Bet. 2003/04:SKU25

Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU25

Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet en rad motioner som avlämnats under den

allmänna motionstiden hösten 2003 och vari olika frågor om taxering,

skattebetalning och folkbokföring tas upp. Bland annat behandlas motioner

om ansvar för underentreprenörers skatter och avgifter, bättre kontroll

av kontanthandeln, insatser mot svartarbete m.m. Vidare behandlas motioner

om F-skattsedel, uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln,

uppgifter på lönebesked, längre perioder för momsredovisning för småföretag

m.m. och momsredovisning mellan momspliktiga företag. Andra frågor som

tas upp är generalklausulen i skatteflyktslagen, skattetillägg, ersättning

för kostnader i ärenden och mål om skatt, ändrad lagstiftning eller

utredning beträffande olika rättssäkerhetsfrågor på skatteområdet samt några

folkbokföringsfrågor. Utskottet avstyrker samtliga motioner.

Reservationer har avgivits av

(m) angående F-skattsedel (res. 1), uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m.

på slutskattsedeln (res. 3), uppgifter på lönebesked (res. 4), längre

perioder för momsredovisning för småföretag m.m. (res. 5), generalklausulen

i skatteflyktslagen (res. 7), skattetillägg (res. 8) och ändrad lagstiftning

eller utredning beträffande olika rättssäkerhetsfrågor på skatteområdet

(res. 10),

(fp) angående F-skattsedel (res. 1), längre perioder för momsredovisning

för småföretag (res. 5) och generalklausulen i skatteflyktslagen (res. 7),

(kd) angående F-skattsedel (res. 1), uppgifter på lönebesked (res. 4),

längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m. (res. 5),

generalklausulen i skatteflyktslagen (res. 7), skattetillägg (res. 8), ändrad

lagstiftning eller utredning beträffande olika rättssäkerhetsfrågor på

skatteområdet (res. 10),

(v) angående skyddad identitet i folkbokföringen (res. 12),

(c) angående F-skattsedel (res. 2), längre perioder för momsredovisning

för småföretag m.m. (res. 6), skattetillägg (res. 8), ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt (res. 9) och folkbokföringen för

studerande (res. 11) samt

(mp) angående skyddad identitet i folkbokföringen (res. 12).

Dessutom har särskilda yttranden avgivits av

(m), (kd) och (c) angående kvarskrivning i folkbokföringen för misshandlade

invandrarkvinnor som riskerar att utvisas till sina hemländer,

(c) angående momsredovisning vid handel mellan momspliktiga företag

samt

(mp) angående längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ansvar för underentreprenörers skatter och avgifter, bättre kontroll

av kontanthandeln, insatser mot svartarbete m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk360, 2003/04:Sk367 yrkandena 1 och

2, 2003/04:Sk403, 2003/04:Sk418, 2003/04:Sk420 och 2003/04:Sk432.

2. F-skattsedel

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 4, 2003/04:Fi308 yrkande

19, 2003/04:Sk251, 2003/04:Sk346, 2003/04:Sk391, 2003/04:Ub270 yrkande 2,

2003/04:N226 yrkande 3, 2003/04:N329 yrkande 6 och 2003/04:A308 yrkande

3.

Reservation 1 (m, fp, kd)

Reservation 2 (c)

3. Redovisning av skatter i främmande valuta

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk340.

4. Uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk212, 2003/04:Sk216 och 2003/04:Sk386.

Reservation 3 (m)

5. Anställdas rätt till lönespecifikation med uppgift om innehållen

skatt

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk425.

6. Uppgifter på lönebesked

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk217, 2003/04:Sk235 och 2003/04:Sk429.

Reservation 4 (m, kd)

7. Längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 5, 2003/04:Sk383,

2003/04:N329 yrkande 26 och 2003/04:N414 yrkandena 4, 20 och 21.

Reservation 5 (m, fp, kd)

Reservation 6 (c)

8. Momsredovisning vid handel mellan momspliktiga företag

Riksdagen avslår motion 2003/04:N329 yrkande 27.

9. Generalklausulen i skatteflyktslagen

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi305 yrkande 6.

Reservation 7 (m, fp, kd)

10. Skattetillägg

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K271 yrkande 12, 2003/04:Sk452 och

2003/04:N329 yrkande 24.

Reservation 8 (m, kd, c)

11. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk450 och 2003/04:N329 yrkande

25.

Reservation 9 (c)

12. Ändrad lagstiftning eller utredning beträffande olika

rättssäkerhetsfrågor

på skatteområdet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk298 och 2003/04:N248 yrkande

11.

Reservation 10 (m, kd)

13. Registrering av etnisk tillhörighet i folkbokföringen

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk284 yrkandena 3 och 4.

14. Folkbokföringen för studerande

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk249 och 2003/04:Sk268.

Reservation 11 (c)

15. Kvarskrivning i folkbokföringen för misshandlade invandrarkvinnor som

riskerar att utvisas till sina hemländer

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju443 yrkande 7.

16. Skyddad identitet i folkbokföringen

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju448 yrkande 7.

Reservation 12 (v, mp)

17. Den territoriella indelningen i folkbokföringen

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk387 yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 16 mars 2004

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),

Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Ulla Wester (s), Per Landgren

(kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart

Axelsson (s), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt

(m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson

(s), Anne-Marie Ekström (fp) och Britta Rådström (s).

Utskottets överväganden

Inledning

De motioner som behandlas i detta betänkande berör frågor om F-skatt,

redovisnings- och skattebetalningsfrågor, frågor om särskilda avgifter på

skatteområdet samt folkbokföringsfrågor. Dessa frågor regleras i huvudsak

i följande fyra lagar på det skatteadministrativa området.

Skattebetalningslagen (1997:483), SBL, (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23)

reglerar det s.k. skattekontosystemet. Lagen gäller således helt eller

delvis vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av flertalet

skatter och avgifter (däribland även socialavgifter och mervärdesskatt)

som betalas av privatpersoner, företag och organisationer. Från och med

den 1 januari 2003 omfattar skattekontosystemet även punktskatter (prop.

2001/02:127, bet. 2001/02:SkU27). SBL omfattar även materiella regler,

bl.a. för utfärdande av F-skattsedel, beräkning av debiterad preliminär

skatt, skyldighet att göra skatteavdrag och ränteberäkning samt regler

inom skattekontosystemet för utredning i skatteärenden och påförande av

skattetillägg och förseningsavgift.

Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (prop.

2001/02:25, bet. 2001/02:SkU10) innehåller bestämmelser om vem som skall

lämna självdeklaration, vad självdeklarationen skall innehålla och hur

den skall lämnas. Vidare innehåller lagen bestämmelser om kontrolluppgifter,

dvs. om vad och för vem kontrolluppgifter skall lämnas samt vem som skall

lämna kontrolluppgift.

I taxeringslagen (1990:324) (prop. 1989/90:74, bet. 1989/90:SkU32) finns

bestämmelser om taxeringsorganisationen och förfarandena på skatteområdet

såvitt avser inkomstskatt, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och ytterligare

några skatter. Bestämmelserna omfattar utredning i taxeringsärenden (hit

hör bl.a. bestämmelserna om taxeringsrevision), taxeringsbeslut (hit hör

bl.a. omprövnings- och eftertaxeringsbestämmelserna), särskilda avgifter

(skattetillägg och förseningsavgift) samt omprövning och överklagande.

Folkbokföringslagen (1991:481) (prop. 1990/91:153, bet. 1990/91: SkU28)

innehåller grundläggande bestämmelser om folkbokföring, rätt folkbokföringsort,

personnummer, beslut om folkbokföring m.m.

Ett viktigt lagstiftningsärende under år 2003 var det som hängde samman

med proposition 2002/03:106 Administrativa avgifter på skatte- och

tullområdet, m.m. med ändrade bestämmelser om skattetillägg, tulltillägg,

förseningsavgift och anstånd i taxeringslagen, skattebetalningslagen och

ytterligare några lagar (bet. 2002/03:SkU16).

I utskottets betänkande 2002/03:SkU12 behandlades motionerna om taxering,

skattebetalning och folkbokföring som väckts under allmänna motionstiden

hösten 2002.

Ansvar för underentreprenörers skatter och avgifter, bättre kontroll av

kontanthandeln, insatser mot svartarbete m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår samtliga motioner om ett tillkännagivande om ansvar för

underentreprenörers skatter och avgifter, bättre kontroll av kontanthandeln,

insatser mot svartarbete m.m. Utskottet betonar dock frågans vikt och

förutsätter att arbetet inom Regeringskansliet och Skatteverket mot

svartarbete och skatteundandragande även i fortsättningen bedrivs målmedvetet

och med kraft och energi.

Motionerna

I ett flertal s-motioner krävs olika åtgärder för att få bukt med förekomsten

av svartjobb och oredovisade ersättningar och inkomster inom olika delar

av den svenska ekonomin. I motion Sk360 av Hans Unander m.fl. (s) föreslås

ett utvidgat ansvar för huvudentreprenör för underentreprenörernas skatter

och avgifter, och liknande yrkanden läggs fram i motionerna Sk418 av

Jan-Olof Larsson (s) och Sk432 av Ronny Olander m.fl. (s). I motion Sk420

av Anders Karlsson och Laila Bjurling (s) efterlyser motionärerna större

kontrollbefogenheter för Skatteverket och gör en jämförelse med Norge och

föreslår att torg- och marknadshandelsreglerna skall göras tillämpliga på

alla nystartade eller för Skatteverket okända näringsverksamheter, att

Skatteverket skall få göra oannonserade kontrollbesök för att kontrollera

om verksamheten bör vara momsregistrerad och att det införs lagkrav på

kassaapparater med kvittoredovisning. Även i motion Sk367 (yrkandena 1-2)

av Hans Unander m.fl. (s) föreslås att det införs krav på kassaapparater

för kontanthandel, att kunden alltid skall erhålla kvitto vid kontantköp

samt att kassaapparaten årligen skall kontrolleras av certifierat organ.

Slutligen begärs i motion Sk403 av Hans Hoff (s) att regeringen återkommer

till riksdagen med en samlad strategi för att motverka svartarbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har full förståelse för motionärernas oro över omfattningen av

svart arbete och skatteundandragande. Svart arbete, dvs. arbete som utförs

mot ersättning som inte redovisas, förekommer både bland företagare och

anställda och skadeverkningarna av denna företeelse är väldigt stora. För

det första förlorar stat och kommun skatteinkomster och inkomster av

arbetsgivaravgifter och egenavgifter med stora belopp. För det andra betalas

sociala bidrag ut på felaktiga premisser och olika former av förmåner,

som utgår vid låga inkomster, medges oriktigt. Därtill kommer att

konkurrensförhållandena på marknaden snedvrids, skattemoralen undergrävs och

solidariteten med samhället och respekten för myndigheterna försvagas. I

hägnet av svartarbete och skatteundandragande frodas annan brottslighet

och ljusskygg verksamhet.

Utskottet vill samtidigt framhålla att regering och riksdag under ett

antal år har prioriterat kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.

Som exempel kan nämnas att skatteförvaltningen under åren 2001 och 2002

tillfördes sammanlagt 300 miljoner kronor till förstärkt skattekontroll

som ledde till fler brottsutredningar och åtalsanmälningar. Skattekontrollen

utgör också en prioriterad del av skatteförvaltningens verksamhet. Häri

ingår som en naturlig del att bekämpa förekomsten av svartarbete och

oredovisade ersättningar för utfört arbete. Det tidigare Riksskatteverket

tog många initiativ för att begränsa omfattningen av svartarbeten, såväl

genom att peka på behovet av regeländringar som genom särskilda

informationsinsatser. Vad särskilt gäller det sistnämnda genomförde

Riksskatteverket

förra året en särskild kampanj riktad mot ungdomar med personliga brev,

debattartiklar i dagspress, TV-inslag, information i skolorna m.m., allt

i syfte att påverka attityderna i positiv riktning. Kampanjen gick bl.a.

ut på att informera allmänheten om de negativa konsekvenserna - både för

enskilda individer och för samhället i stort - av svartjobb. Utskottet

förutsätter att det nya Skatteverket fortsätter detta arbete. Inte minst

mot bakgrund av pensionssystemet är det viktigt att människor - och inte

minst ungdomar - får information t.ex. om att oredovisade inkomster innebär

förluster i fråga om den framtida pensionen.

När det gäller frågan om införande av någon form av "underentreprenörskonto"

vill utskottet framhålla att en delegation inom utskottet nyligen gjorde

en studieresa i Tyskland och därvid kunde konstatera att ett system av

denna art införts i Tyskland. I Sverige kommer idén från en utredning av

Riksskatteverket angående möjligheterna att införa ett system med skyldighet

att göra skatteavdrag för underentreprenörer. Riksskatteverkets rapport

var främst inriktad på att komma åt förekomsten av svart arbetskraft inom

byggbranschen. Förslaget har härefter tagits upp av Byggkommissionen i

betänkandet SOU 2002:115 Skärpning gubbar!, vari föreslagits både ett s.

k. entreprenadavdrag och omvänd momsskyldighet för huvudentreprenörer.

Betänkandet har numera remissbehandlats, och enligt vad utskottet erfarit

arbetar man inom Finansdepartementet med att ta fram en promemoria med

utgångspunkt i kommissionens förslag och de ytterligare synpunkter som

framkommit vid remissbehandlingen. Promemorian skall enligt planerna vara

klar under sommaren. Utskottet noterar således att regeringen arbetar

vidare med frågan och anser att arbetet inom Finansdepartementet bör

avvaktas innan slutlig ställning tas till ett införande av denna typ av

lagstiftning.

Vad därefter gäller kontanthandel vill utskottet erinra om att regeringen

nyligen har beslutat ge en särskild utredare i uppdrag att utreda om det

är möjligt att införa krav på att näringsidkare som säljer varor och

tjänster till allmänheten mot kontant betalning (de s.k. kontantbranscherna)

skall hålla ett tekniskt system som möjliggör en tillförlitlig

efterhandskontroll

av omsättningen. Utredaren skall också bedöma om kraven på sådana tekniska

system bör kompletteras med andra kontrollåtgärder samt vilka

kontrollbefogenheter och sanktioner som är nödvändiga för att säkerställa att de

föreslagna systemen uppfyller sina syften. Utredaren skall dessutom

överväga i vad mån kundräkning, provköp, kvittokontroll och teknisk kontroll

av kassaregister kan ske utanför revisionsinstitutet. Uppdraget skall

redovisas senast vid utgången av februari 2005 (dir. 2004:26). Någon åtgärd

från riksdagens sida med avseende på just denna fråga är således för

närvarande inte påkallad.

Av det anförda framgår att utskottet delar motionärernas uppfattning att

frågan hur svartarbete och skatteundandragande skall motarbetas är viktig,

att åtgärder är nödvändiga och att märkbara resultat efterlyses. Frågan

är emellertid uppmärksammad, en utredning har tillsatts om kontanthandeln,

och arbete med andra projekt pågår för närvarande både inom Regeringskansliet

och inom Skatteverket. Utskottet förutsätter att detta arbete även i

fortsättningen bedrivs målmedvetet och med kraft och energi, men något

formellt tillkännagivande av riksdagen är enligt utskottet inte nödvändigt.

Med det anförda avstyrker därför utskottet de nu behandlade motionerna.

F-skattsedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår samtliga motioner om ett tillkännagivande om förändringar

i reglerna om tilldelning av F-skattsedel.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd) och 2 (c).

Gällande bestämmelser

Enligt 4 kap. 7 § SBL gäller sedan den 1 januari 1998 att en F-skattsedel

efter ansökan skall utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för

avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns

skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer

att bedrivas. Näringsverksamhet definieras i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen

som "förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt".

Av statistik som inhämtats från Finansdepartementet framgår bl.a. att

656 484 personer var registrerade för F-skatt i december 2003. Antalet

ansökningar under år 2003 uppgick till 63 080 stycken, och därav ledde

60 571 till nyregistreringar och 2 509 till avslag. Av dessa avslagsfall

berodde 1 308 på att näringsverksamhet ej bedrevs.

Motionerna

I en rad motioner yrkas att det på olika sätt skall bli lättare att skaffa

F-skattsedel. I motion Sk251 av Jan-Evert Rådhström och Henrik Westman

(m) anförs att verksamhet som omfattar vissa förmedlings- och

utvecklingstjänster

skall anses som självständig verksamhet och ge rätt till F-skattsedel om

övriga villkor är uppfyllda. I motionerna Sk346 av Magdalena Andersson

och Anita Sidén (m), Ub270 (yrkande 2) av Tina Acketoft (fp), N226 (yrkande

3) av Tobias Krantz (fp) och Sk391 av Birgitta Carlsson och Sven Bergström

(c) begärs också lättnader då det gäller att få F-skattsedel, bl.a. för

sjuksköterskor och annan personal inom vården. I motion Fi308 (yrkande

19) av Per Landgren m.fl. (kd) begärs detsamma i fråga om personer som

får uppdrag av en tidigare arbetsgivare. Lars Leijonborg m.fl. (fp)

föreslår i motion Fi305 (yrkande 4) att det skall bli lättare att få

F-skattsedel om ej näringsförbud eller skatteskulder föreligger, och Annelie

Enochson m.fl. (kd) framför i motion A308 (yrkande 3) ett liknande förslag.

I motion N329 (yrkande 6) av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås slutligen

att alla skall få en F-skattsedel som skall kunna "aktiveras" vid 18 års

ålder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis betona att antalet avslag beroende på att

näringsverksamhet ej föreligger utgör en ytterst ringa del av antalet

ansökningar, cirka två procent enligt de ovan redovisade statistiska

uppgifterna från år 2003. Mot den bakgrunden framstår motionärernas

beskrivning av svårigheterna att erhålla F-skattsedel som kraftigt överdrivna,

och utskottet vill dessutom erinra om att det i den allmänna debatten om

F-skattsedelssystemet ifrågasatts om det inte rentav för vissa grupper är

alltför enkelt att skaffa sig F-skattsedel. En sådan kritik har framförts

av bl.a. fackföreningsrörelsen.

Det kan emellertid enligt utskottets mening inte uteslutas att det har

kommit att uppstå en olikartad praxis i olika regioner i landet rörande

utfärdandet av F-skattsedel, men i så fall bör - som utskottet tidigare

påpekat - den nya organisationen av skatteförvaltningen, som bl.a. innebär

att den har organiserats om till en enda myndighet, Skatteverket, ge bättre

förutsättningar att få till stånd en mer enhetlig praxis.

Skatteverket har genom det senaste regleringsbrevet fått i uppdrag att

redogöra för kontrollen av dem som ansöker om F-skattsedel och av dem som

redan har tilldelats F-skattsedel och därvid särskilt belysa om det finns

regionala skillnader i kontrollen. Verket skall också redogöra för eventuella

övriga regionala skillnader vid tillämpningen av F-skattereglerna.

Skatteverket skall dessutom redovisa utvecklingen av antalet F-skatteansökningar

från utlänningar såväl före som efter utvidgningen av EU samt redogöra

för eventuella kontrollsvårigheter vid handläggningen av dessa. Vidare

skall verket lämna förslag till åtgärder som kan behöva vidtas. En delrapport

avseende utvecklingen av antalet F-skatteansökningar före utvidgningen,

eventuella kontrollproblem vid hanteringen av dessa och förslag till

åtgärder skall lämnas senast den 1 april 2004. Uppdraget skall i övrigt

redovisas senast den 30 november 2004. Utskottet anser att Skatteverkets

redovisning bör avvaktas innan ställning tas till mera genomgripande

förändringar i F-skattesystemet och sådana lättnader i tilldelningsreglerna

som föreslås och avstyrker därför de nu aktuella motionerna och

motionsyrkandena.

Redovisning av skatter i främmande valuta

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om att redovisning av

skatter och avgifter skall tillåtas i annan valuta än den svenska.

Motionen

I motion Sk340 av Tobias Billström (m) föreslås att redovisning av skatter

och avgifter skall tillåtas i annan valuta än den svenska. Enligt motionären

har behovet av snabba och enkla jämförelser ökat med den ökade

internationaliseringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att huvudregeln är att samtliga beloppsmässiga

uppgifter som skall lämnas enligt SBL - deklarationer och liknande - skall

lämnas i svenska kronor. För räkenskapsår efter år 2000 kan dock svenska

företag och svenska filialer till utländska företag i vissa fall välja

att ha sin redovisning i euro i stället för svenska kronor. Deklarationsposter

som hämtas från en sådan redovisning i euro skall räknas om genom ett

schabloniserat omräkningsförfarande (SFS 2000:46). Reglerna härom omfattar

inkomstskatten, mervärdesskatten och reklamskatten. I lagstiftningsärendet

våren 2000 avstyrkte utskottet bl.a. en motion om att ge företagen möjlighet

att deklarera och betala in skatt i euro. Det huvudsakliga skälet var att

ett deklarationsförfarande i euro skulle kräva omfattande och kostsamma

systemanpassningar hos Riksskatteverket, vartill kom de alltför stora

valutariskerna för staten, om ett sådant system infördes. Utskottet tog

även fasta på att regeringen skulle följa utvecklingen, enligt propositionen.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motion Sk340.

Uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motioner om ett tillkännagivande om att ytterligare

uppgifter, t.ex. uppgifter om arbetsgivaravgifter, sociala avgifter och

kyrkliga avgifter, skall redovisas på slutskattsedeln och

deklarationsblanketten.

Jämför reservation 3 (m).

Motionerna

I motion Sk212 av Inger René (m) yrkas ett tillkännagivande om att

arbetsgivaravgiften skall redovisas på slutskattsedeln för statligt anställda.

I motion Sk216 går Marietta de Pourbaix-Lundin (m) ännu längre och

föreslår att sociala avgifter och arbetsgivaravgifter skall redovisas både

på deklarationsblanketten och slutskattsedeln. Bägge motionärernas syfte

är att allmänheten skall få bättre informationen om skatte- och avgiftsuttaget.

I motion Sk386 av Martin Andreasson (fp) krävs att i redovisningen till

den enskilde skall kyrkoavgift och andra medlemsavgifter till trossamfund

hållas tydligt åtskilda från redovisningen av obligatoriska skatter och

avgifter.

Utskottets ställningstagande

När det gäller utformningen av slutskattebeskedet, som enligt 11 kap.

15 § SBL skall skickas till den skattskyldige senast den 15 december

taxeringsåret, har utskottet tidigare erinrat om att syftet med detta besked

är att det skall ge information om den slutliga skatten och Skatteverkets

skatteberäkning. Några obligatoriska lagbestämmelser om att ett sådant

besked skall innehålla annat än vad den skattskyldige behöver för att

kontrollera sina skatteförhållanden och Skatteverkets beräkningar behövs

enligt utskottets mening inte. Någon ändring av lagbestämmelsen är således

inte påkallad. Däremot är det enligt utskottets mening positivt om

Skatteverket ändå sprider allmän information om arbetsgivaravgifternas och

de kyrkliga medlemsavgifternas storlek och hur de beräknas.

Vad gäller vilka uppgifter som skall finnas med i den förtryckta

självdeklarationen meddelar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer

de föreskrifter som behövs. En bestämmelse härom återfinns i 4 kap. 2 §

andra stycket lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Det ankommer således inte på riksdagen att ta någon ställning i denna

fråga.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk212, Sk216 och Sk386.

Anställdas rätt till lönespecifikation med uppgift om innehållen skatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om anställdas rätt

till lönespecifikation med uppgift om innehållen skatt.

Motionen

I motion Sk425 av Mikael Damberg (s) krävs en förstärkt rätt för den

enskilde att få en lönespecifikation som kvitto på att arbetsgivaren har

betalt in skatt till Skatteverket. Motionären vill komma åt oseriösa

företag som inte redovisar någon lönespecifikation för sina anställda.

Problemet är enligt motionären att anställda i dessa fall inte har någon

laglig rätt att få lönespecifikation samtidigt som de har en lagstadgad

skyldighet att ansvara för att skatten betalas in.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om arbetsgivarnas skyldighet att lämna en specifikation

av gjorda skatteavdrag på lönebesked har utskottet tidigare hävdat att de

bestämmelser som redan finns är tillräckliga. Enligt 5 kap. 12 § SBL skall

nämligen den som betalar ut ersättning för arbete vid varje

utbetalningstillfälle

lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Enligt 12 kap. 2 §

och 16 kap. 2 § samma lag är den som har gjort skatteavdrag skyldig att

betala det innehållna beloppet till Skatteverket. Utskottet vidhåller sin

uppfattning och avstyrker motion Sk425.

Uppgifter på lönebesked

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motioner om ett tillkännagivande om uppgift om

bruttolönekostnaden på lönebeskeden.

Jämför reservation 4 (m, kd).

Motionerna

I motionerna Sk217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sk235 av Stefan

Hagfeldt och Ola Sundell (m) och Sk429 av Anna Lilliehöök (m) förespråkas

att de anställdas lönebesked skall utformas så att de ger en redovisning

av bruttolönekostnaden inklusive alla skatter och avgifter för såväl

arbetsgivaren som den enskilde, i den förstnämnda motionen dock endast de

statligt anställdas lönebesked. Syftet är att höja medvetenheten om det

höga svenska skattetrycket.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare framhållit att det givetvis står arbetsgivaren

fritt att som en serviceåtgärd till de anställda lämna information om

arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden eller på annat sätt. Utskottet

vidhåller uppfattningen att det inte finns anledning att införa ett

obligatoriskt uppgiftslämnande för arbetsgivarna, vare sig de offentliga

eller privata, och förplikta dem till det ökade krångel och de merkostnader

som ett sådant obligatoriskt uppgiftslämnande skulle medföra. Strävandena

bör tvärtom inriktas på att så långt som möjligt begränsa arbetsgivarnas

uppgiftsskyldighet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk217,

Sk235 och Sk429.

Längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en rad motioner om ett tillkännagivande om en förlängning

av enmånadersperioden vid momsredovisningen för småföretag, ändrade regler

för när en inbetalning skall anses ha skett samt ändrade regler för

förseningsavgift.

Jämför reservationerna 5 (m, fp, kd) och 6 (c) samt särskilt yttrande 1

(mp).

Gällande bestämmelser

Redovisningsperioden i skattekontosystemet omfattar normalt en kalendermånad.

Handelsbolag med beskattningsunderlag på mindre än 200 000 kr får dock

enligt gällande regler (10 kap. 15 § SBL) redovisa på årsbasis i en

skattedeklaration.

Gällande bestämmelser i fråga om skatteinbetalningsdag innebär följande.

Mindre företag - med en mervärdesskattepliktig omsättning på högst 40

miljoner kronor - skall redovisa och betala in skatteavdrag och

arbetsgivaravgifter på utbetalda löner senast den 12 i månaden efter den månad

då lönen betalades ut (redovisningsperioden). I januari och augusti skall

redovisningen i stället senast ske den 17. Företag som skall redovisa

mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag överstigande 40 miljoner kronor

skall också i regel betala in innehållen skatt och arbetsgivaravgifter

senast den 12 i månaden efter redovisningsperioden (i januari och augusti

den 17) men deklarationen behöver inte lämnas förrän den 26 i samma månad.

F-skatt och särskild A-skatt skall betalas in senast den 12 i varje månad

(i januari och augusti den 17). Skatten anses inbetald när den har bokförts

på Skatteverkets konto.

De nu gällande inbetalningsdagarna och reglerna om när en inbetalning

skall anses ha skett beslutades i samband med skattekontoreformen (prop.

1996/97:100 del. 1 s. 279-297, bet. 1996/97:SkU23). Enligt den gällande

ordningen skall deklarationen ha kommit in till Skatteverket viss dag,

och skatten anses betald den dag betalningen har bokförts på Skatteverkets

konto. Normalt skall betalningen ha skett den 12 i uppbördsmånaden (i

januari och augusti den 17). Tidigare var inbetalningsdagen normalt den

10 i uppbördsmånaden, men då ansågs inbetalning ha skett den dag då

beloppet betalades hos post eller bank eller en inbetalningshandling för

girering lämnades till postkontor eller lämnades för postbefordran före

sista tömningstillfället.

Normalt uppgår förseningsavgiften vid för sent lämnad skattedeklaration

till 500 kr. Beloppet 1 000 kr gäller bl.a. vid försummelse efter

föreläggande och vid upprepade förseningar (se 15 kap. 8 § SBL). Beloppet

5 000 kr gäller vid för sen självdeklaration (se 5 kap. 10 § taxeringslagen).

Motionerna

I motion Sk383 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (s) begärs i syfte

att underlätta för småföretag en förlängning av den nuvarande enmånadsperioden

vid momsredovisningen. I motion Fi305 (yrkande 5) av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) krävs att förfallodagen utformas så att redovisning och betalning

skall ha sänts in senast ett angivet datum, att företagen inte skall

behöva betala skatt för en inkomst innan företagen haft inkomsten samt

att eventuell förseningsavgift skall sättas i relation till det försenade

beloppets storlek. I motion N329 (yrkande 26) av Maud Olofsson m.fl. (c)

förespråkas en senareläggning av momsredovisningen för småföretag och en

gemensam tidpunkt för redovisning av moms, innehållna skatter,

arbetsgivaravgifter m.m., som enligt motionärerna bör förskjutas till sista

dagen

i efterföljande månad. Slutligen begärs i motion N414 (yrkandena 4, 20

och 21) av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) att det skall räcka att betalningen

av företagets skatter görs på förfallodagen och att den årliga deklarationen

för företagare förenklas.

Utskottets ställningstagande

Reglerna om redovisning av skatter och avgifter ingår i skattekontosystemet.

Viktiga beståndsdelar i detta system är bl.a. redovisningsperiodens längd,

redovisningstidpunkten och förfallodagen. Ändringar i dessa regler får

återverkningar på hela skattekontosystemet, och en förlängning av perioden

för momsredovisning skulle dessutom försvaga statens inkomster. Vad

särskilt gäller småföretag vill utskottet erinra om att handelsbolag med

beskattningsunderlag på mindre än 200 000 kr redan enligt gällande regler

(10 kap. 15 § SBL) får redovisa på årsbasis i en skattedeklaration. Enligt

utskottets mening saknas anledning att nu ändra på reglerna på detta område.

Vad gäller frågan om vid vilken tidpunkt en skattebetalning eller en

skatteredovisning skall anses ha skett vidhåller utskottet att det är en

fördel att ha en ordning på skatteområdet som stämmer överens med

civilrättsliga principer om hur betalning och redovisning görs i andra

sammanhang.

En ordning i enlighet med motionärernas önskemål skulle enligt utskottets

uppfattning riskera att leda till en förslappning av hela betalningssystemet

på skatteområdet och vara till förfång för alla de företagare som nu

anpassat sina betalningsrutiner efter de regler som gäller. Till saken hör

att det numera finns möjligheter som inte fanns tidigare att betala skatten

genom bankgiro. Härigenom har tidsåtgången minskat för dem som föredrar

denna betalningsform. Den gamla ordningen innebar vidare bekymmer genom

att bankerna ibland låg på pengarna under förhållandevis lång tid för att,

som det uppfattades, göra räntevinster. Med tanke på att den allt

övervägande delen av statens skatteinkomster kommer in genom företagens

inbetalningar på skattekontot av preliminärskatter, arbetsgivaravgifter,

bolagsskatter, mervärdesskatt m.m. skulle en återgång till den gamla

ordningen under alla omständigheter innebära ett betydande bortfall av

ränteinkomster för staten, som kanske skulle behöva neutraliseras genom

att betalningsdagen tidigarelades ett par dagar (tidigare var den - som

ovan nämnts - den 10 i uppbördsmånaden).

Beträffande den i motion Fi305 yrkande 5 väckta frågan om att preliminär

F-skatt vid ojämna inkomster under året debiteras i en post och betalas

med lika stora belopp varje månad har utskottet tidigare funnit att

möjligheterna för den skattskyldige att betala skatten endast under vissa

kalendermånader, om den skattskyldiges näringsverksamhet pågår endast

under en del av kalenderåret och det finns särskilda skäl, samt möjligheten

att begära ändrad beräkning av F-skatten är tillräckliga (bet. 2002/03:SkU12).

Utskottet vidhåller sin ståndpunkt i denna fråga.

Vad slutligen gäller utformningen av och storleken på förseningsavgifterna

genomfördes omfattande ändringar i det systemet så sent som förra året.

Utskottet anser att det saknas anledning att redan nu överväga nya

förändringar av förseningsavgiftssystemet i enlighet med motionärernas

önskemål.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.

Momsredovisning vid handel mellan momspliktiga företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om en utredning om att

moms inte skall behöva betalas vid handel mellan momspliktiga företag

inom landet.

Jämför särskilt yttrande 2 (c).

Motionen

I motion N329 (yrkande 27) av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs en utredning

om att moms inte skall behöva betalas vid handel mellan momspliktiga

företag inom landet, på samma sätt som det går till vid handel mellan

företag i olika länder som är medlemmar i EU. Motionärernas syfte är att

förenkla systemet och undvika att stora summor pengar flyttas mellan

företag och mellan företag och staten utan något egentligt beskattningssyfte.

Utskottets ställningstagande

Motionärerna jämför två olika system, omsättning inom landet och omsättning

inom EU. Vid omsättning av varor och tjänster inom landet tas momsen ut

i varje led i tillverknings- och distributionskedjan, om omsättningen är

skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet. Samtidigt får företagen

från momsen på den egna omsättningen (den utgående momsen) dra av skatten

på förvärven i verksamheten (den ingående momsen). Den verkliga skattebördan

skjuts härigenom framåt tills den träffar den slutlige konsumenten. Moms

utgår även vid import av varor från länder utanför EG, medan export till

ett sådant land ger rätt till avdrag för ingående moms utan att någon

utgående moms måste betalas. Denna ordning för momsuttaget vid handel

inom landet bygger på principer som är gemensamma för alla länder inom EU.

Vid omsättning av varor och tjänster mellan företag i olika länder inom

EU (s.k. gemenskapsinterna förvärv) gäller i princip den s.k.

destinationsprincipen enligt en övergångsordning som innebär att varan eller

tjänsten skall beskattas där den konsumeras. Beskattningen i sådana fall

sker som regel genom att en skattskyldig köpare får redovisa s.k.

förvärvsskatt i sin skattedeklaration och sedan göra avdrag på samma sätt som

tidigare skedde i fråga om importmomsen. Egentligen borde man - med hänsyn

till den fria rörligheten av varor och tjänster inom området - tillämpa

den s.k. ursprungsprincipen, som innebär att beskattningen sker i det

land där varan eller tjänsten är tillhandahållen eller varifrån varorna

sänds eller transporteras. Sedan det konstaterats att ett gemensamt

mervärdesskattesystem grundat på ursprungsprincipen inte synes bli aktuellt

inom den närmaste framtiden, har det inom EU satts i gång ett arbete med

att utforma en strategi för en förbättring av mervärdesskattesystemets

funktion inom ramen för den inre marknaden, se KOM(2000)348. I ett meddelande

2003-10-03, KOM(2003)614 slutlig, lämnas en delrapport om arbetet med den

nya strategin, och bl.a. diskuteras en översyn av reglerna för platsen

för beskattning.

Utskottet vill framhålla att det föreligger ett utredningsförslag som

förespråkar omvänd skattskyldighet inom en viss sektor, byggsektorn. I

syfte att bekämpa svart arbetskraft och skatteundandragande föreslås

nämligen i betänkandet SOU 2002:115 Skärpning gubbar! dels ett obligatoriskt

entreprenadavdragssystem för ersättningar för bygg- och anläggningsarbeten,

dels en omvänd skattskyldighet vid köp av bygg- och anläggningsarbeten

som utförts av underentreprenör. Förslaget är för närvarande föremål för

fortsatt beredning inom Regeringskansliet. Förebilden till förslaget är

hämtad från en ordning som Österrike av EU har fått tillstånd att genomföra.

Utskottet vill dock betona att det här handlar om en begränsad sektor,

nämligen byggsektorn, där problemen med svart arbetskraft och

skatteundandragande

är särskilt besvärliga. Att Sverige, som enskilt land inom EU, över hela

linjen skulle ändra på grunderna för sin mervärdesskatteordning finner

utskottet uteslutet. Med det anförda avstyrker utskottet motion N329

yrkande 27.

Generalklausulen i skatteflyktslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om att generalklausulen

i skatteflyktslagen skall avskaffas.

Jämför reservation 7 (m, fp, kd).

Motionen

I motion Fi305 (yrkande 6) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att

generalklausulen i skatteflyktslagen avskaffas eftersom den enligt motionärernas

mening är svårbegriplig och helt oförutsägbar för de skattskyldiga och

strider mot rättssäkerhetens idé. Även i motion N248 (yrkande 11) av Bo

Lundgren m.fl. (m) yrkas bl.a. att den nuvarande generalklausulen i

skatteflyktslagen avskaffas. Utskottet återkommer längre fram i betänkandet

till det sistnämnda yrkandet, som ingår som en del i ett större reformpaket.

Utskottets ställningstagande

Liksom vid sin tidigare prövning av skatteflyktslagen och den s.k.

generalklausulen i denna lag finner utskottet att det dessvärre alltjämt

finns utrymme för sådana förfaranden som är att betrakta som skatteflykt

genom att t.ex. skillnaderna i beskattningen av arbetsinkomster och

kapitalinkomster och andra asymmetrier i beskattningssystemet utnyttjas för

att uppnå orättmätiga fördelar. De lagtolkningsmetoder som finns har visat

sig otillräckliga när det gäller att förhindra och motverka

skatteflyktsförfaranden,

och det finns därför, enligt utskottets uppfattning, ett behov av en

lagstadgad tolkningsanvisning som ger möjlighet att under vissa förutsättningar

ingripa mot förfaranden som inte kan förhindras eller motverkas med annan

lagstiftning. Utskottet anser således, nu liksom tidigare, att skatteflyktslagen

och generalklausulen fyller en viktig funktion och avstyrker således motion

Fi305 yrkande 6.

Skattetillägg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motioner om ett tillkännagivande om skattetillägg.

Jämför

reservation 8 (m, kd, c).

Motionerna

I motion K271 (yrkande 12) av Bo Lundgren m.fl. (m) krävs att domstolsprövning

skall ske inom rimlig tid när det gäller ifrågasatta skattetillägg samt

att ingen inbetalning skall behöva göras förrän dom avkunnats i högsta

instans. I motion N329 (yrkande 24) av Maud Olofsson m.fl. (c) uttalas

att myndigheten bör visa att företagaren visat oaktsamhet eller haft uppsåt

att lämna felaktiga uppgifter. Även motionärerna bakom den motionen anser

att upptaxering och skattetillägg inte skall behöva betalas in förrän dom

avkunnats i sista instans samt att sanktionen eller straffet skall stå i

rimlig proportion till brottets storlek och allvar. I motion Sk452 av

Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) godtas skattetillägg endast om

avsikten varit att lämna felaktiga uppgifter eller om de felaktiga

uppgifterna lämnats av grov oaktsamhet. Motionärerna menar vidare att det

räcker med tre månaders handläggningstid för omprövning eller dom i

länsrätt då det gäller skattetillägg samt att det bör kunna medges ytterligare

anstånd då det gäller betalningen.

Utskottets ställningstagande

Skattetilläggsreglerna reformerades genom riksdagsbeslut våren 2003 (prop.

2002/03:106, bet. 2002/03:SkU16). Bakom ändringarna låg ett omfattande

utredningsarbete, och även vissa domar i Europadomstolen (enligt vilka

den tidigare utformningen i viktiga avseenden stred mot Europakonventionen

om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) spelade in.

I den nya utformningen tas skattetillägg alltjämt ut vid lämnande av en

oriktig uppgift eller i fall av skönstaxering respektive skönsbeskattning.

Möjligheterna att göra nyanserade bedömningar i varje enskilt fall har

dock utökats och förbättrats. De befintliga befrielsegrunderna har

förtydligats och kompletterats med nya grunder för när befrielse från

skattetillägg skall ske. Exempelvis kan befrielse från skattetillägg ske när

det förflutit oskäligt lång tid till dess att skattetillägget skall

bestämmas. Även i de fall då en skattskyldig döms till en påföljd enligt

skattebrottslagen (1971:69) till följd av en gärning som innefattar

lämnande av en oriktig uppgift som föranleder skattetillägg kan befrielse

ske. Befrielse kan ges helt eller delvis. För att öka rättssäkerheten har

en rätt att erhålla anstånd med betalning av skattetillägget till dess

att länsrätten prövat den fråga som föranlett tillägget införts. Dessutom

behöver numera säkerhet aldrig ställas vid anstånd med skattetilläggsbeloppet.

Motsvarande förändringar har i huvudsak skett för bestämmelserna om

tulltillägg. Genom denna möjlighet för de skattskyldiga att skjuta på

verkställigheten av skattetillägg i tvistiga fall har utskottet ansett att

kraven på rättssäkerhetsgarantier i Europakonventionen är uppfyllda.

De nu redovisade förändringarna av skattetilläggssystemet ligger enligt

utskottets uppfattning helt i linje med motionärernas önskemål. Att i

systemet införa uppsåts- och oaktsamhetsgrunder i stället för de objektiva

kriterier och tydliga befrielsegrunder som nu gäller skulle göra hela

systemet mer svårtillämpat och mindre förutsebart och således gå helt på

tvärs mot principen om bättre rättssäkerhet på detta område. Beträffande

frågan om en uppsnabbning av handläggningstiden har utskottet tidigare

framhållit att detta i grund och botten är ett resursproblem som bör prövas

i samband med behandlingen av budgetpropositionen varje år. Utskottet

hyser dock förhoppningar om att den nya enhetliga organisationen av

skatteförvaltningen, som sedan årsskiftet hålls samman i en enda myndighet,

Skatteverket, skall visa sig mera effektiv i vad avser bl.a.

ärendehandläggningen. Utskottet avstyrker samtliga de motioner som behandlas i

detta avsnitt.

Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om ett tillkännagivande om ökade möjligheter

att få ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt.

Jämför reservation 9 (c).

Gällande bestämmelser m.m.

Möjligheten att få ersättning för kostnader för bl.a. ombud i skattemål

regleras i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål

om skatt, m.m. Bestämmelserna innebär bl.a. att en skattskyldig som i ett

mål har haft kostnader hos domstol eller andra myndigheter för ombud eller

biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara

hans rätt skall beviljas ersättning om

han helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller

målet,

målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen, eller

det finns synnerliga skäl för ersättning.

Vissa kostnader får inte ersättas, t.ex. kostnader för deklaration och

för eget arbete.

Motionerna

I motion N329 (yrkande 25) av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas förbättrade

ersättningsmöjligheter för bl.a. småföretag att anlita experthjälp i

skattemål. Motionärerna framhåller att för närvarande har bara företag med

god ekonomi råd att driva skattemål på ett acceptabelt sätt. I motion

Sk450 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp och kd) framhålls att en översyn

av lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

behöver göras för att garantera de skattskyldiga rättssäkerhet vid

beskattningen. Det kan vara svårt, menar motionärerna, för småföretagare att

förhandla fram ett tillräckligt rättsskydd för skatteärenden i sin

företagsförsäkring.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare betonat att principen bör vara att ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt skall kunna beviljas en skattskyldig

som verkligen har behov av juridisk sakkunskap för att på ett effektivt

sätt kunna föra sin talan. Det bör emellertid samtidigt beaktas att

förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar är skyldiga att självmant

införskaffa den utredning som krävs och att behovet av ombud i ett skattemål

därför normalt sett är betydligt mindre än t.ex. i ett tvistemål vid allmän

domstol. Att utforma ersättningsreglerna så att de kompenserar för eventuella

brister i företagens försäkringar kan enligt utskottets mening inte komma

i fråga. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna N329 yrkande 25

och Sk450.

Ändrad lagstiftning eller utredning beträffande olika rättssäkerhetsfrågor

på skatteområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner med krav på förslag eller utredning beträffande

olika rättssäkerhetsfrågor på skatteområdet.

Jämför reservation 10 (m, kd).

Motionerna

I motion N248 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs förslag av

regeringen på en rad områden inom beskattningen. Motionärerna kräver bl.

a. lättnader i fråga om de s.k. 3:12-reglerna i samband med andelsbyten

och i arvsskatten då det gäller aktier som fallit i värde. Vidare framförs

krav på en "omvänd generalklausul" och den nuvarande generalklausulens

avskaffande. Vidare anser motionärerna att oaktsamhet eller uppsåt bör

föreligga för att skattetillägg skall påföras, att upptaxering och

skattetillägg inte skall behöva inbetalas innan en lagakraftvunnen dom

föreligger samt att det bör krävas mindre resurser i tid och pengar för att

driva skattemål. Ytterligare några punkter på motionärernas lista är att

högst 24 månader bör förflyta mellan det att Skatteverket beslutat om

skattetillägg och det att dom avkunnats i sista instans, att möjligheterna

till skälig ersättning för experthjälp vid skattemål bör förbättras, att

en betalning skall anses ha kommit Skatteverket till handa den dag

inbetalning sker samt att momsinbetalningstidpunkterna senareläggs.

I motion Sk298 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att en parlamentarisk

utredning tillsätts för att ta upp en rad frågor som motionärerna finner

angelägna. Dit hör att anstånd med betalning vid begäran om omprövning av

sanktionsavgift bör medges automatiskt tills målet avgjorts i sista instans.

Oaktsamhet eller uppsåt bör krävas för påförande av skatte- eller

tulltillägg, anser motionärerna vidare. Inlämnandetidpunkten bör anses vara

den tidpunkt när en uppgift är inlämnad. Inga tvångsåtgärder bör vidtas

utan noggrann rättslig prövning. Utredningen bör vidare omfatta en översyn

av den långsamma skatteprocessen, förvaltningsdomstolarnas organisation,

metoder och kompetens på skatteområdet samt en utvärdering av taxeringslagen

från 1990.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att det finns något samlat

reform- eller utredningsbehov på de områden som nämns i motionerna.

Beträffande de s.k. 3:12-reglerna och arvsskatten vid generationsskiften

pågår för närvarande överväganden inom Regeringskansliet som bör avvaktas.

Beträffande skattetilläggs- och anståndsfrågan har förändringar genomförts

så pass nyligen att det ännu är för tidigt att analysera några erfarenheter.

Beträffande användningen av tvångsmedel arbetar för närvarande en utredning

med frågan i vilken utsträckning skattebrottsenheterna behöver använda

processuella tvångsmedel för att effektivisera verksamheten (dir. 2004:26).

Vad gäller de övriga detaljerna i motionärernas respektive kravlista

finner utskottet att de överdriver problemen. I vart fall anser utskottet

att någon åtgärd av riksdagen inte är påkallad, och utskottet har också

i olika sammanhang tagit avstånd från liknande krav. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna N248 yrkande 11 och Sk298.

Registrering av etnisk tillhörighet i folkbokföringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion med förslag om införande av en möjlighet att

registrera etnisk tillhörighet i folkbokföringen.

Motionen

I motion Sk284 (yrkandena 3 och 4) av Ana Maria Narti (fp) föreslås att

befolkningsstatistiken avseende folkminoriteter bör anpassas efter människors

frivilligt uttalade önskan att tillhöra viss etnisk minoritet. Denna

identitet bör kunna få registreras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att uppgifter om etnisk tillhörighet kan vara känsliga

och att det kan finnas en risk för att uppgifterna skulle kunna missbrukas

om de förs in i folkbokföringsregistret. Uppgifter om etnisk tillhörighet

behövs inte heller för de syften som folkbokföringen skall fylla och kan

därför inte motiveras med ändamålet med registret. Mot denna bakgrund

avstyrker utskottet motion Sk284 yrkandena 3 och 4.

Folkbokföringen för studerande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om ett tillkännagivande om att studerande

skall få folkbokföra sig i sina tidigare hemkommuner.

Jämför reservation 11 (c).

Gällande bestämmelser

Folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska förhållandena, och någon

valfrihet i fråga om var man skall vara folkbokförd finns enligt gällande

regler (med några få undantag) inte. Vuxna studerande skall folkbokföras

där de regelmässigt tillbringar sin dygnsvila enligt samma regler som

gäller för vuxna i allmänhet. Elever under 18 år som bor tillsammans med

föräldrar eller andra anhöriga anses i folkbokföringssammanhang bosatta

där, även om de på grund av skolgång regelmässigt tillbringar sin dygnsvila

på annat håll. Detsamma gäller elever som fyllt 18 år så länge studierna

avser grundskole- eller gymnasiestudier eller motsvarande.

Motionerna

I motion Sk268 av Lennart Kollmats (fp) yrkas att det skall införas en

möjlighet för studerande att välja om de vill folkbokföra sig i studieorten

eller i den tidigare hemkommunen, åtminstone under sommaren. Motionären

framhåller att de gällande reglerna ger upphov till problem för studenter

som vistas under sommaren i sin tidigare hemkommun och blir sjuka och

måste uppsöka sjukvården. I motion Sk249 av Jörgen Johansson (c) yrkas

också att studerande skall få välja var de vill vara folkbokförda. Motionären

framhåller att den nuvarande ordningen innebär att landsbygds- och

glesbygdskommuner töms på unga kommuninnevånare och får försämrad

ekonomi.

Utskottets ställningstagande

Som framgått kan elever under 18 år och äldre elever som fortsätter

grundskole- eller gymnasiestudier och som har egentligt hemvist tillsammans

med föräldrar eller andra anhöriga folkbokföras där, trots att de tillbringar

dygnsvilan på annat håll. Andra studerande följer huvudregeln som innebär

att folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska omständigheterna.

Någon valfrihet i fråga om var en person skall vara folkbokförd finns med

några få undantag inte. Utskottet, som vid åtskilliga tillfällen tidigare

har behandlat den nu aktuella frågan, vidhåller att det inte finns någon

anledning att utöka de nämnda undantagen med högskolestuderande och

avstyrker motionerna Sk268 och Sk249.

Kvarskrivning i folkbokföringen för misshandlade invandrarkvinnor som

riskerar att utvisas till sina hemländer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om en rätt för

misshandlade invandrarkvinnor som tagit sin tillflykt till kvinnojourerna och

som riskerar att utvisas till sina hemländer att "kvarskrivas".

Jämför särskilt yttrande 3 (m, kd, c).

Gällande bestämmelser

Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som huvudregel offentliga.

I vissa fall kan det dock vålla olägenhet för en person att sådana

uppgifter lämnas ut. Med hjälp av t.ex. adressuppgift från ett

folkbokföringsregister

kan en förföljare spåra upp en viss person för att hota eller utöva våld

mot personen. Även andra uppgifter som registreras inom folkbokföringen

kan användas som ett led i förföljelse. För att uppgifterna i folkbokföringen

inte skall kunna missbrukas på detta sätt finns vissa möjligheter att

vidta åtgärder till skydd för förföljda personer.

Sekretessmarkering i folkbokföringsregistren är den första skyddsåtgärd

som tillgrips när man kan befara att folkbokföringsuppgifter kan komma

till användning för personförföljelse. Markeringen anger att särskild

försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter av personen i

fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av sekretess.

Sekretessmarkering är alltså avsedd att ge myndigheterna en varningssignal

vid utlämnande av uppgifter som normalt sker utan särskild sekretessprövning.

Sekretessmarkering har använts inom folkbokföringen under många år och

skatteförvaltningen har utarbetat särskilda rutiner för systemet.

Så kallad kvarskrivning regleras i 16 § folkbokföringslagen (1991:481).

Enligt denna bestämmelse får en person som av särskilda skäl kan antas

bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat

sätt medges att vid flyttning vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten.

Kvarskrivning kan ske endast efter ansökan av den enskilde och får medges

endast om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom

besöksförbud eller på annat sätt. Kvarskrivningen får avse även den flyttande

personens medflyttande familj.

Bestämmelser om fingerade personuppgifter infördes den 1 juli 1991 och

regleras i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Enligt lagen

kan en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för särskilt allvarlig

brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet medges att

använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade

personuppgifter). Det krävs också att personen inte kan ges tillräckligt

skydd på annat sätt. Huvudregeln är att medgivandet gäller för obegränsad

tid, men det får begränsas till viss tid. Ett medgivande att använda

fingerade personuppgifter får även ges åt en familjemedlem som varaktigt

bor tillsammans med den person som riskerar att bli utsatt för allvarlig

brottslighet.

Motionen

I motion Ju443 (yrkande 7) av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) föreslås

en rätt för invandrarkvinnor som tagit sin tillflykt till kvinnojourerna

och som riskerar att utvisas till sina hemländer att "kvarskrivas".

Utskottets ställningstagande

Det problem som motionärerna berör tangerar de frågor som tas upp i

Personsäkerhetsutredningens delbetänkande SOU 2002:71 Mot våld i nära

relationer som innehåller förslag till åtgärder för att motverka våld inom

familjen och erbjuda utsatta kvinnor och andra närstående skydd och stöd.

För att det fortsatta arbetet mot våld i nära relationer skall kunna

bedrivas mer effektivt föreslår utredningen att det struktureras och att

insatserna präglas av långsiktighet. Utredningen föreslår därför att en

nationell handlingsplan mot våld i nära relationer antas. Förslaget

innefattar ett antal åtgärder som syftar till att förstärka skyddet för

våldsutsatta kvinnor och andra närstående. Det handlar t.ex. om att

ytterligare förbättra myndigheternas handläggningsrutiner rörande

familjevåldsärendena och att utveckla nya arbetsmetoder. Planen innehåller också

en ökad satsning på kvinnojourerna. Bland de lagstiftningsåtgärder som

därutöver föreslås kan nämnas ett nytt institut inom folkbokföringen,

nämligen skyddad folkbokföring, som skall kunna användas av dem som blir

utsatta för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat

sätt.

Regeringen har nyligen föreslagit att det skall bli möjligt att bevilja

tidsbegränsat uppehållstillstånd till utlänningar då det är befogat med

hänsyn till genomförandet av förundersökning eller huvudförhandling i

brottmål. Härigenom får utländska brottsoffer och vittnen, s.k. bevispersoner,

en laglig möjlighet att tillfälligt stanna kvar i Sverige för att genom

vittnesmål och annan bevisning bistå brottsutredande personal att lagföra

brott. I propositionen framhålls att folkbokföring i Sverige kan komma

att aktualiseras i de fall vistelsen i Sverige varar längre tid än ett år.

Utskottet vill för sin del tillägga att om en person, som på detta sätt

folkbokförs i Sverige, är utsatt för personförföljelse, kan även de ovan

beskrivna reglerna till skydd för missbruk av folkbokföringsuppgifterna

komma att tillämpas, dvs. sekretessmarkering, kvarskrivning eller fingerade

personuppgifter. Socialförsäkringsutskottet har tillstyrkt regeringens

förslag och riksdagen kommer att fatta beslut i ärendet inom kort (prop.

2003/04:35, bet. 2003/04:6).

Utskottet konstaterar att arbete är på gång för att förbättra förhållandena

för de drabbade kvinnorna oavsett bakgrund. Utskottet anser att resultatet

av beredningen inom Regeringskansliet bör avvaktas innan ställning tas

till om kvarskrivningsreglerna skall göras lättare tillämpliga på just

den personkategori som motionären nämner. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Ju443 yrkande 7.

Skyddad identitet i folkbokföringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om en rätt för kvinnor

som varit utsatta för trafficking att få skyddad identitet i samarbete

med de nordiska länderna.

Jämför reservation 12 (v, mp).

Motionen

I motion Ju448 (yrkande 7) av Mona Jönsson m.fl. (mp) förespråkas en rätt

för kvinnor som varit utsatta för trafficking att få skyddad identitet i

samarbete mellan de nordiska länderna.

Utskottets ställningstagande

I Personsäkerhetsutredningens slutbetänkande 2004:1 Ett nationellt program

om personsäkerhet föreslås bl.a. ett ökat samarbete med andra länder,

och särskilt inom Norden, på vittnesskyddsområdet. Förberedelser pågår

också för ett sådant samarbete, och bl.a. har en arbetsgrupp som lyder

under ländernas rikspolischefer bildats för att bana väg för ett kommande

utbyte av hotade personer mellan länderna, sägs det i utredningen. Frågan

som motionärerna har väckt är således redan uppmärksammad och någon åtgärd

av riksdagen behövs inte. Utskottet avstyrker därför motion Ju448 yrkande

7.

Den territoriella indelningen i folkbokföringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om att Svenska kyrkans

församlingsbegrepp skall utmönstras ur folkbokföringen.

Bakgrund

Enligt folkbokföringslagen skall en person folkbokföras på den fastighet,

i vissa fall även lägenhet, och i den territoriella församling där

vederbörande är att anse som bosatt. Sverige är indelat i territoriella

församlingar, som i dag är kyrkliga. Folkbokföring sker enligt

folkbokföringslagen inte i socken men gränserna för de äldre socknarna

sammanfaller

i många fall med församlingsgränserna.

I betänkandet SOU 2000:17 Folkbokföring efter stat-kyrka-reformen m.m.

föreslog Utredningen om folkbokföring i församling att territoriell

församling skulle utmönstras ur folkbokföringslagen och ersättas med kommun.

Ett stort antal remissinstanser riktade kritik mot detta förslag. I

budgetpropositionen för år 2002 anförde regeringen som sin bedömning att

folkbokföring även fortsättningsvis bör ske i territoriell församling

inom Svenska kyrkan (prop. 2001/02:1 utg.omr. 3 s. 21).

Motionen

I motion Sk387 (yrkandena 1 och 2) av Martin Andreasson (fp) anförs att

folkbokföringen inte bör styras av Svenska kyrkans territoriella indelning.

I stället bör det civila församlingsbegreppet knytas till de församlingsgränser

som gällde innan den nu pågående vågen av församlingssammanläggningar

började. För att markera boskillnaden mellan kyrka och stat kan de civila

församlingarna i fortsättningen kallas för socken eller - i Sveriges

tidigare städer - annat lämpligt begrepp.

Utskottets ställningstagande

Det var bl.a. just av det skälet att det allmänna saknar bestämmanderätten

över församlingsindelningen som Utredningen om folkbokföring i församling

i det ovan nämnda betänkandet SOU 2000:17 föreslog att folkbokföring i

kyrklig församling skulle upphöra och i stället ske på fastighet och i

kommun. På grund av remissopinionen som bl.a. ville värna om det

kulturhistoriska arvet valde dock regeringen att inte lägga fram något förslag

om ändrade regler för folkbokföringen i detta hänseende. De äldre reglerna

består således, och utskottet finner att det inte finns anledning att nu

ändra dem. Utskottet avstyrker således motion Sk387 yrkandena 1 och 2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. F-skattsedel, punkt 2 (m, fp, kd)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf

Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om F-skattsedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Fi305 yrkande 4, 2003/04:Fi308 yrkande 19 och 2003/04:Sk346 och

bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk251, 2003/04:Sk391, 2003/04:Ub270

yrkande 2, 2003/04:N226 yrkande 3, 2003/04:N329 yrkande 6 och 2003/04:A308

yrkande 3.

Ställningstagande

Vi håller med motionärerna bakom parti- och kommittémotionerna Fi305

yrkande 4 (fp) och Fi308 yrkande 19 (kd) samt motion Sk346 (m) om att

möjligheterna att få sig tilldelad en F-skattsedel är i dag alltför begränsade.

Dagens regler stänger nämligen ute många entreprenörer som vill starta

eget. Utan en kontinuerlig nyetablering av företag minskar möjligheterna

att det växer upp nya och verkligen livskraftiga företag. För att så många

företag som möjligt skall så att säga få chansen att etableras och sedan

växa till sig bör reglerna vara mer generösa när det gäller möjligheten

att erhålla F-skattsedel.

Felaktiga F-skattsedelsinnehav eller eventuella missbruk av F-skattsedelsinnehav

bör i stället motverkas genom att använda återkallelsemöjligheterna. Enligt

gällande regler återkallar Skatteverket en F-skattsedel för den som begär

det eller som slutar att bedriva näringsverksamhet. F-skattsedeln kan

också återkallas för den som inte lämnar självdeklaration, inte redovisar

eller betalar sina skatter och avgifter, har näringsförbud eller är i

konkurs. Genom dessa regler upprätthålls disciplinen inom F-skattesystemet,

men vi anser samtidigt att det är lämpligt att fortlöpande följa upp och

granska återkallelsegrunderna för att se om de behöver modifieras på någon

punkt med hänsyn till utvecklingen på företagsetableringsområdet. Härigenom

kan man lätta på de strikta reglerna om tilldelning av F-skattsedel.

Vad som är fel med dagens regler är bl.a. att företagaren inte tidigare

får ha varit anställd hos uppdragsgivaren. Vidare får företagaren inte

heller använda uppdragsgivarens utrustning eller ha endast ett fåtal kunder

som anlitar företagets tjänster under långa perioder. Företagaren får

inte bedriva ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär" eller ha en alltför

låg ekonomisk riskprofil. Dessa krav innebär sammantaget att nyföretagandet

inom tjänstesektorn hindras allvarligt, och bl.a. missgynnas kvinnor som

skulle kunna starta eget inom vårdsektorn. Vi har också fått indikationer

på att godtycklighet och olika behandling vid F-skattsedelstilldelningen

förekommer beroende på var i landet man lämnar in sin ansökan. Det anförda

visar enligt vår mening att det finns ett behov av en reformering av

reglerna om F-skattsedelstilldelning. När det gäller inriktningen av en

sådan reform delar vi uppfattningen i motion Sk308 att alla som vill ha

en F-skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen regi i princip

också bör kunna få ut en F-skattsedel, givetvis under förutsättning att

man inte har näringsförbud eller skatteskulder.

Vad nu anförts bör riksdagen med bifall till motionerna Fi305 yrkande 4,

Fi308 yrkande 19 och Sk346 samt med anledning av övriga nu behandlade

motioner som sin mening ge regeringen till känna.

2. F-skattsedel, punkt 2 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om F-skattsedel. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:N329 yrkande 6 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi305 yrkande

4, 2003/04:Fi308 yrkande 19, 2003/04:Sk251, 2003/04:Sk346, 2003/04:Sk391,

2003/04:Ub270 yrkande 2, 2003/04:N226 yrkande 3 och 2003/04:A308 yrkande

3.

Ställningstagande

Innehav av F-skattsedel är viktigt för alla företagare och särskilt viktigt

för tjänsteföretagare, eftersom bara ett sådant innehav befriar kunden

från ansvaret att behöva betala skatt och arbetsgivaravgift på ersättningen

för den utförda tjänsten. Utan F-skattsedel kommer man lätt till korta i

konkurrensen. På landsbygden är innehavet särskilt viktigt eftersom en

stor del av befolkningen är beroende av företagande, särskilt småföretagande.

Det är sant att det har gjorts vissa förbättringar såvitt gäller möjligheterna

att erhålla F-skattsedel. Bland annat skedde den 1 januari 1998 en

regeluppmjukning som innebar att det numera är Skatteverket som skall visa

att det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken

bedrivs eller kommer att bedrivas för att Skatteverket skall vägra utfärda

F-skattsedel åt någon som vill få en sådan sedel och som uppger sig bedriva

eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet (prop.

1997/98:33, bet. 1997/98:SkU9). Ändå anser jag i likhet med motionärerna

bakom motion N329 att Skatteverkets tillämpning av reglerna fortfarande

kan vara alldeles för snäv då det gäller bedömningen om den sökande kommer

att bedriva näringsverksamhet i skattelagarnas mening.

Skatteverkets bedömning i denna fråga bygger i sin tur på ett

självständighetskriterium som bl.a. innebär att den som endast har uppdrag från

sin tidigare arbetsgivare inte anses bedriva näringsverksamhet. Denna

praxis är särskilt olycklig för sjukvårdspersonal som vill starta eget

men formellt säljer sina tjänster endast till landstinget eller kommunen

och som därför är så att säga diskvalificerade från F-skattsedelsinnehav

så länge inte andra kunder till de producerade tjänsterna kan uppbringas.

Kvinnor drabbas särskilt hårt av systemet. Sjuksköterskor hindras från

att starta eget eftersom de i regel bara har landstinget och möjligen

kommunen som uppdragsgivare för tjänsten. Efter ett bakslag i domstol har

Vårdförbundet reagerat kraftigt mot detta förhållande.

Som framhålls i motion N329 borde, med enklare regler för att få F-skattsedel,

administrationen kunna effektiviseras och handläggningstiderna kortas.

Detta skulle naturligtvis vara en fördel. En tanke som bör prövas seriöst

är att tilldela alla som föds här i landet en latent F-skattsedel som

sedan skulle kunna aktiveras i vuxen ålder av de personer som vill starta

ett eget företag. Denna F-skattsedel skulle sedan få återkallas endast på

sakliga grunder. Det anförda bör ges regeringen till känna, vilket innebär

att jag tillstyrker motion N329 yrkande 6 och tillstyrker delvis övriga

nu behandlade motioner.

3. Uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln, punkt 4

(m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om arbetsgivaravgifter m.m. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Sk212 och 2003/04:Sk216 och avslår motion 2003/04:Sk386.

Ställningstagande

Med en uppställning av slutskattsedeln, och möjligen även den förtryckta

deklarationsblanketten, som gör det möjligt att överblicka

arbetsgivaravgifternas

och pensionsavgifternas storlek skulle, anser vi, skattebetalarna kunna

få en bättre information om det allmännas skatte- och avgiftsuttag på

löner och andra arbetsinkomster än för närvarande. Med nuvarande datateknik

bör en sådan utökad information på slutskattsedeln respektive

deklarationsblanketten inte vålla nämnvärt merarbete för Skatteverket, och

vinsten

i form av ett ökat medvetande hos medborgarna om skatternas och avgifternas

storlek överväger stort de eventuella nackdelarna i form av ökade

administrativa insatser. Med det anförda tillstyrker vi motionerna Sk212 och

Sk216 och avstyrker motion Sk386.

4. Uppgifter på lönebesked, punkt 6 (m, kd)

av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m) och Stefan

Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om uppgifter på lönebesked. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2003/04:Sk217, 2003/04:Sk235 och 2003/04:Sk429.

Ställningstagande

I Sverige, med världens högsta skattetryck, är det särskilt viktigt att

synliggöra det totala skattetrycket i olika sammanhang. Många skatter är

dolda för de enskilda löntagarna, t.ex. arbetsgivaravgiften. Ett lönebesked

med information om bruttolön, inklusive alla skatter och avgifter för

såväl arbetsgivaren som den enskilde, är ett utmärkt sätt att synliggöra

det faktiska skattetrycket på löner och andra arbetsinkomster. Åtminstone

en gång om året bör den anställde få ett lönebesked i vilket bruttolönen

inklusive avgifter enligt lag och avtal redovisas. Därefter redovisas

arbetsgivaravgifter, löneskatter och andra pålagor som dras av från den

ursprungliga bruttolönen. Staten som arbetsgivare bör kunna föregå med

gott exempel. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Sk217, Sk235

och Sk429 som sin mening ge regeringen till känna.

5. Längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m., punkt 7 (m,

fp, kd)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf

Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om längre perioder för momsredovisning m.m. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 5 och 2003/04:N414

yrkandena 4 och 20 och avslår motionerna 2003/04:Sk383, 2003/04:N329

yrkande 26 och 2003/04:N414 yrkande 21.

Ställningstagande

I dag har många enskilda näringsidkare en ojämn inkomst under året. Det

system som finns i dag med preliminär deklaration som avges vid årets

början innebär att den totala skatt som man räknar med att betala under

året fördelas jämnt över tiden. Detta innebär att företagaren kan komma

att behöva betala skatt utan att ha haft motsvarande inkomst. Vi biträder

förslaget i motion Fi305 yrkande 5 om ett skattebetalningssystem där

inbetalning av skatt sker först efter det att man haft inkomsten.

I dag kan företagaren betala in skatten på ett skattekonto. Grundidén med

skattekontot är enligt vår mening bra, men vi ställer oss bakom förslaget

i motion Fi305 yrkande 5 att reglerna bör ändras så att redovisning och

betalning skall ha sänts in senast det angivna datumet. För att underlätta

för små aktiebolag bör, som föreslås i samma motion, eventuella

förseningsavgifter sättas i relation till det försenade beloppets storlek.

Vi föreslår att riksdagen gör ett uttalande med en inriktning som här har

angetts. Det innebär att vi tillstyrker motionerna Fi305 yrkande 5 och

N414 yrkandena 4 och 20 och avstyrker övriga motioner och motionsyrkanden.

6. Längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m., punkt 7

(c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om längre perioder för momsredovisning m.m. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:N329 yrkande 26 och avslår motionerna

2003/04:Fi305 yrkande 5, 2003/04:Sk383 och 2003/04:N414 yrkandena 4, 20

och 21.

Ställningstagande

Som framhålls i motion N329 yrkande 26 finns det en risk för att vissa

storföretag förlänger sina betalningstider på ett sådant sätt att

underleverantörerna måste betala in momsen på en transaktion innan de har

fått betalt från sin kund, storföretaget. För att inte företagare skall

tvingas betala in mervärdesskatt på skattekontot innan företagaren har

fått betalt av sin kund bör tidpunkten för redovisning och betalning av

mervärdesskatt förskjutas. Inbetalning av skatter och avgifter för anställd

personal samt skatt för företaget eller företagets ägare är i dag inte

synkroniserat med mervärdesskatteperioden, såvitt gäller mindre företag.

Detta förhållande leder till administrativa problem och i vissa fall

felredovisningar. Sammantaget bör därför, som förespråkas i motionen, en

gemensam period införas och en gemensam tidpunkt fastställas för redovisningen,

lämpligen den sista dagen i efterföljande månad. En gemensam betalningsdag

enligt detta förslag liknar det system som gäller för större företag. Jag

föreslår att riksdagen som sin mening ger det anförda till känna för

regeringen och tillstyrker därmed motion N329 yrkande 26. Övriga motioner

och motionsyrkanden avstyrker jag däremot.

7. Generalklausulen i skatteflyktslagen, punkt 9 (m, fp, kd)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf

Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om generalklausulen i skatteflyktslagen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi305 yrkande 6.

Ställningstagande

Den s.k. generalklausulen är enligt vår mening utformad så att den står

i strid mot fundamentala principer inom lagstiftningen, särskilt

skattelagstiftningen, som syftar till att eliminera risken för godtycklig

beskattning och annan maktutövning. Dess tillämpning är svårbegriplig och

helt oförutsägbar för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger att

reglerna skall vara fasta och tydliga så att medborgarna därigenom kan

förutse och förstå konsekvenserna av sitt handlande. Medborgarna måste ha

förutsättningar att känna till var gränsen går mellan vad som är tillåtet

och vad som är förbjudet och klart veta vilka sanktionerna är om bestämmelserna

överträds. Generalklausulen har uppenbara brister i dessa hänseenden och

bör därför avskaffas. Detta bör riksdagen med bifall till motion Fi305

yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

8. Skattetillägg, punkt 10 (m, kd, c)

av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger

Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om skattetillägg. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:K271 yrkande 12 och 2003/04:N329 yrkande 24 och bifaller delvis

motion 2003/04:Sk452.

Ställningstagande

Sverige har fällts i Europadomstolen för brott mot konventionen om de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna till följd av det

svenska systemet med skattetillägg. Domstolen har påpekat att det svenska

skattetillägget är att anse som ett straff och inte en administrativ avgift.

Detta synsätt utlöser vissa rättighetsgarantier. En del har åtgärdats

genom riksdagens beslut om ändrade regler för skattetillägg under våren

2003 men inte tillräckligt.

En brist i systemet är att det tar för lång tid att få en rättslig prövning

av ett skattetillägg, vilket strider mot principen om rätten att få sitt

straff prövat i domstol inom rimlig tid. Att man i Sverige kan tvingas

vänta upp till tio år för att få sin sak prövad är helt oacceptabelt.

Europadomstolen kritiserade också det faktum att enskilda företagare inte

heller kan få anstånd med verkställigheten till dess att saken har prövats

i domstolen, dvs. att straffet utmäts innan det finns en lagakraftvunnen

dom. Vi vill att det svenska skattesystemet anpassas helt till kravet på

rättssäkerhet på detta område. En utgångspunkt bör vara att de som väljer

att överklaga ett beslut från Skatteverket inte skall behöva vänta oskäligt

lång tid för att få sin sak prövad och inte heller behöva betala in ett

eventuellt skattetillägg förrän dom avkunnats i högsta instans.

En annan systemändring som bör ske till följd av Europadomstolens domar

mot Sverige är att det bör vara Skatteverkets sak att visa att företagaren

förfarit oaktsamt eller haft uppsåt att lämna felaktiga uppgifter för att

man skall kunna utdöma skattetillägg och upptaxering. Vid beräkningen av

storleken och utformningen i övrigt av ett eventuellt skattetillägg bör

även vägas in att en sanktion eller ett straff skall stå i proportion

till brottets storlek och allvar.

Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen med den inriktning

som här har angetts. Det innebär att vi tillstyrker bifall till motionerna

K271 yrkande 12 och N329 yrkande 24 och delvis bifall till motion Sk452.

9. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, punkt 11 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om

skatt. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk450 och 2003/04:N329

yrkande 25.

Ställningstagande

Möjligheterna till ersättning för ombudskostnader i ärenden och mål om

skatt är enligt vår uppfattning alltför restriktiva. Det är fortfarande

alldeles för svårt att erhålla ersättning för sina kostnader om man

ifrågasätter Skatteverkets bedömning eller överklagar ett taxeringsbeslut.

De bestämmelser som nu gäller utformades innan rättshjälpslagen ändrades

och den allmänna rättshjälpen kraftigt reducerades och gjordes subsidiär

till rättsskyddet i hemförsäkringen. Skattemål kan vara mycket komplicerade

och Skatteverket har alltid specialister och professionella skattejurister

till sitt förfogande. Det är inte rimligt att den enskilde som anser sig

behöva hjälp av ett ombud inte skall kunna få ersättning för detta.

Särskilt angeläget är det att förbättra ersättningsmöjligheterna för bl.a.

småföretag som behöver anlita experthjälp i skattemål. Jag föreslår en

översyn av lagen för att garantera de skattskyldiga rättssäkerhet vid

beskattningen och tillstyrker motionerna N329 yrkande 25 och Sk450. Jag

anser att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande i enlighet med det

anförda till regeringen.

10. Ändrad lagstiftning eller utredning beträffande olika

rättssäkerhetsfrågor

på skatteområdet, punkt 12 (m, kd)

av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m) och Stefan

Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ändrad lagstiftning eller utredning beträffande

olika rättssäkerhetsfrågor på skatteområdet. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Sk298 och 2003/04:N248 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser, liksom motionärerna bakom motion N248, att det är viktigt att

man råder bot på den rättsotrygghet som många företagare lever under till

följd av skattelagstiftningen. Somliga ändringar är så angelägna att vi

föreslår att riksdagen omedelbart begär förslag av regeringen om förändringar

i skattelagstiftningen, andra är av den arten att de lämpligen bör utredas.

Till den förstnämnda kategorin, som riksdagen bör begära förslag om, hör

en reformering av 3:12-reglerna och reglerna om framskjuten beskattning

så att de företagare som sålt sina företag mot andelar i ett annat företag,

vilka sedan fallit i värde eller blivit helt värdelösa, inte drabbas av

orimliga skatteeffekter. Även arvsbeskattningen bör reformeras på liknande

sätt när arvfallen egendom minskat i värde under tiden mellan dödsfallet

och arvskiftet. För att undvika att företagare och enskilda drabbas av

denna typ av orimliga skattekonsekvenser bör en "omvänd generalklausul"

införas i skattelagstiftningen, och samtidigt bör den nuvarande

generalklausulen i skatteflyktslagen avskaffas. När det gäller skattetillägg

bör vid begäran om omprövning eller överklagande automatiskt anstånd med

betalningen medges tills målet avgjorts i sista instans. För att utdöma

skattetillägg bör det också visas att oaktsamhet eller uppsåt föreligger,

och en upptaxering eller ett skattetillägg bör inte behöva betalas förrän

lagakraftvunnen dom föreligger. Maximalt 24 månader bör få gå från

Skatteverkets beslut om skattetillägg till dess att dom avkunnats i sista

instans. Lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt bör

ändras så att möjligheterna till skälig ersättning för experthjälp vid

skattemål förbättras. En betalning bör anses ha kommit Skatteverket till

handa den dag inbetalningen sker. Momsinbetalningstidpunkterna bör

senareläggas.

Vidare ställer vi oss bakom kravet i motion Sk298 om en parlamentarisk

utredning för att förstärka rättssäkerheten i skatteprocessen på några

andra områden än som nyss nämnts. Utredningen bör syfta till att eliminera

tillgripandet av tvångsåtgärder utan en noggrann rättslig prövning, se

över den långsamma skatteprocessen och förvaltningsdomstolarnas organisation

och metoder och granska deras kometens på skatteområdet. Vidare bör

taxeringslagen från 1990 utvärderas.

Vi anser att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen bör

begära de åtgärder vi ovan har angett. Det innebär att vi tillstyrker

motionerna N248 yrkande 11 och Sk298.

11. Folkbokföringen för studerande, punkt 14 (c)

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om folkbokföringen för studerande. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sk249 och 2003/04:Sk268.

Ställningstagande

Folkbokföringslagen innebär att ungdomar som bedriver högre studier

folkbokförs på studieorten. Tyvärr bidrar denna ordning till att kapa banden

med hembygden på ett sätt som ibland är olyckligt. Jag anser att

folkbokföringslagen bör ändras på den här punkten och att studerande bör kunna

välja att vara folkbokförda på hemorten under studietiden. Ungdomar

bibehåller därigenom möjligheten att vara aktivt engagerade t.ex. i

kommunpolitiken i den hemkommun som de kommer ifrån, och landsbygds- och

glesbygdskommunerna behöver inte tömmas på sina unga kommuninnevånare som

studerar på universitet eller högskola. Detta bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och vi tillstyrker således motionerna Sk249 och

Sk268.

12. Skyddad identitet i folkbokföringen, punkt 16 (v, mp)

av Marie Engström (v) och Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om skyddad identitet i folkbokföringen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju448 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi är av samma uppfattning som motionärerna bakom motion Ju448 yrkande 7

att det kan behövas skyddad identitet för vissa kvinnor som får stanna i

landet. Som framhålls i motionen bör det ordnas ett utbyte mellan de

nordiska länderna vad gäller personer som behöver skyddad identitet. Detta

bör enligt vår mening ges regeringen till känna, och vi tillstyrker

följaktligen motionen i denna del.

Särskilda yttranden

1. Längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m., punkt 7

(mp)

Barbro Feltzing (mp) anför:

Jag håller med motionären bakom motion N414 (mp) om att deklarationsarbetet

för småföretagare bör förenklas. Den speciella regeln om att den månatliga

skattedeklarationen absolut måste vara bokförd på Skatteverkets konto

senast på förfallodagen med risk för förseningsavgift på upp till 1 000

kr förutom kostnadsränta ställer också till problem för framför allt de

små företagen och även andra företag med dålig likviditet. Regeln innebär

att företagaren varje månad måste räkna och planera bankdagar för att

vara säker på att betalningen kommer in i rätt tid. Brister och senfärdighet

i postens och bankernas betalningsförmedling bör inte drabba företagaren.

Det bör räcka att betalningen av företagets skatter görs på förfallodagen.

Reglerna bör ändras. På grund av Miljöpartiets överenskommelse med

regeringen om att samarbeta om den ekonomiska politiken avstår jag emellertid

från att ställa något yrkande nu. Jag avser dock att även i fortsättningen

bevaka frågorna i riksdagen.

2. Momsredovisning vid handel mellan momspliktiga företag, punkt 8

(c)

Roger Tiefensee (c) anför:

Vid handel mellan företag inom EU, men utanför den nationella gränsen,

debiteras inte mervärdesskatt mellan företagen, förutsatt att respektive

företag innehar ett s.k. VAT-nummer. Detta förenklade förfarande borde

kunna tillämpas även i handel mellan svenska mervärdesskatteregistrerade

företag då samtliga dessa finns registrerade inom samma VAT-system.

Nackdelen med nuvarande momsredovisningssystem är att mycket stora summor

pengar flyttas mellan företag samt mellan företag och staten utan något

beskattningssyfte. Bedrägerier och felaktigheter i redovisningshanteringen

tömmer systemet löpande på ett antal miljoner kronor årligen. Genom att

radikalt minska volymen av pengar i omlopp och genom att koncentrera

momsuttaget och kontrollen till det led där slutlig beskattning skall ske

mot konsument eller ej avdragsgill del, kan effektiviteten öka och den

administrativa belastningen på företagen och Skatteverket minska. Jag

anser således att förslaget i motion N329 yrkande 27 om att tillsätta en

utredning som belyser detta alternativ i och för sig är en god idé, men

jag utgår ifrån att regeringen uppmärksammar möjligheten att på detta

sätt förenkla det svenska mervärdesskattesystemet när tiden för en översyn

är inne. För dagen avstår jag från att ställa något yrkande.

3. Kvarskrivning i folkbokföringen för misshandlade invandrarkvinnor som

riskerar att utvisas till sina hemländer, punkt 15 (m, kd, c)

Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger Tiefensee

(c) och Stefan Hagfeldt (m) anför:

Ett av vår tids stora problem är de våldsgärningar som begås mot kvinnor

av män. Kvinnor i Sverige som är utsatta för hot, trakasserier och rent

våld av män måste kunna lita på att samhället står på deras sida. Det

innebär bl.a. att alla berörda myndigheter måste vara lyhörda för dessa

kvinnors problem och beredda att ställa upp för dem när det behövs.

Kvinnojourerna och brottsofferjourerna spelar en viktig roll i dessa sammanhang

genom att de ofta utgör den första instansen som de utsatta kvinnorna kan

vända sig till, ofta i ett akut nödläge. Det är viktigt att dessa

organisationer har tillräckliga resurser och dessutom goda kanaler till de

berörda myndigheterna.

Särskilt utsatta är de invandrarkvinnor som drabbas av hot, trakasserier

och ren misshandel av män och som kanske redan tidigare lever i ett socialt

och språkligt utanförskap. Om de utöver hoten, trakasserierna och misshandeln

också är drabbade av sjukdom, drogberoende och dålig ekonomi och kanske

har barn som de måste ta hand om inses lätt att de upplever sin situation

som förtvivlad. Om dessa kvinnor dessutom hotas av utvisning om de ger

sig till känna för myndigheterna kan det dilemma som de därigenom hamnar

i bli alldeles omöjligt för dem att själva hantera. Något förtroende för

myndigheterna kan dessa kvinnor knappast känna så länge de tror sig veta

att det är myndigheternas främsta uppgift att se till att de lämnar landet.

Vi anser liksom motionärerna bakom motion Ju443 yrkande 7 att invandrarkvinnors

situation särskilt måste beaktas. Det bör finnas någon rätt för misshandlade

invandrarkvinnor som tagit sin tillflykt till kvinnojourerna och som

riskerar att utvisas till sina tidigare hemländer att stanna kvar i landet.

Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en

nationell handlingsplan för att förbättra våldsutsatta kvinnors ställning.

Med hänsyn till att behovet av åtgärder på detta område är både stort

och pockande förutsätter vi att det arbetet bedrivs skyndsamt och målmedvetet.

Det är möjligt att det inom folkbokföringssystemet kan göras vissa

ändringar som kan göra tillvaron lättare för dessa kvinnor. Bland annat

gjorde riksdagen häromåret, på förslag av skatteutskottet, ett tillkännagivande

om att regeringen borde vidta åtgärder så att skyddade uppgifter i

folkbokföringen inte röjs till ovidkommande personer (bet. 2001/02:SkU19),

och enligt vad vi erfarit håller man inom Skatteverket och andra berörda

myndigheter på med ett gemensamt arbete med denna inriktning. Vi bedömer

dock att problemet i huvudsak inte är av folkbokföringskaraktär och att

det således primärt inte hör till skatteutskottets ansvarsområde. Vi

ställer därför inte något yrkande i anslutning till detta betänkande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):

12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av

systemet med skattetillägg i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utökade möjligheter att få F-skattsedel.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om småföretagares skatteinbetalningar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avskaffa den s.k.generalklausulen för skatteflykt.

2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att alla som vill ha F-skattsedel skall kunna få

det.

2003/04:Sk212 av Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att arbetsgivaravgiften skall redovisas på slutskattsedeln för statligt

anställda.

2003/04:Sk216 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att debiterade

sociala avgifter skall redovisas i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Sk217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att statsanställda på sina lönebesked skall få uppgift om sina totala

lönekostnader.

2003/04:Sk235 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av att synliggöra skatter och arbetsgivaravgifter i lönebeskedet.

2003/04:Sk249 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att ge de studerande möjlighet att själva välja folkbokföringsort.

2003/04:Sk251 av Jan-Evert Rådhström och Henrik Westman (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ändring av skattebetalningslagen.

2003/04:Sk268 av Lennart Kollmats (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om studenters mantalsskrivningsort.

2003/04:Sk284 av Ana Maria Narti (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en felaktig befolkningsstatistik.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om invånarnas rätt till frivillig självidentifiering.

2003/04:Sk298 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med

uppgift att förstärka rättssäkerheten i skatteprocessen i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2003/04:Sk340 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att medge företag i Sverige rätten att få redovisa moms och övriga

avgifter och skatter i annan valuta än den svenska kronan.

2003/04:Sk346 av Magdalena Andersson och Anita Sidén (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ändring av reglerna för F-skattsedel.

2003/04:Sk360 av Hans Unander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att verka för att huvudentreprenörer inom byggbranschen får ett utvidgat

ansvar för underentreprenörernas skatter och avgifter.

2003/04:Sk367 av Hans Unander m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kontroll av kassaapparater.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det bör införas en bättre kontroll av kontanthandeln.

2003/04:Sk383 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om momsredovisningsregler för småföretagare.

2003/04:Sk386 av Martin Andreasson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att redovisningen till den enskilde av kyrkoavgift och andra medlemsavgifter

till trossamfund hålls tydligt åtskild från redovisningen av obligatoriska

skatter och avgifter.

2003/04:Sk387 av Martin Andreasson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att folkbokföring av personer inte skall styras av Svenska

kyrkans territoriella indelning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om införande av socken som territoriellt begrepp i folkbokföringslagen

och övrig relevant lagstiftning.

2003/04:Sk391 av Birgitta Carlsson och Sven Bergström (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att det skall vara enkelt att erhålla F-skattsedel inom alla yrkesområden.

2003/04:Sk403 av Hans Hoff (s):

Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en samlad

strategi för att motverka svartarbete.

2003/04:Sk418 av Jan-Olof Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om införande av entreprenadkonton för underentreprenörer på en del av

arbetsmarknaden.

2003/04:Sk420 av Anders Karlsson och Laila Bjurling (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ekonomisk brottslighet inom kontantbranschen.

2003/04:Sk425 av Mikael Damberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att se över lagstiftningen i syfte att stärka den enskilde arbetstagarens

rätt att få en lönespecifikation som kvitto på att arbetsgivaren har

betalat in skatt till skattemyndigheten.

2003/04:Sk429 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om individuell debitering och redovisning av statliga arbetsgivaravgifter.

2003/04:Sk432 av Ronny Olander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att ett system bör införas som innebär att huvudentreprenörer

inom byggbranschen får ett utvidgat ansvar för underentreprenörernas

skatter och avgifter.

2003/04:Sk450 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om översyn av lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och

mål om skatt, m.m.

2003/04:Sk452 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om subjektivt rekvisit, befrielse, handläggningstider och anstånd när det

gäller skattetillägg.

2003/04:Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

7. Riksdagen beslutar om invandrarkvinnors rätt till "kvarskrivning"

i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Ju448 av Mona Jönsson m.fl. (mp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om nordiskt samarbete angående skyddad identitet.

2003/04:Ub270 av Tina Acketoft (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utfärda F-skattebevis i samband med utdelning av examina

efter genomgången vårdutbildning.

2003/04:N226 av Tobias Krantz (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att näringsförbudet för kvinnor inom välfärdssektorn måste

upphävas, exempelvis genom att det blir enklare att skaffa

F-skattsedel.

2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förändringar

i skattelagstiftningen för att stärka företagarnas rättssäkerhet i enlighet

med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.3.3).

2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förbättrade möjligheter till att erhålla F-skattsedel.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förändringar i skattelagstiftningen.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att möjligheterna att anlita allmän experthjälp vid

skattemål bör förbättras.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs dels om att tidpunkten för redovisning och betalning av

mervärdesskatt bör förskjutas, dels om en gemensam betalnings- och

redovisningsdag.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda förslaget om att slopa debitering av

mervärdesskatt

i handel mellan momspliktiga företag.

2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om den månatliga skattedeklarationen.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om företagets månatliga skatteinbetalning på förfallodagen.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förenkla den årliga deklarationen för

företagare.

2003/04:A308 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förenklade

regler för att erhålla F-skattsedel, inte minst för äldre arbetskraft.