 kr till 25 kr. I samband med budgetpropositionen för 2004 beslutade

riksdagen att skatten på bekämpningsmedel skulle höjas till 30 kr fr.o.m.

den 1 januari 2004. I övriga delar bereds betänkandet vidare i

Regeringskansliet.

Riksdagen har, som framgått ovan, beslutat om en återföring av skatten på

bekämpningsmedel och handelsgödsel till jordbruksnäringen. Uppburen skatt

på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket

via ett särskilt anslag.

För skatten på el gäller som huvudregel att återbetalningen sker på

årsbasis, med möjlighet för företag med förbrukning i större omfattning att

få återbetalning kvartalsvis. Vad gäller återbetalning av elskatt finns

det en administrativ gräns som innebär att endast den del av skattebeloppet

som överstiger 1 000 kr per år betalas tillbaka. Enligt utskottets mening

har de regler som nu gäller för nedsättning av skatterna på eldningsolja

och el utformats med industrin som förebild, och återbetalningsreglerna

har med de anpassningar som krävs på grund av de annorlunda förutsättningarna

en liknande utformning. Utskottet är inte berett att tillstyrka att dessa

regler nu ändras.

Frågan om det administrativa förfarandet vid bränsleleveranser till

växthusodlingen bör kunna ingå i en översyn av energibeskattningen.

Av den lämnade redovisningen framgår att de frågor som aktualiserats i

motionerna är föremål för utredning i olika sammanhang eller nyligen har

prövats i riksdagen. Innan resultatet av utredningarna föreligger är det

inte aktuellt med några sådana ändringar som motionärerna föreslår. Med

det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade motioner

i motsvarande delar.

Vägtrafikbeskattning

Utredning

Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) tillsattes i april 2001 för översyn

av vägtrafikbeskattningens utformning. Översynen (dir. 2001:12, dir.

2002:26 och dir. 2004:7) skall framför allt beakta miljö-, trafiksäkerhets-

och konkurrensaspekter med utgångspunkt i ett fiskalt perspektiv och med

hänsynstagande till trafikskatternas påverkan på transportsystemets

effektivitet. I uppdraget ingår att analysera för- och nackdelar med en

kilometerskatt. De delar av uppdraget som påverkar åkerinäringens

konkurrenssituation skall redovisas med förtur. Utredaren skall även se över

uttaget av fordonsskatt. En särskild uppgift är att klarlägga om det är

möjligt att införa ekonomiska incitament för fordon med låga utsläpp.

Vidare skall beskattningen av dieselolja för privatbilism, yrkesmässig

trafik och arbetsmaskiner utredas.

En allmän översyn skall göras av fordonsskattelagen och

fordonsskatteförordningen

i syfte att förenkla och anpassa regelverkens terminologi. Slutligen skall

följderna av ett upphävande av lagen om saluvagnsskatt och förordningen

om uppbörd av saluvagnsskatt m.m. analyseras och möjligheten att föra in

dessa bestämmelser i fordonsskattelagen eller dess förordning prövas.

Arbetet beräknas vara avslutat den 31 maj 2004.

Vägtrafikskatteutredningen avlämnade i juni 2002 delbetänkandet Vissa

vägtrafikskattefrågor (SOU 2002:64). I syfte att förbättra åkerinäringens

konkurrenssituation och öka miljöstyrningen för tunga motorfordon, föreslår

utredningen en särskild fordonsskatteskala som är differentierad efter de

miljöklasser som finns för fordon.

Utredningen föreslår vidare bl.a. en höjning av fordonsskatten för bensin-

och dieseldrivna lätta lastbilar och bussar för att skatteuttaget skall

närma sig nivån för fordonsskatt på personbilar. Delbetänkandet bereds

för närvarande i Regeringskansliet.

Åkerinäringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om en åtgärdsplan för åkerinäringen, sänkt skatt

på diesel, vägavgifter och tillgängligheten på mätare för

vägtull/kilometerskatt.

Jämför reservationerna 10 (kd) och 11 (c).

EG-direktiv m.m.

Bindande minimiskattesatser för motorfordon finns i direktiv 1999/62/EG

om avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer.

Kommissionen har nyligen lämnat förslag till direktiv avseende

införande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem

i gemenskapen, KOM(2003)132 slutlig,

avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer, KOM

(2003) 448 slutlig, eurovinjettdirektivet.

Kommissionen anser att intäkterna skall gå tillbaka till användarna av

vägarna i form av bättre underhåll av vägnätet. Framför allt skall avgifterna

användas till att förverkliga de infrastrukturer som saknas i det

transeuropeiska vägnätet (TEN-nätet). Enligt förslaget skall en obligatorisk

infrastrukturavgift tas ut för alla lastbilar eller lastbilskombinationer

med en bruttovikt över 3,5 ton när de kör på motorvägar i TEN-nätet.

Avgiften föreslås kunna differentieras med avseende på fordonstyp (vägslitage,

emissioner och olyckor), trängsel samt vägförhållanden. Avgiftsuttaget

skall kunna kompenseras genom sänkt fordonsskatt.

Bakgrund

Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det gemensamma vägavgiftssystem

som Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare infört,

det s.k. eurovinjettsystemet (prop. 1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7).

Avgiften tas ut för tunga lastbilar eller lastbilskombinationer med en

totalvikt på minst 12 ton och gäller för en viss tidsperiod. Betald

vägavgift ger rätt att trafikera vägarna i anslutna länder. För dessa fordon

har fordonsskatten sänkts. Riksdagen beslöt hösten 2000 (bet. 2000/01:SkU11

och 2000/01: SkU13) att vägavgiften i enlighet med rådets direktiv 1999/62/EG

skall differentieras efter vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett

fordons motor uppfyller.

Tyskland har den 31 augusti 2003 upphört med att ta ut vägavgift. Avsikten

var att fr.o.m. detta datum i stället införa en kilometeravgift, men med

hänvisning till tekniska problem har man valt att inte uppbära avgiften.

Någon tidpunkt när avgiften skall börja tas ut har inte lämnats. Övriga

samarbetsländer fortsätter att ta ut vägavgift med Nederländerna som

ansvarig för den centrala administrationen.

En samlad handlingsplan för åkerinäringen redovisades för riksdagen våren

2000 (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11). Regeringen konstaterade

bl.a. att det är nödvändigt att intensifiera arbetet med att skapa goda

förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk åkerinäring. I en debatt

den 25 januari 2001 med anledning av interpellation 2000/01:170 uppgav

näringsministern att arbetet med de olika åtgärderna i denna plan pågår

i samarbete med företrädare för branschen.

Motionerna

Per Landgren m.fl. (kd) anför i motion Fi308 yrkande 10 att regeringen

bör återkomma med en åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan svensk

och utländsk åkerinäring.

Kenneth Lantz (kd) yrkar i motion Sk308 yrkande 1 att regeringen bör se

över skattekonsekvenserna för svensk åkerinäring och för jordbrukarna.

Motionären vill också att regeringen skyndsamt ser över rutinerna för och

tillgängligheten på mätare för vägtullar i Europa (yrkande 2).

Birgitta Carlsson och Jörgen Johansson (c) föreslår i motion Sk323 att

det skall införas vägavgift på utländska tunga transporter som belastar

det svenska vägnätet, antingen efter det antal kilometer man kör eller en

avgift efter den tid man vistas i landet.

Claes Västerteg och Agne Hansson (c) framhåller i motion Sk390 slutligen

att reglerna om vägavgift måste vara konkurrensneutrala mellan svenska

och utländska åkerier för att inte driva över transporterna till de mindre

vägarna.

Utskottets ställningstagande

Vägtrafikbeskattningen är för närvarande under utredning. Utredningen

skall se över drivmedels- och fordonssbeskattningen och analysera frågan

om införande av en kilometerskatt. Utskottet anser att de olika

motionsförslagen rörande åkerinäringen omfattas av utredningens arbete, och

resultatet av utredningens arbete bör därför avvaktas innan ställning tas

till eventuella åtgärder.

Utskottet vidhåller att åkerinäringens konkurrensproblem säkert inte

ensidigt kan knytas till skatten på diesel. Den svenska dieselskatten är

i nivå med skatten i Danmark och Nederländerna men betydligt lägre än

skatten i Tyskland. Även Vägtrafikskatteutredningens bedömning i ovannämnda

delbetänkande är att den svenska skattenivån för dieselolja ligger lågt

i mellanskiktet bland jämförbara länder.

Inom EU pågår ett arbete vad gäller mätare för vägtull/kilometerskatt,

och frågan handläggs i Regeringskansliet på Näringsdepartementets

transportpolitiska enhet. Ett tillkännagivande från riksdagen behövs alltså

inte.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade

motioner i motsvarande delar.

Drivmedels- och fordonsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om sänkta skatter på drivmedel och om förändringar

av drivmedels- och fordonsbeskattningssystemet. Jämför reservationerna 12

(m), 13 (kd) och 14 (c).

Gällande bestämmelser m.m.

För år 2004 är skatten på bensin (miljöklass 1) 4:79 kr per liter

(energiskatt 2:68 kr och koldioxidskatt 2:11 kr) och på diesel (omärkt

miljöklass 1) 3 331 kr per kbm (energiskatt 733 kr och koldioxidskatt 2 598

kr).

Fordonsskatt, eller skatt på innehav av fordon, tas ut med visst belopp

för en viss tidsperiod oavsett i vilken utsträckning fordonet faktiskt

används. Fordonsskatt tas ut för motorcyklar, personbilar, lastbilar,

bussar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar som

är eller bör vara registrerade i bilregistret och som inte är avställda.

Fordonsskattens storlek varierar bl.a. med fordonsslag, skattevikt,

drivmedel och fordonets konstruktion.

Som exempel är fordonsskatten för personbil (bensin) med skattevikt över

900 kg 734 kr + 149 kr för varje hundratal kg över lägsta skattevikt (900

kg). Fordonsskatten för motsvarande personbil (diesel) är 2 814 kr + 569

kr för varje hundratal kg över lägsta skattevikt. Den högre fordonsskatten

för dieselbilar har motiverats med att dieselolja beskattas lägre än bensin

och att den sammanlagda beskattningen för motoralternativen bör vara

ungefär lika. Vid en årlig körsträcka om 1 500-1 700 mil är den sammanlagda

skattebelastningen ungefär lika stor för en dieselbil som för en bensinbil.

El- och elhybridbilar med en skattevikt av högst 3 500 kg är befriade

från fordonsskatt i fem år.

Fordonsskatten på personbilar som ägs av boende i vissa glesbygdskommuner

är nedsatt sedan 1980. Fordonsskatten tas i dessa områden ut till den del

skatten överstiger 384 kr.

Fordonsskatten på jordbrukstraktorer slopades den 1 januari 2002.

Enligt kommissionens uppfattning i meddelandet KOM(2002)431 rörande lätta

fordon bör dieselskatten höjas i nivå med bensinskatten samtidigt som den

årliga vägtrafikskatten för dieselbilar anpassas till den nivå som gäller

för bensindrivna bilar. Kommissionen anser vidare att registreringsskatter

och årliga vägtrafikskatter skall omvandlas till helt koldioxidbaserade

skatter.

Motionerna

Rolf Gunnarsson (m) anser i motion Sk208 att bensinskatten bör sänkas

eftersom den höga skatten på bensin slår hårt mot alla som bor där allmänna

kommunikationer inte kan användas för nödvändiga transporter.

Stefan Hagfeldt (m) föreslår i motion Sk236 likaledes att bensinskatten

bör sänkas eftersom bensinskatten slår hårt mot alla som är beroende av

bil och speciellt de som bor i glesbygd.

Anna Ibrisagic (m) förordar i motion Sk344 att bensinskatten och fordonsskatten

på dieselbilar skall sänkas. Det är enligt motionen nödvändigt för att

människor skall kunna bo och arbeta i glesbygdsområden.

Runar Patriksson (fp) begär i motion Sk374 yrkandena 1-3 att straffbeskattningen

av dieseldrivna personbilar avskaffas eftersom moderna dieselmotorer inte

är mer miljöfarliga än många bensinmotorer. Motionären vill också låta

utreda eventuella skillnader i miljöpåverkan mellan dieseldrivna och

bensindrivna personbilar. Motionären vill slutligen att skattesystemet på

bensin och diesel omgående harmoniseras så att lika miljöpåverkan får

samma skatt.

Christer Winbäck (fp) anser i motion Sk402 att fordonsskatten bör ersättas

av en avgift på drivmedel. Fördelarna är att körsträckan påverkar

skatteuttaget, en stor nedsmutsare betalar mer än en liten. Dessutom beskattas

utländska fordon när de tankar i Sverige, framhåller motionären.

Hans Backman (fp) anser i motion T472 yrkande 2 att systemet för

bensinbeskattning måste ändras så att höjningar av världsmarknadspriset inte

automatiskt slår igenom på bensinskatten.

Ulrik Lindgren (kd) begär i motion Sk319 att frågan om differentierad

drivmedelsskatt till förmån för människor i glesbygd skall utredas. Samma

yrkande framförs i motion Sk334 av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg

(kd).

Mikael Oscarsson (kd) förordar i motion Sk381 en utredning om förutsättningarna

för en sänkning av bensinskatten.

Lars Lindén m.fl. (kd) anför i motion N345 yrkande 6 att glesbygdsbor bör

kompenseras för sina merkostnader. Kristdemokraterna föreslår enligt

motionen en generell sänkning av skatten på diesel med 1 kr litern. För

att jämställa diesel och bensin inom stödområde A bör skatten på bensin

sänkas med 25 öre inom detta område.

Johnny Gylling m.fl. (kd) föreslår i motion T560 yrkande 5 en skyndsam

utredning om förutsättningarna för att omvandla delar av drivmedelsskatten

till en väghållningsavgift för att bekosta vägunderhållet.

Lars Gustafsson m.fl. (kd) anför i motion T563 yrkande 6 att regeringen

bör lägga fram förslag till ny beskattningsmodell för personbilar i

enlighet med Kristdemokraternas förslag. Det innebär en minskning av

energiskatten på bränslen och beskattning av de utsläpp förbränningen ger

upphov till med koldioxidskatt. Det innebär också en differentiering av

energiskatten på bränslet med hänsyn till skadliga utsläpp.

Fordonsbeskattningen,

slutligen, bör utgå från olika fordons miljöpåverkan.

Kenneth Johansson och Eskil Erlandsson (c) begär i motion Sk232 en utredning

av differentierad fordonsskatt. En differentierad skatt, menar motionärerna,

underlättar ekonomiskt för landsortsbor och stimulerar till att begränsa

bilåkandet i större städer där kollektivtrafiken är väl utbyggd.

Birgitta Carlsson och Kenneth Johansson (c) anför i motion Sk324 att

Centerpartiet har som mål att inga fossildrivna bilar skall få säljas i

Sverige efter år 2015. Det gäller därför att i tid skapa incitament för

en övergång till miljövänliga alternativ. Enligt motionärerna bör el- och

hybridbilar helt befrias från fordonsskatt.

Maud Olofsson m.fl. (c) föreslår i motion T564 yrkande 22 att en utredning

bör se över skillnaden i beskattning mellan diesel- och bensinfordon.

Översynen bör syfta till att skattemässigt gynna fordon med låg

bränsleförbrukning och låg miljöbelastning samt främja miljöanpassade drivmedel.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tagit ställning till skattenivån på drivmedel genom

budgetbeslutet för 2004 (bet. 2003/04:FiU1) och i det sammanhanget avslagit

oppositionens krav på bl.a. sänkt skatt på bensin och diesel. Utskottet

ser inga skäl att sänka skatten på bensin och diesel eller att i övrigt

förändra drivmedels- och fordonsbeskattningen på det sätt motionärerna

föreslår. Hela vägtrafikbeskattningen är föremål för översyn i

Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) och utskottet anser att resultatet av

utredningen bör avvaktas.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade

motioner i motsvarande delar.

Alternativa drivmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om stimulanser till miljövänliga bränslen och

miljöanpassade fordon samt förslag om utredningar på området. Jämför

reservation 15 (kd) och särskilt yttrande 3 (mp).

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2002 lades inriktningen för en skattestrategi

för alternativa drivmedel fast. Enligt strategin kan skattenedsättning

ske antingen via pilotprojekt, för vilka medges befrielse från både energi-

och koldioxidskatt, eller genom generell koldioxidskattebefrielse för

koldioxidneutrala drivmedel.

I budgetpropositionen för 2004 anför regeringen bl.a. att det är angeläget

att den strategi för skattenedsättning för alternativa drivmedel som lades

fast i budgetpropositionen för 2002 kan börja tillämpas så snart erforderligt

statsstödsgodkännande erhållits från kommissionen. För att de koldioxidneutrala

drivmedlens konkurrenskraft skall säkerställas bör dessa drivmedel befrias

inte bara från koldioxidskatt utan även från energiskatt. Dessa villkor

bör gälla redan fr.o.m. 2004. Skattestrategin har anmälts till kommissionen

i juli 2002 för godkännande enligt statsstödsreglerna. Ett delbeslut har

redan erhållits. Regeringen avvaktar energiskattedirektivets antagande

innan ärendet rörande skattestrategin slutförs. Regeringen avser att

återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som fordras för

att skattestrategin skall kunna tillämpas. Intill dess beslutar regeringen

om skattenedsättning i särskild ordning.

Motionerna

Carin Lundberg och Britta Rådström (s) framhåller i motion Sk428 att staten

satsar mångmiljonbelopp tillsammans med fordonsindustrin för att finna

bra lösningar i fråga om nya bilmotorer. Dessutom utgår betydande belopp

till stöd för miljövänliga bränslen. En översyn av subventionerna bör

genomföras för att staten skall fortsätta sin satsning på miljövänliga

bränslen.

Erling Wälivaara (kd) anser i motion Sk250 att användandet av miljövänligare

bränslen borde vara ett bättre alternativ till att av miljöskäl höja

skatten på drivmedel. Det är enligt motionären hög tid att regeringen tar

vara på möjligheterna och stimulerar användande av alternativa drivmedel.

Sven Gunnar Persson (kd) påpekar i motion MJ407 yrkande 2 att det krävs

ett heltäckande nät av tankställen om fordonsgas skall bli attraktivt som

alternativbränsle. Det är viktigt att statsmakterna ger rätt signaler så

att pågående utveckling kan accelerera. Enligt motionen gäller det såväl

stimulanser till fordonstillverkare som att ge skattemässigt rimliga

villkor.

Maud Olofsson m.fl. (c) anför i motion N328 yrkande 24 att det krävs stora

mängder biobränsle och etanol för att ersätta fossila bränslen i energi-

och transportsystemen. Råvarorna är produkter från svenskt jord- och

skogsbruk och förädlingen kan ge upphov till nya industrier och näringsgrenar.

Enligt motionen bör utvecklingen stimuleras genom att biodrivmedel

skattebefrias långsiktigt, vilket underlättar investeringar i produktion.

Centerpartiet vill förbjuda försäljning av fossilbränsledrivna bilar

2015-2020. Det behövs ett samlat program för produktionen, anför motionärerna.

Barbro Feltzing (mp) anser i motion MJ413 yrkande 2 att en utredning bör

tillsättas för att se över frågan om stimulansbidrag eller skatteregler

som gynnar framtagning av alternativt drivmedel, såsom vätgas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att motionerna Sk250, MJ407 yrkande 2, N328 yrkande 24

och MJ413 yrkande 2 där det efterfrågas stimulanser av miljövänliga

drivmedel och fordon får anses väl tillgodosedda genom de satsningar som

staten i dag gör på miljövänliga drivmedel och miljöanpassade fordon.

Satsningarna sker bl.a. genom samverkansprogram med bilindustrin och genom

skattesubventioner av alternativa drivmedel. Biobränslen beskattas i dag

endast när de används för drift av motordrivna fordon. Genom s.k.

pilotprojektdispenser sedan 1995 har emellertid all användning av biodrivmedel

(inklusive biogas) varit helt eller, såvitt gäller etanol i blandning med

mineraloljeprodukt, i vart fall delvis skattebefriad. Skattebefrielse har

också beviljats vätgas som används i försöksverksamhet för drivmedel.

Genom den av riksdagen godtagna skattestrategin för alternativa drivmedel

är målsättningen att koldioxidneutrala bränslen även de kommande åren

skall ha de skattevillkor som krävs för att underlätta en bred introduktion

av sådana bränslen på marknaden.

Utredningen om introduktion av förnybara fordonsbränslen (M 2003:02) skall

föreslå nationella mål och strategier för en fortsatt introduktion av

förnybara fordonsbränslen mot bakgrund av den referensnivå på 2 % för

2005 och 5,75 % för 2010 som antagits genom biodrivmedelsdirektivet. I

uppdraget (dir. 2003:89) ingår att med förtur utreda frågan om skyldighet

för bensinstationer att tillhandahålla minst ett förnybart fordonsbränsle

2005. Utredaren skall även analysera möjligheten att införa någon form av

drivmedelscertifikat (s.k. gröna certifikat). Utredningen skall vara

avslutad senast den 31 december 2004.

Naturvårdsverket fick i mars 2002 regeringens uppdrag att bl.a. se om det

går att anpassa reglerna så att alternativa bränslen med lika goda egenskaper

som de befintliga bränslena i miljöklass 1 inte missgynnas skattemässigt.

Naturvårdsverket överlämnade sin rapport till regeringen i april 2003.

Rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade

motioner i motsvarande delar.

Alkohol och tobaksfrågor

Alkohol- och tobaksbeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om sänkt skatt på alkoholdrycker, om höjda

minimiskatter på alkoholdrycker och en positiv minimiskatt på vin i EU, om

införande av alkoholskadeavgift samt om höjd minimiskatt på lågpriscigaretter.

Jämför reservationerna 16 (m), 17 (fp), 18 (kd), 19 (v) och 20 (mp).

Motionerna

Hillevi Larsson och Christina Axelsson (s) anser i motion Sk296 att Sverige

bör driva frågan om minimiskatt på alkohol och tobak i EU. Motionärerna

menar att det inte är rimligt att ett EU-land skaffar sig fördelar och

ökade intäkter på grannländers bekostnad genom att sänka alkohol- och

tobaksskatterna.

Raimo Pärssinen (s) framhåller i motion Sk357 att Sverige via riksdag och

regering bör verka för en minimiskatt på alkohol i alla EU-länder där

målsättningen är att skattesatsen bidrar till en måttligare konsumtion.

Anders

Bengtsson m.fl. (s) anför i motion So576 yrkande 4 att det är viktigt med

en diskussion om alkoholbeskattningen i Sverige inom ramen för EU-samarbetet.

Rolf Gunnarsson (m) begär i motion Sk201 att skatten på öl skall sänkas

för att inte ytterligare jobb inom bryggeriindustrin skall försvinna.

Tobias Billström (m) förordar i motion Sk210 att skattesatserna på alkohol

skall harmoniseras med övriga Europa, främst Danmark.

Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (m) anser i motion Sk228 att

skatten på öl med en alkoholhalt över 2,8 % behöver sänkas kraftigt för

att svensk bryggeriindustri skall få bättre konkurrensvillkor.

Per Bill (m) anför i motion Sk348 yrkande 1 att den svenska alkoholskatten

måste sänkas till dansk eller finsk nivå om inte de svenska öl-, vin- och

spritproducenterna samt Systembolaget skall lida stor skada.

Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) framhåller i motion So422 yrkande 8

att en ny alkoholpolitik kräver en kombination av samverkande åtgärder bl.

a. en sänkning av alkoholbeskattningen.

Kerstin Heinemann m.fl. (fp) anför i motion So345 yrkande 9 delvis att

gränshandeln utövar ett marknadstryck som försvårar för Sverige att ha de

alkoholskatter som är motiverade från folkhälsosynpunkt. Det är därför

ett svenskt intresse att verka för att miniminivåerna för alkoholbeskattningen

inom EU höjs, säger motionären.

Motionärerna anför vidare att alkoläsk bör beskattas på ett enhetligt

sätt. En tydlig definition på vad som är alkoläsk bör utarbetas så att

all alkoläsk beskattas enligt gemensam skattesats (yrkande 11).

Annelie Enochson (kd) föreslår i motion Sk261 att en särskild alkoholskadeavgift

bör tas ut och placeras i en fond. Fondens medel skall bidra till att

finansiera samhällets alkoholrelaterade kostnader.

Kenneth Lantz och Ragnwi Marcelind (kd) föreslår i motion Sk371 att

lågpriscigaretter bör beläggas med full minimiskatt, 100 %, i stället för

som i dag 90 %. Prisskillnaden försvinner inte helt men gör lågpriscigaretterna

mindre attraktiva.

Ulrik Lindgren m.fl. (kd) anför i motion So577 yrkande 16 att Kristdemokraterna

anser att Sverige skall hålla fast vid en restriktiv alkoholpolitik och

verka för att skattenivån inom EU höjs.

Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp) begär i motion So645 yrkande

2 att riksdagen skall uttala dels att Sverige bör göra en framställan

till EU om en positiv minimiskatt på vin, dels att punktskatterna skall

höjas för samtliga slag av alkoholdrycker och vara relaterade till

alkoholstyrkan.

Gunilla Wahlén m.fl. (v) förordar i motion Sk349 yrkande 2 att Sverige

tillsammans med de övriga nordiska EU-medlemmarna skall verka för att de

nationella alkoholskatterna inte urholkas och att EU:s alkoholpolitik får

en restriktiv, solidarisk och folkhälsopolitisk linje.

Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) anser i motion So411 yrkande 2 slutligen

att Sverige inte bör sänka skatten på alkohol.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att Sverige bör hålla fast vid en restriktiv alkoholpolitik

som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar.

Bland motionsförslagen finns yrkanden om en generell sänkning av alkoholskatten

och yrkanden med krav på skattesänkningar endast vad gäller öl. I en motion

föreslås att alkoholskatten inte alls skall sänkas.

Riksdagen har nyligen i samband med behandlingen av budgeten för 2004

(bet. 2003/04:FiU1) avvisat förslag om skattesänkningar på alkoholdrycker.

Utskottet anförde vid det tillfället bl.a. att det enligt utskottets

mening är viktigt att utvecklingen på alkoholområdet noga följs och att

regeringen vid behov återkommer till riksdagen i frågan om de skattejusteringar

som kan behövas på alkoholområdet. Den beslutade skattesänkningen i Danmark

och ett beslut om skattesänkning i Finland får, liksom andra förändringar

i vårt närområde, tas med i bedömningen av behovet av skattejusteringar.

Eftersom Systembolaget har en central alkoholpolitisk funktion är det

angeläget att denna inte försvagas med anledning av de ändrade förhållandena

beträffande privatinförsel av alkohol. Om den svenska alkoholskatten

skiljer sig för mycket från alkoholskatterna i de närmaste medlemsstaterna

finns det dock en risk för att Systembolagets alkoholpolitiska funktion

försvagas. Detta förhållande måste särskilt beaktas vid regeringens

bedömning av behovet av skattejusteringar. Utskottets ställningstagande

gäller fortfarande.

När det gäller skatten på öl erinrar utskottet om att riksdagen (bet.

2001/02:SkU2) den 1 december 2001 sänkte skatten på vin för att tillgodose

krav från kommissionen om en viss utjämning av skatten på öl och skatten

på vin. Skattesänkningar på enbart öl är alltså mindre lämpliga av EU-skäl

eftersom balansen i förhållande till skatten på vin skulle rubbas.

Mot bakgrund av att förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken

förändrats genom EU-medlemskapet och den ökande internationella rörligheten

framstår förslaget i motion So576 yrkande 4 om en diskussion om

alkoholbeskattningen inom ramen för EU-samarbetet som mycket rimligt. I likhet

med motionärerna i motionerna Sk296, Sk357, So645 yrkande 2 anser utskottet

att det för svenskt vidkommande vore en fördel med höjda minimiskattesatser

på alkoholdrycker i EU. Det är bra att regeringen driver denna fråga i EU

och även fortsättningsvis hävdar att det inte bör tillåtas för medlemsstaterna

att ha nollskattesats på vin.

På svenskt initiativ antog EU:s hälsoministrar under det svenska

ordförandeskapet en rådsresolution om behovet av en gemensam strategi inom EU

för att minska alkoholens skadeverkningar. I resolutionen understryker

hälsorådet att en hög hälsoskyddsnivå måste tillförsäkras inom de

politikområden som är viktiga för folkhälsan. I detta sammanhang nämns särskilt

punktskatter på alkohol. Kommissionen förbereder en rapport angående

funktionen av gällande skattestrukturer och skattesatser på alkoholområdet.

Rapporten beräknas vara klar inom kort.

När det gäller yrkandet i motion Sk261 om en särskild avgift på alkoholdrycker

för att finansiera bl.a. hälso- och sjukvårdens kostnader för alkoholrelaterade

skador skall erinras om att utskottet tidigare i olika sammanhang tagit

avstånd från specialdestinerade skatter med motiveringen att de verksamheter

som motionärerna vill gynna bör underställas en normal budgetprövning.

Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning med anledning

av nu aktuellt yrkande.

I motion Sk371 föreslås en höjning av minimiskattesatsen på lågpriscigaretter

från 90 % till 100 %. Riksdagen har nyligen (bet. 2003/04:FiU1) tagit

ställning till frågan och ansett att en skatt som uppgår till 90 % av den

punktskatt som tas ut på cigaretter i den mest efterfrågade kategorin är

lämplig. Skälet är att skattenivån bör ta hänsyn både till behovet av att

dämpa efterfrågan och till risken för smuggling om skattesatsen skulle

sättas för högt. Utskottet instämmer i denna bedömning.

Utskottet avstyrker slutligen förslaget i motion So345 yrkande 11 om en

definition av alkoläsk i syfte att åstadkomma en enhetlig beskattning.

EU-harmoniserade regler gäller för det skattepliktiga alkoholområdet.

Beskattning skall ske enligt gällande EG-direktiv. En definition av vad

som är alkoläsk och hur beskattning skall ske av en sådan alkoläsk kan

inte beslutas av en enskild medlemsstat utan måste beslutas på gemenskapsnivå.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade

motioner i motsvarande delar.

Privatinförsel av alkohol och tobak

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om en sänkning av de indikativa nivåerna för

privatinförsel av alkoholdrycker respektive en höjning av de tillåtna

kvoterna vid import från tredje land. Jämför reservation 21 (fp, kd).

Bakgrund

Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av

alkoholdrycker och tobaksvaror löpte ut den 31 december 2003 (prop. 2003/04:1,

bet. 2003/04:FiU1). Även Danmarks och Finlands undantag upphörde samtidigt.

Enligt de regler som allmänt gäller inom EU skall privata inköp av alkohol

och tobak beskattas i inköpslandet. Kommersiell handel med dessa varor

skall beskattas i den medlemsstat där varorna slutligen konsumeras. En

privatperson har således rätt att ta med sig alkoholdrycker och tobaksvaror,

avsedda för eget bruk inköpta i en annan medlemsstat utan att någon

ytterligare punktskatt tas ut i hemlandet. Om varorna tas in för kommersiella

ändamål i hemlandet skall däremot punktskatt alltid betalas där.

För att avgöra om det är fråga om införsel för kommersiella ändamål skall

enligt EG:s regler bl.a. mängden varor beaktas. Medlemsstaterna får använda

sig av indikativa nivåer uteslutande till ledning för bedömning av om

varorna är avsedda för kommersiella ändamål. De indikativa nivåerna får

då inte sättas lägre än 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin,

110 liter öl samt 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer och 1

kilo röktobak.

Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan, även sedan taxfreeförsäljningen

1999 upphörde inom EU, fortfarande säljas till resenärer som reser till

tredjeland samt föras in från sådant land till Sverige. Införseln grundar

sig på EG:s regler om tull- och skattefri import från tredjeland. EG-reglerna

innebär kvantitativa begränsningar för tobak, sprit, starkvin och vin.

För varor som inte omfattas av en kvantitativ restriktion, t.ex. öl, gäller

i stället att importen är tull- och skattefri om varornas sammanlagda

värde inte överstiger 175 euro. De svenska reglerna beträffande import

från tredjeland finns i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import

m.m. Flygresenärer från tredjeland kan skattefritt bl.a. föra in 1 liter

spritdryck eller 2 liter starkvin, 2 liter vin samt 200 cigaretter eller

100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en

proportionell blandning av dessa tobaksvaror. Öl kan föras in till ett värde

av 175 euro.

Motionerna

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anser i motion Sk342 att den skattefria

införselmängden bör vara lika stor oavsett från vilket land man reser.

Den tillåtna införselkvoten av sprit, vin och öl från icke-EU-land behöver

därför öka.

Kerstin Heinemann m.fl. (fp) anför i motion So345 yrkande 9 delvis att

Sverige och andra länder bör verka för ändrade införselregler så att

tillåtna kvoter återspeglar måttlighetskonsumenters normala inköp vid

semester och tjänsteresor.

Kenneth Lantz (kd) framhåller i motion Sk313 att man måste råda bot på

rådande öl- och vintransporter över Öresund. Enligt motionen kan en

minskning ske genom hårdare gränskontroll eller genom lägre skatter.

Ulrik Lindgren m.fl. (kd) förordar i motion So577 yrkande 14 att Sverige

i EU måste verka för lägre införselkvoter av alkohol. Kvoterna är långt

större än vad som anses vara en rimlig genomsnittskonsumtion och driver

fram en skatteharmonisering som i sin tur stimulerar konsumtionen, anför

motionärerna.

Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp) begär i motion So645 yrkande

3 likaledes att Sverige bör verka för sänkta införselkvoter av alkohol

inom EU. Enligt motionen omöjliggör de nuvarande kvoterna enskilda länders

folkhälsobaserade prispolitik.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslaget i motion Sk342 om att höja importkvoterna för

resande från tredjeland till samma nivå som gäller för resande inom EU

erinrar utskottet om att EU:s regler om tull- och skattefri import från

tredjeland innebär kvantitativa restriktioner för tobak, sprit, starkvin

och vin, vilka Sverige inte ensidigt kan ändra. Förutom de formella hindren

mot att höja kvoterna för privatimport av tobak, sprit, starkvin och vin

från tredjeland anser utskottet att alkoholpolitiska överväganden starkt

talar mot en sådan åtgärd.

Vad därefter gäller motionerna So345 yrkande 9, So577 yrkande 14 och So645

yrkande 3 med förslag om att Sverige skall verka för sänkta privatinförselkvoter

för bl.a. alkohol instämmer utskottet i att de numera gällande indikativa

nivåerna är höga för en svensk genomsnittskonsument. Utskottet finner det

dock föga troligt att Sverige skulle kunna få ett nytt undantag från

gällande EU-regler om privatinförsel av alkohol, vilket kräver ett enhälligt

beslut av medlemsstaterna. Utskottet vill framhålla att de indikativa

nivåerna inte är tillåtna kvoter för privatinförsel utan ett hjälpmedel

till ledning för att avgöra om införseln är privat eller kommersiell och

därmed i vilken medlemsstat beskattningen skall ske. Det innebär att om

en tullmyndighet fastställer att införseln av mindre kvantiteter är avsedd

för kommersiella ändamål skall beskattning ske i införsellandet.

När det slutligen gäller motion Sk313 rörande alkoholhandeln över Öresund

hänvisar utskottet till att Utredningen om utvecklingen när det gäller

införsel och försäljning av alkohol (S 2004:01) skall följa utvecklingen

när det gäller införsel och försäljning av alkohol i framför allt södra

Sverige och senast den 15 augusti 2004 föreslå åtgärder för att minska de

problem som ökad införsel och vidareförsäljning av alkohol skapar.

Utskottet avstyrker alla i avsnittet behandlade motioner i motsvarande

delar.

Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett förslag om att tillåta skattefri försäljning till

flygpassagerare vid ankomstplatsen i stället för på utreseplatsen.

Motionen

Bengt-Anders Johansson (m) föreslår i motion Sk304 att det skall bli

möjligt att göra inköp av skattefria varor på ankomstplatsen i stället för

på utreseplatsen. Enligt motionen transporteras i dag onödig vikt i luften

på ett kostsamt sätt med negativa miljökonsekvenser. Det innebär också

onödiga risker i händelse av brand ombord.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare anfört (se senast bet. 2000/01:SkU17) som sin

uppfattning att det skulle strida mot grundläggande principer för en

konsumtionsskatt att tillåta skattefri försäljning vid resenärens ankomst

till landet och att utskottet inte kan se några avgörande fördelar med

ett avsteg från denna princip för flygpassagerare. Utskottet vidhåller

sin uppfattning och avstyrker motion Sk304.

Skatt på avfall

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag rörande avdragsmöjligheten för gjuterisand,

införande av förbränningsskatt på avfall respektive en utredning om en

differentierad avfallsskatt. Jämför reservation 22 (fp).

Bakgrund m.m.

Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000.

Dess syfte är att i enlighet med EU:s avfallshierarki styra mot minskad

avfallsdeponering för att främja avfallsminskning, återanvändning och

återvinning.

BRAS-utredningen (Fi 2003:06) som skall slutredovisa sitt uppdrag senast

den 31 december 2004, har i uppdrag att bl.a. granska och utvärdera

avfallsskattelagen och föreslå en utformning av lagen som på mest ändamålsenliga

sätt stämmer överens med EG-fördragets regler om statligt stöd. Utredningen

skall senast den 30 juni 2004 i ett delbetänkande lämna förslag till hur

en skatt på avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma

lämpligheten av att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel

i stället bör förordas (dir. 2003:96).

Riksdagen har nyligen (2003/04:FiU1) avslagit förslag (c) om att det införs

en skatt på förbränning av osorterat avfall, med hänvisning till att

resultatet av det pågående utredningsarbetet bör avvaktas.

Motionerna

Agneta Ringman och Göte Wahlström (s) anför i motion Sk337 att vissa

materialslag hittills har undantagits från avfallsskatt. Avdrag har kunnat

göras för 165 000 ton gjuterisand och slagg, material som i huvudsak

används för att täcka andra avfall på deponierna. Motionärerna påpekar att

undantagen eller avdragen från avfallsskatten nu skall anmälas och förhandlas

med EU-kommissionen och att det är av vital betydelse för branschen att

förhandlingarna lyckas eller att lagstiftningen revideras.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anser i motion MJ472 yrkande 27 att en

differentierad skatt på förbränning av avfall bör införas. Skatten bör vara

lägre än deponiskatten för att styra mot återanvändning och materialåtervinning

och den bör inte omfatta förbränning av biobränsle. Enligt motionen anser

Folkpartiet vidare att det finns skäl att utreda möjligheterna till en

differentiering av deponiskatten beroende på avfallets innehåll av miljö-

och hälsoskadliga ämnen (yrkande 28).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Sk337 om

avdragsmöjligheterna för gjuterisand men eftersom ett statsstödsärende i

frågan handläggs av Regeringskansliet anser utskottet att det inte behövs

något tillkännagivande till regeringen om saken. Förslaget i motion MJ472

om skatt på avfall som förbränns är som framgått redan föremål för utredning

och utskottet anser att resultatet av översynen bör avvaktas. Utskottet

avstyrker båda de berörda motionerna.

Skatt på naturgrus

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om en sänkning av skatten på naturgrus och om

införande av en forskningsavgift utöver naturgrusskatten. Jämför

reservationerna 23 (m) och 24 (mp).

Bakgrund

Naturgrus är en icke förnybar resurs och en skatt infördes den 1 juli

1996 (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18) i syfte att öka hushållningen

med naturligt förekommande grus och sand. Lagstiftningen bygger på betänkande

(SOU1995:67) Naturgrusskatt m.m. Efter förslag i budgetpropositionen för

2003 höjdes skatten på naturgrus från 5 till 10 kr per ton den 1 januari

2003.

Riksdagen har i samband med budgetbehandlingen för 2004 (bet. 2003/04:

FiU1) godtagit regeringens bedömning att skatten på naturgrus bör bibehållas

på nuvarande nivå och avslagit förslag (m) om en sänkning av skatten med

5 kr per ton.

Motionerna

Rolf Gunnarsson (m) anser i motion Sk206 att den höjda naturgrusskatten

är ett hot mot åkare i norra Dalarna eftersom jobben tas över av norska

åkare. Motionären föreslår att skatten skall halveras till tidigare nivå.

Claes Roxbergh m.fl. (mp) förordar i motion Sk354 att det införs en

forskningsavgift på 2 kr per ton utöver naturgrusskatten som återförs till

branschen för kunskapsuppbyggnad om användning av ersättningsmaterial.

Motionärerna framhåller att det är svårast att ersätta naturgruset inom

betongtillverkningen och särskilt 0-8-mm-fraktionen och att det här krävs

forskning och utveckling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser ingen anledning att riksdagen omprövar nivån på naturgrusskatten.

Den forskning om ersättningsmaterial som efterlyses i motion Sk354 pågår

såvitt utskottet erfarit inom ramen för det s.k. Minbas-programmet (Minera,

ballast och stenindustri), som till hälften finansieras av staten och

till hälften av industrin. Arbetet sker i ett projekt benämnt "Framtida

betong: Utnyttjande av alternativa typer av ballast". Utskottet avstyrker

med det anförda motionerna Sk206 och Sk354.

Skatt på spel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om en översyn respektive sänkning av lotteriskatten.

Bakgrund m.m.

Lotterilagstiftningen bygger på att lotterier är tillståndpliktiga och

att alla tillstånd står under statlig kontroll. Inkomster från lotterier

är förbehållna det allmänna eller allmännyttiga ändamål. Endast i

undantagsfall kan kommersiella intressen tillåtas. Privata aktörer kan utöva

s.k. restaurangkasinospel (roulett-, tärnings- och kortspel) och spel på

varuautomater. Spelmarknaden är uppdelad på tre huvudaktörer: AB Svenska

Spel, AB Trav och galopp (ATG) samt folkrörelserna. Under 2002 omsatte

spelmarknaden 36 miljarder kronor, en ökning med 7 % från år 2001.

ATG bildades år 1973 och ansvarar för totalisatorspel på trav- och

galopptävlingar efter tillstånd av regeringen som utfärdas med stöd av ett

bemyndigande i 45 § lotterilagen. Bolaget ägs gemensamt av Svenska

Travsportens Centralförbund och Svenska Galoppförbundet. Staten tillsätter

sex av de elva styrelseledamöterna, inklusive ordföranden. Spelverksamheten

regleras dels i det s.k. totalisatorsavtalet med staten, som omförhandlas

med viss periodicitet, dels i regeringsbeslut om att bevilja ATG tillstånd

att bedriva totalisatorspel. Regeringen har den 18 juni 2003 träffat ett

fyraårigt avtal med ATG. Bolaget skall fr.o.m. den 1 januari 2004 årligen

avsätta 38 miljoner kronor för övergripande insatser av riksintresse för

hästsektorn i Sverige.

Enligt lotteriskattelagen tas skatt ut av anordnaren med 36 % av behållningen

sedan vinsterna räknats av från insatserna. Ideella föreningar som bedriver

allmännyttig verksamhet är undantagna. Detsamma gäller sedan 1996 även AB

Svenska Spel. Det är således i realiteten bara ATG som betalar lotteriskatt.

Beskattningen av roulett-, tärnings- och kortspel regleras i en annan

lag, lagen om skatt på spel.

ATG och AB Svenska Spel är enligt inkomstskattelagen frikallade från

skatteskyldighet för all annan inkomst än sådan som hänför sig till innehav

av fastighet. Den som deltar i svenska lotterier/spel betalar som regel

ingen skatt på vinsten.

På grundval av rapporten (Ds 1995:61) De statligt styrda spelbolagens

koncessioner och organisationer m.m. och ett avtal mellan staten och trav-

och galoppsporten höjde riksdagen lotteriskatten den 1 juli 1997 med en

procentenhet från 35 % till 36 % och ändrade i viss mån skatteunderlaget

(prop. 1996/97:98, bet. 1996/97:SkU18).

Finansministern har som svar på en fråga i riksdagen (fr. 2003/04:513) i

januari 2004 anfört att regeringen avser att inom kort tillsätta en

utredning som skall se över utvecklingen på spelområdet.

Motionerna

Michael Hagberg och Christin Nilsson (s) anser i motion Sk434 att det

behövs en översyn av beskattningen för att trygga trav- och galoppsporten.

Runar Patriksson (fp) begär i motion Sk375 en översyn av fördelningen av

skatt på totospel mellan staten och berörda travorganisationer.

Sven Bergström och Eskil Erlandsson (c) yrkar i motion Kr360 yrkande 2

att den s.k. totalisatorskatten skall sänkas.

I motion MJ266 yrkande 2 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (c) begärs

en översyn av möjligheten att sänka totalisatorskatten som i dag är 11,2

% och mycket högre än i grannländerna.

Utskottets ställningstagande

Utgångspunkten vid bestämmandet av lotteriskattesatsen har varit att ge

staten en lämplig andel av ATG:s resultat. Utskottet ser ingen anledning

att föreslå riksdagen en sänkning av lotteriskatten eller en översyn av

beskattningen. Det får ankomma på regeringen, som på nära håll följer

utvecklingen av ATG:s spelverksamhet, att på lämpligt underlag bedöma om

förhållandena motiverar en justering av skattesatsen och i så fall återkomma

till riksdagen i frågan.

Utskottet avstyrker med det anförda de i avsnittet behandlade motionerna.

Skatt på fritidsbåtar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett förslag om att utreda frågan om skatt på fritidsbåtar.

Bakgrund

Finansministern har i ett frågesvar (fr. 2003/04:437) i december 2003

uppgivit att Sjöfartsverket i januari 2003 fått regeringens uppdrag att

utreda förutsättningarna för ett fritidsbåtsregister samt att Sjöfartsverket

har redovisat uppdraget till regeringen i oktober samma år. Resultatet av

Sjöfartsverkets utredning bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Först därefter är det enligt finansministern meningsfullt att pröva frågan

om båtskatt.

Motionen

Karin Svensson Smith m.fl. (v) föreslår i motion T467 yrkande 2 att

regeringen bör utreda möjligheten att ta ut skatt på fritidsbåtar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i finansministerns bedömning. Utskottet avstyrker

motion T467 i motsvarande del, i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd

med vad utskottet anfört.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:N290

yrkande 3 och 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6 och avslår motionerna

2003/04:Sk345, 2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och

2, 2003/04:U254 yrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21,

2003/04:MJ472 yrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande 4, 2003/04:N224 yrkande

3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N343 yrkande

2, 2003/04:N413 yrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiets energipolitik har två övergripande mål: att

energipolitiken skall främja en säker och konkurrenskraftig el- och

energiförsörjning i hela Sverige samt att all energiproduktion skall klara

högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Det första målet innebär att

energibeskattningen inte markant bör avvika från våra konkurrentländer och

att osäkerheten inom energipolitiken måste reduceras så att kraftföretagen

kan våga investera i ny produktionskapacitet.

För att nå dessa mål måste energibeskattningen göras om i grunden. Syftet

med olika skatter på energiområdet måste renodlas. Skatter som främst har

till syfte att generera intäkter för staten bör tas ut i konsumentledet,

medan miljöstyrande skatter tas ut i producentledet. Miljöskatter bör

tas ut så nära föroreningskällan som möjligt. I den mån det är möjligt

att använda utsläppsskatter är detta att föredra. De särskilda

produktionsskatterna och subventionerna, som utan ordentliga miljöskäl försämrar

energimarknadens funktionssätt, bör tas bort. Den särskilda effektskatten

på kärnkraftsel är djupt skadlig och minskar direkt reinvesteringsutrymmet

i kärnkraftsanläggningarna. Effektskatten bör successivt reduceras. Det

enda uttag som är motiverat är det som skulle motsvara en tänkt, kommersiell

försäkringspremie för kärnkraftens riskkostnader. I ett första steg bör

skatteuttaget sänkas samtidigt som effektskatten omvandlas till energiskatt.

Grunden för miljöskatterna bör vara den samhällsekonomiska skada som

orsakas av energiproduktionen. Det finns således ingen anledning att

särskilt gynna s.k. förnybara energikällor utöver vad som följer av dessas

miljöegenskaper. Moderaterna avvisar därmed tanken om skatteväxling.

Miljöskatter skall användas för att minska miljöbelastningen från

energiproduktionen. Det finns också fiskala skäl att beskatta energi, likaväl

som andra varor. Det finns dock inte övertygande skäl att utan närmare

analys lägga en ytterligare skattebörda på energisektorn. Nivån på

beskattning av energi, utöver de rena miljöskatterna, bör fastställas genom

en sedvanlig avvägning mellan beskattning av olika skattebaser, med syfte

att minimera de samlade snedvridande effekterna av skattesystemet.

För att den gemensamma nordiska, och snart europeiska, elmarknaden skall

fungera är det av stor vikt att beskattningen, liksom regelverket i övrigt,

är likartat i dessa länder. På denna punkt har regeringen underlåtit att

agera.

Tjänstenäringarnas förutsättningar måste radikalt förbättras. Listan kan

göras lång över den tillväxtfientliga skattepolitik som tynger den privata

tjänstesektorn. Om regeringen menar allvar med sitt tal om tillväxt är

det dags att gå från ord till handling. Skattenedsättningskommitténs

förslag om en generell näringslivsnivå för energibeskattningen skulle

innebära en väsentligt lägre energiskatt för tjänstesektorn jämfört med i

dag. Regeringen måste skyndsamt återkomma till riksdagen med konkreta

förslag för att förbättra villkoren för tjänstenäringen.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

2. Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (fp)

av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ472 yrkande 3, bifaller delvis motion 2003/04:N287

yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345,

2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och 2, 2003/04:U254

yrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ474

yrkande 4, 2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N290

yrkande 3, 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343 yrkande 2,

2003/04:N413 yrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att EU har unika möjligheter att minska de gränsöverskridande

miljöproblemen. Tack vare EU:s arbete omsattes klimatkonventionen från

Rio 1992 i ett konkret åtagande från i-världens sida att reducera sina

utsläpp genom Kyotoöverenskommelsen 1997. En bidragande orsak var att EU

som block åtog sig en reduktion för hela unionen på 8 % mot att USA åtog

sig en minskning på 7 % mellan 1990 och 2010. På hemmaplan återföll EU

dock i en nationell huggsexa när utsläppsreduktionerna skulle fördelas

mellan medlemsländerna. Danmark skall minska sina utsläpp med 21 %, medan

Grekland får öka med 25 %.

För att riva hindren mot en rationell klimatpolitik måste EU få ökad makt

över den nationella klimatpolitiken. En europeisk miniminivå för

koldioxidavgift är ett första steg. Trots att samtliga partier säger sig

förespråka en sådan är Sverige i realiteten en av de värsta bromsklossarna

mot en sådan utveckling. Skälet är att socialdemokrater och moderater har

bildat en ohelig allians och vägrar låta EU:s beslutsregler förändras så

att beslut om miljöskatter kan fattas med majoritet. Eftersom enighet

krävs kommer det medlemsland som har lägst miljöambition att stoppa en

rationell klimatpolitik. Risken är stor att problemen ökar när nya medlemmar

med stor kolproduktion får vetorätt. Det är därför angeläget att regeringen

snabbt ändrar sin inställning och börjar driva frågan om ekonomiska

styrmedel i klimatpolitiken på EU-nivå.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.

Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk385, 2003/04:U254 yrkande 7,

2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N343 yrkande 2 och

2003/04:N413 yrkandena 4-6, 15 och 17 och avslår motionerna 2003/04:Sk215,

2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1

och 2, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ472

yrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande 4, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N290

yrkande 3, 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N413 yrkande 16 och

2003/04:N415 yrkande 3.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att Sverige behöver ett nytt energiskattesystem

där skatter och miljöavgifter utformas med hänsyn till förhållanden i

omvärlden i syfte att näringslivets konkurrenskraft inte skall försämras

och sysselsättningen hotas. Systemet skall vara långsiktigt och utformas

så att miljöbelastningen minimeras och tillgången till billig energi

framställd under trygga och säkra förhållanden säkerställs.

Kostnadsskillnaden mellan elproduktion baserad på förnybara energikällor

och konventionell fossilbaserad elproduktion är fortfarande betydande.

Både bioenergin, vindkraften och den småskaliga vattenkraften är beroende

av statligt stöd.

Det svenska energiskattesystemet är extremt komplext och svåröverblickbart,

och vi anser att det är dags att ta ett helhetsgrepp och presentera ett

uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet

och verkningsgrad vid elproduktionen premieras. Vi anser att

konkurrenssnedvridande

produktionsskatter bör avvecklas. En avtrappning av effektskatten på

kärnkraft bör påbörjas snarast. En övergång till konsumtionsbeskattning är

en möjlig finansieringsväg - det finns dock andra möjligheter.

Regeringen bör genom förhandlingar med Danmark och andra kraftproducerande

länder införa en miljöavgift på importerad kolkraft. Vi har länge drivit

kravet att EU skall vara mer handlingskraftigt på miljöområdet. Ett viktigt

steg i den riktningen är att beslut om miljöavgifter skall kunna tas med

kvalificerad majoritet. Hittills har det varit omöjligt att driva igenom

t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter. Den svenska regeringen

har konsekvent motsatt sig en förändring, med hänvisning till att

skattefrågor är en nationell angelägenhet. Vi anser att miljöfrågor är

gränsöverskridande problem som bör hanteras i ett internationellt sammanhang.

Vi anser att Sverige skall verka för en global överenskommelse om

minimiavgifter på koldioxidutsläpp. Strävan bör vara att även inkludera

flygbränsle i en sådan överenskommelse. Sverige bör agera för en fördjupad

fortsatt diskussion mellan EG-kommissionen och International Civil Aviation

Organization (ICAO) för att utreda möjligheterna till en sådan överenskommelse.

Den svenska kraftvärmebeskattningen har medfört en bristande lönsamhet,

och många energiföretag har avvaktat med sina investeringar. Utan en stark

tydlighet från regering och riksdag om kraftvärmens långsiktiga förutsättningar

skapas inte förutsättningar för att ersätta kolkraften på elmarknaden.

Naturgasen kan med fördel användas inom industrin och för att tillgodose

behovet av lokalt producerad el. Naturgas har en lägre miljöbelastning

jämfört med olja och kol och kan med fördel användas inom kraftvärmeproduktionen

men även inom fordonssektorn. Vi anser att det är viktigt att naturgasen

får stabila och långsiktiga förutsättningar för att kunna vara konkurrenskraftig

inte minst i skattehänseende.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4.

Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:Sk215,

2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345, 2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456

yrkandena 1 och 2, 2003/04:U254 yrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3,

7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ472 yrkande 3, 2003/04:N224 yrkande 3,

2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N290 yrkande 3,

2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343 yrkande 2, 2003/04:N413

yrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet vill se en grön skatteväxling i Sverige som har raka rör

mellan höjda miljöskatter och sänkta arbetsgivaravgifter. Förändringar av

energibeskattningen måste dessutom göras med utgångspunkt i att underlätta

ett system för handel med utsläppsrättigheter. Den nuvarande skatteväxlingen

inriktas på att höja miljöskatterna för hushållen och i motsvarande grad

sänka inkomstskatterna. Detta innebär att regeringen och samarbetspartierna

förstärker den befintliga skillnaden i miljöbeskattning mellan hushåll

och industri och att det därmed blir svårare att införa ett system med

handel med utsläppsrätter som omfattar alla klimatpåverkande koldioxidutsläpp.

Centerpartiet anser att den gröna skatteväxlingen skall utformas så att

handeln med utsläppsrättigheter underlättas genom att industrins

skattenedsättning successivt minskas. När det finns ett system för handel med

utsläppsrätter som omfattar alla branscher och även hushållen kan

koldioxidskatten slopas. För de branscher eller företag som drabbas extremt

hårt av en skatteväxling eller introduktion av handel med utsläppsrätter

anser vi att det skall finnas möjlighet att teckna långsiktiga avtal om

minskad miljöpåverkan i utbyte mot skattelättnader.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.

Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (mp)

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, bifaller

delvis motion 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna

2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345, 2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417,

2003/04:U254 yrkande 7, 2003/04:MJ472 yrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande

4, 2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N287 yrkande

2, 2003/04:N290 yrkande 3, 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343

yrkande 2, 2003/04:N413 yrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande

3.

Ställningstagande

Miljöpartiet vill skatteväxla 100 miljarder på tio år och åtminstone höja

koldioxidskatten med 15 öre per år. Effekten av koldioxidskattehöjningen

bör efter några år utvärderas i relation till klimatmålet. Den fortsatta

gröna skatteväxlingen måste få slå igenom även på drivmedel, och nedsättningen

för den lätta industrin måste minska. Utgiftsposten är en mycket liten

del av företagens omsättning som lätt kan minskas genom energieffektivisering

och bränslebyte eller kompenseras genom sänkta skatter på arbete. För den

energiintensiva industrin är bilden mer komplicerad. En möjlig lösning är

att energiintensiva företag erbjuds nedsättning mot att de tecknar

långsiktiga avtal med staten.

Miljöpartiet anser vidare att elproduktion bör beläggas med koldioxidskatt.

Striktare föreskrifter för gödselhantering behövs också för att minska

lustgasutsläppen. NOx-avgiften bör breddas till att också omfatta lustgas,

N2O, i anläggningar som omfattas av systemet. Frågan bör snarast utredas,

och det bästa vore om NOx-systemet omformas till en skatt, och att även

lustgas beskattas. Det är principiellt att föredra framför det nuvarande

systemet.

Ett förslag som har diskuterats gäller möjligheterna att införa en

gränsjusterad koldioxidskatt som kan lyftas av vid export och läggas på vid

import. Det är en skatt som belastar inhemska och importerade produkter

lika, men ändå ger möjligheter att inom landet eller ländergruppen hålla

en avsevärt högre ambitionsnivå.

Miljöpartiet anser att regeringen bör utreda hur en gränsjusterad

koldioxidskatt kan utformas i enlighet med EU:s respektive WTO:s regler och,

om det visar sig nödvändigt, föreslå förändringar i EU:s respektive WTO:s

regler som skulle möjliggöra en sådan skatt. Ett särskilt lämpligt

specialfall är möjligheterna att belägga såväl inhemsk som importerad el med

koldioxidskatt. Ett förslag som har diskuterats är möjligheten att införa

en generell koldioxidskatt som utgår från att elen producerats med den

minst effektiva kolkondenstekniken. Skatten skulle omfatta all el som

distribueras i det svenska nätet och medge återföring om distributören

kan lämna certifikat som visar att elen producerats med teknik och bränslen

som medför lägre koldioxidutsläpp, oavsett i vilket land det har skett.

Miljöpartiet anser att regeringen bör utreda förutsättningarna för en

sådan koldioxidskatt på el med möjlighet till återföring.

Miljöpartiet anser slutligen att torv skattemässigt skall behandlas som

ett fossilt bränsle eftersom det i rapporteringen till klimatkonventionen

räknas så.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

6. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt

2 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och

energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk204,

2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk393, 2003/04:MJ476 yrkande 10 och

2003/04:N344 yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk306 yrkande 2,

2003/04:Sk369, 2003/04:Sk392, 2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3,

2003/04:MJ285 yrkande 3, 2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena

5, 14 och 15, 2003/04:MJ406 yrkande 1, 2003/04:MJ431 yrkande 17 och

2003/04:MJ473 yrkande 3.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att höstens uppgörelse mellan regeringen

och stödpartierna om höjd skatt på diesel, bekämpningsmedel och el är

mycket negativ för jord- och skogsbruket. Det finns visserligen plusposter

i uppgörelsen, men totalt sett så kan man se jord- och skogsbruket som

förlorare i uppgörelsen. Regeringen utlovar kompensation men säger inte

när och inte med hur mycket. Totalt innebär uppgörelsen höjda kostnader

för jord- och skogbruk med ca 70-80 miljoner kronor per år. De svenska

produktionsskatterna innebär betydande konkurrensnackdelar gentemot andra

EU-länder. Enligt LRF är den svenska dieselskatten för jord- och skogsbruk

tre gånger högre än genomsnittet för europeiska länder och fem respektive

tio gånger högre än i Finland och Danmark. Försämringar för jordbruksföretag

får även negativa återverkningar på andra delar av samhällsekonomin t.ex.

livsmedelsindustrin. Redan i regeringsförklaringen år 2000 fick bönderna

löftet att man skulle göra något åt de skatter som särskilt drabbar

jordbruket. Den nu genomförda höjningen går inte ihop med statsministerns

tal om tillväxt.

Vi moderater vill sänka jordbrukets skatt på diesel och ta bort den helt

på växtnäring och växtskyddsmedel. Vi föreslår att dieselskatten sänks

till 0,53 kr per liter för jordbruksmaskiner, skogsmaskiner och arbetsredskap.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7.

Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt

2 (fp)

av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och

energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:MJ431

yrkande 17 och avslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk306 yrkande 2,

2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk369, 2003/04:Sk392, 2003/04:Sk393,

2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ285 yrkande 3,

2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena 5, 14 och 15, 2003/04:MJ406

yrkande 1, 2003/04:MJ473 yrkande 3, 2003/04:MJ476 yrkande 10 och 2003/04:N344

yrkande 2.

Ställningstagande

Folkpartiet har länge ansett att jordbruket skall behandlas som en näring

bland andra och följaktligen beskattas därefter. Folkpartiet delar inte

regeringens uppfattning att man bör koppla miljöskatter, t.ex. skatt på

kvävegödning, med direkta återföringar av pengarna till näringen. Grön

skatteväxling bör i stället innebära att man tar bort skadliga skatter.

De åtgärder man vill göra inom landsbygdsutveckling skall i stället vägas

samman med övriga utgifter i stadsbudgeten. Vi anser vidare att man borde

pröva en ny metod för avgifter på kväve från jordbruket, nämligen att

beskatta läckaget från åkrarna och inte kvävepåförseln. I enlighet med

vår grundsyn om att förorenaren skall betala anser vi att en skatt skall

utgå utifrån vad jorden släpper ifrån sig. Vi vill därför införa en

utsläppsavgift, enligt den modell som utformats i bl.a. Danmark och Holland.

Regeringen borde tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en

sådan utsläppsavgift skulle kunna utformas.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8.

Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt

2 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och

energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ399 yrkandena

5, 14 och 15, bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk306 yrkande 2,

2003/04:Sk369, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ333 yrkande 1 och

avslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk392,

2003/04:Sk393, 2003/04:Sk399, 2003/04:MJ285 yrkande 3, 2003/04:MJ406

yrkande 1, 2003/04:MJ431 yrkande 17, 2003/04:MJ473 yrkande 3, 2003/04:MJ476

yrkande 10 och 2003/04:N344 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att Sverige inom EU skall driva frågan om

harmonisering av jordbrukets skatter och avgifter i syfte att åstadkomma

likvärdiga konkurrensförhållanden. De svenska böndernas skatteryggsäck i

form av bl.a. höga dieselskatter måste lyftas av. När det gäller

bekämpningsmedel anser vi att regeringen i samband med den senaste höjningen

i stället borde ha avvaktat remissomgången och därefter lagt fram ett

förslag om en differentierad skatt på bekämpningsmedel, med oförändrat

totalt skatteuttag. Regeringen har svikit löftet om att återföra skatten

på handelsgödsel och bekämpningsmedel till näringen. Vi anser att det

krävs ytterligare forskning, utveckling, utbildning, information och andra

insatser för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. I vårt

budgetalternativ anslog vi 150 miljoner kronor mer än regeringen för

återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Kristdemokraterna anser vidare att koldioxidskatten för växthusodlingen

skall avvecklas eller åtminstone reduceras till i nivå med konkurrentländernas

beskattning, i avvaktan på ett enhetligt beskattningssystem i EU. Den

nuvarande 0,8-procentsregeln bör avskaffas eftersom den har en del negativa

effekter, t.ex. kan företag som utnyttjar alternativa energikällor drabbas

av en ökad skattebelastning på den återstående fossila bränsleanvändningen.

Systemet dränerar växthusföretagen på viktigt kapital som behövs för att

stärka lönsamheten och öka förutsättningarna för energibesparande och

energieffektiviserande investeringar. I avvaktan på en acceptabel

beskattningsmodell anser vi att näringen på något sätt bör kompenseras för

denna konkurrens-nackdel, och i vårt budgetalternativ föreslog vi att 20

miljoner kronor skulle återföras till näringen genom ett nyinrättat anslag.

Vi vill även peka på brister i den nuvarande lagstiftningen när det gäller

det administrativa förfarandet för växthusodlingens energiskattenedsättning.

Genom systemet med skattebefriade förbrukare får växthusföretagen göra

en preliminär skattenedsättning direkt på fakturan vid bränsleleveranser.

Nedsättning kan bara göras för den värme som avses utnyttjas för

växthusuppvärmning men inte för andra lokaler. En ändring av reglerna behövs

på denna punkt.

Kristdemokraterna anser slutligen att växthusodlingens elanvändning bör

undantas från minimiskatten på el enligt energiskattedirektivet.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9.

Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt

2 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och

energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk392,

2003/04:MJ285 yrkande 3, 2003/04:MJ406 yrkande 1 och 2003/04:MJ473 yrkande

3 och avslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk306 yrkande 2, 2003/04:Sk350

yrkande 2, 2003/04:Sk369, 2003/04:Sk393, 2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401

yrkandena 1-3, 2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena 5, 14 och

15, 2003/04:MJ431 yrkande 17, 2003/04:MJ476 yrkande 10 och 2003/04:N344

yrkande 2.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att om svenska lantbrukare skall kunna producera

livsmedel till rimliga priser måste de få samma villkor som lantbrukare i

övriga EU. De nuvarande höga skatterna och avgifterna gör att det svenska

jordbruket konkurreras ut. Enligt Centern är det därför rimligt att

sänka dieselskatten för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner till jämförbar

EU-nivå,

ta bort kväveskatten på handelsgödsel nu,

införa enklare regler och minskad byråkrati, exempelvis genom att

återbetalningen av skatten på el- och eldningsolja kan ske i samband med

momsredovisningen,

införa lika socialförsäkringar för egenföretagare som för anställda,

betala ut EU-ersättningarna senast den 30 november,

underlätta generationsväxlingarna för företagare.

Lönsamheten i svenskt jordbruk är helt otillräcklig sett utifrån

investeringsbehov men även i förhållande till en rimlig ersättning för brukarnas

eget arbete och eget kapital. För att ge svenskt jordbruk likvärdiga

konkurrensvillkor, framtidstro och möjlighet att delta i omställningen mot

ett ekologiskt hållbart samhälle måste ovannämnda åtgärder vidtas snarast.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10.

Åkerinäringen, punkt 3 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om åkerinäringen. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 10 och 2003/04:Sk308 yrkandena 1 och 2

och avslår motionerna 2003/04:Sk323 och 2003/04:Sk390.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att svensk åkerinäring lider svårt av de

konkurrensförhållanden som gäller för svenska företag jämfört med övriga EU.

För svenskt vidkommande är det främst konkurrensen med danska och holländska

åkare som är kännbar, men även länder som Polen har andra villkor än de

som gäller i Sverige. Åkerinäringen har visat att man behöver minska den

totala kostnaden med ca 20 % för att svenska inrikesåkerier skall kunna

konkurrera med bl.a. danska åkerier. Näringen har föreslagit sänkta sociala

kostnader, sänkt energiskatt på miljöklass 1-diesel med 50 öre/liter samt

sänkt fordonsskatt till EU:s miniminivå för de fordonskombinationer som

inte har denna nivå på skatt i dag. Man vill vidare ytterligare sänka

skatten för fordon med luftfjädring eller motsvarande. Kristdemokraterna

anser att regeringen bör återkomma med en åtgärdsplan för att skapa lika

villkor mellan svensk och utländsk åkerinäring. Vi har föreslagit en

sänkning av dieselskatten med 25 öre/liter (31 öre inklusive moms) fr.o.m.

den 1 juli 2005.

Tyskland har beslutat att införa vägtullar för lastbilstrafiken men det

är i dag omöjligt att anskaffa och montera mätare för att registrera

vägtullarna. Regeringen bör skyndsamt agera för att möjliggöra installationer

av dessa mätare i Sverige och för att det införs ett enhetligt system i

hela EU.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

11. Åkerinäringen, punkt 3 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om åkerinäringen. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2003/04:Sk323 och 2003/04:Sk390 och avslår motionerna 2003/04:Fi308

yrkande 10 och 2003/04:Sk308 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Svensk åkerinäring kan inte konkurrera på samma villkor i grannländerna.

De svenska åkarna har högre vägskatt och drivmedelsskatt och skall iaktta

viktiga krav på arbets- och vilotid. De utländska lastbilstransporterna

genom landet har ökat mycket under senare år, och en hög andel belastas

inte av de svenska skatterna. Det nuvarande vägavgiftssystemet är konstruerat

så att utländska transporter ofta väljer de mindre länsvägarna för att på

så sätt komma undan vägavgift. Utvecklingen är oroande eftersom vägarna

redan i dag är eftersatta vad gäller underhåll och trafiksäkerhet.

Regelverket borde vara utformat så att det inte driver över transporter till

mindre vägar. I Tyskland har man planer på att införa en kilometerskatt

för tunga lastbilar som främst är avsedd för utländska lastbilar. De tyska

åkarna får kompensation. Centerpartiet anser att det måste finnas ett

sätt att avgiftsbelägga tunga utländska transporter även i Sverige t.ex.

genom att ta ut vägavgift efter det antal kilometer de kör i vårt land,

eller en avgift efter den tid de vistas i vårt land. Centern utgår från

att Vägtrafikskatteutredningen som för närvarande ser över frågan presenterar

en lösning på ovanstående problem.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12.

Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk208, 2003/04:Sk236 och 2003/04:Sk344

och avslår motionerna 2003/04:Sk232, 2003/04:Sk319, 2003/04:Sk324,

2003/04:Sk334, 2003/04:Sk374 yrkandena 1-3, 2003/04:Sk381, 2003/04:Sk402,

2003/04:T472 yrkande 2, 2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6,

2003/04:T564 yrkande 22 och 2003/04:N345 yrkande 6.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att den höga bensinskatten slår hårt mot

alla som bor där allmänna kommunikationer inte kan användas för nödvändiga

transporter. Den drabbar inte bara barnfamiljer i glesbygd, som tvingas

ha två bilar, utan också pensionärer och många andra. Det är nödvändigt

att successivt sänka både bensinskatten och fordonsskatten på dieselbilar.

Under de senaste åren har det utvecklats nya avancerade typer av

dieselmotorer som är mycket bränslesnåla och samtidigt ger låga utsläpp av

hälso- och miljöfarliga avgaser. Kombinationen av nya dieseloljor och nya

dieselmotorer innebär ett överlägset alternativ som inte längre bör

missgynnas i fråga om beskattning. Hittills har en oförsvarligt liten del

av de samlade fordonsrelaterade skatterna och avgifterna återförts till

investeringar i vägar, annan infrastruktur och trafiksäkerhetshöjande

åtgärder.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

13. Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk319, 2003/04:Sk334, 2003/04:Sk381,

2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6 och 2003/04:N345 yrkande

6 och avslår motionerna 2003/04:Sk208, 2003/04:Sk232, 2003/04:Sk236,

2003/04:Sk324, 2003/04:Sk344, 2003/04:Sk374 yrkandena 1-3, 2003/04:Sk402,

2003/04:T472 yrkande 2 och 2003/04:T564 yrkande 22.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att bensinpriset är ett stort bekymmer för hushåll

som är beroende av lång bilpendling, särskilt i glesbygd. Kristdemokraterna

föreslår en generell sänkning av skatten på diesel med 1 kr litern över

hela riket. För att jämställa diesel och bensin inom stödområde A föreslår

vi en skattesänkning med 25 öre på bensin inom detta område. Det motsvarar

31 öre lägre pris per liter inklusive moms. En differentiering av

drivmedelsskatten innebär en större rättvisa mellan glesbygden och övriga

landet. En djupstudie bör göras i syfte att hitta en modell för hur en

differentiering av drivmedelsskatten kan utformas. Regeringen bör gör

något åt de höga bensinkostnaderna. Det finns flera vägar att gå: höjda

reseavdrag, regionala skatter eller andra förändringar av skatten.

Trafiken på de statliga vägarna ökar kraftigt, inte minst den tunga

trafiken. För att närmare koppla användningen av vägnätet till kostnaderna

bör en del av energiskatten på drivmedel omvandlas till en väghållningsavgift.

På sikt bör detta innebära att vägunderhållet bättre överensstämmer med

behoven. Kristdemokraterna anser att regeringen skyndsamt bör utreda frågan.

Hela vägtrafikbeskattningen utreds för närvarande. Kristdemokraterna anser

att beskattningen i så stor utsträckning som möjligt bör läggas på de

utsläpp som faktiskt sker. Därför vill vi minska energiskatten på bränslen

och i stället beskatta de utsläpp som förbränningen av bränslena ger upphov

till. Vi vill ha en fordonsbeskattning som utgår från vilken miljöpåverkan

fordonet har och därvid inte göra någon skillnad mellan bensin- och

dieseldrivna bilar. Skrotningspremien bör höjas för att uppmuntra till en

snabb förnyelse av bilparken. Vårt förslag innebär alltså höjda punktskatter

på dieselolja och sänkt fordonsskatt på dieselbilar. Vår beskattningsmodell

förutsätter ett undantag för yrkestrafiken. Regeringen bör återkomma med

förslag till ny beskattningsmodell enligt det ovan sagda.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

14. Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:T564 yrkande 22, bifaller delvis motionerna

2003/04:Sk232 och 2003/04:Sk324 och avslår motionerna 2003/04:Sk208,

2003/04:Sk236, 2003/04:Sk319, 2003/04:Sk334, 2003/04:Sk344, 2003/04:Sk374

yrkandena 1-3, 2003/04:Sk381, 2003/04:Sk402, 2003/04:T472 yrkande 2,

2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6 och 2003/04:N345 yrkande 6.

Ställningstagande

Centerpartiet har som mål att inga fossildrivna bilar skall få säljas i

Sverige efter år 2015. Det gäller att i tid skapa incitament för en

övergång till mer miljövänliga alternativ. I dag är el- och hybridfordon

befriade från fordonsskatt under de fem första åren. Dessutom har sådana

bilar t.o.m. beskattningsåret 2005 ett 40 % lägre förmånsvärde än motsvarande

konventionella bilar. För vissa andra fordon avsedda för alternativa

drivmedel är förmånsvärdet sänkt med 20 %. Fordonsskatten bör helt avskaffas

för dessa bilar.

Centerpartiet anser vidare att tiden är mogen att göra en översyn av

skillnaden i skatteregler för diesel- och bensinfordon. Moderna dieselfordon

är bättre från miljösynpunkt än äldre fordon. I översynen bör också ingå

att formulera förslag till skatteregler som gynnar låg bränsleförbrukning,

låg miljöbelastning och miljöanpassade drivmedel.

Centerpartiet anser att bilen är ett viktigt transportmedel speciellt för

landsortsboende och strävar efter att sänka kostnaderna för användandet

samtidigt som miljömålen skall uppnås. Det kan ske med teknikförbättringar,

förändrade bränslen och skattebefrielse av miljövänliga drivmedel. För

dem som arbetspendlar är dessutom reseavdragen ett instrument. I Centerpartiets

budgetalternativ finns därför förslag om en högre skattekompensation för

arbetsresor.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

15.

Alternativa drivmedel, punkt 5 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alternativa drivmedel. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2003/04:Sk250 och 2003/04:MJ407 yrkande 2 och avslår

motionerna 2003/04:Sk428, 2003/04:MJ413 yrkande 2 och 2003/04:N328 yrkande

24.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att regionalpolitiken under många år åsidosatts

och att infrastruktursatsningar uteblivit. Utarmningen av landsbygden

fortsätter och krisen håller på att permanentas. Bra kommunikationer är

en förutsättning för att hela landet skall kunna leva och utvecklas. Höjda

drivmedelsskatter eller försämrat vägunderhåll slår hårt mot landsbygdsbor.

Ofta motiveras skattehöjningarna på drivmedel med att miljön kräver det.

Vi anser att användningen av miljövänligare bränslen är ett bättre

alternativ till skattehöjningar och att det är hög tid att regeringen

stimulerar användningen av alternativa drivmedel. För att fordonsgas skall

bli attraktivt som alternativbränsle krävs ett heltäckande nät av tankställen.

Det är viktigt att statsmakterna ger rätt signaler så att den utveckling

som nu är på väg kan accelerera. Det är fråga om stimulanser till

fordonstillverkare och rimliga skattevillkor. Volvo satsar nu hårt på

utvecklingen av fordonsgasdrivna fordon för såväl den nationella som den

internationella marknaden, och de måste fortsatt ges incitament att satsa

på detta.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

16. Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,

2003/04:Sk348 yrkande 1 och 2003/04:So422 yrkande 8 och avslår motionerna

2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk349 yrkande 2, 2003/04:Sk357,

2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna del och 11, 2003/04:So411

yrkande 2, 2003/04:So576 yrkande 4, 2003/04:So577 yrkande 16 och 2003/04:So645

yrkande 2.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiets alkoholpolitik förutsätter en kombination av

samverkande åtgärder. Samhällets åtgärder för att hålla nere skadlig

alkoholkonsumtion och missbruk måste öka och finna nya, mer effektiva former

samtidigt som bl.a. den legala alkoholens tillgänglighet ökas och

alkoholskatterna sänks i syfte att minska införseln av alkohol, hindra fortsatt

export av skattebasen och bekämpa den alkoholrelaterade kriminaliteten.

Regeringens linje handlar främst om relativt verkningslösa insatser som

inte tar hänsyn till de förändrade förutsättningar som råder efter

Öresundsbrons öppnande, de kraftiga skattesänkningarna i våra grannländer,

EU-utvidgningen och efter att Sveriges undantag från EU:s privatinförselregler

upphört.

Enligt uppgifter finns ungefär hälften av all sprit som konsumeras i landet

inte med i den vanliga alkoholstatistiken. Den kan vara illegalt tillverkad,

smugglad eller lagligt införd av privatpersoner. Inte minst de sänkta

alkoholskatterna i Danmark och i Finland sätter press på Sverige. Om

prisskillnaderna i jämförelse med omvärlden ökar ytterligare från de redan

kritiska nivåerna blir innebörden att en mycket stor del av den alkohol

som konsumeras i Sverige beskattas utomlands, vilket måste bedömas orimligt

bl.a. ur statsfinansiell synpunkt. Den nuvarande utvecklingen innebär

därutöver att svenska hushåll bygger upp stora lager av alkoholprodukter

i sina hem, något som i sin tur kan öka alkoholkonsumtionen än mer. En

omprövning av den svenska politiken ter sig därför väl motiverad eftersom

regeringens folkhälsomål hotas av den ovan beskrivna alkoholinförseln och

regeringens underlåtenhet att vidta nödvändiga åtgärder. Vi anser att det

är nödvändigt att sänka alkoholskatterna för att stoppa den angivna

utvecklingen och att säkerställa att skattebasen inte exporteras.

Utvecklingen medför vidare att arbetstillfällen slås ut i bryggeribranschen.

De svenska bryggerierna arbetar under orättvisa konkurrensförhållanden.

Det märks genom att flera bryggerier har tvingats stänga eller minska

antalet anställda. Ölskatten i Sverige är avsevärt högre än i omvärlden.

Privatinförsel av öl ökar och är nu lika stor som Systembolagets försäljning

av starköl. För att komma åt missförhållandena vad gäller konkurrens och

okontrollerad införsel föreslår vi att skatten på öl med en alkoholhalt

över 2,8 % sänks kraftigt.

Sammanfattningsvis anser vi att det med hänsyn till vad som gäller i vår

omvärld inte längre går att begränsa alkoholkonsumtionen genom hög skatt

och ett högt pris på alkohol. Som vi ovan angivit är det andra, mer

offensiva åtgärder som måste till, inte minst en verkningsfull kampanj för

alkoholfria miljöer och saklig information om alkoholens olika sidor när

det gäller bruk och missbruk.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

17. Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (fp)

av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna del och 11 och

avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228, 2003/04:Sk261,

2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349 yrkande 2,

2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So411 yrkande 2, 2003/04:So422 yrkande

8, 2003/04:So576 yrkande 4, 2003/04:So577 yrkande 16 och 2003/04:So645

yrkande 2.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att det viktigaste som kan göras för att begränsa

folkhälsoskadorna av alkoholkonsumtionen, vid sidan av detaljhandelsmonopolet,

är att sträva efter att upprätthålla den aktiva prispolitiken så långt

det är möjligt. Alkoholskatterna i de nordiska länderna och i Storbritannien

och Irland är högre än i flertalet andra EU-länder men motsvarar bara en

del av alkoholens belastning på samhällsekonomin. Vi är medvetna om att

regeringens misslyckande vad gäller införselreglerna kan göra det svårt

att långsiktigt ha kvar alkoholskatterna på nuvarande nivå. Stora

skattesänkningar på alkohol kommer att innebära medicinska och

samhällsekonomiska

skador.

Folkpartiet anser att EU:s regler och gränshandelns tryck gör det till

ett svenskt intresse att verka för att miniminivåerna för alkoholbeskattningen

inom EU höjs. Miniminivåerna är för närvarande från folkhälsosynpunkt

löjligt låga, och för vin är minimiskatten fortfarande noll.

Alkoläsk är sprit eller vin som spätts ut med söt läskedryck eller liknande.

Dryckerna är ofta mycket lättdruckna och försäljningen riktas framför

allt till ungdomar. Vissa typer av alkoläsk kallas för cider eftersom

skatten på cider är lägre än skatten på sprit. För att hindra att alkoläsk

beskattas lägre än den råvara drycken egentligen består av, anser vi att

ordet cider enbart bör få användas om jästa äppel- eller pärondrycker.

Folkpartiet anser att Sverige inom EU bör verka för en tydlig definition

av alkoläsk och att all alkoläsk beskattas enligt en gemensam skattesats.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

18.

Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2003/04:So577 yrkande 16 och 2003/04:So645

yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,

2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349

yrkande 2, 2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna

del och 11, 2003/04:So411 yrkande 2, 2003/04:So422 yrkande 8 och 2003/04:So576

yrkande 4.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser den senaste tidens utveckling på alkoholområdet

är dyster och oroande. Svenskarnas alkoholkonsumtion har under de senaste

tio åren ökat kraftigt och motsvarar i dag den höga konsumtion vi hade

för 100 år sedan. Grundskoleelevers alkoholkonsumtion har också ökat under

samma tid. Ökningen av totalkonsumtionen kommer sannolikt snart att synas

i statistiken som alkoholskador bland såväl vuxna som ungdomar. Vi anser

att det är viktigt att familjens betydelse för barnets utveckling i större

utsträckning tas i beaktande när man diskuterar förebyggande arbete inom

alkoholpolitiken.

Kristdemokraterna anser att Sverige skall hålla fast vid en restriktiv

alkoholpolitik och intensifiera och förändra insatserna för att minska

totalkonsumtionen. Problemen och utmaningarna är komplexa och kräver ett

brett angreppssätt inom olika samhällsområden. Vi föreslår att det inrättas

en parlamentarisk samrådsgrupp över partigränserna för att öka möjligheterna

att minska alkoholkonsumtionen.

Kristdemokraterna vill att Sverige verkar för att skattenivån inom EU

höjs eftersom skatteharmoniseringen inom EU hotar den svenska alkoholpolitiken.

Minimiskatterna på alkohol är alltför låga, särskilt för vin och öl. Vin

behöver inte belastas med någon som helst skatt. Normalt håller öl en

lägre alkoholhalt än vin, varför minimiskattereglerna redan på den grunden

kan ifrågasättas. Det är en viktig svensk uppgift att verka för att EU

inför och tillämpar regler som minskar den alltför höga och skadliga

alkoholkonsumtionen. Sverige bör göra en framställan till EU om att det

införs en positiv minimiskatt på vin och att punktskatterna höjs för

samtliga slag av alkoholdrycker i relation till alkoholstyrkan.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

19. Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (v)

av Per Rosengren (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk349 yrkande 2 och 2003/04:So645

yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,

2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk357,

2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna del och 11, 2003/04:So411

yrkande 2, 2003/04:So422 yrkande 8, 2003/04:So576 yrkande 4 och 2003/04:So577

yrkande 16.

Ställningstagande

Vänsterpartiet anser att den svenska alkoholpolitiken sakta men säkert

håller på att malas sönder av näringspolitiska intressen i EU. Svensk

alkoholpolitik bygger på en kunskap om den förödelse alkoholen skapade i

slutet av 1800-talet då totalkonsumtionen av alkohol sköt i höjden. Det

skapade en grund för gemensamma motkrafter inom arbetarrörelsen,

nykterhetsrörelsen och frikyrkorna. Människan skulle vara fri från förtryck -

om det så var alkohol, arbetsgivare eller präster som utgjorde förtrycket.

Modellen för den sedermera så framgångsrika alkoholpolitiken bygger på

att alkoholfrågan ses som en folkhälsofråga. I jämförelse med andra länder

har Sverige haft ett lågt antal alkoholrelaterade skador och missbrukare.

Vänsterpartiet anser att EU:s inflytande på den svenska alkoholpolitiken

har varit katastrofalt. Alkoholskatterna har tvingats ned, införselkvoterna

höjts och förbudet mot alkoholreklam har begränsats. Vi menar att den

risk som det innebär att gränshandeln i vissa områden ökar inte är skäl

nog för att sänka alkoholskatterna. Det kommer snarare att leda till

ytterligare konsekvenser för folkhälsan genom en ökning av den totala

alkoholkonsumtionen.

Vänsterpartiet anser slutligen att Sverige tillsammans med övriga nordiska

länder som är medlemmar i EU bör verka för att de nationella alkoholskatterna

inte urholkas och att EU:s alkoholpolitik får en restriktiv, solidarisk

och folkhälsopolitisk linje. Sverige bör göra en framställan till EU om

att det införs en positiv minimiskatt på vin och att punktskatterna höjs

för samtliga slag av alkoholdrycker i relation till alkoholstyrkan.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

20.

Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (mp)

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2003/04:So411 yrkande 2 och 2003/04:So645

yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,

2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349

yrkande 2, 2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna

del och 11, 2003/04:So422 yrkande 8, 2003/04:So576 yrkande 4 och 2003/04:So577

yrkande 16.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att alkoholen är en tickande ohälsobomb, förödande för

människors välbefinnande, förödande för svensk ekonomi. Alkoholens

samhällsekonomiska kostnader beräknas stiga mot 150 miljarder kronor per år,

kostnader som hotar att tränga undan viktiga välfärdsreformer. Antalet

rattfulla på våra vägar ökar. Detsamma gäller de alkoholrelaterade

sjukdomarna. Nollkonsumtionen bland gravida kvinnor har övergivits och

berusningsdrickande bland unga och barn ökar katastrofalt. Cider och alkoläsk

har haft stor framgång på marknaden. En rapport visar att sju av tio

butiker säljer folköl till minderåriga. I grannländerna sänks alkoholskatterna.

Den 1 januari 2004 upphörde Sveriges undantag från EU:s privatinförselregler

och EU:s indikativa gränser började tillämpas. Den s.k. indikativa ransonen

motsvarar ungefär 23,9 liter ren alkohol. Det räcker för cirka två och

ett halvt års konsumtion för en genomsnittssvensk. Miljöpartiet anser att

Sverige inte återigen får falla till föga och sänka skatten på alkohol.

Sverige bör göra en framställan till EU om att det införs en positiv

minimiskatt på vin och att punktskatterna höjs för samtliga slag av

alkoholdrycker i relation till alkoholstyrkan.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

21. Privatinförsel av alkohol och tobak, punkt 7 (fp, kd)

av Gunnar Andrén (fp), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om privatinförsel av alkohol och tobak. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:So345 yrkande 9 i denna del,

2003/04:So577 yrkande 14 och 2003/04:So645 yrkande 3 och avslår motionerna

2003/04:Sk313 och 2003/04:Sk342.

Ställningstagande

Den 1 januari 2004 upphörde Sveriges undantag från EU:s privatinförselregler

och Sverige måste i fortsättningen tillämpa de indikativa nivåer för vad

som skall betraktas som för "personligt bruk". Kvantiteterna är så stora

att de är meningsfulla endast vid en förbrukning som medför alkoholberoende.

Nuvarande införselmöjligheter främjar den illegala hanteringen.

Folkpartiet och Kristdemokraterna anser att införselreglerna strider mot

grundprincipen för handel i unionen och att de på intet sätt behövs för

att den inre marknaden skall fungera. Införselkvoterna av alkohol för

privatpersoner från ett EU-land till ett annat är långt större än vad som

kan anses vara en rimlig genomsnittskonsumtion. Sverige och andra länder

måste i EU verka för lägre införselkvoter.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

22. Skatt på avfall, punkt 9 (fp)

av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om skatt på avfall. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:MJ472 yrkandena 27 och 28 och avslår motion 2003/04:Sk337.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att avfallshierarkin skall gälla och att avfall i första

hand skall återanvändas, i andra hand materialåtervinnas, i tredje hand

energiutvinnas. I sista hand skall avfall deponeras. Man bör skilja på

förbränning av sorterat avfall, vilket kan göras med bättre miljöhänsyn,

och förbränning av osorterat avfall. Folkpartiet anser att beslut bör

tas om att införa en differentierad skatt på förbränning. Skatten bör

inte omfatta biobränsle. Skatten bör vara lägre än deponiskatten för att

styra mot återanvändning och materialåtervinning. En förbränningsskatt

gynnar fortsatt teknikutveckling inom återvinningsområdet. Samtidigt finns

det tillfällen när förbränning är det bästa alternativet både från miljö-

och samhällsekonomisk synpunkt. Det är viktigt att skatten är väl avvägd

och gynnar en miljömässigt sund materialåtervinning. Sorterat avfall bör

vara helt eller delvis befriat från förbränningsskatt. Skattereglerna får

inte gynna oljeförbränning på avfallsförbränningens bekostnad.

Folkpartiet anser slutligen att en utredning bör se över möjligheterna

att införa en differentiering av deponiskatten beroende på avfallets

innehåll av miljö- och hälsoskadliga ämnen.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

23. Skatt på naturgrus, punkt 10 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om skatt på naturgrus. Därmed bifaller riksdagen

delvis motion 2003/04:Sk206 och avslår motion 2003/04:Sk354.

Ställningstagande

Socialdemokraterna och Miljöpartiet genomförde i budgeten för 2003 en

kraftig höjning av den s.k. naturgrusskatten. Skatten höjdes från 5 kr

till 10 kr per ton. Höjningen kan tyckas vara en bagatell, men kraftiga

reaktioner hörs exempelvis från åkare i norra Dalarna, där man ser att

norska åkare kan jobba i området utan att beröras av naturgrusskatten.

Enligt uppgifter är det ett 60-tal lastbilar och åkare i norra delen av

Dalarna som berörs. Skatten bör halveras till tidigare nivå.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

24. Skatt på naturgrus, punkt 10 (mp)

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om skatt på naturgrus. Därmed bifaller riksdagen

delvis motion 2003/04:Sk354 och avslår motion 2003/04:Sk206.

Ställningstagande

Ett av miljömålen är att minska naturgrusanvändningen i Sverige. Naturgrus

används som ballastmaterial i bl.a. betong, för sandning av vägar,

igenfyllnad av rörgravar, vägbygge m.m. Skatten på naturgrus höjdes förra

riksdagsåret från 5 kr per ton till 10 kr per ton. Miljöpartiet anser att

det behövs tydliga signaler och ekonomiska incitament för att

ersättningsmaterial

skall kunna tas fram. Naturgruset kan inom de flesta områden ersättas med

bergkross men det är svårt att ersätta naturgruset inom betongtillverkningen

och speciellt 0-8-mm-fraktionen. Här krävs forskning och utveckling.

Miljöpartiet vill införa en avgift på 2 kr per ton utöver skatten på 10 kr

per ton som återförs till branschen för forskning och kunskapsuppbyggnad

om ersättningsmaterial.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Särskilda yttranden

1. Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (mp)

Barbro Feltzing (mp) anför:

Kärnkraften skall enligt ett flertal riksdagsbeslut avvecklas. Effektskatten

bör successivt höjas så att avvecklingen kommer i gång.

2. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt

2 (mp)

Barbro Feltzing (mp) anför:

Om miljökvalitetsmålen beträffande övergödning skall kunna uppnås måste

åtgärder vidtas både internationellt och nationellt. För att minska

läckaget av näringsämnen, främst kväve, är det viktigt med ett system som

minskar kväveöverskott på åkern. Det verktyg som används i dessa sammanhang

är växtnäringsbalanser: balansen mellan utförsel av växtnäring (genom

produkter som lämnar gården och i form av läckage) och införsel (handelsgödsel,

inköpt foder, fixering av luftkväve via baljväxter, nedfall från atmosfären).

På djurgårdar är det inköpta fodret som har störst inverkan på

växtnäringsbalansens tillförselsida. Naturvårdsverket har utvärderat skatten på

handelsgödsel och ansåg att den bästa lösningen ur miljösynpunkt är att

avgiftsbelägga utgående läckande kväve. Det är praktiskt svårt att mäta;

Naturvårdsverket ansåg att det på kort sikt är enklast att lägga styrningen

på ingående kväve. Naturvårdsverket uttalade sig inte angående den viktiga

faktorn för kvävetillförsel, inköpt foder. En generell skatt på kväve som

omfattar både handelsgödsel och foder har flera fördelar när det gäller

kväveutlakning, men också beträffande andra kväverelaterade miljöproblem,

t.ex. försurning orsakad av ammoniak samt det växthuseffektbidrag som

avgång av dikväveoxid genererar. För svenskt vidkommande skulle det

innebära en minskad belastning på haven med ca 7 000 ton. Sverige har börjat

använda växtnäringsbalanser på gårdsnivå genom de växtodlingsplaner som

ingår i det svenska systemet för återföring av handelsgödselskatterna.

Den svenska modellen för hantering av skatteintäkten, med en riktad

återföring till de bönder som tillämpar växtodlingsplaner, får anses vara

mycket ändamålsenlig. Skattebasen måste dock utvidgas så att den stora

mängd kväve som hanteras kommersiellt via djurfodret också innefattas.

3. Alternativa drivmedel, punkt 5 (mp)

Barbro Feltzing (mp) anför:

Jag anser att bilar som drivs med förnybara energislag kommer att vara en

konkurrensfördel. Svenska Kommunikationskommittén och

Alternativbränsleutredningen

och utländska utredningar ansåg att bensin och diesel stegvis måste bytas

mot förnybara bränslen. Det var en stor brist att vätgas inte var med i

Alternativbränsleutredningens uppdrag. Jag anser att vätgas som

alternativbränsle bör belysas genom en översyn av reglerna för stöd till

utveckling

av vätgasfordon inom Nutek. Syfte är att klargöra vad det är som hindrar

ett framtagande av vätgasfordon. Utredningen bör också överväga ett

stimulansbidrag eller skatteregler som gynnar vätgas som drivmedel.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärdsplan för konkurrensneutralitet för åkerinäringen.

2003/04:Sk201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om sänkning av skatten på öl.

2003/04:Sk204 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om villkoren för skogs- och jordbruket.

2003/04:Sk206 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om skatten på naturgrus.

2003/04:Sk208 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en sänkning av skatten på bensin.

2003/04:Sk210 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av att harmonisera skattesatserna för alkoholinköp i Sverige

med övriga Europa, främst Danmark.

2003/04:Sk215 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om energibeskattning inom hotell- och restaurangnäringen.

2003/04:Sk228 av Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av att kraftigt sänka skatten för öl med en alkoholhalt

överstigande 2,8 % så att bättre konkurrensvillkor för den svenska

bryggeriindustrin uppnås.

2003/04:Sk232 av Kenneth Johansson och Eskil Erlandsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en utredning om differentierad fordonsskatt.

2003/04:Sk236 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om sänkning av bensinskatten.

2003/04:Sk250 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om nödvändigheten av att satsa på alternativa drivmedel.

2003/04:Sk261 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inrätta en alkoholskadefond.

2003/04:Sk296 av Hillevi Larsson och Christina Axelsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att Sverige bör driva frågan om minimiskatt på alkohol och tobak i EU.

2003/04:Sk304 av Bengt-Anders Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att möjliggöra taxfreeköp på ankomstplatsen i stället för på utreseplatsen.

2003/04:Sk306 av Lars Gustafsson (kd):

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om sänkning

av dieselbeskattningen för jord- och skogsbruket.

2003/04:Sk308 av Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över skattekonsekvenserna för svensk åkerinäring och för

jordbrukarna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att skyndsamt se över rutiner för och tillgänglighet

på mätare för vägtullar i Europa.

2003/04:Sk313 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av att råda bot på rådande öl- och vintransport över Öresund.

2003/04:Sk319 av Ulrik Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utreda frågan om en differentierad drivmedelsskatt.

2003/04:Sk323 av Birgitta Carlsson och Jörgen Johansson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om vägavgifter för utländska lastbilar.

2003/04:Sk324 av Birgitta Carlsson och Kenneth Johansson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om fordonsskattebefrielse för el- och hybridbilar.

2003/04:Sk334 av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utreda frågan om en differentierad drivmedelsskatt.

2003/04:Sk337 av Agneta Ringman och Göte Wahlström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om skatt på gjuterisand.

2003/04:Sk341 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med konkreta förslag

som förbättrar villkoren för tjänstenäringarna i Sverige i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2003/04:Sk342 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av att öka

den tillåtna införselkvoten av sprit, vin och öl från icke-EU-land i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Sk344 av Anna Ibrisagic (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om sänkning av bensinskatt och fordonsskatt på dieselbilar.

2003/04:Sk345 av Anna Ibrisagic (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om sänkning av elskatt för industrin.

2003/04:Sk348 av Per Bill (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att sänka den svenska alkoholskatten till dansk eller finsk

nivå.

2003/04:Sk349 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder som är

medlemmar i EU bör verka för att de nationella alkoholskatterna inte urholkas

och att EU:s alkoholpolitik får en restriktiv, solidarisk och folkhälsopolitisk

linje.

2003/04:Sk350 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (båda m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sänkt skatt på handelsgödsel.

2003/04:Sk354 av Claes Roxbergh m.fl. (mp):

Riksdagen begär att regeringen utreder och återkommer till riksdagen med

förslag på forskningsavgift på naturgrus.

2003/04:Sk357 av Raimo Pärssinen (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att verka för en minimiskatt på alkohol inom alla EU:s medlemsländer.

2003/04:Sk369 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att ge svenskt lantbruk konkurrensneutralitet vad gäller dieselskatten.

2003/04:Sk371 av Kenneth Lantz och Ragnwi Marcelind (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att fastställa minimiskatten på lågpriscigaretter till 100 procent.

2003/04:Sk374 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att avskaffa straffbeskattningen på diesel för

personbilar.

2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda eventuella skillnader

i miljöpåverkan mellan dieseldrivna personbilar och bensindrivna personbilar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att omgående harmonisera skattesystemen mellan dieselskatten

och bensinskatten så att lika miljöpåverkan får samma skatt.

2003/04:Sk375 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en översyn av fördelningen av skatt på totospel mellan staten och

berörda travorganisationer.

2003/04:Sk381 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utreda förutsättningarna för en sänkning av bensinskatterna.

2003/04:Sk385 av Chatrine Pålsson och Mikael Oscarsson (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att straffbeskattningen av el producerad i kärnkraftverk måste avvecklas.

2003/04:Sk390 av Claes Västerteg och Agne Hansson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om konkurrensneutrala vägavgifter.

2003/04:Sk392 av Birgitta Carlsson och Holger Gustafsson (c, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att sänka dieselskatten med 2,50 kr per liter för jord- och skogsbrukets

arbetsmaskiner.

2003/04:Sk393 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om nödvändigheten av att sänka dieselskatten för att säkerställa svenskt

jordbruks konkurrenskraft.

2003/04:Sk399 av Åsa Domeij (mp):

Riksdagen begär att regeringen utreder behovet och utformningen av en

kväveskatt på inköpt kväve i foder i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Sk401 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en harmonisering av skattebelastningen för medlemsländernas

växthus- och trädgårdsnäringar.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring

som innebär att en preliminär skattenedsättning görs direkt på fakturan

vid bränsleleveranser till växthusföretag för all bränsleanvändning som

är berättigad till skattenedsättning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om undantag från EU:s energibeskattningsdirektiv för växthusnäringens

elanvändning.

2003/04:Sk402 av Christer Winbäck (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att fordonsbeskattning ersätts med en avgift på drivmedel.

2003/04:Sk417 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om långsiktigt stabila villkor för kraftvärme.

2003/04:Sk428 av Carin Lundberg och Britta Rådström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om subventioner till miljövänliga bränslen.

2003/04:Sk434 av Michael Hagberg och Christin Nilsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om en översyn av villkoren för trav- och galoppsporten.

2003/04:Sk456 av Åsa Domeij m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning av hur en gränsjusterad koldioxidskatt skulle kunna

utformas för att vara förenlig med EU:s och WTO:s regler.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning om en koldioxidskatt på el med möjlighet till

återföring.

2003/04:U254 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige bör agera för en fördjupad fortsatt diskussion mellan

EU-kommissionen och International Civil Aviation Organization (ICAO) om

införandet av koldioxidavgifter på flygbränsle.

2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om alkoholbeskattning och ändrade införselregler i EU.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att alkoläsk skall beskattas på ett enhetligt sätt.

2003/04:So411 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att alkoholskatten inte skall sänkas.

2003/04:So422 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sänkning av alkoholbeskattningen.

2003/04:So576 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av en diskussion om alkoholbeskattningen i vårt land

inom ramen för EU-samarbetet.

2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sänkta införselkvoter.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om höjda skatter på alkohol inom EU.

2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om höjda minimiskatter på alkohol.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om sänkta införselkvoter.

2003/04:Kr360 av Sven Bergström och Eskil Erlandsson (båda c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att sänka totalisatorskatten.

2003/04:T467 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):

2. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att ta ut skatt

på fritidsbåtar.

2003/04:T472 av Hans Backman (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att systemet för bensinbeskattning måste ändras så att höjningar

av världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom i form av högre

bensinskatt.

2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

5. Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för en

omvandling av delar av skatten på drivmedel till väghållningsavgift.

2003/04:T563 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ny

beskattningsmodell för personbilar och drivmedel i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av skattereglerna i syfte att gynna fordon

med låg bränsleförbrukning och låg miljöbelastning samt miljöanpassade

drivmedel.

2003/04:MJ266 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (båda c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över möjligheten att sänka totalisatorskatten.

2003/04:MJ285 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (båda c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en höjning av skatten på eldningsolja och el slår extra

hårt mot norra Sverige, som har ett strängare klimat och längre vinter,

och att jordbrukets särskatter därför bör avvisas.

2003/04:MJ333 av Holger Gustafsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att skapa tillväxt på svensk landsbygd genom att undanröja de

konkurrensnackdelar som svenskt lantbruk nu bromsas av.

2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inom EU harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skatten på bekämpningsmedel.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att återföra skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel

till jordbruksnäringen.

2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en höjning och breddning av koldioxidskatten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om möjligheten av att ersätta undantag från och nedsättningar av

koldioxidskatten med att sådana villkoras med långsiktiga avtal om ekonomiskt

rimliga åtgärder för att minska utsläppen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om industrins undantag från koldioxidskatten.

16. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om att

inkludera dikväveoxid, lustgas, i nox-avgiftssystemet.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om föreskrifter för gödselhantering.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att torv

skattemässigt skall behandlas som ett fossilt bränsle, då det i rapporteringen

till klimatkonventionen räknas så.

2003/04:MJ406 av Birgitta Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om lika konkurrensvillkor för jord- och skogsbruket.

2003/04:MJ407 av Sven Gunnar Persson (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en skattepolitik som gör fordon drivna med alternativbränslen

attraktiva för konsumenterna.

2003/04:MJ413 av Barbro Feltzing (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en utredning om stimulansbidrag eller skatteregler kommer

till stånd, som gynnar framtagning av alternativa drivmedel, såsom vätgas.

2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att beskatta kväveläckage enligt ett växtnäringsbalanssystem.

2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en europeisk koldioxidavgift.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att införa en differentierad skatt på förbränning av

avfall.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning om differentierad skatt på deponering av

avfall.

2003/04:MJ473 av Jan Andersson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ge svenskt lantbruk lika konkurrensvillkor som övriga

EU-länder genom att "ryggsäcken" lyfts av.

2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en grön skatteväxling måste utformas så att handel med

utsläppsrättigheter underlättas.

2003/04:MJ476 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om svikna löften.

2003/04:N224 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om stabila och långsiktiga skattevillkor för naturgasen.

2003/04:N263 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om långsiktiga villkor för kraftvärme.

2003/04:N287 av Axel Darvik och Nyamko Sabuni (båda fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avveckla effektskatten på kärnkraft.

2003/04:N290 av Lars Lindblad m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om effektskatten på kärnkraft.

2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett samlat program för produktion av alternativa drivmedel

från både spannmål och skogsråvara.

2003/04:N342 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en reformerad energibeskattning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om principerna för energibeskattningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om harmonisering av energiskatter och miljöavgifter i Norden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om den särskilda effektskatten på kärnkraftsel.

2003/04:N343 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av effektskatten på kärnkraft.

2003/04:N344 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om

sänkta produktionsmedelsskatter.

2003/04:N345 av Lars Lindén m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om differentierad drivmedelsskatt.

2003/04:N413 av Maria Larsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om effektskatten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förhandlingar bör upptas med Danmark och andra exportländer

så att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige kan beläggas med

miljöavgift.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utredningen om energiskatter bör arbeta med inriktning på

ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet

och hög elproduktion premieras.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att EU skall kunna fatta beslut om miljöavgifter med

kvalificerad majoritet.

16. Riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa det fria valet

av turordningen mellan fördelningen av bränslen vid beräkning av

skattenedsättning.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om miniminivåer för koldioxidavgifter i EU.

2003/04:N415 av Ingegerd Saarinen (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att effektskatten i framtiden bör höjas successivt.