Bet. 2003/04:TU5

Trafikutskottets betänkande

2003/04:TU5

Yrkestrafik

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 16 motioner om

åkeri- och taxinäringen.

Utskottet framhåller sammanfattningsvis att frågor

om åkerinäringens konkurrensförutsättningar under en

följd av år varit föremål för utskottsbehandlingar.

Utskottet har i dessa sammanhang bl.a. pekat på

betydelsen av en konkurrenskraftig svensk

åkerinäring och i tillkännagivanden till regeringen

gett uttryck för sin uppfattning.

Utskottet ser mycket positivt på att berörda inom

branschen tagit olika initiativ för att bl.a.

förbättra konkurrensvillkoren inom åkerinäringen,

liksom regeringens utredningsarbete i viktiga frågor

på området. Utskottet utgår ifrån att resultatet av

det omfattande beredningsarbete inom

Regeringskansliet och inom EU i frågor som rör

konkurrensförutsättningarna inom åkerinäringen

kommer att öppna vägen för en utvecklingskraftig

svensk åkerinäring av det slag som länge

efterfrågats av utskottet.

När det gäller överlast och övervakning har dessa

frågor uppmärksammats av såväl branschen som berörda

myndigheter och ett angeläget arbete pågår nu för

att komma till rätta med problemet. Utskottet utgår

ifrån att berörda inom området fortsätter sitt

påbörjade arbete och förutsätter att polisen slår

larm om den förstärkta trafikövervakningen visar att

bl.a. överskridande av tillåtna axellaster och

bruttovikter är av oacceptabel omfattning.

I frågan om påföljdssystemet inom åkerinäringen

förutsätter utskottet att regeringens förslag om

regelförändringar som nu förbereds inom

Regeringskansliet snarast leder till ett reformerat

påföljdssystem i enlighet med vad utskottet i

tillkännagivande efterfrågar och som påtalas i de nu

behandlade motionerna.

Motionsförslagen om påföljdssystemet inom

åkerinäringen tillstyrks delvis av utskottet. Övriga

motioner om åkerinäringen avstyrks.

När det gäller frågor inom taxinäringen, såsom bl.a.

obligatorisk taxametertömning och

svarttaxiverksamhet, avstyrker utskottet

motionsförslagen med hänvisning till den pågående

översynen av de bestämmelser som reglerar

taxibranschen (dir. 2003:106).

Till betänkandet har fogats tre reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Åkerinäringens

konkurrensförutsättningar

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:T202 av Rolf Gunnarsson (m),

2002/03:T290 av Cristina Husmark Pehrsson och

Hillevi Engström (båda m),

2002/03:T460 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl.

(kd),

2002/03:T485 av Sylvia Lindgren (s),

2002/03:T486 yrkandena 2 och 4 av Sylvia Lindgren

(s),

2003/04:T203 av Rolf Gunnarsson (m),

2003/04:T468 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl.

(kd) och

2003/04:T539 av Göte Wahlström m.fl. (s).

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Överlast och övervakning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:T460 yrkande 4 av Johnny Gylling m.fl.

(kd),

2002/03:T486 yrkande 1 av Sylvia Lindgren (s),

2002/03:T491 av Göran Norlander och Kerstin

Kristiansson Karlstedt (båda s),

2003/04:T306 av Göran Norlander och Agneta

Lundberg (båda s) och

2003/04:T468 yrkande 5 av Johnny Gylling m.fl.

(kd).

Reservation 2 (kd)

3. Påföljdssystemet inom åkerinäringen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför om påföljdssystemet

inom åkerinäringen. Riksdagen bifaller därmed

delvis motionerna

2002/03:T460 yrkande 3 av Johnny Gylling m.fl.

(kd),

2002/03:T486 yrkande 3 av Sylvia Lindgren (s),

2003/04:T465 av Ann-Marie Fagerström (s) och

2003/04:T468 yrkande 4 av Johnny Gylling m.fl.

(kd).

4. Obligatorisk taxametertömning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:T322 yrkande 1 av Karin Svensson Smith

m.fl. (v) och

2002/03:T405 av Birgitta Sellén och Margareta

Andersson (båda c).

5. Svarttaxiverksamhet

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:T322 yrkande 6 av Karin Svensson Smith

m.fl. (v),

2002/03:T406 av Birgitta Sellén och Roger

Karlsson (båda c) och

2003/04:T227 av Ulf Sjösten (m).

Reservation 3 (m, v, c)

6. Reformerad taxinäring

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:T322 yrkandena 2-5 av Karin Svensson

Smith m.fl. (v) och

2002/03:T530 av Anders Karlsson och Christin Nilsson

(båda s).

Stockholm den 16 mars 2004

På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes

Roxbergh (mp), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander

(s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg (s), Krister

Örnfjäder (s), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert

Rådhström (m), Monica Green (s), Kerstin Engle (s),

Björn Hamilton (m), Mikael Johansson (mp), Börje

Vestlund (s), Christer Winbäck (fp), Karin Thorborg

(v), Jan Andersson (c) och Lars Gustafsson (kd).

2003/04

TU5

Utskottets överväganden

Åkerinäringen

Åkerinäringens konkurrensförutsättningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet framhåller att frågor om

åkerinäringens konkurrensförutsättningar

under en följd av år varit föremål för

utskottsbehandlingar. Det har varit angelägna

frågor som utskottet då behandlat och som

bl.a. aktualiserats med anledning av väckta

motioner i ärendet. Utskottet har i dessa

sammanhang bl.a. pekat på betydelsen av en

konkurrenskraftig svensk åkerinäring och i

tillkännagivanden till regeringen gett

uttryck för sin uppfattning. Utskottet ser

mycket positivt på att berörda inom branschen

tagit olika initiativ för att bl.a. förbättra

konkurrensvillkoren inom åkerinäringen,

liksom regeringens utredningsarbete i viktiga

frågor på området. Utskottet utgår ifrån att

resultatet av det omfattande beredningsarbete

inom Regeringskansliet och inom EU i frågor

som rör konkurrensförutsättningarna inom

åkerinäringen kommer att öppna vägen för en

utvecklingskraftig svensk åkerinäring av det

slag som länge efterfrågats av utskottet.

Utskottet avstyrker mot den bakgrunden

motionsförslagen.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Motionsförslag

I motionerna 2002/03:T202 och 2003/04:T203 av Rolf

Gunnarsson (m) framhålls bl.a. att regeringen

snarast bör se till att det blir likhet inför lagen

mellan svenska och utländska fordon. Som det är i

dag kan utländska fordon genomföra transportuppdrag

i Sverige utan beaktande av kör- och vilotider om

transporten påbörjas eller avslutas utanför våra

gränser. Genom en förbättrad lagstiftning kan sådana

konkurrenssnedvridningar förebyggas. Regeringen bör

också i samband med EU:s utvidgning se till att

tillträdarländernas åkeriföretags fordon och förare

uppfyller de krav som ställs enligt EU:s regelverk.

Samma regler bör alltså gälla alla.

Enligt motionärens mening bör regeringen och

riksdagen snarast besluta i enlighet med

Vägtrafikskatteutredningens förslag om sänkt fast

fordonsskatt till EU:s miniminivå för fordon över

3,5 ton, som uppfyller de senaste obligatoriska

avgaskraven för nya fordon (SOU 2002:64). Förslaget

förväntas öka användningen av miljövänliga fordon

och förbättrar även konkurrensförutsättningarna för

svenska miljövänliga åkeriföretag gentemot andra

åkerier inom EU. Förslaget lämnades till regeringen

i juni 2002, men ännu har inget beslut om sänkt

fordonsskatt fattats, framhåller motionären.

I motion 2002/03:T290 av Cristina Husmark Pehrsson

och Hillevi Engström (båda m) framhålls att den

svenska åkerinäringen måste betraktas som

världsledande när det gäller miljöambitioner.

Åkeriföretag kör på den renaste dieseloljan som för

närvarande finns att tillgå och alltfler svenska

åkare väljer att miljösäkra sin verksamhet enligt

särskild ISO-standard. Den svenska åkerinäringen

drabbas dock svårt när det gäller konkurrens på

olika villkor. Priset på drivmedel är ett sådant

exempel. Ett annat exempel är orättvisor i svensk

lagstiftning vad beträffar att aktivt kunna ingripa

mot de utländska konkurrenter som vid körning i

Sverige bryter mot viktiga regler om kör- och

vilotider m.m.

I motionerna 2002/03:T460 (yrkande 1) och

2003/04:T468 (yrkande 1) av Johnny Gylling m.fl.

(kd) framhåller motionärerna att de studier som

gjorts av åkerinäringens villkor entydigt visar att

svenska åkare har ungefär 20 % högre kostnadsläge än

sina konkurrenter i omvärlden. Enligt en redovisning

från Svenska åkeriförbundet, numera Sveriges

åkeriföretag, ligger fortfarande

kostnadsskillnaderna gentemot närliggande länder

(Tyskland och Danmark) omkring 20 % till Sveriges

nackdel, medan Polens åkare har nästan 50 % lägre

kostnadsnivåer. Det fria cabotaget (möjlighet att

utföra tillfällig inrikestrafik) och de nya

EU-medlemmarnas inträde i unionen gör att många

svenska åkare får det allt svårare att konkurrera.

Enligt motionärerna finns det också omfattande

inslag av oseriös konkurrens.

Regeringen uppmanas mot den bakgrunden ta till sig

mer av Godstransportdelegationens rekommendationer

om att stärka svensk åkerinäring. Kristdemokraterna

har flera gånger föreslagit att en permanent

Godstransportdelegation inrättas för att ta till

vara kompetensen inom näringsliv och

transportbranschen. Nu har regeringen åtminstone

tillfälligt startat en ny delegation där även

riksdagspartierna ingår i en referensgrupp för

avgiftssystemen. Detta välkomnar Kristdemokraterna

som ett första steg i rätt riktning.

Kristdemokraterna anser dock att riksdagen bör

tillkännage för regeringen som sin mening att

ytterligare åtgärder behöver vidtagas för att stärka

den svenska åkerinäringens konkurrensmöjligheter.

Kristdemokraterna har i tidigare motioner krävt

konkreta åtgärder för svensk åkerinäring, men

regeringen har inte velat lyssna. Motionärerna anser

sig därför tvingade att upprepa gamla krav.

I motion 2002/03:T485 av Sylvia Lindgren (s) anförs

att det uttalade syftet med Europeiska

transportministerrådets (CEMT) fördelning av s.k.

CEMT-tillstånd mellan medlemsstaterna, är att

liberalisera och förenkla vägtransporter mellan

olika europeiska länder. Det är upp till berörd

myndighet i den enskilda medlemsstaten att fördela

så som den anser vara lämpligt bland de åkare som

ansöker om dem.

De senaste åren har antalet tillstånd i Östeuropa

ökat kraftigt och en alltför stor mängd tillstånd

utnyttjas som ett medel för legal social dumpning

och utflaggning. Den orimligt stora mängden

tillstånd har gjort CEMT-tillstånd till handelsvara,

och hela systemet riskerar att bli en ny form av

bekvämlighetsflaggning för åkerinäringen. Därför är

det nu viktigt att den svenska regeringen agerar i

det mellanstatliga transportministerrådet för att få

en nivå på CEMT-tillstånd som motsvarar de egentliga

transportbehoven.

I motion 2002/03:T486 av Sylvia Lindgren (s)

framhålls att den gemensamma marknaden delvis har

inneburit en avreglering och delvis skapat större

svårigheter med att kontrollera tillstånd och

laglydighet. På så vis har den också till viss del

öppnat för social dumpning och ekonomisk

brottslighet. Många åkerier i Europa bedriver en

verksamhet vars karaktär ömsom är helt i enlighet

med lagar och regler, ömsom befinner sig i vad som i

bästa fall kan anses vara en gråzon. I Tyskland har

man lagstiftat mot illegala anställningar och social

dumpning. Frankrike bedriver just nu en kamp för att

få begreppet cabotage - tillfällig inrikestrafik -

ordentligt definierat (yrkande 2).

Motionären kräver också att Sverige i samband med

införandet av EU:s direktiv om förarlicenser för

tredjelandsförare intar en konsekvent hållning. För

att en tredjelandsförare skall kunna få en

förarlicens måste Sverige, i enlighet med

direktivets intentioner, kräva att han eller hon har

arbetstillstånd. Annars riskerar Sverige att bli för

åkerinäringen vad Panama och Belize är för sjöfarten

(yrkande 4).

I motion 2003/04:T539 av Göte Wahlström m.fl. (s)

anförs att genom upphandlingsförfarandet i

trafiksektorn sätts hård press på de trafikutövare

som åtar sig uppdrag. De styrmekanismer som i dag

gäller i form av bl.a. arbetstidslagstiftning och

vägtrafikförordningen får många gånger underordnad

betydelse då de ekonomiska förutsättningarna läggs

fram. I detta läge får entreprenörer och framför

allt trafikföraren krav på sig som är mycket svåra

att leva upp till inom ramen för gällande

lagstiftning. Lösningen blir ofta att överträda

körtider och hastighetsbegränsningar men också att

bortse från gällande arbetsmiljölagstiftning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen - senast

i mars 2002 - framhållit betydelsen av att Sverige

har en konkurrenskraftig åkerinäring (bet.

2001/02:TU9). Utskottet uttalade då bl.a. att

regeringen, genom att ställa sig bakom det

transport- och näringspolitiska handlingsprogrammet

för svensk åkerinäring, har intensifierat sitt

arbete för att förbättra villkoren för näringen.

Utskottet kunde också konstatera att olika frågor

som tagits upp i handlingsprogrammet hade förts till

en lösning, medan arbetet med andra frågor ännu inte

avsatts i konkreta resultat. Det gällde t.ex.

vägtrafikbeskattningens framtida utformning samt ett

kontroll- och påföljdssystem som var effektivt också

gentemot utländska fordonsförare och som riksdagen

vid två tidigare tillfällen har efterlyst i

särskilda tillkännagivanden till regeringen.

Med anledning av de motioner som tar upp mer

generella aspekter på åkerinäringens

konkurrensförutsättningar vill utskottet

inledningsvis anföra att det transport- och

näringspolitiska handlingsprogrammet för svensk

åkerinäring följs upp av regeringen och en

revidering av programmet kommer att ske under år

2004. Utskottet vill i sammanhanget också anföra att

Vägtrafikskatteutredningen i tilläggsdirektiv (dir.

2002:26) fått i uppdrag att analysera hur ett

eventuellt svenskt kilometerskattesystem kan

utformas i enlighet med de av riksdagen fastställda

målen för trafik- och miljöpolitik. Utredaren skall

också analysera pågående lagstiftningsarbete i

Europa och utvecklingen av införda och planerade

kilometerskattesystem. Enligt redan givna direktiv

(dir. 2001:12) skall utredaren se över

vägtrafikbeskattningen med framför allt beaktande av

miljö-, trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter med

utgångspunkt i ett fiskalt perspektiv och med

hänsynstagande till trafikskatternas påverkan på

transportsystemets effektivitet. Utredningen skall

avlämna sitt slutbetänkande senast den 31 maj 2004.

Ett delbetänkande om miljöinriktad fordonsskatt

för tunga fordon (SOU 2002:64) redovisades år 2002.

I betänkandet tas bl.a. frågan upp om åkerinäringens

konkurrenssituation. Betänkandet bereds inom

Regeringskansliet.

Utskottet vill med anledning av motionerna som tar

upp åkerinäringens konkurrensförutsättningar mer

generellt också peka på att

Godstransportdelegationen i tilläggsdirektiv (dir.

2003:65) skall analysera prissättningen på

utnyttjande av infrastrukturen i syfte att uppnå

konkurrensneutralitet mellan transportslagen. Till

de delar av kommitténs arbete som rör avgiftsfrågor

har en parlamentarisk referensgrupp knutits.

Kommittén skall redovisa sitt arbete senast den 30

juni 2004.

I motionerna om åkerinäringens

konkurrensförutsättningar uppmärksammas också frågor

som rör kör- och vilotider m.m. Utskottet kan

instämma i vad motionärerna framhåller om betydelsen

av gemensamma regler och efterlevnaden av dessa för

att främja en sund konkurrens inom EU. Utskottet ser

därför positivt på att regeringen tillkallat en

särskild utredare (dir. 2003:44) med uppgift att

föreslå hur direktiv 2002/15/EG om arbetstidens

förläggning för personer som utför mobilt arbete

avseende vägtransporter skall genomföras i svensk

rätt. Utredningen, som avlutat sitt arbete,

överlämnade sitt betänkande till arbetslivsminister

Hans Karlsson den 2 mars 2004.

Utredningen, som bl.a. behandlat frågor som rör

hälso- och säkerhetsaspekter, trafiksäkerhet och

konkurrensfrågor, föreslår en lag om arbetstid vid

visst vägtransportarbete. Lagen skall gälla för

sådant arbete som omfattas av EG-förordningarna om

kör- och vilotid, dvs. tyngre godstransporter

(fordonet väger mer än 3,5 ton) och

persontransporter där fordonet är byggt för

transport av fler än nio personer och färden är

längre än 50 kilometer. Lagen kommer att gälla för

de arbetstagare som arbetar som förare. En viktig

utgångspunkt för utredningen har varit att slå vakt

om den betydelse arbetsmarknadens parter har för

arbetstidsförhållanden på den svenska

arbetsmarknaden. Frågor om arbetstid är centrala

delar i de svenska kollektivavtalen. En annan

utgångspunkt för utredningen har varit att de nya

lagreglerna i möjligaste mån inte skall göra ett

redan omfattande regelverk ännu mer komplicerat. På

vägtransportområdet finns inte bara

arbetstidsbestämmelser, utan även regler om kör- och

vilotid. Dessa finns i huvudsak i EG-förordningar,

som är tvingande. Det förslag utredningen lägger

utnyttjar de möjligheter som finns att förenkla

regelverket.

Utskottet har också erfarit att Rådets

transportarbetsgrupp arbetar med ett

kommissionförslag om en ny förordning om kör- och

vilotider. Förslaget syftar bl.a. till ett enklare

och tydligare regelsystem, så att möjligheterna till

tolkning och efterlevnad av reglerna underlättas.

När det gäller upphandlingsförfarandet inom

branschen vill utskottet framhålla att Vägverket och

Sveriges åkeriföretag i augusti 2003 avtalat om

projektsamarbete för att öka trafiksäkerheten i

åkerinäringen. En viktig del i detta är att påverka

och uppmuntra transportköpare att ställa krav på

trafiksäkerhetspolicy vid upphandling. I

sammanhanget bör också särskilt uppmärksammas den

överenskommelse som träffades i december 2003 mellan

transportköpare och transportföretag om att

trafiksäkerhetskrav skall ställas i samband med

upphandling av transporterna. I överenskommelsen

ingår bl.a. att tillse att gällande lagar och

regelsystem skall vara den lägsta ambitionsnivån för

arbetet och att tidskrav och körscheman utformas på

ett sätt som inte äventyrar trafiksäkerheten.

Undertecknare av överenskommelsen är Sveriges

åkeriföretag, Svenskt näringsliv, Sveriges

transportindustriförbund, Biltrafikens

arbetsgivareförbund och Svenska

transportarbetareförbundet.

Frågan om CEMT-tillstånd och konkurrensen inom

åkerinäringen, som särskilt lyfts fram i motion

2002/03:T485 (s), har utskottet erfarit att i

samband med att CEMT (Conférence Européenne des

Ministres des Transports) började premiera länder,

som endast gav ut tillstånd till de nyaste bilarna,

har många östeuropeiska länder maximerat sina

tillstånd. Därigenom har de kunnat köra mer eller

mindre fritt inom EU. CEMT:s försök att begränsa den

här företeelsen har stött på svårigheter, men under

de senaste åren har en omsvängning skett. Många av

de östeuropeiska länderna, som tidigare varit emot

en begränsning av CEMT-tillstånden, är nu mer

positiva, då de själva bl.a. kan komma att drabbas

av problemet som framtida EU-medlemmar. Detta har

inneburit att man under år 2003 bl.a. enades om att

en bil som framförs med stöd av ett CEMT-tillstånd

måste återvända till hemlandet minst var sjätte

vecka. På så sätt försvåras möjligheterna för förare

och bilar att mer eller mindre permanent bo i ett

annat land och bedriva yrkesmässig trafik.

Sverige utfärdade 280 CEMT-tillstånd år 2003. I år

har hittills 178 tillstånd utfärdats av de 691 som

Sverige tilldelats för år 2004. Sverige har hittills

utfärdat färre tillstånd än vad som årligen

tilldelats.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att

frågor som rör åkerinäringens

konkurrensförutsättningar under en följd av år har

varit föremål för utskottsbehandlingar. Det har

varit angelägna frågor som utskottet då behandlat

och som bl.a. aktualiserats med anledning av väckta

motioner i ärendet. Utskottet har i dessa sammanhang

bl.a. pekat på betydelsen av en konkurrenskraftig

svensk åkerinäring och i tillkännagivanden till

regeringen gett uttryck för sin uppfattning.

Utskottet vill i sammanhanget också framhålla att

vid en information i utskottet den 10 februari 2004

av statssekreteraren i Näringsdepartementet

aktualiserades viktiga frågor om

konkurrensförutsättningarna för svensk åkerinäring.

Utskottet fäste bl.a. uppmärksamhet på ländernas

olika miljökrav och arbetsmiljömässiga

förutsättningar på transporterna. Även den fria

rörligheten av varor och tjänster och anslutningen

till EU av nya medlemsländer, liksom frågor om stora

mängder dieselinförsel från utländska åkeriföretag

uppmärksammades av utskottet.

Utskottet ser mycket positivt på att berörda inom

branschen tagit olika initiativ för att bl.a.

förbättra konkurrensvillkoren inom åkerinäringen,

liksom regeringens utredningsarbete i viktiga frågor

på området. Utskottet utgår ifrån att resultatet av

det omfattande beredningsarbete inom

Regeringskansliet och inom EU i frågor som rör

konkurrensförutsättningarna inom åkerinäringen

kommer att öppna vägen för en utvecklingskraftig

svensk åkerinäring av det slag som länge

efterfrågats av utskottet.

Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet

att ytterligare uttalanden inte är påkallade i

frågan. Motionerna 2002/03:T202 (m), 2002/03:T290

(m), 2002/03:T460 (kd) yrkande 1, 2002/03:T485 (s),

2002/03:T486 (s) yrkandena 2 och 4, 2003/04:T203

(m), 2003/04:T468 (kd) yrkande 1 samt 2003/04:T539

(s) avstyrks därmed.

Överlast och övervakning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anför att när det gäller överlast

och övervakning har dessa frågor

uppmärksammats av såväl branschen som berörda

myndigheter och ett angeläget arbete pågår nu

för att komma till rätta med problemet.

Utskottet utgår ifrån att berörda inom

området fortsätter sitt påbörjade arbete och

förutsätter att polisen slår larm om den

förstärkta trafikövervakningen visar att

bl.a. överskridande av tillåtna axellaster

och bruttovikter är av oacceptabel

omfattning.

Motionsförslagen avstyrks av utskottet.

Jämför reservation 2 (kd).

Motionsförslag

I motionerna 2002/03:T460 (yrkande 4) och

2003/04:T468 (yrkande 5) av Johnny Gylling m.fl.

(kd) framhålls att ökade resurser måste satsas på

övervakning av tung trafik. Vägverkets neddragning

av polisens bilinspektörer är inte acceptabel. Utan

deras specialkompetens kommer det att bli mycket

svårare för polisen att stoppa de trafikfarliga

bilarna och trafiksäkerheten kommer att minska.

Bilinspektörernas och polisens arbete är mycket

viktigt för att förebygga olyckor på grund av

felaktig lastsäkring och andra överträdelser.

I motion 2002/03:T486 av Sylvia Lindgren (s)

framhålls bl.a. att risken att i dag fastna i en

kontroll för överlast, avsaknad av arbetstillstånd,

brott mot kör- och vilotider, låtsad cabotagetrafik

eller liknande är tämligen små i Sverige.

Möjligheten för trafikövervakarna att på något

effektivt sätt beivra syndarna i de fall de har

annan hemmaort än Sverige är än mindre. Det har

alltid funnits en tämligen bred uppslutning kring

målet att Sverige skall bidra till att stärka

EU-samarbetets sociala dimension. På detta område

innebär ett förverkligande av dessa intentioner att

bl.a. resurserna till trafikövervakningen bör

stärkas (yrkande 1).

I motionerna 2002/03:T491 av Göran Norlander och

Kerstin Kristiansson Karlstedt (båda s) och

2003/04:T306 av Göran Norlander och Agneta Lundberg

(båda s) framhålls att Vägverkets mätningar på

riksväg 90 nära Sollefteå visar att nio av tio

timmerbilar kör med övervikt. Medelvikten ligger

enligt denna mätning på 65 ton, vilket är fem ton

mer än lagen tillåter. Det framkom också att vissa

bilar hade övervikt på upp till 80 ton.

Vägverkets mätning visade också att timmerbilar

ofta hade alldeles för hög hastighet, vilket

ytterligare ökar faran i trafiken. Transport av

timmer med lastbilar är en förutsättning för

skogsindustrin. För att transporterna skall vara

säkra och skonsamma för vägar är det viktigt att

industrin tillsammans med åkerinäringen och

transportfacken tar sitt ansvar för att begränsa

överlaster. Genom information, samarbete mellan

berörda myndigheter och näringar m.m. skulle

samhället spara betydande summor i vägunderhåll och

kunna använda dessa medel till andra angelägna

ändamål, menar motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Vid utskottets senaste behandling av frågor om

överlastade fordon (bet. 2001/02:TU9) i mars 2002

anförde utskottet bl.a. att åkerinäringen och

skogsindustrin inlett ett samarbete för att komma

till rätta med problemet. Utskottet förutsatte att

denna samverkan bedrivs med intensitet och med en

ambition från berörda parter att förbättra

situationen. Vägverket hade också frågan under

uppsikt.

Enligt uppgift från Sveriges åkeriföretag har

problemen med överlaster blivit mer kända under de

senaste åren genom att Vägverket har gjort

omfattande mätningar med utnyttjande av en ny

mätmetod. Enligt organisationen är överlaster

definitivt ett problem och branschen tar nu krafttag

för att komma till rätta med situationen.

I sammanhanget vill utskottet peka på vad

Föreningen Sveriges skogsindustriers

(Skogsindustrierna) styrelse i ett pressmeddelande i

september 2002 uttalat. Av pressmeddelandet framgår

att Vägverkets mätningar och även skogsindustrins

egna kontrollanter visat att många virkesbilar, som

kör på uppdrag av industrin, har otillåtna höga

vikter. Enligt Skogsindustriernas styrelse är det en

självklarhet att beställda transportuppdrag skall

utföras professionellt och enligt gällande

lagstiftning och upprättade kontrakt. Skogsindustrin

arbetar med att i samförstånd med alla sina

avtalspartner stödja sådana åtgärder som leder till

lagenliga och kvalitetssäkra råvarutransporter.

Arbetet sker i fortsatt dialog med Sveriges

åkeriföretag, polisen och Vägverket, men självklart

också i diskussionerna mellan enskilda åkerier och

skogsbolag.

När det gäller frågan om överlast vill utskottet

också peka på den ovan nämnda överenskommelsen som

träffades i december 2003 mellan transportköpare och

transportföretag. Som framgått skall dessa ställa

trafiksäkerhetskrav i samband med upphandling av

transporterna. I överenskommelsen ingår att, som i

ett nästa steg, aktualisera problemen med

förekomsten av överskridande av axellaster och

bruttovikter på vägnätet i syfte att få bort dessa.

Undertecknare av överenskommelsen är Sveriges

åkeriföretag, Svenskt näringsliv, Sveriges

transportindustriförbund, Biltrafikens

arbetsgivareförbund och Svenska

transportarbetareförbundet.

I fråga om övervakningen av överlaster kan

utskottet notera att 37 miljoner kronor har

överförts från Vägverket till polisens

trafikövervakning för år 2004 för s.k. flygande

inspektioner för tung yrkestrafik

(vägkantskontroller). Enligt vad utskottet erfarit

är detta en för vägkantskontrollerna öronmärkt

resursöverföring. Utskottet utgår därför ifrån att

dessa medel nu kommer att medföra en välkommen

ökning av inspektionerna av tung yrkestrafik på våra

vägar.

Som utskottet ser det har frågor om överlast och

övervakning uppmärksammats av såväl branschen som

berörda myndigheter och ett angeläget arbete pågår

nu för att komma till rätta med problemet. Utskottet

utgår ifrån att berörda inom området fortsätter sitt

påbörjade arbete och förutsätter att polisen slår

larm om den förstärkta trafikövervakningen visar att

bl.a. överskridande av tillåtna axellaster och

bruttovikter är av oacceptabel omfattning.

Uttalanden utöver vad utskottet ovan anfört anser

utskottet inte vara påkallat. Motionerna

2002/03:T460 (kd) yrkande 4, 2002/03:T486 (s)

yrkande 1, 2002/03:T491 (s), 2003/04:T306 (s),

2003/04:T468 (kd) yrkande 5 avstyrks därmed.

Påföljdssystemet inom åkerinäringen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet förutsätter att regeringens förslag

om regelförändringar av påföljdssystemet som

nu förbereds inom Regeringskansliet snarast

leder till ett reformerat påföljdssystem i

enlighet med vad utskottet i tillkännagivande

efterfrågar och som påtalas i de nu

behandlade motionerna. Motionsförslagen

tillstyrks delvis.

Motionsförslag

I motionerna 2002/03:T460 (yrkande 3) och

2003/04:T468 (yrkande 4) av Johnny Gylling m.fl.

(kd) framhålls att påföljdssystemet måste bli mer

konsekvent. Rättvisa bötessystem måste finnas för

att konkurrensen skall vara lika för alla. Att många

utländska chaufförer kan ignorera böter är stötande.

Regeringen har fått två tillkännagivanden av

riksdagen att åtgärda denna fråga men fortfarande

finns enbart ett utredningsförslag som begränsar sig

till förskottsinbetalning av överlastavgifter.

Regeringen bör skyndsamt fullfölja riksdagens beslut

i detta avseende och åstadkomma ett reformerat

bötessystem som är lika för alla oavsett

nationalitet.

I motion 2003/04:T465 av Ann-Marie Fagerström (s)

framhålls att antalet tunga transporter har ökat på

våra vägar. En utveckling som har blivit mycket

negativ är att andelen överlastade tunga fordon

också ökar mycket kraftigt. Undersökningar som

gjorts visar att så många som tre av fyra lastbilar

på vissa sträckor varit för tungt lastade. Detta gör

att vägarna slits ner mycket fortare än vad som

annars varit fallet. Samtidigt ökar olycksrisken på

grund av fellastningar m.m. Dessa problem måste

rättas till så fort som möjligt. Enligt motionären

bör därför böterna kraftigt höjas för dem som

påträffas med överlast, så att det inte blir

intressant att chansa med att köra med överlast på

de svenska vägarna.

I motion 2002/03:T486 av Sylvia Lindgren (s)

framhålls bl.a. att det alltid har funnits en

tämligen bred uppslutning kring målet att Sverige

skall bidra till att stärka EU-samarbetets sociala

dimension. På detta område innebär ett

förverkligande av dessa intentioner att

möjligheterna att sanktionera brott på landets vägar

bör utökas (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet anföra att enligt

dagens bestämmelser kan trafikböter och

trafikavgifter i form av t.ex. föreläggande av

ordningsbot, domar, påförda överlastavgifter eller

felparkeringsavgifter endast i en begränsad

utsträckning verkställas i utlandet. Detta har i sin

tur bidragit till skillnad i viljan att betala böter

och avgifter mellan svenska och utomnordiska

trafikanter. I praktiken innebär det att en utländsk

förare eller fordonsägare egentligen kan välja om

han/hon vill betala sina svenska

trafikböter/avgifter eller inte.

Med anledning av detta beslutade regeringen under

sommaren 2001 att tillkalla en särskild utredare med

uppgift att överväga behovet av att ändra det

svenska regelverket för att i större utsträckning än

i dag förmå utländska förare att betala böter och

avgifter som har ålagts för förseelser mot

trafiklagstiftningen (dir. 2001:50). Utredningen

lämnade sitt betänkande (SOU 2002:72) i augusti

2002. Utredningen föreslår att polisen skall ges

rätt att kräva en omedelbar förskottsbetalning av

överlastavgiften på platsen för kontrollen och om

betalningen uteblir att polisen skall hindra

fordonets fortsatta färd.

Utskottet anser att påföljdssystemet måste bli mer

konsekvent. Rättvisa bötessystem måste finnas för

att konkurrensen skall vara lika för alla. Att många

utländska chaufförer kan ignorera böter är stötande.

Regeringen har i två tillkännagivanden av riksdagen

uppmanats att åtgärda denna fråga men fortfarande

finns enbart ett utredningsförslag som begränsar sig

till förskottsinbetalning av överlastavgifter.

Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör

fullfölja riksdagens beslut i detta avseende och

åstadkomma ett reformerat bötessystem som är lika

för alla oavsett nationalitet.

Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Utskottet vill i sammanhanget också anföra att

inom EU har justitieministrarna i maj 2003 kommit

överens om ett utkast till ett rambeslut som

innehåller bestämmelser om verkställighet av

bötesstraff. Enligt rambeslutet skall ett

bötesstraff som har beslutats i en medlemsstat

erkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan

ytterligare formaliteter. Verkställigheten skall ske

på samma sätt som för ett inhemskt bötesstraff.

Något väl fungerande verkställighetsförfarande

mellan EU:s medlemsstater beträffande bötesstraff

finns inte i dag. Rambeslutets tillämpning bedöms

därför komma att utgöra ett verkligt mervärde när

det gäller möjligheterna att driva in böter som

t.ex. ålagts utomnordiska trafikanter.

Under våren 2004 kommer riksdagen att behandla den

till riksdagen nyligen överlämnade propositionen om

Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av

principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff

(prop. 2003/04:92). Rambeslutet antas formellt av

justitieministrarna under sommaren 2004 och skall

vara genomfört i nationell lagstiftning inom viss

bestämd tid, som beslutas i samband med antagandet.

Normalt är det fråga om två år.

Som framgått har riksdagen i två tillkännagivanden

till regeringen efterlyst ett kontroll- och

påföljdssystem som är effektivt också gentemot

utländska fordonsförare. Utskottet kan nu konstatera

att regeringen förbereder en proposition om ändring

i det svenska regelverket för att i större

utsträckning än i dag förmå utländska förare att

betala böter/överlastavgifter för förseelser mot

trafiklagstiftningen. En proposition i ärendet avses

redovisas under våren 2004.

Utskottets förutsätter att regeringens förslag om

regelförändringar av påföljdssystemet som nu

förbereds inom Regeringskansliet snarast leder till

ett reformerat påföljdssystem i enlighet med vad

utskottet i tillkännagivande efterfrågar och som

påtalas i de nu behandlade motionerna.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrks delvis

motionerna 2002/03:T460 (kd) yrkande 3, 2002/03:T486

(s) yrkande 3, 2003/04:T465 (s) och 2003/04:T468

(kd) yrkande 4.

Taxinäringen

Utskottets förslag i korthet

När det gäller frågor inom taxinäringen,

såsom bl.a. obligatorisk taxametertömning och

svarttaxiverksamhet, avstyrks

motionsförslagen med hänvisning till den

pågående översynen av de bestämmelser som

reglerar taxibranschen (dir. 2003:106).

Jämför reservation 3 (m, v, c).

Obligatorisk taxametertömning

Motionsförslag

I motionerna 2002/03:T322 (yrkande 1) av Karin

Svensson Smith m.fl. (v) och 2002/03:T405 av

Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda c) tas

frågan upp om obligatorisk taxametertömning. I

motionerna framhålls bl.a. att vid skatterevisioner

i Lund, Malmö och Stockholm har det framkommit att

alltför många taxiföretag inte redovisar sin

omsättning på ett korrekt sätt. De skriver ned sin

omsättning och saknar ofta dokumentation om sin

intjäning. Beräkningar från Skatteförvaltningen

visar att minst 70 miljoner kronor årligen

undanhålls från beskattning, vilket innebär att

konkurrensen inom branschen inte sker på lika

villkor.

I många taxibeställningscentraler är det

obligatoriskt för taxiföretagen att tömma sina

taxametrar till en central dator på

taxibeställningscentralen. Här fångas således all

information upp om omsättning, körturer osv. För att

säkerställa konkurrens på lika villkor föreslås i

motion T405 (c) en obligatorisk tömning av samtliga

taxametrar i landet. I motion T322 (v) föreslås att

den obligatoriska tömningen skall ske i av

tillsynsmyndigheten fastställd tömningscentral.

Utskottets ställningstagande

Vid utskottets senaste behandling av frågan om

obligatorisk taxametertömning (bet. 2001/02:TU9) i

mars 2002 anfördes bl.a. att ytterligare åtgärder

måste vidtas mot ekonomiska oegentligheter inom

taxinäringen. Ett system med obligatoriska

tömningscentraler kan härvid vara ett verksamt

medel, ansåg utskottet. Mot den bakgrunden

välkomnade utskottet den positiva inställning till

förslaget som näringsministern redovisat i

riksdagen. Om regeringen vid den fortsatta

beredningen skulle finna att systemet med

tömningscentraler skulle kunna utformas på ett

lagtekniskt och i övrigt lämpligt sätt utgick

utskottet från att regeringen skulle återkomma till

riksdagen med ett förslag i ärendet.

Mot den bakgrunden kan utskottet därför välkomna

regeringens initiativ om att tillkalla en särskild

utredare med uppgift att göra en översyn av de

bestämmelser som reglerar taxibranschen (dir.

2003:106) i enlighet med vad utskottet länge

efterfrågat. I uppdraget ingår bl.a. att utredaren

skall göra en analys av om ytterligare åtgärder bör

vidtas för att minska den ekonomiska brottsligheten

inom taxibranschen. Utredaren skall särskilt

analysera om det är lämpligt att införa ett krav på

att taxametrar skall tömmas i särskilda

tömningscentraler samt om en polisman vid kontroll

av en taxameter bör ha rätt att omhänderta ett

utdrag ur taxametern i syfte att bl.a. överlämna

utdragen till andra myndigheter som granskar

taxibranschen, t.ex. skattemyndigheten. Utredaren

skall redovisa sitt arbete senast den 1 november

2004.

Utskottet utgår ifrån att de frågor som tas upp i

motionerna kommer att bli ordentligt genomlysta av

utredningen och förutsätter att - om systemet med

tömningscentraler skulle kunna utformas på ett

lagtekniskt och i övrigt lämpligt sätt - förslag

lämnas skyndsamt om införandet av ett sådant system.

Om den obligatoriska tömningen skall ske i av

tillsynsmyndigheten fastställd tömningscentral

enligt vad som förordas i motion 2002/03:T322 (v),

får bedömas i det sammanhanget. Något uttalande

utöver vad utskottet nu anfört anses inte föreligga.

Motionerna 2002/03:T322 (v) yrkande 1 och

2002/03:T405 (c) avstyrks därmed.

Svarttaxiverksamhet

Motionsförslag

I motion 2002/03:T322 Karin Svensson Smith m.fl. (v)

framhålls att en svårighet när det gäller

svarttaxiverksamhet är att polisen måste kunna

styrka att svarttaxin kört personer mot betalning

vid flera tillfällen. Ett förslag från

myndighetsutövarna är att det skall räcka med

avslöjande vid ett tillfälle för att det skall kunna

bli fällande dom (yrkande 6).

I motion 2002/03:T406 Birgitta Sellén och Roger

Karlsson (båda c) pekar motionärerna på att man i

Norge haft motsvarande problem med

svarttaxiverksamhet som i Sverige. Där har

Stortinget beslutat om en lagändring som innebär att

det har blivit betydligt enklare för polis, åklagare

och domstolen att bestraffa svarttaxiförarna. Enligt

motionärerna måste yrkestrafiklagen ändras så att

den som uppsåtligen driver yrkesmässig trafik enligt

yrkestrafiklagen utan tillstånd döms för olaga

yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst

ett år. Detsamma skall gälla för den som utför

persontransport mot betalning på liknande sätt som

en taxi när erbjudande av transport riktas mot

allmänheten på offentlig plats.

I motion 2003/04:T227 av Ulf Sjösten (m) sägs att

stora insatser görs för att begränsa

svarttaxiverksamheten. De rättsvårdande

myndigheterna upplever dock att lagstiftning och

rättspraxis inte fungerar tillräckligt bra för att

komma tillrätta med problemet. Man upplever också

att lagstiftningen i praktiken fungerar på olika

sätt i olika delar av landet. Polis och åklagare

efterlyser vidare en laglig möjlighet att beslagta

och förverka ett fordon som upprepade gånger brukas

vid svarttaxiverksamhet, en möjlighet som finns vid

upprepade brott mot trafikbrottslagen, exempelvis

olovlig körning.

Utskottets ställningstagande

Vid utskottets senaste behandling av frågan om

åtgärder mot svarttaxiverksamheten (bet.

2001/02:TU9) i mars 2002 framförde utskottet en oro

över situationen med svarttaxiverksamheten, inte

minst mot bakgrund av den kriminalitet som är

förknippad med verksamheten, inte bara av ekonomisk

art utan också i form av våld mot person, t.ex.

misshandel, rån och sexuella övergrepp. Härtill kom

de ekonomiska skador som denna form av illojal

konkurrens tillfogar den legala taxiverksamheten som

har att betala skatter och sociala avgifter. Mot den

bakgrunden fann utskottet att regeringen borde

överväga vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas

för att svarttaxiverksamheten skall minska.

Regeringen borde snarast redovisa för riksdagen

vilka åtgärder den anser vara erforderliga.

Vad utskottet då anförde om svarttaxiverksamheten

gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.

Som framgått ser utskottet positivt på regeringens

initiativ om att tillkalla en särskild utredare med

uppgift att göra en översyn av de bestämmelser som

reglerar taxibranschen (dir. 2003:106). I enlighet

med vad utskottet i tillkännagivande till regeringen

efterfrågat skall översynen särskilt inriktas på

analyser om vilka åtgärder som bör vidtas för att

komma till rätta med den olagliga yrkesmässiga

taxitrafiken, s.k. svarttaxi, och för att minska den

ekonomiska brottsligheten. Utredaren skall redovisa

sitt arbete senast den 1 november 2004.

Till ledning för övervägandena ingår också i

utredarens uppdrag att analysera bl.a. de relativt

nya norska bestämmelserna om olaga taxitrafik,

vilket också förordas i motion 2002/03:T406 (c).

Utredaren skall också se vilka effekter de nya

bestämmelserna har fått sedan de infördes.

Utskottet förutsätter att även frågan om att

beslagta och förverka fordon som används vid

upprepad svarttaxiverksamhet kommer att

uppmärksammas inom ramen för pågående

utredningsarbete.

Mot bakgrund av betydelsen av frågans snara

lösning utgår utskottet ifrån att regeringen, så

snart beredningsarbetet är avslutat, återkommer till

riksdagen med förslag om erforderliga åtgärder som

underlättar för berörda myndigheter att bl.a. komma

till rätta med den olagliga yrkesmässiga

taxitrafiken. De i motionerna väckta förslagen torde

då till huvudsaklig del bli tillgodosedda.

Motionerna 2002/03:T322 (v) yrkande 6, 2002/03:T406

(c) och 2003/04:T227 (m) avstyrks därmed.

Reformerad taxinäring

Motionsförslag

I motion 2002/03:T322 av Karin Svensson Smith m.fl.

(v) föreslås att tillsynsmyndigheten,

åklagarmyndigheten och polisen tar fram en

handlingsplan för att komma till rätta med fusket i

taxibranschen (yrkande 2).

När det gäller fastpriser anförs att det ur

konsumenternas perspektiv kan verka fördelaktigare

med fasta priser för taxiresor mellan olika

destinationer. Svårigheten är att de genomförda

kontrollerna visar att fastpriser gärna leder till

att taxametern inte sätts på. Följaktligen blir inte

resan registrerad och undandras därmed lätt från

redovisning till skattemyndigheten och erläggande av

skatt m.m. Vägverket borde ges i uppdrag att utforma

regler för taxametrar som tillgodoser kundernas

behov av information samtidigt som fusket försvåras.

I motionen föreslås också att fastpriser förbjuds

(yrkandena 3 och 4). Det föreslås också att polisen

får rätt att beslagta slutrapporter från taxametrar

(yrkande 5).

I motion 2002/03:T530 av Anders Karlsson och

Christin Nilsson (båda s) pekar motionärerna på

flera förslag för att förbättra näringens

yrkesmässiga villkor och funktion. I motionen

föreslås bl.a. att den ekonomiska brottsligheten i

den yrkesmässiga trafiken i möjligaste mån

elimineras, att kunden skall känna trygghet under

taxitransporter, att prisdumpning förhindras och att

de anställda erhåller avtalsenliga löner, att

vagnparksunderhållet håller en sådan standard att

trafiksäkerheten inte äventyras och att

anbudsförfaranden vid uppköp av samhällsbetalda

transporter inte blir incitament till ekonomisk

brottslighet.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet redovisat ovan har regeringen

tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra

en översyn av de bestämmelser som reglerar

taxibranschen (dir. 2003:106). Utskottet vill därvid

framhålla att i de fall utredaren lämnar konkreta

förslag som kräver författningsreglering skall

förslag till sådan reglering redovisas. Frågor om

regler för taxametrar, fastpriser, prisdumpning,

polisens rätt att beslagta rapporter m.m. som tas

upp i motionerna kan då komma att aktualiseras. Som

framgått skall utredaren redovisa sitt arbete senast

den 1 november 2004.

I sammanhanget vill utskottet också fästa

uppmärksamhet på att regeringen i december 2003

tillkallat en särskild utredare som, utifrån de

utvärderingar som gjorts av regelreformeringar inom

tele-, el-, post-, inrikesflyg-, taxi- och

järnvägsmarknaden, skall utvärdera de långsiktiga

effekterna för konsumenterna, näringslivet,

arbetsmarknaden och samhällsekonomin (dir.

2003:151). Utredaren skall även, utifrån de

genomförda utvärderingarna, föreslå de åtgärder som

kan behövas för att ytterligare förbättra

marknadernas funktion. Utredaren skall också

redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2004.

Intresset för frågor av de slag som motionärerna

tar upp har även uppmärksammats av den

Internationella transportunionen (IRU). Norska

Transportekonomiska institutet (TØI) har på uppdrag

av IRU gjort en jämförande studie av taxibranschen i

olika europeiska länder. TØI har bl.a. undersökt

regelsystemet, yrkesförhållanden, marknadstillträde

m.m. i 13 länder. Detaljerade rapporter för

respektive land har redovisats och ger bl.a.

statistisk information om förhållandena i de olika

länderna.

Utskottet förutsätter att det arbete som pågår

inom Regeringskansliet leder till att problemen inom

taxinäringen, som utskottet i olika sammanhang pekat

på och som påtalats i motioner, kommer att effektivt

kunna motverkas. Mot bakgrund av betydelsen av

frågans snara lösning, utgår utskottet ifrån - som

framgått - att regeringen, så snart detta arbete är

avslutat, återkommer till riksdagen med förslag om

erforderliga åtgärder som underlättar för berörda

myndigheter att bl.a. komma till rätta med den

olagliga yrkesmässiga taxitrafiken. Några uttalanden

härutöver anser utskottet inte vara påkallat.

Motionerna 2002/03:T322 (v) yrkandena 2-5 och

2002/03:T530 (s) avstyrks därmed.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

- Åkerinäringens konkurrensförutsättningar,

punkt 1, (m, fp, kd, c)

-

av Elisabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-

Evert Rådhström (m), Björn Hamilton (m), Christer

Winbäck (fp), Jan Andersson (c) och Lars

Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2002/03:T202 av Rolf Gunnarsson (m),

2002/03:T290 av Cristina Husmark Pehrsson och

Hillevi Engström (båda m),

2002/03:T460 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl.

(kd),

2003/04:T203 av Rolf Gunnarsson (m),

2003/04:T468 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl.

(kd) och

avslår motionerna

2002/03:T485 av Sylvia Lindgren (s),

2002/03:T486 yrkandena 2 och 4 av Sylvia Lindgren

(s) och

2003/04:T539 av Göte Wahlström m.fl. (s).

Ställningstagande

Vi anser att regeringen snarast bör se till att det

blir likhet inför lagen mellan svenska och utländska

fordon. Som det är i dag kan utländska fordon

genomföra transportuppdrag i Sverige utan beaktande

av kör- och vilotider om transporten påbörjas eller

avslutas utanför våra gränser. Genom en förbättrad

lagstiftning kan sådana konkurrenssnedvridningar

förebyggas. Regeringen bör också i samband med EU:s

utvidgning se till att tillträdarländernas

åkeriföretags fordon och förare uppfyller de krav

som ställs enligt EU:s regelverk.

Den svenska åkerinäringen måste betraktas som

världsledande när det gäller miljöambitioner.

Åkeriföretag kör på den renaste dieseloljan som för

närvarande finns att tillgå och alltfler svenska

åkare väljer att miljösäkra sin verksamhet enligt

särskild ISO-standard. Den svenska åkerinäringen

drabbas dock svårt när det gäller konkurrens på

olika villkor.

De studier som gjorts av åkerinäringens villkor

visar entydigt att svenska åkare har ungefär 20 %

högre kostnadsläge än sina konkurrenter i omvärlden.

Enligt en redovisning från Svenska åkeriförbundet,

numera Sveriges åkeriföretag, så ligger fortfarande

kostnadsskillnaderna gentemot närliggande länder

(Tyskland och Danmark) omkring 20 % till Sveriges

nackdel, medan Polens åkare har nästan 50 % lägre

kostnadsnivåer. Det fria cabotaget (möjlighet att

utföra tillfällig inrikestrafik) och de nya

EU-medlemmarnas inträde i unionen gör att många

svenska åkare får det allt svårare att konkurrera.

Vi anser att riksdagen bör tillkännage för

regeringen som sin mening att ytterligare åtgärder

behöver vidtagas för att stärka den svenska

åkerinäringens konkurrensmöjligheter. Vi har

tidigare krävt konkreta åtgärder för svensk

åkerinäring, men tillräckliga åtgärder har hittills

inte genomförts. Vi anser oss därför tvingade att

upprepa gamla krav.

- Överlast och övervakning, punkt 2, (kd)

-

av Lars Gustafsson (kd)

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2002/03:T460 yrkande 4 av Johnny Gylling m.fl.

(kd),

2002/03:T486 yrkande 1 av Sylvia Lindgren (s),

2002/03:T491 av Göran Norlander och Kerstin

Kristiansson Karlstedt (båda s),

2003/04:T306 av Göran Norlander och Agneta

Lundberg (båda s) och

2003/04:T468 yrkande 5 av Johnny Gylling m.fl.

(kd).

Ställningstagande

Ökade resurser måste satsas på övervakning av tung

trafik och reglerna behöver bli mer konsekventa.

Vägverkets neddragning av polisens bilinspektörer är

inte acceptabel. Utan deras specialkompetens kommer

det att bli mycket svårare för polisen att stoppa de

trafikfarliga bilarna och trafiksäkerheten kommer

att minska. Bilinspektörernas och polisens arbete är

mycket viktigt för att förebygga olyckor på grund av

felaktig lastsäkring och andra överträdelser.

Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

- Svarttaxiverksamhet, punkt 5, (m, v, c)

-

av Elisabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström

(m), Björn Hamilton (m), Karin Thorborg (v) och

Jan Andersson (c).

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion

2003/04:T227 av Ulf Sjösten (m) och

avslår motionerna

2002/03:T322 yrkande 6 av Karin Svensson Smith

m.fl. (v) samt

2002/03:T406 av Birgitta Sellén och Roger

Karlsson (båda c).

Ställningstagande

Vi är medvetna om att stora insatser görs för att

begränsa svarttaxiverksamheten. De rättsvårdande

myndigheterna upplever dock att lagstiftning och

rättspraxis inte fungerar tillräckligt bra för att

komma tillrätta med problemet. Det upplevs också att

lagstiftningen i praktiken fungerar på olika sätt i

olika delar av landet. Polis och åklagare efterlyser

vidare en laglig möjlighet att beslagta och förverka

ett fordon som upprepade gånger brukas vid

svarttaxiverksamhet. En möjlighet som finns vid

upprepade brott mot trafikbrottslagen, exempelvis

olovlig körning.

Vi anser att den av regeringen tillkallade

utredaren med uppgift att göra en översyn av de

bestämmelser som reglerar taxibranschen (dir.

2003:106) i tilläggsdirektiv får till uppgift att

analysera frågan om möjligheten att beslagta och

förverka fordon som används vid upprepad

svarttaxiverksamhet.

Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2002

2002/03: T202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för att förbättra

åkerinäringens villkor.

2002/03:T290 av Cristina Husmark Pehrsson och

Hillevi Engström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbättrade villkor för

svensk åkerinäring.

2002/03:T322 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tömning av

taxameter obligatoriskt skall ske i av

tillsynsmyndigheten fastställd tömningscentral.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

tillsynsmyndigheten, åklagarmyndigheten och

polisen tar fram en handlingsplan för att komma

till rätta med fusket i taxibranschen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fastpriser

förbjuds.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Vägverket

borde ges i uppdrag att forma regler för

taxametrar som tillgodoser kundernas behov av

information samtidigt som fusket försvåras.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att polisen får

rätt att beslagta slutrapporter från taxametrar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det skall

räcka med att svarttaxiverksamhet fastställs vid

ett tillfälle för att det skall kunna bli fällande

dom.

2002/03:T405 av Birgitta Sellén och Margareta

Andersson (c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till lag om obligatorisk taxametertömning.

2002/03:T406 av Birgitta Sellén och Roger Karlsson

(c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ändring och skärpning i yrkestrafiklagen för

att motverka svarttaxikörning.

2002/03:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka den

svenska åkerinäringens konkurrensmöjligheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att påskynda

arbetet med ett reformerat bötessystem som är lika

för alla.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kontroller av tung

trafik.

2002/03:T485 av Sylvia Lindgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att minska antalet CEMT-

tillstånd.

2002/03:T486 av Sylvia Lindgren (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om resurser för

övervakning av tung trafik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att cabotage ges

en tydlig definition i svensk lagstiftning och att

cabotaget därigenom begränsas tidsmässigt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utöka

möjligheterna att beivra lagöverträdelser i

cabotagetrafik och internationella transporter på

svenskt territorium.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

arbetstillstånd skall krävas för att Sverige skall

ge tredjelandsförare förarlicens i enlighet med

EU:s direktiv om förarlicenser.

2002/03:T491 av Göran Norlander och Kerstin

Kristiansson Karlstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om timmerbilar med tung last.

2002/03:T530 av Anders Karlsson och Christin Nilsson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om samlade åtgärder för en

reformerad och sanerad taxinäring.

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:T203 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åkerinäringen.

2003/04:T227 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om möjligheten att beslagta

och förverka fordon som används vid upprepad

svarttaxiverksamhet.

2003/04:T306 av Göran Norlander och Agneta Lundberg

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om timmerlastbilar med tung

last.

2003/04:T465 av Ann-Marie Fagerström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att kraftigt höja

bötesbeloppen för överlaster inom den tunga

lastbilstrafiken.

2003/04:T468 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka den

svenska åkerinäringens konkurrensmöjligheter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett reformerat

bötessystem lika för alla.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade resurser för

kontroller av tung trafik.

2003/04:T539 av Göte Wahlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

upphandlingsförfarandet i trafiksektorn.