Bet. 2003/04:SKU6

Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU6

Ändrade regler för CFC-beskattning (prop. 2003/04:10)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade regler för CFC-beskattning,

dvs. de regler som innebär att svenska delägare i utländska juridiska

personer i vissa fall beskattas löpande för den utländska juridiska

personens inkomster. Förslaget kompletterar riksdagens beslut våren 2003 om

skattefrihet fr.o.m. den 1 juli 2003 för juridiska personers näringsbetingade

innehav av andelar i andra företag. De nya CFC-reglerna skall motverka

att svenska företag kan använda sig av omfattande skatteplanering till

följd av det nämnda beslutet.

Utskottet föreslår även ett tillkännagivande till regeringen om visst

ytterligare arbete med den filialregel som införs genom de nya CFC-reglerna.

De motioner som har väckts i ärendet avstyrks.

Till betänkandet har 8 reservationer lämnats. I ett särskilt yttrande

anför utskottets borgerliga ledamöter att de vid behandlingen i kammaren

kan komma att stödja en reservation (v, mp) om en justering i övergångsreglerna.

Rättelser: S. 3-4, 20, 22, 27-61

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk2 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sk5.

Reservation 1 (fp, c)

2. Personer hos vilka CFC-beskattning skall ske

Riksdagen godtar regeringens förslag om hur stort ägandet i eller kontrollen

av ett utländskt företag skall vara för att CFC-beskattning skall

aktualiseras. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del

och avslår motionerna 2003/04:Sk3 yrkande 2 och 2003/04:Sk4 yrkande 1 i

denna del.

Reservation 2 (m, kd)

3. Inkomster på vilka CFC-reglerna skall tillämpas

Riksdagen godtar regeringens förslag om vilka inkomster de föreslagna

CFC-reglerna skall tillämpas på. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:10 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk3 yrkande 1 och

2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del.

Reservation 3 (m, kd)

4. Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i

Belgien

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till lag om

ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser punkt 3 av

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. Därmed bifaller riksdagen

proposition

2003/04:10 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk1.

Reservation 4 (v, mp)

5. Filialregeln m.m.

Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa en filialregel och

tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att

regeringen bör göra en förnyad prövning av regelns ändamålsenlighet och

redovisa resultatet av denna prövning till riksdagen. Därmed bifaller

riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i denna del.

6. Beräkning av lågbeskattade inkomster

Riksdagen godtar att införa regler för beräkning av lågbeskattad inkomst

i enlighet med vad regeringen har föreslagit. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:10 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk4 yrkande

1 i denna del.

Reservation 5 (m)

7. Ikraftträdandetidpunkt

Riksdagen godtar regeringens förslag i fråga om ikraftträdandetidpunkt

den 1 januari 2004. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i

denna del och avslår motion 2003/04:Sk4 yrkande 2.

Reservation 6 (m)

8. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till1. lag om

ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) till den del lagförslaget inte

omfattas av punkt 4 ovan,2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,4.

lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), och5. lag om ändring

i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del.

Reservation 7 (m) - villkorad

9. Generalklausul mot skatteundandragande genom utländska dotterbolag

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk3 yrkande 3.

Reservation 8 (kd)

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 25 november 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna

Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester

(s), Per Landgren (kd), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart

Axelsson (s), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt

(m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson

(s), Anne-Marie Ekström (fp) och Per Rosengren (v).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2003/04:10 lägger regeringen fram ett förslag om ändrade

regler för CFC-beskattning, dvs. de regler som innebär att svenska delägare

i utländska juridiska personer i vissa fall beskattas löpande för den

utländska juridiska personens inkomster. Fem motioner har väckts med

anledning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag redovisas

i bilaga 1. Regeringens förslag till lagtexter återges i bilaga 2.

Bakgrund

Genom riksdagens beslut våren 2003 reformerades beskattningen av juridiska

personers näringsbetingade innehav av andelar i andra företag. Som ett

resultat av reformen är kapitalvinster vid försäljning av näringsbetingade

andelar skattefria fr.o.m. den 1 juli 2003 och kapitalförluster på sådana

andelar kan inte längre dras av. Riksdagens beslut innebär också att

definitionen av näringsbetingade andelar har utvidgats, vilket ökar

möjligheterna att skattefritt ta emot utdelningar på företagsägda andelar

för beskattningsår efter den 31 december 2003 (prop. 2002/03:96, bet.

2002/03:SkU14, rskr. 2002/03:166).

Reformen undanröjde en principiellt felaktig kedjebeskattning av vinster

i bolagssektorn. Samtidigt åtgärdades en faktisk asymmetri i systemet som

uppkommit genom internationell skatteplanering. Näringsbetingade andelar

kunde nämligen avyttras genom utländska dotterföretag i stater som inte

beskattar denna typ av kapitalvinster. Vinsten kunde sedan tas hem till

Sverige som skattefri utdelning. I en förlustsituation avyttrades i stället

andelarna i det utländska dotterföretaget och kapitalförlusten kunde då

i stället dras av hos det svenska moderföretaget.

Enligt den proposition som har legat till grund för de reformerade reglerna

måste skattefriheten för kapitalvinster på näringsbetingade andelar

kombineras med regler som motverkar transaktioner som leder till att den

svenska bolagsskattebasen urholkas. Ett förslag till sådana regler med

inriktning på CFC-bolag (CFC står här för Controlled Foreign Company)

utgjorde en del av det förslag till reformering av beskattningen av

näringsbetingade andelar som lämnades av 1998 års Företagsskatteutredningar

i det gemensamma betänkandet SOU 2001:11 Utdelningar och kapitalvinster

på företagsägda andelar. De CFC-regler som utredningarna föreslog möttes

emellertid av kraftig kritik vid remissbehandlingen. Därför omarbetades

utredningsförslaget inom Finansdepartementet. Arbetet har resulterat i

ett delvis helt nytt förslag till CFC-beskattning.

Det nya förslaget till ändrade CFC-regler har redovisats i en promemoria

som har upprättats i Finansdepartementet (dnr Fi 2001/709). Promemorians

förslag till förändring av CFC-reglerna har efter remissbehandlingen

beretts ytterligare inom Regeringskansliet och synpunkter har under hand

inhämtats från Riksskatteverket, Föreningen Svenskt Näringsliv samt Svenska

Bankföreningen. Propositionen bygger i väsentliga delar på promemorians

förslag.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår nya regler för CFC-beskattning. Förslaget innebär att

reglerna för beskattning av delägares direkta och indirekta innehav av

andelar i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster ändras.

Obegränsat skattskyldiga och begränsat skattskyldiga med andelar knutna

till ett fast driftställe i Sverige berörs.

CFC-regler syftar till att förhindra eller försvåra skatteplaneringsåtgärder

genom sådana transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer

som leder till att den svenska skattebasen urholkas. Förslaget till ändrade

CFC-regler är en konsekvens av de nya reglerna om skattefrihet på

kapitalvinster och utdelning på näringsbetingade andelar (SFS 2003:224).

Lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person (CFC-bolaget)

skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Nettoinkomsten

skall beräknas som om personen hade varit ett svenskt aktiebolag med

tillämpning av reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229, IL). En generell

regel definierar vad som skall anses som lågbeskattade inkomster och enligt

huvudregeln träffas av CFC-beskattning. Undantag görs sedan för det fall

att den utländska juridiska personen som har sådana inkomster hör hemma

i en stat eller en jurisdiktion som räknas upp i en särskild lista.

Flertalet stater, både med vilka Sverige har skatteavtal och med vilka

Sverige saknar sådant avtal, finns upptagna på denna lista.

Inkomster hos en utländsk juridisk person som härrör från internationell

rederiverksamhet föreslås under vissa förutsättningar undantas från

reglernas tillämpning. Likaså undantas, under vissa förutsättningar, bl.a.

finansiell verksamhet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Inom EES föreslås tillämpningen av CFC-reglerna i princip begränsas till

vissa koncerninterna verksamheter.

Det nu gällande kravet på s.k. jämförlig beskattning (24 kap. 15 § IL)

föreslås samtidigt tas bort.

Skattskyldighetsbestämmelserna för delägare i en i utlandet delägarbeskattad

juridisk person föreslås flyttas till 5 kap. IL. En ny avdragsbegränsning

införs för underskott i sådana personer.

I IL finns i vissa fall särskilda regler inom EES. Om en utländsk stat

blir medlem i EES under ett beskattningsår föreslås att staten skall anses

ha varit medlem under hela beskattningsåret.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas

på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2003.

Utskottets överväganden

Avslag på propositionen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om avslag på regeringens förslag till

nya CFC-regler och om att regeringen skall genomföra visst ytterligare

analysarbete rörande CFC-beskattning.

Jämför reservation 1 (fp, c)

Motionerna

I motionerna Sk2 yrkande 1 av Roger Tiefensee m.fl. (c) och Sk5 av Anna

Grönlund m.fl. (fp) yrkas om avslag på regeringens förslag om ändrade

CFC-regler.

Motionärerna befarar att ett införande av de föreslagna CFC-reglerna skulle

försvåra för svenska företag att driva verksamhet i utländska dotterbolag

i konkurrens med företag som är baserade i andra länder. Detta skulle i

sin tur leda till lägre inkomster från bolagsskatter för staten och på

längre sikt till lägre tillväxt och färre arbetstillfällen i hela landet.

Motionärerna anser att regeringen inte tillräckligt noga har analyserat

i vad mån CFC-regler behövs för att motverka skatteflykt. I motion Sk2

förs också ett resonemang som utmynnar i att motionärerna anser att

regeringens förslag till nya CFC-regler förefaller strida mot EG-rätten med

det innehåll denna har med hänsyn till vissa domar i EG-domstolen.

Yrkande 2 i motion Sk2 innehåller en begäran om att regeringen skall

genomföra en analys av den samhällsekonomiska effekten av CFC-beskattning

och redovisa resultatet av denna för riksdagen. Av analysen bör enligt

motionen framgå bl.a. hur den svenska skattebasens urholkning skall kunna

hindras utan nya CFC-regler.

Utskottets ställningstagande

De nuvarande CFC-reglerna bygger på en lagstiftning hösten 1989 som har

ändrats vid flera tillfällen och överförts till inkomstskattelagen.

Reglerna har i olika sammanhang kritiserats för att vara tekniskt komplicerade,

svårtillämpade och ineffektiva. Avsikten har varit att nya CFC-regler

skulle ingå som en del i det tidigare beslutet om skattebefrielse för

näringsbetingade andelar. Hänsyn har emellertid tagits till den kraftiga

kritik från bl.a. näringslivshåll som framförts mot det ursprungliga

utredningsförslaget till den del detta gällde CFC-regler, och

Finansdepartementet

har lagt ned mycket arbete på att förbättra reglerna. Den lagstiftning

som regeringen nu föreslår innehåller förbättringar som bör kunna leda

till en större förutsebarhet för de berörda företagen och för

skattemyndigheternas tillämpning av CFC-reglerna. De nya reglerna är också

allmänt

sett mer inskränkande när det gäller tillämpligheten för verksamhet i

andra länder inom EES.

Utskottet vill betona att det finns ett starkt intresse av att

skattelagstiftningen utformas så att den inte bidrar till att snedvrida

konkurrensen

mellan företag. Skall detta intresse kunna tillgodoses får skattereglerna

inte öppna vägar till olika utstuderade former av skatteplanering som

vissa företag, men inte andra, kan dra fördel av. Företag som inte är

stora nog, eller av annat skäl inte kan utnyttja utländska dotterföretag

i skatteplaneringssyfte, bör inte få ett sämre konkurrensläge jämfört med

företag som kan lägga ned resurser på skatteplanering. Samtidigt måste

svenska företag med utlandsverksamhet kunna konkurrera med företag som

omfattas av andra länders skatteregler. Vid utformningen av CFC-reglerna

blir det därför fråga om en ibland besvärlig balansgång mellan dessa båda

intressen.

Hur väl den föreslagna nya lagstiftningen kommer att klara de krav som

ställs på den måste bedömas när regelsystemet varit i kraft en tid.

Avsikten är också att lagstiftningen skall följas upp i olika avseenden så

att det senare finns möjlighet att värdera om de valda lösningarna fungerar

som avsett. Det nya Skatteverket kommer att få ett sådant uppdrag som

avses bli redovisat senast vid utgången av juni månad år 2007. Det är

viktigt att alla de eventuella svårigheter som kan uppkomma också fångas

upp i det uppföljande arbetet.

Beträffande förenligheten med internationella åtganden är det, som Lagrådet

har framhållit, en central fråga hur den föreslagna lagstiftningen förhåller

sig till EG-rätten. Lagrådet har hänvisat till att EG-domstolen ännu inte

prövat någon medlemsstats CFC-lagstiftning och vidare att staternas

intresse av att skydda sina skattebaser i en rad avgöranden på senare tid

har befunnits väga lätt i jämförelse med de på EG-fördraget grundade

rättigheterna till etableringsfrihet och fria kapitalrörelser. Eftersom

EG:s primärrätt här ger EG-domstolen ett mycket stort utrymme för egna

bedömningar har Lagrådet kommit till slutsatsen att den föreslagna

lagstiftningens förenlighet med EG-rätten är oklar.

Frågan om förenligheten med internationella åtaganden ägnas ett stort

intresse i propositionen. Den analys som presenteras i propositionen

utmynnar i att de föreslagna CFC-reglerna är förenliga med de skatteavtal

som Sverige har ingått med andra stater och med EG-rätten. Vidare anses

de föreslagna CFC-reglerna utgöra ett sådant slag av erforderliga motåtgärder

som förutsätts enligt EU:s uppförandekod. Enligt Finansdepartementets

analys är de föreslagna CFC-reglerna även förenliga med EG-fördragets

regler om etableringsfrihet och om fri rörlighet för kapital. De föreslagna

CFC-reglerna strider inte heller mot moder- och dotterbolagsdirektivet.

Enligt

utskottets mening bör den oklarhet som består i att EG-domstolen har mycket

stort utrymme för bedömningar när det gäller EG-rättens innehåll inte

hindra lagstiftningsåtgärder som i nuläget måste anses förenliga med

EG-rätten och som gäller regelsystem som de flesta andra länder inom EU

också har i någon form. Skulle avgöranden i EG-domstolen senare komma att

ändra läget får reglerna anpassas till detta.

Sammantaget anser utskottet, som strax återkommer med ställningstaganden

beträffande vissa regler vars utformning har ifrågasatts i tre av motionerna,

att regeringens förslag till nya CFC-regler innehåller sådana förbättringar

att propositionen bör läggas till grund för lagstiftning. Till detta kommer

att riksdagen i avvaktan på att nya regler om beskattning av CFC-bolag

skulle kunna träda i kraft beslutade om att behålla befintliga skyddsregler

mot skatteplaneringsförfaranden, dvs. det gällande kravet på att den

utländska inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är

jämförlig med svensk inkomstbeskattning av ett svenskt aktiebolag eller en

svensk ekonomisk förening med samma slags inkomster för att skattefrihet

för utdelning skall ges. Bestämmelserna gjordes även tillämpliga för

kapitalvinster. Genom att regeringens förslag till nya CFC-regler antas

kommer denna tillfälliga lösning inte att kvarstå under någon längre tid.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda yrkandena om avslag

på förslaget om nya CFC-regler i motionerna Sk2 yrkande 1 och Sk5.

Med hänsyn till den utvärdering som skall äga rum avstyrker utskottet

även motion Sk2 yrkande 2 om att regeringen skall genomföra en analys av

effekterna av CFC-beskattning.

Personer hos vilka CFC-beskattning skall ske

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om hur stort ägandet i eller kontrollen

av ett utländskt företag skall vara för att CFC-beskattning skall

aktualiseras och avstyrker motionsyrkandena.

Jämför reservation 2 (m, kd)

Propositionen

CFC-beskattning aktualiseras när ägandet i eller kontrollen av en utländsk

juridisk person - direkt eller indirekt genom annan utländsk juridisk

person - motsvarar minst 25 % av den utländska juridiska personens kapital

eller röster vid utgången av delägarens beskattningsår. Det gällande

villkoret att minst 50 % av rösterna skall kontrolleras av obegränsat

skattskyldiga slopas.

Motionerna

I motion Sk3 yrkande 2 av Per Landgren m.fl. (kd) förordas att gränsen

för CFC-beskattning skall gå vid ett röstinnehav som överstiger 50 %.

Enligt motion Sk4 yrkande 1 i denna del av Lennart Hedquist m.fl. (m) bör

gränsen för vad som skall anses utgöra kontroll bestämmas till ett innehav

av 50 % av kapitalet eller rösterna. Som motivering hänvisar motionärerna

till svårigheter som kan uppkomma för en minoritetsägare att få fram de

uppgifter om den utländska juridiska personen som behövs för deklarationen.

Utskottets ställningstagande

Gränsen för tillämpning av dagens CFC-regler går vid ett individuellt

ägande om 10 %. Detta framstår som lågt vid en internationell jämförelse

och anses kunna innebära svårigheter för en minoritetsägare att få ut

information som krävs för inkomstredovisningen. Ju mindre innehavet är

desto större blir troligen dessa svårigheter. Regeringen har bestämt sig

för att föreslå att gränsen höjs till 25 %. Utskottet finner denna

avgränsning utgöra en lämplig avvägning, och anser således att gränsen inte

bör bestämmas i enlighet med vad motionärerna föreslår. Utskottet tillstyrker

följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk3 yrkande

2 och Sk4 yrkande 1 i denna del.

Inkomster på vilka CFC-reglerna skall tillämpas

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om vilka inkomster som CFC-reglerna

skall tillämpas på samt avstyrker motionsyrkandena om ett generellt

undantag för länder inom EU och i Norden.

Jämför reservation 3 (m, kd)

Propositionen

De föreslagna nya CFC-reglerna riktar in sig på s.k. lågbeskattade inkomster

i utländska juridiska personer. Enligt huvudregeln skall nettoinkomsten

hos en utländsk juridisk person anses vara lågbeskattad om den inte når

upp till en beskattning som motsvarar den beskattning som skulle ha skett

i Sverige om 55 % av inkomsten utgjort överskott av näringsverksamhet för

ett svenskt aktiebolag som bedriver verksamhet i Sverige. Det innebär vid

gällande bolagsskattesats om 28 % att en lägre beskattning än (0,28*0,55=)

15,4 % medför CFC-beskattning om övriga villkor för en sådan beskattning

är uppfyllda. Delägarens andel av lågbeskattade inkomster skall tas upp

som intäkt i näringsverksamhet.

Enligt en kompletteringsregel skall en inkomst hos en utländsk juridisk

person inte anses lågbeskattad om den uppbärs av en utländsk juridisk

person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat eller

en annan jurisdiktion eller del av denna som anges i en särskild lista.

För vissa länder som tagits upp i listan anges att en viss typ av inkomst

(vanligtvis inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell

verksamhet samt försäkringsverksamhet) inte skall vara utesluten från

CFC-beskattning. Finansiell verksamhet inom det Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES) skall dock normalt inte bli CFC-beskattad, utom

när det gäller vissa koncerninterna verksamheter. Bland stater som inte

i sin helhet skall omfattas av kompletteringsregeln är sådana som har

skatteregler som kan uppmuntra till ränteavdragsarbitrage eller transaktioner

med felaktig internprissättning. Till denna kategori hör Belgien, Luxemburg

och Nederländerna. Vissa finansiella inkomster från dotterbolag i Irland

och Island omfattas inte heller av kompletteringsregeln. Inkomster hos en

utländsk juridisk person som härrör från internationell rederiverksamhet

föreslås under vissa förutsättningar undantas från CFC-reglerna.

Motionerna

Enligt motion Sk3 yrkande 1 av Per Landgren m.fl. (kd) skall

kompletteringsregeln

omfatta alla länder inom EU.

I motion Sk4 yrkande 1 i denna del av Lennart Hedquist m.fl. (m) skall

kompletteringsregeln utformas så att alla länder inom EU och Norden

undantas från CFC-beskattningen. Motionärerna anser att jämförelseskattesatsen

- som är drygt 15 % i regeringens förslag - i konsekvens härmed bestäms

så att den hamnar i paritet med den lägsta skattesatsen inom EU.

Omräkningsfaktorn skall enligt motionen anpassas till detta.

Utskottets ställningstagande

I regeringens förslag till nya CFC-regler tas särskild hänsyn till länder

inom EU och EES. Så långt möjligt begränsas reglernas tillämpning på

inkomster från verksamhet som bedrivs i dessa länder. Verksamheter i länder

inom EU och EES som uppmuntrar företag som skall beskattas i Sverige till

olika arrangemang i syfte att undvika svenska skatteanspråk bör dock enligt

utskottets mening åtminstone i nuläget omfattas av CFC-reglerna. Det

fortsatta arbetet, inte minst inom ramen för EU:s uppförandekod på

företagsbeskattningens område, bör i förlängningen kunna leda till att

CFC-reglerna inte alls skall behöva gälla för verksamheter i länder inom EU

och EES.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag i berörda

delar och avstyrker motionsyrkandena i motsvarande delar.

Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i Belgien

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till övergångsregler för viss verksamhet

i s.k. coordination centres belägna i Belgien och avslår motionsförslaget

om ett utvidgat undantag för sådan verksamhet.

Jämför reservation 4 (v, mp) och särskilt yttrande (m, fp, kd, c).

Propositionen

Bedömningen av om CFC-beskattning hos en delägare i Sverige skall ske

eller inte skall göras separat i förhållande till varje utländsk juridisk

person för sig. Någon koncernsyn, vare sig globalt, regionalt eller

nationellt, görs inte. Det viktigaste skälet emot en koncernsyn är principiellt.

Syftet med internationell skatteplanering med finansiella inkomster

inblandade, kanske främst genom s.k. internbanker, är ofta att sänka det

totala skatteuttaget i en i övrigt normalt eller högt beskattad koncern

(eller i en del av en koncern) med några få procentenheter. Detta sker

genom att vissa finansiella inkomster - som är enkla att geografiskt

omlokalisera till lågskattemiljöer - blir väsentligt lägre beskattade än

koncernens övriga inkomster. Mot denna bakgrund är det därför enligt

propositionen i princip inte motiverat att tillåta någon koncernsyn inom

ramen för CFC-beskattningen.

Regeringen gör emellertid också bedömningen att såvitt avser coordination

centres i Belgien bör en begränsad möjlighet till koncernsyn införas. En

utgångspunkt för bedömningen har varit att det inom ramen för ett

coordination centre bedrivs en verksamhet som i princip endast syftar till

att sänka koncernens skattekostnad i den belgiska normalbeskattade delen

av koncernen. Det undantag från CFC-beskattning som regeringen föreslår

i övergångsreglerna har försetts med långtgående villkor så att påverkan

på den svenska och andra länders skattebaser minimeras. De villkor som

föreslås är dels att undantaget avser tillstånd meddelade före den 1

januari 2001 enligt den tidigare gällande ordningen för s.k. coordination

centres, dels att nettoinkomsten från verksamheten huvudsakligen beror på

transaktioner med företag som hör hemma i Belgien och dels att det bara

avser vissa kvalificerade innehav. Vidare föreslås att detta undantag i

princip begränsas till utlåning inom Belgien samt att kapitalet i

coordination centret inte genom kapitaltillskott har finansierats från Sverige.

Ett förslag om detta har införts i punkt 3 av ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna till förslaget om ändring i inkomstskattelagen.

Motionen

I motion Sk1 av Per Rosengren och Marie Engström (v) yrkas att "huvudsakligen"

skall bytas ut mot "till minst två tredjedelar" när det gäller i vilken

omfattning nettoinkomsten i coordination centret skall härröra från

transaktioner med belgiska företag.

Utskottets ställningstagande

Vid utformningen av det begränsade undantaget för coordination centres i

Belgien har det varit en utgångspunkt för regeringens bedömning att det

inom ramen för ett coordination centre bedrivs en verksamhet som i princip

endast syftar till att sänka koncernens skattekostnad i den belgiska

normalbeskattade delen av koncernen. Det undantag från CFC-beskattning som

regeringen föreslår för äldre tillstånd att driva sådan verksamhet har

försetts med långtgående villkor så att påverkan på den svenska skattebasen

och även på andra länders skattebaser minimeras. Med denna utformning bör

förslaget inte komma i konflikt med den inställning Sverige intagit i

arbetet inom EU med en uppförandekod för företagsbeskattningen, nämligen

att verksamheten i dessa coordination centres måste bedömas som skadlig

inom ramen för uppförandekoden. Det är enligt utskottets mening svårt att

bedöma effekterna av att, som yrkas i motionen, byta ut ett

huvudsaklighetskriterium mot ett krav på att en bestämd andel av inkomsten skall

härröra från transaktioner i belgiska företag. Utskottet anser mot denna

bakgrund att den av regeringen föreslagna avgränsningen av undantaget

från CFC-reglerna inte bör frångås. Följaktligen tillstyrker utskottet

propositionen och avstyrker motionen.

Filialregeln m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa en filialregel och

tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att

regeringen bör göra en förnyad prövning av regelns ändamålsenlighet och

redovisa resultatet av denna prövning till riksdagen.

Propositionen

Regeringen föreslår en s.k. filialregel av innebörd att i de fall då en

filials (fast driftställes) inkomster inte beskattas i den stat eller

jurisdiktion där den utländska juridiska personen hör hemma skall filialen

i CFC-hänseende anses vara en självständig utländsk juridisk person. För

en sådan filial skall då en separat prövning ske om dess intäkter är

lågbeskattade eller inte.

Bakgrunden till den föreslagna filialregeln är att en utländsk juridisk

person som bedriver verksamhet i en stat med en beskattningsnivå motsvarande

den svenska kan bedriva t.ex. finansiell verksamhet genom filial i en

stat med låg eller ingen bolagsbeskattning. Detta är inget problem om

filialens inkomster beskattas hos den utländska juridiska personen i den

stat där denne är hemmahörande. Om emellertid filialens inkomster på grund

av intern rätt eller skatteavtal är undantagna från beskattning i den

stat där den utländska juridiska personen hör hemma skapas enligt

propositionen obegränsade möjligheter att kringgå de nu föreslagna CFC-reglerna.

Regeln har utformats så att en utländsk juridisk person i en stat utanför

EES inte genom att etablera ett fast driftställe i en stat inom EES skall

kunna komma i åtnjutande av de undantag från CFC-reglerna som gäller för

verksamhet inom EES.

Utskottets ställningstagande

Från näringslivshåll har under utskottets beredning framförts farhågor om

att filialregeln kommer att ge upphov till praktiska problem i de fall

företagen har flera fasta driftställen i samma land när bokföringen inte

är ordnad så att det går att separera dessa driftställen på ett bra sätt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till filialregel, men anser

mot bakgrund av det nyss nämnda att regeringen bör pröva om filialregeln

fått en ändamålsenlig utformning och i lämpligt sammanhang redovisa

resultatet av denna prövning för riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen

som sin mening tillkännager för regeringen vad utskottet har anfört om

ett fortsatt arbete med utformningen av filialregeln.

En annan fråga som har tagits upp gäller att ett avsnitt i motivtexten i

propositionen kan ge upphov till problem. I avsnittet nämns royalty bland

sådana inkomster som utgör avkastning av kapital. Utskottet anser att det

finns anledning att vara uppmärksam på om det uppkommer besvärliga

gränsdragningsproblem när det gäller i vad mån royalty kan utgöra en finansiell

inkomst. Det är emellertid här i första hand en fråga om att följa

utvecklingen i rättstillämpningen.

Beräkning av lågbeskattade inkomster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om hur lågbeskattade inkomster från

ett CFC-bolag skall beräknas och avstyrker motionsyrkandet.

Jämför reservation 5 (m)

Propositionen

En delägare i ett CFC-bolag skall ta upp sin andel av lågbeskattade

inkomster hos CFC-bolaget som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.

Nettoinkomsten av lågbeskattade inkomster skall beräknas som om personen

hade varit ett svenskt aktiebolag med tillämpning av reglerna i

inkomstskattelagen. Det medför bl.a. att utländska allmänna skatter inte får

dras av eftersom ett svenskt företag inte kan dra av svenska allmänna

skatter. Avdragsförbudet omfattar av förenklingsskäl även skatter som den

utländska personen betalat till ett tredje land. Om avdrag skulle ske för

utländska skatter till tredje land skulle bestämmelserna i praktiken bli

svåra att tillämpa.

Det resultat som räknats fram för att pröva om företaget är ett CFC-bolag

skall justeras bl.a. genom att avsättningar till periodiseringsfonder får

göras på delägarnivå. Hänsyn får tas till underskott som uppkommit i

verksamheten under de tre närmast föregående beskattningsåren om delägaren

var delägare vid utgången av respektive beskattningsår. Avräkning från

den svenska skatten får göras för utländska skatter. Utländsk skatt på

CFC-inkomst som inte kan avräknas ett visst år får avräknas mot sådan

svensk skatt på CFC-inkomst som tas ut under de efterföljande tre åren.

Om

CFC-bolaget skulle komma att CFC-beskattas i ett mellanliggande ägarled,

är denna skatt enligt förslaget inte avräkningsbar. Om ägandet i något

undantagsfall skulle vara organiserat så att detta inträffar kan det enligt

propositionen undvikas genom att ägarstrukturen ändras. Att införa särskilda

regler för avräkning av utländsk skatt som tagits ut på grund av

CFC-lagstiftning i en annan stat skulle nämligen avsevärt komplicera systemet.

Det är inte heller självklart vilken av två stater som CFC-beskattar en

och samma inkomst som rimligen bör undanröja denna dubbelbeskattning. Av

dessa skäl föreslår regeringen inga särskilda regler för avräkning av

utländsk skatt som tas ut vid CFC-beskattning i utlandet.

Motionen

Enligt motion Sk4 yrkande 1 i denna del av Lennart Hedquist m.fl. (m)

skall hänsyn tas till all skatt som belastar CFC-företaget när

jämförelseskattesatsen beräknas. Vid skatteberäkningen skall enligt motionen

svenska skatteregler inte tillämpas på ett för det svenska företaget

diskriminerande och konkurrensförsvårande sätt. Motionärerna anser också

att CFC-beskattning inte skall ske om sådan beskattning skett i annat

mellanliggande land.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att de skäl som regeringen har anfört till stöd för den

föreslagna utformningen av detaljreglerna för beräkning av lågbeskattad

inkomst och avräkning av utländska skatter bör godtas. De ändringar som

motionärerna efterlyser skulle delvis komplicera regelsystemet, vilket

inte är önskvärt.

Under beredningen av ärendet har även från näringslivshåll framförts

önskemål om att regeln om beräkning av underskott åtminstone övergångsvis

utvidgas till att omfatta även sådan del av ett underskott som hänför sig

tiden före de tre närmast föregående åren. Som framgått av redovisningen

ovan innebär regeringens förslag att hänsyn endast får tas till underskott

som faktiskt uppkommit i verksamheten under något av de tre närmast

föregående beskattningsåren, dvs. kvarstående underskott för tid före de

tre närmast föregående beskattningsåren får inte "rullas" framåt vid

tillämpningen av CFC-reglerna. Utskottet anser att regeringens förslag

inte heller bör ändras på denna punkt.

Det kan inte uteslutas att det finns anledning att göra justeringar i

olika delar av CFC-systemet, men detta kan i så fall uppmärksammas inom

ramen för den uppföljning som skall ske. Utskottet tillstyrker propositionen

i denna del och avstyrker motionsyrkandet i motsvarande del.

Ikraftträdandetidpunkt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar att den nya CFC-lagstiftningen skall träda i kraft den

1 januari 2004 och avslår motionsförslaget om att ikraftträdandet skall

flyttas fram ett år till den 1 januari 2005.

Jämför reservation 6 (m)

Propositionen

De nya reglerna (SFS 2003:224) om skattefrihet för kapitalvinst och

utdelning på näringsbetingade andelar trädde i kraft den 1 juli 2003 och

tillämpas såvitt avser kapitalvinster och kapitalförluster på avyttringar

efter ikraftträdandet. I övrigt skall de nya reglerna tillämpas på utdelning

som i enlighet med god redovisningssed skall tas upp under beskattningsår

som börjar den 1 januari 2004 eller senare. Motsvarande skall gälla för

utdelning för vilken reglerna i kupongskattelagen skall tillämpas.

Motionen

I motion Sk4 yrkande 2 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att

ikraftträdandetidpunkten för den ändrade CFC-beskattningen flyttas till den

1 januari 2005 med tillämpning på beskattningsår som börjar efter utgången

av 2004. Senareläggandet av de nya reglerna innebär enligt motionen att

företagen får den tid som de behöver för en anpassning till den nya

lagstiftningen. Denna anpassningstid blir inte mer än en knapp månad om

ikraftträdande fastställs enligt regeringens förslag. Detta är enligt

motionärerna en för kort tid med tanke på dels att de föreslagna reglerna

är komplicerade, dels att företagen i flera fall kommer att behöva få

förhandsbesked från myndigheter i vissa frågor och dels att förändringarna

kommer att påverka bokföringstekniska överväganden i utländska företag

och på så sätt även påverka utländska aktörer.

Utskottets ställningstagande

De nya CFC-reglerna skall motverka att svenska företag kan användas för

omfattande skatteplanering till följd av reformeringen fr.o.m. den 1 juli

2003 av beskattningen av kapitalvinster på företagsägda andelar. Utskottet

delar regeringens uppfattning att det är angeläget att dessa regler kan

träda i kraft så snart som möjligt efter reformens införande. I det

tidigare ärendet klargjordes att skattebefrielsen skulle kombineras med nya

CFC-regler. Innehållet i den planerade CFC-lagstiftningen har i huvudsak

varit känt sedan Finansdepartementet presenterade den promemoria med

omarbetat förslag till CFC-regler som remissbehandlades under oktober-november

2002. Till detta kommer att det är angeläget att nuvarande rättsläge, med

det utbyggda krav på jämförlig beskattning som enligt vad utskottet

redovisat gäller fr.o.m. den 1 juli 2003, kan upphöra så snart som möjligt.

De nya CFC-reglerna bör därför i enlighet med vad regeringen har föreslagit

träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på beskattningsår som börjar

efter utgången av år 2003. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionsyrkandet om att flytta fram ikraftträdandet ett år.

Propositionen i övrigt

I övrigt har utskottet inte funnit anledning till några kommentarer med

anledning av de förslag som har lagts fram i propositionen. Utskottet

tillstyrker följaktligen propositionen i övriga delar och de lagändringar

som regeringen föreslår.

Generalklausul mot skatteundandragande genom utländska dotterbolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om en generalklausul mot skatteundandragande

i utländska dotterbolag.

Jämför reservation 8 (kd)

Motionen

Enligt motion Sk3 yrkande 3 av Per Landgren m.fl. (kd) är det önskvärt

att stifta en övergripande lag mot missbruk av skattereglerna genom

transaktioner med utlandskontrollerade dotterbolag, en slags generalklausul

som beivrar aktivt skatteundandragande. En sådan klausul bör enligt

motionen innefatta även s.k. ränteavdragsarbitrage och felaktig

internprissättning.

I motionen yrkas att regeringen bör få riksdagens uppdrag att återkomma

till riksdagen med förslag till en generalklausul mot missbruk av

skatteregler genom skatteundandragande i utländska dotterbolag.

Utskottets ställningstagande

En nackdel med allmänt hållna regler av typ generalklausuler är att de

kan leda till osäkerhet om vilka förfaranden som faktiskt hindras av

reglerna. Utskottet anser att varken företagen eller skattemyndigheterna

är betjänta av en särskild generalklausul för verksamheter som drivs i

dotterbolag i utlandet. Utskottet avstyrker därför motionärernas förslag

om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om en

generalklausul för detta beskattningsområde.

Reservationer

1. Avslag på propositionen m.m., punkt 1 (fp, c)

av Anna Grönlund (fp), Roger Tiefensee (c) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2003/04:10 och tillkännager för regeringen

som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen skall

återkomma till riksdagen med en analys av den samhällsekonomiska effekten

av CFC-beskattning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk2

yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sk5.

Ställningstagande

I regeringsförklaringen den 17 september 2003 betonade statsministern

behovet av att sänka skatterna på företag för att öka Sveriges konkurrenskraft.

Det förslag till skärpt företagsbeskattning via förändrade CFC-regler

som regeringen nu har lagt fram anser vi inte är helt förenligt med

budskapet i regeringsförklaringen. Regeringen hävdar att förslaget är

nödvändigt för att hindra skatteflykt och urholkning av den svenska skattebasen,

men har inte på ett övertygande sätt lyckats påvisa att här finns ett

problem som måste lösas på ett sådant sätt att svenska företag får det

svårare att verka utomlands i konkurrens med bolag som är baserade i andra

länder. Genomförs förslaget finns en risk att fler svenska företag som

har verksamhet i utlandet väljer att helt flytta från Sverige. Detta kommer

omedelbart att leda till lägre inkomster från bolagsskatter för staten

och på längre sikt till lägre tillväxt och färre arbetstillfällen i hela

landet. Vi vill ha fler företag och fler anställda i Sverige, inte färre.

Vi anser att regeringens förslag till nya CFC-regler bör avslås av riksdagen.

I stället för att införa ett nytt generellt regelsystem bör regeringen

koncentrera sitt intresse på att undanröja icke önskvärda effekter av de

skatteregler som redan gäller för bolag som driver verksamhet i utlandet.

Utgångspunkten bör därför vara att snabbt ta bort generellt verkande

hinder och bara behålla sådana regler som är helt nödvändiga för att hindra

skattefusk. Samtidigt bör den samhällsekonomiska nettoeffekten av minskade

konkurrensmöjligheter och den risk för utflyttning av svenska storföretag

som kan bli följden av CFC-beskattning analyseras.

2. Personer hos vilka CFC-beskattning skall ske, punkt 2 (m, kd)

av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m) och Stefan

Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om att regeringen skall återkomma med ett lagförslag som

innebär att gränsen för vad som skall anses utgöra kontroll sätts till

ett innehav av 50 % av kapitalet eller rösterna. Därmed bifaller riksdagen

delvis proposition 2003/04:10 i denna del och motionerna 2003/04:Sk3

yrkande 2 och 2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

För att delägaren skall kunna göra en korrekt beräkning av det skattepliktiga

underlaget för CFC-beskattning krävs det en detaljerad redovisning från

det utländska företaget. En minoritetsägare har inga möjligheter att tvinga

ett företag till en mer noggrann redovisning eller att lämna speciell

information till vissa delägare. Vi anser att gränsen för vad som anses

utgöra kontroll bör sättas till ett innehav av 50 % av kapitalet eller av

50 % av rösterna. Först då har en ägare faktisk kontroll.

Vi tillstyrker därför motionerna Sk3 yrkande 2 och Sk4 yrkande 1 i denna

del. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att skyndsamt återkomma till

riksdagen med de regeljusteringar som behövs för att uppnå detta.

3. Inkomster på vilka CFC-reglerna skall tillämpas, punkt 3 (m, kd)

av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m) och Stefan

Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag till lagändringar

som innebär att länder inom EU och EES undantas från CFC-reglerna och att

omräkningsfaktorn skall bestämmas i enlighet med vad som föreslagits i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i

denna del och motionerna 2003/04:Sk3 yrkande 1 och 2003/04:Sk4 yrkande 1

i denna del.

Ställningstagande

Bolag med verksamhet i vissa länder eller i vissa delar av länder undantas

från CFC-beskattning, bl.a. de flesta EU-länder. Regeringens förslag till

definition av lågbeskattat land, dvs. länder med en bolagsskatt som

understiger 55 % av den svenska på 28 %, innefattar därmed t.ex. Irland,

Luxemburg och Nederländerna. Detsamma gäller Island. Det är tveksamt om

de föreslagna reglerna är förenliga med Sveriges åtaganden inom EU.

Dessutom skulle särregler för vissa EU-länder medföra omotiverat stora

problem för svenska företag. Vi tillstyrker därför de motionsvägen väckta

förslagen om att undanta länder inom EU samt Island och Norge från

CFC-beskattningen. Med en sådan inriktning löses också i huvudsak de frågor

som propositionen behandlar angående eventuella undantag för reguljär

bankverksamhet och operationell leasing i EU.

I och med att vi anser att alla länder inom EU skall undantas från

CFC-beskattning, bör huvudregeln vara att den s.k. omräkningsfaktorn (55 %

ovan) sätts på ett sådant sätt att jämförelseskattesatsen (drygt 15 %

ovan) hamnar i paritet med den lägsta skattesatsen inom EU.

Riksdagen bör begära att regeringen skyndsamt återkommer med ett lagförslag

som tillgodoser våra här redovisade förslag.

4. Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i Belgien,

punkt 4 (v, mp)

av Barbro Feltzing (mp) och Per Rosengren (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till lag om

ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser punkt 3 av ikraftträdande-

och övergångsbestämmelserna med den ändringen att ordet "huvudsakligen"

byts ut mot "till minst två tredjedelar". Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Sk1 och bifaller delvis proposition 2003/04:10 i denna del.

Ställningstagande

Vid utformningen av det begränsade undantaget för coordination centres i

Belgien har det varit en utgångspunkt för regeringens bedömning att det

inom ramen för ett coordination centre bedrivs en verksamhet som i princip

endast syftar till att sänka koncernens skattekostnad i den belgiska

normalbeskattade delen av koncernen. Det undantag från CFC-beskattning som

regeringen föreslår för äldre tillstånd att driva sådan verksamhet har

försetts med långtgående villkor så att påverkan på den svenska skattebasen

och även på andra länders skattebaser minimeras. Villkoren bör emellertid

enligt vår mening kunna utformas i enlighet med förslaget i motion Sk1

utan att detta kommer i konflikt med syftet med den föreslagna nya

lagstiftningen eller med den inställning Sverige intagit i arbetet inom EU

med en uppförandekod för företagsbeskattningen, nämligen att verksamheten

i dessa coordination centres måste bedömas som skadlig inom ramen för

uppförandekoden. Vi förordar följaktligen att riksdagen antar den av

regeringen föreslagna punkt 3 av övergångsregeln till regeringens förslag

till ändring i inkomstskattelagen med den justering som föreslås i motion

Sk1.

5. Beräkning av lågbeskattade inkomster, punkt 6 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om en annan utformning av vissa regler. Därmed bifaller

riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i denna del och motion 2003/04:Sk4

yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Vid bedömningen av om en utländsk juridisk person är lågbeskattad eller

ej är det viktigt att all skatt som belastar CFC-företaget beaktas. Det

är också viktigt att skattemyndigheten vid beräkningen av vad som är att

anse som skattepliktig inkomst inte tillämpar skatteregler på ett för

svenska företag diskriminerande eller konkurrensförsvårande sätt. Det

innebär att vi anser att förslaget bör omarbetas i dessa hänseenden liksom

när det gäller att CFC-beskattning inte skall ske om sådan beskattning

skett i annat mellanliggande land. Riksdagen bör begära att regeringen

skyndsamt arbetar fram dessa regler så att de kan tillämpas med verkan fr.

o.m. de nya reglernas ikraftträdande.

6. Ikraftträdandetidpunkt, punkt 7 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godtar att den ändrade CFC-lagstiftningen skall träda i kraft

den 1 januari 2005. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk4 yrkande

2 och bifaller delvis proposition 2003/04:10 i denna del.

Ställningstagande

Beredningen av nya CFC-regler har dragit ut på tiden. Resultatet av denna

långdragna process har dock blivit att de föreslagna förändringarna nu är

mer rimligt utformade än de tidigare presenterade förslagen. Detta är

positivt. Emellertid innebär förseningen att den tid som företagen har

till buds för en anpassning till den nya lagstiftningen blir en knapp

månad om ikraftträdande fastställs enligt regeringens förslag. Detta anser

vi vara för kort tid med tanke på dels att de föreslagna reglerna är

komplicerade, dels att företagen i flera fall kommer att behöva få

förhandsbesked från myndigheter i vissa frågor och dels att förändringarna

kommer att påverka bokföringstekniska överväganden i utländska företag

och på så sätt även påverka utländska aktörer. Mot denna bakgrund anser

vi att ikraftträdandet bör skjutas upp till den 1 januari 2005. Vi

tillstyrker följaktligen motion Sk4 yrkande 2.

7. Lagförslagen i övrigt, punkt 8 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

- Under förutsättning av bifall till reservation 6 -

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) till den del lagförslaget

inte omfattas av punkt 4 ovan med de ändringarna att i punkt 1 av

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna "2004" och "2003" byts mot

respektive

"2005" och "2004",

2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) med den ändringen att

"2004" byts mot "2005",

3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt med

den ändringen att "2004" byts mot "2003",

4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) med den ändringen

att "2004" byts mot "2003", och

5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och

kontrolluppgifter med de ändringarna att "2004" byts mot "2005" och att "2005

års taxering" byts mot "2006 års taxering".

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), och

5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och

kontrolluppgifter.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i denna del.

8. Generalklausul mot skatteundandragande genom utländska dotterbolag,

punkt 9 (kd)

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om en generalklausul mot skatteplanering genom utländska

dotterbolag. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk3 yrkande 3.

Ställningstagande

Det vore önskvärt att stifta en övergripande lag mot missbruk av skattereglerna

genom transaktioner till utlandskontrollerade dotterbolag. Regeringens

nuvarande förslag andas misstänksamhet och misstro mot svenska företag

som bedriver verksamhet i utlandet. Jag anser att CFC-lagstiftningen

behöver ett slags generalklausul, som beivrar aktivt skatteundandragande.

En sådan klausul bör placera bevisbördan på skattemyndigheten och inte

regelmässigt på svenska företag vilket med nuvarande förslag blir fallet.

En sådan klausul bör innefatta även s.k. ränteavdragsarbitrage och därmed

stänga alla tänkbara kryphål som nuvarande 14 kap. 19 och 20 §§

inkomstskattelagen eventuellt lämnar. Jag yrkar att regeringen återkommer med

förslag till riksdagen om en sådan lagändring.

Särskilt yttrande

Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i Belgien,

punkt 4 (m, fp, kd, c)

Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten

(m), Roger Tiefensee (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp)

anför:

De förslag som har lagts fram från företrädare från de borgerliga partierna

med anledning av regeringens förslag om CFC-beskattning skiljer sig åt

innehållsmässigt. Våra förslag utgår emellertid från en gemensam grundsyn

att företagsbeskattningen skall vara ordnad så att den främjar ett gott

näringslivsklimat där det finns bra tillväxtmöjligheter som leder till

nya företag och fler arbetstillfällen. Reglerna skall sträva efter

neutralitet mellan olika företags sätt att bedriva verksamhet internationellt

och nationellt, och de får inte heller komma i konflikt med internationella

åtaganden. Om den majoritet som samlats i utskottet kring regeringens

förslag kvarstår i kammaren kommer riksdagen att anta en ny CFC-beskattning

som enligt vår mening inte är önskvärd och måste starkt ifrågasättas bl.

a. när det gäller förenligheten med EG-fördraget. Vi har i våra reservationer

föreslagit avslag på regeringens proposition respektive grundläggande

förändringar i regeringens förslag. Vid avslag på våra förslag kan vi i

kammaren komma att stödja reservation 4 som innebär ett marginellt undantag

i CFC-beskattningen vilket avser en speciell organisatorisk lösning i ett

land inom EU.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:10 Ändrade regler för CFC-beskattning:

Riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), och

lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Följdmotioner

2003/04:Sk1 av Per Rosengren och Marie Engström (båda v):

Riksdagen beslutar i enlighet med proposition 2003/04:10 Ändrade regler

för CFC-beskattning, men med en ändring av lydelsen i 39 a kap. 5 § lagen

(1999:1229) om ändring i inkomstskattelagen enligt följande: Coordination

centret bedriver verksamhet som består i finansiering av andra företag,

och dess nettoinkomster härrör till minst två tredjedelar från transaktioner

med företag hemmahörande och skattskyldiga till inkomstskatt i

Belgien.

2003/04:Sk2 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår förslaget till ändrade CFC-regler enligt proposition

2003/04:10.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en analys av den

samhällsekonomiska effekten av CFC-beskattningen.

2003/04:Sk3 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att den så kallade kompletteringsregeln skall omfatta hela

EU-området.

2. Riksdagen beslutar att kontroll som medför CFC-beskattning skall börja

vid minst 50 % röstinnehav i ett utländskt dotterbolag.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag

till en generalklausul mot missbruk av skatteregler genom skatteundandragande

i utländska dotterbolag.

2003/04:Sk4 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar om kompletteringar/ändringar i regeringens förslag

till CFC-beskattning i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar att ikraftträdandetidpunkten för den ändrade

CFC-beskattningen skall vara 1 januari 2005 i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2003/04:Sk5 av Anna Grönlund m.fl. (fp):

Riksdagen avslår förslaget till ändrade CFC-regler enligt proposition

2003/04:10.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag