Bet. 2003/04:UBU11

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU11

Grundskolans läroplan och ämnen

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 81

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år

2003.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. skolans

uppgift, skolans värdegrund, inriktning på

undervisningen samt timplanen. Ett flertal yrkanden

avser läroplans- och ämnesfrågor. Dessutom behandlas

yrkanden rörande kultur och musik i skolan, fysisk

aktivitet och hälsa samt undervisning i ämnet sex

och samlevnad.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till de

förslag som lagts fram av Skollagskommittén och

bereds inom Regeringskansliet.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter

från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet,

Centerpartiet samt Miljöpartiet de gröna. Därtill

finns ett särskilt yttrande från Miljöpartiet de

gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Skolans uppgift

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub276 yrkandena 7 och 17,

2003/04:Ub368 yrkande 2 och

2003/04:Ub388 yrkande 1.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

2. Skolans värdegrund

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub282 yrkande 2,

2003/04:Ub321 yrkande 3,

2003/04:Ub325,

2003/04:Ub439 yrkande 1,

2003/04:Ub483 och

2003/04:Ub500.

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (v)

3. Obligatoriska och frivilliga ämnen i

grundskolan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub276 yrkandena 21 och 22.

Reservation 5 (m)

4. Särskild och allmän kurs

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub388 yrkande 6.

Reservation 6 (fp)

5. Praktiska och teoretiska ämnen

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub372,

2003/04:Ub439 yrkandena 11 och 34 samt

2003/04:Kr231 yrkande 2.

Reservation 7 (kd)

6. Svenska för elever med utländsk

bakgrund

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub392 yrkande 20.

Reservation 8 (fp, c)

7. Undervisning i minoritetsfrågor

Riksdagen avslår motion

2003/04:K417 yrkande 4.

Reservation 9 (fp)

8. Hållbar utveckling i skolan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub392 yrkande 29.

9. Avskaffande av timplanen

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 26,

2003/04:Ub388 yrkande 13 och

2003/04:Ub392 yrkande 6.

Reservation 10 (m, fp, c)

10. Modersmålsundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub316,

2003/04:Sf326 yrkande 24 och

2003/04:Sf402 yrkandena 3 och 4.

Reservation 11 (fp)

Reservation 12 (kd)

11. Undervisning i och på minoritetsspråk

Riksdagen avslår motion

2003/04:K417 yrkande 5.

Reservation 13 (fp)

12. Fysisk aktivitet och hälsa

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 37,

2003/04:Ub292 yrkande 5,

2003/04:Ub412,

2003/04:Ub429,

2003/04:Ub439 yrkande 12,

2003/04:Ub466,

2003/04:Ub480,

2003/04:Kr282 yrkande 2 och

2003/04:Kr285 yrkande 6.

Reservation 14 (m, fp, kd, c)

Reservation 15 (v)

13. Antalet idrottstimmar

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub201,

2003/04:Ub208,

2003/04:Ub287,

2003/04:Ub314,

2003/04:Ub450,

2003/04:Ub459 och

2003/04:Sk309 yrkande 2.

14. Simundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub358,

2003/04:Ub411 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub432 och

2003/04:Ub435.

15. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub368 yrkande 6,

2003/04:Ub428 yrkandena 4 och 5,

2003/04:Ub437 yrkandena 4 och 5,

2003/04:Ub458 yrkande 2,

2003/04:K418 yrkande 27 och

2003/04:So568 yrkande 16.

Reservation 16 (m)

Reservation 17 (fp)

Reservation 18 (mp)

16. Hemkunskapsundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub401,

2003/04:Ub505 och

2003/04:L353 yrkande 2.

17. Historia

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub255 yrkande 3,

2003/04:Ub277 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub386 yrkande 1,

2003/04:Ub418 yrkande 1 och

2003/04:Ub439 yrkande 14.

Reservation 19 (fp, kd)

18. Mediekunskap

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub517 yrkande 2.

Reservation 20 (kd)

19. Religionskunskap

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub439 yrkandena 2 och 15.

Reservation 21 (kd)

20. Retorik

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub308.

21. Kultur i skolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub439 yrkande 13 och

2003/04:Kr284 yrkande 1.

Reservation 22 (kd)

Reservation 23 (c)

22. Musik- och kulturskolor

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub303 yrkandena 1–4 och

2003/04:Ub317.

23. Elevens fria val

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub439 yrkande 30.

Reservation 24 (kd)

24. Kunskap om kooperation

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub446.

25. Utbildningsinsatser inom IT-området

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub447 och

2003/04:T474 yrkande 6.

Stockholm den 1 april 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),

Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),

Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik

Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m), Louise Malmström

(s), Ana Maria Narti (fp), Tobias Billström (m),

Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp),

Christer Adelsbo (s), Lennart Gustavsson (v) och

Håkan Larsson (c).

2003/04

UbU11

Utskottets överväganden

Skolans uppgift

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

skolans uppgift att förmedla kunskaper,

skolans uppgift att ge eleverna möjlighet att

nå de nationella kunskapsmålen, skolans

uppgift att förmedla kunskap och goda värden

samt att skolan bör prioritera baskunskaper.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet tar i sina

motioner upp frågan om skolans huvuduppgift. I

Moderaternas motion 2003/04:Ub276 yrkande 7 anförs

att skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper.

Ett stort antal mål i skolan riskerar att skymma det

som bör vara skolans mest angelägna uppgift,

nämligen att förmedla kunskap. I samma motions

yrkande 17 begärs att regeringen lägger fram förslag

om nationella kunskapsmål. Skolans viktigaste

uppgift är att ge eleverna möjlighet att nå de

uppsatta kunskapsmålen. Alla skall få grundläggande

färdigheter i t.ex. svenska, matematik och engelska.

Därför behöver kvaliteten i undervisningen

säkerställas bl.a. genom att nationella kunskapsmål

sätts upp. I motion 2003/04:Ub368 yrkande 2 skriver

Moderaterna att skolans uppgift är att förmedla

kunskap och goda värden. Skolans uppgift, menar man,

är att ge möjlighet till alla elever att klara

kunskapsmålen. I motion 2003/04:Ub388 yrkande 1

framhåller Folkpartiet att grundskolan skall

prioritera baskunskaperna läsning, skrivning och

räkning. Detta är förmågor som behövs för att kunna

ta till sig undervisningen i andra ämnen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Genom skollagen (SFS 1985:1100) och läroplanerna

anger regeringen och riksdagen de grundläggande

värden som skall prägla skolans verksamhet samt de

mål och riktlinjer som skall gälla. Målen för

skolans utbildning för barn och ungdom anges i 1

kap. 2 § skollagen (1985:1100) på följande sätt:

”Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och

färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja

deras harmoniska utveckling till ansvarskännande

människor och samhällsmedlemmar.” Motsvarande

skrivning i Skollagskommitténs förslag till ny

skollag lyder: ”Utbildningen syftar till att ge

kunskaper och färdigheter samt att främja en

allsidig personlig utveckling och en livslång lust

att lära. Utbildningen syftar också till att i

samarbete med hemmen främja barns och ungdomars

harmoniska utveckling till ansvarskännande människor

och samhällsmedlemmar” (SOU 2002:121 s. 34).

Regeringen har aviserat en proposition om ny skollag

under nästa riksmöte.

Vid sidan av skollagens och läroplanernas

föreskrifter för skolans verksamhet finns

kursplaner. I kursplanerna för grundskolan anges

vilka kunskaper som alla elever skall ha uppnått

efter sitt femte respektive nionde skolår. Dessa

bindande föreskrifter uttrycker de krav staten

ställer på utbildningen i olika ämnen. Nationella

kunskapsmål finns alltså i dag.

Regeringen pekar i sin utvecklingsplan, Utbildning

för kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188), bl.a.

på vikten av goda kunskaper i matematik och framför

ambitionen att svenska elevers resultat vid

internationella jämförelser bör vara ledande.

Regeringen har därefter tillsatt en

matematikdelegation med uppgift att stärka

matematikämnet och matematikundervisningen i hela

utbildningssystemet, från förskola till högskola

(dir. 2003:8). Arbetet inleddes under år 2003 och

skall redovisas för regeringen senast den 28 maj

2004. I utvecklingsplanen har också ämnet svenska

aktualiserats.

Utskottet anser att gällande regelverk väl

tillgodoser motionsyrkandenas intentioner.

Skolans värdegrund

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

skolans värdegrund, ändringar i läroplanens

första kapitel avseende värdegrunden,

utvärdering av läroplanens värdegrund, m.m.

Jämför reservationerna 3 (kd) och 4 (v).

Gällande bestämmelser

I 1994 års läroplan för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo

94) anges inledningsvis skolans värdegrund och

uppdrag. I det första avsnittet Grundläggande värden

anges bl.a. följande:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet

och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet mellan kvinnor och män samt

solidaritet med svaga och utsatta är de värden

som skolan skall gestalta och förmedla. I

överensstämmelse med den etik som förvaltats av

kristen tradition och västerländsk humanism sker

detta genom individens fostran till rättskänsla,

generositet, tolerans och ansvarstagande.

Formuleringen är delvis annorlunda i 1998 års

läroplan för förskolan (Lpfö 98). I första

avsnittet Grundläggande värden anges bl.a.

följande:

En viktig uppgift för verksamheten är att

grundlägga och förankra de värden som vårt

samhällsliv vilar på. Människolivets

okränkbarhet, individens frihet och integritet,

alla människors lika värde, jämställdhet mellan

könen samt solidaritet med svaga och utsatta är

värden som förskolan skall hålla levande i

arbetet med barnen.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ett flertal yrkanden behandlar frågor rörande

skolans värdegrund.

Kristdemokraterna framför i sin motion

2003/04:Ub439 yrkande 1 att läroplanen för förskolan

bör innehålla samma formuleringar rörande

värdegrunden som de andra läroplanerna. Det är

anmärkningsvärt att förskola och grundskola har

olika etiska värdegrund som bas för sina respektive

verksamheter. I motion 2003/04:Ub325 (fp) anför

motionären att det är tillräckligt att värdegrunden

redovisas med utgångspunkt i demokratin som

förhållningssätt. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98)

skulle här tjäna som förebild för formuleringarna i

läroplanen för grundskolan. Skolans värdegrund bör

inte förknippas med en viss religion. Även

Vänsterpartiet förespråkar i motion 2003/04:

Ub282 yrkande 2 en förändring av läroplanernas (Lpo

94 och Lpf 94) första kapitel. Det är dags att

samordna läroplanernas skrivning om värdegrund,

menar motionärerna och föreslår en alternativ

formulering som framhåller individens fostran till

rättskänsla, generositet, tolerans och

ansvarstagande. I motion 2003/04:Ub321 (kd) yrkande

3 anförs att en utvärdering av implementeringen av

läroplanens (Lpo 94) värdegrund i skolans vardag bör

genomföras i syfte att se vad som kan göras för att

förstärka skolans värdeöverförande funktion.

Värdegrundsfrågan behandlas också i motion

2003/04:Ub500 (s). Barn måste få möjlighet att redan

i skolan lära sig att hantera konflikter på ett

fredligt sätt så att de redan där får lära sig att

arbeta i en miljö av icke-våld och fred.

Värdegrundsfrågorna bör därför klargöras och stärkas

i skolans arbete samt vara obligatoriska. I motion

2003/04:Ub483 (s) anförs att skolan har ett ansvar

för att förmedla kunskaper till eleverna om värdet

av demokrati och om vikten av att använda sina

demokratiska rättigheter. Motionärerna framhåller

att demokrati och inflytande måste vara en naturlig

del i skolans arbete redan från första skolåret.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Skolans värdegrund formuleras i läroplanerna och

anger de grundläggande värden som vårt samhällsliv

vilar på – människolivets okränkbarhet, individens

frihet och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet

med svaga och utsatta – och som skolan skall

förmedla och förankra hos eleverna. Enligt

läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)

respektive för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)

görs detta i överensstämmelse med den etik som

förvaltats av kristen tradition och västerländsk

humanism, genom individens fostran till rättskänsla,

generositet, tolerans och ansvarstagande.

Läroplanerna visar tydligt att de grundläggande

principerna om alla människors lika värde oavsett

kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning och

funktionshinder skall genomsyra verksamheten i

samtliga skolformer.

Yrkanden om att stryka den aktuella hänvisningen i

Lpo 94 respektive Lpf 94 har tidigare behandlats och

avstyrkts av utskottet (jfr bet. 2002/03: UbU11) med

hänvisning till vad utskottet anförde vid

behandlingen av regeringens förslag till läroplan

för det obligatoriska skolväsendet, nämligen att

kristendomen har en särställning som grund för

förståelse för svensk och västerländsk kultur och

samhällsutveckling (bet. 1993/94:UbU1 s. 25). Enligt

utskottet förelåg det ingen motsättning mellan att

vara öppen för och se möjligheterna i ett

mångkulturellt samhälle och samtidigt värna om och

få en fast förankring i det egna kulturarvet.

Utskottet har inte ändrat mening i denna fråga.

Utskottet har tidigare (bet. 2001/02:UbU10)

behandlat motionsyrkanden rörande bristen på

hänvisning till kristen tradition och västerländsk

humanism i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). I

betänkandet om införandet av en läroplan för

förskolan konstaterade utskottet att Barnomsorgs-

och skolakommittén i sina formuleringar av

värdegrunden för förskolan inte tog upp någon

hänvisning till den etik som förvaltats av kristen

tradition. Detta hade inte mött några invändningar

under remissbehandlingen av kommitténs förslag.

Regeringen tog i 1999 års utvecklingsplan (skr.

1998/99:121) initiativ till ett brett arbete med

skolans värdegrund. År 1999 etablerades som ett

värdegrundsår. Ett skolformsövergripande

värdegrundsprojekt genomfördes inom

Utbildningsdepartementet, och regeringen gav

Skolverket ett uppdrag om värdegrunden. Båda

insatserna resulterade i skrifter till stöd för

skolornas arbete med värdegrundsfrågorna. Ett

omfattande arbete med att föra ut

värdegrundsfrågorna i förskolans och skolans

verksamhet pågår fortfarande. Det kan också noteras

att regeringen under perioden 2001–2003 ekonomiskt

har stöttat två värdegrundscentrum vid Göteborgs

respektive Umeå universitet med uppgift att

förmedla, förankra och gestalta värdegrunden.

Skolansvarsutredningen kommer vidare, under våren

2004, att lämna förslag till en lagstiftning som

främjar lika rättigheter och motverkar

diskriminering inom skolväsendet (dir. 2003:114).

Här erinras också om det beredningsarbete som nu

pågår med anledning av Skollagskommitténs förslag.

Övergripande frågor om grundskolan i

övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende

obligatoriska och frivilliga ämnen i

grundskolan, särskild och allmän kurs,

praktiska och teoretiska ämnen, svenska för

elever med utländsk bakgrund, undervisning i

minoritetsfrågor samt hållbar utveckling i

skolan.

Jämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd),

8 (fp, c) och 9 (fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderaterna begär i motion 2003/04:Ub276 yrkande 21

att regeringen lägger fram förslag om avvägningen

mellan obligatoriska och frivilliga ämnen samt

förslag som betonar vikten av en bred allmänbildning

i skolan. I samma motions yrkande 22 förespråkar

Moderaterna en frivilligt vald inriktning av

utbildningen redan i grundskolan. Alla elever bör få

möjlighet att tidigt odla sina specialintressen.

Folkpartiet framhåller i motion 2003/04:Ub388

yrkande 6 att den enskilda eleven har rätt att läsa

i en takt som passar hans eller hennes individuella

förutsättningar. Basämnena bör därför delas in i

allmän och särskild kurs.

I motion 2003/04:Ub439 yrkande 11 understryker

Kristdemokraterna vikten av att undervisningen i

praktiska ämnen får en mer framskjuten plats i

skolan. Fördelningen mellan praktisk-estetiska och

teoretiska ämnen i skolan bör förändras. De

praktisk-estetiska ämnena som hemkunskap, slöjd,

musik, bild och idrott är en viktig del av den

motoriska, den musikaliska och den rumsliga

intelligensen samt den sociala förmågan att förstå

sig själv. Kristdemokraterna anser vidare att det

krävs en kvalitetsgranskning av ämnen som läses i

block och att åtgärder bör sättas in om det visar

sig att vissa ämnen därvid hamnar i strykklass

(yrkande 34). I motion 2003/04:Kr231 (kd) framhålls

att hantverket och den praktiska kunskapen bör

uppmärksammas inom den svenska skolan. Skolan bör se

till varje individs förutsättningar och behov, och

de praktiska kunskaperna, handens kunskap, bör

uppvärderas. Ett lärlingssystem i gymnasieskolan och

möjlighet till vidare studier vid en yrkeshögskola

bör införas, menar motionärerna. I motion

2003/04:Ub372 (s) understryker motionären att både

fysisk aktivitet och kreativt skapande med händerna

är friskvård för hjärnan och båda dessa inslag bör

bli en naturlig del av elevens skolgång.

I motion 2003/04:Ub392 yrkande 20 framhåller

Centerpartiet vikten av att elever med utländsk

bakgrund skall kunna prioritera svenska och att

undervisning i andra ämnen därför skall kunna

skjutas upp. Elever med utländsk bakgrund måste på

detta sätt ges bättre förutsättningar att nå goda

studieresultat.

Folkpartiet anför i motion 2003/04:K417 yrkande 4

att skolan har en viktig roll att spela för att öka

kunskapen om de nationella minoriteternas situation

och motverka fördomar. En översyn bör göras av hur

frågor kring minoriteter och minoritetsspråk

uppmärksammas i grundskolan och gymnasieskolan för

att bidra till kunskapsförmedling och

metodutveckling kring dessa frågor.

Centerpartiet anför i motion 2003/04:Ub392 yrkande

29 att hållbar utveckling bör integreras i samtliga

ämnen i grundskolan. Det behövs åtgärder för att

utforma skolan med hänsyn till de förändrade krav

som utbildning för hållbar utveckling ställer.

Utomhuspedagogiken är i detta hänseende en viktig

del av skolundervisningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

samtliga motionsyrkanden.

Utskottet har tidigare betonat (bet.

2001/02:UbU10) vikten av att skolan, i enlighet med

gällande föreskrifter, arbetar på ett sådant sätt

att varje elevs resultat och skolsituation ständigt

följs upp. Utskottet påpekade också att

målstyrningen innebär att det skall finnas

möjligheter till en flexibel lösning av pedagogiska

insatser för enskilda elever och för grupper av

elever. Enligt Lpo 94 är skapande arbete och lek

väsentliga delar i det aktiva lärandet. Där sägs

också att de intellektuella såväl som de praktiska,

sinnliga och estetiska aspekterna skall

uppmärksammas.

Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling, som hölls

i Johannesburg i september 2002, underströks

utbildning som en avgörande faktor för att nå

hållbar utveckling. Den svenska regeringen åtog sig

därvid att inbjuda till en internationell konferens

om utbildning för hållbar utveckling. Konferensen

kommer att ha formen av ett internationellt rådslag

med ca 350 deltagare från hela världen och skall äga

rum i Göteborg i maj detta år. Den kommitté som

planerar konferensen har också i uppgift att ge

förslag på olika åtgärder som kan stimulera

utbildningssystemet, från förskolan till högskolan,

samt folkbildningen att låta perspektivet hållbar

utveckling genomsyra verksamheten.

Avskaffande av timplanen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

avskaffa den nationella timplanen.

Jämför reservation 10 (m, fp, c).

Motioner och utskottets ställningstagande

I tre motioner anförs att timplanen bör avskaffas.

Folkpartiet skriver i motion 2003/04:Ub388 yrkande

13 att ett principbeslut om avskaffande av timplanen

kan tas snarast. Det är resultatet som en elev

uppnår som är viktigast, inte antalet timmar som

läggs på varje ämne i skolan. Med en utvecklad

målstyrning och flera återkommande och utförliga

utvärderingar av elevernas kunskapsresultat behövs

inte timplanen, enligt motionen. Även Centerpartiet

menar i sin motion 2003/04:Ub392 yrkande 6 att ett

principbeslut bör tas i frågan. Genom att avskaffa

timplanen går det lättare att låta elevens

måluppfyllelse stå i fokus. Skolan kan då skapa den

tid som behövs för att eleverna skall kunna nå

kunskapsmålen. Även Miljöpartiet anför i motion

2003/04:Ub271 yrkande 26 att den nationella

timplanen bör avskaffas. Därmed kan ett mer

flexibelt pedagogiskt arbete i skolan främjas och

tidspressen mellan lektioner, idrott och lunch kan

minska. I motionen framhålls att det totala antalet

timmar bör kvarstå.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Liknande yrkanden har behandlats vid förra

riksmötet (bet. 2002/03:

UbU11 s. 37). Även nu anser utskottet att det är

viktigt att den femåriga försöksverksamheten med

avskaffad timplan, som inleddes hösten år 2000 och

som omfattar ca 900 skolor i 79 kommuner, genomförs

och att en utvärdering av denna försöksverksamhet

sker innan ett eventuellt beslut fattas om

avskaffande av timplanen. Försöksverksamheten

regleras av Förordning om försöksverksamhet med

utbildning utan timplan i grundskolan (SFS

1999:903). Timplanedelegationen (dir. 1999:90) har

som uppgift att leda, stödja och utvärdera försöket.

Timplanedelegationen lämnade för ett par dagar sedan

ett delbetänkande Utan timplan – med målen i sikte

(SOU 2004:35). De

hittillsvarande erfarenheterna av

försöksverksamheten är positiva.

Modersmålsundervisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om utökad

eller förändrad modersmålsundervisning samt

en översyn av modersmålsundervisningen.

Jämför reservationerna 11 (fp), 12 (kd) och

13 (fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

I motion 2003/04:Ub316 (s) anförs att det krävs en

genomgripande modersmålsreform. I motionen föreslås

en översyn av de samlade regelverken samt villkoren

för dagens modersmålsundervisning. Folkpartiet

skriver i sin motion 2003/04:Sf326 yrkande 24 att

modersmålsundervisning skall erbjudas i den

omfattning som nu sker, men att formerna för

undervisningen måste ses över. I motionen framhålls

att de elever som bäst behöver den ordinarie

skolundervisningen går miste om den på grund av

modersmålsundervisningen. Kristdemokraterna föreslår

i motion 2003/04:Sf402 yrkande 3 att eleverna skall

ha rätt till modersmålsundervisning under hela

skoltiden och att kommunen har en skyldighet att

erbjuda sådan undervisning om det finns minst tre

elever som är berättigade till undervisning. I samma

motions yrkande 4 föreslås en rätt för elever till

stödundervisning samt ämnesundervisning på

modersmålet. Motionären framhåller att elever med

bristande kunskap i svenska ofta behöver stöd i

andra skolämnen på sitt modersmål för att kunna

följa med i undervisningen, men att undervisning på

och i modersmål fyller helt olika syften.

I motion 2003/04:K417 yrkande 5 framhåller

Folkpartiet att det är viktigt att förbättra

undervisningen i och på minoritetsspråken. Arbetet

med utveckling av läromedel och utarbetande av

ordbaser och lexikon bör utvecklas. I motionen

framhålls också att stödet till språkvårdsorganen

för minoritetsspråk bör förstärkas och att särskilda

insatser bör göras för utbildning av lärare i

minoritetsspråken som ämne.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Bestämmelserna om modersmålsundervisning finns i 2

kap. 9–14 §§ grundskoleförordningen. I 9 § stadgas

att om en eller båda av elevens vårdnadshavare har

ett annat språk än svenska som modersmål och språket

utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven

få undervisning i detta språk som ett ämne, om

eleven har grundläggande kunskaper i språket och

eleven önskar få sådan undervisning. I andra stycket

anges att en samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev

skall erbjudas modersmålsundervisning även om

språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i

hemmet.

Enligt 2 kap. 13 § grundskoleförordningen är en

kommun skyldig att anordna modersmålsundervisning i

ett språk endast om det finns en lämplig lärare. En

kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om

minst fem elever önskar undervisning i språket. När

det gäller samiska, tornedalsfinska eller romska

elever är kommunen skyldig att anordna

modersmålsundervisning även om antalet elever är

mindre än fem. Undervisning i dessa språk, som är

nationella minoritetsspråk, skall alltså anordnas

även om de inte utgör elevens dagliga umgängesspråk.

Förskolan skall, enligt Lpfö 98, bidra till att barn

med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att

utveckla både det svenska språket och sitt

modersmål.

Utskottet anser liksom tidigare (jfr bet.

2002/03:UbU11) att det inte finns anledning att

föreslå några förändringar i regelverket vad avser

modersmålsundervisning i grundskolan. Som utskottet

tidigare påpekat är modersmålsundervisningen en

viktig rättighet för elever som har ett annat

modersmål än svenska. Även de nationella

minoritetsspråkens särställning är väl motiverad.

Det ligger ett värde i att modersmålsundervisningen

integreras med den övriga verksamheten i skolan och

ses som en del av skolans språkprogram. Utskottet

vill också understryka att det är viktigt att

modersmålslärarna integreras i skolans

arbetsgemenskap.

Skolverket redovisade i maj 2002 ett uppdrag

angående organisation och omfattning av

modersmålsundervisning och studiehandledning.

Skolverket lämnade förslag till förändringar av

verksamheten, bl.a. att en elev skulle kunna få

undervisning i andra ämnen på sitt modersmål. Frågan

om modersmålsstöd i förskoleklass har behandlats av

Skollagskommittén som lämnade sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

i december 2002. Skollagskommitténs förslag bereds

för närvarande inom Utbildningsdepartementet.

Idrott och hälsa

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

fysisk aktivitet i skolan, idrott och hälsa

samt simundervisning.

Jämför reservationerna 14 (m, kd, fp, c) och

15 (v).

Motioner och utskottets ställningstagande

Ett flertal motionsyrkanden behandlar fysisk

aktivitet och idrott i skolan. Kristdemokraterna

pekar i motion 2003/04:Ub439 yrkande 12 på idrottens

betydelse för barns välbefinnande och anför att

visionen att varje elev skall få röra sig 30 minuter

per dag skall konkretiseras. Centerpartiet

efterfrågar i motion 2003/04:Kr285 yrkande 6 ett

handlingsprogram för att stimulera skolornas arbete

för att eleverna skall bli mer aktiva. I motionen

framhålls att förebyggande hälsovård i form av goda

kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet är av

stor betydelse för ett bra resultat av skolarbetet.

I motion 2003/04:Ub271 yrkande 37 framhåller

Miljöpartiet de gröna att fysisk aktivitet under

skoldagen är viktigt och att det måste finnas

utrymme för mer idrott och rörelse i skolan.

Moderaterna poängterar i motion 2003/04:Kr282

yrkande 2 idrottens betydelse i skolan och skriver

att syftet med idrottsundervisningen i skolan måste

vara att ge elever tillfälle till nödvändig fysisk

aktivitet och möjlighet att pröva på ett brett

spektrum av olika idrotter samt inspirera till ett

fortsatt eget idrottande. I motion 2003/04:Ub429

(mp) framhålls att det måste skapas mer tid och

plats i skolan för alla elever att varje dag kunna

ha ett pass med rörelse.

I motion 2003/04:Ub412 (s) anförs att motion och

kunskap om mat bör få större utrymme på skolschemat.

Regeringen bör, enligt motionären, tydligare betona

betydelsen av idrott och kostkunskap i skolan. Även

i motion 2003/04:Ub480 (s) anförs att fysiska

aktiviteter och matens betydelse bör få ökat utrymme

i för- och grundskolan. I motion 2003/04:Ub466 (s)

framhålls att det är angeläget att öka de fysiska

aktiviteterna i skolan och förbättra undervisningen

i kostlära. Det är angeläget att från statens sida

tydligt markera vikten av kombinationen kost och

motion i syfte att förebygga sjukdomar och andra

problem senare i livet.

Vänsterpartiet pekar i motion 2003/04:Ub292

yrkande 5 på vikten av att gå i en skola nära

bostaden. En av fördelarna med närhetsprincipen är

att barn och unga på ett okomplicerat sätt kan få

daglig motion genom naturlig fysisk aktivitet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

är angeläget att uppmärksamma barns och ungdomars

hälsomässiga utveckling. Såväl föräldrarna som

skolan har en viktig roll som främjare av fysisk

aktivitet och sunda matvanor hos barnen. Detta är en

viktig uppgift för skolan. Skolans ansvar att

erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet inom

ramen för hela skoldagen har förts in i Lpo 94 och

en liknande formulering har förts in i Lpf 94. Varje

skola skall, utifrån sina lokala förutsättningar,

hitta former för att dessa mål skall uppnås.

Regeringen har uttalat som sin ambition att alla

barn skall ha fysisk aktivitet som omfattar minst 30

minuter varje dag inom ramen för skoldagen (prop.

2003/04:1 utg.omr. 16 s. 81). Skolan är en naturlig

mötesplats för alla barn och bildar därmed en

naturlig plattform för samverkan mellan lärare och

idrottsledare i arbetet med att fånga upp barn för

fysisk aktivitet, skriver regeringen. Under

budgetåret 2003 har regeringen inlett flera

samordnade insatser för att stimulera till lokal

utveckling avseende fysisk aktivitet hos barn och

unga.

Regeringen har, i detta syfte, inrättat ett

nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet

hos barn och ungdom vid Örebro universitet.

Centrumet skall stödja skolor i deras arbete att

stimulera till ökad fysisk aktivitet och till andra

hälsofrämjande åtgärder. Verksamheten påbörjades

under hösten 2003. Idrottsrörelsen har därtill

utlovats sammanlagt en miljard kronor under

mandatperioden från överskott i AB Svenska Spel

under förutsättning att idrottsrörelsen tar på sig

att bl.a. intensifiera samarbetet med skolorna.

Idrottsrörelsen skall återkomma till regeringen med

ett förslag till handlingsplan. Vidare har Sveriges

riksidrottsförbund av regeringen utsetts till

nationellt samordningsorgan för Europeiska året för

utbildning genom idrott 2004. Detta uppdrag skall

bedrivas i nära samarbete med Myndigheten för

skolutveckling, och uppdraget skall redovisas senast

den 1 maj 2005. Utskottet framhåller att fysisk

aktivitet under skoldagen är viktig. Det måste

finnas tid och plats för olika slags fysiska

aktiviteter i varje skola varje dag för alla elever.

I kursplanen för ämnet idrott och hälsa sägs bl.a.

att eleverna i slutet av nionde skolåret skall

förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa. Ämnet

syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska

och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna

livsstilens betydelse för hälsan.

Flera motionsyrkanden behandlar frågan om att utöka

antalet undervisningstimmar i ämnet idrott och

hälsa. Motion 2003/04:Ub201 (m) framhåller vikten av

en ökning av ämnet idrott på schemat. I motion

2003/04:Ub208 (m) pekas på sambandet mellan brist på

fysisk aktivitet och ohälsa. Motionärerna skriver

att skolan genom sitt obligatorium oftast är den

enda möjligheten att aktivera elever som står

utanför idrotten. Motion 2003/04:Ub287 (m)

understryker att för en allt större grupp av barn

och ungdomar är skolans idrottsundervisning deras

enda form av fysisk aktivitet. Skolans idrottstimmar

måste alltså bli fler och de måste upplevas som

meningsfulla. I motion 2003/04:Ub459 (c) anförs

också att antalet lektioner i ämnet idrott och hälsa

bör utökas. Motionärerna anser vidare att

skolidrotten skulle kunna vara en räddning för alla

dem som rör sig för lite.

I motion 2003/04:Ub314 (m) anförs att

nedskärningen av antalet veckotimmar i ämnet idrott

och hälsa bör återtas. De yngsta barnen bör ha ett

träningspass per dag, medan de äldre barnen och

ungdomarna bör ha tre träningstillfällen per vecka.

Motion 2003/04:Ub450 (s) föreslår att möjligheterna

att lokalt göra förändringar i timplanen måste öka

och att fler moment med fysiska aktiviteter skall

finnas i skolan. I motion 2003/04:Sk309 (kd) yrkande

2 förespråkar motionären såväl information om hälsa

och livsstil på schemat som fler timmar i gymnastik.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Antalet timmar för ämnet idrott och hälsa inom

ramen för grundskolans timplan har ökat från 460

till 500 timmar fr.o.m. läsåret 1998/99 (prop.

1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). Samtidigt utökades

det lokala utrymmet för skolans val från 410 timmar

till 600 timmar. I grundskolans timplan finns utöver

detta 382 timmar avsatta för elevens val. Dessa

timmar kan bl.a. användas för ämnet idrott och

hälsa. Inom ramen för skolans vardag finns alltså

stora möjligheter att erbjuda eleverna fysiska

aktiviteter, friskvård m.m.

Utskottet vill också i detta sammanhang erinra om

den försöksverksamhet med att avskaffa timplanen som

pågår och som öppnar för en mer flexibel

organisation i syfte att göra det lättare att nå

kursplanernas mål. Ämnet idrott och hälsa syftar

enligt kursplanen till att utveckla elevernas

fysiska, psykiska och sociala förmåga samt att ge

kunskaper om den egna livsstilens betydelse.

Flera motioner tar upp simundervisningens betydelse

i grundskolan. I motion 2003/04:Ub358 (s) framhålls

att simundervisningen är en klassfråga. Kommunerna

har ett ansvar för att alla barn får den simkunskap

de är garanterade genom kursplanen. Flera skolor

misslyckas med att uppfylla läroplanens mål i fråga

om simundervisning. Kursplanen behöver därför

preciseras. Även motion 2003/04:Ub411 yrkande 1 (s)

framhåller skolans ansvar för att alla barn lär sig

simma. Enligt motion 2003/04:Ub432 (s) bör

kommunerna åläggas ett ansvar att erbjuda

simundervisning inom ramen för skolundervisningen.

I motion 2003/04:Ub411 yrkande 2 (s) anförs att

specialundervisning i simning vid behov skall

arrangeras inom ramen för skolgymnastiken. Skolans

pedagogik bör anpassas till att ge varje barn

tillgång till simundervisning som är anpassad till

barnets behov. Motion 2003/04:Ub435 (s) framhåller

att ett delmål i simundervisningen bör sättas och en

avstämning göras efter det andra skolåret vad gäller

simkunnigheten hos barn.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Såsom utskottet har betonat tidigare (senast i

bet. 2002/03:UbU11) är simkunnighet en baskunskap i

säkerhet som alla barn har rätt att få. I kursplanen

för idrott och hälsa anges tydligt att eleverna i

slutet av femte skolåret skall kunna simma och

hantera nödsituationer vid vattnet. I slutet av

nionde skolåret skall eleverna dessutom ha kunskaper

i livräddande första hjälp. Det framgår mycket

tydligt av kursplanen för idrott och hälsa i

grundskolan att skolan har ett ansvar för att

eleverna skall få denna kunskap. Samma krav i fråga

om individualisering av undervisningen gäller

självfallet för simundervisning som för annan

undervisning. Kommuner och skolor har ansvar för att

de nationella målen nås. Utskottet menar liksom

tidigare att huvudmannen har ett självklart ansvar

för att detta sker liksom för den kommunala

uppföljningen och utvärderingen av skolornas

resultat.

Skolverket har beslutat att under våren 2004

genomföra tillsyn av samtliga kommuner och samtliga

huvudmän för fristående grundskolor avseende elevers

simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer

vid vatten. Tillsynen avser elever som avslutade det

femte skolåret våren 2003, och syftar till att

bedöma hur huvudmän och skolor arbetar i riktning

mot målet i kursplanen samt kontrollera att de

nationella kraven i kursplanen följs.

Sex- och samlevnadsundervisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

sex- och samlevnadsundervisning i skolan.

Jämför reservationerna 16 (m), 17 (fp) och 18

(mp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Folkpartiet understryker i sin motion 2003/04:K418

yrkande 27 att alla elever har rätt till en bra sex-

och samlevnadsundervisning inklusive allsidiga

kunskaper om homo-, bi-, trans- och

heterosexualitet. Tydliga skrivningar om detta bör

återinföras i kursplanerna, anser motionärerna. I

motion 2003/04:Ub368 yrkande 6 pekar Moderaterna på

att det finns redovisningar om sexualundervisning

som ger en skrämmande gammaldags bild av synen på

homo-, bi- och transgenderpersoners sexualitet,

trots att det finns aktuellt utbildningsmaterial.

Sexualundervisningen måste vara modern och

fördomsfri, hävdar man. I motion 2003/04:Ub458 (c)

yrkande 2 anförs att sex- och

samlevnadsundervisningen behöver lyftas fram till

att vara ett ämnesövergripande kunskapsområde i

läroplanen. I två snarlika motioner, en

flerpartimotion 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c) yrkande

4 samt motion 2003/04:Ub437 (s) yrkande 4, skriver

motionärerna att kursplanen är mycket otydlig i

vilka krav som finns på vad eleven skall uppnå i

samlevnadskunskapen. Motionärerna menar att

informationen och kunskapsspridningen om

homosexualitet, bisexualitet, transsexualism och

transvestism (HBT) är bristfälliga i skolan. Kravet

att skolan skall upplysa om homosexualitet och

bisexualitet har strukits ur kursplanen. I båda

motionerna framställs krav på att HBT-frågorna

uttryckligen måste nämnas i kursplanerna. I samma

motioner, 2003/04:Ub428 yrkande 5 (mp, fp, v, c) och

2003/04:Ub437 yrkande 5 (s), anförs att nationella

skolmyndigheter bör få i uppdrag att inleda ett

utvecklingsarbete för hur undervisningen skall

förbättras mot bakgrund av aktuella undersökningar

som visar att kunskapsspridningen inom skolväsendet

om homo- och bisexualitet, transsexualism och

transvestism är bristfällig. Miljöpartiet begär i

motion 2003/04:So568 yrkande 16 att regeringen ger

Skolverket i uppdrag att följa upp tidigare översyn

av grundskolans sex- och samlevnadsundervisning.

Miljöpartiet kräver dessutom en översyn av hur

grundskolans sex- och samlevnadsundervisning

påverkas av en skolas konfessionella inriktning. I

motionen framförs också att krav bör ställas på

åtgärder i de fall denna undervisning inte

förbättras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har behandlat liknande yrkanden flera

gånger tidigare (senast i bet. 2002/03:UbU11).

Utskottet vill peka på att kursplanerna för

grundskolans alla ämnen har reviderats med

tillämpning från höstterminen år 2000. I de

samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid

skall avsättas för att diskutera och reflektera över

begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och

jämställdhet. Vikten av att tala om värdefrågor i

samband med undervisningen om samlevnad och

relationer, människosyn och språkbruk betonas. Även

i kursplanen för de naturorienterande ämnena finns

vissa inslag som gäller sex och samlevnad. Att kunna

föra diskussioner i dessa frågor och visa respekt

för andras ståndpunkter och för olika

samlevnadsformer är ett av målen i biologi. I

läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m.

(Lpo 94) föreskrivs att skolan skall sträva efter

att varje elev respekterar andra människors

egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts

för kränkande behandling och kan leva sig in i och

förstå andra människors situation. Bland

ämnesövergripande kunskapsområden som rektor har ett

särskilt ansvar för nämns i läroplanen sex och

samlevnad.

Utskottet konstaterar att Skolverket nyligen, med

anledning av ett regeringsuppdrag, har genomfört

inspektioner på 25 fristående grundskolor med

konfessionell inriktning eller motsvarande.

Skolverket konstaterade i sin rapport bl.a. att sex-

och samlevnadsundervisning förekom på alla skolor

samt att inspektionerna inte visade på något fall

där läroböcker eller annan litteratur censurerats

beträffande texter eller bilder av religiös eller

sexuell karaktär.

Vissa särskilda ämnen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

hemkunskapsundervisning, historia,

mediekunskap, religionskunskap samt retorik.

Jämför reservationerna 19 (fp, kd), 20 (kd)

och 21 (kd).

Motioner och utskottets ställningstagande

I motion 2003/04:Ub401 (s) framförs hem- och

konsumentkunskapens betydelse för barn och ungdomar

dels ur ett hälsoperspektiv, dels ur ett

konsumentperspektiv. I motion 2003/04:L353 yrkande 2

framför Moderaterna att skolungdomar bör ges

möjlighet att lära sig privatekonomi på ett konkret

och praktiskt sätt i grundskolan och att

privatekonomi och konsumentskydd bör vara ett

möjligt tillvalsämne i gymnasieskolan. I motion

2003/04:Ub505 (s) framförs att undervisning i skolan

bl.a. inom ramen för ämnet hemkunskap kan ge elever

som är vegetarianer eller veganer kunskap om

fullvärdig och näringsriktig vegetarisk kost

alternativt vegankost.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet anser nu liksom tidigare (bet.

2002/03:UbU11 s. 44) att undervisningen i hem- och

konsumentkunskap har en viktig plats i grundskolan.

I kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap

anges som ett mål att sträva efter att eleven skall

utveckla förståelse och intresse för hur handlingar

i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö

såväl lokalt som globalt. Ett mål som eleven skall

ha uppnått i slutet av nionde skolåret är att kunna

använda olika varor, metoder och redskap i hushållet

och därvid ta hänsyn till hälsa, hushållsekonomi och

miljö.

Skolhuvudmannen och skolorna har ansvaret för att

en konkretisering av de nationella målen görs.

Skolhuvudmannen har vidare ett stort ansvar när det

gäller uppföljning och utvärdering av skolans

resultat för att säkerställa att skolorna uppnår de

nationella målen.

När det gäller gymnasieskolan bör riksdagen

avvakta regeringens aviserade förslag.

Kristdemokraterna anser enligt motion 2003/04:Ub439

yrkande 14 att 1900-talets historia bör prioriteras

inom historieämnet. Folkpartiet anser enligt motion

2003/04:Ub418 yrkande 1 att skolans undervisning om

förtryck och intolerans som ägt och äger rum med

olika ideologiska eller religiösa förtecken bör

stärkas. Alla former av politik byggd på rashat,

klasshat eller intolerans bör utgöra ämne för en

ständigt pågående debatt i skolan. I motion

2003/04:Ub386 (s) yrkande 1 understryks vikten av

att olika länders, däribland även Sveriges,

deltagande i slavhandeln över Atlanten belyses i

undervisningen.

Några motioner tar upp frågan om Skånes och

Danmarks gemensamma historia. Motion 2003/04:Ub277

(m) förespråkar undervisning i skånsk/dansk historia

i skånska skolor (yrkande 2). Skolverket bör åläggas

att utarbeta historiematerial anpassat för skånsk

historia (yrkande 1). I motion 2003/04:

Ub255 (c) yrkande 3 framhålls undervisning i

skånsk/dansk historia samt i danska språket i

Öresundsregionen som faktorer som kan bidra till

ökad förståelse och integration inom regionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Regeringen skriver i sin utvecklingsplan

Utbildning för kunskap och jämlikhet (skr.

2001/02:188) att alla ungdomar behöver en gemensam

kärna av kunskap och kompetens. Historiska kunskaper

och perspektiv bör vara en del av denna gemensamma

kärna.

Som utskottet tidigare har konstaterat gäller att

det i den mål- och resultatstyrda skolan finns en

stor frihet att utforma undervisningen så länge som

målen i läroplanen och kursplanerna för respektive

ämne uppnås. När det gäller ovan nämnda yrkanden om

undervisning i historia täcker kursplanerna i de

samhällsorienterande ämnena väl de frågor som här

tas upp. Även vad gäller motionsyrkandet om skolans

undervisning om förtryck och intolerans som ägt rum

och äger rum menar utskottet att detta väl ryms inom

ramen för de samhällsorienterande ämnena, och

utskottet förutsätter att adekvat undervisning ges.

Kristdemokraterna pekar i motion 2003/04:Ub517

yrkande 2 på behovet av medieutbildning för alla i

skolan. Skolan har ett ansvar att föra in

mediekulturen i undervisningen. Medieundervisning

innebär att förmedla såväl ett teoretiskt vetande

som ett praktiskt kunnande. Genom att stärka elevers

kunskaper om och lära dem ett kritiskt

förhållningssätt till medier minskar man bl.a.

risken för mediers negativa påverkan på den unge.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

I kursplanen för de samhällsorienterande ämnena

anges såsom ett syfte att kunskaperna inom det

samhällsorienterande området ger eleven möjlighet

att se omgivningen i relation till sig själv och att

förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs.

hur individen formar sin värld och formas av

världen. Kunskaperna skall ge en grund för att

delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett

demokratiskt samhälle och för att medverka till en

hållbar samhällsutveckling.

Kristdemokraterna framhåller i sin motion

2003/04:Ub439 kristendomens ställning i ämnet

religionskunskap. Detta ämne spelar en särskild roll

för förmedling av vårt kristna kulturarv, för att

kunna diskutera värdegrunden och etiska frågor och

för att kunna jämföra med och förstå andra kulturer

och religioner (yrkande 2). Religionskunskapsämnets

betydelse bör utvecklas, då ämnet är en naturlig

förankringsbas för värdegrundsarbetet (yrkande 15).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om

religionskunskap m.m. (jfr bet. 2002/03:UbU11).

Utskottet anser, nu liksom tidigare, att yrkandena

tillgodoses genom gällande kursplaner.

I motion 2003/04:Ub308 (s) föreslås att ämnet

retorik skall införas i skolan. I ett demokratiskt

samhälle är det viktigt att alla kan göra sin röst

hörd, våga framföra sina åsikter, men också

respektera andras uppfattning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Såsom utskottet tidigare konstaterat finns det i

den mål- och resultatstyrda skolan en stor frihet

vad gäller hur undervisningen utformas så länge som

målen i kursplanerna för respektive ämne uppnås. I

läroplanen anges också att skolan skall sträva efter

att varje elev lär sig att lyssna, diskutera,

argumentera och använda sina kunskaper som redskap

för att formulera och pröva antaganden och lösa

problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt

granska och värdera påståenden och förhållanden.

Kultur och musik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

kultur i skolan samt musik- och kulturskolor.

Jämför reservationerna 22 (kd) och 23 (c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna pekar i motion 2003/04:Ub439

yrkande 13 på kulturens roll i skolan och musik- och

kulturskolornas betydelse för barns utveckling.

Kulturen bör leva i skolan och genomsyra

verksamheten. Bild, ord, film, musik och rörelse är

naturliga element som kan fungera som självklara

inslag i alla ämnen. Musik- och kulturskolornas

betydelse för barns och ungdomars utveckling bör tas

till vara i ännu högre grad, skriver

Kristdemokraterna. I motion 2003/04:Kr284 yrkande 1

framhåller Centerpartiet att utvärderings- och

uppföljningsmetoderna när det gäller skolans

kulturuppgift bör ses över. Skolans nedskärningar

har inneburit stora påfrestningar på den kulturella

verksamheten i skolorna. Därför är det viktigt att

utvärdera hur väl läroplanens mål uppfylls. Skolan

är vår största och viktigaste kulturinstitution

eftersom den omfattar alla barn och ungdomar. Det är

då viktigt att man lokalt utarbetar en strategi för

hur man arbetar med kultur i skolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet delar uppfattningen att kultur och musik

är viktiga för att utveckla elevernas personlighet

och intressen. Av de kursplaner som gäller för såväl

grundskola som gymnasieskola framgår att olika

kulturaspekter skall behandlas inom i princip

samtliga ämnen. Hur målen uppnås är en angelägenhet

för kommunerna och för dem som är verksamma i

skolan. Skolans möjligheter att organisera

undervisningen efter lokala behov och intressen är

stora. Utskottet vill i sammanhanget också peka på

försöksverksamheten där arbetet i grundskolan får

organiseras utan en nationellt fastställd timplan.

I motion 2003/04:Ub303 (fp) behandlas olika aspekter

av musik- och kulturskolan. Motionären föreslår att

regeringen skall låta organisationen Sveriges musik-

och kulturskolor (SMOK) utreda musikens betydelse,

särskilt inom den kommunala musik- och kulturskolan,

för den enskilde eleven (yrkande 1). Rätten till

studier i den kommunala musik- och kulturskolan bör

skrivas in i läroplanen (yrkande 2). I syfte att

förbättra informationen om möjligheter att arbeta

med musik bör samverkan ske mellan de kommunala

musik- och kulturskolorna och försvarsmusiken

(yrkande 4). De kommunala musik- och kulturskolorna

bör också ges stöd i skolbudgeten för att motverka

höga avgifter som utesluter någon på grund av

kostnaden, menar motionären vidare (yrkande 3). I

motion 2003/04:Ub317 (fp) föreslås att alla elever

som har ett intresse av musik och instrument bör få

tillfälle att utveckla den förmågan i en kommunal

musikskola. Motionären menar att detta bör skrivas

in i grundskolans läroplan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Som utskottet tidigare betonat, senast i

betänkande 2002/03:UbU11, fyller musik- och

kulturskolor en viktig uppgift både med avseende på

den breda verksamheten och med avseende på att

stimulera och ta till vara talanger. Utskottet är

dock inte berett att ställa sig bakom ett införande

av formella regler om bl.a. rätt till studier i

musik- och kulturskolor.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

elevens fria val, kunskap om kooperation samt

utbildningsinsatser inom IT-området.

Jämför reservation 24 (kd).

Motioner och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub439

yrkande 30 att det skall finnas möjlighet för eleven

att inom ramen för elevens val arbeta inom ideell

sektor samt vård och omsorg. Det är viktigt att

skolan är öppen för samarbete med näringslivet,

föreningar samt organisationer. Möjligheten att

under t.ex. elevens val få hjälpa till inom en

förening eller inom sjukvård och omsorg skulle vara

en nyttig erfarenhet för eleven samtidigt som det

skulle vara en samhällsnyttig insats, skriver

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Bestämmelser om elevens val finns i 2 kap. 19 §

grundskoleförordningen. Undervisningen i elevens val

syftar till att fördjupa och bredda elevens

kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan

även ingå ett språk som eleven inte tidigare har

fått undervisning i. Undervisningen i elevens val

skall till sitt innehåll och sin inriktning vara

förenlig med målen i den kursplan eller de

kursplaner som regeringen fastställt för det ämne

eller de ämnen som utgör elevens val.

Motion 2003/04:Ub446 (s) framhåller behovet av mer

kunskap om kooperation i skolan. Kooperation handlar

om samarbete, demokrati och solidaritet och har

lösningar för framtiden, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Demokrati, solidaritet och samarbete är viktiga

mål för skolans verksamhet enligt läroplanen. Det

styrsystem som gäller för dagens skola innebär att

det är lärare och elever som tillsammans skall välja

arbetsmetoder och stoff för undervisningen.

I motion 2003/04:T474 yrkande 6 anför Centern att

ett kunskapslyft inom IT bör initieras i bl.a.

skolan. Lärarkompetensen måste också fortlöpande

kompletteras med kunskaper i IT-användning. Också i

motion 2003/04:Ub447 (s) betonas vikten av

utbildningsinsatser inom IT-området.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Regeringens särskilda satsning på IT i skolan

(ITiS), som pågått sedan 1998, avslutades sommaren

2003. Sedan den 1 mars 2003 har Myndigheten för

skolutveckling det sammanhållande nationella

ansvaret för fortsatta insatser och för att

stimulera utveckling av användning av IT inom

skolan. Utskottet förutsätter att Myndigheten för

skolutveckling stöttar skolornas utvecklingsarbete

inom IT.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Skolans uppgift (punkt 1) – m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub276 yrkandena 7 och 17,

2003/04:Ub368 yrkande 2 och

bifaller delvis motion

2003/04:Ub388 yrkande 1.

Ställningstagande

Skolans viktigaste uppgift är att ge eleverna

möjlighet att nå de uppsatta kunskapsmålen. Det

stora antalet mål i skolan riskerar att skymma det

som bör vara skolans mest angelägna uppgift.

Utbildningen måste leda till ökade kunskaper hos

eleverna. Alla måste få grundläggande färdigheter i

svenska, matematik och engelska. Kvaliteten i

undervisningen måste säkerställas vilket bl.a.

underlättas av att nationella kunskapsmål sätts upp.

Det eleverna lär sig skall vara mätbart och skall

mätas.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

2. Skolans uppgift (punkt 1) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub388 yrkande 1 och

bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub276 yrkandena 7 och 17 samt

2003/04:Ub368 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi måste stärka baskunskaperna i skolan. Att läsa,

skriva och räkna är förmågor man behöver för att

kunna ta till sig undervisningen i alla ämnen.

Läsning, skrivning och räkning bör prioriteras i

grundskolan.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

3. Skolans värdegrund (punkt 2) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 1,

samt avslår motionerna

2003/04:Ub282 yrkande 2,

2003/04:Ub321 yrkande 3,

2003/04:Ub325,

2003/04:Ub483 och

2003/04:Ub500.

Ställningstagande

Läroplanen för förskolan skall innehålla samma text

om värdegrunden som de andra läroplanerna. Det är

anmärkningsvärt att förskola och grundskola har

olika etisk värdegrund som bas för sina respektive

verksamheter. Värdegrunden måste finnas mitt i

skolans vardag och skolans värdeförmedling måste ske

i alla ämnen.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

4. Skolans värdegrund (punkt 2) – v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub282 yrkande 2

samt avslår motionerna

2003/04:Ub321 yrkande 3,

2003/04:Ub325,

2003/04:Ub439 yrkande 1,

2003/04:Ub483 och

2003/04:Ub500.

Ställningstagande

Läroplanernas (Lpo 94 och Lpf 94) första kapitel bör

ändras. Skrivningarna i läroplanerna om kristen

tradition och västerländsk humanism utgör tydliga

avsteg från den anda som i övrigt präglar

läroplanernas värdegrund. Vårt konkreta förslag är

att samtliga läroplaner får en gemensam skrivning

enligt följande: ”Detta sker genom individens

fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och

ansvarstagande.” Detta bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

5. Obligatoriska och frivilliga ämnen i

grundskolan (punkt 3) – m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub276 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

Moderaterna anser att skolan har två uppgifter när

det gäller innehållet i utbildningen: dels att ge

alla elever en bred allmänbildning som gör att de

kan förstå och vara delaktiga i samhället, dels en

individanpassad utbildning utifrån elevens intresse

och fallenhet. Den allmänbildande delen, som alla

elever skall ta del av, bygger på att alla elever

skall lära sig kommunicera, kalkylera och kreera.

Inom den individuellt valda delen skall återfinnas

dels fördjupningskurser i de grundläggande ämnena,

dels ämnen med specialinriktning. Alla elever bör få

möjlighet att tidigt odla sina specialintressen och

talanger. I de självvalda delarna skall även ett

ökat utbud av praktiska ämnen erbjudas. Vikten av

att få ägna sig åt det man vill och är duktig på kan

inte nog understrykas.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

6. Särskild och allmän kurs (punkt 4) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub388 yrkande 6.

Ställningstagande

Den enskilde eleven har rätt att läsa i en takt som

passar hans eller hennes individuella

förutsättningar. I grundskolans senare år bör ges

möjlighet för läraren att organisera undervisningen

i olika kurser för olika elever, i första hand i

ämnena engelska och matematik. Elever som behöver

mycket träning skall ges möjlighet att få stöd och

få läsa i en takt som passar dem. För elever med

särskild fallenhet och intresse för ett ämne bör

möjligheten till ”särskild kurs” införas. Där skall

det finnas en möjlighet att fördjupa sig. Det skall

alltid finnas möjlighet att byta mellan nivåerna.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

7. Praktiska och teoretiska ämnen (punkt 5) –

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkandena 11 och 34

samt avslår motionerna

2003/04:Ub372 och

2003/04:Kr231 yrkande 2.

Ställningstagande

Om skolan blir alltför teoretisk kan inlärningen

hämmas för många elever. Den motoriska, den

musikaliska och den rumsliga intelligensen samt den

sociala förmågan att förstå sig själv bör tränas i

högre grad i skolan. De praktisk-estetiska ämnena

som hemkunskap, slöjd, musik, bild och idrott är

därför en viktig del av helheten i skolan.

Undervisningen i praktiska ämnen bör få en mer

framskjuten plats i skolan. Ämnen som läses i block

bör kvalitetsgranskas. Det är väl känt att vissa

ämnen lätt hamnar i strykklass när tiden fördelas

mellan olika ämnen som är förlagda i block.

orsakerna till detta bör utredas och åtgärder sättas

in.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

8. Svenska för elever med utländsk bakgrund

(punkt 6) – fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och

Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 20.

Ställningstagande

Elever med utländsk bakgrund måste ges bättre

förutsättningar att nå goda studieresultat.

Kunskaper i svenska måste prioriteras liksom tidiga

satsningar på läsning av skönlitteratur. Elever med

utländsk bakgrund skall på detta sätt kunna

prioritera svenska och undervisningen i andra ämnen

skall kunna skjutas upp.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

9. Undervisning i minoritetsfrågor (punkt 7) –

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:K417 yrkande 4.

Ställningstagande

Skolan har en viktig roll att fylla för att öka

kunskapen om de nationella minoriteternas situation

och motverka fördomar. En översyn bör göras av hur

frågor kring minoriteter och minoritetsspråk

uppmärksammas i grundskolan och gymnasieskolan i

syfte att bidra till kunskapsförmedling och

metodutveckling.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

10. Avskaffande av timplanen (punkt 9) – m,

fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Ana Maria Narti (fp), Tobias

Billström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub388 ykande 13 och

2003/04:Ub392 yrkande 6

samt avslår motion

2003/04:Ub271 yrkande 26.

Ställningstagande

Vi anser att timplanen bör avskaffas. Varje elev

måste få den tid han eller hon behöver för att nå

målen. Genom att avskaffa timplanen går det lättare

att låta elevens måluppfyllelse stå i fokus. Skolan

kan då skapa den tid som behövs för att eleverna

skall kunna nå kunskapsmålen.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

11. Modersmålsundervisning (punkt 10) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Sf326 yrkande 24

och avslår motionerna

2003/04:Ub316 och

2003/04:Sf402 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Genom modersmålsundervisningen kan en elev med

invandrarbakgrund få hjälp att behålla kontakten med

sina föräldrars kultur. I en internationaliserad

värld är flerspråkighet en ovärderlig tillgång.

Modersmålsundervisningen skall erbjudas i den

omfattning som nu sker, men formerna måste ses över.

Det är inte acceptabelt att de elever som bäst

behöver den ordinarie undervisningen går miste om

den.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

12. Modersmålsundervisning (punkt 10) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Sf402 yrkandena 3 och 4

och avslår motionerna

2003/04:Ub316 och

2003/04:Sf326 yrkande 24.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att rätt till

modersmålsundervisning skall föreligga under hela

skoltiden och att kommunerna skall vara skyldiga att

erbjuda undervisning om det finns minst tre elever

som är berättigade till sådan. Trots att

modersmålsundervisningen är tydligt reglerad är det

en verksamhet som är satt på undantag i många

kommuner. Kristdemokraterna menar också att elever

med bristande kunskap i svenska ofta behöver stöd i

andra skolämnen på sitt modersmål för att följa med

i undervisningen. Vi anser att elever både bör ha

rätt till stödundervisning och ämnesundervisning på

modersmålet.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

13. Undervisning i och på minoritetsspråk

(punkt 11) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:K417 yrkande 5.

Ställningstagande

Det är viktigt att förbättra undervisningen i och på

minoritetsspråken. Arbetet med utveckling av

läromedel och utarbetande av ordbaser och lexikon

bör utvecklas och stödet till språkvårdsorganen för

minoritetsspråket förstärkas. Särskilda insatser bör

också göras för utbildning av lärare i

minoritetsspråken som ämne.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

14. Fysisk aktivitet och hälsa (punkt 12) – m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m) och Håkan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub439 yrkande 12 samt

2003/04:Kr285 yrkande 6 och

bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 37 och

2003/04:Ub429

och avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkande 5,

2003/04:Ub412,

2003/04:Ub466,

2003/04:Ub480 och

2003/04:Kr282 yrkande 2.

Ställningstagande

Regelbunden fysisk aktivitet har stor betydelse för

ett bra resultat av skolarbetet. Regeringen måste på

ett mer konkret sätt visa hur visionen att varje

elev skall få röra sig 30 minuter per dag skall

realiseras i praktiken.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

15. Fysisk aktivitet och hälsa (punkt 12) – v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkande 5

och avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 37

2003/04:Ub412,

2003/04:Ub429,

2003/04:Ub439 yrkande 12,

2003/04:Ub466,

2003/04:Ub480

2003/04:Kr282 yrkande 2 och

2003/04:Kr285 yrkande 6.

Ställningstagande

Närhetsprincipen skall ha företräde framför

valfrihetsprincipen. En av fördelarna med

närhetsprincipen är att möjligheterna för barn och

unga att på ett naturligt sätt få daglig fysisk

aktivitet ökar om skolan är belägen i närheten av

bostaden.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

16. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 15)

– m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub368 yrkande 6

och avslår motionerna

2003/04:Ub428 yrkandena 4 och 5,

2003/04:Ub437 yrkandena 4 och 5,

2003/04:Ub458 yrkande 2,

2003/04:So568 yrkande 16 och

2003/04:K418 yrkande 27.

Ställningstagande

Det finns redovisningar om sexualundervisning som

ger en skrämmande gammaldags bild av synen på homo-,

bi- och transgenderpersoners sexualitet. Det finns

ingen anledning till att sexualundervisningen inte

skall vara modern och fördomsfri. Det är viktigt att

lärarna har den utbildning och underbyggnad som de

behöver.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

17. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 15)

– fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:K418 yrkande 27

och avslår motionerna

2003/04:Ub368 yrkande 6,

2003/04:Ub428 yrkande 4 och 5,

2003/04:Ub437 yrkande 4 och 5,

2003/04:Ub458 yrkande 2 och

2003/04:So568 yrkande 16.

Ställningstagande

Alla elever har rätt till en bra sex- och

samlevnadsundervisning inklusive allsidiga kunskaper

om homo-, bi-, trans- och heterosexualitet. Tydliga

skrivningar om detta bör återinföras i kursplanerna.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

18. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 15)

– mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub428 yrkande 4 och

2003/04:So568 yrkande 16

samt avslår motionerna

2003/04:Ub368 yrkande 6,

2003/04:Ub428 yrkande 5,

2003/04:Ub437 yrkandena 4 och 5,

2003/04:Ub458 yrkande 2 och

2003/04:K418 yrkande 27.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att regeringen bör ge Skolverket

i uppdrag att följa upp tidigare översyn av

grundskolans sex- och samlevnadsundervisning.

Skolans sex- och samlevnadsundervisning bör följas

upp, utvärderas och granskas regelbundet, både

kvantitativt och kvalitativt. På så sätt kan

undervisningen hålla en hög kvalitativ nivå och

förändras utifrån elevers och lärares önskemål och

behov.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

19. Historia (punkt 17) – fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub418 yrkande 1 och

2003/04:Ub439 yrkande 14

samt avslår motionerna

2003/04:Ub255 yrkande 3,

2003/04:Ub277 yrkandena 1 och 2 samt

2003/04:Ub386 yrkande 1.

Ställningstagande

Elever har visat särskilda brister i kunskaperna om

1900-talets historia och undervisningen om denna tid

måste prioriteras. Alla former av politik byggd på

rashat, klasshat eller intolerans bör utgöra ämne

för en ständigt pågående debatt i skolan. Fanatism

och intolerans med olika religiösa förtecken bör bli

föremål för systematisk analys i skolarbetet. De

flesta ungdomar har i dag kunskaper om nazisternas

brott under andra världskriget, men betydligt färre

känner till de brott som genomförts av kommunistiska

regimer. Det bör därför genomföras en kampanj om

detta, liknande satsningen ”Om detta må ni berätta”.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

20. Mediekunskap (punkt 18) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub517 yrkande 2.

Ställningstagande

Medieundervisning innebär att förmedla såväl ett

teoretiskt vetande som ett praktiskt kunnande.

Skolan har ett ansvar att föra in mediekultur i

undervisningen. Genom att stärka elevers kunskaper

om medier och lära dem att mer kritiskt förhålla sig

till det de ser kan de bli mer förberedda på att

möta medierna och därigenom minska risken för

negativ påverkan.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

21. Religionskunskap (punkt 19) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkandena 2 och 15.

Ställningstagande

Religionsämnet är en naturlig förankringsbas för

värdegrundsarbetet. Genom att bli förtrogen med sin

egen och andras kulturella tradition kan en

ömsesidig respekt och tolerans skapas där

främlingsrädsla och främlingshat minskar.

Religionsämnet spelar också en särskild roll för

förmedling av vårt kristna kulturarv. För att kunna

diskutera värdegrunden och etiska frågor, men också

för att kunna jämföra med och förstå andra kulturer

och religioner, är det viktigt att alla elever ges

goda baskunskaper i det svenska kulturarvet, där

kristendomen utgör en viktig kärna.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

22. Kultur i skolan (punkt 21) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 13 och

bifaller delvis motion

2003/04:Kr284 yrkande 1.

Ställningstagande

Kulturen bör leva i skolan och genomsyra

verksamheten. Den kan finnas som en kreativ

dimension både i korridorer och klassrum. Bild, ord,

musik och rörelse är naturliga element som kan

fungera som självklara inslag i alla ämnen. Kultur

får inte bara bli korta projekt eller enstaka besök.

Musik- och kulturskolornas betydelse för barns och

ungdomars utveckling bör tas till vara i ännu högre

grad.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

23. Kultur i skolan (punkt 21) – c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Kr284 yrkande 1 och

bifaller delvis motion

2003/04:Ub439 yrkande 13.

Ställningstagande

Skolan är vår största och viktigaste

kulturinstitution eftersom den i stort sett omfattar

alla barn och ungdomar. Därför är det viktigt att

man lokalt utarbetar en strategi för hur man arbetar

med kultur i skolan. Skolans nedskärningar har

inneburit stora påfrestningar på den kulturella

verksamheten. I dag går det inte att uppfylla

läroplanernas krav med de knappa resurser som finns.

Detta kräver förändring. Det är också viktigt att

utvärdera hur väl målen uppfylls för att se vilka

åtgärder som behöver göras.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

24. Elevens fria val (punkt 23) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 30.

Ställningstagande

Det är viktigt att skolan är öppen för samarbete.

Skolan bör tillsammans med näringslivet utforma

program för elevers kontakt med arbetslivet.

Föreningar och organisationer skall ses som en

resurs i skolarbetet. Möjlighet att under t.ex.

elevens fria val få hjälpa till inom en förening

eller inom sjukvård och omsorg skulle vara en nyttig

erfarenhet för många elever samtidigt som det skulle

vara en samhällsnyttig insats.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

Avskaffande av timplanen (punkt 9) – mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Det är enligt Miljöpartiets mening angeläget att

avskaffa den nationella timplanen. Det är inte

antalet timmar som skall utgöra grunden för den

likvärdiga utbildningen utan målet för

undervisningen. Ett principbeslut bör fattas redan

nu om att avskaffa timplanen. Genom detta kan

elevens måluppfyllelse stå i fokus. Skolan kan då

skapa den tid som behövs för att eleverna skall

kunna nå kunskapsmålen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:Ub201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av en ökning av

ämnet idrott på schemat i skolan.

2003/04:Ub208 av Elizabeth Nyström och Anders G

Högmark (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fler obligatoriska

schemalagda idrottstimmar i grundskolan och på

gymnasiet.

2003/04:Ub255 av Johan Linander och Lars-Ivar

Ericson (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skånska skolor

borde undervisa i skånsk/dansk historia samt i

danska språket.

2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa den

nationella timplanen.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mer idrott och

rörelse i skolan.

2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans

huvuduppgift att förmedla kunskaper.

17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om nationella kunskapsmål.

21. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om avvägning mellan obligatoriska och

frivilliga ämnen och vikten av en bred

allmänbildning.

22. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om frivilligt vald inriktning av

utbildningen redan i grundskolan.

2003/04:Ub277 av Carl-Axel Roslund (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

åläggs att utarbeta historiematerial anpassat för

skånsk historia.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

historieundervisningen i skånska skolor.

2003/04:Ub282 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ändra i

läroplanernas (Lpo 94 och Lpf 94) första kapitel.

2003/04:Ub287 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fler veckotimmar i ämnet

idrott och hälsa.

2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om närhetsprincipens

betydelse för fysisk aktivitet och därmed

främjandet av elevers hälsa.

2003/04:Ub303 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att låta

organisationen SMOK (Sveriges musik- och

kulturskolor) utreda musikens betydelse och

särskilt då den kommunala musik- och kulturskolans

roll.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skriva in

rätten till studier i kommunala musik- och

kulturskolan i läroplanen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunala

musikskolors avgifter.

4. Riksdagen ger regeringen tillkänna som sin mening

vad i motionen anförs om samverkan mellan

försvarsmusiken och de kommunala musik- och

kulturskolorna.

2003/04:Ub308 av Agneta Ringman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om retorikens plats i skolans

undervisning.

2003/04:Ub314 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om antalet veckotimmar i ämnet

idrott och hälsa.

2003/04:Ub316 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om modersmålsundervisningen.

2003/04:Ub317 av Christer Winbäck (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om musikskolan.

2003/04:Ub321 av Tuve Skånberg (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utvärdering av

implementeringen av läroplanens (Lpo 94)

värdegrund i skolans vardag.

2003/04:Ub325 av Martin Andreasson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om omnämnandet av kristen

tradition och västerländsk humanism i läroplanerna

för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen

och fritidshemmet samt de frivilliga skolformerna.

2003/04:Ub358 av Kent Härstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om simkunnighet.

2003/04:Ub368 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans uppgift

att förmedla kunskap och goda värden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en modern

sexualundervisning.

2003/04:Ub372 av Gunnar Sandberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fysisk aktivitet och

kreativt skapande i skolarbetet.

2003/04:Ub386 av Joe Frans och Sylvia Lindgren (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

olika länders deltagande i slavhandeln över

Atlanten belyses i undervisningen.

2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att grundskolan

skall prioritera baskunskaperna läsning, skrivning

och räkning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet att dela

in basämnena i särskild och allmän kurs.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att timplanen

snarast skall avskaffas.

2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att avskaffa

timplanen.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att elever med

utländsk bakgrund skall kunna prioritera svenska,

och undervisningen i andra ämnen skall därför

kunna skjutas upp.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att hållbar

utveckling bör integreras i samtliga ämnen på

grundskolan.

2003/04:Ub401 av Marianne Carlström och Christina

Nenes (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om hem- och

konsumentkunskapens betydelse för barn och ungdomar.

2003/04:Ub411 av Hillevi Larsson och Britt-Marie

Lindkvist (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det är skolans

ansvar att alla barn lär sig simma.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

specialundervisning i simning vid behov skall

arrangeras inom ramen för skolgymnastiken.

2003/04:Ub412 av Catherine Persson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om betydelsen av idrott och

kostkunskap i skolan.

2003/04:Ub418 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka skolans

undervisning om förtryck och intolerans som ägt

och äger rum med olika ideologiska eller religiösa

förtecken.

2003/04:Ub428 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v,

c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kursplanerna på

grundskole- och gymnasienivå.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om HBT-frågor inom

olika skolämnen.

2003/04:Ub429 av Ulf Holm och Helena Hillar

Rosenqvist (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om mer rörelse i skolan.

2003/04:Ub432 av Marina Pettersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs angående simundervisning i

grundskolan.

2003/04:Ub435 av Helene Petersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om barns simkunnighet.

2003/04:Ub437 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kursplanerna på

grundskole- och gymnasienivå.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om HBT-frågor inom

olika skolämnen.

2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans värdegrund

i såväl förskola som obligatoriskt skolväsende.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kristendomens

ställning i religionsämnet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelningen

mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i

skolan.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens

betydelse för barns välbefinnande.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kulturens roll i

skolan och musik- och kulturskolornas betydelse

för barns utveckling.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om historieämnet.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

religionskunskapsämnet.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att

arbeta inom ideell sektor samt vård och omsorg

under elevens fria val.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block,

samt fördelningen mellan praktiska och teoretiska

ämnen.

2003/04:Ub446 av Christina Axelsson och Anita

Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behov av mer kunskap om

kooperation i skolan.

2003/04:Ub447 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Göran Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utbildningsinsatser inom

IT-området.

2003/04:Ub450 av Maria Öberg och Lennart Klockare

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om idrott och hälsa i skolan.

2003/04:Ub458 av Annika Qarlsson och Kenneth

Johansson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ämnet sex och

samlevnad skall vara ämnesövergripande i

läroplanen.

2003/04:Ub459 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att i både grundskolan och

gymnasiet utöka antalet lektioner i ämnet idrott och

hälsa.

2003/04:Ub466 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kost och motion i skolan.

2003/04:Ub480 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fysiska aktiviteters och

kostvanors roll i för- och grundskolan.

2003/04:Ub483 av Kerstin Andersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skolans ansvar för att

förmedla kunskaper till eleverna om värdet av

demokrati och om vikten av att använda sina

demokratiska rättigheter.

2003/04:Ub500 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om värdegrundsfrågor i skolan.

2003/04:Ub505 av Jan Emanuel Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vegetarisk och vegansk

skolmat samt undervisning inom ramen för ämnet

hemkunskap.

2003/04:Ub517 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

medieutbildning för alla i skolan.

2003/04:K417 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om grundskolans och

gymnasieskolans undervisning i minoritetsfrågor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undervisning i och

på minoritetsspråk.

2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolundervisningen

om sex och samlevnad.

2003/04:Sk309 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utökning av

antalet timmar i skolan för fysiskt arbete,

gymnastik och rörelse.

2003/04:L353 av Inger René m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konsumentkunskap.

2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

modersmålsundervisning.

2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa rätten

till modersmålsundervisning under hela skoltiden

och en skyldighet för kommunen att erbjuda

undervisning om det finns minst tre elever som är

berättigade till sådan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätt för elever

till stödundervisning och/eller ämnesundervisning

på modersmålet.

2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

16. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i

uppdrag att följa upp tidigare översyn av

grundskolans sex- och samlevnadsundervisning som

visat sig bristfällig och att krav ställs på

åtgärder i de fall den inte förbättrats.

2003/04:Kr231 av Yvonne Andersson och Sven Brus

(kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att hantverket och

den praktiska kunskapen bör uppmärksammas i svensk

skola.

2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens

betydelse i skolan.

2003/04:Kr284 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

utvärderings- och uppföljningsmetoderna när det

gäller skolans kulturuppgift bör ses över.

2003/04:Kr285 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör redogöra för hur den fysiska aktiviteten i

skolan skall säkerställas.

2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomföra ett

kunskapslyft inom IT.