Bet. 2003/04:SKU35

Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU35

Trängselskatt

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition

2003/04:145 om att införa en lag om trängselskatt som kan tillämpas i

olika tätorter men som inledningsvis under en försöksperiod skall tillämpas

endast vid passage av vissa angivna betalstationer vid gränsen till

Stockholms innerstad. Utskottet avstyrker motioner från Moderata

samlingspartiet,

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet bl.a. om att propositionen

skall avslås. Vid betänkandet har fogats en reservation (m, fp, kd, c)

och fyra särskilda yttranden (m), (fp), (kd, c) och (v, mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Trängselskatt

Riksdagen antar

dels regeringens i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslag

till

1. lag om trängselskatt,

2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

3.

lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning,

6. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

7. lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister,

dels utskottets i bilaga 3 till detta betänkande framlagda förslag till

lag om ändring i lagen (2004:492) om ändring i lagen (1993:891) om indrivning

av statliga fordringar m.m.,

dels utskottets förslag om att regeringen får ingå avtal med Stockholms

kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader

som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter i

Stockholm t.o.m. utgången av juli månad 2006.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:145 punkterna 1-3 och 5-7,

bifaller delvis proposition 2003/04:145 punkterna 4 och 8 samt avslår

motionerna 2003/04:Sk35, 2003/04:Sk36, 2003/04:Sk37, 2003/04:Sk38,

2003/04:Sk39 yrkandena 1-4, 2003/04:Sk40 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T326,

2003/04:T461 yrkande 8, 2003/04:T462, 2003/04:T470 yrkande 3, 2003/04:T530

yrkande 25, 2003/04:T560 yrkande 9, 2003/04:T564 yrkande 25 och 2003/04:N341

yrkande 5.

Reservation (m, fp, kd, c)

Stockholm den 1 juni 2004

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),

Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s),

Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart

Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander

(s), Catharina Bråkenhielm (s), Björn Hamilton (m), Lars Gustafsson (kd),

Börje Vestlund (s), Britta Rådström (s) och Gunnar Goude (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:145

Trängselskatt och de motioner som väckts med anledning av propositionen samt

ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2003 som behandlar olika

aspekter på trängselskatt och som trafikutskottet tillsammans med sitt

yttrande över propositionen överlämnat för beredning i detta ärende.

Utskottet har, förutom trafikutskottet, även berett konstitutionsutskottet,

finansutskottet, justitieutskottet och lagutskottet tillfälle att yttra

sig i ärendet. Av dessa utskott har de tre förstnämnda yttrat sig.

Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i

bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2. Yttrandena

från andra utskott har fogats som bilagorna 4-7.

I proposition 2003/04:145 föreslås en ändring i 2 § lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar (lagförslag 2.4). Förslaget beaktar

inte den ändring i samma lagrum som riksdagen nyligen antagit genom

proposition 2003/04:96 Vissa socialförsäkringsfrågor (lagförslag 2.5). Av

den anledningen har utskottet beslutat att genom initiativ föreslå riksdagen

att i stället för lagförslag 2.4 i proposition 2003/04:145 anta ett eget

lagförslag vari de båda ändringarna samordnas. Utskottets förslag till

lagtext återges i bilaga 3.

Utskottet har i ärendet slutligen inhämtat information från tjänstemän

från Finansdepartementet samt mottagit uppvaktning från Stockholms

Handelskammare.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas ett förslag till en lag om trängselskatt. Lagen är

utformad så att den kan tillämpas i olika tätorter, men kommer inledningsvis

endast att tillämpas vid passage av vissa angivna betalstationer i Stockholms

innerstad. Skatteplikt skall gälla för sådan bil som enligt definition i

lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner är införd i vägtrafikregistret

eller som brukas med stöd av saluvagnslicens.

Skattskyldig är ägaren av bilen. Skattskyldigheten inträder när bil brukas

vid passage av en betalstation. Bil, vars ägare är undantagen från

skattskyldighet enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa

fall, liksom bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret,

taxibilar samt buss med en totalvikt av minst 14 ton, omfattas inte av

skatteplikt.

Undantag från skatteplikt medges för bil som person som har beviljats

parkeringstillstånd för rörelsehindrade anger i särskild ansökan, liksom

för bil med en totalvikt som understiger 14 ton och som används för

färdtjänst. Undantag för mindre förorenande bilar, dvs. sådana bilar som är

utrustade med teknik för drift med elektricitet, alkohol eller med annan

gas än gasol, införs när EG-kommissionen har lämnat ett godkännande om

sådan skattelättnad enligt bestämmelserna om statligt stöd.

De skattebelagda passagerna vid betalstationerna, liksom skattebeloppens

storlek vid olika tidpunkter, framgår av en bilaga till lagen. Ett

beskattningsbeslut fattas för varje bil per kalenderdygn. Skatten skall,

utan uppmaning, betalas senast den femte dagen efter den dag som

skattskyldigheten har inträtt. Om skatten betalas för sent skall en

expeditionsavgift

tas ut. Inbetalning av skatt och avgift skall göras genom insättning på

ett särskilt konto för skatte- och avgiftsbetalningar enligt lagen om

trängselskatt. Sker inte betalning i tid påförs en särskild avgift

(tilläggsavgift) med 500 kr. Tilläggsavgift får påföras högst en gång per

bil och kalenderdygn. Beloppen anses ha betalats den dag då betalningen

har bokförts på det särskilda kontot.

Lagen om trängselskatt innehåller dessutom bestämmelser om omprövning,

anstånd, överklagande av skatte- och avgiftsbeslut samt verkställighet av

skatten och avgifterna.

Vidare föreslås bl.a. att lagen om allmän kameraövervakning ändras på så

sätt att det inte krävs tillstånd eller anmälan för att använda

kameraövervakning vid de betalstationer där trängselskatt tas ut. Sådan

kameraövervakning får ske för att samla in endast sådana uppgifter som behövs

för att beslut om trängselskatt enligt lagen skall kunna fattas och för

att kontrollera att sådan skatt betalas. I övrigt föreslås vissa följdändringar

i bl.a. sekretesslagen, lagen om allmänna förvaltningsdomstolar,

inkomstskattelagen och lagen om vägtrafikregister.

Dessutom föreslås att regeringen skall få ingå avtal med Stockholms kommun

och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader som

kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter i Stockholm.

Lagen om trängselskatt - och övriga lagförslag, utom bilagan till lagen

om trängselskatt - föreslås träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 2005.

Regeringen bemyndigas att bestämma den dag då bilagan till lagen om

trängselskatt skall träda i kraft. Bilagan till lagen om trängselskatt skall

dock vara tidsbegränsad och gälla t.o.m. den 31 juli 2006.

Utskottets överväganden

Trängselskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller proposition 2003/04:145 om trängselskatt och avslår

dels följdmotioner med yrkanden om avslag på propositionen och yrkanden

om olika tillkännagivanden bl.a. om att trängselavgifter skall beslutas

på kommunal och regional nivå inklusive frågan om att i det syftet se

över regeringsformen, dels motioner från den allmänna motionstiden 2003

med begäran om olika tillkännagivanden om trängselskatt. Jämför reservation

(m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen föreslår i syfte att öka framkomligheten och minska trafikens

miljöpåverkan införandet av en trängselskatt som kan tillämpas i olika

tätorter men som inledningsvis under en försöksperiod skall tillämpas

endast vid passage av vissa angivna betalstationer vid gränsen till

Stockholms innerstad. Skatteplikt skall gälla för bil som är införd i

vägtrafikregistret eller som brukas med stöd av saluvagnslicens. Skattskyldig

är ägaren av bilen och skattskyldigheten inträder vid färd in eller ut

från innerstaden. Bil, vars ägare är undantagen från skattskyldighet enligt

lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, liksom bil som är antecknad

som utryckningsfordon i vägtrafikregistret, taxibilar samt buss med en

totalvikt av minst 14 ton, omfattas inte av skatteplikt. En person, som

har beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade, medges efter

särskild ansökan undantag från skatteplikt. Undantag medges även för bil

med en totalvikt som understiger 14 ton och som används för färdtjänst.

De skattebelagda passagerna vid betalstationerna, liksom skattebeloppens

storlek vid olika tidpunkter, anges i en bilaga till lagen. Ett

beskattningsbeslut fattas för varje bil per kalenderdygn. Skatten skall, utan

uppmaning, betalas senast den femte dagen efter den dag som skattskyldigheten

har inträtt. Överklagande av beslut rörande trängselskatt skall göras hos

allmän förvaltningsdomstol.

Lagen om allmän kameraövervakning ändras på så sätt att det inte krävs

tillstånd eller anmälan för att använda kameraövervakning vid de betalstationer

där trängselskatt tas ut.

I övrigt föreslås vissa följdändringar i sekretesslagen, lagen om allmänna

förvaltningsdomstolar, lagen om indrivning av statliga fordringar,

inkomstskattelagen och lagen om vägtrafikregister.

Staten ansvarar för de kostnader som uppstår till följd av försöksverksamheten

samt för den kollektivtrafiksatsning som utgör ett del av försöket med

trängselskatt liksom eventuellt ökade kostnader inom berörda myndigheter.

Regeringen begär i den delen ett bemyndigande att få ingå avtal med

Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten

för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter

i Stockholm.

Bruttointäkterna från trängselskatten bedöms uppgå till cirka 910 miljoner

kronor räknat på helår. Då förslaget endast gäller ett relativt kortvarigt

försök är de indirekta offentlig-finansiella effekterna försumbara. Även

effekterna på kommunernas intäkter är försumbara eftersom avdrag inte

medges i inkomstbeskattningen. Regeringen återkommer i budgetpropositionen

för 2005 med en närmare bedömning av effekterna på statsbudgeten.

Lagen om trängselskatt - och övriga lagförslag, utom bilagan till lagen

om trängselskatt - föreslås träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 2005.

Regeringen begär ett bemyndigande att bestämma den dag då bilagan till

lagen om trängselskatt skall träda i kraft. Bilagan skall dock vara

tidsbegränsad och gälla t.o.m. den 31 juli 2006. En utvärdering av effekterna

av trängselskatten i Stockholms kommun kommer att genomföras under

försöksperioden.

Motioner väckta med anledning av propositionen

Moderata samlingspartiet yrkar i motion Sk38 av Fredrik Reinfeldt m.fl.

(m) avslag på propositionen. I motionen framförs kritik mot förslaget om

trängselskatt på en lång rad punkter. Motionärerna anför bl.a. följande.

Propositionen avlämnades först i slutet av april trots att sista dag för

avlämnande av propositioner enligt 3 kap. 3 § riksdagsordningen är den 17

mars. Det ter sig utmanande att regeringen forcerar igenom en proposition

som är omtvistad och inrymmer en rad svårbedömda juridiska frågor.

Trängselskatten kommer inte att förbättra miljön i Stockholm. Det verkliga

syftet är att säkerställa regeringsmakten åt Socialdemokraterna. Skatten

införs trots att Socialdemokraterna gick till val på att det inte skulle

införas några trängselskatter i Stockholm. Regeringen ignorerar opinionen

mot trängselskatt i Stockholms stad och i kranskommunerna. Trängselskattens

utformning kommer bara att ske i samråd med Stockholms stad men inte,

vilket är anmärkningsvärt, med övriga kommuner i regionen. Det är också

anmärkningsvärt att regeringen ignorerar de folkomröstningar som har

genomförts i ett stort antal kranskommuner som entydigt sagt nej till

trängselskatt.

Den nya skatten är ett slöseri med pengar, och det är sannolikt att den

kommer att kosta avsevärt mer än den inbringar.

Regeringens politik har under senare år medfört en kraftigt ökad beskattning

av Stockholmsregionen. Trängselskatten kommer att förvärra denna situation

ytterligare. Skatten kommer att slå hårt mot många men främst mot

låginkomsttagare och småföretagare. Förslaget är ett avsteg från den

skattemässiga

grundprincipen om att utgifter för inkomsternas förvärvande är avdragsgilla

liksom att företagens kostnader kan dras av. Förslaget innebär också en

skattemässig skillnad om man tar sig till jobbet i egen eller annans bil,

t.ex. tjänstebil.

Miljö- och hälsoeffekterna analyseras bristfälligt, och den analys som

gjorts för Vägverkets räkning bortser från viktiga faktorer som är avgörande

för frågan om trängselskatter är ett lämpligt styrmedel. Propositionen

belyser inte hur trängselskatten samverkar med subventioneringen av

kollektivtrafiken, drivmedelsbeskattningen och arbetsmarknaden. Stora

samhällsekonomiska kostnader riskerar att uppstå genom den bristfälliga

analysen.

Erfarenheterna från London är avskräckande. Trängselavgifterna välkomnades

inledningsvis av näringslivet i London, men en undersökning efter införandet

visar att 67 % av företagen var emot att fördubbla avgiftszonen och bara

19 % för. Två undersökningar från Londons handelskammare visar att nära

två tredjedelar av detaljhandlarna övervägar att flytta ut ur avgiftszonen.

Stockholmsregionen har länge varit eftersatt i statens infrastruktursatsningar.

Införande av trängselskatt kan inte skyla över statens ansvar för

förseningen av väsentliga infrastrukturprojekt i Stockholm. Förslag fanns i

den s.k. Dennisöverenskommelsen. Frågan om SL kan möta ett ökande tryck

på kollektivtrafiken borde ha utretts och kollektivtrafiken byggts ut

innan trängselskatt införs. Trafiken i innerstaden har inte ökat sedan

1980-talet. I city har den kontinuerligt minskat sedan 1989. Däremot har

trafiken ökat på Essingeleden. Regeringens förslag medför att bilköerna

kommer att bli längre utanför innerstaden, och förslaget löser alltså

inte de negativa effekterna av biltrafiken i Stockholm.

Förslaget ökar segregeringen av arbetsmarknaden och mellan bostadsområden

och tvingar människor med små marginaler bort från vägarna så att de mer

välbeställda får bättre plats. Förslaget slår särskilt hårt mot

låginkomsttagare och barnfamiljer. Det blir ännu mindre lönsamt att arbeta.

Den föreslagna trängselskattelagen reglerar inte frågan om hur beslut om

införande eller avskaffande av skatten i en kommun eller region fattas.

Det kan strida mot den kommunala självstyrelsen att riksdagen kan fatta

beslut i strid mot majoriteten i en kommun. Förslaget kan också strida

mot likställighetsprincipen. Skyddet för den enskildes personliga integritet

är heller inte tillräckligt. Det bör närmare preciseras vad de personuppgifter

som inhämtas vid betalstationerna får användas till och hur uppgifter

från kameraövervakningen skall hanteras, exempelvis i förundersökningar.

Kameraövervakning har hittills varit möjlig för beivrande av brott och

trafiksäkerhet. Nu öppnas en möjlighet för kameraövervakning av fiskala

skäl, och det kan ifrågasättas om denna förändring är motiverad med hänsyn

till att även personer eller fordon som är skattebefriade kan komma att

registreras. Taxinäringens befrielse från skatteplikt kan utgöra statligt

stöd som kräver EG-kommissionens godkännande. Förslaget kan vidare komma

att innebära att funktionshindrade med parkeringstillstånd utsätts för

påtryckningar att sälja sitt medgivna undantag från skatteplikt. Den korta

betalningstiden kan vålla problem för bilister som inte är hemmahörande

i Stockholm, t.ex. semesterfirare. I enlighet med Lagrådets yttrande bör

betalning anses vara gjord när inbetalningskort eller gireringshandlingar

inkommit till Posten AB eller annan betalningsförmedlare. Att prövningstillstånd

skall krävas för överklagande till kammarrätten är ett avsteg från en

etablerad princip. Det är inte rimligt att polis och åklagares resurser

används för att lagföra ett så relativt ringa brott. I normala fall lagförs

skatteförseelser bara om det rör sig om minst ett basbelopp.

Folkpartiet yrkar i motion Sk40 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp) avslag

på propositionen (yrkande 1). I motionen begärs vidare ett tillkännagivande

om i vilka former miljöavgifter kan införas i de kommuner som så önskar

(yrkande 2). Motionärerna anför bl.a. att miljöstyrande avgifter i trafiken

kan vara motiverade men att avgiften inte skall betraktas som en skatt

utan en avgift. Den bör därför inte beslutas i riksdagen utan på regional

eller lokal nivå. Varje kommun som så önskar skall ha rätt att införa

trängselavgifter för att stimulera ökad användning av kollektiva färdmedel

och för att begränsa biltrafiken. En förutsättning bör vara att samtycke

inhämtas från de kringliggande kommuner som i stor utsträckning berörs av

åtgärden. Intäkterna från trängselavgifterna bör också stanna hos kommunen.

Lennart Fremling (fp) anser i motion Sk37 att en utredning bör se över

behovet av att ändra regeringsformen för att möjliggöra kommunala beslut

om ekonomiska styrmedel.

Kristdemokraterna yrkar i motion Sk36 av Jakob Forssmed m.fl. (kd) avslag

på propositionen. Motionärerna anser bl.a. att hanteringen av trängselskatt

är ett exempel på hur illa ställt det är med det kommunala självstyret i

Sverige. Det är ett systemfel att denna regionala fråga är föremål för

beslut i riksdagen. Enligt motionen finns det stora principiella likheter

mellan parkeringsavgifter och trängselavgifter. I båda fallen bör en kommun

kunna fatta beslut. Riksdagen bör begära att regeringen låter utreda hur

grundlagen kan ändras så att trängselavgifter kan beslutas av kommuner

eller regioner.

Vänsterpartiet föreslår i motion Sk35 av Karin Svensson Smith m.fl. (v)

ett tillkännagivande om att regeringsformen bör ses över i syfte att

möjliggöra införande av trängselavgifter där lokala och regionala beslutsfattare

även formellt ges ett avgörande inflytande över införande, utformning,

justering och avskaffande av trängselavgifter liksom över de ekonomiska

förutsättningarna.

Centerpartiet yrkar i motion Sk39 av Roger Tiefensee m.fl. (c) avslag på

propositionen (yrkande 1). Motionärerna föreslår vidare att den aviserade

översynen av regeringsformen även skall behandla frågan om hur kommunala

eller regionala organ skall kunna få beslutanderätt i fråga om ekonomiska

styrmedel i trafiken (yrkande 2). Enligt motionen har vidare beslutsprocessen

kring trängselskatten varit ovärdig en anständig demokrati. Inför valet

2002 förklarade ledande socialdemokrater i Stockholms kommun att

trängselskatter inte skulle införas i Stockholm. Kort tid efter valet

påtvingades

Stockholms lokalpolitiker frågan om trängselskatt av den socialdemokratiska

regeringen som led i ett förhandlingsspel med samarbetspartierna (yrkande

3). Motionärerna framhåller slutligen att införande av trängsel- eller

miljörelaterade skatter i storstadsområden kan vara ett sätt att öka

framkomligheten och förbättra miljösituation, och i motionen redovisas hur

man i en marknadsekonomi kan prissätta en nyttighet (yrkande 4).

Motioner från den allmänna motionstiden 2003

Moderata samlingspartiet framhåller i motion T530 yrkande 25 av Elizabeth

Nyström m.fl. (m) att regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet och

Miljöpartiet om trängselskatt skett över huvudet på de kommunala

beslutsfattarna, tvärt emot vad som sades i infrastrukturpropositionen och

trots en förkrossande majoritet i folkomröstningen. Enligt motionärerna

vore det i stället naturligt att åtgärda problemen i transportinfrastrukturen.

Ewa Björling (m) begär i motion T326 ett tillkännagivande om att

folkomröstningen i Stockholms län angående trängselavgifter/biltullar måste

respekteras och att planerna på sådana biltullar stoppas.

Björn Hamilton (m) anser i motion T462 att stockholmarnas vilja skall

respekteras och förslaget om biltullar stoppas.

Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkar i motion N341 yrkande 5 att

riksdagen skall besluta att inte genomföra sådana lagändringar som möjliggör

införande av trängselavgifter/biltullar i Stockholms stad.

Karin Pilsäter och Mia Franzén (fp) anser i motion T470 yrkande 3 att det

är oacceptabelt att beslut om trängselavgifter fattas utan att de som är

mest berörda, dvs. de boende och verksamma i kranskommunerna, haft möjlighet

att påverka beslutet.

Kristdemokraterna framhåller i motion T560 yrkande 9 av Johnny Gylling m.

fl. (kd) att den kommunala självstyrelsen är central vid införande av

trängselavgifter, och beslutet bör tas av en kommun eller region. De medel

som avgiften genererar skall stanna i regionen, och kostnaderna för

systemets införande skall bäras av kommunen eller regionen.

Stefan Attefall m.fl. (kd) yrkar i motion T461 yrkande 8 att riksdagen

beslutar återföra hela frågan om trängselavgifter till Stockholmsberedningen.

Centerpartiet anför i motion T564 yrkande 25 av Maud Olofsson m.fl. (c)

att trängselavgifter kan vara ett bra sätt att styra trafikflödet och

samtidigt få intäkter som kan användas för bättre infrastruktur och

kollektivtrafik. Beslut om att införa trängselavgifter skall tas på den

lokala nivå som berörs av avgiften.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till normgivningstekniska

frågor och frågor om integritetsskydd och sekretess och anför bl.a.

följande. Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionen i de aktuella

delarna och avstyrker berörda motioner. Den aktuella pålagan är en skatt

i regeringsformens mening och måste utformas som en skatt till staten. En

statlig trängselskatt i vissa delar av landet möter inga konstitutionella

hinder på grund av principen om kommunalt självstyre. Propositionen står

heller inte i strid med principen om kommunalrättslig likställighet. Först

när erfarenheter vunnits av försöksverksamheten finns det anledning att

överväga en översyn av regeringsformen. Det får ankomma på skatteutskottet

att bedöma om skälen för att bemyndiga regeringen att besluta om

ikraftträdandet av bilagan till trängselskattelagen är tillräckligt starka.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet begränsar sitt yttrande till förslaget i propositionen

(punkt 8) som innebär att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal

med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från

staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med

trängselskatter i Stockholm. Finansutskottet framhåller sammanfattningsvis

bl.a. följande. Propositionen ger inte riksdagen full överblick över de

framtida utgifterna, men eftersom avtalet om ersättning från staten för

kostnader avser en försöksverksamhet av särskild samhällsekonomisk och

miljömässig betydelse och eftersom det är av synnerlig vikt att försöket

kan genomföras under planerad tid, utan att det råder någon osäkerhet

angående de ekonomiska förutsättningarna, biträder finansutskottet den i

propositionen föreslagna lösningen med den ändringen att en bortre tidsgräns

för den ekonomiska förpliktelse som avtalet innebär bör anges som

sammanfaller med tidsgränsen för försöksverksamheten. Finansutskottet

förutsätter

att regeringen i budgetpropositionen för 2005 återkommer med en beräkning

av den kommande budgetbelastningen till följd av ersättning för kostnader

i samband med försöket med trängselskatter och att ett särskilt anslag

tas upp för detta. Skatteutskottet bör dels tillstyrka propositionen i

den aktuella delen med det av finansutskottet föreslagna tilläget, dels

avstyrka motionerna Sk36, Sk38, Sk39 yrkande 1, Sk40 yrkande 1 och T560

yrkande 9.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet yttrar sig över förslagen till lag om trängselskatt i

den del som avser överklagande (19 - 22 §§) och ändringsförslagen i lagen

om allmänna förvaltningsdomstolar och lagen om allmän kameraövervakning

samt den aktualiserade frågan om tillämpligheten av skattebrottslagen.

Justitieutskottet anför bl.a. följande. Det är angeläget att försök med

trängselskatt genomförs i Stockholm. Motionerna med avslagsyrkanden bör

avslås.

Justitieutskottet ifrågasätter om inte trängselskattens speciella karaktär

gör att överprövningen av beslut bör ske i annan form än den för

skatteprocessen vedertagna. Utskottet beklagar att förslaget om att överprövning

i nämnd inte närmare övervägts, och utskottet utgår från att frågan bereds

i en utvärdering. Med hänsyn till att det tills vidare handlar om ett

försök i Stockholm är den föreslagna lösningen lämplig.

Propositionen har brister när det gäller redovisningen av kostnaderna för

försöket för den offentliga förvaltningen och inte minst domstolsväsendet.

Samtidigt pekar redogörelsen på att det är svårt, måhända omöjligt, att

i förväg göra realistiska bedömningar av kostnaderna. Justitieutskottet

utgår från att regeringen i budgetpropositionen för 2005 särskilt behandlar

kostnaderna för domstolsväsendet och att domstolsväsendet får full

kompensation för dessa.

Justitieutskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag såvitt

gäller ändringarna i lagen om allmän kameraövervakning men anser att en

rad frågor kring lämpligheten av allmän kameraövervakning i detta sammanhang

bör ges en framträdande roll vid utvärderingen.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet behandlar främst regeringens förslag om trängselskattelag

(punkt 1) och följdmotionerna i relevanta delar samt de motioner från den

allmänna motionstiden 2003 som överlämnats till skatteutskottet.

Trafikutskottet välkomnar en lagstiftning om trängselskatt och anser att den

bör genomföras i enlighet med regeringens förslag. Trafikutskottet pekar

bl.a. på att frågan varit aktuell vid flera tillfällen och att utskottet

senast våren 2003 hade en offentlig utfrågning med såväl experter som

företrädare för motstående intressen, vilken gav utskottet ett allsidigt

underlag för sin bedömning. Utskottet står fast vid de uttalanden som

gjordes i det sammanhanget i betänkande 2002/03:TU3. Trafikutskottet

påminner också om sitt tidigare uttalande om trängselskatt som led i en

bredare strategi. Många av de synpunkter som framförs i motionerna kommer

att kunna beaktas i den fortsatta processen, bl.a. inom ramen för den

löpande utvärdering som utskottet förordar. Trafikutskottet tillstyrker

propositionen och avstyrker motionerna.

Skatteutskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening kan avgifter i vägtrafiken vara ett medel för

att uppnå det trafikpolitiska målet. Propositionen syftar till att

inledningsvis öka framkomligheten och att minska trafikens miljöpåverkan i

Stockholms innerstad, liksom att minska inflödet av trafik till innerstaden.

Detta åstadkoms genom att med en lämpligt avvägd pålaga minska den

infarts- och utfartstrafik som föreligger under s.k. rusningstrafik.

Arrangemanget är upplagt som en försöksverksamhet som skall inledas den dag

regeringen bestämmer - Stockholms kommun har bedömt att försöket kan börja

löpa fr.o.m. den 12 juni 2005 - och upphöra senast den 31 juli 2006. En

utvärdering av effekterna av trängselskatten kommer att göras redan under

försöksperioden. Vid denna utvärdering får ställning tas till bl.a. om

bestämmelserna är utformade så att målet med skatten uppfylls på bästa

sätt, nämligen att trafiken till och från Stockholms innerstad minskar

och att den fördelar sig till även andra tider än tiden för s.k. rusningstrafik.

Under beredningen av ärendet har en diskussion förts om en pålaga av denna

karaktär från konstitutionell synpunkt är att betrakta som en skatt eller

en avgift, vars utformning delvis skulle kunna delegeras till regeringen

eller någon myndighet. Regeringen har stannat för att det rör sig om en

skatt och anpassat sitt förslag därefter. Den föreslagna trängselskatten

är således utformad i enlighet med de bestämmelser i regeringsformen som

avser skatt till staten.

Trafikutskottet har från övergripande transportpolitiska utgångspunkter

i sitt yttrande till skatteutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) välkomnat

regeringens förslag och ansett att lagstiftningen bör genomföras i enlighet

med detta förslag. Skatteutskottet instämmer i trafikutskottets uppfattning

om trängselskattens positiva effekter och finner att den lagtekniska

lösning som presenteras i propositionen är helt nöjaktig. Utskottet har

visserligen noterat att Lagrådet haft invändningar mot förslagets utformning

men anser i likhet med regeringen att den valda utformningen inte står i

strid med lagstiftningens ändamål. Utskottet ställer sig därför bakom

regeringens lagförslag.

Justitieutskottet har i sitt yttrande till utskottet (yttr. 2003/04:JuU3y)

uttryckt farhågor för att trängselskatten kommer att leda till en anhopning

av överprövningar och överklaganden och pekat på risken för att

trängselskattemålen tränger undan stora delar av den befintliga verksamheten

hos länsrätterna, om de inte tilldelas ökade resurser eller andra

organisatoriska lösningar införs. Skatteutskottet vill framhålla att regeringen

kommer att återkomma i budgetpropositionen för 2005 med en närmare bedömning

av effekterna på statsbudgeten och myndigheternas resursbehov på grund av

försöksverksamheten. Utskottet förutsätter att regeringen under beredningen

av budgetpropositionen tar under övervägande vad justitieutskottet här

har anfört.

Utskottet delar finansutskottets bedömning att den ekonomiska förpliktelse

som avtalet med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning

från staten för kostnader för försöket med trängselskatt innebär, med

hänsyn till budgetlagens bestämmelser, bör tidsbegränsas och gälla längst

t.o.m. den 31 juli 2006. Utskottet föreslår av den anledningen ett tillägg

till regeringens förslag (punkt 8) med den lydelse som framgår av utskottets

förslag till riksdagsbeslut.

I propositionen föreslås en ändring i 2 § lagen (1993:891) om indrivning

av statliga fordringar (lagförslag 2.4). Förslaget beaktar inte en ändring

i samma lagrum som riksdagen nyligen antagit genom proposition 2003/04:96

Vissa socialförsäkringsfrågor (lagförslag 2.5). Utskottet har i sak inget

att invända mot den ändring i lagrummet som föreslås i den nu behandlade

proposition 2003/04:145 men anser att det bör ske en lagteknisk samordning

med den av riksdagen nyligen antagna ändringen i samma lagrum. Utskottet

lägger därför fram ett eget lagförslag med den lydelse som återges i bilaga

3.

Med det ovan anförda och med de här redovisade förändringarna tillstyrker

utskottet proposition 2003/04:145 och avstyrker alla motionsyrkanden om

avslag på propositionen, liksom alla yrkanden om att någon trängselskatt

eller liknande pålaga inte skall införas. Vad gäller övriga motionsyrkanden

om uttalanden och tillkännagivanden av olika slag om annorlunda utformade

miljöavgifter eller liknande styrmedel, om en översyn av regeringsformen

då det gäller behörigheten att införa dylika pålagor, om möjligheterna

för de olika kommunernas invånare att påverka beslutet och om finansieringen

av infrastruktursatsningar anser utskottet att ett ställningstagande till

dessa frågor bör anstå till dess att försöket är genomfört och utvärderat

och en bedömning låter sig göra på basis av vunna erfarenheter. Utskottet

avstyrker följaktligen även dessa motionsyrkanden.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Trängselskatt (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar

Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Björn Hamilton (m) och Lars Gustafsson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande

lydelse:

Riksdagen bifaller motionerna 2003/04:Sk36, 2003/04:Sk38,

2003/04:Sk39 yrkande 1 och 2003/04:Sk40 yrkande 1, bifaller delvis motionerna

2003/04:Sk39 yrkandena 2-4, 2003/04:Sk40 yrkande 2, 2003/04:T326,

2003/04:T461 yrkande 8, 2003/04:T462, 2003/04:T470 yrkande 3, 2003/04:T530

yrkande 25, 2003/04:T560 yrkande 9, 2003/04:T564 yrkande 25 och 2003/04:N341

yrkande 5 och avslår proposition 2003/04:145 punkterna 1-8 och motionerna

2003/04:Sk35 och 2003/04:Sk37.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet

anser att riksdagen bör avslå proposition 2003/04:145 om trängselskatt.

Att införa trängselskatt i Stockholm är det pris Socialdemokraterna fått

betala för att kunna behålla regeringsmakten efter valet 2002. Vi vänder

oss mot att regeringen toppstyr lokala politiker i Stockholm och påtvingar

kommunens och regionens innevånare en åtgärd som genomförs tvärtemot givna

vallöften. För att uppfylla sina åtaganden till Miljöpartiet vill regeringen

i riksdagen hasta igenom ett förslag om trängselskatt, vilket innehåller

konstitutionella, principiella och författningstekniska tveksamheter som

borde ha övervägts och utretts bättre. Vi anser att trafik- och

miljösituationen i Stockholm kräver en bred strategi bestående av en kombination

av åtgärder där en utbyggnad av kollektivtrafiken och investeringar i

infrastruktur utgör en viktig del. Om dessa nödvändiga satsningar ger

propositionen emellertid inga konkreta besked.

Vi står självfallet bakom de gemensamma uttalandena i de avvikande meningar

i ärendet som gjorts av våra representanter i justitieutskottet (2003/04:JuU3y)

och trafikutskottet (2003/04:TU3y). Vi avser att närmare utveckla våra

respektive partiers syn på trängselskatt/miljöavgifter i trafiken i

särskilda yttranden till detta betänkande.

Särskilda yttranden

1. Förslaget om trängselskatt (m)

Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Björn Hamilton (m) anför:

I ovanstående fyrpartireservation har vi tillsammans med Folkpartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisat de övergripande skälen till

varför vi yrkar avslag på proposition 2003/04:145 om trängselskatt. I

reservationen ställer vi oss också bakom de gemensamma avslagsyrkandena

och skälen för dessa som de fyra partierna fört fram i justitieutskottet

(yttr. 2003/04:JuU3y) och trafikutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) och som

redovisas i yttrandena från dessa utskott.

Moderata samlingspartiets representanter i konstitutionsutskottet (yttr.

2003/04:KU6y), finansutskottet (yttr. 2003/04:FiU4y) och trafikutskottet

(yttr. 2003/04:TU3y) har i dessa utskotts respektive yttranden till

skatteutskottet redovisat partiets syn rörande de konstitutionella,

ekonomisk-politiska respektive trafikpolitiska aspekterna på förslaget om

trängselskatt. Vi står bakom även dessa uttalanden.

Vi instämmer med vad som sägs i de moderata motioner som väckts i ärendet.

I detta särskilda yttrande lämnar vi några skattemässiga aspekter på

trängselskatt i Stockholm.

Regeringens politik har under senare år medfört en kraftigt ökad beskattning

av Stockholmsregionen. Kommunal- och landstingsskatterna har höjts mer än

i övriga delar av landet. Stigande fastighetspriser har medfört att

fastighetsskatten ökat markant och att vanligt folk i högst ordinära småhus

i allt större utsträckning drabbas av förmögenhetsskatt. Invånarna i

Stockholms län betalar en oproportionerligt stor andel av den statliga

skatten. Utöver detta innebär den kommunala skatteutjämningen att regionen

får lämna ifrån sig betydande belopp av sina skatteintäkter. Sammantaget

har detta medfört att den tillväxtmotor som Stockholm utgjort har stannat

av. Regeringen har beskattat sönder tillväxten och därmed försvårat för

hela landet. En trängselskatt skulle förvärra situationen ytterligare.

En trängselskatt leder till minskad sysselsättning och turism i Stockholm

med allt vad det innebär av förlorade skatteintäkter. Pålagan fungerar

som en extra skatt på arbete för personer som arbetar i Stockholm.

Transporterna fördyras och varor och tjänster blir dyrare.

En trängselskatt i Stockholm bedöms inbringa ca 900 miljoner kronor. Det

motsvarar exempelvis en höjning av livsmedelspriserna i hela riket med

nästan 1 %. Effekten på prisnivån i Stockholm blir betydligt större. Till

detta skall läggas att trängselskatten bedöms kosta minst 2 miljarder

kronor i investeringar och ökad byråkrati.

En grundläggande princip i skattesystemet är att utgifter för inkomstens

förvärvande är avdragsgilla liksom att kostnader i företag kan dras av.

Regeringen vill i det avseendet göra ett undantag beträffande trängselskatt,

vilket främst drabbar låginkomsttagare och småföretag. Från beskattningssynpunkt

är det olyckligt om en skatt inte är generell utan behäftad med olika

undantag och skillnader som beror på olika faktorer. Regeringens förslag

innebär en skillnad om man tar sig till jobbet i egen eller annans bil.

Den föreslagna trängselskatten skall betalas av privatpersoner i egen bil

och i den mån arbetsgivaren ersätter den extra kostnad som skatten medför

utlöser detta förmånsbeskattning. En person som har tjänste- eller leasingbil

drabbas emellertid inte av vare sig trängselskatt eller förmånsbeskattning.

2. Miljöavgifter i trafiken (fp)

Anna Grönlund Krantz (fp) och Gunnar Andrén (fp) anför:

I ovanstående fyrpartireservation har vi tillsammans med Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisat de övergripande

skälen till varför vi yrkar avslag på proposition 2003/04:145 om trängselskatt.

I reservationen ställer vi oss också bakom de gemensamma avslagsyrkandena

och skälen för dessa som de fyra partierna fört fram i justitieutskottet

(yttr. 2003/04:JuU3y) och trafikutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) och som

redovisas i yttrandena från dessa utskott.

Folkpartiets representanter i konstitutionsutskottet (yttr. 2003/04:KU6y),

finansutskottet (yttr. 2003/04:FiU4y) och trafikutskottet (yttr.

2003/04:TU3y) har i dessa utskotts respektive yttranden till skatteutskottet

redovisat partiets syn rörande de konstitutionella, ekonomisk-politiska

och trafikpolitiska aspekterna på förslaget om trängselskatt. Vi står

bakom även dessa.

Folkpartiet anser att miljöstyrande åtgärder i trafiken inte är en skatt

utan en avgift som därför inte kan beslutas i riksdagen utan på lokal

nivå. Varje kommun som så önskar skall ha rätt att införa trängselavgifter

för att stimulera ökat nyttjande av kollektivtrafik och att begränsa

biltrafiken. Förutsättningen för detta är dock att kommunen inhämtat

samtycke från de kringliggande kommuner som påverkas i stor utsträckning.

Intäkterna från trängselavgifterna skall också stanna i kommunen.

Folkpartiet anser att diskussionen om miljöavgifter i trafiken inte enbart

bör handla om Stockholm utan måste gälla även andra kommuner. Regeringen

måste klargöra om staten avser att betala den tekniska utrustning som

behövs liksom satsningar på kollektivtrafik även i sådana kommuner.

3. Trängselavgifter (kd, c)

Roger Tiefensee (c) och Lars Gustafsson (kd) anför:

I ovanstående fyrpartireservation har vi tillsammans med Moderata

samlingspartiet och Folkpartiet redovisat de övergripande skälen till varför

vi yrkar avslag på proposition 2003/04:145 om trängselskatt. I reservationen

ställer vi oss också bakom de gemensamma avslagsyrkandena och skälen för

dessa som de fyra partierna fört fram i justitieutskottet (yttr. 2003/04:JuU3y)

och trafikutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) och som redovisas i yttrandena

från dessa utskott.

Kristdemokraternas och Centerpartiets representanter i konstitutionsutskottet

(yttr. 2003/04:KU6y), finansutskottet (yttr. 2003/04:FiU4y) och trafikutskottet

(yttr. 2003/04:TU3y) har i dessa utskotts respektive yttranden till

skatteutskottet redovisat partiernas syn på de konstitutionella,

ekonomisk-politiska och trafikpolitiska aspekterna på förslaget om

trängselskatt.

Vi står givetvis bakom även dessa uttalanden.

Vi anser att biltrafik behövs för att samhället skall fungera men trafiken

utgör också en belastning för miljön. Köerna och trängseln i de större

städerna är ett stort problem. Kraftfulla satsningar på infrastrukturen

och kollektivtrafiken är nödvändiga. Vi vill också medverka till att skapa

möjligheter för ekonomiska styrmedel i trafiken. Trängsel- eller

miljörelaterade avgifter i storstadsområden kan vara ett sätt att öka

framkomligheten och förbättra miljösituationen.

Vi har ingen anledning att utifrån nu gällande regelverk ifrågasätta

regeringens bedömning att den föreslagna pålagan är att betrakta som en

skatt som inte kommuner eller regionala organ kan besluta om på egen hand.

Vi anser emellertid att det finns stora principiella likheter mellan

parkeringsavgifter och trängselavgifter. Regeringen bör utreda hur grundlagen

kan ändras så att ekonomiska styrmedel i trafiken skall kunna beslutas av

kommuner eller regioner. Vi förutsätter att frågan analyseras i den

författningsutredning som tillsätts inom kort.

Den politiska process som föregått trängselskatten har varit ovärdig en

anständig demokrati. Inför valet 2002 förklarade ledande socialdemokrater

i Stockholms kommun att några trängselskatter inte skulle införas. Det

torde ha haft åtminstone viss betydelse för väljarna i Stockholm. Kort

tid efter valet, och i syfte att konsolidera sitt maktinnehav, påtvingas

Stockholms lokalpolitiker frågan om trängselskatt av den socialdemokratiska

regeringen som ett led i ett förhandlingsspel bakom lykta dörrar. Under

nattliga förhandlingsomgångar tvingar regeringens samarbetspartier regeringen

att mot Stockholms lokalpolitikers vilja införa trängselskatter i Stockholm.

4. Trängselskatt (v, mp)

Marie Engström (v) och Gunnar Goude (mp) anför:

Det förslag till ny lagstiftning om trängselskatter som regeringen överlämnat

till riksdagen är, enligt vår uppfattning, inte någon lämplig långsiktig

lösning på frågan hur vi på ett bra sätt kan utnyttja avgifter på bilismen

för att minska problemen med bilköer. De flesta av förslagens brister har

på ett eller annat sätt sin upprinnelse i regeringsformens regler, som

innebär att den här typen av styrande pålagor anses vara en skatt.

Det finns ett stort behov av förändringar som gör det möjligt för lokala

och regionala beslutsfattare att ha det avgörande inflytandet över

avgiftssystemen både vad gäller avgifternas införande, avgiftssystemens

utformning, snabba justeringar av avgifterna och intäkternas användning.

I det syftet bör grundlagen ses över. Exakt hur ett system för beslut om

trängselavgifter bör se ut måste noga avvägas. Vägtrafiken är inte bara

lokal utan även regionala och nationella intressen måste vägas in. Besluten

bör därför sannolikt inte ensidigt och fullt ut överlåtas på enskilda

kommuner. Någon form av sammanjämkning där lokala, regionala och nationella

intressen ges formella möjligheter till ett rimligt inflytande krävs

troligen. Konsekvenserna av ett avsteg från nuvarande principer för beslut

om skatteliknande pålagor måste också noga analyseras innan några beslut

fattas.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:145 Trängselskatt:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om trängselskatt.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1998:150) om allmän kameraövervakning.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229).

7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2001:558) om vägtrafikregister.

8. Riksdagen antar regeringens förslag till att regeringen får ingå

avtal med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning

från staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket

med trängselskatter i Stockholm.

Följdmotioner

2003/04:Sk35 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om behovet av en översyn av regeringsformen i syfte att möjliggöra

införande av trängselavgifter där lokala och regionala beslutsfattare

även formellt ges ett avgörande inflytande över införande, utformning,

justering och avskaffande av trängselavgifter liksom över de ekonomiska

förutsättningarna.

2003/04:Sk36 av Jakob Forssmed m.fl. (kd):

Riksdagen avslår regeringens förslag till riksdagsbeslut med anledning av

vad som anförs i motionen.

2003/04:Sk37 av Lennart Fremling (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en utredning om behovet av att modifiera regeringsformen för att

möjliggöra kommunala beslut om ekonomiska styrmedel.

2003/04:Sk38 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

Riksdagen beslutar att avslå proposition 2003/04:145.

2003/04:Sk39 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition om trängselskatt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att den översyn av regeringsformen som tidigare aviserats skall

behandla frågan om hur beslutsfattandet över ekonomiska styrmedel i

trafiken skall kunna överföras till kommunala eller regionala organ.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om beslutsprocessen kring trängselskatten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om hur ekonomiska styrmedel skall kunna användas i trafiken.

2003/04:Sk40 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:145.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om i vilka former miljöavgifter i trafiken kan införas i

de kommuner som så önskar.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:T326 av Ewa Björling (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att stoppa alla planer på biltullar.

2003/04:T461 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

8. Riksdagen beslutar att återföra hela frågan om trängselavgifter

till Stockholmsberedningen.

2003/04:T462 av Björn Hamilton (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om biltullar eller s.k. trängselavgifter.

2003/04:T470 av Karin Pilsäter och Mia Franzén (båda fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om beslutsformerna för införande av trängselavgifter.

2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om trängselskatten.

2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införande av trängselavgifter skall initieras av och

finansieras av berörda kommuner eller regioner.

2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om möjlighet att efter lokala beslut ta ut trängselavgifter.

2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

5. Riksdagen beslutar att inte genomföra sådana lagändringar som

möjliggör införande av trängselavgifter/biltullar på bilismen i Stockholms

stad.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:492) om ändring i lagen (1993:891)

om indrivning av statliga fordringar m.m.Härigenom föreskrivs att 2 §

lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. i stället för

dess lydelse enligt lagen (2004:492) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

2 §

Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsökningsbalken

om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för

fordringar som påförts enligt bestämmelserna i

1. lagen (1972:435) om överlastavgift,

2. bilskrotningslagen (1975:343),

3. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

4. lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5. fordonsskattelagen (1988:327),

6. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister

m.fl.,

7. lagen (1994:419) om brottsofferfond,

8. skattebetalningslagen (1997:483),

9. lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, eller10. lagen

(1996:1030) om underhållsstöd. 9. lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa

tunga fordon,10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd, eller11. lagen

(2004:000) om trängselskatt.

Bilaga 4

Konstitutionsutskottets yttrande 2003/04:KU6y

Trängselskatt

Bilaga 5

Finansutskottets yttrande 2003/04:FiU4y

Trängselskatt

Bilaga 6

Justitieutskottets yttrande 2003/04:JuU3y

Trängselskatt

Bilaga 7

Trafikutskottets yttrande 2003/04:TU3y

Trängselskatt