Bet. 2003/04:SOU4

Socialutskottets betänkande

2003/04:SOU4

Äldrepolitik

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ca 140 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden

2003 och fyra motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002.

Ett enigt utskott anser att det behövs en kraftfull utveckling av olika

former för avlastning, stöd och utbildning till närstående. Regeringen

bör därför snarast återkomma till riksdagen dels med en redovisning i

anledning av ett tidigare tillkännagivande om att göra en analys av de

ekonomiska konsekvenserna av en i socialtjänstlagen (2001:453) särskilt

reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja dem som vårdar närstående,

dels med förslag till insatser för att ytterligare säkerställa och stärka

stödet till anhöriga. Vad utskottet anfört med bifall till en mp-motion

och med delvis bifall till motioner från (m), (fp), (kd), (v) och (c)

samt avslag på ett par motioner bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Information har lämnats av Socialdepartementet och Svenska Kommunförbundet

angående hemtjänst för äldre vid vistelse i annan kommun än bosättningskommunen.

Utskottet uttalar i anledning av motioner att personer med behov av stöd

och hjälp självfallet skall kunna vistas i annan kommun än bosättningskommunen,

t.ex. för sommarvistelse och få den hjälp och det stöd de behöver.

Utskottet har erfarit att Svenska Kommunförbundet för närvarande bereder

frågan. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på

området och vidtar de åtgärder som kan vara påkallade. Utskottet förutsätter

också att regeringen vid behov återkommer till riksdagen. Utskottet avser

att noga följa utvecklingen på området, men anser inte att de aktuella

motionerna nu bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionerna

avstyrks.

Övriga motioner avstyrks dels med hänvisning till utskottets tidigare

ställningstaganden, dels i anledning av pågående arbete på området.

I betänkandet finns 47 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ytterligare mål för äldrepolitiken

Riksdagen avslår motion 2003/04:So428 yrkande 1.

Reservation 1 (c)

2. Inriktningen av äldrepolitiken

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K417 yrkande 6, 2003/04:Sf402 yrkande

27, 2003/04:So289, 2003/04:So353 yrkandena 5 och 9, 2003/04:So400,

2003/04:So418 yrkandena 1-4, 2003/04:So428 yrkandena 2 och 10, 2003/04:So477,

2003/04:So508, 2003/04:So520, 2003/04:So544, 2003/04:So572 yrkandena 2

och 4, 2003/04:So573 yrkandena 9-11, 2003/04:So591 yrkandena 1, 2, 17 och

19 och 2003/04:So600.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (fp)

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (v)

Reservation 6 (c)

Reservation 7 (mp)

3. Äldreomsorgens långsiktiga finansiering

Riksdagen avslår motion 2003/04:So418 yrkande 5.

Reservation 8 (m, kd, c)

4. Domstolstrots

Riksdagen avslår motion 2003/04:So418 yrkande 14.

Reservation 9 (m)

5. Äldreboenden

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So265, 2003/04:So573 yrkande 6 och

2003/04:So591 yrkande 18.

Reservation 10 (kd)

Reservation 11 (mp)

6. Diskriminering

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So428 yrkande 3 och 2003/04:So591

yrkande 4.

Reservation 12 (kd)

Reservation 13 (c)

7. Tillgänglighet till samhällets service

Riksdagen avslår motion 2003/04:So591 yrkande 20.

Reservation 14 (kd)

8. Riktlinjer för kosten

Riksdagen avslår motion 2003/04:So353 yrkande 8.

Reservation 15 (v)

9. Förebygga olycksfall m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fö240 yrkandena 3 och 4, 2003/04:So294

yrkandena 1 och 2 och 2003/04:So428 yrkande 5.

Reservation 16 (v, mp)

Reservation 17 (c)

10. Kvalitetsarbete i äldreomsorgen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So201, 2003/04:So280, 2003/04:So341,

2003/04:So343 yrkandena 41 och 42, 2003/04:So353 yrkandena 2-4 och 6,

2003/04:So394 yrkande 3, 2003/04:So418 yrkandena 7 och 8, 2003/04:So443

yrkandena 1 och 2, 2003/04:So495 yrkande 1 i denna del, 2003/04:So502

yrkande 15, 2003/04:So572 yrkande 10, 2003/04:So573 yrkande 5, 2003/04:So591

yrkandena 7, 10 och 14 och 2003/04:So640 yrkandena 21 och 22.

Reservation 18 (m)

Reservation 19 (fp)

Reservation 20 (kd)

Reservation 21 (v)

Reservation 22 (c)

Reservation 23 (mp)

11. Demensvård

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So267 och 2003/04:So591 yrkande

8.

Reservation 24 (kd)

12. Förstärkt tillsyn

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So203, 2003/04:So275 yrkande 1,

2003/04:So418 yrkande 10, 2003/04:So495 yrkandena 1 i denna del och 2,

2003/04:So521, 2003/04:So591 yrkandena 3 och 15 och 2003/04:So629.

Reservation 25 (m)

Reservation 26 (fp)

Reservation 27 (kd)

Reservation 28 (v)

13. Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Riksdagen avslår motion 2003/04:So275 yrkande 3.

Reservation 29 (v)

14. Uppföljning av besluten om särskilt boende

Riksdagen avslår motion 2003/04:So353 yrkande 1.

Reservation 30 (v)

15. Ny lag för äldreomsorgen

Riksdagen avslår motion 2003/04:So418 yrkande 11.

Reservation 31 (m)

16. Demensombudsman

Riksdagen avslår motion 2003/04:So346.

Reservation 32 (kd)

17. Lex Sarah

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So338 yrkandena 1-3 och 2003/04:So353

yrkande 10.

Reservation 33 (v)

Reservation 34 (mp)

18. Värn för äldre

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So405 yrkandena 1 och 3 och 2003/04:So573

yrkande 4.

Reservation 35 (fp, mp)

19. Ställföreträdarfrågan

Riksdagen avslår motion 2003/04:So418 yrkande 13.

Reservation 36 (m, fp, kd, c)

20. Fysiska begränsningsåtgärder

Riksdagen avslår motion 2003/04:So353 yrkande 11.

Reservation 37 (v, mp)

21. Personalförsörjningen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So418 yrkande 12, 2003/04:So428

yrkande 9, 2003/04:So549 och 2003/04:So572 yrkande 9.

Reservation 38 (m)

Reservation 39 (kd, c)

Reservation 40 (fp)

Reservation 41 (mp)

22. Fortbildning för biståndsbedömare

Riksdagen avslår motion 2003/04:So591 yrkande 13.

Reservation 42 (kd)

23. Viss hemtjänst utan biståndsprövning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So428 yrkande 6 och 2003/04:So572

yrkande 3.

Reservation 43 (fp)

Reservation 44 (c)

24. Avdragsrätt för hushållsnära tjänster

Riksdagen avslår motion 2003/04:So591 yrkande 16.

Reservation 45 (m, fp, kd, c)

25. Vistelsekommunens ansvar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So284, 2002/03:So302, 2002/03:So381,

2002/03:N397 yrkande 8, 2003/04:So228, 2003/04:So261, 2003/04:So281,

2003/04:So388, 2003/04:So566 och 2003/04:So612.

Reservation 46 (m, fp, kd, c)

26. Avgifter inom äldreomsorgen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So350, 2003/04:So353 yrkande 7,

2003/04:So358, 2003/04:So418 yrkande 16, 2003/04:So428 yrkande 4, 2003/04:So591

yrkande 5, 2003/04:So596 och 2003/04:So597.

Reservation 47 (m, fp, kd, c)

27. Anhörigstöd m.m.

Riksdagen tillkännager som sin mening vad utskottet anfört. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:So573 yrkande 7, bifaller delvis motionerna

2003/04:So353 yrkandena 12 och 13, 2003/04:So418 yrkande 17, 2003/04:So428

yrkande 7, 2003/04:So505 yrkande 1 och 2003/04:So641 yrkande 3 och avslår

motionerna 2003/04:So641 yrkandena 1, 2, 5 och 8 och 2003/04:A371 yrkande

21.

28. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So205 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So295,

2003/04:So428 yrkande 8, 2003/04:So573 yrkandena 2, 3 och 8, 2003/04:So602,

2003/04:So621 och 2003/04:So641 yrkande 4.

Stockholm den 17 februari 2004

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v),

Chatrine Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s),

Cristina Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Catherine Persson (s),

Marina Pettersson (s), Gabriel Romanus (fp), Kenneth Johansson (c),

Christer Engelhardt (s), Anne Marie Brodén (m), Kerstin-Maria Stalin (mp),

Jan Emanuel Johansson (s), Magdalena Andersson (m), Gunilla Wahlén (v)

och Marita Aronson (fp).

Utskottets överväganden

Äldrepolitikens mål och inriktning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om inriktningen av äldrepolitiken m.m.

Utskottet hänvisar till de nationella målen för äldrepolitiken och till

pågående arbete på området. Riksdagen bör även avslå motioner om äldreomsorgens

långsiktiga finansiering, domstolstrots, äldreboenden, diskriminering,

tillgänglighet till samhällets service, kosten inom äldreomsorgen och att

förebygga olycksfall. Utskottet hänvisar till pågående arbete och gällande

regleringar på området.

Jämför reservationerna 1 (c), 2 (m), 3 (fp), 4 (kd), 5 (v), 6 (c), 7 (mp),

8 (m, kd, c), 9 (m), 10 (kd), 11 (mp), 12 (kd), 13 (c), 14 (kd), 15 (v),

16 (v, mp) och 17 (c).

Motioner

I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivanden

om brister inom äldreomsorgen (yrkande 1), om att i lag garantera äldres

val av vårdgivare i hela landet (yrkande 2), om reformer för valfrihet,

alternativ och kvalitet (yrkande 3) och om en nationellt samordnad äldrepeng

(yrkande 4). Riksdagen bör vidare begära att regeringen tillsätter en

utredning för att säkerställa äldreomsorgens långsiktiga finansiering i

enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 5). Motionärerna anser

att de begränsningar som i dag hindrar äldre från att välja omsorgsgivare

och att obehindrat flytta över kommungränserna måste tas bort. De anser

att en nationellt samordnad äldrepeng och en statlig finansiering där

pengarna följer individen skulle möjliggöra detta. Motionärerna begär

vidare tillkännagivande om vad i motionen anförs om kommunalt domstolstrots

(yrkande 14). De anser det orimligt att kommunerna med nuvarande

kostnadsfördelning skall kunna åläggas sanktionsavgifter för att de inte har

tillräckliga resurser att utföra de uppgifter som riksdagen beslutat att

de skall utföra. De anser det vidare rimligt att en eventuell sanktionsavgift

tillfaller den enskilde som lidit skada och inte staten.

I motion So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs att regeringen

återkommer med förslag till sådan ändring av socialtjänstlagen att

valfrihetsprincipen skrivs in i denna lag såvitt avser hemtjänst och särskilt

boende för äldre (yrkande 2). Detta skulle enligt motionärerna innebära

ett starkt stöd för den enskildes valfrihet.

I motion So477 av Torkild Strandberg och Christer Nylander (fp) begärs

tillkännagivande om att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att även

äldre människor själva får fatta livets viktigaste beslut om t.ex. boende,

mat och rekreation.

I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden om

behovet av en medveten strategi för att möta det demografiskt förändrade

samhällets nya behov (yrkande 1) och om vikten av att genom aktiva åtgärder

och attitydpåverkan stärka de äldres delaktighet och inflytande i samhället

(yrkande 2). Motionärerna anser att den växande andelen äldre bör betraktas

som ett gemensamt samhällsansvar och som en resurs att ta till vara. Äldre

behöver vara representerade i beslutande församlingar och olika verksamheter

skall utformas så att de svarar mot äldres behov. Motionärerna begär också

tillkännagivande om att diskriminering på grund av ålder skall vara

förbjuden (yrkande 4). Vidare begärs tillkännagivanden om att stimulera nya

former för äldreboenden (yrkande 18) och om att stärka den enskildes

möjligheter att välja utförare av vård, omsorg och service (yrkande 19).

En ökad mångfald inom vården och omsorgen kan innebära att olika gruppers

och individers behov tillgodoses på ett snabbare och bättre sätt. Privata,

kooperativa och rörelsedrivna alternativ bör därför ges möjlighet att

verka inom kommunernas och landstingens vårdområden, anför motionärerna.

De anser vidare att det krävs en medveten bostadsplanering från samhällets

sida för att möta den växande andelen äldre och deras behov. Mångfald och

innovationer skall stimuleras på detta område. De äldre skall tillförsäkras

en verklig valfrihet när det gäller boendeformer. Kvarboende skall förlängas

genom bostadsanpassningsbidrag. Nästa steg kan vara seniorboende. Ett

sätt att hitta andra former för äldreomsorgen är att släppa in producent-

och konsumentkooperativ i planeringen och vid tillkomsten av nya enheter.

Vidare konstaterar motionärerna att den offentliga servicen och många

kommersiella verksamheter genomgår en strukturomvandling som begränsar

tillgängligheten för vissa grupper. De begär därför ett tillkännagivande

om att beakta de äldres speciella behov av närhet till samhällets service

(yrkande 20).

I motion So265 av Sven Brus (kd) begärs tillkännagivande om behovet av

fler vårdplatser inom kommunernas särskilda boendeformer för äldre.

I motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om vad

i motionen anförs om äldres ökade möjligheter att styra över innehåll och

utformning av beviljade insatser (yrkande 5). Motionärerna anser att

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att initiera försöksverksamhet där de

äldre ges ökade möjligheter att styra över innehållet och utformningen av

sina beviljade insatser. Det kan t.ex. vara att förfoga över ett antal

hemtjänsttimmar som tillsammans med vårdgivaren kan användas flexibelt.

Motionärerna begär också tillkännagivande om riktlinjer för kosten inom

äldreomsorgen (yrkande 8). Motionärerna anser att Socialstyrelsen bör

ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för kosten inom äldreomsorgen.

I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs tillkännagivanden om

att förstärka målen för äldrepolitiken till ett mer individbaserat

förhållningssätt (yrkande 1) och om att utveckla former för ökad delaktighet

för de äldre (yrkande 2). Ett sätt att nå ökad delaktighet för de äldre

är medborgarpaneler och uppsökande arbete från lokala myndigheter i syfte

att öka de äldres delaktighet, anför motionärerna. De begär också ett

tillkännagivande om att vidta åtgärder för att förhindra åldersdiskriminering

(yrkande 3). De anser att det behövs en samlad diskrimineringslagstiftning.

I motion So573 av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist (mp)

begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförs om befolkningsutvecklingen

(yrkande 9),om inventering för att klara beredskapen inför den demografiska

omställningen (yrkande 10) och om att kunskapen om åldrande behöver bli

bättre inom i stort sett samtliga samhällssektorer (yrkande 11). Motionärerna

anser att de kommuner och landsting som har många äldre och alltför få

unga i befolkningen måste ges ett solidariskt stöd för att kunna klara

sina ekonomiska åtaganden. I samma motion begärs också tillkännagivande

om varierade boendeformer för äldre (yrkande 6). Motionärerna anser att

ett mer varierat utbud av boendeformer för olika delar i livet behöver

utvecklas.

I motion So544 av Per Erik Granström m.fl. (s) begärs tillkännagivande om

behovet av vårdgivarval inom äldreomsorgen. Motionärerna anför att

alternativa driftsformer inom äldreomsorgen, exempelvis kooperativ, ideella

organisationer och stiftelser, skall vara ett komplement som stimulerar

utvecklingen av den kommunala verksamheten. En lokal förankring och

demokratisk styrform ger både äldre, anhöriga och personal större möjligheter

att påverka verksamhetens utformning och prioriteringar.

I motion So520 av Börje Vestlund m.fl. (s) begärs tillkännagivande om

äldre homo- och bisexuellas särskilda behov i äldreomsorgen samt om ett

tillägg i analysen med sexualitet jämte etnicitet, funktionshinder och

genus. Motionärerna anför att det behövs ett samlat grepp för att ge alla

äldre homo- och bisexuella i Sverige ett bra och respektfullt bemötande.

Detta viktiga arbete bör tydligt belysas i handlingsplanen för äldrepolitiken.

Flera motioner tar upp frågan om situationen för äldre invandrare. I motion

So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om att

utvecklings- och kvalitetsarbete inom äldreomsorgen även skall inriktas på

kunskaper i finska och andra minoritets- och invandrarspråk (yrkande 4).

Motionärerna anför att det är viktigt att det finns personal som har

kunskaper i de språk som äldre invandrare talade som barn, innan de blev

bosatta i Sverige. Att rekrytera och vidareutbilda personal med kunskaper

i invandrarspråk bör därför vara en del av utvecklings- och kvalitetsarbetet.

I motion K417 av Tobias Krantz m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om

äldreomsorg på minoritetsspråk (yrkande 6).

I motion So508 av Christer Winbäck (fp) begärs tillkännagivande om

hemspråksvård för äldre.

I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om att

beakta de äldre invandrarnas speciella förhållanden i äldreomsorgen

(yrkande 17). Motionärerna anför att en mycket viktig kvalitets- och

trygghetsfråga är tillgång till personal som talar det egna hemspråket. Vidare

krävs respekt för kulturella och religiösa traditioner så långt som det

är acceptabelt i förhållande till de grundvärderingar som gäller i den

svenska vården. Ett liknande yrkande finns också i motion Sf402 av Sven

Brus m.fl. (kd) yrkande 27.

I motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om

uppföljning av äldre invandrades och äldre tillhörande de nationella

minoriteternas situation (yrkande 9). Motionärerna anför att Socialstyrelsen

bör ges i uppdrag att särskilt följa upp situationen inom äldreomsorgen

för invandrade och äldre som tillhör någon av de nationella minoriteterna

samt följa upp hur äldreomsorgen uppfyller sitt åtagande vad gäller

minoritetsspråken.

I motion So400 av Elina Linna m.fl. (v) begärs tillkännagivande om vad i

motionen anförs om en handlingsplan för äldreomsorg på finska. Motionärerna

anför att det krävs en nationell strategi för att påskynda uppbyggnaden

av finskspråkig äldreomsorg i hela landet.

I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs tillkännagivande om

anpassning av äldreomsorgen för människor med utländsk bakgrund (yrkande

10). Arbetssättet inom äldreomsorgen kommer att behöva anpassas efter att

en högre andel människor med olika kulturell bakgrund kommer att behöva

hjälp. Rekrytering av vårdpersonal med olika kulturell kompetens blir

viktigt för att öka kunskapen om skillnader i synen på åldrande och död,

anför motionärerna.

I motion So289 av Luciano Astudillo (s) begärs tillkännagivande om att

uppmärksamma behovet att stödja kommunerna så att de tar fram

informationsmaterial på olika språk. Motionären anser att

informationsverksamheten

inom äldreomsorg och verksamhet för äldre behöver utvecklas med hänsyn

till de grupper som har ett annat modersmål än svenska.

I motion So600 av Paavo Vallius och Raimo Pärssinen (s) begärs tillkännagivande

om äldreomsorg för den finsktalande minoritetsgruppen. För att garantera

äldreomsorg med kvalitet för den finskspråkliga minoriteten anser

motionärerna att de äldre borde få lagstadgad rätt till finskspråkig äldreomsorg

i hela landet, inte bara inom förvaltningsområdet.

Frågor om olycksfall hos äldre tas upp i ett par motioner. I motion So428

av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs att regeringen tar fram ett program

för att förebygga ohälsa och olycksfall hos de äldre (yrkande 5).

I motion Fö240 av Lars Ångström (mp) begärs tillkännagivanden om att

inrätta en äldresäkerhetsdelegation, motsvarande Barnsäkerhetsdelegationen,

och att Socialstyrelsen och Räddningsverket ingår i denna (yrkande 3)

och om att regeringen bör arbeta fram en nationell strategi avseende äldres

säkerhet, som också inkluderar äldreskyddsombuden (yrkande 4). Motionären

anför att delegationen bör koordinera och initiera åtgärder för att

förebygga olyckor hos äldre.

Också i motion So294 av Berit Jóhannesson m.fl. (v) begärs tillkännagivanden

om en nationell strategi för äldres säkerhet (yrkande 1) och om tillsättandet

av en äldresäkerhetsdelegation (yrkande 2).

Tidigare behandling och pågående arbete, m.m.

Utskottet behandlade ingående äldrepolitiken senast i betänkande 2002/03:SoU9

där utskottet dels tog ställning till regeringens skrivelse 2002/03:30

Uppföljningen av den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken, dels

Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR4 angående nationella mål i

kommunernas äldreomsorg och dels ett mycket stort antal motioner inom området.

I betänkandet avslog utskottet motioner om annan inriktning av äldrepolitiken

m.m. (s. 14-26). Utskottet hänvisade bl.a. till de nationella målen för

äldrepolitiken, till Äldreberedningens arbete, annat pågående arbete och

gällande regleringar. (Reservationer avlämnades i olika delar från m, fp,

kd, v, c och mp.)

Utskottet ställde sig bakom Riksdagens revisorers förslag om ett åtgärdsprogram

för det rättsliga åtagandet för de äldre. Utskottet anförde att det är

oacceptabelt i en rättsstat att gynnande domstolsavgöranden som beslutats

i laga ordning inte respekteras och att kommunala beslut inte verkställs.

Utskottet ansåg att regeringen inte längre borde avvakta med insatser

mot huvudmännens bristande verkställighet och oriktiga biståndsbeslut.

Regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder, på

kortare och på längre sikt. Åtgärderna kan omfatta både kommunernas egen

kontroll och olika åtgärder från statens sida för att tydliggöra och

kontrollera samhällets åtagande för de äldre. Riksdagen följde utskottet

(rskr. 2002/03:134, 2002/03:135). (Inga reservationer.)

Sedan den 1 juli 2002 har förvaltningsdomstolarna möjlighet att utdöma en

s.k. sanktionsavgift till kommuner som inte verkställer domstolsbeslut

enligt 16 kap. 6 a-d §§ socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och 28 a-d §§

lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Regeringen beslutade i juli 2003 att tillkalla en särskild utredare (dir.

2003:93, 2003:116) med uppdrag att analysera varför det förekommer att

kommunala och landstingskommunala beslut inte verkställs och varför det

förekommer beslut om avslag trots bedömt behov enligt socialtjänstlagen

(2001:453) (SoL) eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS). Med utgångspunkt i denna analys skall utredaren

föreslå åtgärder som kan bidra till en förbättrad rättssäkerhet för

enskilda. I den utsträckning de föreslagna åtgärderna kräver ny eller

förändrad lagstiftning skall utredaren lämna förslag till sådan. Uppdraget

skall vara avslutat senast den 1 januari 2005.

Diskrimineringskommittén (N 2003:06) har i uppdrag att överväga möjligheterna

till en gemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller

flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden (dir. 2002:11,

2003:69). Vidare ingår i kommitténs uppdrag bl.a. att, mot bakgrund av

kommitténs ställningstaganden i fråga om utformningen av en framtida

diskrimineringslagstiftning, lämna förslag om hur tillsynen över efterlevnaden

av en sådan lagstiftning skall utformas. I uppdraget ingår bl.a. att lämna

förslag till hur bestämmelserna om åldersdiskriminering i direktivet om

likabehandling i arbetslivet skall genomföras i Sverige (2000/78/EG).

Utredningen skall också undersöka behovet av en lagstiftning som skyddar

mot diskriminering på grund av ålder även på andra samhällsområden än

arbetslivet i den mening som avses i EG-direktivet om likabehandling i

arbetslivet. I sammanhanget framhålls att det i många fall kan finnas

fullt godtagbara skäl till att personer behandlas olika beroende på ålder.

Det är troligt att ett förbud mot diskriminering på grund av ålder därför

måste förses med en rad undantag. Detta gäller i särskilt hög grad på

socialförsäkringsområdet och i fråga om olika typer av sociala förmåner

och insatser. Det finns vidare anledning att överväga hur tillsynen över

efterlevnaden av förbudet mot diskriminering på grund av ålder skall utövas.

Kommitténs uppdrag skall vara avslutat den 1 juli 2005.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen, 2003/04:1 (volym 6, s. 118),

att Socialstyrelsen och Boverket har i uppdrag att i samverkan se över

och analysera skäl och orsaker till att äldre personer och personer med

funktionshinder i vissa fall inte får ett gynnande beslut verkställt samt

redovisa åtgärder som kan bidra till att öka tillgången på särskilda

boendeformer.

Socialstyrelsen och Boverket har i dagarna redovisat uppdraget. De

konstaterar att det sker en snabb avveckling av särskilt boende för äldre.

Det totala antalet platser minskar med ca 13 500 bostäder under perioden

2002 till 2005. Kommunerna menar att det finns ökade möjligheter att

tillgodose behoven av vård och omsorg i den egna bostaden och att särskilt

boende därför främst skall erbjudas dem som har ett mycket stort vårdbehov.

Socialstyrelsen och Boverket anser att det finns skäl att varna för en

alltför snabb och ibland oplanerad avveckling av äldreboenden, som kan

medföra sämre kvalitet i vården och omsorgen och otrygghet för de äldre

och att ännu större krav ställs på de anhöriga. Antalet ej verkställda

beslut om särskilt boende har åter ökat under år 2003. Socialstyrelsen

och Boverket anser att kommuner och landsting måste kompensera minskningen

av särskilt boende för äldre genom samordnade satsningar på att utveckla

hemtjänsten, hemsjukvården och stödet till anhöriga. För att förbättra

förutsättningarna för kommunerna att i större utsträckning kunna lösa

vård- och omsorgsbehoven i ordinärt boende, och tillhandahålla ett adekvat

utbud av särskilda boendeformer, föreslås bl.a. att det utvecklas olika

stöd till kompetensutveckling för personalen inom vård och omsorg i

enlighet med det förslag som läggs fram under våren av tio statliga myndigheter.

Vidare föreslås ett antal insatser inom ramen för bostadsbyggandet.

Äldreberedningen, Senior 2005 (S 1998:08), har nyligen avlämnat sitt

slutbetänkande Äldrepolitik för framtiden, 100 steg till trygghet och

utveckling med en åldrande befolkning (SOU 2003:91). Många av rapportens

100 förslag syftar, enligt rapporten, till att förbättra kunskapsunderlaget

inför framtiden. Det handlar bl.a. om insatser för att starta processer

av olika slag samt att initiera och förstärka forskningen inom olika

områden. I några fall föreslås dock att regelverk och användningen av

statliga styrmedel bör ses över och förändras. Förslagen syftar också till

att insatser för och av äldre människor skall bli en självklar del av

politiken inom alla olika samhällsområden.

Utredningen kommer att remissbehandlas.

Den parlamentariska kommittén med uppdrag att se över strukturen och

uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen (dir. 2003:10) har nyligen

avlämnat ett delbetänkande Utvecklingskraft för hållbar välfärd, SOU

2003:123. Kommittén föreslår regeringen att det fortsatta utredningsarbetet

utgår från en strävan att åstadkomma en likvärdig samhällsservice i en

samhällsorganisation med hög demokratisk legitimitet och närhet till

medborgarna. I ett första steg föreslås tre strategier utvecklas:

en strategi för en tydligare ansvarsfördelning i samhällsorganisationen

vid flernivåstyrning där en renodling av ansvaret inte är möjlig eller

lämplig och som tar sikte på ökad utvecklingskraft,

en strategi för ökad utvecklingskraft på kommunal nivå, som bygger på en

tydlig ansvarsfördelning mellan kommunal och statlig nivå, samt

en strategi för ökad utvecklingskraft på statlig nivå, som innefattar

tvärsektoriell utveckling av statlig verksamhet och statlig styrning.

I den andra etappen skall kommittén göra en fördjupad analys och bedömning

av strukturen och uppgiftsfördelningen. Kommittén skall också i de delar

där den finner det motiverat föreslå förändringar. Regeringen avser att

återkomma med tilläggsdirektiv för denna del av uppdraget.

I budgetpropositionen 2003/04:1 redovisade regeringen (volym 6, s. 120)

att Socialstyrelsen haft i uppdrag att leda, följa upp och utvärdera

resultatet från försöksverksamheter med uppsökande verksamhet bland äldre.

Rapporten visar att den personal som genomfört hembesöken bl.a. har kunnat

hjälpa den äldre med problem av somatisk karaktär samt bistå med rådgivning

kring praktiska frågor som t.ex. kost och matlagning. Vidare har åtgärder

kunnat vidtas för att minska risken för bl.a. fallolyckor. I några

försöksverksamheter har man redan under projekttiden kunnat notera att behoven

av att söka läkarvård minskat. Socialstyrelsens bedömning är att verksamheterna

har gett goda resultat. Hälften av de kommuner som deltagit i försöken

har beslutat att fortsätta genomföra hembesök efter projekttidens

slut.

Regeringen noterar att många äldre känner sig osäkra på vad samhället kan

erbjuda den dag de själva behöver hjälp med insatser av olika slag.

Regeringen anser det angeläget att äldres behov och intressen i dessa

avseenden aktivt följs upp inom socialtjänsten i kommunerna. Detta kan ske

genom hembesök. Hembesöken ger också möjlighet att förebygga sjukdom och

ohälsa bl.a. genom information om hur man minimerar riskerna för olycksfall

i hemmet samt genom rådgivning om kost, motion och andra livsstilsfrågor.

Socialministern har i en interpellationsdebatt den 17 november 2003 (ip.

2003/04:77) anfört följande:

Det höga antalet fallolyckor bland äldre och de konsekvenser de får är

oroande. Dessa olyckor orsakar samhället stora kostnader men framför allt

orsakar de personligt lidande.

Många äldre är osäkra på vilka insatser som samhället ställer upp med den

dag de behöver hjälp. Både kommuner och landsting är ålagda ett ansvar

enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen att arbeta med att

förebygga ohälsa, bland annat genom att ge upplysningar om metoder för

att förebygga sjukdom eller skada. Till socialnämndens uppgifter hör att

göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, att informera

om socialtjänsten samt att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt

främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden.

Uppsökande verksamhet är ett viktigt instrument för att utveckla kunskaperna

om hur man förebygger ohälsa och vårdbehov hos äldre. Kommunerna bör ta

till vara erfarenheterna av försöksverksamheterna med förebyggande hembesök

som bedrevs under åren 1999-2001 inom det så kallade äldreprojektet.

Erfarenheterna från försöksverksamheterna är till stor hjälp när det gäller

att utveckla de hälsofrämjande perspektiven inom äldreomsorgen. Ett

förebyggande arbetssätt kan stärka den enskildes förmåga och bidra till

bättre livskvalitet. Regeringen kommer i diskussion med Svenska Kommunförbundet

att pröva hur kommunerna kan stimuleras till att erbjuda alla äldre

hembesök. - - -

Räddningsverket har i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter och

organisationer fortsätta uppbyggnaden i Karlskoga av Nationellt centrum

för erfarenhetsåterföring från olyckor, NCO, så att en samlad bedömning

av olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet i Sverige kan göras utifrån

nationella, regionala och lokala behov. Denna bedömning kan ligga till

grund för framtida beslut om lämpliga åtgärder som kan vidtas.

Regeringen har nyligen givit en särskild utredare i uppdrag att analysera

om det finns förutsättningar att utvidga lagstif.tningen om rätt att

använda finska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar till att gälla

även i ett område inom Stockholms- och Mälardalsregionen. Utredaren skall

redovisa sitt arbete senast den 1 mars 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet gjorde för något mindre än ett år sedan en mycket gedigen

genomlysning av flera olika frågor inom äldrepolitikens område i anledning

av dels regeringens skrivelse 2002/03:30 Uppföljning av den nationella

handlingsplanen för äldrepolitiken jämte motioner, dels Riksdagens revisorers

förslag 2002/03:RR4 angående nationella mål i kommunernas äldreomsorg

jämte motioner och dels ett åttiotal motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2002. Utskottet hänvisar till dessa ställningstaganden i

betänkande 2002/03:SoU9.

Utskottet står därmed fortsatt bakom de nationella målen för äldrepolitiken

som beslutades våren 1998. Målen innebär att äldre skall kunna leva ett

aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras

i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha

tillgång till god vård och omsorg. Utskottet avstyrker motion So428 (c)

yrkande 1 om ytterligare mål.

Utskottet vidhåller vidare att det är angeläget att den enskilde ges

möjlighet att själv bestämma över sin livssituation och det sätt på vilket

omsorgen ges. Inte minst Sveriges mångkulturella karaktär reser nya krav

på att utforma äldreomsorgen med hänsyn till olika språk och kultur. Den

äldre skall kunna lita på att vården och omsorgen har god kvalitet och

att hans/hennes individuella behov och önskemål tillgodoses så långt som

möjligt. Den enskildes integritet, självbestämmande och värdighet skall

respekteras. Däri ligger också den enskildes rätt till respekt för sin

sexuella läggning. Utskottet vill framhålla att äldreomsorg i möjligaste

mån bör erbjudas på de äldres modersmål, inte bara för de nationella

minoriteter som enligt riksdagens beslut (1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69)

har rätt till detta, utan också för invandrade äldre med annat modersmål

än svenska. Det finns dock vissa svårigheter med att erbjuda alla äldre

som så önskar vård på deras eget modersmål. Dels saknas det ofta flerspråkig

personal, dels kan det innebära stora kostnader när det gäller mindre

grupper. En möjlighet är att kommunerna utvecklar samarbetet ytterligare

för att öka möjligheten att tillgodose mindre gruppers önskemål.

Utskottet konstaterar att Äldreberedningen nyligen har presenterat sitt

slutbetänkande Äldrepolitik för framtiden, 100 steg till trygghet och

utveckling med en åldrande befolkning. Betänkandet skall remissbehandlas.

Riksdagen bör inte föregripa pågående arbete på området. Motionerna So289

(s), So353 (v) yrkandena 5 och 9, So400 (v), So418 (m) yrkandena 1-4,

So428 (c) yrkandena 2 och 10, So477 (fp), So508 (fp), So520 (s), So544

(s), So572 (fp) yrkandena 2 och 4, So573 (mp) yrkandena 9-11, So591 (kd)

yrkandena 1, 2, 17 och 19, So600 (s), K417 (fp) yrkande 6 och Sf402 (kd)

yrkande 27 avstyrks med det anförda.

Utskottet vidhåller också att en god vård och omsorg för äldre, solidariskt

finansierad via skattemedel, utgör en hörnsten i välfärdspolitiken.

Utskottet noterar att den parlamentariska kommittén som har att se över

strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen i sitt

delbetänkande Utvecklingskraft för hållbar välfärd SOU 2003:123 redovisar

att den avser att, i avvaktan på tilläggsdirektiv, inleda fördjupande

analyser bl.a. av den offentliga sektorns ekonomi på längre sikt och då

främst i kommunerna och landstingen, medborgarnas eget ansvar, kapacitet

och engagemang i välfärdsproduktionen och behovet av förändringar eller

begränsningar av det offentliga åtagandet, inklusive tillämpningen av

finansieringsprincipen. Även Äldreberedningen behandlar frågan om det

offentliga åtagandet för vård och omsorg i sitt slutbetänkande. Utskottet

avstyrker motion So418 (m) yrkande 5 med hänvisning till pågående arbete

på området.

Vad gäller frågan om att kommuner inte verkställer gynnande domstolsbeslut

och inte heller verkställer egna beslut vill utskottet hänvisa till

riksdagens tillkännagivande till regeringen om att denna inte längre bör

avvakta med insatser mot huvudmännens bristande verkställighet och oriktiga

biståndsbeslut. Utskottet noterar att regeringen har tillkallat en särskild

utredare med uppdrag att analysera frågan och föreslå åtgärder som kan

bidra till en förbättrad rättssäkerhet för enskilda. Utskottet oroas

emellertid av Socialstyrelsens och Boverkets just publicerade rapport

angående särskilda boendeformer som bl.a. visar att antalet ej verkställda

beslut om särskilt boende åter ökat under år 2003. Myndigheterna föreslår

ett antal insatser inom bl.a. bostadspolitikens område samt hänvisar till

de förslag angående kompetensutveckling som de tio myndigheterna kommer

att presentera senare i vår. Utskottet konstaterar att regeringen i

budgetpropositionen i höstas anfört att den avser att återkomma i frågan.

Utskottet anser att resultatet av pågående utredningsarbete bör avvaktas

men förutsätter också att regeringen skyndsamt bereder myndigheternas

förslag. Motion So418 (m) yrkande 14 avstyrks.

Också motionerna So265 (kd), So573 (mp) yrkande 6 och So591 (kd) yrkande

18 avstyrks med hänvisning till nyss nämnda pågående arbete på

området.

Utskottet konstaterar att Diskrimineringskommittén har i uppdrag att

överväga möjligheterna till en gemensam lagstiftning mot diskriminering

som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder. Riksdagen bör

inte föregripa pågående arbete. Motionerna So428 (c) yrkande 3 och So591

(kd) yrkande 4 avstyrks.

Vad gäller motion So591 (kd) yrkande 20 kan utskottet än en gång konstatera

att ett aktivt arbete pågår inom ramen för den nationella handlingsplanen

för att göra samhällelig service tillgänglig för alla medborgare. Utskottet

anser inte att motionsyrkandet bör föranleda något initiativ från riksdagens

sida. Yrkandet avstyrks.

Slutligen konstaterar utskottet att både kommuner och landsting är ålagda

ett ansvar enligt socialtjänstlagen (2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763) att arbeta med att förebygga ohälsa, bl.a. genom att ge

upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Utskottet,

som anser att uppsökande verksamhet är ett viktigt instrument för att

utveckla kunskaperna om hur man förebygger ohälsa och vårdbehov hos äldre,

noterar att regeringen har för avsikt att i diskussioner med Svenska

Kommunförbundet pröva hur kommunerna kan stimuleras till att erbjuda alla

äldre hembesök. Utskottet anser inte att motion So353 (v) yrkande 8 bör

föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionen avstyrks. Utskottet

konstaterar därutöver att Räddningsverket har i uppdrag att i samverkan

med berörda myndigheter och organisationer fortsätta uppbyggnaden av

Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, NCO. Utskottet

anser inte heller att motionerna So294 (v) yrkandena 1 och 2, So428 (c)

yrkande 5 och Fö240 (mp) yrkandena 3 och 4 bör föranleda något initiativ

från riksdagens sida.

Kvalitetsarbete i äldrepolitiken m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om kvalitetsarbete i äldreomsorgen med

hänvisning till att de frågeställningar som tas upp i motionerna i huvudsak

omfattas av utredningsdirektiven till den särskilde utredaren som har i

uppdrag att genomföra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt tio

år efter ädelreformen. Vidare hänvisas till de diskussioner som förs mellan

regeringen och företrädare för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

om möjligheten att utveckla bl.a. kvaliteten och tillgängligheten i vård

och omsorg om de äldre. Riksdagen bör även avslå motioner om demensvård

med hänvisning till pågående arbete på området.

Jämför reservationerna 18 (m), 19 (fp), 20 (kd), 21 (v), 22 (c), 23 (mp)

och 24 (kd) samt särskilt yttrande 1 (v).

Motioner

I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivande

om vad i motionen anförs om att stärka primärvården (yrkande 7) och om

hälsa och välbefinnande (yrkande 8). Motionärerna anser att kompetensen

inom primärvården måste breddas för att bättre bemöta de äldres behov.

Framför allt bör psykiatri och geriatrik tillföras primärvården. Inom den

kommunala hälso- och sjukvården måste läkarmedverkan förstärkas och

personalens kompetens breddas och fördjupas. Det finns också starka skäl

att uppmuntra ett förebyggande hälsoarbete. Detta arbete sker bäst nära

människor på det lokala och regionala planet.

Också i motion So201 av Rolf Gunnarsson (m) begärs tillkännagivande om

ökat stöd till de äldre genom en satsning på primärvården och på mera

läkartid inom den kommunala äldreomsorgen.

I motion So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om

äldres rehabilitering (yrkande 10). Motionärerna anser att organiseringen

av behovsbedömningen och kartläggningen av de äldres rehabiliteringsbehov

måste förbättras. Vidare måste ansvarsfördelningen mellan huvudmännen ses

över när det gäller hemsjukvård och rehabilitering. Samverkansavtalen kan

innehålla bestämmelser om gemensam vårdplanering och samfinansierad

rehabilitering.

I motion So495 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun vad gäller kvalitetsarbete i

äldrevården (yrkande 1, delvis). Staten skall inte ta över kvalitetsansvaret

från kommunerna men komplettera och stödja detta arbete genom målinriktade

stimulansbidrag, anför motionärerna.

I motion So502 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om

vad i motionen anförs beträffande äldrepsykiatrin (yrkande 15). Motionärerna

anför att det behövs ett bredare samarbete mellan geriatrik, psykiatri

och kommunal äldreomsorg för att de äldre skall få en värdig vård. Det

finns också brist på platser i lämpliga boendeformer för äldre med

psykiatriska diagnoser.

I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om

behovet av utökad samverkan mellan kommuner och landsting kring vårdkedjorna

(yrkande 10). Motionärerna anser att det finns ett särskilt behov av ökat

samarbete mellan landsting och kommuner när det gäller läkarinsatser inom

det särskilda boendet. Varje äldreboende och sjukhem bör ha kontinuerlig

läkarmedverkan i vården, helst en specialist på äldresjukdomar (geriatriker).

Motionärerna begär också tillkännagivande om beaktande av den psykosociala

aspekten i äldrevården (yrkande 7). De anser att psykologer för äldres

behov måste finnas inom primärvården, inom psykiatrin och i den kommunala

verksamheten. Ett sätt kan vara att inrätta seniormottagningar där äldre

kan få rådgivning, samtalsstöd och psykoterapi. Vidare begärs tillkännagivande

om behovet av en trygghetsgaranti (yrkande 14). Motionärerna vill införa

en trygghetsgaranti som skall bestå av tre delar: en vårdgaranti som

garanterar tillgänglighet, en värdighetsgaranti som garanterar ett värdigt

bemötande och en boende- och hjälpmedelsgaranti där rätten till stöd och

service ingår. Motionärerna begär också tillkännagivande om vikten av

specialiserad demensvård och kvalificerade demensutredningar (yrkande 8).

Motionärerna anför att det skall finnas specialiserad vård och särskilda

gruppboenden.

I motion So640 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden om

behovet av en värdighetsgaranti (yrkande 21) och om läkarmedverkan på

varje äldreboende och sjukhem (yrkande 22).

I motion So267 av Sven Brus (kd) begärs tillkännagivande om vad i motionen

anförs om diskriminering av de demenssjuka inom vården. Motionären anför

att ökade resurser skulle ge kommunerna bättre förutsättningar att åtgärda

den diskriminering av demenssjuka som nu sker.

I motion So341 av Else-Marie Lindgren (kd) begärs tillkännagivande om att

verka för att kommunerna får möjlighet att anställa läkare. Motionären

anför att om kommunerna skall kunna ta det fulla ansvaret för äldrevården

i framtiden så bör de få möjlighet att anställa läkare.

I motion So443 av Mikael Oscarsson (kd) begärs tillkännagivanden om att

göra en utvärdering av ädelreformen (yrkande 1) och om att göra en översyn

av den geriatriska vården (yrkande 2). Motionären anser att regeringen

bör utreda hur man skall kunna komma till rätta med att kommunikationen

mellan olika vård- och omsorgsgivare brister och att det råder oklara

ansvarsförhållanden dem emellan.

I motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om

nationella data över brukartillfredsställelse (yrkande 2). Motionärerna

anser att det är en brist att det trots lokala uppföljningar inte finns

nationella data över brukartillfredsställelse. Socialstyrelsen bör få i

uppdrag att utveckla ett system för detta. Vidare anser de att det finns

ett behov av kartläggning över personaltätheten och kompetensen inom

äldreomsorgen på nationell nivå med syfte att utgöra underlag för fastställande

av en nationell norm för äldreomsorgen (yrkande 3). Socialstyrelsen bör

ges detta i uppdrag. De begär också tillkännagivande om minimikrav och

kvalitetsindikatorer (yrkande 6). Dessa indikatorer skall inte bara omfatta

hälso- och sjukvården utan också omvårdnad, service och sociala behov. I

motionen begärs också tillkännagivande om en kartläggning över sysselsättning

och stimulans inom äldreomsorgen (yrkande 4). Motionärerna anför att

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att genomföra en kartläggning inom de

särskilda boendeformerna om i vilken mån de äldre har möjlighet till social

gemenskap, att vistas ute och att upprätthålla de vanor och intressen som

de haft tidigare.

I motion So394 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om vad

i motionen anförs om omhändertagandet av äldre med omfattande omvårdnadsbehov

(yrkande 3). Motionärerna anför att det genom proposition 2002/03:20 gavs

möjlighet att bilda gemensamma nämnder. Förslaget innebär förtydliganden

och skärpningar som skall leda till att alla parter skall vara medvetna

om ansvarsfördelningen vad gäller äldre med omvårdnadsbehov. Socialstyrelsen

bör få i uppdrag att skyndsamt följa utvecklingen.

I motion So343 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs att regeringen låter

göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting

beträffande hemsjukvård, rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel (yrkande

41). Motionärerna anser att det råder en oklar ansvarsfördelning och att

det därför behövs en översyn. De begär också ett tillkännagivande om att

kommunerna bör få anställa läkare (yrkande 42). Även om tillhandahållandet

av läkarkompetens skall vara ett landstingsansvar bör de kommuner som

önskar det få anställa läkare, anser motionärerna.

I motion So573 av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist (mp)

begärs tillkännagivande om äldrevårdscentraler (yrkande 5). Motionärerna

anför att dagens vårdorganisation inte är anpassad till att ta hand om de

komplexa medicinska problem som äldre kan lida av. Därför bör

äldrevårdscentraler

inrättas.

I motion So280 av Helene Petersson (s) begärs tillkännagivande om vad i

motionen anförs om bättre samverkan mellan kommunernas äldreomsorg och

landstingens vårdinrättningar.

Tidigare behandling och pågående arbete

I betänkande 2002/03:SoU9 behandlade utskottet bl.a. Riksdagens revisorers

förslag angående Socialstyrelsens normerande roll och motioner om

kvalitetsarbete i äldreomsorgen. Utskottet föreslog med bifall till Riksdagens

revisorers förslag ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet betonade

att kvaliteten inom äldreomsorgen systematiskt och fortlöpande skall

utvecklas och säkras. Utskottet ansåg det angeläget att Socialstyrelsens

normerande roll tydliggörs och stärks. Utskottet noterade därvid att vissa

insatser i denna riktning redan hade gjorts. Regeringen hade i

socialtjänstförordningen (2001:937) fr.o.m. den 1 januari 2002 föreskrivit att

Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om insatser inom omsorgen om

äldre människor eller människor med funktionshinder till skydd för enskildas

liv, personliga säkerhet eller hälsa. Vidare hade regeringen i regleringsbrevet

för budgetåret 2003 till Socialstyrelsen under politikområde Äldrepolitik

föreskrivit att Socialstyrelsen skall utveckla sin normering inom områden

där det finns behov av statlig vägledning. Styrelsen skulle i sin

återrapportering redovisa behoven av normering och dess åtgärder för att

tillgodose dessa. Särskild vikt borde läggas vid Socialstyrelsens vidgade

rätt att ge ut föreskrifter som även gäller verkställighet av socialtjänstlagen.

Utskottet ansåg det väsentligt att regeringen aktivt följde upp att

Socialstyrelsens vidgade mandat leder till att äldreomsorgens nationella

mål förs ut och följs upp.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2002/03:134, 2002/03:135). (Inga

reservationer.)

I samma betänkande behandlade utskottet också motioner om demensvård m.m.

Utskottet underströk då, än en gång, vikten av en god vård för demenssjuka

och att demensvården måste utvecklas, tillsynen förstärkas och rättssäkerheten

stärkas. Utskottet ansåg det också viktigt att det förebyggande arbetet

uppmärksammas alltmer. Utskottet noterade att regeringen avsåg att i

diskussion med Svenska Kommunförbundet pröva hur kommunerna kan stimuleras

att erbjuda alla äldre hembesök. Utskottet erinrade om att Demensarbetsgruppen

med uppgift att sammanställa kunskaper om situationen för personer med

demenssjukdom och deras anhöriga skulle redovisa sitt arbete senast den

30 juni 2003. Utskottet ansåg att resultatet av det pågående arbetet borde

avvaktas. De då aktuella motionerna avstyrktes därmed. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 2002/03:134, 2002/03:135). (Reservationer v, mp.)

Regeringen beslutade den 3 april 2003 att tillkalla en särskild utredare

för att genomföra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt tio år

efter ädelreformen (dir. 2003:40, 2003:171). I fokus för uppdraget står

samverkan mellan kommunernas omsorg och hälso- och sjukvård och landstingens

hälso- och sjukvård. Målgruppen är främst äldre människor med sammansatta,

komplexa och/eller snabbt föränderliga vård- och omsorgsbehov. Utredaren

skall analysera och överväga följande frågor:

Hur kan vården och omsorgen på bästa sätt organiseras för att säkerställa

en hög kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet samt trygghet och inflytande

för de äldre själva, med beaktande av såväl sociala som medicinska

behov?

Är den nuvarande huvudmannaskapsgränsen mellan landsting och kommun

ändamålsenlig eller bör ansvarsfördelningen ändras?

Hur kan hälso- och sjukvården i kommuner och landsting bäst organiseras

så att de äldres behov tillgodoses på bästa möjliga sätt, såväl i ordinärt

boende som i särskilt boende?

Särskild vikt skall läggas vid:

integreringen av primärvårdens läkarresurser i kommunernas vård och omsorg,

för- och nackdelar med hemsjukvård i kommunens respektive landstingets

regi,

utvecklingen av det särskilda boendet,

utvecklingen inom akutsjukvården,

samverkan mellan akutsjukvård-geriatrik-landstingens

primärvård-hemsjukvård-hemtjänst,

utformningen av en långsiktig strategi för läkarmedverkan i kommunernas

hälso- och sjukvård.

Utredaren skall vidare analysera och föreslå en tydligare och mer

ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting för tillgången

till rehabilitering och effektivt fungerande hjälpmedel.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2004.

I budgetpropositionen, 2003/04:1, redovisade regeringen att den inlett

diskussioner med företrädare för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

om möjligheterna att utveckla bl.a. kvaliteten och tillgängligheten i

vård och omsorg om de äldre. Målsättningen är att etablera ett långsiktigt

samarbete kring angelägna frågor.

Regeringen föreslog i proposition 2002/03:20 Samverkan mellan kommuner

och landsting inom vård- och omsorgsområdet en lag om gemensam nämnd inom

vård- och omsorgsområdet. Förslaget innebar att kommuner och landsting

ges möjlighet att samverka i en gemensam nämnd för att gemensamt fullgöra

uppgifter inom vård- och omsorgsområdet.

Utskottet behandlade propositionen i betänkande 2002/03:SoU12. Utskottet

tillstyrkte lagförslaget och anförde att en bättre samordning förbättrar

kvaliteten och servicen till de enskilda samtidigt som samhällets resurser

används effektivare. Enligt utskottets mening innebar möjligheten att

bilda en gemensam nämnd att samarbetsformerna kan anpassas efter lokala

behov och förutsättningar. Genom förslaget om gemensam nämnd inom vård-

och omsorgsområdet ansåg utskottet att goda förutsättningar har skapats

för huvudmännen att själva välja den form av politiskt och administrativt

ansvar som de anser bäst gagnar samordning och samverkan. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 2002/03:158). (Reservationer i olika delar från m, fp,

kd och c).

I oktober 2003 publicerades departementspromemorian På väg mot en god

demensvård, Ds 2003:47. I promemorian redovisas ett antal punkter som

Demensarbetsgruppen anser vara viktiga att genomföra på kort och längre

sikt för att förstärka och utveckla demensvården i Sverige. Förslagen

riktar sig både till huvudmännen och staten. Bland annat föreslås att

demensutbildning bör införas i olika grad och omfattning på samtliga

grundutbildningar inom vård och omsorg, tjänster bör inrättas för spetskompetens

som demenssjuksköterskor eller motsvarande i kommuner och primärvård,

vårdgivarna bör erbjuda handledning till all personal i demensvården,

staten bör genomföra en bred nationell informations- och kompetenssatsning

om unga demenssjuka för att öka kunskaperna hos både allmänheten och

vårdgivarna och underlätta snabbare och mer adekvata stödinsatser till de

drabbade och deras anhöriga. Vidare föreslås regeringen ge Socialstyrelsen

i uppdrag att utveckla vägledning, nationella riktlinjer och/eller

kvalitetsindikatorer för demensvården. Staten, Landstingsförbundet och Svenska

Kommunförbundet bör genomföra kvalitetsutveckling i demensvården genom

ett kvalitetsprojekt som man gemensamt finansierar. Regeringen bör tillsätta

en särskild utredning med uppgift att överväga och ta ställning till om

det fordras en särskild lagstiftning som gör det möjligt att vidta

tvångsåtgärder efter noggrann prövning, etiska principer och då alla andra

frivilliga utvägar prövats. En sådan lagstiftning skulle enligt arbetsgruppen

minska det tvång som i dag förekommer inom demensvården.

Rapporten bereds för närvarande inom Socialdepartementet.

I februari 2004 inleder Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och

Socialdepartementet, enligt uppgift, ett gemensamt arbete för att ta till

vara och sprida ny och tillgänglig kunskap om svensk demensvård.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen i april 2003 tillkallade en särskild

utredare för att genomföra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt

tio år efter ädelreformen. I fokus för uppdraget står samverkan mellan

kommunernas omsorg och hälso- och sjukvård och landstingens hälso- och

sjukvård. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag mycket snart. De yrkanden

som tas upp i motionerna So201 (m), So280 (s), So341 (kd), So343 (c)

yrkandena 41 och 42, So353 (v) yrkandena 2-4 och 6, So394 (v) yrkande 3,

So418 (m) yrkandena 7 och 8, So443 (kd) yrkandena 1 och 2, So495 (fp)

yrkande 1 (delvis), So502 (fp) yrkande 15, So572 (fp) yrkande 10, So573

(mp) yrkande 5, So591 (kd) yrkandena 7, 10 och 14 och So640 (kd) yrkandena

21 och 22 omfattas i huvudsak av utredningsdirektiven. Utskottet noterar

vidare att regeringen och företrädare för Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet har inlett diskussioner om möjligheten att utveckla

bl.a. kvaliteten och tillgängligheten i vård och omsorg om de äldre.

Utskottet anser inte att det behövs något initiativ från riksdagens sida

med anledning av motionerna. Motionerna avstyrks.

Även motionerna So267 (kd) och So591 (kd) yrkande 8 om demensvård avstyrks.

Utskottet konstaterar att departementspromemorian På väg mot en god

demensvård, Ds 2003:47, för närvarande bereds inom Socialdepartementet och

att departementet inlett ett arbete tillsammans med Landstingsförbundet

och Svenska Kommunförbundet med att sprida ny och tillgänglig kunskap om

svensk demensvård. Utskottet anser att resultatet av pågående arbete bör

avvaktas. Riksdagen bör således inte ta något initiativ på området.

Tillsynsverksamheten m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om tillsynsverksamheten. Utskottet konstaterar

att tillsynsverksamheten kraftfullt förstärkts genom inrättandet av

äldreskyddsombud vid länsstyrelserna. Socialstyrelsens redovisning av

verksamheten bör avvaktas. Utskottet anser inte att någon ändring av

tillsynsorganisationen bör göras. Inte heller bör något uppdrag ges till

Socialstyrelsen om att se över MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterskas)

roll eller att följa upp besluten till särskilda boendeformer. Utskottet

anser inte heller att det bör tillsättas någon utredning om att slå samman

hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. En motion om detta bör

avslås liksom en motion om att inrätta en demensombudsman. Riksdagen bör

även avslå motioner om ändringar i lex Sarah. Även motioner om inrättande

av värn för äldre bör avslås.

Jämför reservationerna 25 (m), 26 (fp), 27 (kd), 28 (v), 29 (v), 30 (v),

31 (m), 32 (kd), 33 (v), 34 (mp) och 35 (fp, mp).

Motioner

I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivanden

om behovet av en förstärkt och oberoende tillsynsmyndighet (yrkande 10)

och om en sammanslagning av hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen

för en säkrare och god äldreomsorg (yrkande 11). Motionärerna anser att

en statlig oberoende tillsynsmyndighet på hälso- och sjukvårdsområdet bör

inrättas. Denna bör även ansvara för tillsynen av äldre- och handikappomsorgen.

Även i motion So203 av Rolf Gunnarsson (m) begärs tillkännagivande om

tillsyn av äldrevården. Motionären anför att en ny myndighet bör inrättas

med ansvar för tillsynen av äldrevården.

I motion So495 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivanden

om vad i motionen anförs om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun

vad gäller kvalitetsarbete i äldrevården (yrkande 1, delvis) och om

utredning av organisation och prioriteringar inom tillsynsverksamhet på det

sociala området (yrkande 2). Motionärerna anför att tyngdpunkten i

kvalitetsarbetet och tillsynen skall ligga lokalt, med äldreombudsmän,

omsorgsgarantier och äldrevårdscentrum. De anser vidare att organisation,

prioriteringar och arbetsformer i nuvarande tillsynsverksamhet kan

ifrågasättas och bör utredas.

I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om

behovet av en äldreombudsman (yrkande 3). En äldreombudsman skulle kunna

verka för förbättringar och ta initiativ till egna utredningar och lämna

förslag till åtgärder. Vidare begärs tillkännagivande om tillsynsmyndighet

i äldreomsorgen (yrkande 15). Motionärerna anser att tillsynen över

äldreomsorgen bör skötas av samma myndighet som sköter tillsynen över annan

hälso- och sjukvård, dvs. Socialstyrelsen. Vidare bör patientnämndernas

ansvarsområde vidgas så att alla sociala tjänster till äldre människor

ryms inom verksamheten.

I motion So346 av Rosita Runegrund och Ingemar Vänerlöv (kd) begärs

tillkännagivande om instiftande av en demensombudsman.

I motion So275 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs tillkännagivande om en

översyn av tillsynen inom vård och omsorg (yrkande 1). Motionärerna anser

att det är viktigt för en effektiv tillsyn att den är samordnad och väl

förankrad. Regeringen bör därför föreslå en översyn av formerna för tillsyn

samt ge förslag på samordning. Motionärerna begär också tillkännagivande

om en förstärkning av MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) roll i

kommunerna (yrkande 3). De anser att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att

ser över MAS organisatoriska tillhörighet och om det behövs föreslå

ändringar i lagstiftningen för att stärka MAS oberoende ställning.

I motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om vad

i motionen anförs om lagen om anmälningsskyldighet (yrkande 10). Det är

en mycket svår uppgift för vårdpersonalen att anmäla missförhållanden

inom vården, då de i första hand skall vända sig till den som förestår

vården, anför motionärerna. Därför bör de äldreskyddsombud som inrättats

på länsstyrelserna, som skall vara fristående och verka utifrån ett

brukarperspektiv, ges i uppdrag att hantera anmälningar enligt lex Sarah.

Motionärerna begär också i yrkande 1 tillkännagivande om vad i motionen

anförs om uppföljning av besluten till särskilda boendeformer. De anför

att kraven för att bli beviljad särskilt boende i dag är så höga att de

äldre som har måttliga fysiska behov och där otryggheten dominerar inte

beviljas plats på äldreboenden. Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag

att nationellt följa upp besluten till särskilt boende.

I motion So338 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden

om att en utredning behöver tillsättas för att utreda konsekvenserna,

både för vården och för de anställda, av att anställda följer sin lagstadgade

skyldighet och anmäler missförhållanden inom omsorgen av äldre och

funktionshindrade (yrkande 1), om att nämnda utredning även bör komma med

förslag om skydd för anställda som gör anmälan enligt lex Sarah (yrkande

2) och om att lämplig myndighet bör ges i uppgift att kontinuerligt följa

upp hur det gått för anställda som gjort lex Sarah-anmälan (yrkande 3).

I motion So521 av Inger Nordlander och Eva Arvidsson (s) begärs

tillkännagivande om att utse ett av de elva i dag existerande äldreskyddsombuden

till nationell äldresamordnare. För att trygga en god äldreomsorg har

staten avsatt resurser så att länsstyrelserna och Socialstyrelsens regionala

tillsynsenheter kan utveckla sin tillsyn genom att anställa äldreskyddsombud.

Motionärerna anser att det torde vara möjligt att inom ramen för resurserna

utveckla former för en nationell samordning av tillsynen över äldreomsorgen.

I motion So629 av Inger Nordlander m.fl. (s) begärs tillkännagivande om

samordning av äldrevården. Motionärerna anser att det behövs en övergripande

tillsynsmyndighet och att denna kan vara Socialstyrelsen.

Frågan om "Värn för äldre" tas upp i två motioner. I motion So405 av

Cecilia Wikström (fp) begärs tillkännagivanden om behovet av att inrätta

en rådgivande resurs för äldre som utsatts för våld (yrkande 1) och om

att kommunerna åläggs att prioritera brottsförebyggande insatser, vård,

stöd och rehabilitering av äldre brottsoffer (yrkande 3). I Norge har man

inrättat ett resurscenter, Värn för äldre, som fungerar rådgivande för

äldre som utsatts för våld. Det finns enligt motionären ett behov av en

svensk motsvarighet till detta.

Även i motion So573 av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist

(mp) begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om "värn för äldre"

(yrkande 4). Motionärerna anser att det våld som äldre utsätts för i nära

relationer och inom vården inte uppmärksammas tillräckligt. Det bör

inrättas s.k. Värn för äldre dit äldre kan vända sig för att få hjälp.

Regeringen bör vidare arbeta fram förslag på hur våldet skall upptäckas

och förebyggas.

Tidigare behandling och aktuella frågor

Utskottet behandlade bl.a. ett förslag från Riksdagens revisorer om att

förstärka tillsynen inom äldreomsorgen i betänkande 2002/03:SoU9. Utskottet

anförde då följande (s. 37-38):

Utskottet vill erinra om att riksdagen vid behandlingen av statens budget

för år 2003 beslutat tillföra 50 miljoner kronor per år för att förstärka

tillsynen inom äldreomsorgen och anställa äldreskyddsombud. Utskottet

delar dock Riksdagens revisorers bedömning att tillsynen behöver skärpas

ytterligare och att de båda tillsynsmyndigheterna i ökad omfattning bör

samordna sina insatser. Tillsynen av äldreomsorgen behöver ses i både ett

regionalt och ett nationellt perspektiv. Regionalt kan principiellt viktiga,

lokala variationer uppmärksammas. Nationellt erhålls en återföring av

hur de nationella målen uppfylls, som är viktiga för statsmakterna.

Samverkan med utgångspunkt från dessa perspektiv måste samtidigt genomföras

i fråga om principiellt viktiga, nationella frågor. Utskottet anser att

Socialstyrelsen inom ramen för den nationella tillsynen bör utveckla

gemensamma indikatorer över några viktiga kvalitetsaspekter samt inriktningen

av äldreomsorgens insatser. Regeringen bör hålla riksdagen underrättad om

resultatet. Vad utskottet nu anfört med bifall till Riksdagens revisorers

förslag 4.2.5 om att stärka tillsynen och med avslag på motionerna - - -

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. (res. m)

Utskottet behandlade också en motion med begäran om att äldreskyddsombudsmännen

skulle hantera anmälningar enligt lex Sarah. Utskottet biträdde inte

motionen (res. v). Utskottet erinrade dock om att det inte föreligger något

lagligt hinder för en enskild att göra en anmälan till tillsynsmyndigheten

om missförhållanden inom äldreomsorgen. Utskottet delade inte heller

uppfattningen i en motion om att det bör inrättas en demensombudsman. (res.

kd)

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2002/02:134, 2002/03:135).

Socialministern har i en interpellationsdebatt den 17 november 2003 (ip.

2003/04:77) anfört följande:

På initiativ av regeringen har tillsynen av vården av och omsorgen om

äldre förstärkts från och med år 2003 i form av kraftigt ökade resurser

till såväl Socialstyrelsen som länsstyrelserna. De regionala tillsynsenheterna

vid Socialstyrelsen har fått förstärkning som ska användas dels till att

utöka antalet tillsynsinsatser, dels till att utveckla tillsynen av

insatser i äldreomsorgen som innehåller inslag av både vård och omsorg.

Äldreskyddsombuden vid länsstyrelserna ska i sitt arbete samverka med

Socialstyrelsen och andra aktörer som har till uppgift att upprätthålla

kvaliteten inom äldreomsorgen, exempelvis de kommunala äldreombudsmännen.

Äldreskyddsombuden har möjlighet att i samverkan med bland annat

Socialstyrelsen och kommunerna utöva tillsyn över de äldres säkerhet, som

exempelvis fysisk tillgänglighet, lås, larm och rutiner för tillämpning

av lex Sarah samt brandskydd.

Länsstyrelserna ska senast den 1 december 2003 lämna en redovisning till

Socialdepartementet av äldreskyddsombudens verksamhet under året.

Socialstyrelsen kommer senast den 15 juni 2004 att redovisa för regeringen

bland annat hur äldreskyddsombudens tillsyn genomförts, exempel på god

vård och omsorg som uppmärksammats i tillsynen, brister och missförhållanden

som påträffats och, om påtalade brister och missförhållandet inte åtgärdats,

orsakerna till detta.

Socialstyrelsen redovisade nyligen en undersökning om tillämpningen av

lex Sarah år 2002 i rapporten Lex Sarah - efter fyra år. Undersökningen

visar på stora regionala och lokala skillnader i anmälningsfrekvens. Tre

fjärdedelar av kommunerna svarade att de inte hade några svårigheter att

tillämpa bestämmelsen och att det inte behövdes något förtydligande.

Socialstyrelsen kommer emellertid att överväga om det är möjligt att

förtydliga föreskrifterna och de allmänna råden ytterligare. Styrelsen anför

vidare att länsstyrelserna har fått utökade resurser för tillsyn inom

äldreområdet. Ett av de områden som lyfts fram som en uppgift för

äldreskyddsombuden är uppföljningen av rutiner för tillämpningen av lex Sarah.

I betänkande 2000/01:SoU9 behandlade utskottet en motion (s) med begäran

om en handlingsplan i syfte att förebygga och motverka våld mot äldre.

Planen borde bl.a. omfatta "värn för äldre" liknande dem i Norge.

Utskottet noterade att i Oslo fanns tre "Vern for Eldre" som är en del av

kommunens trygghetsskapande insatser och som skall hjälpa äldre som är i

fara för att utsättas för övergrepp. Hjälpen är avgiftsfri och den äldre

kan välja att vara anonym. Övergreppen mot äldre definieras som psykiska,

fysiska, sexuella och ekonomiska övergrepp. Men också bristande omvårdnad

definieras som övergrepp.

Utskottet anförde i sin bedömning att det delade uppfattningen i motionen

att det är angeläget att föregripa och motverka övergrepp mot äldre.

Utskottet erinrade om anmälningsplikten för den som är verksam inom omsorger

för äldre eller människor med funktionshinder. Utskottet ansåg vidare att

stödet till forsknings- och utvecklingsarbete liksom förbättrade möjligheter

till kompetensutveckling och fortbildning är viktiga insatser för att öka

kunskapen om övergrepp mot äldre och utveckla metoder för att motverka

detta. Inre minst de regionala forsknings- och utvecklingsenheterna kan

bidra med ny kunskap på området. Motionen ansåg därmed i huvudsak

tillgodosedd. Riksdagen följde utskottet (prot.nr. 2001/01:70). (Ingen

res.)

Utskottets ställningstagande

Tillsynsverksamheten har kraftfullt förstärkts genom inrättandet av

äldreskyddsombud vid länsstyrelserna. Utskottet har erfarit att länsstyrelsernas

nyligen avlämnade preliminära redovisning till Socialdepartementet om

äldreskyddsombudens verksamhet under år 2003 visar på att resurserna för

tillsynsverksamheten vid länsstyrelserna förstärkts med nästan 100 %

jämfört med före reformen. Länsstyrelsernas tillsynsresurser för enbart

äldreomsorgen uppskattas ha mer än femdubblats. Redovisningen visar bl.a.

att samverkan med Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter kring

gemensam tillsyn ökar och att reformen ger möjlighet till metodutveckling

där medborgarperspektivet lyfts fram. Förstärkningen ger även möjlighet

till en bättre planlagd och strukturerad verksamhet. En utförlig redovisning

kommer att sammanställas av Socialstyrelsen och redovisas för

Socialdepartementet

i mitten av juni 2004. Utskottet anser att eventuellt ytterligare

förändringar av tillsynsverksamheten inte bör övervägas förrän denna redovisning

föreligger. Motionerna So203 (m), So275 (v) yrkande 1, So418 (m) yrkande

10, So495 (fp) yrkandena 1 (delvis) och 2, So521 (s), So591 (kd) yrkandena

3 och 15 och So629 (s) avstyrks.

Utskottet anser inte heller att uppdrag nu bör läggas till Socialstyrelsen

om att se över MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) organisatoriska

tillhörighet. Motion So275 (v) yrkande 3 avstyrks därmed. Även motion

So353 (v) yrkande 1 med begäran om att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag

att följa upp besluten till särskilda boendeformer avstyrks.

Utskottet är inte berett att ta initiativ till en utredning om en översyn

av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och socialtjänstlagen (2001:453)

i syfte att sammanföra dem för att säkra en god äldreomsorg. Motion So418

(m) yrkande 11 avstyrks därmed.

Utskottet delar inte heller uppfattningen i motion So346 (kd) att det bör

inrättas en demensombudsman. Motionen avstyrks.

Utskottet biträder inte heller motionerna So338 (mp) yrkandena 1-3 och

So353 (v) yrkande 10. Utskottet vill dock än en gång erinra om att det

inte föreligger något lagligt hinder för en enskild att göra en anmälan

till tillsynsmyndigheten om missförhållanden inom äldreomsorgen.

Utskottet anser det angeläget att föregripa och motverka våld mot äldre.

Den förstärkta tillsynen och möjligheterna för enskilda att vända sig

till äldreskyddsombuden innebär ett förstärkt skydd för de äldre. Detta

bör också leda till ett starkare fokus på övergrepp i olika former som

äldre kan drabbas av. Vidare är kompetensutveckling och fortbildning för

personalen viktiga insatser för att öka kunskapen om och utveckla metoder

för att motverka övergrepp mot äldre. Utskottet anser inte att motionerna

So405 (fp) yrkandena 1 och 3 och So573 (mp) yrkande 4 bör föranleda något

initiativ från riksdagens sida. Motionerna avstyrks.

Ställföreträdarfrågan och fysiska begränsningsåtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om ställföreträdarfrågan och en motion om

fysiska begränsningsåtgärder med hänvisning till pågående arbete på området.

Jämför reservationerna 36 (m, fp, kd, c) och 37 (v, mp).

Motioner

I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivande

om vad i motionen anförs om ställföreträdarfrågan (yrkande 13). Motionärerna

anför att enligt svensk lag får ingen ges vård och behandling mot sin

vilja. Patienter med nedsatt beslutskompetens riskerar därmed att bli

under- men också överbehandlade. Personalen som inte har stöd i grundlagen

för sina insatser lever, liksom patienterna, i ett laglöst tillstånd.

Motionärerna anser att det nu krävs snara åtgärder.

I motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om

rättssäkerhet för dementa avseende fysiska begränsningsåtgärder (yrkande

11). Regeringen har tillsatt två olika utredningar som på olika sätt har

fått i uppdrag att belysa frågor om bl.a. ställföreträdarrollen och vård

och behandling. Vad som inte tycks beredas är frågan om användandet av

fysiska begränsningsåtgärder såsom bälten, skyddsselar och brickbord vilka

i dag endast regleras via en förordning. Motionärerna anser att regeringen

bör ta initiativ till lagstiftningen för användandet av fysiska

begränsningsåtgärder inom äldreomsorgen.

Tidigare behandling och pågående arbete

I betänkande 2002/03:SoU9 behandlade utskottet senast motioner om

ställföreträdarfrågan. Utskottet erinrade då om att utredningen om förmyndare,

gode män och förvaltare skall granska och ta ställning till behovet av

ändringar i regelverket för gode män och förvaltare. De då aktuella

motionerna avstyrktes därmed. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2002/03:134,

2002/03:135). (res. m, fp, kd, c och v, mp)

Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare (Ju 2002:04) skall

utvärdera 1995 års förmyndarskapsreform (dir. 2002:55, 2003:23). Utredaren

skall därutöver granska och ta ställning till behovet av ändringar i

regelverket för gode män och förvaltare. En särskild fråga är om god man,

förvaltare eller någon ny form av legal ställföreträdare skall kunna

lämna samtycke till åtgärder inom hälso- och sjukvård, socialtjänst eller

forskning för personer som på grund av sjukdom, psykisk störning eller

liknande inte själva förmår att ge samtycke. Utredaren skall även överväga

om reglerna bör ändras mot bakgrund av den rekommendation om skydd för

hjälpbehövande vuxna som år 1999 antogs i Europarådet. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 juli 2004.

I departementspromemorian På väg mot en god demensvård, Ds 2003:47,

föreslås bl.a. att regeringen bör tillsätta en särskild utredning med uppgift

att överväga och ta ställning till om det fordras en särskild lagstiftning

som gör det möjligt att vidta tvångsåtgärder efter noggrann prövning,

etiska principer och då alla andra frivilliga utvägar prövats. En sådan

lagstiftning skulle minska det tvång som i dag förekommer inom demensvården.

Rapporten bereds för närvarande inom Socialdepartementet.

Utskottets ställningstagande

Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare (Ju 2002:04) skall

redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2004. Utskottet anser att det

pågående arbetet bör avvaktas och avstyrker därmed motion So418 (m) yrkande

13. Utskottet avstyrker även motion So353 (v) yrkande 11 och anser att

beredningen av departementspromemorian På väg mot en god demensvård, Ds

2003:47, bör avvaktas.

Personalförsörjningen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om personalförsörjningen med hänvisning till

pågående arbete på området. Riksdagen bör även avslå en motion om anpassad

utbildning för biståndsbedömare. Utskottet konstaterar att Högskoleverket

har i uppdrag att se över den sociala omvårdnadsutbildningen och

socionomutbildningen.

Jämför reservationerna 38 (m), 39 (kd, c), 40 (fp), 41 (mp) och 42 (kd).

Motioner

I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivande

om vad i motionen anförs om personalförsörjning (yrkande 12). Genom att

låta personalen ta ett större ansvar för verksamheten genom alternativa

driftsformer och kooperativ blir det lättare att rekrytera och behålla

vårdpersonal. Genom alternativa vårdformer tillmötesgås också personalens

önskemål om ett varierat arbetssätt, anför motionärerna.

I motion So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om

äldrevårdens personalförsörjning (yrkande 9). Att rekrytera till äldrevården

går i längden bara om man i grunden förändrar yrkets villkor, anför

motionärerna. Vården behöver en mer småskalig, mindre hierarkisk,

arbetsorganisation. Detta förändrar yrket och stärker dess status - genom mer

inflytande över egen arbetssituation i små enheter, bättre utrymme för

individuella lösningar av arbetstid och scheman och ambitiös vidareutbildning

och kompetensutveckling. Vidare bör vårdanställda ha mer än en arbetsgivare

att välja på.

I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs att regeringen lägger

fram förslag till ett åtgärdsprogram för att långsiktigt säkra

personalförsörjningen inom äldrevård och omsorg (yrkande 9). Motionärerna anser

att regeringen bör ges i uppdrag att tillsammans med berörda parter

presentera ett åtgärdsprogram för att lågsiktigt säkra personalförsörjningen

inom äldrevård och omsorg.

I motion So549 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s) begärs

tillkännagivande om kraftfulla åtgärder för att klara framtida

personalrekrytering

till vård- och omsorgsarbete. Regeringen bör verka för att kraftfulla

åtgärder vidtas för att klara det framtida personalbehovet.

I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om att

regeringen bör presentera en för ändamålet anpassad utbildning för

biståndsbedömare (yrkande 13). Motionärerna anför att många äldre förvägras

ett särskilt boende trots att vårdbehov finns. Detta beror bl.a. på att

medicinsk kompetens inte alltid ingår i biståndsbedömningen.

Tidigare behandling och pågående arbete

I betänkande 2002/03:SoU9, vartill hänvisas (s. 38-42), behandlade utskottet

senast motioner om personalförsörjningen inom äldreomsorgen. Utskottet

gjorde bedömningen att personalförsörjningen är fortsatt bekymmersam trots

olika typer av insatser som gjorts. Antalet utbildningsplatser inom såväl

läkar- som sjuksköterskeutbildningarna har utökats. Resurser har avsatts

för att stimulera till minskad deltidsarbetslöshet. Särskilda insatser

har gjorts för att öka antalet invandrare som är anställda inom vård- och

omsorgsområdet. Studier har visat att kommuner och vård- och omsorgsföretag

har vidtagit en rad åtgärder för att främja personalrekryteringen. Utskottet

delade regeringens bedömning i skrivelse 2002/03:30 att kommunerna behöver

vidareutveckla strategier för vilka åtgärder som behöver vidtas för att

förbättra personalens kompetens. Regeringen redovisade i skrivelsen att

den beslutat att stödja kommuner och landsting genom en plan med förslag

på åtgärder för kompetensförsörjning av personal inom kommunernas vård

och omsorg om äldre och personer med funktionshinder. Planen skall utarbetas

gemensamt av tio myndigheter. Syftet med insatserna i planen är att skapa

bättre förutsättningar för kommuner och företag att fullgöra sitt ansvar

som huvudmän för och/eller utförare av vård och omsorg. Planen skall

redovisas senast den 31 maj 2004.

Utskottet erinrade också om att regeringen tillsatt en arbetsgrupp med

uppgift att sammanställa kunskap om situationen för personer med

demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera utvecklingsområden där

åtgärder behöver sättas in. Utskottet ansåg att resultatet av det pågående

arbetet borde avvaktas och avstyrkte de aktuella motionerna. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2002/03:134, 2002/03:135), (res. m, fp, kd,

c).

Utskottet konstaterade vidare att staten genom stimulansbidrag har gjort

en särskild satsning på fortbildning av arbetsledare och biståndsbedömare

inom äldreomsorgen för att höja kompetensen för dessa personalgrupper.

Utskottet delade regeringens bedömning att kommunerna behöver fortsätta

med fortbildningssatsningar i syfte att höja kompetensen hos arbetsledare

och biståndsbedömare för att möta de ökande krav som verksamheten ställer

på arbetsledarfunktionen (rskr. 2002/03:134, 2002/03:135), (res. kd).

I budgetpropositionen, 2003/04:1, anförde regeringen (volym 6, s. 118-119)

bl.a. att verksamheten inom vård och omsorg ställer allt högre krav på bl.

a. arbetsledarfunktionen. Högskoleverket har för närvarande regeringens

uppdrag att se över den sociala omvårdnadsutbildningen och socionomutbildningen.

Regeringen konstaterar att trots stora rekryteringssvårigheter har det

under många år funnits en hög andel deltidsarbetslösa inom vård och

omsorgsområdet. Genom olika åtgärder har deltidsarbetslösheten dock kunnat

reduceras med nästan 50 % mellan november 1999 och oktober 2002. För att

ytterligare försöka reducera deltidsarbetslösheten avser regeringen att

avsätta sammanlagt 250 miljoner kronor under perioden 2002-2004 för olika

insatser. Medlen kommer främst att användas för att pröva nya

arbetsorganisationer och arbetssätt som skapar fler heltidsarbeten. Medel kommer

också att avsättas till flera myndigheter för kompetensutveckling av

deltidsarbetslösa, aktionsinriktad forskning samt informationsinsatser.

Högskoleverket har avrapporterat uppdraget i Högskoleverkets rapportserie

2003:29 Social omsorgsutbildning och socionomutbildning - en översyn.

Rapporten kommer att remitteras i dagarna. Remisstiden blir till 2 juni

2004.

Socialstyrelsen har redovisat en första rapport av de tio myndigheternas

arbete med att utarbeta en gemensam plan för kompetensförsörjningen inom

kommunernas vård och omsorg om äldre och funktionshindrade personer.

Rapporten Kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre och

funktionshindrade analyserar förutsättningarna för kompetensförsörjningen.

Analysen utgår från det aktuella läget i kompetensförsörjningen. Med stöd

av kunskap om förhållanden som har betydelse för kompetensförsörjningen,

samt bedömningar av framtida samhällsutveckling, redovisas uppgifter om

kompetensförsörjningen fram till 2015, med utblick mot 2030.

Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 maj 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas bedömningar att personalförsörjningen inom

äldreomsorgen är fortsatt bekymmersam trots olika typer av insatser under

senare år. Utskottet vidhåller att kommunerna behöver vidareutveckla

strategier för vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra personalens

kompetens. Regeringen har givit tio myndigheter i uppdrag att utarbeta en

plan med förslag på åtgärder för kompetensförsörjning av personal inom

kommunernas vård och omsorg om äldre och personer med funktionshinder.

Syftet med insatserna i planen är att skapa bättre förutsättningar för

kommuner och företag att fullgöra sitt ansvar som huvudmän för och/eller

utförare av vård och omsorg. Planen skall redovisas senast den 31 maj

2004. Utskottet anser att det pågående arbetet, som inom kort är klart,

bör avvaktas. Motionerna So418 (m) yrkande 12, So428 (c) yrkande 9, So549

(s) och So572 (fp) yrkande 9 bör inte nu föranleda något initiativ från

riksdagens sida. Motionerna avstyrks.

Utskottet vidhåller även att kommunerna behöver fortsätta med

fortbildningssatsningar i syfte att höja kompetensen hos arbetsledare och

biståndsbedömare för att möta de ökande krav som verksamheten ställer. Utskottet

konstaterar vidare att Högskoleverket har avrapporterat uppdraget att se

över den sociala omvårdnadsutbildningen och socionomutbildningen. Rapporten

kommer att remissbehandlas. Remisstiden blir till 2 juni 2004. Utskottet

anser inte att motion So591 (kd) yrkande 13 bör föranleda något initiativ

från riksdagens sida. Motionen avstyrks.

Hemtjänsten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om viss hemtjänst utan biståndsprövning.

Utskottet anser att den fortsatta beredningen av Äldreberedningens

slutrapport bör avvaktas. Riksdagen bör avslå en motion om avdragsrätt för

hushållsnära tjänster. Utskottet vidhåller att detta skulle innebära ett

avsteg från de principer som ligger till grund för den s.k. skattereformen.

Riksdagen bör avslå motioner om vistelsekommunens ansvar för hemtjänst

för äldre. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen

på området och att regeringen vidtar de åtgärder som kan vara påkallade.

Utskottet förutsätter också att regeringen vid behov återkommer till

riksdagen i frågan.

Jämför reservationerna 43 (fp), 44 (c), 45 (m, fp, kd, c) och 46 (m, fp,

kd, c).

Motioner

I motion So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om

nationellt försök med viss icke behovsprövad hemtjänst för personer som

är 80 år och äldre (yrkande 3). Motionärerna anför att försök bör genomföras

under i första hand tre år med en utvidgad hemtjänst för alla som är 80

år eller äldre. Dessa äldre bör få rätt till 4 timmars hemtjänst i månaden

utan biståndsprövning till ett pris som motsvarar cirka en tredjedel av

kostnaden (omkring 75 kr). Regeringen bör överlägga med Svenska Kommunförbundet

om formerna för ett sådant försök. Bland annat kan det behöva undersökas

om en viss lagändring först behöver göras för att inte försöket skall

hindras av en tolkning som förekommit av den s.k. likställighetsprincipen

i kommunallagen.

I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om

behovet av nya former för service till äldre (yrkande 16). De stora

servicebehov som många äldre har måste tillgodoses i andra former och av

andra utförare än den kommunala hemtjänsten. En skattereduktion på 50 %

för privata hushålls köp av tjänster i det egna hemmet bör därför införas,

anför motionärerna.

I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs tillkännagivande om

en utredning av ett system med hemservicecheckar i enlighet med vad som

anförs i motionen (yrkande 6). Motionärerna anför att systemet med

hemservicecheckar skall omfatta alla pensionärshushåll, såväl förtids- som

folkpensionärer, och skall gälla för alla normalt förekommande tjänster

i hemmet. Det som redan förekommer inom den behovsprövade hemtjänsten

skall inte ingå i detta system.

I flera motioner tas frågan om hemtjänst för sommarboende upp. I motion

So228 av Lars-Ivar Ericson (c) begärs tillkännagivande om hemtjänst för

sommarboende och ersättning för denna. Motionären anser att det är önskvärt

med ett clearingsystem för interkommunal ersättning vid hemtjänst för

sommarboende. Liknande yrkanden finns också i motionerna 2002/03:So284 av

Åsa Torstensson (c), 2002/03:So302 av Rosita Runegrund (kd), 2002/03:So381

av Catharina Bråkenhielm m.fl. (s), 2002/03:N397 av Martin Andreasson m.

fl. (fp) yrkande 8, So261 av Rigmor Stenmark (c), So281 av Agneta Ringman

(s), So388 av Christer Skoog m.fl. (s), So566 av Ingvar Svensson och Rosita

Runegrund (kd) och So612 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (s).

Tidigare behandling och pågående arbete

Senast i betänkande 2001/02:SoU11 vidhöll utskottet sin uppfattning att

det inte bör göras något undantag från huvudregeln om att det är

vistelsekommunen som bär ansvaret för t.ex. hemtjänst till sommargäster (s.

15). De aktuella motionerna avstyrktes därmed. Riksdagen följde utskottet

(rskr. 2001/02:178), (res. kd, c).

I betänkande 2002/03:SoU9 behandlade utskottet senast motioner med begäran

om att kunna erbjuda viss hemtjänst utan biståndsprövning. Utskottet

konstaterade att regeringen, enligt ett uttalande av socialministern i en

riksdagsdebatt den 20 februari 2003, hade för avsikt att utreda möjligheterna

att erbjuda viss hemtjänst utan biståndsprövning med hänsyn till om detta

är förenligt med kommunallagen (1991:900). Utskottet avstyrkte aktuella

motioner med hänvisning till att riksdagen inte borde ta något initiativ

på området. Med anledning av motioner behandlade utskottet också frågan

om avdragsrätt för hushållsnära tjänster. Utskottet vidhöll att avdragsrätt

för hushållsnära tjänster skulle innebära ett avsteg från de principer

som ligger till grund för den s.k. skattereformen. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 2002/03:134, 2002/03:135), (res. fp, c).

Äldreberedningen, Senior 2005 anför i sin slutrapport Äldrepolitik för

framtiden (SOU 2003:91) att kunskaperna behöver förbättras om vad tillgång

till service i hemmet betyder för självständighet och hälsa liksom om vad

det kostar. Utredningen konstaterar emellertid att den verksamhet som

vissa kommuner erbjuder med service i hemmet utan behovsprövning har

ifrågasatts ur juridisk synpunkt. Främst har det gällt om kommunernas regler

att ge service till äldre människor över en viss ålder utan behovsprövning

är förenliga med likställighetsprincipen i kommunallagen samt att reglerna

om bistånd i socialtjänstlagen förutsätter någon form av behovsprövning.

Att servicetjänster tillhandahålls utan behovsprövning innebär också att

tjänsterna inte omfattas av regler om momsbefrielse i mervärdesskattelagen.

Enligt utredningens bedömning skulle det gå att undanröja de juridiska

hinder som finns i kommunallagen för att tillhandahålla service i hemmet

utan behovsbedömning genom ett tillägg i socialtjänstlagen eller i en

särskild lag. Det är däremot enligt utredningens bedömning inte möjligt

att genom en lagändring medverka till att serviceavgifter utan behovsbedömning

blir befriade från moms mot bakgrund av att reglerna för mervärdesskatt

är harmoniserade på EG-nivå och detta skulle strida mot EG-direktiv.

Utredningen anser däremot att det är möjligt att inom nuvarande lagstiftning

utveckla enklare behovsbedömningar för servicetjänster. Regeringen bör

därför ge Socialstyrelsen i uppdrag att stödja utvecklingen av metoder

för seriösa men enklare behovsbedömningar inom ramen för nuvarande

lagstiftning. Regeringen bör även ta initiativ till en uppföljning av den

enskildes erfarenheter och upplevelser av olika former av behovsbedömningar.

Regeringen bör också överväga att stödja en försöksverksamhet med ökad

tillgång till service i hemmet för äldre inom ramen för nuvarande

lagstiftning.

Utredningen skall remissbehandlas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringens fortsatta beredning av Äldreberedningens

slutrapport och förslagen om hemtjänst bör avvaktas. Motionerna So428 (c)

yrkande 6 och So572 (fp) yrkande 3 avstyrks därmed.

Utskottet vidhåller att avdragsrätt för hushållsnära tjänster skulle

innebära ett avsteg från de principer som ligger till grund för den s.k.

skattereformen. Motion So591 (kd) yrkande 16 avstyrks därmed.

Enligt 2 kap. 1-2 §§ socialtjänstlagen (2001:453) svarar varje kommun för

socialtjänsten inom sitt område. Kommunen har det yttersta ansvaret för

att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.

Frågan

om hemtjänst vid vistelse i annan kommun än bosättningskommunen tas upp

i ett antal motioner. Flera motionärer förespråkar ett clearingsystem för

interkommunal ersättning.

Utskottet vill inledningsvis understryka att personer med behov av stöd

och hjälp självfallet skall kunna vistas i annan kommun än bosättningskommunen,

t.ex. för sommarvistelse, och få den hjälp och det stöd de behöver.

Utskottet har vid tidigare behandling ansett att det inte bör göras något

undantag från huvudregeln att det är vistelsekommunen som bär

ansvaret.

Utskottet har erfarit att Svenska Kommunförbundet anser att frågan vuxit

i omfattning sedan förbundet senast utredde den 1998. Många kommuner vänder

sig till förbundet och påtalar det som berörs i motionerna. Förbundet

utreder därför nu på nytt frågan. För förbundsstyrelsen kan det, enligt

uppgift, bli ett ärende under våren 2004.

Utskottet anser för sin del att Svenska Kommunförbundets beredning av

frågan bör avvaktas och att riksdagen inte bör föregripa pågående arbete.

Utskottet förutsätter emellertid att regeringen noga följer utvecklingen

på området och vidtar de åtgärder som kan vara påkallade. Utskottet

förutsätter också att regeringen vid behov återkommer till riksdagen.

Utskottet avser att noga följa utvecklingen, men anser inte att motionerna

2002/03:So284 (c), 2002/03:So302 (kd), 2002/03:So381 (s), 2002/03:N397

(fp) yrkande 8, So228 (c), So261(c), So281 (s), So388 (s), So566 (kd) och

So612 (s) nu bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionerna

avstyrks.

Avgifter inom äldreomsorgen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om avgifter inom äldreomsorgen. Utskottet

förutsätter att regeringen i den aviserade skrivelsen till riksdagen om

jämkning av avgifter för färdiglagad mat m.m. inom äldre- och handikappomsorgen

kommer att hantera de problem som Socialstyrelsen påtalat i sin uppföljning

liksom de frågeställningar som tas upp i motionerna. I de fall så inte

sker avser utskottet att återkomma i frågan. Utskottet anser inte att de

aktuella motionerna nu bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Jämför reservation 47 (m, fp, kd, c).

Motioner

I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivande

om vikten av att skyndsamt följa upp effekterna av avgiftsreformen inom

äldre- och handikappomsorgen (yrkande 16). Motionärerna understryker vikten

av att Socialstyrelsen skyndsamt följer upp avgiftsreformen och identifierar

eventuella orättvisor inom det nya avgiftssystemet. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen så att dessa eventuella fel och brister kan

åtgärdas och den ekonomiska tryggheten för äldre förbättras.

I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) hemställs att regeringen återkommer

med förslag till riktlinjer för tillämpningen av maxtaxan i äldreomsorgen

(yrkande 5). Tillämpningen av maxtaxan skiljer sig åt mellan olika kommuner,

anför motionärerna. De anser att regeringen måste återkomma med tydliga

konsekvensbeskrivningar för pensionärer i olika inkomstlägen och därefter

förtydliganden av lagparagraferna. Bristerna måste åtgärdas omedelbart.

I

motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om vad i

motionen anförs om åtgärder av brister i maxtaxan inom äldreomsorgen

(yrkande 7). Socialstyrelsens uppföljning av det nya avgiftssystemet visar

att inom vissa områden kvarstår problem. Motionärerna anser att regeringen

skyndsamt bör ta fram förslag som åtgärdar de brister som kvarstår inom

avgiftssystemet för äldre och funktionshindrade.

I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs tillkännagivande om

att snarast utvärdera konsekvenserna av den nu införda maxtaxereformen

(yrkande 4).

I motion So350 av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (c) begärs

tillkännagivande om att utvärdera konsekvenserna av införandet av maxtaxan

för äldre så att den ger alla pensionärer rättvisa villkor.

I motion So358 av Lennart Axelsson m.fl. (s) begärs tillkännagivande om

behovet av en konsekvensanalys av kommunernas ekonomiska kompensation vid

införandet av maxtaxan inom äldreomsorgen.

I motion So596 av Louise Malmström (s) begärs tillkännagivande om att

överväga en översyn av socialtjänstlagen i den del som gäller vuxna som

bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden men inte likställs

med gifta par vid bestämmelser om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen.

I motion So597 av Louise Malmström (s) begärs tillkännagivande om behovet

av att överväga att utforma förändringarna i socialtjänstlagen så att

jämkning av kostavgifter sker i landets samtliga kommuner.

Bakgrund m.m.

Enligt 8 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453) skall i fråga om makar den

enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster.

I proposition 2000/01:149 som låg till grund för den aktuella lagstiftningen

hänvisar regeringen till den lagstadgade underhållsskyldigheten mellan

makar och registrerade sambor som motiv för detta sätt att beräkna inkomsten.

Motsvarande gäller inte sambors inkomster, då det inte finns någon

lagstadgad underhållsskyldighet mellan dem.

I budgetpropositionen, 2003/04:1, redovisades (volym 6, s. 120) att de

nya bestämmelserna om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen har gett

ett ökat skydd mot höga avgifter för personer i olika inkomstnivåer.

Socialstyrelsens uppföljningar har dock visat att vissa kommuner har

beslutat upphöra med att jämka kostnaderna för bl.a. mat vilket främst

drabbat personer med låga inkomster och lågt eller inget bostadstillägg.

Regeringen anför att frågan för närvarande bereds i Regeringskansliet.

Regeringen avlämnade i december 2003 en lagrådsremiss Jämkning av avgift

för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och

handikappomsorgen.

Lagrådet har vid sin behandling av förslaget ifrågasatt den föreslagna

lagregleringen och bl.a. anfört följande:

Frågan synes hellre böra ställas om det behov av jämkning som kan finnas

inte borde tillgodoses genom att respektive kommun väljer att bygga ut

sina taxebestämmelser med jämkningsregler. En bestämmelse i lagform av

föreslagen lydelse synes inte medföra fördelar när det gäller att undanröja

eller minska farhågor för att beslutet om jämkning kan komma att strida

mot likställighetsprincipen. Av betydelse i det hänseendet är att de

jämkningsbeslut som fattas är grundade på normer och skäl som är sakligt

godtagbara sett ur likabehandlingssynpunkt. Detta lär inte bli bättre

utan snarare sämre säkerställt med den föreslagna lagregeln än om stödet

för jämkning hämtas i närmare preciserade taxebestämmelser.

Enligt propositionslistan avser regeringen att avlämna en skrivelse till

regeringen den 26 februari 2004.

Utskottets ställningstagande

Socialstyrelsens uppföljning visar att avgiftsreformen i stort fått avsedd

effekt och att måluppfyllelsen är god. Omsorgstagarna har fått ett bättre

skydd mot för höga avgifter för hemtjänst, dagverksamhet, kommunal sjukvård

och sådan bostad som inte omfattas av hyreslagen (12 kap. jordabalken).

Av uppföljningen framgår emellertid att personer med låga inkomster i

vissa fall har fått en försämrad ekonomi efter det att de nya avgiftsreglerna

införts. Framför allt behövs enligt Socialstyrelsen en reglering av

avgiften för färdiglagad mat.

Utskottet vill för sin del understryka att för personer med låga inkomster

är det särskilt viktigt att kommunerna får beakta den enskildes ekonomiska

förhållanden vid fastställande av avgift och när särskilda skäl föreligger

jämka avgiften så att dessa personer förbehålls tillräckliga medel för

sina personliga behov.

Utskottet konstaterar att regeringen har aviserat att den inom kort avser

att avlämna en skrivelse till riksdagen om jämkning av avgifter för

färdiglagad mat m.m. inom äldre- och handikappomsorgen. Utskottet förutsätter

att regeringen i den aviserade skrivelsen till riksdagen kommer att hantera

de problem som Socialstyrelsen påtalat i sin uppföljning liksom de

frågeställningar som tas upp i motionerna So350 (c), So353 (v) yrkande 7,

So358 (s), So418 (m) yrkande 16, So428 (c) yrkande 4, So591 (kd) yrkande

5, So596 (s) och So597 (s). I det fall så inte sker avser utskottet att

återkomma i frågan. Utskottet anser inte att de aktuella motionerna nu

bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionerna avstyrks.

Anhörigstöd m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med bifall till en mp-motion och delvis bifall till motioner

från (m), (fp), (kd), (v) och (c) som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört. Utskottet anser att det behövs en kraftfull utveckling

av olika former för avlastning, stöd och utbildning till närstående.

Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen dels med en redovisning

i anledning av det tidigare tillkännagivandet av riksdagen, dels med

förslag till insatser för att ytterligare säkerställa och stärka stödet

till anhöriga. Övriga motioner avstyrks.

Motioner

I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivande

om anhörigas och närståendes situation (yrkande 17). Motionärerna anser

att anhörigvårdare och närstående måste erbjudas stöd, dels ekonomiskt,

dels genom kontinuerlig utbildning och möjlighet till avlösning och

korttidsboende eller dagvård för den sjuke anhörige.

I motion So505 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om

vad i motionen anförs om överläggningar med Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet om former för utökat stöd till den som vårdar närstående

(yrkande 1). Motionärerna anser att följande reformförslag bör diskuteras:

en fortsatt utbyggnad av avlastnings- och växelvård, förbättringar i

kommunernas regler för hemvårdsbidrag samt ökade möjligheter att anställa

närstående.

I motion A371 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om vikten

av att uppvärdera hemarbete och anhörigvård (yrkande 21). (Motionärerna

anför att anhörigvård är ett krävande arbete. Detta bör generera pensionspoäng

och värderas som meritgrund.)

I motion So641 av Rosita Runegrund m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden om

behovet av hälsoekonomiska studier och forskning kring anhörigvårdares

hälsotillstånd (yrkande 1), om behovet av forskning kring anhörigvården

(yrkande 2) och om nationellt resurscenter för anhörigstöd (yrkande 3).

Vidare yrkas att riksdagen beslutar om ändring av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen

(2001:453) enligt följande lydelse: "Socialnämnden skall genom stöd och

avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka

eller äldre eller som har funktionshinder" (yrkande 8). Motionärerna anser

att anhörigstödet är så viktigt att det bör bli en särskilt reglerad

skyldighet för socialtjänsten att ge ett sådant stöd. Motionärerna begär

vidare tillkännagivande om anhöriganställning (yrkande 5). Det råder i

dag stora skillnader mellan kommunerna när det gäller yngre anhörigas

möjlighet till anställning för vård av närstående. Trygghetsförsäkringar

och pensionsavtal gäller inte för denna grupp. Frågan om de anhöriga enbart

skall få olika typer av stöd eller om de skall anställas och omfattas av

trygghetsförsäkringar och pensionsavtal måste lyftas fram. Detta behöver,

enligt motionärerna, utredas närmare.

I motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivanden om

anhörigstöd (yrkande 12) och om uppföljning av anhöriginsatser (yrkande

13). Motionärerna anser att regeringen bör överväga att tillföra medel

för fortsatt utveckling av anhörigstödet. Vidare bör Socialstyrelsen ges

i uppdrag att följa utvecklingen och ge förslag på åtgärder så att det

säkerställs att anhöriginsatser utförs utifrån den enskildes önskemål,

anhörig såväl som brukare, och inte som ett led i samhällets besparingar.

I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs tillkännagivande om

en strategi för att stimulera ett bra samarbete mellan anhörigvård och

den offentliga vården och omsorgen (yrkande 7). Motionärerna anför att

samhället måste ge anhörigvårdare ökat stöd i form av avlösning, avlastning

och anhörigträffar.

I motion So573 av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist (mp)

begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om avlastning, stöd och

utbildning till närstående (yrkande 7). Motionärerna anför att det behövs

en kraftfull utveckling av olika former för avlastning, stöd och utbildning

till närstående.

Tidigare behandling och pågående arbete, m.m.

Utskottet har i betänkande 2001/02:SoU11 föreslagit riksdagen ett

tillkännagivande till regeringen om att det är önskvärt att i socialtjänstlagen

införa en särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja dem

som vårdar närstående. Regeringen borde snarast göra en analys av de

ekonomiska konsekvenserna av en sådan lagreglering samt redovisa för

riksdagen olika alternativa lagregleringar i avsikt att ytterligare stödja

anhöriga. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:178).

Utskottet behandlade åter frågor om anhörigstöd i betänkande 2002/03:SoU9

i anledning av bl.a. skrivelse 2002/03:30 Uppföljning av den nationella

handlingsplanen för äldrepolitiken. Utskottet anförde att den delade

regeringens bedömning att det påbörjade utvecklingsarbetet med stöd till

anhöriga måste fortsätta och vidareutvecklas. Utskottet konstaterade att

regeringen redovisade att den tillsammans med Landstingsförbundet och

Svenska Kommunförbundet hade slutit ett utvecklingsavtal om att stödet

till anhöriga skall fortsätta under de kommande åren. Vidare hade

Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp utvecklingen av kommunernas stöd till

anhöriga. Utskottet hänvisade också till det arbete som görs i arbetsgruppen

med uppgift att sammanställa kunskap om situationen för personer med

demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera utvecklingsområden där

åtgärder behöver sättas in på olika nivåer. Utskottet erinrade om att

riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen våren 2002 givit denna

i uppdrag att göra en analys av de ekonomiska konsekvenserna av en särskilt

reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja dem som vårdar närstående.

Utskottet noterade att regeringen beredde frågan. Utskottet ansåg att

riksdagen inte skulle ta något ytterligare initiativ i frågan. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2002/03:134, 2002/03:135), (res. (fp, c), m, kd,

v).

I rapporten På väg mot en god demensvård, Ds 2003:47, föreslås bl.a. att

huvudmännen och staten både på nationell och lokal nivå bör uppmuntra,

utveckla och samverka med anhöriga och frivilligkrafter. Vidare föreslås

att staten bör permanenta det statliga stödet till anhörigorganisationernas

nationella hjälptelefon.

Senior 2005 tar i sin slutrapport SOU 2003:91 upp stödet till anhöriga.

Utredningen föreslår bl.a. att kommunernas skyldighet att stödja

anhöriga/närstående bör lagregleras. Utredningen har erfarit att resultatet av

Socialdepartementets pågående analys av de ekonomiska och juridiska

konsekvenserna av en sådan skyldighet kommer att presenteras under vintern

2003/2004. Utredningen understryker att det är angeläget att tidsplanen

hålls. Utredningen anser vidare att regeringen bör ta initiativ till en

översyn av hur termerna anhörig och närstående används i lagstiftning som

på olika sätt berör vård och omsorg om bl.a. äldre. Utredningen konstaterar

att ansvaret för hjälpmedel till anhöriga/närstående som ger vård och

omsorg inte är klarlagt i dag. Ansvaret för tekniska hjälpmedel till

anhörigvårdare/närstående bör därför utredas.

Utredningen kommer att remissbehandlas.

Svenska Kommunförbundet publicerade i oktober 2003 en skrift Aktuellt om

äldreomsorgen. Här redovisas bl.a. att den 1 oktober år 2002 var det drygt

5 500 ålderspensionärer 65 år och äldre som beviljats anhörigbidrag. Detta

är en ökning med 500 personer sedan 2001. Samtidigt var det ca 2 100

ålderspensionärer som fick hjälp av anhörig eller närstående som anställts

av kommunen eller som hade en s.k. objektsanställning. Det var i stort

sett samma antal som år 2001.

Utskottets ställningstagande

Anhöriga står för en mycket stor del av omvårdnaden av äldre, sjuka och

handikappade. I flertalet kommuner pågår ett omfattande arbete med att

utveckla såväl befintligt anhörigstöd som nya stödformer. Fortfarande är

det dock ett område med stora utvecklingsbehov, både vad gäller kvalitet

och kvantitet.

Utskottet vill än en gång understryka att det påbörjade utvecklingsarbetet

med stöd till anhöriga måste fortsätta och vidareutvecklas. Utskottet

erinrar om att riksdagen, på förslag av socialutskottet, våren 2002 (bet.

2001/02:SoU11) givit regeringen till känna att det vore önskvärt att i

socialtjänstlagen införa en särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden

att stödja dem som vårdar närstående. Regeringen borde snarast göra en

analys av de ekonomiska konsekvenserna av en sådan lagreglering samt

redovisa för riksdagen olika alternativa lagregleringar i avsikt att

ytterligare stödja anhöriga. Utskottet konstaterar att någon återrapport

till riksdagen ännu inte gjorts.

Utskottet erinrar också om att regeringen slutit ett utvecklingsavtal med

Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet om att stödet till anhöriga,

som infördes genom den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken,

skulle fortsätta också under perioden 2002-2004. Utskottet konstaterar

vidare att Äldreberedningen, Senior 2005, i sin slutrapport har tagit upp

stödet till anhöriga och framfört flera förslag till åtgärder. Betänkandet

skall remissbehandlas.

I flera av de nu aktuella motionerna pekas på det angelägna i en kraftfull

utveckling av stödet till anhöriga. Det anförs att olika former för

avlastning, stöd och utbildning till närstående behöver utvecklas. Det

föreslås att regeringen bör överväga att tillföra medel för fortsatt

utveckling av anhörigstödet och att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att

följa utvecklingen och ge förslag till åtgärder så att det säkerställs

att anhöriginsatser utförs utifrån den enskildes önskemål, anhöriga såväl

som brukare, och inte som ett led i samhällets besparingar. Vidare föreslås

att regeringen tar initiativ till överläggningar med kommun- och

landstingsförbunden om former för utökat stöd till dem som vårdar närstående,

bl.a. i form av utbyggnad av avlastnings- och växelvård, förbättringar

i kommunernas regler för hemvårdsbidrag samt ökade möjligheter att anställa

närstående.

Utskottet anser för sin del att det behövs en kraftfull utveckling av

olika former för avlastning, stöd och utbildning till närstående. Regeringen

bör därför snarast återkomma till riksdagen dels med en redovisning av

det som inbegrips med det ovan nämnda riksdagsbeslutet, dels med förslag

till insatser för att ytterligare säkerställa och stärka stödet till

anhöriga.

Vad utskottet nu anfört med bifall till motion So573 (mp) yrkande 7 och

delvis bifall till motionerna So353 (v) yrkandena 12 och 13, So418 (m)

yrkande 17, So428 (c) yrkande 7, So505 (fp) yrkande 1 och So641 (kd)

yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet

anser inte att motionerna So641 (kd) yrkandena 1, 2, 5 och 8 och A371

(kd) yrkande 21 bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Motionsyrkandena avstyrks.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett tiotal motionsyrkanden som utskottet behandlat i

förenklad ordning. Utskottet hänvisar till den kompetensfördelning som

finns mellan staten och kommuner och landsting.

Jämför särskilt yttrande 2 (mp).

Enligt gällande styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om

övergripande och nationella frågor. I de centrala lagarna inom utskottets

beredningsområde finns ofta bestämmelser som innebär delegation av

detaljbestämmelser till regering och/eller myndigheter. Utskottet finner

också anledning att erinra om den kompetensfördelning som finns mellan

staten och kommuner och landsting, vilket bl.a. innebär att inom utskottets

beredningsområde ligger ramlagstiftning för hälso- och sjukvården och

socialtjänsten. Den konkreta utformningen av verksamheten liksom

finansieringsansvaret ligger dock på kommun och landstingsnivå.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet med hänvisning till gällande

ansvarsfördelning att följande motionsyrkanden avslås.

I motion So205 av Inger René (m) begärs tillkännagivanden om att personalen

inom äldreomsorgen får kompetensutveckling i näringslära och kosthållning

(yrkande 1) och att det i utbildningarna till personalen inom äldreomsorgen

ges adekvata kunskaper i näringslära och kosthållning (yrkande 2).

I motion So295 av Heli Berg (fp) begärs tillkännagivande om vad i motionen

anförs om en försöksverksamhet för finsktalande inom äldrevården i Olofström.

I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs tillkännagivande om

vad i motionen anförs om förslag för hur volontärer kan bli verksamma

inom skola, vård och omsorg (yrkande 8).

I motion So573 av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist (mp)

begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om friskvård och

förebyggande verksamhet (yrkande 2). Motionärerna anser att det behövs

rådgivning

och stöd.

I samma motion begärs också tillkännagivande om utveckling av mer

lättillgänglig och hanterbar vardagsteknik, och möjlig märkning (yrkande 3).

Motionärerna anser att någon form av märkning av produkterna t.ex.

"lätthanterbar" skulle kunna stötta utvecklingen. Vidare begärs tillkännagivande

om frivilligarbete (yrkande 8).

I motion So602 av Paavo Vallius och Raimo Pärssinen (s) begärs tillkännagivande

om organisationen Sverigefinska Pensionärers möjlighet till inflytande

och stöd i samhällslivet. Motionärerna anför att organisationen Sverigefinska

Pensionärer bör få statligt stöd och få möjlighet att utse en representant

till regeringens pensionärskommitté.

I motion So621 av Göran Norlander och Susanne Eberstein (s) begärs

tillkännagivande om terapi och sysselsättning för äldre. Motionärerna anför

att när många kommuner och landsting av ekonomiska skäl är tvungna att

göra nedskärningar bör betydelsen av terapiverksamheten uppmärksammas.

I motion So641Rosita Runegrund m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om

behovet av att verka för att kunskap om anhörigvårdares situation blir en

viktig del i alla utbildningar inom vården och den sociala sektorn (yrkande

4).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ytterligare mål för äldrepolitiken, punkt 1 (c)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So428

yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att målen för äldrepolitiken bör förstärkas till ett mer

individbaserat förhållningssätt. Det är viktigt att var och en blir bemött

utifrån sina egna förutsättningar och sin egen vilja. Pensionärers

livsvillkor och behov varierar, därför kan vi inte betrakta

pensionärskollektivet

som en homogen samhällsgrupp. Vi måste skapa verkliga möjligheter för den

enskilde att påverka sin egen och sina anhörigas omsorg. All vård och

omsorg skall ha hög kvalitet, och alla skall bemötas med stor respekt och

värdighet. Äldrepolitiken skall bedrivas utifrån ett individbaserat

förhållningssätt med utgångspunkt i individens särskilda behov. Vad jag nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Inriktningen av äldrepolitiken, punkt 2 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So418

yrkandena 1-4, 2003/04:So572 yrkande 2 och 2003/04:So591 yrkande 17 och

avslår motionerna 2003/04:K417 yrkande 6, 2003/04:Sf402 yrkande 27,

2003/04:So289, 2003/04:So353 yrkandena 5 och 9, 2003/04:So400, 2003/04:So428

yrkandena 2 och 10, 2003/04:So477, 2003/04:So508, 2003/04:So520, 2003/04:So544,

2003/04:So572 yrkande 4, 2003/04:So573 yrkandena 9-11, 2003/04:So591

yrkandena 1, 2 och 19 och 2003/04:So600.

Ställningstagande

Vi anser att de begränsningar som i dag hindrar äldre från att välja

omsorgsgivare och att obehindrat flytta över kommungränserna måste tas

bort. Vi föreslår fritt vårdval i hela Sverige också för äldre som behöver

vård och omsorg. För att möjliggöra detta fria vård- och omsorgsval vill

vi införa en nationellt samordnad äldrepeng och en statlig finansiering

där pengarna för omsorgen följer individen. Äldrepengens storlek avgörs

av den enskildes omsorgsbehov och tillfaller den omsorgsgivare den enskilde

eller dennes anhöriga väljer. Valfrihet på lika villkor för alla med behov

av omsorg blir därmed verklighet. För att ingen skall lämnas utanför har

kommunen det fortsatta ansvaret för att också de som inte orkar, kan eller

vill välja får den allra bästa vården.

Det är vidare angeläget att beakta de äldre invandrarnas speciella

förhållanden i äldreomsorgen. Etniska minoritetsorganisationer och

pensionärsorganisationer måste få påverka äldreomsorgens utformning. En viktig

kvalitets- och trygghetsfråga är tillgången till personal som talar det

egna modersmålet. Det krävs vidare respekt för kulturella och religiösa

traditioner så långt det är acceptabelt i förhållande till de grundvärderingar

som gäller i den svenska vården.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.

Inriktningen av äldrepolitiken, punkt 2 (fp)

av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K417

yrkande 6, 2003/04:So477, 2003/04:So508 och 2003/04:So572 yrkandena 2 och

4 och avslår motionerna 2003/04:Sf402 yrkande 27, 2003/04:So289, 2003/04:So353

yrkandena 5 och 9, 2003/04:So400, 2003/04:So418 yrkandena 1-4, 2003/04:So428

yrkandena 2 och 10, 2003/04:So520, 2003/04:So544, 2003/04:So573 yrkandena

9-11, 2003/04:So591 yrkandena 1, 2, 17 och 19 och 2003/04:So600.

Ställningstagande

Vi anser att det behövs en förbättrad valfrihet, så att det stöd kommunen

godkänt får användas hos valfri kvalitetsgodkänd vårdgivare, kommunal

eller icke-kommunal. Ett starkt stöd för en sådan förbättring blir det om

valfrihetsprincipen skrivs in i socialtjänstlagen för både boende och

hemtjänst. Regeringen bör återkomma med förslag till en sådan lagändring.

Att bättre tillgodose behoven av kunskaper i finska och andra minoritets-

och invandrarspråk bör vara en del av utvecklings- och kvalitetsarbetet

inom äldreomsorgen. Inom de språk som Sverige har antagit som minoritetsspråk

skall det vara en rättighet att kunna bli vårdad på sitt språk om behov

föreligger.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4.

Inriktningen av äldrepolitiken, punkt 2 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf402

yrkande 27 och 2003/04:So591 yrkandena 1, 2, 17 och 19 och avslår motionerna

2003/04:K417 yrkande 6, 2003/04:So289, 2003/04:So353 yrkandena 5 och 9,

2003/04:So400, 2003/04:So418 yrkandena 1-4, 2003/04:So428 yrkandena 2 och

10, 2003/04:So477, 2003/04:So508, 2003/04:So520, 2003/04:So544, 2003/04:So572

yrkandena 2 och 4, 2003/04:So573 yrkandena 9-11 och 2003/04:So600.

Ställningstagande

Jag anser att den växande andelen äldre skall betraktas som ett gemensamt

samhällsansvar och som en resurs att ta till vara. Äldre behöver vara

representerade i alla beslutande församlingar och olika verksamheter skall

utformas så att de svarar mot äldres behov.

Den enskildes möjligheter att välja utförare av vård, omsorg och service

skall stärkas. Inom äldreomsorgen kan modeller för eget val diskuteras

och utprovas under förutsättning att de med särskilda behov värnas.

Konkurrensutsättning och tillkomst av alternativ måste präglas av en mycket

strikt kvalitetskontroll och fortlöpande uppföljning och utvärdering.

Det är angeläget att beakta de äldre invandrarnas speciella förhållanden

i äldreomsorgen. Etniska minoritetsorganisationer och pensionärsorganisationer

måste få påverka äldreomsorgens utformning. En viktig kvalitets- och

trygghetsfråga är tillgången till personal som talar det egna modersmålet.

Det krävs vidare respekt för kulturella och religiösa traditioner så

långt det är acceptabelt i förhållande till de grundvärderingar som gäller

i den svenska vården.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5. Inriktningen av äldrepolitiken, punkt 2 (v)

av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So353

yrkandena 5 och 9, 2003/04:So400 och 2003/04:So520 och avslår motionerna

2003/04:K417 yrkande 6, 2003/04:Sf402 yrkande 27, 2003/04:So289, 2003/04:So418

yrkandena 1-4, 2003/04:So428 yrkandena 2 och 10, 2003/04:So477, 2003/04:So508,

2003/04:So544, 2003/04:So572 yrkandena 2 och 4, 2003/04:So573 yrkandena

9-11, 2003/04:So591 yrkandena 1, 2, 17 och 19 och 2003/04:So600.

Ställningstagande

Vi anser att äldre måste ges ökade möjligheter att styra över innehåll

och utformning av beviljade insatser. Det kan t.ex. vara att förfoga över

ett antal hemtjänsttimmar som tillsammans med vårdgivaren kan användas

flexibelt.

Vi anser att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att särskilt följa upp

situationen inom äldreomsorgen för invandrade och äldre som tillhör några

av de nationella minoriteterna samt följa upp hur äldreomsorgen uppfyller

sitt åtagande vad gäller minoritetsspråken. Det krävs en nationell strategi

för att påskynda uppbyggnaden av finskspråkig äldreomsorg i hela landet.

Slutligen anser vi att det krävs ett samlat grepp för att ge alla äldre

homo- och bisexuella ett bra och respektfullt bemötande. Detta borde

belysas i handlingsplanen för äldrepolitiken.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6.

Inriktningen av äldrepolitiken, punkt 2 (c)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So428

yrkandena 2 och 10 och avslår motionerna 2003/04:K417 yrkande 6, 2003/04:Sf402

yrkande 27, 2003/04:So289, 2003/04:So353 yrkandena 5 och 9, 2003/04:So400,

2003/04:So418 yrkandena 1-4, 2003/04:So477, 2003/04:So508, 2003/04:So520,

2003/04:So544, 2003/04:So572 yrkandena 2 och 4, 2003/04:So573 yrkandena

9-11, 2003/04:So591 yrkandena 1, 2, 17 och 19 och 2003/04:So600.

Ställningstagande

Jag anser att även de äldre skall ges möjlighet till aktivt deltagande i

samhällslivet. Kommuner och landsting bör ha ett intresse av ett väl

utvecklat samarbete med pensionärsorganisationerna för att tidigt få ta

del av synpunkter för att utveckla verksamheten bättre. Ett sätt att nå

ökad delaktighet för de äldre är medborgarpaneler och uppsökande arbete

från lokala myndigheter. Regeringen bör utveckla former för ökad delaktighet

för de äldre.

Inom äldreomsorgen behöver arbetssättet anpassas efter att en högre andel

människor med olika kulturell bakgrund kommer att behöva hjälp. Människor

med demens glömmer ofta det språk de tillägnat sig senare i livet. Trygghet

för dessa människor kan bara skapas genom att äldreboenden byggs upp på

språklig grund. Rekrytering av vårdpersonal med olika kulturell kompetens

blir viktig för att öka kunskapen om skillnader i synen på åldrande och

död.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Inriktningen av äldrepolitiken, punkt 2 (mp)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So353

yrkande 9, 2003/04:So520 och 2003/04:So573 yrkandena 9-11 och avslår

motionerna 2003/04:K417 yrkande 6, 2003/04:Sf402 yrkande 27, 2003/04:So289,

2003/04:So353 yrkande 5, 2003/04:So400, 2003/04:So418 yrkandena 1-4,

2003/04:So428 yrkandena 2 och 10, 2003/04:So477, 2003/04:So508, 2003/04:So544,

2003/04:So572 yrkandena 2 och 4, 2003/04:So591 yrkandena 1, 2, 17 och 19

och 2003/04:So600.

Ställningstagande

Den negativa befolkningsutvecklingen i allt större delar av landet är

alarmerande. Jag anser att beredskapen för att klara den demografiska

omställningen i olika kommuner, landsting och regioner måste inventeras

så att vi får en värdig vård och omsorg i hela landet.

Vidare behöver kunskapen om åldrandet bli mycket bättre inom i stort sett

alla samhällssektorer. Det finns många områden inom forskningen om äldres

villkor och förutsättningar där det i dag saknas tillförlitlig kunskap.

Resurser behöver styras över till dessa områden.

Jag anser att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att särskilt följa upp

situationen inom äldreomsorgen för invandrade och äldre som tillhör några

av de nationella minoriteterna samt följa upp hur äldreomsorgen uppfyller

sitt åtagande vad gäller minoritetsspråken. Det krävs en nationell strategi

för att påskynda uppbyggnaden av finskspråkig äldreomsorg i hela landet.

Slutligen anser jag att det krävs ett samlat grepp för att ge alla äldre

homo- och bisexuella ett bra och respektfullt bemötande. Detta borde

belysas i handlingsplanen för äldrepolitiken.

Vad jag anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8. Äldreomsorgens långsiktiga finansiering, punkt 3 (m, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson

(c), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So418

yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att en parlamentarisk beredning snarast bör tillsättas för att,

likt pensionärsuppgörelsen, söka en uppgörelse som håller över tid och

över val för att garantera äldreomsorgens långsiktiga finansiering. Vad

vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9. Domstolstrots, punkt 4 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So418

yrkande 14.

Ställningstagande

Att kommunerna med nuvarande kostnadsfördelning skall kunna åläggas

sanktionsavgifter för att de inte har tillräckliga resurser för att utföra

de uppgifter som riksdagen beslutat att de skall utföra är orimligt.

Dessutom är det orimligt att en eventuell sanktionsavgift tillfaller staten

och inte den enskilde som lidit skada. Vi anser dagens situation oacceptabel.

Det är på grund av kommunernas bristande möjligheter att garantera

äldreomsorgen som vi anser att en statlig äldreomsorgspeng bör införas. Vad

vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10. Äldreboenden, punkt 5 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So265

och 2003/04:So591 yrkande 18 och avslår motion 2003/04:So573 yrkande 6.

Ställningstagande

Den växande andelen äldre i befolkningen kräver en medveten bostadsplanering

från samhällets sida. Jag anser att mångfald och innovationer skall

stimuleras på detta område. De äldre skall tillförsäkras en verklig valfrihet

när det gäller boendeformer. Att få möjlighet att bo kvar i sin invanda

miljö är en fråga om livskvalitet. För att göra det möjligt för den som

önskar att bo kvar i eget boende krävs en utbyggnad av insatser inom

hemsjukvård och hemtjänst. Kvarboendet skall underlättas genom bostadsanpassning

eller särskilt stöd. Nästa steg i boendetrappan kan vara att byta till

seniorboende med viss trygghet och servicefunktioner. När vårdbehoven

blir stora är de särskilda boendeformerna, med den trygghet dessa kan

erbjuda, ofta vad som efterfrågas.

Ett sätt att hitta andra former för äldreomsorgen är att släppa in producent-

och konsumentkooperativ i planering och vid tillkomst av nya enheter.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

11. Äldreboenden, punkt 5 (mp)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So573

yrkande 6 och avslår motionerna 2003/04:So265 och 2003/04:So591 yrkande

18.

Ställningstagande

Jag anser att ett mer varierat utbud av boendeformer för olika delar av

livet behöver utvecklas. Utbudet av olika dagverksamheter och korttidsboenden

måste utvecklas och stödjas för att bättre kunna möta människors olika

behov. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

12. Diskriminering, punkt 6 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So591

yrkande 4 och avslår motion 2003/04:So428 yrkande 3.

Ställningstagande

De äldre är ingen homogen grupp utan måste ses som enskilda individer. De

diskrimineringslagar som finns på arbetsmarknadsområdet bör enligt min

mening utökas till att också omfatta förbud mot diskriminering av äldre.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

13. Diskriminering, punkt 6 (c)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So428

yrkande 3 och avslår motion 2003/04:So591 yrkande 4.

Ställningstagande

Centerpartiet har sedan länge ansett att det behövs en samlad

diskrimineringslagstiftning för att ge Diskrimineringsombudsmannen (DO) ett

kraftfullt verktyg. En sammanhållen lagstiftning som också gäller utanför

arbetslivet gör det möjligt att ställa krav på en större del av samhällslivet

som även omfattar åldersdiskriminering. Diskriminering av äldre inom vården

och i andra sammanhang är ett reellt problem. Jag anser att regeringen

bör vidta åtgärder för att förhindra all åldersdiskriminering. Vad jag nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

14. Tillgänglighet till samhällets service, punkt 7 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So591

yrkande 20.

Ställningstagande

Den offentliga servicen och många kommersiella verksamheter genomgår en

strukturomvandling som begränsar tillgängligheten för vissa grupper.

Tillgången till information om samhälle, organisationer och företag blir

alltmera knuten till den nya informationstekniken. Denna strukturella

omvandling kan drabba en del äldre som ställs inför betydande

tillgänglighetsproblem när det gäller service och information. Denna grupp

medborgare

bör beaktas mer vid samhällsplaneringen. Vad jag nu anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

15. Riktlinjer för kosten, punkt 8 (v)

av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So353

yrkande 8.

Ställningstagande

Vi har tidigare lyft fram frågan om kosten inom äldreomsorgen och kan

konstatera att det operativa ansvaret visserligen ligger i kommunerna men

att det normerande ansvaret ligger nationellt. Kosten inom äldreomsorgen

är av en sådan betydelse att den kan likställas med andra vårdinsatser,

t.ex. läkemedel, vilket kräver riktlinjer för att säkerställa säkerheten

och kvaliteten i alla utförarled. Vi anser att Socialstyrelsen bör få i

uppdrag att ta fram riktlinjer för kosten inom äldreomsorgen. Vad vi nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

16. Förebygga olycksfall m.m., punkt 9 (v, mp)

av Ingrid Burman (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fö240

yrkandena 3 och 4 och 2003/04:So294 yrkandena 1 och 2 och avslår motion

2003/04:So428 yrkande 5.

Ställningstagande

Statistiken visar att dödsfall till följd av olyckshändelser minskar för

i stort sett alla olyckstyper. Men denna positiva utveckling omfattar

inte de äldre, och i synnerhet inte fallolyckor. Ett bra samlat och

utvecklat förebyggande arbete i syfte att minska fallolyckornas antal,

framför allt för de äldre, skulle få stor positiv betydelse för livskvaliteten

för den enskilde. Räddningsverket och Socialstyrelsen bör därför få i

uppdrag att i samverkan ta fram en nationell strategi i syfte att öka de

äldres säkerhet. Vidare bör en äldresäkerhetsdelegation inrättas i syfte

att få till stånd förebyggande åtgärder. I delegationen bör Räddningsverket,

Socialstyrelsen och Boverket ingå. Det är viktigt att dessa myndigheter

samarbetar med äldreorganisationer. Vad vi nu anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

17. Förebygga olycksfall m.m., punkt 9 (c)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So428

yrkande 5 och avslår motionerna 2003/04:Fö240 yrkandena 3 och 4 och

2003/04:So294 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Jag anser att vi måste förstärka insatserna för att ge äldre ökad information

om goda matvanor och sunda levnadsvanor i övrigt. Det är av yttersta vikt

att såväl landsting som kommuner och statliga myndigheter m.fl. uppmärksammar

de äldres behov av friskvård och förmedlar kunskap om friskvård, hälsa,

trafik och olycksförebyggande åtgärder. Regeringen bör ta fram ett program

för att förebygga ohälsa och olycksfall hos de äldre. Vad jag nu anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

18. Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So201,

2003/04:So343 yrkande 42 och 2003/04:So418 yrkandena 7 och 8 och avslår

motionerna 2003/04:So280, 2003/04:So341, 2003/04:So343 yrkande 41,

2003/04:So353 yrkandena 2-4 och 6, 2003/04:So394 yrkande 3, 2003/04:So443

yrkandena 1 och 2, 2003/04:So495 yrkande 1 i denna del, 2003/04:So502

yrkande 15, 2003/04:So572 yrkande 10, 2003/04:So573 yrkande 5, 2003/04:So591

yrkandena 7, 10 och 14 och 2003/04:So640 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

Vi anser att kompetensen inom primärvården måste breddas för att bättre

bemöta de äldres behov. Framför allt bör psykiatri och geriatrik tillföras

primärvården. Inom den kommunala hälso- och sjukvården måste läkarmedverkan

förstärkas och personalens kompetens breddas och fördjupas. Kommunerna

bör få rätt att anställa läkare. Det finns också starka skäl att uppmuntra

ett förebyggande hälsoarbete. Detta sker bäst nära människor på det lokala

och regionala planet. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

19. Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (fp)

av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So495

yrkande 1 i denna del, 2003/04:So502 yrkande 15 och 2003/04:So572 yrkande

10 och avslår motionerna 2003/04:So201, 2003/04:So280, 2003/04:So341,

2003/04:So343 yrkandena 41 och 42, 2003/04:So353 yrkandena 2-4 och 6,

2003/04:So394 yrkande 3, 2003/04:So418 yrkandena 7 och 8, 2003/04:So443

yrkandena 1 och 2, 2003/04:So573 yrkande 5, 2003/04:So591 yrkandena 7, 10

och 14 och 2003/04:So640 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

Vi anser att organiseringen av behovsbedömningen och kartläggningen av

äldres rehabiliteringsbehov måste förbättras. Ansvarsfördelningen mellan

huvudmännen måste ses över när det gäller hemsjukvården och rehabiliteringen.

Samverkansavtalen mellan landsting och kommuner har här central betydelse.

Dessa samverkansavtal kan innehålla bestämmelser om gemensam vårdplanering

och samfinansierad rehabilitering. Det är angeläget att det är behovet av

rehabilitering som är avgörande för tid och omfattning av en

rehabiliteringsinsats

och inte födelseåret hos den som behöver rehabilitering. Regeringen bör

noga följa frågan och vid behov återkomma med förslag.

Vården för äldre med psykiska sjukdomar behöver utvecklas. Det finns i

dag en brist på psykogeriatriker som kan bedöma och diagnostisera äldre

som lider av psykisk ohälsa. Det finns också brist på platser i lämpliga

boendeformer för äldre med psykiatriska diagnoser. Vi anser att det krävs

ett bredare samarbete mellan geriatrik, psykiatri och kommunal äldreomsorg

för att de äldre skall få en värdig vård.

Vidare anser vi att staten inte bör ta över kvalitetsarbetet från kommunerna

men komplettera och stödja detta arbete genom målinriktade stimulansbidrag.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

20.

Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So343

yrkande 41, 2003/04:So591 yrkandena 7, 10 och 14 och 2003/04:So640 yrkandena

21 och 22 och avslår motionerna 2003/04:So201, 2003/04:So280, 2003/04:So341,

2003/04:So343 yrkande 42, 2003/04:So353 yrkandena 2-4 och 6, 2003/04:So394

yrkande 3, 2003/04:So418 yrkandena 7 och 8, 2003/04:So443 yrkandena 1 och

2, 2003/04:So495 yrkande 1 i denna del, 2003/04:So502 yrkande 15,

2003/04:So572 yrkande 10 och 2003/04:So573 yrkande 5.

Ställningstagande

Regeringen bör låta göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan kommuner

och landsting beträffande hemsjukvård, rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel.

Det finns ett behov av utökad samverkan mellan kommuner och landsting

kring vårdkedjorna. Det finns ett särskilt behov av ökat samarbete när

det gäller läkarinsatser inom det särskilda boendet. Varje äldreboende

skall ha kontinuerlig läkarmedverkan i vården, helst en specialist på

äldresjukdomar.

Det är också angeläget att beakta den psykosociala aspekten i äldrevården.

Ett sätt kan vara att inrätta en seniormottagning där äldre kan få

rådgivning, samtalsstöd och psykoterapi.

Jag anser att regeringen bör införa en trygghetsgaranti som står på tre

pelare: en vårdgaranti som garanterar tillgänglighet, en värdighetsgaranti

som garanterar ett värdigt bemötande och en boende- och hjälpmedelsgaranti

där rätten till stöd och service ingår.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

21. Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (v)

av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So353

yrkandena 2-4 och 2003/04:So394 yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:So201,

2003/04:So280, 2003/04:So341, 2003/04:So343 yrkandena 41 och 42,

2003/04:So353 yrkande 6, 2003/04:So418 yrkandena 7 och 8, 2003/04:So443

yrkandena 1 och 2, 2003/04:So495 yrkande 1 i denna del, 2003/04:So502 yrkande

15, 2003/04:So572 yrkande 10, 2003/04:So573 yrkande 5, 2003/04:So591

yrkandena 7, 10 och 14 och 2003/04:So640 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utveckla ett system för nationella

data om brukartillfredsställelsen inom äldreomsorg motsvarande vad som

finns inom hälso- och sjukvården.

Vidare behövs det en kartläggning på nationell nivå över personaltätheten

och kompetensen inom äldreomsorgen med syfte att utgöra underlag för

fastställande av en norm för äldreomsorgen. Socialstyrelsen bör ges också

detta i uppdrag.

En självklar rättighet för de äldre är att ha möjlighet till social

gemenskap, vistas ute, upprätthålla de vanor och intressen som den enskilde

haft samt en trygg tillvaro utan stress och oro för om hjälp finns när

behov uppstår. Vi anser att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att genomföra

motsvarande kartläggning som genomförs i hemtjänsten inom de särskilda

boendeformerna och därefter komma med förslag till åtgärder.

Det behövs en lägsta acceptabel norm i form av minimikrav för kvalitet

och tydliggörande av kvalitetsindikatorer som inte bara omfattar hälso-

och sjukvården utan också omvårdnad, service och sociala behov. Socialstyrelsen

bör ges i uppdrag att utforma minimikrav och kvalitetsindikatorer för

äldreomsorgen.

Slutligen bör Socialstyrelsen också få i uppdrag att skyndsamt följa

utvecklingen vad gäller omhändertagandet av äldre med omfattande

omvårdnadsbehov.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

22.

Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (c)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So343

yrkandena 41 och 42 och avslår motionerna 2003/04:So201, 2003/04:So280,

2003/04:So341, 2003/04:So353 yrkandena 2-4 och 6, 2003/04:So394 yrkande

3, 2003/04:So418 yrkandena 7 och 8, 2003/04:So443 yrkandena 1 och 2,

2003/04:So495 yrkande 1 i denna del, 2003/04:So502 yrkande 15, 2003/04:So572

yrkande 10, 2003/04:So573 yrkande 5, 2003/04:So591 yrkandena 7, 10 och 14

och 2003/04:So640 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

Forfarande kvarstår en oklar ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting

beträffande hemsjukvård, rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel. Regeringen

behöver därför göra en översyn av dessa områden och återkomma med förslag

till hur denna ansvarsfördelning bör göras.

Jag anser att det skall finns utrymme för lokala överenskommelser om

huvudmannaskapet för primärvården. Även om tillhandahållandet av läkarkompetens

skall vara ett landstingsansvar bör det finnas möjlighet för kommuner som

så önskar att få anställa läkare. Tillgång till medicinsk kompetens kan

vara av stort värde för verksamhetsutvecklingen i kommunerna.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

23. Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (mp)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So353

yrkandena 2-4, 2003/04:So394 yrkande 3 och 2003/04:So573 yrkande 5 och

avslår motionerna 2003/04:So201, 2003/04:So280, 2003/04:So341, 2003/04:So343

yrkandena 41 och 42, 2003/04:So353 yrkande 6, 2003/04:So418 yrkandena 7

och 8, 2003/04:So443 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So495 yrkande 1 i denna

del, 2003/04:So502 yrkande 15, 2003/04:So572 yrkande 10, 2003/04:So591

yrkandena 7, 10 och 14 och 2003/04:So640 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

Dagens vårdorganisation är inte anpassad till att ta hand om de komplexa

medicinska problem som äldre kan lida av. Att inrätta äldrevårdscentraler

skulle kunna vara ett sätt att bättre tillgodose de äldres behov. Detta

bör övervägas.

Vidare bör Socialstyrelsen få i uppdrag att utveckla ett system för

nationella data om brukartillfredsställelsen inom äldreomsorg motsvarande

vad som finns inom hälso- och sjukvården.

Jag anser också att det behövs en kartläggning på nationell nivå över

personaltätheten och kompetensen inom äldreomsorgen med syfte att utgöra

underlag för fastställande av en norm för äldreomsorgen. Socialstyrelsen

bör ges också detta i uppdrag.

En självklar rättighet för de äldre är att ha möjlighet till social

gemenskap, vistas ute, upprätthålla de vanor och intressen som den enskilde

haft samt en trygg tillvaro utan stress och oro för om hjälp finns när

behov uppstår. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att genomföra motsvarande

kartläggning som genomförs i hemtjänsten inom de särskilda boendeformerna

och därefter komma med förslag till åtgärder.

Slutligen bör Socialstyrelsen även få i uppdrag att skyndsamt följa

utvecklingen vad gäller omhändertagandet av äldre med omfattande

omvårdnadsbehov.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

24. Demensvård, punkt 11 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So267

och 2003/04:So591 yrkande 8.

Ställningstagande

Jag anser att det skall finnas specialiserad vård och särskilda gruppboenden

för dementa. Krav måste ställas på kvalificerade demensutredningar som

underlag för beslut om vårdinsatser. Det är också angeläget att det finns

särskilda vårdprogram för demenssjuka som klarlägger hela vårdkedjan.

Ökade resurser skulle ge kommunerna bättre förutsättningar att åtgärda

den diskriminering av demenssjuka som nu förekommer. Vad jag nu anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

25. Förstärkt tillsyn, punkt 12 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So203

och 2003/04:So418 yrkande 10 och avslår motionerna 2003/04:So275 yrkande

1, 2003/04:So495 yrkandena 1 i denna del och 2, 2003/04:So521, 2003/04:So591

yrkandena 3 och 15 och 2003/04:So629.

Ställningstagande

Den som står för vården och omsorgen skall inte samtidigt utöva tillsynen

över sin egen verksamhet. Vi anser därför att en statlig oberoende

tillsynsmyndighet på hälso- och sjukvårdsområdet bör inrättas. Denna bör

även ansvara för tillsynen av äldre- och handikappomsorgen. Vad vi nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

26. Förstärkt tillsyn, punkt 12 (fp)

av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So495

yrkandena 1 i denna del och 2 och avslår motionerna 2003/04:So203,

2003/04:So275 yrkande 1, 2003/04:So418 yrkande 10, 2003/04:So521, 2003/04:So591

yrkandena 3 och 15 och 2003/04:So629.

Ställningstagande

Vi anser att tyngdpunkten i kvalitetsarbetet och tillsynen skall ligga

lokalt, med äldreombudsmän, omsorgsgarantier och äldrevårdscentrum. Vad

gäller tillsynen talar mycket för att den i dag inte är till alla delar

rätt prioriterad. Små utsatta grupper som har svårt att göra sig hörda

och som inte företräds av några starka organisationer får sällan uppmärksamhet

även om vården inom deras område ibland fungerar illa. Vi anser att

organisation, prioriteringar och arbetsformer i nuvarande tillsynsverksamhet

kan ifrågasättas och bör utredas. Det bör ske förutsättningslöst vad

organisationsfrågorna beträffar. Inriktningen måste vara att tillsynen

skall riktas mest mot de områden där risken annars är störst att människor

far illa och att verksamhet fungerar dåligt. Vad vi nu anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

27. Förstärkt tillsyn, punkt 12 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So591

yrkandena 3 och 15 och avslår motionerna 2003/04:So203, 2003/04:So275

yrkande 1, 2003/04:So418 yrkande 10, 2003/04:So495 yrkandena 1 i denna

del och 2, 2003/04:So521 och 2003/04:So629.

Ställningstagande

Jag anser att en äldreombudsman bör tillsättas. Denna skulle kunna verka

för förbättringar och ta initiativ till egna utredningar och lämna förslag

till åtgärder. Vidare anser jag att tillsynen över äldreomsorgen bör skötas

av samma myndighet som sköter tillsynen över annan hälso- och sjukvård,

dvs. Socialstyrelsen. Patientnämndernas ansvarsområde bör vidgas så att

alla sociala tjänster till äldre människor ryms inom verksamheten. Vad

jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

28. Förstärkt tillsyn, punkt 12 (v)

av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So275

yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:So203, 2003/04:So418 yrkande 10,

2003/04:So495 yrkandena 1 i denna del och 2, 2003/04:So521, 2003/04:So591

yrkandena 3 och 15 och 2003/04:So629.

Ställningstagande

Länsstyrelserna har 2002 fått medel för att inrätta s.k. äldreskyddsombud.

Därutöver har Socialstyrelsen och länsstyrelserna ett övergripande

tillsynsansvar. En del kommuner har också inrättat äldreombudsmän och

handikappombudsmän. Utvecklingen av tillsynen inom området är bra, men det

finns en risk att tillsynen inte samordnas och att rapporterna inte

förankras i de verksamheter där tillsynen utförs. Vi anser att det är viktigt

för en effektiv tillsyn att den är samordnad mellan de olika aktörerna

och väl förankrad i verksamheterna. Regeringen bör därför föreslå en

översyn av formerna för tillsyn samt ge förslag till samordning. Vad vi nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

29. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, punkt 13 (v)

av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So275

yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) roll i kommunerna

bör förstärkas. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att se över MAS

organisatoriska tillhörighet och om resultatet föranleder det bör lagstiftningen

ändras i syfte att stärka MAS oberoende ställning. Vad vi nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

30. Uppföljning av besluten om särskilt boende, punkt 14 (v)

av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So353

yrkande 1.

Ställningstagande

Kraven för att bli beviljad särskilt boende är i dag så höga att de äldre

som har måttliga fysiska behov och där otryggheten dominerar inte beviljas

plats på särskilt äldreboende. Vi anser att den förebyggande aspekten och

den enskildes upplevelse av otrygghet inte i tillräcklig grad uppmärksammas.

Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag att följa upp besluten om

särskilt boende nationellt. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

31. Ny lag för äldreomsorgen, punkt 15 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So418

yrkande 11.

Ställningstagande

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och socialtjänstlagen (2001:453) är

de lagar som Socialstyrelsen och länsstyrelserna var för sig har att utöva

tillsyn utifrån. Lagarna bygger på delvis olika principer. Detta komplicerar

situationen inom vård och omsorg. Det handlar om skillnader inom områden

som dokumentation, sekretess och rättssäkerhet. Vi anser att en översyn

av lagarna bör göras i syfte att sammanföra dem. Vad vi nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

32. Demensombudsman, punkt 16 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So346.

Ställningstagande

Jag anser att det behövs en demensombudsman för att bevaka de dementas

rättigheter. Demensombudsmannen skall vara talesman för de dementa och

verka för att brister i lagar och förordningar uppmärksammas. Demensombudsmannen

skall medvetandegöra de dolda missförhållanden som en del dementa lever

med, som exempelvis fysisk och psykisk misshandel. Vad jag nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

33. Lex Sarah, punkt 17 (v)

av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So353

yrkande 10 och avslår motion 2003/04:So338 yrkandena 1-3.

Ställningstagande

Vänsterpartiet har försökt vinna gehör för de problem som drabbar både

äldre och vårdpersonal genom att personalen i enlighet med 14 kap. 2 §

socialtjänstlagen (2001:453) har att anmäla missförhållanden till den

ansvarige för verksamheten. För att minska denna problematik föreslår vi

att de äldreskyddsombud som inrättats på länsstyrelserna och som skall

vara fristående och verka utifrån ett brukarperspektiv ges i uppdrag att

hantera anmälningar enligt "lex Sarah". Detta skulle innebära att det är

en utomstående handläggare som är ansvarig för att utreda anmälan. Vad vi

nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

34. Lex Sarah, punkt 17 (mp)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So338

yrkandena 1-3 och avslår motion 2003/04:So353 yrkande 10.

Ställningstagande

Jag anser att en utredning bör tillsättas för att utreda konsekvenserna,

både för vården och för de anställda, av att anställda följer sin

lagstadgade skyldighet och anmäler missförhållanden inom omsorgen av äldre

och funktionshindrade. Utredningen bör också komma med förslag dels om

skydd för anställda som gör anmälan enligt lex Sarah, dels om lämplig

myndighet som bör ges i uppgift att kontinuerligt följa upp hur det gått

för anställda som gjort lex Sarah-anmälan. Vad jag nu anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

35. Värn för äldre, punkt 18 (fp, mp)

av Gabriel Romanus (fp), Kerstin-Maria Stalin (mp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So405

yrkandena 1 och 3 och 2003/04:So573 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att det bör inrättas en rådgivande resurs för äldre som utsatts

för våld. Kommunerna måste inom ramen för den nationella handlingsplanen

för äldrepolitiken åläggas att prioritera förebyggande insatser och vård,

stöd och rehabilitering av äldre brottsoffer. I Norge har man inrättat

ett resurscentrum, Värn för äldre, som fungerar rådgivande för äldre som

utsatts för våld. Enskilda kan ringa eller göra ett personligt besök vid

detta värn. Det finns ett behov av att införa en svensk motsvarighet. Vad

vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

36. Ställföreträdarfrågan, punkt 19 (m, fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Gabriel Romanus

(fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie Brodén (m), Magdalena Andersson

(m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So418

yrkande 13.

Ställningstagande

Enligt svensk lag får ingen ges vård och behandling mot sin vilja. Patienter

med nedsatt beslutskompetens riskerar därmed att bli under- men också

överbehandlade. Personalen som inte har stöd i grundlagen för sina insatser

lever, liksom patienterna, i ett laglöst tillstånd. Vi anser att det nu

krävs snara åtgärder. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

37. Fysiska begränsningsåtgärder, punkt 20 (v, mp)

av Ingrid Burman (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So353

yrkande 11.

Ställningstagande

Regeringen har tillsatt två olika utredningar som på olika sätt fått i

uppdrag att belysa frågor om bl.a. företrädarrollen och vård och behandling.

Vad som inte tycks beredas är användandet av fysiska begränsningsåtgärder

såsom bälten, skyddsselar och brickbord, vilka i dag endast regleras i

förordning. Vi anser att regeringen bör ta initiativ till lagstiftning

för användandet av begränsningsåtgärder inom äldreomsorgen. Vad vi nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

38. Personalförsörjningen, punkt 21 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So418

yrkande 12 och avslår motionerna 2003/04:So428 yrkande 9, 2003/04:So549

och 2003/04:So572 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att det genom att låta personalen ta ett större ansvar för

verksamheten genom alternativa driftsformer och kooperativ blir lättare att

rekrytera och behålla vårdpersonal. Genom alternativa driftsformer

tillmötesgås också personalens önskemål om ett varierat arbetssätt. Vad vi

nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

39. Personalförsörjningen, punkt 21 (kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd) och Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So428

yrkande 9 och avslår motionerna 2003/04:So418 yrkande 12, 2003/04:So549

och 2003/04:So572 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör ges i uppdrag att tillsammans med berörda

parter presentera ett åtgärdsprogram för att långsiktigt säkra

personalförsörjningen inom vården och omsorgen om äldre. Vad vi nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

40. Personalförsörjningen, punkt 21 (fp)

av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So572

yrkande 9 och avslår motionerna 2003/04:So418 yrkande 12, 2003/04:So428

yrkande 9 och 2003/04:So549.

Ställningstagande

Att rekrytera till äldrevården går i längden bara om man i grunden förändrar

yrkets villkor. Vården behöver en mer småskalig, mindre hierarkisk,

arbetssituation. Detta förändrar yrket och stärker dess status - genom mer

inflytande över egen arbetssituation i små enheter, bättre utrymme för

individuella lösningar av arbetstid och schema och ambitiös vidareutbildning

och kompetensutveckling. Vårdanställda bör ha mer än en arbetsgivare att

välja på. Därför behövs det fler alternativ och avknoppningar och mer

decentralisering. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

41. Personalförsörjningen, punkt 21 (mp)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So549

och avslår motionerna 2003/04:So418 yrkande 12, 2003/04:So428 yrkande 9

och 2003/04:So572 yrkande 9.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör verka för att kraftfulla åtgärder vidtas för

att klara det framtida personalbehovet inom vården och omsorgen. Vad jag

nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

42. Fortbildning för biståndsbedömare, punkt 22 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So591

yrkande 13.

Ställningstagande

Många äldre förvägras ett särskilt boende trots att vårdbehov finns. Detta

beror bl.a. på att medicinsk kompetens inte alltid ingår i biståndsbedömningen.

Ett minimikrav är att såväl medicinsk kompetens som annan nödvändig

kompetens skall ingå i biståndsbedömningen. Jag anser att regeringen bör

presentera en för ändamålet avpassad utbildning för biståndsbedömare. Vad

jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

43. Viss hemtjänst utan biståndsprövning, punkt 23 (fp)

av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So572

yrkande 3 och avslår motion 2003/04:So428 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att försök bör genomföras under i första hand tre år med en

utvidgad hemtjänst för alla som är 80 år eller äldre. Dessa äldre bör få

rätt till fyra timmars hemtjänst i månaden utan biståndsprövning till ett

pris som motsvarar cirka en tredjedel av kostnaden (omkring 75 kr).

Regeringen bör överlägga med Svenska Kommunförbundet om formerna för ett

sådant försök. Bland annat kan det behöva undersökas om en viss lagändring

först behöver göras för att inte försöket skall hindras av en tolkning

som förekommit av den s.k. likställighetsprincipen i kommunallagen. Vad

vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

44. Viss hemtjänst utan biståndsprövning, punkt 23 (c)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So428

yrkande 6 och avslår motion 2003/04:So572 yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att ett system med hemservicecheckar för pensionärshushåll bör

införas. Systemet med hemservicecheckar skall omfatta alla pensionärshushåll,

såväl förtids- som folkpensionärer, och skall gälla för alla normalt

förekommande tjänster i hemmet. Det som redan förekommer inom den

behovsprövade hemtjänsten skall inte ingå i detta system. Vad jag nu anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

45. Avdragsrätt för hushållsnära tjänster, punkt 24 (m, fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Gabriel Romanus

(fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie Brodén (m), Magdalena Andersson

(m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So591

yrkande 16.

Ställningstagande

Det stora servicebehov som många äldre har måste tillgodoses i andra former

och av andra utförare än den kommunala hemtjänsten. En skattereduktion på

50 % för privata hushålls köp av tjänster i det egna hemmet bör därför

införas. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

46. Vistelsekommunens ansvar, punkt 25 (m, fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Gabriel Romanus

(fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie Brodén (m), Magdalena Andersson

(m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2002/03:So284, 2002/03:So302, 2002/03:So381, 2002/03:N397 yrkande 8,

2003/04:So228, 2003/04:So261, 2003/04:So281, 2003/04:So388, 2003/04:So566

och 2003/04:So612.

Ställningstagande

Vi anser att det behövs en översyn av bestämmelserna i socialtjänstlagen

(2001:453) angående vistelsekommunens ansvar för hemtjänst. Hjälpbehövande

som har rätt till hemtjänst måste få hjälp oavsett om de vistas i hemkommunen

eller i fritidskommunen. Men fritidskommunen måste också få ersättning

för den tjänst som den utför. Dagens situation där kommuner får en merkostnad

för tillresandes vårdbehov av t.ex. hemtjänst är oacceptabelt, och ett

rättvist system måste arbetas fram för att komma till rätta med detta

problem. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

47. Avgifter inom äldreomsorgen, punkt 26 (m, fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Gabriel Romanus

(fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie Brodén (m), Magdalena Andersson

(m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So350,

2003/04:So418 yrkande 16 och 2003/04:So428 yrkande 4, bifaller delvis

motionerna 2003/04:So353 yrkande 7, 2003/04:So591 yrkande 5, 2003/04:So596

och 2003/04:So597 och avslår motion 2003/04:So358.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen snarast bör utvärdera konsekvenserna av den nu

införda maxtaxereformen. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (v)

Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v) anför:

Ett stort problem inom äldreomsorgen är bristen på läkartimmar vid de

särskilda boendena liksom bristen på läkare med geriatrisk kompetens. Vi

konstaterar emellertid att den särskilde utredare som har i uppdrag att

genomföra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt tio år efter

ädelreformen har i uppdrag att lägga särskild vikt bl.a. vid integreringen

av primärvårdens läkarresurser i kommunernas vård och omsorg. Utredaren

skall snart redovisa resultatet av sitt arbete. Vi avser att noga följa

frågan.

2. Andra motionsyrkanden, punkt 28 (mp)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anför:

I anledning av motion So573 yrkandena 2, 3 och 8 vill jag framhålla

betydelsen av friskvård och förebyggande verksamhet. Jag anser att det behövs

rådgivning och stöd till äldre i dessa frågor. Jag anser också att

frivilligarbetet bör utvecklas för att ge meningsfullt innehåll i livet för

de människor som söker fortsatta uppdrag efter avslutat yrkesliv. Då detta

i huvudsak är ett kommunalt ansvar avstår jag dock från att reservera mig.

Jag avser emellertid att noga följa utvecklingen på området.

Vidare anser jag att det är angeläget att stimulera utvecklingen av mer

lättillgänglig och hanterbar vardagsteknik.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:So284 av Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om översyn av socialtjänstlagen.

2002/03:So302 av Rosita Runegrund (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om vård i vistelsekommun.

2002/03:So381 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om hemtjänst och hemsjukvård.

2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över vistelsebegreppet i socialtjänstlagen vad gäller

vilken kommun som skall betala för hemtjänst m.m. på semesterorterna.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:K417 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om äldreomsorg på minoritetsspråk.

2003/04:Fö240 av Lars Ångström (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att inrätta en äldresäkerhetsdelegation, motsvarande

Barnsäkerhetsdelegationen, och att Socialstyrelsen och Räddningsverket

ingår i denna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att regeringen bör arbeta fram en nationell strategi

avseende äldres säkerhet, som också inkluderar äldreskyddsombuden.

2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om äldre invandrare i det svenska samhället.

2003/04:So201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ökat stöd till de äldre genom en satsning på primärvården och på mera

läkartid inom den kommunala äldreomsorgen.

2003/04:So203 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om tillsyn av äldrevården.

2003/04:So205 av Inger René (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att personalen inom äldreomsorgen får kompetensutveckling i

näringslära och kosthållning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det i utbildningarna till personalen inom äldreomsorgen ges

adekvata kunskaper i näringslära och kosthållning.

2003/04:So228 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om hemtjänst för sommarboende och ersättning för denna.

2003/04:So261 av Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en översyn av bestämmelserna för hemtjänstavgift.

2003/04:So265 av Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av fler vårdplatser inom kommunernas särskilda boendeformer

för äldre.

2003/04:So267 av Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om diskriminering av de demenssjuka inom vården.

2003/04:So275 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av tillsynen inom vård och omsorg.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en förstärkning av MAS roll i kommunerna.

2003/04:So280 av Helene Petersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om bättre samverkan mellan kommunernas äldreomsorg och landstingens

vårdinrättningar.

2003/04:So281 av Agneta Ringman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om hemkommunens ekonomiska ansvar för äldre som vistas stadigvarande på

annan ort under en viss tid.

2003/04:So289 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att uppmärksamma Kommunförbundet och Invandrarverket på behovet att

stödja kommuner så att de tar fram informationsmaterial på olika

språk.

2003/04:So294 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en nationell strategi för äldres säkerhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tillsättandet av en äldresäkerhetsdelegation.

2003/04:So295 av Heli Berg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en försöksverksamhet för finsktalande inom äldrevården i Olofström.

2003/04:So338 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en

utredning behöver tillsättas för att utreda konsekvenserna, både för vården

och för de anställda, av att anställda följer sin lagstadgade skyldighet

och anmäler missförhållanden inom omsorgen av äldre och funktionshindrade.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ovan

nämnda utredning även bör komma med förslag om skydd för anställda som

gör anmälan enligt lex Sarah.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lämplig

myndighet bör ges i uppgift att kontinuerligt följa upp hur det gått för

anställda som gjort lex Sarah-anmälan.

2003/04:So341 av Else-Marie Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att verka för att kommunerna får möjlighet att anställa läkare.

2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c):

41. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av

ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting beträffande hemsjukvård,

rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel.

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kommunerna bör få anställa läkare.

2003/04:So346 av Rosita Runegrund och Ingemar Vänerlöv (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om instiftande av en demensombudsman.

2003/04:So350 av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utvärdera konsekvenserna av införandet av maxtaxan för äldre så

att den ger alla pensionärer rättvisa villkor.

2003/04:So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om uppföljning av besluten till särskilda boendeformer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om nationella data över brukartillfredsställelse.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kartläggning inom äldreomsorgen med syfte att fastställa en

nationell norm.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en kartläggning över sysselsättning och stimulans inom äldreomsorgen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om äldres ökade möjligheter att styra över innehåll och utformning

av beviljade insatser.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om minimikrav och kvalitetsindikatorer.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder av brister i maxtaxan inom äldreomsorgen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om riktlinjer för kosten inom äldreomsorgen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om uppföljning av äldre invandrades och äldre tillhörande de

nationella minoriteternas situation.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om lagen om anmälningsskyldighet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om rättssäkerhet för dementa avseende fysiska

begränsningsåtgärder.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om anhörigstöd.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om uppföljning av anhöriginsatser.

2003/04:So358 av Lennart Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av en konsekvensanalys av kommunernas ekonomiska kompensation

vid införandet av maxtaxan inom äldreomsorgen.

2003/04:So388 av Christer Skoog m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av att införa en interkommunal ersättning för hemtjänst vid

boende i fritidshus.

2003/04:So394 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om omhändertagandet av äldre med omfattande omvårdnadsbehov.

2003/04:So400 av Elina Linna m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en handlingsplan för äldreomsorg på finska.

2003/04:So405 av Cecilia Wikström (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att inrätta en rådgivande resurs för äldre som utsatts

för våld.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att kommunerna åläggs att prioritera brottsförebyggande insatser,

vård, stöd och rehabilitering av äldre brottsoffer.

2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om brister inom äldreomsorgen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att i lag garantera äldres val av vårdgivare i hela landet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om reformer för valfrihet, alternativ och kvalitet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en nationellt samordnad äldrepeng.

5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att

säkerställa äldreomsorgens långsiktiga finansiering i enlighet med vad

som anförs i motionen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att stärka primärvården.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om hälsa och välbefinnande.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en förstärkt och oberoende tillsynsmyndighet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en sammanslagning av hälso- och sjukvårdslagen och

socialtjänstlagen för en säkrare och god äldreomsorg.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om personalförsörjning.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ställföreträdarfrågan.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kommunalt domstolstrots.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att skyndsamt följa upp effekterna av

avgiftsreformen inom äldre- och handikappomsorgen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om anhörigas och närståendes situation.

2003/04:So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förstärka målen för äldrepolitiken till ett mer individbaserat

förhållningssätt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utveckla former för ökad delaktighet för de äldre.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att vidta åtgärder för att förhindra åldersdiskriminering.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att snarast utvärdera konsekvenserna av den nu införda

maxtaxereformen.

5. Riksdagen begär att regeringen tar fram ett program för att

förebygga ohälsa och olycksfall hos de äldre.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning av ett system med hemservicecheckar.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en strategi för att stimulera ett bra samarbete mellan anhörigvård

och den offentliga vården och omsorgen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förslag på hur volontärer kan bli verksamma inom skola, vård

och omsorg.

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett

åtgärdsprogram för att långsiktigt säkra personalförsörjningen inom äldrevård

och omsorg.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om anpassning av äldreomsorgen för människor med utländsk

bakgrund.

2003/04:So443 av Mikael Oscarsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att göra en utvärdering av ädelreformen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att göra en översyn av den geriatriska vården.

2003/04:So477 av Torkild Strandberg och Christer Nylander (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att även äldre människor

får fatta livets viktiga beslut om t.ex. boende, mat och rekreation själva.

2003/04:So495 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun vad gäller kvalitetsarbete

i äldrevården.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utredning av organisation och prioriteringar inom tillsynsverksamhet

på det sociala området.

2003/04:So502 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs beträffande äldrepsykiatrin.

2003/04:So505 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om överläggningar med Kommun- och Landstingsförbunden om former

för utökat stöd till dem som vårdar närstående.

2003/04:So508 av Christer Winbäck (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om hemspråksvård för äldre.

2003/04:So520 av Börje Vestlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om äldre homo- och bisexuellas särskilda behov i äldresomsorgen samt om

ett tillägg i analysen med sexualitet jämte etnicitet, funktionshinder

och genus.

2003/04:So521 av Inger Nordlander och Eva Arvidsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utse ett av de elva i dag existerande äldreskyddsombuden till

nationell äldresamordnare.

2003/04:So544 av Per Erik Granström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av vårdgivarval inom äldreomsorgen.

2003/04:So549 av Göte Wahlström och Christina Nenes (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om kraftfulla åtgärder för att klara framtida personalrekrytering till

vård- och omsorgsarbete.

2003/04:So566 av Ingvar Svensson och Rosita Runegrund (båda kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag för att mildra

kostnadseffekterna av socialtjänstlagens vistelsebegrepp vad gäller hemtjänst

för de kommuner som har hög andel fritidsboende med hemvist i annan kommun.

2003/04:So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till sådan

ändring av socialtjänstlagen att valfrihetsprincipen skrivs in i denna

lag såvitt avser hemtjänst och särskilt boende för äldre.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om nationellt försök med viss icke behovsprövad hemtjänst för

personer som är 80 år och äldre.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utvecklings- och kvalitetsarbete inom äldreomsorgen även

skall inriktas på kunskaper i finska och andra minoritets- och invandrarspråk.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om äldrevårdens personalförsörjning.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om äldres rehabilitering.

2003/04:So573 av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist (båda

mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om friskvård och förebyggande verksamhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utveckling av mer lättillgänglig och hanterbar vardagsteknik,

och möjlig märkning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om "värn för äldre".

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om äldrevårdscentraler.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om varierade boendeformer för äldre.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avlastning, stöd och utbildning till närstående.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om frivilligarbete.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om befolkningsutvecklingen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om inventering för att klara beredskapen inför den demografiska

omställningen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kunskapen om åldrandet behöver bli bättre inom i

stort sett samtliga samhällssektorer.

2003/04:So591 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en medveten strategi för att möta det demografiskt

förändrade samhällets nya behov.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av att genom aktiva åtgärder och attitydpåverkan stärka

de äldres delaktighet och inflytande i samhället.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en äldreombudsman.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att diskriminering på grund av ålder skall vara förbjuden.

5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till riktlinjer

för tillämpning av maxtaxan i äldreomsorgen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om beaktande av den psykosociala aspekten i äldrevården.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av specialiserad demensvård och kvalificerade

demensutredningar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av utökad samverkan mellan kommuner och landsting

kring vårdkedjorna.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen bör presentera en för ändamålet anpassad

utbildning för biståndsbedömare.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en trygghetsgaranti.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om tillsynsmyndighet i äldreomsorgen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av nya former för service till äldre.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att beakta de äldre invandrarnas speciella förhållande

i äldreomsorgen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att stimulera nya former för äldreboenden.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att stärka den enskildes möjligheter att välja utförare

av vård, omsorg och service.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att beakta de äldres speciella behov av närhet till

samhällets service.

2003/04:So596 av Louise Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att överväga en översyn av socialtjänstlagen i den del som gäller vuxna

som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden men inte likställs

med gifta par vid bestämmelser om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen.

2003/04:So597 av Louise Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av att överväga att utforma förändringarna i socialtjänstlagen

så att jämkning av kostavgifter sker i landets samtliga kommuner.

2003/04:So600 av Paavo Vallius och Raimo Pärssinen (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om äldreomsorg för den finsktalande minoritetsgruppen.

2003/04:So602 av Paavo Vallius och Raimo Pärssinen (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om organisationen Sverigefinska Pensionärers möjlighet till inflytande

och stöd i samhällslivet.

2003/04:So612 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om vikten av att se över de i motionen anförda problemen.

2003/04:So621 av Göran Norlander och Susanne Eberstein (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om terapi och sysselsättning för äldre.

2003/04:So629 av Inger Nordlander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om samordning av äldrevården.

2003/04:So640 av Alf Svensson m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en värdighetsgaranti.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om läkarmedverkan på varje äldreboende och sjukhem.

2003/04:So641 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av hälsoekonomiska studier och forskning kring

anhörigvårdares hälsotillstånd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av forskning kring anhörigvården.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om nationellt resurscenter för anhörigstöd.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att behovet av att verka för att kunskap om anhörigvårdares

situation blir en viktig del i alla utbildningar inom vården och den

sociala sektorn.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om anhöriganställning.

8. Riksdagen beslutar om ändring av socialtjänstlagen 5 kap. 10 §

enligt följande lydelse: "Socialnämnden skall genom stöd och avlösning

underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller

äldre eller som har funktionshinder."

2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att uppvärdera hemarbete och anhörigvård.