Bet. 2003/04:UBU1

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU1

Utgiftsområde 16 Utbildning ochuniversitetsforskning

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till

anslag m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 2004 samt 174

motionsyrkanden. I betänkandet behandlas också en

punkt i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR15

och fem motionsyrkanden som gäller denna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på

samtliga punkter och avstyrker revisorernas förslag

och samtliga motionsyrkanden. Partiernas respektive

budgetalternativ redovisas i särskilda yttranden. I

bilaga 3 återfinns en översikt av regeringens och

oppositionspartiernas förslag till anslag för år

2004 inom utgiftsområdet. I övrigt finns 31

reservationer från ett eller flera partier till

förmån för yrkanden på andra punkter än anslagen för

2004.

Utskottets förslag

Ytterligare resurser tillförs Skolverket för

uppbyggnad och förstärkning av inspektions- och

tillsynsverksamhet. Satsningen på

personalförstärkning i skola och fritidshem

fortsätter, och ökar successivt. Satsningen på

utbildning av vuxna liksom kvalificerad

yrkesutbildning fortsätter i samma omfattning som

förra året. En valideringsdelegation inrättas för en

period om fyra år. Delegationen skall bedriva och

stödja utvecklingsarbete i valideringsfrågor utanför

högskoleområdet.

I högskolelagen införs en paragraf som gör det

möjligt för regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om

försöksverksamhet som avviker från organisatoriska

bestämmelser i samma lag. Anslagen till

grundläggande utbildning minskar vid nio lärosäten.

Begränsade ökningar görs vid ett antal lärosäten,

främst med tanke på lärarutbildning och

sjuksköterskeutbildning. Lärosätenas anslag till

forskning och forskarutbildning behålls på nuvarande

nivå. Regeringen får bemyndigande att sluta avtal

med vissa landsting om samarbete om grundutbildning

av läkare, medicinsk forskning och utveckling av

hälso- och sjukvården.

En viss neddragning görs av anslagen till

Högskoleverket och Myndigheten för Sveriges

nätuniversitet i enlighet med regeringens förslag

till utgiftsminskningar inom utgiftsområdet. Den

under tidigare budgetår tillfälliga

anslagsförstärkningen till Centrala

studiestödsnämnden upphör.

Anslaget till Vetenskapsrådet tillförs 25 miljoner

kronor som en förstärkning av resurserna till

medicinsk forskning.

Oppositionspartiernas alternativ

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet Liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet står fast vid

sina egna förslag till utgiftsram. Moderaternas

utgiftsram är högre än regeringens, medan de övriga

partiernas är lägre.

Moderata samlingspartiet anser, liksom Folkpartiet

och Centerpartiet, att ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut skall byggas upp och reserverar

drygt 106 miljoner kronor till detta ändamål. Enligt

Moderaterna bör Specialpedagogiska institutet

integreras i Skolverket och därför föreslår partiet

nära 260 miljoner kronor till Skolverket utöver

regeringens förslag. Den nya Myndigheten för

skolutveckling bör avvecklas, något som även

Folkpartiet och Centerpartiet instämmer i.

Moderaterna vill säkerställa kvalitet och

tillgänglighet i specialskolan och föreslår därför

nära 111 miljoner kronor mer än regeringen till

Specialskolemyndigheten. Ytterligare medel till

produktion av läromedel för elever med

funktionshinder föreslås likaså. Bidragen till

organisationer för uppsökande verksamhet bör

avvecklas helt, enligt Moderaterna. Ett nytt anslag

för vuxnas utbildning föreslås om nära 3,5 miljarder

kronor, samtidigt som de nuvarande anslagen för

Statligt stöd för utbildning av vuxna och Bidrag

till kvalificerad yrkesutbildning samt medel

anvisade för folkhögskolan under utgiftsområde 17,

föreslås avvecklas.

Moderaterna vill öka anslagen till grundläggande

högskoleutbildning med 146 miljoner kronor och

lärosätenas anslag till forskning och

forskarutbildning (de s.k. fakultetsanslagen) med

621 miljoner kronor. De föreslår att anslaget till

enskilda utbildningsanordnare höjs med 20 miljoner

kronor. Rekryteringsdelegationen kan enligt

Moderaterna avvecklas.

Moderaterna vill tillföra Centrala

studiestödsnämnden 150 miljoner kronor. De anser att

myndigheten inte skall få disponera sina

avgiftsintäkter. Förslaget innebär därmed en lägre

driftram för nämnden. Moderaterna vill minska

anslaget till Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. med ca 11

miljoner kronor. De föreslår ytterligare 155,4

miljoner kronor under ett nytt anslag för Ökade

satsningar på Vetenskapsrådet m.m., som bl.a. skall

finansiera ett nationellt institut för hälsa och

medicin.

Folkpartiet liberalerna anser, liksom Moderaterna

och Centerpartiet, att Myndigheten för

skolutveckling bör läggas ner. Anslaget till

Skolverket bör minskas med 200 miljoner kronor.

Vidare bör en nationell skolinspektion tillskapas,

menar Folkpartiet, i likhet med Moderaterna och

Centerpartiet. Folkpartiet anslår 200 miljoner

kronor för detta ändamål. För anslagen Utveckling av

skolväsendet, Bidrag till vissa organisationer för

uppsökande verksamhet och Statligt stöd för

utbildning av vuxna föreslår Folkpartiet minskningar

i förhållande till regeringens förslag. När det

gäller den kvalificerade yrkesutbildningen vill

Folkpartiet avsätta 100 miljoner kronor mer än

regeringen.

Folkpartiet vill att utbyggnaden av den

grundläggande högskoleutbildningen skall ske i

minskad takt, för att utrymme skall skapas för

förstärkning av kvaliteten genom ökad lärartäthet.

Folkpartiet vill anslå 600 miljoner kronor mer än

regeringen till de s.k. fakultetsanslagen. Anslaget

till Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor kan enligt Folkpartiet minskas med 100

miljoner kronor.

Folkpartiet vill minska anslaget till

Högskoleverket motsvarande medlen för Rådet för

högre utbildning. Genom en omfördelning mellan

anslagsposterna inom anslaget till Vetenskapsrådet

vill Folkpartiet skapa ökade fria forskningsresurser

till de tre ämnesråden.

Kristdemokraterna anser att en lärlingsutbildning

skall införas på gymnasiet och föreslår 10 miljoner

kronor för detta ändamål. Vidare menar

Kristdemokraterna att de fasta skoldelarna på

Ekeskolan och Hällsboskolan skall återinföras och

föreslår en ökning av medlen med 5 miljoner kronor

till Specialpedagogiska institutet för detta

ändamål. På ett flertal anslag föreslår

Kristdemokraterna neddragningar jämfört med

regeringens förslag. Förslaget om bidrag till vissa

organisationer avvisas helt liksom regeringens

förslag om inrättandet av en valideringsdelegation.

De specialdestinerade medlen för

personalförstärkningar i skola och fritidshem skall

enligt Kristdemokraterna överföras till det

generella statsbidraget till kommunerna.

Kristdemokraterna vill tillföra den grundläggande

högskoleutbildningen 40 miljoner kronor för att öka

antalet disputerade lärare. De föreslår ytterligare

75 miljoner kronor till forskning och

forskarutbildning. Partiet anser att

Rekryteringsdelegationen inte behövs och avvisar den

extra per capita-ersättningen till kurser inom

Nätuniversitetet som regeringen föreslår.

Kristdemokraterna vill att lärosätena skall få rätt

att ta ut avgift för högskoleutbildning av studenter

från länder utanför EES.

Kristdemokraterna är kritiska till att Myndigheten

för Sveriges nätuniversitet inrättats och vill ta

bort hela anslaget. Lärosätena bör själva

administrera nätuniversitetet. Kristdemokraterna

vill också ta bort hela anslaget till

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m. och göra mindre besparingar på anslagen

till Högskoleverket respektive Särskilda utgifter

för forskningsändamål. De anser att det nya anslaget

till Regionala etikprövningsnämnder skall minskas

med 20 miljoner kronor.

Centerpartiet anser, i likhet med Moderaterna och

Folkpartiet, att ett nationellt kvalitetsinstitut

skall inrättas. För ett sådant institut avsätts 200

miljoner kronor, samtidigt som anslaget till

Skolverket föreslås minska med 60 miljoner kronor.

Centerpartiet anser även, liksom Moderaterna och

Folkpartiet, att Myndigheten för skolutveckling bör

avvecklas. Enligt Centerpartiets mening bör de

specialdestinerade medlen för Maxtaxa i

barnomsorgen, Statligt stöd för utbildning av vuxna

liksom Personalförstärkningar i skola och fritidshem

överföras direkt till kommunerna via det generella

statsbidraget. Bidragen till vissa organisationer

för uppsökande verksamhet bör helt avskaffas.

Centerpartiet vill stärka kompetens och öka insatser

mot läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt

dyskalkyli, inklusive en satsning på skolböcker, och

avsätter 400 miljoner kronor för detta. Vidare vill

Centerpartiet satsa 54 miljoner kronor utöver

regeringens förslag på den kvalificerade

yrkesutbildningen.

Centerpartiet vill utöka lärarutbildningen inom

universitet och högskolor med 50 miljoner kronor.

Partiet vill också höja anslagen till forskning och

forskarutbildning med sammanlagt 245 miljoner kronor

till universiteten och de lärosäten som har

vetenskapsområde och med nästan 82 miljoner kronor

till de mindre högskolorna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Förberedelser för förändring av

gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub515 yrkande 1.

Reservation 1 (fp)

2. Skolverkets roll

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub439 yrkande 33.

Reservation 2 (kd)

3. Nationellt kvalitetsinstitut

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub252,

2003/04:Ub367 yrkande 29,

2003/04:Ub388 yrkande 15,

2003/04:Ub392 yrkande 11,

2003/04:Ub427 yrkande 3 samt

2003/04:Ub472 yrkandena 1 och 4.

Reservation 3 (m, fp, c)

4. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter m.m.

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub392 yrkande 10.

Reservation 4 (c)

5. Undervisning om narkotikans effekter

Riksdagen avslår motion

2003/04:So414 yrkande 2.

Reservation 5 (m)

6. Elevhälsa

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub292 yrkande 24.

Reservation 6 (v)

7. Klassmorfar

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub271 yrkande 34.

Reservation 7 (kd, mp)

8. Kompetensutveckling inom IT

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub294.

9. Ekeskolan och Hällsboskolan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub377 yrkande 9.

Reservation 8 (m, fp, kd, c)

10. Uppföljning av bidraget till personalförstärkningar

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub417 yrkande 5.

Reservation 9 (fp)

11. Fördelningen av studieplatser för vuxna

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub391 yrkande 16 och

2003/04:Ub452.

Reservation 10 (c)

12. Ändring i högskolelagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i högskolelagen (1992:1434). Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:1

utgiftsområde 16 punkt 1.

13. Nytt avtal med vissa landsting om

samarbete om grundutbildning av läkare,

medicinsk forskning och utveckling av hälso-

och sjukvården

Riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna

ett avtal mellan svenska staten och vissa

landsting om samarbete om grundutbildning av

läkare, medicinsk forskning och utveckling av

hälso- och sjukvården.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1

utgiftsområde 16 punkt 3.

14. Kompensation till Västra

Götalandsregionen för det ökade antalet

platser på tandläkarutbildningen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub404.

15. Principer för resursfördelning mellan

lärosätena till grundläggande utbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub249,

2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8,

2003/04:Ub347,

2003/04:Ub390 yrkande 1,

2003/04:Ub414 yrkandena 1, 2 och 5,

2003/04:Ub499 yrkande 19,

2003/04:Ub516 yrkande 4,

2003/04:N341 yrkande 10 och

2003/04:Bo226 yrkande 4.

Reservation 11 (m)

Reservation 12 (fp)

Reservation 13 (kd)

Reservation 14 (c)

16. Principer för resursfördelning mellan

lärosätena till forskning och

forskarutbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub414 yrkande 18.

Reservation 15 (m, fp)

17. Fler platser i vårdutbildningar

Riksdagen avslår motion

2003/04:So640 yrkande 12.

Reservation 16 (kd)

18. Fler platser i socionomutbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:So643 yrkande 3.

19. Fler platser i lärarutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub304 yrkande 2 och

2003/04:Ub393 yrkande 2.

Reservation 17 (c)

20. Förstärkning av vissa lärosäten och

vissa regioner

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub204,

2003/04:Ub209 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub219,

2003/04:Ub233,

2003/04:Ub246,

2003/04:Ub255 yrkandena 1, 2 och 4,

2003/04:Ub259 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub260,

2003/04:Ub272,

2003/04:Ub273 yrkandena 1–6,

2003/04:Ub274 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub278,

2003/04:Ub279 yrkandena 1–3,

2003/04:Ub291 yrkandena 1och 2,

2003/04:Ub305,

2003/04:Ub306,

2003/04:Ub311 yrkande 1,

2003/04:Ub337,

2003/04:Ub345,

2003/04:Ub346,

2003/04:Ub349 yrkande 1,

2003/04:Ub356 yrkande 1,

2003/04:Ub362,

2003/04:Ub365,

2003/04:Ub400,

2003/04:Ub405 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub422 yrkande 1,

2003/04:Ub442,

2003/04:Ub448,

2003/04:Ub451,

2003/04:Ub456 yrkandena 1–7,

2003/04:Ub468,

2003/04:Ub487,

2003/04:Ub490,

2003/04:Ub507 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub512

2003/04:Ub518,

2003/04:T470 yrkande 5,

2003/04:N341 yrkande 11.

21. Fler fristående högskolor

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub290 yrkandena 10 och 11.

Reservation 18 (m)

22. Forskning vid de fristående teologiska

högskolorna

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub340.

23. Framtida ökning av anslagen till

forskning och forskarutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 17 och

2003/04:Ub390 yrkande 30.

Reservation 19 (m, fp)

Reservation 20 (c)

24. Kravet på full kostnadstäckning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub318 och

2003/04:Sk285 yrkande 2.

Reservation 21 (m, kd)

25. Högskoleavgifter för studenter från

länder utanför EES

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub499 yrkande 20.

Reservation 22 (kd)

26. Distansutbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub499 yrkande 8.

Reservation 23 (kd)

27. Inrättande av ett oberoende

kvalitetsinstitut för den högre utbildningen

m.m.

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub414 yrkandena 8 och 9.

Reservation 24 (fp)

28. Översyn av datasystemet för samordnad

antagning till högre utbildning m.m.

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub269 yrkandena 1–3.

29. Omprövning av systemet att Centrala

studiestödsnämnden finansieras genom

avgiftsintäkter

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR15 punkt 3

samt motionerna

2003/04:Ub1 yrkande 4,

2003/04:Ub2 yrkande 1 och

2003/04:Ub212 i denna del.

Reservation 25 (m, fp, kd)

30. Strategi för att komma till rätta med

överbelastning hos Centrala

studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub1 yrkande 1.

Reservation 26 (kd)

31. Frågan om att konkurrensutsätta

Centrala studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub2 yrkande 4,

2003/04:Ub212 i denna del,

2003/04:Ub396 yrkande 2,

2003/04:Ub423 yrkandena 1 och 2 samt

2003/04:Ub443 yrkande 1.

Reservation 27 (m, fp)

32. Införande av en s.k. omvänd

straffavgift för Centrala

studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub2 yrkande 5 och

2003/04:Ub396 yrkande 3.

Reservation 28 (fp)

33. Undersökning av konsekvenserna av viss

nedläggning av lokalkontor hos Centrala

studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub298.

34. Utvärdering av beslutet att slå samman

de naturvetenskapliga och tekniska

forskningsråden

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub414 yrkande 15.

Reservation 29 (fp)

35. Permanentning av den

utbildningsvetenskapliga kommittén

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub497 yrkande 7.

Reservation 30 (kd)

36. Bredbandsutbyggnad för att möjliggöra

distansstudier

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub390 yrkande 23.

Reservation 31 (c)

37. Förslag om prioritering av vissa

forskningsområden

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub268 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub395 yrkande 1,

2003/04:Ub403,

2003/04:Ub434,

2003/04:Ub455,

2003/04:Ub461,

2003/04:Ub476,

2003/04:Ub489,

2003/04:Ub501,

2003/04:Ub508,

2003/04:Ub510,

2003/04:Sf401 yrkande 4,

2003/04:So418 yrkande 9,

2003/04:So642 yrkande 7,

2003/04:Kr230 yrkande 2,

2003/04:T474 yrkande 9,

2003/04:MJ398 yrkandena 4 och 8,

2003/04:MJ410 yrkande 7,

2003/04:Bo256 yrkande 5

2003/04:Bo259 yrkande 3 och

2003/04:Bo296 yrkande 4,

38. Anslagen inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2004 m.m.

Riksdagen

a) anvisar anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2004 på det sätt som framgår av bilaga

3. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 16 punkt 6

samt

avslår motionerna

2003/04:Ub256,

2003/04:Ub263,

2003/04:Ub281,

2003/04:Ub290 yrkandena 14–16 och 18,

2003/04:Ub391 yrkande 13,

2003/04:Ub392 yrkandena 2 och 15,

2003/04:Ub406,

2003/04:Ub415 yrkande 3,

2003/04:Ub417 yrkande 6,

2003/04:Ub424,

2003/04:Ub439 yrkande 35,

2003/04:Ub460 yrkande 1,

2003/04:Ub475 yrkande 2,

2003/04:Ub477,

2003/04:Ub502,

2003/04:Ub511 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub514 yrkandena 1–3,

2003/04:Ub515 yrkandena 4–6,

2003/04:Fi240 yrkande 22 i denna del,

2003/04:N348 yrkande 6,

2003/04:A257 yrkande 5 och

2003/04:A305 yrkande 12.

b) bemyndigar regeringen att under 2004 för

ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning besluta om bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 1 556 068 000 kr under 2005–2008.

Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 16 punkt 2.

c) bemyndigar regeringen att under 2004, i fråga

om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning

och forskningsinformation, besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 2 430 000 000 kr under 2005,

högst 1 460 000 000 kr under 2006, högst

770 000 000 kr under 2007, högst 150 000 000 kr

under 2008 och högst 65 000 000 kr under 2009.

Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 16 punkt 4.

d) bemyndigar regeringen att under 2004, i fråga

om ramanslaget 26:3 Rymdforskning, besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 900 000 000 kr under

2005–2009.

Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 16 punkt 5.

Stockholm den 25 november 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp)*, Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m)*,

Majléne Westerlund Panke (s), Agneta Lundberg (s),

Nils-Erik Söderqvist (s), Louise Malmström (s), Ana

Maria Narti (fp)*, Sören Wibe (s), Tobias Billström

(m)*, Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp),

Axel Darvik (fp)*, Torsten Lindström (kd)* och Håkan

Larsson (c)*.

* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt

38.

2003/04

UbU1

Utskottets överväganden

1 Inledning

Riksdagen har den 19 november 2003 beslutat bifalla

regeringens förslag att utgiftsramen år 2004 för

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning skall vara 43 962 225 000 kr

(bet. 2003/04:FiU1, rskr. 42).

Utbildningsutskottet behandlar i det följande

regeringens förslag i budgetpropositionen för 2004 i

vad gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden som

berör detta utgiftsområde.

Inledningsvis återger utskottet de mål för

politikområdena Utbildningspolitik och

Forskningspolitik som riksdagen fastställt (bet.

2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) samt i korthet vissa

övergripande resultatredovisningar i årets

budgetproposition. Ett utförligare återgivande av

resultatredovisningar i budgetpropositionen görs

under de olika avsnitten i det följande. Vid

återgivandet av resultatredovisningar har

tyngdpunkten lagts på uppgifter som belyser svenska

förhållanden i ett internationellt perspektiv.

Målet för utbildningspolitiken är att Sverige

skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av

utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för

tillväxt och rättvisa.

Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall

vara en ledande forskningsnation, där forskning

bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.

Sverige är ett av de länder som i relation till

bruttonationalprodukten (BNP) satsar mest resurser

på utbildning och forskning, ca 6,5 respektive 4 %

av BNP.

Sverige har färre elever per lärare än

genomsnittet för OECD och EU både inom grundskolan

och gymnasieskolan. Undervisningens kvalitet kan

avläsas i elevernas kunskaper. OECD:s undersökning

PISA har visat att svenska 15-åringar har goda

läskunskaper jämfört med jämnåriga i andra länder.

Också inom områdena matematik och naturvetenskap

hävdar sig svenska ungdomar relativt väl. Vidare är

skillnaden mellan högpresterande och lågpresterande

elever betydligt mindre i Sverige än i andra länder.

Ungdomsgrupperna i Sverige har fortfarande en

lägre övergångsfrekvens till högskolan direkt efter

gymnasieskolan än i flera jämförbara länder.

Intresset för högskolestudier har däremot under de

senaste åren ökat bland personer över 25 år och

ytterst få länder har en lika hög övergångsfrekvens

till högre studier i dessa äldre grupper.

Effekterna av de satsningar som har gjorts inom

utbildningsområdet kan successivt avläsas i form av

en alltmer välutbildad befolkning. I åldersgruppen

25–64 år hade 32 % av den svenska befolkningen en

högskoleutbildning enligt OECD:s senaste mätning,

som avsåg år 2001. Bland OECD-länderna hade endast

Kanada, USA, Japan och Irland en högre andel.

Samtidigt hade endast 19 % av den svenska

befolkningen kortare utbildning än gymnasieskola.

Bland de trettio OECD-länderna var denna andel i

genomsnitt 36 % och inom EU drygt 39 %.

Sverige svarar för nästan 2 % av världens samlade

publicering av vetenskapliga artiklar. Merparten av

artiklarna hör till de medicinska och

naturvetenskapliga områdena. Antalet vetenskapliga

artiklar per invånare är högre än i USA och Japan

och är även högre än i övriga EU-länder.

U t b i l d n i n g s p o l i t i k

2 Barnomsorg, skola och

vuxenutbildning

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens

förslag för budgetåret 2004 när det gäller anslag

till myndigheter och stöd inom områdena barnomsorg,

skola och vuxenutbildning (anslagen 25:1–25:19),

samt motioner i anslutning till dessa. Avsnittet

inleds med en sammanfattning av den

resultatredovisning för områdena som ges i

budgetpropositionen.

Nytt fr.o.m. år 2004 är att i princip all årlig

revision av statlig verksamhet skall vara

avgiftsbelagd, i enlighet med riksdagens beslut om

avgifter vid Riksrevisionen (prop. 2002/03:63, bet.

FiU27, rskr.189). Anslagsfinansierade myndigheter

kompenseras för den kostnad som avgiften innebär

genom en motsvarande höjning av anslagen, enligt

regeringens förslag i budgetpropositionen.

Resultat

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Regeringen pekar på att de reformer som genomförts

2001 och 2002 har ökat efterfrågan på liksom

tillgången till förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg. Den svenska verksamheten framhålls

ofta som ett internationellt föredöme. Inom EU har

en överenskommelse träffats om ett gemensamt mål för

utbyggnaden av förskoleverksamheten. För Sveriges

del har detta mål vad gäller verksamheten för de

yngre barnen redan mångfalt överträffats och för de

äldre barnen börjar nu målet nås. OECD har pekat ut

nyckelområden som är väsentliga för en framgångsrik

barnomsorgspolitik. Den generella välfärdsmodellen

har därvid framhållits vilket innebär att Sverige

ligger i frontlinjen i förhållande till OECD:s

framgångsfaktorer. Perspektivet på förskolan som det

första steget i det livslånga lärandet har också

uppmärksammats av OECD.

I förskolan ökade antalet barn med nära 19 000 och

det totala antalet uppgick under år 2002 till ca 333

600 barn. Flertalet av de nya barnen (15 000) är

barn till föräldralediga, vilket hänger samman med

den rätt som nu finns att ha syskon i

förskoleverksamhet 15 timmar i veckan. Andelen

familjedaghem fortsätter att minska liksom antalet

inskrivna barn. Detta beror både på minskad

efterfrågan från föräldrarna och på svårigheter att

rekrytera dagbarnvårdare.

Kostnaden per inskrivet barn i förskolan ökade år

2002 med 3,8 % jämfört med året innan och uppgår nu

till 90 900 kr (preliminära uppgifter). På

motsvarande sätt ökade kostnaden per barn i

familjedaghem och är nu (preliminärt) 70 700 kr,

vilket motsvarar en ökning med 5,5 % mellan åren.

Skolverket har presenterat uppgifter för

genomsnittlig gruppstorlek inom förskola som visar

att gruppernas storlek varit oförändrad de senaste

två åren och att genomsnittet år 2002 var 17,4 barn.

Det ökande barnantalet har inte påverkat

gruppstorlekarna. Närvarotiderna har inte heller

blivit längre i och med maxtaxereformen utan den

genomsnittliga närvarotiden i förskolan har sjunkit

något de sista åren till 30 timmar i veckan. De

senaste åren märks en viss minskning av antalet barn

per årsarbetare inom förskolan och genomsnittet år

2002 var 5,3 barn per årsarbetare. Spridningen är

stor mellan olika kommuner.

Antalet barn i fritidshemmen har ökat efter

maxtaxans införande med ca 14 000. Ungefär en

fjärdedel av dessa är barn till föräldralediga men

de flesta nya barn är barn till förvärvsarbetande

eller studerande. Kostnaden per barn i fritidshem

har ökat med 1,9 % jämfört med föregående år, och

uppgår år 2002 till 29 800 kr (preliminära siffror).

För fritidshemmen är det svårt att presentera ett

mått på genomsnittlig gruppstorlek då spridningen i

storlekar är stor. En fjärdedel av avdelningarna har

fler än 41 barn. En ökning av antalet barn per

årsarbetare märks i fritidshemmen. För år 2002 var

genomsnittet 18,4 jämfört med 17,4 för år 2001.

Spridningen är kraftig mellan kommuner.

Uppföljningar av användningen av det särskilda

statsbidrag till personalförstärkningar i skola och

fritidshem som infördes läsåret 2001/02 visar att

endast en liten del av bidraget har använts till att

anställa personal inom fritidshemmen.

Det kan konstateras att andelen årsarbetare med

pedagogisk utbildning minskar inom såväl förskolan

som fritidshemmen men att den uppgår till ca 51

respektive 56 %. Uppgifter om användningen av det

statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder på 0,5

miljarder kronor som är kopplat till maxtaxan inom

förskoleverksamhet respektive skolbarnsomsorg visar

att nära 85 % användes till personalförstärkningar,

och då i första hand inom förskoleverksamheten.

Barn- och ungdomsutbildning

Regeringen anför att ett stort antal åtgärder

vidtagits i enlighet med vad som tidigare aviserats

i regeringens utvecklingsplan (skr. 2001/02:188).

Effekterna av de statliga insatserna framträder dock

inte alltid tydligt i ett skolsystem med många

aktörer, framför allt inte på kort sikt, framhåller

regeringen.

Läsåret 2002/03 gick ca 96 600 barn i

förskoleklass, en minskning med ungefär 3 000 barn

jämfört med föregående år. Antalet barn i

förskoleklass kommer att minska de närmaste fyra

åren eftersom antalet sexåringar fortsätter att

minska. Av alla sexåringar är det 94 % som går i

förskoleklass. Ungefär 6 % av barnen i förskoleklass

går i fristående skola (eller motsvarande).

Personaltätheten minskade något läsåret 2002/03,

8,0 årsarbetare per 100 elever jämfört med 8,2

föregående läsår. Den genomsnittliga kostnaden per

elev för kalenderåret 2002 beräknas öka något

jämfört med år 2001, 38 500 kr jämfört med 37 800 kr

eller en ökning på 1,8 %. Enligt Skolverkets

utvärdering av det första bidragsåret (2001/02) för

statsbidraget för personalförstärkning i skola och

fritidshem, har kommunerna satsat en relativt hög

andel av resurserna på förskoleklassen.

Antalet elever i grundskolan läsåret 2002/03

uppgick till ca 1 057 200. Av dessa går ca 5,5 % i

fristående skolor. Lärartätheten, beräknad som

antalet lärare per 100 elever, uppgick till 7,9

(läsåret dessförinnan var motsvarande siffra 7,8).

Av de tjänstgörande lärarna hade 81 % pedagogisk

utbildning, vilket är en viss minskning. Enligt

Skolverkets utvärdering av satsningen på

personalförstärkning har den totala personaltätheten

i grundskolan ökat med motsvarande 2 454

heltidstjänster. Det är 49 kommuner som redovisar en

minskad personaltäthet medan resterande redovisar en

ökning. Grundskolan har prioriterats framför andra

verksamhetsformer. En delstudie inom utvärderingen

visar att kommuner i stor utsträckning satsar

resurser på elever i behov av särskilt stöd.

Den beräknade kostnaden för den kommunala

grundskolan år 2002 uppgår till 62,7 miljarder

kronor (förutom kostnader för skolskjuts). Jämfört

med 2001 beräknas den totala kostnaden för

grundskolan öka med 2,7 %. Kostnaden per elev ökade

med 3,2 % och uppgår nu till 62 400 kr per elev.

Preliminär statistisk visar att eleverna våren

2003 fick bättre slutbetyg från grundskolan än de

två senaste åren. Det var 89,7 % av eleverna som var

behöriga att börja på gymnasieskolans nationella

program, vilket är något bättre än förra årets

resultat och pekar på att en tidigare negativ trend

kan ha brutits. Resultaten i de enskilda ämnena är

ungefär desamma som förra året. Ungefär 5 % av

eleverna nådde inte målen i svenska, ungefär 7 %

inte i matematik och lika många inte i engelska. I

svenska som andraspråk var det ungefär 24 % som inte

fick godkänt betyg.

Regeringen redovisar resultat från den

internationella läsundersökningen Progress in

International Reading Literacy Study, PIRLS, som

visar att svenska elever i årskurs 4 har den bästa

läsförmågan jämfört med de 35 deltagande länderna. I

Sverige är det en förhållandevis liten skillnad

mellan hög- och lågpresterande elever. Enkätsvar

från skolledare och elever tyder också på att

skolklimatet, som i detta sammanhang innefattar

faktorer som trygghet, studiero och stimulerande

skolmiljö, är gott. Sverige har jämförelsevis ett

lägre antal elever i behov av särskilt lässtöd

liksom en mindre skillnad mellan dem som behöver

stöd och verkligen får det. Skönlitteratur

förekommer oftare i undervisningen än i andra länder

men antalet undervisningstimmar för läsundervisning

är lägre än det internationella genomsnittet.

Föräldrars utbildningsnivå samvarierar med elevernas

resultat och det kan konstateras att svenska

föräldrar är relativt högutbildade och bl.a. läser

oftare själva än föräldrar i de andra länderna.

Gemensamt för alla länder är att flickor läser

bättre än pojkar.

Sverige deltog även med elever i årskurs 3 i

PIRLS-undersökningen vilket möjliggör en jämförelse

med motsvarande resultat från år 1991. Det visar sig

då att de svenska eleverna i dag har sämre

läsförståelse än motsvarande elever för tio år

sedan. Skolverket kommer att analysera dessa

resultat ytterligare.

Det finns stora skillnader i resultat mellan

elever med svensk bakgrund och elever med utländsk

bakgrund, särskilt de som också är födda utomlands.

Av de elever som lämnade grundskolan läsåret 2001/02

fick 81 % av eleverna med svensk bakgrund betyg i

alla ämnen i sitt slutbetyg medan motsvarande andel

för elever med utländsk bakgrund (definitionen

enligt Skolverkets statistik är att eleven är född

utomlands eller att elevens båda föräldrar är födda

utomlands) var 68 %. Skolverket tar i sin rapport

Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund upp

en del förklarande faktorer, t.ex. hemmens

socioekonomiska status och språk som talas i hemmet.

I Sverige är skillnaden i läsförståelse mellan

elevgrupperna ungefär lika stor som för ett

genomsnittligt OECD-land men det finns flera länder

med både större respektive mindre skillnader än

Sverige. Det faktum att flykting- och

anhöriginvandring till Sverige under 1990-talet i

stor utsträckning har skett från länder som ligger

på ett relativt stort språkligt och kulturellt

avstånd påverkar förutsättningarna att integrera

dessa elever.

Enligt regeringen spelar de beslutade medlen till

personalförstärkningar en strategiskt betydelsefull

roll för att höja kvaliteten i skolan men det kan ta

tid innan detta får genomslag i betygsstatistiken.

Regeringen pekar också på de båda skolmyndigheternas

arbete med kvalitetsfrågor vilket också kan leda

till att resultaten i grundskolan kan bli bättre,

bl.a. i gruppen elever med utländsk bakgrund.

Regeringen informerar också om att Skolverket f.n.

genomför en nationell utvärdering av verksamheten i

grundskolan och att resultaten, som skall

presenteras i en samlad nationell rapport under

våren 2004, också kommer att kunna jämföras med

motsvarande undersökning som gjordes 1992.

Elevantalet i särskolan har ökat och uppgår

läsåret 2002/03 till nära 14 800 elever.

Lärartätheten motsvarar en nivå på 25 lärare på 100

elever. Skolverkets utvärdering av medel till

personalförstärkning visar att kommunerna har satsat

på att både bibehålla och att öka personaltätheten i

särskolan.

Antal elever i specialskolan har minskat något

läsåret 2002/03 och uppgår nu till ca 760 elever.

Lärartätheten har ökat något, 41 lärare per 100

elever, jämfört med 39 föregående läsår. Drygt 1 100

elever fick läsåret 2002/03 reguljär

grundskoleundervisning vid svenska utlandsskolor.

Läsåret 2002/03 gick ca 322 600 elever i

gymnasieskolan, en ökning med drygt 11 400 jämfört

med året innan. Av gymnasieeleverna är det 8, 2 %

som går i fristående gymnasieskolor (inkl.

internationella skolor och riksinternatskolor).

Andelen elever som läser på de program som

traditionellt förbereder för vidare studier är 42 %,

en viss minskning. Alltfler elever går på

specialutformade program, program där flertalet har

en inriktning som förbereder för vidare studier.

Andelen elever som läser på program med yrkesämnen

är densamma som föregående år, 41 %. På det

individuella programmet läser 7 % av

gymnasieeleverna. Majoriteten av kommuner kan ta in

åtminstone 80 % av eleverna på deras förstahandsval

men samtidigt är det 3,1 % av de sökande som inte

kom in på något av sina val. Undersökningar

indikerar att elevers resultat förbättras liksom att

de slutför sin utbildning i högre utsträckning om de

får sitt förstahandsval tillgodosett.

När det gäller könsfördelning mellan olika program

kvarstår tidigare traditionella mönster och det är

endast samhällsvetenskaps- och

naturvetenskapsprogrammen som har en könsmässig

jämvikt. Andelen elever som har utländsk härkomst är

drygt 15 % på samtliga program med undantag av det

individuella programmet där andelen är 37 %. I denna

siffra ingår då den introduktionsutbildning (IVK)

som ges till ungdomar som nyligen anlänt till

Sverige, en utbildning där eleverna skall lära sig

svenska men även ges möjlighet att erhålla kunskaper

motsvarande grundskolans årskurs 9.

Av alla elever som började i gymnasieskolan hösten

1998 var det 73 % som fick slutbetyg inom fyra år,

75 % av eleverna med svensk bakgrund och 59 % av

eleverna med utländsk bakgrund. Elever på

individuella program slutför sina studier i mindre

omfattning än elever på nationella och

specialutformade program och de tar också längre tid

på sig, t.ex. var det endast 17 % av nybörjarna på

IV hösten 1998 som fick slutbetyg inom fyra år. En

förklaring till den totalt minskande andelen av

elever med slutbetyg som nu märks är att de elever

som har stor frånvaro i en kurs numera inte

betygssätts om bedömningsunderlaget anses

otillräckligt, till skillnad mot tidigare där

motsvarande elever fick betyget Icke Godkänd.

Det genomsnittliga betygsresultatet har

förbättrats de senaste åren men resultaten uppvisar

en stor spridning, t.ex. mellan olika

gymnasieprogram. Den ökning som nu märks av antalet

elever som får lägst betyget Godkänd i Sv/Sv2, Eng A

och Ma A i slutbetyget på samtliga program kan

enligt regeringen vara en konsekvens av de

behörighetskrav som infördes år 1998 för studier på

nationella och specialutformade program.

Av alla elever som fick slutbetyg från gymnasiet

läsåret 2001/02 uppnådde fem av sex grundläggande

behörighet till studier på universitet eller

högskola, eller 89 % av kvinnorna och 83 % av

männen. För elever med svensk bakgrund var andelen

87 %, för elever med utländsk bakgrund födda i

Sverige 80 % och för elever födda utomlands 77 %.

Variationen är dock stor mellan kommunerna. Av de

elever som fullföljde gymnasieskolan år 1999 var 43

% registrerade vid högre utbildning inom tre år,

vilket kan jämföras med den grupp som fullföljde

gymnasieskolan år 1997 där motsvarande andel var 28

%. Redan nu når Sverige, tillsammans med Finland och

Österrike, det av EU-ministrarna överenskomna

riktvärdet att 85 % av 22-åringarna skall ha

fullföljt en gymnasieutbildning. Regeringen menar

att trots goda resultat internationellt sett krävs

det ytterligare åtgärder för att förbättra

resultaten för att nå det uttalade målet att Sverige

skall vara en ledande kunskapsnation. Utmaningarna

är stora för gymnasieskolan vad gäller

genomströmning av elever liksom måluppfyllelse. Ett

viktigt område är, enligt regeringen, att bryta den

sociala och könsmässiga segregationen inom

gymnasieskolan.

Antalet heltidstjänstgörande lärare uppgick

läsåret 2002/03 till ca 26 300 vilket är en ökning

med 4 % jämfört med föregående läsår. En liten

minskning har skett i andelen tjänstgörande lärare

med pedagogisk utbildning, till 78 %. Andelen lärare

med pedagogisk utbildning är markant lägre i

fristående skolor jämfört med kommunala. Skolverkets

utvärdering av den tidigare nämnda satsningen på

personalförstärkning visar att kommunerna har valt

att satsa 14 % av resurserna till gymnasieskolan,

vilket kan jämföras med de 17 % av elevantalet

skolformen står för.

Den totala kostnaden för gymnasieskolan med

kommunal huvudman beräknas uppgå till 22,1 miljarder

kronor år 2002 (exkl. skolskjuts), vilket är en

ökning med 2,4 % jämfört med föregående år och kan

jämföras med ökningen i antalet elever med 2 %.

Kostnaden per elev uppgår till 75 800 kr.

Antalet elever i gymnasiesärskolan har ökat med

närmare 12 % jämfört med föregående läsår och

uppgick läsåret 2002/03 till drygt 6 100 elever. Av

dessa gick ca 2 450 ett individuellt program. Drygt

240 elever gick i den reguljära gymnasieskolan vid

svenska utlandsskolor samma läsår.

Vuxenutbildning

De totala kostnaderna för den kommunala

vuxenutbildningen har minskat något och uppgick till

6 miljarder kronor 2002. Kostnaden för det särskilda

statsbidraget till kommunerna uppgick under samma år

till närmare 2,8 miljarder kronor.

Under kalenderåret deltog ca 26 400

heltidsstuderande (omräknat) elever i grundläggande

vuxenutbildning vilket ger en kostnad på 33 000 kr

per heltidsstuderande och år.

Den särskilda satsning på vuxenutbildning som har

benämnts Kunskapslyftet är nu avslutad. Målgruppen

har i första hand varit vuxna arbetslösa som helt

eller delvis saknat treårig gymnasiekompetens och i

andra hand anställda med kort tidigare utbildning.

Det särskilda statsbidraget till kommunerna

finansierade, tillsammans med kommunens resurser för

en egen basorganisation, den totala gymnasiala

vuxenutbildningen fram t.o.m. år 2002. Sammanlagt

under den aktuella perioden, 1997–2002, har nästan

1,1 miljoner personer studerat inom den kommunala

vuxenutbildningen. Av dessa har ca 90 % studerat

minst en kurs på gymnasial nivå.

För år 2002 anvisades medel motsvarande ca 73 000

årsstudieplatser. Under läsåret 2001/02 fullföljde

77 % av deltagarna den kurs på gymnasial- och

påbyggnadsnivå de påbörjat. Inom grundläggande

vuxenutbildning var det 58 % som slutförde sin

kurs. Hösten 2002 var 68 % av de registrerade

deltagarna i den kommunala vuxenutbildningen

kvinnor, 60 % av deltagarna hade högst en tvåårig

utbildning, 23 % var födda utomlands, 40 % var

aktuella vid arbetsförmedlingen och 58 % var över 30

år.

Under 2002 fick kommunerna anordna 8 400 platser

inom kommunal vuxenutbildning som riksrekryterande

påbyggnadsutbildningar med rätt till interkommunal

ersättning. Den genomsnittliga kostnaden per plats

och termin var ca 49 000 kr. Utöver dessa platser

finns ett stort antal påbyggnadsutbildningar som

inte ger motsvarande rätt till ersättning.

Inom den utbildning som motsvarar kommunal

vuxenutbildning och som anordnas av Nationellt

centrum för flexibelt lärande (CFL) uppgick antalet

kursdeltagare till nära 23 000 (varav ca 12 800 var

anslagsfinansierade och resten

uppdragsfinansierade). Andelen kvinnor uppgick till

47 % och medelåldern för kursdeltagarna totalt var

33 år.

År 2002 hade Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning medel motsvarande 12 500

årsstudieplatser att fördela. Under året har 846

kvalificerade yrkesutbildningar pågått med ett

genomsnittligt bidrag på nära 52 600 kr per

studerande och år. Andelen kvinnor i de olika

utbildningarna var ca 46 % och den genomsnittliga

medelåldern för samtliga studerande var 25 år.

Uppföljningar visar att över 80 % av de studerande

har anställning 6 månader efter genomförd

utbildning.

Antalet studerande i vuxenutbildning för

utvecklingsstörda (särvux) uppgick läsåret 2002/03

till drygt 4 500, en ökning med drygt 2 % sedan

föregående läsår. Nära hälften av deltagarna

återfinns på grundsärskolenivå. I genomsnitt fick

varje studerande undervisning motsvarande 2,6

elevtimmar per vecka och den genomsnittliga

gruppstorleken är 2,6 deltagare. Lärartätheten har

ökat sedan föregående läsår och motsvarar nu 5,4

heltidstjänster per 100 elever. Kostnaden per elev

har ökat något och uppgick till ca 29 000 kr år

2002.

Under läsåret 2001/02 deltog nära 40 000

studerande i svenskundervisning för invandrare

(sfi), en ökning med drygt 2 600 jämfört med året

dessförinnan. Andelen kvinnor uppgick till 59 % och

medelåldern för samtliga studerande var 33 år. I

genomsnitt behöver de deltagare som klarar godkänd

sfi-nivå 382 timmars undervisning. Av de deltagare

som påbörjade sina studier läsåret 1999/2000 hade

drygt 35 % godkänts två år senare, 55 % hade

avbrutit studierna och 9 % har fortsatt studierna

läsåret 2002/03. En vanlig orsak till att den

enskilde inte klarar av sfi-nivån är en kort

tidigare utbildning.

Läsåret 2002/03 hade 75 % av lärarna en pedagogisk

utbildning men det är få som har den utbildning i

ämnet Svenska som andra språk eller Svenska för

invandrare som krävs för ämneskompetens i

grundskolan (minst 40 poäng). Kostnaden per elev var

41 500 kr år 2002, en minskning med 2 500 kr jämfört

med år 2001.

Under 2002 genomfördes 244 kompletterande

utbildningar med någon form av statligt stöd. En

majoritet (86 %) av utbildningarna är ettåriga eller

längre. Flest utbildningar fanns inom områdena dans,

teater, musik respektive hantverk. Drygt 7 600

personer har under året deltagit i utbildningarna,

vilket är en ökning med nära 10 % jämfört med

föregående år. Av deltagarna gick nära 3 700 i

utbildningar som berättigar till studiestöd. Totalt

sett är könsfördelningen jämn bland deltagarna och

medelåldern är 29 år.

Övergripande frågor

Förberedelser för förändring av gymnasieskolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet om att avbryta förberedelser

för förändring av gymnasieskolan.

Jämför reservation 1 (fp).

Motionen

Folkpartiet anser i motion 2003/04:Ub515 yrkande 1

att förberedelserna för att driva igenom en stor

förändring av gymnasieskolan omedelbart skall

avbrytas eftersom Gymnasiekommitténs betänkande

utgör otillräckligt underlag. Det är flera

remissinstanser som instämmer i denna slutsats,

enligt Folkpartiet, som anser att kostnaderna för en

omställning av gymnasieskolan bättre kan användas

till att höja kvaliteten inom utbildningsväsendet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet. Frågan om den framtida

gymnasieskolan bereds nu inom

Utbildningsdepartementet. Enligt vad regeringen

redovisar i budgetpropositionen har en majoritet av

remissinstanserna påpekat att det behövs längre tid

för kursplanearbete, kompetensutveckling och

planering än Gymnasiekommittén angett. Enligt

budgetpropositionen delar regeringen denna syn och

kommer därför, i den proposition som regeringen

aviserar till våren 2004, att förorda ett

ikraftträdande av en ny organisation för

gymnasieskolan den 1 juli 2007.

Anslag m.m.

25:1 Statens skolverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 305

134 000 kr, för budgetåret 2004 under

anslaget 25:1 Statens skolverk och avslår

motioner om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 2 (m), 3 (fp), 4

(kd) och 5 (c).

Riksdagen bör också avslå ett motionsyrkande som rör

Skolverkets roll.

Jämför reservation 2 (kd).

Propositionen

I samband med myndighetsombildningen den 1 mars 2003

renodlades Skolverkets uppgifter och koncentrerades

till kvalitetskontroll genom uppföljning,

utvärdering, granskning och tillsyn. Genom

utbildningsinspektionen skall kommuner och skolor

granskas regelbundet och målet är att inspektionen

skall fördubblas jämfört med tidigare. Verket har

fått särskilda uppdrag som rör inspektionen av

fristående skolor.

Under 2003 tillfördes Skolverkets anslag 15

miljoner kronor från anslag 25:3 Utveckling av

skolväsende och barnomsorg, för omstrukturering av

verksamheten. Under 2004 föreslås 5 miljoner kronor

av dessa återföras till anslag 25:3. Dessutom

föreslås att drygt 15 miljoner kronor av Skolverkets

anslag förs över till anslag 25:2 Myndigheten för

skolutveckling (som skall motsvara en fördelning på

årsbasis av det tidigare anslaget, jämfört med de 10

månader som fördes över föregående år). Regeringen

vill sedan tillföra Skolverket 5 miljoner kronor för

att förstärka verkets inspektions- och

tillsynsverksamhet.

Regeringen har beräknat anslaget till 305 134 000

kr.

Motionerna

Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Ub475 yrkande

2 att vissa delar av Skolverkets verksamhet flyttas

över till ett fristående kvalitetsinstitut. Dessutom

föreslås att Specialpedagogiska institutet

integreras i Skolverket. Moderaterna reserverar

därmed ytterligare 259 730 000 kr till anslaget.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub515

yrkande 4 en neddragning på anslaget med 200 000 000

kr. Kristdemokraterna vill i motion 2003/04:Ub514

yrkande 3 minska anslaget med 50 000 000 kr och

Centerpartiet i motion 2003/04:Ub502 med 60 000 000

kr.

Kristdemokraterna utvecklar i motion 2003/04:Ub439

yrkande 33 sin syn på Skolverket. Skolverkets

uppgifter har renodlats i samband med att

Myndigheten för skolutveckling inrättades, vilket är

positivt, men Skolverket bör ha en friare roll

gentemot regeringen i stället för att vara ett

stabsorgan. Kristdemokraterna vill också betona alla

skolors likhet inför lagen och att Skolverkets

tillsyn skall gälla alla skolor oavsett huvudman och

inriktning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottet ansluter till

regeringens beräkning vad gäller storleken på

anslaget till Skolverket. Den av regeringen

föreslagna anslagsstrukturen bör gälla.

När det gäller synpunkter på Skolverkets roll och

ställning vill utskottet erinra om att styrning av

och dialog med myndigheter ingår som en del av

regeringens ansvarsområde. I detta ingår t.ex. att

utforma regleringsbrev samt hantera avrapporteringar

och årsredovisningar från myndigheten.

Angående Skolverkets tillsyn vill utskottet anföra

att verkets utbildningsinspektion syftar till att

bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de

nationella målen och kontrollera att nationella krav

i skolförfattningar följs. En väsentlig del i

inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och

förmågan att utveckla den egna verksamheten.

Skolverket har nyligen tagit fram en

inspektionsmodell med sju huvudområden inom vilka

alla lokala verksamheter bedöms, som innebär att ett

helhetsperspektiv tas utifrån gällande läroplaner.

Av Skolverkets instruktion (SFS 2002:1160) framgår

de verksamheter och skolor, förutom det offentliga

skolväsendet, som verket har tillsyn över. Inom

ramen för den utveckling av utbildningsinspektionen

som nu pågår planerar Skolverket att inspektera 700

skolor under nästa år. Året därpå beräknas

inspektionen vara fullt utbyggd och omfatta ca 1 000

skolor per år. Tanken är att varje kommun och alla

skolor skall omfattas av inspektion vart sjätte år.

Med anledning av uppgifter om bristfälliga

förhållanden vid vissa fristående skolor har

regeringen funnit anledning att ge Skolverket i

uppdrag att utveckla formerna för arbetet med

fristående skolor. Inom ramen för den pågående

utvecklingen av utbildningsinspektionen skall

Skolverket se över rutiner och metoder för

inspektion av dessa skolor, liksom för tillsynen

under skolornas andra verksamhetsår. Frågan om hur

läroplanernas värdegrund och allmänna mål följs i

verksamheten skall särskilt uppmärksammas.

Skolverket skall vidare utveckla och skärpa

formerna vid prövning om godkännande och rätt till

bidrag samt utveckla och pröva metoder för

regelbundna uppföljningsbesök vid nyetablerade

skolor. Dessutom skall en särskild inspektion

genomföras av fristående skolor med konfessionell

inriktning eller motsvarande.

Utskottet finner inte att riksdagen bör göra något

särskilt uttalande med anledning av motionsyrkandet

om Skolverkets roll och tillsynsinriktning.

Utskottet har tidigare påpekat (bet. 2002/03:UbU15)

att det enligt gällande regler i skollagen

(1985:1100) stadgas att fristående skolor skall

svara mot de allmänna mål och den värdegrund som

gäller för utbildning inom det offentliga

skolväsendet (9 kap. 2 och 8 §§), men att en

fristående skola får ha en konfessionell inriktning.

Utskottet noterade vid detta tillfälle att

Skolverket inom ramen för sin tillsynsverksamhet

funnit vissa oklarheter i vad mån huvudmannen för en

konfessionell skola tydligt skilt på skolans

verksamhet och en församlings verksamhet. Vidare såg

utskottet med stort allvar på att befarade

missförhållanden vid ett antal konfessionella skolor

inte varit kända av Skolverket, alternativt inte

lett till åtgärder. Utskottet anser att det är

positivt att Skolverket nu utvecklar sina rutiner

och metoder för en förbättrad tillsynsverksamhet

avseende fristående skolor.

25:2 Myndigheten för skolutveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 94 275

000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget

25:2 Myndigheten för skolutveckling och

avslår motionsyrkanden om avveckling av

anslaget samt om andra anslagsbelopp. Vidare

föreslås att yrkandena avseende medel till

ett nationellt kvalitetsinstitut eller

skolinspektion avslås.

Jämför särskilda yttranden 2 (m), 3 (fp), 4

(kd) och 5 (c).

Riksdagen bör också avslå motionsyrkandena avseende

uppgifter för ett nationellt

kvalitetsinstitut.

Jämför reservation 3 (m, fp, c).

Propositionen

Den sedan den 1 mars 2003 inrättade myndighetens

uppgift är att stödja utveckling inom sektorn i

syfte att uppnå en ökad måluppfyllelse och

likvärdighet i utbildningen. En prioritering skall

göras av insatser på områdena basfärdigheter och

utbildningsvillkor för barn och ungdomar i

segregerade områden. Myndigheten skall också främja

kompetensutveckling av personal m.m.

Som nämns under anslaget 25:1 Statens skolverk

tillförs anslaget medel från Skolverkets anslag.

Regeringen har beräknat anslaget till 94 275 000

kr.

Motionerna

Moderaterna (motion 2003/04:Ub475 yrkande 2),

Folkpartiet (motion 2003/04:Ub515 yrkande 4) och

Centerpartiet (motion 2003/04:Ub502) anser alla att

Myndigheten för skolutveckling skall avvecklas.

Folkpartiet anser att skolutveckling skall ske på

lokal nivå, med stöd av universitet och högskolor. I

motion 2003/04:Ub514 yrkande 3 föreslår

Kristdemokraterna en neddragning av anslaget med 40

000 000 kr.

Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut med

uppgift att löpande utvärdera skolan bör inrättas,

enligt Moderaterna i motion 2003/04:Ub427 yrkande 3.

En nödvändig åtgärd för att höja kvaliteten i skolan

är att förbättra uppföljning och utvärdering och

göra resultaten mer tillgängliga för elever,

föräldrar och personal. För inrättandet av ett

sådant institut föreslår Moderaterna 106 425 000 kr

i motion 2003/04:Ub475 yrkande 2. I motion

2003/04:Ub252 menar Moderaterna att stor vikt måste

läggas vid arbetet med att säkra den svenska skolans

kvalitet. Den boskillnad som gjorts genom att bryta

ut Myndigheten för skolutveckling från det gamla

Skolverket var en början till att skapa en tydligare

ordning, men det var inte tillräckligt. Därför måste

ett fristående nationellt kvalitetsinstitut

inrättas. Ett sådant institut skall komplettera den

uppföljning och utvärdering som måste bedrivas vid

varje skola, lokalt av berörda huvudmän och även i

någon mån av Skolverket. Enligt Moderaterna i motion

2003/04:Ub472 skall institutet ha till uppgift både

att löpande granska och följa kvalitetsutvecklingen

på enskilda skolor och att följa utvecklingen i det

samlade skolsystemet (yrkande 1). Institutet för

kvalitetsgranskning i skolan bör löpande publicera

namnen på såväl de skolor som inte uppfyller de

nationella kvalitetsmålen som de skolor som väl

uppfyller kraven (yrkande 4).

Även Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub388

yrkande 15 att en nationell skolinspektion inrättas

för att kraftigt stärka statens utvärdering och

uppföljning av skolans resultat. Inspektionens

ansvarsområde skall vara tillsyn och utvärdering av

skolväsendet, enligt Folkpartiet, som i motion

2003/04:Ub515 yrkande 4 föreslår 200 000 000 kr till

ett sådant institut. I motion 2003/04:Ub367 yrkande

29 föreslås att Skolverket behåller sina

myndighetsuppgifter samtidigt som en ny myndighet

tillskapas för att stärka statens roll i

utvärderingen. Den nationella skolinspektionen skall

granska kvaliteten i såväl kommunala som fristående

skolor samt säkerställa likvärdighet i bedömningen

av nationella prov och det nationella

betygssystemet.

Även Centerpartiet föreslår 200 000 000 kr till

inrättandet av ett nationellt kvalitetsinstitut

(motion 2003/04:Ub502). Ett sådant institut bör ge

kommunerna stöd i kvalitetsarbetet i stället för den

existerande utvecklingsmyndigheten. Uppgiften bör

vara såväl att sammanställa uppgifter för nationella

jämförelser som att utveckla metoder för att

förbättra utvärderingen och stödja kommunernas

kvalitetsarbete, enligt motion 2003/04:Ub392 yrkande

11.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens anslagsförslag samt avslår

motionsyrkandena. Som utskottet tidigare anfört

(senast i budgetbetänkandet hösten 2002) anser

utskottet att den nu införda myndighetsstrukturen är

ändamålsenlig. Den granskande och den

kvalitetsbedömande uppgiften förstärks genom

Skolverkets nya roll samtidigt som kommuner får stöd

i sitt arbete att nå de fastställda målen genom

Myndigheten för skolutveckling.

Utskottet vill också erinra om den uppföljnings-

och utvärderingsinformation som finns tillgänglig på

Skolverkets webbplats, bl.a. via den särskilda

databasen SIRIS där aktuella granskningar rörande en

viss kommun eller skola återfinns. Bland Skolverkets

nationella utvärderingar kan här t.ex. nämnas den

pågående utvärderingen av verksamheten i grundskolan

(NU 03) där resultat kommer att presenteras under

våren 2004.

25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 197

894 000 kr, för budgetåret 2004 under

anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende och

barnomsorg. Motionsyrkanden om andra anslag,

andra anslagsbelopp och anslagsvillkor bör

avslås.

Jämför särskilda yttranden 2 (m), 3 (fp), 4

(kd) och 5 (c).

Vidare bör riksdagen avslå motionsyrkandena avseende

insatser mot dyslexi och dyskalkyli,

undervisning om narkotikans effekter,

insatser för ökad elevhälsa, projekt med s.k.

klassmorfar samt kompetensutveckling inom IT.

Jämför reservationerna 4 (c), 5 (m), 6 (v)

och 7 (kd, mp).

Propositionen

Anslaget används främst till de insatser som

Myndigheten för skolutveckling genomför för att

stödja och stimulera bl.a. kommuner i arbetet med

verksamhetsutveckling. Dessutom används anslaget för

utveckling av nationella prov, statlig

rektorsutbildning, främjande av skolväsendets

internationalisering, bidrag till vissa

organisationer, annat centralt initierat

utvecklingsarbete inom utbildningssystemet samt

administration, uppföljning och utvärdering av vissa

uppdrag m.m. Exempel på verksamheter som finansieras

via detta anslag är satsningar för att stimulera

utveckling och användning av IT i skolan, stöd till

utveckling av vuxenutbildning. Från anslaget

finansieras också den av regeringen nyinrättade

jämställdhetsdelegationen, matematikdelegationens

fortsatta arbete samt den delegation för

yrkesutbildning som skall tillsättas. Dessutom skall

det nationella centrumet för främjande av fysisk

aktivitet hos barn och ungdom liksom

lärarutvecklingsprojektet Attraktiv skola stödjas

med medel från anslaget.

Det tillskott till anslaget på 161,9 miljoner

kronor som skedde budgetåret 2003 i syfte att

förstärka kvalitetsarbetet enligt utvecklingsplanens

förslag, förs nu tillbaka till respektive anslag.

Anslaget tillförs samtidigt 5 miljoner kronor i år

av de 15 miljoner kronor som föregående år fördes

till anslag 25:1.

Regeringen har beräknat anslaget till 197 894 000

kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslår en neddragning av anslaget med

50 000 000 kr i motion 2003/04:Ub515 yrkande 4 medan

Kristdemokraterna föreslår en minskning av anslaget

med 170 000 000 kr i motion 2003/04:Ub514 yrkande 3.

Centerpartiet vill i motion 2003/04:Ub502 stärka

kompetensen och öka insatserna mot läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi samt dyskalkyli. I de medel

om 400 000 000 kr som Centerpartiet avsätter skall

även en satsning på skolböcker ingå. Centerpartiet

utvecklar i motion 2003/04:Ub392 yrkande 10 vad som

skall ingå i den särskilda satsningen innefattande

bl.a. program för matematik och läs- och

skrivutveckling från förskolan och genom hela

grundskolan. Några moment som bör ingå i en sådan

satsning: specialisttjänster för lärare bör

inrättas, Skolverket bör få i uppdrag att

sammanställa en erfarenhetsdatabas med exempel på

hur skolor arbetar med läs- och skrivproblem, tester

bör införas för att tidigt upptäcka de barn som har

olika slags läs- och skrivsvårigheter, forskning bör

stimuleras kring läs- och skrivsvårigheter, lärare

bör få möjlighet att ta tjänstledigt för att ägna

sig åt forskning, läromedel för elever med läs- och

skrivsvårigheter bör utvecklas och resurser till

skolbiblioteken bör tillföras.

I motion 2003/04:So414 yrkande 2 begär Moderaterna

att undervisningen om narkotikans effekter skall

påbörjas tidigare än i dag.

Vänsterpartiet anser i motion 2003/04:Ub292

yrkande 24 att Myndigheten för skolutveckling bör

ges direktiv att följa, initiera och verka för ökat

samarbete mellan den kommunala organisationen för

elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatrin och för

utvecklat samarbete vid överlämnandet från

barnavårdscentraler till kommunal elevhälsa.

Miljöpartiet pekar i motion 2003/04:Ub271 yrkande

34 på de positiva resultaten av försöken med s.k.

klassmorfar och vill verka för att projekten med

klassmorfar utvecklas och permanentas. Projekten har

subventionerats från staten men tyvärr är pengarna

slut i många kommuner.

I motion 2003/04:Ub477 (s) tar motionärerna upp

frågan om information, stöd och rådgivning till

personer med läs- och skrivsvårigheter. Den

aviserade förlusten av statsbidraget till

verksamheten Skriv-Knuten, informations- och

rådgivningsverksamhet som bedrivs av Förbundet

Funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter

(FMLS), kan medföra att verksamheten läggs ner. Det

finns dock, enligt motionärerna, ett stort behov av

stöd och rådgivning i dessa frågor.

Det särskilda statsbidraget för pedagogisk

utveckling av skolväsendet och barnomsorgen

behandlas i motion 2003/04:Ub256 (s). Motionärerna

önskar att ett förtydligande ges till Myndigheten

för skolutveckling om bestämmelserna i förordningen

(1998:1636) om vissa statsbidrag för utveckling av

skolväsendet och barnomsorgen så att den

ursprungliga målgruppen finskspråkiga elever får del

av bidragen. Enligt motion 2003/04:Ub294 (s) är en

fortsatt satsning på lärande och kompetensutveckling

inom elektroniska kommunikationer och multimedier i

skolan nödvändig. Nu när ITiS-projektet är nedlagt

bör Myndigheten för skolutveckling ges i uppdrag att

undersöka möjligheterna till en fortsatt satsning på

lärande och kompetensutveckling, enligt motionären.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av

anslaget och avstyrker därmed motionsyrkanden om

andra anslagsbelopp. Övriga motionsyrkanden bör

också enligt utskottets uppfattning avslås av

riksdagen av skäl som redovisas nedan.

I likhet med motionärerna anser utskottet att

satsningar på att stödja läs- och skrivutveckling är

angelägna. Myndigheten för skolutveckling arbetar

med dessa frågor på flera sätt. Projektet Språkrum,

som kommer att avrapporteras i slutet av detta år,

har under flera års tid stött förskolors och skolors

arbete med språkutveckling, med inriktning på

förbättrade läs- och skrivmiljöer. En annan uppgift

för projektet har varit att stärka och utveckla

skolbibliotekens pedagogiska roll. I slutet av året

kommer ett utvecklings- och forskningsprojekt också

att redovisas där utvecklingsområden identifieras

och förslag ges på fortsatta insatser inom området.

Myndigheten skall också fortsätta att bedriva

insatser på detta område, t.ex. sprida lärande

exempel på hur skolor och kommuner kan utveckla

system för elevernas läsutveckling.

Specialpedagogiska institutet har till uppgift att

ge råd och stöd i specialpedagogiska frågor till

kommuner och skolor samt att utveckla läromedel för

barn och unga med funktionshinder. Vidare kan också

nämnas den särskilda matematikdelegationen, som

bl.a. har i uppgift att utveckla

matematikundervisningen och stimulera

utvecklingsarbete inom detta område.

Angående yrkandet om tidigare undervisning om

effekter av narkotikaanvändning hänvisar utskottet

till att Myndigheten för skolutvecklingen och

Statens Folkhälsoinstitut nyligen redovisat ett

regeringsuppdrag om insatser som kan vidtas för att

stärka både den alkohol- och den

narkotikaförebyggande verksamheten i skolan. Ett

antal av insatserna kommer att genomföras under

nästa år.

I fråga om yrkandet om elevhälsa erinrar utskottet

om uppdraget till Myndigheten för skolutveckling att

fördjupa kommunernas och skolornas kunskap om

sambanden mellan lärande, värdegrund och hälsa. I

uppdraget ingår att genomföra insatser inom berörda

områden bl.a. genom samverkan på lokal, regional och

central nivå. Uppdraget skall redovisas i slutet av

år 2003.

Utskottet har tidigare uttalat sig positivt om

verksamheter som projektet Klassmorfar men samtidigt

påpekat att det ankommer på lokala organ att besluta

om sådana verksamheter.

Ansvarig myndighet har möjlighet att från detta

anslag bevilja bidrag till vissa organisationer.

Verksamheten Skrivknuten, som bedrivs av Förbundet

Mot Läs- och Skrivsvårigheter, har t.ex. beviljats

bidrag enligt regleringsbrev till Myndigheten för

skolutveckling (tidigare Skolverket). Enligt

utskottet är det regeringen som bör avgöra lämplig

utformning av regleringsbrev och därmed den

detaljeringsnivå som ansvarig myndighet har att

följa vad gäller användning av anslagsmedel.

Utskottet noterar att utbildningsministern den 12

november 2003 i ett svar på en skriftlig fråga om

Skrivknutens finansiering anger att verksamheten

även nästa år kommer att erhålla ekonomiskt stöd.

I enlighet med förordningen (1998:1636) om vissa

statsbidrag för utveckling av skolväsendet och

barnomsorgen har Myndigheten för skolutveckling

(tidigare Skolverket) att lämna bidrag till ett

antal ändamål. Från och med år 2002 har myndigheten

enligt förordningen möjlighet att stödja pedagogiska

insatser för barn och ungdomar som talar ett

nationellt minoritetsspråk. Tidigare gällde denna

möjlighet endast finskspråkiga elever.

Myndigheten för skolutveckling har det

sammanhållande nationella ansvaret för fortsatta

insatser och för att stimulera utveckling av

användningen av IT i skolan. Myndigheten har fått i

uppdrag av regeringen att ta till vara, utveckla och

sprida de erfarenheter som finns från ITiS-

satsningen.

25:4 Specialpedagogiska institutet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 332

820 000 kr, för budgetåret 2004 under

anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet.

Motionsyrkanden med förslag om att

myndigheten skall upphöra bör avslås liksom

motionsyrkandet med förslag om annat

anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 2 (m) och 4 (kd).

Riksdagen bör också avslå ett motionsyrkande rörande

Ekeskolan och Hällsboskolan.

Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Specialpedagogiska institutet bildades den 1 juli

2001 och är en rikstäckande myndighet för statens

samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Dess

uppgift är att ge stöd i frågor som rör barn,

ungdomar och vuxna med funktionshinder till kommuner

och andra huvudmän som ansvarar för förskola, skola,

skolbarnsomsorg och vuxenutbildning. Institutet är

organiserat i fem regioner (Umeå, Örebro, Stockholm,

Göteborg och Malmö) som bl.a. arbetar med råd och

handledning till arbetslag, specialpedagoger och

rektorer, kompetensutveckling samt information till

bl.a. föräldrar i specialpedagogiska frågor. I

myndigheten ingår dessutom Resurscenter syn,

Resurscenter döv/hörsel, Resurscenter dövblind samt

Resurscenter tal och språk som har i uppdrag att

genomföra utredningar och träning av enskilda barn

och ungdomar samt ge information och utbildning till

föräldrar, lärare och annan personal.

Vid Resurscenter syn (motsvarande Ekeskolan i

Örebro) och Resurscenter tal och språk (motsvarande

Hällsboskolan i Sigtuna), får barn som är synskadade

eller gravt språkstörda fullgöra sin skolplikt.

Frågan om former för s.k. visstidsplacering i

skoldelen har utretts (SOU 2002:106) och regeringen

aviserar att den skall återkomma med förslag i

frågan under våren 2004.

Myndigheten får intäkter via ersättning från

kommunerna för elever vid ovannämnda båda

resurscenter. Kostnader som inte finansieras med

intäkter finansieras via anslaget.

Anslaget får även användas för att finansiera

kostnader med anledning av uppdraget att utveckla

läromedel för elever med funktionshinder (se även

under 25:5). En översyn har gjorts i fråga om

statens engagemang för läromedel för barn, elever

och vuxna med funktionshinder (SOU 2003:15), och

regeringen aviserar att den under år 2004 avser att

tydliggöra institutets uppdrag i detta avseende.

Regeringen har beräknat anslaget till 332 820 000

kr.

Motionerna

Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Ub475 yrkande

2 att Specialpedagogiska institutet integreras i

Skolverket och att delar av institutets anslag

överförs till Specialskolemyndigheten för att

säkerställa kvalitet och tillgänglighet i den fasta

organisationen för specialskolan. Kristdemokraterna

föreslår i motion 2003/04:Ub514 yrkande 3

ytterligare 5 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag som en del av en satsning på

återinförandet av de fasta skoldelarna på Ekeskolan

och Hällsboskolan. I motion 2003/04:Ub377 yrkande 9

understryker Kristdemokraterna att det är nödvändigt

att de fasta skoldelarna får vara kvar och utvecklas

för att möta behoven hos gruppen elever med svårare

funktionshinder. Beslutet att lägga ned de fasta

delarna bör omprövas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsbelopp och

avstyrker alltså yrkandet att Specialpedagogiska

institutet skall upphöra. Utskottet har tidigare

behandlat och avstyrkt liknande yrkanden. Utskottet

har inte heller nu någon annan uppfattning än att

nuvarande myndighetsstruktur är den lämpligaste.

Utskottet föreslår också avslag på yrkandet om

Ekeskolan och Hällsboskolan. Riksdagen beslutade

hösten 1999 att elever med synskada respektive grav

språkstörning inte längre skulle tillhöra den

statliga specialskolans målgrupp (prop. 1998/99:105,

bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14). Riksdagens

beslut innebar en successiv avveckling av de fasta

skoldelarna vid dessa skolor. En utbyggnad av

resurscenterverksamheten skulle samtidigt ske.

Frågan om omprövning av nämnda beslut har

återkommande behandlats av utskottet, senast under

förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU1 och bet.

2002/03:UbU8). Utskottet finner inte heller nu skäl

för riksdagen att ändra sitt tidigare

ställningstagande.

Utskottet vill framhålla att Skolverket, som har

sektorsansvar inom handikappolitiken, har i uppdrag

att belysa villkoren för funktionshindrades

utbildning och att verket avser att samarbeta i

dessa frågor med Specialpedagogiska institutet. I

betänkandet Visstidsplaceringar vid statliga

resurscenter (SOU 2002:106) lämnar utredaren förslag

om hur visstidsutbildningen vid de två statliga

resurscentren vid tidigare Ekeskolan respektive

Hällsboskolan kan organiseras och regleras.

Betänkandet bereds för närvarande i

Utbildningsdepartementet. Regeringen avser att

återkomma till riksdagen med förslag våren 2004.

Regeringens förslag i dessa frågor bör avvaktas,

enligt utskottet.

25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel

för elever med funktionshinder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 23 077

000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget

25:5 Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med funktionshinder.

Motionsyrkandet med förslag om annat

anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilt yttrande 2 (m).

Propositionen

Specialpedagogiska institutet har ansvar för

utveckling och produktion av läromedel för elever

med funktionshinder. Intäkter från

läromedelsförsäljningen finansierar delvis

verksamheten. De kostnader som inte täcks därigenom

finansieras från detta anslag (eller 25:4).

Regeringen har beräknat anslaget till 23 077 000

kr.

Motionen

Moderaterna anser att bristen på anpassade läromedel

för elever med funktionshinder fortfarande är ett

problem och föreslår 1 038 000 kr utöver regeringens

förslag till detta anslag i motion 2003/04:Ub475

yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandet. Utredningen om

läromedel för barn, elever och vuxenstuderande med

funktionshinder lämnade i början av år 2003 sitt

slutbetänkande Läromedel–specifikt (SOU 2003:15).

Enligt budgetpropositionen delar regeringen

utredningens uppfattning att det är viktigt att

samarbetet mellan staten och läromedelsproducenterna

i dessa frågor tydliggörs. Regeringen avser därför

att under nästkommande år tydliggöra

Specialpedagogiska institutets uppdrag gällande

utveckling och produktion av läromedel för

funktionshindrade. Enligt utskottet bör detta

avvaktas innan något ställningstagande tas om

eventuella ändringar av anslaget.

25:6 Specialskolemyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 242

333 000 kr, för budgetåret 2004 under

anslaget 25:6 Specialskolemyndigheten.

Motionsyrkanden med förslag om annat

anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 2 (m) och 4 (kd).

Propositionen

Myndigheten består av sex skolenheter, varav fem

regionala specialskolor för döva och hörselskadade

elever (i Örebro, Härnösand, Stockholm, Vänersborg

och Lund) och en nationell specialskola för döva och

hörselskadade med utvecklingsstörning samt för

dövblindfödda elever (i Gnesta). Intäkter från

kommuner som har elever i specialskolan disponeras

av myndigheten och kostnader som inte finansieras på

detta sätt skall finansieras via anslaget.

Regeringen har beräknat anslaget till 242 333 000

kr.

Motionerna

Delar av Specialpedagogiska institutets anslag skall

föras till Specialskolemyndighetens anslag för att

säkerställa kvalitet och tillgänglighet i den fasta

organisationen menar Moderaterna som i motion

2003/04:Ub475 yrkande 2 föreslår ytterligare 110 940

000 kr utöver regeringens förslag. Moderaterna anser

att det finns behov av statliga specialskolor och

understryker att det är viktigt att säkerställa hög

kvalitet i undervisningen och vid resurscentren.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub514

yrkande 3 en neddragning av anslaget med 15 000 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena

om andra anslagsbelopp. Frågan om myndighetsstruktur

inom området behandlas under anslag 25:4

Specialpedagogiska institutet.

25:7 Särskilda insatser på skolområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 278

037 000 kr, för budgetåret 2004 under

anslaget 25:7 Särskilda insatser på

skolområdet.

Propositionen

Från anslaget fördelas medel huvudsakligen som

bidrag till kommuner för samordnade regionala

utbildningsinsatser för elever med funktionshinder

och utbildningsinsatser avseende särskild

undervisning på sjukhus m.m. enligt förordningen

(1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på

skolområdet, samt som bidrag till kommuner för

riksrekryterande gymnasieutbildning för bl.a.

rörelsehindrade, döva och hörselskadade elever. Den

huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget

är antalet elever. Föregående års överföring på 2,1

miljoner kronor från anslaget till anslag 25:3

återförs nu.

Regeringen har beräknat anslaget till 278 037 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:8 Sameskolstyrelsen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 32 377

000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget

25:8 Sameskolstyrelsen.

Propositionen

Myndigheten är styrelse för de sex sameskolorna och

den integrerade samiska undervisningen i den

kommunala grundskolan i nio kommuner.

Sameskolstyrelsen får även efter avtal med en kommun

fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass och

förskole- och fritidshemsverksamhet för samiska

barn. Intäkterna för verksamheten får delvis

disponeras för kostnaderna.

Regeringen har beräknat anslaget till 32 377 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 3 660

000 000 kr, för budgetåret 2004 under

anslaget 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

avskaffande av anslaget.

Jämför särskilt yttrande 5 (c).

Propositionen

Under anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner

som har infört systemet med maxtaxa i

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt

statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som

lämnas till dessa kommuner. Dessutom finansieras

Skolverkets arbete med administration av bidraget

samt den uppföljning av reformen som verket ansvarar

för. Riksdagen beslutade i juni 2003 i samband med

beslutet om den ekonomiska vårpropositionen om en

höjning av den högsta avgiften i maxtaxan fr.o.m.

den 1 januari 2004. De höjda avgifterna innebär

möjlighet till ökade avgiftsinkomster för

kommunerna, och regeringen sänker i och med detta

statsbidraget till kommunerna.

Regeringen har beräknat anslaget till 3 660 000

000 kr.

Motionen

Centerpartiet förespråkar i motion 2003/04:Ub502 att

det specialdestinerade statsbidraget omvandlas till

ett generellt statsbidrag och överförs till

utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Därmed yrkar Centerpartiet avslag till anslaget om 3

660 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens anslagsförslag och avslår

motionsyrkandet om att överföra statsbidraget till

det generella bidraget till kommunerna. Utskottet

erinrar om att en anledning till att införa maxtaxa

vara att komma till rätta med de alltför stora

skillnaderna i kommunernas barnomsorgsavgifter.

Regeringen redovisar i budgetpropositionen att en

effekt av maxtaxan har blivit att avgifterna har

sänkts och blivit mer lika över landet. Regeringen

pekar också på att drygt 1 500 förskollärare,

barnskötare, fritidspedagoger och annan personal har

anställts med stöd av det statsbidrag för

kvalitetssäkrande åtgärder som fördelas till de

kommuner som väljer att införa maxtaxa. Därutöver

har 75 miljoner kronor använts till

kompetensutveckling för personalen.

Utskottet har tidigare (jfr bet. 2002/03:UbU3)

behandlat frågan om specialdestinerade statsbidrag

och då uttalat att huvudregeln självfallet är att

ansvaret för skolan är decentraliserat till

kommunerna och att statens stöd i huvudsak sker

genom det allmänna bidraget till kommunerna. Genom

specialdestinerade bidrag ges dock en möjlighet att

tillfälligt stödja kommunerna för angelägna insatser

som de annars skulle ha svårt att klara. Balansen

mellan det allmänna bidraget och de

specialdestinerade bidragen måste dock

upprätthållas. Utskottet underströk vidare att det

är viktigt att kommunerna förbereder mottagandet och

användandet av bidragen väl och att man också har en

sådan flexibel organisation att det är meningsfullt

att ta emot bidraget. Vidare utgick utskottet ifrån

att regeringen i den fortsatta användningen tar

intryck av de erfarenheter som vunnits på olika

områden när det gäller planering och användning av

sådana bidrag.

25:10 Bidrag till personalförstärkningar i

skola och fritidshem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 3 500

000 000 kr, för budgetåret 2004 under

anslaget 25:10 Bidrag till

personalförstärkningar i skola och

fritidshem. Riksdagen bör avslå

motionsyrkandena om avskaffande av anslaget

liksom om andra anslagsvillkor.

Jämför särskilda yttranden 3 (fp), 4 (kd) och

5 (c).

Motionsyrkandet om uppföljning av bidraget till

personalförstärkningar bör också avslås.

Jämför reservation 9 (fp).

Propositionen

Bidraget skall användas till personalförstärkningar

i skola och fritidshem med syftet att förbättra

förutsättningarna för att öka skolornas

måluppfyllelse. Statsbidraget är beräknat att

successivt öka med en miljard kronor årligen tills

nivån 5 miljarder kronor är nådd. Anslaget styrs av

förordningen (2001:36) om statsbidrag till

personalförstärkningar i skola och fritidshem.

Kostnader för Skolverkets administration och

uppföljning av bidraget skall finansieras via

anslaget.

Regeringen har beräknat anslaget till 3 500 000

000 kr.

Motionerna

Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub417 yrkande 5

ett tillkännagivande om en uppföljning av att

bidraget till personalförstärkningar i skola och

fritidshem går till personer med rätt utbildning. I

dag vet inte Skolverket huruvida pengarna går till

behöriga lärare eller inte. Folkpartiets mening är

att det måste följas upp vad de stora

resursökningarna går till, så att de ökar skolans

kvalitet på bästa möjliga sätt. Vidare anser

Folkpartiet att bidraget till personalförstärkningar

i skola och fritidshem måste kunna användas till att

höja lönerna för att kunna anställa utbildade lärare

och fritidspedagoger (yrkande 6).

I motion 2003/04:Ub439 yrkande 35 är

Kristdemokraterna kritiska till utformningen av det

specialdestinerade bidraget till

personalförstärkningar. Det är positivt att det

satsas mer pengar på skolan men det är fel att

centralstyra resurserna. Kommunerna vet bäst hur

behoven ser ut i den egna skolan. Enligt motion

2003/04:Ub514 yrkande 3 bör de föreslagna medlen

därför föras över till det generella bidraget till

kommunsektorn.

En sådan överföring förespråkas likaså av

Centerpartiet (motion 2003/04:Ub502) som menar att

det med öronmärka bidrag finns en risk för att det

blir bidragsreglerna och inte behoven som styr

kommunernas prioriteringar. De s.k.

Wärnerssonpengarna bör därför gå direkt till

kommunerna så att de t.ex. kan använda pengarna till

kompetenshöjande av lärarna enligt motion

2003/04:Ub392 yrkande 15.

Motionären i motion 2003/04:Ub281 (s) anser att

det finns behov av att utveckla reglerna för

statsbidrag till skolan och att det är viktigt att

regelsystemen inte blir kontraproduktiva. Kommunerna

måste ha möjlighet att anpassa sin verksamhet efter

rådande förutsättningar, t.ex. ett lägre elevantal.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens anslagsförslag och avslår

motionsyrkandena.

Utskottet vill erinra om att Skolverket har i

uppdrag att följa upp och utvärdera det särskilda

statsbidraget. Utifrån ansökningarna om bidrag till

personalförstärkningar inför läsåret 2003/04

redovisar Skolverket att 70 % av ansökningarna

gäller personal med pedagogisk kompetens och 30 %

kuratorer, psykologer, elevassistenter och

elevvårdspersonal. I den pedagogiska personalen

ingår lärare men även annan personal med

undervisningstid, t.ex. förskollärare och

fritidspedagoger. En stor del av ansökningarna

handlar om att genom rekrytering av

specialpedagogisk kompetens och elevassistenter

förstärka skolans förmåga att ta hand om och anpassa

undervisningen till elever i behov av särskilt stöd.

Uppföljningen av användningen av medel det första

bidragsåret visar, enligt Skolverket, ett

motsvarande mönster.

Förutom att Skolverket årligen skall redovisa hur

statsbidraget har använts skall verket också vid

vissa tillfällen lämna särskilda

utvärderingsrapporter angående statsbidragets

kommunalekonomiska effekter och bidragets effekter

på förutsättningarna att nå en högre måluppfyllelse.

I den delrapport som verket lämnade i juni 2003

redovisas de viktigaste frågeställningarna i det

fortsatta utvärderingsarbetet, såsom statsbidragets

effekter på elevernas möjligheter att nå målen samt

kommunalekonomiska effekter av bidraget och dess

regelverk.

Det är kommunerna själva som avgör vilka

personalkategorier som bäst behövs för att öka

måluppfyllelsen i verksamheten. Utskottet utgår

ifrån att kommunerna vid anställningar strävar efter

att anställa behörig personal. Utskottet vill också

uppmärksamma att avsikten är att bidraget skall

höjas med 1 miljard kronor per år tills nivån 5

miljarder kr är uppnådd, och att medlen därefter

skall överflyttas till utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till kommuner. I övrigt angående yrkanden

rörande specialdestinerade bidrag hänvisar utskottet

till sitt ställningstagande under anslag 25:9

Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande

grundskola och gymnasieskola

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 128

523 000 kr, för budgetåret 2004 under

anslaget 25:11 Bidrag till viss verksamhet

motsvarande grundskola och gymnasieskola samt

avslår motionsyrkandet om annat

anslagsbelopp.

Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Propositionen

Bidraget används till särskilt verksamhetsstöd till

bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar

och förberedande dansutbildningar, bidrag till

riksinternatskolor, statsbidrag till kommuner med

s.k. IB-utbildning, statsbidrag till kostnader för

utlandssvenska elevers skolgång i Sverige,

ersättning för kostnader för nordiska elever på

gymnasial nivå m.m. Den huvudsakliga faktor som styr

utgifterna under anslaget är antalet elever.

Föregående budgetår fördes 6,9 miljoner kronor

från anslaget till anslag 25:3 som en del i

finansieringen av satsningen på ökad kvalitet. Dessa

medel återförs nu till anslaget.

Regeringen har beräknat anslaget till 128 523 000

kr.

Motionen

I motion 2003/04:Ub514 yrkande 3 föreslår

Kristdemokraterna 10 000 000 kr mindre till anslaget

än regeringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandet.

25:12 Bidrag till svensk undervisning i

utlandet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 89 321

000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget

25:12 Bidrag till svensk undervisning i

utlandet samt avslår motionsyrkandet om annat

anslagsbelopp.

Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Propositionen

Enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till

utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar

lämnas statsbidrag till huvudman för svensk

utlandsskola, distansundervisning, kompletterande

svensk undervisning och undervisning vid utländsk

skola. Anslaget är beroende av elevutvecklingen.

Föregående budgetår fördes 1,5 miljoner kronor

från anslaget till anslag 25:3 som en del i

finansieringen av kvalitetssatsningen. Dessa medel

återförs nu till anslaget.

Regeringen har beräknat anslaget till 89 321 000

kr.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår 5 000 000 kr mindre än

regeringens förslag i motion 2003/04:Ub514 yrkande

3.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandet.

25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 98 134

000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget

25:13 Nationellt centrum för flexibelt

lärande samt avslår motionsyrkandet om annat

anslagsbelopp.

Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Propositionen

Anslaget finansierar verksamheten vid myndigheten

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL).

Myndighetens uppgifter är i huvudsak att öka

tillgängligheten i hela landet inom ämnen och kurser

motsvarande gymnasial vuxenutbildning, genom

distansutbildning och flexibelt lärande samt att

höja kompetensen hos utbildningsanordnare om

läromedel, metoder och arbetssätt inom detta område.

Dessutom ansvarar myndigheten för att tillsammans

med Specialpedagogiska institutet utveckla läromedel

som riktar sig till studerande inom vuxenutbildning

och folkbildning med teckenspråk som första språk.

Cirka 40 % av den utbildning myndigheten

tillhandahåller utgörs av avgiftsbelagd

uppdragsverksamhet. En tidigare beslutad

anslagsförstärkning för omstruktureringskostnader

har upphört vilket leder till en nedjustering av

anslaget.

Regeringen har beräknat anslaget till 98 134 000

kr.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår en neddragning av

anslaget med 20 000 000 kr i motion 2003/04:Ub514

yrkande 3.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandet.

25:14 Bidrag till viss verksamhet inom

vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 158

302 000 kr, för budgetåret 2004 under

anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet

inom vuxenutbildning samt avslår

motionsyrkandet om annat anslagsbelopp.

Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Propositionen

Anslaget finansierar statsbidrag till kompletterande

utbildningar enligt förordningen (2000:521) om

statligt stöd till kompletterande utbildningar,

vissa andra skolor och viss kursverksamhet. Dessutom

utgår medel till Samernas utbildningscentrum och ett

resurscentrum för vuxenutbildning vid Högskolan i

Jönköping m.m.

Regeringen föreslår att en försöksverksamhet med

tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning för vuxna

till vissa hantverksyrken inleds år 2004. Anslaget

föreslås ökas med 3,8 miljoner kronor genom en

omfördelning av medel från anslag 25:16. Däremot

minskas anslagsnivån på grund av att vissa

tidsbegränsade verksamheter upphört. Myndigheten för

skolutveckling skall få i uppdrag att ansvara för en

riktad kompetensutveckling för sfi-lärare i form av

distansutbildning.

Regeringen har beräknat anslaget till 158 302 000

kr.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår en minskning av anslaget

med 15 000 000 kr i motion 2003/04:Ub514 yrkande 3.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandet.

25:15 Bidrag till vissa organisationer för

uppsökande verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 50 000

000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget

25:15 Bidrag till vissa organisationer för

uppsökande verksamhet. Riksdagen bör avslå

motionsyrkandena om avskaffande av anslaget

samt om annat anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 2 (m), 3 (fp), 4

(kd) och 5 (c).

Propositionen

Anslaget finansierar bidrag till Företagarnas

riksorganisation, Handikappförbundens

samarbetsorgan, LO, Lantbrukarnas riksförbund,

Ledarna, SACO, Sveriges fiskares riksförbund och TCO

för uppsökande verksamhet och utbildning i

samhällsfrågor. Syftet är att stimulera och utveckla

den uppsökande verksamheten så att intresset hos

vuxna för studier och utbildning kan breddas.

Regeringen har beräknat anslaget till 50 000 000

kr.

Motionerna

Moderaterna (mot. 2003/04:Ub475 yrkande 2),

Kristdemokraterna (mot. 2003/04:Ub514 yrkande 3) och

Centerpartiet (mot. 2003/04:Ub502) vill inte anvisa

något belopp under detta anslag. Folkpartiet

föreslår (mot. 2003/04:

Ub515 yrkande 4) en reducering av regeringens

förslag med 40 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandena. Utskottet

anser, liksom tidigare, att det är värdefullt att de

berörda organisationerna medverkar i arbetet med att

stimulera vuxna till studier.

25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 1 785

529 000 kr, för budgetåret 2004 under

anslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning

av vuxna. Riksdagen bör avslå

motionsyrkandena om avskaffande av anslaget,

annat anslagsbelopp samt om andra

anslagsvillkor.

Jämför särskilda yttranden 2 (m), 3 (fp) och

5 (c).

Riksdagen bör även avslå yrkandena om fördelningen av

årsstudieplatserna inom vuxenutbildningen

samt om uppföljning av utbudet av

vuxenutbildning.

Jämför reservation 10 (c).

Propositionen

Från anslaget finansieras statsbidrag enligt

förordningen (2002:398) om statligt stöd för

utbildning av vuxna. Statsbidraget söks av

kommunerna årsvis, fördelas av Myndigheten för

skolutveckling och utbetalas av Skolverket. Anslaget

finansierar även insatser för att utveckla

vuxenutbildning för utvecklingsstörda.

Det statliga stödet för utbildning av vuxna

beräknas ligga på samma nivå år 2004 som år 2003.

Statsbidraget motsvarar kostnaden för ca 46 400

årsstudieplatser i kommunal vuxenutbildning.

Bidraget är villkorat och bygger på en kommunal

motprestation motsvarande 82 % av statsbidraget

(mätt i antal årsstudieplatser). Från och med år

2006 skall det riktade statsbidraget för

vuxenutbildning inordnas i det generella bidraget

till kommunerna under utgiftsområde 25.

En permanent omfördelning av 3,8 miljoner kronor

föreslås till anslaget 25:14 för

lärlingsutbildningen inom vissa hantverksområden (se

under 25:14). För att finansiera

Valideringsdelegationens verksamhet föreslås en

tillfällig överföring från anslaget under 2004 med

60 miljoner kronor till det nya anslaget 25:19.

Regeringen har beräknat anslaget till 1 785 529 000

kr.

Motionerna

Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Ub475 yrkande

2 att anslaget avskaffas. I stället bör motsvarande

medel överföras till ett nytt anslag, Vuxnas

utbildning. Förutom medlen under anslag 25:16 skall

medlen under 25:18 liksom medlen för

folkhögskoleplatser under utgiftsområde 17 föras

till det föreslagna anslaget, som beräknas till

3 463 713 000 kr. Utfasningen av Kunskapslyftet

avslutas och de som i dag studerar inom ramen för

Kunskapslyftet skall ges rimliga förutsättningar att

fullfölja sin utbildning. Därutöver finns utrymme

för en kraftig ökning av antalet KY-platser, enligt

Moderaterna.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub515

yrkande 4 en minskning av anslaget med 900 000 000

kr.

Centerpartiet anser i motion 2003/04:Ub502 att

medel motsvarande det föreslagna anslaget bör

överföras till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner. När det gäller fördelning av studieplatser

menar Centerpartiet i motion 2003/04:Ub391 yrkande

16 att studieförbunden bör tillföras 5 000 platser

åren 2003–2005 genom en omfördelning av det totala

antalet årsstudieplatser.

Motionärerna i 2003/04:Ub452 (s) lyfter fram

risken för att många människor inte får sina behov

av vuxenutbildning tillgodosedda på grund av att

kommunen inte har ekonomiska förutsättningar för

detta. Av detta skäl bör vuxenutbildningen följas

upp och det bör tillses att lika förutsättningar för

den enskilde råder i hela landet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av

anslaget liksom fördelningen av studieplatser och

avstyrker därmed motionsyrkandena. I likhet med

tidigare behandling av motionsyrkande om förändring

av anslagsstrukturen anser inte utskottet att det

finns någon anledning till ett gemensamt anslag för

vuxenutbildning då de nuvarande anslagen finansierar

verksamheter av olika karaktär.

I samband med att riksdagen beslutade om den

långsiktiga inriktningen av vuxenutbildningen (prop.

2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229) togs samtidigt

beslut om det särskilda statsbidraget till

utbildning av vuxna för åren 2003–2005. Bidraget

skall fr.o.m. år 2006 inordnas i det generella

bidraget till kommunerna. Till grund för beräkningen

av statsbidraget för gymnasial vuxenutbildning ingår

kommunens andel av icke sysselsatta enligt SCB:s

statistik om förvärvsintensiteten i åldrarna 25–64

år. I normalfallet skall kommunens egenfinansiering

uppgå till minst 82 % av bidragen för att berättiga

till fullt stöd. Därutöver kan regeringen besluta

särskilt om bidrag till kommuner som berörs av

strukturella förändringar på arbetsmarknaden eller

till kommuner där antalet kommuninnevånare som

saknar treårig gymnasiekompetens utgör en hög andel

av arbetskraften. I sådana fall kan kravet på

kommunens egenfinansiering minska. Kommuner som

tilldelats stöd skall redovisa användningen av

medlen till Myndigheten för skolutveckling.

Utskottet anser att dagens system för

platsfördelning innebär en rimlig prioritering. Det

bör också nämnas att kommunerna har tillförts medel

för arbetet med utveckling av infrastrukturen för

vuxnas lärande, t.ex. uppbyggnad av lokala

lärcentrum. Utskottet instämmer i regeringens

bedömning att myndigheterna inom området har en

viktig uppgift i att fortsätta stödja kommunerna.

25:17 Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 18 613

000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget

25:17 Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning.

Propositionen

Anslaget finansierar verksamhet vid Myndigheten för

kvalificerad yrkesutbildning som har ett

övergripande ansvar för den kvalificerade

yrkesutbildningen. I detta ingår att planera och

lämna förslag om ekonomiska ramar, följa upp och

säkerställa kvaliteten i utbildningen samt främja

utvecklingen, informera och sprida kunskap om den.

Anslagsnivån har höjts med 3,2 miljoner kronor för

att återställa en tillfällig reduktion under 2003

som genomfördes för att finansiera ett förstärkt

kvalitetsarbete i skola m.m.

Regeringen har beräknat anslaget till 18 613 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 778

184 000 kr, för budgetåret 2004 under

anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning. Riksdagen bör avslå

motionsyrkandena om avskaffande av anslaget

liksom om annat anslagsbelopp.

Motionsyrkandena rörande antalet

studieplatser inom den kvalificerade

yrkesutbildningen bör också avslås.

Jämför särskilda yttranden 2 (m), 3 (fp) och

5 (c).

Utskottet föreslår också att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2004 för anslaget

besluta om bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 1 556 068

000 kr under åren 2005–2008.

Propositionen

Den kvalificerade yrkesutbildningen, KY, är en

reguljär verksamhet sedan den 1 januari 2002.

Anslaget finansierar statsbidrag till anordnare av

KY samt kostnader för personskadeförsäkring för

studerande. Utgifterna påverkas främst av antalet

genomförda och utnyttjade utbildningsplatser samt

utbildningens inriktning. Under 2002 har ett

anslagssparande uppstått beroende på att

utbildningar inte har kommit till stånd eller

genomförts med färre deltagare än planerat eller för

att statens kostnad per plats varit lägre än

budgeterat.

Föregående budgetår överfördes 153 miljoner kronor

för att delfinansiera kvalitetssatsningen under

25:3, och dessa medel återförs nu till anslaget.

Regeringen beräknar att de föreslagna medlen bör

medge en i huvudsak oförändrad faktisk omfattning av

verksamheten.

Regeringen har beräknat anslaget till 778 184 000

kr.

Regeringen föreslår dessutom att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2004, för

ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 1 556 068 000 kr

under åren 2005–2008.

Motionerna

I motion 2003/04:Ub475 yrkande 2 föreslår

Moderaterna att anslaget utgår samtidigt som ett

nytt anslag införs, Vuxnas utbildning (jfr under

anslag 25:16 ovan). I motionerna 2003/04:A257

yrkande 5 samt 2003/04:A305 yrkande 12 pekar

Moderaterna på behovet av satsningar på den

kvalificerade yrkesutbildningen. En ökning av

antalet studieplatser inom den eftergymnasiala

kvalificerade yrkesutbildningen med över 50 %

föreslås. Platserna skall tillkomma utöver de som

redan finns i påbyggnadsutbildningarna och

kompletterande skolor.

Folkpartiet anser i motion 2003/04:Ub515 yrkande 4

att det finns ett stort behov av personer med

kvalificerad yrkesutbildning och föreslår en ökning

av anslaget med 100 000 000 kr. Problemen inom

administrationen måste samtidigt lösas, så att

behoven inom området tillgodoses på bästa sätt.

Även Centerpartiet föreslår en ökning av anslaget

med 54 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag. Centerpartiet påpekar samtidigt i motion

2003/04:Ub502 att det vid en ökning av antalet

platser är viktigt att behålla en hög kvalitet på

utbildningen. För att tillgodose näringslivets

efterfrågan går det inte att vänta med att öka

antalet utbildningsplatser utan ytterligare 500

platser bör ställas till KY-utbildningens

förfogande, enligt motion 2003/04:Ub391 yrkande 13.

Även motion 2003/04:N348 yrkande 6 (c) och motion

2003/04:Ub460 yrkande 1 (c) tar upp behovet av att

öka antalet platser för kvalificerad

yrkesutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning.

Utskottet har i det föregående behandlat och

avstyrkt motionsyrkanden om att anslaget skall

avskaffas. Övriga motionsyrkanden bör också avslås

av riksdagen.

Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) har varit

framgångsrik i att utbilda kvalificerad arbetskraft.

Andelen examinerade som får arbete direkt i

anslutning till sin utbildning är hög. Det finns en

fortsatt stark efterfrågan från arbetslivet på nya

utbildningar. De föreslagna medlen för år 2004 bör,

enligt regeringens bedömning, innebära att

verksamheten blir av ungefär samma omfattning som

tidigare. Utskottet stöder regeringens förslag att

inte utöka omfattningen av den kvalificerade

utbildningen men anser liksom tidigare att

utbildningen på sikt bör stärkas.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2004, för ramanslaget 25:18

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, besluta om

bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter

på högst 1 556 068 000 kr under åren 2005–2008.

25:19 Valideringsdelegationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 15 261

000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget

25:19 Valideringsdelegationen. Riksdagen bör

avslå motionsyrkandena om avskaffande av

anslaget.

Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Propositionen

Anslaget skall finansiera verksamheten vid

Valideringsdelegationen som föreslås inrättas som

egen myndighet under perioden 2004–2007.

Delegationen är tänkt att ha en operativ funktion

och bedriva och stödja utvecklingsarbete inom

området utanför högskoleområdet. Uppgifterna skall

bl.a. vara att i samverkan med arbetslivet och

utbildningssektorn utveckla valideringsinsatser,

stödja och stärka etablerandet av ändamålsenliga

samarbetsformer, initiera och genomföra

utvecklingsinsatser för personal inom

valideringsverksamheter, sprida information om

validering, följa upp utvecklingen av

valideringsverksamheten och säkerställa dess

kvalitet.

Kostnaderna för delegationens arbete uppskattas

till 15 miljoner kronor per år under en

fyraårsperiod. Finansieringen av delegationen sker

genom omfördelning av medel från anslaget 25:16 (se

ovan).

Regeringen har beräknat anslaget till 15 261 000

kr.

Motionen

Kristdemokraterna avvisar i motion 2003/04:Ub514

yrkande 3 förslaget om inrättande av

Valideringsdelationen och menar att arbetet med

dessa frågor bör ingå i Högskoleverkets uppgifter.

Lösningen på valideringsfrågan är inte en egen

myndighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs

en särskild delegation för valideringsfrågorna och

föreslår att riksdagen bifaller regeringens

anslagsförslag samt avslår motionsyrkandet.

Övrigt

Införande av lärlingsutbildning på gymnasiet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet om medel till införande av en

lärlingsutbildning på gymnasiet.

Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Motionen

Kristdemokraterna föreslår att en lärlingsutbildning

i gymnasieskolan införs och att 10 000 000 kr för

detta anvisas på ett nytt anslag (motion 2003/04:

Ub514 yrkande 3). Ett nytt lärlingssystem bör

införas på gymnasiet där skola och arbetsliv måste

dela på ansvaret för lärlingsutbildningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att motionsyrkandet avslås.

Utskottet anser att regeringens proposition avseende

den framtida utformningen av gymnasieskolan bör

avvaktas.

3 Högskoleverksamhet

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet avsnitt 8

Högskoleverksamhet i budgetpropositionen

(utgiftsområde 16) och regeringens förslag när det

gäller anslag till universitet och högskolor

(anslagen 25:20–25:75) för budgetåret 2004 samt

motioner i anslutning till dessa.

Avsnittet inleds med en sammanfattning av den

resultatredovisning för området som ges i

propositionen. Därefter går utskottet in på

förslagen och tar då först upp regeringens förslag

till ändring i högskolelagen. Sedan behandlas

anslagen för 2004 och förslag när det gäller

samarbete med vissa landsting om odontologisk och

medicinsk utbildning och forskning. Sist tar

utskottet upp motionsyrkanden om principer för

resursfördelningen, om dimensionering och

lokalisering av utbildning, förstärkning av vissa

lärosäten och regioner samt några övriga frågor.

Resultat

Regeringen ger i propositionen (avsnitt 4.6) en

beskrivning av den totala utbildningsverksamhetens

resultat i internationell jämförelse. Där

konstateras att Sverige fortsätter att vara ett av

de länder som satsar mest resurser på utbildning. De

samlade utbildningskostnadernas andel av

bruttonationalprodukten utgjorde 6,5 % år 2000,

vilket var en ökning från strax över 5 % i början av

1990-talet. En av anledningarna till att Sverige

hamnar högt vid denna jämförelse är att expansionen

av högskolan har varit kraftig. En annan är de

jämförelsevis omfattande subventioner som staten

bidrar med i form av avgiftsfri utbildning och

generösa studiemedel.

Den svenska befolkningen är vid en internationell

jämförelse välutbildad. I åldrarna 25–64 år hade 32

% en högskoleutbildning enligt OECD:s senaste

mätning, som publicerades denna höst och avser

utbildningsnivån 2001. Detta tillhör de högre

värdena bland OECD-länderna. Endast Kanada, USA,

Japan och Irland hade en högre andel.

Tillväxten av högskoleutbildade i Sverige sedan

1990-talet har medfört att personer som är födda

under första hälften av 1970-talet nu är

högskoleutbildade i större utsträckning än någon

annan åldersgrupp.

Intresset för högskolestudier har ökat under de

senaste åren bland personer över 25 år. Ytterst få

länder i världen har en lika hög övergångsfrekvens

till högre studier i dessa äldre åldersgrupper.

Ungdomsgrupperna i Sverige övergår däremot till

högskolan direkt efter gymnasieskolan i mindre

utsträckning än i flera jämförbara länder.

Regeringen har satt som långsiktigt mål för

rekryteringen att hälften av en årskull skall ha

börjat läsa på högskolan vid 25 års ålder.

Bedömningar som gjorts av Högskoleverket pekar på

att andelen kan vara på väg att närma sig 50 % under

de närmaste åren. Övergångsfrekvensen upp till 25

års ålder skiljer sig mellan män och kvinnor och

mellan personer födda i Sverige respektive födda

utanför landet. Bland utrikes födda män och kvinnor

är denna andel hälften så hög som bland män och

kvinnor födda i Sverige.

Enligt OECD:s senaste rapport om

utbildningsindikatorer är för ungdomar i Sverige den

ekonomiska avkastningen för dem som skaffar sig en

högskoleutbildning relativt hög. I dessa analyser

beräknas den sammanlagda och långsiktiga effekten av

skatter, inkomst, risk för arbetslöshet, kostnader

och olika offentliga ekonomiska stöd under

studietiden.

Befolkningens rörlighet mellan Sverige och övriga

EU-länder har mer än fördubblats under 1990-talet.

Nettot av denna rörlighet bland forskare innebär för

Sveriges del ett markant nettoöverskott. Även bland

högskoleutbildade på grundutbildningsnivå gav

rörligheten mellan EU-länder Sverige ett

nettoöverskott varje år under perioden 1999–2002.

I propositionen lämnas uppgifter om

utbildningsverksamhetens omfattning vid universitet

och högskolor. Den grundläggande utbildningen har

expanderat med drygt 30 000 helårsstudenter mellan

åren 2000 och 2002, vilket är en ökning med knappt

12 %. Ökningen mellan 2001 och 2002 var 7 %.

Procentuellt sett var ökningen större vid

högskolorna än vid universiteten. Antalet

registrerade studenter (individer) och antalet

högskolenybörjare har ökat i ungefär samma grad som

antalet helårsstudenter. Det totala antalet

examinerade i grundutbildningen har också ökat 2002

till skillnad från året dessförinnan då en viss

nedgång kunde noteras. Både bland registrerade

studenter och bland examinerade var andelen kvinnor

strax över 60 %.

I forskarutbildningen ökade såväl antalet

nybörjare och antalet examinerade som antalet

aktiva, men något mindre 2002 än året dessförinnan.

När det gäller andelen kvinnor är det en tydlig

tendens till ökning. Bland nybörjarna närmar sig

kvinnornas andel 50 %.

Antalet lärare fortsatte att öka, men

ökningstakten var något mindre 2002 än 2001. Bland

manliga lärare var 2002 andelen med doktorsexamen 65

% medan samma andel bland kvinnliga lärare var 40 %.

Inom det naturvetenskapliga vetenskapsområdet hade

66 % av lärarna doktorsexamen 2002, medan

motsvarande andel inom det humanistisk-

samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet var 43 %.

För universiteten var andelen lärare med

doktorsexamen 58 %, medan den för högskolorna var 30

%.

Regeringen har för perioden 2001–2004 satt upp

examinationsmål (lägsta antal examina) för

magisterexamen med ämnesdjup, civilingenjörsexamen

och arkitektexamen, lärarexamen med inriktning mot

tidigare år respektive med inriktning mot senare år

samt för sjuksköterskeexamen. För lärarutbildningen

har regeringen angett att minst en tredjedel av

antalet examina skall ha en inriktning med

matematik, naturvetenskap eller teknik samt att

behovet av lärare i förskola och förskoleklass

särskilt skall beaktas. Inget examinationsmål har

satts upp för psykologutbildningen för perioden

2001–2004, men regeringen har angett att

examinationen under perioden 2005–2008 bör öka i

förhållande till fyraårsperioden dessförinnan.

Under de två första åren av den pågående perioden

har drygt 60 % av examensmålet för magisterexamen

med ämnesdjup uppfyllts. Av 24 lärosäten som fått

examensmål för denna utbildning är det 19 som efter

halva perioden har klarat minst hälften av sitt mål.

När det gäller både civilingenjörsexamen (inkl.

arkitektexamen) och sjuksköterskeexamen har

lärosätena under de två första åren av perioden

endast nått upp till 47 respektive 46 % av det

uppsatta examensmålet. För lärarexamen med

inriktning mot senare år ökade examinationen med 11

% mellan 2001 och 2002, men det krävs en kraftigare

ökning för att målet för hela fyraårsperioden skall

nås. Andelen examinerade lärare med matematisk-

naturvetenskaplig eller teknisk inriktning har inte

ökat utan sjunkit med en procentenhet mellan 2001

och 2002, från 23 till 22 %, alltså klart under

målet minst en tredjedel.

Antalet examinerade lärare med inriktning mot

förskola och förskoleklass ökade med 23 % mellan

läsåren 2000/01 och 2001/02, medan det totala

antalet avlagda lärarexamina ökade med 13 % mellan

dessa två läsår.

För högskoleingenjörsexamen har regeringen som mål

angett att examinationen skall öka 2002 i

förhållande till 2001. Denna examen avlades 2002 av

över 3 000 personer, vilket innebär en ökning med 14

% från året dessförinnan.

Antalet nybörjare i psykologutbildning fortsatte

att öka mellan 2001 och 2002 från 457 till 501. Med

en fortsatt antagning i den omfattningen har en

grund lagts för en ökning av examinationen under

perioden 2005–2008.

I utbildningsuppdragen till lärosätena för

budgetåret 2002 angav regeringen i flertalet fall

att lärosätet skulle uppnå ett visst minsta antal

helårsstudenter. Vidare angavs att antalet

helårsstudenter inom de tekniska och

naturvetenskapliga utbildningsområdena skulle öka i

förhållande till 2001. Sammantaget innebar

utbildningsuppdragen för 2002 att lärosätena skulle

anordna grundläggande högskoleutbildning motsvarande

ca 281 100 helårsstudenter. I förhållande till

utbildningsuppdragen för 2001 innebär detta en

ökning med dryg 37 500 helårsstudenter.

Under 2002 fullgjordes utbildningsuppdragen till

98 %, vilket är samma andel som året innan, trots

att uppdragen ökat. Särskilt stor var ökningen för

utbildningsområdena undervisning och odontologi (+

21 %), för konstnärliga utbildningsområden (+ 18 %)

och för det samhällsvetenskapliga området (+ 11 %).

Inom det juridiska och det naturvetenskapliga

utbildningsområdet minskade antalet helårsstudenter

marginellt (– 0,5 %). Sammantaget uppfyllde dock de

tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena

målet att öka antalet helårsstudenter. För denna

grupp ökade antalet helårsstudenter med 3 000 eller

4 %.

Utbildningsuppdragen för 2002 när det gäller

totalantalet helårsstudenter uppfylldes eller

överträffades av fyra universitet, nio statliga

högskolor och Högskolan i Jönköping, som har enskild

huvudman. Mitthögskolan och Blekinge tekniska

högskola uppfyllde dessa uppdrag till 76 respektive

74 %.

För den grundläggande högskoleutbildningen anvisas

lärosätena ett takbelopp som utgör den maximala

ersättning som respektive lärosäte kan få för

helårsstudenter och helårsprestationer och som skall

täcka samtliga kostnader för utbildningen. År 2002

utnyttjades 99 % av de sammanlagda takbeloppen på

14,6 miljarder kronor. Variationen är stor mellan

olika lärosäten på denna punkt. Det är ett ökat

antal som har nått sitt takbelopp: 57 % år 2002 mot

35 % år 2001.

Ett antal åtgärder har vidtagits för att påverka

rekryteringen till grundutbildningen. Lärosätena

genomför en rad rekryteringsprojekt för att

stimulera ungdomar att välja högre utbildning.

Åtgärderna är ofta sammankopplade med åtgärder för

att bredda rekryteringen. Den rekryteringsdelegation

som inrättades den 1 januari 2002 har fördelat medel

till 100 olika projekt som syftar till att

åstadkomma ökad mångfald i högskolan och minska

snedrekryteringen. Under budgetåret 2001 anslog

regeringen 70,5 miljoner kronor till samtliga

statliga universitet och högskolor samt till

Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen

Högskolan i Jönköping för utvecklingsarbete avseende

breddad rekrytering och validering av reell

kompetens. Samtliga lärosäten har gemensamt beslutat

att använda en del av dessa medel i ett nationellt

samarbete för att utveckla metoder för validering av

reell kompetens.

Efterfrågan på olika utbildningsprogram som ingår i

den samordnade antagningen genom Verket för

högskoleservice steg något 2002 men återgick hösten

2003 till samma nivå som hösten 2001. Liksom

tidigare år är läkar-, psykolog-, veterinär- och

arkitektprogrammen samt vissa utbildningar inom

ekonomiområdet de mest efterfrågade. Hösten 2003

ökade antalet sökande till lärarutbildningarna.

Antalet sökande till högskoleingenjörsutbildning

minskade inför höstterminen 2003 med 24 %. Inför

hösten 2003 fortsatte även minskningen av antalet

sökande till utbildningar inom språk och övriga

humaniora.

Samverkan med det omgivande samhället sker bl.a. i

form av att universitet och högskolor deltar i

arbetet med regionala tillväxtavtal. Lärosätena ser

mera positivt på detta år 2002 än de gjort tidigare.

Holdingbolag för att stärka och förbättra

forskningens kontakter med näringslivet har bildats

även vid Karlstads universitet, Högskolan i Borås

och Högskolan Kristianstad. Utvecklingsmöjligheterna

är i dagsläget dock fortsatt begränsade, bl.a. till

följd av de svaga ekonomiska förutsättningarna för

riskkapital i samband med kommersialiseringen av

forskningsresultat.

Det internationella samarbetet inom högre utbildning

består bl.a. av student- och forskarutbyten. Antalet

svenska studenter som läste utomlands var i stort

sett oförändrat 2001/02 jämfört med föregående

läsår. Däremot ökade antalet studerande som kom till

Sverige för studier. Ända sedan 1998/99 kommer fler

studenter till Sverige inom ramen för

Erasmusprogrammet än som reser ut från Sverige inom

samma program. Under de senaste åren har antalet

utresande studenter minskat.

Det pågående internationaliseringsarbetet inom

högskolesystemet är ett led i arbetet med att

genomföra intentionerna i den s.k.

Bolognadeklarationen.

Under rubriken Jämställdhet redovisas att andelen

manliga studenter i högskolan sjunker och i dag är

39 %. Omkring tre fjärdedelar av studenterna läser

på kurser med ojämn könsfördelning. Lärosätena har

lyckats bättre med att rekrytera kvinnor till

tekniska utbildningar än med att rekrytera män till

lärar- och sjuksköterskeutbildningar.

Personalsammansättningen kännetecknas också av en

sned könsfördelning. Kvinnor utgör 78 % av den

administrativa personalen samtidigt som andelen

kvinnor bland professorerna endast är 14 %. Även

könsfördelningen på ledande befattningar såsom

dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande

innebär en tydlig underrepresentation för kvinnor.

Lärosätena har satt upp mål för sin

kompetensförsörjning, och en stor del av dessa mål

har uppfyllts. Konkurrensen om viss personal ökar

dock enligt många av dem, dels från andra lärosäten,

dels från näringslivet och annan verksamhet.

Ändring i högskolelagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om en

ny paragraf i högskolelagen som skall

möjliggöra försöksverksamhet som avviker från

organisatoriska bestämmelser i lagen.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Regeringen föreslår att det i 5 kap. högskolelagen

(1992:1434) skall införas en ny paragraf, 7 §, som

innebär att regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer skall kunna meddela

föreskrifter om försöksverksamhet som avviker från

organisatoriska bestämmelser i lagen. Lagändringen

föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Bakgrunden till förslaget är att Högskoleverket

har påtalat att högskolelagens bestämmelser om

beslutande organ i vissa fall har hindrat lärosäten

från att utforma sin interna organisation på ett

sätt som står i samklang med deras strävanden till

samverkan med det omgivande samhället och till

tvärvetenskaplighet. Regeringen påpekar att den

tidigare högskolelagen (1977:218), som upphävdes år

1993, innehöll ett bemyndigande för regeringen eller

den myndighet regeringen utser att meddela

föreskrifter om försöksverksamhet. En sådan

bestämmelse finns i dag i bl.a. skollagen

(1985:1100) och studiestödslagen (1999:1395).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag.

Bestämmelser om de statliga högskolornas

organisation finns i 2 kap. högskolelagen.

Utskottet utgår från att regeringen eller den

myndighet som regeringen har utsett att meddela

föreskrifter om försöksverksamhet också följer upp

och utvärderar denna. Riksdagen bör hållas

underrättad om försöksverksamheten och utvärderingen

av den.

Anslag till universitet och högskolor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar

anslagen till universitet och högskolor för

budgetåret 2004 enligt regeringens förslag.

Det innebär:

Anslag till de statliga universiteten och

högskolorna för grundläggande utbildning

15 699 428 tkr

Anslag till de statliga universiteten och

högskolorna för forskning och

forskarutbildning 7 951 144 tkr

25:72 Enskilda utbildningsanordnare på

högskoleområdet m.m. 1 940 279 tkr

25:73 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. 484 126 tkr

25:74 Forskning och konstnärligt utvecklings-

arbete vid vissa högskolor 348 438 tkr

25:75 Ersättningar för klinisk utbildning och

forskning 1 780 460 tkr

Motionsyrkanden om andra anslagsbelopp eller

anslagsvillkor bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 2 (m), 3 (fp), 4

(kd) och 5 (c).

Propositionen

Regeringens förslag till anslagsbelopp under

anslagen 25:20–25:75 framgår av sammanställningen i

bilaga 3 till detta betänkande.

Från och med den 1 januari 2004 skall

Riksrevisionen ta ut avgifter för årlig revision

från de statliga myndigheterna (prop. 2002/03:63,

bet. FiU27, rskr. 189). Anslagen både till

grundläggande utbildning och till forskning och

forskarutbildning har tillförts medel för att

kompensera lärosätena för dessa avgifter. Sammanlagt

har anslagen tillförts 17,8 miljoner kronor för

detta.

Anslagen har pris- och löneomräknats med 2,88 %.

Anslagen till grundläggande utbildning har minskats

med 120 miljoner kronor. Regeringen har därmed

skapat utrymme för förstärkningar av anslagen till

forskning bl.a. genom Vetenskapsrådet och Vinnova.

Minskningarna har fördelats på nio lärosäten, som

alla har ett betydande anslagssparande sedan

tidigare. De lärosäten som haft särskilt svårt att

uppfylla sina utbildningsuppdrag 2002 ingår bland

dem som föreslås bli berörda av minskningen.

En i 2003 års ekonomiska vårproposition aviserad

utgiftsminskning på 60 miljoner kronor inom området

utbildning och universitetsforskning har bl.a.

föranlett att en tidigare planerad utbyggnad av

grundutbildningen i högskolan reduceras. Anslagen

har i budgetpropositionen tillförts 7,4 miljoner

kronor mot planerade 14 miljoner kronor. Vid

fördelningen av ökningarna har regeringen särskilt

tagit hänsyn till lärosätenas behov av

utbildningsplatser för att uppnå examinationsmålen

för lärarexamen och sjuksköterskeexamen. Inom denna

utbyggnadsram har vissa medel tillförts Högskolan i

Jönköping under anslaget 25:72 Enskilda

utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. Detta

anslag har därutöver tillförts medel för att

enskilda vårdhögskolor och teologiska högskolor

skall kunna fullfölja påbörjad utbyggnad av flerårig

utbildning.

För grundutbildningens dimensionering år 2004

innebär regeringens förslag, enligt uppgifter från

Utbildningsdepartementet, att minskningen med 120

miljoner kronor beräknas motsvara en minskning med

ca 1 600 helårsstudenter. Ökningen med 7,4 miljoner

kronor beräknas motsvara en ökning med ca 187

helårsstudenter. De ökningar som föreslås för

enskilda vårdhögskolor och teologiska högskolor

beräknas motsvara 91 respektive 82 helårsstudenter.

Sammantaget innebär alltså regeringens förslag att

kapaciteten för grundläggande högskoleutbildning

inte längre ökar, utan i stället nu minskar. Genom

att alla de lärosäten som berörs av minskningen av

anslag har ett betydande anslagssparande sedan

tidigare kan dock effekterna för

utbildningsverksamheten vid dessa lärosäten bli

begränsade under 2004.

De ersättningsbelopp som regeringen avser att

fastställa för helårsstudenter och

helårsprestationer redovisas i propositionen (s.

140). Beloppen har räknats upp med 2,88 % för pris-

och löneomräkning och dessutom med 0,08 %

motsvarande avgifterna för årlig revision.

Ersättningsbeloppen för utbildningsområdet Vård

höjdes 2003 och regeringen har aviserat att de

skulle höjas ytterligare 2004. Med anledning av

kravet på en utgiftsminskning med 60 miljoner kronor

avser regeringen nu att inte genomföra denna

ytterligare höjning.

Under anslaget 25:46 Blekinge tekniska högskola:

Grundutbildning föreslås en minskning med 20

miljoner kronor (utöver den minskning som ingår i

omprioriteringen av 120 miljoner kronor). Högskolan

har under 2003 som särskilt uppdrag att utveckla

befintliga utbildningar inom informationsteknologi

och telekommunikation till att bättre svara mot

studenternas intresse och arbetsmarknadens behov.

Detta särskilda uppdrag kommer inte att fortsätta

2004.

Regeringen avser att föreskriva att lärosätena

skall avsätta 0,3 % av sina anslag till

grundläggande utbildning för stöd åt studenter med

funktionshinder. Hittills har den avsättning som

föreskrivits varit 0,15 %.

Anslagen till forskning och forskarutbildning har

endast räknats upp med pris- och löneomräkning samt

kompensation för avgifterna för årlig revision. Så

har också skett med anslaget 25:74 Forskning och

konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.

Under det anslaget finns också drygt 5 miljoner

kronor till Högskolan i Gävle engångsvis, för

samarbetsavtal med anledning av att högskolan har

tagit över verksamhet som avser forskning om

belastningsskador. För den verksamheten fick

Högskolan i Gävle 2003 engångsvis 8 miljoner kronor.

Anslaget 25:72 Enskilda utbildningsanordnare på

högskoleområdet m.m. finansierar ersättning för den

högskoleutbildning som bedrivs av enskilda

utbildningsanordnare med stöd av bl.a. avtal som

staten ingått med utbildningsanordnarna och i vissa

fall särskilda regeringsbeslut. Chalmers tekniska

högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm och

Högskolan i Jönköping får under detta anslag också

medel för forskning och forskarutbildning. Anslaget

har som nämnts ovan tillförts medel för en viss

utbyggnad av grundutbildningen dels vid Högskolan i

Jönköping, dels hos enskilda huvudmän för

sjuksköterskeutbildning och för teologisk

utbildning. Anslagsposten till Handelshögskolan i

Stockholm har minskats något. Högskolan i Jönköping

har hittills haft rätt att utfärda examina i

forskarutbildningen endast i fyra angivna ämnen.

Regeringen meddelar i propositionen att den har för

avsikt att tilldela Högskolan i Jönköping

humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.

Därmed blir det möjligt för denna högskola att ge

forskarutbildning inom hela detta vetenskapsområde.

Anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. används för verksamhet inom

högskoleområdet för vilken medel inte har ställts

till förfogande under annat anslag. Under anslaget

beräknas också bidrag till Svenska studenthemmet i

Paris samt till Sveriges Förenade Studentkårer.

Under anslaget finns bl.a. medel för statsbidrag

till teknik- och naturvetenskapscentrum som finns

över hela landet. Denna anslagspost har tillförs

ytterligare 4 miljoner kronor i budgetförslaget.

Under anslaget finns också 40 miljoner kronor för

rekryteringsdelegationen och 50 miljoner kronor för

delegationen för regional samverkan om högre

utbildning. Anslagsposten Sve-

riges nätuniversitet, per capita-ersättning omfattar

100 miljoner kronor, vilket är en minskning med ca

60 miljoner kronor jämfört med 2003. Regeringen

föreslår att universitet och högskolor för

utbildning inom ramen för Nätuniversitetet liksom

under 2003 skall kunna få en extra ersättning om 20

000 kr per helårsstudent. Anslagsposten Särskilda

lärarutbildningar (SÄL) ökar ytterligare till 180

miljoner kronor. Under anslaget finns också medel

till regeringens disposition. Denna anslagspost har

reducerats kraftigt jämfört med budgeten för 2003.

Under anslaget 25:73 beräknar regeringen också

engångsvis 10 miljoner kronor till regionala

etikprövningsnämnder. Medlen för 2004 under detta

anslag avses som ett komplement till

avgiftsfinansieringen, för att säkerställa en stabil

ekonomisk situation för dessa nyinrättade nämnder

och för att överbrygga de svårigheter som kan uppstå

i samband med att etikprövning av forskning görs

obligatorisk. För dessa nämnder, som skall

finansieras med avgifter, finns också anslaget 26:10

som behandlas i avsnitt 5 i detta betänkande.

Anslaget 25:75 Ersättningar för klinisk utbildning

och forskning finansierar den ersättning som utgår

till vissa landsting enligt avtal om samarbete om

läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete

om tandläkarutbildning och forskning m.m. De

tidigare avtalen på dessa två områden sades upp av

staten år 1998 och löper ut den 31 december 2003.

Anslagsbeloppet är när det gäller läkarutbildning

och medicinsk forskning beräknat utifrån ett nytt

avtal. Utskottet återkommer i det följande till

detta avtal. När det gäller tandläkarutbildning och

forskning har ännu inget nytt avtal slutits.

Anslagsbeloppet är i den delen beräknat enligt det

tidigare avtalet. Totalt föreslås under detta anslag

1 780 460 000 kr.

Utbildningsdepartementet har i en skrivelse till

utskottet meddelat att uppgifterna i propositionen

om fördelningen mellan lärosätena av den ersättning

som avser medicinsk utbildning och forskning

(sammanlagt 1 686 376 000 kr) inte är korrekta.

Felen påverkar inte det totala anslagsbeloppet. Den

korrekta fördelningen skall enligt skrivelsen vara

följande:

Uppsala universitet 208 737 000 kr

Lunds universitet 333 290 000 kr

Göteborgs universitet 347 690 000 kr

Umeå universitet 181 785 000 kr

Linköpings universitet 134 405 000 kr

Karolinska institutet 480 469 000 kr

Motionerna

Oppositionspartiernas förslag beträffande anslagen

25:20–25:75 redovisas i bilaga 3 till detta

betänkande.

Moderata samlingspartiets budgetförslag i motion

2003/04:Ub475 yrkande 2 innebär ett samlat anslag

till grundutbildning (i bilagan redovisat som anslag

25:88). Jämfört med regeringens förslag under

samtliga grundutbildningsanslag till statliga

lärosäten innebär det en ökning med 146 050 000 kr.

Enligt Moderaterna har grundutbildningsanslagen

sedan 1994 urholkats med 26 %, och partiet vill nu

inleda en successiv återuppbyggnad av dessa anslag.

Den föreslagna förstärkningen inkluderar en

kvalitetsförstärkning av utbildningarna vid Sveriges

lantbruksuniversitet. Det samlade anslaget skall

fördelas mellan lärosätena med utgångspunkt i

studenternas val. Även anslagen till forskning och

forskarutbildning vid de statliga lärosätena samlas

av Moderaterna under ett anslag, som innebär att

medlen ökar med 621 558 000 kr (i bilagan redovisat

som anslag 25:91). Under anslaget 25:72 Enskilda

utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. vill

Moderaterna anvisa 20 miljoner kronor mer än

regeringen. Anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. minskas med 22

miljoner kronor med hänvisning till att Moderaterna

vill avveckla rekryteringsdelegationen och minska

anslagsposten till regeringens disposition.

Folkpartiets budgetförslag i motionerna

2003/04:Ub515 yrkande 4 och 2003/04:Fi240 yrkande 22

bygger på att utbyggnaden av högskoleplatser skall

ske i lägre takt och att grundutbildningen skall

tillföras medel för att höja kvaliteten genom ökad

lärartäthet. För den lägre utbyggnadstakten beräknas

en minskning av anslagen till grundutbildning med

130 miljoner kronor. Minskningen är inte fördelad på

lärosäten och redovisas i bilagan som anslag 25:90.

För kvalitetsförstärkningen beräknas 200 miljoner

kronor utan fördelning på lärosäten. Den redovisas i

bilagan som anslag 25:89. Förslaget om ökad tid för

undervisning och handledning framförs även i

Folkpartiets motion 2003/04:Ub415 yrkande 3.

Folkpartiet föreslår en ökning av anslagen till

forskning och forskarutbildning på 600 miljoner

kronor. Den redovisas i bilagan som anslag 25:92. I

motion 2003/04:Ub515 yrkande 5 anger Folkpartiet hur

denna ökning skall fördelas mellan lärosätena,

nämligen att samtliga lärosäten som har ett eget

sådant anslag får en ökning av detta med ca 7,5 %.

Folkpartiet vill också minska anslaget 25:73

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m. med 100 miljoner kronor.

Kristdemokraterna framför sitt budgetförslag i

motion 2003/04:Ub514 yrkande 3. De föreslår utan

fördelning på lärosäten ytterligare 75 miljoner

kronor till forskning och forskarutbildning (i

bilagan redovisat som anslag 25:92). Utbyggnaden av

grundutbildningen har enligt Kristdemokraterna gått

alltför fort. För att stärka kvaliteten föreslår de

att 40 miljoner kronor satsas på att öka antalet

disputerade lärare (i bilagan redovisat som anslag

25:93). Anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. vill de minska med

156 miljoner kronor. De ifrågasätter behovet av en

rekryteringsdelegation och avvisar det särskilda per

capita-tillskottet för Nätuniversitetet.

Uppfattningen att rekryteringsdelegationen inte

behövs framförs även i motionens yrkande 2.

Kristdemokraterna vill också att lärosätena skall

tillåtas att sälja utbildningsplatser till utländska

intressenter, såväl stater och företag som enskilda

personer utanför EES-området. För sådana platser

beräknar de ett anslag inom utgiftsområde 16 på 62

miljoner kronor (i bilagan redovisat som anslag

25:94).

Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub502 att

anslagen till forskning och forskarutbildning vid

samtliga lärosäten som har sådant skall ökas med

sammanlagt 240 miljoner kronor. Ökningarnas storlek

för respektive lärosäte framgår av bilagan.

Högskolan i Jönköping föreslås få ökade medel (5

miljoner kronor) för forskning och forskarutbildning

under anslaget 25:72 Enskilda utbildningsanordnare

på högskoleområdet m.m. På anslaget 25:74 Forskning

och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa

högskolor föreslås ökningar till samtliga lärosäten

som berörs av anslaget, sammanlagt 81 858 000 kr.

Centerpartiet vill anslå 50 miljoner kronor under

anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. för att tillföra

lärarutbildningen nya utbildningsplatser. I motionen

nämns särskilt behovet av fler förskollärare. Under

samma anslag vill partiet minska anslagsposten till

regeringens disposition med drygt 22 miljoner

kronor. Centerpartiet föreslår i motion

2003/04:Ub392 yrkande 2 att lärarutbildningen skall

utökas med 500 nya utbildningsplatser.

I motion 2003/04:Ub511 (c) föreslår motionären att

anslaget 25:29 Umeå universitet: Forskning och

forskarutbildning skall ökas med 15 miljoner kronor

(yrkande 1) och anslaget 25:37 Luleå tekniska

universitet: Forskning och forskarutbildning med 20

miljoner kronor (yrkande 2). Motion 2003/04: Ub424

(c) för fram förslag om att öka anslaget 25:53

Mälardalens högskola: Forskning och

forskarutbildning med 20 miljoner kronor. Dessa

förslag överensstämmer med Centerpartiets ovan

redovisade budgetförslag.

Högskolan i Borås föreslås i motion 2003/04:Ub406

(c) bli anvisad 5 miljoner kronor av den ökning som

Centerpartiet föreslagit för anslaget 25:73

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m. Motionären vill också att Högskolan i Borås

skall anvisas 10 miljoner kronor inom ramen för den

av Centerpartiet föreslagna höjningen av

anslagsbeloppet under 25:74 Forskning och

konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen

25:20–25:75 enligt regeringens förslag och avslår

motionsyrkandena.

Högskolans grundutbildning har under några år

befunnit sig i stark expansion. Lärosätena har under

perioden 1997–2002 tillförts medel motsvarande full

ersättning för 85 000 nya helårsplatser. Regeringen

föreslår nu en viss minskning. Efterfrågan på

högskoleutbildning från studenternas sida har under

2002 överensstämt så väl med högskolesystemets

kapacitet att lärosätena har kunnat utnyttja 99 % av

de sammanlagda s.k. takbeloppen. Åldersgruppen av

19-åringar ökar 2004 och de närmaste åren därefter.

Utskottet kan mot den bakgrunden inte ställa sig

bakom Folkpartiets förslag om att antalet

helårsstudenter skall minska mer än vad regeringens

förslag medför.

Liksom regeringen och motionärerna anser utskottet

att det är ytterst viktigt att slå vakt om

utbildningens kvalitet. Ett system för regelbundet

återkommande kvalitetsutvärdering genom

Högskoleverket har tagits i bruk. De

utbildningsområden som har de lägsta

ersättningsbeloppen för helårsstudenter och

helårsprestationer – humaniora, teologi,

samhällsvetenskap och juridik – har fått dessa

belopp höjda 2002 och 2003. För detta har anslagen

tillförts 200 miljoner kronor. Även

ersättningsbeloppen för utbildningsområdet Vård

höjdes 2003 till en kostnad av 194 miljoner kronor,

men de kan på grund av resursbrist inte höjas

ytterligare 2004. De höjda ersättningsbeloppen

innebär ökat utrymme för lärarinsatser.

De kraftiga anslagsökningar för högskoleområdet

som Moderaterna föreslår är inte möjliga inom den

utgiftsram som riksdagen nyligen har fastställt.

Utgiftsramen medger inte heller de ökningar av

varierande omfattning som de olika

oppositionspartierna föreslår när det gäller

anslagen till forskning och forskarutbildning.

Den extra per capita-ersättningen för

helårsstudenter i kurser inom ramen för

Nätuniversitetet har av lärosätena använts såväl

till nyutveckling och anpassning av kurser som till

utveckling av nytt tekniskt stöd och pedagogisk

utbildning av lärare. Sådana insatser är enligt

utskottets mening angelägna även 2004, om

distansutbildning inom ramen för Nätuniversitetet

skall kunna effektivt bidra till ökad tillgänglighet

och breddad rekrytering till en högskoleutbildning

av hög kvalitet. Medel för detta måste därför enligt

utskottets uppfattning finnas kvar 2004. Utskottet

anser likaså att Rekryteringsdelegationen fyller en

viktig funktion för att målen om breddad rekrytering

till högskolan skall kunna uppnås.

Liksom tidigare ställer sig utskottet avvisande

till Kristdemokraternas förslag om försäljning av

utbildning till enskilda personer från länder

utanför EES-området.

När det gäller behovet av ökad lärarutbildning

skriver regeringen på s. 125 i propositionen:

Universitet och högskolor måste inom oförändrade

eller minskade takbelopp fullfölja utbyggnaden av

lärarutbildningarna och

sjuksköterskeutbildningarna genom omfördelningar

från exempelvis fristående kurser. För lärare med

inriktning mot tidigare år skall lärosätena

fortsatt särskilt beakta det ökade behovet av

lärare i förskola och förskoleklass.

Utskottet instämmer i den bedömningen. Som

redovisats ovan innebär regeringens förslag att

anslagsposten Särskilda lärarutbildningar (SÄL)

under anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. ökas ytterligare

2004.

Ersättningar för klinisk utbildning och

forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att godkänna ett avtal om

samarbete med vissa landsting när det gäller

medicinsk utbildning och forskning.

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om

kompensation till landstinget i Västra

Götalandsregionen för en av Göteborgs

universitet beslutad ökning av

tandläkarutbildningen.

Bakgrund

Den kliniska delen av läkarutbildningen och klinisk

medicinsk forskning kan endast bedrivas i anslutning

till hälso- och sjukvården, för vilken landstingen

är huvudmän. Även tandläkarutbildning och

odontologisk forskning måste bedrivas i anslutning

till tandvård. Staten har därför sedan lång tid

anslagit medel för ersättning till huvudmännen för

hälso- och sjukvården och för tandvården i vissa

landsting för den tillgång till resurser inom hälso-

och sjukvården respektive tandvården som de ställer

till förfogande för läkarutbildning,

tandläkarutbildning och medicinsk och odontologisk

forskning. De senaste decennierna har denna

ersättnings storlek reglerats i avtal mellan staten

och huvudmännen. Avtalet som gäller medicinsk

forskning och utbildning slöts 1989 och redovisades

för riksdagen som bilaga till

forskningspropositionen 1989 (prop. 1989/90:90).

För tandläkarutbildning och odontologisk forskning

vid Göteborgs och Umeå universitet slöts ett

motsvarande avtal 1992. Karolinska institutet och

Malmö högskola, där det också finns

tandläkarutbildning och odontologisk forskning,

driver egna tandvårdscentraler för vilka medel

beräknas under respektive grundutbildningsanslag.

Regeringen sade i december 1998 upp båda avtalen

att upphöra att gälla med utgången av år 2003. Sedan

avtalen slöts hade mål- och resultatstyrning och ett

nytt resurstilldelningssystem införts för den

statliga högskolan, vilket gjorde att avtalen i

vissa delar hade blivit obsoleta.

Propositionen och utskottets ställningstagande

En av utbildningsministern utsedd förhandlare har

haft i uppdrag att förhandla fram och sluta

överenskommelse om ett nytt avtal med

sjukvårdshuvudmännen. Ett nytt avtal om samarbete om

grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och

utveckling av hälso- och sjukvården har den 13 juni

2003 slutits mellan staten och landstingen i de län

där de sex lärosäten som bedriver läkarutbildning är

belägna. Regeringen begär riksdagens bemyndigande

att godkänna avtalet.

Det centrala avtalet förutsätter regionala avtal

mellan berörda universitet och landsting. I det

centrala avtalet regleras vad de regionala avtalen

skall innehålla. Det centrala avtalet innebär också

att ersättningen som avser läkarutbildning särskiljs

från den som avser forskning. Detta underlättar

enligt regeringen beräkningen av konsekvenserna av

framtida dimensioneringsförändringar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen ger

regeringen det begärda bemyndigandet att godkänna

avtalet.

Utskottet ser det som ett viktigt framsteg att det

nya avtalet innebär att Umeå och Linköpings

universitet kommer att behandlas likvärdigt med de

äldre lärosätena.

Såväl i avtalet, som utskottet har tagit del av

efter hänvändelse till Utbildningsdepartementet, som

i regeringens beskrivning i propositionen sägs att

riksdagen har fastställt dimensioneringen av

läkarutbildningen respektive i framtiden kan komma

att ändra denna. Utskottet konstaterar att något

uttryckligt beslut om dimensioneringen av

läkarutbildningen dock inte har föreslagits

riksdagen efter högskolereformen 1993 och att

riksdagen inte har fattat något sådant beslut. Det

styrsystem som infördes 1993 innebär att det är

lärosätena själva som bestämmer om sitt

utbildningsutbud, inom ramen för de

utbildningsuppdrag och med beaktande av de

examinationsmål som regeringen har givit respektive

lärosäte i regleringsbrev. Det har däremot

förekommit att regeringen har föreslagit och

riksdagen har beslutat om förändringar i anslagen

som har varit avsedda att inverka på

dimensioneringen av bl.a. läkarutbildningen. Så

skedde bl.a. inför budgetåret 1994/95, då regeringen

i kompletteringspropositionen lade fram förslag om

minskade anslag till fyra universitet med

läkarutbildning och förklarade att

utbildningsuppdragen till dessa skulle minskas

(prop. 1993/94:150 bil. 8, yttr. UbU6y, bet. FiU20,

rskr. 456). Förändringen i utbildningsuppdragen

bestod i att det maximala antalet helårsprestationer

som lärosätena under treårsperioden 1993/94–1995/96

skulle kunna få ersättning för inom

utbildningsområdet medicin minskades i

regleringsbrevet för 1994/95. I

kompletteringspropositionen (prop. 1993/94:

150 bil. 8 s. 12) erinrade regeringen om att det

ankommer på respektive lärosätes styrelse att avgöra

den exakta fördelningen mellan de olika

utbildningsområdena. Regleringen av hur många

helårsprestationer som ett lärosäte kunde få

ersättning för inom olika utbildningsområden

upphörde i och med budgetåret 1997.

I en tabell på s. 236 i budgetpropositionen har

regeringen nu angett vilket antal helårsstudenter

vid vart och ett av de sex lärosätena som ligger

till grund för ersättningen till landstingen 2004

och vilket antal som regeringen beräknar för 2005

och 2006. Utskottet inser svårigheten att på

nationell nivå beräkna ersättningen till landstingen

för samarbetet om läkarutbildning utan att ha ett

bestämt dimensioneringstal för denna utbildning att

bygga på. Med hänsyn till hur det nya avtalet är

formulerat utgår utskottet från att regeringen i

kommande budgetpropositioner kommer att lägga fram

förslag till beslut av riksdagen om

läkarutbildningens dimensionering.

I den mån ett nytt avtal kommer att slutas även om

tandläkarutbildning kan samma problem enligt

utskottets bedömning komma att uppstå.

Läkarutbildning och tandläkarutbildning kan alltså

komma att behöva utgöra undantag från huvudregeln i

styrsystemet för grundläggande högskoleutbildning,

som bör förbli att respektive lärosäte ansvarar för

sitt utbildningsutbud och dimensioneringen av de

utbildningar lärosätet erbjuder.

Motionen och utskottets ställningstagande

Motion 2003/04:Ub404 (kd, fp) tar upp det

förhållandet att Göteborgs universitet har beslutat

utöka antagningen till tandläkarutbildning, vilket

föranlett Västra Götalandsregionen att kräva

kompensation för ökningen. Motionärerna anser att

utökningen av tandläkarutbildningen svarar mot ett

rekryteringsbehov inom tandvården och att Västra

Götalandsregionen bör kompenseras för utökningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen. Det fortfarande gällande avtalet om

samverkan om tandläkarutbildning och odontologisk

forskning bygger på begreppet tillhandahållna

utbildningsplatser. Detta syftade när avtalet

ingicks på av riksdagen fastställd dimensionering.

När sedan styrsystemet ändrades blev som nämnts

avtalet inadekvat bl.a. genom att detta begrepp inte

längre finns.

Utskottet kan dock inte förorda att beslut av en

lokal universitetsstyrelse – även om beslutet ingår

i det som styrelsen ansvarar för – skall få medföra

nya anspråk på medel från staten, vilket är vad

förslaget om kompensation till Västra

Götalandsregionen går ut på.

Principer för resursfördelning mellan

lärosätena för grundläggande utbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

utredning av ett nytt

resurstilldelningssystem. Riksdagen bör också

avslå motionsyrkanden om att

resursfördelningen till lärosätena i större

utsträckning än i dag skall styras av

studenternas val.

Jämför reservationerna 11 (m), 12 (fp), 13

(kd) och 14 (c).

Gällande bestämmelser

De statliga universiteten och högskolorna under

Utbildningsdepartementet tilldelas varje budgetår

var sitt ramanslag till grundutbildning. Hela eller

större delen av anslagsbeloppet utgörs av takbelopp,

som är den högsta sammanlagda ersättning som

lärosätet kan få av staten för faktiskt genomförd

verksamhet. Ersättning ges dels för helårsstudenter,

dels för helårsprestationer med belopp som varierar

mellan olika utbildningsområden. I anslagsbeloppet

för många lärosäten ingår utöver takbeloppen

ersättning som lärosätet tilldelas för särskilda

åtaganden av olika slag.

Med anslagen följer utbildningsuppdrag, som

regeringen ger varje lärosäte i regleringsbrevet.

Om ett lärosäte under ett budgetår inte har

verksamhet som ger ersättning som motsvarar hela

takbeloppet, behandlas mellanskillnaden som ett

anslagssparande som lärosätet kan utnyttja ett

senare budgetår, om verksamheten då haft så stor

omfattning att det årets ramanslag inte räcker till

för att ge den ersättning som verksamheten

berättigar till.

Riksdagen har på förslag av regeringen vid några

tillfällen omfördelat takbelopp mellan lärosäten som

haft svårigheter att nå målen enligt

utbildningsuppdraget och sådana lärosäten som har

större möjligheter att utnyttja resurserna helt.

Sådana omfördelningar har skett både på

tilläggsbudget under pågående budgetår och i

budgetförslag inför ett nytt år (t.ex. prop.

2001/02: 100, bet. FiU21, rskr. 326 respektive prop.

2002/03:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 62).

Motionerna

Moderata samlingspartiet framför i motion

2003/04:Ub290 yrkande 8 sin uppfattning att såväl

plats- som medelsfördelningen bör styras av

studenternas efterfrågan. I en övergångsperiod är

enligt motionärerna en tänkbar modell att hälften av

medlen följer studenten till inskrivningen och

hälften ges lärosätet vid examen. I samma motion

yrkande 4 skriver Moderaterna att en ordning där

studenten själv får bestämma var han eller hon vill

förlägga sin utbildning med stor sannolikhet kommer

att leda till att vissa utbildningar, dit få söker

sig, får läggas ned medan andra utbildningar med

stort efterfrågetryck kan byggas ut. Motion

2003/04:N341 (m) handlar om tillväxten i

Stockholmsregionen. Motionärerna anser att

lokalisering av högskoleplatser skall styras av

studenternas val av studieort (yrkande 10).

Folkpartiet pläderar i motion 2003/04:Ub414 för

införandet av s.k. studentpeng (yrkande 1). Därmed

blir det studenternas val som avgör fördelningen av

platser både mellan ämnen och mellan lärosäten,

anser motionärerna. Högskolor som har högt

sökandetryck skall tillföras mer resurser, om de har

möjlighet och är intresserade av att utöka

verksamheten för att möta sökandetrycket.

Motionärerna skriver också att man bör minska

centraliseringen av platstilldelningen (yrkande 5).

Folkpartiet anser att det nu är dags att se över det

system som infördes 1993, eftersom det har kommit

att innebära stor osäkerhet för högskolorna och det

finns en inbyggd risk att de i längden frestas att

sänka kvaliteten för att få full ersättning (yrkande

2). Även motion 2003/04:Ub249 (fp) tar upp risken

för sänkt kvalitet, med hänvisning till en

uppmärksammad händelse vid Luleå tekniska

universitet. Motionärerna vill att en utredning

skall se över resursfördelningssystemet så att

kvaliteten på utbildningarna bibehålls.

Kristdemokraterna vill enligt motion 2003/04:Ub499

yrkande 19 att studenternas val i högre grad än i

dag skall vara avgörande för fördelningen av

högskoleplatser. De anser också (motion

2003/04:Ub516 yrkande 4) att bostadssituationen på

högskoleorten bör beaktas vid fördelningen av nya

utbildningsplatser. Även i motion 2003/04:Bo226 (kd)

yrkande 4 framförs samma förslag.

Centerpartiet skriver i motion 2003/04:Ub390

yrkande 1 att förändringarna som skett inom

högskolan under de senaste åren kräver en översyn av

tilldelningssystemet, i syfte att stärka lärosätenas

självständighet och möjlighet till ett långsiktigt

kvalitetsarbete.

Enligt motion 2003/04:Ub347 (kd) bör man

rutinmässigt ompröva takbeloppen två gånger per år.

Därigenom skulle man avdramatisera flexibiliteten

och öka resursutnyttjandet, anser motionären.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Riksdagen har behandlat liknande yrkanden från

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna såväl

vid förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU1 s. 64 f.) som

vid varje riksmöte under den föregående

mandatperioden. Det är fortfarande utskottets

uppfattning att det nuvarande

resurstilldelningssystemet i sina grunddrag bör

ligga fast. Universiteten och högskolorna bestämmer

självständigt sitt utbildningsutbud och hur de

sammanlagda resurserna för grundläggande utbildning

skall användas för de olika utbildningar som

anordnas vid respektive lärosäte. Det finns alltså

ingen centraliserad platstilldelning. Uppbyggnaden

av starka och stabila högskolor i samtliga län i

landet är enligt utskottets mening mycket viktig för

landets utveckling. En fullständig anpassning till

aktuellt sökandetryck är oförenlig med detta. Det är

viktigt att alla lärosäten – även de små och

relativt nyetablerade – får ett tillräckligt

studentunderlag för att kunna bygga upp

lärarkompetens och andra resurser. Det är nödvändigt

att lärosätena i förväg vet vilka resurser de kan

räkna med att disponera under budgetåret. En

regelmässig omprövning av takbeloppen två gånger per

år skulle allvarligt försvåra lärosätenas planering.

Möjligheter till omfördelning finns och har också

utnyttjats av regeringen när det visat sig att några

lärosäten inte kunnat rekrytera studenter i så stor

omfattning som hade behövts för att utnyttja det

takbelopp som anvisats. Ett exempel på detta är den

omfördelning som gjordes efter förslag i förra årets

budgetproposition (prop. 2002/03:1 utg.omr. 16 s. 96

f.). Den neddragning med 120 miljoner kronor som

regeringen nu föreslår för budgetåret 2004 och som

utskottet i det föregående har tillstyrkt, är också

ett exempel på att regeringen vid

resurstilldelningen beaktar bl.a. studenternas

efterfrågan på utbildning vid olika lärosäten. I

utredningsbetänkandet Högskolans styrning (SOU

2000:82) redovisades att det är en samstämmig

uppfattning bland universitet och högskolor att det

nuvarande systemet för resurstilldelning fungerar

väl.

När det gäller kvalitetsaspekten påminner

utskottet om den höjning av de lägsta

ersättningsbeloppen för helårsstudenter och

helårsprestationer som genomfördes under 2002 och

2003. Även ersättningsbeloppen för

utbildningsområdet Vård har höjts. Sedan ett par år

tillbaka finns också ett mycket omfattande program

för systematisk kvalitetsutvärdering av samtliga

utbildningar för generella examina och yrkesexamina,

inklusive forskarutbildning. I dessa utvärderingar

ingår att pröva examenstillstånd.

Utvärderingsprogrammet ingår i Högskoleverkets

uppdrag.

Utskottet anser inte att riksdagen bör uppmana

regeringen att lägga även tillgången på

studentbostäder på olika orter till grund för sin

planering av resursförändringar inom

högskolesystemet. Motionsyrkanden liknande de nu

aktuella behandlades vid förra riksmötet av

bostadsutskottet och avslogs av riksdagen (bet.

2002/03:BoU1 s. 60). Studenternas efterfrågan på

utbildning på olika orter är särskilt stark just på

orter där det är svårast att få tag i en bostad. Det

har också visat sig att högskolor på orter som kan

erbjuda god tillgång till studentbostäder i vissa

fall inte drar till sig så många sökande att det är

rimligt att tilldela dem ökade resurser.

Principer för resursfördelning mellan

lärosätena till forskning och forskarutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Folkpartiets förslag om

tillkännagivande att resurserna för forskning

skall koncentreras.

Jämför reservation 15 (m, fp).

Motionen och utskottets ställningstagande

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub414 yrkande

18 ett tillkännagivande till regeringen om att

resurserna för forskning inte kan spridas efter en

matematisk rättvisefördelning över alla högskolor

och universitet. I stället behövs en koncentration

av forskningsresurserna till ett mindre antal

läroanstalter och ett mindre antal institutioner i

landet, heter det i motionen.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandet.

Någon ”matematisk rättvisemodell” har enligt vad

utskottet känner till inte legat till grund för

fördelning av forskningsresurser. Ytterligare

lärosäten har getts ställning som universitet eller

tilldelats vetenskapsområde efter en vetenskaplig

kvalitetsprövning genom Högskoleverket och en

bedömning från regeringens sida av möjligheterna att

ge respektive lärosäte sådana resurser att forskning

och forskarutbildning av god kvalitet kan bedrivas

där. Omvandlingen av tre högskolor till universitet

har åtföljts av successiva höjningar av anslagen

till dessa nya universitet.

Utskottet noterar att den höjning av anslagen till

forskning och forskarutbildning som föreslås i

Folkpartiets budgetförslag innebär att varje

lärosäte med eget sådant anslag får en procentuellt

sett lika stor höjning av detta anslag.

Utökning av vissa yrkesutbildningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra några uttalanden om

att vissa yrkesutbildningar bör utökas.

Jämför reservationerna 16 (kd) och 17 (c).

Motionerna och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna anser enligt motion 2003/04:So640

yrkande 12 att fler platser måste skapas inom

vårdutbildningarna, såväl läkar- och

sjuksköterskeutbildningarna som

omvårdnadsprogrammet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

En utbyggnad av läkarutbildningen inleddes år 2000

och kommer att medföra att fler läkare examineras om

några år. Även sjuksköterskeutbildningen befinner

sig just nu under utbyggnad, vilket bl.a. har

föranlett att de begränsade medel för utbyggnad som

finns i regeringens budgetförslag för 2004 tilldelas

lärosäten – inklusive enskilda utbildningsanordnare

– där sjuksköterskeutbildningens utbyggnad

fortsätter.

Bristen på utbildade socionomer påtalas i motion

2003/04:So643 (kd). Motionären skriver att bristen

på socionomer är stor och många kommuner tvingas

anställa socialsekreterare utan tillräcklig

utbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

I rapporten Social omsorgsutbildning och

socionomutbildning – en översyn (Högskoleverkets

rapportserie 2003:29R) redovisas att

socionomutbildningen under den senaste

femårsperioden har expanderat kraftigt. Fler

lärosäten har fått examensrätt för socionomexamen,

och lärosäten som sedan tidigare har

socionomutbildning har valt att utöka antalet

platser. Utskottet anser därför att det inte finns

anledning för riksdagen att göra något särskilt

tillkännagivande till regeringen enligt

motionsyrkandet.

I motion 2003/04:Ub304 (c) hävdar motionärerna att

antalet platser i lärarutbildningarna bör utökas. De

tar särskilt upp behovet av specialpedagoger för att

underlätta inlärningen för barn i behov av särskilt

stöd. Att som i den senaste budgetpropositionen

skära ned platsantalet ger helt fel signaler, heter

det i motionen.

Enligt motion 2003/04:Ub393 (c) behövs det fler

platser för utbildning av teckenspråkslärare och

teckentolkar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utbildning av specialpedagoger anordnas dels i

reguljär form vid sju lärosäten, dels inom ramen för

satsningen på särskilda lärarutbildningar (SÄL), som

vänder sig till lärare som arbetar inom den

kommunala skolan men som är obehöriga eller önskar

höja sin kompetens. Medlen till SÄL anvisas under

anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. Beloppet på anslagsposten till

SÄL utökas ytterligare 2004. På tilläggsbudget till

statsbudgeten för 2002 anvisades vissa lärosäten

engångsvis ytterligare medel avsedda just för vissa

lärarutbildningar. Fyra lärosäten fick sådana medel

för sammanlagt 230 helårsstudenter inom

specialpedagogutbildning (prop. 2002/03:1 Förslag

till statsbudget, finansplan m.m., bet. FiU1, rskr.

31). Detta skedde genom att medel omfördelades från

andra lärosäten.

Riksdagen har flera gånger tidigare behandlat

yrkanden om utökning av utbildningen av lärare i

teckenspråk och av teckentolkar, senast i betänkande

2002/03:UbU1 s. 69. Utskottet har inhämtat att

Örebro universitet och Malmö högskola innevarande

läsår anordnar lärarutbildning i teckenspråk. Denna

utbildning vänder sig till hörande lärarstudenter.

Lärarhögskolan i Stockholm planerar att under 2005

erbjuda en lärarutbildning med inriktning mot

teckenspråk och annat ämne. Lärarhögskolan har av

regeringen fått ett särskilt uppdrag att på försök

anordna lärarutbildning för döva och hörselskadade.

Högskolan skall vidare i samråd med berörda

intressenter ansvara för övrigt utvecklingsarbete

när det gäller lärarutbildning för döva och

hörselskadade samt för utbildning avseende

teckenspråk. Utskottet har inhämtat att

Lärarhögskolan arbetar med uppdraget genom att vissa

terminer gå ut med riktad lärarutbildning till

teckenspråkskunniga studenter som vill arbeta med

döva och hörselskadade barn och ungdomar.

Lärarhögskolan har tillsammans med Stockholms

universitet utvecklat en obligatorisk kurs inom

lärarprogrammet för studenter som tänker arbeta med

döva/hörselskadade elever. Under våren 2004

fortsätter Lärarhögskolan, Stockholms universitet

och Örebro universitet arbetet med planering av

framtida utbud av olika typer av kurser inom

lärarutbildningens ram. Arbetet sker i samverkan med

Specialskolemyndigheten, Specialpedagogiska

institutet och representanter för kommunerna.

Teckenspråkstolkar utbildas vid folkhögskolor, som

får medel från anslaget 25:2 under utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid. Medlen

fördelas av Tolk- och översättarinstitutet (TÖI),

som är knutet till Stockholms universitet. Av

budgetpropositionen för utgiftsområde 17 (s. 133)

framgår att medlen till utbildning av

teckenspråkstolkar 2003 inte kommer att utnyttjas

fullt ut. Behovet av utbildade tolkar är dock stort,

och TÖI har vidtagit åtgärder för att öka

rekryteringen till utbildningen. Dessa åtgärder

bedöms ge full effekt 2005.

Förstärkning av vissa lärosäten och vissa

regioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

vissa lärosäten skall få ökade resurser,

omvandlas till universitet eller tilldelas

vetenskapsområde. Riksdagen har tidigare

godkänt att beslut om universitetsstatus och

om vetenskapsområde skall fattas av

regeringen. Utskottet utgår från att

regeringen beaktar och väger samman olika

aspekter när framtida resursförändringar

bereds.

Motionerna

Förslag om att vissa högskolor skall få

universitetsstatus tas upp i nio motioner, nämligen

följande:

2003/04:Ub204 (m) som gäller Högskolan Dalarna

2003/04:Ub311 (m) yrkande 1 som gäller Högskolan i

Gävle

2003/04:Ub422 (fp) yrkande 1 som gäller Högskolan

i Gävle

2003/04:Ub273 (kd) yrkande 2 som gäller

Mälardalens högskola

2003/04:Ub259 (m) yrkande 2 som gäller Södertörns

högskola

2003/04:Ub507 (s) yrkande 2 som gäller Södertörns

högskola

2003/04:T470 (fp) yrkande 5 som gäller Södertörns

högskola

2003/04:Ub279 (fp) yrkande 1 som gäller Malmö

högskola

2003/04:Ub490 (s) som gäller Malmö högskola.

Sex motioner innehåller förslag om att vissa

högskolor skall tilldelas vetenskapsområde och

därmed få rätt att utfärda examina i

forskarutbildningen inom det området. Enligt motion

2003/04:Ub273 (kd) yrkande 1 bör Mälardalens

högskola tilldelas humanistisk-samhällsvetenskapligt

vetenskapsområde. Motionerna 2003/04:Ub260 (s),

2003/04:Ub305 (v), 2003/04:Ub306 (kd) och

2003/04:Ub356 (mp, c) yrkande 1 gäller tekniskt

vetenskapsområde till Högskolan i Gävle. I motion

2003/04:Ub365 (c, m, fp, kd) föreslås att Högskolan

i Skövde skall tilldelas tekniskt vetenskapsområde.

Ett stort antal motioner tar upp andra

förstärkningar vid särskilda lärosäten eller inom

vissa regioner. Yrkandena presenteras här i

geografisk ordning, från norr till söder till

väster.

Enligt motion 2003/04:Ub512 (c) behöver det vid

Luleå tekniska universitet inrättas en

turistprofessur med inriktning på småföretagande.

Motion 2003/04:Ub448 (s) innehåller förslag om att

sjöbefälsutbildning åter skall anordnas vid

Mitthögskolan. Motionärerna påpekar att

rekryteringen till sjöbefälsutbildning bland

ungdomar i Norrland har minskat kraftigt.

Behovet av resurser för utveckling av forskning

och grundutbildning vid Mitthögskolan tas upp i

motion 2003/04:Ub451 (s).

I motion 2003/04:Ub362 (fp) skriver motionären att

verksamheten inom Forum för nationella minoriteter,

som i dag bedrivs på tillfällig projektbasis vid

Uppsala universitet, bör permanentas.

Medelstilldelningen till Mälardalens högskola för

forskning och forskarutbildning bör enligt motion

2003/04:Ub273 (kd) vara på samma nivå som den som

getts andra lärosäten som fått vetenskapsområde

(yrkande 3). Mälardalens högskola bör få ett

långsiktigt större anslag till forskning (yrkande

4). Den nuvarande snedfördelningen mellan medel till

grundutbildning och medel till forskarutbildning vid

Mälardalens högskola bör göras om, så att andelen

forskningsmedel kan växa (yrkande 5). Mälardalens

högskola fyller ett nationellt behov och bör därför

erhålla satsningar, för hela Sveriges skull, heter

det i motionen (yrkande 6).

Motion 2003/04:Ub345 (kd) tar upp takbeloppet till

Örebro universitet. För 2003 räknar universitetet

enligt motionären med en överproduktion värd 29

miljoner kronor. Han anser att takbeloppet bör ökas

permanent genom en omfördelning från de lärosäten

som inte förmår utnyttja sina tilldelade resurser.

Samme motionär föreslår i motion 2003/04:Ub346

(kd) att medel också bör omfördelas till Örebro

universitet för dess kostnader för tolkar till döva,

dövblinda och hörselskadade studenter. Örebro

universitet arbetar för närvarande med ett förslag

till utformning av ett teckenspråkigt universitet.

Under tiden fram till dess att denna vision kan bli

verklighet är det enligt motionären nödvändigt att

omfördela medel direkt till universitetet för de

beräknade tolkkostnaderna.

Motionerna 2003/04:Ub278 (m), 2003/04:Ub507 (s)

yrkande 1 och 2003/04:N341 (m) yrkande 11 tar upp

behovet av fler högskoleplatser i

Stockholmsregionen. I förhållande till befolkningens

storlek är den högre utbildningen enligt

motionärerna underdimensionerad, vilket utgör en

fara för näringslivet i denna region. I motion

2003/04:Ub259 (m) yrkande 1 sägs att Södertörns

högskola bör få platser/resurser motsvarande det

antal studenter som söker dit.

Linköpings universitet bör enligt motion

2003/04:Ub468 (m) tillföras forskningsresurser i

samma omfattning som jämförbara universitet. I dag

är forskningsanslaget lågt i förhållande till

omfattningen av grundutbildningen.

I motion 2003/04:Ub291 (fp) yrkande 2 föreslås att

en forskarskola inrättas vid Linköpings universitet

för forskning om fibromyalgi och långvarig smärta.

Samma motion, yrkande 1, innehåller förslag om en

forskarskola vid Lunds universitet för forskning om

reumatiska ledsjukdomar och artros.

Malmö högskola bör enligt motion 2003/04:Ub279

(fp) yrkande 3 tilldelas ett ökat antal

studentplatser. Motionärerna påpekar att Malmö

högskola är ett av de lärosäten som har lyckats bäst

med att rekrytera studenter från icke studievana

grupper. Högskolan har utbildningar till flera yrken

som kan väntas bli underförsörjda med arbetskraft,

bl.a. lärarutbildning. I samma motion yrkande 2

föreslås att Malmö högskola tilldelas en

forskarskola kring professionsrollen. Denna högskola

har enligt motionärerna en tvärvetenskaplig profil

och också professionsutbildningar i ovanligt hög

grad.

Enligt motion 2003/04:Ub255 (c) är det viktigt för

de berörda kommunerna att Högskolan Kristianstad och

Malmö högskola får fasta forskningsresurser (yrkande

1). Ett Campus Ystad liknande Campus Helsingborg

skulle kunna vara ett lyft för hela Österlens

utveckling (yrkande 2).

En permanent forskarskola för fiskekologi och

fiskeribiologi bör enligt motionerna 2003/04:Ub233

(fp) och 2003/04:Ub246 (m) förläggas till Högskolan

i Kalmar. Motionärerna hänvisar till förslag från

Havsmiljökommissionen om sådana forskarskolor.

Skåne bör enligt motion 2003/04:Ub255 (c) yrkande

4 göras till centrum för svenska functional food-

produkter och livsmedelsforskning. Lunds universitet

och högskolorna i Skåne sysslar med forskning inom

livsmedelsområdet, och regionen har många etablerade

företag inom livsmedels-, läkemedels- och

kemiindustrin. Nationella resurser bör enligt

motionärerna tillföras denna viktiga framtidssektor.

Västsverige och Göteborg behöver enligt motion

2003/04:Ub209 (m) fler utbildningsplatser (yrkande

1) och förstärkning av forskningsresurserna (yrkande

2).

I motion 2003/04:Ub456 (s) föreslås en satsning på

forskning och forskarutbildning i Västsverige

(yrkande 1), en fortsatt utbyggnad av

grundutbildning och kvalificerad yrkesutbildning i

samma region (yrkande 2), fler platser till

läkarutbildningen i Västsverige för att komma i fas

med övriga delar av landet (yrkande 3), fördubbling

under de närmaste åren av antalet platser i

vårdutbildningarna i Västsverige (yrkande 4), en

nätverksbaserad forskarskola i vårdvetenskap i

Västsverige (yrkande 5), ett nationellt centrum för

arbetsintegrerat lärande vid Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla (yrkande 6) och en fortsatt

satsning på form, design och medier i Västsverige

(yrkande 7). Motionärerna framhåller att

Hantverksskolan Dacapo i Mariestad av

naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg har bedömts

vara högskolemässig. Skolan står nästa år inför en

finansieringskris. Göteborgs universitet eller

Högskolan i Skövde bör få medel så att de kan ta in

Hantverksskolan i sin organisation, anser

motionärerna. Högskolorna i Skövde och

Trollhättan/Uddevalla behöver också resurser för att

de skall kunna fortsätta att driva de utbildningar

inom film och medier som utvecklats där.

Film- och medieutbildningen vid Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla, som har kommit till stånd som

ett EU-projekt, tas också upp i motionerna

2003/04:Ub337 (c) och 2003/04:Ub518 (kd). Enligt den

sistnämnda motionen bör denna högskola få rätt att

tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet

Media och få motsvarande höjning av sitt takbelopp.

Invandrarakademin vid Högskolan i Borås lyfts fram

i motionerna 2003/04:Ub219 (m), 2003/04:Ub274 (kd)

yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub349 (fp) yrkande 1 och

2003/04:Ub442 (s). Invandrarakademin har kommit till

stånd som ett projekt och finansierats med medel på

tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2002. Syftet

med projektet är att ta till vara invandrade

akademikers kompetens genom att dels värdera deras

akademiska utbildningar i reella kompetenstermer,

dels erbjuda dem möjligheter till individuellt

anpassade kompletteringsstudier. Motionärerna

bedömer det inte som möjligt för Högskolan i Borås

att inom ramen för sina ordinarie anslag finansiera

Invandrarakademien.

Chalmers tekniska högskola kommer enligt motion

2003/04:Ub400 (fp) att tvingas minska antalet

nybörjarplatser nästa år, eftersom Chalmers inte har

fått tillbaka de 600 helårsplatser som fråntogs

högskolan i budgetpropositionen för 2002. Motionären

påpekar att omfördelningen då sades vara tillfällig.

Trots en lång tradition av nära och öppet

samarbete med näringslivet och god utdelning i form

av forskningsstöd från råd, stiftelser och

branschorgan har Chalmers tekniska högskola enligt

motion 2003/04:Ub272 (kd) stora svårigheter att

klara forskningsfinansieringen för doktorander.

Motionärerna anser att fakultetsmedlen för de

forskningsintensiva universiteten och högskolorna

bör öka väsentligt under den kommande

mandatperioden.

När riksdagen 1992 beslutade att ett nytt

laboratorium för mikroteknologi skulle uppföras vid

Chalmers tekniska högskola utlovades ett driftbidrag

för de kommande hyreskostnaderna, framhåller

motionärerna i motion 2003/04: Ub405 (kd, fp)

yrkande 1. Detta löfte drogs av besparingsskäl

tillbaka i budgetpropositionen för 1999. För att

Chalmers skall kunna fortsätta att konkurrera inom

området krävs enligt motionärerna en statlig

basfinansiering. Det utlovade driftbidraget bör

indexuppräknas sedan 1998 (yrkande 2).

Högskolan i Jönköping har enligt motion

2003/04:Ub487 (s) god kompetens för att ge

utbildning i företagshälsovård. Genom omdisponering

av utbildningsplatser i landet kan den bli ett

centrum för utbildning inom detta specialområde,

skriver motionären.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här

redovisade motionsyrkanden.

Ett lärosäte som är universitet får anordna

utbildning och utfärda examina inom

forskarutbildning utan begränsning i fråga om ämnen

eller områden. En högskola som har fått

vetenskapsområde får utfärda examina i

forskarutbildning inom detta vetenskapsområde.

Riksdagen godkände hösten 1996 att regeringen

skall besluta om att ge benämningen universitet till

högskolor som begärt detta och som uppfyller ett

antal krav när det gäller omfattning och bredd i

grundutbildning, forskning och forskarutbildning

m.m. Innan regeringen beslutar skall Högskoleverket

pröva huruvida högskolan i fråga har nått den nivå

som erfordras (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet.

UbU1, rskr. 100). Utskottet anser inte att riksdagen

bör återta ansvaret för att besluta om benämningen

universitet.

Enligt högskolelagen (1992:1434, ändr. 1998:1832)

är det numera regeringen som beslutar om att ett

eller flera vetenskapsområden skall finnas vid en

högskola som inte är universitet. Fram till den 31

mars 1999 var det Högskoleverket som fattade beslut

om vetenskapsområde. Skälet till att överföra dessa

beslut till regeringen var att regeringen ansåg att

inrättande av en verksamhet och beslut om resurser

till denna borde vara sammanhängande. Beslut om

resurser fattas ju av riksdagen på förslag av

regeringen. Ansökningar om vetenskapsområde

remitteras normalt av regeringen till Högskoleverket

för en kvalitativ bedömning.

De högskolor som i dag har vetenskapsområde är

Mitthögskolan (naturvetenskapligt vetenskapsområde),

Blekinge tekniska högskola (tekniskt

vetenskapsområde), Malmö högskola (medicinskt

vetenskapsområde), Högskolan i Kalmar

(naturvetenskapligt vetenskapsområde) och

Mälardalens högskola (tekniskt vetenskapsområde).

Som nämnts i det föregående avser regeringen också

att ge Högskolan i Jönköping, som har enskild

huvudman, humanistisk-samhällsvetenskapligt

vetenskapsområde.

Karolinska institutet och Kungl. Tekniska

högskolan är universitet, även om de inte har den

beteckningen i sina namn.

Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 1999

att beslutet att omvandla tre högskolor till

universitet innebär ett åtagande av regeringen för

en framtida resurstillväxt som stärker kvaliteten

såväl av utbildning som forskning (prop. 1998/99:1

utg.omr. 16 s. 105). I anslutning till att

högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro omvandlades

till universitet och till att vissa andra högskolor

tilldelats vetenskapsområde har dessa lärosäten

också tillförts betydande resursförstärkningar under

egna anslag till forskning och forskarutbildning.

Utskottet utgår från att regeringen även i

framtiden kommer att beakta såväl behoven i

respektive region som efterfrågan från studenterna

och lärosätenas möjligheter att erbjuda utbildning

av god kvalitet, när förslag om utbyggnad eller

omfördelning av resurser till universitet och

högskolor bereds.

Beslut om att inrätta professurer fattas sedan

många år av respektive lärosäte. Även inrättande av

forskarskolor beslutas normalt vid lärosätena.

Utskottet noterar att forskarskolor i fiskekologi

och fiskeribiologi av Havsmiljökommissionen har

föreslagits bli inrättade vid Göteborgs, Stockholms

och Umeå universitet i anslutning till de marina

centrum som finns där (En nationell marin strategi,

SOU 2003:72).

Utbildningsministern förklarade i ett skriftligt

frågesvar i juni 2003 att beslutet att inte ge

Chalmers det tidigare aviserade driftbidraget till

det nya laboratoriet för mikroteknologi var

motiverat av besparingsskäl. Utgångspunkten var att

besparingen skulle läggas där den gjorde minst skada

för den högre utbildningen (fråga 2002/03:1020).

Förslag om att återinföra sjöbefälsutbildning vid

Mitthögskolan har behandlats av riksdagen vid de två

senaste riksmötena. Som utskottet framhöll förra

året (bet. 2002/03:UbU1 s. 70) kräver

sjöbefälsutbildning mycket dyrbara investeringar.

Fristående högskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig för omvandling

av fler statliga lärosäten till stiftelseform

och inte heller för inrättande av ytterligare

fristående högskolor i annan form.

Jämför reservation 18 (m).

Utskottet föreslår också att riksdagen avslår ett

motionsyrkande om forskningsresurser till de

fristående teologiska högskolorna.

Motionerna och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2003/04:Ub290 yrkande 10 att fler fristående

högskolor skall komma till stånd genom att

regeringen erbjuder möjlighet att ombilda ett större

och ett mindre lärosäte till stiftelseform.

Moderaterna vill beräkna 2 miljarder kronor för

stiftelsekapital till denna omvandling. Även andra

former som kan gynna den akademiska friheten och

excellensen bör prövas, heter det i samma motion,

yrkande 11.

U t s k o t t e t förslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Förslag om fler fristående högskolor har

behandlats av riksdagen varje år under den förra

mandatperioden och senast förra året (bet.

2002/03:UbU1 s. 81). Utskottet anser liksom tidigare

att det inte finns anledning att avsätta statsmedel

för att skapa fristående högskolor, eftersom de

ramvillkor som nu gäller för statliga universitet

och högskolor ger dessa stort utrymme för

självbestämmande, något som har fått till följd en

stor mångfald i fråga om utbildningsutbud och

undervisningsformer.

I motion 2003/04:Ub340 (c, m, fp, kd) framförs

förslag om att de fristående teologiska högskolorna

skall få förstärkt stöd av staten genom att även

tilldelas forskningsresurser. Motionärerna anser att

forskningen spelar en avgörande roll för att

högskolorna rätt skall kunna fullgöra uppgifterna

att bedriva utbildning och samverka med det

omgivande samhället. För närvarande kan en

forskningspotential upprätthållas vid de fristående

teologiska högskolorna genom betydande

medelstillskott från deras huvudmän, men de medel

som kan disponeras för forskning är enligt

motionärerna klart otillräckliga för att man på sikt

skall kunna bedriva en vetenskapligt kvalificerad

verksamhet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen har inte tidigare haft att ta ställning

till något förslag om forskningsmedel till de

fristående teologiska högskolorna. Utskottet anser

att detta är en principfråga som lämpligen bör

behandlas i anslutning till en forskningspolitisk

proposition. Regeringen har aviserat att en sådan

proposition kommer att lämnas till riksdagen under

innevarande mandatperiod.

Framtida ökning av anslagen till forskning och

forskarutbildning

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till den kommande

forskningspolitiska propositionen föreslår

utskottet att riksdagen inte skall göra något

uttalande om att de s.k. fakultetsanslagen

bör öka väsentligt och inte heller om att

antalet doktorandtjänster bör utökas.

Jämför reservationerna 19 (m, fp) och 20 (c).

Motionerna och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2003/04:Ub290 yrkande 17 att lärosätenas anslag till

forskning och forskarutbildning, de s.k.

fakultetsanslagen, skall öka. Denna åtgärd ses som

en förstärkning av den fria forskningen.

Centerpartiet vill enligt motion 2003/04:Ub390

yrkande 30 att antalet doktorandtjänster skall öka.

Satsningar på doktorandtjänster är enligt

motionärerna viktiga för att långsiktigt skapa

bättre villkor för forskningen och ge doktoranderna

ökad social trygghet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Ställningstaganden till avvägningen mellan

forskningsresurser direkt till lärosätena och till

centrala forskningsfinansierande organ bör göras i

anslutning till regeringens kommande

forskningspolitiska proposition. Även frågor om

formerna för studiefinansiering i

forskarutbildningen och resurser för sådan bör

behandlas i samband med den kommande propositionen.

Kravet på full kostnadstäckning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att kravet på full

kostnadstäckning även i fortsättningen skall

tillämpas på alla externa finansiärer av

forskning. Cancerfonden bör inte undantas

från kravet att täcka även lokalkostnader.

Jämför reservation 21 (m, kd).

Gällande bestämmelser

Regeringen har i regleringsbrevet för 2003 till

universitet och högskolor föreskrivit att samtliga

kostnader för den verksamhet som finansieras med

bidrag från externa finansiärer, inklusive

verksamhetens andel av gemensamma kostnader, skall

täckas med dessa bidrag (s.k. full

kostnadstäckning). En lägsta nivå för påslag för

indirekta kostnader skall för lärosätet vara minst

18 % av forskningsprojektens direkta kostnader

exklusive lokalkostnader. Undantagna från kravet på

full kostnadstäckning är endast EU-finansiärer och

andra överstatliga organ där Sverige godkänt avtal

med sådana undantag.

Motionerna och utskottets ställningstaganden

I motion 2003/04:Sk285 (m) yrkande 2 föreslås att

kravet på att externa finansiärer skall betala även

s.k. overheadkostnader skall tas bort. Syftet är att

alla medel skall komma forskningen till nytta utan

statlig inblandning.

Motion 2003/04:Ub318 (m) tar upp Cancerfonden, som

enligt motionärerna bör få fortsätta att vara

undantagen från kravet på att täcka höjda

lokalkostnader. De indirekta kostnader som

Cancerfonden måste betala skall förbli 12 %, anser

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

båda yrkandena.

Kravet på full kostnadstäckning är nödvändigt för

att inte extern finansiering skall urholka

lärosätenas utrymme för att göra egna prioriteringar

av de forskningsmedel som anslås till dem direkt av

statsmakterna. Att avskaffa kravet på full

kostnadstäckning skulle därför stå i direkt strid

med strävandena att stärka lärosätenas

självständighet. Även den begränsning av kravet på

full kostnadstäckning som i den ena motionen

föreslås för Cancerfonden innebär en sådan

urholkning, som utskottet inte kan förorda.

Högskoleavgifter för studenter från länder

utanför EES

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig för att

lärosätena skall få ta ut avgift av enskilda

personer från länder utanför EES som deltar i

utbildning i Sverige.

Jämför reservation 22 (kd).

Gällande bestämmelser

I 1 kap. 10 § högskoleförordningen (1993:100) har

regeringen föreskrivit att utbildningen vid

högskolorna skall vara avgiftsfri för studenterna.

Ett universitet eller en högskola som har staten

som huvudman och som omfattas av högskolelagen

(1992:1434) får bedriva uppdragsutbildning enligt

bestämmelserna i en särskild förordning (2002:760).

Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas

mot avgift från annan än enskild för personer som

uppdragsgivaren utser. Vid uppdragsutbildning

tillämpas avgiftsförordningen (1992:191).

Högskolorna får själva bestämma avgiftens storlek.

Avgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning

uppnås.

Motionen och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub499

yrkande 20 att högskoleförordningen skall ändras så

att man tillåter lärosätena att ta ut avgifter för

utbildning av studenter från länder utanför EES. En

sådan ändring skulle öka omsättningen, och det

skulle vara berikande för högskolan att öka

kontakterna med omvärlden, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Ett motsvarande yrkande behandlades vid förra

riksmötet och avslogs då (bet. 2002/03:UbU5 s. 19).

Lärosätena har goda möjligheter till kontakter med

omvärlden genom de utbytesprogram som redan finns,

såsom Erasmus, Linnaeus Palme och det nya programmet

Erasmus mundus.

Distansutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra något uttalande om

kommunala lärcentrum. Utskottet hänvisar till

pågående projekt med stöd av Nationellt

centrum för flexibelt lärande och

Delegationen för regional samverkan om högre

utbildning.

Jämför reservation 23 (kd).

Motionen och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna skriver i motion 2003/04:Ub499

yrkande 8 att en viktig insats för

högskoleutbildning på distans görs vid de kommunala

lärcentren. Högskoleutbildning är en av flera

utbildningsformer och utbildningsnivåer som erbjuds

vid lärcentren. Denna verksamhet borde utökas för

att göra högre utbildning tillgänglig för fler. För

det har lärosätena ansvar, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Lärosätena har sedan ett drygt år tillbaka en

lagfäst uppgift att aktivt främja och bredda

rekryteringen till högskolan (1 kap. 5 § tredje

stycket högskolelagen, 1992:1434).

Under perioden 2002–2004 avsätts på statsbudgeten

medel för att stimulera regional samverkan mellan

universitet eller högskolor och kommuner, landsting,

länsstyrelser eller motsvarande organ i syfte att

skapa hållbar tillväxt i regionerna och samtidigt

främja rekryteringen till högskolan. Medel till

Delegationen för regional samverkan om högre

utbildning finns under anslaget 25:73 Särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m. Ett

70-tal projekt för att stödja infrastrukturen för

vuxenutbildning pågår med stöd av delegationen. I

flertalet av dessa projekt är lärcentrum engagerade.

Regeringen (Näringsdepartementet) har gett

Nationellt centrum för flexibelt lärande i uppdrag

att stödja etablerandet av lärcentrum inom kommuner

och har anslagit 20 miljoner kronor för arbetet.

Hösten 2003 har 19 kommuner fått medel ur denna

resurs.

4 Vissa centrala myndigheter m.m.

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen

25:76–25:81 som avser myndigheterna Högskoleverket,

Verket för högskoleservice, Centrala

studiestödsnämnden, Överklagandenämnden för

studiestöd, Internationella programkontoret för

utbildningsområdet respektive Myndigheten för

Sveriges nätuniversitet. Dessutom behandlas här

anslagen 25:82 Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m. och 25:83 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

Från och med år 2004 skall i princip all årlig

revision av statlig verksamhet vara avgiftsbelagd, i

enlighet med riksdagens beslut om avgifter vid

Riksrevisionen (prop. 2002/03:63, bet. FiU27, rskr.

189). Enligt regeringens förslag i

budgetpropositionen kompenseras anslagsfinansierade

myndigheter för den kostnad som avgiften innebär

genom en nivåhöjning av anslagen för nästa budgetår.

Resultat

Regeringen lämnar i budgetpropositionen bl.a.

följande uppgifter om verksamheten vid myndigheterna

under år 2002.

Högskoleverkets vidgade ansvar för granskning av

kvaliteten i den högre utbildningen innebär att

samtliga utbildningar skall utvärderas under en

sexårsperiod fr.o.m. 2001. Under 2002 har tio sådana

ämnes- och programutvärderingar genomförts. Arbetet

fortsätter också med att utveckla metoder för

kvalitetsgranskning, bl.a. genom en av verket

tillsatt grupp med internationella rådgivare. En

viktig del av kvalitetsgranskningen avser prövningar

av examenstillstånd. Sådana prövningar har under

2002 huvudsakligen avsett yrkesexamina inom

vårdområdet och generell magisterexamensrätt.

Antalet tillsynsärenden har ökat 2002 jämfört med

tidigare år. Ärendena har till största delen gällt

enskilda studenters rättssäkerhet, och lärosätena

har godtagit verkets bedömningar och ändrat den

lokala regeltillämpningen. Regeringens bedömning är

att resultatinformationen i Högskoleverkets

årsredovisning ger en god bild av utvecklingen inom

de områden som verket har ansvar för. Enligt

regeringens mening har de mål som ställts upp för

verksamheten uppnåtts.

I fråga om Verket för högskoleservice, VHS,

konstaterar regeringen att det ekonomiska målet för

antagningsverksamheten – att intäkterna skall täcka

85 % av kostnaderna – inte har uppnåtts år 2002.

Kostnaderna har täckts till ca 82 % med

avgiftsintäkter. Det ekonomiska målet för

upphandlingsverksamheten – att intäkterna skall

täcka 100 % av kostnaderna – har däremot uppnåtts

med marginal. Upphandlingsuppdragen minskade i antal

under 2002. Trots detta ökade omsättningen till

följd av uppdragens större omfattning. Ett antal nya

kunder har också tillkommit. Färre universitet och

högskolor anlitade VHS upphandlingstjänster under

2002 jämfört med 2001.

Regeringen bedömer att Centrala

studiestödsnämndens (CSN) verksamhet när det gäller

service till de studerande har varit betydligt mer

tillfredsställande under år 2002 än under de närmast

föregående åren. Myndighetens förmåga att effektivt

hantera regelverk och handläggningsrutiner har

förbättrats, bl.a. genom ett utvecklat IT-stöd.

Telefontillgängligheten har ökat och

handläggningstiderna har förkortats. Det nya

kundcentret i Kiruna, som byggdes upp under 2001,

har bidragit till den ökade tillgängligheten. CSN

uppvisar för nästan alla typer av studiestöd en

ökande andel ärenden som avklarats inom tre veckor.

Jämfört med 2001 har också antalet besvarade samtal

ökat markant. Uppgifterna om antalet besök på

myndighetens webbsida och användandet av webbsvar

visar samtidigt på en allt större efterfrågan på

information beträffande studiestödet. Samtliga mål

som ställdes upp i regleringsbrevet för 2002 vad

gäller tilldelnings- och återbetalningsverksamhet

samt information och service har enligt regeringen

uppnåtts.

Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS)

inrättades den 1 maj 2001. Regeringen gör

bedömningen att ÖKS under sitt första hela

verksamhetsår förhållandevis väl har klarat balansen

mellan service, ärendehantering och rättssäkerhet.

Cirka 4 600 ärenden inkom till nämnden under år

2002. Av dessa avsåg merparten överklaganden i

studiemedelssystemet och en mindre del

studiehjälpen. En genomsnittlig handläggningstid på

maximalt fyra veckor och en längsta normal

handläggningstid på sex veckor har eftersträvats,

vilket dock inte fullt ut kunnat uppnås under året.

Åtgärder för att minska ärendebalansen har vidtagits

av myndigheten under hösten 2002.

Internationella programkontoret för

utbildningsområdet ansvarar för genomförandet av ett

stort antal internationella program. Regeringen

anser att utvecklingen varit tillfredsställande inom

de program som myndigheten har ansvar för. Målet att

öka svenskt deltagande i programmen bedöms

huvudsakligen vara uppfyllt.

Den 1 mars 2002 startade verksamheten vid

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Under den

första tiden har arbetet koncentrerats på att

utveckla samarbetsformer och stöd till de 31

lärosäten som under året ingick i Sveriges

nätuniversitet. En provisorisk webbplats med

grundläggande information och söktjänster har

etablerats i samverkan med Högskoleverkets webbplats

studera.nu. För att stödja samordningen kring

studieadministrativa frågor inom Sveriges

nätuniversitet har referensgrupper inrättats med

företrädare för lärosätena. Vidare har ett arbete

kring kvalitet i IT-stödd distansutbildning inletts

av en arbetsgrupp med experter från olika lärosäten.

Det är enligt regeringen ännu för tidigt att bedöma

i vilken omfattning tillkomsten av Sveriges

nätuniversitet bidragit till ökad tillgänglighet och

breddad rekrytering till högre utbildning.

Regeringen kan dock konstatera att utbudet av IT-

stödd distansutbildning har ökat betydligt under det

första verksamhetsåret och därmed gjort det möjligt

för fler personer att läsa på distans.

Anslag m.m.

25:76 Högskoleverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 185 151 000 kr,

för budgetåret 2004 under anslaget 25:76

Högskoleverket. Motionsyrkanden med förslag

om andra anslagsbelopp och anslagsvillkor bör

därmed avslås.

Jämför särskilda yttranden 3 (fp) och 4 (kd).

Riksdagen bör även avslå motionsyrkanden som

rör inrättande av ett oberoende

kvalitetsinstitut för den högre utbildningen

m.m.

Jämför reservation 24 (fp).

Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljning och

utvärdering bidra till att förbättra och förnya den

högre utbildningen och forskningen vid universitet

och högskolor. Högskoleverket svarar för tillsynen

över högskolans verksamhet i syfte att öka

rättssäkerheten i högskolan. Verket har också som

uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra

utredningar och utvärderingar som grund för

regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket

har dessutom ansvar för statistik om verksamheten

vid universitet och högskolor. Högskoleverket har

rätt att ta ut avgift för att tillhandahålla

högskoleprovet. Avgiftens storlek regleras i

högskoleförordningen (1993:100).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 185 151

000 kr till Högskoleverket för budgetåret 2004.

Av anslagsbeloppet avses 30 152 000 kr få

disponeras av Rådet för högre utbildning vid

Högskoleverket. Anslagsposten Rådet för högre

utbildning har minskats med 7 miljoner kronor i

enlighet med redovisningen i budgetpropositionen (s.

138) över regeringens förslag till

utgiftsminskningar inom utgiftsområde 16.

Folkpartiet minskar anslaget till Högskoleverket

med 30 miljoner kronor i budgetmotionerna

2003/04:Fi240 yrkande 22 och 2003/04:Ub515 yrkande

4. Enligt den sistnämnda motionen avser

neddragningen av anslaget Rådet för högre

utbildning.

Också Kristdemokraterna föreslår en minskning av

anslaget till Högskoleverket som ett led i

besparingar på myndigheter. Deras budgetförslag i

motion 2003/04:Ub514 yrkande 3 tar upp ett anslag

som är 4 988 000 kr lägre än vad regeringen

föreslagit.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till medelsberäkning under anslaget. Motionsyrkanden

om andra anslagsbelopp, bl.a. ett slopande av

anslagsposten till Rådet för högre utbildning,

avstyrks därmed. Riksdagen bör således anvisa det av

regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 185 151 000

kr.

När det särskilt gäller Rådet för högre utbildning

vill utskottet erinra om nyligen beslutade

förändringar av rådets uppgifter. I enlighet med vad

regeringen förutskickade i propositionen Den öppna

högskolan (prop. 2001/02:15, bet. UbU4, rskr. 98)

har det tidigare Rådet för högskoleutbildning vid

Högskoleverket under det nya namnet Rådet för högre

utbildning fått en självständigare roll inom verket

och ett utvidgat uppdrag att på olika sätt stödja

pedagogiskt utvecklingsarbete vid universitet och

högskolor. I en ny instruktion för Högskoleverket

(förordning 2003:7), som trädde i kraft den 15

februari 2003, har rådets uppgifter bestämts.

Folkpartiet hävdar i motion 2003/04:Ub414 att

Högskoleverkets ställning som myndighet under

regeringen i längden kan försvaga verkets

möjligheter att bedriva en självständig granskning

av kvaliteten vid landets universitet och högskolor.

Utvärderingen av lärosätenas förmåga att bedriva en

högkvalitativ utbildning måste utövas av andra

institutioner, vilkas arbete inte riskerar att

politiseras. Kvalitetsgranskningen bör därför brytas

ut ur Högskoleverket och läggas på ett oberoende

kvalitetsinstitut för den högre utbildningen

(yrkande 9). Det nya kvalitetsinstitutet bör bestå

av representanter för ämnesområden, discipliner och

vetenskapliga tidskrifter. Högskoleverkets roll bör

enligt motionen renodlas till enbart

myndighetsutövning (yrkande 8). Det innebär bl.a.

att verket har som sitt ansvar att kontrollera att

bestämmelser följs. Verket skall t.ex., liksom nu,

kunna dra in examensrättigheter från lärosäten för

utbildningar som inte upprätthåller kvalitetskraven.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Liknande motionsyrkanden om renodling av

Högskoleverkets roll och ett fristående

kvalitetsinstitut för högskolan har vid flera

tillfällen avslagits av riksdagen, senast hösten

2002 (bet. 2002/03:UbU1). Utskottet framhöll då, med

anledning av framförda farhågor om politisering, att

Högskoleverkets utvärderingar utförs av högt

kvalificerade experter inom respektive område. I

stor utsträckning hämtas dessa experter från andra

länder än Sverige. Utskottet anför samma skäl för

avslag på nu föreliggande yrkanden.

25:77 Verket för högskoleservice

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 14 053 000 kr,

för budgetåret 2004 under anslaget 25:77

Verket för högskoleservice.

Motionsyrkanden om en översyn av datasystemet för

samordnad antagning till högre utbildning

m.m. bör avslås av riksdagen.

Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den

samordnade antagningen till grundläggande

högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS

universitet, högskolor och andra myndigheter vid

upphandling.

Från anslaget bestrids kostnader för underhåll och

utveckling av datorbaserade system för

antagningsprocessen samt kostnader för övrig

antagningsverksamhet, såsom betygsdatabas och

bedömning av utländska gymnasiebetyg.

Regeringen föreslår att till VHS anvisas

14 053 000 kr för budgetåret 2004.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

medel i enlighet med regeringens förslag.

I motion 2003/04:Ub269 (c) begärs en översyn av

datasystemet för samordnad antagning till högre

utbildning hos VHS (yrkande 1). En ordentlig

genomgång är enligt motionärerna nödvändig för att i

framtiden kunna undvika att studenter utestängs från

utbildningar de antagits till, fastän de via

Internet gett ett jakande svar på

antagningsbeskedet. Motionärerna påpekar att detta

har inträffat. Regeringen bör i sammanhanget

uppmärksamma problem med nonchalant bemötande hos

myndigheter (yrkande 2). Motionärerna anser också

att ansökningar till högskoleutbildning som ställer

ytterligare krav på meriter än studentbetyg, t.ex.

krav på praktik eller arbetsprov, bör återföras från

VHS till berörda utbildningsanordnare (yrkande 3).

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Enligt uppgifter från VHS i augusti 2003 har man

inom verket utrett de uppgifter om felaktig

registrering som förekommit i medier och som

motionärerna hänvisar till. Några tekniska fel i

systemet har inte kunnat konstateras. Eftersom det

förekommit fall, ca 30 av ca 300 000 sökande, där

personer trott att de svarat på ett visst sätt utan

att systemet registrerat detta, har VHS undersökt

hur man skall kunna förbättra svarsproceduren så att

denna typ av händelser kan undvikas i framtiden. VHS

utreder för närvarande vilka eventuella

förbättringar i detta avseende som kan genomföras.

Det bör också nämnas att VHS sedan juni 2000 har i

uppdrag av regeringen att i samarbete med

universitet och högskolor utveckla ett nytt

flexibelt antagningssystem för såväl samordnad som

lokal antagning till högskoleutbildning (det s.k.

NyA-projektet). I samband med detta arbete ser VHS

över hela tjänsteutbudet som universitet och

högskolor nyttjar vid antagning.

25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 372 315 000 kr,

för budgetåret 2004 under anslaget 25:78

Centrala studiestödsnämnden m.m. Ett

motionsyrkande med förslag om annat

anslagsbelopp och ändrad finansieringsform

bör därmed avslås.

Jämför särskilt yttrande 2 (m).

Riksdagen bör även avslå Riksdagens

revisorers förslag (2002/03:

RR15) punkt 3 angående omprövning av systemet

att CSN finansieras genom avgiftsintäkter

jämte motionsyrkanden i samma ärende. Vidare

bör riksdagen avslå motionsyrkanden som rör

överbelastning hos CSN, frågan om att

konkurrensutsätta myndigheten, införande av

en s.k. omvänd straffavgift för CSN samt

konsekvenserna av nedläggningen av vissa

lokalkontor.

Jämför reservationerna 25 (m, fp, kd), 26

(kd), 27 (m, fp) och 28 (fp).

Anslaget finansierar utgifter för tilldelning och

återbetalning av studiestöd samt tilldelning och

återbetalning av lån till hemutrustning för

flyktingar. Centrala studiestödsnämnden (CSN)

administrerar denna verksamhet. Anslaget finansierar

delvis också CSN:s studiesociala verksamhet. Från

anslaget utgår vidare medel för administration av

bidrag vid korttidsstudier till dels Statens

institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), dels

Landsorganisationen i Sverige (LO) och

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

Regeringen föreslår att till CSN m.m. för

budgetåret 2004 anvisas 372 315 000 kr. Anslaget har

tillförts 1,2 miljoner kronor som en följd av att

regeringen under utgiftsområde 15 Studiestöd

föreslår ökade resurser till bidrag vid

korttidsstudier.

Under de tre senaste åren har CSN:s resurser

förstärkts för att täcka kostnader som uppstod i

samband med inrättandet av ett kundcenter i Kiruna.

Från och med 2004 skall myndigheten enligt

regeringen finansiera kundcentret inom ramen för

ordinarie anslagsnivå.

Regeringen anser att det finns förutsättningar för

CSN att klara uppställda mål med oförändrade

resurser under 2004. Minskade ärendevolymer,

samordnat och förenklat studiestödssystem,

satsningen på kundcentret i Kiruna samt utvecklat

IT-stöd skapar förutsättningar för myndigheten att

rationalisera och omstrukturera verksamheten.

Regeringen gör därför bedömningen att servicen till

de studerande kan bibehållas på en hög nivå under

2004.

I budgetpropositionen redovisas en prognos för

inbetalda avgifter år 2004 till CSN om 300 miljoner

kronor. Avgifterna får i sin helhet disponeras av

myndigheten och skall bidra till att finansiera

verksamheten hos CSN.

Sammanlagt kommer CSN således att för 2004

disponera (372 315 000 + 300 000 000 =) 672 315 000

kr.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2003/04:Ub475 yrkande 2 att riksdagen till CSN

anvisar 150 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit eller 522 315 000 kr. Moderaterna anser

att myndigheten inte skall få disponera avgifter på

det sätt som regeringen medger. Tekniken innebär att

man kringgår budgetramen, menar de. I praktiken ger

Moderaternas förslag en lägre driftram för

myndigheten som partiet dessutom vill

konkurrensutsätta.

U t s k o t t e t behandlade under föregående

riksmöte ett motsvarande förslag från Moderata

samlingspartiet (bet. 2002/03:UbU1). Liksom då

erinrar utskottet om att riksdagen våren 2000

godkände att intäkter från avgifter för uppläggning

av lån vid CSN får disponeras av myndigheten (prop.

1999/2000:100, yttr. UbU7y, bet. FiU27, rskr. 262).

Återbetalningsverksamheten har sedan länge

finansierats med avgifter som myndigheten får

disponera (prop. 1988/89:100 bil. 10, SfU15, rskr.

173). CSN:s verksamhet var t.o.m. år 2000 indelad i

tre resultatområden, varav återbetalning av

studielån var ett. På grund av att denna indelning

medförde problem för den ekonomiska styrningen av

verksamheten slogs resultatområdena samman till ett

enda sådant område. Samtliga avgifter redovisas

därför mot anslaget.

Utskottet noterar att regeringen i

budgetpropositionen anger att det i nuläget inte

finns något finansiellt utrymme för att ompröva

finansieringsmodellen för CSN. Regeringen avser att

återkomma i frågan när det finansiella läget

tillåter.

Mot bakgrund av det redovisade föreslår utskottet

att riksdagen med avslag på motionsyrkandet i denna

del anvisar 372 315 000 kr till CSN för budgetåret

2004 i enlighet med regeringens förslag.

Riksdagens revisorer har granskat Centrala

studiestödsnämndens handläggningstider och

tillgänglighet (rapporten 2002/03:7 Pengar till

studier i tid). Granskningen har resulterat i en

skrivelse till riksdagen (förslag 2002/03:

RR15). Utskottet behandlar här revisorernas förslag

i den del detta rör omprövning av systemet att CSN

finansieras genom avgiftsintäkter (punkt 3). Övriga

förslag i skrivelsen tar utskottet upp till

behandling i sitt betänkande 2003/04:UbU2

Utgiftsområde 15 Studiestöd.

Revisorerna konstaterar att nästan hälften av

CSN:s verksamhet finansieras av administrativa

avgifter som betalas av studerande och låntagare.

Deras kritik gäller framför allt

påminnelseavgifternas betydelse för finansieringen

av CSN:s verksamhet.

Påminnelseavgifterna från återbetalningsskyldiga

utgör en tredjedel av CSN:s avgiftsintäkter och en

sjundedel av CSN:s samlade intäkter. Enligt

revisorerna är nackdelarna med detta flera. CSN har

svårare att planera sin verksamhet när en så stor

del av dess intäkter beror på intäkter som kan

variera från år till år. CSN får heller inte

incitament att hjälpa återbetalarna att betala sina

räkningar i tid. Att nästan hälften av CSN:s

verksamhet finansieras med avgifter innebär också

att medborgarna och beslutsfattarna inte lika

tydligt kan se hur mycket CSN:s verksamhet kostar.

Revisorerna anser att det finns skäl att ompröva

detta system. De föreslår att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med förslag i frågan.

Riksdagens revisorers förslag stöds av Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Moderaterna betonar i motion 2003/04:Ub212

(delvis) att det är orimligt att budgetera en

offentlig myndighets verksamhet med utgångspunkt i

straffavgifter. De delar revisorernas bedömning att

intäkterna från påminnelseavgifter snarast bör

ersättas med anslag.

I motion 2003/04:Ub2 yrkande 1 välkomnar

Folkpartiet revisorernas förslag om att

avgiftsintäkter inte skall utgöra en så stor del av

CSN:s samlade intäkter. Kombinationen av stigande

avgifter och försämrad service hos myndigheten är

stötande, anser motionärerna.

Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:Ub1

yrkande 4 att det är absurt att en myndighet för sin

ekonomi är beroende av administrativa avgifter. Ett

sådant förhållande ger heller inte myndigheten något

incitament att se till att återbetalningarna kommer

in i tid. Också Kristdemokraterna vill i likhet med

Riksdagens revisorer ersätta avgiftsintäkter med

anslag och föreslår en översyn av anslagsnivån för

CSN.

U t s k o t t e t föreslår avslag på revisorernas

förslag och motionsyrkandena med hänvisning till

följande.

I budgetpropositionen tar regeringen upp

revisorernas kritik mot att CSN är beroende av

administrativa avgiftsinkomster (s. 152). Regeringen

konstaterar att systemet med blandfinansierad

verksamhet är vanligt inom statsförvaltningen.

Regeringen är dock medveten om att ett alltför stort

beroende av avgiftsinkomster inte är optimalt. Som

utskottet relaterat i det föregående anger

regeringen att det i nuläget inte finns något

finansiellt utrymme för att ompröva den rådande

finansieringsmodellen. Utskottet delar denna

bedömning. Regeringen avser emellertid att återkomma

i frågan när det finansiella läget tillåter.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2003/04:Ub1

yrkande 1 är det för CSN:s trovärdighet nödvändigt

att en strategi tas fram hos både CSN och regeringen

för att komma till rätta med överbelastning hos CSN.

Myndigheten måste skyndsamt kunna åtgärda uppkomna

problem. Om myndigheten inte förmår detta, måste

regeringen skjuta till erforderliga resurser.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Som framgår av redogörelsen i budgetpropositionen

för studiestödsadministrationen (s. 152) avser

regeringen att fortsätta arbetet med att förenkla

regelverket för studiestöd i syfte att åstadkomma en

effektiv studiestödshantering och göra systemet mer

överblickbart för den enskilde. Regeringen påpekar

att bestämmelserna i studiestödslagen och

studiestödsförordningen är förhållandevis allmänt

hållna och att CSN har en vid föreskriftsrätt.

Myndigheten har därmed stora möjligheter att påverka

administrationen genom förändringar i interna regler

och handläggningsrutiner. Utskottet förutsätter att

regeringen noga följer utvecklingen inom

studiestödsområdet och CSN:s möjligheter att klara

sitt uppdrag.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2003/04:Ub212 (delvis) att CSN skall

konkurrensutsättas. Moderaterna menar att många av

de problem som finns hos CSN ytterst har sin grund i

CSN:s dubbla roll som beslutande myndighet och som

utbetalare. Enligt deras uppfattning behöver inte

myndighetsansvaret och utbetalningarna av

studiemedlen vara oupplösligt förenade. Det finns

flera alternativa möjligheter till konkurrens som i

dag inte tas till vara. Moderaterna anser att de

studenter som vill bör kunna få sina studielån via

sin bank.

Liknande synpunkter framförs av Folkpartiet i

motionerna 2003/04:Ub2 yrkande 4 och 2003/04:Ub396

yrkande 2. CSN:s monopol på att hantera studielån

måste brytas. Studielånsmarknaden bör öppnas för

verklig konkurrens från banker och andra finansiella

institut. I ett system med en friare

studielånsmarknad kommer det dock fortfarande att

finnas behov av en statlig myndighet som fattar

beslut om vilka personer som har rätt att omfattas

av den offentliga studiefinansieringen eller, i

praktiken, det statliga borgensåtagandet. Poängen

med ett reformerat system är konkurrensen och

möjligheterna till förbättrad effektivitet och

service när det gäller själva långivningen, påpekar

motionärerna.

Också i motion 2003/04:Ub443 (m) yrkande 1 förs

fram förslag om att statens roll skall begränsas

till att bevilja studielån och garantera

återbetalning av lånet. Enligt motionärerna bör CSN

läggas ned. I stället kan banker och andra

finansiella företag administrera studiestödet.

I motion 2003/04:Ub423 (c) begärs en utredning om

att avveckla CSN och införa en annan organisation

för administration av studiestöd (yrkandena 1 och

2). Motionären anser att studiebidragen kan hanteras

av respektive utbildningsanordnare och studielånen

av banker med en statlig garanti.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Frågan om att konkurrensutsätta CSN har behandlats

i riksdagen vid ett flertal tillfällen under senare

år. Den har aktualiserats främst av påvisade långa

handläggningstider hos CSN och myndighetens dåliga

tillgänglighet för studenterna. Senast vid

föregående riksmöte har motionsyrkanden i ärendet

avslagits av riksdagen på förslag av utskottet (bet.

2002/03:UbU1). Utskottet vidhåller sin uppfattning

att nuvarande ordning, nämligen att CSN sköter både

utbetalning och återbetalning, har fördelar både för

staten och studenterna.

Utskottet har inledningsvis i detta avsnitt under

rubriken Resultat återgett regeringens redovisning

av CSN:s servicestatistik. Som där framgår har CSN

förbättrat sin förmåga att effektivt hantera

regelverk och handläggningsrutiner, bl.a. genom ett

utvecklat IT-stöd. Telefontillgängligheten har ökat

och handläggningstiderna har förkortats.

Folkpartiet föreslår i motionerna 2003/04:Ub2

yrkande 5 och 2003/04:Ub396 yrkande 3 att CSN skall

bli skyldig att betala en s.k. omvänd straffavgift

till studenter som inte får sina studiemedel i tid,

t.ex. på grund av långa handläggningstider. En sådan

straffavgift skall också utbetalas om studenten inte

får information eller svar på ansökan inom en viss

tid. Motionärerna anser att detta vore en logisk

åtgärd, eftersom studenterna får betala

påminnelseavgifter om de blir försenade med sina

återbetalningar.

U t s k o t t e t behandlade och avstyrkte ett

motsvarande yrkande i förra årets budgetbetänkande

(bet. 2002/03:UbU1). Utskottet anförde att det är

angeläget att CSN handlägger studiestödsärenden

korrekt och effektivt för samtliga studerande. En

ytterligare minskning av CSN:s resurser torde dock

knappast främja vare sig servicegraden eller

effektiviteten, framhöll utskottet.

Utskottet har samma uppfattning nu och föreslår

avslag på motionsyrkandena.

I motion 2003/04:Ub298 (kd) ställs krav på att det

skall undersökas vilka konsekvenser nedläggningen av

vissa av CSN:s lokalkontor får för studenterna.

Motionären ser det som mycket sannolikt att

handläggningstiderna hos CSN kommer att förlängas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

CSN beslutade den 14 oktober 2003 att avveckla

lokalkontor på elva orter. Den framtida

kontorsorganisationen vid CSN kommer att bestå av

lokalkontor på tretton orter samt ett kundcenter.

Omorganisationen har handlagts och avgjorts av

myndigheten i enlighet med bestämmelserna i

verksförordningen.

Utbildningsministern har i svar den 28 oktober

2003 på interpellation om nedläggningar av CSN-

kontor angett att han avser att följa utvecklingen

inom CSN. Ministern förutsätter att

rationaliseringsarbetet inom myndigheten sker på ett

sådant sätt att de stora förbättringar av servicen

till de studerande som uppnåtts under de senaste två

åren inte äventyras.

25:79 Överklagandenämnden för studiestöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 10 671 000 kr,

för budgetåret 2004 under anslaget 25:79

Överklagandenämnden för studiestöd.

Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) inrättades

den 1 maj 2001 (förordning 2001:79). Nämnden har

till uppgift att pröva överklaganden enligt

studiestödslagen (1999:1395) av Centrala

studiestödsnämndens beslut. Nämnden har även till

uppgift att pröva överklaganden av beslut om bidrag

enligt förordningen (2001:362) om bidrag vid

korttidsstudier. Anslaget finansierar utgifter för

kansliets verksamhet samt arvoden och andra

ersättningar till nämndens ledamöter.

Regeringen anser att det finns förutsättningar för

ÖKS att klara uppställda mål under det kommande

budgetåret med medel motsvarande 2003 års

tilldelning. Även en något ökad ärendemängd skall

kunna hanteras inom denna resursram.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att

riksdagen för budgetåret 2004 anvisar 10 671 000 kr

till ÖKS.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

medel i enlighet med regeringens förslag.

25:80 Internationella programkontoret för

utbildningsområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 41 915 000 kr,

för budgetåret 2004 under anslaget 25:80

Internationella programkontoret för

utbildningsområdet.

Internationella programkontoret för

utbildningsområdet ansvarar för:

- Sokrates, EU:s program för utbildning,

-

- Leonardo da Vinci, EU:s program för

yrkesutbildning,

-

- Tempus, EU:s program för samarbete inom högre

utbildning med Oberoende staters samvälde (OSS),

västra Balkan och Mongoliet; programmet innefattar

också Tempus-MEDA för samarbete med ett flertal

länder i Medelhavsområdet,

-

- Linnaeus-Palme, utbytesprogram för samarbete

mellan utvecklingsländer och svenska universitet

och högskolor,

-

- Minor Field Studies (MFS), stipendieprogram för

svenska studenter för att bedriva fältstudier i

utvecklingsländer,

-

- Internship, resestipendieprogram för universitet

och högskolor för samarbete med utvecklingsländer,

-

- Interpraktik, stipendier för praktik i utlandet

för arbetslösa ungdomar,

-

- IAESTE, internationell praktikplatsförmedling för

blivande civilingenjörer och naturvetare,

-

- EU:s utbytesprogram inom högre utbildning med

Latinamerika (Alfa), Nordamerika (EU/USA och

EU/Kanada), Australien (EU/Australien) och Japan

(EU/Japan),

-

- ASEM-DUO, samarbetsprogram med Asien, där

programkontoret är kontaktpunkt,

-

- Ett år i Frankrike, Spanien respektive

Tyskland/Österrike, utbytesprogram för

gymnasiestuderande,

-

- Euroguidance Sweden, tidigare Resurscentrum för

vägledning,

-

- Europass, dokument för erkännande av

yrkesutbildning i EU/EES,

-

- Cedefop, studiebesök inom yrkesutbildning i EU,

-

- Nordplus-Junior, Nordiska ministerrådets

utbytesprogram för grund- och gymnasieskola, samt

-

- internationella stipendier och bidrag för

internationalisering av den svenska skolan.

-

Regeringen förslår att 41 915 000 kr anvisas till

programkontoret för budgetåret 2004.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

föreslaget anslagsbelopp.

25:81 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 31 751 000 kr,

för budgetåret 2004 under anslaget 25:81

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.

Motionsyrkanden om nedläggning av myndigheten

och därmed slopat anslag bör avslås.

Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet startade sin

verksamhet den 1 mars 2002 (förordning 2002:26).

Myndigheten skall i samverkan med universitet och

högskolor främja utvecklingen av IT-stödd

distansutbildning inom Sveriges nätuniversitet.

Anslaget finansierar myndighetens verksamhet, en

presentation i en IT-stödd portal av lärosätenas

utbud inom nätuniversitetet samt kostnader för att

identifiera och stödja områden som saknar IT-stödd

distansutbildning.

Regeringen föreslår att riksdagen till Myndigheten

för Sveriges nätuniversitet för budgetåret 2004

anvisar 31 751 000 kr. Vid medelsberäkningen har

anslaget minskats med 4 miljoner kronor i enlighet

med redovisningen i budgetpropositionen (s. 138)

över regeringens förslag till utgiftsminskningar

inom utgiftsområde 16.

Kristdemokraterna betonar i motion 2003/04:Ub514

att distansutbildning är en viktig del i det

framtida kunskapssamhället. De anser dock att

lärosätena själva skall administrera satsningen på

nätuniversitetet och att Högskoleverket skall stå

för tillsynen av verksamheten (yrkande 1). I linje

härmed slopar Kristdemokraterna hela anslaget till

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet i sitt

budgetalternativ (yrkande 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen med

avslag på motionsyrkandena anvisar det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet till Myndigheten för

Sveriges nätuniversitet för nästa budgetår. Enligt

utskottets uppfattning finns det behov av en

särskild myndighet för att stödja och samordna den

IT-stödda distansutbildning som anordnas av

universitet och högskolor.

25:82 Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 34 666 000 kr,

för budgetåret 2004 under anslaget 25:82

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco

m.m.

Medlen under anslaget är till största delen avsedda att

finansiera Sveriges medlemsavgift till Unesco,

vilken utbetalas i euro och i US-dollar. Anslaget

täcker även kostnader för Svenska Unescorådet samt

medlemsavgifter till fonden för konventionen om

världens natur- och kulturarv respektive

Internationella centret för bevarande och

restaurering av kulturföremål i Rom

(ICCROM).

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

för budgetåret 2004 anvisar 34 666 000 kr.

Enligt budgetpropositionen har regeringen vid

beräkningen av medel under anslaget beaktat

följande. Sveriges andel av budgeten för Unesco och

därmed medlemsavgiftens storlek beräknas minska

fr.o.m. 2004 i samband med USA:s återinträde i

Unesco. En neddragning av anslaget görs därför med

3 miljoner kronor. Vidare görs en överföring på 800

000 kr till anslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning

och forskningsinformation till följd av att

Vetenskapsrådet ges ansvaret för kontakterna med

Unescos vetenskapliga program.

U t s k o t t e t, som inte har något att erinra

mot medelsberäkningen, tillstyrker regeringens

förslag till anslagsbelopp.

25:83 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 15 964 000 kr,

för budgetåret 2004 under anslaget 25:83

Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. Därmed

avslår riksdagen motionsyrkanden om minskad

respektive slopad medelsanvisning under

anslaget.

Jämför särskilda yttranden 2 (m) och 4 (kd).

De utgifter som belastar anslaget avser utveckling

av system som skall leda till effektivisering och

kostnadsminskning i myndigheternas verksamhet eller

av system som ger ökad tillgång till information

nationellt och internationellt. Vidare finansierar

anslaget viss övergripande statistik inom

utbildningsområdet. Anslaget kan även tas i anspråk

för vissa andra övergripande verksamheter av

tillfällig art och där behoven uppstår löpande under

året.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar

15 964 000 kr till Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. för budgetåret

2004.

I budgetpropositionen redovisas att anslagsnivån

för 2004 har sänkts med 2 336 000 kr i syfte att

begränsa statens utgifter. Besparingen tas ut genom

minskning av medlen för projekt m.m. av tillfällig

art. Vidare överförs 86 000 kr till utgiftsområde

17, anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven, med

anledning av leveranser av arkivmaterial från vissa

myndigheter inom Utbildningsdepartementets område.

Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Ub475

yrkande 2 ett anslagsbelopp för budgetåret 2004 som

reducerats till 5 miljoner kronor.

Kristdemokraterna tar bort hela anslaget i sin

budgetmotion 2003/04:

Ub514 yrkande 3.

U t s k o t t e t har inget att invända mot

regeringens medelsberäkning. Riksdagen bör med

avslag på motionsyrkandena anvisa 15 964 000 kr

under anslaget för nästa budgetår i enlighet med

regeringens förslag.

Utskottet noterar att en del av anslaget

disponeras av Statistiska centralbyrån för bl.a.

viss gemensam utbildningsstatistik, internationell

jämförande statistik samt långsiktiga prognoser och

analyser vad gäller utbildning och arbetsmarknad.

Enligt utskottets mening är det angeläget att

tillräckliga medel i övrigt finns under anslaget för

att fullfölja pågående projekt. Medel måste också

finnas tillgängliga för att starta

utvecklingsprojekt som berör hela utbildningssektorn

och där kostnaderna inte kan läggas på en viss

myndighet.

F o r s k n i n g s p o l i t i k

5 Nationella och internationella

forskningsresurser m.m.

Inledning

Politikområdet Forskningspolitik omfattar anslag

till nationell och internationell forskning, till

infrastruktur för forskning i form av bibliotek,

arkiv och datanät samt till nationell kontakt- och

utvecklingsverksamhet avseende EU:s

forskningssamarbete.

Inom utgiftsområde 16 hänförs till politikområdet

Forskningspolitik anslagen 26:1–26:11 som avser

Vetenskapsrådet, Rymdforskning, Institutet för

rymdfysik, Kungl. biblioteket,

Polarforskningssekretariatet, Rådet för forsknings-

och utvecklingssamarbete inom EU, Sunet, Centrala

etikprövningsnämnden, Regionala etikprövningsnämnder

samt Särskilda utgifter för forskningsändamål.

För anslagsfinansierade myndigheter inom

utgiftsområdet har regeringen beräknat en viss

anslagshöjning som kompensation fr.o.m. 2004 för

avgiften till Riksrevisionen för den årliga

revisionen (prop. 2002/03:63, bet. FiU27, rskr.

189).

Resultat

Regeringen lämnar i budgetpropositionen en utförlig

redogörelse för verksamheten under år 2002 inom

politikområdet Forskningspolitik som helhet.

Inom det utgiftsområde som utskottet behandlar

redovisas bl.a. följande om Vetenskapsrådets

verksamhet.

Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall

vara en ledande forskningsnation, där forskning

bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.

Vetenskapsrådet har till uppgift att stödja

grundläggande forskning av hög kvalitet inom alla

vetenskapsområden. Inom Vetenskapsrådet hanteras

forskningsansökningar av en särskild

beredningsorganisation, där över 400 medverkande

experter granskar och bedömer ansökningar inom ett

femtiotal beredningsgrupper som är specialiserade på

olika forskningsområden. Regeringen redovisar att

Vetenskapsrådet under 2002 beslöt att för alla

ämnesråden pröva ett gemensamt system för bedömning

av vetenskaplig kvalitet i en femgradig skala.

Bedömningen av ansökningarna sker i ett

internationellt perspektiv och beredningsgruppernas

bedömning kompletteras ofta av utlåtanden från

utländska experter.

Ett av de viktigaste instrumenten för att följa

effekterna av rådets satsningar är att utvärdera

forskningen. Under år 2002 har Vetenskapsrådet

publicerat ett tiotal utvärderingar som också

föranlett att åtgärder vidtagits inom de utvärderade

forskningsområdena. Regeringen nämner bl.a. en

internationell utvärdering av statsvetenskap samt

utvärderingar av mikroelektroniklaboratorier,

teoretisk kemi, forskningsprogram om offentlig

sektor, program med inriktning på miljöfrågor inom

humaniora och samhällsvetenskap och forskning om

allergi och överkänslighet.

Vetenskapsrådet har till uppgift att verka för att

ge yngre och nydisputerade forskare goda

förutsättningar att kunna etablera en självständig

forskning i början av sin forskarbana. Stöd till

yngre forskare sker huvudsakligen genom finansiering

av anställningar som forskarassistenter och forskare

samt genom projektbidrag till unga forskare.

Regeringen redovisar att antalet rådsfinansierade

anställningar som forskarassistent och forskare har

ökat med 21 respektive 4 % från år 2001. Ämnesrådet

för humaniora och samhällsvetenskap har beslutat att

tillföra ytterligare medel för att utöver rådets

centrala beslut om finansiering öka antalet

anställningar inom sina områden. Ämnesrådet för

medicin har gjort en särskild insats för

förstagångsansökare genom att införa s.k.

debutanslag för yngre forskare. Debutanslagen avser

såväl projektmedel som anställningar som

forskarassistent. Antalet nya bidrag till

anställningar ökade starkt i jämförelse med

förhållandena under år 2001. Ämnesrådet för

naturvetenskap och teknikvetenskap har genomfört en

riktad ansökningsomgång med bidrag för unga kvinnor

inom vissa områden av teknikvetenskap. I den

utbildningsvetenskapliga kommittén har andelen yngre

forskare som beviljats medel ökat och medvetenheten

om behovet av föryngring och nyrekrytering är stor

inom beredningsgrupperna.

En annan uppgift för Vetenskapsrådet är att stödja

mång- och tvärvetenskaplig forskning. Stöd till

särskilda program med mång- eller tvärvetenskaplig

inriktning uppgick 2002 till 43 miljoner kronor,

varav 10 miljoner kronor avsåg genusforskning. Rådet

har anpassat sin beredningsorganisation för att

lättare kunna stödja mång- och tvärvetenskaplig

forskning. Under 2002 har rådet startat en studie av

mång- och tvärvetenskap som skall undersöka bl.a.

vilka ämnesområden som forskarna anger i sina

ansökningar, inom vilka beredningsgrupper

ansökningarna bedöms och hur ofta parallell

granskning av ansökningar sker inom rådet.

Vetenskapsrådet disponerar särskilda medel för att

bygga upp den utbildningsvetenskapliga forskningen.

Ansökningar inom området bedöms av den

utbildningsvetenskapliga kommittén. I

budgetpropositionen redovisas att antalet

ansökningar ökade 2002 jämfört med föregående år.

Totalt beviljades 64 ansökningar inför 2003.

Inom sitt verksamhetsområde skall Vetenskapsrådet

verka för ökad jämställdhet såväl bland ledamöter i

beredningskommittéer som i fråga om fördelning av

forskningsstöd. Andelen kvinnor i rådets

beredningskommittéer varierar mellan olika

ämnesområden, men är i genomsnitt endast 29 %.

Vetenskapsrådet har enligt regeringen beslutat om

nya riktlinjer för beaktande av jämställdhet vid

tillsättning av ledamöter i beredningskommittéerna.

När det gäller fördelning av forskningsstöd kan

enligt regeringen sammanfattningsvis konstateras att

andelen kvinnor är större när det gäller

anställningar som forskarassistent än när det gäller

projektbidrag till etablerade forskare. Detta syns

tydligast i ämnesråden för medicin respektive

naturvetenskap och teknikvetenskap. Andelen

kvinnliga forskare varierar också när det gäller

olika ålderskategorier.

Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar för att

tillhandahålla och utveckla övergripande

forskningsinformation för att öka människors kunskap

och skapa förutsättningar för en dialog mellan

forskare och andra grupper i samhället. Regeringen

redovisar att informationsverksamheten under året

har omstrukturerats, vilket inneburit en uppdelning

i nationell forskningsinformation, ämnesinformation

och gemensam myndighetsinformation. Rådets strategi

avseende den nationella forskningsinformationen är

att skapa och stödja infrastrukturer där olika

aktörer kan agera. En utvärdering av det

Internetbaserade informationssystemet SAFARI visade

på kostnadskrävande brister, varför webbplatsen

lades ner. Den av Vetenskapsrådet och övriga

forskningsråd gemensamt finansierade och utvecklade

webbplatsen för information om svensk forskning,

forskning.se, har varit framgångsrik och uppvisar

ett stort antal dagliga besökare. ExpertSvar –

forskarsamhällets medieservice – har efter en

försöksperiod nu permanentats. Målgruppen för

ExpertSvar är journalister, och verksamheten är ett

samarbete mellan Vetenskapsrådet och samtliga

universitet, sex högskolor och fem

forskningsinstitut.

Genom svenskt deltagande i flera europeiska

forskningsorganisationer får svenska forskare

tillgång till ett stort internationellt kontaktnät,

möjligheter att utnyttja avancerad utrustning samt

möjligheter att delta i det europeiska

rymdsamarbetet. Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen

finansierar svenskt deltagande i ett stort antal

internationella forskningssamarbeten. Regeringen

konstaterar att svenska forskares utnyttjande av de

internationella anläggningarna i de flesta fall

motsvarar minst Sveriges andel av kostnaderna.

Deltagandet i vissa anläggningar är avsevärt större

än andelen av finansieringen.

Regeringen redovisar att svensk rymdforskning är

omfattande i internationell jämförelse.

Grundforskning inom rymdområdet finansieras genom

Rymdstyrelsens anslag för rymdforskning, via

Vetenskapsrådet samt via anslaget till Institutet

för rymdfysik. Som ett led i arbetet med att främja

kvalitet och förnyelse har Rymdstyrelsen infört en

ny organisation för bedömning av

forskningsansökningar. Den nya

beredningsorganisationen består av en kommitté med

en majoritet av utländska experter och tre mer

nationellt förankrade referensgrupper. Rymdstyrelsen

bör enligt regeringen arbeta mer aktivt med att öka

andelen yngre och kvinnliga forskare bland

bidragsmottagarna.

Forskningen vid Institutet för rymdfysik (IRF) är

till stor del inriktad mot utveckling av instrument

för ESA:s satellitprogram samt analys av mätdata

från dessa expeditioner. Arbetet kräver deltagande

från flera discipliner och sker oftast i

internationella program. De många internationella

samarbetena runt instrument för rymdexpeditioner har

fått till följd att IRF har en internationellt

sammansatt forskarkår. Under 2002 var mer än hälften

av institutets forskare från utlandet, och

myndigheten samarbetar med forskargrupper från

uppemot tio länder. Två av sju professorer vid

institutet är kvinnor.

Anslag m.m.

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 2 498 076 000 kr,

för budgetåret 2004 under anslaget 26:1

Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation. Motionsyrkanden med

förslag om andra anslagsbelopp och

anslagsvillkor bör därmed avslås.

Jämför särskilda yttranden 2 (m) och 3 (fp).

Riksdagen bör vidare bemyndiga regeringen att

under 2004, i fråga om ramanslaget 26:1

Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation, besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 2 430 miljoner kronor under

2005, högst 1 460 miljoner kronor under 2006,

högst 770 miljoner kronor under 2007, högst

150 miljoner kronor under 2008 och högst 65

miljoner kronor under 2009.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen

avslår motionsyrkanden om utvärdering av

beslutet att slå samman de naturvetenskapliga

och tekniska forskningsråden till ett

ämnesråd och om permanentning av den

utbildningsvetenskapliga kommittén.

Jämför reservationerna 29 (fp) och 30 (kd).

Propositionen

Vetenskapsrådet är ett forskningsråd med uppgift att

stödja grundläggande forskning av högsta

vetenskapliga kvalitet inom samtliga

vetenskapsområden.

Anslaget avser stöd till forskning,

forskningsinformation och vetenskaplig utrustning.

Anslaget nyttjas även för internationellt

forskningssamarbete, utvärderingar,

beredningsarbete, resor och seminarier som är

kopplade till forskningsstödet. Från anslaget

finansieras också verksamheten vid Forskningsforum.

Regeringen föreslår att riksdagen till

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

för budgetåret 2004 anvisar 2 498 076 000 kr.

Den medicinska forskningen förstärks enligt

regeringens förslag med 25 miljoner kronor fr.o.m.

2004. Anslagsposten 2. Medicinvetenskaplig forskning

tillförs detta belopp.

Till anslaget överförs medel om 800 000 kr från anslaget

25:82 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. till

följd av att Vetenskapsrådet ges ansvaret för kontakterna med

Unescos vetenskapliga program. Medlen tillförs anslagsposten

6. Övrig forskningsfinansiering m.m.

Anslagets fördelning på anslagsposter (tkr)

--------------------------------------------------------------

1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig 258 982

forskning 423 495

2. Medicinvetenskaplig forskning 1 131 086

3. Natur- och teknikvetenskaplig 126 496

forskning 133 596

4. Utbildningsvetenskaplig forskning 424 421

5. Dyrbar vetenskaplig utrustning 2 498 076

6. Övrig forskningsfinansiering m.m.

Summa

--------------------------------------------------------------

Enligt regeringen bedrivs grundläggande forskning som

finansieras av Vetenskapsrådet vanligen i form av fleråriga

projekt och långsiktiga åtaganden. Rådet bör även för

budgetåret 2004 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till

forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden

för kommande budgetår.

Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2004, i fråga om ramanslaget 26:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, besluta

om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 2 430 miljoner kronor under 2005, högst 1

460 miljoner kronor under 2006, högst 770 miljoner kronor

under 2007, högst 150 miljoner kronor under 2008 och högst 65

miljoner kronor under 2009.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i sin budgetmotion

2003/04:Ub475 yrkande 2 att riksdagen – utöver det här

behandlade anslaget till Vetenskapsrådet – under ett nytt

anslag 26:12 Ökade satsningar på Vetenskapsrådet m.m. anvisar

155 389 000 kr. Denna åtgärd skall enligt motionen ses som en

förstärkning av den fria forskningen och grunden för

inrättandet av ett institut för hälsa och medicin.

Motiven för de ökade satsningarna utvecklar Moderaterna

närmare i motion 2003/04:Ub290. Det är viktigt att inte minst

den medicinska forskningen får ett välbehövligt

resurstillskott (yrkande 14). Ett nationellt institut för

hälsa och medicin bör inrättas, en svensk motsvarighet till

National Institutes of Health i USA (yrkande 15). Genom ett

sådant institut för hälsa och medicin skapas en

forskningsfinansiär med ansvar för hela det samlade

hälsovetenskapliga spektret, dvs. alltifrån grundvetenskaplig

biomedicin till folkhälsa och social forskning, framhåller

Moderaterna.

I samma motion från Moderaterna, 2003/04:Ub290, hävdar de

att detaljstyrning av forskningsanslag med krav om ökad

samhällsnytta, ökad tillväxt samt fokusering på jämställdhet,

samverkan, tvärvetenskap m.m. begränsar den akademiska

friheten (yrkande 16). Bedömningen av forskningsinriktningar

får inte centraliseras vare sig till politiker eller till

några få forskare i några få finansieringsorgan. Moderaterna

är principiellt emot att Vetenskapsrådet inrättats. De menar

att Vetenskapsrådets överbyggnad har inneburit en

centralisering av forskningsanslagen på de enskilda

ämnesrådens bekostnad. Moderaterna vill öka anslagen till

ämnesråden för natur- och teknikvetenskaplig forskning

respektive medicinvetenskaplig forskning. Det senare

ämnesrådet vill de, som nämnts, utveckla till ett nationellt

institut för hälsa och medicin (yrkande 18).

Också i motion 2003/04:Ub263 (m) pläderas för en kraftig

ökning av medlen till Vetenskapsrådet. Motionären hävdar att

rådet av resursbrist tvingats att prioritera sina satsningar

på grundvetenskaplig forskning och att rådet beviljat ytterst

få anslag till klinisk forskning.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub515 yrkande 6 en

omfördelning mellan anslagsposterna inom Vetenskapsrådets

anslag för forskning och forskningsinformation. Partiet vill

göra besparingar på anslagsposterna Dyrbar vetenskaplig

utrustning respektive Övrig forskningsfinansiering m.m. och

helt slopa anslagsposten Utbildningsvetenskaplig forskning.

Genom besparingarna förs medel till de tre ämnesråden om

sammanlagt 540 miljoner kronor, fördelat på 180 miljoner

kronor till vart och ett av råden. Folkpartiet betonar att

det är viktigt att ämnesråden i så hög grad som möjligt fritt

får fördela forskningsresurserna. Medel till den

utbildningsvetenskapliga forskningen skall enligt

Folkpartiets förslag fördelas från ämnesråden för humanistisk

och samhällsvetenskaplig forskning respektive natur- och

teknikvetenskaplig forskning, beroende på vilket ämne

forskningen gäller. Behovet av tvärvetenskaplig forskning

måste lösas genom samverkan mellan ämnesråden.

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub414 yrkande 15 bör det

tidigare beslutet att sammanslå de naturvetenskapliga och

tekniska forskningsråden till ett ämnesråd utvärderas och

eventuellt omprövas. Motionärerna påpekar att

sammanslagningen gjordes i samband med att Vetenskapsrådet

inrättades, trots invändningar från flera viktiga

remissinstanser.

I motion 2003/04:Ub497 yrkande 7 lyfter Kristdemokraterna

fram den utbildningsvetenskapliga forskningen. De anser att

det är angeläget att uppdraget till den

utbildningsvetenskapliga kommittén permanentas.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen godkände hösten 2000 regeringens förslag i den

forskningspolitiska propositionen till riktlinjer för

verksamheten inom bl.a. Vetenskapsrådet (prop. 2000/01:3,

bet. UbU6, rskr. 98). Samtidigt med den forskningspolitiska

propositionen redovisade regeringen i en särskild skrivelse

(skr. 2000/01:28) resursfördelningen inom Vetenskapsrådet för

år 2001 samt utgångspunkterna för resursfördelningen närmast

följande år. Utskottet hade inget att invända mot vad

regeringen anfört (bet. 2000/01:UbU6 s. 27).

Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i fråga

om medelsberäkningen till Vetenskapsrådet för forskning och

forskningsinformation budgetåret 2004. Utskottet föreslår

därför att riksdagen under anslaget anvisar 2 498 076 000 kr

i enlighet med regeringens förslag. Riksdagen bör även ge

regeringen begärt bemyndigande att besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

2 430 miljoner kronor under 2005 och högst 2 445 miljoner

kronor under åren 2006–2009. Därmed bör riksdagen avslå

motionsyrkandena från Moderata samlingspartiet respektive

Folkpartiet med förslag om andra anslagsbelopp och

anslagsvillkor.

När det gäller förslaget från Folkpartiet om en utvärdering

och eventuell omprövning av beslutet att sammanslå de

naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden till ett

ämnesråd vill utskottet hänvisa till följande.

Riksdagen beslutade våren 2000 om den nya

myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering, som

innefattar bl.a. Vetenskapsrådet och som trädde i kraft den 1

januari 2001 (prop. 1999/2000:81, bet. UbU17, rskr. 257).

Utskottet framhöll då, i likhet med regeringen, att det finns

nära samband mellan forskningen inom naturvetenskap och

teknikvetenskap. Möjligheterna till korsbefruktning och

samarbete bör öka väsentligt genom att naturvetenskap och

teknikvetenskap förs samman i ett gemensamt ämnesråd.

Samtidigt minskar riskerna för dubbelarbete. Ett samlat

ämnesråd för natur- och teknikvetenskap blir på så sätt en

förstärkning för båda forskningsområdena. Riksdagen följde

utskottet.

Utskottet anser inte att det visats tillräckliga skäl för

en särskild utvärdering av ämnesrådet för natur- och

teknikvetenskap. Riksdagen bör enligt utskottet avslå motion

2003/04:Ub414 yrkande 15.

Den utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet

har funnits sedan 2001. Dess tillkomst var en viktig del av

reformeringen av lärarutbildningen. Regeringen har aviserat

att den utbildningsvetenskapliga forskningen och verksamheten

inom kommittén skall utvärderas. Enligt budgetpropositionen

är det regeringens avsikt att påbörja utvärderingen under

2003 för att användas som ett underlag i nästa

forskningspolitiska proposition.

Med det anförda föreslår utskottet avslag på motion

2003/04:Ub497 yrkande 7 om permanentning av kommitténs

uppdrag.

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet, 99 676 000 kr, för budgetåret 2004

under anslaget 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning.

Anslaget avser förvaltningskostnader för Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 99 676 000 kr

under anslaget för budgetåret 2004.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

föreslaget anslagsbelopp.

26:3 Rymdforskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet, 154 742 000 kr, för budgetåret 2004

under anslaget 26:3 Rymdforskning.

Riksdagen bör vidare lämna regeringen begärt

bemyndigande att 2004 besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

900 miljoner kronor under åren 2005–2009.

Anslaget utnyttjas för internationellt forskningssamarbete

inom ramen för Europeiska rymdorganet (ESA) och för stöd till

nationell grundforskning inom rymdområdet. Anslaget

disponeras av Rymdstyrelsen.

Regeringen föreslår för budgetåret 2004 att 154 742 000 kr

anvisas till anslaget 26:3 Rymdforskning. Regeringen föreslår

vidare att riksdagen skall bemyndiga regeringen att 2004

besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 900 miljoner kronor under åren

2005–2009.

U t s k o t t e t tillstyrker att riksdagen anvisar

föreslaget anslagsbelopp och lämnar begärt bemyndigande.

26:4 Institutet för rymdfysik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet, 43 843 000 kr, för budgetåret 2004

under anslaget 26:4 Institutet för rymdfysik.

Institutet för rymdfysik (IRF) har till uppgift att bedriva

forskning, utbildning och utvecklingsarbete samt mät- och

registreringsverksamhet inom främst områdena rymdfysik,

atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringen föreslår att riksdagen till institutet för

budgetåret 2004 anvisar 43 843 000 kr. IRF har under åren

2001–2003 som tillfälliga åtgärder disponerat extra medel,

6,5 miljoner kronor, för att klara både sitt ansvar för

miljö- och atmosfärforskningen och sina ökade kostnader i

övrigt. Enligt regeringen behöver institutet tillföras extra

medel även för 2004. Regeringen avsätter 2,5 miljoner kronor

till IRF under anslaget 26:11 Särskilda utgifter för

forskningsändamål.

U t s k o t t e t har inget att invända mot regeringens

medelsberäkning. Riksdagen bör anvisa medel till IRF i

enlighet med regeringens förslag.

26:5 Kungl. biblioteket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet, 234 004 000 kr, för budgetåret 2004

under anslaget 26:5 Kungl. biblioteket.

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB

samlar in, bevarar och tillhandahåller det svenska tryckta

ordet och förvärvar viss utländsk litteratur om Sverige.

Myndighetens uppgifter baseras på lagen (1993:1392) om

pliktexemplar av dokument. KB främjar också

informationsförsörjningen till svensk forskning, genom bl.a.

det nationella databassystemet Libris och genom insatser för

att utveckla och förvalta ansvarsbibliotek inom olika

ämnesområden.

Regeringen föreslår att till KB för budgetåret 2004 anvisas

234 004 000 kr.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

föreslaget anslagsbelopp.

26:6 Polarforskningssekretariatet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet, 25 080 000 kr, för budgetåret 2004

under anslaget 26:6 Polarforskningssekretariatet.

Polarforskningssekretariatet främjar svensk polarforskning

genom att delta i planeringen av vetenskapliga expeditioner

till Arktis och Antarktis samt svara för den logistik och

utrustning som krävs för expeditionerna. Sekretariatet är

också ansvarig myndighet för prövning av tillstånd för

vistelse i Antarktis och utövar tillsyn över svensk

verksamhet i Antarktis.

Regeringen föreslår att riksdagen till

Polarforskningssekretariatet för budgetåret 2004 anvisar

25 080 000 kr.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar medel

under anslaget i enlighet med regeringens förslag.

26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete

inom EU

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet, 14 389 000 kr, för budgetåret 2004

under anslaget 26:7 Rådet för forsknings- och

utvecklingssamarbete inom EU.

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

(EU/FoU-rådet) främjar svenskt deltagande i EU:s ramprogram

för forskning och utveckling genom att erbjuda information

och rådgivning i frågor som rör svensk medverkan i dessa

program. Rådet svarar också för statistik och utvärdering som

rör det svenska deltagandet i programmen. Rådet är nationellt

kontaktorgan gentemot Europeiska kommissionen för frågor som

rör samarbetet inom EU:s ramprogram.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 14 389 000 kr

till EU/FoU-rådet för nästa budgetår.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.

Riksdagen bör anvisa begärt anslagsbelopp.

26:8 Sunet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet, 39 258 000 kr, för budgetåret 2004

under anslaget 26:8 Sunet.

Ett motionsyrkande om bredbandsutbyggnad för att

möjliggöra distansstudier bör avslås.

Jämför reservation 31 (c).

Sunet (Swedish University Computer Network) binder samman i

första hand universitet och högskolor, men också vissa

folkbibliotek och länsmuseer i ett gemensamt datanätverk för

överföring av elektronisk information. Sunet finansieras

genom detta anslag samt genom avgifter från universitet och

högskolor. Anslaget disponeras av Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår att 39 258 000 kr anvisas under

anslaget för nästa budgetår. Intäkterna från den

avgiftsbelagda verksamheten beräknas till ca 145 miljoner

kronor för 2004.

U t s k o t t e t har inget att invända mot regeringens

medelsberäkning. Det föreslagna anslagsbeloppet på 39 258 000

kr bör anvisas av riksdagen.

Centerpartiet begär i motion 2003/04:Ub390 yrkande 23 ett

tillkännagivande till regeringen om behovet av

bredbandsutbyggnad för att möjliggöra distansstudier i hela

landet. Elektroniska kommunikationsmöjligheter till rimliga

priser är en avgörande förutsättning för sådana studier,

påpekar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandet.

Vetenskapsrådet som ansvarar för det svenska

universitetsdatanätet Sunet har under 2002 genomfört en

utbyggnad av nätet. Det består nu av ett stamnät med

kapaciteten 10 gigabit/s som ansluter till högskolorna med

2,5 gigabit/s. Härigenom har kapaciteten ökats i takt med det

förväntade behovet.

Styrelsen för Sunet har under hösten utsett en arbetsgrupp

som skall kunna ge styrelsen råd i vad avser Sunets roll och

uppgifter. Arbetsgruppen skall inhämta synpunkter direkt från

universitet och högskolor och olika grupper av användare.

Bland annat skall undersökas utbildningens behov av

nätanvändning och särskilt då krav som ställs av

distansutbildningen.

26:9 Centrala etikprövningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet, 4 110 000 kr, för budgetåret 2004

under anslaget 26:9 Centrala etikprövningsnämnden.

Den nya organisationen för etikprövning av forskning som

avser människor startar sin verksamhet den 1 januari 2004.

Centrala etikprövningsnämnden skall pröva överklagande av

beslut som fattats av de sex regionala nämnderna för

etikprövning. Nämnden skall även utöva tillsyn över

efterlevnaden av lagen (2003:460) om etikprövning av

forskning som avser människor samt de föreskrifter som

meddelats med stöd av lagen.

Regeringen föreslår under ett nytt anslag att till Centrala

etikprövningsnämnden för budgetåret 2004 anvisas 4 110 000

kr.

U t s k o t t e t anser att riksdagen skall anvisa begärda

medel till den nya myndigheten.

26:10 Regionala etikprövningsnämnder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet, 40 000 000 kr, för budgetåret 2004

under anslaget 26:10 Regionala etikprövningsnämnder.

Ett motionsyrkande med förslag om annat anslagsbelopp

bör därmed avslås.

Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

De regionala etikprövningsnämnderna är sex nya myndigheter

som fr.o.m. den 1 januari 2004 prövar ansökningar om

etikprövning enligt lagen (2003:460) om etikprövning av

forskning som avser människor. Nämnderna har även till

uppgift att pröva vissa frågor enligt lagen (2002:297) om

biobanker i hälso- och sjukvården m.m. De regionala nämnderna

skall ha kansli vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg,

Umeå och Linköping respektive vid Karolinska institutet.

I budgetpropositionen anges att myndigheternas verksamhet

finansieras genom avgifter. För 2004 beräknar regeringen

kostnader för verksamheten till 40 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen till Regionala

etikprövningsnämnder under ett nytt anslag för budgetåret

2004 anvisar 40 miljoner kronor.

Därutöver tillförs de regionala etikprövningsnämnderna

engångsvis 10 miljoner kronor från anslaget 25:73 Särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m. för att dels

bygga upp infrastrukturen, dels utjämna skillnader i faktisk

och förväntad ärendevolym under det första verksamhetsåret.

Kristdemokraterna framför i sin budgetmotion 2003/04:Ub514

yrkande 3 att etikprövningsnämndernas arbete är viktigt.

Enligt Kristdemokraterna är det dock sannolikt att nämnderna

i ett uppbyggnadsskede inte kan utnyttja de beräknade medlen,

varför partiet vill överföra 20 miljoner kronor av dessa till

forskning och forskarutbildning.

U t s k o t t e t har inhämtat närmare upplysningar om

anslaget från Utbildningsdepartementet.

Enligt en promemoria som inkom till utskottet den 28

oktober skall verksamheten vid de sex nya

etikprövningsnämnderna finansieras med avgifter. Enligt

gjorda beräkningar kommer avgiftsintäkterna under 2004 att

uppgå till 40 miljoner kronor. För att avgifterna på ett

transparent sätt skall synas i statsbudgeten har en modell

valts, där avgifterna inte betalas in till myndigheterna utan

på s.k. inkomsttitel. I stället konstrueras ett anslag på

statsbudgeten om 40 miljoner kronor som kommer att fördelas

mellan etikprövningsnämnderna. Konstruktionen blir

saldoneutral för staten. Den totala summan för verksamheten

är densamma som de beräknade avgifterna. Regeringen kommer

att noga följa utvecklingen av avgiftsintäkterna på

inkomsttiteln för att reglera anslaget efter verksamhet.

Mot bakgrund av vad som nu redovisats föreslår utskottet

att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet på 40 miljoner kronor till de regionala

etikprövningsnämnderna. Därmed bör riksdagen avslå

motionsyrkandet om ett lägre anslagsbelopp.

26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet, 110 872 000 kr, för budgetåret 2004

under anslaget 26:11 Särskilda utgifter för

forskningsändamål. Ett motionsyrkande med förslag om

annat anslagsbelopp bör därmed avslås.

Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 26:11

Särskilda utgifter för forskningsändamål anvisar 110 872 000

kr för nästa budgetår.

Från anslaget har överförts 4 miljoner kronor till anslaget

26:9 Centrala etikprövningsnämnden. Som tidigare nämnts

beräknar regeringen under anslaget tillfälliga medel om 2,5

miljoner kronor till Institutet för rymdfysik (26:4).

Regeringen avser att utnyttja anslaget för följande ändamål

med fördelning på anslagsposter:

I. Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien

II.

III. Bidrag till Svenska Institutet i Rom

IV.

V. Bidrag till Svenska Institutet i Athen

VI.

VII. Bidrag till Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul

VIII.

IX. Svenska Barnboksinstitutet

X.

XI. Bidrag till Fulbrightkommissionen

XII.

XIII. Bidrag till Institutet för framtidsstudier

XIV.

XV. Bidrag till Imego AB

XVI.

XVII. Bidrag till EISCAT (European Incoherent Scatter

Facility)

XVIII.

XIX. Medel till Institutet för rymdfysik

XX.

XXI. Nobelmuseum

XXII.

XXIII.Bidrag till Vetenskap och allmänhet samt

XXIV.

XXV. Till regeringens förfogande.

XXVI.

Kristdemokraterna minskar anslaget med 9 miljoner kronor i

sitt budgetalternativ (motion 2003/04:Ub514 yrkande 3).

Minskningen avser hela anslagsposten Till regeringens

förfogande.

U t s k o t t e t, som inte har något att invända mot

medelsberäkningen under anslaget, föreslår att riksdagen med

avslag på motionsyrkandet i denna del anvisar det av

regeringen föreslagna anslagsbeloppet.

Vissa forskningsområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden om

prioritering av vissa forskningsområden. Utskottet

hänvisar till att den närmare fördelningen av de

statliga forskningsresurserna ankommer på

forskningsfinansierande myndigheter och på

universitet och högskolor.

Motionerna

I ett stort antal motioner läggs fram förslag om prioritering

av vissa forskningsområden.

Vänsterpartiet framhåller i motion 2003/04:MJ410 yrkande 7

betydelsen av fortsatt forskning för att vetenskapligt

fastställa elöverkänslighet. Det krävs en allsidig forskning

där tekniker, medicinsk kompetens av alla slag och människor

som upplever problem med elöverkänslighet samarbetar.

Forskningen bör också inriktas mot att dokumentera och

utvärdera åtgärder för rehabilitering och symtomlindring.

I motion 2003/04:Ub455 (s) begärs att regeringen snarast

låter göra en översyn av den forskning som utförts om hur

elektromagnetiska fält och särskilt strålning från master för

mobiltelefonnät påverkar människor. Enligt motion

2003/04:Ub476 (s) är det nödvändigt med fortsatt forskning om

effekter på människors hälsa av elektromagnetisk strålning

från t.ex. mobiltelefoner. Regeringen bör i den kommande

forskningspolitiska propositionen peka på behovet av denna

forskning.

Enligt motion 2003/04:Bo296 (s) yrkande 4 bör man överväga

möjligheten till ett framtida forskningsanslag för utveckling

av medicinsk forskning om elöverkänslighet och om effekterna

på hälsan av elektromagnetiska fält.

Ökade resurser till forskning kring elöverkänslighet

efterfrågas i motion 2003/04:Bo256 (c) yrkande 5. Det är

också viktigt med forskning om hur skador från den nya

tekniken skall kunna undvikas, framhåller motionärerna.

I motion 2003/04:Ub268 (mp) föreslås en utredning om

inrättande av dels ett nationellt forskningsprogram, dels en

forskarskola avseende biologiska effekter av

elektromagnetiska fält. Enligt motion 2003/04:MJ398 (mp)

behövs forskning på radiofrekventa fält (yrkande 4) och

forskning om interaktion mellan elektriska fält i luftrummet

(yrkande 8) för att utröna hur alla dessa fält påverkar

människors hälsa. Ökad forskning behövs också vad avser

strålning från elektromagnetiska fält vid basstationer och

master för mobiltelefoni, enligt motion 2003/04:Bo259 (mp)

yrkande 3.

Vikten av att stödja forskning inom funktionsgenomiken

betonas i ett par motioner. I motion 2003/04:Ub403 (kd, m,

fp) begärs att regeringen låter utreda den framtida

finansieringen av den funktionella genomforskningen och att

nämnda utredning skall vara slutförd inför

budgetpropositionen för 2005. I motion 2003/04:Ub508 (s)

framhåller motionären att ett nytt femårigt nationellt

program, Biobank Sweden 2005, bör tas fram med början 2005. I

båda motionerna hänvisas till att forskningsstödet till två

nuvarande konsortier, Swegeneprogrammet i södra Sverige och

Wallenberg Consortium North i resten av landet, kommer att

upphöra.

I motion 2003/04:Sf401 (kd) yrkande 4 begärs ett

tillkännagivande om behovet av att inrätta en professur i

försäkringsmedicin. Regeringen bör enligt motionärerna verka

för att inrätta kliniska professurer vid högskolorna i

samarbete med sjukvården och försäkringskassans lokala och

regionala kontor.

Behovet av forskning som gäller patienter över 75 år påpekas

i motion 2003/04:So418 (m) yrkande 9. Vetskapen om de äldsta

och sjukaste patienterna är ofta bristfällig. Forskningen

måste intensifieras och klinisk forskning säkerställas.

Riksdagen bör enligt motion 2003/04:So642 (kd) yrkande 7 göra

ett uttalande om behovet av forskning och kompetensutveckling

kring rehabiliteringen av funktionshindrade. Som en resurs i

detta sammanhang nämner motionärerna Centrum för

handikappvetenskap vid universiteten i Linköping och Örebro,

där omfattande forskning kring funktionshinder bedrivs.

Ökat stöd till forskning om grön rehabilitering begärs i

motion 2003/04:

Ub395 (c) yrkande 1. Motionärerna påpekar att många som i dag

går sjukskrivna skulle ha nytta av rehabilitering inom det

gröna området, dvs. av att vistas och röra sig i parker,

trädgårdar och naturområden.

Den kroniska smärtsjukdomen fibromyalgi drabbar allt yngre

människor, framhåller motionärerna i motion 2003/04:Ub461

(m). De flesta är kvinnor. Forskning om vad som orsakar

fibromyalgi behövs och är av största vikt.

Enligt motion 2003/04:Ub501 (s) behövs forskning om migrän

för att öka kunskaperna om migrän, dess orsaker och

behandling.

Forskning inom designområdet lyfts fram i motion

2003/04:Kr230 (m) yrkande 2. Motionärerna anser att

konsthantverkets, formgivningens och industridesignens

historia, liksom den samtida designen, behöver både

dokumenteras och analyseras.

I motion 2003/04:Ub434 (s) begärs att riksdagen uttalar sig

för etablering av ett forskningsinstitut – Baltic Business

Research Institute – i Kalmar län, ett projekt som

Regionförbundet i Kalmar län och Baltic Business School tagit

initiativ till. Motionärerna framhåller att samarbete i

Östersjöregionen inte bara är en regional utan också en

nationell angelägenhet. Det bör därför finnas ett statligt

intresse att aktivt stödja förslaget om ett

forskningsinstitut.

Behovet av forskning om social ekonomi understryks i motion

2003/04:

Ub489 (s). Enligt motionen finns det i dag viss forskning men

ingen heltäckande kartläggning av den sektor i samhället som

bedriver ekonomisk verksamhet i demokratiska organisationer

och föreningar.

Enligt motion 2003/04:Ub510 (c) är det viktigt att

kunskaperna om Bottenvikens ekologi ökar, så att människans

nyttjande av kustområdet och skärgården kan ske på ett

långsiktigt hållbart sätt. Möjligheterna att inrätta en

marinbiologisk forskningsstation på Seskarö i Haparanda

skärgård bör därför utredas.

Vetenskapsrådet bör enligt motion 2003/04:T474 (c) yrkande 9

ges i uppdrag att initiera forskning kring interaction

design. Frågan om användarvänlighet och utformning av

specialanpassade gränssnitt för funktionshindrade och äldre

användare har varit eftersatt i den svenska IT-diskussionen,

hävdar motionärerna. Regeringen bör ta initiativ till att

stärka forskningen kring interaction design som ett led i att

öka den offentliga sektorns IT-baserade service till

medborgarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga

motionsyrkanden som i och för sig rör angelägna och

intressanta forskningsområden.

Utskottet erinrar om att statsmakterna vad gäller

resurserna till grundforskning endast fattar övergripande

beslut om fördelningen av de statliga forskningsmedlen. Den

närmare fördelningen av de statliga forskningsresurserna

ankommer på forskningsfinansierande myndigheter, som bl.a.

Vetenskapsrådet, och på universitet och högskolor, vilka har

att fatta beslut utifrån vetenskapliga kvalitetsbedömningar.

Genom bl.a. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

(FAS) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsliv (Formas) ges stöd till behovsstyrd forskning inom

respektive myndighets område. Också här är det myndigheten

som svarar för den närmare fördelningen av forskningsmedlen.

Som exempel på forskning som uppfyller såväl krav på hög

vetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans vill utskottet

peka på de insatser som redan gjorts och görs inom ett område

som aktualiseras i flera av motionerna, nämligen

elektromagnetisk strålning och ohälsa. I regleringsbrevet för

budgetåret 2001 fick Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap (FAS) regeringens uppdrag att bevaka frågor

som rör forskning om elöverkänslighet. Genom bl.a. detta

forskningsråd finansieras projekt om elöverkänslighet och

hithörande frågor. Enligt regeringsbeslut i juni 2002 skall

FAS vartannat år, med början år 2003, dokumentera och

informera om kunskapsläget i samråd med de forskningsaktörer,

myndigheter och andra som FAS finner lämpligt. Enligt uppgift

beräknas en rapport föreligga i december 2003.

6 Anslagen inom utgiftsområde 16

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2004

anvisar anslagen inom utgiftsområde 16 enligt

regeringens förslag.

Jämför särskilda yttranden 2 (m), 3 (fp), 4 (kd) och

5 (c).

Regeringens och oppositionspartiernas förslag

En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas

budgetförslag för utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning finns i bilaga 3 till detta betänkande.

Utskottet har i avsnitten 2 Barnomsorg, skola och

vuxenutbildning, 3 Högskoleverksamhet, 4 Vissa centrala

myndigheter m.m. och 5 Nationella och internationella

forskningsresurser m.m. redogjort för innehållet i förslagen.

Utskottets ställningstagande

I de föregående avsnitten har utskottet redovisat sin

bedömning av regeringens och oppositionspartiernas förslag

inom olika delar av utgiftsområdet och där tagit ställning

till samtliga berörda yrkanden. Utskottet har tillstyrkt

regeringens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2004

anvisar anslagen inom utgiftsområde 16 enligt regeringens

förslag (kolumnen Regeringens förslag i bilaga 3).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden

har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1. Förberedelser för förändring av gymnasieskolan

(punkt 1) – fp

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub515 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi menar att förberedelserna för att driva igenom en stor

förändring av gymnasieskolan omedelbart skall avbrytas. Någon

proposition på grundval av gymnasiekommitténs betänkande bör

inte läggas fram då detta inte duger som beslutsunderlag. Det

är flera remissinstanser som instämmer med oss i denna

slutsats. Kommittén beräknar omställningskostnaderna till 500

miljoner kronor men det kan befaras att de blir ännu högre.

Folkpartiet anser att dessa resurser bättre kan användas till

att höja kvaliteten inom utbildningsväsendet.

2. Skolverkets roll (punkt 2) – kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 33.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att det är positivt att Skolverkets

uppgifter blivit mer renodlade i samband med att Myndigheten

för skolutveckling inrättades liksom att verkets roll blivit

tydligare när det gäller tillsyn av skolor. I detta

sammanhang vill vi betona alla skolors likhet inför lagen och

påpeka att tillsynen skall gälla alla skolor oavsett huvudman

och inriktning. Kristdemokraterna anser att Skolverket

behöver ha en friare roll gentemot regeringen och att verket

inte bör vara ett stabsorgan. Genom att det fungerar som

stabsorgan försämras verkets trovärdighet och kritiken mot

regeringen försvåras.

3. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 3) – m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria Narti

(fp), Tobias Billström (m), Axel Darvik (fp) och Håkan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna

2003/04:Ub252,

2003/04:Ub367 yrkande 29,

2003/04:Ub388 yrkande 15,

2003/04:Ub392 yrkande 11,

2003/04:Ub427 yrkande 3 samt

2003/04:Ub472 yrkandena 1 och 4.

Ställningstagande

Statens uppföljning och utvärdering av skolans resultat måste

förstärkas och vi anser därför att ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut bör inrättas. Genom att förbättra

uppföljning och utvärdering och göra den mer tillgänglig för

elever, föräldrar och personal höjs kvaliteten i skolan.

Institutet bör såväl granska och bedöma enskilda skolor som

sammanställa övergripande uppgifter för nationella

jämförelser. Syftet bör vara att utveckla kvalitetsarbetet

och kvalitetsutvecklingen inom skolan.

4. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter m.m. (punkt

4) – c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 10.

Ställningstagande

Centerpartiet vill genomföra en satsning för att stärka

kompetensen och öka insatserna mot läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi samt dyskalkyli. I genomsnitt finns

det ett till två barn i varje klass med läs- och

skrivproblem/dyslexi. Likaså finns elever med svårigheter med

det matematiska tänkandet, dyskalkyli. Med rätta insatser i

tidig ålder kan skolan ge dessa elever möjlighet och lust att

lära samt ett stärkt självförtroende. Det behövs stöd och

lämpliga insatser, t.ex. extra undervisning,

specialundervisning, särskilda hjälpmedel.

Enligt vår mening bör ett antal olika åtgärder genomföras

för att utveckla detta område. Specialisttjänster för lärare,

t.ex. resurslärare för läs- och skrivutveckling samt

matematik, bör inrättas. Skolverket bör sammanställa en

nationell databas med exempel på hur olika skolor arbetar med

läs- och skrivproblem. Olika typer av tester bör införas i

syfte att tidigt kunna upptäcka de elever som har olika slags

läs- och skrivsvårigheter. Vidare bör forskning stimuleras i

frågor om läs- och skrivsvårigheter och lärare bör också i

större utsträckning periodvis eller på deltid kunna ägna sig

åt forskning. Lämpliga läromedel behöver utvecklas för dessa

barn och därutöver behöver skolbiblioteken få sådana resurser

att de kan spela en viktig roll i skolarbetet.

5. Undervisning om narkotikans effekter (punkt 5) – m

av Sten Tolgfors (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:So414 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att undervisningen om narkotikans verkningar skall

påbörjas tidigare än vad som görs i dag för att få effekt.

6. Elevhälsa (punkt 6) – v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkande 24.

Ställningstagande

Vänsterpartiet anser att arbetet med elevhälsa framför allt

måste vara förebyggande. För att skapa en god miljö för

utveckling och lärande måste skolan se till att barn och

ungdomar får en ökad kunskap om hälsofrågor. Elevers hälsa

måste också finnas med som en medveten tanke i skolans alla

verksamheter och det måste därför finnas nödvändig kompetens

för dessa frågor på skolan. Elevhälsans organisation behöver

anpassas för att möta en alarmerande utveckling när det

gäller ökning av olika typer av psykiska problem hos barn och

unga. Satsningarna på ökad personaltäthet i skolan borde ge

utrymme för en förstärkning av skolans elevhälsoarbete genom

att skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer

anställs. Denna grupp kan ses som en primärvård för barn och

unga och bör också kunna utgöra en samarbetspartner till

barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att stötta barn tidigt kan

ohälsa senare förhindras. Samarbetet mellan

barnavårdscentraler och den kommunala elevhälsoorganisationen

bör därför också utvecklas. Vi menar att Myndigheten för

skolutveckling bör få i uppdrag att följa, initiera och verka

för ökat samarbete mellan berörda instanser i frågor kring

barns och ungas hälsa.

7. Klassmorfar (punkt 7) – kd, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub271 yrkande 34.

Ställningstagande

Skolan behöver fler vuxna och många barn behöver också fler

vuxna män som förebilder i den dagliga verksamheten. Ett sätt

som nått framgång de senaste åren är de projekt med

klassmorfar där skolor på försök anställt äldre personer som

en resurs i skolan. Försöken startade för ett antal år sedan

i Stockholms län men har sedan spridit sig till ett flertal

regioner. Resultaten har varit mycket positiva och visar att

närvaron av personer från en annan generation både har

bidragit till ett bättre pedagogiskt klimat och varit ett

stort stöd för barnen. Projekten har subventionerats av

staten men nu är pengarna för denna verksamhet slut i många

kommuner. Vi menar att dessa projekt bör få möjlighet att

ytterligare utvecklas.

8. Ekeskolan och Hällsboskolan (punkt 9) – m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria Narti

(fp), Tobias Billström (m), Axel Darvik (fp), Torsten

Lindström (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi befarar att beslutet att lägga ned de fasta skoldelarna

vid Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna kommer att

innebära att många elever med multihandikapp inte får den

hjälp de behöver. Att undervisa dessa elever ställer stora

krav på pedagogisk kompetens liksom kunskap om tekniska

hjälpmedel, något som inte finns i kommunerna. Många elever

har också känt en trygghet i att få gå i en skola tillsammans

med andra med samma funktionshinder. Enligt gällande regler

skall elever kunna komma till de resurscenter som skolorna

omvandlats till och fullgöra sin skolplikt under ”viss tid”.

Vad detta innebär är oklart. Samtidigt växer kön av elever

som önskar få sin undervisning vid dessa skolor.

Vi anser att det är nödvändigt att de fasta skoldelarna på

Ekeskolan i Örebro får vara kvar och utvecklas vid dessa

skolor för att möta behoven hos barn med svårare

funktionshinder. Regeringen bör ompröva sitt beslut att lägga

ned dessa skolor.

9. Uppföljning av bidraget till personalförstärkningar

(punkt 10) – fp

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub417 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att uppföljningen av bidraget till

personalförstärkningar i skola och fritidshem måste

förbättras. En resursförstärkning av den omfattning som detta

bidrag innebär skall ha som mål att öka skolans kvalitet på

bästa möjliga sätt, enligt vår mening. En uppföljning måste

givetvis bedöma huruvida bidraget uppfyller detta mål. Den

gällande konstruktionen på bidraget medför att andelen

obehöriga lärare ökar, vilket är negativt. Vi i Folkpartiet

menar att principen vid anställning bör vara att den aktuella

personen skall ha rätt utbildning för det arbete som han

eller hon skall utföra.

10.Fördelningen av studieplatser för vuxna (punkt 11) –

c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub391 yrkande 16

samt avslår motion

2003/04:Ub452.

Ställningstagande

För många människor är utbildning anordnad av folkrörelser

och studieförbund det enda alternativet att skaffa sig

kunskap och därmed öka sina möjligheter till inflytande. I

det nya riktade statsbidraget till vuxenutbildning, som

infördes den 1 januari 2003, har regeringen beräknat medel

för ca 46 500 platser. Centerpartiet anser att

studieförbunden bör tillföras 5 000 platser åren 2003–2005

genom en omfördelning av det totala antalet årsstudieplatser.

11.Principer för resursfördelning mellan lärosätena

till grundläggande utbildning (punkt 15) – m

av Sten Tolgfors (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i

reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8 och

2003/04:N341 yrkande 10,

bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub414 yrkandena 1 och 5 och

2003/04:Ub499 yrkande 19

samt avslår motionerna

2003/04:Ub249,

2003/04:Ub347,

2003/04:Ub390 yrkande 1,

2003/04:Ub414 yrkande 2,

2003/04:Ub516 yrkande 4 och

2003/04:Bo226 yrkande 4.

Ställningstagande

I dag finns stora begränsningar när det gäller studenternas

fria val, vilket motverkar den institutionella konkurrens

mellan olika lärosäten som vi anser är bra för landet. Enligt

vår mening bör både plats- och medelstilldelningen styras av

studenternas efterfrågan. Att studenten själv får bestämma

var han eller hon vill förlägga sin utbildning kommer

sannolikt att leda till att vissa utbildningar, dit få söker

sig, läggs ned medan andra med stort efterfrågetryck kan

byggas ut. Då tvingas lärosätena profilera sig bättre och

anstränga sig för att dra till sig sökande, vilket vi anser

angeläget. I en övergångsperiod är en tänkbar modell att

hälften av medlen följer studenten till inskrivningen och att

hälften ges lärosätet vid examen.

12.Principer för resursfördelning mellan lärosätena

till grundläggande utbildning (punkt 15) – fp

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna

2003/04:Ub249 och

2003/04:Ub414 yrkandena 1, 2 och 5,

bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8,

2003/04:Ub499 yrkande 19 och

2003/04:N341 yrkande 10

och avslår motionerna

2003/04:Ub347,

2003/04:Ub390 yrkande 1,

2003/04:Ub516 yrkande 4 och

2003/04:Bo226 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att det nu är dags att se över det system som

infördes 1993. För högskolornas del har detta system kommit

att innebära en stor osäkerhet, eftersom endast hälften av

studenterna avlägger examen. Systemet är inte anpassat till

att många studenter i dag bara läser kortare kurser.

Högskolan vet aldrig i förväg hur många lärare den har råd

att anställa. Dessutom finns en inbyggd risk att högskolorna

i längden frestas att sänka kvalitetskraven för att få full

ersättning. En händelse vid Luleå tekniska universitet våren

2003 illustrerar detta.

Det är den enskilda individen som bäst vet vad han eller

hon är lämpad att läsa. Antalet platser på olika utbildningar

matchar i dag inte alls studenternas intresse. Vi vill därför

ha ett system med studentpeng, som innebär att det blir

studenternas val som avgör fördelningen av platser både

mellan skilda ämnen och yrkesutbildningar och mellan olika

lärosäten. Centraliseringen av platstilldelningen måste

minska. Resursfördelningssystemet bör utformas så att

högskolor som har ett högt sökandetryck tillförs mer resurser

om de har möjlighet och är intresserade av att utöka för att

möta ett högt sökandetryck.

13. Principer för resursfördelning mellan

lärosätena till grundläggande utbildning (punkt 15)

– kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub499 yrkande 19,

2003/04:Ub516 yrkande 4 och

2003/04:Bo226 yrkande 4,

bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 8,

2003/04:Ub414 yrkande 1 och

2003/04:N341 yrkande 10

samt avslår motionerna

2003/04:Ub249,

2003/04:Ub290 yrkande 4,

2003/04:Ub347,

2003/04:Ub390 yrkande 1 och

2003/04:Ub414 yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

Enligt Kristdemokraternas mening skall studenternas val i

högre grad än i dag vara avgörande för fördelningen av

högskoleplatser. Vi vill se ett system där en antagning

garanterar studenten en enklare bostad. Utbyggnaden av

studentbostäder bör följa utbyggnaden av högskolan genom att

bostadssituationen på de olika högskoleorterna beaktas vid

fördelningen av nya utbildningsplatser. Det är också viktigt

att de orter som tilldelas nya utbildningsplatser får besked

om detta så tidigt som möjligt, så att de kan beakta detta i

sin bostadsplanering på bästa sätt.

14.Principer för resursfördelning mellan lärosätena

till grundläggande utbildning (punkt 15) – c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 1,

bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub249 och

2003/04:Ub414 yrkande 2

samt avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8,

2003/04:Ub347,

2003/04:Ub414 yrkandena 1 och 5,

2003/04:Ub499 yrkande 19,

2003/04:Ub516 yrkande 4,

2003/04:N341 yrkande 10 och

2003/04:Bo226 yrkande 4.

Ställningstagande

De förändringar som har skett inom högskolan under de senare

åren kräver en översyn av tilldelningssystemet, i syfte att

stärka lärosätenas självständighet och möjlighet till

långsiktigt kvalitetsarbete. Särbehandlingen av sommarkurser

under 2002 är ett exempel på en förändring som påverkat

förutsättningarna för verksamheten vid lärosätena.

15.Principer för resursfördelning mellan lärosätena

till forskning och forskarutbildning (punkt 16) – m,

fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria Narti

(fp), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkande 18.

Ställningstagande

Samtidigt som resurserna till forskning är alltför knappa,

överförs de i dag till alltfler högskolor. Alltfler högskolor

utvidgar dessutom sina forskningsområden. En stat av Sveriges

storlek kan inte sprida resurserna för kvalificerad forskning

över alla högskolor och universitet efter en matematisk

rättvisemodell. Nydanande grundforskning kräver att det

existerar forskningsmiljöer där det är möjligt att etablera

en kritisk massa av forskare. Detta visar internationell

erfarenhet. De tillgängliga forskningsresurserna måste därför

koncentreras till ett mindre antal lärosäten och ett mindre

antal institutioner i landet. Beslut om tilldelning av

forskningsmedel skall inte bygga på tradition, och därför

skall inga lärosäten – nya eller gamla – automatiskt få samma

tilldelning år från år. Vissa resurser måste också sättas av

för fördelning till högskolor där intressanta förslag till

nysatsningar presenteras. Forskningsprojekt som bygger på

samarbeten mellan olika universitet och högskolor bör

uppmuntras vid tilldelning av resurser, eftersom framgångsrik

forskning förutsätter utbyte mellan kvalificerade forskare.

16.Fler platser i vårdutbildningar (punkt 17) – kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:So640 yrkande 12.

Ställningstagande

Inom hälso- och sjukvården har personalens hängivenhet och

arbetsvilja utnyttjats maximalt, vilket bl.a. resulterat i

att många förlorat gnistan. Detta är oroande tendenser som

kan få irreparabla konsekvenser om de inte förändras snabbt.

Fler utbildningsplatser måste skapas för både läkar- och

sjuksköterskeprogrammen samt inom omvårdnadsprogrammen.

17.Fler platser i lärarutbildning (punkt 19) – c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub304 yrkande 2

och avslår motion

2003/04:Ub393 yrkande 2.

Ställningstagande

Antalet specialpedagoger i landets kommuner är ännu för

litet. Stora insatser görs på många håll, men en flaskhals är

antalet utbildningsplatser på lärarhögskolorna. Att inte

permanenta den satsning på specialpedagogutbildning som

gjordes i tilläggsbudgeten för 2002 ger helt fel signaler.

18.Fler fristående högskolor (punkt 21) – m

av Sten Tolgfors (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkandena 10 och 11.

Ställningstagande

Den ökade internationella konkurrensen understryker behovet

av en större institutionell konkurrens mellan lärosätena inom

landet. I syfte att ytterligare bidra till ökad profilering

och mångfald vill vi fortsätta den utveckling av högskolor i

stiftelseform som Chalmers tekniska högskola och Högskolan i

Jönköping varit föregångare för. Utvecklingen vid dessa båda

högskolor har varit utomordentligt positiv. Den friare formen

har främjat den kreativa kraften och förnyelseförmågan.

Stiftelsehögskolor behöver kapital som grund för sin

verksamhet. Staten bör avsätta två miljarder kronor i sådant

kapital, för att möjliggöra övergången till stiftelseform för

en större högskola eller universitet och en mindre högskola.

Regeringen bör erbjuda alla landets universitet och högskolor

denna möjlighet till dynamisk frigörelse.

Det finns anledning att i framtiden även pröva andra

organisatoriska former för universitet och högskolor som kan

gynna den akademiska friheten och excellensen.

19.Framtida ökning av anslagen till forskning och

forskarutbildning (punkt 23) – m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria Narti

(fp), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 17

och avslår motion

2003/04:Ub390 yrkande 30.

Ställningstagande

Starka och självständiga universitet och högskolor är en

förutsättning för forskningens frihet som Sverige bör slå

vakt om. Anslagen till forskning och forskarutbildning vid

universitet och högskolor, de s.k. fakultetsanslagen, måste

öka i framtiden. Denna åtgärd skall ses som en förstärkning

av den fria forskningen.

20. Framtida ökning av anslagen till forskning

och forskarutbildning (punkt 23) – c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 30

och avslår motion

2003/04:Ub290 yrkande 17.

Ställningstagande

Det kvarstår en mängd praktiska problem med genomförandet av

1998 års reform av forskarutbildningen. För att komma till

rätta med problemen är det viktigt att resurser satsas på att

omvandla stipendier och utbildningsbidrag till

doktorandtjänster. Detta är av särskilt stor vikt inom

humaniora och samhällsvetenskap, där problemen är störst i

dagsläget. Regeringen bör arbeta för en omvandling av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster och för att

doktorander inte skall behöva ha stipendier som huvudsaklig

inkomstkälla.

21.Kravet på full kostnadstäckning (punkt 24) – m, kd

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och Torsten

Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub318

och avslår motion

2003/04:Sk285 yrkande 2.

Ställningstagande

Cancerfonden är huvudfinansiär av cancerforskningen i

Sverige. Drygt 75 % av de svenska forskningsprojekt om cancer

som forskare initierar och söker anslag till i nationell

konkurrens får stöd av Cancerfonden. Kraven på den

vetenskapliga nivån är mycket höga. Genom en rad initiativ

under årens lopp har Cancerfonden bidragit till att svensk

cancerforskning på flera områden blivit världsledande. Staten

har fram till beslutet 2000 givit ett indirekt stöd till

Cancerfondens projekt genom att dessa var befriade från

hyreskostnad. Cancerfonden är en ideell organisation med ett

brett folkligt stöd. Höga administrativa kostnader hos

ideella organisationer inverkar negativt på givarnas vilja

att skänka pengar. Cancerfondens egna administrativa

kostnader är endast 6 %. Med hänsyn till Cancerfondens unika

ställning som forskningsfinansiär är det ytterst angeläget

att påslaget vid lärosätena stannar vid de tolv procenten.

Fortsatt undantag från lokalkostnaden bör gälla.

22.Högskoleavgifter för studenter från länder utanför

EES (punkt 25) – kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub499 yrkande 20.

Ställningstagande

Avgiftsfriheten för svenska studenter i högskolan skall

enligt min mening ligga fast. Av EES-avtalet följer att

studenter inom EES också omfattas av denna avgiftsfrihet i

den svenska högskolan. Inte minst mot bakgrund av

resursbristen inom högskolan anser vi kristdemokrater att

lärosätena däremot bör ges möjlighet att ta ut avgifter från

studenter från länder utanför EES. I dag får

uppdragsutbildning bara anordnas på uppdrag av annan än

enskild. Högskoleförordningen bör ses över för att möjliggöra

en försäljning av utbildning även till enskilda studenter

från länder utanför EES, med start vid halvårsskiftet 2004.

Lärosätenas möjligheter att ta ut avgifter och vilka

skyldigheter detta innebär bör regleras i en särskild

förordning.

23.Distansutbildning (punkt 26) – kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub499 yrkande 8.

Ställningstagande

En viktig insats för högskoleutbildning på distans görs vid

de kommunala lärcentren. Denna verksamhet borde utökas för

att göra högre utbildning tillgänglig för fler. För detta har

lärosätena ansvar.

24. Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut

för den högre utbildningen m.m. (punkt 27) – fp

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Högskoleverkets ställning som ämbetsverk under regeringen kan

i längden försvaga verkets möjligheter att bedriva en

självständig granskning av kvaliteten vid landets universitet

och högskolor. Den viktigaste utvärderingen av de svenska

läroanstalternas insatser, nämligen av deras förmåga att

bedriva en för studenterna högkvalitativ utbildning, måste i

stället utövas av andra institutioner, vilkas arbete inte

riskerar att politiseras. Man bör överväga att bryta ut

kvalitetsgranskningen ur Högskoleverket och placera den i en

självständig institution, ett oberoende kvalitetsinstitut

utom räckhåll för politisk och ekonomisk styrning från

regeringen. Institutet bör bestå av representanter för

ämnesområden, discipliner och vetenskapliga tidskrifter.

Högskoleverkets roll bör renodlas till ren

myndighetsutövning. Verket skall t.ex., liksom nu, kunna dra

in examensrättigheter från lärosäten för utbildningar som

inte upprätthåller kvalitetskraven.

25.Omprövning av systemet att Centrala

studiestödsnämnden finansieras genom avgiftsintäkter

(punkt 29) – m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria Narti

(fp), Tobias Billström (m), Axel Darvik (fp) och Torsten

Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen

Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR15 punkt 3

samt motionerna

2003/04:Ub1 yrkande 4,

2003/04:Ub2 yrkande 1 och

2003/04:Ub212 i denna del.

Ställningstagande

Nästan hälften av Centrala studiestödsnämndens (CSN)

verksamhet finansieras i dag med avgiftsintäkter, bl.a. från

påminnelseavgifter. Det är enligt vår mening orimligt att

budgetera en offentlig myndighets verksamhet med utgångspunkt

i straffavgifter. Det förhållandet ger heller inte

myndigheten något incitament att se till att

återbetalningarna av studielån kommer in i tid. Vi välkomnar

Riksdagens revisorers förslag om att avgiftsintäkter inte

skall utgöra en så stor del av CSN:s samlade intäkter. I

likhet med revisorerna anser vi att det finns skäl att

ompröva finansieringssystemet för CSN och ersätta

avgiftsintäkter med anslag. Regeringen bör snarast återkomma

till riksdagen med förslag i frågan.

26.Strategi för att komma till rätta med överbelastning

hos Centrala studiestödsnämnden (punkt 30) – kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 30 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub1 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är tydligt att Centrala studiestödsnämnden (CSN) under

längre perioder inte klarat att lösa sin uppgift. Riksdagens

revisorer menar att det behövs en strategi hos både regering

och CSN för att klara den hårda belastningen. Jag anser att

det för CSN:s trovärdighet är nödvändigt att en strategi tas

fram. Myndigheten måste skyndsamt kunna åtgärda uppkomna

problem, och om myndigheten inte förmår detta måste

regeringen skjuta till erforderliga resurser.

27.Frågan om att konkurrensutsätta Centrala

studiestödsnämnden (punkt 31) – m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria Narti

(fp), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna

2003/04:Ub2 yrkande 4,

2003/04:Ub212 i denna del och

2003/04:Ub396 yrkande 2

samt avslår motionerna

2003/04:Ub423 yrkandena 1 och 2 och

2003/04:Ub443 yrkande 1.

Ställningstagande

Många av de problem som finns hos Centrala studiestödsnämnden

(CSN) har ytterst sin grund i CSN:s dubbla roll som

beslutande myndighet och som utbetalare av studiestöd.

Myndighetens de facto-monopol på studielånsmarknaden måste

brytas och verksamheten konkurrensutsättas. CSN har visat

tydliga prov på att inte kunna sköta sitt uppdrag.

Studielånsmarknaden måste öppnas för verklig konkurrens från

banker och andra finansiella institut. På så sätt kan

effektiviteten i administrationen av studielånen främjas,

liksom graden av service gentemot studenterna. I ett system

med en friare studielånsmarknad kommer det dock fortfarande

att finnas behov av en statlig myndighet som fattar beslut om

vilka personer som har rätt att omfattas av den offentliga

studiefinansieringen. Staten bör också fortsättningsvis vara

garant för lånen.

28.Införande av en s.k. omvänd straffavgift för

Centrala studiestödsnämnden (punkt 32) – fp

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna

2003/04:Ub2 yrkande 5 och

2003/04:Ub396 yrkande 3.

Ställningstagande

Effektiviteten i administrationen av studielånen måste

omedelbart skärpas. Vi föreslår att det skall införas en

skyldighet för Centrala studiestödsnämnden att betala en s.k.

omvänd straffavgift till studenter som inte får sina

studiemedel i tid, t.ex. på grund av långa handläggningstider

eller annat byråkratiskt krångel. En sådan straffavgift skall

också utbetalas om studenten inte får information eller svar

på ansökan inom en viss tid. Enligt vår mening vore detta en

logisk åtgärd, eftersom studenterna får betala

påminnelseavgifter om de blir försenade med sina

återbetalningar.

29. Utvärdering av beslutet att slå samman de

naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden

(punkt 34) – fp

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkande 15.

Ställningstagande

I samband med att Vetenskapsrådet inrättades slogs de

tekniska och naturvetenskapliga forskningsråden samman till

ett ämnesråd trots invändningar från flera viktiga

remissinstanser. Det är ett beslut som särskilt bör

utvärderas och eventuellt omprövas.

30.Permanentning av den utbildningsvetenskapliga

kommittén (punkt 35) – kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 35 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub497 yrkande 7.

Ställningstagande

År 2001 skapades en särskild kommitté under Vetenskapsrådet

med uppgift att verka för utbildningsvetenskaplig forskning.

Hittills har kommittén bl.a. stöttat fyra nationella

forskarskolor med inriktning på didaktik och lärande. Bland

de projekt som fått forskningsmedel kan nämnas studier i

ledarskap, konflikthantering och värdegrundsfrågor. Den

utbildningsvetenskapliga kom-mitténs uppdrag är

tidsbegränsat. Jag anser att det är angeläget att kommitténs

uppdrag permanentas.

31. Bredbandsutbyggnad för att möjliggöra

distansstudier (punkt 36) – c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 36 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 23.

Ställningstagande

Elektroniska kommunikationsmöjligheter till rimliga priser

är en avgörande förutsättning för distansstudier. En snabb

utbyggnad av den digitala infrastrukturen måste därför

prioriteras. I väntan på ett nationellt fibernät kommer annan

teknik att behövas. Det är även viktigt att kraven på

tekniken läggs på rätt nivå och att det finns tillgång till

teknisk support. Centerpartiet har tidigare krävt

bredbandsutbyggnad i hela landet. Jag för ånyo fram detta

krav, inte minst för att möjliggöra distansstudier.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendena har föranlett följande

särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i yttrandet.

1. Resultatredovisningen i betänkandet – m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria Narti

(fp), Tobias Billström (m), Axel Darvik (fp) och Torsten

Lindström (kd).

Under Utskottets överväganden finns en lägesbeskrivning som

helt överensstämmer med regeringens. Vi har i våra parti- och

kommittémotioner redovisat en annorlunda beskrivning.

2. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.

(punkt 38) – m

av Sten Tolgfors (m) och Tobias Billström (m).

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken. Ett övergripande mål för den ekonomiska

politiken skall vara att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna

leva på sin lön och stärkt trygghet. Antalet sjukskrivna och

förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård och

rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en målmedveten

politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla satsningar på

kunskap och forskning samt påtagliga förbättringar av

klimatet för företagande. För att möjliggöra allt detta krävs

en politik som innehåller lägre skatter för både löntagare

och företagare, en skärpning av bidragssystemen,

avregleringar och ökad konkurrens, en ökad trygghet för och

stärkt självkänsla hos medborgarna.

Våra förslag skall vara trygga, väl sammanhållna och syftar

till att skapa de bästa förutsättningarna för ett ekonomiskt,

kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en

utbildning som ger alla större möjligheter till ett rikare

liv. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa. Vi vill att

fler, inte färre, kan komma in på den ordinarie

arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten och självkänslan ökar

också genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet. Friheten och rättigheten att välja bidrar

både till mångfald, en bättre kvalitet och en större

trygghet. De enskilda människorna får ett större inflytande

över sina liv.

Vi har föreslagit en växling från subventioner och bidrag

till omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i

störst behov av gemensamma insatser och som har små eller

inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att

på ett tryggt sätt kunna genomföra de uppgifter som skall

vara gemensamma. Exempelvis tillförs betydande resurser för

att bryta den ökade sjukfrånvaron och de ökande

förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ – med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning, skatteförändringar samt finanspolitiska

ramverk – präglas av ordning och reda och skall ses som en

helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra. Eftersom riksdagens

majoritet den 19 november 2003 har beslutat om ramar för de

olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag

och därmed valt en annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

I det följande redovisar vi i korthet det moderata

alternativet till politik inom utgiftsområde 16. Vår politik

finns närmare utvecklad i reservation 7 i betänkande

2003/04:FiU1.

Moderaterna anser att en nödvändig åtgärd för att lyfta

kvaliteten i skolan är att uppföljning och utvärdering

förbättras och blir mer tillgänglig för elever, föräldrar och

personal. Av den anledningen reserverar vi 106 425 000 kr för

att bygga upp ett fristående nationellt kvalitetsinstitut. Vi

beskriver vår syn på ett sådant organ närmare i en

reservation tillsammans med Folkpartiet och Centerpartiet.

Vårt förslag till myndighetsstruktur innebär också att vissa

delar av Skolverkets verksamhet flyttas över till det

fristående institutet. Tillsynsverksamhet och

tillståndsprövning för skolan skall vara kvar hos Skolverket

samtidigt som Specialpedagogiska institutet integreras i

Skolverket. Anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet utgår

därmed. Sammantaget föreslår vi 259 730 000 kr mer än

regeringen under anslaget 25:1 Statens skolverk. Samtidigt

anser vi att den nya Myndigheten för skolutveckling bör

avvecklas.

För att säkerställa kvaliteten och tillgängligheten i den

fasta organisationen för specialskolan överförs delar av

anslaget för Specialpedagogiska institutet till

Specialskolemyndigheten. Därmed föreslår vi 110 940 000 kr

mer än regeringen under anslag 25:6 Specialskolemyndigheten.

Eftersom bristen på anpassade läromedel fortfarande är ett

problem reserverar vi 1 038 000 kr mer jämfört med regeringen

under anslag 25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel

för elever med funktionshinder.

Anslaget 25:15 Bidrag till vissa organisationer för

uppsökande verksamhet avvisas helt. Vi föreslår ett nytt

anslag, Vuxnas utbildning, där vi reserverar 3 463 713 000

kr. Medlen överförs genom en sammanläggning av anslagen 25:16

Statligt stöd för utbildning av vuxna och 25:18 Bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning samt medel anvisade för

folkhögskoleplatser inom utgiftsområde 17. Under detta anslag

tas i anspråk medel till Kunskapslyftet och kvalificerad

yrkesutbildning. De som i dag studerar inom ramen för

Kunskapslyftet skall ges rimliga förutsättningar att

fullfölja sin utbildning och antalet platser inom KY-

utbildningen kan öka kraftigt.

Anslagen till den akademiska grundutbildningen har sedan

Socialdemokraterna övertog regeringsmakten urholkats med 26

%. Många universitetsutbildningar har härigenom blivit

torftiga och antalet undervisningstimmar skrämmande litet.

Kvaliteten i utbildningen kan inte undgå att påverkas

negativt av en sådan politik. Vi vill påbörja en successiv

återuppbyggnad av grundutbildningsanslagen genom att tillföra

lärosätena 146 050 000 kr utöver regeringens förslag. Denna

extra satsning inkluderar en kvalitetsförstärkning av

utbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet. Anslaget

skall fördelas mellan lärosätena med utgångspunkt i

studenternas val. På sikt är det enligt vår mening rimligt

att Lantbruksuniversitetet sammanförs med de övriga

universiteten och högskolorna under utgiftsområde 16. För att

bygga en långsiktigt hållbar tillväxt samt för att hålla oss

väl framme på den internationella konkurrensen måste vi göra

ytterligare satsningar på grundforskning och

forskarutbildning. Lärosätenas anslag till forskning och

forskarutbildning har under senare år urholkats. Vi föreslår

att dessa tillförs 621 558 000 kr utöver regeringens förslag

år 2004 för att ge den fria forskningen en välbehövlig

förstärkning och stärka finansieringen av doktorander.

Anslaget 25:72 Enskilda utbildningsanordnare på

högskoleområdet m.m. vill vi höja med 20 miljoner kronor för

att trygga möjligheterna att bedriva verksamhet och forskning

i alternativa driftformer. Anslaget 25:73 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m. kan minskas med 22

miljoner kronor, eftersom vi anser att

rekryteringsdelegationen bör avvecklas och att anslagsposten

som fördelas efter beslut av regeringen är alltför väl

tilltagen.

Anslaget 25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m. tillförs

150 miljoner kronor i vårt budgetalternativ. Anledningen är

att vi anser att myndigheten inte skall få disponera avgifter

på det sätt som regeringen medger. Tekniken är ett sätt att

kringgå budgetramen. I praktiken innebär vårt förslag en

lägre driftram för nämnden, som vi också vill

konkurrensutsätta. Vi vill att anslaget 25:83

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.

skall minskas med 10 964 000 kr.

Under ett nytt anslag 26:12 Ökade satsningar på

Vetenskapsrådet m.m. föreslår vi att riksdagen anvisar

155 389 000 kr. Medlen skall användas som en förstärkning av

den fria forskningen och som en grund för utveckling av

ämnesrådet för medicin till ett nationellt institut för hälsa

och medicin.

3. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.

(punkt 38) – fp

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik

(fp).

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2004 syftar

till att förändra de ekonomiska förutsättningarna så att en

högre tillväxt uppnås. Det är nödvändigt att fler arbetar och

att statsskulden minskar. Ett viktigt verktyg för att uppnå

detta är sänkta skatter på arbete och företagande. Våra

utgiftsökningar avser främst bistånd, rättssäkerhet,

utbildning, vård och omsorg samt förbättringar för

handikappade. Vi uppnår utrymme för detta bl.a. genom

åtgärder mot ohälsan och en reformerad arbetsmarknadspolitik.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 16 har

emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första

steg. Vårt alternativ framgår av reservation 8 i

finansutskottets betänkande 2003/04:FiU1. För utgiftsområde

16 innebär det en utgiftsram 2004 som är 444 275 000 kr lägre

än den som riksdagen nyligen har fastställt. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att delta

i fördelningen av anslag inom utgiftsområdena. Vi avstår

därför från att delta i det nu aktuella beslutet om

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. I det följande redovisas i

sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för detta

utgiftsområde.

Folkpartiet föreslår en minskning av anslaget 25:1

Skolverket med 200 miljoner kronor. Myndigheten för

skolutveckling bör dessutom läggas ned, eftersom

skolutveckling skall ske på lokal nivå med stöd av

universitet och högskolor. Vi anser att det i stället bör

tillskapas en nationell skolinspektion med ansvarsområde

tillsyn och utvärdering av skolväsendet och föreslår

200 miljoner kronor till en sådan inspektion. I en

reservation tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet

utvecklar vi synen på ett sådant organ.

När det gäller anslag 25:10 Bidrag till

personalförstärkningar i skola och fritidshem anser

Folkpartiet att medlen under anslaget bör kunna användas för

att höja lärarnas löner.

Folkpartiet föreslår minskningar av ett antal anslag i

förhållande till regeringens förslag. För anslaget 25:3

Utveckling av skolväsende och barnomsorg föreslår vi 50

miljoner kronor mindre än regeringen, för anslaget 25:15

Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet

föreslår vi 40 miljoner kronor mindre än regeringen och

slutligen föreslår vi för anslaget 25:16 Statligt stöd för

utbildning av vuxna 900 miljoner kronor mindre än regeringen.

Däremot föreslår vi en ökning av anslaget 25:18 Kvalificerad

yrkesutbildning med 100 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag.

Högskolan har byggts ut så kraftigt under senare år att

kvaliteten har blivit lidande. För knappt 10 år sedan låg

grundutbildningsresurserna per student ungefär 20 % högre än

i dag. Lärartätheten behöver öka så att lärarna får mer tid

för både undervisning och forskning. Vi föreslår en minskad

takt i utbyggnaden, som tillsammans med några andra mindre

besparingar gör det möjligt att frigöra 200 miljoner kronor

till satsningar på undervisningskvaliteten. Staten har under

lång tid stått för en allt mindre andel av de totala

forskningsresurserna. Forskning har stor betydelse för

tillväxten, och staten måste ta ett större ansvar. Den fria

grundforskningen är en förutsättning för den tillämpade

forskningen. Därför vill Folkpartiet öka fakultetsanslagen.

Vi föreslår att medlen till forskning ökar med 600 miljoner

kronor, som bör fördelas till samtliga lärosäten som har ett

eget anslag för forskning och forskarutbildning i proportion

till respektive anslags nuvarande storlek. Anslaget 25:73

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. kan

enligt vår mening minskas med 100 miljoner kronor.

Vi vill anvisa 30 miljoner kronor mindre till anslaget

25:76 Högskoleverket än vad regeringen föreslagit.

Besparingen avser helt det till verket knutna rådet för högre

utbildning.

I fråga om anslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation föreslår vi en omfördelning mellan

anslagsposterna för att på så sätt skapa ökade fria

forskningsresurser till de tre ämnesråden på sammanlagt 540

miljoner kronor. Enligt vår mening kan medel till den

utbildningsvetenskapliga forskningen fördelas från ämnesrådet

för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning respektive

ämnesrådet för natur- och teknikvetenskaplig forskning,

beroende på vilket ämne forskningen gäller.

4. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.

(punkt 38) – kd

av Torsten Lindström (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat

en annan inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken än den socialdemokraterna och deras

stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att

långsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom

strukturella reformer för minskad ohälsa, förbättrad

lönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete och

sparande. Därtill bör infrastrukturen och de långsiktiga

förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande kraftigt

förbättras. Därigenom skapas förutsättningar för att

sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att

välfärden tryggas för alla.

Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer

flexibel och där de rekordhöga sjuktalen måste mötas med en

kraftigt förbättrad rehabilitering, förebyggande åtgärder och

en förbättrad arbetsmiljö. Det handlar om skatterna på arbete

och företagande som måste sänkas och på sikt anpassas till

omvärldens lägre skattetryck. Det handlar om det svenska

konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste den

offentliga sektorn förnyas för att bättre möta

konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata

personalens kompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten

inom familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas,

pensionärernas ekonomiska situation stärkas och

infrastrukturen förbättras. Kristdemokraternas ekonomiska

politik sammanfattas i motion 2003/04:Fi241.

Riksdagsmajoriteten – bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister – har genom beslut om

ramar för de olika utgiftsområdena samt beräkningen av

statens inkomster ställt sig bakom en annan inriktning av

politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten. Därför

deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om

anslagsfördelning inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning, utan redovisar i detta särskilda

yttrande (i stället för i en reservation) den del av vår

politik som rör utgiftsområde 16 och som vi skulle ha yrkat

bifall till om Kristdemokraternas förslag till ramar hade

vunnit riksdagens bifall i den första beslutsomgången.

Utbildning och forskning är viktiga områden för framtiden i

ett samhälle som i ökande utsträckning bygger kunskap.

Kristdemokraterna föreslår därför ett antal strategiska

satsningar inom området. Dessa satsningar på barnen,

utbildning för barn och vuxna samt forskningen är nödvändiga

för att klara framtidens utmaningar. För att finansiera våra

satsningar föreslår vi utöver vissa resursförstärkningar

också justeringar inom ramen. Vi menar exempelvis att vårt

förslag om försäljning av högskoleplatser till länder utanför

EES-området i förlängningen kommer att innebära en

inkomstförstärkning för högskolesektorn, utöver de

kvalitativa vinster som förslaget kan leda till.

Kristdemokraterna satsar 40 miljoner kronor extra på att

öka antalet disputerade lärare i högskolesektorn, vilket

höjer kvaliteten på utbildningen. Vidare vill vi anslå 100

miljoner kronor utöver regeringens förslag till forskning och

forskarutbildning under anslagen 25:21–25:74.

För att möta behovet av arbetskraft samt ungdomars olika

intressen anser vi att en ny lärlingsutbildning skall införas

på gymnasiet och anslår 10 miljoner kronor till detta

ändamål. Medlen skall användas för handledartjänster och

marknadsföring.

Det är angeläget att tillgodose behoven hos de grupper som

har svårast att föra sin talan. Kristdemokraterna anslår

därför 5 miljoner kronor under Specialpedagogiska institutet

för att bevara de fasta delarna av Ekeskolan och

Hällsboskolan.

För att göra dessa prioriterade satsningar krävs

omstruktureringar av statsanslagen. Vi föreslår generellt en

minskning av anslagen till myndigheter inom

utbildningsområdet samt neddragning av vissa andra anslag.

Kristdemokraterna överför medlen från anslaget Bidrag till

personalförstärkningar i skola och fritidshem till det

generella kommunbidraget. Vi ställer oss positiva till att

mer pengar satsas på skolan men anser att det är fel av

regeringen att centralstyra resurserna. Kommunen vet bäst hur

behoven ser ut i den egna kommunen, vilket bl.a. Riksdagens

revisorer påvisat i sin granskning. Regeringen gör dessutom

intrång i det kommunala självstyret.

Vi avvisar den nya myndigheten för validering. I stället

anvisar vi anslaget till Högskoleverket och placerar ansvaret

för validering där för att skapa en nationell likvärdighet.

Eftersom vi inte anser att staten skall ägna tid åt lokal

skolutveckling föreslår vi en minskning av Myndigheten för

skolutveckling med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag. Vi föreslår också att anslaget Utveckling av

skolväsende och barnomsorg minskas med 170 miljoner kronor. I

det decentraliserade skolväsendet är det kommunerna som

bedriver skolverksamhet, vilket ger utrymme för besparingar

på statsanslaget. Vi ifrågasätter att fackföreningar och

andra organisationer skall tilldelas medel för att ägna sig

åt uppsökande verksamhet och avvisar därför regeringens

anslag Bidrag till vissa organisationer för uppsökande

verksamhet. Vi är kritiska mot den särskilda Myndigheten för

Sveriges nätuniversitet. Vi anser nämligen att lärosätena

själva bör driva nätuniversitetets verksamhet och att

Högskoleverket bör stå för tillsynen av verksamheten.

Verksamheten inom de regionala etikprövningsnämnderna når

inte full kapacitet under 2004, eftersom den befinner sig i

ett uppbyggnadsskede. Därför föreslår vi en minskning av

etikprövningsnämndernas anslag under första året med 20

miljoner kronor.

De studerandes livssituation handlar inte enkom om studier.

Det gäller att få vardagen att fungera. Därför föreslår

Kristdemokraterna under utgiftsområde 15 Studiestöd satsning

på ett nytt bidrag till högskolestuderande med barn.

5. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.

(punkt 38) – c

av Håkan Larsson (c).

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken samt andra utgiftsramar än dem som riksdagen

nyligen har fastställt för 2004. Vår ekonomiska politik utgår

från federalismens principer. Samhället, välfärden och

företagsamheten skall växa underifrån. Det är av den enskilda

människans idérikedom och initiativkraft som företag skapas

och samhället utvecklas. Statens ansvar är att upprätthålla

rättvisa, stabila och överblickbara spelregler för ekonomin

och infrastrukturen. Vårt alternativ framgår av reservation

10 i finansutskottets betänkande 2003/04:FiU1. För

utgiftsområde 16 innebär det en utgiftsram 2004 som är

8 146 000 000 kr lägre än den som riksdagen nyligen har

fastställt. Då Centerpartiets budgetförslag är en helhet är

det inte meningsfullt att delta i fördelningen av anslag inom

utgiftsområdena. Jag avstår därför från att delta i det nu

aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning.

Centerpartiet anser att ett nationellt kvalitetsinstitut

skall inrättas och att det bör ha till uppgift att utveckla

och förfina metoder för utvärdering och stödja kommunerna i

deras arbete. I en reservation tillsammans med Moderaterna

och Folkpartiet utvecklar vi synen på ett sådant institut. Vi

avsätter 200 miljoner kronor för detta ändamål samtidigt som

vi föreslår att anslaget 25:2 Myndigheten för skolutveckling

avvecklas. Anslaget 25:1 Statens skolverk föreslås samtidigt

minskas med 60 miljoner kronor.

Vi anser också att de specialdestinerade medlen under

anslag 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och

fritidshem skall överföras direkt till kommunerna via det

generella statsbidraget. Det är kommunerna själva som skall

avgöra var det finns behov av åtgärder i syfte att öka

kvaliteten. Även det specialdestinerade medlen under anslag

25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. liksom medlen under anslag

25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna bör överföras

till det generella statsbidraget till kommunerna under

utgiftsområde 25. Det särskilda anslaget 25:15 Bidrag till

vissa organisationer för uppsökande verksamhet bör avskaffas

helt.

Centerpartiet genomför en satsning för att stärka

kompetensen och öka insatserna mot läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi samt dyskalkyli, inklusive en

satsning på skolböcker. Vi föreslår ett nytt anslag för detta

och tillför 400 miljoner kronor. Vidare vill vi öka antalet

platser för den kvalificerade yrkesutbildningen för att

tillgodose näringslivets efterfrågan på utbildad arbetskraft.

Vid en ökning av antalet utbildningsplatser är det viktigt

att tillse att en hög kvalitet på utbildningarna bibehålls.

Vi tillför anslag 25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning ytterligare 54 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag.

I dag råder det stor brist på lärare. Utbildningen till

förskollärare har varit underdimensionerad de senaste åren.

Centerpartiet föreslår att lärarutbildningen tillförs 50

miljoner kronor till nya utbildningsplatser, vilket vi gör

under anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. Anslagsposten till regeringens disposition

under detta anslag kan minskas med drygt 22 miljoner kronor.

Vårt parti har varit pådrivande för att bygga ut den högre

utbildningen runt om i landet. Det viktigaste är nu att följa

upp den utbyggnaden med resurser för att säkra kvaliteten och

stärka forskningen. Vi föreslår att anslagen till forskning

och forskarutbildning för universiteten och högskolorna med

vetenskapsområde ökas med 240 miljoner kronor, anslaget 25:72

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. ökas

med 5 miljoner kronor till forskning och forskarutbildning

vid Högskolan i Jönköping och anslaget 25:74 Forskning och

konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor ökas med

81 858 000 kr.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen

för 2004, utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning, föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i högskolelagen (1992:1434) (avsnitt 2.1 och

8.3.3),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för

ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 1 556 068 000 kr under 2005–2008 (avsnitt 10.1.18),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna ett avtal

mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om

grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och

utveckling av hälso- och sjukvården (avsnitt 8.1.3),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för

ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

2 430 000 000 kr under 2005, högst 1 460 000 000 kr under

2006, högst 770 000 000 kr under 2007, högst 150 000 000 kr

under 2008 och högst 65 000 000 kr under 2009 (avsnitt

11.10.1),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för

ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 900 000 000 kr under 2005–2009 (avsnitt 11.10.3),

6. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen under

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

enligt uppställningen i bilaga 3 till detta betänkande.

Lagförslaget återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.

Förslaget från Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer har i förslag 2002/03:RR15 angående

CSN:s handläggningstider och tillgänglighet föreslagit

3. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad Riksdagens revisorer anför i avsnitt 2.4 om CSN:s

finansiering.

Revisorernas övriga förslag i 2002/03:RR15 behandlas i

utskottets betänkande 2003/04:UbU2.

Följdmotioner med anledning av Riksdagens revisorers

förslag

2003/04:Ub1 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en strategi hos både CSN och

regeringen för att komma till rätta med överbelastning hos

CSN.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ersätta avgifter med anslag.

2003/04:Ub2 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avgifter, enligt vad Riksdagens

revisorer föreslår, inte bör utgöra så stor del av CSN:s

intäkter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att banker och finansinstitut skall ges

tillstånd att konkurrera med CSN på studielånsmarknaden.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att CSN skall betala straffavgift när

beskeden om och utbetalningarna av studiemedel försenas.

Motioner från allmänna motionstiden

2003/04:Ub204 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en satsning bör ske på Högskolan

Dalarna och att den på sikt utvecklas mot ett universitet.

2003/04:Ub209 av Inger René m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utbyggnad av antalet utbildningsplatser

i Västsverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förstärkning av forskningsresurser i

Västsverige.

2003/04:Ub212 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om nödvändigheten av ett reformerat

studiemedelssystem med anledning av Riksdagens revisorers

förslag angående CSN:s handläggningstider och tillgänglighet

(delvis).

2003/04:Ub219 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Invandrarakademien vid Högskolan i

Borås prioriteras vid anslagsgivande till landets högskolor.

2003/04:Ub233 av Sverker Thorén (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en permanent forskarskola för

fiskekologi och fiskeribiologi med tillhörande resurser bör

föras till Högskolan i Kalmar.

2003/04:Ub246 av Nils Fredrik Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en forskarskola för fiskekologi och

fiskeribiologi bör förläggas till Högskolan i Kalmar.

2003/04:Ub249 av Anna Grönlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning som ser över

resursfördelningssystemet så att kvaliteten på

högskoleutbildningarna bibehålls.

2003/04:Ub252 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett nationellt kvalitetsinstitut för

skolan.

2003/04:Ub255 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Högskolan Kristianstad och Malmö

högskola måste få fasta forskningsresurser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett Campus Ystad.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Skåne som centrum för svenska functional

food-produkter och livsmedelsforskning.

2003/04:Ub256 av Paavo Vallius och Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om statsbidrag för pedagogisk utveckling av

skolväsendet och barnomsorgen.

2003/04:Ub259 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Södertörns högskola får

platser/resurser motsvarande det antal studenter som söker.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ge Södertörns högskola

universitetsstatus.

2003/04:Ub260 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tilldela Högskolan i Gävle

vetenskapsområdet teknik.

2003/04:Ub263 av Ewa Björling (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kraftigt öka medlen till

Vetenskapsrådet, stärka fakultetsanslagen och låta

forskarsamhället självt bedöma inom vilka områden specifika

satsningar skall göras.

2003/04:Ub268 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning för inrättande av ett

nationellt forskningsprogram avseende biologiska effekter

av elektromagnetiska fält.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning om inrättande av en

forskarskola för biologiska effekter av elektromagnetiska

fält.

2003/04:Ub269 av Margareta Andersson och Lena Ek (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om en ordentlig genomgång av VHS

datasystem när det gäller antagningar via Internet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om att regeringen bör uppmärksamma

problemen med nonchalant bemötande hos myndigheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om att ansökningar till VHS som

ställer andra krav än studentbetyg bör återföras till

berörda utbildningsanordnare.

2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att verka för att projekten med

klassmorfar utvecklas och permanentas.

2003/04:Ub272 av Annelie Enochson och Per Landgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att fakultetsmedlen för de

forskningsintensiva universiteten och högskolorna bör öka

väsentligt under den kommande mandatperioden.

2003/04:Ub273 av Torsten Lindström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Mälardalens högskola tilldelas

vetenskapsområdet humaniora-samhällsvetenskap.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Mälardalens högskola blir

universitet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Mälardalens högskola skall erhålla

motsvarande stöd som andra lärosäten som tilldelats

vetenskapsområde.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Mälardalens högskola bör erhålla ett

långsiktigt större anslag till forskning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om relationen mellan grundutbildningsmedel

och forskningsmedel till Mälardalens högskola.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Mälardalens högskolas betydelse för att

bidra till att fler får högre utbildning och

forskarutbildning i landet.

2003/04:Ub274 av Else-Marie Lindgren (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i motionen om att ge Högskolan i Borås ett

särskilt uppdrag att ansvara för Invandrarakademin i

kommande regleringsbrev.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i motionen om att finansiering av

Invandrarakademin vid Högskolan i Borås blir permanent och

inte finansieras med engångsanslag.

2003/04:Ub278 av Ewa Björling (m):

Riksdagen begär hos regeringen att fler utbildningsplatser

snarast tillskapas inom högre utbildning i

Stockholmsregionen.

2003/04:Ub279 av Marie Wahlgren och Allan Widman (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Malmö högskola tilldelas

universitetsstatus.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Malmö högskola bör tilldelas en

forskarskola kring professionsrollen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Malmö högskola skall tilldelas ett

ökat antal studentplatser.

2003/04:Ub281 av Billy Gustafsson (s):