Bet. 2003/04:UBU12

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU12

Allmänna skolfrågor

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 167

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år

2003.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. skolplikt,

utbildningsvillkoren i skolan och skolans

organisation, uppföljning av elevens utveckling,

elevinflytande, skolans arbetsmiljö samt elevhälsa.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till de

förslag som lagts fram av Skollagskommittén och

bereds inom Regeringskansliet.

I betänkandet finns en gemensam reservation

rörande utbildning på entreprenad från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de

gröna. I övrigt finns reservationer på olika punkter

från ett eller flera av dessa partier och

Vänsterpartiet. Därtill finns särskilda yttranden

från Moderaterna och Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Skolstart

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub203,

2003/04:Ub271 yrkande 27,

2003/04:Ub276 yrkande 24,

2003/04:Ub388 yrkande 14,

2003/04:Ub392 yrkande 5 samt

2003/04:Ub439 yrkande 6.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (c, mp)

Reservation 4 (kd)

2. Elevfrånvaro

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub202 samt

2003/04:Ub276 yrkande 9.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

3. Skolgången för flickor i patriarkala

miljöer

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub394 yrkande 1 samt

2003/04:Ub418 yrkande 3.

Reservation 6 (fp)

4. Rätt till undervisning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub388 yrkande 3,

2003/04:Ub392 yrkande 4 samt

2003/04:Sf325 yrkande 10.

Reservation 7 (m, c)

Reservation 8 (fp)

5. Individanpassad undervisning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub276 yrkandena 1 och 19,

2003/04:Ub368 yrkande 1 och 3,

2003/04:Ub471 yrkande 3 samt

2003/04:Sf325 yrkande 8.

Reservation 9 (m)

6. Stödundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 20,

2003/04:Ub289 yrkande 1,

2003/04:Ub304 yrkande 1 samt

2003/04:Ub388 yrkande 4.

Reservation 10 (m, fp, kd, c)

7. Mindre klasser

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub439 yrkande 23.

Reservation 11 (kd)

8. Likvärdig utbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub239,

2003/04:Ub471 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Sf325 yrkande 18 samt

2003/04:N328 yrkande 17.

Reservation 12 (m, fp, kd)

Reservation 13 (c)

9. Åtgärder för integration

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub388 yrkande 12 och

2003/04:Sf326 yrkande 25.

Reservation 14 (fp)

10. Nationell styrning samt uppföljning och

utvärdering

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 17,

2003/04:Ub276 yrkandena 2, 3, 13, 15 och 16,

2003/04:Ub439 yrkandena 3 och 31,

2003/04:Ub441 yrkande 4,

2003/04:Ub470 yrkande 2,

2003/04:Ub472 yrkande 2 samt

2003/04:Sf326 yrkande 22.

Reservation 15 (m)

Reservation 16 (fp)

Reservation 17 (v, mp)

Reservation 18 (kd)

11. Kommunal styrning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub237 yrkande 2,

2003/04:Ub388 yrkande 16,

2003/04:Ub392 yrkandena 3 och 12 samt

2003/04:Ub470 yrkande 1.

Reservation 19 (m, fp)

Reservation 20 (c)

12. Rektors roll

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub237 yrkande 3,

2003/04:Ub417 yrkande 13 och 16 samt

2003/04:Ub439 yrkande 24.

Reservation 21 (fp)

Reservation 22 (kd)

13. Skolledarutbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub439 yrkandena 25 och 26.

Reservation 23 (kd)

14. Skolprofilering

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub276 yrkandena 10 och 14,

2003/04:Ub474 yrkandena 1-3 samt

2003/04:Sf325 yrkande 11.

Reservation 24 (m, fp)

15. Entreprenad

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 33,

2003/04:Ub297 samt

2003/04:Ub426.

Reservation 25 (m, fp, kd, c, mp)

16. Tvåspråkig utbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub392 yrkande 21 samt

2003/04:Sf325 yrkandena 9, 13 och 14.

Reservation 26 (m, kd)

Reservation 27 (c)

17. Gränsöverskridande utbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub266.

Reservation 28 (m)

18. Modersmål för svenska elever

utomlands

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub355.

19. Sponsring

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub229 och

2003/04:Ub271 yrkande 38.

20. Studie- och yrkesvägledare

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkande 20 samt

2003/04:Ub439 yrkandena 7 och 8.

Reservation 29 (kd, v)

21. Utvecklingssamtal

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub439 yrkande 16.

Reservation 30 (kd)

22. Kunskaps- och ansvarskontrakt

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub392 yrkandena 7 och 19 samt

2003/04:Ub439 yrkande 20.

Reservation 31 (kd)

Reservation 32 (c)

23. Sekretess kring viss information om

elever

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub244.

24. Skriftliga omdömen

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub341 yrkandena 2 och 3 samt

2003/04:Ub388 yrkande 8.

Reservation 33 (fp)

25. Läsutvecklingsschema

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 18 (i denna del) och

2003/04:Sf326 yrkande 23.

Reservation 34 (m, fp, kd, c)

26. Nationella prov

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 18 (i denna del),

2003/04:Ub388 yrkande 9 och

2003/04:Ub439 yrkande 19.

Reservation 35 (m)

Reservation 36 (fp)

Reservation 37 (kd)

27. Förändring av betygssystemet

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub254,

2003/04:Ub276 yrkandena 25 och 26,

2003/04:Ub341 yrkande 1,

2003/04:Ub367 yrkande 17,

2003/04:Ub388 yrkande 7,

2003/04:Ub392 yrkande 8 samt

2003/04:Ub439 yrkande 17.

Reservation 38 (fp, kd, c)

Reservation 39 (m)

28. Alternativ till dagens betygssystem

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkande 19 och

2003/04:Ub309 yrkande 1.

Reservation 40 (mp)

29. Dokumentering av elevens engagemang

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub271 yrkande 13.

Reservation 41 (v, mp)

30. Prövning i ämne

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub276 yrkande 27.

Reservation 42 (m, fp)

31. Rätt att överklaga betyg

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub309 yrkande 2 samt

2003/04:Ub408 yrkande 2.

Reservation 43 (mp)

32. Lokala skolstyrelser

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 15,

2003/04:Ub392 yrkande 13 och

2003/04:Ub439 yrkande 32.

Reservation 44 (c, mp)

Reservation 45 (kd)

33. Samarbete mellan skola och föräldrar

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkande 12,

2003/04:Ub368 yrkande 4,

2003/04:Ub388 yrkande 20 samt

2003/04:Ub439 yrkande 38.

Reservation 46 (m, fp, kd)

Reservation 47 (v)

34. Elevinflytande

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 11,

2003/04:Ub292 yrkande 9,

2003/04:Ub408 yrkande 3,

2003/04:Ub439 yrkandena 36 och 37 samt

2003/04:Kr361 yrkande 6.

Reservation 48 (kd)

Reservation 49 (v, mp)

35. Rätt att frånvara från undervisningen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub271 yrkande 12.

Reservation 50 (v, mp)

36. Översyn av arbetsmiljölagen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub271 yrkande 10.

Reservation 51 (mp)

37. Elevskyddsombud

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkandena 8 och 9,

2003/04:Ub292 yrkande 11,

2003/04:Ub392 yrkande 26,

2003/04:Ub485 samt

2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del).

Reservation 52 (v, mp)

Reservation 53 (c)

38. Skolans arbetsmiljö

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkandena 4 och 17,

2003/04:Ub357,

2003/04:Ub388 yrkande 11

2003/04:Ub439 yrkandena 4 och 28 samt

2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del).

Reservation 54 (fp)

Reservation 55 (kd)

Reservation 56 (v)

39. Nationellt register över olycksfall i

skolan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub292 yrkande 2.

Reservation 57 (v)

40. Tinnitus

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub361.

41. Städning i skolor

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub292 yrkande 3.

42. Elevhälsa

Riksdagen avslår yrkandena

2003/04:Ub271 yrkandena 28-31,

2003/04:Ub292 yrkandena 8, 13 och 23,

2003/04:Ub353,

2003/04:Ub398 yrkandena 1-3 och 7-9,

2003/04:Ub439 yrkande 27 och

2003/04:Ub482.

Reservation 58 (kd)

Reservation 59 (v)

43. Kostens betydelse

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkandena 35 och 36 samt

2003/04:Ub285.

Reservation 60 (v, mp)

44. ANT-undervisning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub439 yrkande 39,

2003/04:So270 yrkande 3,

2003/04:So578 yrkandena 1 och 2 samt

2003/04:So645 yrkande 13.

Reservation 61 (kd)

45. Drogpolicy i skolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub351 yrkande 2,

2003/04:So345 yrkande 5,

2003/04:So414 yrkande 5 samt

2003/04:So639 yrkande 3.

Reservation 62 (fp)

46. Samarbete med övriga samhället

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub276 yrkande 34.

Reservation 63 (m, kd)

47. Det informella lärandet

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub295 och

2003/04:Kr361 yrkande 5.

Reservation 64 (kd)

48. Naturskolor

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 39 samt

2003/04:Ub392 yrkande 28.

Reservation 65 (v, c, mp)

49. IT som pedagogiskt hjälpmedel

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub439 yrkande 18.

Reservation 66 (kd)

50. Flexibel start på skoldagen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub331.

51. Bristerna inom skolbarnsomsorgen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub438 yrkande 4.

Reservation 67 (kd)

52. Rätt till fritidshemsplats

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub292 yrkande 22.

Reservation 68 (v)

Stockholm den 1 april 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),

Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),

Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik

Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m), Louise Malmström

(s), Tobias Billström (m), Mikael Damberg (s),

Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Axel

Darvik (fp), Lennart Gustavsson (v) och Håkan

Larsson (c).

2003/04

UbU12

Utskottets överväganden

Skolplikt m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

tidpunkten för skolstart, flexibel skolstart

samt elevfrånvaro.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (c,

mp), 4 (kd), 5 (m, fp, kd, c) samt 6 (fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

I ett flertal motioner anförs att åldern vid

skolstart skall vara flexibel.

Moderaterna anför i motion 2003/04:Ub276 yrkande

24 att skolstarten skall vara flexibel men inträffa

senast det år eleven fyller åtta år. Genom den

pedagogiska förskolan finns möjlighet att verkligen

göra en flexibel och flytande övergång från förskola

till grundskola för de elever som vill, skriver man.

I motion 2003/04:Ub203 (m) föreslås att skolstarten

skall vara individuellt anpassad och styras av

barnets kunskaps- och mognadsgrad. Folkpartiet

framhåller i motion 2003/04:Ub388 yrkande 14 som sin

mening att elever normalt skall börja grundskolan

när de är sex år. Skolgången i grundskolan skall

vara flexibel och antalet terminer skall inte vara

fixerat. Eleverna skall kunna gå vidare till

gymnasieskolan vid olika tidpunkter beroende på när

de uppnått målen för grundskolan. Kristdemokraterna

begär i motion 2003/04:Ub439 yrkande 6 att

regeringen skall återkomma till riksdagen med

förslag om hur möjligheten till flexibel skolstart

skall utnyttjas i högre grad än vad som sker i dag.

Skolstarten bör vara individuellt flexibel samt ske

successivt. Kommunerna bör uppmuntras att införa

skolstart varje termin för att på så sätt öka

flexibiliteten och bättre anpassa sig efter varje

elevs förutsättningar och behov. Det bör också

finnas möjlighet att i vissa fall förlänga

skolgången på grundskolenivå med ett år.

Centerpartiet anför i motion 2003/04:Ub392 yrkande 5

att elever bör ges möjlighet att börja

förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vid fler

tidpunkter än bara på höstterminen. Flexibel

skolstart innebär, skriver man, en verkligt

individanpassad skola, där den kunskaps- och

mognadsnivå eleven befinner sig på styr mer än

elevens ålder. Skolstart kan ske vid sex, sju eller

åtta års ålder. Miljöpartiet framhåller i sin motion

2003/04:Ub271 yrkande 27 att barnets utvecklingsnivå

skall vara avgörande för skolstart. En mer

individuellt anpassad skolstart bör därför införas,

anpassad efter varje individs behov och utsträckt

till åtta års ålder.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

samtliga yrkanden.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i

betänkande 2002/03:UbU11, behandlat och avstyrkt

yrkanden om ändrad skolstartsålder med hänvisning

till att ett betydande mått av flexibilitet redan

finns i det nuvarande systemet. Enligt 3 kap. 8 §

skollagen (1985:1100) skall barnet, om

vårdnadshavaren så begär, redan höstterminen det

kalenderår det fyller sex år jämställas med

skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja

skolan. Om uppskjuten skolplikt till det år barnet i

fråga fyller åtta år stadgas i 3 kap. 7 § skollagen.

Den kommun där barnet är bosatt skall, enligt 2 b

kap. 2 § första stycket anvisa barnet plats i

förskoleklass fr.o.m. höstterminen det år då barnet

fyller sex år. Enligt andra stycket samma paragraf

får barnet tas emot i förskoleklass före

höstterminen det år då barnet fyller sex år.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

att ett barn även fortsättningsvis skall kunna tas

in i förskoleklass vid en tidigare tidpunkt än när

barnets rätt till en sådan utbildning inträder. Det

är här, liksom i nuvarande reglering, inte fråga om

en rättighet för barnet utan en möjlighet till en

tidigare start i förskoleklassen om barnets

vårdnadshavare önskar det. Regeringen har aviserat

en proposition om ny skollag till nästa riksmöte.

Regeringen har uppdragit åt Skolverket att utreda

konsekvenserna av flexibel skolstart under läsåret i

grundskolan. Skolverket skall belysa vilka

konsekvenser som flexibel skolstart under läsåret

kan få för barn i förskola och skolbarnsomsorg samt

för elever i det offentliga skolväsendet. Skolverket

skall också ange inom vilka områden som

författningsändringar måste ske för att en eventuell

försöksverksamhet skall kunna komma till stånd samt

föreslå hur en sådan skall utformas. Uppdraget skall

redovisas senast den 15 april 2004.

Utskottet har tidigare (bl.a. i bet.

2001/02:UbU10) framhållit vikten av att alla elever

ges möjlighet att nå målen för grundskolan. Alla

elever når dock inte målen samtidigt och på samma

sätt. Undervisningen i skolan måste därför anpassas

till varje elevs förutsättningar och behov, vilket

tydligt framgår av både skollagen (1 kap. 2 §) och

läroplanen (Lpo 94). För de elever som behöver extra

tid i grundskolan finns möjlighet till detta enligt

gällande bestämmelser. I skollagen anges som

huvudregel att skolplikten upphör vid utgången av

vårterminen det kalenderår eleven fyller 16 år (3

kap. 10 § första stycket). Skolplikten kan dock

upphöra dessförinnan om eleven tillfredsställande

slutfört högsta årskursen i grundskolan eller visat

sig ha motsvarande kunskaper vid en särskild

prövning (3 kap. 10 § andra stycket). En elev som

inte tillfredställande har slutfört det sista

skolåret har rätt att få tillfälle att göra detta

under högst två år efter det att skolplikten upphört

(4 kap. 10 § skollagen).

Vidare får rektor, efter medgivande från

vårdnadshavaren, flytta en elev till en högre

årskurs om eleven har goda förutsättningar att klara

detta (6 kap. 5 § grundskoleförordningen,

1994:1194). Utskottet vill framhålla att för de

elever som når målen snabbare än andra är målen att

sträva efter i läroplanen så utformade att det finns

goda förutsättningar för dessa elever, liksom för

andra, att utvecklas inom grundskolans ramar.

Utskottet anser att det finns tillräckliga

möjligheter att anpassa tiden i grundskolan till

olika elevers behov, och förutsätter att så sker.

I motion 2003/04:Ub276 yrkande 9 föreslår

Moderaterna att lärare och skolledare skall få ett

tydligt mandat att tillrättaföra elever som skolkar

eller stör undervisningen. Undervisningen måste

alltid säkerställas för de elever som har skolplikt.

Elever som stör skall i stället kunna erbjudas

enskild undervisning. Motion 2003/04:Ub202 (m)

efterfrågar striktare regler vid skolk. Sådan

frånvaro måste alltid rapporteras till föräldrarna,

och varje skola bör ha klara regler för hur denna

rapportering av frånvaro skall ske.

Folkpartiet pekar i motion 2003/04:Ub418 yrkande 3

på vikten av att kommunernas uppföljning av

fullgörandet av skolplikten förbättras, så att

skolgången säkras för de flickor som växer upp i

miljöer präglade av patriarkala värderingar. I

motion 2003/04:Ub394 yrkande 1 (c, fp) framförs att

alla barns frånvaro skall följas upp, oavsett

barnens bakgrund och kön.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Enligt 3 kap. 1 § skollagen (1985:1100) har alla

barn som är bosatta i landet skolplikt. Skolplikten

motsvaras av en rätt till utbildning inom det

offentliga skolväsendet.

I 3 kap. 13 § skollagen regleras kommunens tillsyn

över att skolplikten fullgörs. Kommunen skall se

till att skolpliktiga elever i dess grundskola och

särskola fullgör sin skolgång. Bestämmelser om

elevens närvaroplikt i grundskolan finns i 3 kap. 11

§ första stycket skollagen. Där anges att varje

barn, som fullgör skolplikt inom det offentliga

skolväsendet för barn och ungdom eller på något

annat sätt, skall delta i den verksamhet som

anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om

barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl

att utebli. Vårdnadshavarens ansvar för att eleven

fullgör sin skolplikt regleras i 3 kap. 15 och 16 §§

skollagen. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin

skolgång och detta beror på att elevens

vårdnadshavare inte gjort vad på dem ankommer, får

styrelsen för utbildningen vid vite förelägga

elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter.

Av bestämmelserna framgår att vårdnadshavaren,

eleven och skolhuvudmannen har ett gemensamt ansvar

för att skolplikten fullföljs. Skolförfattningarna

förutsätter även ett fortgående samarbete med

vårdnadshavaren angående elevens skolsituation (se

t.ex. Lpo 94 avsnitt 2.4).

Utskottet anser att gällande regelverk tillgodoser

motionsyrkandena.

Utbildningsvillkor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena rörande

rätt till undervisning, individanpassad

undervisning, stödundervisning, mindre

klasser, likvärdig utbildning samt åtgärder

för integration.

Jämför reservationerna 7 (m, c), 8 (fp), 9

(m), 10 (m, fp, kd, c), 11 (kd), 12 (m, fp,

kd), 13 (c) samt 14 (fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

I motion 2003/04:Ub388 yrkande 3 anför Folkpartiet

att skollagen bör ändras så att alla elever skall ha

rätt till undervisning och rätt till stöd även efter

skolpliktens upphörande tills de blir behöriga till

gymnasieskolans nationella program eller kan påbörja

vuxenutbildning. Centerpartiet skriver i sin motion

2003/04:Ub392 yrkande 4 att en individuell

kunskapsrätt bör införas i skollagen. Kommunen och

skolan har ett åtagande som inte är avklarat förrän

eleven har uppnått kunskapsmålen för grundskolan,

anser Centerpartiet. En individuell kunskapsrätt bör

därför införas i skollagen. I motion 2003/04:Sf325

yrkande 10 anför också Moderaterna att en

individuell kunskapsrätt bör införas för alla

skolbarn. Inget barn skall behöva lämna grundskolan

utan fullständiga baskunskaper. Det är oväsentligt

om det tar åtta, nio, tio eller elva år att nå dit.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionerna.

Med hänvisning till bestämmelserna i skollagens 3

kap. 10 § om skolpliktens upphörande och 4 kap. 10 §

om möjligheterna för en elev att beredas tillfälle

att fullfölja sista årskursen i grundskolan högst

två år efter det att skolplikten upphörde, anser

utskottet att det finns goda förutsättningar att

anpassa tiden i grundskolan efter olika elevers

behov. Som tidigare framhållits är målen att sträva

efter så utformade i läroplanen att det finns

utrymme för alla elever att utvecklas inom

grundskolans ramar.

Moderaterna hävdar i flera motioner att det finns

ett behov av en mer individanpassad undervisning. I

motion 2003/04:Ub276 framhåller de att den elev som

i dag önskar gå snabbare fram hålls tillbaka, och

den som skulle behöva mer stöd tvingas framåt utan

att ha nödvändiga kunskaper (yrkande 1).

Individuella kunskapsplaner bör införas i

grundskolan (yrkande 19). Varje elev skall ha en

kunskapsplan som utgår från de nationella

kunskapsmålen. Det åligger skolan att tillsammans

med föräldrarna tillse att eleven bedriver studier i

den omfattningen att de nationella kunskapsmålen och

elevens egna mål nås. Dessa mål föreslås utarbetas

gemensamt och skrivas under av elev, föräldrar och

lärare. I motion 2003/04:Sf325 yrkande 8 framför

Moderaterna att det finns brister i dagens

skolpolitik för barn som behöver extra stöd. Skolan

fungerar bäst för barn med genomsnittliga behov och

har svårt att hjälpa barn med behov av extra stöd.

Skolan fungerar särskilt illa för barn med utländsk

bakgrund, hävdar motionärerna, och särskilt för de

barn som kommer till Sverige under skolåren. I

motion 2003/04:Ub368 framför Moderaterna att alla

elever skall ges möjlighet att lära oavsett

bakgrund, vilken skola de går i eller hur de lär

sig. Skolan måste ta hänsyn till att elever är olika

och ha respekt för deras olikhet (yrkande 1).

Tydliga regler som tillämpas konsekvent är en viktig

förutsättning för en god inlärningsmiljö (yrkande

3). Enligt motion 2003/04:Ub471 (m) yrkande 3 skall

alla barn och ungdomar erbjudas möjlighet till en

individuellt anpassad utbildning.

Flera motioner tar upp frågan om elever med behov av

särskilt stöd.

Moderaterna begär i motion 2003/04:Ub276 yrkande

20 att regeringen lägger fram förslag om tidiga

stödinsatser för elever som riskerar att inte nå

målen. Exempel på satsningar som nämns i motionen är

satsningar på speciallärare, läxläsningshjälp och

sommarundervisning. Folkpartiet anför i motion

2003/04:Ub388 yrkande 4 att elever i behov av stöd

skall ha rätt att få det stödet av en speciallärare,

enskilt eller i grupp. Motion 2003/04:Ub304 (c)

yrkande 1 hävdar skolans pedagogiska ansvar för barn

i behov av särskilt stöd. I motion 2003/04:Ub289 (c)

yrkande 1 framförs att Skolverket i samarbete med

Kommunförbundet bör arbeta för att lokala

handlingsplaner upprättas vid varje skolenhet för

att så tidigt som möjligt upptäcka och hjälpa barn i

behov av särskilt stöd.

I motion 2003/04:Ub439 yrkande 23 understryker

Kristdemokraterna betydelsen av mindre klasser och

skolenheter. Undervisningsgruppernas storlek har

stor betydelse för lärarens välbefinnande och

möjlighet att ge eleverna individuellt stöd och

uppmärksamhet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om individanpassad undervisning,

stödundervisning och mindre klasser.

Barns rätt till utbildning kommer till uttryck i

olika internationella dokument som Sverige har

förbundit sig att följa. Barnkonventionen

föreskriver en rätt till utbildning, som skall ges

på grundval av lika möjligheter för alla. Detta

omfattar bl.a. en rätt till individuellt anpassad

undervisning för barn med särskilda behov. I

Salamancadeklarationen om principer, inriktning och

praxis vid undervisning av elever i behov av

särskilt stöd, som antogs 1994 av den

internationella konferensen om specialundervisning

arrangerad av

Unesco och Spaniens utbildnings- och

vetenskapsministerium, betonas att skolorna skall ge

plats för alla barn oavsett deras fysiska,

intellektuella, sociala, emotionella, språkliga

eller andra förutsättningar.

Skollagskommittén betonar i sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121

s. 325 f.) att alla elever behöver stöd i skolan för

sin utveckling och sitt lärande. Likvärdigheten i

undervisningen skall ses ur elevernas perspektiv,

och innebär inte att undervisningen måste utformas

på samma sätt för alla. Alla elever har rätt att få

ledning och stimulans för maximal

kunskapsinhämtning. Skollagskommittén föreslår en ny

bestämmelse i skollagen med innebörden att alla

elever skall ges den ledning och stimulans som

behövs i deras lärande och personliga utveckling för

att de skall kunna utvecklas så långt som möjligt i

enlighet med utbildningens mål.

I regeringens utvecklingsplan Utbildning för

kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) betonas

bl.a. att eleverna skall ha möjlighet att gå framåt

utifrån individuella förutsättningar även över

skolformsgränserna. Det borde, enligt regeringen,

bli vanligare för grundskoleelever att läsa vissa

kurser på gymnasienivå och för gymnasieelever att få

möjlighet att studera på högskolan i vissa ämnen,

samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning.

Bestämmelser om att elever får det stöd och den

hjälp de behöver i skolan finns bl.a. i skollagen.

Enligt 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skollagen skall

hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. För

grundskolan finns bestämmelser om olika former av

stödinsatser i 5 kap. grundskoleförordningen, bl.a.

studiehandledning på modersmålet, stödundervisning,

specialpedagogiska insatser inom elevens klass eller

i särskild undervisningsgrupp samt anpassad

studiegång. Enligt 5 kap. 4 § grundskoleförordningen

skall en elev ges stödundervisning om det kan

befaras att eleven inte kommer att nå de mål som

minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och

det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl

behöver särskilt stöd. Ytterligare bestämmelser

finns i de övriga skolformsförordningarna samt i

läroplanerna.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (SOU

2002:121) att skollagen skall innehålla bestämmelser

om särskilt stöd. Motivet är att förstärka elevens

rätt samt ange en arbetsprocess som rektor är

skyldig att följa. En utredningsskyldighet av

elevens behov av särskilt stöd skall, enligt

förslaget, skrivas in i lagen. För den elev som då

befinns ha rätt till stöd skall ett åtgärdsprogram

utarbetas och fastställas av rektor. Elev och

vårdnadshavare skall ges en aktiv roll vid

utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Utskottet anser

att beredningen inom Regeringskansliet av

Skollagskommitténs förslag bör avvaktas.

Utskottet anser att gällande bestämmelser och de

förslag som för närvarande är under beredning väl

tillgodoser motionsyrkandenas intentioner. Det finns

goda möjligheter att anpassa undervisningen till

olika elevers behov och utskottet förutsätter att så

även sker.

Organisationen av skolarbetet och klasserna är

enligt utskottets mening något som kommunerna även i

fortsättningen skall ansvara för. Genom det

särskilda statsbidraget till personalförstärkningar

i skola och fritidshem har kommunerna fått ökat

utrymme att välja den organisation som de anser

bäst.

Moderaterna pekar i motion 2003/04:Sf325 yrkande 18

på avsaknaden av en likvärdig skola i alla delar av

landet. Moderaterna framför som sin mening att vi

inte har en likvärdig skola i hela landet, varken

till resurser eller resultat. Andelen elever som går

ut skolan utan fullständiga betyg varierar mellan

olika kommuner och mellan olika skolor i kommunerna.

I motion 2003/04:Ub471 (m) skriver motionären att en

god utbildning är en central del i en fungerande

välfärdspolitik (yrkande 1). Tillgång till god

utbildning är en grundläggande rättighet för alla

svenska barn och ungdomar. Alla bör erbjudas

möjlighet till en individuellt anpassad utbildning,

rik på stöd när eleven behöver extra hjälp, rik på

utvecklingsmöjligheter för dem som vill gå snabbare

fram, solid i de vardagliga värderingarna och tydlig

om det sociala klimatet på skolan (yrkande 2).

I motion 2003/04:Ub239 (kd) anförs att

förutsättningarna för ett särskilt tidsbegränsat

stöd till glesbygdsskolorna bör utredas. Motionären

hävdar att införandet av ett särskilt statligt stöd

av temporär karaktär skulle kunna innebära att en

skola kan överleva även om elevantalet tillfälligt

är lågt. Centerpartiet begär i motion 2003/04:N328

yrkande 17 att Skolverket får i uppdrag att finna

former för kunskaps- och kompetensutveckling till de

små skolorna. Modern informationsteknik kan med

fördel användas för att få tillgång till bibliotek

eller andra resurser som inte finns fysiskt

tillgängliga på orten, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionerna.

I 1 kap. 2 § första stycket skollagen slås fast

att alla barn och ungdomar, oberoende av kön,

geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska

förhållanden, skall ha lika tillgång till utbildning

i det offentliga skolväsendet. Av förarbetena (prop.

1990/91:18 s. 27) framgår att det ankommer på

huvudmännen att utforma sin utbildning så att inte

någon elev i realiteten förhindras att få del av

utbildningen på grund av sitt kön, sin bostadsort

eller sina sociala eller ekonomiska förhållanden.

Skollagskommittén föreslår att principen om lika

tillgång till utbildning även i fortsättningen skall

slås fast i skollagen.

Utskottet vill här också hänvisa till den

särskilda satsningen på skolor i utsatta områden som

Myndigheten för skolutveckling genomför i syfte att

förbättra förskole- och skolsituationen för barn och

ungdomar i områden präglade av segregation.

Utskottet vill också erinra om det särskilda

statsbidrag som Skolverket har att fördela mellan

åren 2001 och 2007 för att göra det möjligt för

kommunerna att genomföra personalförstärkningar i

skola och fritidshem. Skolverkets undersökningar av

hur personalförstärkningarna har fördelats visar att

glesbygdskommunerna har haft den största ökningen av

personaltäthet av kommunerna mellan läsåret 2000/01

och 2002/03. Genom det kommunala utjämningsstödet

utgår dessutom stöd till glesbygdsområden, där de

kommuner som har ett vikande befolkningsunderlag

erhåller stöd för att t.ex. kunna driva skolor med

färre elever än vad som annars hade varit möjligt.

Folkpartiet understryker i två motioner skolans roll

i integrationsprocessen. I motion 2003/04:Ub388

yrkande 12 liksom i motion 2003/04:Sf326 yrkande 25

anförs att skolan kan bli en murbräcka för ökad

social rörlighet och mot segregation och utslagning.

Skolor i utsatta områden skall ges extra resurser

för att förhindra utslagning av elever. Extra

resurser kan bidra till att skolorna blir s.k.

magnetskolor som lockar elever även från andra

områden.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Myndigheten för skolutveckling har, såsom tidigare

nämnts i detta betänkande, sedan i maj 2003

regeringens uppdrag att arbeta för en förbättrad

förskole- och skolsituation i segregerade områden,

dvs. områden som är präglade av social och etnisk

segregation. Myndigheten skall årligen till

regeringen redovisa gjorda insatser, vilka metoder

och arbetssätt som använts, viktiga iakttagelser som

gjorts under arbetet samt vilka resultat som har

uppnåtts och hur dessa spritts till olika huvudmän.

Uppdraget skall slutredovisas den 15 december 2005.

Utskottet framhåller att livsvillkoren för elever i

olika skolor skall spela en viktig roll vid

kommunernas fördelning av resurser.

Organisation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

uppföljning och utvärdering samt nationell

och kommunal styrning.

Jämför reservationerna 15 (m), 16 (fp), 17

(v, mp), 18 (kd), 19 (m, fp), 20 (c), 21

(fp), 22 (kd), 23 (kd), 24 (m, fp), 25 (m,

fp, kd, c, mp), 26 (m, kd), 27 (c), 28 (m)

samt 29 (kd, v).

Motioner och utskottets ställningstagande

Flera motioner rör nationell styrning samt frågan om

uppföljning och utvärdering av skolorna.

I motion 2003/04:Ub276 skriver Moderaterna att det

finns brist på tydliga mål och incitament i skolan

(yrkande 2). Skolans mål tar sig uttryck i det stora

antalet mål som finns i lagstiftningen, läroplaner

och kursplaner, skriver man. Dessa riskerar att

skymma det som bör vara skolans mest angelägna

uppgift, nämligen att förmedla kunskap. Bristen på

incitament yttrar sig bl.a. i att utbildningspremien

är liten och att intagningssystemet till högskolor

är så utformat att taktikval är vanligt. Bristen på

utvärdering är ett grundläggande problem inom den

svenska skolan (yrkande 3). Det behövs en tydlig

ansvarsfördelning för vad de olika politiska

nivåerna, riksdag och regering respektive kommunen,

skall göra för arbetet i skolan (yrkande 13). Enligt

Moderaterna behövs det nationell lagstiftning och

styrdokument samt ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut för att komplettera den

uppföljning och utvärdering som måste bedrivas vid

varje skola av berörda huvudmän (yrkande 15).

Regeringen bör lägga fram förslag om likvärdig

återkommande utvärdering av samtliga skolor oavsett

huvudman eller inriktning vad gäller

undervisningskvalitet och resultat. En återkommande

granskning bör, enligt Moderaterna, ske minst vart

tredje år (yrkande 16). I motion 2003/04:Ub470

yrkande 2 (m) anförs att hur de nationella

riktlinjerna skall tillämpas och målen för skolans

verksamhet skall uppnås skall avgöras av respektive

skola. Skolorna skall, enligt motionären, fungera

som självständiga enheter med fullt ansvar för

verksamhetens utveckling. I motion 2003/04:Ub472 (m)

yrkande 2 anförs att resultatet av

kvalitetsgranskningarna av enskilda skolor löpande

skall publiceras av Skolverket. Folkpartiet

understryker i motion 2003/04:Sf326 yrkande 22

vikten av tydliga mål och utvärderingar i skolan.

Kristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Ub439

att en klarare roll- och ansvarsfördelning mellan

olika beslutsnivåer i samhället behövs i en målstyrd

skola (yrkande 31). Arbetet med skolans värdegrund

måste ingå i skolornas kvalitetsredovisning (yrkande

3). Likaså i motion 2003/04:Ub441 yrkande 4 yrkar

Kristdemokraterna att värdegrundsarbetet skall

redovisas i den kvalitetsredovisning som varje skola

gör årligen för att tydliggöra skolans uppgift att

ständigt hålla värdegrundsarbetet levande.

Miljöpartiet skriver i sin motion 2003/04:Ub271

yrkande 17 att tillsynen av både de fristående och

de kommunala skolorna måste skärpas och att

kvalitetsuppföljningar bör göras kontinuerligt. Det

är viktigt att tillsynen täcker såväl

undervisningens innehåll som sociala förhållanden

vid skolan. Skolverket bör ha möjlighet att bedriva

en aktiv tillsyn där inspektioner är ett naturligt

inslag. Skolverket bör också ges ytterligare

sanktionsmöjlighet att utdöma böter i enlighet med

Skollagskommitténs förslag.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Skollagskommittén har bl.a. haft i uppgift att

föreslå hur skollagen bättre skulle anpassas till

ett målstyrt skolväsende samt överväga hur skollagen

borde utformas för att tydliggöra det kommunala

ansvaret för utbildningen kvalitet och likvärdighet

(dir. 1999:15). Skollagskommittén föreslår i sitt

betänkande att bestämmelser om krav på att varje

huvudman och skolenhet systematiskt skall följa upp

och utvärdera utbildningen skärps och förtydligas i

skollagen. Vidare föreslås att skriftliga

kvalitetsredovisningar skall upprättas årligen samt

att elevernas rätt att medverka i arbetet med

skolenhetens planering och kvalitetsredovisning

stärks. Kommittén föreslår att Skolverkets

tillsynsansvar regleras i skollagen. Skolverket

skall, vidare, ha rätt att förelägga huvudmannen för

verksamhet som står under verkets tillsyn att

fullgöra sina ålägganden. Detta föreläggande skall

kunna förenas med vite. Skollagskommitténs förslag

bereds inom Utbildningsdepartementet.

Utredningsbetänkandet Tre vägar till den öppna

högskolan (SOU 2004:28) har nyligen publicerats och

remissbehandlas för närvarande. Elevernas taktikval

i gymnasieskolan var ett av de problem som

utredningen skulle undanröja. När det gäller

utbildningspremien påminner utskottet om att

lönevillkor i arbetslivet ej faller inom

statsmakternas befogenhet.

Den kommunala styrningen av skolan tas upp i fyra

motioner. I motion 2003/04:Ub470 (m) yrkande 1

anförs att landets kommunala skolor bör omvandlas

till självständiga enheter där skolans personal har

möjlighet att besluta om skolans egna

angelägenheter. Ansvar och möjligheterna att ta

beslut måste flyttas till skolorna där skolledning

och lärare tillsammans med elever och föräldrar kan

forma verksamheten, hävdar motionären. Folkpartiet

hävdar i motion 2003/04:Ub388 yrkande 16 att

kommunala skolor måste göras mer fristående från

kommunala politiker. I motion 2003/04:Ub237 (fp)

yrkande 2 framförs att de kommunala skolplanerna bör

avskaffas. De nationella styrdokumenten räcker,

enligt motionären, väl för att styra verksamheten

och skollagens krav på kommunerna att ta fram en

kommunal skolplan bör därför tas bort.

Centerpartiet begär i sin motion 2003/04:Ub392

förslag till reformer för rätt till kunskap, lokal

makt och fler lärare (yrkande 3). Kommunen och

skolan har ett åtagande som inte är avklarat förrän

eleven uppnår kunskapsmålen för grundskolan. Lärare

och rektor skall ha stor frihet att lägga upp

skolans arbete, och det politiska inflytandet över

skolans verksamhet måste minska (yrkande 12).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

En av Skollagskommitténs uppgifter har, enligt

direktiven (dir. 1999:15), varit att överväga hur

skollagen bör utformas för att tydliggöra det

kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och

likvärdighet. Skollagskommitténs förslag bereds nu

inom Regeringskansliet.

Flera motioner behandlar skolledarens

arbetsuppgifter och roll i skolan.

I motion 2003/04:Ub417 framför Folkpartiet att

rektorn och lärarna skall ha ansvar för beslut om

ekonomi, personal och pedagogik i skolan. Skolans

pedagoger, lärare och skolledare måste, enligt

motionen, själva bestämma hur målen för skolan skall

uppnås (yrkande 13). Skolledaren måste ges goda

förutsättningar att leda den skola där han eller hon

verkar. Det är mycket viktigt att skolledarna kan

anpassa skolan till förändringar i skolan och

omvärlden samt svara mot nya krav, heter det i

motionen. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara att

tidsbegränsa skolledarnas tjänster (yrkande 16).

Kristdemokraterna skriver i motion 2003/04:Ub439

yrkande 24 att rektorns roll som pedagogisk ledare

måste stärkas. Ett tydligt ledarskap behövs i

skolan. Ett skolområde får inte heller vara större

än att skolledaren hinner vara pedagogisk ledare och

inspiratör men också administratör och ekonomisk

ledare. I motion 2003/04:Ub237 (fp) yrkande 3 begärs

ändringar i skollagen för att säkerställa pedagogers

avgörande inflytande över skolan. Kommunala skolor

måste få villkor som mer liknar de fristående

skolornas villkor med korta beslutshierarkier och

större frihet från kommunpolitikerna. Rektor måste

vara pedagogisk ledare, hävdar motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Skolledarens ansvar regleras i skollagen 2 kap. 2

§. Här stadgas bl.a. att rektor skall hålla sig

förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Detta

kan ske på flera sätt, t.ex. genom egen

undervisning, lektionsbesök och genom olika former

av samtal med personalen. Rektors ansvar regleras

också i Lpo 94, avsnitt 2.8, som anger att rektor

ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt

för att skolans resultat följs upp och utvärderas i

förhållande till de nationella målen samt till målen

i skolplanen och den lokala arbetsplanen.

I förarbetena till regleringen av skolledarens

ansvar i 2 kap. 2 § skollagen skrev

departementschefen att det är upp till kommunerna

att själva avgöra hur många rektorer de skall ha,

dock med den begränsningen att en rektors

ansvarsområde inte får göras större än att rektor

kan hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i

skolan (prop. 1990/91:18 s. 34 f.).

Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag

för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

föreslagit att rektors uppgifter skall förtydligas i

skollagen. Rektorn skall leda och samordna det

pedagogiska arbetet inom sitt verksamhetsområde samt

besluta om enhetens inre organisation. Ett stort

antal detaljbestämmelser i skolförordningarna som i

dag reglerar rektors uppgifter och beslut föreslås

tas bort. Även i framtiden föreslås rektor ha en

direkt i författningen utpekad beslutanderätt i

sådana frågor som rör enskilda elever och som ofta

har karaktär av myndighetsutövning. Rektor föreslås

också få möjlighet att delegera uppgifter och beslut

inom lednings- och samordningsansvaret. Med hänsyn

till vidden av ledningsuppgifterna kan rektor,

enligt kommittén, behöva dela sitt ledarskap med

andra ledare i skolan.

Efter att Skolverket i januari 1999 hade redovisat

en granskning av rektorernas roll i en

decentraliserad skolorganisation tillsatte

Utbildningsdepartementet en expertgrupp för

skolledarfrågor. Dess rapport Lärande ledare.

Ledarskap för dagens och framtidens skola

publicerades i augusti 2001. Expertgruppens

bedömning var att rektor i större utsträckning borde

arbeta med skolans resultat, kvalitetsfrågorna och

kvalitetssäkringssystemet samt att det lokala stödet

relaterat till rektorsuppdraget borde öka.

Expertgruppen menade att om detta skall kunna uppnås

behövs en ökad gemensam förståelse för skolans

nationella uppdrag samt ett mer lärande och

kommunikativt ledarskap. Regeringen har därefter

tillsatt en särskild utredare med uppgift att

kartlägga och utvärdera skolans ledningsstruktur

(dir. 2003:36). Utredaren skall redovisa sitt arbete

senast den 30 juni 2004.

Utskottet anser att regeringens beredning av

Skollagskommitténs förslag bör avvaktas.

I motion 2003/04:Ub439 föreslår Kristdemokraterna en

översyn av skolledarutbildningen för att utveckla

rektorsrollen (yrkande 25). I samma motion föreslås

att endast en rektor som avlagt rektorsexamen skall

få anställas i grundskolan (yrkande 26).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

En ny statlig befattningsutbildning för rektorer

startade år 2002. Den anordnas på regeringens

uppdrag av Myndigheten för skolutveckling.

Nyutnämnda rektorer och andra befattningshavare med

ledningsansvar i verksamheter som omfattas av

läroplanerna (Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94) utbildas i

en förnyad rektorsutbildning. Även rektorer och

ledare i godkända fristående skolor omfattas.

Grunden för rektorsutbildningen är statens ansvar

för en likvärdig utbildning, där rektor står som

garant för likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet

i det decentraliserade skolsystemet.

Utbildningstiden omfattar minst 30 utbildningsdagar

och genomförs under minst två och högst tre år.

Utskottet anser att syftet i motionerna genom det

ovan anförda i huvudsak är tillgodosett.

Flera motionsyrkanden behandlar frågan om skolornas

möjligheter till profilering.

I motion 2003/04:Ub276 framför Moderaterna att

skolorna bör ha beslutanderätt över hur de centralt

satta målen bör uppnås. Rektor och lärare bör ha ett

stort utrymme att forma en god utbildningsmiljö

(yrkande 10). I samma motion framförs också att

beslut om hur undervisningen bör förläggas bör vara

en fråga för respektive skola. Detta ger ett stort

utrymme för profilskolor och en ökad integrering av

ämnen som dans, rytmik, idrott och hälsa (yrkande

14). I motion 2003/04:Sf325 yrkande 11 pekar

Moderaterna på vikten av att lärare och rektorer ges

möjlighet att styra skolan och välja dess inriktning

och profilering. I motion 2003/04:Ub474 (m)

framhåller motionären att ju bredare skolans utbud

blir genom individuella skolors profilering, desto

fler barn och ungdomar kommer att finna sig till

rätta och göra väl ifrån sig i skolan (yrkande 1).

Vidare anförs att om varje skola finner sitt område

att bli särskilt duktig på kommer kvaliteten i det

samlade skolsystemet att öka (yrkande 2). Motionären

framhåller också att skolors profilering kan utgöra

incitament för lärares vidareutbildning (yrkande 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Riksdagen behandlade liknande yrkanden vid förra

riksmötet (bet. 2002/03:UbU11 s. 25). Utskottet

hänvisar även nu till att det redan i dag finns

möjligheter för skolan att arbeta med särskilda

profiler och inriktningar inom ramen för skolans val

och elevens val. Detta är en fråga som avgörs på

lokal nivå.

I motion 2003/04:Ub276 yrkande 33 framhåller

Moderaterna att utbildning på entreprenad bör

tillåtas. Etableringsfrihet är viktig både för ökad

konkurrens i storstäderna och för att förhindra

nedläggningar av mindre skolor på landsbygden. Också

i motion 2003/04:Ub426 (m) anför motionären att

grund- och gymnasieskolor skall kunna drivas på

entreprenad. För att det svenska utbildningsväsendet

skall klara den internationella konkurrensen krävs

bl.a. nya lösningar vad gäller driftsformer. I

motion 2003/04:Ub297 (m, kd) anförs att fler skolor

skall kunna drivas på entreprenad bl.a. för att

öppna upp möjligheten för personalen att ta över och

driva skolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

För grundskolan och motsvarande skolformer där

skolplikten kan fullgöras samt för gymnasiesärskolan

saknas möjlighet att lägga ut utbildning på

entreprenad, vilket framgår av 3 kap. 16 §

kommunallagen. Regeringen får, om särskilda skäl

föreligger, ge dispens enligt 2 § lagen om

entreprenadförhållanden i skolan (1993:802). I

Skollagskommitténs betänkande föreslås en översyn av

lagstiftningen rörande entreprenadförhållanden i

skolan. Regeringen avser att låta en särskild

utredare göra en bred genomlysning av frågan om

entreprenader i gymnasieskolan. Direktiven till

utredningen utarbetas för närvarande inom

Utbildningsdepartementet.

I motion 2003/04:Sf325 yrkande 13 framför

Moderaterna att skolorna skall ges möjlighet att ge

eleverna tvåspråkig undervisning. Det kan vara

lättare att ta till sig undervisningen på

hemspråket. Den som har ett förstaspråk har också

lättare att lära sig ett nytt språk, hävdar

motionären. Centerpartiet framför i motion

2003/04:Ub392 yrkande 21 att ämnesundervisning på

ett annat språk än svenska bör kunna ske på distans.

Skolor med god erfarenhet av undervisning i ett

främmande språk, eller undervisning på ett annat

språk än svenska, skall kunna vara värdskola för

elever i en annan skola och ge dem denna

undervisning på distans, hävdar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

För elever som har ett annat språk än svenska som

dagligt umgängesspråk med en eller båda

vårdnadshavarna får en kommun, enligt 2 kap. 7 §

grundskoleförordningen (1994:1194), anordna delar av

undervisningen i årskurserna 1-6 på umgängesspråket

(tvåspråkig undervisning). För elever med finska som

umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i

årskurserna 7-9. Undervisningen skall, enligt andra

stycket andra punkten, planeras så att

undervisningen på svenska successivt ökar under

utbildningstiden. Regeringen har beslutat om en

fyraårig försöksverksamhet med tvåspråkig

undervisning i årskurserna 7 t.o.m. 9 i grundskolan.

Syftet är att förhindra att elever som kommit sent

till Sverige kommer efter kunskapsmässigt medan de

utvecklar sina färdigheter i svenska.

Utskottet ser positivt på denna försöksverksamhet.

I motion 2003/04:Ub266 (m) föreslås en

gränsöverskridande utbildning på grundskolenivå. Det

är inte helt ovanligt att elever går i skola i ett

annat land. Varje kommun har möjlighet att inom

gällande kommunrättsliga ramar träffa avtal i

utlandet om samarbete beträffande utbildning. Någon

reglering motsvarande den överenskommelse om nordisk

utbildningsgemenskap som finns på gymnasieskolans

område finns inte på grundskolan område. Detta vore

dock, enligt motionären, önskvärt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

I 3 kap. 1 § skollagen stadgas att barn som är

bosatta i lander har skolplikt enligt föreskrifterna

i detta kapitel. Skolplikten gäller dock inte i

fråga om barn som varaktigt vistas utomlands eller

vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen

inte kan begäras att barnet skall gå i skolan.

Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning

inom det offentliga skolväsendet.

I motion 2003/04:Ub355 (s) framförs att svenska

elevers möjligheter att studera svenska språket

utomlands bör analyseras. Det är viktigt att satsa

på de svenska barnens svenskundervisning utomlands.

Att ha kontakt med sitt ursprung och behärska sitt

modersmål är en viktig grundtrygghet som alla

människor har rätt till, hävdar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

För svenska elever utomlands finns svensk

statsunderstödd utbildning på grundskole- och

gymnasienivå i många länder. Bidragsbestämmelserna

angående bidrag till svensk undervisning i utlandet

finns i förordningen (1994:519) om statsbidrag till

utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.

Enligt bestämmelserna lämnas statsbidrag till

huvudmannen för en svensk utlandsskola,

distansundervisning, kompletterande

svenskundervisning och undervisning vid utländsk

skola. Utskottet anser att motionens intentioner i

huvudsak är tillgodosedda genom gällande

bestämmelser.

I motion 2003/04:Ub271 yrkande 38 föreslår

Miljöpartiet att kommunerna skapar utvecklingsfonder

dit företagen direkt kan betala in sina bidrag i

stället för att sponsra skolorna. Skolorna skall

vara en reklamfri zon, hävdar man. I motion

2003/04:Ub229 framför Vänsterpartiet att Skolverket

bör ges i uppdrag att ta fram riktlinjer och råd för

sponsring av skolor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om

sponsring och skolorna som en reklamfri zon (bl.a.

bet. 2002/03:UbU11 s. 47). Liksom tidigare hänvisar

utskottet till läroplanernas krav på saklighet och

allsidighet i skolans undervisning samt till

skolhuvudmännens ansvar för att undervisningen

bedrivs så att målen för skolan uppnås.

Konsumentverket har i samråd med Skolverket och

Svenska Kommunförbundet utarbetat ett underlag för

skolhuvudmän och skolledare i deras arbete med att

utarbeta en lokal policy för sponsring inom skol-,

förskole- och fritidshemsverksamhet och ett

hjälpmedel för bedömning av sponsringserbjudanden,

Sponsring i skolan. Vägledning för utarbetande av

lokal policy för sponsring.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub439 en

ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan

(yrkande 7). Det är viktigt att övergången fungerar

smidigt med till exempel informationsutbyte. En

nyckelresurs i detta arbete är, enligt motionärerna,

studie- och yrkesvägledarna (yrkande 8). I motion

2003/04:Ub292 yrkande 20 framhåller Vänsterpartiet

vikten av tillgång till vägledning i grundskola och

gymnasieskola. Tillgång till kvalificerad vägledning

är, enligt motionärerna, ett måste för barn och

unga, speciellt i samband med val till och i

gymnasieskolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I 2 kap. 6 § skollagen återfinns krav på

utbildning för studie- och yrkesorientering. I

Skollagkommitténs förslag återfinns inte motsvarande

bestämmelse. Utskottet anser att den beredning som

för närvarande pågår med anledning av

Skollagskommitténs förslag bör avvaktas.

Uppföljning av elevens utveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden rörande utvecklingssamtal,

skriftliga omdömen, nationella prov,

förändring av betygssystemet samt andra

betygsfrågor.

Jämför reservationerna 30 (kd), 31 (kd), 32

(c), 33 (fp), 34 (m, fp, kd, c), 35 (m), 36

(fp), 37 (kd), 38 (fp, kd, c), 39 (m), 40

(mp), 41 (v, mp), 42 (m, fp) samt 43 (mp).

Gällande bestämmelser

Om betygssystemet i grundskolan finns bestämmelser i

7 kap. grundskoleförordningen (1994:1194).

Ämnesbetyg ges i slutet av varje termin fr.o.m.

årskurs 8 i tre steg, nämligen Godkänd (G), Väl

godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en

elev inte nått upp till de mål som bestämts för

ämnet eller ämnesblocket får eleven inget betyg. I

stället skall på begäran av eleven eller elevens

vårdnadshavare ett skriftligt omdöme ges om elevens

kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket.

Slutbetyget från årskurs 9 sätts med hjälp av

kursplanernas mål samt nationella betygskriterier

som utfärdats i anslutning till kursplanerna i varje

ämne. Till stöd för enhetlig bedömning för hela

landet finns obligatoriska nationella ämnesprov i

svenska, svenska som andraspråk, engelska och

matematik. Ämnesprov i samma ämnen kan också

användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma

elevernas kunskapsutveckling.

Minst en gång varje termin skall läraren, eleven

och elevens vårdnadshavare ha utvecklingssamtal om

hur elevens kunskapsutveckling samt sociala

utveckling bäst kan stödjas. På begäran av elevens

vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till

utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om

elevens skolgång. Sådan information får dock inte ha

karaktären av betyg.

Motioner och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna skriver i motion 2003/04:Ub439

yrkande 16 att utvecklingssamtalen bör

vidareutvecklas. Eleven, föräldrarna och lärarna

skall tillsammans göra upp en individuell studieplan

som omfattar både elevens kunskapsutveckling och

personliga utveckling. Den skall följas upp

regelbundet, och elever, föräldrar och lärare har

ett gemensamt ansvar för att den fullföljs.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Av regeringens utvecklingsplan Utbildning för

kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) framgår

tydligt utvecklingssamtalets framåtsyftande

karaktär. I ett väl fungerande utvecklingssamtal får

eleven och föräldrarna klara besked om elevens

studieresultat och utveckling i relation till målen

i läroplanen och kursplanerna. Läraren skall

allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling

och muntligt och skriftligt redovisa detta för

eleven och föräldrarna.

Av grundskoleförordningen 7 kap. 2 § framgår att

vårdnadshavaren har rätt att begära skriftlig

information som ett komplement till

utvecklingssamtalet. Denna får dock inte ha

karaktären av betyg. Informationen får således ej

vara formaliserad eller standardiserad och den får

inte heller lämnas utan att detta överenskommits i

det enskilda fallet.

I utvecklingsplanen betonas att de

överenskommelser som görs under ett

utvecklingssamtal regelmässigt bör leda till en

framåtsyftande och individuell utvecklingsplan som

skall stödja elevens kunskapsutveckling men inte

användas för att bedöma den. Regeringen anser att

betyg ger en ofullständig information om elevens väg

mot målen och riskerar att formalisera synen på

elevernas utveckling. Dokumentationen av

utvecklingssamtalen får av dessa skäl inte vara

betygsliknande eller användas som omdöme om elevens

resultat.

Utskottet delar regeringens syn på

utvecklingssamtalets innebörd och syfte.

Kristdemokraterna anför vidare i motion

2003/04:Ub439 yrkande 20 att ett ansvarskontrakt bör

införas i grundskolan. För att eleverna skall lyckas

i skolan krävs insatser från eleven, skolan och

hemmet. Det gemensamma ansvaret och vilka delar som

konkret åligger respektive part bör formas i en

skriftlig och årlig överenskommelse, ett

ansvarskontrakt. Centerpartiet anser enligt motion

2003/04:Ub392 att individuella utvecklingsplaner bör

införas från årskurs 1 (yrkande 7). I samma motion

skrivs att ett kunskapskontrakt bör upprättas varje

termin mellan skola och lärare å ena sidan samt elev

och föräldrar å den andra sidan (yrkande 19).

Kontraktet skall utgå från de individuella

studieplanerna och utvärderas och revideras

successivt. Detta kontrakt föreslås vara

obligatoriskt för skolan. I kontraktet skall också

regleras vad som händer om kontraktet bryts.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet hänvisar till vad som ovan har framförts

angående utvecklingssamtalets syfte, nämligen att

skolan, eleven och föräldrarna kommer överens om vad

som behöver göras framöver för att eleven skall göra

framsteg och nå målen. I regeringens utvecklingsplan

betonas att uppföljning och utvärdering samt

studieplanering är en process som är unik för varje

elev och därför varken kan eller bör regleras

centralt i författningar eller föreskrifter.

Utvecklingssamtalet bör leda fram till en

framåtsyftande individuell utvecklingsplan för varje

elev.

Utvecklingssamtalet kan ibland innebära att man

kommer överens om olika åtaganden för eleven,

läraren eller föräldern. Sådana överenskommelser kan

ofta fästas på papper, och det bör då ske i

samverkan mellan lärare, elev och förälder. Ett

formaliserat ansvars- eller kunskapskontrakt, om än

utan rättsverkan, synes ej vara förenligt med synen

på utvecklingssamtalets syfte och innebörd.

I motion 2003/04:Ub244 (m) understryks att ett

förslag om förtroendefull information i skolan

brådskar. I takt med en mer individualiserad skola

ökar kraven på individuell uppföljning. Detta medför

i sin tur ökade krav på kvalitet och innehåll i

informationen och dokumentationen kring varje elev.

Om uppföljningen skall vara förtroendefull och

därmed meningsfull kan sådan information inte

omfattas av offentlighetsprincipen. Lagstiftningen

avseende förtroendefull informations offentlighet

inom skolan bör därför ändras, anser motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

I betänkandet Sekretess i elevernas intresse.

Dokumentation, samverkan och integritet i skolan,

som publicerades i november (SOU 2003:103),

behandlas frågor som rör sekretess för olika former

av dokumentation som förekommer i skolan, bl.a.

rörande den enskilda eleven.

Utskottet anser att regeringens beredning av

frågan bör avvaktas.

Folkpartiet skriver i motion 2003/04:Ub388 yrkande 8

att skriftliga omdömen skall lämnas till alla

elevers vårdnadshavare fr.o.m. första årskursen.

Dessa skriftliga omdömen bör innehålla omdömen om

elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling.

Grundskoleförordningen bör alltså ändras i detta

avseende, skriver man. Även i motion 2003/04:Ub341

(kd) yrkande 2 föreslås att möjligheten att ge

skriftliga omdömen skall införas. I samma motion

föreslås att möjligheten att ge omdömen i ordning

och uppförande bör införas såsom vägledning för

eleverna vilket beteende som är acceptabelt (yrkande

3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Regeringen anser enligt utvecklingsplanen (skr.

2001/02:188) att skolan bör få skyldighet att

utfärda skriftliga omdömen för alla elever som inte

når grundskolans mål år 9, och inte som i dag endast

på en elevs eller vårdnadshavares begäran.

Skollagskommittén har samma uppfattning i denna

fråga. Förslaget bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Av 7 kap. 2 § grundskoleförordningen framgår, som

tidigare nämnts, att vårdnadshavaren har rätt att på

begäran få skriftlig information som ett komplement

till utvecklingssamtalet, men att sådan information

inte får ha karaktären av betyg.

Skolan har således möjlighet att erbjuda de

föräldrar som så önskar den information som ges i

utvecklingssamtal skriftligt. Härvid skall läraren

beskriva både elevens kunskapsutveckling och sociala

utveckling. Läraren får inte ge sådan skriftlig

information utan en överenskommelse i det enskilda

fallet.

Skollagskommittén anser att de gemensamma

överenskommelser eller åtaganden som görs vid

utvecklingssamtalen bör dokumenteras. Denna

dokumentation är, enligt kommitténs mening,

värdefull för både eleven och läraren.

Skollagskommitténs förslag är under beredning.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Sf326 yrkande

23 att de principer som ligger till grund för det

s.k. LUS-projektet skall få genomsyra hela skolan.

Det skall vara tydligt för eleverna vad de skall

uppnå, studieresultaten skall utvärderas tydligt och

utfallet av värderingarna skall kommuniceras på ett

tydligt sätt till alla berörda. Också Moderaterna

föreslår i motion 2003/04:Ub276 yrkande 18 (delvis)

ett ökat bruk av inlärningsscheman som t.ex. LUS för

att stämma av elevens kunskaper.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Läsutvecklingsschemat, LUS, är ett verktyg för

förskole-, grundskole- och gymnasielärare för att

följa upp elevernas läsutveckling. LUS innebär att

läraren genom kvalitativa bedömningar placerar in

varje elev i förhållande till LUS kvalitativa

utvecklingssteg. Syftet med metoden är att läraren

skall kunna avgöra var i läsutvecklingen en elev

befinner sig och snabbt kunna sätta in adekvata

åtgärder om så behövs.

Utskottet erinrar också om det arbete som utförts

inom projektet Språkrum inom Statens skolverk och

Myndigheten för skolutveckling i syfte att stödja

förskolors och skolors arbete med att stödja och

stimulera arbetet med språkutveckling med inriktning

på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolan,

Redovisning av Språkrum, Uppdrag till Statens

skolverk och Myndigheten för skolutveckling (dnr

2003:7).

I motion 2003/04:Ub388 yrkande 9 framför Folkpartiet

att nationella prov i matematik och svenska skall

ges senast i årskurs 3. Nationella prov ger, enligt

Folkpartiet, en möjlighet att upptäcka elever som

är i behov av stöd. Nationella prov ger också en

samlad bild av skolans resultat. Kristdemokraterna

anser enligt motion 2003/04:Ub439 yrkande 19 att de

nationella proven i årskurs 5 skall vara

obligatoriska och genomföras i flera ämnen.

Moderaterna anser enligt motion 2003/04:Ub276

yrkande 18 att ett ökat bruk av nationella prov som

stämmer av elevernas kunskaper är viktiga i en skola

som styrs av nationella kunskapsmål och där

återkommande utvärderingar och ökad uppföljning får

allt större betydelse.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Liknande motionsyrkanden har behandlats och

avstyrkts av utskottet vid ett flertal tillfällen

(senast bet. 2001/02:UbU10 och 2002/03:UbU12).

Utskottet finner inte anledning att nu ändra sina

tidigare ställningstaganden.

Inom ramen för det nationella provsystemet finns i

dag diagnosmaterial i svenska och matematik för åren

före årskurs 6. För årskurs 6-9 finns

diagnosmaterial förutom i dessa ämnen även i

engelska. Syftet med de diagnostiska proven är att

lärarna skall få hjälp att bedöma och stödja

elevernas utveckling. Ämnesprov i samma ämnen kan

användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma

elevernas kunskapsutveckling. Möjlighet finns att

lokalt bestämma att dessa prov skall genomföras av

alla elever. I slutet av årskurs 9 skall nationella

ämnesprov ges i svenska, engelska och matematik för

att bedöma elevernas kunskapsutveckling samt för att

utgöra stöd vid betygssättningen.

Ett flertal motioner behandlar förändringar i

betygssystemets utformning.

Moderaterna anför i motion 2003/04:Ub276 att

nationella betyg bör sättas senast i årskurs 5. Det

ger en värdering av elevens uppnådda förmåga efter

de första fem skolåren. Det ger också en nationell

avstämning av kunskapsläget mitt i skoltiden

(yrkande 25). I samma motion föreslås en möjlighet

att tidigare avge betyg och skriftliga omdömen om

föräldrarna efterfrågar detta. Det skall vara helt

upp till skolor och föräldrar att använda antingen

skriftliga betyg eller muntliga samtal som grund för

kommunikation mellan skola och hem (yrkande 26).

Folkpartiet hävdar i motion 2003/04:Ub367 yrkande

17 att betygssystemet innehåller alltför få steg för

att på ett rättvist sätt spegla elevernas skilda

kunskapsnivåer. Man anser också att en nationell

utvärdering av betygssättningen bör genomföras.

Folkpartiet anför även i motion 2003/04:Ub388

yrkande 7 att alla elever skall få betyg från

årskurs 6 och att betygsskalan bör vara sexgradig.

Om alla elever får betyg i årskurs 6 blir betyget

mindre dramatiskt, hävdar man. Betygsskalan

innehåller i dag alltför få steg för att betyget

rättvist skall kunna visa vilka kunskaper eleven

faktiskt har uppnått. I motion 2003/04:Ub341 (kd)

yrkande 1 begärs också att betyg skall kunna ges

tidigare och oftare. Betyg bör, förespråkas det,

vara obligatoriska senast fr.o.m. år 7 för att

eleverna skall hinna vänja sig vid systemet i god

tid före slutbetyget i år 9. Det bör, enligt

motionären, inte finnas någonting som hindrar en

enskild skola att ge betyg tidigare. Centerpartiet

framhåller i motion 2003/04:Ub392 yrkande 8 att

betyg skall ges från årskurs 6 och sättas i sex

steg. Betyg ger en tydlig bild till elev och

föräldrar om hur långt eleven har kommit på väg mot

måluppfyllelsen och tvingar dessutom skolorna till

utvärderingar av hur väl de lyckats stödja eleverna

i deras kunskapsutveckling. Kristdemokraterna anför

i motion 2003/04:Ub439 yrkande 17 att målrelaterade

betyg bör ges i en sexgradig skala fr.o.m. årskurs

6. Stegen i betygsskalan får inte vara för glesa om

betygssystemet skall medverka till att motivera

eleven att försöka uppnå nästa steg samt om betyget

skall upplevas som rättvist och träffsäkert. I

motion 2003/04:Ub254 (kd) framhåller motionären att

förändringen av betygen från de fem betygsstegen 1-5

till tre betygssteg har inneburit en försämring för

eleverna såväl i betygens funktion av positiv

återföring som i funktionen av urvalskriterium för

vidare studier.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Motsvarande motionsyrkanden har under senare år

vid flera tillfällen avslagits av riksdagen på

förslag av utskottet, senast i betänkande

2002/03:UbU12 (s. 9). Utskottet finner ingen

anledning att nu ändra sina tidigare ståndpunkter.

Utskottet pekade då på att antalet steg i

betygsskalan bygger på att kunskapskvaliteter för

olika steg kan identifieras och beskrivas i

betygskriterier. En förändring av antalet steg

skulle innebära en genomgripande förändring av

betygssystemet.

För att säkerställa kvaliteten i det nuvarande

betygssystemet har regeringen givit Skolverket i

uppdrag att tillsammans med lärarorganisationerna

genomföra en nationell kompetensutveckling om

bedömning och betygssättning för lärare. Detta

uppdrag har övertagits av Myndigheten för

skolutveckling.

Utskottet vill också peka på det arbete som för

närvarande pågår inom Skolverket med att ta fram

bl.a. ett kommentar- och bedömningsmaterial med

exempel på bedömda elevlösningar i ett flertal ämnen

i såväl grundskola som gymnasieskolan. Detta

material skall spridas till alla skolor i samband

med skolstarten 2004.

Gymnasiekommittén har i sitt betänkande Åtta vägar

till kunskap (SOU 2002:120) tagit upp betygssystemet

och betygssättningen. Kommittén anser att en

eventuell förändring av det rådande betygssystemet

bör ske som en konsekvens av andra förändringar i

gymnasieskolan och dess struktur.

Utskottet menar att regeringens beredning av

förslagen bör avvaktas.

Miljöpartiet anför i motion 2003/04:Ub309 yrkande 1

att ett alternativ till dagens betygssystem bör

utredas. En grundstomme i ett alternativt system

bör, enligt Miljöpartiet, vara fortsatta

kontinuerliga muntliga utvecklingssamtal på samma

sätt som i dag. Dessa bör emellertid kunna

kompletteras av skriftlig information som tydligt

skall betona elevernas utvecklingsmöjligheter.

Vänsterpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub292

yrkande 19 att arbetet med att utveckla ett

bedömningssystem i grundskolan som anpassas till den

nya gymnasieskolan bör inledas. Betygen har spelat

ut sin roll när det gäller antagningen till

gymnasieskolan. En betygsfri antagning till

gymnasieskolan förespråkas och alla elever bör komma

in på den sektor de önskar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare uttalat sig mot en

genomgripande översyn av betygssystemet med

motiveringen att det nuvarande betygssystemet varit

i bruk endast en kortare tid (bet. 2002/03:UbU12 och

2001/02:UbU10) samt att införandet av det nuvarande

systemet krävt ett omfattande arbete både på

nationell och lokal nivå (bet. 2002/03:UbU12 samt

2001/02:UbU9). Utskottet vill här liksom tidigare år

peka på utvecklingssamtalens ökade roll i

uppföljningen av elevens kunskapsutveckling. Genom

den satsning på kompetensutveckling av lärare i

frågor om bedömning och betygssättning som

Myndigheten för skolutveckling ansvarar för, ökar

förutsättningarna för likvärdiga och rättvisa betyg.

I betänkandena från Skollagskommittén och

Gymnasiekommittén framförs förslag i betygsfrågor

som bl.a. syftar till att avhjälpa problem i dagens

system. Bland de elva punkter som regeringen

presenterat för reformering av gymnasieskolan finns

förslag om införande av ämnesbetyg. Utskottet anser

att beredningen inom Regeringskansliet av förslagen

i detta avseende bör avvaktas.

Miljöpartiet skriver i motion 2003/04:Ub271 yrkande

13 att skollagen bör ändras vad gäller betyg så att

det klart kan framgå av en elevs slutbetyg om han

eller hon varit engagerad i elevinflytande,

skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete m.m.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag

för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) bl.a.

föreslagit att elevers arbete med inflytandefrågor

skall stödjas och underlättas. Kommittén skriver att

företrädare för eleverna måste ges både tidsmässiga

och organisatoriska förutsättningar för sitt arbete

samt att elevföreträdare, om de så önskar, skall ges

särskilt stöd i skolarbetet för att de skall kunna

fullgöra sitt uppdrag.

Utskottet anser, liksom Skollagskommittén, att

elevers arbete med elevinflytandefrågor m.m. är

angeläget och skall stödjas, men att detta kan ske

utan att genomföra förändringar i det nuvarande

betygssystemet.

Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Ub276 yrkande

27 att en rätt att tentera upp och av betyg i såväl

grundskolan som gymnasieskolan skall införas. Detta

skulle ge eleverna ökade möjligheter att tentera av

de olika nivåerna på ämnena som ett komplement till

att gå hela kurser.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Bestämmelser om prövning i ämne i grundskolan

finns i grundskoleförordningen, 7 kap. 16 §. En elev

som går i grundskolan har möjlighet att genomgå

prövning i ett eller flera ämnen. Betyget från sådan

prövning tas med i slutbetyget. Det finns inga

begränsningar när det gäller tidpunkten för

prövningen. När det gäller grundskolan är alltså

motionärens yrkande tillgodosett.

För prövning i gymnasieskolan gäller att en elev

där har rätt att genomgå prövning i alla kurser och

i det projektarbete som ingår i elevens individuella

studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg

på kursen eller har fått betyget Icke godkänd.

Däremot kan en elev som har fått ett godkänt betyg i

en kurs inte under sin tid som elev i gymnasieskolan

höja det betyget genom prövning. Denna bestämmelse

infördes efter avisering i proposition 1994/95:174

(bet. UbU19, rskr. 406) och motiverades dels med att

prövning för högre betyg på vissa håll satts i

system, vilket urholkar betygssystemet, dels med

pedagogiska skäl, nämligen att elevernas studier i

andra kurser riskerar att bli lidande och den

naturliga rytmen i studierna störd. Riksdagen har

vid varje riksmöte därefter avslagit motionsyrkanden

av samma innebörd som det nu aktuella.

Miljöpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub309 yrkande

2 att betyg skall vara möjliga att överklaga. Även i

motion 2003/04:Ub408 (s) yrkande 2 föreslås att en

elev skall ha möjlighet att få sina betyg opartiskt

prövade. Eleverna bör ha rätt att överklaga betyg

och få sina kunskaper prövade av annan lärare eller

rektor, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande att

betyg skall kunna omprövas i syfte att stärka

elevens rättssäkerhet. Eleverna skall, enligt

förslaget, ges möjlighet att begära omprövning av

betyg på avslutat ämne, ämnesblock eller kurs.

Begäran om omprövning skall göras hos rektor inom en

vecka från det eleven fick del av betyget. Den skall

genomföras av rektor och en annan lärare än den som

satt betyget och grundas på det studieresultat som

låg till grund för betyget. För att ett nytt betyg

skall kunna sättas skall rektor och lärare vara

eniga. Omprövningen skall inte kunna resultera i att

betyget sänks.

Utskottet anser att beredningen inom

Regeringskansliet av Skollagskommitténs förslag i

denna fråga bör avvaktas.

Elevinflytande m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden rörande lokala skolstyrelser,

samarbete mellan skola och föräldrar,

elevinflytande, m.m.

Jämför reservationerna 44 (c, mp), 45 (kd),

46 (m, fp, kd), 47 (v), 48 (kd), 49 (v, mp)

samt 50 (v, mp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna anför i motion 2003/04:Ub439

yrkande 32 att varje skola skall ha en styrelse. I

styrelsen, som skall ledas av rektor, kan finnas

representanter för personal, elever och föräldrar,

men även andra representanter för näringslivet på

orten, elever som tidigare gått på skolan eller mor-

och farföräldrar kan förekomma. Centerpartiet

föreslår i motion 2003/04:Ub392 yrkande 13 att den

försöksverksamhet med lokala styrelser med

föräldramajoritet som nu genomförs i hela landet

permanentas. Styrelsernas befogenheter bör dock

avgränsas så att skiljelinjen mellan lärarnas och

skolledningens pedagogiska ledarskap och

föräldrastyrelsernas uppgifter blir tydliga.

Miljöpartiet skriver i motion 2003/04:Ub271 yrkande

15 att lokala skolstyrelser med föräldramajoritet

bör införas i grundskolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Försöksverksamhet med lokala styrelser inom

grundskolan och den obligatoriska särskolan pågår

sedan år 1996. Bestämmelserna om försöksverksamheten

i grundskolan finns i en särskild förordning (SFS

1996:605). Denna försöksverksamhet har förlängts

till utgången av juni 2007.

En inom Utbildningsdepartementet tillsatt

arbetsgrupp har under hösten 2003 lämnat förslag

till en tydligare reglering av barns, elevers och

föräldrars rättigheter till inflytande samt

förskolans, skolans och vuxenutbildningens

skyldighet att öka det reella inflytandet för dessa,

Var-dags-inflytande i förskola, skola och

vuxenutbildning, Ds 2003:46. Remisstiden för

skrivelsen gick ut den 16 februari 2004. Regeringen

kommer att bereda departementsskrivelsens förslag

tillsammans med Skollagskommitténs förslag på detta

område.

Utskottet anser att beredningen inom

Regeringskansliet av Skollagskommitténs och

arbetsgruppens förslag bör avvaktas.

Flera motioner pekar på vikten av samarbete mellan

skolan och föräldrarna.

Moderaterna framför i motion 2003/04:Ub368 yrkande

4 att för att föräldrarna skall kunna vara delaktiga

och vara en tillgång måste samarbetet mellan hem och

skola öka. Engagerade föräldrar ökar elevens

möjligheter att klara och uppskatta skolarbetet.

Folkpartiet hävdar i motion 2003/04:Ub388 yrkande 20

att föräldrarnas kunskaper om sina barn och deras

möjligheter att stödja dem måste tas till vara.

Föräldrarna utgör en resurs för skolarbetet, och

skolan bör utvärdera sin förmåga att samarbeta med

föräldrarna. I motionen framhålls också vikten av

att båda föräldrarna vid delad vårdnad får

information från skolan samt att kommunen

underlättar skolgången för elever som bor på två

ställen.

Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:Ub439

yrkande 38 att föräldrars rätt till information och

medinflytande i skolan måste stärkas. Föräldrarnas

intressen, kunskap och kapacitet bör tas till vara i

beslut som rör skolans och därmed det egna barnets

vardag. Även Kristdemokraterna påtalar att om en

elevs föräldrar har separerat och bor på olika

adresser bör information skickas till båda

adresserna.

Vänsterpartiet menar i motion 2003/04:Ub292

yrkande 12 att föräldrautbildningens betydelse för

föräldramedverkan i skolan bör uppmärksammas.

Framgångsrika projekt med detta syfte bör kartläggas

och idéerna spridas och utvecklas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om

vikten av samarbete mellan föräldrar och skola.

Föräldrars rätt och möjlighet till inflytande i

skolan är fastslagen i läroplanen (Lpo 94). Där

anges att skolans och vårdnadshavarens gemensamma

ansvar för elevernas skolgång skall skapa bästa

möjliga förutsättningar för barns och ungdomars

utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan

skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att

man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet

i skolan. Vidare skall läraren samverka med och

fortlöpande informera föräldrarna om elevens

skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och

hålla sig informerad om den enskilda elevens

personliga situation.

Regler om vårdnadens utövande återfinns i 6 kap.

11-13 §§ föräldrabalken. Om barnet har två

vårdnadshavare skall de enligt 6 kap. 13 §

föräldrabalken tillsammans utöva bestämmanderätten i

frågor som rör barnets personliga angelägenheter.

Bestämmanderätten kan dock utövas av den ena

vårdnadshavaren ensam när den andra till följd av

sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta del

av beslut rörande vårdnaden och beslutet inte kan

skjutas upp utan olägenhet. Beslut som är av

ingripande betydelse för barnets framtid får dock

normalt inte fattas av den ena vårdnadshavaren

ensam.

Den förälder som barnet bor hos kan ensam besluta

i frågor som omfattar den dagliga omsorgen om

barnet. I förarbetena till lagstiftningen uttalades

att till den dagliga omsorgen hör bl.a. frågor om

barnets mat, kläder, sovtider och hur barnet

tillbringar sin fritid. Däremot undantogs beslut av

mer ingripande betydelse för barnets framtid såsom

frågor som rör barnets skolgång och bosättning

(prop. 1975/76:170 s. 178). Justitieombudsmannen har

i flera fall kritiserat skolor som har underlåtit

att tillfråga den ena av vårdnadshavarna om viktiga

beslut angående ett barn.

Utskottet anser att det är av vikt att föräldrar

känner sig delaktiga i skolans verksamhet. Skolan

har ett ansvar för att arbeta fram rutiner för att

så långt det är möjligt, vid delad vårdnad, delge

elevens båda föräldrar information.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub439

att en lagstadgad miniminivå för elevinflytande

skall införas (yrkande 36) samt att elevinflytandet

i skolan skall öka successivt under skolåren efter

ålder och mognadsgrad (yrkande 37). Även i motion

2003/04:Kr361 yrkande 6 framför Kristdemokraterna

att det skall finnas en lagfäst miniminivå för

elevinflytande.

Miljöpartiet framför i motion 2003/04:Ub271

yrkande 11 att skolorna bör verka för att skapa

demokratiska mötesplatser. Vänsterpartiet föreslår i

motion 2003/04:Ub292 yrkande 9 en översyn av

möjligheterna att bedriva elevfackligt arbete. I

motion 2003/04:Ub408 (s) yrkande 3 föreslås att

eleverna skriftligt och anonymt skall få utvärdera

sina lärares arbete.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

bl.a. att eleverna själva skall kunna påverka sin

utbildning och aktivt bidra till utbildningens

utveckling samt att elevföreträdare skall informeras

inför förändringar som är viktiga för eleverna samt

ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter innan

beslut fattas i sådana frågor. Dessutom föreslås att

elevers och elevsammanslutningars arbete med

inflytandefrågor skall stödjas och underlättas.

Skollagskommittén föreslår att bestämmelserna om

elevinflytande skall anges i form av allmänna

föreskrifter. En detaljreglering på området bör

undvikas, anser kommittén.

Utskottet anser att regeringens beredning av

ärendet bör avvaktas.

I motion 2003/04:Ub271 yrkande 12 anför Miljöpartiet

att ändringar måste ske i skollagen för att

garantera elever rätt att frånvara för arbete med

elevinflytande, skyddsombudsarbete,

skoltidningsarbete, m.m.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Skollagskommittén har i sitt betänkande (SOU

2002:121) bl.a. föreslagit att elevers arbete med

inflytandefrågor skall stödjas och underlättas.

Kommittén skriver att företrädare för eleverna måste

ges både tidsmässiga och organisatoriska

förutsättningar för sitt arbete samt att

elevföreträdare, om de så önskar, skall ges särskilt

stöd i skolarbetet för att de skall kunna fullgöra

sitt uppdrag.

Utskottet anser att beredningen inom

Regeringskansliet av Skollagskommitténs förslag bör

avvaktas.

Arbetsmiljö m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden rörande översyn av

arbetsmiljölagen, elevskyddsombud, skolans

arbetsmiljö, nationellt register över

olycksfall i skolan, tinnitus samt städning i

skolor.

Jämför reservationerna 51 (mp), 52 (v, mp),

53 (c), 54 (fp), 55 (kd), 56 (v) samt 57 (v).

Motioner och utskottets ställningstagande

Miljöpartiet framför i motion 2003/04:Ub271 yrkande

10 att arbetsmiljölagen även bör omfatta ett

elevperspektiv och att en översyn av lagen därför är

nödvändig.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Regeringen har i propositionen Hälsa, lärande och

trygghet (prop. 2001/02:14) aviserat en översyn ur

elevperspektiv av arbetsmiljölagen i syfte att

förtydliga elevernas inflytande över arbetsmiljön.

Det utvidgade utbildningsbegreppet som

Skollagskommittén föreslår, bör, enligt kommittén,

få som konsekvens att även elever i förskola och

fritidshem omfattas av arbetsmiljölagen. Vilka

förändringar i arbetsmiljölagen som detta kan

föranleda bör, enligt kommittén, övervägas inom

ramen för regeringens översyn.

Ett flertal motioner behandlar frågan om

elevskyddsombudens roll inom skolans

arbetsmiljöarbete.

Centerpartiet skriver i motion 2003/04:Ub392

yrkande 26 att rättigheterna för elevskyddsombuden i

6 kap. 17 och 18 §§ arbetsmiljölagen bör utökas till

att likna dem som gäller för övriga skyddsombud.

Elevskyddsombuden, som i dag endast har möjlighet

att yttra sig, bör bl.a. få möjlighet att rösta vid

skyddskommitténs sammanträden samt sammankalla

sådana sammanträden. Miljöpartiet anför i motion

2003/04:Ub271 att elevskyddsombudens roll i skolan

måste förändras och stärkas. Elevskyddsombuden måste

ha samma rättigheter som skyddsombuden på vuxnas

arbetsplatser och därmed ha rätt att kalla in

skyddsinspektör vid behov (yrkande 8). I samma

motion framhålls att elevskyddsombud bör införas

även för årskurserna 1-6 (yrkande 9). Vänsterpartiet

begär i motion 2003/04:Ub292 yrkande 11 att

elevskyddsombudens ställning stärks. Det behövs

konkreta utbildningsinsatser och reella möjligheter

att påverka, skriver man. Även i motion

2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del) skriver

Vänsterpartiet att elevskyddsombudens ställning bör

bli föremål för översyn. Elevskyddsombuden bör,

enligt motionen, ges vidare befogenheter än i dag.

Även i motion 2003/04:Ub485 (s) framhålls vikten av

elevers inflytande på arbetsmiljön i skolan.

Elevskyddsombud bör utses från och med årskurs 1 och

successivt få mer befogenheter. Det borde vara

självklart, enligt motionen, att elevskyddsombuden

har förslags- och rösträtt. Det borde också, enligt

motionen, vara rimligt att eleverna har lika många

representanter som personalen i skyddskommittén för

att på ett bättre sätt representera majoriteten på

arbetsplatsen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

De övergripande bestämmelserna om arbetsmiljön i

skolan finns i arbetsmiljölagen (1977:1160), som har

karaktär av ramlag. Skolan är i arbetsmiljölagens

mening en arbetsplats, och arbetsmiljölagen och

anslutande författningar gäller därför arbetstagarna

i skolan. Den som genomgår utbildning likställs med

arbetstagare och omfattas av arbetsmiljölagens

bestämmelser utom såvitt gäller reglerna om

skyddsombud, skyddskommittéer och åldersgränser. I 6

kap. arbetsmiljölagen finns bestämmelser om den

lokala skyddsverksamheten i företag och

förvaltningar. Bestämmelserna bygger på principen om

samverkan i organiserade former mellan arbetsgivare

och arbetstagare i arbetsmiljöfrågor. Bestämmelserna

i kapitlet gäller inte för elever förutom reglerna

om elevskyddsombud i 17 och 18 §§.

Enligt 6 kap. 17 § skall de som genomgår

utbildning av huvudmannen för utbildningen ges

tillfälle att genom skyddsombud medverka i

skyddsverksamheten på arbetsstället, om det är

rimligt med hänsyn till utbildningens art och

utbildningsperiodens längd. Elevskyddsombuden skall

vidare beredas tillfälle att delta i skyddsarbetet i

alla väsentliga avseenden, såsom att delta i

planeringen av nya eller ändrade lokaler,

arbetsmetoder eller arbetsförhållanden i övrigt.

Reglerna om organiserad elevmedverkan gäller inte

elever i lägre årskurser än årskurs 7 i grundskolan.

I förarbetena till arbetsmiljölagen betonas dock att

de yngre eleverna i takt med sin mognad bör få

möjlighet att delta i skolans miljöarbete i olika

former vid sidan av det organiserade miljöarbetet

(prop. 1976/77:149).

Av 6 kap. 18 § framgår att huvudmannen för

utbildningen skall se till att elevskyddsombuden får

den utbildning och den ledighet som behövs för

uppdraget.

BO (barnombudsmannen) har föreslagit att

elevskyddsombuden skall få en förstärkt roll genom

bl.a. förslags- och beslutanderätt i skolans

skyddskommitté eller motsvarande. Skollagskommittén

anser att frågan om att ge elevskyddsombuden en

starkare ställning är angelägen. Enligt kommittén

bör frågan om elevskyddsombudens ställning prövas

inom ramen för regeringens aviserade översyn av

arbetsmiljölagen ur ett elevperspektiv i syfte att

förtydliga elevernas inflytande över sin

arbetsmiljö.

Utskottet anser att regeringens beredning av

ärendet bör avvaktas.

Folkpartiet framför i motion 2003/04:Ub388 yrkande

11 att elever och lärare självklart måste ha en

arbetsplats som uppfyller kraven på en acceptabel

arbetsmiljö. Trots att svenska skolor omfattas av

arbetsmiljölagens föreskrifter finns det enligt

motionärerna brister i både den psykosociala och den

fysiska arbetsmiljön. Kristdemokraterna framhåller i

motion 2003/04:Ub439 att eleverna har rätt att kräva

en bra arbetsmiljö. En god fysisk miljö är viktig ur

pedagogisk synvinkel (yrkande 28). I motionen

framförs också vikten av arbetsro i skolan. Det är

viktigt att skolpersonalen reagerar när elever

skolkar, kommer sent till lektioner m.m. Det är,

skriver motionärerna, viktigt att varje skola har

tydliga regler om vad som är tillåtet och inte

tillåtet (yrkande 4). Vänsterpartiet framhåller i

motion 2003/04:Ub292 att Skolverket utifrån

arbetsmiljölagen bör utarbeta riktlinjer angående

elevers arbetsmiljö, som formuleras på ett sådant

sätt att de kan följas upp och utvärderas (yrkande

4). I samma motion framförs vikten av att stoppa

tillgängligheten till pornografi i skolans miljö,

t.ex. genom att förhindra att skolans datorer

används till att besöka Internetsidor med

pornografiskt innehåll (yrkande 17). I motion

2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del) skriver

Vänsterpartiet att arbetsmiljölagen inte tillämpas i

skolan som på andra arbetsplatser. Här har, enligt

motionärerna, de lokala styrelserna för skolan en

viktig roll att fylla. I motion 2003/04:Ub357 (s)

framförs att eleverna både kan och vill ta ett

större ansvar för sin arbetsplats. Ett ökat

elevengagemang leder till bättre studiero och

arbetsmiljö i skolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) stadgas att

skolan skall främja elevernas förståelse för andra

människor samt deras förmåga till inlevelse. Vidare

kan nämnas att lärarna i läroplanerna har givits ett

uttryckligt ansvar att uppmärksamma och i samråd med

övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att

förebygga och motverka alla former av kränkande

behandling i skolan.

Skollagskommittén föreslår att särskilda

bestämmelser förs in i skollagen som ger rektor och

lärare möjlighet att i akuta situationer vidta

tillfälliga åtgärder för att tillförsäkra alla

elever en trygg skolmiljö och studiero och för att

komma till rätta med elever som uppträder störande

och hotfullt. Föremål som är störande eller som

utgör ett hot mot säkerheten föreslås kunna tas om

hand.

Skollagskommittén föreslår också att det i

skollagens 3 kap. 3 § tas in en erinran om

arbetsmiljölagens bestämmelser om kravet på en god

och trygg arbetsmiljö för såväl elever som personal.

Utskottet anser att en trygg miljö i skolan är en

viktig förutsättning för att eleverna skall kunna

tillgodogöra sig kunskaper och utvecklas mot målen.

Regeringens beredning av Skollagskommitténs förslag

bör emellertid avvaktas.

Vänsterpartiet begär i motion 2003/04:Ub292 yrkande

2 att regeringen återkommer med förslag om hur ett

nationellt statistikregister över elevers

olycksfallsskador kan inrättas och följas upp för

att man skall få en bättre bild över skador i

skolan. En sådan statistik kan ge ökad kunskap och

beredskap för ett utvecklingsarbete kring elevers

hälsa och arbetsmiljö. Detta arbete bör sedan

dokumenteras i de kommunala

kvalitetsredovisningarna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Regeringen har i propositionen Hälsa, lärande och

trygghet (prop. 2001/02:14) aviserat ett uppdrag

till Skolverket att lämna förslag till utformningen

av statistikuppföljning för att belysa pojkars och

flickors ohälsa och arbetsmiljö i skolan. Skolverket

har tillsammans med Arbetsmiljöverket (PM 2002-10-

14) inventerat och beskrivit nuvarande insamling av

nationella och lokala data om ohälsa och arbetsmiljö

i skolan. Skolverket och Arbetsmiljöverket anser att

ett skaderegister skall övervägas för att få en

heltäckande bild av elevernas fysiska och

psykosociala arbetsmiljö. Barnsäkerhetsdelegationen

föreslår i sitt betänkande Från barnolycksfall till

barns rätt till säkerhet och utveckling (SOU

2003:127) att Arbetsmiljöverket skall få i uppdrag

att redovisa hur data om inträffade olycksfall och

annan skadlig inverkan inom förskola, fritidshem,

förskoleklass och skola med tillfredsställande

kvalitet kan insamlas, analyseras och publiceras på

motsvarande sätt som arbetsskador i övrigt.

Barnsäkerhetsdelegationens förslag bereds för

närvarande inom Regeringskansliet.

Enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (1976:380)

är anmälan om arbetsskada obligatorisk även för

elevskada i skolorna. Utskottet anser att det är av

största vikt att elevskador anmäls enligt gällande

regelverk samt förutsätter att så sker.

I motion 2003/04:Ub361 (fp) begärs att regeringen

uppdrar åt Arbetsmiljöverket att intensifiera

arbetet för att förebygga tinnitus inom skolor och

förskolor. Då förekomsten av tinnitus på skolorna

går ut över undervisningen bör Skolverket ges

liknande instruktioner som motionären föreslår att

Arbetsmiljöverket skall få.

U t s k o t t et avslår motionsyrkandet.

I den allmänna debatten sägs att alltför höga

ljudnivåer förekommer i förskolan, förskoleklassen

och skolan. Barnsäkerhetsdelegationen (SOU 2003:127)

fann i sitt arbete inte några studier som bedömde

att ljudnivåerna i förskolan eller skolan var så

höga att det fanns risk för hörselskada.

Socialstyrelsen har tillsammans med Institutet för

Miljömedicin vid Karolinska institutet och

Miljömedicinska enheten vid Stockholms läns

landsting tagit fram en rapport som bl.a. beskriver

det ökande bullret i samhället, Miljöhälsorapport

2001. Regeringen beslutade år 2002 att ge

Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med andra

myndigheter utvärdera om regelverket kring höga

ljudnivåer är ändamålsenligt och ger avsedd effekt.

Uppdraget redovisades den 31 maj 2003.

Socialstyrelsen konstaterade bl.a. att barn är

speciellt utsatta och föreslog att man i samarbete

med länsstyrelserna borde genomföra en

riksomfattande uppföljning under år 2005 av

kommunernas tillsyn över verksamheter där det

framförs hög musik. Socialstyrelsen föreslog också

att en skärpt maximinivå av ljud för barn sätts till

110 dBA.

I motion 2003/04:Ub292 yrkande 3 föreslår

Vänsterpartiet att Skolverket skall få ett uppdrag

att utifrån Socialstyrelsens föreskrifter om

städning inkludera frågan i skolornas

kvalitetsarbete.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

I arbetsmiljölagens (1977:1160) mening är skolan

en arbetsplats. I 3 kap. 2 § fastslås bl.a. att

lokaler skall underhållas väl. Bestämmelser om

arbetsmiljöns beskaffenhet finns i 2 kap. samma lag.

Detta innebär att det finns tydliga bestämmelser om

att eleverna har rätt till en god arbetsmiljö.

Utskottet anser att en god arbetsmiljö är en

förutsättning för att barn och unga skall trivas och

tillgodogöra sig kunskaper.

Elevhälsa m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden rörande behovet av och

tillgången till elevhälsa, kostens betydelse,

ANT-undervisning samt drogpolicy i skolan.

Jämför reservationerna 58 (kd), 59 (v), 60

(v, mp), 61 (kd) samt 62 (fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Flera motioner tar upp behovet av elevhälsa och

elevhälsans betydelse för eleverna.

Kristdemokraterna skriver i motion 2003/04:Ub439

yrkande 27 att kommunerna måste tillförsäkra

elevvårdspersonal erforderlig handledning och stöd i

deras arbete. Skolan bör i sitt arbete samverka med

andra förvaltningar, bl.a. socialförvaltningen.

I motion 2003/04:Ub398 (fp) anförs att rätten till

en god skolhälsovård för kropp och själ måste

tryggas. Alla barn i Sverige måste, oavsett social

eller etnisk bakgrund, ha lika förutsättningar att

få hälsovård tillgodosedd genom skolan (yrkande 1).

Skolhälsovården bör utgöra ett komplement till

föräldrarnas ansvar att se till det bästa för barnet

(yrkande 2). Vidare anförs att ett tidigt ingripande

av skolhälsovården kan förhindra livslångt lidande.

Det måste finnas en nollvision för självskador och

självmord bland barn och ungdomar (yrkande 3). Det

är också viktigt att stärka barns och ungdomars

självkänsla och egenvärde. Skolhälsovården har en

avgörande betydelse bl.a. för att förebygga problem

(yrkande 7). I motionen understryks att det är

orimligt att de pedagogiska ledarna eller rektorerna

skall besluta om hur stora resurser skolhälsovården

skall få och därmed vara tvingade att välja mellan

lärarresurser och skolhälsovårdsresurser (yrkande

8). Slutligen framhålls i motionen vikten av att

skolhälsovården är budgetmässigt fristående från den

övriga skolverksamheten och placerad under annan

kommunal huvudman (yrkande 9).

Miljöpartiet anför i motion 2003/04:Ub271 att

skolhälsovården och elevvården bör samlas under ett

nytt begrepp, nämligen elevhälsa. Elevhälsan skall

ta ett vidare ansvar och ha en bred kompetens som

ser till människans hela livssituation (yrkande 28).

Kompetensen kring självmord bör öka bland

elevhälsopersonal och annan skolpersonal (yrkande

29). Det är angeläget att det finns en bättre

tillgång till en väl fungerande elevhälsa, och det

är därför viktigt att antalet skolsköterskor,

kuratorer och psykologer ökar inom skolan (yrkande

30). Det är dessutom angeläget att ytterligare

kompetens tas till vara inom elevhälsan, förutom de

ovan nämnda även exempelvis specialpedagoger

(yrkande 31).

I motion 2003/04:Ub292 framför Vänsterpartiet att

frågan om införandet av nyckeltal för elevhälsan bör

utredas. Det är viktigt ur ett

likvärdighetsperspektiv att kunna garantera alla

elever rätten till elevhälsa och dess olika

kompetenser (yrkande 8). Individens hälsa är

beroende av faktorer som kön, socioekonomisk status,

klass och sexuell läggning. Denna kunskap om

skillnader mellan barns och ungas hälsa gör att

kvalitetsgranskningar måste göras utifrån alla

elevers olika behov och situation. Skolverket måste

stötta skolor i detta arbete och bör utarbeta

kriterier eller liknande som stöd för skolors

kvalitetsarbete (yrkande 13).Vänsterpartiet

framhåller att hälsoundersökningarna bör utvidgas

till att innefatta även elevens psykosociala hälsa.

Överlämnandet mellan barnavårdscentralerna och den

kommunala elevhälsoorganisationen bör därvid

utvecklas (yrkande 23).

I motion 2003/04:Ub353 (s) skriver motionären att

skolelevernas hälsotillstånd bör tryggas. En

sammanhållen skolhälsovård-elevhälsa med skolläkare,

skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer bör

tydligt finnas med i den nya skollagen. Även i

motion 2003/04:Ub482 (s) framförs synpunkten att

framtidens skollag tydligt måste ange att en

professionell elevhälsa skall bestå av skolläkare,

skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog. Det är

när dessa yrkesgrupper arbetar tillsammans i ett

team som elevens behov av medicinsk, psykologisk och

psykosocial expertis kan tillgodoses.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I skollagen 14 kap. 2 § anges i dag att det för

skolhälsovården skall finnas skolläkare och

skolsköterska. Enligt Skollagskommitténs förslag

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

skall elevhälsan främst arbeta förebyggande.

Elevhälsan skall därvid omfatta omvårdnad samt

medicinska, psykologiska, sociala och

specialpedagogiska insatser. För elevhälsans

verksamhet skall, enligt förslaget, finnas tillgång

till personal med sådan kompetens att elevernas

behov kan tillfredsställas. Det föreslås vidare att

huvudmannen själv skall avgöra omfattning och

inriktning på personalens sammansättning och

kompetens efter lokala behov och förutsättningar.

Utskottet hänvisar till den beredning som för

närvarande pågår inom Utbildningsdepartementet med

anledning av Skollagskommitténs förslag.

Utskottet vill särskilt understryka vikten av att

elevhälsan fångar upp de elever som riskerar att

utföra självmordshandlingar eller tillfoga sig

själva skada. Det är från samhällets sida helt

oacceptabelt att unga mår så dåligt att det tar

livet av sig eller skadar sig själva. Det är därför

mycket angeläget att bryta utvecklingen med ökad

psykisk ohälsa bland unga, som bl.a. yttrar sig i

ångest, depressioner, missbruk och destruktiva

beteenden, och vars yttersta konsekvens är självmord

och självmordsförsök. Skolan utgör en viktig plats

för att fånga upp dem som befinner sig i riskzonen

för självmordshandlingar och för att i tid sätta in

åtgärder.

Riksdagen beslutade i januari 2001 om att WHO:s

riktlinjer för att förebygga självmord bland

skolelever skulle anpassas till svenska förhållanden

(skr. 1999/2000:137, bet. 2000/01:SoU7, rskr.

2000/01:135). Myndigheten Institutet för psykosocial

medicin (IPM) har av regeringen fått uppdraget att

föra ut WHO:s riktlinjer om självmordsförebyggande

arbete i skolan. Nationellt centrum för

suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa

(NASP), inom IPM arbetar med att förebygga självmord

och självmordsförsök. NASP har kartlagt förekomsten

av självmordspreventiva åtgärder i svenska

högstadie- och gymnasieskolor. Resultatet av

undersökningen visar bl.a. att beredskapen i skolan

är låg när det gäller att upptäcka och hjälpa elever

som befinner sig i sådan allvarlig psykisk och

social nöd att de riskerar att utföra

självmordshandlingar. NASP utarbetade år 2003

stödmaterialet Att förebygga självmord och

självmordsförsök hos skolelever. Materialet

innehåller vägledning om hur man kan identifiera

ungdomar som är deprimerade och som riskerar att

begå självmord samt ger förslag på hur skolan kan

stötta dessa ungdomar genom att stärka deras

självförtroende, tillåta känslouttryck samt

förebygga mobbning och våld.

Regeringen gav i juni 2003 Socialstyrelsen i

uppdrag att kartlägga omfattningen och karaktären av

den problematik som innebär att flickor skadar sig

själva avsiktligt. En första delrapport Flickor som

skadar sig själva lämnades i januari 2004.

Utskottet har tidigare framhållit (bet.

2003/04:UbU9 s. 27) att utskottet förutsätter att

pågående arbete på nationell nivå kommer att

innebära en ökad fokusering lokalt i kommuner och

skolor på betydelsen av att uppmärksamma barns och

ungas psykiska hälsa och vikten av

självmordsprevention. Utskottet har också framhållit

att det för detta arbete är väsentligt att skolan

har tillgång till personal med tillräcklig

utbildning och kompetens på området.

Barnsäkerhetsdelegationen konstaterar i sitt

slutbetänkande Från barnolycksfall till barns rätt

till säkerhet och utveckling (SOU 2003:127) att det

i den ordinarie lärarutbildningen inte ingår

undervisning om bemötandet av barn och unga som mår

psykiskt dåligt och behöver stöd. Delegationen

skriver därför att en ökad kompetens, särskilt hos

skolpersonal, i dessa frågor skulle öka

möjligheterna för eleverna att bli sedda och få

hjälp. Barnsäkerhetsdelegationen föreslår därför i

sitt betänkande att Socialstyrelsen ges i uppdrag

att i samråd med Myndigheten för skolutveckling

utfärda riktlinjer för skolan om hur en skriftlig

plan för att förebygga självmord, självmordsförsök

och annan självtillfogad skada kan utformas.

Betänkandet bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Miljöpartiet tar i motion 2003/04:Ub271 upp kostens

betydelse och påpekar vikten av att det i de

kommunala köken främst serveras ekologiskt framtagen

och närodlad mat. Detta skall bidra till en mer

rättvis handel i världen och hjälpa enskilda och

odlarkooperativ som försöker försörja sig på att

producera rena livsmedel (yrkande 35). I samma

motion framhålls skolornas ansvar för elevers

eventuella övervikt. Genom att se till att det finns

ett bra utbud av mellanmål i skolans kafeteria,

kiosk eller automater och att där inte serveras läsk

eller godis kan skolan stödja de elever som är eller

riskerar att bli överviktiga (yrkande 36). I motion

2003/04:Ub285 (s) framhålls frukostens betydelse för

skolelevers inlärningsförmåga. Försök med servering

av frukost i skolorna bör utvärderas för att kunna

ta ställning till om frukost bör vara det

offentligas ansvar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare (bl.a. bet. 2001/02:UbU6 s.

18) framhållit att såväl föräldrar som skola har en

viktig roll som främjare av en god livsstil och ett

ansvar för att motverka fysisk inaktivitet och

osunda matvanor hos barnen respektive eleverna.

Utskottet är alltjämt av samma uppfattning.

Utskottet vill också peka på kursplanerna för ämnet

idrott och hälsa, där det bl.a. sägs att eleverna i

slutet av nionde skolåret skall förstå sambandet

mellan mat, motion och hälsa. Ämnet syftar till att

utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala

förmåga samt att ge kunskaper om den egna

livsstilens betydelse för hälsan.

Flera motioner behandlar undervisningen i ämnet

alkohol, narkotika och tobak.

Kristdemokraterna anser enligt motion

2003/04:Ub439 yrkande 39 att skolorna måste ta ett

större ansvar och förbättra undervisningen om

alkohol, narkotika och tobak (ANT). Kompetensen hos

ungdomsmottagningar och skolhälsovård borde bättre

tas till vara i denna undervisning, anser man.

Kristdemokraterna begär i motion 2003/04:So578 att

regeringen ger Skolverket i uppdrag att omgående

stärka ANT-undervisningen i grundskolan från och med

årskurs 4 (yrkande 1). I samma motion betonas

polisens och frivilligorganisationernas betydelse i

ANT-undervisningen (yrkande 2). Polisen, före detta

missbrukare, frivilligorganisationer m.fl. är de som

är bäst lämpade att informera om missbruksrelaterade

frågor på ett realistiskt och verklighetsanknutet

sätt. Ungdomsstyrelsen bör därvid ges i uppdrag att

organisera en sådan verksamhet. I motion

2003/04:So270 (c) yrkande 3 anförs att

undervisningen i skolan behöver förstärkas

beträffande information om droger. Undervisningen

kan ske dels genom kampanjer i samarbete med goda

förebilder, dels genom kontinuerligt arbete i skolan

där all personal är involverad. För att klara detta

behövs fortbildning av personal som arbetar med barn

och ungdomar. I en flerpartimotion 2003/04:So645 (s,

fp, kd, v, c, mp) yrkande 13 begärs en översyn över

riktlinjer och styrdokument som ger vägledning om

hur rektor kan arbeta med de ämnesövergripande

kunskapsområdena och vilka mål som förväntas samt en

översyn av kursplanerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet vill, liksom i tidigare betänkanden,

understryka skolans viktiga roll när det gäller

information i ANT-frågor. I läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) anges att

rektor har ett särskilt ansvar för att

ämnesövergripande kunskapsområden integreras i

undervisningen. Som ett sådant kunskapsområde nämns

riskerna med tobak, alkohol och andra droger.

Myndigheten för skolutveckling och Statens

folkhälsoinstitut har i september 2003 redovisat ett

gemensamt regeringsuppdrag (regeringsbeslut 2002-06-

19 nr 65) att i samråd med Kommunförbundet analysera

vilka insatser som kan göras för att stärka den

alkohol- och narkotikaförebyggande verksamheten i

skolan (Insatser i skolan som stärker hälsofrämjande

skolutveckling och förebygger alkoholskador och

narkotikamissbruk). Olika insatser kommer under

budgetåret 2004 att genomföras av Myndigheten för

skolutveckling i samverkan med Folkhälsoinstitutet,

Alkoholkommittén och Mobiliseringen mot narkotika.

Moderaterna framhåller i motion 2003/04:So414

yrkande 5 att skolan bör ha en absolut plikt att

informera vårdnadshavare vid misstanke om

narkotikaanvändning. Detta förutsätter att

skolpersonalen kontinuerligt får utbildning om

droger, påverkanstecken, symtom och verkningar av

drogmissbruk samt att skolhälsovårdens insatser

uppmärksammas mer. Folkpartiet anser enligt motion

2003/04:So345 yrkande 5 att alla skolor bör åläggas

att införa en drogpolicy i syfte att upptäcka och

åtgärda missbruk. Detta kan, enligt motionen, ske i

samarbete med föräldrar, socialtjänst och polis.

Även i motion 2003/04:So639 (s) yrkande 3 anförs att

varje skola bör ha en alkohol- och narkotikapolicy.

Skolor och fritidsverksamhet bör ha bättre

möjligheter att stärka den förebyggande verksamheten

och att ge stöd till utsatta ungdomar. En skolpolicy

bör innehålla åtgärder för att stärka det

förebyggande arbetet liksom insatser för att

förbättra stödet till utsatta ungdomar. I motion

2003/04:Ub351 (c) yrkande 2 förordas återkommande

rikskampanjer i skolan om farorna med användandet av

olika droger.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet vill också här understryka skolans

viktiga roll när det gäller information i ANT-

frågor. I den nyss nämnda rapporten från Myndigheten

för skolutveckling och Statens folkhälsoinstitut

framhålls värdet av att skolan har en väl utvecklad

policy för arbetet mot narkotika och alkohol. Olika

insatser föreslås, bl.a. kompetensutveckling för

personalen samt framtagande av kunskapsunderlag för

skolpersonal. Dessa insatser kommer att påbörjas

under budgetåret 2004 av Myndigheten för

skolutveckling i samverkan med Folkhälsoinstitutet,

Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika

(prop. 2003/04:1 utg.omr. 16 s. 78).

Övriga skolfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden rörande skolans samarbete med

det övriga samhället, det informella

lärandet, naturskolor samt IT som pedagogiskt

hjälpmedel.

Jämför reservationerna 63 (m, kd), 64 (kd),

65 (v, c, mp) samt 66 (kd).

Motioner och utskottets ställningstagande

I motion 2003/04:Ub276 yrkande 34 framför

Moderaterna vikten av skolans samarbete med det

civila samhället. Samarbete med idrottsklubbar,

näringsliv och det civila samhället bör uppmuntras.

Ett sådant samarbete kommer att bli allt viktigaren

för en väl fungerande och intresseväckande skola.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Samverkan av det slag som motionärerna önskar

föreskrivs i Lpo 94 under rubriken 2.6 Skolan och

omvärlden. Läraren skall, enligt dessa riktlinjer,

bl.a. medverka till att utveckla kontakter med

organisationer, företag och andra som kan bidra till

att berika skolans verksamhet och förankra den i det

omgivande samhället.

I motion 2003/04:Kr361 yrkande 5 anför

Kristdemokraterna att det informella lärandet måste

uppvärderas. För detta krävs, enligt motionen, ett

nationellt initiativ, där regeringen bör återkomma

med förslag. Motion 2003/04:Ub295 (kd) tar upp

vikten av att varje elev får utveckla hela sin

personlighet. Motionären pekar på organisationen

Snilleblixtarna, som enligt hans mening bör ges ett

nationellt uppdrag i syfte att stödja och utveckla

entreprenörsandan i skolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden

med motiveringen att det finns ett stort utrymme för

kommuner och skolor att ta initiativ till och stödja

olika verksamheter som kan utgöra en del i ett

livslångt lärande. Utskottet har ingen annan

uppfattning i dag. I frågan om att stödja

enterprenörsandan i skolan vill utskottet, liksom

vid ett flertal tidigare tillfällen (senast bet.

2002/03:UbU11 s. 45), understryka skolans betydelse

för att lägga grunden till ett positivt

förhållningssätt när det gäller entreprenörskap och

företagsamhet.

Centerpartiet framför i motion 2003/04:Ub392 yrkande

28 att Skolverket bör uppmuntra olika former av

naturskolor. Det är viktigt att utomhuspedagogiken

inte avstannar efter förskolan utan även kan finna

former i högre årskurser och i gymnasiet.

Miljöpartiet framför i motion 2003/04:Ub271 yrkande

39 behovet av att sprida kunskap och information om

naturskolor och utomhuspedagogik till alla skolor

och lärare i hela landet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Utskottet anser såsom tidigare framhållits (bet.

2002/03:UbU11 s. 25) att alternativa och

kompletterande utbildningsformer, såsom t.ex.

naturskolor, är intressanta och lovvärda initiativ.

Utskottet är dock inte berett att förorda en

utvidgning av uppgifterna för Skolverket eller

Myndigheten för skolutveckling till att också gälla

naturskolor.

I motion 2003/04:Ub439 yrkande 18 framför

Kristdemokraterna att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till hur kommunerna skall

kunna fortsätta med satsningar på IT som pedagogiskt

hjälpmedel.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Den särskilda satsningen på IT i skolan, ItiS,

pågick från 1998 t.o.m. det första halvåret 2003.

Sedan den 1 mars 2003 har Myndigheten för

skolutveckling det sammanhållande nationella

ansvaret att tillvarata, utveckla och till skolorna

sprida de erfarenheter som finns från ITiS-

satsningen och Kommittén för det europeiska

skoldatanätet.

I motion 2003/04:Ub331 (v) föreslår motionären att

man skall införa någon form av flexibel start på

skoldagen. Den kunskap som finns inom

sömnforskningen måste tas till vara, skriver

motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Detta är en fråga som bör avgöras lokalt.

Skolbarnsomsorg

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden rörande bristerna i

skolbarnsomsorgen samt utvidgad rätt till

fritidshemsplats.

Jämför reservationerna 67 (kd) och 68 (v).

Motioner och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna åberopar i motion 2003/04:Ub438

yrkande 4 Skolverkets kritik mot skolbarnsomsorgen

för tio- till tolvåringar bl.a. vad avser lokaler,

personalbrist och stora barngrupper. Bristerna inom

skolbarnsomsorgen måste åtgärdas, anser man.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet om tillkännagivande.

Frågan om eventuella brister inom

skolbarnsomsorgen har tidigare behandlats av

utskottet (bet. 2001/02:UbU10 och 2002/03:UbU11).

Utskottet erinrar om de särskilda statsbidrag som

infördes fr.o.m. läsåret 2001/02 för att öka

personaltätheten i skola och fritidshem.

I motion 2003/04:Ub292 yrkande 22 begär

Vänsterpartiet att regeringen lägger fram förslag

till ändringar i skollagen så att det klart framgår

att även barn i åldersgruppen tio till tolv år har

rätt till fritidshemsplats samt att detta även

omfattar barn till arbetslösa och föräldralediga. Ur

ett likvärdighetsperspektiv är det viktigt att se

över utnyttjandet av fritidsverksamhet utifrån t.ex.

föräldrarnas utbildningsnivå.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Riksdagen bör avvakta regeringens förslag till ny

skollag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Skolstart (punkt 1) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub203 och

2003/04:Ub276 yrkande 24

och avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 27,

2003/04:Ub388 yrkande 14,

2003/04:Ub392 yrkande 5 samt

2003/04:Ub439 yrkande 6.

Ställningstagande

Alla elever skall ges en god kunskapsgrund.

Skolstarten skall vara flexibel men inträffa senast

det år eleven fyller åtta år. Det vanligaste kommer

sannolikt att bli att skolstarten sker när eleven är

sex eller sju år. Genom den pedagogiska förskolan

finns möjligheten att verkligen göra en flexibel

och flytande övergång från förskola till grundskola

för de elever som vill. Skolstarten skall vara

individuellt anpassad och styras av kunskaps- och

mognadsgrad. Skola starten skall göras flexibel så

att såväl höst- som vårintag blir normala

intagningstillfällen.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

2. Skolstart (punkt 1) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub388 yrkande 14

och avslår motionerna

2003/04:Ub203,

2003/04:Ub271 yrkande 27,

2003/04:Ub276 yrkande 24,

2003/04:Ub392 yrkande 5 samt

2003/04:Ub439 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att eleverna normalt skall börja

grundskolan när de är sex år. De skall dock kunna

börja senare, om det är lämpligare med tanke på

mognadsgrad. Skolgången i grundskolan skall vara

flexibel, och antalet terminer skall inte vara

fixerat. Eleverna skall kunna gå vidare till

gymnasieskolan vid olika tidpunkter beroende på när

de uppnått målen för grundskolan.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

3. Skolstart (punkt 1) - c, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 27 samt

2003/04:Ub392 yrkande 5

och avslår motionerna

2003/04:Ub203,

2003/04:Ub276 yrkande 24,

2003/04:Ub388 yrkande 14 samt

2003/04:Ub439 yrkande 6.

Ställningstagande

Flexibel skolstart handlar inte bara om att låta

eleven få börja skolan vid 6, 7 eller 8 års ålder.

Flexibel skolstart innebär att barnets

utvecklingsnivå blir avgörande för skolstarten.

Eleverna bör ges möjlighet att börja förskoleklass,

grundskola och gymnasieskola vid fler tidpunkter än

bara på höstterminen. Skolstarten bör anpassas efter

varje individs behov.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

4. Skolstart (punkt 1) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub439 yrkande 6

och avslår motionerna

2003/04:Ub203,

2003/04:Ub271 yrkande 27,

2003/04:Ub276 yrkande 24,

2003/04:Ub388 yrkande 14 samt

2003/04:Ub392 yrkande 5.

Ställningstagande

Skolstarten skall vara individuellt flexibel och ske

successivt. Kommunerna bör uppmuntras att införa

skolstart varje termin för att på så sätt öka

flexibiliteten och bättre anpassa sig efter varje

elevs förutsättningar och behov. Det skall också

finnas möjlighet att vid behov skjuta fram

skolstarten till det år barnet fyller åtta år. Det

bör också finnas möjlighet att i vissa fall förlänga

skolgången på grundskolenivå med ett år.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

5. Elevfrånvaro (punkt 2) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m), Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub202 och

2003/04:Ub276 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att lärare och skolledare bör få ett

tydligt mandat att tillrättaföra elever som skolkar

eller stör undervisningen. Undervisningen måste

alltid säkerställas för de elever som har skolplikt.

Elever som stör bör kunna ges enskild undervisning.

Föräldrar skall alltid informeras om barnet skolkar.

Varje skola bör ha en utarbetad plan och klara

regler för hur rapporteringen till föräldrarna skall

gå till.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

6. Skolgången för flickor i patriarkala

miljöer (punkt 3) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub394 yrkande 1 och

2003/04:Ub418 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att kommunernas uppföljning av fullgörandet

av skolplikten måste förbättras. Skolgången måste

säkras för flickor som växer upp i patriarkala

miljöer. Det är viktigt att söka upp de föräldrar

som inte kommer på utvecklingssamtalen. Skolan måste

även samtala med dessa flickor och informera dem om

deras rättigheter.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

7. Rätt till undervisning (punkt 4) - m, c

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 4 och

2003/04:Sf325 yrkande 10

och avslår motionerna

2003/04:Ub388 yrkande 3.

Ställningstagande

Det centrala är att inget barn skall behöva lämna

grundskolan utan fullständiga baskunskaper. Det är

mindre väsentligt om det tar 8, 9, 10 eller 11 år

att nå dit. Kommunen och skolan har ett åtagande som

inte är avklarat förrän eleven uppnår kunskapsmålen

för grundskolan.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

8. Rätt till undervisning (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub388 yrkande 3

och avslår motionerna

2003/04:Ub392 yrkande 4 och

2003/04:Sf325 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att skollagen bör ändras så att alla elever

har rätt till undervisning och stöd även efter

skolpliktens upphörande tills de blir behöriga till

gymnasieskolans nationella program. Ansvaret för att

eleverna får baskunskaper bör ligga på grundskolan.

Skollagen bör skärpas så att alla elever som inte

har nått målen har uttrycklig rätt till undervisning

i grundskolans regi även efter skolpliktens

upphörande. Det individuella programmet i

gymnasieskolan bör därvid avskaffas.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

9. Individanpassad undervisning (punkt 5) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub276 yrkandena 1 och 19,

2003/04:Ub368 yrkandena 1 och 3,

2003/04:Ub471 yrkande 3 samt

2003/04:Sf325 yrkande 8.

Ställningstagande

Undervisningen bör individanpassas. Den som vill gå

snabbare fram hålls i dag tillbaka i skolan, och den

som skulle behöva gå långsammare fram tvingas, på

motsvarande sätt, vidare utan att ha de nödvändiga

kunskaperna. Skolan fungerar bäst för barn med

genomsnittliga behov och har i dag svårt att hjälpa

barn med behov av extra stöd. Skolan fungerar

särskilt illa för barn med utländsk bakgrund,

speciellt för dem som kommer till Sverige under

skolåren.

Varje elev skall ha en kunskapsplan som utgår från

de nationella kunskapsmålen, där eleven kan välja

att studera olika ämnen i olika takt. Det åligger

skolan att tillsammans med föräldrarna tillse att

eleven bedriver studier i den omfattningen att de

nationella kunskapsmålen och elevens egna mål nås.

Målen bör utarbetas gemensamt och skrivas under av

elever, föräldrar och lärare.

Alla elever skall ges möjlighet att lära sig

oavsett bakgrund, vilken skola de går i eller hur de

lär sig. Skolan måste ta hänsyn till att elever är

olika och lär sig på olika sätt. Skolans uppgift är

att ge möjlighet till alla elever att klara

kunskapsmålen. Rätten till respekt för den egna

identiteten handlar om många saker: rätten att

slippa bli diskriminerad, rätten att slippa bli

mobbad och, inte minst, rätten att bli sedd.

Tydliga regler som tillämpas konsekvent är en

viktig förutsättning för en god inlärningsmiljö.

Rektorn och skolans personal har ett viktigt uppdrag

att skapa en positiv kultur på skolan, en anda av

god gemenskap och respekt för varandra. Beröm och

uppmuntran är självklara inslag i det arbetet.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

10. Stödundervisning (punkt 6) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m), Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 20,

2003/04:Ub304 yrkande 1,

2003/04:Ub388 yrkande 4

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub289 yrkande 1.

Ställningstagande

För de elever som riskerar att inte nå målen skall

tidiga insatser sättas in, bl.a. speciallärare,

läxläsningshjälp och sommarundervisning. I

grundskoleförordningen anges att elever skall ges

särskilt stöd, i första hand inom klassen. I många

fall är det dock viktigt att stödet ges i en mindre

grupp och att en speciallärare undervisar eleven.

Skolan har ett speciellt ansvar att se till att

skolmiljön är så bra som möjligt för de barn som

lever i en familj där en förälder har problem med

alkohol eller droger eller är psykiskt sjuk.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

11. Mindre klasser (punkt 7) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 23.

Ställningstagande

Undervisningsgruppens storlek har stor betydelse för

lärarens välbefinnande och möjlighet att ge eleverna

individuellt stöd och uppmärksamhet. Ingen lärare

skall ha huvudansvar för mer än 15 elever. I ESO-

rapporten Klassfrågan (Ds 2002:11) konstateras bl.a.

att mindre klasser leder till bättre resultat, både

på kort och lång sikt. Mindre skolenheter är

dessutom ett viktigt verktyg för att skapa en trygg

skolmiljö där arbetsro råder och mobbning sällan

förekommer.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

12. Likvärdig utbildning (punkt 8) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub471 yrkandena 1 och 2 samt

2003/04:Sf325 yrkande 18

och avslår motionerna

2003/04:Ub239 samt

2003/04:N328 yrkande 17.

Ställningstagande

God utbildning är en central del i en väl fungerande

välfärdspolitik. Vi har inte en likvärdig skola i

hela landet, varken till resurser eller resultat.

Andelen elever som lämnar skolan utan fullständiga

betyg i landets kommunala skolor varierar oerhört

mellan kommunerna, men framför allt mellan

kommunernas respektive skolor. Tillgång till god

utbildning borde vara en grundläggande rättighet för

alla svenska barn och ungdomar. Alla skall erbjudas

möjlighet till en individuellt anpassad utbildning,

rik på stöd när man behöver hjälp, rik på

utvecklingsmöjligheter för dem som vill gå snabbare

fram, solid i de vardagliga värderingarna och tydlig

om det sociala klimatet på skolan.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

13. Likvärdig utbildning (punkt 8) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:N328 yrkande 17

och avslår motionerna

2003/04:Ub239,

2003/04:Ub471 yrkandena 1 och 2 samt

2003/04:Sf325 yrkande 18.

Ställningstagande

Betydelsen av de små lands- och glesbygdsskolorna

kan inte överskattas. Skolverket bör ges i uppdrag

att tillhandahålla stöd i form av kunskaps- och

kompetensutveckling för små skolor. I verkets regi

bör arbete med att utveckla läromedel för

distansutbildning även på grundskolenivå inledas och

göra dem tillgängliga för alla skolor.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

14. Åtgärder för integration (punkt 9) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub388 yrkande 12 och

2003/04:Sf326 yrkande 25.

Ställningstagande

Skolan kan bli en murbräcka för ökad social

rörlighet och mot segregation och utslagning. Skolor

i utsatta områden bör ges extra stödresurser för att

hindra utslagning av elever. Genom att få en

särskild profil och särskilda resurser kan sådana

skolor bli magnetskolor som lockar till sig elever

från andra bostadsområden.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

15. Nationell styrning samt uppföljning och

utvärdering (punkt 10) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub276 yrkandena 2, 3, 13, 15 och 16,

2003/04:Ub470 yrkande 2,

2003/04:Ub472 yrkande 2

och avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 17,

2003/04:Ub439 yrkandena 3 och 31,

2003/04:Ub441 yrkande 4 samt

2003/04:Sf326 yrkande 22.

Ställningstagande

Skolans otydliga mål tar sig uttryck i det stora

antal mål som slås fast i lagstiftning, läroplaner

och kursplaner. Dessa riskerar att skymma det som

bör vara skolans mest angelägna uppgift, nämligen

att förmedla kunskap. Bristen på fokus på

kunskapsmålet gör dessutom att det blir svårare att

nå de andra målen. Bristen på incitament yttrar sig

på många olika sätt. Utbildningspremien är liten.

Lärare får dålig belöning för att vara bra lärare.

Intagningssystemet till högskolorna är utformat så

att det gynnar taktikval i stället för relevant

kunskap.

Bristen på utvärdering är kanske det mest

grundläggande problemet inom den svenska skolan. I

vissa kommuner finns väl utarbetade

kvalitetsgranskningssystem. På andra håll finns

ingen granskning alls. Den nationella

kvalitetsgranskningen är för uddlös och riktas inte

mot någon enskild skola. Även utvärderingen av

eleverna är bristfällig.

Ansvarsfördelningen mellan de olika politiska

nivåerna bör vara tydlig. Riksdag och regering anger

riksgiltiga mål och riktlinjer för arbetet i skolan.

Inom de ramar som staten anger är det kommunerna som

har huvudansvaret för verksamheten. Med utgångspunkt

i de riksgiltiga målen och riktlinjerna och med de

redskap och förutsättningar som kommunen ger är det

rektor och lärare som i samarbete med eleverna skall

ge skolarbetet struktur och innehåll. Det skall

finnas en nationell målbaserad läroplan, men hur

målen nås skall avgöras av respektive skola.

För att ha en målrelaterad skola måste man följa

upp och utvärdera resultaten. Staten har ett ansvar

att sätta upp nationella kunskapsmål i läroplan och

nationella kunskapsmål i kursplaner. Det behövs ett

fristående nationellt kvalitetsinstitut för att

komplettera den uppföljning och utvärdering som

måste bedrivas vid varje skola och av berörda

huvudmän. Varje skola skall granskas med jämna

mellanrum vad gäller undervisningskvalitet och

resultat. Återkommande granskning bör ske minst vart

tredje år. Resultatet av kvalitetsgranskningen bör

publiceras löpande så att lärare, föräldrar och

elever kan ta del av resultaten.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

16. Nationell styrning samt uppföljning och

utvärdering (punkt 10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Sf326 yrkande 22

och avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 17,

2003/04:Ub276 yrkandena 2, 3, 13, 15 och 16,

2003/04:Ub439 yrkandena 3 och 31,

2003/04:Ub441 yrkande 4,

2003/04:Ub470 yrkande 2 samt

2003/04:Ub472 yrkande 2.

Ställningstagande

Skolan i Sverige brister när det gäller att vara

tydlig och berätta vilka krav och förväntningar det

finns på eleverna. Resultatet blir att eleverna inte

känner sig delaktiga och saknar kunskap om vad som

krävs av dem. Tydliga mål och utvärderingar, extra

tid för de elever som behöver det samt fokus på

svenska, matematik och engelska kan skapa en skola

där alla kan lyckas.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

17. Nationell styrning samt uppföljning och

utvärdering (punkt 10) - v, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub271 yrkande 17

och avslår motionerna

2003/04:Ub276 yrkandena 2, 3, 13, 15 och 16,

2003/04:Ub439 yrkandena 3 och 31,

2003/04:Ub441 yrkande 4,

2003/04:Ub470 yrkande 2,

2003/04:Ub472 yrkande 2 samt

2003/04:Sf326 yrkande 22.

Ställningstagande

Det finns ett behov av bättre tillsyn och

kvalitetsuppföljning av både de fristående och de

kommunala skolorna. Tillsynen måste stärkas så att

elevernas rättigheter till likvärdig utbildning och

trygghet i skolan kan garanteras. Det är viktigt att

tillsynen även täcker undervisningens innehåll och

sociala förhållanden vid skolan och att detta gäller

tillsyn av såväl fristående som kommunala skolor.

Skolverket skall ha möjlighet att bedriva en aktiv

tillsyn där inspektioner är ett naturligt inslag.

Skolverket bör också ges ytterligare

sanktionsmöjlighet och kunna utdöma böter i enlighet

med Skollagskommitténs förslag.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

18. Nationell styrning samt uppföljning och

utvärdering (punkt 10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub439 yrkandena 3 och 31 och

2003/04:Ub441 yrkande 4

och avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 17,

2003/04:Ub276 yrkandena 2, 3, 13, 15 och 16,

2003/04:Ub470 yrkande 2,

2003/04:Ub472 yrkande 2 samt

2003/04:Sf326 yrkande 22.

Ställningstagande

De kommunala skolorna måste få större frihet att

besluta om sina egna angelägenheter. Varje skola bör

ha en styrelse, vars uppgift skall vara att arbeta

för skolans bästa. Kommunen skall ansvara för de

ekonomiska ramarna samt för uppföljning och

utvärdering. Staten skall ansvara för lagar och

styrdokument samt ha tillsyns-, uppföljnings- och

utvärderingsansvar på ett nationellt plan. Detta

vore ett steg mot ökat lokalt självstyre för varje

skola samt en klarare roll- och ansvarsfördelning

mellan de olika beslutsnivåerna i samhället. Arbetet

med skolans värdegrund skall ingå i den

kvalitetsredovisning som varje skola är skyldig att

upprätta årligen. På så sätt tydliggörs skolans

uppgift att ständigt hålla värdegrundsarbetet

levande.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

19. Kommunal styrning (punkt 11) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub388 yrkande 16 och

2003/04:Ub470 yrkande 1

och avslår motionerna

2003/04:Ub237 yrkande 2 samt

2003/04:Ub392 yrkandena 3 och 12.

Ställningstagande

Kommunaliseringen av skolan har misslyckats. Staten

har inte varit tydlig i sina mål, och statens

utvärderingsinstrument är otillräckliga. Utvärdering

och mål har överlämnats till lokal nivå, där lokala

politiker satt upp politiska mål för skolan och

fattat beslut som de professionella borde ha fattat.

Kommunala skolor bör göras mer fristående från

kommunpolitikerna. Ansvaret och möjligheten att ta

beslut måste flyttas till skolorna, där skolledning

och lärare tillsammans med barn och föräldrar kan

forma verksamheten. Kommunfullmäktige, barn- och

ungdomsnämnder, kommundelsnämnder och politiskt

frammanade brukarstyrelser måste lyftas bort från

styrningen av skolan.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

20. Kommunal styrning (punkt 11) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkandena 3 och 12

och avslår motionerna

2003/04:Ub237 yrkande 2,

2003/04:Ub388 yrkande 16 och

2003/04:Ub470 yrkande 1.

Ställningstagande

Kommunen och skolan har ett åtagande som inte är

avklarat förrän eleven uppnår kunskapsmålen för

grundskolan. Lärare och rektorer skall ha stor

frihet att lägga upp skolans arbete utifrån sina

yrkeskunskaper om lärande och undervisning.

Ansvarsfördelningen skall därför förtydligas och det

politiska inflytandet över skolans verksamhet måste

minska. Det behövs fler vuxna i skolan: fler lärare,

skolkuratorer, specialpedagoger, skolsköterskor,

bibliotekarier etc. Skolverket bör dessutom få ökade

befogenheter att rikta vissa sanktioner mot kommuner

som inte sköter sitt uppdrag.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

21. Rektors roll (punkt 12) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub417 yrkandena 13 och 16

och avslår motionerna

2003/04:Ub237 yrkande 3 och

2003/04:Ub439 yrkande 24.

Ställningstagande

Skolans pedagoger, lärare och skolledare måste

bestämma hur målen skall uppnås. Politiker skall

inte lägga sig i det pedagogiska arbetet i skolan.

Styrelser med lekmän och elever kan inte få fatta

beslut om avgörande ekonomiska, pedagogiska och

ämnesteoretiska frågor i skolan. Dagens

försöksverksamhet lämnar öppet för oklara

gränsdragningar i dessa frågor. Lärarnas och

rektorernas professionalism måste värnas.

En översyn bör göras av på vilket sätt villkoren

för rektorstjänsterna kan förbättras. Rektor skall

vara pedagogisk ledare, inte kamrer, och ha ett

överblickbart ansvarsområde. Detta kan t.ex.

åstadkommas om varje skola utgör en resultatenhet.

Det är mycket viktigt att skolledarna kan anpassa

skolan till förändringar i skolan och omvärlden och

svara mot nya krav. Ett sätt att åstadkomma detta

kan vara att tidsbegränsa skolledarnas tjänster.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

22. Rektors roll (punkt 12) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 24

och avslår motionerna

2003/04:Ub237 yrkande 3 och

2003/04:Ub417 yrkandena 13 och 16.

Ställningstagande

Rektors roll som pedagogisk ledare måste stärkas.

Det måste skapas förutsättningar för skolledaren att

vara närvarande i vardagsarbetet. Svensk skola

behöver tydligt ledarskap på det lokala planet. Ett

skolområde bör inte vara större än att skolledaren

hinner vara pedagogisk ledare och inspiratör men

också administratör och ekonomisk förvaltare. Vid

större skolenheter bör biträdande rektorer eller

liknande finnas.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

23. Skolledarutbildning (punkt 13) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkandena 25 och 26.

Ställningstagande

Skolledarutbildningen bör ses över i syfte att

ytterligare utveckla rektorsrollen. För anställning

som rektor bör krävas att man har avlagt en särskild

rektorsexamen.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

24. Skolprofilering (punkt 14) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub276 yrkandena 10 och 14,

2003/04:Ub474 yrkandena 1-3 samt

2003/04:Sf325 yrkande 11.

Ställningstagande

Ett system med centralt uppsatta mål och fast

kvalitetsuppföljning, men med stor autonomi för de

enskilda skolorna och med konkurrens mellan olika

skolor, ger frihet under ansvar och skapar en miljö

där framgångsrika skolor stimuleras. Stor autonomi

ger rektor och lärare utrymme att forma en god

utbildningsmiljö. Beslut om hur undervisningen bör

förläggas och mängden timmar i respektive ämne bör

inte närmare regleras från politiskt håll, utan vara

en fråga för respektive skola. Detta ger stort

utrymme för profilskolor och en ökad integrering av

ämnen. Släpp skolorna fria att välja profil och söka

samverkan i det sociala arbetet med t.ex. lokala

idrotts- och invandrarföreningar. Låt lärare och

rektorer sköta skolan.

Ju bredare skolans utbud blir genom individuella

skolors profilering, desto fler barn och ungdomar

kommer att finna sig till rätta, känna sig lyckade

och göra väl ifrån sig i skolan, och ju smalare

skolans utbud är desto färre barn kommer skolan att

passa och fungera bra för. Dagens tämligen enhetliga

skolsystem missgynnar alla de barn som inte kommer

till sin rätt i den kommunala skolan.

Om varje skola finner sitt område att bli särskilt

duktig på kommer kvaliteten i det samlade

skolsystemet att öka. Specialisering ger

spetskunnande. Har man särskild fallenhet för

matematik måste man kunna läsa det på en skola som

lägger särskild vikt vid matematikundervisning. För

lärare skulle nya möjligheter till profilering av

skolan kunna vara en sporre. Möjligheten att

utvecklas i sitt ämne skulle då förbättras och

elevernas motivation höjas. Det ger dessutom

incitament för vidareutbildning och förkovran.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

25. Entreprenad (punkt 15) - m, fp, kd, c,

mp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m), Mikaela Valtersson (mp), Axel

Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub276 yrkande 33,

2003/04:Ub297 samt

2003/04:Ub426.

Ställningstagande

Utbildning på entreprenad bör tillåtas generellt

både i grundskolan och i gymnasieskolan.

För att det svenska utbildningsväsendet skall

klara den internationella konkurrensen i framtiden

krävs att den svenska skolan hela tiden ligger i

framkant. Det är nödvändigt att söka och pröva nya

lösningar. Det gäller såväl pedagogik och

skolutveckling som driftsformer. Förutom att skolor

på entreprenad skulle öka kvalitetskonkurrensen

skulle det också möjliggöra för personalen att ta

över och driva sin skola på entreprenad.

Om skolor fick drivas på entreprenad kunde

kommunerna välja vilken eller vilka skolor/lokaler

som skall lämnas ut på entreprenad. Kommunen

kvarstår som huvudman och skriver

förfrågningsunderlag, upphandlar och följer upp

verksamheten.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

26. Tvåspråkig utbildning (punkt 16) - m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna

Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Sf325 yrkandena 9, 13 och 14

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub392 yrkande 21.

Ställningstagande

Vi anser att skolpolitiken fungerar särskilt illa

för barn med utländsk bakgrund, speciellt för dem

som kommer till Sverige under skolåren. Bilden av en

skola som har svårt att hjälpa barn med behov av

extra stöd bekräftas när det gäller invandrarbarn.

Nästan fyra av tio elever med utländsk bakgrund

saknar fullständiga betyg i nian, och bara hälften

av de barn som flyttar till Sverige efter att de

fyllt tio år får fullständiga betyg i nian. Vi anser

att skolor bör tillåtas att ge elever tvåspråkig

undervisning. Det kan vara lättare att ta till sig

undervisningen på modersmålet. Den som har ett

förstaspråk har lättare att lära ett nytt språk.

Skolor med god erfarenhet av och kompetens för

undervisning i ett främmande språk, eller

ämnesundervisning på detta, bör kunna bli

"värdskolor" för elever i en annan skola.

Studiehandledning eller ämnesstöd skall kunna ges på

distans.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

27. Tvåspråkig utbildning (punkt 16) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 21

och bifaller delvis motion

2003/04:Sf325 yrkandena 9, 13 och 14.

Ställningstagande

Skolor med god erfarenhet av undervisning i ett

främmande språk, eller ämnesundervisning på ett

annat språk än svenska, skall kunna vara värdskola

för elever i en annan skola och ge dem sådan

ämnesundervisning på distans.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

28. Gränsöverskridande utbildning (punkt 17) -

m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub266.

Ställningstagande

Det är inte helt ovanligt att elever går i skola i

ett annat land. Varje kommun har möjlighet att inom

gällande kommunrättsliga ramar träffa avtal i

utlandet om samarbete beträffande utbildning. Någon

reglering motsvarande den överenskommelse om nordisk

utbildningsgemenskap som finns på gymnasieskolans

område finns inte på grundskolans område. En sådan

vore önskvärd.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

29. Studie- och yrkesvägledare (punkt 20) - kd,

v

av Inger Davidson (kd) och Lennart Gustavsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub292 yrkande 20 samt

2003/04:Ub439 yrkandena 7 och 8.

Ställningstagande

Nästan alla elever går vidare från grund- till

gymnasieskola. Vi anser att det är viktigt att

övergången mellan skolformerna fungerar smidigt.

Särskilda insatser för det bör därför vidtas. En

nyckelresurs i arbetet är studie- och

yrkesvägledarna, vilkas roll bör stärkas. Barn och

unga har ett behov av vägledning och vägledarna, har

betydelse för deras hälsa och välbefinnande.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

30. Utvecklingssamtal (punkt 21) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 16.

Ställningstagande

Utvecklingssamtalet bör vidareutvecklas och utformas

som ett kontrakt där varje parts ansvar klart

definieras. Det skall följas upp regelbundet och

elever, föräldrar och lärare har ett gemensamt

ansvar för att det fullföljs.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

31. Kunskaps- och ansvarskontrakt (punkt 22)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 20

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub392 yrkandena 7 och 19.

Ställningstagande

För att eleverna skall lyckas krävs insatser från

eleven, skolan och hemmen. Det är ett delat ansvar

där alla parter måste hjälpas åt för att främja den

enskilde elevens kunskapsmässiga, sociala och

individuella utveckling. Det gemensamma ansvaret och

vilka delar som konkret åligger respektive part bör

formas i en skriftlig och årlig överenskommelse, ett

ansvarskontrakt.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

32. Kunskaps- och ansvarskontrakt (punkt 22) -

c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkandena 7 och 19

och avslår motionerna

2003/04:Ub439 yrkande 20.

Ställningstagande

Individuella utvecklingsplaner bör införas från

årskurs 1. Ett kunskapskontrakt bör upprättas varje

termin mellan skola/lärare, elev och förälder.

Kontraktet skall utgå från den individuella

studieplanen och utvärderas och revideras

successivt. Kontraktet skall vara obligatoriskt för

skolan. I kontraktet skall regleras vad som händer

om kontraktet bryts. Om elev eller förälder upplever

att skolan bryter kontraktet skall de kunna vända

sig till rektor, kommunen och i sista hand till

Skolverket. För eleven gäller att sanktionerna

fyller en funktion för att nå kunskapsmålen.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

33. Skriftliga omdömen (punkt 24) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub388 yrkande 8

och avslår motionerna

2003/04:Ub341 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att skriftliga omdömen om elevens

kunskapsmässiga och sociala utveckling skall lämnas

till alla elevers vårdnadshavare fr.o.m. första

årskursen. Skriftliga omdömen kan utformas på olika

sätt beroende på vad skolan i dialog med föräldrarna

finner lämpligt. Grundskoleförordningen bör alltså

ändras i detta avseende.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

34. Läsutvecklingsschema (punkt 25) - m, fp,

kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m), Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 18 (i denna del) och

2003/04:Sf326 yrkande 23.

Ställningstagande

I en skola som styrs genom nationella kunskapsmål

måste återkommande utvärderingar och ökad

uppföljning få större betydelse. Detta kan ske bl.a.

genom ett ökat bruk av inlärningsscheman som t.ex.

LUS. Det skall vara tydligt för eleverna vad de

skall uppnå, studieresultaten skall utvärderas

tydligt och utfallet av utvärderingarna skall

kommuniceras på ett tydligt sätt till alla berörda.

För elever där resultaten brister skall det finnas

vidsträckta möjligheter till stöd i form av tid och

extra personalinsatser.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

35. Nationella prov (punkt 26) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub276 yrkande 18 (i denna del)

och avslår motionerna

2003/04:Ub388 yrkande 9 och

2003/04:Ub439 yrkande 19.

Ställningstagande

Vi anser att i en skola som styrs genom nationella

kunskapsmål måste återkommande utvärderingar och

ökad uppföljning få större betydelse. Detta kan ske

bl.a. genom ett ökat bruk av nationella prov som

stämmer av elevernas kunskaper i ett visst ämne vid

en viss tid.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

36. Nationella prov (punkt 26) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub388 yrkande 9

och avslår motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 18 (i denna del) samt

2003/04:Ub439 yrkande 19.

Ställningstagande

Vi anser att nationella prov, liksom skriftliga

omdömen och betyg, ger en möjlighet att upptäcka

elever som är i behov av stöd. De ger också en

samlad bild av skolans resultat. De nationella

ämnesproven i svenska och matematik skall vara

obligatoriska redan i grundskolans tredje år och

resultaten skall leda till beslut om

stödundervisning.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

37. Nationella prov (punkt 26) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 26

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 19

och avslår motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 18 (i denna del) samt

2003/04:Ub388 yrkande 9.

Ställningstagande

Obligatoriska nationella prov skall genomföras i

flera ämnen fr.o.m. årskurs 5. Det är ett sätt att

få en likvärdighet mellan olika skolor i hela

landet, och det kan samtidigt fungera som ett stöd

för lärarna.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

38. Förändring av betygssystemet (punkt 27) -

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Axel

Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub341 yrkande 1,

2003/04:Ub367 yrkande 17,

2003/04:Ub388 yrkande 7,

2003/04:Ub392 yrkande 8 samt

2003/04:Ub439 yrkande 17

och avslår motionerna

2003/04:Ub254 och

2003/04:Ub276 yrkandena 25 och 26.

Ställningstagande

Vi anser att betyg är en viktig del av

målstyrningen. De ger tydlig information till elev

och föräldrar om hur långt eleven har kommit på väg

mot måluppfyllelsen samt tvingar skolorna till

utvärdering av hur väl de lyckats stödja eleverna i

deras kunskapsutveckling. Betygssystemet innehåller

för få betygssteg för att på ett rättvist sätt

spegla elevernas skilda kunskapsnivåer. Särskilt

steget mellan Godkänd och Väl godkänd är för stort.

Alla elever skall få betyg från årskurs 6. Då blir

betyget mindre dramatiskt.

Målrelaterade betyg bör ges i en sexgradig skala.

Stegen i betygsskalan får inte vara för glesa om

betygssystemet skall medverka till att motivera

eleven att försöka uppnå nästa steg samt om betyget

skall upplevas som rättvist och träffsäkert.

Betygskriterierna måste också vara tydliga och väl

avvägda, så att lärare och elever har samma

uppfattning om vad som krävs för respektive nivå.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

39. Förändring av betygssystemet (punkt 27) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub276 yrkandena 25 och 26

och avslår motionerna

2003/04:Ub254,

2003/04:Ub341 yrkande 1,

2003/04:Ub367 yrkande 17,

2003/04:Ub388 yrkande 7,

2003/04:Ub392 yrkande 8 samt

2003/04:Ub439 yrkande 17.

Ställningstagande

Nationella betyg bör sättas senast i årskurs 5. De

utgör då en värdering av elevens uppnådda förmåga

efter de första fem åren. De ger också en nationell

avstämning av kunskapsläget mitt i skoltiden. De

elever och föräldrar som efterfrågar betyg tidigare

skall ha rätt att få det. Detta innebär att det

skall vara helt upp till skolor och föräldrar att

använda skriftliga omdömen, skriftliga betyg eller

muntliga samtal som grund för kommunikationen mellan

skola och hem.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

40. Alternativ till dagens betygssystem (punkt

28) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub309 yrkande 1

och avslår motion

2003/04:Ub292 yrkande 19.

Ställningstagande

Man bör utreda ett alternativ till dagens

betygssystem. En grundstomme i ett alternativt

system bör vara skriftliga intyg kombinerat med

fortsatta kontinuerliga muntliga utvecklingssamtal.

Ett nytt system skulle kunna vara uppbyggt i tre

steg med stegvis ökad konkretionsgrad: från enbart

muntliga utvecklingssamtal de första tre åren, från

årskurs 4 en övergripande skriftlig rapport och från

årskurs 7 tydlig och konkret skriftlig information

uppdelad på de olika ämnena. Den skriftliga

rapporten skall mycket tydligt betona elevens

utvecklingsmöjligheter.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

41. Dokumentering av elevens engagemang (punkt

29) - v, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub271 yrkande 13.

Ställningstagande

Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram

förslag till ändring i skollagen så att det framgår

av en elevs slutbetyg om hon eller han varit

engagerad i utvecklingen av skoldemokrati.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

42. Prövning i ämne (punkt 30) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub276 yrkande 27.

Ställningstagande

Vi föreslår att riksdagen begär att regeringen

lägger fram förslag om rätt att tentera upp och av

betyg i såväl grund- som gymnasieskola. För att

ytterligare öka möjligheterna för eleven skall det

vara möjligt att återkommande tentera av de olika

nivåerna på ämnena som ett komplement till att gå

hela kurser och erhålla betyg på så vis.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

43. Rätt att överklaga betyg (punkt 31) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub309 yrkande 2

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub408 yrkande 2.

Ställningstagande

För att stärka elevernas rättstrygghet bör elever ha

rätt att överklaga betyg i enlighet med

Skollagskommitténs förslag.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

44. Lokala skolstyrelser (punkt 32) - c, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 13

och bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 15 och

2003/04:Ub439 yrkande 32.

Ställningstagande

Försöksverksamhet med lokala styrelser med

föräldramajoritet genomförs nu i hela landet. Denna

försöksverksamhet bör permanentas. Styrelsernas

befogenheter bör avgränsas så att skiljelinjen

mellan lärarnas och skolledningarnas pedagogiska

ledarskap och föräldrastyrelsernas uppgifter blir

tydlig.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

45. Lokala skolstyrelser (punkt 32) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 32

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 32

och avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 15 och

2003/04:Ub392 yrkande 13.

Ställningstagande

Varje skola skall ha en lokal skolstyrelse. I

styrelsen, som skall ledas av rektor, kan finnas

representanter för personal, elever och föräldrar,

men även andra representanter för näringslivet på

orten, elever som tidigare gått på skolan eller mor-

och farföräldrar kan förekomma. Styrelsens uppgift

skall vara att arbeta för skolans bästa. Rektor och

styrelse bör utifrån den ekonomiska ram och de mål

som är uppsatta vara fria att själva besluta om och

utforma skolans verksamhet.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

46. Samarbete mellan skola och föräldrar (punkt

33) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub368 yrkande 4,

2003/04:Ub388 yrkande 20 och

2003/04:Ub439 yrkande 38

samt avslår motion

2003/04:Ub292 yrkande 12.

Ställningstagande

Föräldrarnas rätt till information och inflytande i

skolan behöver stärkas. För att föräldrarna skall

kunna vara delaktiga och bli en tillgång måste

samarbetet mellan hem och skola öka. Engagerade

föräldrar ger bättre möjligheter för eleven att

klara av och uppskatta skolarbetet. För att detta

skall bli möjligt måste föräldrar få mer information

om arbetsinsatser och resultat. En självklar del i

arbetet med normer och respekt för varandra är att

föräldrarna hålls informerade om hur deras barn

sköter sig. Olovlig frånvaro, skolk, skall alltid

rapporteras direkt till föräldrarna. Varje skola

skall vara tydlig i fråga om mål, innehåll,

arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter och

skyldigheter. Det är viktigt att båda föräldrarna,

vid delad vårdnad, får information om hur det går

för deras barn samt att kommunen underlättar

skolgången för elever som bor på två ställen.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

47. Samarbete mellan skola och föräldrar (punkt

33) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 33

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkande 12

och avslår motionerna

2003/04:Ub368 yrkande 4,

2003/04:Ub388 yrkande 20 samt

2003/04:Ub439 yrkande 38.

Ställningstagande

Föräldrautbildningens betydelse för

föräldramedverkan i skolan bör uppmärksammas.

Initiativ till och projekt kring föräldrautbildning

bör därför uppmuntras och spridas till fler skolor

och kommuner. Som exempel kan nämnas projekt "sy och

språka". Ett annat framgångsrikt projekt som är värt

att studera är det engelska "Family learning" som

särskilt vänder sig till mammor med annat modersmål

än engelska. Regeringen bör återkomma med förslag om

hur föräldrautbildningsverksamhet skall kunna

spridas till fler skolor och kommuner.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

48. Elevinflytande (punkt 34) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 34

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub439 yrkandena 36 och 37 samt

2003/04:Kr361 yrkande 6

och avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 11,

2003/04:Ub292 yrkande 9 samt

2003/04:Ub408 yrkande 3.

Ställningstagande

En lagstadgad miniminivå av elevinflytande bör

införas. Dagens lagutformning stadgar endast att

elevinflytande skall finnas, inte i vilken

omfattning eller på vilket sätt. Skollagen måste

därför bli mer konkret. Att ge elever inflytande och

ansvar är det bästa sättet att utveckla deras känsla

för demokratiska beslutsformer och förmåga till

ansvarstagande för gemensamma

samhällsangelägenheter. Skolledare, lärare och övrig

personal måste ge eleverna möjlighet att utöva sina

rättigheter och att öva sig i demokratiskt

beslutsfattande. Inflytandet bör gälla såväl

organisation som undervisning.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

49. Elevinflytande (punkt 34) - v, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub271 yrkande 11

och avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkande 9,

2003/04:Ub408 yrkande 3,

2003/04:Ub439 yrkandena 36 och 37 samt

2003/04:Kr361 yrkande 6.

Ställningstagande

Det är av stor vikt att elever har ett starkt

inflytande under hela sin skoltid. Regeringen bör

genom uppdrag till Myndigheten för skolutveckling

följa olika försök till fördjupad elevdemokrati och

sprida goda idéer och uppmuntra kommunerna att ta

initiativ till demokratiska mötesplatser mellan

elever och lärare.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

50. Rätt att frånvara från undervisningen

(punkt 35) - v, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub271 yrkande 12.

Ställningstagande

Skollagen bör ändras för att garantera att elever

ges rätt att vara frånvarande från undervisning för

arbete med elevinflytande, skyddsombudsarbete,

skoltidningsarbete e.d. Vi menar att en elev både

har rätt att lämna undervisningen och har rätt att

få stödundervisning för den del av undervisningen

eleven inte deltagit i på grund av elevfackligt

arbete.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

51. Översyn av arbetsmiljölagen (punkt 36) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 36

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub271 yrkande 10.

Ställningstagande

Arbetsmiljölagen är skriven med ett fackligt

perspektiv och inte anpassad efter skolans värld.

Därför behöver en översyn av arbetsmiljölagen göras

så att den i sin helhet även kommer att omfatta ett

elevperspektiv.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

52. Elevskyddsombud (punkt 37) - v, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub271 yrkandena 8 och 9 och

2003/04:Ub292 yrkande 11

och bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub392 yrkande 26,

2003/04:Ub485 samt

2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del).

Ställningstagande

Elevskyddsombudens roll måste stärkas i

arbetsmiljöarbetet. Elevskyddsombuden skall vara

till person och funktion kända av alla. De skall ha

samma rättigheter som skyddsombuden på vuxnas

arbetsplatser och därmed även rätt att kalla in

skyddsinspektör vid behov. Rätten att utse

elevskyddsombud skall införas även för årskurserna

1-6. Elevskyddsombuden bör ha rätt att kalla in

arbetsmiljöinspektionen. Elevskyddsombud för barn

och unga i skolan infördes i arbetsmiljölagen 1990,

alltså för mer än tio år sedan. Nu behövs konkreta

utbildningsinsatser och reella möjligheter att

påverka.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

53. Elevskyddsombud (punkt 37) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 37

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 26

och bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 8,

2003/04:Ub292 yrkande 11,

2003/04:Ub485 och

2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del)

och avslår motion

2003/04:Ub271 yrkande 9.

Ställningstagande

Elevers rättigheter påminner om arbetstagares

rättigheter vad gäller arbetsmiljö. Skillnaden är

dock bl.a. att anställdas ombud får rösta vid

skyddskommitténs sammanträde och sammankalla sådana

sammanträden, elevskyddsombuden får bara yttra sig.

Skyddsombuden har också rätt att stoppa verksamhet

som utgör hot, det har inte elevskyddsombuden. De

har även undantagits från rätten att ta del av

sekretessbelagd information. Elevers inflytande på

arbetsmiljön skulle stärkas genom att rättigheterna

för elevskyddsombuden i 6 kap. 17 och 18 §§

arbetsmiljölagen utökades till att likna de som

gäller för övriga skyddsombud.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

54. Skolans arbetsmiljö (punkt 38) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub388 yrkande 11

och avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkandena 4 och 17,

2003/04:Ub357,

2003/04:Ub439 yrkandena 4 och 28 samt

2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del).

Ställningstagande

Trots att svenska skolelever omfattas av

arbetsmiljölagen har brister i skolans arbetsmiljö

avslöjats när det gäller både den psykosociala och

den fysiska arbetsmiljön. Allergiframkallande

skollokaler, bullriga miljöer och olycksdrabbade

skolgårdar är exempel på problem i den fysiska

arbetsmiljön. Elever och lärare måste självklart ha

en arbetsplats som uppfyller kraven på en acceptabel

arbetsmiljö.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

55. Skolans arbetsmiljö (punkt 38) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 38

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkandena 4 och 28

och avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkandena 4 och 17,

2003/04:Ub357,

2003/04:Ub388 yrkande 11 samt

2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del).

Ställningstagande

En god fysisk miljö är viktig ur pedagogisk

synvinkel. Miljön påverkar inte bara barnens fysiska

hälsa utan också deras psykiska tillstånd. Det är

viktigt att skolan har tydliga regler om vad som är

tillåtet och inte. Eleverna har rätt att kräva en

bra arbetsmiljö.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

56. Skolans arbetsmiljö (punkt 38) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 38

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkandena 4 och 17,

och avslår motionerna

2003/04:Ub357,

2003/04:Ub388 yrkande 11,

2003/04:Ub439 yrkandena 4 och 28 samt

2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del).

Ställningstagande

Skolverket bör få i uppdrag att utifrån

arbetsmiljölagen utarbeta konkreta riktlinjer

angående elevers arbetsmiljö som ett stöd för

skolornas arbete. Riktlinjerna bör formuleras på ett

sådant sätt att de kan följas upp och utvärderas.

Barn och unga måste också garanteras en arbetsmiljö

som är fri från pornografi. Man måste finna vägar

att förhindra att datorer i skolor och bibliotek

används till att besöka Internetsidor med

pornografiskt innehåll.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

57. Nationellt register över olycksfall i

skolan (punkt 39) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 39

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkande 2.

Ställningstagande

Det är en allvarlig brist att det i dag inte finns

någon samlad statistik över barns och ungdomars

olycksfall i skolan. Arbetet med att skapa ett

register över olycksfall, tillbud och uppkomna

skador av fysisk och psykosocial karaktär, inklusive

anmälda kränknings- och mobbningsärenden, måste

påskyndas. En sådan statistik kan ge ökad kunskap

och därmed beredskap för ett utvecklingsarbete kring

elevers hälsa och arbetsmiljö, ett arbete som bör

dokumenteras i de kommunala

kvalitetsredovisningarna.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

58. Elevhälsa (punkt 42) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 42

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 27

och avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkandena 28-31,

2003/04:Ub292 yrkandena 8, 13 och 23,

2003/04:Ub353,

2003/04:Ub398 yrkandena 1-3 och 7-9 samt

2003/04:Ub482.

Ställningstagande

Elevvården är en betydelsefull del av skolans

verksamhet. Kommunerna måste tillförsäkra

elevvårdspersonal erforderlig handledning och stöd i

deras arbete. Skolan bör samverka med andra

förvaltningar, inte minst socialförvaltningen, för

barnets bästa.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

59. Elevhälsa (punkt 42) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 42

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkandena 8, 13 och 23

och avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkandena 28-31,

2003/04:Ub353,

2003/04:Ub398 yrkandena 1- 3 och 7- 9,

2003/04:Ub439 yrkande 27 samt

2003/04:Ub482.

Ställningstagande

Skollagen skall vara entydig när det gäller elevers

tillgång till personal såsom skolpsykolog, kurator

och skolsköterska. Det är viktigt ur ett

likvärdighetsperspektiv att kunna garantera alla

elever rättigheten till elevhälsa och dess olika

kompetenser. Det är därför av stor betydelse att

utreda införandet av nyckeltal för elevhälsa. I

elevhälsaarbetet ingår ett antal fysiska

hälsokontroller. Med tanke på utvecklingen i ohälsan

bör dessa hälsoundersökningar utvidgas till att

innefatta någon form av lägesbeskrivning av den

psykosociala hälsan. Samtidigt bör överlämnandet

mellan barnavårdscentralerna och kommunal

elevhälsoorganisation utvecklas.

Individens hälsa är beroende av faktorer som kön,

socioekonomisk status, klass och sexuell läggning.

Denna kunskap om skillnader mellan barns och ungas

hälsa gör att kvalitetsgranskningar måste göras

utifrån alla elevers olika behov och situation.

Skolverket måste stötta skolor i detta arbete och

bör utarbeta kriterier eller liknande som stöd för

skolors kvalitetsarbete. En handledning för

kvalitetsarbete i syfte att förstärka

kvalitetsredovisningen vad avser olika perspektiv,

som klass, kön, etnicitet, sexualitet etc, bör

utarbetas.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

60. Kostens betydelse (punkt 43) - v, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub271 yrkandena 35 och 36

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub285.

Ställningstagande

Den mat som serveras i de kommunala köken bör, så

långt det är möjligt, vara närodlad. Livsmedel från

andra länder bör i första hand vara ekologiskt

odlade och rättvisemärkta. Detta för att bidra till

en mer rättvis handel i världen och hjälpa de

enskilda och odlarkooperativ som försöker försörja

sig på att producera rena livsmedel. Skolan har

också ett ansvar för att stödja de elever som är

eller riskerar att bli överviktiga. Det kan skolan

göra genom att se till att det finns ett bra utbud i

skolans kafeteria, kiosk eller automater och att det

inte finns läsk, godis och snacks där.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

61. ANT-undervisning (punkt 44) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 44

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub439 yrkande 39 och

2003/04:So578 yrkandena 1 och 2

och avslår motionerna

2003/04:So270 yrkande 3 och

2003/04:So645 yrkande 13.

Ställningstagande

Skolorna måste ta ett större ansvar och förbättra

sin ANT-undervisning. Kompetensen hos

ungdomsmottagningar och skolhälsovård borde bättre

tas till vara vid denna typ av undervisning. ANT-

undervisningen bör påbörjas redan från läsår fyra

och sedan kontinuerligt finnas med i

skolverksamheten fram till nionde klass. Polisen,

f.d. missbrukare, frivilligorganisationer m.fl. är

de som är bäst lämpade att informera om

missbruksrelaterade frågor på ett realistiskt och

verklighetsanknutet sätt. De unga har själva på ett

ungdomsting uttryckt önskemål om att f.d.

missbrukare och föräldrar till missbrukare bör

föreläsa ute på skolorna. Sådana initiativ bör

uppmuntras genom att Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag

att organisera en sådan verksamhet.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

62. Drogpolicy i skolan (punkt 45) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:So345 yrkande 5

och avslår motionerna

2003/04:Ub351 yrkande 2,

2003/04:So414 yrkande 5 samt

2003/04:So639 yrkande 3.

Ställningstagande

Alla skolor bör åläggas att införa en "drogpolicy" i

syfte att upptäcka och åtgärda missbruk. Det kan ske

i samarbete med föräldrar, socialtjänst och polis.

Det kan dessutom ha stor betydelse att ungdomar

själva engagerar sig i information och

opinionsbildning kring alkohol, narkotika och

tobak.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

63. Samarbete med övriga samhället (punkt 46) -

m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna

Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub276 yrkande 34.

Ställningstagande

Öppenhet och mångfald handlar inte bara om skolans

inre värld, utan också om dess kontakt med den yttre

världen. Samarbete med idrottsklubbar, näringsliv

och det civila samhället skall uppmuntras och kommer

att bli allt viktigare för en väl fungerande och

intressant skola.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

64. Det informella lärandet (punkt 47) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 47

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Kr361 yrkande 5

och avslår motion

2003/04:Ub295.

Ställningstagande

Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med

förslag till åtgärder för att uppvärdera det icke

formella lärandet.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

65. Naturskolor (punkt 48) -v, c, mp

av Mikaela Valtersson (mp), Lennart Gustavsson

(v) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 39 och

2003/04:Ub392 yrkande 28.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att utomhuspedagogiken

fortsätter efter förskolan och finner former i högre

årskurser och i gymnasieskolan. Myndigheten för

skolutveckling bör på olika sätt hjälpa till att på

olika sätt sprida information och kunskap om

naturskolor och utomhuspedagogik till skolor och

lärare i hela landet.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

66. IT som pedagogiskt hjälpmedel (punkt 49) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 49

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 18.

Ställningstagande

Många kommuner kommer på grund av pengabrist ej att

fullfölja satsningen på ITiS när projektet ej längre

är statsfinansierat. Regeringen bör återkomma med

förslag till hur kommunerna skall kunna fortsätta

med satsningar på IT som pedagogiskt hjälpmedel.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

67. Bristerna inom skolbarnsomsorgen (punkt 51)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 51

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub438 yrkande 4.

Ställningstagande

Skolverkets kritik mot skolbarnsomsorgen för tio-

till tolvåringarna vad avser bl.a. dåliga lokaler,

personalbrist och stora barngrupper är allvarlig.

Kommunerna måste ta sitt ansvar och utveckla

skolbarnsomsorgen framför allt i dessa

åldersgrupper. I den öppna verksamheten har barnen

själva större möjlighet att hitta en avvägning som

passar dem. Här finns stora möjligheter för kommuner

i samverkan med andra utförare, t.ex. föreningar och

kyrkor, att kunna erbjuda en högkvalitativ

verksamhet.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

68. Rätt till fritidshemsplats (punkt 52) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 52

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkande 22.

Ställningstagande

Jag anser att alla barn skall ha rätt till en

likvärdig skolbarnsomsorg. När det gäller tillgången

till fritidshemsverksamhet finns stora skillnader

mellan barn beroende på bl.a. föräldrarnas

socioekonomiska bakgrund och utbildningsnivå. Det är

ur ett likvärdighetsperspektiv viktigt att se över

nyttjandet av fritidshemmen. Det är angeläget att

snarast se över möjligheterna att införa rätt till

fritidshem för alla barn, inklusive barn till

arbetslösa och föräldralediga, upp till 12 års

ålder.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Mindre klasser (punkt 7) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Särskilt under elevers första skolår är små

klasser positivt för kunskapsresultatens

utveckling. Detta är den övervägande bilden även

om detta varit föremål för diskussion mellan

forskare. En central insikt är dock att det allra

viktigaste är hur skolans resurser används.

Resursernas storlek spelar roll för skolans

kunskapsresultat. Det behövs förmodligen ökade

resurser till skolan totalt sett. Men avgörande är

hur skolans resurser används.

Sverige lägger mest medel i världen på skola, men

vi lägger långt ifrån mest i världen på utbildning.

I Sverige går en oproportionerligt stor andel av

resurserna till annat än undervisning, såsom lokaler

och administration. Kostnaden per elev i skolan

säger därför inte särskilt mycket om undervisningens

resurser.

Av den totala kostnaden per elev används i Sverige

endast 46 % för att täcka undervisningskostnader.

Kostnader för annan personal uppgår till 11 % av

totalkostnaden, medan övriga löpande utgifter svarar

för resterande 43 % av den totala elevkostnaden.

Inget annat land, utom Tjeckien, har en

tillnärmelsevis lika stor andel övriga löpande

kostnader, och inget annat land använder en så liten

andel av den totala elevkostnaden till undervisning.

Kostnaden per elev i grundskolan har minskat

under 1990-talet. Kostnaden per elev har minskat med

drygt 5 %, eller ca 3 000 kr per elev i fasta

priser, mellan åren 1991 och 1999. Huvuddelen av

minskningen avser kostnader för undervisning, där

besparingarna uppgår till ca 3 500 kr eller ca 12 %.

Utifrån forskningens resultat om klasstorlekens

betydelse för kunskapsresultaten vore det intressant

att utreda vad som skulle krävas för att möjliggöra

en klasstorlek om 15 elever under skolans tre första

år. Det är angeläget att en sådan möjlighet inte

blir tvingande eller styrande utan att skolledningar

får frihet att själva utforma verksamheten.

2. Nationell styrning samt uppföljning och

utvärdering (punkt 10) - c

av Håkan Larsson (c).

Jag anser att det finns ett behov av ett nationellt

kvalitetsinstitut. För att ge kommunerna stöd i

kvalitetsarbetet anser Centerpartiet att ett

nationellt kvalitetsinstitut bör inrättas, i stället

för Utvecklingsmyndigheten. Ett nationellt

kvalitetsinstitut kan åstadkomma en jämförelse

kommun för kommun och skola för skola. Ett sådant

institut bör ha till uppgift såväl att sammanställa

uppgifter för nationella jämförelser som att

utveckla metoder för att förbättra utvärderingen och

stödja kommunernas kvalitetsarbete. Ett nationellt

kvalitetsinstitut bör vara fristående.

3. Skriftliga omdömen m.m. (punkterna 24 och

33) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Kommunikationen kring elevernas resultat och hur

eleverna kan stödjas i sin utveckling behöver

förbättras. I dag hålls utvecklingssamtal varje

termin, där eleven, föräldrarna och lärarna

deltar. Dessa samtal fungerar bra och uppskattas

av föräldrarna. Skolorna måste dock också kunna

erbjuda föräldrarna skriftlig information om

elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling.

En sådan skriftlig information skall kunna ges

redan från början av grundskoletiden. I

informationen kan även en plan göras för hur

elevens utveckling kan stödjas. Skolorna skall

kunna utforma den skriftliga informationen på det

sätt de anser lämpligast.

Detta skall vara en rättighet för föräldrar och

elever, inte en skyldighet. I friheten att välja

skola skall det under de första åren finnas utrymme

att välja en skola utan betyg eller skriftliga

omdömen.

Föräldrar är de viktigaste personerna i varje

elevs liv. För att skolan skall lyckas med sitt

uppdrag är föräldrarnas intresse för sina barns

skolgång av största vikt. Föräldrar som talar

positivt om skolan, uppmuntrar och stöder, förhör

läxor och visar intresse bidrar till elevens

förutsättningar till ett lyckat lärande. Det visar

aktuell forskning. Föräldrar skall ha möjlighet att

vara delaktiga i skolvardagen. Föräldrars rätt till

information behöver stärkas. Även om vårdnadshavarna

bor på skilda adresser, skall de båda ha rätt till

samma information från skolan.

4. Lokala skolstyrelser (punkt 32) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Tydliga nationella riktlinjer för utbildningens

innehåll i form av skollag och läroplan har

positiva effekter på elevernas kunskapsnivå. I

verkställandet av dessa är dock ett

decentraliserat beslutsfattande bättre.

Skolorna bör ha beslutanderätten över hur de

centralt satta målen skall uppnås,

undervisningsmetoder, anställningsbeslut,

lönesättning och hur skolans resurser fördelas. Även

lärarnas inflytande över undervisningen bör öka.

Det bör finnas utrymme för många olika

styrelseformer. Utvecklingen bör från politiskt håll

underlättas genom att förbud och byråkrati

begränsas. Detta bör ske utan särbehandling av vissa

mer eller mindre politiskt korrekta skolhuvudmän.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2003/04:Ub202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om striktare regler vid skolk.

2003/04:Ub203 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tidpunkten för skolstart.

2003/04:Ub229 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Skolverket bör ges i

uppdrag att ta fram riktlinjer och råd för sponsring

av skolor.

2003/04:Ub237 av Christer Nylander (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunala

skolplaner.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ändring i

skollagen för att säkerställa pedagogers avgörande

inflytande över skolan.

2003/04:Ub239 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förutsättningarna för

ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor

utreds.

2003/04:Ub244 av Peter Danielsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ett förslag om

förtroendefull information i skolan brådskar.

2003/04:Ub254 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fler betygssteg.

2003/04:Ub266 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett svenskt initiativ för

att möjliggöra en gränsöverskridande utbildning

också på grundskolenivå.

2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

8. Riksdagen beslutar att förändra och stärka

elevskyddsombudens roll i enlighet med vad som

anförs i motionen.

9. Riksdagen beslutar att elevskyddsombud införs

fr.o.m. skolår ett.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

arbetsmiljölagen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Skolverket bör få i uppdrag att verka

för att skolorna skapar demokratiska mötesplatser.

12. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen för

att garantera att elever ges rätt att frånvara

från undervisning för arbete med elevinflytande,

skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete e.d. i

likhet med skollagskommitténs förslag.

13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag på ändring i skollagen så att det framgår

av en elevs slutbetyg om denne varit engagerad i

elevinflytande, skyddsombudsarbete,

skoltidningsarbete e.d.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lokala

skolstyrelser med föräldramajoritet införs i

grundskolan.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av bättre

tillsyn och kvalitetsuppföljning av både de

fristående och de kommunala skolorna.

27. Riksdagen beslutar om ändring angående

skolplikten för att möjliggöra för en mer flexibel

skolstart från 6-8 års ålder.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

skolhälsovården och elevvården samlas under ett

nytt begrepp: elevhälsa.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för att

kompetensen kring självmord ökar bland

elevhälsopersonal och annan skolpersonal.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bättre tillgång

till en väl organiserad elevhälsa.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

knyta andra kompetenser till elevhälsan.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att det

i de kommunala köken främst serveras ekologiskt

framtagen och närodlad mat.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om problemen med

övervikt.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolor skall

vara en reklamfri zon.

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

sprida kunskap och information om naturskolor och

utomhuspedagogik.

2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en mer

individanpassad undervisning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristen på tydliga

mål och incitament.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristen på

utvärdering.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

lärare och skolledare får ett tydligt mandat att

tillrättaföra elever som skolkar eller stör

undervisningen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolors

självständighet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tydlig

ansvarsfördelning för vad de olika politiska

nivåerna skall göra.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om profilskolor.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationell

lagstiftning och styrdokument samt ett nationellt

kvalitetsinstitut.

16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om likvärdig återkommande utvärdering av

samtliga skolor oavsett huvudman eller inriktning.

18. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om nationella prov och LUS.

19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om individuella kunskapsplaner.

20. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om tidiga stödinsatser för elever som

riskerar att inte nå målen.

24. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om flexibel skolstart.

25. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om nationella betyg.

26. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om möjligheter att avge betyg och

skriftliga omdömen för skolornas huvudmän.

27. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om rätt att tentera upp och av betyg i

såväl grund- som gymnasieskola.

33. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om undervisning på entreprenad.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samarbete med det

civila samhället.

2003/04:Ub285 av Helene Petersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om frukostens betydelse för

skolelevers inlärningsförmåga.

2003/04:Ub289 av Birgitta Sellén och Margareta

Andersson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket i

samarbete med Kommunförbundet arbetar för att

lokala handlingsplaner skall upprättas vid varje

skolenhet.

2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om hur ett nationellt statistikregister

över elevers olycksfallsskador kan inrättas och

följas upp i enlighet med vad som anförs i

motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör uppdra åt Skolverket att,

utifrån Socialstyrelsens föreskrifter om städning,

inkludera frågan i skolors kvalitetsarbete.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör uppdra åt Skolverket att

utifrån arbetsmiljölagen utarbeta riktlinjer

angående elevers arbetsmiljö i enlighet med vad

som anförs i motionen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda om

införande av nyckeltal för elevhälsa.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en översyn av

möjligheterna att bedriva elevfackligt arbete.

11. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag som stärker elevskyddsombudens ställning.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning om

hur föräldrautbildning, med i motionen nämnda

projekt som förebilder, skall kunna spridas till

fler skolor och kommuner samt deras betydelse för

föräldramedverkan i skolan.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör uppdra åt Skolverket att

utarbeta en handledning för kvalitetsarbete i

syfte att förstärka kvalitetsredovisningen vad

avser olika perspektiv, som klass, kön, etnicitet,

sexualitet etc.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stoppa

tillgänglighet till pornografi i skolans miljö.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inleda arbetet

med att utveckla ett bedömningssystem i

grundskolan som anpassas till den nya

gymnasieskolan.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillgången till

vägledning i grundskola och gymnasieskola.

22. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändringar i skollagen så att det

klart framgår att även barn i åldersgruppen tio-

tolv år har rätt till fritidshemsplats och att

detta skall gälla även barn till arbetslösa och

föräldralediga.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

möjligheterna till en breddning av de

hälsokontroller som ingår i elevhälsoarbetet att

innefatta även psykosociala aspekter.

2003/04:Ub295 av Dan Kihlström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge organisationer som

Snilleblixtarna ett nationellt uppdrag i syfte att

stödja och utveckla entreprenörsandan i skolan.

2003/04:Ub297 av Anna Lindgren och Yvonne Andersson

(m, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skolor på entreprenad.

2003/04:Ub304 av Margareta Andersson och Birgitta

Sellén (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans

pedagogiska ansvar för barn i behov av särskilt

stöd.

2003/04:Ub309 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett alternativ

till dagens betygssystem skall utredas.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av skollagen så att man inför

rätten att överklaga betyg.

2003/04:Ub331 av Camilla Sköld Jansson (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

på hur resultaten från sömnforskningen skall tas

till vara i organiseringen av skolverksamheten.

2003/04:Ub341 av Mikael Oscarsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att

kunna ge betyg tidigare och oftare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att ge

skriftliga omdömen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att ge

omdömen i ordning och uppförande.

2003/04:Ub351 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson

(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om återkommande

rikskampanjer i skolan om farorna med användandet

av olika droger.

2003/04:Ub353 av Inger Nordlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att trygga skolelevernas

hälsotillstånd.

2003/04:Ub355 av Nikos Papadopoulos och Joe Frans

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en analys av situationen

för svenska elever utomlands.

2003/04:Ub357 av Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ökat elevengagemang för

bättre studiero och arbetsmiljö i skolan.

2003/04:Ub361 av Gunnar Nordmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förebygga uppkomsten av

tinnitus bland elever och personal i skolan.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fler betygssteg

och en nationell utvärdering av betygsättningen.

2003/04:Ub368 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om respekt för

elevers olikheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om god

inlärningsmiljö.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldrars

delaktighet.

2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skollagen

skall ändras så att alla elever har rätt till

undervisning och stöd även efter skolpliktens

upphörande tills de blir behöriga till

gymnasieskolans nationella program eller kan börja

i vuxenutbildning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever i behov

av stöd skall ha rätt att få det av en

speciallärare, enskilt eller i mindre grupp.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla elever

skall få betyg från årskurs sex och att

betygsskalan skall bli sexgradig.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skriftliga

omdömen skall lämnas till alla elevers

vårdnadshavare fr.o.m. första årskursen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att nationella

prov i matematik och svenska skall ges senast i

årskurs tre.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arbetsmiljön.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om extra resurser och

andra metoder att öka integrationen i skolan.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att eleverna

normalt skall börja grundskolan vid sex års ålder

och avsluta den när målen har uppnåtts.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunala

skolor skall göras mer fristående från kommunala

politiker.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samarbete mellan

skola och föräldrar.

2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):

3. Riksdagen begär hos regeringen förslag till

reformer för rätt till kunskaper, lokal makt och

fler lärare i enlighet med vad i motionen anförs.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skollagen

skrivs om med utgångspunkt i att en individuell

kunskapsrätt införs.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att genomföra

försöksverksamhet med flexibel skolstart.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

individuella utvecklingsplaner skall införas från

årskurs 1.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att betyg

skall ges från årskurs 6 och sättas i sex steg.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Skolverket

bör få ökade befogenheter att kunna rikta

sanktioner mot kommuner som inte sköter sitt

uppdrag.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att införa

lokala skolstyrelser.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om inrättandet av

kunskapskontrakt.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

ämnesundervisning på ett annat språk än svenska

bör kunna ske på distans.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

rättigheterna för elevskyddsombuden i 6 kap. 17

och 18 §§ arbetsmiljölagen bör utökas till att

likna dem som gäller för övriga skyddsombud.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Skolverket

bör uppmuntra olika former av naturskolor.

2003/04:Ub394 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla barns

frånvaro i grundskola och gymnasieskola skall

följas upp, oavsett barnens bakgrund.

2003/04:Ub398 av Mia Franzén (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att var man än

bor och vilken skola man än väljer att gå i skall

rätten till en god skolhälsovård för kropp och

själ tryggas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

skolhälsovården skall utgöra ett komplement till

föräldrarnas ansvar att se till det bästa för

barnen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att tidig

upptäckt och tidigt stöd via skolhälsovården kan

förhindra livslångt (livskort) lidande.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

stärka barns och ungdomars självkänsla och

egenvärde, vilket ger oskattbara värden för

framtiden.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om det orimliga i

att de pedagogiska ledarna/rektorerna skall

besluta om hur stora resurser skolhälsovården

skall få.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

skolhälsovården är budgetmässigt fristående från

övrig skolverksamhet och verkar under annan

kommunal huvudman.

2003/04:Ub408 av Fredrik Olovsson och Hillevi

Larsson (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten för en

elev att få sina betyg opartiskt prövade.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att eleverna

skriftligt och anonymt skall få utvärdera sina

lärares arbete.

2003/04:Ub417 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att rektorn och

lärarna skall ha ansvar för beslut om ekonomi,

personal och pedagogik.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolledaren

skall ges goda förutsättningar för att leda den

skola där han eller hon verkar.

2003/04:Ub418 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunernas

uppföljning av fullgörandet av skolplikten måste

förbättras, så att skolgången säkras för flickor

som växer upp i miljöer präglade av patriarkala

värderingar.

2003/04:Ub426 av Peter Danielsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att lagen bör ändras så att

grund- och gymnasieskolor skall kunna drivas på

entreprenad.

2003/04:Ub438 av Inger Davidson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristerna inom

skolbarnsomsorgen.

2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbetet med

skolans värdegrund skall ingå i skolornas

kvalitetsredovisning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arbetsro i skolan.

6. Riksdagen begär att regeringen skall återkomma

till riksdagen med förslag om hur möjligheten till

flexibel skolstart skall utnyttjas i högre grad.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad samverkan

mellan grund- och gymnasieskolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studie- och

yrkesvägledarnas betydelse.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vidareutveckling

av utvecklingssamtalen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betygssystemets

utformning.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om IT som pedagogiskt

hjälpmedel.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de nationella

proven i årskurs fem skall vara obligatoriska och

genomföras i flera ämnen.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om upprättandet av

ett ansvarskontrakt i grundskolan.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

mindre klasser och skolenheter.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka

rektorns roll som pedagogisk ledare.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

skolledarutbildningen.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en rektor som

anställs i grundskolan skall ha erlagt

rektorsexamen.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elevvårdens

betydelse.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den fysiska miljön

i skolan.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rollfördelningen i

den målstyrda skolan.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lokala styrelser

för skolorna.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en lagstadgad

miniminivå för elevinflytande.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat

elevinflytande i takt med stigande ålder.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldrars rätt

till information och inflytande i skolan.

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ANT-utbildningen.

2003/04:Ub441 av Inger Davidson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om redovisning av

skolornas värdegrundsarbete och om redovisning av

skolornas kvalitetsredovisning.

2003/04:Ub470 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att landets

kommunala skolor bör omvandlas till självständiga

enheter, där medarbetarna med fullt ansvar för

verksamhetens utveckling har att besluta om

skolans angelägenheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de nationella

riktlinjerna och målen för skolans verksamhet

skall uppnås och avgöras av respektive skola.

2003/04:Ub471 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om god utbildning som

en central del i en fungerande välfärdspolitik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillgång till

god utbildning är en grundläggande rättighet för

alla svenska barn och ungdomar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla barn och

ungdomar skall erbjudas möjlighet till en

individuellt anpassad utbildning.

2003/04:Ub472 av Sten Tolgfors (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att resultatet av

kvalitetsgranskningarna av enskilda skolor löpande

skall publiceras av Skolverket.

2003/04:Ub474 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ju bredare

skolans utbud blir genom individuella skolors

profilering, desto fler barn och ungdomar kommer

att finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i

skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att om varje skola

finner sitt område att bli särskilt duktig på

kommer kvaliteten i det samlade skolsystemet att

öka.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolors

profilering kan utgöra ett incitament för lärares

vidareutbildning.

2003/04:Ub482 av Kerstin Andersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om professionell

elevhälsovård.

2003/04:Ub485 av Helene Petersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om elevers inflytande på

arbetsmiljön i skolan.

2003/04:Ju262 av Rolf Olsson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillämpningen

av arbetsmiljölagen i skolan och

elevskyddsombudens ställning skall bli föremål för

översyn.

2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristerna i dagens

skolpolitik för barn som behöver extra stöd.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristerna i dagens

skolpolitik för barn som kommer till Sverige under

skolåren.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

individuell kunskapsrätt för alla skolbarn.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärares och

rektorers möjlighet att styra skolan och välja

dess inriktning och profilering.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolors möjlighet

att ge tvåspråkig undervisning.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolors möjlighet

att vara värdskolor för elever från andra skolor

vad gäller språk- eller ämnesundervisning.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avsaknaden av en

likvärdig skola i alla delar av landet.

2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av tydliga

mål och utvärderingar i skolan.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det s.k. LUS-

projektet och att det bör få genomsyra hela

skolan.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

skapa magnetskolor och göra extrasatsningar på

skolor i utsatta områden.

2003/04:So270 av Birgitta Sellén och Birgitta

Carlsson (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortbildning av

personal som arbetar med barn och ungdomar.

2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om drogpolicy i

skolan.

2003/04:So414 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolan skall

ha en absolut plikt att informera vårdnadshavare

vid misstanke om narkotikaanvändning.

2003/04:So578 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

uppdra till Skolverket att omgående stärka ANT-

undervisningen i grundskolan fr.o.m. årskurs 4.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om polisens och

frivilligorganisationernas betydelse i ANT-

undervisningen.

2003/04:So639 av Christer Adelsbo m.fl. (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ge skolor

och fritidsverksamheter bättre möjligheter att

stärka den förebyggande verksamheten och att ge

stöd till utsatta ungdomar.

2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd,

v, c, mp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om skolans

kursplaner i alkohol- och narkotikaundervisning.

2003/04:Kr361 av Helena Höij m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppvärdera det

informella lärandet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en lagfäst

miniminivå för elevinflytande.

2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge Skolverket

i uppdrag att finna former för kunskaps- och

kompetensutveckling till de små skolorna.