Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m.

2003-11-11 · 11 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2003/04:SOU3, Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Socialutskottets betänkande

2003/04:SOU3

Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2002/03:136 Allmänna

arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m. samt fem

motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Vidare behandlas

ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2002.

Utskottet ställer

sig i huvudsak bakom propositionens förslag till ändringar i lagen (1994:243)

om Allmänna arvsfonden för att renodla roller och stärka Arvsfondsdelegationens

ställning som en egen myndighet inom Regeringskansliet. Ändringarna innebär

bl.a. att Arvsfondsdelegationen beslutar om allt stöd ur Allmänna arvsfonden

oavsett beloppets storlek. Om det finns särskilda skäl får regeringen

efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att en annan myndighet

skall kunna ges möjlighet att fördela visst stöd under en bestämd tidsperiod.

Ändringarna innebär vidare att den personal som handlägger stödärenden

åt och är föredragande i Arvsfondsdelegationen samlas i ett särskilt kansli

inom Regeringskansliet. Enligt förslaget skall Arvsfondsdelegationen ha

en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Vid

större utvärderingar skall, om inte särskilda skäl föreligger, vetenskaplig

expertis anlitas. Prövningstillstånd föreslås dessutom vid överklagande

till kammarrätt i mål enligt lagen om Allmänna arvsfonden.

Utskottet

föreslår vidare, med ändring av regeringens förslag i denna del, att

Kammarkollegiet varje år till regeringen skall lämna en redovisning för

förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen skall lämnas i samband

med Kammarkollegiets årsredovisning. Vidare föreslås att Riksrevisionen

skall granska redovisningen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den

1 juli 2004.

I betänkandet finns tre reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Organisatoriska frågor

Riksdagen

antar 8 a-8 b §§ i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:243)

om Allmänna arvsfonden. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:136

i denna del och avslår motionerna 2002/03:So51 yrkandena 1 och 2 och

2002/03:So52 yrkande 1.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

2. Redovisning

och revision

Riksdagen antar 16 a och 31 §§ i regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden med den ändringen

att lagrummen ges den lydelse som framgår av Utskottets förslag, se bilaga

3. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:136 i denna del

och avslår motion 2002/03:So51 yrkande 3.

3. Stöd ur Allmänna

arvsfonden

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So52 yrkande 2 och 2002/03:So387.

Reservation 3 (m)

4. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen(1994:243) om Allmänna arvsfonden i

den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan samt

med den ändringen att ordet "sin" i övergångsbestämmelsen byts ut mot

"dess". Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:136 i denna

del.

Stockholm den 11 november 2003

På socialutskottets vägnar

Ingrid

Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v),

Kristina Zakrisson (s), Kerstin Heinemann (fp), Conny Öhman (s), Catherine

Persson (s), Carl-Axel Johansson (m), Marina Pettersson (s), Gabriel

Romanus (fp), Kenneth Johansson (c), Christer Engelhardt (s), Anne Marie

Brodén (m), Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp), Martin Nilsson

(s), Jan Emanuel Johansson (s), Magdalena Andersson (m) och Ulrik Lindgren

(kd).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet anordnade

den 21 oktober 2003 en intern utfrågning med anledning av propositionen.

De inbjudna var statssekreteraren Staffan Bengtsson, rättschefen Björn

Reuterstrand, departementssekreteraren Inger Laudon, samtliga

Socialdepartementet,

departementsrådet Erik Nymansson, Finansdepartementet, Lars-Åke Ström,

Finansdepartementet (numera Justitiedepartementet), generaldirektören

Anders Eriksson och administrativa chefen Annette Svensson, båda

Kammarkollegiet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås

ändringar i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden för att renodla roller

och stärka Arvsfondsdelegationens ställning som en egen myndighet inom

Regeringskansliet. Ändringarna innebär att Arvsfondsdelegationen beslutar

om allt stöd ur Allmänna arvsfonden oavsett beloppets storlek. Om det

finns särskilda skäl får regeringen efter förslag från Arvsfondsdelegationen

besluta att en annan myndighet skall kunna ges möjlighet att fördela visst

stöd under en bestämd tidsperiod. Ändringarna innebär vidare att den

personal som handlägger stödärenden åt och är föredragande i

Arvsfondsdelegationen

samlas i ett särskilt kansli inom Regeringskansliet. I syfte att skapa

bättre insyn i Arvsfondsdelegationens verksamhet föreslås att

Arvsfondsdelegationen skall bestå av ledamöter från Regeringskansliet och andra

ledamöter. En majoritet skall utgöras av personer som inte arbetar i

Regeringskansliet. Ordföranden hämtas från Regeringskansliet. Ledamöterna

skall ha god kunskap om barn, ungdomar eller personer med funktionshinder.

Ändringar föreslås även när det gäller redovisning och revision. Regeringen

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

föreslår att Kammarkollegiet varje år till regeringen skall lämna en

redovisning för kapitalförvaltningen av Allmänna arvsfondens tillgångar.

Redovisningen skall lämnas i Kammarkollegiets årsredovisning. Härigenom

blir Kammarkollegiets kapitalförvaltning av Allmänna arvsfondens tillgångar

föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision.

Kammarkollegiets redovisning för kapitalförvaltningen av fondens tillgångar

skall fogas till regeringens årliga redovisning till riksdagen. Den som

har tagit emot stöd skall efter begäran lämna det underlag som behövs för

granskningen av redovisningen. Om mottagaren inte har lämnat underlag

inom föreskriven tid skall stöd ur fonden betalas tillbaka.

Regeringen

föreslår vidare att Arvsfondsdelegationen skall ha en samlad strategi för

uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Vid större utvärderingar

skall, om det inte finns särskilda skäl, vetenskaplig expertis

anlitas.

Prövningstillstånd föreslås dessutom vid överklagande till kammarrätt

i mål enligt lagen om Allmänna arvsfonden.

Ändringarna föreslås träda i

kraft den 1 juli 2004.

Utskottets överväganden

Organisatoriska frågor

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen bör anta 8 a-8 b §§ förslaget till lag om ändring i

lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden om bl.a. Arvsfondsdelegationens

placering och avstyrka motioner om att delegationens anknytning till

Regeringskansliet bör upphöra.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2

(kd).

Propositionen

Regeringen föreslår att bestämmelser som syftar till

att renodla roller och förstärka Arvsfondsdelegationens ställning som

egen myndighet införs i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

Arvsfondsdelegationen skall besluta om fördelning av allt stöd ur Allmänna

arvsfonden. Om det finns särskilda skäl får regeringen, efter förslag

från Arvsfondsdelegationen, besluta att annan myndighet skall fördela

visst stöd. Regeringens beslut skall avse en bestämd tidsperiod.

Regeringen

föreslår vidare att personal i ett särskilt kansli inom Regeringskansliet

skall handlägga stödärenden åt och vara föredragande i Arvsfondsdelegationen.

I Arvsfondsdelegationen skall såväl ledamöter från Regeringskansliet,

varav en är ordförande, som andra ledamöter ingå. En majoritet skall

utgöras av personer som inte arbetar i Regeringskansliet. Ledamöterna, som

skall ha god kunskap om barn, ungdomar eller personer med funktionshinder,

utses av regeringen.

Regeringen anför att samtliga organisationsmodeller

som övervägts i 2000 års arvsfondsutredning har brister. Enligt regeringens

bedömning är det lättast att åtgärda dessa brister i den modell där

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

Arvsfondsdelegationen är en nämndmyndighet inom Regeringskansliet.

Kammarkollegiet saknar den verksamhetskunskap och de omvärldskontakter som

finns i Regeringskansliet. Denna kunskap är inte bara av stort värde vid

beslutsfattandet utan även vid kansliets beredning av ansökningar,

uppföljning och utvärdering samt erfarenhetsspridning. Kammarkollegiet har

inte heller användning av den kunskap som stödverksamheten genererar inom

myndigheten på samma sätt som Regeringskansliet eller en myndighet som

vänder sig till barn, ungdom och/eller personer med funktionshinder har.

Stödverksamhet utgör dessutom inte ett naturligt inslag i Kammarkollegiets

ordinarie verksamhet.

Det finns således enligt regeringen nackdelar med

att placera Arvsfondsdelegationen som nämndmyndighet inom Kammarkollegiet,

nackdelar som kan påverka stödgivningen, uppföljningen, utvärderingen

och erfarenhetsspridningen negativt.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis

att Arvsfondsdelegationen även framöver skall vara en nämndmyndighet inom

Regeringskansliet. Stor vikt har lagts vid att Arvsfondsdelegationen

behöver ha tillgång till allsidig verksamhetskunskap och god omvärldskunskap.

Ytterligare ett skäl är att Regeringskansliet genom en sådan ordning

tillförs den kunskap som stödverksamheten genererar. Att organisationerna

uppskattar den ordning som gäller och att Allmänna arvsfondens framtoning

bäst gynnas av att vara en del av Regeringskansliet, framför att vara en

mindre del av en annan myndighets verksamhet, har också vägts in i

regeringens ställningstagande.

Motioner

I motion 2002/03:So52 av Cristina

Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkande 1 begärs att regeringen återkommer med

förslag om Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens placering i

enlighet med vad som anförs i motionen. Motionärerna anför att nuvarande

placering av Arvsfondens kansli hos Regeringskansliet - i kombination med

Arvsfondsdelegationens tydliga koppling till ledande politiska tjänstemän

i departementen - riskerar att allvarligt minska förtroendet för Arvsfondens

ställning. Handläggningen bör till fullo ske utanför Regeringskansliet.

I

motion 2002/03:So51 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) yrkande 1 begärs ett

tillkännagivande om att Arvsfondsdelegationens anknytning till Regeringskansliet

bör upphöra. Motionärerna anför att det är naturligt att statlig verksamhet

organiseras som en självständig myndighet. Arvsfondsdelegationens verksamhet

är dock inte tillräckligt omfattande för att motivera uppbyggnaden av en

helt ny myndighet. Verksamheten bör därför inordnas som en nämnd, vilken

stöder sig på en värdmyndighet. Motionärerna anser vidare att det saknas

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

ett resonemang i propositionen om det principiellt oriktiga i att kontrollen

av medelstilldelningen sker där medlen också fördelas. I yrkande 2 begärs

ett tillkännagivande om att Kammarkollegiet bör vara värdmyndighet för

Arvsfondsdelegationen. Motionärerna anför att en tydlig och organisatorisk

gräns därigenom skulle dras mot regeringens beredning av politiska beslut.

Dessutom skulle hänsyn därmed tas till den generella strävan som finns

att avlasta regeringen från förvaltningsbeslut och att decentralisera

återkommande rutinuppgifter.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets

uppfattning talar övervägande argument för att Arvsfondsdelegationen även

framöver skall vara en nämndmyndighet inom Regeringskansliet. Som regeringen

anfört får delegationen härigenom tillgång till allsidig verksamhetskunskap

och god omvärldskunskap. Vidare innebär en sådan ordning att Regeringskansliet

tillförs den kunskap som stödverksamheten genererar. Utskottet tillstyrker

med det anförda 8 a-8 b §§ förslaget till lag om ändring i lagen (1994:243)

om Allmänna arvsfonden och avstyrker motionerna 2002/03:So51 (kd) yrkandena

1 och 2 och 2002/03:So52 (m) yrkande 1.

Redovisning och revision

Utskottets

förslag i korthet

Riksdagen bör anta utskottets förslag till 16 a och 31

§§ lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden om redovisning och revision.

Förslaget innebär att Kammarkollegiet i samband med kollegiets årsredovisning

skall lämna en redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden till

regeringen samt att Riksrevisionen skall granska redovisningen. Riksdagen

bör avslå ett motionsyrkande om att Arvsfondsdelegationen bör omfattas av

bestämmelser om årsredovisning och budgetunderlag.

Propositionen

Regeringen

föreslår att Kammarkollegiet varje år till regeringen skall lämna en

redovisning för kapitalförvaltningen av Allmänna arvsfondens tillgångar

som avser det senast avslutade räkenskapsåret. Redovisningen skall lämnas

i Kammarkollegiets årsredovisning. I och med att Kammarkollegiet åläggs

att i sin egen årsredovisning lämna en redovisning för sin förvaltning av

Allmänna arvsfonden kommer också denna att bli föremål för Riksrevisionens

granskning inom ramen för årlig revision enligt lagen (2002:1022) om

revision av statlig verksamhet m.m. Någon särskild bestämmelse om

Riksrevisionens granskning av Kammarkollegiets förvaltning behöver därför inte

införas.

Myndigheter skall som regel lämna en årsredovisning enligt

förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Arvsfondsdelegationen

är undantagen från detta krav. Sådana undantag kan göras för nämnder och

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

liknande myndigheter som inte har någon egen ekonomi att redovisa. Som en

följd av detta berörs inte Arvsfondsdelegationen av något regleringsbrev

som styr dess verksamhet. Ändamålsbestämmelsen i lagen (1994:243) om

Allmänna arvsfonden, regeringens allmänna riktlinjer i den årliga skrivelsen

till riksdagen samt regeringens prioriteringar det kommande året är de

styrdokument som gäller för Arvsfondsdelegationen. Enligt regeringen bör

Arvsfondsdelegationen även i fortsättningen undantas från kravet att lämna

årsredovisning.

Motion

I motion 2002/03:So51 av Ulrik Lindgren m.fl.

(kd) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att Arvsfondsdelegationen

bör - om den inte knyts till Regeringskansliet - omfattas av bestämmelser

om årsredovisning och budgetunderlag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet

delar regeringens uppfattning att Allmänna arvsfonden i någon form skall

vara föremål för revision. Utskottet instämmer också i förslaget att

Kammarkollegiet varje år skall lämna en redovisning över förvaltningen av

Allmänna arvsfonden. Enligt regeringens förslag skall detta ske i kollegiets

årsredovisning. Härigenom kommer Kammarkollegiets kapitalförvaltning av

Arvsfondens tillgångar, utan någon särskild bestämmelse, att kunna bli

föremål för Riksrevisionens årliga revision enligt lagen (2002:1022) om

revision av statlig verksamhet m.m.

Utskottet instämmer i att det är

lämpligt att Riksrevisionen granskar Kammarkollegiets redovisning för

förvaltningen av Allmänna arvsfondens tillgångar. Som regeringen framhåller

anses Allmänna arvsfonden som en egen juridisk person. Enligt vad utskottet

erfarit kan det enligt vissa bedömare medföra problem att redogöra för

två olika självständiga juridiska personer i samma årsredovisning. För

att undvika eventuella tillämpningsproblem anser utskottet därför att

Kammarkollegiets redovisning för förvaltningen av fonden skall lämnas i

samband med kollegiets årsredovisning men skild från denna. Med denna

lösning måste en särskild bestämmelse om Riksrevisionens granskning föras

in i lagen (jfr 1 § andra stycket lagen om revision av statlig verksamhet

m.m.). Utskottet föreslår därför en sådan bestämmelse. Samtidigt bör

uttrycket kapitalförvaltningen ersättas av uttrycket förvaltningen eftersom

det senare har en något vidare innebörd. Utskottet föreslår sammanfattningsvis

att riksdagen antar det av utskottet i bilaga 3 utarbetade förslaget till

16 a och 31 §§ lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

Utskottet finner

inte skäl att bifalla motion 2002/03:So51 (kd) yrkande 3. Motionsyrkandet

avstyrks.

Stöd ur Allmänna arvsfonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

bör avslå två motionsyrkanden om fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden.

Jämför reservation 3 (m).

Motioner

I motion 2002/03:So52 av Cristina

Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om

anvisning av medel för ideella krafter. Motionärerna anför att det finns

risk att regeringen använder arvsfondsmedlen som s.k. budgetregulator,

dvs. att en verksamhet som inte får statliga anslag under hand kan få

löfte om pengar från Allmänna arvsfonden.

I motion 2002/03:So387 av Helena

Zakariasén m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att Allmänna arvsfondens

bidragsgivning även skall omfatta projekt som bedrivs av organisationer

som arbetar med att stärka och förbättra livssituationen för utsatta

människor. Motionärerna anför att ett stöd till verksamhet som bedrivs av

organisationer och folkrörelser på det sociala området skulle kunna bidra

till att människor stärks och bättre kan ta till vara sina sociala

rättigheter och därmed minska beroendet av ekonomiskt bistånd och annat stöd

genom socialtjänsten.

Utskottets ställningstagande

Av 5 § lagen (1994:243)

om Allmänna arvsfonden framgår att fonden har till ändamål att främja

verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer

med funktionshinder. Av 6 § första meningen följer vidare att stöd ur

fonden i första hand skall lämnas till verksamhet som är nyskapande och

utvecklande. Enligt 7 § får stöd enligt 6 § lämnas till organisationer

som bedriver ideell verksamhet. Av samma bestämmelse framgår att stöd

enligt 6 § första meningen får om det finns särskilda skäl lämnas även

till en offentlig huvudman. I samband med införandet av 7 § anfördes i

proposition 1993/94:124 (s. 38) att det inte under några förhållanden bör

komma i fråga att stödet ur Arvsfonden har den karaktären att det medverkar

till en kostnadsövervältring från offentlig verksamhet till fonden.

Enligt

utskottets uppfattning har inget framkommit som tyder på att bestämmelserna

i lagen om Allmänna arvsfonden inte iakttas. Utskottet noterar i detta

sammanhang att regeringens skrivelse 2002/03:125 Redovisning av fördelningen

av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2002 inte föranledde

någon motion (bet. 2002/03:SoU18, rskr. 2002/03:192). Motionerna 2002/03:So52

(m) yrkande 2 och 2002/03:So387 (s) avstyrks med det anförda.

Lagförslaget

i övrigt

Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden, förutom att en

redaktionell ändring föreslås i övergångsbestämmelsen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Organisatoriska frågor, punkt 1 (m)

av Carl-Axel Johansson (m),

Anne Marie Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår 8 a-8 b §§ i regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden och

tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So52 yrkande 1 och avslår

proposition 2002/03:136 i denna del och motion 2002/03:So51 yrkandena 1 och

2.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning riskerar nuvarande placering

av Arvsfondens kansli hos Regeringskansliet - i kombination med

Arvsfondsdelegationens tydliga koppling till ledande politiska tjänstemän i

departementen - att allvarligt minska förtroendet för Arvsfondens användning.

I sitt remissvar avstyrker Statskontoret, Ekonomistyrningsverket och

Kammarkollegiet förslaget att Arvsfondsdelegationen skall vara en

nämndmyndighet inom Regeringskansliet. Det främsta skäl som man uppger för

detta ställningstagande är just risken för sammanblandning av statens

finanser och medel ur Allmänna arvsfonden. Vi delar uppfattningen att

handläggningen till fullo bör ske utanför Regeringskansliet och anser

därför att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett sådant

förslag. Med det anförda föreslår vi att riksdagen med bifall till motion

2002/03:So52 (m) yrkande 1 och med avslag på motion 2002/03:So51 (kd)

yrkandena 1 och 2 avslår regeringens förslag i denna del.

2. Organisatoriska

frågor, punkt 1 (kd)

av Ulrik Lindgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag

anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen avslår 8 a-8 b §§ i regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden och tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:So51 yrkandena 1 och 2 och avslår proposition

2002/03:136 i denna del och motion 2002/03:So52 yrkande 1.

Ställningstagande

Det

är enligt min mening naturligt att statlig verksamhet - som i fallet med

Arvsfondsdelegationen - organiseras som en självständig myndighet. Men

Arvsfondsdelegationens verksamhet är inte tillräckligt omfattande för att

motivera uppbyggnaden av en helt ny myndighet. Därför anser jag att

verksamheten bör inordnas som en nämnd, vilken stöder sig på en värdmyndighet.

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

Regeringen framhåller dock att Arvsfondsdelegationen kan dra nytta av

de effektiva beredningsprocesser och omvärldskontakter som finns i

Regeringskansliet. Visserligen är beredningsprocessen bred och effektiv, men

den är en del av en politisk beslutsprocess - medan fördelning ur Arvsfonden

är att betrakta som ärendehandläggning. Stödtilldelning ur Arvsfonden

skall fördelas utan koppling till eller samordning med statens finanser.

Det saknas ett resonemang i propositionen kring det principiellt oriktiga

i att kontrollen av medelstilldelningen sker där medlen också fördelas.

Min

bedömning är att Kammarkollegiet, som förvaltar och bevakar Arvsfondens

intressen, borde fungera som värdmyndighet för Arvsfondsdelegationen.

Därigenom dras en tydlig och organisatorisk gräns mot regeringens beredning

av politiska beslut. Dessutom tas hänsyn till den generella strävan som

finns att avlasta regeringen förvaltningsbeslut och decentralisera

återkommande rutinuppgifter utanför Regeringskansliet. Regeringen bör snarast

återkomma med ett förslag i enlighet med vad jag nu anfört.

Med det

anförda föreslår jag att riksdagen med bifall till motion 2002/03:So51

(kd) yrkandena 1 och 2 och med avslag på motion 2002/03:So52 (m) yrkande

1 avslår regeringens förslag i denna del.

3. Stöd ur Allmänna arvsfonden,

punkt 3 (m)

av Carl-Axel Johansson (m), Anne Marie Brodén (m) och

Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att

förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So52 yrkande 2 och avslår motion

2002/03:So387.

Ställningstagande

Medel ur Allmänna arvsfonden skall

stimulera till verksamhet som innebär utveckling och att nya idéer prövas.

Stödet skall i första hand ges till organisationer som bedriver ideell

verksamhet. Regeringen konstaterar att uppkomsten av Arvsfonden hänger

samman med den begränsning av arvsrätten som beslöts 1928 då kusiner och

avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt. För att undvika en negativ

reaktion hos befolkningen fick medlen inte blandas ihop med statens övriga

inkomster, eftersom skälet inte var att tillföra staten inkomster för att

täcka löpande utgifter. Att detta ändå har skett visar regeringens

redovisning vad gäller fördelning av dessa medel. Risken kvarstår att man

från regeringens sida använder delar av dessa arvsfondsmedel som s.k.

budgetregulator. Det innebär att en verksamhet som inte får statliga anslag

under hand kan få löfte om pengar från Arvsfonden. Organisationer m.fl.

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

som får stöd riskerar dessutom att bli alltför beroende av regeringen,

vilket medför att deras trovärdighet och självständighet kan komma att

ifrågasättas. Dessutom finns en risk att organisationer som tilldelas

pengar direkt av staten knyts hårdare till det styrande regeringspartiet

än vad som annars hade behövt vara fallet. Vi noterar att regeringen fått

en inte oansenlig summa från Arvsfonden att fördela till egna projekt. Vi

anser att det är orimligt att regeringens användning av dessa resurser

tränger ut andra ideella organisationers behov. Med det anförda föreslår

vi att riksdagen bifaller motion 2002/03:So52 (m) yrkande 2 och avslår

motion 2002/03:So387 (s).

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition

2002/03:136 Allmänna arvsfonden och Arvfondsdelegationens organisation m.

m.:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

Följdmotioner

2002/03:So51

av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att Arvsfondsdelegationens anknytning

till Regeringskansliet bör upphöra.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att Kammarkollegiet bör vara

värdmyndighet för Arvsfondsdelegationen.

3. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bestämmelser om

årsredovisning och budgetunderlag som bör gälla för Arvsfondsdelegationen.

2002/03:So52

av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen begär att regeringen

återkommer med förslag om Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens

placering i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anvisning

av medel för ideella krafter.

Motion från allmänna motionstiden hösten

2002

2002/03:So387 av Helena Zakariasén m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Allmänna

arvsfondens bidragsgivning även skall omfatta projekt som bedrivs av

organisationer som arbetar med att stärka och förbättra livssituationen för

utsatta människor.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets

lagförslag

Utskottets förslag till ändrad lydelse av 16 a och 31 §§ lagen

(1994:243) om Allmänna arvsfonden

Regeringens förslag Utskottets förslag

16

a §

Kammarkollegiet skall varje år till regeringen lämna en redovisning

för kapitalförvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast

avslutade räkenskapsåret. Redovisningen skall lämnas i Kammarkollegiets

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

årsredovisning. Kammarkollegiet skall varje år till regeringen lämna en

redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast

avslutade räkenskapsåret. Redovisningen skall lämnas i samband med

Kammarkollegiets årsredovisning. Riksrevisionen skall i enlighet med vad som

föreskrivs i 5 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

granska redovisningen.

31 §

Regeringen skall varje år före juni månads

utgång lämna redovisning till riksdagen för hur Allmänna arvsfonden har

förvaltats och hur stöd från fonden har fördelats under föregående

räkenskapsår samt ange den kommande inriktningen av stödet.Kammarkollegiets

redovisning för kapitalförvaltningen av fonden skall fogas till regeringens

redovisning till riksdagen. Regeringen skall varje år före juni månads

utgång lämna redovisning till riksdagen för hur Allmänna arvsfonden har

förvaltats och hur stöd från fonden har fördelats under föregående

räkenskapsår samt ange den kommande inriktningen av stödet.Kammarkollegiets

redovisning för förvaltningen av fonden skall fogas till regeringens

redovisning till riksdagen.