Bet. 2003/04:TU7

Trafikutskottets betänkande

2003/04:TU7

Sekretess inom den civila sjöfarten

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:58

Sekretess inom den civila sjöfarten. Regeringen föreslår i propositionen

en ändring i sekretesslagen (1980:100) för att möjliggöra en svensk

tillämpning av de internationella regler om ett förbättrat sjöfartsskydd på

fartyg och i hamnanläggningar som riksdagen tidigare godkänt (prop.

2002/03:124, bet. 2003/04:TU3, rskr. 2003/04:9).

Genom den föreslagna ändringen kommer det att bli möjligt att sekretessbelägga

uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller

bevakningsåtgärd inom den civila sjöfarten.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 mars 2004, vilket är fyra månader

tidigare än det ovan nämnda nya internationella regelverket om sjöfartsskydd

träder i kraft. Detta förklaras av att ett antal uppgifter - som förutsätter

möjligheten att sekretessbelägga vissa dokument - måste utföras innan det

internationella regelverket börjar gälla.

Liksom konstitutionsutskottet, som har yttrat sig i ärendet, delar

trafikutskottet regeringens bedömning i frågan. Trafikutskottet föreslår

följaktligen att riksdagen antar regeringens förslag till ändring av

sekretesslagen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Sekretess inom den civila sjöfarten

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100). Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:58.

Stockholm den 10 februari 2004

På trafikutskottets vägnar

Carina Moberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carina Moberg (s),

Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling

(kd), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström (m), Monica Green (s),

Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c), Kerstin Engle (s), Björn

Hamilton (m), Mikael Johansson (mp), Börje Vestlund (s), Christer Winbäck

(fp) och Karin Thorborg (v).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2003/04:58 Sekretess inom

den civila sjöfarten.

Lagrådet har yttrat sig över förslagen.

Ingen motion har väckts i ärendet.

Konstitutionsutskottet har yttrat sig över propositionen. Yttrandet

(2003/04:KU2y) återfinns som bilaga 3 i betänkandet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100). Förslagets innebörd är att sekretess skall gälla för uppgifter

som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd

med avseende på den civila sjöfarten, om det kan antas att syftet med

åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Enligt regeringens lagförslag kommer

den tystnadsplikt som följer av den nya sekretessbestämmelsen att ha

företräde framför meddelarfriheten. Regeringen föreslår att ändringen i

sekretesslagen skall träda i kraft den 1 mars 2004.

Propositionen innehåller vidare en översiktlig redogörelse för de nya

internationella reglerna om ökat sjöfartsskydd, då syftet med den föreslagna

lagändringen är att möjliggöra en svensk tillämpning av detta regelverk.

Utskottets överväganden

Sekretess inom den civila sjöfarten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar det i propositionen framlagda

förslaget om ändring av sekretesslagen (1980:100).

Bakgrund

Konventionen m.m. om sjöfartsskydd

FN:s internationella sjöfartsorganisation (International Maritime

Organization, IMO) antog vid en diplomatkonferens den 9-13 december 2002 med

parterna i sjösäkerhetskonventionen (International Convention for the

Safety of Life at Sea, SOLAS) regler om skydd av sjöfartssektorn mot

brottsliga handlingar. Bakgrunden till det nya regelverket är bl.a.

terroristdåden i USA den 11 september 2001. De av IMO beslutade nya reglerna

omfattar dels ändringar i SOLAS-konventionen, dels en till konventionen

fogad kod avseende dessa ändringar (International Ship and Port Facility

Security Code, ISPS-koden). De nya internationella reglerna innebär att

man inom sjöfartssektorn skall vidta en rad åtgärder för att stärka skyddet

mot brottsliga handlingar. Det ställs bl.a. krav på att fartyg skall ha

automatiska identifieringssystem och alarm för kapningssituationer, att

såväl fartyg som hamnanläggningar skall göra sårbarhetsanalyser och

utarbeta skyddsplaner samt ha skyddsansvariga och skyddsutrustning samt

regler om informationsutbyte.

Regeringen föreslog i prop. 2003/04:124 Sjöfartsskydd att riksdagen skulle

godkänna de nya internationella reglerna. Riksdagen har den 22 oktober

2003 bifallit trafikutskottets betänkande 2003/04:TU3, i vilket utskottet

tillstyrker regeringens förslag.

EG:s regelsystem och nationell lag om sjöfartsskydd

Den 2 maj 2003 lämnade Europeiska kommissionen ett förslag till EG-förordning

i vilket konventionsändringarna om sjöfartsskydd bl.a. föreslogs bli

gällande rätt inom gemenskapen (KOM[2003] 229 slutlig). Kommissionens

förslag går längre än IMO:s regelverk, bl.a. genom att nationell sjöfart

innefattas, nya kontrolluppgifter för kommissionen föreslås och delar av

den rekommenderande delen i ISPS-koden föreslås bli tvingande. Syftet med

förordningen är att tillhandahålla en grund för en harmoniserad tolkning

och ett harmoniserat genomförande av IMO:s regler om ökat sjöfartsskydd.

Genom den förordning om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i

hamnanläggningar som kommissionen föreslagit införlivas i gemenskapsrätten

merparten av de nya bestämmelser om sjöfartsskydd som har beslutats inom

IMO. Förordningen skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2004 och kommer att

kompletteras med en nationell lag om sjöfartsskydd som träder i kraft

samma dag. Förslag till sådan lag har har av regeringen aviserats till

den 17 mars 2004.

Regeringens förslag

Att de internationella reglerna träder i kraft den 1 juli 2004 innebär

att ett antal uppgifter måste fullgöras före detta datum. De fartyg som

kommer att omfattas av reglerna måste ha certifikat som visar att de

uppfyller de krav som ställs enligt det nya regelverket. Likaså måste de

hamnanläggningar som omfattas av reglerna ha fått sina skyddsplaner

godkända för att de skall kunna ta emot trafik som går i internationell

trafik. Detta innebär att främst Sjöfartsverket måste granska ett antal

handlingar före den 1 juli 2004, handlingar som inte är möjliga att

sekretessbelägga enligt dagens regelverk. I propositionen anges att ett

röjande av innehållet i dessa handlingar, dvs. uppgifter om säkerhets-

eller bevakningsåtgärder inom den civila sjöfarten, kan motverka själva

syftet med handlingens upprättande och att det därmed är av största vikt

att dessa kan sekretessbeläggas.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att sekretess fr.o.m. den 1 mars

2004 skall gälla för uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysning

om säkerhets- eller bevakningsåtgärd med avseende på den civila sjöfarten,

om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Då

syftet med lagändringen är att förhindra att uppgifter som kan äventyra

säkerheten inom den civila sjöfarten kommer till allmän kännedom anför

regeringen att det är av största vikt att sådana uppgifter inte publiceras,

eftersom detta skulle motverka syftet med sjöfartsskyddet. Mot denna

bakgrund gör regeringen bedömningen att denna sekretessgrund, i likhet

med övriga sekretessgrunder som anges i samma lagparagraf, skall ha

företräde framför meddelarfriheten.

Konstitutionsutskottets yttrande

Trafikutskottet beslutade den 27 januari 2004 att bereda konstitutionsutskottet

möjlighet att yttra sig över propositionen. Konstitutionsutskottet redovisar

i sitt yttrande (2003/04:KU2y, se bilaga 3) sin bedömning av regeringens

förslag bl.a. mot bakgrund av de överväganden som gjordes vid utformningen

av nuvarande bestämmelser om sekretess och meddelarfrihet.

Konstitutionsutskottet delar regeringens bedömning att sekretess bör gälla

för de uppgifter som avses i propositionen.

Vad gäller förslaget i den del det avser företräde för sekretessen framför

meddelarfriheten erinrar konstitutionsutskottet om den betydelse som i

lagstiftningen tillmätts meddelarfriheten. Den nuvarande sekretessen för

uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder enligt 5 kap. 2 § sekretesslagen

omfattar åtgärder med avseende bl.a. på byggnader och andra anläggningar

och på den civila luftfarten. Sekretessen i dessa fall gäller med hänsyn

till intresset att förebygga brott. Konstitutionsutskottet instämmer i

det regeringen anför om att det är av största vikt att sådana uppgifter

inte publiceras. Meddelarfrihet råder därmed inte för uppgifter som avses

i lagrummet. De angivna skälen kan enligt konstitutionsutskottets uppfattning

anföras i motsvarande utsträckning för säkerhets- och bevakningsåtgärder

med avseende på den civila sjöfarten. Utskottet godtar därmed regeringens

bedömning i denna del.

Konstitutionsutskottet har vidare inte någon erinran mot den föreslagna

tidpunkten för ikraftträdande.

Trafikutskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare (prop. 2002/03:124, bet. 2003/04:TU3, rskr. 2003/04:9)

godkänt det nya internationella regelverket om sjösäkerhet som utarbetats

och beslutats inom FN:s internationella sjöfartsorganisation (International

Maritime Organization, IMO). Då den av regeringen föreslagna ändringen av

sekretesslagen har till syfte att möjliggöra en svensk tillämpning av

dessa regler har trafikutskottet, i likhet med konstitutionsutskottet,

inget att erinra mot regeringens förslag. Trafikutskottet föreslår därför

att riksdagen antar det framlagda lagförslaget.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:58 Sekretess inom den civila sjöfarten:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3