Bet. 2003/04:SOU5

Socialutskottets betänkande

2003/04:SOU5

Socialtjänstpolitik

Sammanfattning

I betänkandet behandlas drygt etthundrasextio motionsyrkanden från de

allmänna motionstiderna 2002 och 2003.

Ett enigt utskott föreslår med anledning av motioner två tillkännagivanden

till regeringen.

För det första skall regeringen återkomma till riksdagen med ett konkret

förslag till lösning av problemet med att kommuner gör olika bedömningar

när det gäller hur stora inkomster från eget arbete ett barn tillåts ha

utan att detta påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för

barnet. Förslaget bör också beakta hur det belopp som skall undantas

vid biståndsberäkningen skall bestämmas. Vad utskottet anfört med delvis

bifall till motioner från (m, fp, kd, c, v, mp), (fp), (v) och (c) bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

För det andra bör den särskilda utredare som tillkallats under hösten

2003 med uppdrag att följa upp och ur ett könsmaktsperspektiv utvärdera

de myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till enskilda myndigheter

som gavs i samband med propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55) genom

tilläggsdirektiv få i uppdrag att överväga hur önskemålet att varje

kommun bör ha en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor

skall uppnås. Vad utskottet anfört med delvis bifall till motioner från

(s), (m), (fp), (v) och (mp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till

utskottets tidigare ställningstaganden och mot bakgrund av pågående

arbete på området.

I betänkandet finns 65 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Utskottet har tillsammans med företrädare för Statens institutionsstyrelse

den 2 och 3 februari 2004 besökt behandlingshemmen Granhult och Runnagården.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 6, 2002/03:Sf332

yrkandena 21 och 23, 2002/03:So339 yrkande 1, 2002/03:So488, 2003/04:Sf325

yrkandena 20, 21 och 23, 2003/04:Sf326 yrkande 6 och 2003/04:So413

yrkandena 1-3 och 8.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

2. Privatisering av socialtjänsten

Riksdagen avslår motion 2003/04:So635 yrkandena 1, 2 och 7.

Reservation 4 (fp)

3. Frivilligorganisationer

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So455 yrkande 8, 2003/04:So413

yrkande 4 och 2003/04:So645 yrkande 16.

Reservation 5 (fp, kd, c, mp)

Reservation 6 (m)

4. Riksnormen

Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkandena 5 och 6.

Reservation 7 (m)

Reservation 8 (c)

5. Ersätta socialbidrag med lån

Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkande 7.

Reservation 9 (m)

6. Barns inkomster av feriearbete m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet

anfört. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:So235,

2002/03:So243, 2002/03:So399 yrkande 2, 2002/03:So511 yrkande 6,

2002/03:So516 yrkande 1, 2003/04:So373, 2003/04:So417 yrkande 5 och

2003/04:So504 yrkande 21.

7. Barnbidrag och försörjningsstöd

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So399 yrkande 1 och 2003/04:So417

yrkande 4.

Reservation 10 (v)

8. Bistånd till studenter

Riksdagen avslår motion 2002/03:So335.

9. Bistånd till konstnärer

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr264 yrkande 11 och 2003/04:Kr254

yrkande 11.

Reservation 11 (m)

10. Ideella skadestånd

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So372, 2003/04:So254 och 2003/04:So533.

Reservation 12 (m, c)

11. Stödformers inverkan på varandra

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So334 och 2002/03:So489.

Reservation 13 (kd)

12. Försörjningsstöd till misshandlade kvinnor

Riksdagen avslår motion 2002/03:So374.

13. Villkor för försörjningsstöd

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf396 yrkande 2.

14. Samverkan

Riksdagen avslår motion 2003/04:So376.

Reservation 14 (kd)

15. Handlingsplaner

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet

anfört. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:So451 yrkande

6, 2003/04:Ju443 yrkande 9, 2003/04:Ju478 yrkande 7, 2003/04:Ju479

yrkande 33 och 2003/04:So396.

16. Stöd till brottsoffer

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So350 yrkande 9, 2002/03:So427,

2002/03:So510 yrkande 1, 2003/04:Ju262 yrkande 7, 2003/04:Ju444 yrkande

1 och 2003/04:Ju478 yrkande 1.

Reservation 15 (kd, c, mp)

Reservation 16 (fp)

Reservation 17 (v)

17. Förebyggande arbete m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So360 yrkandena 10 och 11,

2002/03:So384, 2003/04:Ju443 yrkande 4, 2003/04:Ju479 yrkandena 4, 31 och

36 och 2003/04:So271 yrkandena 9 och 10.

Reservation 18 (m)

Reservation 19 (fp)

Reservation 20 (kd)

18. Möjlighet att utdöma vite

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju479 yrkande 34.

Reservation 21 (fp)

19. Myndighetsuppdrag

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju250 yrkande 9.

Reservation 22 (m)

20. Tandvård och kvinnomisshandel

Riksdagen avslår motion 2002/03:So420 yrkande 1.

Reservation 23 (mp)

21. Offer för människohandel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So451 yrkande 4 och 2003/04:Ju447

yrkande 5.

Reservation 24 (fp)

Reservation 25 (v)

22. Prostitution

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju284 yrkande 3, 2002/03:So451

yrkande 3, 2003/04:Ju313 yrkande 5, 2003/04:Ju314 yrkande 2, 2003/04:Ju452

yrkande 2 och 2003/04:So635 yrkande 10.

Reservation 26 (fp)

Reservation 27 (v, mp)

Reservation 28 (kd)

23. Förstärkning av missbrukarvården

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So422 yrkande 6 och 2003/04:So637

yrkande 4.

Reservation 29 (m)

24. Finansiering av missbrukarvården

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So345 yrkandena 14 och 15 och

2003/04:So504 yrkande 2.

Reservation 30 (fp)

25. Frivilligorganisationerna och missbrukarvården

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So290 yrkandena 1 och 2 och

2003/04:So523 yrkandena 1 och 2.

Reservation 31 (kd)

26. Genusperspektiv

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So370, 2002/03:So447 yrkande 10,

2003/04:So276 och 2003/04:So345 yrkande 17.

Reservation 32 (v)

27. Tillämpningen av LVM

Riksdagen avslår motion 2003/04:So323.

Reservation 33 (kd)

28. Tvångsvård för narkotikamissbrukare

Riksdagen avslår motion 2002/03:So317.

Reservation 34 (m)

29. Kvalitetskontroller m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So447 yrkande 7, 2003/04:So345

yrkande 13 och 2003/04:So395 yrkande 7.

Reservation 35 (m, fp, kd, c)

Reservation 36 (v, mp)

30. Öppna alkoholrådgivningar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So447 yrkande 8 och 2003/04:So395

yrkande 8.

Reservation 37 (v, mp)

31. Stöd till anhöriga

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So354, 2002/03:So392 och 2003/04:So426.

Reservation 38 (fp)

32. Psykisk ohälsa och missbruk

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So447 yrkande 9 och 2002/03:So449

yrkande 1.

33. 4 kap. 26 § barnavårdslagen

Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkande 9.

Reservation 39 (m, fp, kd, c)

34. Vilande övervakning m.m.

Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkandena 10 och 11.

Reservation 40 (m)

35. Barn i riskzon

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr232 yrkande 12.

Reservation 41 (m)

36. Försörjning för familjehemsplacerade barn

Riksdagen avslår motion 2002/03:L317 yrkande 2.

37. Institutionsvårdens kvalitet

Riksdagen avslår motion 2003/04:So314 yrkandena 1 och 2.

Reservation 42 (m)

Reservation 43 (c)

38. Tillsynen över familjehem

Riksdagen avslår motion 2003/04:So296.

Reservation 44 (fp)

39. Kvardröjande ansvar

Riksdagen avslår motion 2003/04:So324.

40. Legitimation för socionomer

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So332 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So413

yrkande 14 och 2003/04:So643 yrkande 4.

Reservation 45 (m, kd)

41. En särskild statlig tillsynsmyndighet

Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkande 17.

Reservation 46 (m)

42. Tillsynen över socialtjänsten

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So350 yrkande 5, 2003/04:So635

yrkande 5 och 2003/04:So637 yrkande 5.

Reservation 47 (fp)

Reservation 48 (mp)

43. Rätten att överklaga biståndsbeslut

Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkande 15.

Reservation 49 (m)

44. Verkställighet av beslut

Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkande 16.

45. Behandling av personuppgifter

Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkande 18.

Reservation 50 (m)

46. Åtgärdsgaranti inom socialtjänsten

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju280 yrkande 5 och 2003/04:Ju394

yrkande 6.

Reservation 51 (m)

47. Bemötandet inom socialtjänsten

Riksdagen avslår motion 2003/04:So635 yrkande 6.

Reservation 52 (fp)

48. HBT-kompetens

Riksdagen avslår motion 2002/03:So512 yrkande 2.

Reservation 53 (fp, v, c, mp)

49. FoU-enheter

Riksdagen avslår motion 2003/04:So643 yrkande 2.

Reservation 54 (kd)

50. Prioriteringsutredning på socialtjänstens område

Riksdagen avslår motion 2003/04:So643 yrkande 5.

Reservation 55 (kd, c)

51. Kompetens och kvalitet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So350 yrkandena 1, 3, 4 och 6-8

och 2003/04:So407 yrkande 5.

Reservation 56 (v)

Reservation 57 (mp)

52. Underrättelse enligt 11 kap. 2 § sista stycket socialtjänstlagen

Riksdagen

avslår motionerna 2003/04:Ju479 yrkande 10, 2003/04:Sf326 yrkande 18,

2003/04:So413 yrkande 13, 2003/04:So474 yrkande 2, 2003/04:So504 yrkande

35 och 2003/04:Ub394 yrkande 5.

Reservation 58 (m, fp, kd)

53. Skyldighet för socialnämnden att polisanmäla misstanke om våld eller

hot mot hjälpsökande

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju479 yrkande 35 och 2003/04:So474

yrkande 3.

Reservation 59 (m, fp)

54. Anmälningsplikten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L319 yrkande 9, 2003/04:So465

yrkandena 1 och 2 och 2003/04:So474 yrkande 4.

Reservation 60 (m)

Reservation 61 (fp)

Reservation 62 (mp)

55. Ändring av reglerna för tvångsomhändertagande

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So425 och 2003/04:So359.

Reservation 63 (kd)

56. Husrannsakan i vissa fall

Riksdagen avslår motion 2003/04:So219.

Reservation 64 (m)

57. Svenska barn i utsatthet utomlands

Riksdagen avslår motion 2003/04:So222 yrkandena 1-5.

Reservation 65 (m)

58. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju363 yrkande 6, 2002/03:So339

yrkande 3, 2002/03:So350 yrkande 10, 2002/03:A323 yrkande 2, 2003/04:Ju453

yrkande 5, 2003/04:L319 yrkande 15, 2003/04:So271 yrkande 2, 2003/04:So431,

2003/04:So474 yrkande 1, 2003/04:So504 yrkande 3, 2003/04:So635 yrkande

4, 2003/04:So639 yrkande 4 och 2003/04:So643 yrkandena 6, 11 och

12.

Stockholm den 19 februari 2004

På socialutskottets vägnar

Chatrine Pålsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Chatrine Pålsson (kd),

Kristina Zakrisson (s), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann

(fp), Conny Öhman (s), Catherine Persson (s), Carl-Axel Johansson (m),

Marina Pettersson (s), Kenneth Johansson (c), Christer Engelhardt (s),

Elina Linna (v), Martin Nilsson (s), Jan Emanuel Johansson (s), Magdalena

Andersson (m), Gunilla Wahlén (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och

Marita Aronson (fp).

Utskottets överväganden

Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om annan inriktning av socialpolitiken m.

m. Utskottet vidhåller bl.a. den inställning som intogs när socialtjänstfrågor

senast behandlades våren 2002. Riksdagen bör också avslå motioner rörande

privatisering av socialtjänsten. Utskottet utgår från att regeringen

följer utvecklingen på området. Dessutom bör riksdagen, med hänvisning

till tidigare ställningstagande, avslå motioner rörande

frivilligorganisationerna.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (fp), 5 (fp, kd, c, mp)

och 6 (m).

Motioner

I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande om att socialpolitiken skall vara ett instrument

för att bryta utanförskap och bidragsberoende (yrkande 1). Enligt

motionärerna måste åtgärder för att reducera behovet av bidrag vara det

centrala i socialpolitiken. Vidare begärs att regeringen återkommer

dels med förslag om kommunens skyldighet att utan dröjsmål erbjuda arbete

eller kompletterande åtgärder som underlättar inträde i arbetslivet

(yrkande 2), dels med förslag om den enskildes rättighet till och

skyldighet att delta i kompletterande åtgärder som underlättar inträde i

arbetslivet (yrkande 3). I motionen begärs också tillkännagivanden om

att familjens egna resurser bör stärkas (yrkande 8).

I motion 2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande

om barnfattigdom och bidragsberoende (yrkande 21). Motionärerna anför

att de problem som drabbar barn och ungdomar inte kan lösas om de inte

ses i sitt sammanhang. Barn som lever i fattigdom och utanförskap har

i själva verket drabbats av arbetsmarknads-, bidrags- och integrationspolitikens

misslyckanden, anförs det. Socialbidraget, som är tänkt att vara en

tillfällig hjälp, har i stället för många blivit en permanent försörjning,

vari barn och familjer låses in i bidragsberoende och i utanförskap.

Vidare begärs ett tillkännagivande om användningen av socialbidrag som

ersättning för deltagande i praktik eller undervisning (yrkande 23).

Motionärerna anför att bidrag och andra former av ekonomiskt stöd skall

utformas så att de stimulerar människor till att aktivt söka förbättra

sin situation. Därför bör den som behöver socialbidrag för sin försörjning,

men som kan arbeta, kunna få ersättning för att delta i praktik eller

utbildning för att möjliggöra ett arbete. Två likalydande yrkanden förs

fram i motion 2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkandena 21 och

23.

I motion 2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande

om hur skatte- och bidragssystem tillsammans skapar fastlåsningseffekter

som leder till utanförskap (yrkande 20). Enligt motionärerna måste det

löna sig att arbeta, att utbilda sig och att ta risker i form av

företagande. Fastlåsnings-effekter som hindrar social rörlighet måste tas

bort, anförs det.

I motion 2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om åtgärder för att minska bidragsberoende (yrkande 6).

Motionärerna anser att det är mycket destruktivt att socialbidragen är

konstruerade så att det inte lönar sig att arbeta för dem som har det

allra svårast i samhället. Om en socialbidragstagare tar ett deltidsarbete

eller hoppar in och vikarierar några timmar får hon eller han ofta inte

behålla en krona av lönen. Enligt motionärerna bör socialbidraget

avtrappas successivt om personens inkomster blir bestående. Ett likalydande

yrkande förs fram i motion 2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 6.

I motion 2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om problemen med socialtjänstens dubbla roller och hur

upphandling kan minska problemen (yrkande 1). Motionärerna anför att

det sociala arbetets stödjande respektive kontrollerande funktioner bör

skiljas tydligare åt. Genom upphandling av tjänster kan den egna personalen

få tydligare uppdrag som t.ex. kan skiljas från behandlingsarbetet. I

motionen begärs vidare ett tillkännagivande om en ökad mångfald i

socialtjänsten (yrkande 2). Motionärerna är positiva till att utvecklingen

mot flera aktörer inom socialtjänsten fortskrider. Fler aktörer innebär

förtjänster i form av att hjälp tillhandahålls där kommunen inte hinner

med, anförs det. Dessutom begärs ett tillkännagivande om ökad rättssäkerhet

i socialtjänsten (yrkande 7). Enligt motionärerna bör reglerna kring

sekretesskydd förstärkas genom att de i enskild verksamhet ersätts med

den strängare regleringen av tystnadsplikt. Även offentlighetsprincipen

samt yttrande- och meddelarfrihet bör det gå att träffa avtal om. Enligt

motionärerna kan genom dessa åtgärder ett fullgott skydd uppnås, och

det är då fullt möjligt att ta in privata aktörer i utredningar m.m.

inom socialtjänstens område.

I motion 2002/03:So339 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson (båda kd)

begärs att regeringen lägger fram en handlingsplan för att åtgärda

ensamstående föräldrars situation (yrkande 1). Ensamståendes ansträngda

ekonomi med psykisk press och känsla av otillräcklighet riskerar att

påverka barnen, anförs det.

I motion 2002/03:So488 av Lena Sandlin-Hedman och Karl Gustav Abramsson

(båda s) begärs ett tillkännagivande om framtidens socialbidragssystem.

Motionärerna anför att ett förstatligande av socialbidragen, omfattande

såväl administration som finansiering, bör prövas som ett sätt att

åstadkomma ett effektivare, rättvisare och tryggare system.

I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs

att regeringen tillsätter en utredning med syfte att lägga fram förslag

som stärker frivilligorganisationer och volontärer (yrkande 4).

Motionärerna anför att det offentliga måste uppvärdera det arbete som utförs

av frivilligorganisationer.

I motion 2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c mp)

begärs ett tillkännagivande om kommunalt och frivilligt ungdomsarbete

(yrkande 16). Motionärerna anför att ett ökat obundet stöd är ett inslag

i arbetet för att engagera flera i frivilligarbete och att stärka

organisationerna i deras utvecklingsarbete för demokrati och för de frågor

som är deras grundfrågor. Ett likalydande yrkande framförs i motion

2002/03:So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp) (yrkande

8).

Bakgrund och tidigare behandling m.m.

Enligt 1 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) skall samhällets socialtjänst

på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

- ekonomiska och sociala trygghet,

- jämlikhet i levnadsvillkor,

- aktiva deltagande i samhällslivet.

Vidare anförs i paragrafen att socialtjänsten under hänsynstagande till

människans ansvar för sin och andras sociala situation skall inriktas

på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall vidare bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt

och integritet.

Enligt 4 kap. 1 § SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov

eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av

socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring

i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig

levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller

hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

Enligt 2 kap. 5 § SoL får kommunen sluta avtal med annan om att utföra

kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en

kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar

myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas

till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en

enskild individ.

Den 1 januari 2002 trädde en ny socialtjänstlag i kraft (SFS 2001:453).

I det av riksdagen godkända betänkande 2000/01:SoU18 med anledning av

regeringens proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. behandlades

under rubriken Allmänna utgångspunkter bl.a. motioner med liknande

innehåll som nu ifrågavarande motioner 2002/03:Sf226 (m) yrkande 6,

2002/03:Sf332 (m) yrkandena 21 och 23, 2003/04:Sf 325(m) yrkandena 20,

21 och 23, 2003/04:Sf326 (m) yrkande 6 och 2003/04:So 413 (m) yrkandena

1 och 2. Utskottet avstyrkte yrkandena med följande motivering (s. 19

f., res. m):

Utskottet delar regeringens uppfattning att socialtjänsten utgör en

central del av välfärdspolitiken och ett viktigt komplement till de

generella ekonomiska stödsystemen. I likhet med regeringen anser utskottet

vidare att de övergripande målsättningarna och grundläggande värderingarna

för verksamheten inom socialtjänsten skall stå fast. Till 1 kap. 1 § i

förslaget till ny socialtjänstlag överförs oförändrad den nu gällande

portalparagrafen med innebörd att socialtjänsten på demokratins och

solidaritetens grund skall främja människornas ekonomiska och sociala

trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.

Under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala

situation skall socialtjänsten inriktas på att frigöra och utveckla

enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall vidare bygga

på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Utskottet vidhåller att det inte finns någon anledning att frångå de

principer som enligt förarbetena till den nuvarande socialtjänstlagen

skall vara vägledande för det individinriktade arbetet inom socialtjänsten,

nämligen principerna om helhetssyn, frivillighet och självbestämmande,

kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet.

Socialtjänsten skall arbeta förebyggande och ta till vara den enskildes

egna resurser samt beakta den enskildes delaktighet och egna ansvar.

Principerna ger också uttryck för den människosyn som alltjämt skall

prägla reformarbetet inom socialtjänsten.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är ett kompromisslöst

mål att välfärden skall omfatta samtliga medborgare. Socialtjänstens

insatser ger de människor som av olika anledningar utsätts för ekonomiska

eller sociala påfrestningar möjlighet att leva ett värdigt och självständigt

liv. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att

nu stärka detta skyddsnät.

Utskottet vidhåller dock att socialbidraget skall vara ett yttersta

skyddsnät för tillfälliga ekonomiska behov och inte fungera som en

långsiktig försörjningskälla. Familjeutredningen har analyserat de samlade

effekterna av skatter, bidrag och avgifter för barnfamiljerna samt därvid

bl.a. belyst marginaleffekterna. Riksdagen bör inte föregripa kommande

förslag på området.

Liknande motionsyrkanden har därefter även behandlats av utskottet i

det av riksdagen godkända betänkande 2001/02:SoU11 Socialtjänstfrågor.

Utskottet avstyrkte yrkandena även denna gång (s. 8 f., res. m).

Regeringen har i juni 2003 (dir. 2003:76 ) tillkallat en parlamentarisk

kommitté med uppdrag att ta fram underlag till en nationell handlingsplan

för den sociala barn- och ungdomsvården. Av direktiven för utredningen

framgår bl.a. att särskild fokus bör läggas vid familjehemsvården i

enlighet med socialutskottets betänkande 2002/03:SoU10 Familjehemsvård

samt vid privatiseringens omfattning, villkor och effekter.

Från Socialdepartementet har inhämtats att Familjeutredningens slutbetänkande

Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24) alltjämt bereds inom Regeringskansliet.

Utredningen föreslår (s. 267) en omläggning av det ekonomiska familjestödet

så att det blir mera generellt, i syfte att minska marginaleffekter och

på så sätt motverka fattigdomsfällor. Inkomstprövningen bör, enligt

utredningen, minskas och konsumtionsstyrande inslag så långt som möjligt

undvikas.

I det av riksdagen godkända betänkande 2001/02:SoU23 med anledning av

regeringens skrivelse 2001/02:166 Barnpolitiken - arbetet med strategin

för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter behandlade

utskottet bl.a. ett likalydande yrkande som yrkande 1 i motion So339

(kd) (s. 14 f., res. kd). I sin bedömning anförde utskottet följande:

Många

barnfamiljer har svårt att få vardagen att gå ihop ekonomiskt.

Ensamföräldrarnas ekonomiska situation och dess konsekvenser för barnen är

en fråga som enligt skrivelsen blivit alltmer angelägen för regeringen

att belysa. I årets ekonomiska vårproposition betonar regeringen att

det förutom en tillväxtfrämjande ekonomisk politik även krävs en aktiv

rättvisepolitik för att minska klyftorna i samhället. Regeringen påtalar

bl.a. vikten av att minska marginaleffekterna, vilka är högst bland

ensamhushåll med ett eller flera barn och med låga inkomster.

Familjeutredningens slutbetänkande, som rör dessa frågor, är under beredning

inom Regeringskansliet. Utskottet kan vidare konstatera att ett antal

förändringar har gjorts sedan 1999 för att förbättra barnfamiljernas

ekonomiska situation, bl.a. höjningarna av barnbidraget och flerbarnstillägget

samt införandet av maxtaxan inom barnomsorgen. När det gäller barn i

familjer som uppbär ekonomiskt bistånd för sin försörjning kan utskottet

konstatera att regeringen har ställt upp som mål att halvera antalet

socialbidragstagare mellan åren 1999 och 2004, vilket mål riksdagen

ställt sig bakom. Utgångspunkten i detta arbete är att skapa trygghet

och rättvisa samtidigt som fattigdomsfällor och marginaleffekter görs

så små som möjligt. Ytterst handlar det om att alla i arbetsför ålder

skall ges möjligheter till en egen försörjning. Mot bakgrund av det

anförda avstyrker utskottet motionerna - - -.

I 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100) föreslog

regeringen ett rättvisemål, att halvera antalet socialbidragstagare mellan

åren 1999 och 2004. Riksdagen ställde sig i juni 2001 bakom detta mål

(bet. 2000/01: FiU20, rskr. 2000/01:288). Regeringen har därefter årligen

redovisat en avstämning av målet. Den senaste finns redovisad i

budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, bil. 3 till finansplanen s.

26 f.). Regeringen anför där bl.a. att inriktningen på arbetet med att

bryta socialbidragsberoendet ligger fast. Socialbidragstagandet skall

minska genom att alla individer i arbetsför ålder ges möjligheter till

egen försörjning. Insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden

är härvid prioriterade. Vidare anförs att marginaleffekterna successivt

har minskat under senare delen av 1990-talet, bl.a. som en följd av

reformer i skatte- och bidragssystemen. Regeringen pekar dock på att

marginaleffekterna fortfarande är alltför höga för många hushåll, och

regeringen avser därför inom kort att påbörja ett utredningsarbete i

syfte att se över de samlade marginaleffekterna och hur bl.a. skatte-

och bidragssystemen kan utformas för att stärka de ekonomiska drivkrafterna

för arbete.

Från Finansdepartementet har, vad beträffar det ovan beskrivna

utredningsarbetet, inhämtats att en kartläggningsfas har ägt rum och

publicerats i form av en bilaga till Långtidsutredningen 2003 (bilaga 14).

I bilagan har man redovisat drivkrafter för arbete på ett relativt

detaljerat sätt. Något åtgärdsinriktat utredningsarbete har ännu inte

påbörjats, men frågan bereds internt.

Motioner rörande privatisering av socialtjänsten behandlades senast i

betänkande 2001/02:SoU11, vartill hänvisas för en bakgrundsbeskrivning.

Utskottet som avstyrkte motionerna anförde följande i sin bedömning (s.

9 res. m resp. v):

I motionerna So358 (m) yrkande 4 och So456 (v) begärs tydligare

lagstiftning när det gäller socialtjänstens möjligheter att lägga ut uppdrag

på entreprenad. Utskottet kan konstatera att JO har beslutat i ett ärende

angående användningen av privata rättssubjekt som utredare inom

socialtjänsten samt att förvaltningsdomstolarna har att handlägga mål rörande

lagligheten i kommunala beslut att lägga ut socialtjänsten på entreprenad.

Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen och återkommer

till riksdagen med förslag till lagstiftning om det blir nödvändigt.

Motionerna avstyrks.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin inställning gällande målen och de grundläggande

principerna för socialtjänsten såsom den redovisats i betänkande

2000/01:SoU18. Detta ställningstagande har utskottet även gjort i betänkande

2001/02:SoU11. Utskottet vidhåller vidare i enlighet med vad som anförts

i det sistnämnda betänkandet att socialbidraget skall vara ett yttersta

skyddsnät för tillfälliga ekonomiska behov och inte fungera som en

långsiktig försörjningskälla. Utskottet konstaterar vidare att regeringens

arbete med att halvera antalet socialbidragstagare fortgår med oförändrad

inriktning och att regeringen då man anser att marginaleffekterna

alltjämt är för höga för många hushåll har gjort en kartläggning och avser

att påbörja ett utredningsarbete i syfte att se över bl.a. de samlade

marginaleffekterna för att stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbete.

Vidare vidhåller utskottet att vissa av förslagen som Familjeutredningen

har lämnat bör kunna leda till ett minskat socialbidragsberoende.

Dessutom finns det anledning att anta att det arbete med kunskapsutveckling

inom socialtjänsten som bedrivs av Socialstyrelsen kommer att ha en

positiv inverkan på arbetet med att minska antalet socialbidragstagare.

Utskottet anser sammanfattningsvis att ett omfattande arbete pågår på

området. Riksdagen bör inte föregripa kommande förslag. Motionerna

2002/03:So488 (s), 2002/03:Sf226 (fp) yrkande 6, 2002/03:Sf332 (m)

yrkandena 21 och 23, 2003/04:So413 (m) yrkandena 1-3 och 8, 2003/04:Sf325

(m) yrkandena 20, 21 och 23 och 2003/04:Sf326 (fp) yrkande 6 avstyrks

därför. Mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår för att minska

socialbidragsberoendet anser utskottet inte att det föreligger ett behov

av handlingsplan för att åtgärda ensamstående föräldrars situation.

Även motion So339 (kd) yrkande 1 avstyrks därför.

I motion So635 (fp) yrkandena 1, 2 och 7 framförs synpunkter på hur

privata aktörer kan förmås att arbeta i större utsträckning inom

socialtjänsten och hur detta, när det gäller utredningar o.d. kan ske utan

att rättssäkerheten äventyras. Utskottet konstaterar att en förvaltningsuppgift

enligt regeringsformen kan överlämnas till ett privat rättssubjekt. Om

uppgiften innefattar myndighetsutövning måste det emellertid ske med

stöd av lag. Socialtjänstlagen ger inte kommunerna utrymme att anlita

privata rättssubjekt för myndighetsutövning. Med det förbehållet att

det inte är fråga om myndighetsutövning föreligger det således redan i

dag möjligheter för socialtjänsten att anlita privata rättssubjekt.

Utskottet anser därför inte att det föreligger behov av ett tillkännagivande

härom till regeringen. Motion So635 yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.

Utskottet är inte heller berett att föreslå ett tillkännagivande om

ökad rättssäkerhet i socialtjänsten på de grunder som föreslås i yrkande

7 i motionen. Utskottet utgår dock alltjämt från att regeringen följer

utvecklingen och återkommer till riksdagen med förslag till lagstiftning

om det blir nödvändigt. Utskottet avstyrker således även detta motionsyrkande.

Utskottet vill nu i likhet med tidigare betona att frivilligorganisationerna

har en stor betydelse när det gäller att komplettera samhällets insatser

på det sociala området. Något tillkännagivande härom behövs dock inte.

Motionerna 2002/03:So455 (s, fp, kd, v, c, mp) yrkande 8, 2003/04:So413

(m) yrkande 4 och 2003/04:So645 (s, fp, kd, v, c, mp) yrkande 16 avstyrks.

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med delvis bifall till motionsyrkanden som sin mening ge

regeringen till känna att den bör återkomma till riksdagen med ett

konkret förslag till lösning av problemet med att kommuner gör olika

bedömningar när det gäller hur stora inkomster från eget arbete ett

barn tillåts ha utan att detta påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt

bistånd för barnet. Ett sådant förslag bör också beakta hur det belopp

som skall undantas vid biståndsberäkningen skall bestämmas. Riksdagen

bör vidare, främst med hänvisning till tidigare uttalanden, avslå

motioner om bl.a. riksnormen, om vilka inkomster och tillgångar, bortsett

från vad gäller barns inkomster, som bör ingå i beräkningsunderlaget

för ekonomiskt bistånd samt om kraven för bistånd enligt socialtjänstlagen.

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (c), 9 (m), 10 (v), 11 (m), 12 (m, c),

13 (kd) och 14 (kd).

Motioner

I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs

att riksdagen beslutar dels att den s.k. riksnormen avvecklas till förmån

för att skäliga bidragsnivåer fastställs av kommunerna (yrkande 5),

dels att posten medlemskap i fackförening i försörjningsstödet skall

utgå (yrkande 6). Motionärerna pekar på att enligt Kommunförbundets

bedömningar har riksnormen haft mycket liten inverkan på

socialbidragskostnaderna

men däremot minskat möjligheterna för kommunerna att hitta egna lösningar.

Vidare anför motionärerna att det saknas skäl för att medlemsavgifter

i fackföreningar skall bekostas av skattemedel. Vidare begärs ett

tillkännagivande om att möjlighet för kommuner att ersätta kortvarigt

socialbidrag med lån bör införas (yrkande 7). Motionärerna pekar på att

ett lånealternativ skulle kunna innebära en viss "tröskel" i systemet

som motverkar att personer lätt fastnar i bidragsberoende. Regeringen

bör därför återkomma till riksdagen med förslag om en möjlighet för

kommuner att ersätta kortvarigt socialbidrag med lån.

Ett stort antal motioner berör frågan om vilka inkomster som skall ingå

i beräkningsunderlaget för ekonomiskt bistånd.

I motion 2003/04:So373 av Hillevi Engström m.fl. (m, fp, kd, c, v, mp)

begärs ett tillkännagivande om att utreda möjligheten att införa en

regel avseende barns egna inkomster liknande de regler som gäller för

underhållsskyldighet. Motionärerna pekar på att när det gäller föräldrarnas

underhållsskyldighet påverkas denna vanligtvis inte av mindre inkomster

av feriearbete och liknande.

I motion 2002/03:So243 av Hans Backman (fp) begärs att regeringen lägger

fram förslag till sådana ändringar i socialtjänstlagen att möjligheten

upphör för kommunerna att reducera en familjs socialbidrag när barnen

sommarjobbar. Även i motion 2002/03:So235 av Birgitta Carlsson och Jan

Andersson (c) framförs ett yrkande med denna innebörd.

I motion 2002/03:So511 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs att

regeringen återkommer med förslag till ändring i socialtjänstlagen såvitt

gäller att barns feriearbete upp till visst belopp inte skall påverka

föräldrars försörjningsstöd (yrkande 6). Motionärerna pekar på att ett

ökande antal barn under det gångna årtiondet har fått växa upp i familjer

med relativ fattigdom. Enligt motionärerna är det angeläget att dessa

barn själva får lära sig att det lönar sig att arbeta och att de får

möjlighet att förbättra sin egen ekonomi, genom t.ex. feriearbete.

I motion 2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om att undanta barns inkomst av eget arbete och förmögenhet

vid bestämmande av bostadsbidrag och socialbidrag (yrkande 21).

I motion 2003/04:So417 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande

om barnbidrag och försörjningsstöd (yrkande 4). Motionärerna kräver en

lagändring för att säkerställa att barnbidraget inte skall ingå i

beräkningsunderlaget för socialbidrag. Vidare begärs i motionen ett

tillkännagivande om försörjningsstöd och möjligheten till fribelopp för

feriearbetande ungdomar (yrkande 5). Enligt motionärerna bör lön som

barn i familjen tjänar undantas, förslagsvis upp till gränsen för

skatteplikt. Motionsyrkanden av denna innebörd framförs även i motion

2002/03:So399 av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkandena 1 och 2.

I motion 2002/03:So516 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs att

regeringen lägger fram förslag till ändring i lag så att inkomster från

ungdomars sommararbete, barnbidrag, barnpension och förmögenhet ställd

under förmyndare inte påverkar familjers socialbidrag (yrkande 1).

Motionärerna anser att kommunerna utifrån FN:s barnkonvention bör göra

bedömningar av vad som är skälig levnadsnivå ur ett barnperspektiv och

låta ungdomar i bidragsfamiljer behålla sina tillfälliga arbetsinkomster.

I motion 2002/03:So335 av Yvonne Andersson (kd) begärs ett tillkännagivande

om försörjningsstöd till studenter. Motionären anför att det inte är

rimligt att studenter behandlas annorlunda än andra medborgare när det

gäller rätten till försörjningsstöd. Regeringen bör därför se över

socialtjänstlagens regler för bidragsnormen för studenterna och föreslå

behövliga ändringar.

I motion 2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande

om vad i motionen anförs om konstnärerna och socialbidragen (yrkande

11). Enligt motionärerna finns inga generella regler för hur stipendier

som skall finansiera kostnader för material, ateljé, resor m.m. skall

bedömas vid beräkningen av socialbidrag. Praxisen varierar mellan

kommunerna. Motionärerna anser att kraven på konstnärer bör vara samma

som för alla andra samt att samma regler bör gälla i hela landet. Ett

likalydande yrkande framförs i motion 2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl.

(m) (yrkande 11).

Några motioner rör ideella skadestånds påverkan på rätten till

försörjningsstöd.

I motion 2003/04:So254 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) begärs ett

tillkännagivande om skadeståndsersättning. Motionären anför att

skadeståndsersättningen, vid kvinnomisshandel, skall kompensera kvinnan för

hennes lidande och ge henne upprättelse för den förnedring och kränkande

behandling hon varit utsatt för. Ersättningen skall därför inte ligga

till grund för beräkningen av kvinnans inkomst i samband med ansökan om

försörjningsstöd från socialtjänsten.

I motion 2003/04:So533 av Lena Ek och Eskil Erlandsson (båda c) begärs

ett tillkännagivande om att erhållet skadestånd på grund av brott inte

skall räknas som inkomst vid utredning om eventuellt försörjningsstöd.

Motionärerna pekar på att skadeståndet skall kompensera brottsoffret

och ge henne eller honom upprättelse för den förnedrande och kränkande

behandling som hon eller han varit utsatt för. Det är därför orimligt

att skadeståndet skall räknas som inkomst vid utredning om eventuellt

försörjningsstöd.

Även i motion 2002/03:So372 av Håkan Juholt (s) begärs ett tillkännagivande

av innebör att det är orimligt att skadeståndsersättning betraktas som

inkomst vid utredning om försörjningsstöd.

I motion 2002/03:So334 av Yvonne Andersson (kd) begärs ett tillkännagivande

om behovet av en översyn av hur speciella stödinsatser påverkar storleken

på ekonomiskt bistånd. Motionären anför att ett bidrag som ges för att

möta ett behov inte får neutraliseras genom att det tar bort annat stöd

som avses möta annat behov.

I motion 2002/03:So489 av Maria Öberg (s) begärs ett tillkännagivande

om olika stödformers anknytning till tjänsteinkomsten. Motionären pekar

på att det finns en rad tydliga motsättningar på grund av att vissa

ersättningar betraktas som inkomst av tjänst och påverkar andra stödsystem

i samhället. Enligt motionären vore det bra med en genomgång av hur man

kan slippa dessa tveksamma verkningar av ett i övrigt bra system.

I motion 2002/03:So374 av Margareta Sandgren (s) begärs ett tillkännagivande

om att uppmärksamma den ekonomiska situationen för kvinnor som flytt

sitt hem på grund av misshandel. Motionären pekar på den svåra ekonomiska

situation en kvinna kan hamna i tillfälligt eller under längre tid på

grund av att hon fått lämna sitt hem i hast.

I motion 2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs ett

tillkännagivande om att socialtjänstlagen bör ändras så att kommuner får

rätt att ställa krav på motprestationer av bidragstagare (yrkande 2).

Motionärerna anför att den som kommer till Sverige skall stimuleras att

ta erbjuden sysselsättning i form av praktik- eller introduktionsplats.

Socialtjänstlagstiftningen bör därför ändras så att kommunerna får

rätt att ställa krav på motprestationer från bidragsmottagarnas sida.

I

motion 2003/04:So376 av Ingemar Vänerlöv (kd) begärs ett tillkännagivande

om nödvändigheten av bättre samverkansregler mellan socialtjänst och

försäkringskassa för att inte utsatta biståndstagare skall komma i kläm.

Bakgrund och tidigare behandling m.m.

Enligt 4 kap. 3 § socialtjänstlagen får försörjningsstöd lämnas för

skäliga kostnader för:

1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa

och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift,

2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i

fackförening och arbetslöshetskassa.

Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad

regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande

norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika

hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda

skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre

nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en

lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.

I det tidigare nämnda betänkande 2001/02:SoU11 behandlades senast en

motion med krav på att riksnormen skall avskaffas och att kommunerna

skall bestämma socialbidragsnormerna. Utskottet avstyrkte motionen med

följande motivering (s. 12 f., res. m):

Utskottet har inte ändrat inställning när det gäller riksnormen utan

vidhåller att det är angeläget att nivån på det ekonomiska stödet till

försörjning inte varierar alltför mycket mellan kommunerna samt att

staten bör ha ansvaret för att den enskilde garanteras en miniminivå

för de mest grundläggande behoven. Utskottet vill dock åter påpeka att

det är kommunerna som bestämmer nivån på biståndet till den enskildes

livsföring med undantag endast för de poster som ingår i riksnormen.

Socialnämnden kan för övrigt också frångå riksnormen om särskilda skäl

föreligger i ett enskilt fall.

I det nämnda betänkandet behandlades också motioner innefattande dels

kritik mot att barns tillgångar och inkomster ingår i beräkningsunderlaget

för ekonomiskt bistånd, dels ideella skadestånds påverkan på socialbidragen

och dels frågan om bistånd till konstnärer. Utskottet avstyrkte motionerna

med följande motivering (s. 13 res., vad betr. barns tillgångar och

inkomster, dels v, kd, c, fp, dels mp och vad betr. ideella skadestånd

v):

Utskottet konstaterar för det första att barn aldrig är underhållsskyldiga

gentemot sina föräldrar. Däremot kan förekomsten av tillgångar hos ett

barn beaktas när det gäller barnets del av det försörjningsstöd som

betalas ut. Tillgångar som i realiteten inte kan disponeras bör inte

tas med vid bedömningen. När det gäller ungdomars inkomster från

feriearbete vidhåller utskottet att det är olyckligt om kommunerna tolkar

Socialstyrelsens rekommendationer så snävt att ungdomar avstår från att

t.ex. sommarjobba. Riksdagen bör dock inte ta något initiativ. Motionerna

avstyrks därmed.

Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd bör stipendier

som är avsedda för ett visst ändamål, t.ex. en resa, i normalfallet

inte medföra en reducering av försörjningsstödet. Utskottet anser inte

att något sådant initiativ som begärs i motion Kr227 (m) yrkande 11 är

nödvändigt. Motionen avstyrks.

När det gäller ideella skadestånds påverkan på socialbidrag har regeringen

uttalat att det vid biståndsbedömningen rimligtvis bör beaktas att den

enskilde har fått ett sådant skadestånd efter att ha blivit utsatt för

ett brott och till följd härav t.ex. har behov av långvariga och kostsamma

behandlingar. Utskottet utgår från att regeringen följer frågan även

utan något initiativ från riksdagen.

Motionsyrkanden om att ersätta kortvarigt behov av socialbidrag med lån

behandlades senast av utskottet i betänkande 2000/01:SoU18. Utskottet

anförde att det saknades anledning att ytterligare frångå huvudprincipen

att bistånd som den enskilde har rätt till inte skall var återbetalningspliktigt

eller att utöka möjligheterna för socialnämnden att återkräva utgiven

ekonomisk hjälp (s. 32 res. m).

Studiesociala utredningen har den 19 januari 2004 lämnat sitt betänkande

Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130). Utredningen har haft

i uppdrag att göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala

situationen för studerande på olika utbildningsnivåer under den samlade

studietiden. Härvid har ingått att göra en kartläggning av samspelet

mellan studiestödssystemet och andra offentliga förmånssystem.

I Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:5)

anförs följande beträffande barns inkomster och tillgångar:

Eftersom barn aldrig är underhållsskyldiga gentemot sina föräldrar eller

eventuella syskon kan barnets egen inkomst bara ligga till grund för

den del av det ekonomiska biståndet som gäller barnet. Ett barn bör

alltid få disponera en del av sina inkomster för egen räkning utan att

det påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för barnet. Detta

gäller särskilt inkomster från feriearbete. Hur stor denna del bör vara

får bedömas från fall till fall och utifrån barnets behov. Eventuell

inkomst utöver vad barnet självt bör få disponera, bör socialnämnden

kunna räkna av mot barnets del i familjens kostnader inklusive

boendekostnaden.

Om ett barn har tillgångar som föräldrarna inte kan förfoga över, bör

det inte påverka föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för barnet.

Detta gäller t.ex. bankmedel som står under överförmyndarens kontroll,

om överförmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag.

Socialstyrelsen anför vidare i de ovan angivna allmänna råden att

socialnämnden i regel inte bör räkna med vissa faktiska inkomster. Som

exempel på sådana inkomster anges bl.a. dels skadestånd som den enskilde

fått för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning

för inkomstförlust, dels stipendier och fondmedel som är avsedda för

ett visst ändamål, t.ex. en resa. Dessutom anför Socialstyrelsen att

det när det gäller t.ex. den som varit utsatt för brott och till följd

av detta måste flytta kan vara befogat att ge bistånd beräknat på en ny

högre boendekostnad. Detta under förutsättning att flyttningen är

nödvändig för att den enskilde skall uppnå en skälig levnadsnivå. Dessutom

anför Socialstyrelsen att om den enskilde genom socialförsäkringsförmåner

och andra ersättningar helt eller delvis kan tillgodose sitt behov, bör

socialnämnden hänvisa honom eller henne till att ansöka om dessa. Sådana

förmåner och ersättningar kan vara t.ex. bostadsbidrag, underhållsstöd,

sjukpenning, föräldrapenning, äldreförsörjningsstöd samt sjukersättning

och aktivitetsersättning.

Enligt regleringsbrevet för Socialstyrelsen för år 2004 skall styrelsen

senast den 31 maj 2005 redovisa hur bestämmelsen i 4 kap. 4 §

socialtjänstlagen tillämpas. Det aktuella lagrummet avser möjligheten att

ställa krav på att den som uppbär försörjningsstöd under vissa angivna

omständigheter och under viss tid skall delta i anvisad praktik m.m.

Enligt 3 kap. 5 § socialtjänstlagen skall socialnämndens insatser för

den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne

och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer

och andra föreningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte ändrat uppfattning utan anser alltjämt att en riksnorm

bör föreligga. Inte heller anser utskottet att det finns skäl att föreslå

någon ändring vad beträffar vilka poster som riksnormen skall omfatta.

Motion 2003/04:So413 (m) yrkandena 5 och 6 avstyrks därför.

Utskottet vidhåller att det saknas anledning att ytterligare frångå

huvudprincipen att bistånd som den enskilde har rätt till inte skall

var återbetalningspliktigt eller att utöka möjligheterna för socialnämnden

att återkräva utgiven ekonomisk hjälp. Utskottet avstyrker därför motion

2003/04:So413 (m) yrkande 7.

Det varierar från en kommun till en annan hur stora inkomster från eget

arbete ett barn tillåts ha utan att detta påverkar föräldrarnas rätt

till ekonomiskt bistånd för barnet. På grund härav har utskottet förståelse

för de krav som framförs i ett antal motioner om att barns inkomster

från feriearbete m.m., upp till en viss nivå, inte skall påverka familjens

samlade rätt till försörjningsstöd. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett konkret förslag till lösning av problemet med att

kommuner gör olika bedömningar när det gäller hur stora inkomster från

eget arbete ett barn tillåts ha utan att detta påverkar föräldrarnas

rätt till ekonomiskt bistånd för barnet. Ett sådant förslag bör också

beakta hur det belopp som skall undantas vid biståndsberäkningen skall

bestämmas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med delvis bifall till

motionerna 2002/03:So235 (c), 2002/03:So243 (fp), 2002/03:So399 (v)

yrkande 2, 2002/03:So511 (fp) yrkande 6, 2002/03:So516 (mp) yrkande 1,

2003/04:So373 (m, fp, kd, c, v, mp) och 2003/04:So417 (v) yrkande 5

som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet är inte berett att föreslå ett initiativ av innebörd att

barnbidraget skall undantas från beräkningsunderlaget för försörjningsstöd.

Motionerna 2002/03:So399 (v) yrkande 1 och 2003/04:So417 (v) yrkande

4 avstyrks.

Utskottet konstaterar att ett utredningsbetänkande nyligen har lämnats

till regeringen som rör den ekonomiska situationen för studenter.

Regeringens arbete på detta område bör inte föregripas. Motion 2002/03:So335

(kd) avstyrks därför.

Av Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd framgår att stipendier

som är avsedda för ett visst ändamål, t.ex. en resa, i regel inte bör

medföra en reducering av försörjningsstödet. Utskottet anser inte att

något sådant initiativ som begärs i motionerna 2002/03:Kr264 (m) yrkande

11 och 2003/04:Kr254 (m) yrkande 11är nödvändigt. Motionerna avstyrks.

Utskottet vidhåller med hänvisning till regeringens tidigare uttalanden

härom samt vad som anförs i Socialstyrelsens allmänna råd att det inte

behövs något tillkännagivande när det gäller frågan om ideella skadestånds

påverkan på rätten till socialbidrag. Utskottet utgår dock alltjämt

från att regeringen följer frågan. Motionerna 2002/03:So372 (s),

2003/04:So254 (m) och 2003/04:So533 (c) avstyrks.

Som tidigare beskrivits pågår det ett omfattande arbete för att minska

socialbidragsberoendet i samhället. Utskottet utgår från att detta arbete

även innefattar en översyn av hur olika stödformer påverkar varandra.

Motionerna 2002/03:So334 (kd) och 2002/03:So489 (s) avstyrks.

Av Socialstyrelsens allmänna råd framgår att det när det gäller t.ex.

den som varit utsatt för brott och till följd av detta måste flytta kan

vara befogat att ge bistånd beräknat på en ny högre boendekostnad. Motion

2002/03:So374 (s) får härigenom anses i huvudsak tillgodosedd.

Socialtjänsten har redan i dag genom 4 kap. 4 § socialtjänstlagen

möjligheter att ställa krav på motprestationer från den som uppbär

socialbidrag. Motion 2003/04:Sf396 (c) yrkande 2 får därför anses i huvudsak

tillgodosedd.

Utskottet anser att gällande regler i socialtjänstlagen ger tillfredsställande

möjligheter till samverkan mellan socialtjänsten och andra samhällsorgan.

Motion 2003/04:So376 (kd) avstyrks därför.

Våld mot kvinnor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med delvis bifall till motionsyrkanden som sin mening ge

regeringen till känna att den särskilda utredare (dir. 2003:112) som

tillkallats under hösten 2003 med uppdrag att följa upp och ur ett

könsmaktsperspektiv utvärdera de myndighetsgemensamma uppdrag och de

uppdrag till enskilda myndigheter, som gavs i samband med propositionen

Kvinnofrid (prop. 1997/98:55) genom tilläggsdirektiv bör få i uppdrag

att överväga hur önskemålet att varje kommun bör ha en handlingsplan

för arbetet med våldsutsatta kvinnor skall uppnås. Riksdagen bör vidare,

främst mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår på området,

avslå motioner dels om förslag till ändring av socialtjänstlagen för

att förbättra stödet till brottsoffer, dels om det förebyggande arbetet

på området m.m. Riksdagen bör vidare, mot bakgrund av det arbete som

pågår på området, avslå motionsyrkanden rörande offer för trafficking.

Avslutningsvis bör riksdagen, bl.a. med hänsyn till Socialstyrelsens

uppdrag på området, avslå motionsyrkanden rörande vård och rehabilitering

m.m. av prostituerade.

Jämför reservationerna 15 (kd, c, mp), 16 (fp), 17 (v), 18 (m), 19 (fp),

20 (kd), 21 (fp), 22 (m) 23 (mp), 24 (fp), 25 (v), 26 (fp), 27 (v, mp)

och 28 (kd).

Motioner

I fem motioner framförs yrkanden om att kommunerna bör åläggas att

upprätta handlingsplaner när det gäller bemötandet av misshandlade och

hotade kvinnor.

I motion 2003/04:Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) begärs att

riksdagen beslutar om att kommunerna skall åläggas att upprätta

handlingsplaner för bemötandet av misshandlade kvinnor och barn (yrkande 9).

I motion 2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om att alla kommuner bör ha en handlingsplan för arbetet med

våldsutsatta kvinnor (yrkande 33).

I motion 2002/03:So451 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande

om en skärpning av kommunernas arbete med handlingsplaner mot sexualiserat

våld (yrkande 6).

I motion 2003/04:Ju478 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om vikten av att kommunerna tar ansvar för

kvinnomisshandelsproblematiken (yrkande 7). Motionärerna anför att det i varje

kommun bör finnas en skriftlig handlingsplan för bemötande av misshandlade

kvinnor inklusive handläggningsrutiner.

I motion 2003/04:So396 av Luciano Astudillo (s) begärs ett tillkännagivande

om att kommuner lagstiftningsvägen bör åläggas att ta fram handlingsplaner

för bemötande och omhändertagande i samband med hot och kvinnomisshandel.

Sex motioner rör ändringar i alternativt en översyn av hur socialtjänstlagen

fungerar när det gäller socialnämndens stöd till brottsoffer.

I motion 2003/04:Ju444 av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om att kommunerna bör ta det ansvar för brottsoffer som åläggs

dem i socialtjänstlagen (yrkande 1). Motionärerna anför att stödet till

brottsoffer i dag i praktiken fungerar tveksamt i alltför många kommuner.

Om kommunerna inte lever upp till sin lagstadgade skyldighet bör ordet

"bör" bytas ut mot "skall", anförs det.

I motion 2002/03:So350 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om att ersätta ordet bör med skall i 5 kap. 11 §

socialtjänstlagen (yrkande 9). Motionärerna anför att det är befogat och

nödvändigt att det stadgas att socialnämnden skall, och inte endast bör,

verka för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller

andra övergrepp i hemmet får stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Även i motionerna 2002/03:So427 av Inger Davidson (kd), 2003/04:Ju478

av Mikaela Valtersson m.fl. (mp) (yrkande 1) och 2002/03:So510 av Viviann

Gerdin och Birgitta Sellén (båda c) (yrkande 1) framförs yrkanden av

innebörd att ordalydelsen i 5 kap. 11 § socialtjänstlagen bör ändras

från bör till skall.

I motion 2003/04:Ju262 av Rolf Olsson m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande

om att utreda hur kommunerna efterlever intentionerna i socialtjänstlagen

att ge stöd och hjälp åt brottsoffer i allmänhet och i synnerhet vad

gäller kvinnor som utsatts för våld (yrkande 7). Motionärerna anför att

frågan om ansvaret för brottsoffer och då särskilt socialtjänstens ansvar

måste uppmärksammas särskilt. Det finns anledning att göra en nationell

översyn av hur intentionerna i socialtjänstlagen 5 kap. 11 § efterlevs,

anförs det.

I motion 2003/04:Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) begärs att

riksdagen beslutar om boendemöjligheter för misshandlade kvinnor när de

flyttar från kvinnojourerna (yrkande 4). Motionärerna pekar på att det

underlättar för misshandlade kvinnor att åter integreras i samhället om

de har en lägenhet dit de kan flytta när de lämnar jourerna.

I motion 2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om opinionsarbetet gällande våld mot kvinnor i nära relationer.

Motionärerna anför att vi i opinionsarbetet en gång för alla måste slå

fast att hot, misshandel, ofredande, våldtäkt och kvinnofridskränkning

är brott som samhället ser allvarligt på och att det aldrig är kvinnans

eget "fel" att mannen utsätter henne för övergrepp (yrkande 4). Vidare

begärs i motionen ett tillkännagivande om erbjudande av vård och behandling

till kvinnor som har utsatts för våld och sexuella övergrepp (yrkande

31). Motionärerna anser att det är av yttersta vikt att lagstiftningen

och de berörda myndigheterna inte sviker kvinnor som har utsatts för

våld i nära relationer och för sexuella övergrepp utan erbjuder stöd

genom snabb och professionell vård och behandling, anpassad efter

individuella behov. I motionen begärs också ett tillkännagivande av

innebörd att länsstyrelsen i sin roll som tillsynsmyndighet bör kunna

utdöma vite till de kommuner som inte uppfyller socialtjänstlagens

bestämmelse gällande stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor (yrkande

34). Avslutningsvis begärs ett tillkännagivande om att kommunerna måste

bistå med skyddat boende för våldsutsatta kvinnor (yrkande 36).

I motion 2002/03:Ju250 av Catharina Elmsäter Svärd m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om att en myndighet bör få i uppdrag att definiera de

fysiska, psykiska och ekonomiska effekterna av misshandel och våldtäkt

(yrkande 9). Motionärerna pekar på att utbildning, fortbildning och

handledning är en förutsättning för ett korrekt omhändertagande av en

misshandlad kvinna. Det är därför viktigt att någon myndighet, förslagsvis

Socialstyrelsen, får i uppdrag att definiera de fysiska, psykiska och

ekonomiska effekterna av våldtäkt och misshandel.

I motion 2003/04:So271 av Annelie Enochson (kd) begärs ett tillkännagivande

om att skapa ett centrum mot sexuella övergrepp i varje region i Sverige

(yrkande 9). Motionären pekar på att det med den tilltagande sexualisering

av vårt samhälle som framför allt medierna bidrar till finns en stor

risk att de sexuella övergreppen kommer att öka i framtiden. Det bör

därför finnas ett centrum mot sexuella övergrepp i varje region där

verksamheten bedrivs med statliga medel. I motionen begärs vidare ett

tillkännagivande om att möjliggöra skyddat boende för kvinnor och barn

i hela Sverige (yrkande 10). Yrkanden likalydande med de två sistnämnda

framförs av samma motionär även i motion 2002/03:So360 (yrkandena 10

och 11).

I motion 2002/03:384 av Carina Ohlsson och Elisebeht Markström (båda s)

begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör följa upp riksdagens

"kvinnofridsbeslut" från 1998 och vidta de åtgärder som behövs för att

beslutet skall genomföras.

I motion 2002/03:So420 av Kerstin-Maria Stalin (mp) begärs ett

tillkännagivande om behovet av utredning och statistik om tandvård och

kvinnomisshandel (yrkande 1). Motionären anser att Socialstyrelsen i

samarbete med socialförvaltningarna bör få i uppdrag att sammanställa

statistik angående de dolda kostnader som kan finnas på socialförvaltningar

angående tandvård som man bedömer har eller kan ha sitt ursprung i

misshandelsproblematik.

Ett antal motioner rör vård och rehabilitering m.m. av prostituerade.

I

motion 2003/04:Ju447 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om ett tydligt uppdrag till socialtjänsten (yrkande 5).

Motionärerna anför, när det gäller offer för människohandel för sexuella

ändamål, att det måste bli ett stopp för återsändandet av offren under

utredningens gång. Socialtjänstens uppdrag bör förtydligas till att ta

ansvar för offren under utredningen eller tills permanent boende och

uppehälle är ordnat, anförs det.

I motion 2002/03:So451 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs att regeringen

arbetar fram direktiv till berörda myndigheter angående ansvar för

kvinnor som utsatts för trafficking (yrkande 4). Motionärerna anför att

varje instans som kommer i kontakt med kvinnor som utsatts för trafficking

måste få tydliga direktiv som klargör vilket ansvar och utrymme man har.

I motion 2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om bättre samverkan för att motverka prostitution (yrkande

10). Motionärerna anför att det samlade arbetet mot prostitutionen många

gånger skulle bli mer effektivt med en smidigare samverkan mellan

polismyndigheter, socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra berörda

myndigheter och organisationer.

I motion 2002/03:So451 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs att regeringen

tillsätter en utredning om inrättande av ett nationellt resurscentrum

mot prostitution (yrkande 3). Motionärerna anser att detta centrum bör

ha till uppgift att arbeta med att stötta dem som söker vägar ut ur

prostitution. Det bör även arbeta med information till institutioner

och yrkesgrupper vilka i sin verksamhet möter prostituerade samt samverka

med berörda myndigheter och organisationer. Ett likalydande yrkande

framförs även i motion 2003/04:Ju452 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v)

yrkande 2.

I motion 2003/04:Ju314 av Tina Acketoft (fp) begärs ett tillkännagivande

om att öka samhällets stödinsatser för integrationen av prostituerade

(yrkande 2). Motionären anför att de flesta prostituerade har en bakgrund

som inte gett dem en reell möjlighet att utvecklas och kunna skapa sig

möjligheter till ett mer normalt liv. Precis samma regler och insatser

som gäller för integrationen av andra kriminella till ett icke kriminellt

liv bör gälla för denna grupp.

I motion 2003/04:Ju313 av Ingemar Vänerlöv och Tuve Skånberg (båda kd)

begärs ett tillkännagivande om behovet av ett utbyggt system för vård-

och rehabiliteringsinsatser för prostituerade som är i behov därav

(yrkande 5). Motionärerna, som anser att ett förbud för försäljning av

sexuella tjänster skall införas, anför att det är synnerligen angeläget

att, innan ett sådant förbud införs, ett utbyggt system för adekvata

rehabiliterings- och vårdinsatser föreligger för dem som kan vara i

behov därav. Dessutom behövs det ett nytt påföljdssystem för brottet,

anförs det. Motionärerna anser det högst olämpligt med traditionella

fängelsestraff, utan anser att påföljderna skall ta sikte på rehabilitering

och vård i ändamålsenliga inrättningar. I motion 2002/03:Ju284 yrkande

3 framför samma motionärer ett likalydande yrkande.

Bakgrund och tidigare behandling m.m.

Enligt 5 kap. 11 § socialtjänstlagen bör socialnämnden verka för att

den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp.

Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har

varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov

av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Utskottet behandlade senast frågor om våld mot kvinnor i de av riksdagen

godkända betänkandena 2001/02:SoU11 och 2003/04:SoU1, till vilka hänvisas

för en bakgrundsredovisning. I det förstnämnda betänkandet avstyrkte

utskottet motionerna med följande motivering (s. 17 f. ej res.):

Utskottet vill åter framhålla vikten av att förebygga våld och hot mot

kvinnor och av att ge utsatta kvinnor adekvat vård och stöd. Utskottet

konstaterar med tillfredsställelse att det har genomförts en rad åtgärder

och fortfarande pågår ett omfattande arbete på olika nivåer med frågor

som rör mäns våld mot kvinnor. Utskottet ser bl.a. mycket positivt på

att utsatta flickor och unga kvinnor i s.k. patriarkala familjer

uppmärksammas alltmer. Såväl socialtjänstlagstiftningen som den straffrättsliga

lagstiftningen har nyligen setts över och ändrats i syfte att öka skyddet

för och stödet till utsatta kvinnor. Socialstyrelsen och andra myndigheter

arbetar fortfarande med de regeringsuppdrag som gavs i samband med

kvinnofridsreformen 1998. Brottsförebyggande rådet har intensifierat sin

forskning på området. Även inom Regeringskansliet, inte minst i Nationella

rådet för kvinnofrid, pågår ett aktivt arbete. Vidare är förslag om

utökade möjligheter till besöksförbud under beredning i Regeringskansliet.

Socialstyrelsen kommer inom kort att slutredovisa sitt uppdrag med

anledning av kvinnofridsreformen. Utskottet utgår från att regeringen

därefter överväger behovet av ytterligare åtgärder. Mot bakgrund av de

omfattande insatserna på området får motionerna - - - anses i huvudsak

tillgodosedda.

I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 9 ) anförs bl.

a. följande (s. 130 f.):

Socialstyrelsen har, tillsammans med andra berörda myndigheter, genomfört

uppdrag som den fick i samband med Kvinnofridsreformen 1998. Uppdragen

avslutades 2002. Inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag har åtta olika

rapporter publicerats, bland annat innehållande redovisningar av

metodutvecklingsprojekt. Resultaten från projekten genomförs gradvis.

Myndigheternas arbete med anledning av uppdragen kommer att följas upp

av en särskild utredare under 2003-2004. Utredaren skall också lägga

förslag om finansiering och drift av en nationell kristelefon för kvinnor

som utsätts för hot eller våld. Staten stöder ekonomiskt kvinnojourer

och andra organisationer som arbetar för att motverka våld mot kvinnor,

främst kvinnojourernas två riksorganisationer. Under 2002 har 7 miljoner

kronor i engångsanslag fördelats till kvinnojourer för projekt riktade

till kvinnor med invandrarbakgrund, kvinnor med missbruksproblem och

kvinnor med funktionshinder. Regeringen beslutade våren 2003 om ekonomiskt

stöd till ett projekt inom handikapprörelsen för att öka kunskapen och

medvetenheten om våld mot kvinnor och män med funktionshinder. Regeringen

har sedan tillkomsten av Rikskvinnocentrum lämnat stöd till verksamheten

där. År 2003 uppgick stödet till sammanlagt 3,2 miljoner kronor.

I Socialstyrelsens uppdrag ligger också att följa prostitutionens

omfattning och utveckling samt att ge stöd till utveckling och förbättring.

Socialstyrelsen genomförde 1999, ett år efter lagen om förbud mot köp

av sexuella tjänster, en kartläggning av prostitutionens omfattning i

Sverige. Arbetet med en uppföljning av kartläggningen pågår för närvarande.

I budgetpropositionen för 2004 anförs dessutom följande (utg.omr. 9,

s. 138):

Insatser för att bekämpa hot och våld mot kvinnor måste kontinuerligt

utvecklas. Socialstyrelsens uppdrag med anledning av Kvinnofridsreformen

är avslutat, men arbetet med att förstärka insatserna måste fortsätta.

Det kan bland annat ske inom ramen för den myndighetssamverkan för

kvinnofrid som Socialstyrelsen initierat. Den webbplats som har utvecklats

inom ramen för myndighetssamarbetet har en viktig funktion att fylla

vad gäller det fortsatta samarbetet och spridning av goda exempel. Enligt

regeringens bedömning behövs ytterligare fokus på, och insatser för,

kvinnor som är dubbelt utsatta, till exempel kvinnor med missbruksproblem

och funktionshindrade kvinnor. För att långsiktigt förebygga mäns våld

mot kvinnor behövs förebyggande och rehabiliterande insatser också för

män som slår. Frivilligorganisationer har en viktig uppgift att fylla

både när det gäller att förebygga våld och att skydda utsatta kvinnor.

Regeringen avsätter ytterligare 9 miljoner kronor till kvinno- och

mansjourernas verksamhet fr.o.m. 2004. Den utvärdering som skall göras

av myndighetsuppdragen i samband med Kvinnofridsreformen kommer enligt

regeringens bedömning att utgöra ett viktigt underlag för fortsatta

överväganden om åtgärder för att ytterligare stärka insatserna för

utsatta kvinnor. Under budgetåret skall den långsiktiga finansieringen

av en nationell kristelefon för utsatta kvinnor utredas. Regeringen

aviserade i sin skrivelse om jämställdhetspolitik med handlingsplan för

mandatperioden (2002/03:140) att en utredare skall se över formerna för

en ombildning av Rikskvinnocentrum till ett nationellt institut för att

sprida kunskap och utveckla metoder när det gäller att motverka våld

mot kvinnor. Regeringen avsätter för budgetåret 2004 9,2 miljoner kronor

till Rikskvinnocentrums verksamhet. Utredningen skall bedrivas med

målsättningen att Rikskvinnocentrum skall kunna omvandlas till ett

institut under budgetåret 2004. Ytterligare insatser kan behöva genomföras

för att stimulera och intensifiera kommunernas arbete för våldsutsatta

kvinnor.

I betänkande 2003/04:SoU1 anförde utskottet under rubriken bidrag till

utveckling av socialt arbete m.m. följande i sin bedömning (s. 99, res.

vad beträffar stöd till kvinnojourer m.m. dels fp, dels v, mp):

Utskottet, som med tillfredsställelse noterar att regeringen avsätter

ytterligare 9 miljoner kronor till kvinno- och mansjourernas verksamhet

fr.o.m. 2004, har inget att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen.

Motionerna - - - avstyrks därmed.

Såsom utskottet framhållit vid upprepade tillfällen utför kvinnojourerna

ett mycket värdefullt arbete med stor betydelse som komplement till

socialtjänstens verksamhet på området. Utskottet vill också åter betona

att den omständigheten att det statliga stödet till kvinnojourerna ökat

under de senaste åren inte får leda till att kommunernas ekonomiska

engagemang minskar. Det är kommunerna som även i fortsättningen bör ha

det primära ansvaret för att stödja kvinnojourerna. Utskottet vidhåller

också att det självklart är positivt att kommunerna ger stöd även till

mansjourer. Motionerna - - - får anses i huvudsak tillgodosedda.

Utskottet vidhåller att Rikskvinnocentrum fyller en viktig funktion när

det gäller att motverka våld mot kvinnor och ser positivt på att medel

inom anslaget bidrar till finansieringen av verksamheten. Utskottet kan

konstatera att regeringen avsätter ytterligare 6 miljoner kronor till

Rikskvinnocentrum i syfte att under 2004 omvandla centrumet till ett

nationellt institut för att sprida kunskap och utveckla metoder när det

gäller att motverka våld mot kvinnor. Motion - - - får därmed anses i

huvudsak tillgodosedd.

Riksdagen har i juni 2003 (prop. 2002/03:70, bet. 2002/03:JuU17, rskr.

2002/03:224) beslutat ett antal lagändringar som i första hand syftar

till att motverka våld mellan personer som är eller har varit närstående.

Därvid har bl.a. beslutats att ett besöksförbud skall kunna utvidgas

till större geografiska områden än vad tidigare varit fallet och att

ett besöksförbud skall kunna avse den gemensamma bostaden om det på

grund av särskilda omständigheter finns en påtaglig risk för att den

person förbudet riktar sig mot kommer att begå brott mot en sammanboendes

liv, hälsa, frihet eller frid. Lagändringarna har trätt i kraft den 1

september 2003.

Frågan om stöd till våldsutsatta kvinnor och flickor har i november

2003 berörts av statsrådet Morgan Johansson i fråga för skriftligt svar

(2003/04:227). I svaret har statsrådet anfört bl.a. följande:

Ytterligare en åtgärd i arbetet mot våld mot kvinnor och flickor är att

låta en utredare se över formerna för en ombildning av Rikskvinnocentrum

till ett nationellt institut. Institutets uppgift ska vara att sprida

kunskap och utveckla metoder när det gäller att motverka våld mot kvinnor.

Regeringen avsätter 9,2 miljoner kronor för budgetåret 2004 till

Rikskvinnocentrums verksamhet.

Utredaren ska dessutom överväga förutsättningarna för att inrätta en

nationell kristelefon för kvinnor som utsatts för mäns våld.

Utbildning och kompetensutveckling är viktigt för att öka kunskapen hos

personalen i kommuner och landsting om våld i nära relationer och hur

man bemöter kvinnor som behöver stöd. En uppföljning av Socialstyrelsens

fortbildningssatsning för personal inom socialtjänst och hälso- och

sjukvård visar att ett stort antal anställda har genomgått utbildning

samt att personalen genomgående tycks ha fått större kunskap, ökad

kompetens och bättre beredskap att möta problemen. Utbildningen har på

många håll i landet resulterat i nätverk, handlingsplaner och bättre

rutiner. I över en tredjedel av länen finns länsövergripande samverkansgrupper.

Många kommuner har tagit fram strategier och/eller handlingsplaner för

arbetet med våldsutsatta kvinnor. I flera kommuner finns också lokala

samverkansgrupper. Fortfarande kvarstår dock brister inom flera områden.

I betänkande 2001/02:SoU1 behandlades senast ett motionsyrkande om att

regeringen skall tillsätta en utredning om inrättande av ett nationellt

resurscentrum mot prostitution. Utskottet anförde följande i sin bedömning

(s. 109, res. v):

Vänsterpartiet begär i motion Ju323 yrkande 3 att en utredning tillsätts

om ett nationellt resurscentrum mot prostitution. Utskottet vidhåller

sin tidigare redovisade uppfattning att samhället på olika sätt och i

olika sammanhang bör motverka prostitutionens skadeverkningar och

konsekvenser. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att

samla kunskap om prostitutionens omfattning och utveckling, sammanställa

kunskap om de sociala insatserna på lokal nivå samt ge stöd till utveckling

och förbättring av dessa insatser. Utskottet förutsätter att regeringen

och ansvariga myndigheter följer utvecklingen och vidtar de åtgärder

som kan behövas. Motionen får anses delvis tillgodosedd med det anförda.

Situationen för offer för människohandel har berörts av statsrådet Jan

O Karlsson i en interpellationsdebatt den 13 maj 2003. I debatten

(snabbprotokoll 2002/03:102) anförde statsrådet bl.a. följande:

Regeringen gav redan i november 2000 Anhörigkommittén i uppdrag att

utreda hur vi kan ge offren för människohandel rättsligt och annat stöd

så att de kan bistå i utredningar. Anhörigkommitténs betänkande har

remissbehandlats och är för närvarande under beredning i Regeringskansliet.

Kommittén föreslår bland annat att offer för människohandel ska kunna

ges tidsbegränsade uppehållstillstånd för att närvara vid brottsutredning

och rättegång och då ha rätt till hälso- och sjukvård och annat socialt

bistånd. Detta gäller naturligtvis alla offer för människohandel, såväl

kvinnor och flickor som män och pojkar. Det är också viktigt att påpeka

att offer för människohandel redan i dag kan ansöka om asyl och har

rätt till en individuell bedömning av skyddsbehov eller humanitära skäl.

Min ambition är att så snart som möjligt kunna lägga fram ett lagförslag

som stärker skyddet för offren. Det kommer att förbättra möjligheterna

att lagföra den här typen av brott. De som utsatts för brott ska ha

rätt till nödvändigt socialt och psykologiskt stöd förutom det rättsliga

stöd som kan ges under rättsprocessen i form av målsägandebiträde och

stödpersoner.

Regeringen har i november 2003 till riksdagen lämnat propositionen

2003/04:35 Människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för

målsägande och vittnen m.m. Propositionen bereds för närvarande i

riksdagen.

Frågan om uppehållstillstånd för brottsoffer för människohandel har

därefter även berörts av statsrådet Barbro Holmberg i januari 2004 i

interpellation 2003/04:182. I debatten (snabbprotokoll 2003/04:58)

anförde statsrådet bl.a. följande:

Enligt socialtjänstlagen är det kommunerna som har det yttersta ansvaret

för att de som vistas i en kommun får det stöd och den hjälp de behöver.

Det åligger således socialtjänsten att verka för att de personer som

det här är fråga om får det skydd och den hjälp de kan behöva. Det kan

till exempel bli aktuellt att dessa personer erbjuds skyddat boende

under vistelsen i Sverige.

I propositionen om människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd

för målsägande och vittnen föreslås även att en utlänning som har

beviljats ett uppehållstillstånd på ansökan av en förundersökningsledare

själv kan ansöka om uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder. Vid

Migrationsverkets prövning av en sådan ansökan kommer en sammantagen

bedömning av alla relevanta omständigheter i det enskilda fallet att

göras. Något generellt svar på om en person som mot sin vilja blivit

offer för människohandel kan anses ha tillräckliga skäl för att beviljas

permanent uppehållstillstånd av humanitära skäl kan jag inte ge.

Jag vill också nämna att utarbetandet av en nationell handlingsplan för

arbetet med att bekämpa prostitution och handel med människor, särskilt

kvinnor och barn, nyligen har påbörjats. Handlingsplanen inbegriper

åtgärder för förebyggande av prostitution och människohandel samt

insatser för skydd och bistånd till offren. Arbetet kommer att drivas

inom berörda politikområden och ske i samråd med ansvariga myndigheter

och frivilligorganisationer och kommer att inkludera insatser både på

nationell och på internationell nivå.

Enligt Statsrådsberedningens propositionsförteckning från den 20 januari

2004 avser Justitiedepartementet att lämna en proposition om människohandel

till riksdagen i mars 2004.

Utskottets ställningstagande

Enligt 5 kap. 11 § socialtjänstlagen bör socialnämnden verka för att

den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp.

Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har

varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov

av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Flera motionärer tar upp behovet av att alla kommuner bör ha en

handlingsplan för arbetet med våldutsatta kvinnor.

Utskottet konstaterar att ett omfattande arbete pågår i kommunerna för

att öka kunskapen om våld i nära relationer och hur man bemöter kvinnor

som behöver stöd. Utskottet konstaterar också att många kommuner har

tagit fram handlingsplaner eller motsvarande för hur detta arbete skall

bedrivas. Utskottet vill vidare erinra om att ytterligare medel avsatts

till Rikskvinnocentrum för innevarande år, bl.a. för att avhjälpa de

brister som föreligger på området. Utskottet noterar dessutom att en

särskild utredare (dir. 2003:112) tillkallats under hösten 2003 med

uppdrag att följa upp och ur ett könsmaktsperspektiv utvärdera de

myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till enskilda myndigheter,

som gavs i samband med propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55).

Utredaren skall göra en samlad analys av eventuella hinder och strukturer

som motverkar ett könsmedvetet arbete på de områden som dessa uppdrag

gällde. Uppdraget skall redovisas senast den 30 september 2004. Utskottet

anser det lämpligt att den särskilde utredaren genom tilläggsdirektiv

får i uppdrag att överväga hur önskemålet att varje kommun bör ha en

handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor skall uppnås. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med delvis bifall till motionerna

2002/03:So451 (v) yrkande 6, 2003/04:So396 (s), 2003/04:Ju443 (m) yrkande

9, 2003/04:Ju478 (mp) yrkande 7 och 2003/04:Ju479 (fp) yrkande 33 som

sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet anser det utomordentligt angeläget att kommunerna ger stöd åt

brottsoffer i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelse härom. Utskottet

utgår därför från att regeringen noga följer frågan. Utskottet delar

inte bedömningen att ordet bör skall bytas ut mot skall i det aktuella

lagrummet. Motionerna 2002/03:So350 (mp) yrkande 9, 2002/03:So427 (kd)

2002/03: So510 (c) yrkande 1, 2003/04:Ju262 (v) yrkande 7, 2003/04:Ju444

(fp) yrkande 1 och 2003/04:Ju478 (mp) yrkande 1 avstyrks.

Liksom tidigare vill utskottet framhålla vikten av att på alla sätt

förebygga våld och hot mot kvinnor och att ge utsatta kvinnor adekvat

vård och stöd. Utskottet konstaterar vidare att det alltjämt pågår ett

omfattande arbete på olika nivåer när det gäller mäns våld mot kvinnor.

Härvid vill utskottet särskilt peka på det arbete som skall ske för

att genomföra resultatet av Socialstyrelsens uppdrag med anledning av

Kvinnofridsreformen. Utskottet ser vidare mycket positivt på regeringens

avsikt att låta utreda möjligheterna att låta ett ombildat Rikskvinnocentrum

sprida kunskap om och utveckla metoder när det gäller att motverka våld

mot kvinnor. Dessutom har ändringar gjorts i reglerna för besöksförbud

som innebär ett ökat skydd för utsatta kvinnor. Mot bakgrund av de

omfattande åtgärderna på området anser utskottet att motionerna 2002/03:So360

(kd) yrkandena 10 och 11, 2002/03:So384 (s), 2003/04:So271 (kd) yrkandena

9 och 10, 2003/04:Ju443 (m) yrkande 4 och 2003/04:Ju479 (fp) yrkandena

4, 31 och 36 får anses i huvudsak tillgodosedda.

Länsstyrelsen har en viktig roll när det gäller att följa upp att

kommunerna uppfyller socialtjänslagens regler om stöd och hjälp till den

som utsatts för brott. Utskottet anser dock inte att det är nödvändigt

med ett tillkännagivande om att länsstyrelsen i denna roll skall ges

möjlighet att utdöma vite. Motion 2003/04:Ju479 (fp) yrkande 34 avstyrks.

Utskottet anser det angeläget att misshandlade kvinnor får ett korrekt

omhändertagande. Utbildning, fortbildning och handledning av berörd

personal är som anförs i motion 2002/03:Ju250 (m) yrkande 9 av stor

vikt i detta sammanhang. Ett tillkännagivande om att en myndighet bör

ges i uppdrag att definiera de fysiska, psykiska och ekonomiska effekterna

av misshandel och våldtäkt är dock inte nödvändigt enligt utskottets

mening. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ta initiativ till en utredning

och att statistik om tandvård och kvinnomisshandel tas fram. Motion

2002/03:So420 (mp) yrkande 1 avstyrks därför.

Utskottet anser det utomordentligt viktigt att offer för människohandel,

inom ramen för gällande lagstiftning, får det stöd och den hjälp de

behöver. En proposition med anledning av bl.a. Anhörigkommitténs betänkande

Människosmuggling och offer för människohandel bereds för närvarande i

riksdagen. Detta arbete bör inte föregripas. Motionerna 2002/03:So451

(v) yrkande 4 och 2003/04:Ju447 (fp) yrkande 5 avstyrks.

Socialstyrelsen har ett uppdrag att följa prostitutionens omfattning

samt att ge stöd till utveckling och förbättring. Dessutom har arbetet

med en nationell handlingsplan för att bl.a. bekämpa prostitution nyligen

inletts. Mot denna bakgrund anser utskottet att prostitutionen följs

och bekämpas på ett godtagbart sätt. Utskottet delar dock inte uppfattningen

i motionerna 2002/03:Ju284 (kd) yrkande 3 och 2003/4:Ju313 (kd) yrkande

5 om att ett förbud avseende försäljning av sexuella tjänster bör införas.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna 2002/03:So451 (v)

yrkande 3, 2002/03:Ju284 (kd) yrkande 3, 2003/04:So635 (fp) yrkande 10,

2003/04:Ju313 (kd) yrkande 5, 2003/04:Ju314 (fp) yrkande 2 och

2003/04:Ju452 (v) yrkande 2.

Vård av missbrukare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå olika motioner om vård av missbrukare. Utskottet

hänvisar till sina tidigare uttalanden samt de omfattande insatser som

pågår på området. Bland annat bedriver Socialstyrelsen ett omfattande

utvecklingsarbete för att stärka missbrukarvården. En nationell

psykiatrisamordnare har vidare tillsatts. Dessutom har LVM-utredningen

nyligen redovisat sitt uppdrag.

Jämför reservationerna 29 (m), 30 (fp), 31 (kd), 32 (v), 33 (kd), 34

(m), 35 (m, fp, kd, c), 36 (v, mp), 37 (v, mp) och 38 (fp).

Motioner

I motion 2003/04:So422 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande om missbruksvården (yrkande 6). Enligt motionärerna

måste missbruksvården stärkas och psykiatrins och socialtjänstens

ansvarsområden ses över. Vidare anförs att Statens beredning för medicinsk

utvärdering har visat att miljarder kronor "slängs" bort i missbrukarvården

genom att endast allmän stödbehandling ges.

I motion 2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs ett

tillkännagivande om personalförsörjningen inom socialtjänst, missbrukarvård

och psykiatri (yrkande 4). Motionärerna pekar på att mer personal kommer

att behövas för att långsiktigt genomföra en nödvändig förstärkning av

missbrukarvård och psykiatri.

Två motioner avser att staten bör ta på sig det finansiella ansvaret

för all missbrukarvård på institution.

I motion 2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs att

regeringen återkommer med förslag till sådana lagändringar som innebär

att staten tar på sig det finansiella ansvaret för all missbrukarvård

på institution, under förutsättning att kommunerna redovisar att de

åtgärder de utfört och planerat för de berörda missbrukarna uppfyller

vissa krav (yrkande 15). Vidare begärs ett tillkännagivande om skärpt

tillsyn av missbrukarärenden i kommunerna (yrkande 14). Motionärerna

anser att med en statlig finansiering av tvångsvården bör följa vissa

krav på kommunerna. Kommunen bör visa att man har följt alla tillämpliga

bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL. Även i motion 2003/04:So504 av

Marita Aronson m.fl. (fp) begärs att regeringen återkommer med förslag

till sådan lagändring att staten tar på sig det finansiella ansvaret

för all missbrukarvård på institution (yrkande 2). Enligt motionärerna

skall statens kostnad sedan enligt finansieringsprincipen neutraliseras

genom en ändring av de allmänna statsbidragen till kommunerna.

I motion 2003/04:So523 av Dan Kihlström m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om frivilliga organisationers insatser i missbrukarvården

(yrkande 1). Motionärerna pekar på att stat, landsting och kommuner är

i mycket stort behov av alla ideella insatser inom missbrukarvården.

Motionärerna anför att man kan fråga sig om inte detta frivilliga arbete

är en förutsättning för att missbrukarvården inte helt skall haverera.

Vidare begärs ett tillkännagivande om tillsättandet av en nationell

kommitté med inriktning mot ideell missbrukarvård (yrkande 2). Motionärerna

anför att regeringen för några år sedan tillsatte en parlamentarisk

kommitté vars uppgift är att föreslå och initiera åtgärder för att

förbättra situationen för hemlösa och förhindra att fler drabbas av

hemlöshet. En liknande kommitté borde kunna tillsättas och få i uppdrag

att leta efter goda exempel samt stödja ideell missbrukarvård på olika

sätt på nationell nivå, anförs det. Två likalydande yrkanden som de två

ovan beskrivna framförs i motion 2002/03:So290 av Dan Kihlström m.fl.

(kd).

Fyra motioner rör behovet av särskilda insatser för missbrukande kvinnor

samt förekomsten av ett genusperspektiv.

I motion 2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om att könsskillnader bör uppmärksammas i riktlinjer och

utbildning i alkoholistvården (yrkande 17). Motionärerna pekar på att

det finns ett stort behov av att man inom hälso- och sjukvården lägger

upp ett särskilt program för hur man kan hjälpa kvinnliga alkoholister.

Ett tillkännagivande om att det behövs särskilda insatser för att hjälpa

kvinnliga alkoholister begärs även i motion 2003/04:So276 av Helena

Bargholtz (fp).

I motion 2002/03:So370 av Carina Hägg (s) begärs ett tillkännagivande

om behovet av åtgärder för missbrukande kvinnor. Motionären anför att

behandlingen av kvinnor som missbrukar mer bör inriktas på kvinnornas

speciella situation och behov.

I motion 2002/03:So447 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande om utvecklad forskning, uppföljning och analys av LVM och

LVU samt att dessa analyser skall bedrivas med ett genusperspektiv

(yrkande 10). Motionärerna konstaterar att det saknas ett genusperspektiv

i de analyser som gjorts av tvångsvården, vilket är allvarligt. Kvinnor

som har ett så avancerat missbruk att de blir föremål för tvångsvård

lever ofta mycket destruktivt och utsätts många gånger för våld och

sexuella övergrepp.

I motion 2003/04:So323 av Kenneth Lantz (kd) begärs ett tillkännagivande

om nyttan av att utreda möjligheterna till lika tillämpning av LVM i

hela landet. Motionären anser att det krävs samma regler i hela landet

för att missbrukarvården skall komma fram till optimala resultat med

sin verksamhet.

I motion 2002/03:So317 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begärs ett

tillkännagivande om behovet av en utredning om tillämpningen av

tvångsvården för narkotikamissbrukare. Motionären anför att inslaget av

tvångsåtgärder gentemot illegal hantering, missbrukare och missbruk av

narkotika bör öka och skärpas. Riksdagen bör ge regeringen till känna

att en utredning om tillämpningen av tvångsvården för narkotikamissbrukare

bör syfta till att skärpa och utöka möjligheterna till tvångsåtgärder

vid fara för liv och hälsa för den enskilde eller dennes omgivning.

I motion 2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om mångfald, frivilligorganisationer, utvärdering och

kvalitetskontroll av missbrukarvården (yrkande 13). Motionärerna anför

att det är ett problem för kommunerna att resultaten av missbrukarvården

är så dåligt utvärderade. Kommunalt samarbete krävs i syfte att bättre

utvärdera och mäta resultaten i missbrukarvården.

I motion 2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande

om den institutionella missbruksvårdens behov av metodutveckling (yrkande

7). Motionärerna anför att delar av beroendevården har blivit eftersatt,

både resursmässigt och ur ett metodutvecklingshänseende. Motionärerna

anser att det nu krävs en satsning i hela landet på beroendevården för

att bevara och utveckla kvaliteten. Det gäller hela vårdkedjan - från

institutionsvård via öppenvård till arbetsmarknadsinsatser. Ett yrkande

med detta innehåll framförs även i motion 2002/03:So447 av Gudrun Schyman

m.fl. (v) (yrkande 7).

I motion 2003/04:So395 (v) begärs vidare ett tillkännagivande om

alkoholrådgivning i kommunerna (yrkande 8). Motionärerna anser att det bör

utredas om kommunerna i socialtjänstlagen, eller på annat sätt, kan

åläggas att tillhandahålla öppna alkoholrådgivningar, på liknande sätt

som i dag gäller för familjerådgivning. Ett yrkande av denna innebörd

framställs även i motion 2002/03:So447 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

(yrkande 8).

I motion 2002/03:So392 av Gunnar Nordmark (fp) begärs ett tillkännagivande

om att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda behovet av ett

ökat stöd till anhöriga till brottslingar och missbrukare.

I motion 2002/03:So354 av Claes-Göran Brandin och Christina Nenes (båda

s) begärs ett tillkännagivande om stöd till anhöriga inom missbrukarvården.

Motionärerna anför att det för anhöriga som har lång resväg och som är

tvungna att ta ledigt från sina arbeten kan bli svårt att medverka vid

anhörigveckor. Motionärerna anser därför att möjligheterna för anhöriga

att få rätt till ledighet från anställning och ekonomiskt stöd för

förlorad arbetsinkomst bör undersökas. Ett yrkande med denna innebörd

framförs även i motion 2003/04:So426 av samma motionärer.

Två motioner avlämnade under allmänna motionstiden 2002 berör kombinationen

drogmissbruk och psykisk sjukdom.

I motion 2002/03:So447 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande om att genomföra en fördjupad analys av de undersökningar

som gjorts om drogmissbruk i kombination med psykisk sjukdom (yrkande

9). Motionärerna anför att människor med missbruksproblem och psykisk

sjukdom är en av de mest utsatta grupperna i samhället. Regeringen bör

därför ge Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en fördjupad analys

av de undersökningar som gjorts för att utifrån dessa utforma förslag

till åtgärder.

I motion 2002/03:So449 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande om inriktningen av missbruksvården (yrkande 1). Motionärerna

anser att den psykiska ohälsan och missbruksproblemen måste behandlas

samtidigt och att vård och behandling även måste bli mer lättillgänglig.

Dessutom krävs en bättre resurssamordning för att den hjälp som finns

skall bli mer effektiv.

Bakgrund och tidigare behandling m.m.

Enligt 5 kap. 9 § socialtjänstlagen skall socialnämnden aktivt sörja

för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller

hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd

med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen

fullföljs.

Regler om tvångsvård av missbrukare finns i lag (1988:870) om vård av

missbrukare i vissa fall (LVM). I 2 § LVM anförs följande:

Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom

enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). En missbrukare

skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de förutsättningar

som anges i denna lag (tvångsvård).

Motioner om missbrukarvård behandlades av utskottet senast i betänkande

2001/02:SoU11, vartill hänvisas för en utförlig bakgrundsredovisning (s.

18 f.). I betänkandet behandlades två motionsyrkanden om att det bör

utredas om kommunerna skall åläggas att tillhandahålla öppna

alkoholmottagningar. Utskottet konstaterade i sin bedömning att

Alkoholkommittén,

som årligen skall redovisa sin verksamhet till regeringen, bl.a. har

i uppgift att stimulera vård- och behandlingsinsatser på kommunal nivå.

Utskottet ansåg att utfallet av kommitténs arbete borde avvaktas.

Alkoholkommitténs arbete skall slutföras senast den 31 december 2005.

Motionerna avstyrktes (s. 27 res. v).

I betänkande 2003/04:SoU1 behandlade utskottet ett stort antal

motionsyrkanden rörande psykiatrifrågor, bl.a. två med samma innehåll som

i de här aktuella motionerna So447 (v) yrkande 9 och So449 (v) yrkande

1 från allmänna motionstiden 2002. Motionerna avstyrktes med hänvisning

till det mycket omfattande uppdrag som den nyligen tillsatta nationella

psykiatrisamordnaren fått (s. 43 f., ej res.).

I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 9) anförs bl.

a. följande (s. 130):

Inom Socialstyrelsen pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att

stärka missbrukarvården. Som ett led i detta utarbetar Socialstyrelsen

nationella riktlinjer för missbrukarvården. Riktlinjerna baseras på

vetenskapligt grundad kunskap. Arbetet, som sker utifrån de principer

för riktlinjearbete som Socialstyrelsen tillämpar inom hälso- och

sjukvårdsområdet, bygger på olika kunskapsöversikter inom området. Ett

huvuddokument är den rapport som publicerades av Statens Beredning för

Medicinsk Utvärdering (SBU) 2001 rörande behandling av personer med

alkohol- och narkotikaproblem.

Parallellt med riktlinjearbetet pågår ett projekt för att utveckla

kvalitetsindikatorer som gör det möjligt att följa, stödja och utveckla

kvaliteten i missbrukarvården. Vid Socialstyrelsen pågår vidare

utvecklingen av ett nationellt informationssystem med basuppgifter om

personer påbörjar behandling för alkohol- eller narkotikaproblem. Arbetet

är initierat av Sveriges åtaganden i EU att årligen rapportera in

(anonyma) mängduppgifter om missbrukare som söker vård. Dessa data är en

av fem indikatorer som används inom EU för att följa utvecklingen inom

narkotikaområdet. Socialstyrelsen har under året fortsatt att stödja

införandet av den strukturerade intervjumetodiken Addiction Severity

Index (ASI), som ett led i arbetet med att systematiskt samla in data

rörande klienter i behandling. Stöd har också lämnats till ett tiotal

andra metodutvecklingsprojekt som stödjer en kunskapsbaserad utveckling

av socialtjänsten. På initiativ av Mobilisering mot narkotika genomförde

Socialstyrelsen under 2003 en närmare granskning av missbrukarvården ur

ett nationellt perspektiv. Granskningen består bl.a. av en undersökning

av missbrukarvårdens organisation, resurser och insatser samt en

brukarundersökning.

Förstärkning av missbrukarvården är också en viktig utgångspunkt för

regeringens narkotikapolitiske samordnare Mobilisering mot narkotika,

som har i uppdrag att genomföra den narkotikapolitiska handlingsplan

som riksdagen beslutade 2002. Det är bland annat fråga om att höja

kompetensen och kvaliteten i vården. Sammanlagt 20 miljoner kronor har

avsatts under perioden 2002-2004 för att förstärka metodutveckling,

nätverksuppbyggnad samt utveckling av ett rapporteringssystem inom vården.

En satsning på vården görs också inom ramen för den storstadssatsning

som Mobilisering mot narkotika genomför i partnerskap med Stockholm,

Göteborg och Malmö. Inom olika delprojekt skall verksamma metoder

utvecklas, prövas och utvärderas. Regeringen har avsatt 40 miljoner kronor

för projektet mellan 2002 och 2004. De tre städerna bidrar därutöver

till finansieringen inom respektive stad.

Regeringen utsåg i januari 2002 en särskild utredare med uppdrag att se

över tillämpningen av LVM (dir. 2002:10). Utredaren skulle bl.a. analysera

hur lagen har kommit att användas under 1990-talet samt bedöma orsakerna

till nedgången i antalet beslut om LVM i dag jämfört med vad som var

fallet vid införandet av lagen. Utredaren skulle vidare belysa hur

utvecklingen påverkat de socialt mest utsatta missbrukarna. Analysen

skulle göras mot bakgrund av missbruket och missbrukarvårdens utveckling

under perioden. Av särskilt intresse var socialtjänstens bedömning av

missbrukarens vårdbehov, vårdens innehåll och förväntade resultat samt

de ekonomiska prioriteringar som ligger bakom valet av vårdform.

Utredningen skulle även omfatta vissa frågor om rättssäkerhet m.m. Utredningen

som antog namnet LVM-utredningen överlämnades den 13 januari 2004

betänkandet Tvång och förändring - rättssäkerhet, vårdens innehåll och

eftervård (SOU 2004:3). Betänkandet kommer att remissbehandlas under

våren.

Riksdagens revisorer har på socialutskottets initiativ granskat Statens

institutionsstyrelse. Granskningen har resulterat i ett förslag till

riksdagen Med tvång och god vilja - vad gör Statens institutionsstyrelse

(2002/03:RR9). Granskningen har inriktats på tre övergripande och

sinsemellan sammanhängande områden nämligen kvaliteten i behandlingen,

forskning och utvecklingsarbete samt uppföljning och kontroll av

verksamheten Förslaget har behandlats av socialutskottet i betänkande

2002/03:SoU13 med samma namn som förslaget. Av betänkandets sammanfattning

framgår bl.a. följande:

Utskottet ställer sig i princip bakom Riksdagens revisorers förslag.

Ett enigt utskott delar bl.a. revisorernas uppfattning att SiS övergripande

ansvar för behandlingen vid institutionerna bör förtydligas. Utskottet

anser vidare att SiS bör fortsätta att utveckla sina insatser för att

underlätta för institutionerna att implementera metoder som har

vetenskapligt stöd. Utskottet delar revisorernas bedömning att SiS bör

konkretisera målen för sin verksamhet och tydliggöra kriterier för när

målen skall anses uppfyllda. Det är också angeläget att SiS prioriterar

och utvecklar uppföljningen av vårdresultat. SiS bör redovisa resultatet

av den bedrivna vården till regeringen. Åtgärder bör också vidtas när

det gäller SiS möjligheter att inhämta personuppgifter från andra

myndigheter i uppföljningssyfte. Vidare bör regeringen utreda hur tillsynen

av SiS kan göras organisatoriskt och ekonomiskt oberoende av SiS.

Slutligen bör SiS förtydliga de riktlinjer och normer som skall gälla för

institutionsbehandling i syfte att möjliggöra tillsyn av behandlingskvaliteten.

Utskottet ställer sig också bakom ett motionsyrkande såvitt avser vikten

av ett genusperspektiv vid styrning av behandling och vid implementering

av forskningsresultat. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till

regeringen i samtliga dessa delar.

Av regleringsbrevet för Statens institutionsstyrelse för 2004 framgår

beträffande verksamhetsområdet statligt bedriven ungdoms- och missbrukarvård

att myndigheten skall återrapportera

hur myndigheten utvecklat sina insatser för att underlätta för att

implementera metoder som har vetenskapligt stöd vid SiS institutioner,

hur

SiS konkretiserat målen för sin verksamhet och tydliggjort kriterierna

för när målen skall anses uppfyllda,

hur SiS utvecklar uppföljningen av vårdresultat och redovisar dessa,

hur SiS avser att förtydliga de riktlinjer och normer som skall gälla

för institutionsbehandlingen i syfte att möjliggöra tillsyn av

behandlingskvaliteten,

vilka åtgärder som vidtagits för att ett genusperspektiv anläggs vid

styrning av behandling och vid implementering av forskningsresultat,

vilka åtgärder som vidtagits i syfte att öka kunskapen om SiS verksamhet

inom socialtjänsten.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med

sjukvårdshuvudmännen och berörda myndigheter analysera och redovisa

könsskillnader inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens

verksamhetsområden. I uppdraget ingår bl.a. att sammanställa och analysera

könsspecifika uppgifter om hälso- och sjukvårdens kvalitet och tillgänglighet

samt se hur dessa påverkar vården för kvinnor och män, respektive flickor

och pojkar. Slutredovisning av uppdraget skall ske senast den 31 mars

2004.

I oktober 2003 tillsatte regeringen (dir. 2003:133) en nationell

psykiatrisamordnare med uppgift att se över frågor som rör arbetsformer,

samverkan, samordning, resurser, personal och kompetens inom vård, social

omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade.

Samordnaren skall fortlöpande informera regeringen om resultatet av

arbetet och vid behov ge förslag till författningsändringar och

förtydliganden av gällande regelverk. Samordnaren ges vidare i uppdrag att

tillsammans med kommuner, landsting och berörda statliga myndigheter

formulera strategier för kvalitetsutveckling för att samordna och stärka

utvecklingsarbetet. Psykiatrisamordnarens uppdrag upphör senast den 1

november 2006.

Utskottet behandlade senast i det av riksdagen godkända betänkande

2001/02:SoU15 med anledning av regeringens proposition 2001/02:91

Nationell narkotikahandlingsplan en motion om att finansieringen av

missbrukarvården bör åvila staten. Utskottet anförde därvid i sin bedömning

(s. 37) att det delade regeringens uppfattning att det övergripande

ansvaret för missbrukarvården, således även tvångsvården, också i

fortsättningen skall åvila socialtjänsten. Aktuell motion avstyrktes (res.

fp).

I betänkande 2001/02:SoU11 behandlade utskottet senast en motion om

att göra en översyn av de anhörigas situation som i huvudsak överensstämmer

med de här aktuella motionerna 2002/03:So354 och 2003/04:So426. Utskottet

anförde i sin bedömning (s. 27) att det inte heller nu var berett att

föreslå en sådan översyn. Yrkandet avstyrktes (ej res.).

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden rörande

frivilligorganisationernas insatser inom missbruksvården, senast i

betänkande 1999/2000:SoU6 Socialtjänstfrågor. Utskottet vidhöll i sin

bedömning (s. 25) att frivilligorganisationerna har en stor betydelse

när det gäller att komplettera samhällets insatser på det sociala området.

Enligt 5 § socialtjänstlagen har socialnämnden redan i uppgift att

samarbeta med bl.a. andra samhällsorgan organisationer och föreningar,

anfördes det. Motionen ansågs i någon mån tillgodosedd och avstyrktes

(ej res.).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att det pågår ett omfattande arbete

för att stärka missbrukarvården. Socialstyrelsen arbetar för närvarande

såväl med nationella riktlinjer för missbrukarvården som med ett projekt

för att utveckla kvalitetsindikatorer som gör det möjligt att följa,

stödja och utveckla kvaliteten i missbrukarvården. Även regeringens

narkotikapolitiska samordnare arbetar för en förstärkt missbrukarvård.

Utskottet utgår från att detta arbete även innefattar en översyn av

personalbehovet inom missbrukarvården. Mot denna bakgrund anser utskottet

att motionerna 2003/04:So422 (m) yrkande 6 och 2003/04:So637 (c) yrkande

4 får anses i huvudsak tillgodosedda.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan om finansieringen av

missbrukarvården. Utskottet anser således alltjämt att det övergripande

ansvaret för missbrukarvården, således också tvångsvården, också i

fortsättningen skall åvila socialtjänsten. Utskottet avstyrker därför

motionerna 2003/04:So345 (fp) yrkandena 14 och 15 och 2003/04:So504

(fp) yrkande 2.

Utskottet vidhåller att frivilligorganisationer har en stor betydelse

när det gäller att komplettera samhällets insatser på det sociala området.

Något tillkännagivande härom är dock inte nödvändigt. Utskottet anser

inte heller att riksdagen bör ta något initiativ för att regeringen

skall tillsätta en nationell kommitté med inriktning mot ideell

missbrukarvård. Motionerna 2002/03:So290 (kd) yrkandena 1 och 2 och

2003/04:So523 (kd) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna 2003/04:So276 (fp) och

2003/04:So345 (fp) yrkande 17 att könsskillnader bör uppmärksammas i

riktlinjer och utbildning i alkoholistvården. Socialstyrelsen har fått

i uppdrag av regeringen att i samverkan med sjukvårdshuvudmännen och

berörda myndigheter analysera och redovisa könsskillnader inom bl.a.

hälso- och sjukvården. Motionerna som härigenom får sägas vara i någon

mån tillgodosedda avstyrks. Utskottet konstaterar vidare att LVM-utredningens

nyligen lämnade betänkande Tvång och förändring - rättssäkerhet, vårdens

innehåll och eftervård (SOU 2004:3) innefattar ett avsnitt om missbruk

och LVM-vård ur ett genusperspektiv. Motionerna 2002/03:So370 (s) och

2002/03:So447 (v) yrkande 10 får härigenom anses tillgodosedda.

I motion 2003/04:So323 (kd) aktualiseras frågeställningen om huruvida

LVM tillämpas lika över hela landet. Utskottet utgår från att regeringen

vid beredningen av LVM-utredningens betänkande beaktar frågeställningen.

Regeringens beredning bör dock inte föregripas varför motionsyrkandet

avstyrks.

I motion 2002/03:So317 (m) begärs ett tillkännagivande om behovet av en

utredning om tvångsvården för narkotikamissbrukare. Även här anser

utskottet att regeringens beredning av LVM-utredningens betänkande bör

avvaktas. Motionen avstyrks.

I motionerna 2002/03:So447 (v) yrkande 7, 2003/04:So345 (fp) yrkande 13

och 2003/04:So395 (v) yrkande 7 framförs krav på bl.a. kvalitetskontroll

och metodutveckling inom missbrukarvården. Som redovisats ovan arbetar

Socialstyrelsen för närvarande såväl med nationella riktlinjer för

missbrukarvården som med ett projekt för att utveckla kvalitetsindikatorer

som gör det möjligt att följa, stödja och utveckla kvaliteten i

missbrukarvården. Dessutom pågår det ett utvecklingsarbete inom Statens

institutionsstyrelse. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna

får anses i huvudsak tillgodosedda.

När det gäller spörsmålet om huruvida kommunerna bör åläggas att

tillhandahålla öppna alkoholrådgivningar vill utskottet ånyo peka på att

Alkoholkommittén, som årligen skall redovisa sin verksamhet till regeringen,

bl.a. har i uppgift att stimulera vård- och behandlingsinsatser på

kommunal nivå. Utskottet är alltjämt av uppfattningen att utfallet av

kommitténs arbete bör avvaktas. Alkoholkommitténs arbete skall slutföras

senast den 31 december 2005. Motionerna 2002/03:So447 (v) yrkande 8 och

2003/04:So395 (v) yrkande 8 avstyrks.

I motionerna 2002/03:So354 (s), 2002/03:So392 (fp) och 2003/04:So426

(s) begärs ökat stöd till anhöriga till missbrukare. Utskottet anser

självfallet att anhöriga är i behov av ett bra stöd. Några tillkännagivanden

i enlighet med vad som begärs i motionerna är utskottet dock inte berett

att ställa sig bakom. Motionerna avstyrks.

Utskottet vidhåller sin uppfattning vad beträffar det som tas upp i

motionerna 2002/03:So447 (v) yrkande 9 och 2002/03:So449 (v) yrkande 1.

Motionerna är i stor utsträckning tillgodosedda med hänvisning till

det mycket omfattande uppdrag som den nyligen tillsatta nationella

psykiatrisamordnaren fått.

Vård av ungdomar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden dels om att återinföra en viss

paragraf från den tidigare barnavårdslagen till socialtjänstlagen, dels

om att komplettera socialtjänstlagen med övervakning och vilande LVU-vård.

Riksdagen bör vidare, då lagen nyligen varit föremål för en översyn,

avslå ett motionsyrkande om en översyn av LVU. Dessutom bör riksdagen,

främst med hänvisning till att de får anses tillgodosedda, avslå

motionsyrkanden om barn i riskzon, om familjehemsplacerade barns rätt

till försörjning och om vårdmålen m.m. på behandlingshem för unga.

Jämför reservationerna 39 (m, fp, kd, c), 40 (m), 41 (m), 42 (m), 43

(c) och 44 (fp).

Motionerna

I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs

att riksdagen beslutar om att införa 4 kap. 26 § i den tidigare

barnavårdslagen i socialtjänstlagen (yrkande 9). Paragrafen innebar att

sociala myndigheter i samverkan med familjen och på ett tidigt stadium

kunde inrikta sitt arbete på att hjälpa och stötta, ofta i förebyggande

syfte. Åtgärder vidtogs sedan stegvis i samråd med familjen, och först

som en sista utväg kunde övervakning och ett omhändertagande bli aktuellt.

I motionen begärs vidare ett tillkännagivande av innebörd att systemet

med kontaktperson på frivillig basis enligt socialtjänstlagen bör

kompletteras med förslag om övervakning och vilande LVU-vård. (yrkande

10). Dessutom begärs ett tillkännagivande om en översyn av lagen om

vård av unga (yrkande 11).

I motion 2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande

om unga i riskzonen (yrkande 12). Motionärerna pekar på att tidig

upptäckt, och därmed möjligheter att sätta in resurser, är avgörande för

möjligheterna till ett liv i frihet, utan droger.

I motion 2002/03:L317 av Gunilla Wahlén (v) begärs ett tillkännagivande

om att regeringen låter utreda möjligheten att jämställa fosterbarns

rätt till försörjning med biologiska barns i enlighet med 7 kap. 1 §

föräldrabalken (yrkande 2). Motionären anför att då samhället påtagit

sig föräldraansvaret och skyldigheten skall fosterföräldrar åläggas

samma försörjningsansvar som övriga föräldrar. Familjehemsplacerade

ungdomar bör ha samma ekonomiska rättigheter som sina jämnåriga kamrater.

I motion 2003/04:So314 av Jörgen Johansson (c) begärs ett tillkännagivande

om behovet av att utarbeta ett program för uppföljning av vårdmålen på

behandlingshem för unga (yrkande 1). Motionären anför att samhällets

oförmåga att utvärdera vårdens effektivitet är påtaglig. Även

Socialstyrelsens förmåga att utvärdera vården utifrån begreppet "vetenskap

och beprövad erfarenhet" kan ifrågasättas, anförs det. Vidare begärs i

motionen ett tillkännagivande om behovet av program för vårdinriktning

vid behandlingshem innefattande s.k. § 12-hem (yrkande 2). Motionären

anför att brister i såväl vårdkvalitet som tillsyn finns inom Statens

institutionsstyrelse (SiS). Ett program bör utarbetas i syfte att ge

riktlinjer för en vård där individens behov skall vara normerande.

I motion 2003/04:So296 av Liselott Hagberg (fp) begärs ett tillkännagivande

om att ansvaret för tillsynen av familjehem överförs från placerande

kommuner till de kommuner där familjehemmen är belägna. Motionären pekar

på att det inte är ovanligt att barn vårdas på långt avstånd ifrån

hemkommunen och att det därför finns risk för att ansvarig socialnämnd

brister i ansvaret när det gäller familjehemmens rätt till råd, stöd

och hjälp.

I motion 2003/04:So324 av Johan Andersson (s) begärs ett tillkännagivande

om att ursprungskommunen bör ansvara för nya utredningar gällande barn

och ungdomar enligt socialtjänstlagen under en period av åtta månader

efter avslutad utredning, även då familjen flyttat från kommunen.

Bakgrund och tidigare behandling m.m.

Enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) skall socialnämnden

verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden,

i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling

och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom,

med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som

har visat tecken till en ogynnsam utveckling,

aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och

ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller

beroendeframkallande medel samt dopningsmedel,

i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar

att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om

hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför

det egna hemmet,

i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd

och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende,

umgänge eller adoption har avgjorts.

Enligt 6 kap. 1 § SoL 1 § skall socialnämnden sörja för att den som

behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett

familjehem eller i ett hem för vård eller boende.

Regler om tvångsvård av unga finns i lagen (1990:52) med särskilda

bestämmelser om vård av unga (LVU). I lagens 2 och 3 §§ regleras

förutsättningarna för när vård kan beredas med stöd av lagen. I 12 § stadgas

att det för vård av unga som på någon grund som anges i 3 § behöver stå

under särskilt noggrann tillsyn skall finnas särskilda ungdomshem.

Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkandet 2002/03:SoU15

med anledning av regeringens proposition 2002/03:53 Stärkt skydd för

barn i utsatta situationer m.m. (s. 39 f.), behandlat motionsyrkanden

om att återinföra 26 § barnavårdslagen i socialtjänstlagen. Utskottet

avstyrkte motionsyrkandet med följande motivering (s. 29, res. m):

Utskottet har inte ändrat inställning när det gäller begäran i motion

So42 (m) yrkande 4 om att återinföra 4 kap. 26 § barnavårdslagen i

socialtjänstlagen. De åtgärder som var möjliga att vidta enligt det nämnda

lagrummet hade kommit att sakna betydelse långt innan barnavårdslagen

upphörde att gälla 1982. Enligt utskottets mening får vidare de möjligheter

till förebyggande åtgärder som LVU ger anses tillräckliga. Motionen

avstyrks.

I de tidigare nämnda betänkandena 2001/02:SoU23 och 2002/03:SoU15

behandlade utskottet senast motioner om utsatta barn. I det förstnämnda

betänkandet (s. 61) vidhöll utskottet, när det gällde arbetet för utsatta

barn i allmänhet, sin tidigare redovisade inställning att det är viktigt

att dessa barn tidigt uppmärksammas och erhåller stöd. Vidare anfördes

att det är nödvändigt att de personalgrupper som kommer i kontakt med

barn har kunskap om hur man upptäcker barn i riskzon och om

anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. Utskottet framhöll vidare åter

att en fungerande samverkan mellan de personalgrupper som kommer i

kontakt med barn som far illa är av största värde. Utskottet såg vidare

positivt på Socialstyrelsens arbete med kunskapsutveckling inom

socialtjänsten. Genom riksdagens godkännande av det sistnämnda betänkandet

infördes vidare från den 1 juli 2003 en lagstadgad skyldighet ( 5 kap.

1 a § SoL) för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt förskolan,

skolan och skolbarnsomsorgen att samverka med samhällsorgan, organisationer

och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar

att fara illa.

Från Svenska Kommunförbundet har inhämtats att förbundet har utfärdat

rekommendationer rörande ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga

och vid förälder/barnplaceringar (cirkulär 2002:98). Av cirkuläret

framgår bl.a. följande:

Många ungdomar är kvar i familjehemmet till dess de avslutat sin skolgång

vid ca 19 års ålder. Våra rekommenderade ersättningar har anpassats

till detta förhållande och omfattar ungdomar t.o.m. 19 år. Ungdomar som

går i särgymnasium eller motsvarande avslutar många gånger sin skolgång

först vid 21 till 23 års ålder och stannar ofta kvar i familjehemmet

under denna tid. För dessa placeringar föreslås att rekommendationerna

tillämpas under hela familjehemstiden.

I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 9) anförs bl.

a. följande (s. 131):

I Statens institutionsstyrelses (SiS) uppdrag ingår satsningar på

forskning och utveckling av ungdoms- och missbrukarvården och cirka 30

miljoner kronor har årligen använts i detta syfte. En prioriterad uppgift

har varit att genomföra strukturerade klientintervjuer som i dag utgör

viktiga instrument för behandlings- och uppföljningsarbetet.

Därutöver anförs i budgetpropositionen för innevarande år (utg.omr. 9

s. 139) att den statligt bedrivna ungdoms- och missbrukarvården i ökad

utsträckning skall utgå från kunskap och beprövad erfarenhet. Något som

enligt regeringen ställer krav på bl.a. SiS styrning av verksamheten,

på kompetens- och metodutveckling samt på utveckling av mått för mål-

och resultatbedömning inom vården. Regeringen anser att detta område

bör bli föremål för särskilda insatser under 2004. Bland annat bör SiS

på ett tydligare sätt redovisa vilka insatser och åtgärder man vidtar

inom området.

Enligt 6 kap. 7 § socialtjänstlagen (SoL) skall socialnämnden beträffande

de barn som placerats i familjehem dels medverka till att de får god

vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, dels verka

för att de får lämplig utbildning, dels ock lämna vårdnadshavarna och

dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

Enligt 16 kap. 2 § SoL behåller den kommun som fattat beslut om vistelse

i familjehem ansvaret för biståndsinsatser och vissa stöd och serviceinsatser

under placeringstiden. Av Handläggning inom socialtjänsten, Clevesköld,

Lundgren, Thunved (7 uppl. s. 47) framgår vidare att vistelsekommunen

bör ställa upp med samråd och biträde. Detta förutsätts bli reglerat

genom frivilliga överenskommelser mellan kommunerna, eftersom det inte

ansetts möjligt att i detalj lagreglera saken.

Som tidigare anförts har en parlamentarisk kommitté (dir. 2003:76)

tillkallats med uppdrag att ta fram underlag till en nationell handlingsplan

för den sociala barn- och ungdomsvården. Utredningen skall genomföra en

samlad analys av den nuvarande sociala barn- och ungdomsvårdens mål,

innehåll, resultat och organisation. Utifrån denna analys skall utredningen

eventuellt föreslå förändringar i målens innehåll och utformning samt

hur den sociala barn- och ungdomsvården bäst bör organiseras för att

kunna uppnå dessa mål. Utifrån dessa förslag skall utredningen även

ange hur kompetens och kvalitet inom området skall bibehållas och

utvecklas. Utredningen skall redovisa uppdraget till regeringen senast

den 1 juli 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte ändrat inställning när det gäller begäran i motion

2003/04:So413 (m) yrkande 9 om att återinföra bestämmelsen 4 kap. 26 §

barnavårdslagen i nuvarande socialtjänstlagen. De åtgärder som var

möjliga att vidta enligt det nämnda lagrummet hade kommit att sakna

betydelse långt innan barnavårdslagen upphörde att gälla 1982. Enligt

utskottets mening får vidare de möjligheter till förebyggande åtgärder

som LVU ger anses tillräckliga. Dessutom finns det anledning att avvakta

utfallet av det uppdrag att ta fram underlag till en nationell handlingsplan

för den sociala barn- och ungdomsvården som givits till en parlamentarisk

kommitté (dir. 2003:76). Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser inte att systemet med kontaktperson på frivillig basis

enligt socialtjänstlagen bör kompletteras med förslag om övervakning

och vilande LVU-vård. Vidare har LVU nyligen varit föremål för en översyn

varför utskottet anser att ett tillkännagivande om en översyn av lagen

är obehövligt. Utskottet avstyrker därför motion 2003/04:So413 (m)

yrkandena 10 och 11.

Utskottet vidhåller, när det gäller utsatta barn, att det är viktigt

att dessa uppmärksammas tidigt och erhåller stöd. Utskottet vill vidare

ånyo betona att det är nödvändigt att de personalgrupper som kommer i

kontakt med barn har kunskap om hur man upptäcker barn i riskzon och om

anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. Utskottet vill också

åter framhålla att det är av största värde med en fungerande samverkan

mellan de personalgrupper som kommer i kontakt med barn som far illa.

Dessutom konstaterar utskottet att det numera föreligger en lagstadgad

skyldighet för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt förskolan,

skolan och skolbarnsomsorgen att samverka med samhällsorgan, organisationer

och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar

att fara illa. Mot bakgrund av det anförda saknas det enligt utskottets

mening anledning att göra något tillkännagivande med anledning av motion

2003/04:Kr232 (m) yrkande 12.

I motion 2002/03:L317 (v) yrkande 2 aktualiseras problemet med att

familjehemsplacerade barns rätt till försörjning bortfaller när placeringen

upphör när barnet fyller 18 år. Utskottet har erfarit att Svenska

Kommunförbundet i sina rekommendationer rörande ersättningar för

familjehemsvård av barn rekommenderar att familjehemsplacerade barn skall

ges rätt till ersättning i en omfattning som överensstämmer med föräldrars

underhållskyldighet mot biologiska barn. Det normala förhållandet är

således att en familjemsplacering inte avbryts för att barnet fyller 18

år utan att den fortsätter till dess att barnet avslutar sin skolgång.

Motionen får härigenom anses i huvudsak tillgodosedd.

Regeringen har i budgetpropositionen för innevarande år framfört att

den statligt bedrivna ungdoms- och missbruksvården i ökad utsträckning

skall utgå från kunskap och beprövad erfarenhet. Detta ställer krav på

Statens institutionsstyrelse att se över verksamheten i ett antal

avseenden som i huvudsak överensstämmer med vad som efterfrågas i motion

2003/04:So314 (c) yrkandena 1 och 2. Motionen får anses i huvudsak

tillgodosedd.

I motion 2003/04:So296 (fp) begärs att ansvaret för tillsynen av familjehem

överförs från placerande kommuner till de kommuner där familjehemmen är

belägna. Utskottet, som konstaterar att vistelsekommunen med stöd av

frivilliga överenskommelser kan bistå den placerande kommunen, anser

inte att det finns skäl till något initiativ från riksdagens sida.

Motionen avstyrks.

Utskottet kan inte ställa sig bakom kravet i motion 2003/04:So324 (s)

på ett kvardröjande ansvar för ursprungskommunen i de fall då en familj

som varit föremål för utredningsåtgärder flyttar. Motionen avstyrks.

Kompetens och kvalitet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör, främst med hänvisning till tidigare uttalanden, avslå

motioner om bl.a. legitimering av socionomer, HBT-kompetens inom

socialtjänsten, en särskild statlig tillsynsmyndighet och rätten att

överklaga biståndsbeslut. Vidare bör riksdagen, med hänsyn till pågående

utredningsuppdrag, avslå motioner rörande tillsynen över socialtjänsten

och underlåtenhet att verkställa beslut om bistånd.

Jämför reservationerna 45 (m, kd), 46 (m), 47 (fp), 48 (mp), 49 (m), 50

(m), 51 (m), 52 (fp), 53 (fp, v, c, mp), 54 (kd), 55 (kd, c), 56 (v)

och 57 (mp).

Motioner

Tre motioner rör införandet av en legitimation för socionomer.

I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande om legitimation för socionomer (yrkande 14). Enligt

motionärerna är en legitimation en viktig kvalitetssäkring för de

medborgare som kommer i kontakt med socionomer, vare sig dessa är verksamma

som socialsekreterare i kommunerna eller som kuratorer inom hälso- och

sjukvården.

I motion 2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om legitimering av socionomer (yrkande 4).

I motion 2003/04:So332 av Ulla Wester (s) begärs tillkännagivanden dels

om vikten av att införa statlig socionomlegitimation i syfte att

kvalitetssäkra det psykosociala arbetet (yrkande 1), dels om att aktivt

motverka de skillnader i krav på vårdkvalitet och säkerhet som råder

mellan sjukvårdens patienter och socialtjänstens klienter (yrkande 2).

Enligt motionären innebär en statlig reglering av socionomernas kompetens

ett stort steg på vägen till likställande av sjukvårdens patienter och

socialtjänstens klienter.

Fyra motionsyrkanden rör tillsynen över socialtjänsten.

I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande om förstärkning och samordning av tillsynen av

socialtjänsten (yrkande 17). Enligt motionärerna bör det skapas en

fristående tillsynsmyndighet som handhar tillsynen över såväl sjukvården

som socialtjänsten. Länsstyrelsernas och Socialstyrelsens tillsynsverksamheter

bör bilda en ny myndighet som bedriver tillsyn inom vårdens och

socialtjänstens hela område. Med ett samlat tillsynsansvar ges bättre

förutsättningar för ett koncentrerat metod- och kompetenshöjande arbete

som främjar tillsynsverksamhetens utveckling, anförs det.

I motion 2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om tillsynen av socialtjänsten (yrkande 5). Motionärerna

anför att länsstyrelserna i högre grad än nu borde kunna samverka med

andra tillsynsmyndigheter, t.ex. Socialstyrelsen när det gäller psykiskt

störda missbrukare och Skolverket när det gäller barn som misstänks

fara illa. Enligt motionärerna är det också viktigt att länsstyrelsens

tillsyn utvärderas.

I motion 2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs ett

tillkännagivande om att förstärka Socialstyrelsens och länsstyrelsernas

tillsynsansvar (yrkande 5). Motionärerna anför att det är viktigt att

Socialstyrelsens tillsynsansvar respekteras och leder till åtgärder.

Formerna för tillsynen skulle kunna förstärkas med mer publika jämförelser

av de olika huvudmännens resultat, t.ex. genom s.k. benchmarking.

Motionärerna anför vidare att även länsstyrelserna har ett tillsynsansvar,

bl.a. när det gäller bostadssituationen, som borde kunna förstärkas.

I

motion 2002/03:So350 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om att utvärdera resultatet av länsstyrelsens riktade

kritik mot socialnämnder (yrkande 5). Enligt motionärerna är det angeläget

att länsstyrelserna eller någon annan får i uppdrag att undersöka i

vilken utsträckning deras kritik leder till positiva förändringar.

Därefter bör man överväga om sanktionsmöjligheter behöver införas.

I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande om återinförande av besvärsrätten för alla former

av biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (yrkande 15). Motionärerna

anser att det finns risk för att den nu föreslagna ändringen av

överklagandebe-stämmelserna är kostnadsdrivande och att utvecklingen därför

måste följas noga. Den återinförda besvärsrätten måste enligt motionärerna

följas av preciserade anvisningar så att domstolsprövningarna uppfattas

som rimliga av såväl medborgarna som socialnämnderna. Lokala förhållanden

skall vara utgångspunkten för prövningarna, anförs det. Motionärerna

begär dessutom ett tillkännagivande om beviljat men ej verkställt beslut

om bistånd (yrkande 16). Motionärerna anser att regeringen bör återkomma

med förslag om hur man kan komma till rätta med problemet med beviljade

men ej verkställda beslut om bistånd. Avslutningsvis begärs ett

tillkännagivande om att bestämmelser om behandling av personuppgifter bör

beslutas av riksdagen genom lag i stället för genom föreskrifter (yrkande

18).

I motion 2003/04:Ju394 av Beatrice Ask m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande

om en åtgärdsgaranti inom socialtjänsten (yrkande 6). Motionärerna anser

att en åtgärdsgaranti skall införas för socialtjänsten. Enligt denna

garanti skall en anmälan från förälder, skola eller polis om upprepade,

konstaterade problem hos en ung person leda till ett individuellt

åtgärdsprogram inom fem arbetsdagar. Programmet skall innehålla målsättningar,

tidsgräns för resultatuppfyllelse och metod för uppföljning. Programmet

skall också kunna innehålla olika former av stöd för föräldrar eller

vårdnadshavare som känner att de tappat kontrollen över den unge. Ett

likalydande yrkande framförs i motion 2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.

fl. (m) yrkande 5.

I motion 2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om respekt och valfrihet (yrkande 6). Enligt motionärerna

skall alla ha rätt att bli bemötta med respekt. Socialtjänsten skall

garantera den enskildes rättssäkerhet, delaktighet, inflytande och

kontinuitet, anförs det.

I motion 2002/03:So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v, c, mp)

begärs ett tillkännagivande om att höja HBT-kompetensen inom socialtjänsten

(yrkande 2). Motionärerna pekar på att socialtjänsten i dag ofta bygger

på en heterosexuell norm. Exempelvis kan samkönade par inte alltid räkna

med att kommunala familjerådgivningar har kompetens att ge hjälp vid

samlevnadsproblem, något som däremot heterosexuella par kan. Motionärerna

anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att se till att de som

verkar inom socialtjänsten har HBT-kompetens och att Socialstyrelsen i

sina allmänna råd för handläggning av adoptionsansökningar ger adekvata

upplysningar om HBT-frågor.

I motion 2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om behovet av utvärdering och uppföljning genom FoU-enheterna

(yrkande 2). Motionärerna anför att utvärdering och uppföljning har

möjliggjorts genom de s.k. FoU-enheterna som har byggts upp runtom i

landet genom stöd från Socialstyrelsen. Dessa enheter är mycket viktiga

för att säkra kvaliteten och göra insatserna mer träffsäkra. Om

socialtjänsten skall utvecklas mot mer evidensbaserat arbete krävs, enligt

motionärerna, fortsatt och långsiktigt stöd till FoU-enheterna. Vidare

begärs i motionen ett tillkännagivande om behovet av en prioriteringsutredning

inom socialtjänstområdet (yrkande 5). Motionärerna anser att en

prioriteringsutredning för socialtjänstområdet med utgångspunkt i de principer

som styrde den parlamentariska prioriteringsutredningen för hälso- och

sjukvården (SOU 1995:5) bör tillsättas. Motionärerna pekar på att nämnda

utrednings betänkande har haft stor betydelse för fördelningen av

begränsade resurser inom sjukvården.

I motion 2003/04:So407 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande

om kvalitetssystem inom socialtjänsten (yrkande 5). Motionärerna anser

att det av rättssäkerhetsskäl och demokratiska skäl är viktigt att

socialtjänsten utvecklar system för kvalitet och uppföljning med

brukarmedverkan. De föreslår att regeringen överväger att ändra i

socialtjänstlagen så att socialtjänsten åläggs att upprätta ett kvalitetssystem

motsvarande vad som i dag finns inom äldreomsorgen.

I motion 2002/03:So350 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om en tydlig lagstiftning som reglerar utredningsförfarandet

i socialtjänsten (yrkande 1). Motionärerna anför att det måste vara

mycket hög kvalitet på utredningar som drastiskt kan förändra människors

hela liv. I motionen begärs vidare ett tillkännagivande om lagstadgad

rätt till medborgarvittne eller stödperson vid kontakt med socialtjänsten

samt vid rättsliga förhandlingar (yrkande 3). I yrkande 4 begärs ett

tillkännagivande om att inrätta sociala förtroendenämnder där enskilda

kan framföra klagomål eller få information. Motionärerna begär vidare

ett tillkännagivande om att det bör inrättas en social ansvarsnämnd där

fel och försummelser inom socialtjänsten kan anmälas (yrkande 6). I

motionen begärs också tillkännagivanden dels om att regeringen bör

tillsätta en tvärpolitisk kommitté med uppdrag att utveckla socialtjänsten

(yrkande 7), dels om att den enskilde skall ha rätt att välja eller

byta socialsekreterare (yrkande 8).

Bakgrund och tidigare behandling

Av 3 kap. 3 § socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten

skall vara av god kvalitet. Vidare framgår att det för utförande av

socialnämndens uppgifter skall finnas personal med lämplig utbildning

och erfarenhet. Dessutom anförs i lagrummet att kvaliteten i verksamheten

systematiskt och fortlöpande skall utvecklas och säkras.

I proposition 2000/01:80 med förslag till ny socialtjänstlag (s. 111-115)

förklarade regeringen sin avsikt att ge Socialstyrelsen i uppdrag att

påbörja genomförandet av en strategi för nationellt stöd till

kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten samt att avsätta sammanlagt 50

miljoner kronor för detta ändamål under treårsperioden 2001-2003. Regeringen

anförde i propositionen att det bör tas ett samlat grepp kring kunskapsläget

inom socialtjänsten samt att det ytterst är en rättvise- och

rättssäkerhetsfråga för de mest utsatta grupperna i samhället.

Socialstyrelsen skall avrapportera uppdraget senast den 1 april

2004.

Frågor om kompetens och kvalitet inom socialtjänsten behandlades senast

av utskottet i betänkandena 2001/02:SoU11 och 2002/03:SoU15. I det

förstnämnda betänkandet behandlades motionsyrkanden med liknande innehåll

som de nu aktuella motionerna 2002/03:So350 (mp) yrkandena 1, 3, 4 och

6-8 och 2002/03:So512 (fp) yrkande 2. Utskottet avstyrkte motionerna

med följande motivering (s. 39, res. mp och v, v endast vad beträffar

HBT-kompetens):

Socialstyrelsen arbetar för närvarande med att genomföra den strategi

för kunskapsutveckling inom socialtjänsten som finns redovisad i

proposition 2000/01:80 med förslag till ny socialtjänstlag. Även inom ramen

för Socialstyrelsens och länsstyrelsernas tillsynsarbete vidtas åtgärder

för att stärka rättssäkerheten och utveckla kvaliteten i socialtjänsten.

Utskottet anser att utfallet av det pågående arbetet på området bör

avvaktas och avstyrker därmed motionerna So424 (mp) yrkandena 1-7 och

So510 (s).

Utskottet vidhåller att det behövs kraftfulla åtgärder för att på alla

områden motarbeta fördomar, okunskap och olika former av diskriminering

på grund av sexuell läggning. Utskottet delar uppfattningen i motion

L371 (v, s, c, fp, mp) yrkande 28 att det är viktigt att de som arbetar

inom socialtjänsten har kompetens i HBT-frågor. Mot bakgrund av det

arbete som pågår för att bl.a. öka kompetensen inom socialtjänsten bör

dock riksdagen inte ta något initiativ på området. Motionen

avstyrks.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motionskrav från

Moderata samlingspartiet om en ny fristående statlig myndighet med

uppgift att utöva tillsyn över hela socialtjänstens och hälso- och

sjukvårdens område. Senast avstyrktes ett sådant yrkande i betänkande

2002/03:SoU15 (s. 58, res. m).

Motionsyrkanden om att det bör införas ett system för legitimering av

socionomer behandlades senast av utskottet i betänkande 2002/03:SoU15,

vartill hänvisas för en bakgrundsbeskrivning. I sin bedömning anförde

utskottet följande (s. 58, res. m, mp):

Utskottet delar uppfattningen i motionerna - - - att det är angeläget

med en hög kvalitet i socialtjänstens insatser, inte minst i ärenden

där barn far illa eller riskerar att fara illa. Utskottet kan däremot

inte ställa sig bakom kraven i motionerna på att införa ett system med

legitimering av socionomer. Enligt utskottets mening medför ett sådant

system i sig inte någon höjning av kvaliteten i socionomernas insatser.

För att åstadkomma detta krävs i stället främst en bättre grundutbildning

samt satsningar på kompetensutveckling. Utskottet kan konstatera att

det pågår ett aktivt arbete på området. Socialstyrelsen har i uppdrag

att genomföra en strategi för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

Även Högskoleverket har uppdrag på området, dels att se över

socionomutbildningen och det sociala omsorgsprogrammet, dels när det gäller

integreringen av barnkonventionen i högskoleundervisningen. Utskottet

vill också erinra om det tidigare nämnda nationella riskbarncentrumet

som planeras för att förstärka och förbättra kvaliteten i framtida

insatser för barn i utsatta situationer. Utskottet anser att resultatet

av detta arbete bör avvaktas. Vissa motionärer har även framfört argumentet

att ett system med legitimering av socionomer skulle öka möjligheten

att utkräva ansvar. Utskottet vill i det sammanhanget hänvisa till

bestämmelserna om tjänstefel i brottsbalken och om disciplinpåföljd i

lagen (1994:260) om offentlig anställning samt till de möjligheter till

sanktioner som kan finnas i kollektivavtal. Sammanfattningsvis anser

utskottet att motionerna bör avslås.

I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 9) anförs bl.

a. följande när det gäller socialtjänstens kunskapsutveckling (s. 128

f.):

Socialtjänstens insatser bör i betydligt högre utsträckning än idag

vara baserade på kunskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen har

därför regeringens uppdrag att ge nationellt stöd till kunskapsutvecklingen

inom socialtjänsten. Socialstyrelsen har under året fortsatt arbetet i

ett antal delprojekt inom ramen för detta stöd. Det är bland annat fråga

om stöd till forskning, försök med systematisk koppling mellan socialtjänsten,

lärosäten och forskning, utveckling av organisation och ledarskap samt

utveckling av instrument för att bedöma brukarnas behov och insatsernas

effekt. Under 2002 har Socialstyrelsen dessutom publicerat ett antal

kartläggningar, rapporter, utbildningsmaterial och andra skrifter för

att bidra till utvecklingen inom individ- och familjeomsorgen. På flera

områden saknas det dock betydelsefull kunskap om medborgarnas välfärd,

trots en väl utbyggd verksamhetsstatistik, befolkningsregister samt

regelbundna stora intervjubaserade undersökningar om människors

levnads-förhållanden. Det gäller t.ex. välfärdens fördelning bland kvinnor

och män, flickor och pojkar. Ett arbete med att utveckla statistiken

samt andra instrument för att följa upp samhällets insatser pågår därför

i Regeringskansliet.

Socialstyrelsen arbetar kontinuerligt för att stimulera och stödja

socialtjänstens arbete. En utgångspunkt för Socialstyrelsens insatser är

resultatet av länsstyrelsernas tillsyn. Tillsynen skall bidra till att

lagar inom socialtjänstens område och intentionerna i dessa efterlevs

av kommuner, entreprenörer och enskilda som driver tillståndspliktig

verksamhet. Tillsynen skall även stimulera planering samt vidare- och

metodutveckling av socialtjänsten. Under 2002 har länsstyrelserna

granskat delar av socialtjänsten i samtliga kommuner och omkring en

fjärdedel av de enskilda (tillståndspliktiga) verksamheterna. Länsstyrelserna

har också granskat och bedömt klagomål från enskilda individer. Ansvaret

för förbättringar av socialtjänstens verksamhet vilar främst på kommunerna.

Socialstyrelsen och länsstyrelserna har emellertid också ett ansvar

för att bidra till att kvaliteten förbättras. För att avhjälpa iakttagna

brister har olika åtgärder vidtagits. Dessa gäller såväl normering som

kunskapsutveckling och andra myndighetsuppgifter. Som exempel kan nämnas

Socialstyrelsens och länsstyrelsernas särskilda satsning inom

kvalitetsområdet, som bidragit till att öka kommunernas intresse för

kvalitetsarbetet. Regionala FoU-enheter har spelat en pådrivande roll i många

kvalitetsutvecklingsprojekt. Enheterna har med något undantag etablerats

med ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen under de tre första åren.

Högskoleverket har under hösten 2003 (rapportserie 2003:29) redovisat

sitt uppdrag att göra en översyn av den sociala omsorgsutbildningen och

socionomutbildningen. Högskoleverket föreslår att de två yrkesexamina

social omsorg och socionom sammanförs till en. Den nya yrkesexamen får

beteckningen socionom, vilket är en etablerad yrkestitel. Samtidigt är

det viktigt att perspektiv, kunskaper och erfarenheter från de sociala

omsorgsutbildningarna tas till vara vid en sammanslagning. De lärosäten

som i dag har rätt att utfärda social omsorgs-examen skall genomgå en

examensrättsprövning innan de kan examinera socionomer i enlighet med

de nya målen. Examensrättsprövningar av dagens socionomutbildningar

fordras inte. Däremot bör lärosätena i samband med Högskoleverkets

uppföljning av samtliga socionomutbildningar 2005 redovisa vilka

förändringar som vidtagits för att anpassa innehållet till de nya examensmålen.

Rapporten avses att remissbehandlas.

Riksdagen beslutade i juni 2001 en ny socialtjänstlag (prop. 2000/01:80,

bet. 2000/01:SoU18, rskr. 2000/01:259). Härigenom blev det åter möjligt

att genom förvaltningsbesvär överklaga i princip alla biståndsbeslut.

Utskottet avstyrkte i det aktuella betänkandet ett likalydande motionsyrkande

som det i motion So413 (m) yrkande 15. Utskottet anförde i sin bedömning

(s. 31, res. m) att ändringen i överklagandebestämmelserna visserligen

innebär en inskränkning i det kommunala självstyret men att hänsynen

till den enskildes rättssäkerhet i detta fall väger tyngre.

Regeringen har den 24 juli 2003 (dir. 2003:93) beslutat tillkalla en

utredare som skall analysera varför det förekommer att kommunala och

landstingskommunala beslut inte verkställs och varför det förekommer

beslut om avslag trots bedömt behov enligt socialtjänstlagen (2001:453)

och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

(LSS). Med utgångspunkt i denna analys skall utredaren föreslå åtgärder

som kan bidra till en förbättrad rättssäkerhet för enskilda i förhållande

till de rättigheter aktuell lagstiftning ger. I den utsträckning de

föreslagna åtgärderna kräver ny eller förändrad lagstiftning skall

utredaren lämna förslag på sådan. Utredarens uppdrag skall vara avslutat

senast den 1 september 2004.

I september 2000 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare

med uppdrag att utreda hur den statliga tillsynen kan göras till ett

tydligare och effektivare förvaltningspolitiskt instrument som bättre

bidrar till kontrollen och genomförandet av demokratiskt fattade beslut

(dir. 2000:62). Tilläggsdirektiv för utredningen, som antagit namnet

Tillsynsutredningen, har därefter lämnats i juni 2002 (dir. 2002:84)

och i maj 2003 (dir. 2003:70). Av det senaste direktivets sammanfattning

av utredningens uppdrag framgår bl.a. att utredaren skall lämna förslag

om hur samverkan och samordning mellan tillsynsmyndigheter kan utvecklas

vidare. Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den

15 september 2004.

I samband med riksdagens behandling av regeringens proposition 2002/03:36

Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten behandlade utskottet

i betänkande 2002/03:SoU14 med samma namn som propositionen motionsyrkanden,

överensstämmande med So413 (m) yrkande 18, om att bestämmelser om

behandling av personuppgifter endast bör kunna beslutas genom lag.

Utskottet (s. 8) delade inte motionärernas uppfattning utan avstyrkte

motionerna (res. m, fp).

Från Socialdepartementet har inhämtats att Socialstyrelsen i den

kommande rapporten om nationellt stöd till kunskapsutveckling inom

socialtjänsten torde komma att lämna förslag om hur ett eventuellt framtida

stöd till FoU-enheter bör utformas inom ramen för arbetet med

kunskapsutveckling. Rapporten skall redovisas senast den 1 april 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar uppfattningen i motionerna 2003/04:So332 (s) yrkandena

1 och 2, 2003/04:So413 (m) yrkande 14 och 2003/04:So643 (kd) yrkande 4

att det är viktigt att det arbete som utförs av socionomer är av hög

kvalitet. Utskottet vidhåller dock att det inte kan ställa sig bakom

kraven i motionerna på att införa ett system med legitimering av socionomer.

Utskottet har uppfattningen att ett sådant system i sig inte medför

någon höjning av kvaliteten i socionomernas insatser. I detta sammanhang

finns det skäl att peka på att Socialstyrelsen sedan 2001 arbetar med

en strategi för nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 april 2004. Utskottet avstyrker

motionerna.

Utskottet har inte ändrat inställning när det gäller begäran om en

särskild statlig tillsynsmyndighet. Motion 2003/04:So413 (m) yrkande 17

avstyrks därför.

Att det finns en väl fungerande tillsyn över socialtjänsten är mycket

angeläget enligt utskottets mening. Utskottet ser därför positivt på

att frågan om hur den statliga tillsynen kan göras bl.a. effektivare

och hur samverkan och samordning kan vidareutvecklas för närvarande är

föremål för utredning. Något initiativ med anledning motionerna

2002/03:So350 (mp) yrkande 5, 2003/04:So635 (fp) yrkande 5 och 2003/04:So637

(c) yrkande 5 är dock inte nödvändigt. Motionerna avstyrks.

I motion 2003/04:So413 (m) yrkande 15 framförs kritik mot att en utökad

besvärsrätt införts för biståndsbeslut. Utskottet vidhåller att ändringen

i överklagandebestämmelserna visserligen innebär en inskränkning i det

kommunala självstyret men att hänsynen till den enskildes rättssäkerhet

i detta fall väger tyngre. Motionsyrkandet avstyrks.

Att kommunala och landstingskommunala beslut verkställs är naturligtvis

av största vikt. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att

regeringen tillkallat en utredare att se över varför så inte alltid är

fallet. Motion 2003/04:So413 (m) yrkande 16 får mot bakgrund av detta

utredningsuppdrag anses tillgodosedd.

Utskottet har inte ändrat uppfattning när det gäller frågan om behandling

av personuppgifter inom socialtjänsten. Utskottet delar således inte

motionärernas uppfattning i motion 2003/04:So413 (m) yrkande 18.

Motionsyrkandet avstyrks.

Socialtjänsten har enligt socialtjänstlagen en skyldighet att med

särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som har

visat tecken till en ogynnsam utveckling. Utskottet anser att det

beträffande dessa barn och ungdomar ligger i sakens natur att agera med

viss skyndsamhet. Utskottet anser dock inte att någon åtgärdsgaranti

bör införas på det sätt som anförs i motionerna 2002/03:Ju280 (m) yrkande

5 och 2003/04:Ju394 (m) yrkande 6. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet delar uppfattningen i motion 2003/04:So635 (fp) yrkande 6 att

alla skall ha rätt att bli bemötta med respekt inom socialtjänsten.

Utskottet utgår från att denna frågeställning berörs inom det arbete

som bedrivs för att öka kompetensen inom socialtjänsten. Något

tillkännagivande är därför inte nödvändigt. Motionen avstyrks.

Utskottet vidhåller att det behövs kraftfulla åtgärder för att på alla

områden motarbeta fördomar, okunskap och olika former av diskriminering

på grund av sexuell läggning. Utskottet delar uppfattningen i motion

2002/03:So512 (fp, s, v, c, mp) yrkande 2 att det är viktigt att de som

arbetar inom socialtjänsten har kompetens i HBT-frågor. Mot bakgrund av

Socialstyrelsens arbete med kunskapsutveckling inom socialtjänsten bör

dock riksdagen inte ta något initiativ på detta område. Motionen avstyrks.

Utskottet anser att de forsknings- och utvecklingsenheter som etablerats

lokalt och regionalt är mycket värdefulla för utvecklingen av kunskap

och kompetens inom socialtjänstens område. Riksdagen bör dock inte ta

något initiativ i frågan om dessa myndigheter skall erhålla ett fortsatt

statligt stöd eller inte. Motion 2003/04:So643 (kd) yrkande 2 avstyrks.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom kravet på en

prioriteringsutredning

på socialtjänstens område. Motion 2003/04:So643 (kd) yrkande 5 avstyrks.

I motionerna 2002/03:So350 (mp) yrkandena 1, 3, 4, 6-8 och 2003/04:So407

(v) yrkande 5 framförs synpunkter på hur socialtjänstens verksamhet kan

förbättras genom kvalitetssystem och andra åtgärder. Även här anser

utskottet att utfallet av Socialstyrelsens arbete med kunskapsutveckling

bör avvaktas, varför motionerna avstyrks.

Socialtjänstens handläggning av ärenden m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om att möjliggöra för socialtjänsten att

utreda barns situation utan vårdnadshavarnas kännedom. Utskottet anser

att det av rättssäkerhetsskäl inte bör göras avsteg från principen att

familjen alltid skall underrättas om att en utredning pågår. Utskottet

pekar dock på att det finns möjligheter att skydda det enskilda barnet

om så behövs. Riksdagen bör även, främst med hänvisning till att gällande

regelverk är ändamålsenligt, avslå motioner om att socialtjänsten skall

ges utökade möjligheter att polisanmäla brott mot hjälpsökande och om

att anmälningskyldigheten gällande barn som kan behöva skydd enligt 14

kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) skall ses över.

Jämför reservationerna 58 (m, fp, kd), 59 (m, fp), 60 (m), 61, (fp) och

62 (mp).

Motioner

Sex motionsyrkanden rör socialtjänstens skyldighet att informera en

underårigs vårdnadshavare om att en utredning inletts.

I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande om en förändring i socialtjänstlagen vad gäller

informationsplikten (yrkande 13). Motionärerna pekar på att det i vissa

särskilda fall bör vara möjligt för socialtjänsten att underlåta att

informera vårdnadshavaren om att en utredning har inletts.

I motion 2003/04:So474 av Hillevi Engström (m) begärs ett tillkännagivande

om behovet av en översyn av socialtjänstlagen avseende sekretess kring

uppgiften att utredning inletts (yrkande 2). Motionären anser att det

bör kunna råda sekretess för uppgifter i fall där information om att en

utredning inletts skulle kunna leda till risker för den hjälpsökande

att skadas fysiskt eller psykiskt.

I motion 2003/04:Ub394 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp) begärs ett

tillkännagivande om att socialtjänstlagen behöver förändras så att det

blir möjligt att utreda barn och ungdomar under 18 år under sekretess

(yrkande 5). Motionärerna anför att lagen har kommit att bli ett hinder

för att ungdomar skall våga vända sig till socialtjänsten och be om

hjälp när de hotas av sina egna familjer.

I motion 2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om att regeringen återkommer till riksdagen med förslag

till ändringar av socialtjänstlagen så att socialnämnden kan utreda ett

utsatt barns situation utan att en för barnet potentiellt farlig

vårdnadshavare får information om det (yrkande 35). Yrkanden av denna

innebörd framförs även i motionerna 2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl.

(fp) yrkande 10 och 2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande

18.

Två motionsyrkanden rör socialtjänstens möjligheter att göra polisanmälan

vid misstanke om att hjälpsökande har utsatts för våld eller hot.

I motion 2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs vidare ett

tillkännagivande om att reglerna gällande socialtjänstens möjligheter

att anmäla misstänkta brott mot kvinnor bör ändras (yrkande 35). Enligt

motionärerna bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett

förslag till ändrad lagstiftning på detta område.

I motion 2003/04:So474 av Hillevi Engström (m) begärs vidare ett

tillkännagivande om socialtjänstens skyldighet att alltid anmäla till

polis/åklagare om misstanke finns att en hjälpsökande utsatts för våld/hot

mot person (yrkande 3).

Fyra motionsyrkanden rör skyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen

att till socialnämnden anmäla misstanke om att barn far illa.

I motion 2003/04:L319 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om anmälningsplikt och förtroende (yrkande 9).

Motionärerna pekar på den svåra avvägningen mellan att bevara ett förtroende

från ett barn och att följa stadgandet om anmälningsplikt i 14 kap. 1

§ socialtjänstlagen.

I motion 2003/04:So474 av Hillevi Engström (m) begärs ett tillkännagivande

om anmälningsobenägenheten inom socialtjänst, skola och sjukvård

(yrkande 4).

I motion 2003/04:So465 av Solveig Hellquist (fp) begärs tillkännagivanden

om en översyn av anmälningsskyldigheten i socialtjänstlagen (yrkande 1)

och om att socialtjänsten bör hitta former för stöd i föräldraskapet

utan anmälan och utredningsförfarande (yrkande 2). Motionären anför att

det inte räcker med förändringar i lagtexten utan att man också bör

analysera varför anmälningsskyldigheten inte fungerar. Dessutom bör

socialtjänsten få ett tydligt uppdrag att öppna sig för föräldrar som

behöver råd och stöd i föräldraskapet.

Bakgrund och tidigare behandling m.m.

I betänkande 2002/03:SoU15 behandlade utskottet motionsyrkanden om

möjligheten för socialtjänsten att utreda barns och ungdomars situation

utan vårdnadshavarens kännedom. För en utförlig bakgrundsredovisning av

denna frågeställning hänvisas till detta betänkande (s. 58 f.). I sin

bedömning anförde utskottet bl.a. följande (s. 61 f., res. m, fp):

I flera motioner anförs att socialtjänsten i vissa fall bör ges möjlighet

att bedriva en utredning i fråga om ingripande till ett barns skydd

eller stöd utan att informera vårdnadshavarna härom. Utskottet kan

konstatera att bestämmelsen i socialtjänstlagen om att socialtjänsten

skall underrätta den som berörs om att en sådan utredning inleds tillkom

just efter kritik mot att socialtjänsten bedrev utredningsarbete bakom

ryggen på enskilda. Enligt utskottets mening bör det av rättssäkerhetsskäl

inte göras några avsteg från principen att familjen alltid skall informeras

om att en utredning pågår. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att

det enskilda barnet skyddas. Utskottet kan konstatera att socialtjänsten

har möjlighet att genom rådgivande samtal tala med barnet i fråga utan

att blanda in vårdnadshavarna och därigenom skaffa underlag för om en

formell utredning bör inledas. För det fall barnet skulle riskera att

fara illa om vårdnadshavaren underrättas om att en utredning påbörjas,

finns möjlighet att omhänderta barnet med stöd av LVU eller, i fråga

om äldre flickor, erbjuda skyddat boende redan innan utredningen inleds.

Såsom tidigare nämnts har en flerårig satsning, bl.a. i form av skyddat

boende, nyligen inletts för flickor som riskerar att utsättas för

hedersrelaterat våld.

Sammanfattningsvis anser utskottet att motionerna - - - bör avslås.

Regler om sekretess inom socialtjänsten finns främst i 7 kap. 4 och 6

§§ sekretesslagen (1980:100). Sekretess gäller, enligt 4 §, för uppgift

om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften

kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

Av 14 kap. 2 § sekretesslagen följer vidare att sekretessen enligt 7

kap. 4 och 6 §§ får efterges när fråga är om misstanke om brott för

vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.

I betänkande 2002/03:SoU15 behandlade utskottet även motionsyrkanden

om att öka benägenheten att anmäla missförhållanden till socialtjänsten

(s. 36 f.), vartill hänvisas. I sin bedömning anförde utskottet följande

(s. 39, res. m, fp, kd):

I motionerna - - - begärs olika åtgärder i syfte att öka benägenheten

att anmäla till socialtjänsten. Utskottet kan konstatera att regeringen

i propositionen framhåller behovet av bl.a. utökad information och

utbildning om anmälningsskyldigheten samt av tydligare rutiner på

arbetsplatserna. Det framgår också att regeringen, efter en utvärdering av

hur de föreslagna lagändringarna påverkar benägenheten att anmäla till

socialtjänsten, kommer att överväga en vidare utredning av möjligheten

att införa någon form av påföljd för den som underlåter att anmäla.

Enligt utskottets mening får motionsyrkandena därmed anses i huvudsak

tillgodosedda.

Enligt 3 kap. 1 § socialtjänstlagen hör det till socialnämndens uppgifter

att bl.a. svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och

vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som

behöver det.

Utskottets ställningstagande

I motionerna 2003/04:So413 (m) yrkande 13, 2003/04:So474 (m) yrkande 2,

2003/04:So504 (fp) yrkande 35, 2003/04:Ju479 (fp) yrkande 10, 2003/04:Sf326

(fp) yrkande 18 och 2003/04:Ub394 (c, fp) yrkande 5 anförs att socialtjänsten,

i vissa situationer, bör ges möjlighet att bedriva en utredning i fråga

om ingripande till ett barns skydd eller stöd utan att informera

vårdnadshavarna härom. Utskottet har förståelse för den problematik som

beskrivs i motionerna men anser att det av rättssäkerhetsskäl i nuläget

inte bör göras avsteg från principen att familjen alltid skall informeras

om att en utredning pågår. Som utskottet tidigare uttalat finns det

dock i detta sammanhang ett antal åtgärder som socialnämnden kan vidta

för att förhindra att barn riskerar att fara illa med anledning av att

föräldrarna informeras. Utskottet avser att följa utvecklingen på området

och vid behov återkomma till frågan. Motionerna avstyrks dock.

I motionerna 2003/04:So474 (m) yrkande 3 och 2003/04:Ju479 (fp) yrkande

35 begärs att socialtjänsten skall ges utökade möjligheter att anmäla

misstänkta brott mot hjälpsökande till polisen. Utskottet har förståelse

för de framförda synpunkterna men anser att förtroendet mellan

socialtjänstens handläggare och den hjälpsökande kan skadas av en regel som

den föreslagna. Det normala bör i de aktuella situationerna vara att

socialtjänsten eftersträvar att förmå den enskilde att antingen själv

anmäla det inträffade eller ge sitt samtycke till att socialtjänsten

gör en anmälan. Motionerna avstyrks.

Utskottet anser att reglerna om anmälningsskyldighet i 14 kap. 1 §

socialtjänstlagen, som ändrades så sent som den 1 juli 2003, är ändamålsenliga

och har en viktig funktion att fylla. Utskottet utgår från att regeringen

följer hur anmälningsskyldigheten efterlevs och om så bedöms nödvändigt

återkommer med förslag till komplettering av lagstiftningen. Socialtjänsten

har redan i dag goda möjligheter att stödja föräldrar, förutsatt att

dessa är intresserade härav, utan att en anmälan enligt socialtjänstlagen

behöver göras. Huvudregeln att vad som kommer fram i dessa möten mellan

socialtjänsten och klienten skall dokumenteras, främst av rättssäkerhetsskäl,

är utskottet inte berett att föreslå någon ändring av. Motionerna

2003/04:So465 (fp) yrkandena 1 och 2 och 2003/04:So474 (m) yrkande 4

avstyrks. Utskottet avstyrker även motion 2003/04:L319 (mp) yrkande 9.

Övriga socialtjänstfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör, med hänvisning till pågående utredningsarbete, avslå en

motion om att beslut om tvångsomhändertagande inom socialtjänsten skall

fattas av tjänstemän och inte av politiker. Vidare bör riksdagen, med

hänvisning till tidigare uttalande i saken, avslå en motion om att införa

fängelse i straffskalan för överträdelse av förbud meddelade med stöd

av 5 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453). Avslutningsvis bör riksdagen,

med hänvisning till att regeringen får antas följa frågan, avslå en

motion om att barn sänds till utsatthet utomlands.

Jämför reservationerna 63 (kd), 64 (m) och 65 (m).

Motioner

I motion 2003/04:So359 av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson (båda kd)

begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör se över och lägga

fram förslag till ändring av tvångslagstiftningen inom socialtjänsten

på så sätt att tvångsomhändertagande i väntan på rättens beslut inte

beslutas av socialnämndspolitiker utan av tjänstemän. Ett i allt väsentligt

likalydande motionsyrkande av samma motionärer framförs även i motion

2002/03:So425.

I motion 2003/04:So219 av Ulf Sjösten (m) begärs en översyn av det

omvända besöksförbudet. Motionären anser att bestämmelsen i 27 §

socialtjänstlagen (numera 5 kap. 2 §) som ger socialnämnden möjlighet att

förbjuda någon att låta andras underåriga barn vistas i sitt hem, bör

ses över så att skyddet av de unga ökar och möjligheterna att beivra

brott stärks. I motionen pekas på att om polisen misstänker överträdelse

av det beslutade besöksförbudet får de inte utan misstanke om annan

grövre brottslighet ta sig in i den berörda bostaden eftersom påföljden

för brott mot 27 § SoL är böter.

I motion 2003/04:So222 av Sten Tolgfors (m) begärs att regeringen låter

utreda hur vanligt det är att svenska barn sänds till utsatthet utomlands

samt de omständigheter som barnen hamnar i (yrkande 1). Vidare begärs

att regeringen låter utreda vad kommunernas socialförvaltningar känner

till om placering av barn i koranskolor utomlands, om socialtjänsten

medverkat i finansiering av detta samt vilket ansvar kommunerna tar för

att följa upp den situation barnen hamnar i (yrkande 2). I motionen

begärs vidare att regeringen låter se över den samlade lagstiftning som

gäller vid barns resor till forna hemländer, dvs. bl.a. skollagen,

socialtjänstlagen och LVU (yrkande 3). I motionen begärs också

tillkännagivanden dels om förslag för att förebygga att barn hamnar i

fundamentalistiska koranskolor där deras rättigheter kränks (yrkande 4),

dels om stöd för barn som har befunnit sig i vanmakt i uppfostringsanstalter

och sedan kommit till Sverige (yrkande 5).

Bakgrund och tidigare behandling m.m.

Enligt 5 kap. 2 § SoL (tidigare 27 §) får, när ett barns bästa kräver

det, socialnämnden förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person

som har sitt hem inom kommunen att ta emot andras barn. Bestämmelsen

möjliggör för socialnämnden att ingripa mot att barn vistas i olämpliga

hemmiljöer. Enligt 16 kap. 6 § SoL döms den till böter som överträder

ett förbud eller en begränsning som meddelats med stöd av lagrummet.

Regeringsrätten har i ett avgörande, R2001:26, funnit att bestämmelsen

är tillämplig även beträffande kortvariga besök utan samband med vård

och fostran. I sammanhanget kan nämnas att det, enligt 28 kap. 1 §

rättegångsbalken, för att husrannsakan skall få företas fordras att det

förekommer anledning att brott förövats på vilket fängelse kan följa.

Ett motionsyrkande med samma innebörd som det i motion 2003/04:So219

(m) behandlades av utskottet i betänkande 2002/03:SoU15. Utskottet

anförde därvid följande i sin bedömning (s. 65 f., res. m):

I motion - - - anförs att fängelse bör ingå i straffskalan när det gäller

brott mot 5 kap. 2 § socialtjänstlagen. Därmed skulle polisen kunna

ingripa genom husrannsakan i fall där vuxna, i strid mot förbud enligt

nämnda paragraf, bjuder ungdomar på sprit i sin bostad. Socialutskottet

konstaterar att husrannsakan i dessa situationer i stället kan ske på

den grunden att det föreligger misstanke om brott mot alkohollagen, för

vilket kan följa fängelse. Utskottet finner därmed inte någon anledning

att bifalla motionsyrkandet.

Enligt 6 § andra stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om

vård av unga (LVU) får, om socialnämndens beslut om omhändertagande

inte kan avvaktas, nämndens ordförande eller någon annan ledamot som

nämnden har förordnat besluta om ett omedelbart omhändertagande.

Motsvarande bestämmelse finns i 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare

i vissa fall (LVM). Frågan om vem som skall ha rätt att fatta beslut om

ett omedelbart omhändertagande berörs av LVM-utredningen i det nyligen

avlämnade betänkandet Tvång och förändring - rättssäkerhet, vårdens

innehåll och eftervård (SOU 2004:3). I betänkandet (s. 304 f.) föreslås

att befogenheten att besluta om omedelbart omhändertagande enligt 13 §

LVM skall ankomma enbart på socialnämnden och rätten. Polismyndighetens

hittillsvarande befogenhet föreslås upphöra.

Frågan om barns resor till koranskolor och om barn i koranskolor har i

april 2003 berörts av statsrådet Morgan Johansson i frågor för skriftligt

svar (2002/03:827 och 828). I svaret har statsrådet anfört bl.a.

följande:

Inledningsvis vill jag hänvisa till det svar jag gav Sten Tolgfors den

19 februari i år då han ställde en fråga om hur barn kunde skyddas från

att sändas ut i vanmäktiga situationer när de med stöd av svenska

myndigheter reser utomlands. Där beskriver jag de grundregler som finns

i föräldrabalken om föräldrars ansvar för sina barn och om samhällets

ansvar i socialtjänstlagen och i LVU för att skydda barn från att fara

illa. Jag svarade också att jag utgick från att ökade kunskaper inom

socialtjänsten om vad som kan hända barn som sänds utomlands bör leda

till att beslut fattas utifrån vad som är bäst för varje enskilt barn.

Min uppfattning har inte ändrats sedan dess.

Varken socialtjänstlagen eller LVU gäller utanför Sverige. Därför är

det viktigt att den utredning som socialtjänsten genomför innan den

fattar beslut om en insats för ett barn är tillräckligt omfattande så

att beslutet grundas på väl genomtänkta bedömningar. Socialtjänsten har

inte befogenhet att fatta beslut om att placera barn utomlands eftersom

det inte är möjligt att vare sig kontrollera placeringsalternativet

eller att följa upp placeringen på det sätt som föreskrivs i socialtjänstlagen

och LVU. Däremot är det möjligt att bevilja ekonomiskt bistånd för en

resa till ett annat land om det bedöms som en lösning som bidrar till

en positiv utveckling och främjar ett barns bästa.

Det är allvarligt när barn skickas till sina hemländer och överges där.

Huvudproblemet är dock inte en fråga om brister i lagstiftningen, utan

snarare en fråga om hur de lagregler som finns tillämpas. Jag kommer

dock att följa utvecklingen inom området.

Utskottets ställningstagande

LVM-utredningens betänkande är föremål för beredning för närvarande. I

betänkandet behandlas bl.a. frågan om vilka som skall ha befogenhet att

besluta om omedelbara omhändertaganden. Utskottet, som inte anser att

detta arbete bör föregripas, avstyrker motionerna 2002/03:So425 (kd)

och 2003/04:So359 (kd).

Utskottet har inte ändrat uppfattning rörande den frågeställning som

aktualiseras i motion 2003/04:So219 (m). Socialutskottet vill därför

ånyo peka på att husrannsakan i dessa situationer i stället kan ske på

den grunden att det föreligger misstanke om brott mot alkohollagen, för

vilket kan följa fängelse. Motionen avstyrks.

I motion 2003/04:So222 (m) yrkandena 1-5 aktualiseras ett antal

frågeställningar rörande det faktum att barn sänds till utsatthet utomlands,

t.ex. i s.k. koranskolor. Utskottet anser att frågeställningarna är

utomordentligt viktiga och utgår från att regeringen följer frågan.

Något initiativ från riksdagens sida är dock inte nödvändigt. Motionen

avstyrks.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett femtontal motionsyrkanden som utskottet behandlat

i förenklad ordning. Utskottet hänvisar till gällande ansvarsfördelning

på främst socialtjänstens område.

Enligt gällande styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om

övergripande och nationella frågor. I de centrala lagarna inom utskottets

beredningsområde finns ofta bestämmelser som innebär delegation av

detaljbestämmelser till regering och/eller myndigheter. Utskottet finner

också anledning att erinra om den kompetensfördelning som finns mellan

staten och kommuner och landsting, vilken bl.a. innebär att ramlagstiftningen

för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ligger inom utskottets

beredningsområde. Den konkreta utformningen av verksamheten liksom

finansieringsansvaret ligger dock på kommun- och landstingsnivå.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet med hänvisning till gällande

ansvarsfördelning att följande motionsyrkanden avslås:

I motion 2002/03:So339 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson (båda kd)

begärs ett tillkännagivande om att som förebyggande insats initiera

gruppverksamheter för unga, lågutbildade och arbetslösa mödrar till

hjälp för återuppbyggnad av självförtroende och att utarbeta individuella

framtidsplaner där studie- och yrkesinriktning ingår (yrkande 3).

I motion 2002/03:So350 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om socialsekreterares arbetsförhållanden (yrkande 10).

Enligt motionärerna bidrar en engagerad och positiv atmosfär till färre

sjukskrivningar och bättre kontinuitet bland personalen.

I motion 2002/03:A323 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande

om vidareutbildning och handledning av personal för att kunna hantera

och fånga upp utsatta kvinnors särskilda behov och signaler (yrkande 2).

Motionärerna pekar på att socialtjänstens personal i dag inte har

redskapen för att fånga upp de erfarenheter som kvinnor som utsätts för

våld har. Därför bör bl.a. denna personalgrupp ges vidareutbildning och

handledning för att kunna hantera och fånga upp dessa kvinnors särskilda

behov och signaler.

I motion 2003/04:Ju453 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om att kvinnor skall erbjudas professionell psykolog-

eller kuratorshjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser efter

våldtäkt eller misshandel (yrkande 5). Motionärerna anför att våldet mot

kvinnor har blivit allt grövre och att nästan allt fysiskt våld i dag

innehåller någon typ av sexuellt tvång. Ett likalydande yrkande framförs

i motion 2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) yrkande 6.

I motion 2003/04:L319 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om behovet av kulturkompetens på socialförvaltningarna

(yrkande 15). Motionärerna anför att det för att stötta familjer med

barn som är adopterade från utlandet är viktigt att socialförvaltningarna

har anställda med kulturkompetens.

I motion 2003/04:So271 av Annelie Enochson (kd) begärs ett tillkännagivande

om att forskning bör bedrivas om sexuellt utsatta brottsoffer med

fokusering på socialt stöd, behandling och bearbetning av traumat (yrkande

2). Motionären pekar på att det i Socialstyrelsens expertrapporter kring

sexuella övergrepp mot barn saknas beskrivningar rörande forskning om

socialt stöd i samband med övergreppen. Enligt motionären har inte heller

någon expertrapport eller kunskapsöversikt publicerats över de vuxna

brottsoffrens erfarenheter och behov i samband med bearbetning, behandling

och socialt stöd.

I motion 2003/04:So431 av Mona Jönsson (mp) begärs ett tillkännagivande

om lika möjligheter till avgiftningsplatser för kvinnor i hela landet.

Motionären anför att det måste bli en rättighet, i landets alla delar,

att ha tillgång till avgiftningsplatser för enbart kvinnor.

I motion 2003/04:So474 av Hillevi Engström (m) begärs ett tillkännagivande

om kommunernas stöd till kvinnojourer och brottsofferstödjande verksamhet

(yrkande 1). Motionären anför att det är väsentligt att såväl kvinnojourer

som brottsofferjourer får ett reellt stöd till sin verksamhet.

I motion 2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om att försök med medlevarverksamhet bör uppmuntras i fler

av landets kommuner (yrkande 3). Motionärerna pekar på att försök med

medlevarverksamheten har visat att man i vissa fall kan slippa

institutionsplacering och att institutionsplaceringen i andra fall blir

kortare.

I motion 2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om karriärmöjligheter i socialtjänsten (yrkande 4).

Motionärerna anför att det är fullt rimligt att den som satsar på

vidareutveckling av sin kunskap skall ersättas för detta genom högre lön.

Karriärtjänster kan skapas genom utbildningsprogram, satsningar på

utvecklingsprojekt m.m.

I motion 2003/04:So639 av Christer Adelsbo m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att få till stånd ett ökat fokus på eftervård och

avgiftning i den tyngre missbrukarvården (yrkande 4). Motionärerna efterlyser

en förkortning av väntetiderna för såväl avgiftning som möjligheterna

att få tillgång till metadon och subutex. Dessutom behövs, beträffande

dem som lyckats besegra sitt missbruk, en prioritering av mer uppsökande

verksamhet samt en översyn av eftervårdssituationen innefattande en

prioritering av bostadssituationen och andra former av socialt stöd.

I motion 2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden

om modellen med familjerådslag och om utbildning av blivande familjehem

(yrkandena 6 och 11). Motionärerna pekar på att projekt med familjerådslag

varit framgångsrika och att modellen därför bör införas i fler kommuner.

Vidare anförs att utbildningen av familjehemmen ofta är bristfällig

och att utbildningskrav därför snarast bör fastställas för verksamheten.

Dessa krav bör utarbetas i samarbete med Svenska Kommunförbundet.

Avslutningsvis begärs ett tillkännagivande om metodutveckling för

stödfamiljer, kontaktpersoner, nätverksarbete och gruppverksamheter (yrkande

12).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten, punkt 1 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sf332

yrkandena 21 och 23, 2003/04:Sf325 yrkandena 20, 21 och 23 och 2003/04:So413

yrkandena 1-3 och 8 och avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 6,

2002/03:So339 yrkande 1, 2002/03:So488 och 2003/04:Sf326 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att socialpolitiken skall vara ett instrument för att bryta

utanförskap och bidragsberoende. Åtgärder för att reducera behovet av

bidrag måste därför vara det centrala i socialpolitiken. Det måste löna

sig att arbeta, att utbilda sig och att ta risker i form av företagande.

Fastlåsningseffekter som hindrar social rörlighet måste tas bort. Vidare

anser vi att de problem som drabbar barn och ungdomar inte kan lösas om

de inte ses i sitt sammanhang. Barn som lever i fattigdom och utanförskap

har i själva verket drabbats av arbetsmarknads-, bidrags- och

integrationspolitikens misslyckanden. Socialbidraget, som är tänkt att vara

en tillfällig hjälp, har i stället för många blivit en permanent

försörjning. Barn och familjer låses in i bidragsberoende. Vi anser att

bidrag och andra former av ekonomiskt stöd skall utformas så att de

stimulerar människor till att aktivt söka förbättra sin situation. Varje

kommun bör åläggas att inom en viss tid garantera alla arbetsföra

personer tillgång till sysselsättning. Kan inte arbete erbjudas på den

reguljära arbetsmarknaden skall sysselsättningen vara en kombination av

praktik och kompetensutveckling för att underlätta övergången till denna.

Den som behöver socialbidrag för sin försörjning, men som kan arbeta,

bör kunna få ersättning för att delta i praktik eller utbildning för

att möjliggöra ett arbete. Vi anser även att den enskilde inte bara

skall ha rätt att delta i kompletterande åtgärder som underlättar inträde

i arbetslivet utan även ha en skyldighet härtill. Avslutningsvis anser

vi att familjens egna resurser bör stärkas.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten, punkt 1 (fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sf226

yrkande 6 och 2003/04:Sf326 yrkande 6 och avslår motionerna 2002/03:Sf332

yrkandena 21 och 23, 2002/03:So339 yrkande 1, 2002/03:So488, 2003/04:Sf325

yrkandena 20, 21 och 23 och 2003/04:So413 yrkandena 1-3 och 8.

Ställningstagande

Vi anser att de marginaleffekter som är förknippade med socialbidragen

och andra behovsprövade bidragssystem är ett stort problem. Det bör

finnas vissa möjligheter att öka incitamenten till arbete i bidragssystemen

utan att det omedelbart utlöser kompensationskrav eller protester från

andra. Det är dessutom destruktivt att socialbidragen är konstruerade

så att det inte lönar sig att arbeta för dem som har det allra svårast

i samhället. Om en socialbidragstagare tar ett deltidsarbete eller

vikarierar några timmar får hon eller han ofta inte behålla något av

lönen. Vi anser att socialbidraget bör avtrappas successivt om personens

inkomster blir bestående.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3. Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten, punkt 1 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So339

yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 6, 2002/03:Sf332

yrkandena 21 och 23, 2002/03:So488, 2003/04:Sf325 yrkandena 20, 21 och

23, 2003/04:Sf326 yrkande 6 och 2003/04:So413 yrkandena 1-3 och 8.

Ställningstagande

Ensamstående mödrar har det sämre än ensamstående fäder och de mest

utsatta är yngre, lågutbildade mödrar. Dessa har drabbats särskilt hårt

av den ekonomiska krisen enligt samtliga bedömare. Jag anser att det är

hög tid att regeringen tar till sig vad som står i SCB:s statistik,

Folkhälsoinstitutets rapport, LO:s rapport, Barnombudsmannens rapport

samt Välfärdsprojektets kunskaps- och faktaskrift om ensamföräldrarna

som en utsatt grupp och tar fram en handlingsplan för att åtgärda de

ensamstående föräldrarnas situation.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4. Privatisering av socialtjänsten, punkt 2 (fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So635

yrkandena 1, 2 och 7.

Ställningstagande

Vi anser att det sociala arbetets stödjande respektive kontrollerande

funktioner bör skiljas tydligare åt. Genom upphandling av tjänster kan

den egna personalen få tydligare uppdrag som t.ex. kan skiljas från

behandlingsarbetet. Vi anser det positivt att utvecklingen mot flera

aktörer inom socialtjänsten fortskrider. Fler aktörer innebär förtjänster

i form av att hjälp tillhandahålls där kommunen inte hinner med. Vi

anser vidare att reglerna kring sekretesskydd bör förstärkas genom att

de i enskild verksamhet ersätts med den strängare regleringen av

tystnadsplikt. Även offentlighetsprincipen samt yttrande- och meddelarfrihet

bör det vara möjligt att träffa avtal om. Genom dessa åtgärder kan ett

fullgott skydd uppnås och det är då fullt möjligt att ta in privata

aktörer i utredningar m.m. inom socialtjänstens område.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5. Frivilligorganisationer, punkt 3 (fp, kd, c, mp)

av Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson

(c), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So455

yrkande 8 och 2003/04:So645 yrkande 16 och avslår motion 2003/04:So413

yrkande 4.

Ställningstagande

Det har blivit svårare att engagera ledare. När samhällets stöd enbart

blir moraliskt och verbalt utan ekonomisk uppföljning, sviktar engagemanget

hos många. Vi anser att det finns goda skäl för samhället att stötta

frivilligorganisationerna också i tider av nedgång. Ett ökat obundet

stöd är ett viktigt inslag i arbetet för att engagera flera i frivilligarbete

och att stärka organisationerna i deras utvecklingsarbete för demokrati

och för de frågor som är deras grundfrågor. Vi anser även att ett allmänt

verksamhetsstöd för att stödja föreningsverksamheten och upprusta

samlingslokaler är angeläget.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6. Frivilligorganisationer, punkt 3 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413

yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:So455 yrkande 8 och 2003/04:So645

yrkande 16.

Ställningstagande

Vi anser att det arbete som utförs av frivilliga, volontärer, inte nog

kan uppskattas. Men det handlar inte bara om att det finns ett par extra

händer där det behövs, det handlar även om en attityd till medborgarskapet,

ett deltagande i samhället och ett ansvarstagande - både för sig själv

och för andra. Att ta ansvar, inte bara för sin egen familj, gör skillnad.

Det gör att egenvärdet ökar samtidigt som man känner att man gör något

värdefullt och är delaktig. Vi anser därför att det offentliga måste

uppvärdera det arbete som utförs av frivilligorganisationer. En särskild

utredning bör tillsättas som gör en genomgripande genomlysning av

frivilligorganisationernas betydelse och lägger fram förslag till åtgärder

som stärker både organisationerna och volontärerna.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Riksnormen, punkt 4 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413

yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att kommunerna själva bör få fastställa nivåerna på socialbidraget

med utgångspunkt i allmänna principer i socialtjänstlagen. Med en

riksnorm finns det en uppenbar risk att det går slentrian i bedömningen

av det ekonomiska biståndet och att detta inte prövas mot andra åtgärder

i den omfattning som är lämpligt. Det är viktigt att lokala bedömningar

utifrån bl.a. löneläge och kostnadsbild finns med då nivåerna fastställs

och att denna del av socialtjänsten är förankrad i det allmänna

rättsmedvetandet på orten. Enligt Svenska Kommunförbundets bedömningar har

vidare riksnormen haft mycket liten inverkan på socialbidragskostnaderna

men däremot minskat möjligheterna för kommunerna att hitta egna lösningar.

Vi anser dessutom att det saknas skäl för att medlemsavgifter i

fackföreningar skall bekostas av skattemedel.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8. Riksnormen, punkt 4 (c)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413

yrkande 5 och avslår motion 2003/04:So413 yrkande 6.

Ställningstagande

Jag anser att kommunerna själva bör få fastställa nivåerna på socialbidraget

med utgångspunkt i allmänna principer i socialtjänstlagen. Med en

riksnorm finns det en uppenbar risk att det går slentrian i bedömningen

av det ekonomiska biståndet och att detta inte prövas mot andra åtgärder

i den omfattning som är lämplig. Det är viktigt att lokala bedömningar

utifrån bl.a. löneläge och kostnadsbild finns med då nivåerna fastställs

och att denna del av socialtjänsten är förankrad i det allmänna

rättsmedvetandet på orten. Enligt Svenska Kommunförbundets bedömningar har

vidare riksnormen haft mycket liten inverkan på socialbidragskostnaderna

men däremot minskat möjligheterna för kommunerna att hitta egna lösningar.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9. Ersätta socialbidrag med lån, punkt 5 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413

yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att socialbidrag bör kunna lämnas som lån i betydligt större

utsträckning än vad som sker i dag. Lånemöjligheten bör i första hand

kunna användas då en person tillfälligt hamnat i ekonomiska svårigheter

men som däremellan har normala inkomstmöjligheter. Om personen i fråga

sedan passerar ett bestämt lånebelopp och fortfarande behöver stöd bör

han eller hon i stället kunna få bidrag. Lånealternativet skulle dessutom

innebära en viss "tröskel" i systemet som motverkar att personer lätt

fastnar i bidragsberoende. Vi anser att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om en möjlighet för kommuner att ersätta kortvarigt

socialbidrag med lån.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10. Barnbidrag och försörjningsstöd, punkt 7 (v)

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So399

yrkande 1 och 2003/04:So417 yrkande 4.

Ställningstagande

I dag minskar föräldrarnas försörjningsstöd när barnbidraget höjs. Det

betyder att redan utsatta barn inte får del av den ökade välfärden på

samma sätt som andra barn. Vi anser att det är av yttersta vikt att

säkerställa att också de allra fattigaste får ta del av barnbidragshöjningar.

Vi kräver därför en lagändring för att säkerställa att barnbidraget

inte skall ingå i beräkningsunderlaget för socialbidrag.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

11. Bistånd till konstnärer, punkt 9 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr264

yrkande 11 och 2003/04:Kr254 yrkande 11.

Ställningstagande

Enligt socialtjänstlagen utgår socialbidrag efter ansökan till den som

ej kan tillgodose sin försörjning på annat sätt. Socialbidraget prövas

individuellt. För konstnärliga utövare, inklusive författare, görs vissa

särskilda bedömningar. Alla stipendier räknas som inkomst. Det finns

inga generella regler för hur stipendier som skall finansiera kostnader

för material, ateljé, resor m.m. skall bedömas vid beräkningen av

socialbidrag. Praxisen varierar mellan kommunerna. Vi anser att kraven på

konstnärer bör vara samma som för alla andra samt att samma regler bör

gälla i hela landet.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12. Ideella skadestånd, punkt 10 (m, c)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth

Johansson (c) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So254

och 2003/04:So533 och avslår motion 2002/03:So372.

Ställningstagande

Skadeståndet skall kompensera brottsoffret och ge henne eller honom

upprättelse för den förnedrande och kränkande behandling som hon eller

han varit utsatt för. Vi anser därför att det är orimligt att skadeståndet

skall ligga till grund för beräkningen av kvinnans eller mannens inkomst

i samband med ansökan om försörjningsstöd från socialtjänsten.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

13. Stödformers inverkan på varandra, punkt 11 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So334

och avslår motion 2002/03:So489.

Ställningstagande

När vårdbidrag beviljas, barnbidraget ökar och andra stöd ges är det

viktigt för den enskilda familjen hur dessa system interagerar med

varandra. Ett bidrag som ges för att möta ett behov får inte neutraliseras

genom att det tar bort annat stöd som avses möta annat behov. Jag anser

att en översyn behövs för att klarlägga hur olika bidrag påverkar

varandra utifrån enskildas eller familjens perspektiv.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

14. Samverkan, punkt 14 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So376.

Ställningstagande

Jag anser att det måste skapas bättre samverkansregler mellan

försäkringskassan och socialtjänsten än de som finns i dag. Detta för att

inte utsatta biståndstagare skall komma i kläm.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

15. Stöd till brottsoffer, punkt 16 (kd, c, mp)

av Chatrine Pålsson (kd), Kenneth Johansson (c) och Helena Hillar

Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So350

yrkande 9, 2002/03:So427, 2002/03:So510 yrkande 1 och 2003/04:Ju478

yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:Ju262 yrkande 7 och 2003/04:Ju444

yrkande 1.

Ställningstagande

Lagstiftningen som handlar om hur samhället skall stödja kvinnor som

utsätts för våld måste vara så tydlig och precis som möjligt. I

socialtjänstlagen (2001:453) finns sedan 2001 en paragraf (5 kap. 11 §) som

ger kommunens socialnämnd ett ansvar för att ge utsatta kvinnor stöd.

Paragrafen är dock inte tillräckligt tydlig i sin nuvarande utformning.

Den ger utrymme för tolkningar som kan leda till att kvinnan inte får

den hjälp som lagen syftar till att ge henne. Vi anser därför att lagen

skall ändras så att ordet bör byts mot skall i berörd paragraf. Om så

sker kan det inte längre råda någon tveksamhet om socialnämndens skyldighet

att ge kvinnorna den hjälp de behöver för att kunna förändra sin situation.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

16. Stöd till brottsoffer, punkt 16 (fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju444

yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:So350 yrkande 9, 2002/03:So427,

2002/03:So510 yrkande 1, 2003/04:Ju262 yrkande 7 och 2003/04:Ju478

yrkande 1.

Ställningstagande

Stödet till brottsoffer åligger i enlighet med socialtjänstlagen ytterst

kommunerna. Detta fungerar i dag i praktiken tveksamt i alltför många

kommuner. Kommunernas bidrag till lokala brottsofferstödjande organisationer,

såsom brottsofferjourer och kvinnojourer, varierar kraftigt, inte minst

mellan åren. I vissa kommuner finns knappt något brottsofferstödjande

arbete alls. Om kommunerna inte lever upp till denna lagstadgade skyldighet

anser vi att ordalydelsen i paragrafen om brottsoffer i socialtjänstlagen

måste ändras från "bör" till "skall". Vi anser också att det bör undersökas

vilka möjligheter som finns för staten att åta sig stödet till brottsoffer.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

17. Stöd till brottsoffer, punkt 16 (v)

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju262

yrkande 7 och avslår motionerna 2002/03:So350 yrkande 9, 2002/03:So427,

2002/03:So510 yrkande 1, 2003/04:Ju444 yrkande 1 och 2003/04:Ju478

yrkande 1.

Ställningstagande

Det primära ansvaret för brottsoffer har socialnämnderna i enlighet med

5 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453). Hur socialtjänsten lever upp

till detta ansvar ser mycket olika ut runtom i landet. I vissa kommuner

fungerar det mycket bra men det finns tyvärr också exempel på att

socialtjänsten inte alls lever upp till intentionerna i lagstiftningen.

Frågan om ansvaret för brottsoffer och då särskilt socialtjänstens ansvar

måste därför uppmärksammas. I paragrafen stadgas att särskilt beakta

stödinsatser till kvinnor som utsätts för våld. Vi anser att det finns

anledning att göra en nationell översyn av hur intentionerna i

socialtjänstlagen 5 kap. 11 § efterlevs.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

18. Förebyggande arbete m.m., punkt 17 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju443

yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:So360 yrkandena 10 och 11,

2002/03:So384, 2003/04:Ju479 yrkandena 4, 31 och 36 och 2003/04:So271

yrkandena 9 och 10.

Ställningstagande

I London finns fastigheter med smålägenheter dit kvinnor kan flytta in

när de lämnar kvinnojourerna. Detta förfarande underlättar för misshandlade

kvinnor att åter integreras i samhället. En bostad gör det möjligt att

komma tillbaka till ett värdigt liv. Vi anser att denna lösning borde

finnas även i Sverige. Vid sidan av detta bör misshandlade kvinnor ges

förtur i de kommunala bostadsbolagens köer.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

19. Förebyggande arbete m.m., punkt 17 (fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju479

yrkandena 4, 31 och 36 och avslår motionerna 2002/03:So360 yrkandena 10

och 11, 2002/03:So384, 2003/04:Ju443 yrkande 4 och 2003/04:So271 yrkandena

9 och 10.

Ställningstagande

I opinionsarbetet måste vi en gång för alla slå fast att hot, misshandel,

ofredande, våldtäkt och kvinnofridskränkning är brott som samhället

ser allvarligt på och att det aldrig är kvinnans eget "fel" att mannen

utsätter henne för övergrepp. Många kvinnor som har levt med våld i en

nära relation har vidare bittra erfarenheter av hur svårt det är att

kunna leva ett normalt liv efter många år av hot, våld och trakasserier.

Vi anser därför att det är av yttersta vikt att lagstiftningen och de

berörda myndigheterna inte sviker kvinnor som har utsatts för våld i

nära relationer och för sexuella övergrepp utan erbjuder stöd genom

snabb och professionell vård och behandling, anpassad efter individuella

behov. Vi har erfarit att det ofta är svårt att ordna skyddat boende

för hjälpsökande kvinnor och deras barn. De ideella kvinnojourerna är

hårt belastade och i den mån de över huvud taget kan erbjuda bostad,

har de ett mycket begränsat antal rum och lägenheter som ofta redan är

upptagna. Vi anser därför att kommunerna bör kunna bistå med skyddat

boende i högre grad än i dag. Socialtjänsten kan vanligen endast ansöka

om social förtur hos bostadsbolagen inom den egna kommunen. Vi anser

dock att våldsutsatta kvinnor bör få möjlighet till social förtur

gällande bostad över hela landet.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

20. Förebyggande arbete m.m., punkt 17 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So360

yrkandena 10 och 11 och 2003/04:So271 yrkandena 9 och 10 och avslår

motionerna 2002/03:So384, 2003/04:Ju443 yrkande 4 och 2003/04:Ju479

yrkandena 4, 31 och 36.

Ställningstagande

Jag anser att det bör finnas centrum mot sexuella övergrepp i varje

region, där verksamheten bedrivs med statliga medel. Den verksamhet som

detta centrum skall bedriva är: telefonjour, stödgrupp, stödsamtal,

stöd vid myndighetsbesök, olika skapande verksamheter, utåtriktad

verksamhet, utbildning m.m. Varje centrum bör kunna erbjuda de utsatta

möjlighet till alla de kontakter som hon eller han behöver så att den

enskilde hjälpsökande inte behöver besöka olika instanser. Jag anser

även att det bör möjliggöras skyddat boende för kvinnor och barn i hela

Sverige.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

21. Möjlighet att utdöma vite, punkt 18 (fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju479

yrkande 34.

Ställningstagande

Vi anser att länsstyrelsen måste utnyttja sin tillsynsskyldighet gentemot

kommunerna och att vite bör kunna utdömas till de kommuner som inte

uppfyller socialtjänstlagens bestämmelse gällande stöd och hjälp till

våldsutsatta kvinnor.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

22. Myndighetsuppdrag, punkt 19 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ju250

yrkande 9.

Ställningstagande

Utbildning, fortbildning och handledning är en förutsättning för ett

korrekt omhändertagande av en misshandlad kvinna. En tidigare inte

uppmärksammad grupp är invandrarkvinnorna. Vi anser därför att de olika

myndigheterna måste se till att utarbeta rutiner och handlingsplaner

som inkluderar kvinnor inklusive invandrarkvinnor och deras behov. Om

detta förhållande råder i dag bristande kunskap hos polis, åklagare,

domstolar, socialtjänst och sjukvård. Vi anser därför att det också är

viktigt att någon myndighet, förslagsvis Socialstyrelsen, får i uppdrag

att definiera de fysiska, psykiska och ekonomiska effekterna av våldtäkt

och misshandel.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

23. Tandvård och kvinnomisshandel, punkt 20 (mp)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So420

yrkande 1.

Ställningstagande

Att bli misshandlad av en närstående är en grov kränkning och de psykiska

men som följer är ofta stora och svåra att bli av med. Det kräver ofta

ett långsiktigt arbete med stöd och hjälp både från anhöriga och

professionella terapeuter. Men även fysiskt kan kvinnan bli skadad för

livet. Många skadas så illa av misshandeln att de förlorar sina tänder

eller blir vanställda. Jag anser att Socialstyrelsen i samarbete med

socialförvaltningarna bör få i uppdrag att sammanställa statistik

angående de dolda kostnader som i dag finns på socialförvaltningar angående

tandvård som man bedömer har eller kan ha sitt ursprung i

misshandelsproblematik.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

24. Offer för människohandel, punkt 21 (fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju447

yrkande 5 och avslår motion 2002/03:So451 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att det måste bli ett stopp för återsändandet av offer för

människohandel under utredningens gång. Socialtjänstens uppdrag bör

förtydligas till att ta ansvar för offren under utredningen eller tills

permanent boende och uppehälle är ordnat. Formellt sett är det

socialtjänstens ansvar att se till dessa kvinnors situation. Utöver att

socialtjänsten inte säger sig ha ekonomiska resurser för att betala

kvinnornas uppehälle råder det en brist på lägenheter och rum för kvinnor

i behov av skyddat boende. Detta bidrar till att kvinnorna i många fall

skickas tillbaka till sina hemländer för att där invänta ett fortsatt

rättegångsförfarande. Att kvinnorna tvingas tillbaka till sina hemländer

är också problematiskt för svenska myndigheter då rättegångspersonal

och polis måste flygas till kvinnans hemland för att där fortsätta förhör

med kvinnan. Detta är kostsamt och riskerar också att förlänga hela

rättsprocessen.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

25. Offer för människohandel, punkt 21 (v)

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So451

yrkande 4 och avslår motion 2003/04:Ju447 yrkande 5.

Ställningstagande

Kvinnor som utsatts för trafficking befinner sig i en svår situation.

Dessa kvinnor hamnar ofta i ett vakuum när det gäller samhällets olika

stödinsatser. Från rättsväsendet påtalas behovet av tydligt utkrävande

av ansvar för dessa kvinnor samt att det ges möjlighet för kvinnorna

att känna trygghet och stabilitet i mötet med polis, åklagare och övriga

myndigheter. Det får inte bli en slump som avgör vilket bemötande och

vilka möjligheter som erbjuds. Vi vill understryka samhällets ansvar i

denna fråga. Varje instans som kommer i kontakt med kvinnor som utsatts

för trafficking måste få tydliga direktiv som klargör vilket ansvar och

utrymme man har. Det är också av stor vikt att denna fråga behandlas

skyndsamt för att kunna hjälpa de utsatta kvinnorna.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

26. Prostitution, punkt 22 (fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ju314

yrkande 2 och 2003/04:So635 yrkande 10 och avslår motionerna 2002/03:Ju284

yrkande 3, 2002/03:So451 yrkande 3, 2003/04:Ju313 yrkande 5 och

2003/04:Ju452 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att det samlade arbetet mot prostitutionen skulle bli mer

effektivt om samverkan mellan polismyndigheter, socialtjänst, hälso- och

sjukvården och andra berörda myndigheter och organisationer blev smidigare.

Vi anser att regeringen bör låta utreda hur en sådan samverkan skall

kunna komma till stånd. Vi anser vidare att de flesta prostituerade har

en bakgrund som inte har gett dem en reell möjlighet att utvecklas och

kunna skapa sig möjligheter för ett mer "normalt" liv. För att återkomma

efter prostitution krävs därför en stor insats från samhället oavsett

om man anses kriminell eller inte.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

27. Prostitution, punkt 22 (v, mp)

av Elina Linna (v), Gunilla Wahlén (v) och Helena Hillar Rosenqvist

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So451

yrkande 3 och 2003/04:Ju452 yrkande 2 och avslår motionerna 2002/03:Ju284

yrkande 3, 2003/04:Ju313 yrkande 5, 2003/04:Ju314 yrkande 2 och

2003/04:So635 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi ser förbudet mot köp av sexuella tjänster som ett avgörande verktyg

för att bekämpa prostitution utan att skuldbelägga den prostituerade.

Det är dock avgörande att de sociala insatserna nu stärks för att öka

möjligheterna att ta sig ur prostitutionen. Vi anser därför att riksdagen

bör ge regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning om inrättande av

ett nationellt resurscentrum mot prostitution, med uppgift att arbeta

med att stötta dem som söker vägar ut ur prostitution. Detta centrum

bör även arbeta med information gentemot institutioner och yrkesgrupper,

vilka i sin verksamhet möter prostituerade samt samverka med berörda

myndigheter och organisationer. Utredningen bör även beakta vilka riktade

anslag som krävs till kommuner för att stödja dem som vill ta sig ur

prostitutionen.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

28. Prostitution, punkt 22 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ju284

yrkande 3 och 2003/04:Ju313 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:So451

yrkande 3, 2003/04:Ju314 yrkande 2, 2003/04:Ju452 yrkande 2 och

2003/04:So635 yrkande 10.

Ställningstagande

Det är synnerligen angeläget att det finns ett utbyggt system för

adekvata rehabiliterings- och vårdinsatser för prostituerade som är i

behov därav. För att rätt bistå den prostituerade krävs förstärkta

insatser mot drogmissbruket, inom psykiatrin och inom rättsväsendet.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

29. Förstärkning av missbrukarvården, punkt 23 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So422

yrkande 6 och avslår motion 2003/04:So637 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att missbrukarvården bör förstärkas och psykiatrins och

socialtjänstens ansvarsområden ses över.

Vidare anser vi att Statens beredning för medicinsk utvärdering har

visat att miljarder kronor "slängs" bort i missbrukarvården genom att

endast allmän stödbehandling ges.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

30. Finansiering av missbrukarvården, punkt 24 (fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So345

yrkandena 14 och 15 och 2003/04:So504 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att staten bör garantera de huvudsakliga kostnaderna för

tvångsvård och annan missbrukarvård som kräver institutionsplacering.

Statens kostnad bör sedan enligt finansieringsprincipen neutraliseras

genom en ändring av de allmänna statsbidragen till kommunerna. En sådan

modell kan vara utgångspunkten även för annan missbrukar- och ungdomsvård

där statens och kommunernas ekonomiska ansvar skall förändras.

Med statens finansiering bör vidare följa vissa krav på kommunerna. Vi

anser att kommunerna bör visa att de har följt alla tillämpliga

bestämmelser i socialtjänstlagen. Vidare måste kommunen ha en plan för hela

vårdkedjan, från akut avgiftning till en integrering i samhället.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

31. Frivilligorganisationerna och missbrukarvården, punkt 25 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So290

yrkande 1 och 2003/04:So523 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:So290

yrkande 2 och 2003/04:So523 yrkande 2.

Ställningstagande

När nu åtgärder inom psykvården diskuteras är det viktigt att också

alkohol- och narkotikamissbruket diskuteras och att kraftfulla åtgärder

sätts in även på detta område. Det behövs en kraftsamling där vi alla

hjälps åt med att komma till rätta med de stora utmaningarna på detta

område. Det handlar om staten, landstingen och kommunerna. Men här är

även de ideella organisationerna som arbetar med missbrukare en stor

tillgång. Man kan fråga sig om inte detta frivilliga arbete är en

förutsättning för att missbrukarvården inte helt skall haverera.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

32. Genusperspektiv, punkt 26 (v)

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So447

yrkande 10 och avslår motionerna 2002/03:So370, 2003/04:So276 och

2003/04:So345 yrkande 17.

Ställningstagande

Det saknas ett genusperspektiv i de analyser som har gjorts av tvångsvården,

vilket är allvarligt. Kvinnor som har ett så avancerat missbruk att de

blir föremål för tvångsvård lever ofta mycket destruktivt och utsätts

många gånger för våld och sexuella övergrepp. Detta är viktigt att

uppmärksamma i all vård och behandling. Vi anser därför att det är viktigt

med en utvecklad forskning, uppföljning och analys av LVM och LVU samt

att dessa analyser skall förses med ett genusperspektiv.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

33. Tillämpningen av LVM, punkt 27 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So323.

Ställningstagande

Lagen om vård av missbrukare har blivit till hjälp för många människor.

Den har möjliggjort ett liv i frihet och återkomst till ett mer normalt

liv. Men eftersom det är kommunernas socialtjänst som beslutar om

tilldelning av medel och insatser kan det skilja påtagligt mellan olika

kommuner i vårt land. För att missbrukarvården skall komma fram till

optimala resultat med sin verksamhet anser jag att det krävs lika regler

i hela landet.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

34. Tvångsvård för narkotikamissbrukare, punkt 28 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So317.

Ställningstagande

Vi anser att fler och mer ingripande tvångsåtgärder bör tas fram när

det gäller hanteringen och missbruket av narkotika. En utredning om

tillämpningen av tvångsvården för narkotikamissbrukare bör tillsättas.

Denna bör syfta till att skärpa och utöka möjligheterna till tvångsåtgärder

vid fara för liv och hälsa för den enskilde eller dennes omgivning.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

35. Kvalitetskontroller m.m., punkt 29 (m, fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena

Andersson (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So345

yrkande 13 och avslår motionerna 2002/03:So447 yrkande 7 och 2003/04:So395

yrkande 7.

Ställningstagande

Det är ett problem för kommunerna att resultaten av missbrukarvården är

så dåligt utvärderade. Det finns få undersökningar som visar om individen

blir fri från missbruk, och det är inte alltid så att ett projekts

kostnader har ett övertygande samband med den behandlingseffekt som uppnås.

Vi anser därför att det krävs kommunalt samarbete i syfte att bättre

utvärdera och mäta resultaten i missbrukarvården. Kommunerna bör, när

de upphandlar tjänsterna, alltid kvalitetsgranska de tjänster som erbjuds.

Precis som i frågan om offentlig upphandling av äldreomsorg måste det

finnas en fungerande kvalitetskontroll av den verksamhet som upphandlas

för att få kontroll över kostnaderna samtidigt som vårdkvaliteten kan

förbättras.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

36. Kvalitetskontroller m.m., punkt 29 (v, mp)

av Elina Linna (v), Gunilla Wahlén (v) och Helena Hillar Rosenqvist

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So447

yrkande 7 och 2003/04:So395 yrkande 7 och avslår motion 2003/04:So345

yrkande 13.

Ställningstagande

Vi anser att delar av beroendevården har blivit eftersatta, både

resursmässigt och ur ett metodutvecklingshänseende. Detta har inte minst

varit en följd av kommunernas svåra ekonomiska situation. En alltför

ensidig satsning på öppenvård som inte bygger på behov utan på ekonomiska

överväganden är katastrofal. Vi anser att det nu krävs en satsning i

hela landet på beroendevården för att bevara och utveckla kvaliteten.

Det gäller hela vårdkedjan - från institutionsvård via öppenvård till

arbetsmarknadsinsatser.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

37. Öppna alkoholrådgivningar, punkt 30 (v, mp)

av Elina Linna (v), Gunilla Wahlén (v) och Helena Hillar Rosenqvist

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So447

yrkande 8 och 2003/04:So395 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att det bör utredas om kommunerna i socialtjänstlagen, eller

på annat sätt, kan åläggas att tillhandahålla öppna alkoholrådgivningar,

på liknande sätt som i dag gäller för familjerådgivning. Det finns

goda exempel från en del kommuner, men alkoholrådgivningen är otillräckligt

utbyggd i dag. Eftersom förutsättningarna skiftar och regionala skillnader

finns mellan kommunerna bör utredningen beakta möjligheten att mindre

kommuner kan satsa på en gemensam mottagning.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

38. Stöd till anhöriga, punkt 31 (fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So392

och avslår motionerna 2002/03:So354 och 2003/04:So426.

Ställningstagande

Möjligheterna för nära anhöriga till missbrukare och brottslingar att

erhålla kvalificerat stöd och professionell hjälp är dock i dag begränsade.

Det är vidare svårt att få fram uppgifter på om det stöd som i dag

erbjuds är tillräckligt och om det är rätt utformat. Vi anser att ett

utökat professionellt stöd till de anhöriga både kan lindra mänskligt

lidande och samtidigt spara offentliga kostnader genom att undvika

socialt destruktiva beteenden i framtiden. En utredning bör därför

tillsättas med syfte att undersöka behovet av ett utökat stöd till

missbrukares och brottslingars nära anhöriga och föreslå behövliga

förändringar i stödet.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

39. 4 kap. 26 § barnavårdslagen, punkt 33 (m, fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena

Andersson (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 33

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413

yrkande 9.

Ställningstagande

Med stöd av 26 § i 4 kap. barnavårdslagen kunde sociala myndigheter

tidigare i samverkan med familjen och på ett tidigt stadium inrikta

sitt arbete på att hjälpa och stötta, ofta i förebyggande syfte. Åtgärder

vidtogs sedan stegvis i samråd med familjen och först som en sista utväg

kunde övervakning och ett omhändertagande bli aktuellt. Genom denna

bestämmelse bevarades och respekterades familjen som en enhet som själv,

med viss stöttning, skulle kunna förbättra sin situation. I dag kommer

dessvärre socialnämndens åtgärder ofta överraskande och inte sällan för

sent. Vi anser därför att ovannämnda paragraf skall införas i

socialtjänstlagen.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

40. Vilande övervakning m.m., punkt 34 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413

yrkandena 10 och 11.

Ställningstagande

Socialtjänstens sista möjlighet att gripa in för unga människor är LVU,

lagen om vård av unga. Dock finns det ingen möjlighet att ha en LVU-dom

vilande, dvs. avvaktande. Att ha den möjligheten skulle vara ytterligare

ett sätt att kunna hjälpa den unge att själv rätta till sitt beteende

och sin situation. Vi anser därför att socialtjänstlagen bör kompletteras

med förslag om övervakning och vilande LVU. Vi anser vidare att LVU

behöver ses över.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

41. Barn i riskzon, punkt 35 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr232

yrkande 12.

Ställningstagande

Felaktig eller dålig information, minskad respekt för lagar och regler

och bristen på goda föredömen i vuxenvärlden är viktiga orsaker till

att drogerna fått ett hårdnande grepp om den unga generationen. Vi anser

att tidig upptäckt, och därmed möjligheter att sätta in resurser, är

avgörande för möjligheterna till ett liv i frihet, utan droger. För

missbruk av alkohol och droger leder ofrånkomligt till ofrihet.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

42. Institutionsvårdens kvalitet, punkt 37 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So314

yrkande 1 och avslår motion 2003/04:So314 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att samhällets oförmåga att utvärdera vårdens effektivitet är

påtaglig. Även Socialstyrelsens förmåga att utvärdera vården utifrån

begreppet "vetenskap och beprövad erfarenhet" kan ifrågasättas. Vi anser

därför att ett program för utvärdering av vårdens effektivitet på

behandlingshem för ungdomar bör utarbetas.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

43. Institutionsvårdens kvalitet, punkt 37 (c)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So314

yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Jag anser att samhällets oförmåga att utvärdera vårdens effektivitet är

påtaglig. Ett program för utvärdering av vårdens effektivitet på

behandlingshem för ungdomar bör därför utarbetas. Vidare kan jag konstatera

att brister i såväl vårdkvalitet som tillsyn finns inom Statens

institutionsstyrelse. Detta är besvärande då staten bör vara en föregångare

i vården på det här området. Ett program bör utarbetas i syfte att ge

riktlinjer för vården där individens behov skall vara normerande.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

44. Tillsynen över familjehem, punkt 38 (fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 38

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So296.

Ställningstagande

Det är inte ovanligt att barn vårdas på långt avstånd ifrån hemkommunen.

I dessa fall är risken stor att ansvarig socialnämnd brister i ansvaret

gällande familjehemmens rätt till råd, stöd och den hjälp de så väl

behöver. Det finns även en risk att oseriösa hem kommer undan kontroll.

Ytterst drabbar detta barnen. Vi anser därför att det är naturligt att

tillsynen över familjehemmen, i likhet med tillsynen över hem för vård

eller boende, överförs till de kommuner där familjehemmen är belägna.

Vad

vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

45. Legitimation för socionomer, punkt 40 (m, kd)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 40

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So332

yrkande 1, 2003/04:So413 yrkande 14 och 2003/04:So643 yrkande 4 och

avslår motion 2003/04:So332 yrkande 2.

Ställningstagande

Att arbeta som socialsekreterare innebär ett stort ansvar. Svåra

avvägningar och viktiga beslut som påverkar enskilda människor tillhör

vardagen. Bristen på socionomer är stor och många kommuner tvingas

anställa socialsekreterare utan tillräcklig utbildning. Det behöver därför

utbildas fler socionomer. Därtill krävs, enligt vår mening, en

kvalitetssäkring av yrkestiteln genom en för socionomer särskild legitimation.

Detta är viktigt för de medborgare som kommer i kontakt med socionomer,

vare sig de är verksamma som socialsekreterare i kommunerna eller som

kuratorer i hälso- och sjukvården.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

46. En särskild statlig tillsynsmyndighet, punkt 41 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413

yrkande 17.

Ställningstagande

Vi anser att länsstyrelsernas och Socialstyrelsens tillsynsverksamheter

bör bilda en statlig fristående tillsynsmyndighet som bedriver tillsyn

inom vårdens och socialtjänstens hela område. En sådan lösning skulle

kunna avhjälpa problemen med Socialstyrelsens i dag dubbla roller och

gränsdragningen mellan Socialstyrelsens och länsstyrelsernas verksamheter.

Med ett samlat tillsynsansvar ges också bättre förutsättningar för ett

koncentrerat metod- och kompetenshöjande arbete som främjar

tillsynsverksamhetens utveckling. Vi vill betona att tillsyn skall ske på lika

villkor, oavsett om verksamheten bedrivs i privat eller offentlig regi.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

47. Tillsynen över socialtjänsten, punkt 42 (fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So635

yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:So350 yrkande 5 och 2003/04:So637

yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att länsstyrelsen i högre grad än nu bör kunna samverka med

andra tillsynsmyndigheter, t.ex. Socialstyrelsen när det gäller psykiskt

störda missbrukare och Skolverket när det gäller barn som misstänks

fara illa. En sådan gemensam tillsyn innebär en strävan att undvika att

enskilda faller mellan stolarna. Det skulle också bringa större klarhet

i respektive huvudmans och verksamhets kompetens och ansvarsområde samt

skapa nya infallsvinklar och ett mer samlat grepp i tillsynen.

Vi anser vidare att det är viktigt att länsstyrelsens tillsyn utvärderas.

I dag gör länsstyrelsen ibland egna bedömningar av effekterna av sin

tillsyn. Rimligen bör socialnämnderna och allmänheten göra denna bedömning.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

48. Tillsynen över socialtjänsten, punkt 42 (mp)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So350

yrkande 5 och avslår motionerna 2003/04:So635 yrkande 5 och 2003/04:So637

yrkande 5.

Ställningstagande

Länsstyrelsen har enligt den nya socialtjänstlagen en utvidgad

tillsynsfunktion. Jag är dock tveksam till hur den fungerar på området individ

och familjeomsorg. Vidare saknas det sanktionsmöjligheter på detta område,

till skillnad från andra. Jag anser därför att det är angeläget att

länsstyrelserna eller någon annan får i uppdrag att undersöka i vilken

utsträckning deras kritik leder till positiva förändringar. Därefter

bör det övervägas om sanktionsmöjligheter behöver införas eller

inte.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

49. Rätten att överklaga biståndsbeslut, punkt 43 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 43

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413

yrkande 15.

Ställningstagande

Rättssäkerhetsskäl talar för att alla former av biståndsbeslut skall

kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Samtidigt finns det risk för

att de nu genomförda ändringarna är kostnadsdrivande, och utvecklingen

måste därför följas noga. Bestämmelserna bör inte heller ge utrymme för

så vida tolkningar av domstolarna som tidigare var fallet. Vi anser att

den återinförda besvärsrätten för alla former av biståndsbeslut måste

följas av preciserade anvisningar så att domstolsprövningar av besvär

kan utfalla så att de uppfattas som rimliga av såväl medborgare som

landets socialnämnder. Vidare anser vi att lokala förhållanden bör vara

utgångspunkten för prövningen.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

50. Behandling av personuppgifter, punkt 45 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 45

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413

yrkande 18.

Ställningstagande

Vi har vid upprepade tillfällen framfört synpunkten att bestämmelser

som rör integritetskänsliga uppgifter skall regleras i lag och inte

genom föreskrifter meddelade av regeringen eller myndighet som regeringen

bestämmer. Den förändring av personuppgiftslagen som beslutats i

proposition 2002/03:36 är fortfarande alltför löslig. Vi anser således att

fler bestämmelser om behandling av personuppgifter bör beslutas av

riksdagen genom lag. Vidare bör möjligheten för regeringen, eller myndighet

som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter gällande ändamålen

med behandling av personuppgifter, begränsningar i sökbegrepp, samkörning

och direktåtkomst av personuppgifter som behandlas automatiserat tas

bort.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

51. Åtgärdsgaranti inom socialtjänsten, punkt 46 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 46

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ju280

yrkande 5 och 2003/04:Ju394 yrkande 6.

Ställningstagande

En åtgärdsgaranti bör införas för socialtjänsten. Enligt garantin skall

en anmälan från förälder, skola eller polis om upprepade, konstaterade

problem hos en ung person leda till ett individuellt åtgärdsprogram

inom fem arbetsdagar. Programmet skall innehålla målsättningar, tidsgräns

för resultatuppfyllelse och metod för uppföljning. Programmet skall

också kunna innehålla olika former av stöd för föräldrar eller vårdnadshavare

som känner att de tappat kontrollen över den unge.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

52. Bemötandet inom socialtjänsten, punkt 47 (fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 47

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So635

yrkande 6.

Ställningstagande

Få uppgifter är viktigare än att värna den enskilda människans rätt

till integritet och värdighet i utsatta livssituationer. Socialtjänsten

bör därför så långt det är möjligt ge den enskilde inflytande över

behandlingsmetoder och åtgärder. Ytterst handlar det om att socialtjänsten

måste reformeras så att den enskildes valfrihet, integritet och

rättssäkerhet blir större. Vi anser att alla skall ha rätt att bli bemötta

med respekt och att socialtjänsten skall garantera den enskildes

rättssäkerhet, delaktighet, inflytande och kontinuitet.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

53. HBT-kompetens, punkt 48 (fp, v, c, mp)

av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c), Elina Linna (v),

Gunilla Wahlén (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 48

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So512

yrkande 2.

Ställningstagande

Socialtjänsten bygger i dag ofta på en heterosexuell norm. Därför kan

exempelvis samkönade par inte alltid räkna med att kommunala

familjerådgivningar har kompetens att ge hjälp vid samlevnadsproblem. Den av

riksdagen beslutade adoptionsreformen ställer också nya krav på

HBT-kompetens inom familjerätten. Mot bakgrund av det anförda anser vi att

riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att se till att de som verkar

inom socialtjänsten har HBT-kompetens och att Socialstyrelsen i sina

allmänna råd för handläggning av adoptionsansökningar ger adekvata

upplysningar om HBT-frågor.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

54. FoU-enheter, punkt 49 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 49

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So643

yrkande 2.

Ställningstagande

Utvärdering och uppföljning har möjliggjorts genom de s.k. FoU-enheterna

som har byggts upp runtom i landet genom stöd från Socialstyrelsen.

Forsknings- och utvecklingsenheter är mycket viktiga för att säkra

kvaliteten och göra insatserna mer träffsäkra. I dag har dessa enheter

emellertid en mycket osäker situation eftersom den framtida finansieringen

är oklar. Enligt vår uppfattning behövs det ett fortsatt och långsiktigt

stöd till FoU-enheterna för att socialtjänsten skall utvecklas mot mer

av evidensbaserat arbete.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

55. Prioriteringsutredning på socialtjänstens område, punkt 50 (kd,

c)

av Chatrine Pålsson (kd) och Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 50

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So643

yrkande 5.

Ställningstagande

Betänkandet av den parlamentariska prioriteringsutredningen för hälso-

och sjukvården har haft stor betydelse för fördelningen av begränsade

resurser inom sjukvården. Vårdpersonalen fick en enklare arbetssituation,

och utvärderingen av verksamheten har underlättats. Vi anser därför

att en prioriteringsutredning även bör tillsättas när det gäller

socialtjänstområdet. Den bör ha sin utgångspunkt i de principer som styrde

Prioriteringsutredningen för hälso- och sjukvården.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

56. Kompetens och kvalitet, punkt 51 (v)

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 51

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So407

yrkande 5 och avslår motion 2002/03:So350 yrkandena 1, 3, 4 och 6-8.

Ställningstagande

Den del av det offentliga samhället som möter de mest utsatta är

socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Den har en viktig roll att i

ett utsatt läge skapa kontakt och förtroende samtidigt som det av olika

skäl kan bli fråga om insatser mot den enskildes vilja. Det kräver även

kompetens och insikt hos medarbetare och beslutsfattare. Vi anser därför

att det av rättssäkerhetsskäl och demokratiska skäl är viktigt att

socialtjänsten utvecklar system för kvalitet och uppföljning med

brukarmedverkan.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

57. Kompetens och kvalitet, punkt 51 (mp)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 51

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So350

yrkandena 1, 3, 4 och 6-8 och avslår motion 2003/04:So407 yrkande 5.

Ställningstagande

Det är viktigt att socialtjänsten på samma sätt som polisen har en

lagstiftning som reglerar hur en utredning skall gå till och vad den

skall innehålla. Det måste vara mycket hög kvalitet på de utredningar

som drastiskt kan förändra människors hela liv.

Den som kallas till ett sammanträde hos en socialförvaltning och ställs

inför en grupp socialtjänstemän känner sig många gånger liten, svag och

utlämnad. Därför måste den som är kallad till ett sammanträde hos

socialförvaltning, länsrätt eller kammarrätt alltid ha rätt att förutom

advokat ha stöd av ett medborgarvittne eller annan stödperson. Rätten

skall tydligt framgå av lagstiftningen.

Inom vården har det länge funnits förtroendenämnder, numera patientnämnder.

Jag anser att det behövs liknande nämnder när det gäller socialtjänstfrågor.

De hjälpsökande eller de som av någon annan anledning har kontakt med

socialtjänsten har i dag ingen instans dit de enkelt kan vända sig för

att få information om sina rättigheter eller för att framföra sina

klagomål. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma till

riksdagen med ett förslag om att inrätta sociala förtroendenämnder.

Inom det sociala området behövs det i likhet med inom hälso- och sjukvården

även en ansvarsnämnd, dit den som anser att någon inom socialtjänsten

har gjort sig skyldig till fel eller försummelse i sin yrkesutövning

kan vända sig med sin anmälan. Jag anser därför att det bör inrättas en

social ansvarsnämnd.

Enligt min mening behövs det omfattande förändringar för att utveckla

socialtjänsten, så att kvaliteten förbättras och inflytandet ökar för

alla som berörs av socialtjänstens tjänsteutövning. Jag föreslår att

regeringen snarast tillsätter en parlamentarisk kommitté med uppdrag

att utveckla socialtjänsten.

En förtroendeingivande kontakt mellan socialsekreterare och dem som är

föremål för socialtjänstens ingripande eller i behov av socialtjänstens

stöd och hjälp är nödvändig för att resultatet av en insats skall bli

godtagbar för alla parter. Det är inte rimligt att man när man är som

mest utsatt och sårbar inte skall ha möjlighet att välja eller byta

socialsekreterare.

Vad jag nu anfört bör ges regeringen till känna.

58. Underrättelse enligt 11 kap. 2 § sista stycket socialtjänstlagen,

punkt 52 (m, fp, kd)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Magdalena Andersson (m) och Marita

Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 52

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ju479

yrkande 10, 2003/04:Sf326 yrkande 18, 2003/04:So413 yrkande 13,

2003/04:So474 yrkande 2, 2003/04:So504 yrkande 35 och 2003/04:Ub394 yrkande

5.

Ställningstagande

Av socialtjänstlagen framgår att myndigheten skall informera "den det

berör" om att en utredning inletts. Flera fall har uppmärksammats när

unga kvinnor från s.k. patriarkala miljöer söker hjälp hos socialtjänsten

för att de är utsatta för hot eller våld från nära anhöriga. För en ung

person, under 18 år, uttalar socialtjänstlagen uttryckligen att myndigheten

då den gör en utredning skall "informera den det berör". En informerad

vårdnadshavare kan i ett sådant fall vara rent förödande. Vi anser därför

att socialtjänstlagen bör förändras på så sätt att det anges att det i

vissa särskilda fall, t.ex. där det föreligger risk för att den unge

skadas fysiskt eller psykiskt, skall kunna underlåtas att meddela

vårdnadshavaren. Ett sådant ärende bör behandlas med kvalificerad sekretess

och t.ex. via dispens från länsrätten.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

59. Skyldighet för socialnämnden att polisanmäla misstanke om våld eller

hot mot hjälpsökande, punkt 53 (m, fp)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel

Johansson (m), Magdalena Andersson (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 53

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ju479

yrkande 35 och 2003/04:So474 yrkande 3.

Ställningstagande

I dag finns ingen skyldighet för socialtjänsten att polisanmäla brott

som kommer till deras kännedom om inte minst två års fängelse är

föreskrivet i straffskalan. Det betyder att flera fall av t.ex. kvinnomisshandel

som socialtjänsten får kännedom om aldrig blir ett ärende hos polisen.

Med en tvingande bestämmelse att anmäla alla våldsbrott till polisen

förbättras möjligheten att farliga gärningsmän kan lagföras för brott,

att våldsbrott kan förhindras och att brottsoffret kan få upprättelse,

hjälp och stöd.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

60. Anmälningsplikten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen, punkt 54

(m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 54

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So474

yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:L319 yrkande 9 och 2003/04:So465

yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är viktigt att poängtera att en anmälan är just en anmälan och inte

med automatik innebär att ett brott har begåtts. Det är den behöriga

myndigheten (åklagare och polis) som har befogenhet och kompetens att

avgöra om förundersökning skall inledas eller ej. Vi anser att det senare

resonemanget behöver förtydligas för sjukvård och förskola/skola. Alltför

sällan anmäler dessa myndigheter till socialtjänsten att man misstänker

att ett barn eller en ungdom misstänks fara illa, eller vara utsatt för

brott.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

61. Anmälningsplikten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen, punkt 54

(fp)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 54

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So465

yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna 2003/04:L319 yrkande 9 och

2003/04:So474 yrkande 4.

Ställningstagande

Om vi menar allvar med barnkonventionen och allt tal om barns bästa

anser vi inte att det räcker med förändringar i lagtexten när det gäller

anmälningsskyldigheten. Vi måste också analysera varför denna skyldighet

inte fungerar. Vi anser dessutom att socialtjänsten bör få ett tydligt

uppdrag att öppna sig för föräldrar som behöver råd och stöd i föräldraskapet.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

62. Anmälningsplikten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen, punkt 54

(mp)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 54

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:L319

yrkande 9 och avslår motionerna 2003/04:So465 yrkandena 1 och 2 och

2003/04:So474 yrkande 4.

Ställningstagande

Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden

behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. I

detta läge kan det dock uppstå en konflikt mellan skyldigheten att anmäla

och det lämnade förtroendet. Jag anser därför att det bör föras in ett

tillägg både i socialtjänstlagen och i skollagen om att förtroenden

från barn bör hanteras med största aktsamhet så att inte barnet i

förlängningen skadas än mer.

Vad jag nu anfört bör ges regeringen till känna.

63. Ändring av reglerna för tvångsomhändertagande, punkt 55 (kd)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 55

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So425

och 2003/04:So359.

Ställningstagande

Jag kan inte se att det är skäligt att tvångsbeslut fattas av enskilda

politiker. I praktiken är det ofta en enskild tjänsteman som fattar

beslutet och politikern är helt beroende av den föredragning som ges.

Tvångsbeslut inom sjukvården och polisen fattas inte av politiker.

Systemet med att politiker skall fatta beslut ger vidare upphov till

praktiska problem, t.ex. med att söka beslutande politiker i en akut

situation. Jag anser därför att tiden är inne för en översyn och förändring

av tvångslagstiftningen inom socialtjänsten så att den i likhet med

övrig tvångslagstiftning inte innehåller politikerbeslut.

Vad jag nu anfört bör ges regeringen till känna.

64. Husrannsakan i vissa fall, punkt 56 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 56

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So219.

Ställningstagande

En vuxen person kan enligt 27 § socialtjänstlagen (2001:453) förbjudas

att låta andras underåriga barn vistas i sitt hem, om det t.ex. har

kommit fram att den vuxne brukar bjuda underåriga på alkohol. Om polisen

misstänker överträdelse av det beslutade besöksförbudet får de emellertid

inte utan misstanke om annan grövre brottslighet ta sig in i den berörda

bostaden eftersom påföljden för brott mot 27 § socialtjänstlagen är

böter. Vi anser att lagen bör ses över så att skyddet av de unga ökar

och möjligheterna att beivra brott mot det omvända besöksförbudet stärks.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

65. Svenska barn i utsatthet utomlands, punkt 57 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 57

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So222

yrkande 1 och avslår motion 2003/04:So222 yrkandena 2-5.

Ställningstagande

Det har inte gjorts någon undersökning av svenska myndigheter om hur

vanligt det är att svenska barn sänds till koranskolor i Somalia, eller

andra afrikanska länder. Vi anser därför att kunskapen om hur vanligt

det är att svenska barn sänds utomlands till utsatthet, samt de

omständigheter som barnen hamnar i, måste inventeras av regeringen.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Ideella skadestånd, punkt 10 (v)

Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v) anför:

Ideellt skadestånd ges till kvinnor och män som utsatts för kränkande

och förnedrande handlingar. Skadeståndet kan inte mildra konsekvenserna

av det som den enskilde utsatts för men kan utgöra ett värdefullt bidrag

till t.ex. psykoterapi. Det finns dock en ojämlikhet när det gäller

kvinnor och män som samtidigt uppbär försörjningsstöd som vi anser är

oacceptabel. Vid erhållande av ideellt skadestånd kan försörjningsstödet

reduceras, varför den som utsatts för kränkning i praktiken inte får

något skadestånd. Regeringen har tidigare uttalat att det i samband med

biståndsbedömning rimligtvis bör beaktas att den enskilde fått sitt

skadestånd på grund av att han eller hon utsatts för brott. Vänsterpartiet

har erfarit att Socialstyrelsen arbetar med metodutveckling inom

socialtjänsten i hela landet och utgår ifrån att även denna fråga behandlas.

Vänsterpartiet avser dock att återkomma i frågan om inte reella

förändringar kommer till stånd.

2. Underrättelse enligt 11 kap. 2 § sista stycket socialtjänstlagen,

punkt 52 (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anför:

Jag anser den problemställning som aktualiserats i att antal motioner

och som rör huruvida socialtjänsten skall kunna underlåta att informera

en vårdnadshavare om att en utredning rörande en underårig har inletts

är utomordentligt viktig. Jag finner dock för närvarande inte tillräckliga

skäl att reservera mig. Jag kommer emellertid att följa frågan noga och

förbehåller mig rätten att återkomma.

3. Andra motionsyrkanden, punkt 58 (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anför:

Jag delar uppfattningen i motion 2003/04:So431 att det borde vara en

rättighet, i landets alla delar, att ha tillgång till avgiftningsplatser

för enbart kvinnor. Frågan bör kunna lösas av de olika landstingen i

landet. Jag avstår därför från att reservera mig. Jag kommer emellertid

att följa frågan och förbehåller mig rätten att återkomma.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:Ju250 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en myndighet bör få i uppdrag att definiera de

fysiska, psykiska och ekonomiska effekterna av misshandel och våldtäkt.

2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärdsgaranti inom socialtjänsten.

2002/03:Ju284 av Ingemar Vänerlöv och Tuve Skånberg (båda kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behov av ett utbyggt system för vård- och

rehabiliteringsinsatser för prostituerade som är i behov därav.

2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kvinnor skall erbjudas professionell psykolog-

eller kuratorshjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser efter

våldtäkt eller misshandel.

2002/03:L317 av Gunilla Wahlén (v):

2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda möjligheten att

jämställa fosterbarns rätt till försörjning med biologiska barns i

enlighet med 7 kap. 1 § föräldrabalken.

2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärder för att minska bidragsberoende.

2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om barnfattigdom och bidragsberoende.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om användning av socialbidrag som ersättning för deltagande

i praktik eller undervisning.

2002/03:So235 av Birgitta Carlsson och Jan Andersson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att socialtjänstlagen bör ändras så att ungdomars inkomster

från sommarjobb inte sänker familjens socialbidrag.

2002/03:So243 av Hans Backman (fp):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring

i socialtjänstlagen att möjligheten upphör för kommunerna att reducera

en familjs socialbidrag när barnen sommarjobbar.

2002/03:So290 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om frivilliga organisationers insatser i missbrukarvården.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om tillsättandet av en nationell kommitté med inriktning

mot ideell missbrukarvård.

2002/03:So317 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en utredning om tillämpningen av tvångsvården för

narkotikamissbrukare.

2002/03:So334 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen ger regeringen som sin mening till känna vad i motionen anförs

om behovet av en översyn av hur speciella stödinsatser påverkar storleken

på ekonomiskt bistånd.

2002/03:So335 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om försörjningsstöd till studenterna.

2002/03:So339 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson (båda kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en

handlingsplan för att åtgärda de ensamstående föräldrarnas situation.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att som förebyggande insats initiera gruppverksamheter

för unga, lågutbildade och arbetslösa mödrar till hjälp för återuppbyggnad

av självförtroende och att utarbeta individuella framtidsplaner där

studie- och yrkesinriktning ingår.

2002/03:So350 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en tydlig lagstiftning som reglerar utredningsförfarandet

i socialtjänsten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om rätt till medborgarvittne eller stödperson vid kontakt

med socialtjänsten samt vid rättsliga förhandlingar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inrätta sociala förtroendenämnder.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utvärdera resultatet av länsstyrelsens riktade

kritik mot socialnämnder.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inrätta en social ansvarsnämnd.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tillsätta en kommitté för att utveckla socialtjänsten.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om rätten att välja eller byta socialsekreterare.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ersätta ordet bör med skall i 5 kap. 11 §

socialtjänstlagen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om socialsekreterares arbetsförhållanden.

2002/03:So354 av Claes-Göran Brandin och Christina Nenes (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om stöd till anhöriga inom missbrukarvården.

2002/03:So360 av Annelie Enochson (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skapa ett centrum mot sexuella övergrepp i varje

region i Sverige.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att möjliggöra skyddat boende för kvinnor och barn

i hela Sverige.

2002/03:So370 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av speciella åtgärder för missbrukande kvinnor.

2002/03:So372 av Håkan Juholt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skadestånd till misshandlade kvinnor.

2002/03:So374 av Margareta Sandgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att uppmärksamma den ekonomiska situationen för kvinnor som

flytt sitt hem på grund av misshandel.

2002/03:So384 av Carina Ohlsson och Elisebeht Markström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om en uppföljning av riksdagens "kvinnofridsbeslut".

2002/03:So392 av Gunnar Nordmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda behovet av

ett ökat stöd till anhöriga till brottslingar och missbrukare.

2002/03:So399 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en lagändring för att säkerställa att barnbidraget

inte skall ingå i beräkningsunderlaget för socialbidrag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att lön som barn tjänar, i familjer som uppbär

försörjningsstöd, undantas upp till ett angivet belopp vid beräkningen av

försörjningsstödet.

2002/03:So420 av Kerstin-Maria Stalin (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om behovet av utredning och statistik om tandvård och

kvinnomisshandel.

2002/03:So425 av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson (båda kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av

tvångslagstiftningen inom socialtjänsten på så sätt att tvångsomhändertagande

i väntan på rättens beslut inte längre beslutas av socialnämndspolitiker

utan av tjänsteman.

2002/03:So427 av Inger Davidson (kd):

Riksdagen begär att regeringen inför en ändring i 5 kap. 11 §

socialtjänstlagen enligt följande: Socialnämnden skall ge stöd åt brottsoffer

och dess anhöriga med särskild inriktning på kvinnor utsatta för våld

i nära relationer.

2002/03:So447 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om metodutveckling inom den institutionella vården.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om alkoholrådgivning i kommunerna.

9. Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag

att genomföra en fördjupad analys av de undersökningar som gjorts om

drogmissbruk i kombination med psykisk sjukdom.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utvecklad forskning, uppföljning och analys av

LVM och LVU samt att dessa analyser skall bedrivas med ett genusperspektiv.

2002/03:So449 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om inriktningen av missbruksvården.

2002/03:So451 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om

inrättande av ett nationellt resurscentrum mot prostitution enligt vad i

motionen anförs.

4. Riksdagen begär att regeringen arbetar fram direktiv till berörda

myndigheter angående ansvar för kvinnor som utsatts för trafficking

enligt vad i motionen anförs.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skärpning av kommunernas arbete med handlingsplaner

mot sexualiserat våld.

2002/03:So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om kommunalt och frivilligt ungdomsarbete.

2002/03:So488 av Lena Sandlin-Hedman och Karl Gustav Abramsson (båda

s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om framtidens socialbidragssystem.

2002/03:So489 av Maria Öberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om olika stödformers anknytning till tjänsteinkomsten.

2002/03:So510 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att socialtjänstlagstiftningen tydligt anger att

kommunerna skall ge stöd och hjälp till kvinnor utsatta för våld i nära

relationer.

2002/03:So511 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till

ändring i socialtjänstlagen såvitt gäller att barns feriearbete upp till

visst belopp inte skall påverka föräldrars försörjningsstöd.

2002/03:So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v, c, mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att höja HBT-kompetensen inom socialtjänsten.

2002/03:So516 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

i lag så att inkomster från ungdomars sommararbete, barnbidrag, barnpension

och förmögenhet ställd under förmyndare inte påverkar familjers

socialbidrag.

2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om konstnärerna och socialbidragen.

2002/03:A323 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vidareutbildning och handledning av personal för att

kunna hantera och fånga upp utsatta kvinnors särskilda behov och signaler.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Ju262 av Rolf Olsson m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda hur kommunerna efterlever intentionerna i

socialtjänstlagen att ge stöd och hjälp åt brottsoffer i allmänhet och

i synnerhet vad gäller kvinnor som utsatts för våld.

2003/04:Ju313 av Ingemar Vänerlöv och Tuve Skånberg (båda kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett utbyggt system för vård- och rehabiliteringsinsatser

för prostituerade som är i behov därav.

2003/04:Ju314 av Tina Acketoft (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att öka samhällets stödinsatser för integrationen av

prostituerade.

2003/04:Ju394 av Beatrice Ask m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärdsgaranti inom socialtjänsten.

2003/04:Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

4. Riksdagen beslutar om boendemöjligheter för misshandlade kvinnor

när de flyttar från kvinnojourerna i enlighet med vad som anförs i

motionen.

9. Riksdagen beslutar om att kommunerna åläggs upprätta en

handlingsplan för bemötandet av misshandlade kvinnor och barn i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2003/04:Ju444 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kommunerna tar det ansvar som åläggs dem i

socialtjänstlagen om brottsoffer.

2003/04:Ju447 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett tydligt uppdrag till socialtjänsten.

2003/04:Ju452 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om

inrättande av ett nationellt resurscentrum mot prostitution i enlighet

med vad i motionen anförs.

2003/04:Ju453 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kvinnor skall erbjudas professionell psykolog-

eller kuratorshjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser efter

våldtäkt eller misshandel.

2003/04:Ju478 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

i 8 § socialtjänstlagen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att kommunerna tar ansvar för

kvinnomisshandelsproblematiken.

2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om opinionsarbetet gällande våld mot kvinnor i nära

relationer.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om socialtjänstens möjlighet att utreda ett utsatt barns

situation utan en potentiellt farlig vårdnadshavares vetskap.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om erbjudande av vård och behandling till kvinnor som

har utsatts för våld och sexuella övergrepp.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att alla kommuner bör ha en handlingsplan för arbetet

med våldsutsatta kvinnor.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om länsstyrelsens tillsynsansvar och möjligheten att

förelägga vite till kommuner.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ändrade regler gällande socialtjänstens möjligheter

att anmäla misstänkta brott mot kvinnor.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kommunerna måste bistå med skyddat boende för

våldsutsatta kvinnor.

2003/04:L319 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om anmälningsplikt och förtroende.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av kulturkompetens på socialförvaltningarna.

2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om hur skatte- och bidragssystem tillsammans skapar

fastlåsningseffekter som leder till utanförskap.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om barnfattigdom och bidragsberoende.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om användning av socialbidrag som ersättning för deltagande

i praktik eller undervisning.

2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärder för att minska bidragsberoende.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att det bör bli möjligt för socialtjänsten att i

extrema fall agera för en minderårig utan vårdnadshavarens

kännedom.

2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att socialtjänstlagen bör ändras så att kommuner får

rätt att ställa krav på motprestationer av bidragstagare.

2003/04:So219 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behov av översyn av omvänt besöksförbud.

2003/04:So222 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur vanligt det är

att svenska barn sänds till utsatthet utomlands samt de omständigheter

som barnen hamnar i.

2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda vad kommunernas

socialförvaltningar känner till om placering av barn i koranskolor

utomlands, om socialtjänsten medverkat i finansiering av detta, samt

vilket ansvar kommunerna tar för att följa upp den situation barnen

hamnar i.

3. Riksdagen begär att regeringen låter se över den samlade

lagstiftning som gäller vid barns resor till forna hemländer, dvs. bl.a.

skollagen, socialtjänstlagen och LVU.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förslag för att förebygga att barn hamnar i

fundamentalistiska koranskolor, där deras rättigheter kränks.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om stöd för barn som har befunnit sig i vanmakt i

uppfostringsanstalter och sedan kommit till Sverige.

2003/04:So254 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skadeståndsersättning.

2003/04:So271 av Annelie Enochson (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att forskning bedrivs för sexuellt utsatta brottsoffer

med fokusering på socialt stöd, behandling och bearbetning av traumat.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skapa ett centrum mot sexuella övergrepp i varje

region i Sverige.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att möjliggöra skyddat boende för kvinnor och barn

i hela Sverige.

2003/04:So276 av Helena Bargholtz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om särskilda insatser för att hjälpa kvinnliga alkoholister.

2003/04:So296 av Liselott Hagberg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ansvaret för tillsynen av familjehem överförs från placerande

kommuner till de kommuner där familjehemmen är belägna.

2003/04:So314 av Jörgen Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att utarbeta ett program för uppföljning

av vårdmålen på behandlingshem för unga.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av program för vårdinriktning vid behandlingshem

innefattande s.k. §12-hem.

2003/04:So323 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om nyttan av att utreda möjligheterna till lika tillämpning av

LVM i hela landet.

2003/04:So324 av Johan Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ursprungskommunen ansvarar för nya utredningar gällande

barn och ungdomar enligt socialtjänstlagen under en period av åtta

månader efter avslutad utredning, även då familjen flyttat från kommunen.

2003/04:So332 av Ulla Wester (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vikten av

att införa statlig socionomlegitimation i syfte att kvalitetssäkra det

psykosociala arbetet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att aktivt motverka de skillnader i krav på vårdkvalitet

och säkerhet som råder mellan sjukvårdens patienter och socialtjänstens

klienter.

2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om mångfald, frivilligorganisationer, utvärdering och

kvalitetskontroll av missbrukarvården.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skärpt tillsyn av missbrukarärenden i kommunerna.

15. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till sådana

lagändringar som innebär att staten tar på sig det finansiella ansvaret

för all missbrukarvård på institution, under förutsättning att kommunerna

redovisar att de åtgärder de utfört och planerat för de berörda

missbrukarna uppfyller vissa krav enligt vad som anförs i motionen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om könsskillnader som bör uppmärksammas i riktlinjer

och utbildning i alkoholistvården.

2003/04:So359 av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson (båda kd):

Riksdagen begär att regeringen ser över och lägger fram förslag till

ändring av tvångslagstiftningen inom socialtjänsten på så sätt att

tvångsomhändertagande i väntan på rättens beslut inte beslutas av

socialnämndspolitiker utan av tjänstemän.

2003/04:So373 av Hillevi Engström m.fl. (m, fp, kd, c, v, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda möjligheten att införa en regel avseende barns

egna inkomster liknande de regler som gäller för underhållsskyldighet.

2003/04:So376 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om nödvändigheten av bättre samverkansregler mellan socialtjänst

och försäkringskassa för att inte utsatta biståndstagare skall komma i

kläm.

2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om den institutionella missbruksvårdens behov av

metodutveckling.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om alkoholrådgivning i kommunerna.

2003/04:So396 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att kommuner lagstiftningsvägen åläggs ta fram handlingsplaner

för bemötande och omhändertagande i samband med hot och kvinnomisshandel.

2003/04:So407 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kvalitetssystem inom socialtjänsten.

2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att socialpolitiken skall vara ett instrument för att

bryta utanförskap och bidragsberoende.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om kommunens

skyldighet att utan dröjsmål erbjuda arbete eller kompletterande åtgärder

som underlättar inträde i arbetslivet.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om den

enskildes rättighet till och skyldighet att delta i kompletterande

åtgärder som underlättar inträde i arbetslivet.

4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med syfte

att lägga förslag som stärker frivilligorganisationer och volontärer.

5. Riksdagen beslutar att den s.k. riksnormen avvecklas till förmån

för att skäliga bidragsnivåer fastställs av kommunerna.

6. Riksdagen beslutar att i posten medlemskap i fackförening

försörjningsstödet skall utgå.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att möjlighet för kommuner att ersätta kortvarigt

socialbidrag med lån införs.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att stärka familjens egna resurser.

9. Riksdagen beslutar att införa 4 kap. 26 § i den tidigare

barnavårdslagen i socialtjänstlagen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förändringar i socialtjänstlagen vad gäller övervakning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om översyn av lagen om vård av unga.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förändringar i socialtjänstlagen vad gäller

informationsplikt.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om legitimation av socionomer.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om återinförande av besvärsrätten för alla former av

biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om beviljat men ej verkställt beslut om bistånd.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förstärkning och samordning av tillsynen av socialtjänsten.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att bestämmelser om behandling av personuppgifter

bör beslutas av riksdagen genom lag i stället för genom

föreskrifter.

2003/04:So417 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om barnbidrag och försörjningsstöd.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om försörjningsstöd och möjligheten till fribelopp för

feriearbetande ungdomar.

2003/04:So422 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om missbruksvården.

2003/04:So426 av Claes-Göran Brandin och Christina Nenes (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om vikten av stöd till anhöriga inom missbrukarvården.

2003/04:So431 av Mona Jönsson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om lika möjlighet till avgiftningsplatser för kvinnor i hela

landet.

2003/04:So465 av Solveig Hellquist (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en översyn av anmälningsskyldigheten i

socialtjänstlagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att socialtjänsten hittar former för stöd i föräldraskapet

utan anmälan och utredningsförfarande.

2003/04:So474 av Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kommunernas stöd till kvinnojourer och brottsofferstödjande

verksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en översyn av socialtjänstlagen avseende

sekretess kring uppgiften att utredning inletts.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om socialtjänstens skyldighet att alltid anmäla till

polis/åklagare om misstanke finns att en hjälpsökande utsatts för

våld/hot mot person.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om anmälningsobenägenheten inom socialtjänst, skola och

sjukvård.

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag till sådan lagändring att staten tar på sig det finansiella

ansvaret för all missbrukarvård på institution.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att försök med medlevarverksamhet uppmuntras i fler

av landets kommuner.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att undanta barns inkomst av eget arbete och förmögenhet

vid bestämmande av bostadsbidrag och socialbidrag.

35. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag till ändringar av socialtjänstlagen så att socialnämnden kan

utreda ett utsatt barns situation utan att en för barnet potentiellt

farlig vårdnadshavare får information om det i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2003/04:So523 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om frivilliga organisationers insatser i missbrukarvården.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om tillsättandet av en nationell kommitté med inriktning

mot ideell missbrukarvård.

2003/04:So533 av Lena Ek och Eskil Erlandsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att erhållet skadestånd på grund av brott inte skall räknas

som inkomst vid utredning om eventuellt försörjningsstöd.

2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i motionen om problemen med socialtjänstens dubbla roller och

hur upphandling kan minska problemen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i motionen om en ökad mångfald i socialtjänsten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i motionen om karriärmöjligheter i socialtjänsten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i motionen om tillsynen av socialtjänsten.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i motionen om respekt och valfrihet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i motionen om ökad rättssäkerhet i socialtjänsten.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i motionen om bättre samverkan för att motverka

prostitution.

2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om personalförsörjningen inom socialtjänst, missbrukarvård

och psykiatri.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förstärka Socialstyrelsens och länsstyrelsernas

tillsynsansvar.

2003/04:So639 av Christer Adelsbo m.fl. (s):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att få till stånd ett ökat fokus på eftervård och

avgiftning i den tyngre missbrukarvården.

2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av utvärdering och uppföljning genom FoU-enheterna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om legitimering av socionomer.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en prioriteringsutredning inom

socialtjänstområdet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om modellen med familjerådslag.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om

utbildning av blivande familjehem.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om

metodutveckling för stödfamiljer, kontaktpersoner, nätverksarbete och

gruppverksamheter.

2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om kommunalt och frivilligt ungdomsarbete.

2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om unga i riskzonen.

2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om konstnärerna och socialbidragen.

2003/04:Ub394 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att socialtjänstlagen behöver förändras så att det

blir möjligt att utreda barn och ungdomar under 18 år under sekretess.