Bet. 2003/04:UBU10

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU10

Elever med funktionshinder

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 36

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. den

kommunala skolans kvalitet för barn med

funktionshinder, grundskoletidens längd, skolans

tillgänglighet för funktionshindrade elever, rätten

för elever till särskilt stöd, utbildningen för

elever med neuropsykiatriska funktionshinder, stöd

till elever med läs- och skrivsvårigheter,

särskolans personkrets och grunden för

särskoleplacering, upphävande av beslut att avveckla

vissa specialskolor, gymnasieutbildningen för döva

och hörselskadade, inrättande av ett riksgymnasium

för synskadade ungdomar med ytterligare

funktionshinder, rätt för utvecklingsstörda till

vuxenutbildning samt kostnader för

utbildningstolkning.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående

utredningar och till utredningsförslag som är under

beredning inom Regeringskansliet.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet. Därtill finns

två särskilda yttranden från Vänsterpartiet

respektive Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Skolans kvalitet för barn med

funktionshinder

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub220 yrkandena 4 och 5.

Reservation 1 (m, kd, c)

2. Grundskoletidens längd

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub220 yrkande 6.

Reservation 2 (m, fp, c)

3. Tillgänglighet för funktionshindrade elever

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub332,

2003/04:Ub388 yrkande 5 och

2003/04:Ub493.

Reservation 3 (fp)

4. Rätten för elever till särskilt stöd

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub439 yrkande 9 och

2003/04:So497 yrkande 3.

Reservation 4 (kd)

5. Utbildningen för elever med neuropsykiatriska funktionshinder

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub225,

2003/04:Ub377 yrkande 6,

2003/04:Ub439 yrkande 10 och

2003/04:So504 yrkande 25.

Reservation 5 (fp)

Reservation 6 (kd)

6. Stöd till elever med epilepsi

Riksdagen avslår motion

2003/04:So410 yrkande 3.

7. Stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub392 yrkande 9 och

2003/04:Ub454.

Reservation 7 (fp, c)

8. Särskolan som egen skolform

Riksdagen avslår motion

2003/04:So504 yrkande 30.

Reservation 8 (m, fp)

9. Grund för särskoleplacering

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub377 yrkandena 2 och 3.

Reservation 9 (m, kd)

10. Rätten till omprövning av särskoleplacering

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub377 yrkande 1.

Reservation 10 (kd)

11. Särskolans personkrets

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub377 yrkande 4 och

2003/04:Ub413.

Reservation 11 (kd)

12. Upphävande av beslut att avveckla

specialskolor för elever med synskada och

ytterligare funktionshinder respektive grav

tal- och språkstörning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub220 yrkandena 2 och 3,

2003/04:Ub258 yrkande 1,

2003/04:Ub367 yrkande 15,

2003/04:Ub377 yrkande 8,

2003/04:Ub391 yrkande 17 och

2003/04:So504 yrkande 29.

Reservation 12 (m, fp, kd, c)

13. Gymnasieutbildning för döva och

hörselskadade

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub367 yrkande 16.

Reservation 13 (fp)

14. Inrättande av ett riksgymnasium för synskadade ungdomar med

multifunktionshinder

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub391 yrkande 18.

Reservation 14 (m, fp, kd, c)

15. Särskoleelevers fortsatta utbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub377 yrkande 5.

Reservation 15 (kd)

16. Utbildning för vuxna med utvecklingsstörning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub377 yrkande 7,

2003/04:Ub391 yrkande 19 och

2003/04:So575 yrkande 7.

Reservation 16 (fp, kd, c)

17. Kostnader för utbildningstolkning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub211 och

2003/04:So575 yrkande 5.

Reservation 17 (m, kd)

Reservation 18 (fp)

Stockholm den 18 mars 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),

Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger

Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Anna

Ibrisagic (m), Louise Malmström (s), Sofia Larsen

(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikael

Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Christer

Adelsbo (s), Axel Darvik (fp) och Lennart Gustavsson

(v).

2003/04

UbU10

Utskottets överväganden

Stöd för elever med funktionshinder

i grundskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör

den kommunala skolans kvalitet för barn med

funktionshinder, grundskoletidens längd,

skolans tillgänglighet för funktionshindrade

elever, rätten för elever till särskilt stöd

och särskilda insatser för vissa grupper av

funktionshindrade elever. Utskottet hänvisar

bl.a. till gällande bestämmelser,

Skollagskommitténs förslag och uppdraget till

den s.k. Skolansvarsutredningen.

Jämför reservationerna 1 (m, kd, c), 2 (m,

fp, c), 3 (fp), 4 (kd), 5 (fp), 6 (kd) och 7

(fp, c) samt särskilt yttrande 1 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I motion 2003/04:Ub220 (m) begärs en parlamentarisk

utredning om den kommunala skolans kvalitet när det

gäller barn med funktionshinder (yrkande 4).

Kvaliteten bör granskas med avseende på både

undervisningen och den sociala situationen.

Motionären anser att det finns brister i dagens

skola för funktionshindrade barn (yrkande 5). Som

exempel på problem i dessa barns skolsituation nämns

brist på speciallärare, socialt utanförskap,

skolmiljöer som inte är fullt handikappanpassade och

få möjligheter att välja skola. Ju svårare ett barns

funktionshinder är, desto sämre klarar kommunerna av

att möta barnets behov, hävdar motionären.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena med hänvisning till följande.

Specialpedagogiska institutet redovisade i

december 2002 ett regeringsuppdrag att kartlägga och

analysera kommuners förutsättningar att ordna

undervisning för elever med synskada och ytterligare

funktionshinder samt tal- och språkstörda elever

(dnr 04-02/1500).

Institutets undersökning genomfördes under hösten

2002 i tre kommuner för målgruppen elever med

synskada och ytterligare funktionshinder och i elva

kommuner för målgruppen elever med grav tal- och

språkstörning. Kartläggningen visar

sammanfattningsvis att det i dag finns många goda

exempel på utbildning av hög kvalitet, men att

skolsituationen för berörda elevgrupper varierar

starkt mellan olika kommuner. Det finns dock en

medvetenhet och ett intresse i kommunerna för att

arbeta med utveckling av utbildningen och öka

kvaliteten för målgrupperna. Kommunerna uttrycker

behov av olika insatser från Specialpedagogiska

institutet, alltifrån stöd, handledning och

kompetensutveckling till utredning och

visstidsplacering av elever.

Socialstyrelsen har samtidigt haft regeringens

uppdrag att kartlägga på vilket sätt landstingens

barn- och ungdomshabilitering är tillgänglig för

barn och ungdomar i olika åldrar med olika

funktionshinder. I en rapport våren 2003 (2003-103-

2) konstaterar Socialstyrelsen att tillgången till

habilitering är ojämnt fördelad, både mellan olika

delar i landet och mellan olika grupper av

funktionshinder. Grupper som vanligen har tillgång

till habilitering är barn och ungdomar med

utvecklingsstörning, med rörelsehinder och med

neurologiska skador och sjukdomar. Barn och ungdomar

med brister i tillgång till habilitering är framför

allt de med funktionsnedsättningar till följd av

ADHD, autismliknande tillstånd och autism. Barn med

flera funktionshinder, medicinska funktionshinder

och vissa kommunikationshinder, t.ex. synskada och

talsvårigheter, får inte heller sina behov av

habilitering tillräckligt väl tillgodosedda.

Därefter har regeringen i regleringsbrev för

budgetåret 2004 uppdragit åt Specialpedagogiska

institutet att i samarbete med Socialstyrelsen,

Skolverket och Specialskolemyndigheten intensifiera

arbetet för att tydliggöra ansvarsfördelningen samt

effektivisera samverkan mellan olika huvudmän när

det gäller stödet till barn och ungdomar med

omfattande funktionshinder. Uppdraget skall

redovisas till regeringen senast den 31 maj 2005.

Ett motsvarande regeringsuppdrag har lämnats i

regleringsbrevet för Socialstyrelsen.

Utskottet vill påminna om att den statliga

kvalitetsgranskningen förstärkts i och med att

Skolverkets uppgifter fr.o.m. den 1 mars 2003

renodlats till att avse utbildningsinspektion och

tillsyn (förordning 2002:1160). En huvuduppgift för

verket är således att genom utbildningsinspektion

återkommande granska kvaliteten i skolväsendet och

ha tillsyn över kommunala och fristående skolor.

Grundskoletidens längd bör vara flexibel och kunna

anpassas efter varje barns behov. Det framhålls i

motion 2003/04:Ub220 (m) yrkande 6. Enligt motionen

måste barn med funktionshinder få utvecklas i sin

egen takt. Många barn med svåra funktionshinder har

på grund av dessa inte kommit så långt i sin

utveckling som man skulle vänta sig med hänsyn till

deras fysiska ålder. Så länge barnen lär sig och

utvecklas bör de kunna få gå kvar i grundskolan.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Enligt 3 kap. 10 § skollagen (1985:1100) upphör

skolplikten vid utgången av vårterminen det

kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet

fullgör skolplikten i specialskolan, 17 år. Om en

elev i grundskolan inte tillfredsställande har

slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men

bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen, skall

eleven beredas tillfälle att göra detta under högst

två år efter det att skolplikten upphörde (4 kap. 10

§). Motsvarande bestämmelse finns för elever i

specialskolan som inte är utvecklingsstörda (7 kap.

6 §).

1999 års skollagskommitté föreslår i sitt

betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet

(SOU 2002:121) en gemensam bestämmelse för de olika

skolformerna om rätt att fullfölja utbildningen

under ytterligare två år efter det att skolplikten

upphört (förslaget 4 kap. 9 §). För grundskolan och

specialskolan uppställs som villkor härför att

eleven inte har nått upp till kunskapsmålen för

skolformen. Något motsvarande krav finns inte för

grundsärskolan.

Skollagskommitténs förslag bereds för närvarande

inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl

att föreslå något uttalande från riksdagen med

anledning av motionsyrkandet.

Folkpartiet betonar i motion 2003/04:Ub388 yrkande 5

att det måste bli besvärligare för kommuner att

strunta i skolans tillgänglighet för

funktionshindrade elever. Kommuner skall tvingas att

betala böter om de inte ser till att dessa elever

kan tillgodogöra sig undervisningen. Elever som

finner bättre service i en annan kommun skall få

utbildningen där bekostad av hemkommunen.

I motion 2003/04:Ub332 (s) begärs att

funktionshindrade elevers rättigheter i en skola för

alla tydligt skall markeras. Motionärerna relaterar

rapporter om att eleverna utestängs från vissa

lektioner och aktiviteter, t.ex. idrott och

skolresor. De framhåller att det finns goda

intentioner och målformuleringar, men det måste

ställas krav på att dessa uppfylls och förverkligas.

Elever med funktionshinder skall skyddas från alla

former av diskriminering och utestängande.

Idrotten i skolan för barn med funktionshinder

uppmärksammas i motion 2003/04:Ub493 (s). Motionären

hänvisar till att det i en rapport 2002 från

Barnombudsmannen framgår att elever med

rörelsehinder ofta blir avskilda från klassen i

samband med bl.a. friluftsdagar och idrott. Om den

integrerade skolan skall fungera och vara värd

namnet, måste idrottsämnet bli ett ämne för alla,

påpekar motionären. Mycket mer borde gå att göra

från skolans sida med stöd av specialpedagogisk

kompetens med inriktning på motorik. Inom

handikappidrotten finns också idéer och

erfarenheter. Regeringen bör ta ett initiativ i

frågan.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena med hänvisning till pågående

utredning.

Regeringen har i september 2003 tillsatt en

särskild utredare för att ta fram förslag till

lagstiftning om förbud mot diskriminering och annan

kränkande behandling inom skolväsendet, den s.k.

Skolansvarsutredningen.

Utgångspunkten för utredningen är att skydd skall

finnas mot diskriminering på grund av bl.a.

funktionshinder. Överträdelse av förbud skall

sanktioneras. Utredaren skall lämna förslag till

regler som främjar lika rättigheter och motverkar

diskriminering inom såväl kommunala som fristående

skolor, förskolor och skolbarnsomsorg. Ett

delbetänkande som innehåller lagförslag skall

redovisas senast den 30 april 2004.

I direktiven (dir. 2003:114) för

Skolansvarsutredningen anges särskilt att utredaren

skall se över hur ett skydd mot diskriminering på

grund av bristande tillgänglighet och användbarhet

av lokaler kan utformas inom de utbildningsområden

som omfattas av uppdraget. Arbetet skall utgöra

underlag för Diskrimineringskommitténs (N 2002:06)

fortsatta överväganden.

Utskottet förutsätter att ett ökat skydd mot

diskriminering av funktionshindrade elever också får

genomslag i skolans verksamhet med idrottsliga

aktiviteter. Som framhålls i en av motionerna finns

både idéer och erfarenheter inom handikappidrotten

som kan tas till vara.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2003/04:Ub439

yrkande 9 om rätten för elever till särskilt stöd

måste elever med funktionshinder och mindre synliga

handikapp, t.ex. neurologiska handikapp, få den

hjälp och den uppmärksamhet som deras speciella

handikapp kräver. Skolans personal måste tydligt

meddela hur resurserna ser ut. I motionen lyfts fram

att barn och ungdomar med funktionshinder så långt

det är möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning

i sin hemkommun. Barn med olika handikapp måste

tillförsäkras tillgång till anpassade läromedel, och

barn med grav hörselskada måste tillerkännas behov

av teckenspråkslärare.

Centerpartiet anser, enligt motion 2003/04:So497

yrkande 3, att skollagen är tydlig när det gäller

skolans skyldighet att stödja barn med svårigheter i

skolan. Däremot finns det i praktiken inga tydliga

kriterier på vad som ingår i rätten till stöd och

ingen faktisk möjlighet att utkräva denna rätt eller

pröva den i domstol. Bestämmelserna borde i högre

grad ge den enskilda eleven laglig rätt att få sina

stödbehov utredda och tillgodosedda. En översyn av

reglerna behövs.

Utbildningen för elever med neuropsykiatriska

funktionshinder, dvs. elever med diagnosen ADHD,

DAMP eller Aspergers syndrom, tas upp i flera

motioner.

Folkpartiet begär i motion 2003/04:So504 yrkande

25 att regeringen låter utarbeta ett

handlingsprogram för barn med neuropsykiatriska

funktionshinder. Motionärerna framhåller att om

dessa barn inte får det bemötande de behöver kan

ytterligare psykiska problem förvärra deras

situation. Motionärerna hävdar också att risken för

framtida brottslighet är större än normalt för barn

med neuropsykiatriska funktionshinder. Mer kunskap

om funktionshindret behövs hos både skolpersonal och

föräldrar, och nya kunskaper måste tillämpas.

I motion 2003/04:Ub377 yrkande 6 erinrar

Kristdemokraterna om att kännetecknande för barn med

ADHD, DAMP och Aspergers syndrom är deras bristande

förmåga att hantera sociala relationer.

Koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet är

andra kännetecken. Som Skolverket visat i en rapport

står de s.k. bokstavsbarnen för en stor del av

ökningen av antalet barn i särskolan, trots att de

oftast har intellektuell förmåga att klara av

grundskolan. Detta är enligt motionärerna olyckligt.

Metoder och former måste utvecklas för att möta

dessa barns individuella behov, t.ex. satsningar på

små undervisningsgrupper inom grundskolan. Den

pågående särskoleutredningen bör få ett utökat

uppdrag i syfte att se över utbildningen för de s.k.

bokstavsbarnen.

En utredning kring skolgången för barn med

diagnosen ADHD, DAMP eller Aspergers syndrom

förordas i motion 2003/04:Ub225 (kd).

Kristdemokraterna hänvisar i motion 2003/04:Ub439

yrkande 10 till att metoder för att möta de s.k.

bokstavsbarnens behov bör kunna utvecklas av Centrum

för handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro

universitet som har specialkunskaper på området.

Enligt motion 2003/04:So410 (s) yrkande 3 är det

viktigt att de kognitiva effekter som epilepsi kan

medföra för barn och ungdomar blir kända och beaktas

i skolans praktiska pedagogik. Dessa elevers behov

av hjälp och stöd i skolsituationen kan inte nog

betonas.

Centerpartiet vill i motion 2003/04:Ub392 yrkande 9

att regeringen tillsätter en utredning för att ge

elever i grundskolan med läs- och skrivsvårigheter

samma rätt till stöd som i dag garanteras studerande

inom den högre utbildningen. Det kan handla om extra

undervisning, specialundervisning, särskilda

hjälpmedel, muntliga prov, särskild hjälp vid prov

etc., men framför allt måste individuella

studieplaner göras upp.

Enligt motion 2003/04:Ub454 (s) är stödet i

grundskolan för bl.a. dyslektiker bristfälligt.

Motionärerna menar att det är lättare för en

dyslektiker att få hjälp och stöd under exempelvis

universitetsstudier än i grundskolan. Regeringen bör

överväga en översyn av stödet till elever med

särskilda behov.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

samtliga motionsyrkanden om rätt för elever till

särskilt stöd med hänvisning till följande.

Särskilt stöd skall enligt skollagen (1985:1100)

ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

Rektor skall se till att ett åtgärdsprogram

utarbetas där eleven och elevens vårdnadshavare ges

möjlighet att delta i utarbetandet av programmet.

Elever och vårdnadshavare har också rätt att

initiera ett sådant åtgärdsprogram. Det är kommunens

och skolans ansvar att ordna en god undervisning

utifrån varje elevs behov och förutsättningar.

Den nya lärarutbildningen som infördes fr.o.m. den

1 juli 2001 innebär att alla lärarstuderande får

utbildning i specialpedagogik inom det allmänna

utbildningsområdet. Studenterna kan också välja

inriktning och/eller specialisering inom

specialpedagogik.

Råd och stöd i specialpedagogiska frågor lämnas

till kommuner och skolor av Specialpedagogiska

institutet. Vidare har Myndigheten för

skolutveckling, som inrättades den 1 mars 2003, i

uppdrag att stödja kommuner och skolor i deras

arbete med skolutveckling, bl.a. vad avser elever i

behov av särskilt stöd.

I regeringens kvalitetsprogram för skolan Alla

skolor ska vara bra skolor har aviserats att krav på

individuella utvecklingsplaner för alla elever skall

införas i grundskoleförordningen 2004.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (SOU

2002:121 s. 336 f.) att den nya skollagen – utöver

en generell regel om lärande och personlig

utveckling – också skall innehålla bestämmelser om

särskilt stöd. Förslaget stärker elevens rätt och

innebär enhetliga och tydligare regler. Samtidigt

beskriver det en arbetsprocess som rektor är skyldig

att följa. Processen kan sammanfattas i följande

steg: att uppmärksamma elever i behov av särskilt

stöd, att utreda, att dokumentera, att åtgärda samt

att följa upp och utvärdera. Liksom i dag skall elev

och vårdnadshavare ges en aktiv roll vid

utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Kommittén

förutsätter att den specialpedagogiska kompetensen

blir väl företrädd i den process kommittén föreslår

för att elevers behov av särskilt stöd skall kunna

tillgodoses på bästa möjliga sätt. Beslut om

särskilt stöd skall enligt förslaget kunna

överklagas.

Beredningen inom Regeringskansliet av

Skollagskommitténs förslag bör enligt utskottets

mening avvaktas.

Merparten av de s.k. bokstavsbarnen tillhör

grundskolans målgrupp. Utskottet anser det inte

motiverat att uppdraget till utredningen om översyn

av utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med

utvecklingsstörning (Carlbeck-kommittén), till

vilken utskottet återkommer i det följande, skall

vidgas till att omfatta även elever i behov av

särskilt stöd i grundskolan.

Elever i särskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör

särskolan och sär-skoleplacering mot bakgrund

av pågående översyn av utbildningen för barn,

ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning i

en parlamentarisk kommitté (Carlbeck-

kommittén).

Jämför reservationerna 8 (m, fp), 9 (m, kd),

10 (kd) och 11 (kd) samt särskilt yttrande 2

(v).

Motioner

Folkpartiet begär i motion 2003/04:So504 yrkande 30

ett tillkännagivande till regeringen om att

skolformen särskola skall finnas kvar, för att

garantera elever med utvecklingsstörning möjlighet

till undervisning som är anpassad efter deras behov.

I motion 2003/04:Ub377 efterfrågar Kristdemokraterna

en tydligare reglering av vilka bedömningar och

diagnoser som skall ligga till grund för

särskoleplacering (yrkande 2). Rutinerna för

inskrivning bör ses över och ett regelverk tas fram.

Motionärerna påpekar att med minskade resurser för

stödundervisning och extra hjälp till svaga elever i

grundskolan kan en lösning för skolhuvudmannen vara

att i stället placera en elev i särskolan. De

understryker att placering av barn i särskola inte

får styras av resursbrist i grundskolan (yrkande 3).

Kristdemokraterna vill också i motionen att det

skall införas en rätt till omprövning av

särskoleplacering (yrkande 1). Motionärerna hävdar

att omprövning endast sker i de fall då aktiva

engagerade föräldrar kräver en sådan. Särskilt för

barn i gränszonen för särskoleplacering bör det vara

naturligt att omprövning görs efter några år.

Kristdemokraterna framhåller i samma motion,

2003/04:Ub377, att särskolans personkrets är och

skall vara barn med intellektuell

utvecklingsstörning (yrkande 4). I många kommuner

tolkas begreppet utvecklingsstörning allt vidare.

Denna utveckling är oacceptabel, anför

Kristdemokraterna. Särskolan får inte bli en skola

för alla barn som av olika anledningar har det svårt

i skolan.

Enligt motion 2003/04:Ub413 (s) ökar andelen barn

med funktionshinder som har en icke-svensk bakgrund

i landets särskolor och specialskolor. Orsaken till

ökningen är man okunnig om. Barnens föräldrar

upplever sig dubbelt utsatta, på grund av sin

exilsituation och som föräldrar till barn med

funktionshinder. Det enda stöd som finns i dag är en

särskild konsulent för frågor som berör elever med

utländsk bakgrund och funktionshinder. Detta är inte

tillräckligt, framhåller motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden mot bakgrund av pågående utredning

om särskolan.

Regeringen har våren 2002 tillsatt en

parlamentarisk kommitté för att se över utbildningen

för barn, ungdomar och vuxna med

utvecklingsstörning, den s.k. Carlbeck-kommittén

(dir. 2001:100, tilläggsdir. 2003:32). Kommitténs

övergripande uppdrag är att föreslå hur utbildningen

för olika åldersgrupper med utvecklingsstörning

skall utformas i framtiden när det gäller mål,

innehåll och organisation. Också frågor som rör

personalens kompetens skall utredas.

Enligt de ursprungliga direktiven skulle kommittén

arbeta med två parallella alternativ, nämligen att

särskolan och särvux kvarstår alternativt upphör som

egna skolformer. I tilläggsdirektiven 2003 ändrades

uppdraget till att enbart avse alternativet att

särskolan och särvux skall vara kvar som egna

skolformer.

Kommittén skall slutredovisa sitt uppdrag senast

den 1 oktober 2004. Ett delbetänkande har lämnats i

april 2003, För den jag är – om utbildning och

utvecklingsstörning (SOU 2003:35), med bl.a. en

analys av hur den utbildning och den undervisning

som i dag ges till barn, ungdomar och vuxna med

utvecklingsstörning svarar mot deras behov och

förutsättningar.

Enligt delbetänkandet kommer kommittén i sitt

fortsatta arbete att återkomma till frågorna om

särskolans personkrets och de stora skillnaderna

mellan kommuner när det gäller andelen elever i

särskola. Kommittén kommer också att arbeta vidare

med frågor som rör brister i utredningsförfarandet

inför mottagandet i särskolan. I detta sammanhang

finns det anledning för kommittén att särskilt

uppmärksamma den relativt stora andelen barn med

invandrarbakgrund i särskolan. Tyngdpunkten i det

fortsatta arbetet kommer dock att ligga på att

diskutera och analysera förutsättningarna för att

barn och ungdomar med begåvningsmässiga

funktionshinder skall få en så bra skolgång som

möjligt och bästa tänkbara förutsättningar för en

kunskapsmässig och social utveckling.

Utskottet vill därutöver erinra om att Skolverket

i juni 2001 meddelade Allmänna råd om rutiner för

utredning och beslut om mottagande i den

obligatoriska särskolan (SKOLFS 2001:23). De

allmänna råden rör den kommunala handläggningen av

ärenden om mottagande i särskola, vilket underlag

som behövs för bedömning om mottagande och hur

information och samverkan med hemmet bör gå till

under utredningsprocessen. Vidare rör de allmänna

råden den kommunala beslutsfunktionen och innehållet

i besluten samt hanteringen i tveksamma fall.

Skola för elever med synskada och

ytterligare funktionshinder samt

grav tal- och språkstörning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör

upphävande av beslut att avveckla

specialskolor. Utskottet anser inte att

riksdagen skall ändra sitt tidigare

ställningstagande. Vidare hänvisar utskottet

till att en förordning om visstidsutbildning

vid resurscenter övervägs inom

Regeringskansliet.

Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c).

Motioner

Moderata samlingspartiet hävdar i motion

2003/04:Ub258 yrkande 1 att staten har ett särskilt

ansvar när det gäller skolan för elever med

funktionshinder. Beslutet att avveckla

specialskolor, som Ekeskolan och Hällsboskolan, bör

därför upphävas. Statens huvudmannaskap för dessa

skolor bör kvarstå. När en statligt garanterad rätt

att välja skola införts för elever med

funktionshinder kan en annan huvudman vara ett

alternativ för landets specialskolor. Föräldrar och

skolans medarbetare får då ekonomiska möjligheter

att driva skolan under statlig kvalitetstillsyn. Med

motsvarande motivering begärs i motion 2003/04:

Ub220 (m) ett riksdagsuttalande om att beslutet att

stänga Ekeskolan och Hällsboskolan skall upphävas

(yrkandena 2 och 3).

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub367 yrkande

15 skall elever med flerfunktionshinder ha möjlighet

att välja att gå i statliga specialskolor. I

motionen hänvisas till att Folkpartiet sade nej till

nedläggningen av specialskolorna för

flerhandikappade barn och ungdomar. Partiet har

också krävt att ett särskilt statligt bidrag skall

följa dessa svårt handikappade elever. Motionärerna

betonar att staten skall ha ansvar för att elever

med flerfunktionshinder får lika möjligheter till

omvårdnad och utbildning, oavsett var i landet de

bor. I Folkpartiets motion 2003/04:So504 yrkande 29

stryks under att statliga specialskolor skall vara

ett alternativ för multihandikappade elever.

Även Kristdemokraterna lyfter fram behovet av

specialskolor för funktionshindrade barn, i motion

2003/04:Ub377 yrkande 8. Motionärerna åberopar en

undersökning som gjorts av Unga synskadade och som

visar bl.a. att integreringen av gravt synskadade

elever i den vanliga skolan i många avseenden inte

fungerar tillfredsställande. Enligt motionen behövs

insatser både för att stärka de kommunala skolor som

har funktionshindrade barn integrerade och för att

skapa tillräcklig tillgång på specialskolor för de

barn och föräldrar som så önskar.

Centerpartiet förordar i motion 2003/04:Ub391

yrkande 17 att beslutet att stänga den fasta

skoldelen på Ekeskolan skall omprövas.

Utgångspunkten för en politik för funktionshindrade

barn och ungdomar borde vara deras egna upplevelser

av situationen, framhåller motionärerna. Barnen

skall ha en rättighet och inte en skyldighet att gå

integrerat i den vanliga skolan. Segregation kan

vara något positivt, när den är självvald.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Riksdagen beslutade hösten 1999 att elever med

synskada respektive grav språkstörning inte längre

skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp

(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 14).

Det innebar att riksdagen ställde sig bakom

regeringens förslag om en successiv avveckling av de

fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna

Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och

en samtidig utbyggnad av resurscenterverksamheten

vid skolorna.

Frågan om omprövning av nämnda beslut har därefter

återkommande behandlats av riksdagen, senast våren

2003 (bet. 2002/03:UbU8). Utskottet finner inte

heller nu skäl för riksdagen att ändra sitt tidigare

ställningstagande. Särskilt vill utskottet framhålla

den pågående utvecklingen av verksamheten vid

resurscentren.

En av regeringen tillsatt särskild utredare

överlämnade i november 2002 betänkandet

Visstidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU

2002:106). Visstidsutbildning ges i dag vid

Ekeskolan i Örebro, för elever med synskada och

ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan i

Sigtuna, för elever med grav språkstörning. Dessa

tidigare specialskolor är nu resurscenter inom

Specialpedagogiska institutet.

Syftet med visstidsutbildning är att ge ett

specialpedagogiskt stöd så att eleven på längre sikt

skall kunna återvända till sin hemskola och få en

fullgod utbildning i närheten av hemmet. De elever

som undervisas vid resurscenter är fortfarande

elever i sina respektive hemkommuner.

Utredaren föreslår en ny förordning om

visstidsutbildning. Elevens vårdnadshavare skall

kunna göra ansökan och Specialpedagogiska

institutets styrelse beslutar om eleven skall tas

emot. Vårdnadshavaren skall ha rätt att överklaga

ett beslut till Skolväsendets överklagandenämnd. En

visstidsutbildning skall fortgå under minst en

termin. Om fortsatt behov finns efter den beslutade

tiden kan en förnyad ansökan göras. En elev kan

fortsätta i visstidsutbildning under hela den

obligatoriska skolgången.

Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår

arbete inom departementet med en sådan förordning om

visstidsutbildning. Avsikten är att förordningen

skall kunna träda i kraft den 1 juli 2004.

Fortsatt skolgång för elever med

funktionshinder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

statsbidrag till fler gymnasieskolor för döva

och hörselskadade ungdomar och om inrättande

av ett riksgymnasium för synskadade ungdomar

med flerfunktionshinder.

Jämför reservationerna 13 (fp) och 14 (m, fp,

kd, c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub367 yrkande 16

bör regeringen se över om statliga bidrag kan ges

till gymnasieutbildning för döva och hörselskadade

elever på fler platser än i Örebro. Motionärerna

påpekar att många av de elever som nu åker till

Örebro hellre skulle vilja få undervisning närmare

hemmet.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Från anslaget 25:7 Särskilda insatser på

skolområdet utgår bidrag till Örebro kommun enligt

avtal mellan staten och kommunen om viss statlig

ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro

för döva och hörselskadade elever (RGD/RGH).

Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet är

frågan om bidrag till ytterligare gymnasieutbildning

för döva och hörselskadade elever aktualiserad inom

departementet. Ärendet bereds för närvarande.

Centerpartiet förordar i motion 2003/04:Ub391

yrkande 18 att ett riksgymnasium för synskadade

ungdomar med multifunktionshinder inrättas vid

Ekeskolan. Dessa ungdomar saknar i dag tillräckligt

bra möjligheter till fortsatta studier efter den

obligatoriska skolan, framhåller motionärerna.

Resultatet blir att mycket få av dem studerar

vidare, vilket är fel. Också unga med svåra

funktionshinder bör ha rätt att kunna gå vidare i

sin utbildning och utvecklas i sin egen takt,

oavsett ålder.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Frågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade

elever med flerfunktionshinder har avslagits av

riksdagen vid ett flertal tillfällen sedan hösten

1999 (senast i bet. 2002/03:UbU8). Utskottet anser

nu liksom då att det naturliga alternativet för

dessa elever är den reguljära gymnasiesärskolan

eller gymnasieskolan på hemorten eller inom

samverkansområdet.

I betänkandet Visstidsutbildning vid statliga

resurscenter (SOU 2002:106) anger den särskilde

utredaren att han inte bedömer det som rimligt att

resurscentren skall bygga upp en verksamhet med

gymnasieutbildning för elever i gymnasieåldrarna.

Utredaren anser dock att Specialpedagogiska

institutet bör få i uppdrag att kartlägga och

redovisa om det finns behov av utbildning vid

resurscenter hos elever i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan.

Utbildning för ungdomar och vuxna

med utvecklingsstörning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

särskoleelevers fortsatta utbildning och om

utbildning för vuxna med utvecklingsstörning.

Utskottet hänvisar till pågående översyn inom

den s.k. Carlbeck-kommittén.

Jämför reservationerna 15 (kd) och 16 (fp,

kd, c).

Motioner

Kristdemokraterna begär i motion 2003/04:Ub377

yrkande 5 ett riksdagsuttalande om att de hinder som

finns för särskoleelevers fortsatta utbildning bör

undanröjas. Det får enligt dem inte vara omöjligt

för en särskoleelev att studera på ett nationellt

program i den vanliga gymnasieskolan om eleven har

den kompetens som krävs; särskilt som det allt

oftare är barn utan direkt utvecklingsstörning som

placeras i särskola. Den sittande

särskoleutredningen bör se över detta problem.

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:So575 yrkande 7

bör regeringen återkomma till riksdagen med ett

lagförslag om rätt till vuxenutbildning för

utvecklingsstörda. Det är enligt motionärerna svårt

att förstå att utvecklingsstörda vuxna skall ha

mindre rätt till vuxenutbildning på grundläggande

nivå än andra vuxna.

I motion 2003/04:Ub377 yrkande 7 tar

Kristdemokraterna också upp frågan om rätt till

utbildning inom särvux. De framhåller att vuxna med

en utvecklingsstörning eller som av andra skäl har

gått i särskolan inte har lika rätt till

grundläggande utbildning som andra vuxna har. Detta

är en brist i skollagstiftningen. Rätten till

grundläggande vuxenutbildning bör gälla alla.

Centerpartiet framför i motion 2003/04:Ub391

yrkande 19 att personer med särskola som bakgrund

bör ha tillträde till vuxenutbildning efter samma

principer som övriga vuxna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Enligt direktiven till kommittén för översyn av

utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med

utvecklingsstörning, den s.k. Carlbeck-kommittén,

skall kommittén utreda hur samverkan mellan

skolformer för elever med utvecklingsstörning och

övriga skolformer kan öka. I detta ingår att belysa

vilka hinder för ökad samverkan som finns i

nuvarande system samt föreslå hur dessa hinder kan

undanröjas. Kommittén skall vidare se över

utbildningen i särvux.

Carlbeck-kommittén överlämnade i april 2003

delbetänkandet För den jag är – om utbildning och

utvecklingsstörning (SOU 2003:35). Delbetänkandet är

en beskrivning och kartläggning av hur utbildningen

för barn, ungdomar och vuxna ser ut i dag. Kommittén

konstaterar bl.a. att utbildningen inom särvux

erbjuds i alldeles för liten omfattning och att

resurstilldelningen till särvux är påfallande låg,

både i reella tal och i förhållande till

satsningarna på övrig vuxenutbildning. Skillnaderna

mellan kommunerna är också mycket stora. Den

lägesbeskrivning som redovisas i delbetänkandet

kommer enligt kommittén att ligga till grund för de

förslag som kommittén skall presentera i sitt

slutbetänkande i oktober 2004.

Resultatet av utredningsarbetet bör enligt

utskottets mening inväntas.

Utbildningstolkning inom

vuxenutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

kostnader för utbildningstolk för döva och

hörselskadade inom vuxenutbildningen.

Utskottet hänvisar till att en särskild

utredare tillsatts för att göra en översyn av

rätten och möjligheterna att använda

teckenspråket.

Jämför reservationerna 17 (m, kd) och 18

(fp).

Motioner

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:So575 yrkande 5

bör staten svara för de kostnader som uppstår för

att genomföra utbildningstolkning inom den

offentligt finansierade vuxenutbildningen.

Motionärerna framhåller att döva och hörselskadade

studerande i lika hög grad som andra studerande

måste kunna ta del av föreläsningar, ställa frågor

och kommunicera med sin lärare. För vissa

utbildningsanordnare har det emellertid blivit för

dyrt att bekosta de teckenspråkstolkar som behövs.

Ett statligt ansvar för dessa kostnader bör enligt

motionärerna finansieras genom att medel förs över

från kommunbidragen till ett samlat anslag för

utbildningstolkning. Regeringen bör återkomma med

förslag om detta.

I motion 2003/04:Ub211 (m) begärs att statsbidrag

till teckenspråkstolk även skall kunna utgå till

privata utbildningsanordnare. Motionärerna påpekar

att de privata skolorna själva måste stå för

nödvändiga anpassningsåtgärder för personer med

funktionshinder, medan folkhögskolor samt

universitet och högskolor kan få statligt stöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena mot bakgrund av att en utredning i

ärendet nu tillsatts.

Regeringen beslutade i december 2003 att tillsätta

en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn

av rätten och möjligheterna att använda

teckenspråket. I direktiven till utredningen (dir.

2003:169) anges att en förutsättning för att döva,

dövblinda, vuxendöva och vissa hörselskadade vuxna

skall kunna delta i utbildning är att de får

tillgång till tolk. Det finns inga särskilda regler

för när utbildningstolk skall beviljas. Bristen på

tolkar samt de höga kostnaderna kan ibland försvåra

utbildning inom kommunal vuxenutbildning. Utöver

kommunal vuxenutbildning samt utbildning vid

folkhögskolor, universitet och högskolor bedrivs

undervisning även av studieförbund och privata

utbildningsanordnare. I den mån döva och

hörselskadade vuxna söker och antas till utbildning

hos privata utbildningsanordnare finns det ingen

täckning för tolkkostnader, utan dessa betalas av

den studerande.

Enligt direktiven skall den särskilde utredaren

kartlägga möjligheterna för döva, dövblinda,

vuxendöva och vissa hörselskadade vuxna till

utbildning som är likvärdig med andras och vid behov

lämna förslag till ökad tillgänglighet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Skolans kvalitet för barn med

funktionshinder (punkt 1) – m, kd, c

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna

Ibrisagic (m), Sofia Larsen (c) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub220 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Mycket tyder på att kommunernas förmåga att ge barn

med funktionshinder en fullgod skoltid har svåra

brister. Som exempel på problem i dessa barns

skolsituation kan nämnas brist på speciallärare,

socialt utanförskap, skolmiljöer som inte är fullt

handikappanpassade och få möjligheter att välja

skola. Ju svårare ett barns funktionshinder eller

kombinationer av funktionshinder är, desto sämre

klarar kommunerna av att möta barnets behov.

Den kommunala skolans kvalitet för barn med

funktionshinder måste enligt vår mening granskas,

med avseende på både undervisningens och den sociala

situationens kvalitet. Granskningen bör göras inom

ramen för en parlamentarisk utredning. Vidare bör

direktiven för utredningen klargöra att

förhållandena i den kommunala skolan skall betraktas

i ett barn- och föräldraperspektiv och att den

sociala situationen för barn med funktionshinder

utförligt skall belysas.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen

till känna.

2. Grundskoletidens längd (punkt 2) – m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström

(m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub220 yrkande 6.

Ställningstagande

Barn med funktionshinder måste få utvecklas i sin

egen takt. Många barn med svåra funktionshinder har

på grund av dessa inte kommit så långt i sin

utveckling som motsvarar deras fysiska ålder. Olika

kommunikationshinder gör att det kan ta längre tid

att tillgodogöra sig undervisningen. Vi anser att

grundskoletidens längd måste vara flexibel och kunna

anpassas efter varje barns behov. Så länge barnen

lär sig och utvecklas bör de kunna få gå kvar i

grundskolan.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

3. Tillgänglighet för funktionshindrade elever

(punkt 3) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub388 yrkande 5

samt avslår motionerna

2003/04:Ub332 och

2003/04:Ub493.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning måste det bli besvärligare

för kommunerna att strunta i skolans tillgänglighet

för funktionshindrade elever. Kommuner som inte gör

tillräckligt för att eleverna skall kunna

tillgodogöra sig undervisningen skall tvingas att

betala böter. Elever som hittar bättre service i en

annan kommun skall få utbildningen där bekostad av

hemkommunen. Vi anser att elever med funktionshinder

skall ha samma möjligheter att välja skola som andra

elever, om inte några alldeles särskilda skäl gör

att det inte är möjligt.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

2003/04:Ub388 yrkande 5 som sin mening ge regeringen

till känna.

4. Rätten för elever till särskilt stöd (punkt

4) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 9

och avslår motion

2003/04:So497 yrkande 3.

Ställningstagande

Elever med funktionshinder och mindre synliga

handikapp, t.ex. neurologiska handikapp, måste få

den hjälp och den uppmärksamhet som deras speciella

handikapp kräver. Skolans personal måste tydligt

meddela hur resurserna ser ut. Jag vill framhålla

att barn och ungdomar med funktionshinder så långt

det är möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning

i sin hemkommun. Barn med olika handikapp måste

tillförsäkras tillgång till anpassade läromedel, och

barn med grav hörselskada måste tillerkännas behov

av teckenspråkslärare.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motion 2003/04:Ub439

yrkande 9.

5. Utbildningen för elever med

neuropsykiatriska funktionshinder (punkt 5)

– fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:So504 yrkande 25

samt avslår motionerna

2003/04:Ub225,

2003/04:Ub377 yrkande 6 och

2003/04:Ub439 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi föreslår att regeringen låter utarbeta ett

handlingsprogram för barn med neuropsykiatriska

funktionshinder, dvs. barn med diagnosen ADHD, DAMP

eller Aspergers syndrom. Om dessa barn inte får det

bemötande de behöver kan ytterligare psykiska

problem förvärra deras situation. För denna grupp av

barn är också risken för framtida brottslighet

större än normalt. Vi vill betona att mer kunskap om

funktionshindret behövs hos både skolpersonal och

föräldrar, och nya kunskaper måste tillämpas.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motion 2003/04:So504 yrkande 25 som sin mening

ge regeringen till känna.

6. Utbildningen för elever med

neuropsykiatriska funktionshinder (punkt 5)

– kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub377 yrkande 6 och

2003/04:Ub439 yrkande 10

samt avslår motionerna

2003/04:Ub225 och

2003/04:So504 yrkande 25.

Ställningstagande

Kännetecknande för barn med ADHD, DAMP och Aspergers

syndrom, de s.k. bokstavsbarnen, är deras bristande

förmåga att hantera sociala situationer.

Koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet är

andra kännetecken. Som Skolverkets undersökning om

särskolan visat står dessa barn för en stor del av

ökningen i särskolan. Det är ofta mycket olyckligt.

Särskolan är till för barn med en

utvecklingsstörning, barn som saknar den

intellektuella förmågan att klara av grundskolan. De

s.k. bokstavsbarnen tillhör oftast inte denna

kategori.

Jag anser att metoder och former i undervisningen

skall utvecklas för att möta dessa barns

individuella behov, t.ex. satsningar på små

undervisningsgrupper inom grundskolan.

Undervisningsmetoder bör kunna tas fram av Centrum

för handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro

universitet som har specialkunskaper på området. Jag

anser vidare att den pågående särskoleutredningen

bör få ett utökat uppdrag för att se över

utbildningen för de s.k. bokstavsbarnen.

Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionerna 2003/04:Ub377 yrkande 6 och 2003/04:

Ub439 yrkande 10.

7. Stöd till elever med läs- och

skrivsvårigheter (punkt 7) – fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sofia Larsen (c) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 9

och avslår motion

2003/04:Ub454.

Ställningstagande

En utredning bör tillsättas i syfte att ge elever i

grundskolan med läs- och skrivsvårigheter samma rätt

till stöd som i dag garanteras studerande inom den

högre utbildningen. I dag får studenter på högskolan

hjälp med t.ex. förlängd tid för examina, tillgång

till andra examinationsformer, pedagogiskt

datorstöd, extra stöd från läraren genom extra

undervisning, anteckningshjälp etc. I grundskolan

får eleverna förlita sig på att skolan och kommunen

tar sitt ansvar. Vi menar att ju längre skolan

dröjer med att satsa resurser på dessa elever, desto

dyrare blir det att reparera skadan. Oavsett

anledning till läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

behövs det stödinsatser. Det kan för

grundskoleelevernas del handla om extra

undervisning, specialundervisning, särskilda

hjälpmedel, muntliga prov och särskild hjälp vid

prov, men framför allt behövs det individuella

studieplaner.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

2003/04:Ub392 yrkande 9 som sin mening ge regeringen

till känna.

8. Särskolan som egen skolform (punkt 8) – m,

fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:So504 yrkande 30.

Ställningstagande

För elever med utvecklingsstörning skall det vara

möjligt att välja särskola. Det är föräldrarna som

skall avgöra valet av skolform. Den nu sittande

utredningen kring särskolans framtid har oklara

direktiv huruvida särskolan skall fortsätta att vara

en egen skolform eller inte. Vår uppfattning är att

skolformen särskola skall finnas kvar för att

garantera elever med utvecklingsstörning möjlighet

till undervisning som är anpassad efter deras behov.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

9. Grund för särskoleplacering (punkt 9) – m,

kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna

Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Ansvaret för att pröva om ett barn kan tas emot i

särskolan ligger på särskolans styrelse. Det finns

inga närmare regleringar av hur dessa prövningar

skall gå till, men det vanliga är att besluten

grundar sig på pedagogiska, psykologiska och i vissa

fall medicinska utredningar. I och med att de flesta

kommuner nu har egen särskola har antalet personer

som är involverade i utredningar kring

särskoleplaceringar ökat kraftigt. Enligt vår mening

är det därför nödvändigt att ett regelverk tas fram

där det tydligt anges vilka barn som har rätt till

särskola och vilka bedömningar och diagnoser som

skall ligga till grund för placeringen.

Under en tid då kraftiga nedskärningar har gjorts

på skolans område har resurserna till

stödundervisning och extrahjälp till svaga elever

minskat. Att då placera eleven i särskola kan vara

en ekonomisk lösning på problemet. Vi vill

understryka att placering av barn i särskola inte

får styras av resursbrist i grundskolan. Barns rätt

och möjlighet till utbildning måste alltid utgå från

det enskilda barnets unika behov och

förutsättningar.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionsyrkandena.

10. Rätten till omprövning av särskoleplacering

(punkt 10) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag föreslår att det införs en rätt för föräldrar

till omprövning av beslut om barns placering i

särskolan. I dag förekommer förnyad prövning av

särskoleplacering endast i de fall då aktiva

engagerade föräldrar uttryckligen krävt en sådan.

Enligt min mening är det viktigt att en naturlig

omprövning görs efter några år, särskilt för de barn

som ligger i gränszonen för placering.

Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till

känna.

11. Särskolans personkrets (punkt 11) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkande 4

och avslår motion

2003/04:Ub413.

Ställningstagande

Ökningen under senare år av antalet barn i särskolan

har också inneburit att nya grupper tagits in. I

många kommuner tolkas begreppet utvecklingsstörning

allt vidare. Denna utveckling anser jag vara

oacceptabel. Särskolan skall vara en skolform för

barn och ungdomar med just utvecklingsstörning. Den

får inte bli en skola för alla barn som av olika

anledningar har det svårt i skolan.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

2003/04:Ub377 yrkande 4 som sin mening ge regeringen

till känna.

12. Upphävande av beslut att avveckla

specialskolor för elever med synskada och

ytterligare funktionshinder respektive grav

tal- och språkstörning (punkt 12) – m, fp,

kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub220 yrkandena 2 och 3,

2003/04:Ub258 yrkande 1,

2003/04:Ub367 yrkande 15,

2003/04:Ub377 yrkande 8,

2003/04:Ub391 yrkande 17 och

2003/04:So504 yrkande 29.

Ställningstagande

Vi vill betona att staten måste ha ett särskilt

ansvar för skolan för elever med svåra

funktionshinder. Beslutet att avveckla specialskolor

som Ekeskolan, för elever med synskada och

ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan, för

elever med grav tal- och språkstörning, måste därför

enligt vår mening upphävas. Statens huvudmannaskap

för specialskolor för dessa grupper av elever bör

kvarstå.

Vi anser att elever med flera funktionshinder

skall ha samma möjlighet till omvårdnad och

utbildning, oavsett var i landet och i vilken kommun

de bor. Det måste finnas tillgång till specialskolor

för de barn och föräldrar som så önskar. När en

statligt garanterad rätt att välja skola införts för

elever med funktionshinder kan en annan huvudman

vara ett alternativ för landets specialskolor och

regionala skolor. Föräldrar och skolans medarbetare

får då ekonomiska möjligheter att driva specialskola

under statlig kvalitetstillsyn.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen

till känna.

13. Gymnasieutbildning för döva och

hörselskadade (punkt 13) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 16.

Ställningstagande

Riksgymnasiet för döva och hörselskadade ligger i

Örebro. Det finns många elever med detta

funktionshinder som åker till Örebro, trots att de

hellre skulle vilja läsa närmare hemmet. Vi anser

att regeringen bör låta se över om statliga bidrag

kan ges till gymnasieutbildning för döva och

hörselskadade elever på fler platser än i Örebro, så

att dessa elever – där så är möjligt – kan få en

fullgod undervisning närmare hemmet.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

14. Inrättande av ett riksgymnasium för

synskadade ungdomar med multifunktionshinder

(punkt 14) – m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub391 yrkande 18.

Ställningstagande

Synskadade ungdomar med multifunktionshinder saknar

i dag tillräckligt bra möjligheter till fortsatta

studier efter den obligatoriska skolan. Resultatet

blir att mycket få av dem läser vidare. Dessa

ungdomar bör emellertid precis som alla andra

ungdomar ha rätt att kunna gå vidare i sin

utbildning och utvecklas i sin egen takt, oavsett

ålder. Vi anser att ett riksgymnasium för synskadade

ungdomar med ytterligare funktionshinder bör

inrättas.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen

till känna.

15. Särskoleelevers fortsatta utbildning (punkt

15) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkande 5.

Ställningstagande

En placering av ett barn i särskola innebär vissa

konsekvenser för barnets framtid. En elev med betyg

från särskolan får inte gå vidare till

gymnasieskolans nationella program utan kan enbart

fortsätta inom gymnasiesärskolan. Jag anser att de

hinder som finns för särskoleelevers fortsatta

utbildning skall tas bort. Det får inte vara

omöjligt för en särskoleelev att studera på ett

nationellt gymnasieprogram om eleven har den

kompetens som krävs, särskilt som det allt oftare är

barn utan intellektuell utvecklingsstörning som

placeras i särskola. Den sittande

särskoleutredningen bör se över dessa problem.

Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionsyrkandet.

16. Utbildning för vuxna med

utvecklingsstörning (punkt 16) – fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Sofia

Larsen (c) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub377 yrkande 7,

2003/04:Ub391 yrkande 19 och

2003/04:So575 yrkande 7.

Ställningstagande

Vuxna med en utvecklingsstörning eller som av andra

skäl har gått i särskolan som barn har inte samma

rätt till grundläggande vuxenutbildning som andra

vuxna har. Kommunerna är i dag inte skyldiga att

bereda plats för alla som vill studera i särvux.

Detta är enligt vår mening en diskriminering av en

grupp medborgare. Rätten till grundläggande

utbildning bör gälla alla. Vi anser att

utvecklingsstördas rätt till vuxenutbildning skall

skrivas in i skollagen.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionsyrkandena.

17. Kostnader för utbildningstolkning (punkt

17) – m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna

Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub211

och avslår motion

2003/04:So575 yrkande 5.

Ställningstagande

Många yrkesinriktade utbildningar drivs av privata

anordnare, såsom ideella föreningar, med begränsade

resurser. Medan folkhögskolor samt universitet och

högskolor kan få statligt stöd för att

tillhandahålla utbildningstolk för döva och

hörselskadade studerande, måste de privata skolorna

själva stå för dessa kostnader. De hittillsvarande

erfarenheterna pekar på att detta leder till

diskriminering. Vi föreslår därför att det skall bli

möjligt, även för privata utbildningsanordnare, att

ansöka om statsbidrag till teckenspråkstolk.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motion 2003/04:Ub211 som sin mening ge

regeringen till känna.

18. Kostnader för utbildningstolkning (punkt

17) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:So575 yrkande 5

och avslår motion

2003/04:Ub211.

Ställningstagande

Vuxenutbildningen är inte alltid tillgänglig för

funktionshindrade. För att en studerande skall kunna

vara fullt ut delaktig i undervisningen måste han

eller hon få ta del av föreläsningar, ställa frågor

och kommunicera med sin lärare. Detta gäller

naturligtvis döva och hörselskadade i lika hög grad

som andra studerande. Problemet är att för vissa

utbildningsanordnare har det blivit för dyrt att

bekosta de teckenspråkstolkar som behövs. Vi anser

att staten bör överta ansvaret för de kostnader som

uppstår för att genomföra utbildningstolkning inom

den offentligt finansierade vuxenutbildningen.

Finansieringen av denna reform skall enligt vår

mening ske genom att medel förs över från

kommunbidragen till ett samlat anslag för

utbildningstolkning. Regeringen bör återkomma med

förslag om detta.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motion 2003/04:So575 yrkande 5 som sin mening

ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken

anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i yttrandet.

1. Rätten för elever till särskilt stöd (punkt

4) – c

av Sofia Larsen (c).

Skollagen är tydlig när det gäller skolans

skyldighet att stödja barn med svårigheter i skolan.

Däremot finns det i praktiken inga tydliga kriterier

på vad som ingår i rätten till stöd och ingen

faktisk möjlighet att utkräva denna rätt.

Bestämmelserna borde i högre grad ge den enskilda

eleven laglig rätt att få sina stödbehov utredda och

tillgodosedda. Mot bakgrund av att Skollagskommittén

i sitt betänkande Skollag för kvalitet och

likvärdighet (SOU 2002:

121) lagt fram förslag med denna inriktning som

stärker elevens rätt och innebär tydligare regler,

avstår jag nu från att reservera mig i ärendet.

2. Särskolan som egen skolform (punkt 8) – v

av Lennart Gustavsson (v).

Vänsterpartiet anser det viktigt att den

parlamentariska kommittén (Carlbeck-kommittén) som

skall se över utbildningen för barn, ungdomar och

vuxna med utvecklingsstörning har ett brett uppdrag.

Möjligheterna att arbeta med två parallella

alternativ, nämligen att särskolan och särvux

kvarstår alternativt upphör som skolformer, skulle

ge förutsättningar att utredningen på allvar kan

forma förslag som långsiktigt skapar goda

utbildningsmöjligheter för barn, ungdomar och vuxna

med utvecklingsstörning.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:Ub211 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström

(m):

Riksdagen beslutar att även privata

utbildningsanordnare skall kunna ansöka om

statsbidrag till teckenspråkstolk.

2003/04:Ub220 av Sten Tolgfors (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att upphäva

beslutet att stänga specialskolan Ekeskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att upphäva

beslutet att stänga Hällsboskolans specialskola.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda den

kommunala skolans kvalitet för barn med

funktionshinder, både med avseende på

undervisningens och den sociala situationens

kvalitet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dagens brister i

skolan för barn med funktionshinder.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att grundskolans

längd måste kunna vara flexibel och anpassas efter

varje barn.

2003/04:Ub225 av Yvonne Andersson och Sven Brus

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en utredning

kring skolgången för barn med diagnos ADHD, DAMP,

Aspergers syndrom etc.

2003/04:Ub258 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens ansvar för

specialskolans elever.

2003/04:Ub332 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tydliga markeringar för

funktionshindrade elevers rättigheter i en skola för

alla.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att elever med

flera funktionshinder skall ha möjlighet att välja

att gå i statliga specialskolor.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

se över om statliga bidrag kan ges till

gymnasieutbildning för döva och hörselskadade på

fler platser än i Örebro.

2003/04:Ub377 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

omprövning av särskoleplacering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en tydligare

reglering av vilka bedömningar och diagnoser som

skall ligga till grund för särskoleplacering.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att placering av

barn i särskola inte får styras av resursbrist i

grundskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskolan får

förbli en skola för barn med intellektuell

utvecklingsstörning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undanröja de

hinder som finns för särskoleelevers fortsatta

utbildning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett utökat uppdrag

för särskoleutredningen rörande utbildningen för

de s.k. bokstavsbarnen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

utbildning vid särvux.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

specialskolor för funktionshindrade barn.

2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillgänglighet för

funktionshindrade elever.

2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att beslutet

om att stänga den fasta skoldelen på Ekeskolan

skall omprövas.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inrätta

ett nytt riksgymnasium för synskadade barn med

multifunktionshinder.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ge

personer med särskoleutbildning tillträde till

vuxenutbildningen.

2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ge elever

i grundskolan med läs- och skrivsvårigheter samma

rättigheter till stöd som i dag garanteras

studerande inom den högre utbildningen.

2003/04:Ub413 av Anita Jönsson och Kerstin Engle

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vissa barn med

funktionshinder.

2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevers behov

av särskilt stöd skall tillgodoses.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

metoder för att möta de så kallade bokstavsbarnens

behov.

2003/04:Ub454 av Lars U Granberg och Lennart

Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen bör överväga

en översyn av stödet till barn med särskilda behov.

2003/04:Ub493 av Margareta Israelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om idrott i skolan för barn

med funktionshinder.

2003/04:So410 av Börje Vestlund (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de kognitiva

effekter som epilepsi kan medföra för barn och

ungdomar blir kända och omvandlade till praktisk

pedagogik i skolan.

2003/04:So497 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

skollagen.

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om handlingsprogram

för barn med neuropsykiatriska funktionshinder för

att därigenom minska framtida brottslighet.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de statliga

specialskolorna för multihandikappade elever.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskolan som

fortsatt egen skolform.

2003/04:So575 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att staten

finansierar kostnader för utbildningstolkning inom

den offentligt finansierade vuxenutbildningen.

7. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med lagförslag om individers rättighet

till vuxenutbildning för utvecklingsstörda inom

särvux.

Elanders Gotab, Stockholm 2004