Bet. 2003/04:SKU9

Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU9

Lättnader i 3:12-reglerna och i arvs- och gåvoskattereglerna vidgenerationsskiften i företag, m.m. (prop. 2003/04:17)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om en höjning av

den s.k. klyvningsräntan vid beskattningen av delägare i fåmansföretag

och en utvidgad tillämpning av lättnadsreglerna vid gåva av företagsegendom.

Utskottet tillstyrker även förslaget om ändrade regler vid värderingen

av ersättning som lämnas i samband med en gåva som tas upp till reducerat

värde.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om längre gående förändringar av

reglerna för beskattningen av delägare i fåmansföretag och om ytterligare

lättnader i arvs- och gåvobeskattningen.

Till betänkandet fogas 8 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lättnader i 3:12-reglerna

Riksdagen godtar regeringens förslag om en höjning av klyvningsräntan

med 2 procentenheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:17 i

denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk8 yrkande 1, 2003/04:Sk9 yrkande

1, 2003/04:Sk10 yrkande 1 och 2003/04:Sk11 yrkande 1.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

2. Generationsskiften i företag

Riksdagen godtar regeringens förslag om en utvidgad tillämpning av

lättnadsreglerna vid gåva av företagsegendom. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:17 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk8

yrkande 2, 2003/04:Sk9 yrkande 2, 2003/04:Sk10 yrkande 2 och 2003/04:Sk11

yrkande 2.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (fp)

Reservation 7 (kd)

Reservation 8 (c)

3. Beräkning av gåvas värde

Riksdagen godtar regeringens förslag om ändrade regler vid värderingen

av ersättning som lämnas i samband med gåva som tas upp till reducerat

värde. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del.

4. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i lagen (1941:416)

om arvsskatt och gåvoskatt,2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del.

Stockholm den 2 december 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna

Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per Landgren

(kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart

Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt

(m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson

(s), Anders Larsson (c) och Britta Rådström (s).

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

3:12-utredningen (dir. 1999:72) behandlade i sitt betänkande Beskattning

av småföretagare (SOU 2002:52) bl.a. de regler som gäller för beskattning

av utdelning från och kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansföretag

(3:12-reglerna) samt de särskilda regler i arvs- och gåvoskattelagstiftningen

som gäller arv och gåva av företag.

I budgetpropositionen för 2004 (avsnitt 8.3.1) bedömde regeringen att

3:12-reglerna bör förändras så att de blir mer gynnsamma, och regeringen

aviserade ett förslag om en höjning av klyvningsräntan med 2 procentenheter

till statslåneräntan plus 7 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 2004.

Vidare anfördes att nivån på klyvningsräntan, kapitalunderlagets utformning,

lönesummeregelns utformning samt fördelningen av kapitalvinst mellan

inkomstslagen tjänst och kapital är exempel på faktorer som särskilt kommer

att övervägas i det fortsatta förändringsarbetet samt att inriktningen är

att de nya regler som genomförs i ett andra steg skall kunna gälla från

den 1 januari 2005. Den varaktiga effekten av det aviserade förslaget om

en höjning av klyvningsräntan beräknades till 570 miljoner kronor. Den

kassamässiga effekten för staten år 2004 beräknades till 0 kr.

I budgetpropositionen för 2004 (avsnitt 8.3.3) aviserade regeringen vidare

en proposition med förslag som i allt väsentligt överensstämmer med de

förslag om en utvidgad tillämpning av lättnadsreglerna vid gåva av företag

som 3:12-utredningen lagt fram. Någon budgeteffekt redovisades inte.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att nivån på klyvningsräntan i de s.k. 3:12-reglerna

höjs med 2 procentenheter till statslåneräntan plus 7 procentenheter.

Höjningen föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 2004 och tillämpas första

gången vid 2005 års taxering.

I propositionen föreslås också ändringar i de s.k. lättnadsreglerna. Dessa

regler gäller vid arvsbeskattningen och - under vissa villkor - vid

gåvobeskattningen för värderingen av företagstillgångar. För att underlätta

generationsskiften föreslås att villkoren för att få använda lättnadsreglerna

vid gåvobeskattningen görs mer generösa. Förslagen innebär att successiva

gåvor skall godtas och att gåvotagaren skall kunna lämna ersättning till

givaren utan att gå miste om skattelättnaden. Karenstiden som finns i

nuvarande lättnadsregler förkortas från fem till tre år.

I propositionen föreslås vidare en ändring som gäller frågan om hur

ersättning som en gåvotagare lämnar i samband med en gåva skall värderas.

Förslaget innebär att ersättningen - i de fall gåvoegendomens värde skall

reduceras - skall reduceras på samma sätt.

De nya bestämmelserna i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL,

föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas i de fall

skattskyldighet inträder efter den 31 december 2003.

Utskottets överväganden

Lättnader i 3:12-reglerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om en höjning av klyvningsräntan med

2 procentenheter och avslår motionsförslagen om längre gående förändringar.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Propositionen

Regeringen föreslår att nivån på klyvningsräntan höjs med 2 procentenheter

till statslåneräntan plus 7 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 2004 för

att på det sättet öka ägarnas riskpremie. En fördel med denna metod är

enligt vad som anförs att den högre riskpremien påverkar alla företag på

exakt samma sätt genom att gränsbeloppet stiger med ökningen av riskpremien.

Regeringen anför att förslaget skall ses som ett första steg i ett arbete

med att reformera 3:12-reglerna i syfte att stimulera tillväxt, investeringar

och aktivt risktagande i fåmansföretagen i Sverige. Inriktningen i det

pågående arbetet är att bestämmelserna även framöver skall bygga på den

princip som tillämpats sedan 1990 års skattereform och som också förordas

av 3:12-utredningen, nämligen att man först bestämmer kapitalinkomsten

schablonmässigt och därefter behandlar överskjutande inkomster som

tjänsteinkomster. Det är alltså enligt vad som anförs inte aktuellt att införa

en modell där man först bestämmer en "normallön" som skall beskattas som

tjänsteinkomst och därefter behandlar överskjutande inkomst som kapitalinkomst.

Motionerna

I motion Sk8 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 1 anförs att en

näringsidkare befinner sig i en helt annan ekonomisk omgivning än en löntagare

med bl.a. högre risktagande, och motionärerna föreslår att 3:12-reglerna

avskaffas. Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram ett förslag

med denna inriktning senast i vårpropositionen 2004.

I motion Sk9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 anförs att dagens

3:12-regler bör ersättas med en s.k. normallönemodell där inkomster över

en viss nivå beskattas som kapitalinkomst. Motionärerna föreslår att

regeringen snarast bör återkomma med ett förslag som innebär att en

normallönemodell införs.

Också i motion Sk11 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 1 förespråkas en

normallönemodell, och motionärerna begär ett tillkännagivande om att

regeringen bör utreda möjligheten att införa sådana regler.

I motion Sk10 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkande 1 föreslås att riksdagen

fattar beslut om en övergång till den s.k. BEK-modellen som tagits fram

av 3:12-utredningen. Motionärerna anför att modellen bör ges en utformning

som överensstämmer med Svenskt Näringslivs förslag när det gäller

kapitalunderlaget och att klyvningsräntan bör läggas på en nivå som ligger 15

procentenheter över statslåneräntan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att inriktningen bör vara att

bestämmelserna även framöver skall bygga på den princip som tillämpats

sedan 1990 års skattereform och som också förordas av 3:12-utredningen,

nämligen att man först bestämmer kapitalinkomsten schablonmässigt och

därefter behandlar överskjutande inkomster som tjänsteinkomster. Det är

alltså enligt utskottets mening inte aktuellt att införa en modell där

man först bestämmer en "normallön" som skall beskattas som tjänsteinkomst

och därefter behandlar överskjutande inkomst som kapitalinkomst. Det

främsta skälet till detta ställningstagande är svårigheten att definiera

en normallön. En normallönemodell skapar fördelningspolitiska problem om

inte lönenivån bestäms högt, och särskilda regler behövs om inte

progressiviteten i arbetsinkomstbeskattningen skall urholkas. Det är viktigt

att skattereglerna vilar på stabila principer och att de är neutrala i

förhållande till beskattningen av annan näringsverksamhet och av löntagare.

Det bör inte gå att omvandla vad som i realiteten är arbetsinkomst till

lägre beskattad kapitalinkomst.

Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om normallönemodellen och

är därför inte berett att tillstyrka förslagen om en övergång till denna

modell eller om att 3:12-reglerna skall avskaffas.

När det gäller den s.k. BEK-modellen har denna tagits fram av 3:12-utredningen

och är nu föremål för fortsatta överväganden inom Regeringskansliet.

Utskottet ser inte någon anledning att tillstyrka motionsförslaget om att

nu fatta beslut om att gå över till denna modell.

I det fortsatta arbetet kommer regeringen bl.a. att överväga nivån på

klyvningsräntan, kapitalunderlagets utformning, lönesummeregelns utformning

samt fördelningen av kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital.

Det framgår av redovisningen i budgetpropositionen att det andra steg

som regeringen planerar att genomföra under år 2005 har en omfattning på

470 miljoner kronor.

När det gäller regeringens förslag om en höjning av klyvningsräntan med

2 procentenheter har utskottet inte funnit någon anledning till erinran

mot detta och tillstyrker därför att det genomförs.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och

avstyrker motionerna Sk8 yrkande 1, Sk9 yrkande 1, Sk10 yrkande 1 och Sk11

yrkande 1.

Generationsskiften i företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om en utvidgad tillämpning av

lättnadsreglerna när det gäller gåva av företagsegendom och avslår

motionsförslagen om slopad arvs- och gåvoskatt m.m.

Jämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).

Propositionen

Regeringen lägger i propositionen fram förslag om en utvidgad tillämpning

av de s.k. lättnadsreglerna för företagsegendom vid gåvobeskattningen.

Lättnadsreglerna innebär att endast 30 % av substansvärdet skall ligga

till grund för beskattningen. Förutsättningarna för att denna regel skall

tillämpas är dock att gåvan omfattar hela företaget, att inget vederlag

lämnas och att gåvotagaren behåller företaget i minst fem år.

Regeringen föreslår att fastighetsförvaltande verksamhet skall omfattas

av lättnadsreglerna, att successiva gåvor skall godtas och att gåvotagaren

skall kunna lämna ersättning utan att gå miste om skattelättnaden. Vidare

omvandlas den s.k. femårsregeln till en treårsregel.

De nya reglerna föreslås tillämpas i de fall skattskyldighet inträder

efter den 31 december 2003.

Motionerna

I motion Sk8 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 2 föreslår motionärerna

att arvs- och gåvoskatten avskaffas helt fr.o.m. den 1 januari 2004.

I motion Sk9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 2 föreslås att de

särskilda villkoren för en tillämpning av lättnadsreglerna på gåva av

företagsegendom slopas.

I motion Sk11 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 2 föreslås att beskattningen

av företagsegendom slopas helt fr.o.m. den 1 januari 2004.

I motion Sk10 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkande 2 föreslås att arvs-

och gåvoskatten avskaffas i skatteklass 1 fr.o.m. den 1 januari 2004.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör inriktningen vara att den nuvarande principiella

utformningen av de s.k. lättnadsreglerna vid arvs- och gåvobeskattningen

inte skall ändras. Systemet med en reduktion av värdet på företagsegendom

till 30 % bör behållas och förändringar vidtas inom ramen för det nuvarande

regelverket. Utskottet är således inte berett att tillstyrka förslagen om

att arvs- och gåvoskatten skall avskaffas helt eller delvis och avstyrker

därför motionerna Sk8 yrkande 2, Sk10 yrkande 2 och Sk11 yrkande 2.

När det gäller villkoren för att tillämpa lättnadsreglerna på gåva av

företagsegendom finns det enligt utskottets mening anledning att göra en

avvägning mellan å ena sidan önskemålet att underlätta generationsskiften

och å andra risken för att lättnadsreglerna utnyttjas i andra syften än

att långsiktigt överföra en verksamhet från en generation till en annan.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka motionsförslaget

om att villkoren för tillämpning av lättnadsreglerna på gåvor slopas helt.

Utskottet avstyrker därför motion Sk9 yrkande 2.

När det gäller regeringens förslag har utskottet inte funnit någon anledning

till erinran mot detta och tillstyrker därför propositionen i denna del.

Beräkning av gåvas värde

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillstyrker regeringens förslag om ändrade regler vid värderingen

av ersättning som lämnas i samband med en gåva.

Propositionen

Regeringen föreslår att reglerna om reducerat värde för vissa gåvor också

skall tillämpas på ersättning som erhålls i samband med att en sådan gåva

lämnas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens

förslag och tillstyrker därför propositionen i denna del.

Reservationer

1. Lättnader i 3:12-reglerna, punkt 1 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godtar förslaget om en höjning av klyvningsräntan med 2

procentenheter och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

i reservationen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om

avskaffande av 3:12-reglerna senast i vårpropositionen 2004. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del och motion 2003/04:Sk8 yrkande

1 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk9 yrkande 1, 2003/04:Sk10

yrkande 1 och 2003/04:Sk11 yrkande 1.

Ställningstagande

Fåmansbolagen svarar för en stor del av sysselsättningen och BNP, men de

möter en rad hinder i sin dagliga verksamhet som försvårar deras utveckling.

Ett sådant viktigt hinder är skattestrukturen såsom den är utformad i

3:12-reglerna. Dessa tillkom i samband med skatteomläggningen 1990 och

utformades medvetet restriktivt för att förhindra att högbeskattade

arbetsinkomster omvandlades till lågbeskattade kapitalinkomster, även om

detta var till nackdel för "vanliga" företagare.

Vi har länge pekat på behovet av lägre skatt för både företagare och

löntagare och enklare regler för företagarna. Vi har gjort detta därför

att det är vår bestämda uppfattning att sådana förändringar bidrar till

att öka tillväxten i Sverige. Vad avser skattesituationen för särskilt

fåmansbolag, menar vi att justeringar inom ramen för det befintliga

regelverket inte är tillräckliga för att skapa den ekonomiska dynamik och

tillväxt vi eftersträvar.

Två skäl talar för att skattebördan på fåmansbolagen bör lättas. De

utsätter sig för det första för en risk som vida överstiger den som andra

kategorier i samhället utsätts för. Denna sammanhänger med att en person

som driver verksamhet inom ramen för ett fåmansbolag ensam bär hela den

risk som i ett publikt aktiebolag delas mellan ägare, anställda och

borgenärer. För det andra är fåmansföretagarnas arbetsinsats sannolikt

betydande och de belastar det offentliga transfereringssystemet bara i

begränsad omfattning. Trots detta kan en fåmansföretagare med dagens regler

inte räkna med att fullt ut kunna utnyttja ersättning vid arbetslöshet

och sjukdom. En fåmansföretagare omfattas inte eller kommer inte att fullt

ut kunna utnyttja de förmåner som ges av lagen om anställningsskydd,

arbetstidslagen, semesterlagen och lagen om lönegaranti.

En näringsidkare befinner sig med andra ord i en helt annan ekonomisk

omgivning än en löntagare, vilket motiverar olikheter i skattestrukturen.

En relativt sett lägre skattebelastning kan därför ses som en kompensation

för ett kommersiellt risktagande. Av dessa skäl bör beskattningen av

fåmansbolag vara lägre än den är för anställda.

Enklast är att ta bort 3:12-reglerna helt och hållet och låta företagaren

välja hur intäkterna/överskottet skall fördelas mellan inkomst av tjänst

och inkomst av kapital. Denna lösning är enkel och administrativt tilltalande

och minskar företagarens ansträngningar att reducera det beskattningsbara

överskottet. Konsekvensen skulle rimligen vara att inkomster som ger

förmåner kommer att tas upp under inkomstslaget "tjänst" medan alla inkomster

därutöver kommer att tas upp under inkomstslaget kapital. Det är således

bara inkomster över denna brytpunkt som kommer att belastas med en lägre

skattesats än i dag.

Vi föreslår mot denna bakgrund att regeringen senast i samband med

vårpropositionen 2004 återkommer med ett förslag till avskaffande av de s.k.

3:12-reglerna. I avvaktan på detta kan de små förändringar som regeringen

nu föreslår genomföras som ett första synnerligen begränsat steg.

2. Lättnader i 3:12-reglerna, punkt 1 (fp)

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godtar förslaget om en höjning av klyvningsräntan med 2

procentenheter och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

i reservationen om att regeringen snarast bör återkomma med ett förslag

om en normallönemodell. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:17

i denna del och motion 2003/04:Sk9 yrkande 1 och bifaller delvis motionerna

2003/04:Sk8 yrkande 1, 2003/04:Sk10 yrkande 1 och 2003/04:Sk11 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att det måste bli avsevärt lättare att starta och driva företag

i Sverige. Folkpartiet har redan i andra motioner i höst presenterat

förslag om att förenkla regelverket för företagare samt att öppna mer av

tjänstesektorn för nyföretagande.

Den främsta skulden till att Sverige har så ont om nya och växande företag

är att de svenska skattereglerna missgynnar entreprenörskap och nyföretagande.

De svenska bolagsskatterna är förhållandevis låga i en internationell

jämförelse, men skatterna på arbete och sparande är totalt sett höga.

Detta drabbar i första hand små företag där ägaren är aktiv och tar ut en

del av vinsten för sin försörjning.

En internationell jämförelse visar att Sverige beskattar sina småföretagare

exceptionellt hårt. En jämförelse gjord av Svenskt Näringsliv visar att

en småföretagare i Sverige betalar runt 50 procent av sin vinst i skatt

jämfört med 30 procent i Tyskland och drygt 20 procent i Storbritannien.

För att få ett dynamiskt näringsliv där nya företag startas och där små

företag kan växa måste personer som vågar ta risken att starta och driva

ett företag få en rimlig ersättning för sin insats. Folkpartiet vill därför

både sänka arbetsgivaravgifterna i tjänstesektorn, sänka förmögenhetsskatten

och lindra dubbelbeskattningen av aktier.

Den viktigaste insatsen för att minska skattebördan för småföretag är

dock att reformera de s.k. 3:12-reglerna som avgör om vinsten i ett

fåmansbolag, där ägaren arbetar i bolaget, skall beskattas som inkomst av

tjänst eller som inkomst av kapital. Syftet med 3:12-reglerna var att

hindra skatteplanering. Formellt syftar också 3:12-reglerna till att

fåmansbolag och större börsnoterade företag skall behandlas lika vid

beskattningen. I praktiken innebär dock 3:12-reglerna att ägare till

fåmansbolag betalar betydligt högre skatt på sina inkomster än ägare till

större företag. Dessutom är 3:12-reglerna mycket komplicerade och lägger

ytterligare sten på den övriga regelbörda som småföretagare måste bära på

i dag.

Regeringen lovar att sänka fåmansbolagens skattebörda med 1 miljard kronor

men faktum är att regeringens förslag inte innebär någon märkbar lindring

för fåmansbolagen. Det krångliga 3:12-regelverket blir i det stora hela

kvar intakt. Den höjning av klyvningsräntan med 2 procentenheter som

regeringen föreslår kommer bara långsamt att minska fåmansbolagens skatt.

Regeringen uppskattar att höjningen av klyvningsräntan på sikt kommer

att minska fåmansbolagens skatt med 530 miljoner kronor. Men skattelindringen

uppgår bara till 30 miljoner kronor 2004 och 40 miljoner kronor 2005.

Beräkningar från riksdagens utredningstjänst visar att det kommer att ta

23 år innan fåmansbolagen får full nytta av detta förslag. Regeringen

lovar att under nästa år återkomma med ytterligare förslag för att sänka

fåmansbolagens skatt men är mycket vag om vilka förslag det kan bli frågan

om.

Folkpartiet vill förenkla skattereglerna och sänka skatten för fåmansbolag

redan nu. Syftet är dels att skapa rättvisa i beskattningen mellan små

och stora företag, dels att uppmuntra fler människor att våga ta den risk

som följer när någon startar ett nytt företag.

Vi föreslår därför att dagens 3:12-regler avskaffas och ersätts med en s.

k. normallönemodell. Inkomster upp till denna normallön beskattas som

inkomst av arbete medan inkomster därutöver beskattas som inkomst av

kapital.

I vår budgetmotion för 2004 avsatte vi 1,3 miljarder kronor för detta

ändamål. En sådan reform kommer att innebära en omedelbar skattelättnad

för cirka hälften av Sveriges fåmansföretagare. Det är vår avsikt att på

sikt anslå mer medel till denna reform så att den stora majoriteten av

fåmansföretagarna får sänkt skatt.

Vi föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att så snart som möjligt

återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa 3:12-reglerna

och ersätta dem med en normallönemodell. Med hänsyn till att riksdagen

numera fattat beslut om utgiftsramar och inkomstberäkning för 2004 bör

inriktningen vara att förslaget genomförs år 2005.

3. Lättnader i 3:12-reglerna, punkt 1 (kd)

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godtar förslaget om en höjning av klyvningsräntan med 2

procentenheter och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

i reservationen om att regeringen snarast bör utreda en normallönemodell

som kan ersätta dagens regler. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:17 i denna del och motion 2003/04:Sk11 yrkande 1 och bifaller delvis

motionerna 2003/04:Sk8 yrkande 1, 2003/04:Sk9 yrkande 1 och 2003/04:Sk10

yrkande 1.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att utgångspunkten måste vara att delägare i

fåmansaktiebolag och delägare i större bolag skall beskattas och behandlas

lika.

De särskilda reglerna för beskattning av ägare i fåmansbolag, de s.k.

3:12-reglerna är, trots att flera förändringar gjorts sedan de infördes

1990, fortfarande ofördelaktiga jämfört med de regler som gäller för andra

företag. För närvarande gäller att ett belopp som beräknas med utgångspunkt

i statslåneräntan plus 5 procent får tas upp som intäkt av kapital och

att resten räknas som lön och beskattas därefter. Innan ägaren betalar

skatt på utdelningen har utdelningen också beskattats i företaget (så

kallad dubbelbeskattning).

Vi anser att principen bör vara den motsatta. Utdelning bör behandlas som

lön upp till ett belopp som motsvarar en marknadsmässig lön och därefter

beskattas som kapitalinkomst. Med en sådan "normallönemodell" blir reglerna

enklare och fåmansföretagen jämställs med andra företag. Regeringen har

uttryckligen vid ett flertal tillfällen tillbakavisat förslag om att utreda

en sådan modell. För det första anser den socialdemokratiska regeringen

att det är svårt att bestämma vad som är en normal lön. För det andra

anser den att en normallönemodell skapar fördelningspolitiska problem om

inte lönenivån sätts högt.

Kristdemokraterna anser till skillnad från Socialdemokraterna att företagande

skall underlättas och stimuleras inte bara i ord utan också i konkreta

lagförslag. De nuvarande fåmansbolagsreglerna hämmar företagande, snarare

än inbringar skatter. Vi delar inte alls regeringens bedömning att en

normallönenivå inte skulle gå att fastställa.

Det risktagande som egenföretagandet innebär skall också kunna innebära

att avkastningen blir högre än vad som är fallet i dag. Utbudet av varor

och tjänster skulle stimuleras och i förlängningen skulle efterfrågan på

arbetskraft i de mindre företagen kunna öka om 3:12-reglerna reformerades.

Vi anser att en normallönemodell för fåmansbolagens beskattning skall

utredas och införas i Sverige.

4. Lättnader i 3:12-reglerna, punkt 1 (c)

av Anders Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godtar förslaget om en höjning av klyvningsräntan med 2

procentenheter och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

i reservationen om införande av BEK-modellen och en högre klyvningsränta.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del och bifaller

delvis motionerna 2003/04:Sk8 yrkande 1, 2003/04:Sk9 yrkande 1, 2003/04:Sk10

yrkande 1 och 2003/04:Sk11 yrkande 1.

Ställningstagande

I den av statsminister Göran Persson lagda regeringsförklaringen förkunnades

att regeringen skulle satsa på ekonomisk tillväxt. En miljard kronor skulle

läggas på att förbättra villkoren för fåmansbolagen. Tyvärr blev det bara

180 miljoner kronor under budgetperioden. De nu föreslagna förbättringarna

är tämligen försumbara då de endast beräknas sänka skatten för fåmansbolagen

med 30 miljoner det första året.

Dagens regler för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, måste reformeras.

Nyligen presenterades uträkningar från en utredning beställd av

Näringsdepartementets tillväxtdelegation där de nuvarande reglernas absurda

effekter synliggörs. Exempelvis tvingas lågavlönade kvinnor som är delägare

i ett fåmansbolag att betala högre skatt än sina manliga kolleger med

högre lön. Pappor som tar föräldraledigt och delägare som blir sjukskrivna

är andra exempel på grupper som diskrimineras skattemässigt på grund av

de nuvarande reglernas utformning.

Syftet med reglerna är att se till att löneinkomster inte förvandlas till

kapitalinkomster i och med att diskrepansen i beskattning är betydande,

56 procent gentemot 30 procent. Utan 3:12-regler skulle således ägarna

kunna plocka ut sin lön i form av kapitalutdelning för att därigenom minska

sin beskattning. När ett 3:12-bolag säljs beskattas vinsten genom att

hälften betraktas som en kapitaldel, och andra häften som en inkomstdel.

Dessa delar beskattas med 30 procent respektive 56 procent, vilket ger

en genomsnittlig skattesats om 43 procent.

Det är orimligt att utgå från att de som driver ett fåmansbolag skulle ha

en alternativ marginallöneskatt som om de hade tillhört det högsta

löneskiktet. Sammantaget gör den höga beskattningen att det endast är de

företag som har stora förväntade vinster som sjösätts. Dessa företag har

samtidigt en hög riskprofil, och det är tveksamt om det kan anses som

optimalt för samhällsekonomin att nystartade fåmansbolag tvingas till en

hög riskprofil för att kunna uppnå förväntad lönsamhet. Företag med en

blygsammare riskprofil och lägre förväntad, om än stabilare, avkastning

kommer inte att startas eftersom beskattningen slår alltför hårt mot dessa.

Den så kallade 3:12-utredningen lade fram en hel del positiva förslag

till förbättringar i nuvarande regelsystem, bl.a. ett införande av den s.

k. BEK-modellen (beskattat eget kapital). En sådan modell gör det möjligt

att beräkna kapitalunderlaget utifrån bolagets egna kapital, dvs. allt

arbetande kapital i bolaget. Centerpartiet förordar att en större del av

kapitalet får användas i beräkningarna än vad 3:12-utredningen föreslår.

Svenskt Näringslivs förslag anger att kapitalunderlaget skulle omfatta

100 procent av tillskjutet kapital, 70 procent av beskattat kapital och

50 procent av obeskattat kapital, en avvägning vi anser rimlig och därför

har finansierat fullt ut i vårt budgetförslag för 2004.

Vidare anser vi att klyvningsräntan bör höjas till en nivå 15 procentenheter

över statslåneräntan. Detta gör det möjligt för delägare i fåmansbolag

att höja den utdelning som får beskattas som kapital. Dessa åtgärder

beräknas kosta 1,8 miljarder kronor under perioden, varav regeringens

satsning på 180 miljoner kronor avgår från denna summa.

Eftersom riksdagen numera tagit ställning i fråga om utgiftsramarna och

inkomstberäkningen för 2004 bör regeringen få återkomma med ett förslag

med denna inriktning som kan börja tillämpas år 2005.

5. Generationsskiften i företag, punkt 2 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godtar förslaget om en utvidgad tillämpning av lättnadsreglerna

och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen

om att arvs- och gåvoskatterna bör avskaffas. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:17 i denna del och bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk8

yrkande 2, 2003/04:Sk9 yrkande 2, 2003/04:Sk10 yrkande 2 och 2003/04:Sk11

yrkande 2.

Ställningstagande

Arvs- och gåvoskatten kan medföra allvarliga konsekvenser för företag om

arvs- eller gåvomottagaren måste finansiera arvs- eller gåvoskatten med

medel från företaget. Som exempel kan nämnas att om nästa generation skall

ta ut 100 000 kr för att betala arvsskatten från ett fåmansbolag kan det

innebära att nästa generation måste ta ut 210 000 kr från företaget för

att betala inkomstskatten på utdelning och arvsskatten.

För enskilda människor innebär dessutom existensen av arvs- och gåvoskatt

att en mängd orationella transaktioner genomförs, vilka i sin tur har

negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Dessa förhållanden har även

be-lysts av Skattebasutredningen.

Skatten ger dessutom staten bara marginella inkomster, men har tillväxtfientliga

effekter då den leder till en planering av företagsverksamhet som motiveras

av hänsyn till skatten i stället för till verksamheten. Arvs- och gåvoskatten

bör därför avskaffas och vi har också lagt fram förslag om detta i vårt

budgetalternativ för 2004.

Regeringens förslag om en utvidgning av lättnadsutrymmet vid gåva av

företag är helt otillräckligt och vi hänvisar till vårt förslag om att

avskaffa arvs- och gåvobeskattningen. Eftersom riksdagen numera fattat

beslut om utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2004 begränsar vi

vårt yrkande och föreslår att riksdagen hos regeringen begär ett förslag

om avskaffande av arvs- och gåvoskatten fr.o.m. år 2005.

6. Generationsskiften i företag, punkt 2 (fp)

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godtar förslaget om en utvidgad tillämpning av lättnadsreglerna

och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen

om att de särskilda villkoren för lättnader bör avskaffas helt. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del och motion 2003/04:Sk9

yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk8 yrkande 2, 2003/04:Sk10

yrkande 2 och 2003/04:Sk11 yrkande 2.

Ställningstagande

Av Sveriges företag är 19 av 20 familjeföretag. Ett stort antal av våra

mindre företag står nu inför ett generationsskifte, fyra av tio företagare

är äldre än 50 år. Ett generationsskifte i familjeföretagen är en stor

påfrestning som hotar företagens fortbestånd. Arvs- och gåvoskatterna

ökar denna påfrestning.

Regeringens förslag att underlätta generationsskiften i småföretag genom

att avskaffa vissa av restriktionerna för lättnader i gåvobeskattningen

är ett steg i rätt riktning.

Vi vill dock att de särskilda restriktioner som gäller vid gåvor tas bort

helt och hållet för att göra planerade generationsskiften ännu lättare.

Det

anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Generationsskiften i företag, punkt 2 (kd)

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godtar förslaget om en utvidgad tillämpning av lättnadsreglerna

och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen

om att arvsskatten på bundet kapital bör avskaffas. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del och bifaller delvis motionerna

2003/04:Sk8 yrkande 2, 2003/04:Sk9 yrkande 2, 2003/04:Sk10 yrkande 2 och

2003/04:Sk11 yrkande 2.

Ställningstagande

Allt företagande är viktigt och betydelsefullt. Familjeföretaget har dock

en speciell roll. Familjeföretagen förknippas ofta med att ägarna tar ett

långsiktigt ansvar för verksamheten. Det är heller inte ovanligt att

familjeföretag tar ansvar och bidrar till utveckling på orter där de är

verksamma. Gnosjöandan är ett berömt exempel, och den är därför omskriven

i många forskningsrapporter. Många företagare har i Gnosjö en lokal

anknytning sedan flera generationer tillbaka och många är släkt med varandra.

Arvsskattens problematik har visat sig påtaglig då generationsskifte skall

ske i familjeföretag. I värsta fall tvingas de efterlevande att göra sig

av med den bortgångnes livsverk då arvsskatten gjort det omöjligt för de

anhöriga att ta emot arvet. Svenskt näringsliv står inför en kraftig

föryngring de närmaste åren. Mer än hälften av företagen i Sverige är

fortfarande familjeföretag. Bland företagarna finns en stor grupp fyrtiotalister

som vill träda tillbaka. Åtta företagare av tio hoppas att barnen skall

ta över.

Ändras inte reglerna för fåmansbolag samt arvs- och gåvoreglerna blir

detta knappast verklighet. Det visar det som hänt i företagstäta Småland

de senaste åren. Ägarbilden i familjeföretagen har förändrats dramatiskt.

Också i Gnosjö är i dag det utländska ägandet cirka 11-12 procent. Den

s.k. Gnosjöandan, dvs. samverkan och nätverksbyggande mellan företag,

håller på att slås sönder som en följd av regeringens brist på aktiv

näringslivspolitik.

Kristdemokraterna välkomnar de förbättringar som regeringen föreslår i

propositionen vad gäller de s.k. lättnadsreglerna som syftar till att

underlätta generationsskiften i företag.

Samtidigt anser vi att de åtgärder som föreslås inte är tillräckligt

kraftfulla för att den problematik som beskrivs ovan skall kunna mötas.

Till exempel bibehåller man den beskattningsnivå som lättnadsreglerna

medger, dvs. att 30 procent av substansvärdet skall beskattas.

Kristdemokraterna föreslår därför att arvsskatten på bundet kapital slopas

helt för att ytterligare undanröja hinder för generationsskifte. Detta

har även yrkats i Kristdemokraternas budgetalternativ för 2004. Enligt

riksdagens utredningstjänst, Riksskatteverket och Finansdepartementet går

det inte att exakt beräkna statens varaktigt minskade skatteintäkter för

vårt förslag, men skattebortfallet uppskattas till 40 miljoner kronor.

Eftersom riksdagen numera godkänt utgiftsramar och en inkomstberäkning

för 2004 begränsar vi vårt yrkande till år 2005.

Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär

arvsskatten på s.k. bundet kapital avskaffas år 2005.

8. Generationsskiften i företag, punkt 2 (c)

av Anders Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godtar förslaget om en utvidgad tillämpning av lättnadsreglerna

och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen

om att arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 bör avskaffas. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del och bifaller delvis

motionerna 2003/04:Sk8 yrkande 2, 2003/04:Sk9 yrkande 2, 2003/04:Sk10

yrkande 2 och 2003/04:Sk11 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt siffror från Företagarnas Riksorganisation (FR) ställs i och med

fyrtiotalisternas pensionsavgångar uppemot 180 000 företagare inför

problemet med ägarskifte. FR beräknar att 45 000 företag kommer att läggas

ned, och ytterligare 45 000 ägarskiften kommer att misslyckas. Detta kommer

att få stora följder för företagandet, sysselsättningen och samhällsekonomin.

De lättnader som nu föreslås är otillräckliga och innebär att ett redan

krångligt skattesystem blir än mer krångligt.

För att komma till rätta med problemet med ägarskiften och för att göra

skattesystemet enklare föreslår vi att arvs- och gåvoskatten i skatteklass

1, dvs. för makar, sambor och bröstarvingar samt för makar och sambor

till barn, avskaffas. Förslaget finns i vårt budgetalternativ för

2004.

Eftersom riksdagen numera godkänt utgiftsramarna och en inkomstberäkning

för 2004 begränsar vi vårt yrkande till år 2005.

Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär

att arvs- och gåvoskatten avskaffas i skatteklass 1 från den 1 januari

2005.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:17 Lättnader i 3:12-reglerna och i arvs- och

gåvoskattereglerna vid generationsskiften i företag, m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Följdmotioner

2003/04:Sk8 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen begär att regeringen senast vid avlämnande av vårpropositionen

2004 återkommer till riksdagen med förslag om avskaffande av de s.k.

3:12-reglerna i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar att avskaffa arvs- och gåvoskatterna per den 1

januari 2004.

2003/04:Sk9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med ett förslag om

att ersätta dagens 3:12-regler med en normallönemodell i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om ytterligare lättnader i gåvobeskattningen.

2003/04:Sk10 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar reformera regelverket för fåmansbolag i enlighet

med vad som i motionen anförs.

2. Riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 fr.

o.m. den 1 januari 2004.

2003/04:Sk11 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda en normallönemodell som kan ersätta nuvarande

fåmansbolagsregler.

2. Riksdagen beslutar att avskaffa arvsskatten på s.k. bundet kapital

från den 1 januari 2004 i enlighet med vad som anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskattHärigenom föreskrivs att 22 § 3 mom., 23 § B, 23 § F och 43 § lagen

(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1Senaste lydelse av lagens rubrik

1974:857. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

3 mom.2Senaste lydelse 1999:1233. Ingår fast egendom enligt inkomstskattelagen

(1999:1229) i en näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i 4 § och,

med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna

till 3 och 4 §§ den upphävda lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Vad nu har sagts gäller även sådan egendom som enligt punkt 2 sjunde och

åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen om

statlig förmögenhetsskatt skulle anses som en särskild förvärvskälla inom

inkomstslaget näringsverksamhet. 3 mom. Ingår fast egendom enligt

inkomstskattelagen (1999:1229) i en näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna

i 4 § och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av

anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen (1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt. Vad nu har sagts gäller även sådan egendom som enligt

punkt 2 sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ den

upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt skulle anses som en särskild

förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet. Vid tillämpningen av

den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt skall vad som där sägs om

rörelse och jordbruksfastighet gälla sådan rörelse som avses i 2 kap.

24 § inkomstskattelagen.

Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket skall som

taxeringsvärde anses det värde som enligt 1 eller 2 mom. skall ligga till

grund för beräkning av arvsskatt.

23 §

B.3Senaste lydelse 1999:1233. Aktier som är inregistrerade vid inländsk

börs eller noteras på utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt

andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det

slag som anges i 48 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) tas upp till

75 procent av det noterade värdet.

Aktier som inte är av det slag som avses i första stycket men som är

föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut

tas upp till 30 procent av det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade

eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier

i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade

aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna

tas upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det noterade

värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning

under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning

läggas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje styckena samt

andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det pris

som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, varvid

dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas på värdet

av tillgångar som ingår i en näringsverksamhet beräknas - under förutsättning

att egendomen är sådan som avses i punkt 2 första stycket eller sjunde

och åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen

(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt - tillgångarnas värde med tillämpning

av reglerna i F tredje stycket; vid gåva dock under den ytterligare

förutsättningen att de i 43 § andra stycket angivna kraven iakttagits. I

den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som avses i

första-tredje styckena, skall värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad

som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna i första-fjärde

styckena. Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje

styckena samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp

till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden,

varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas på

värdet av tillgångar som ingår i en näringsverksamhet beräknas - under

förutsättning att verksamheten är sådan som avses i 2 kap. 24 §

inkomstskattelagen - tillgångarnas värde med tillämpning av reglerna i F tredje

stycket; vid gåva dock under den ytterligare förutsättningen att de i

43 § tredje stycket angivna kraven iakttagits. I den mån uppskattningen

grundas på värdet av tillgångar som avses i första-tredje styckena, skall

värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en

tillämpning av bestämmelserna i första-fjärde styckena.

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och femte

styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under

normala förhållanden.

23 §

F.4Senaste lydelse 1999:1233. Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag

tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i

föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt

i det värde som föreningens eller bolagets fastighet skall tas upp till

enligt 22 § och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar

och skulder enligt senaste bokslut.

Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha

betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts

av boets avveckling.

Vid värderingen av en näringsverksamhet eller en del av en näringsverksamhet

tillämpas - under förutsättning att egendomen är sådan som avses i punkt

2 första stycket eller sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till

3 och 4 §§ den upphävda lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt -

bestämmelserna i 4 § och, med undantag av femte stycket sista meningen,

punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen om statlig

förmögenhetsskatt. Vid värderingen av en näringsverksamhet eller en del

av en näringsverksamhet tillämpas - under förutsättning att verksamheten

är sådan som avses i 2 kap. 24 § inkomstskattelagen (1999:1229) -

bestämmelserna i 4 § och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt

2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen (1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt.

43 §5Senaste lydelse 1999:1233.

Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskilt

angivna bestämmelser i 6-9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om arvsskatt

vidare är stadgat i 4 § tredje stycket, 13 § 2 mom., 14 och 20 §§, 22 §

med undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje stycket, 24-27 §§,

28 § med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 §. Därvid skall

hänvisningen i 32 § f) till 19 § i stället gälla 41 § samt 28 § första

och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

När ersättning räknas av från en gåva som skall tas upp till en viss

andel av sitt värde, skall ersättningen kvoteras på samma sätt som gåvan.

Har gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan och

avser gåvan all givarens rätt till en näringsverksamhet eller en del av

en näringsverksamhet som han äger direkt eller genom juridisk person,

skall, utöver bestämmelserna i första stycket - under förutsättning att

egendomen är sådan som avses i punkt 2 första stycket eller sjunde och

åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen

(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt - även 22 § 3 mom. och 23 § F tredje

stycket tillämpas när gåvoskatten bestäms. Har gåvotagaren inom fem år

efter det att skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp, byte eller

något därmed jämförligt fång eller genom gåva eller bodelning av annan

anledning än makes död avhänt sig egendomen eller väsentlig del därav,

skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ursprungliga gåvan

nedsatts. Har gåva

lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan och avser gåvan

givarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel

av en näringsverksamhet eller en verksamhetsgren eller avser gåvan en

andel respektive del av en andel i ett onoterat aktiebolag, en ekonomisk

förening eller ett handelsbolag, skall, utöver bestämmelserna i första

stycket - under förutsättning att verksamheten är sådan som avses i 2 kap.

24 § inkomstskattelagen (1999:1229) - även 22 § 3 mom. och 23 § F tredje

stycket tillämpas när gåvoskatten bestäms. Har gåvotagaren inom tre år

efter det att skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp, byte eller

något därmed jämförligt fång eller genom gåva eller bodelning av annan

anledning än makes död avhänt sig egendomen eller väsentlig del därav,

skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ursprungliga gåvan

nedsatts.

Som ett förbehåll enligt tredje stycket räknas inte att givaren ställt

upp ett villkor om att gåvotagaren skall lämna en ersättning för

gåvan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre bestämmelser tillämpas

i de fall skattskyldighet har inträtt dessförinnan.

2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)Härigenom

föreskrivs att 57 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

57 kap.

7 §

Utdelning på en kvalificerad andel skall tas upp i inkomstslaget tjänst

till den del den överstiger ett gränsbelopp. Gränsbeloppet är summan

av

1. underlaget för gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan vid

utgången av november året före beskattningsåret ökad med fem procentenheter,

och 1. underlaget för gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan vid

utgången av november året före beskattningsåret ökad med sju procentenheter,

och

2. sparat utdelningsutrymme.

För andra delägarrätter än aktier och andelar skall statslåneräntan ökas

bara med en procentenhet.

Om lättnadsbeloppet enligt 43 kap. 3 § överstiger gränsbeloppet, tillämpas

bestämmelserna i första stycket på utdelningen minskad med skillnaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången

vid 2005 års taxering.