Bet. 2003/04:UBU13

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU13

Utveckling av gymnasieskolan

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition

2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för

utveckling av gymnasieskolan och motionsyrkanden i

anslutning till denna. Även yrkanden från 2003 års

allmänna motionstid behandlas i betänkandet.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag och avslår samtliga motionsyrkanden.

Regeringen lägger i propositionen fram förslag

till ändringar i skollagens bestämmelser om

gymnasieskolan. Förslagen innebär införande av

ämnesbetyg i stället för kursbetyg. En

gymnasieexamen införs för de elever som har uppnått

godkänt i minst 90 % av de poäng som krävs för

fullständig studiegång och har ett godkänt betyg på

ett gymnasiearbete. Elever får möjlighet att söka

gymnasieprogram i andra kommuner även om dessa finns

i hemkommunen. Regler ges om ersättningen för dessa

elever. Reglerna om riksrekryterande utbildning

ändras så att beslut om sådan utbildning är

tidsbegränsade. Historia införs som kärnämne

omfattande 50 poäng. Utrymmet för historieämnet tas

från utrymmet för karaktärsämnena.

I propositionen redovisas regeringens bedömning

bl.a. av behörighetskraven till gymnasiet, hur

kvaliteten på det individuella programmet och

yrkesutbildningen inom gymnasieskolan kan

förbättras, riktlinjer för en lärlingsutbildning

inom gymnasieskolans nationella yrkesinriktade

program samt hur bättre resultat i kärnämnena kan

uppnås och omfattningen av dessa ämnen.

I betänkandet behandlar utskottet även motioner

från den allmänna motionstiden 2003 om bl.a. skolans

värdegrund, flexibel skolstart, individuella

studieplaner, elevinflytande och förändringar i

betygssystemet.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och

Miljöpartiet de gröna. Därtill finns särskilda

yttranden från Folkpartiet, Centerpartiet och

Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Linjer i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub12 yrkande 1.

Reservation 1 (fp)

2. Kvalitetssäkring av skolor

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub9 yrkande 29.

Reservation 2 (m)

3. Skolans värdegrund

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkandena 30 och 31 samt

2003/04:Ub498 yrkande 1.

Reservation 3 (kd)

4. Arbetsro i skolan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 34.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

5. Utveckling av kunskapssynen

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 9 och

2003/04:Ub498 yrkande 2.

Reservation 5 (kd)

6. Individuell kunskapsrätt

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub11 yrkande 1.

Reservation 6 (m, c)

7. Flexibel skolstart

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub11 yrkande 2.

Reservation 7 (m, c)

8. Utbildningsgaranti

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 15 och

2003/04:Ub391 yrkande 6.

Reservation 8 (c)

9. Samarbete mellan skola och

högskola

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkandena 36 och 39 samt

2003/04:Ub498 yrkande 28.

Reservation 9 (fp, kd, c)

10. Ansvarskontrakt

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 32 och

2003/04:Ub498 yrkande 25.

Reservation 10 (kd)

11. Entreprenad

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub367 yrkande 25.

12. Individuella studieplaner

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 33,

2003/04:Ub11 yrkande 5 och

2003/04:Ub391 yrkande 2.

Reservation 11 (kd, c)

13. Jämställdhet

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 14 och

2003/04:Ub12 yrkande 10.

Reservation 12 (m, fp, kd, c)

14. Snedrekrytering

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 35 samt

2003/04:Ub498 yrkandena 5 och 6.

Reservation 13 (kd)

15. Elevinflytande

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 1,

2003/04:Ub10 yrkandena 40 och 41 samt

2003/04:Ub498 yrkandena 29 och 30.

Reservation 14 (m)

Reservation 15 (kd)

16. Meriterande elevrådsarbete

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 42,

2003/04:Ub292 yrkande 10 och

2003/04:Ub498 yrkande 31.

Reservation 16 (kd, v, c, mp)

17. Lokala styrelser

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 38,

2003/04:Ub11 yrkande 13,

2003/04:Ub271 yrkande 14,

2003/04:Ub391 yrkande 5 och

2003/04:Ub498 yrkande 27.

Reservation 17 (c, mp)

Reservation 18 (kd)

18. Högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 2,

2003/04:Ub276 yrkande 30,

2003/04:Ub367 yrkande 5 och

2003/04:Ub498 yrkande 3.

Reservation 19 (m, fp, kd)

19. Samverkan mellan kommuner

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 24 och

2003/04:Ub498 yrkande 36.

Reservation 20 (kd)

20. Hemkommuns skyldighet att betala ersättning

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition

2003/04:140 till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) såvitt avser 5 kap. 24 §. Därmed

bifaller riksdagen propositionen i denna del och

avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkandena 16 och 17 samt

2003/04:Ub409.

Reservation 21 (m, fp)

21. Beräkningen av interkommunal

ersättning

Riksdagen antar regeringens förslag i

proposition 2003/04:140 till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser införande av 5

kap. 24 a §. Därmed bifaller riksdagen

propositionen i denna del och avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 15,

2003/04:Ub12 yrkande 9 och

2003/04:Ub367 yrkande 33.

Reservation 22 ( m)

Reservation 23 (fp)

22. Överklagande av vissa beslut om

antagning

Riksdagen antar regeringens förslag i

proposition 2003/04:140 till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 11 §

tredje stycket. Därmed bifaller riksdagen

propositionen i denna del.

23. Överklagande av interkommunal

ersättning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 25.

Reservation 24 (kd)

24. Inackorderingsstöd

Riksdagen antar regeringens förslag i

proposition 2003/04:140 till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 33 §

första stycket. Därmed bifaller riksdagen

propositionen i denna del och avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 28 och

2003/04:Ub11 yrkande 7.

Reservation 25 (fp, c)

Reservation 26 (kd)

25. Uppföljning av rätten att söka

utbildning utanför hemkommunen

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub8,

2003/04:Ub10 yrkande 26 och

2003/04:Ub11 yrkande 6.

Reservation 27 (kd, c)

26. Poängplan för nationella och

specialutformade program

Riksdagen antar regeringens förslag i

proposition 2003/04:140 till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser bilaga 2 till

skollagen. Därmed bifaller riksdagen

propositionen i denna del och avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkandena 18-21,

2003/04:Ub10 yrkande 17,

2003/04:Ub11 yrkande 11,

2003/04:Ub12 yrkande 5 (i denna del),

2003/04:Ub391 yrkande 1 och

2003/04:Ub498 yrkande 9.

Reservation 28 (fp, kd, c)

Reservation 29 (m)

27. Borttagande av det individuella

valet

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub12 yrkandena 4 och 5 (i denna del).

Reservation 30 (fp)

28. Historieämnets betydelse

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 22 och

2003/04:Ub10 yrkande 16.

Reservation 31 (m)

29. Utvärdering av projektarbetet

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 14.

30. Infärgning av kärnämnen

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 27 och

2003/04:Ub367 yrkande 7.

Reservation 32 (m)

Reservation 33 (fp)

31. Religionskunskap

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 19 och

2003/04:Ub498 yrkande 11.

Reservation 34 (kd)

32. Idrott och hälsa

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr282 yrkande 4.

33. Högskolekurser i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub9 yrkande 3.

Reservation 35 (m)

34. Möjlighet att tentera av kurser

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub9 yrkande 8.

Reservation 36 (m, fp, kd, c)

35. Kvalitetssäkring av lokala kurser

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub9 yrkande 28.

Reservation 37 (m)

36. Möjlighet att läsa kurser på olika

skolor

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub498 yrkande 7.

Reservation 38 (kd)

37. Stress i skolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub7 och

2003/04:Ub9 yrkande 10.

Reservation 39 (m)

38. Perspektiv i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 21.

Reservation 40 (kd)

39. Moderna språkens ställning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 23.

Reservation 41 (kd)

40. Införande av ämnesbetyg

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5

kap. 4 c § tredje stycket. Därmed bifaller

riksdagen propositionen i denna del och avslår

motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 9,

2003/04:Ub10 yrkande 12

2003/04:Ub12 yrkande 3,

2003/04:Ub367 yrkande 10 och

2003/04:Ub498 yrkande 13.

Reservation 42 (m)

Reservation 43 (fp)

Reservation 44 (kd)

41. Möjlighet att höja betyg

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 7,

2003/04:Ub11 yrkande 12,

2003/04:Ub367 yrkande 18 och

2003/04:Ub391 yrkande 3.

Reservation 45 (m, fp, kd, c)

42. Antagning till högre utbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 11 och

2003/04:Ub10 yrkande 22.

Reservation 46 (m, fp, kd)

43. Fler betygssteg

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 6,

2003/04:Ub10 yrkande 11 och

2003/04:Ub498 yrkande12.

Reservation 47 (fp, kd, c)

Reservation 48 (m)

44. Utvecklingssamtal

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 37 och

2003/04:Ub498 yrkande 26.

45. Examinationsformer

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 10 och

2003/04:Ub367 yrkande 3.

Reservation 49 (fp)

Reservation 50 (kd)

46. Nationella prov

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 15 och

2003/04:Ub498 yrkande 14.

Reservation 51 (kd)

47. Utländska betyg

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub367 yrkande 31.

Reservation 52 (fp)

48. Gymnasieexamen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5

kap. 4 c § fjärde stycket. Därmed bifaller

riksdagen propositionen i denna del och avslår

motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 12,

2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44,

2003/04:Ub11 yrkande 3,

2003/04:Ub12 yrkande 6,

2003/04:Ub391 yrkande 4 samt

2003/04:Ub498 yrkande 15.

Reservation 53 (fp, c)

Reservation 54 (m)

Reservation 55 (kd)

49. Vissa examensfrågor

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub367 yrkandena 11, 13 och 14.

Reservation 56 (fp)

50. Behörighetskrav till gymnasiet

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5,

2003/04:Ub10 yrkande 29,

2003/04:Ub276 yrkande 29 samt

2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8.

Reservation 57 (m)

Reservation 58 (fp)

Reservation 59 (kd)

51. Inträdesprov till gymnasiet

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub276 yrkande 28.

Reservation 60 (m)

52. Avskaffande av individuella program

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 4,

2003/04:Ub12 yrkande 8 samt

2003/04:Ub367 yrkandena 2 och 4.

Reservation 61 (fp, c)

53. Förslag om individuella program

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 13

2003/04:Ub10 yrkande 7 och

2003/04:Ub498 yrkande 4.

Reservation 62 (m)

Reservation 63 (kd)

54. Individuella program vid fristående

skolor

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 14 och

2003/04:Ub10 yrkande 27.

Reservation 64 (m, fp, kd, c)

55. Det kommunala

uppföljningsansvaret

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 6.

Reservation 65 (kd)

56. Gymnasial yrkesutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 23,

2003/04:Ub367 yrkande 6 och

2003/04:A257 yrkande 2.

Reservation 66 (m)

Reservation 67 (fp)

57. Införande av en

yrkesutbildningsdelegation

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 4 och

2003/04:Ub11 yrkande 8.

Reservation 68 (c)

58. Arbetsplatsförlagt lärande

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub10 yrkandena 2, 3 och 5.

Reservation 69 (kd)

59. Införande av lärlingsutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub 9 yrkandena 25 och 26,

2003/04:Ub10 yrkande 1,

2003/04:Ub11 yrkandena 9 och 10,

2003/04:Ub12 yrkande 7

2003/04:Ub276 yrkande 31,

2003/04:Ub399 yrkande 1,

2003/04:Ub402 yrkandena 1 och 2 samt

2003/04:Ub496 yrkande 1.

Reservation 70 (m, fp, kd, c)

60. Lokalt samråd

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 24 och

2003/04:Ub498 yrkande 16.

Reservation 71 (m, fp)

Reservation 72 (kd)

61. Eftergymnasial yrkesutbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 8.

Reservation 73 (kd)

62. Riksrekrytering

Riksdagen antar regeringens förslag i

proposition 2003/04:140 till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 9 § och

14 §. Därmed bifaller riksdagen propositionen i

denna del.

63. Genomförande

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 46.

64. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag om ändring

i skollagen (1985:1100) i den mån lagförslaget

inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.

65. Ekonomiska konsekvenser

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 45.

Reservation 74 (fp, kd)

66. Införande av entreprenörsutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 20,

2003/04:Ub367 yrkande 19 och

2003/04:Ub498 yrkande 17.

Reservation 75 (fp)

Reservation 76 (kd)

67. Införande av humanistisk linje

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub12 yrkande 2.

Reservation 77 (fp)

68. Inriktning av studievägar i övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2003/04Ub395 yrkande 3,

2003/04:Ub498 yrkande 8 och

2003/04:MJ408 yrkande 34.

Reservation 78 (kd)

69. ANT-undervisning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub367 yrkande 20 och

2003/04:Ub498 yrkande 37.

Reservation 79 (fp, kd, c)

70. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub367 yrkande 21 och

2003/04:Ub498 yrkande 18.

Reservation 80 (fp)

Reservation 81 (kd)

71. Körkortsutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub310,

2003/04:Ub481,

2003/04:Ub492 och

2003/04:T469 yrkande 2.

72. Undervisning i konsumentkunskap och

ekonomi

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub336,

2003/04:Ub457 yrkande 2 och

2003/04:L283 yrkande 2.

73. Kurser i kvinno- och migrationshistoria

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub376.

74. Informationskampanj om kommunismens illdåd

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 18 och

2003/04:Ub498 yrkande 10.

Reservation 82 (fp, kd)

75. Informationskampanj om sexhandel

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub387 yrkande 1.

76. Rätt till modersmålsundervisning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub498 yrkande 38.

Reservation 83 (kd)

77. Omyndig elevs frånvaro

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 43 och

2003/04:Ub498 yrkande 34.

Reservation 84 (kd)

78. Elever med behov av särskilt stöd

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub498 yrkande 32.

Reservation 85 (m, fp, kd, c)

79. Elevvårdens betydelse

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub498 yrkande 33.

Reservation 86 (kd)

80. Profilskolor

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub367 yrkandena 34 och 35.

Reservation 87 (fp)

81. Rektors roll som pedagogisk

ledare

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub498 yrkande 20.

Reservation 88 (fp, kd, c)

82. Skolledarutbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub498 yrkandena 21 och 22.

Reservation 89 (kd)

83. Studier utomlands

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub367 yrkande 30.

Reservation 90 (fp)

84. Avgiftsfri skollunch

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub407 och

2003/04:Ub449.

Stockholm den 9 september 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger

Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Louise

Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Göran Persson

i Simrishamn (s), Per Bill (m) och Christer

Erlandsson (s).

2003/04

UbU13

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen lägger i proposition 2003/04:140 Kunskap

och kvalitet - elva steg för utveckling av

gymnasieskolan fram förslag till ändringar i

skollagens bestämmelser om gymnasieskolan.

Lagförslaget återges i bilaga 2.

I maj 2000 tillkallades en kommitté med uppgift

att utreda och lämna förslag till en framtida

utformning av gymnasieskolans studievägsutbud (dir.

2000:35). Kommittén antog namnet Gymnasiekommittén

2000.

Gymnasiekommittén 2000 fick genom tilläggsdirektiv

i februari 2002 (dir. 2001:8) i uppdrag att föreslå

hur samverkan mellan skola och arbetsliv kan

utvecklas, hur snedrekrytering och avhoppsfrekvensen

bland elever med utländsk bakgrund kan minskas, hur

en förändrad utformning av vissa kärnämneskurser

kunde se ut samt lämna förslag till ett

ämnesbetygssystem. Genom ytterligare ett

tilläggsdirektiv i januari 2002 (dir. 2002:8) fick

Gymnasiekommittén 2000 i uppdrag att utreda behovet

av utökad möjlighet för kommuner att samverka om

delar av utbildningar i gymnasieskolan samt att

föreslå författningsändringar som behövdes med

anledning av förslaget. Uppdraget redovisades i

december 2002 i betänkandet Åtta vägar till kunskap

- en ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120).

I december 2002 redovisade också en arbetsgrupp

inom Utbildningsdepartementet promemorian Ökade

möjligheter för elever i gymnasieskolan att följa

undervisningen på ett programinriktat individuellt

program (U2003/532/G). Arbetsgruppens förslag

syftade till att höja kvaliteten för obehöriga

elever samt att förbättra deras möjligheter att

fullfölja sin utbildning och till framtida

anställning.

Betänkandet och promemorian har remissbehandlats

och ligger till grund för den proposition som

regeringen lagt fram.

Utöver lagförslag, som riksdagen har att ta

ställning till, redovisas i propositionen

regeringens bedömningar i ett antal frågor där det

ankommer på regeringen att besluta.

Med anledning av propositionen väcktes sex

motioner med sammanlagt 102 yrkanden. Utöver dessa

behandlas i betänkandet 88 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2003 med anknytning till

gymnasieskolan. De motionsförslag som behandlas i

betänkandet återges i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i skollagens

bestämmelser om gymnasieskolan. Ämnesbetyg föreslås

ersätta kursbetyg och gymnasieexamen införs. Förslag

läggs också fram om att historia skall bli ett nytt

kärnämne som omfattar 50 gymnasiepoäng medan övriga

kurser, med undantag för vissa kärnämneskurser,

föreslås omfatta minst 100 poäng. Vidare föreslås

att lokala kurser bör kvalitetssäkras genom att

Skolverket prövar och fastställer dem. Ett

gymnasiearbete med koppling till gymnasieexamen och

till målen för utbildningen föreslås ersätta

nuvarande projektarbete. Elever föreslås få en

utsträckt möjlighet till utbildning i en annan

kommun även om utbildningen finns i hemkommunen och

för att öka kvaliteten på de individuella programmen

bör utbildningen på dessa bedrivas på heltid. Lokalt

samråd mellan kommuner och arbetsmarknadens parter i

frågor som rör alla yrkesinriktade program föreslås

bli obligatoriskt och en gymnasial

lärlingsutbildning bör bli ett alternativ inom

gymnasieskolan. Förslag läggs också fram om att

beslut om riksrekrytering skall gälla för bestämd

tid och därefter omprövas och att bestämmelserna om

interkommunal ersättning för riksrekryterande

påbyggnadsutbildningar i kommunal vuxenutbildning

upphävs. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1

januari 2007 för att tillämpas på utbildning som

påbörjats efter den 1 juli 2007. Förslaget om

riksrekrytering föreslås träda i kraft den 1 januari

2005 och den interkommunala ersättningen för

riksrekryterande påbyggnadsutbildningar avvecklas

vid utgången av år 2004.

Utskottets överväganden

Utgångspunkter för gymnasieskolan

Propositionen

I propositionens inledande kapitel lämnar regeringen

sin syn på gymnasieskolan i stort. Man framhåller

att den svenska gymnasieskolan håller hög kvalitet i

ett internationellt perspektiv och att den medger

stor valfrihet för eleverna med ett brett utbud av

utbildningar och kurser. Reformen av gymnasieskolan

som genomfördes på 1990-talet innebar enligt

regeringen en väsentlig ambitionshöjning. För det

första betonades att gymnasieskolan är till för alla

ungdomar. För det andra etablerades

kärnämneskunskaper på alla gymnasieprogram för att

ge alla elever en gemensam kunskapsbas som behövs

för deltagande i samhällets demokratiska processer,

yrkesliv och fortsatta studier. För det tredje

förlängdes yrkesutbildningarna till tre år.

Regeringen understryker att förutsättningarna för

en elev att fullfölja en gymnasieutbildning av hög

kvalitet grundläggs i grundskolan och pekar på

allvaret i att var tionde elev som går ut

grundskolan inte har de kunskaper i svenska,

engelska och matematik som behövs för att klara

gymnasieskolan. Regeringen redogör för att de

statliga anslagen till skolan sedan läsåret 2001/02

ökat successivt under fem år så att 15 000 lärare

och andra specialister kan anställas. Fler lärare

ger bättre möjligheter att med tidiga insatser möta

varje elevs behov samt att främja elevernas lust att

lära.

Regeringen framhåller i propositionen att

kärnämnena skall ge eleverna grundläggande

förutsättningar att nå gymnasieskolans mål och att

det är avgörande att alla elever har en minsta

gemensam kunskapsbas utöver den de fått i

grundskolan. Genom kärnämneskurserna skall alla

elever få sådana allmänna kunskaper att de kan

fortsätta utvecklas både inom arbetslivet, i

framtida studier och som medborgare, samtidigt som

de skall ge eleverna grundläggande förutsättningar

att nå målen i karaktärsämnena.

Regeringen anför vidare att gymnasieskolan behöver

utvecklas och kvaliteten höjas så att fler elever

når de gemensamma målen och att framtidens

gymnasieskola bättre än i dag måste svara mot de

krav som det moderna samhället ställer på såväl

breda kunskaper som hög specialisering. Det behövs

ett systematiskt kvalitetsarbete i alla skolor, med

kontinuerlig uppföljning och tydlig information om

varje elevs kunskapsutveckling.

Direktövergången till högskolan skall öka och

rekryteringen breddas. Regeringens mål är att

hälften av en årskull skall ha påbörjat en

högskoleutbildning vid 25 års ålder. Den sociala

snedrekryteringen till utbildningar på universitet

och högskolor är fortfarande stark och en större

andel barn till högskoleutbildade föräldrar går

vidare till högre utbildning än barn till

lågutbildade. Även barn till invandrare är

underrepresenterade i högskolan. Att motverka denna

snedfördelning och bredda rekryteringen är därför

mycket angeläget. Regeringen pekar på att antalet

högskoleplatser har ökats kraftigt, att studiestödet

blivit mer förmånligt och att ett stort antal

konkreta initiativ tagits inom ramen för

propositionen Den öppna högskolan (prop.

2002/02:15). Utvecklingen går enligt regeringen åt

rätt håll. Drygt hälften av alla studenter kommer

från hem där ingen av föräldrarna studerat på

högskola. Regeringen framhåller att antalet

nybörjare i högskolan som kommer från arbetarhem

enligt SCB för första gången är större än från högre

tjänstemannahem. När det gäller åtgärder mot

snedrekrytering och för att förbättra jämställdhet

inom gymnasieskolan handlar det enligt regeringen om

att motverka traditionella val utifrån t.ex. kön och

klass, uppmuntra elever med goda förutsättningar

till fortsatta studier oavsett vilken utbildning de

går och om att fler skall fullfölja en

gymnasieutbildning.

Regeringen framhåller att de förändringar som

föreslås i propositionen för gymnasieskolan syftar

till att modernisera och förändra inom ramen för

dagens programgymnasium. Reforminsatserna

koncentreras till ett antal områden där det finns

behov av kvalitetsförbättringar och som möter

gymnasieskolans utmaningar i dag. Reformeringen av

gymnasieskolan sammanfattas i följande elva punkter.

· För att minska stressen, stimulera fördjupning

och fokusering på sammanhang föreslås ämnesbetyg

ersätta nuvarande kursbetyg. Vid varje avslutad

kurs sätts ett ämnesbetyg som ersätter tidigare

betyg i ämnet och ger en helhetsbedömning av hur

långt eleven nått i ämnet.

·

· Införande av en gymnasieexamen föreslås. Examen

skall fungera som ett kvitto på att eleven

fullföljt och tillgodogjort sig gymnasieskolans

utbildning och blir på så sätt ett

kvalitetsbevis.

·

· Vidare föreslås att ett gymnasiearbete ersätter

dagens projektarbete. Gymnasiearbetet skall

fungera som ett viktigt kvalitetsinstrument för

att eleven skall kunna visa att hela

utbildningens mål är uppnått.

·

· Eleverna på gymnasieskolans individuella program

skall enligt regeringens förslag ges rätt till

utbildning på heltid från den 1 juli 2006.

·

· Elevernas valfrihet skall öka genom att de skall

kunna söka program som saknar lokala inriktningar

i andra kommuner även om programmen i fråga finns

i hemkommunen. Eleverna skall antas i mån av

plats efter det att sökande från den kommun där

utbildningen ges fått plats. Hemkommunen betalar

högst vad utbildningen kostar i den egna

kommunen.

·

· Historia blir nytt kärnämne. Detta innebär inte

en minskad omfattning för den som i dag läser mer

historia än 50 poäng.

·

· Kvaliteten i den grundläggande yrkesutbildningen

skall öka, bl.a. genom en bättre koppling till

arbetslivet, införandet av lokalt samråd mellan

kommun och arbetsmarknadens parter, möjligheter

till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet

samt ökade möjligheter till utlandsförlagd

praktik och utbildning.

·

·

En ny gymnasial lärlingsutbildning föreslås

som ett attraktivt och valbart alternativ inom

gymnasieskolans nationella yrkesinriktade

program. Lärlingsutbildning skall ha samma

kunskapsmål som skolförlagd utbildning och ge

eleverna goda kunskaper i skolans kärnämnen

och karaktärsämnen.

·

· För att nå bättre resultat i kärnämnena bör

undervisningen i kärnämnena präglas av den

utbildning som eleven går, s.k. infärgning.

·

· Vidare föreslås att grundprincipen skall vara att

kurserna i gymnasieskolan omfattar minst 100

gymnasiepoäng för att på så sätt ge

förutsättningar för sammanhang och fördjupning.

·

· För att göra kurserna nationellt likvärdiga för

eleverna skall enbart sådana kurser vars innehåll

prövats och fastställts av Skolverket få

förekomma i gymnasieskolan.

·

Nedan behandlas motioner dels i anledning av

propositionen, dels från den allmänna motionstiden

2003 som avser utgångspunkterna för gymnasieskolan.

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende

införande av linjer i gymnasieskolan,

kvalitetssäkring, skolans värdegrund,

arbetsro i skolan, kunskapssyn, kunskapsrätt,

flexibel skolstart, utbildningsgaranti,

samarbetet mellan skola och högskola,

ansvarskontrakt och entreprenad.

Jämför reservationerna 1(fp), 2 (m), 3 (kd),

4 (m, fp, kd, c), 5 (kd), 6 (m, c), 7 (m, c),

8 (c), 9 (fp, kd, c), 10 (kd) och 11 (kd, c).

Motioner

Folkpartiet anser i motion 2003/04:Ub12 yrkande 1

att gymnasieskolan behöver förändras så att eleverna

kan välja mellan tydliga utbildningspaket - linjer -

i stället för den splittring som uppdelning i små

kurser innebär. Linjerna skall enligt Folkpartiet

byggas upp av ämnen som läses under lång tid och som

varierar till omfattning och innehåll.

Moderaterna framhåller i motion 2003/04:Ub9

yrkande 29 att skolan, oavsett vilka kurser den har

eller vilken huvudman som driver den, måste bli

föremål för en mer omfattande kvalitetssäkring som

genomförs oftare och mer ingående.

Kristdemokraterna tar upp frågor om skolans

värdegrund i ett antal yrkanden. I motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 30 och 2003/04:Ub498 yrkande 1

anför Kristdemokraterna att de vill ha större

engagemang i värdegrundsfrågorna eftersom en tydlig

värdegrund är avgörande för att trygghet och

arbetsro skall råda i skolan. Varje gymnasieskola

bör därför i sin kvalitetsredovisning redogöra för

hur arbetet med värdegrunden går till. I motion

2003/04:Ub10 yrkande 31 framhåller Kristdemokraterna

att värdegrundsfrågorna är viktiga även i arbetet

mot mobbning och att nolltolerans mot mobbning skall

råda. Att den gemensamma värdegrunden är viktig för

att gemensamma regler och förhållningssätt skall

kunna råda i skolan understryks i yrkande 34. Varje

skola skall ha nedskrivna regler och sanktioner för

att möjliggöra arbetsro.

Kristdemokraterna efterlyser i motion 2003/04:Ub10

yrkande 9 en ny syn på utbildning där människan,

inte institutionerna, står i centrum. I motion

2003/04:Ub498 yrkande 2 framhåller Kristdemokraterna

behovet av en utveckling av kunskapssynen. I

läroplanen definieras kunskap övergripande såsom

fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet men

elevernas utveckling behöver stimuleras mer än i en

statisk faktafixerad skola.

Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub11

yrkande 1 att en individuell kunskapsrätt införs. I

stället för att skicka en elev som inte nått

kunskapsmålen vidare i skolsystemet bör kommunen och

skolan ha ett åtagande som inte är avklarat förrän

eleven nått dessa mål. Som en del av en

individualiserad skola föreslår Centerpartiet också

flexibel skolstart (mot. 2003/04:Ub11 yrkande 2).

Med flexibel skolstart blir det elevernas kunskaps-

och mognadsnivå som styr mer än deras ålder. I

motionerna 2003/04:Ub11 yrkande 15 och 2003/04:Ub391

yrkande 6 föreslår Centerpartiet att en

utbildningsgaranti införs. Garantin skall innebära

att gymnasiestudier som påbörjats före 20 års ålder

får fullföljas upp till 25 års ålder, vilket ökar

möjligheten att få en godkänd gymnasieutbildning.

I motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 39 och

2003/04:Ub498 yrkande 28 framhåller

Kristdemokraterna att samarbetet mellan grund- och

gymnasieskolan samt gymnasieskolan och högskolan

behöver öka. Genom ökad samverkan kan eleverna

lättare få sammanhang och överblick över sin

utbildning. I motion 2003/04:Ub10 yrkande 36 menar

Kristdemokraterna att kontakterna mellan forskare

och personal i skolan måste förbättras.

Kristdemokraterna förespråkar i motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 32 och 2003/04:Ub498 yrkande 25

införande av ansvarskontrakt i gymnasieskolan.

Eleven, skolan och hemmen måste hjälpas åt för att

främja den enskilde elevens kunskapsmässiga, sociala

och individuella utveckling. I en skriftlig årlig

överenskommelse bör regleras vilka delar som åligger

respektive part.

En möjlighet att lägga ut undervisning i alla

ämnen på entreprenad föreslås av Folkpartiet i

motion 2003/04:Ub367 yrkande 25.

Kristdemokraterna (mot. 2003/04:Ub10 yrkande 33)

och Centerpartiet (mot. 2003/04:Ub11 yrkande 5 och

2003/04:Ub391 yrkande 2) efterfrågar åtgärder för

att individuella studieplaner skall användas i högre

grad i gymnasieskolan. Partierna understryker

betydelsen av att sådana planer upprättas för varje

elev och föreslår att Skolverket får i uppdrag att i

sitt kvalitetsuppföljningsarbete granska att de

individuella studieplanerna fungerar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Att elever slutar sina gymnasiestudier utan att ha

slutfört sina studier är djupt otillfredsställande,

och utskottet välkomnar därför regeringens förslag

till förändringar av gymnasieskolan. Utskottet delar

regeringens syn på gymnasieskolan som en skola med

en minsta gemensam kunskapsbas för såväl studie- som

yrkesförberedande utbildningar. Kärnämnena bör vara

gemensamma för samtliga utbildningar. Gymnasieskolan

är inte bara en förberedelse inför högre studier

utan också en förberedelse inför arbetslivet och för

livet som aktiv samhällsmedborgare. Utskottet menar

därför att en gemensam kunskapsbas är nödvändig.

Även gymnasieskolans struktur med 17 program menar

utskottet vara ändamålsenligt, och en återgång till

det tidigare linjesystemet avvisas därför.

Utskottet vill också framhålla grundskolans

självklara betydelse för elevernas möjlighet att

fullfölja gymnasieskolan. Ett omfattande

kvalitetsarbete inom grundskolan pågår och som

senast redovisats av utskottet i betänkandet

Allmänna skolfrågor (bet. 2003/04:UbU12). Även för

gymnasieskolan pågår ett sådant arbete, och

ytterligare åtgärder presenteras nu i regeringens

proposition. Utskottet delar uppfattningen att

kvalitets- och utvecklingsarbetet måste fortsätta

för att eleverna i gymnasieskolan i högre

utsträckning än nu avslutar sin utbildning med

uppnådd gymnasiekompetens. Regeringens förslag

kommer enligt utskottets uppfattning att leda till

en ytterligare förbättrad kvalitet i gymnasieskolan.

När det gäller det konkreta

kvalitetssäkringsarbetet hänvisar utskottet till det

arbete Statens skolverk och Myndigheten för

skolutveckling bedriver. Skolverket skall genom sin

utbildningsinspektion granska kvaliteten, följa upp

och utvärdera skolväsendet. Skolverket samlar sin

uppföljnings- och utvärderingsinformation i en

särskild databas, SIRIS, där aktuella granskningar

rörande en viss kommun eller skola återfinns.

Myndigheten för skolutvecklings uppgift är att

stödja kommuner och andra huvudmän i deras

utveckling av verksamheten så att nationellt

fastställda mål och likvärdighet i utbildningen

uppnås. Vidare skall man bl.a. svara för generella

utvecklingsinsatser främst inom nationellt

prioriterade områden och svara för riktat

utvecklingsstöd genom att stödja

kvalitetsutvecklingsarbete och utveckling av lärande

och lärmiljöer.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat

yrkanden som rör värdegrunden, senast i betänkande

2002/03:UbU16, och pekat på det värdegrundsarbete

som har initierats från central nivå. Regeringen har

också i utvecklingsplanen för skolan (skr.

2001/02:188) angett att arbetet med värdegrunden bör

ges fortsatt hög prioritet. Utskottet delar

uppfattningen att värdegrundsfrågorna är viktiga i

sammanhang som i arbetet mot mobbning och när det

gäller att få arbetsro i skolan och utgår ifrån att

skolorna i hög utsträckning också arbetar med

värdegrunden på detta sätt. Det konkreta arbetet med

värdegrunden är dock en fråga för skolhuvudmannen

och den enskilda skolan. 1999 års skollagskommitté

(i fortsättningen Skollagskommittén) föreslår i sitt

betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet

(SOU 2002:121) att det tydligare än i dag anges i

skollagen de centrala värden som utbildningen skall

omfatta. Frågor om skolornas kvalitetsredovisning

och dess innehåll har likaså behandlats i

Skollagskommitténs betänkande, och beredningen av

kommitténs förslag bör avvaktas. Regeringen

beslutade dessutom i juli 2004 att ge Skolverket i

uppdrag att utarbeta ytterligare bestämmelser om

kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Skolverket

skall överväga hur regelverket kan kompletteras så

att bl.a. ett övergripande syfte med

kvalitetsredovisningen slås fast och det av

bestämmelserna framgår vad redovisningen närmare

skall innehålla beträffande obligatoriska

kvalitetsområden och kvalitetsindikatorer. Uppdraget

skall redovisas senast den 1 februari 2005.

När det gäller de framställda yrkandena om

kunskapsrätt, synen på kunskap och läroplanens

innehåll hänvisar utskottet också till det

beredningsarbete som pågår med anledning av

Skollagskommitténs förslag. Kommittén har i sitt

betänkande lämnat förslag om en ny terminologi för

skollagen och aviserar också ett behov av revidering

av läroplanerna.

Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit

vikten av att alla elever skall ges möjlighet att nå

målen för grundskolan, senast i betänkandet Allmänna

skolfrågor (bet. 2003/04:UbU12). Alla elever når

inte målen för skolan samtidigt och på samma sätt.

Undervisningen skall anpassas till varje elevs

förutsättningar och behov, något som framgår både av

skollagen (1 kap. 2 §) och läroplanerna Lpo 94 och

Lpf 94. I skollagen anges som huvudregel att

skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det

kalenderår eleven fyller 16 år (3 kap. 10 § första

stycket). En del elever kan behöva extra tid i

grundskolan, vilket är möjligt enligt gällande

bestämmelser (4 kap. 10 § skollagen). Elever i

grundskolan har rätt att gå ytterligare två läsår

efter det att skolplikten upphört om de inte har

nått upp till kunskapsmålen. Skolplikten kan dock

upphöra före år 9 om eleven tillfredsställande

slutfört högsta årskursen i grundskolan eller visat

sig ha motsvarande kunskaper vid en särskild

prövning. Skollagskommittén föreslår i sitt

betänkande ytterligare en regel för att elever skall

kunna gå kvar i grundskolan trots att skolplikten

upphört, nämligen att elever skall ha rätt att gå i

skolan så länge att de får gå högsta årskursen.

Utskottet anser att beredningen av kommitténs

förslag bör avvaktas.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i

betänkandet Allmänna skolfrågor (bet. 2003/04:UbU12)

behandlat och avstyrkt yrkanden om ändrad

skolstartsålder med hänvisning till att ett

betydande mått av flexibilitet redan finns i det

nuvarande systemet. Enligt 3 kap. 8 § skollagen

skall barnet, om vårdnadshavaren så begär,

höstterminen det kalenderår det fyller sex år

jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten

att börja skolan. Om uppskjuten skolplikt till det

år barnet fyller åtta år stadgas i 3 kap. 7 §

skollagen. Regeringen har uppdragit åt Skolverket

att utreda vilka konsekvenser flexibel skolstart

under läsåret i grundskolan skulle få. Skolverket

konstaterar i utredningen Konsekvenser av flexibel

skolstart (dnr 2003:3264) att det redan finns en

betydande möjlighet till flexibilitet i elevernas

skolgång, men som utnyttjas mycket lite. Verket

avråder regeringen från att initiera

försöksverksamhet med flexibel skolstart i

grundskolan. Det viktigaste skälet är att

konsekvenserna för elevernas övergång till

gymnasieskolan inte är tillräckligt utredda.

I betänkandet Gymnasieskolan (bet. 2002/03:UbU16)

behandlade utskottet rätten att fullfölja sina

gymnasiestudier. Enligt 5 kap. skollagen är

gymnasieskolan en skolform som är avsedd att

påbörjas fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det

år eleven fyller 20 år. Utbildningen är avsedd att

kunna genomgås på tre läsår men det är möjligt att

fördela den både på kortare och längre tid. Den som

har tagits in på ett nationellt program och påbörjat

det har rätt att fullfölja sin utbildning på det

programmet (5 kap. 16 § skollagen). En elev har rätt

att gå om en kurs han eller hon inte har fått minst

betyget Godkänd på. Om eleven slutfört en kurs två

gånger utan att ha fått detta betyg, får rektor

besluta att eleven får gå om kursen ytterligare en

gång, enligt 6 kap. 14 § gymnasieförordningen

(1992:394). Elever som har slutat i gymnasieskolan

innan de har slutfört utbildningen och som önskar

fortsätta på det program där de gick tidigare får i

mån av plats tas in på nytt (6 kap. 16 §

gymnasieförordningen). Från och med andra

kalenderhalvåret det år man fyller 20 år

(alternativt har slutfört utbildning på ett

nationellt program eller likvärdig utbildning i

gymnasieskolan) finns det också möjlighet att

studera inom den kommunala vuxenutbildningen.

Utskottet ser inte något behov av förändringar av

reglerna för tillträde till gymnasieskolan i detta

avseende.

Enligt utskottet finns redan, såsom framförts

senast i betänkandet Gymnasieskolan (bet.

2002/03:UbU16), möjligheter till och exempel på

samarbete och samverkan mellan olika nivåer i

utbildningssystemet. Regeringen har också i

utvecklingsplanen för förskolan, skolan och

vuxenutbildningen (skr. 2001/02:188) pekat på den

samverkan som i dag förekommer mellan olika

verksamhetsformer för yngre barn, och som låter

barnen gå framåt utifrån individuella

förutsättningar även över skolformsgränserna.

Regeringen menar på motsvarande sätt att äldre

elever i grundskolan respektive elever i

gymnasieskolan borde ges möjlighet att läsa kurser

inom nästa utbildningsform. Det är viktigt att värna

elevens hela utveckling, men utbildningsväsendets

formella indelning får inte begränsa den enskildes

lärande. Det krävs enligt regeringen att huvudmännen

inom hela utbildningssystemet samverkar för att

flexibiliteten mellan olika nivåer skall utvecklas.

Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet har nyligen behandlat frågan om

ansvarskontrakt i grundskolan (bet. 2003/04:UbU12).

Utskottet menade då att ansvarskontrakt har samma

syfte som utvecklingssamtal, nämligen att skolan,

eleven och föräldrarna kommer överens om vad som

behöver göras framöver för att eleven skall göra

framsteg och nå målen. Utskottet hänvisade till

regeringens utvecklingsplan där det betonas att

uppföljning och utvärdering samt studieplanering är

en process som är unik för varje elev och därför

varken kan eller bör regleras centralt i

författningar eller föreskrifter. Samtalet kan

ibland innebära att man kommer överens om olika

åtaganden för eleven, läraren eller föräldern.

Sådana överenskommelser kan ofta fästas på papper

men ett formaliserat kontrakt synes ej vara

förenligt med synen på utvecklingssamtalets syfte

och innebörd. Utskottet menar att ståndpunkten har

giltighet även för gymnasieskolan.

När det gäller frågan om möjligheten att lägga ut

undervisning i alla ämnen på entreprenad hänvisar

utskottet till regeringens beslut i april 2004 att

tillsätta en särskild utredare som skall se över

bestämmelserna om entreprenad i gymnasieskolan och

frågan om kommuners möjlighet att anordna

gymnasieutbildning i även andra former än ett direkt

huvudmannaskap (dir. 2004:4). Översynen av

entreprenadreglerna skall avse både vilka inslag i

verksamheten som bör kunna läggas ut på entreprenad

och till vem ett sådant uppdrag skall få lämnas.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 september

2005.

Enligt 1 kap. 12 § gymnasieförordningen skall det

upprättas en individuell studieplan för varje elev.

Planen skall bl.a. innehålla uppgifter om elevens

studieväg och om de val av kurser som eleven har

gjort. I 7 kap. 19 § gymnasieförordningen anges att

eleven minst en gång per termin skall ges samlad

information om kunskapsutveckling och

studiesituation vid ett utvecklingssamtal. Samtalet

skall genomföras med den individuella studieplanen

som grund. Utskottet understryker vikten av att

sådana studieplaner upprättas i gymnasieskolan men

konstaterar också att Skolverket i sin löpande

tillsyn granskar huruvida individuella studieplaner

förekommer och också hur dessa är utformade.

Exempelvis framför Skolverket i rapporten från

verkets inspektion av skolorna 2003

(Utbildningsinspektionen 2003 ur ett nationellt

perspektiv, dnr 50-2004:468) kritik till ett antal

kommuner för att individuella studieplaner inte har

upprättats. Man menar också att det på en del skolor

saknas kunskaper hos lärarna om hur en individuell

studieplan skall se ut. Frågan är enligt utskottet

tillräckligt uppmärksammad.

Jämställdhet och insatser mot

snedrekrytering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende

jämställdhet och insatser mot snedrekrytering

med hänsyn till pågående insatser.

Jämför reservationerna 12 (m, fp, kd, c) och

13 (kd).

Motioner

Folkpartiet vänder sig i motion 2003/04:Ub12 yrkande

10 mot att propositionen inte tar upp frågan om

jämställdheten i gymnasieskolan. Det är ett problem

att elever i sina val av utbildningsvägar är bundna

i traditionella könsroller och att de bemöts olika i

skolan beroende på vilket kön de tillhör. Också

Centerpartiet hävdar i motion 2003/04:Ub11 yrkande

14 att elever tidigt bör påverkas för att främja

deras intresse för otraditionella val. Deras

nyfikenhet bör väckas men deras syn på vad som är

"normalt" för pojkar respektive flickor att syssla

med bör också vidgas. Centerpartiet efterfrågar

förslag från regeringen på hur gymnasieskolan skall

bli mer jämställd.

Kristdemokraterna efterlyser i motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 35 och 2003/04:Ub498 yrkande 5

förslag från regeringen för att bryta

snedfördelningen vad gäller kön och den sociala

snedrekryteringen till högskolan. I samma motions

yrkande 6 pekar Kristdemokraterna på behovet av

långsiktiga strategier för att skapa en modern bild

av högskolestudier.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har sedan lång tid tillbaka årligen

behandlat motioner avseende jämställdhet inom

utbildningsväsendet. Utskottet har konstaterat att

jämställdhetsfrågorna har uppmärksammats och

tydliggjorts under senare år. Det är flera aktörer

som på olika sätt bidrar med kunskapsutveckling och

stöd i dessa frågor. En rad åtgärder har också

vidtagits på nationell nivå för att stödja och

stimulera det lokala jämställdhetsarbetet. När det

gäller förskola och skola har Skolverket ett

särskilt ansvar att främja flickors och pojkars lika

rätt och möjligheter. Myndigheten för skolutveckling

kommer att överta vissa delar av det pågående

arbetet. Jämställdhetsaspekter ingår som en del av

arbetet med demokrati- och värdegrundsfrågor liksom

i arbetet mot kränkande behandling. Utskottet vill

dessutom peka på att regeringen i propositionen

framhåller att ett genusperspektiv bör integreras i

undervisningen i gymnasieskolan. Eleverna ges då

bättre möjligheter att upptäcka och motverka

diskriminerande och ojämställda förhållanden i

samhället. När det gäller specifika insatser för att

främja jämställdheten hänvisas till betänkande

2003/04:UbU18.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är

angeläget att motverka den sociala snedrekryteringen

och att bredda rekryteringen till högskolan. Det är

viktigt att elever med goda förutsättningar

uppmuntras till fortsatta studier och här har

studie- och yrkesvägledarna en viktig roll. Det är

också skolornas uppgift att förmedla en rättvisande

bild av högskolestudier. Genom de ökade

möjligheterna för kommunerna att anställa personal i

skolorna som statsbidraget till

personalförstärkningar ger, bör skolorna kunna

erbjuda eleverna sådan vägledning att de som inte

annars skulle fortsätta sina studier i högskolan

ändå gör det. Frågor om breddad rekrytering till

högskolan behandlas i Tillträdesutredningens

betänkande Tre vägar till den öppna högskolan (SOU

2004:29), och utskottet anser att beredningen detta

bör avvaktas.

Elevinflytande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena angående

elevinflytande, elevrådsarbete och lokala

styrelser i gymnasieskolan med hänvisning

till pågående insatser och beredningen av

Skollagskommitténs betänkande.

Jämför reservationerna 14 (m), 15 (kd), 16

(kd, v, c, mp), 17 (c, mp) och 18 (kd).

Motioner

Moderaterna menar i motion 2003/04:Ub9 yrkande 1 att

eftersom gymnasieskolan är en frivillig skolform bör

eleverna där i högre utsträckning än

grundskoleeleverna kunna ha stort inflytande över

hur deras utbildning skall se ut och var den skall

bedrivas. Eleverna bör själva kunna komponera sin

utbildning utifrån egna intressen och bedömningar av

kommande behov på arbetsmarknaden, vilket leder till

motivation och frihet att förverkliga det egna

livet. Också Kristdemokraterna har framställt ett

antal yrkanden avseende ökat elevinflytande. I

motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 40 och 2003/04:

Ub498 yrkande 29 föreslår man att en konkretisering

i skollagen bör göras som fastställer en miniminivå

för elevinflytande. I motionerna 2003/04:Ub10

yrkande 41 och 2003/04:Ub498 yrkande 30 menar

Kristdemokraterna att Skolverket bör ges i uppgift

att utarbeta måldokument för elevinflytande på

gymnasieskolan samt att som tillsynsmyndighet

ansvara för en utökad kontroll av elevinflytandets

tillämpning i skolorna.

I motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 42 och

2003/04:Ub498 yrkande 31 anser Kristdemokraterna att

praktiska möjligheter att medverka i elevråd måste

finnas och föreslår att elevrådsarbete inte får

redovisas som frånvarotid i elevernas slutbetyg utan

i stället redovisas där som meriterande för eleven.

Även Vänsterpartiet yrkar i motion 2003/04:Ub292

yrkande 10 att elevfackligt arbete skall vara

meriterande och föras in som en merit i

betygsdokumentet.

Ett antal yrkanden har framställts avseende lokala

styrelser i gymnasieskolan. Kristdemokraterna anser

i motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 38 och

2003/04:Ub498 yrkande 27 att lokala styrelser för

gymnasieskolan där elever, föräldrar, lärare och

övrig personal ingår skall kunna tillsättas i högre

grad. Styrelserna kan spela en viktig roll för att

öka det omgivande samhällets delaktighet i skolans

utveckling. Centerpartiet menar i motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 13 och 2003/04:Ub391 yrkande 5

att försöksverksamheten med lokala styrelser med

elevmajoritet inte behöver pågå längre utan att

styrelserna skall permanentas. Också Miljöpartiet

vill i motion 2003/04:Ub271 yrkande 14 permanenta

försöket med lokala styrelser med elevmajoritet.

Sådana styrelser utvecklar medbestämmandet och

elevdemokratin ytterligare och skall därför

permanentas i alla gymnasieskolor. Styrelserna skall

kunna fatta beslut i alla övergripande frågor som

rör verksamhet och drift.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Frågor om att stärka elevernas inflytande

behandlas i Skollagskommitténs betänkande.

Regeringens beredning av förslagen bör avvaktas. När

det gäller försöksverksamheten med lokala styrelser

har regeringen beslutat att förlänga

försöksverksamheten med lokala styrelser med elev-

respektive föräldramajoritet fram till den 30 juni

2007 (SFS 1996:605). En arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet har föreslagit att

försöksverksamheten skall permanentas (Var - dags -

inflytande, Ds 2003:46). Förslaget bereds för

närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser

att beredningen bör avvaktas.

Högskolebehörighet som mål för

gymnasieskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

gymnasieskolan inte skall leda till

högskolebehörighet.

Jämför reservation 19 (m, fp, kd).

Motioner

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna

föreslår i ett antal motioner att alla

gymnasiestudier inte skall behöva leda till

högskolebehörighet.

Moderaterna menar i motionerna 2003/04:Ub9 yrkande

2 och 2003/04:Ub276 yrkande 30 att det inte finns

något egenvärde i att alla utbildningar skall leda

till universitetsstudier. Såväl yrkesinriktade

elever som starkt studiemotiverade elever måste

kunna lyckas och utvecklas i gymnasiet, och det

skall inte heller vara nödvändigt med obligatoriska

kurser för alla elever. Folkpartiet framhåller i

motion 2003/04:Ub367 yrkande 5 att den ökade

teoretiseringen i gymnasieskolan har lett till att

kunskaperna i såväl kärn- som karaktärsämnen har

försvagats och menar att det är en myt att

högskolebehörighet krävs för att hävda sig på

arbetsmarknaden. Kravet leder till att

gymnasieskolan blir en utslagningsmaskin för alla

ungdomar som inte vill eller orkar läsa mer

teoretiska ämnen. Kristdemokraterna föreslår i

motion 2003/04:Ub498 yrkande 3 att kravet på att

samtliga program skall leda till allmän

högskolebehörighet tas bort och att goda möjligheter

till kompletterande utbildning i stället ges.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare i detta betänkande

understrukit vikten av att gymnasieutbildningen

innehåller vissa gemensamma obligatoriska ämnen.

Kunskaper i svenska, engelska och matematik är

nödvändiga för att tillgodogöra information och

kunna delta i samhällslivet. Kunskaper i dessa ämnen

är också viktiga för att kunna erhålla ett arbete

och ha möjlighet att utvecklas i detta arbete. Det

är således inte endast högskolebehörigheten som

motiverar vissa obligatoriska ämnen. Utskottet

framhåller att det är en oerhört angelägen uppgift

för skolorna att hitta metoder för undervisning och

vägledning för inlärning för att alla elever skall

uppnå godkänt i kärnämnena. Utskottet vill också

peka på den möjlighet till studier för att erhålla

högskolebehörighet som kommunerna erbjuder, en

verksamhet som är efterfrågad av många som inte

avslutat gymnasieskolan med sådan behörighet.

Möjlighet till utbildning utanför

hemkommunen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändringar i skollagen som rör möjligheten att

inför år 1 och 2 söka en utbildning på

nationellt program i annan kommun även om den

erbjuds av hemkommunen och därmed

sammanhängande ersättningsregler. Vidare bör

riksdagen avslå motionsyrkandena om

möjligheten att läsa kurser på olika skolor i

samverkan, om en ny antagningsmodell till

gymnasieskolan, avseende

ersättningsskyldigheten och beräkningen av

ersättningen, regler om överklagande,

inackorderingsstöd samt uppföljning.

Jämför reservationerna 20 (kd), 21 (m, fp),

22 (m), 23 (fp), 24 (kd), 25 (fp, c), 26 (kd)

och 27 (kd, c).

Gällande bestämmelser

Gällande rätt

Varje kommun är enligt 5 kap. 5 § första stycket

skollagen skyldig att erbjuda utbildning på

nationella program för samtliga de ungdomar i

kommunen som avslutat sin grundskoleutbildning eller

motsvarande fram till och med det första

kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, förutsatt

att de uppfyller behörighetskraven och inte heller

tidigare gått igenom gymnasiet eller likvärdig

utbildning. Enligt andra stycket skall erbjudandet

omfatta ett allsidigt urval av nationella program

och antalet platser skall anpassas med hänsyn till

elevernas önskemål. Detsamma gäller de olika

inriktningarna inom programmen. Erbjudandet skall

enligt tredje stycket avse utbildning som anordnas

inom kommunen eller i annan kommun eller ett

landsting i enlighet med samverkansavtal. Två eller

flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning

på ett nationellt program bildar ett

samverkansområde för den utbildningen.

Behöriga elever har en enligt 5 kap. 8 § skollagen

rätt att tas emot som sökande till utbildning på

annan ort om det nationella programmet eller den

nationella inriktningen inte finns i hemkommunen

eller i samverkansområdet. Denna rätt finns också om

den sökande med hänsyn till sina personliga

förhållanden har särskilda skäl att få gå i den

gymnasieskola dit han eller hon sökt. Sådan rätt

finns också om det är fråga om riksrekryterande

utbildning (9 §).

I 5 kap. 11 § tredje stycket skollagen regleras

möjligheten att överklaga beslut om att inte ta emot

en elev som saknar behörighet eller som inte är

hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet, som

fattats av styrelsen för utbildningen. Sådana beslut

kan överklagas av sökanden hos Skolväsendets

överklagandenämnd.

Enligt 5 kap. 22 och 23 §§ skollagen har en kommun

eller landsting som i sin gymnasieskola på ett

nationellt program tagit in en elev som inte är

hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet

för utbildningen, rätt till ersättning för sina

kostnader för elevens utbildning från elevens

hemkommun. Hemkommunen är dock enligt 24 § inte

skyldig att betala ersättning om det är fråga om

1. ett nationellt program eller utbildning med en

nationellt fastställd inriktning inom ett sådant

program som kommunen själv erbjuder, utom då eleven

tagits emot med hänsyn till personliga förhållanden,

då utbildning med en nationellt fastställd

inriktning inte erbjuds av hemkommunen eller då

eleven går i gymnasieskola med Rh-anpassad

utbildning med riksrekrytering, eller

2. utbildning med en lokalt fastställd inriktning

inom de nationella programmen.

Stöd till inackordering lämnas till vissa elever

som har merkostnader på grund av att bosättning till

följd av skolgången behöver ske på annan ort än

hemorten. Rätten till stöd regleras på olika sätt

beroende på vem som är huvudman för utbildningen.

Till elever i den offentliga gymnasieskolan som

behöver inackordering till följd av skolgången skall

hemkommunen lämna ekonomiskt stöd enligt 5 kap. 33 §

skollagen. Till studerande vid andra utbildningar än

de som ingår i det offentliga skolväsendet, t.ex.

fristående skolor, kan i stället statligt

inackorderingstillägg lämnas enligt studiestödslagen

(1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655).

Propositionen

Regeringen menar att en kommuns skyldighet att

erbjuda utbildning på nationella program liksom i

dag bör omfatta ett allsidigt utbud av de nationellt

fastställda programmen och inriktningarna och att en

kommun i allmänhet bör sträva efter att erbjuda

flera inriktningar inom ett program som har

nationellt fastställda inriktningar. Även om det kan

vara svårt för små kommuner att anordna ett

allsidigt utbud, bör det dock enligt regeringens

uppfattning vara möjligt för dem att komma överens

om att erbjuda detta genom regional samverkan.

Regeringen föreslår att behöriga sökande ges

möjlighet att inför år 1 och år 2 i gymnasieskolan

söka en utbildning på ett nationellt program i en

annan kommun även om den erbjuds av hemkommunen. En

sådan sökande bör tas emot i mån av plats, sedan

alla behöriga sökande tagits emot från

anordnarkommunen eller samverkansområdet och från

andra kommuner som inte erbjuder denna utbildning

samt sedan elever med särskilda skäl tagits emot.

Förslaget är ett led i att öka valmöjligheterna i

den offentliga gymnasieskolan. Den kommun eller det

landsting som tar emot en sökande från en annan

kommun garanteras rätt till ersättning från elevens

hemkommun även om programmet eller den nationella

inriktningen erbjuds i hemkommunen. Regeringen

föreslår också att frågan om det finns platser kvar

på en utbildning sedan alla sökanden som huvudmannen

är skyldig att ta emot fått plats inte kan bli

föremål för överprövning. Det Skolväsendets

överklagandenämnd skall kunna pröva är om sökanden

uppfyller de villkor för behörighet till

utbildningen som finns.

Regeringen menar att ersättning från en elevs

hemkommun till en annan kommun inom ett

samverkansområde även fortsättningsvis skall

regleras i samverkansavtal. Om inte avtal om

ersättning har träffats föreslår regeringen att

ersättning från en elevs hemkommun till anordnande

kommun beräknas enligt anordnande kommuns

självkostnad när utbildningen inte finns i

hemkommunen eller samverkansområdet. Principen

föreslås också tillämpas för elever som av

personliga skäl får sin gymnasieutbildning i en

annan kommun, för elever som flyttar och utnyttjar

sin rätt att fullfölja utbildningen samt för elever

i s.k. riksrekryterande utbildning inom det

offentliga skolväsendet. Den ersättning elevens

hemkommun skall betala till anordnande kommun när

utbildningen även erbjuds av hemkommunen skall uppgå

till högst den kostnad som hemkommunen själv har för

motsvarande utbildning. Är anordnarkommunens kostnad

lägre skall hemkommunen ersätta den lägre kostnaden

i stället.

Regeringen anser att en kommun inte skall vara

skyldig att betala interkommunal ersättning för

elever som antas till lokala inriktningar i andra

kommuner eller landsting, annat än när lagens

bestämmelser ålägger kommunen att ta emot eleven.

Begränsningen motiveras av kostnadsskäl. Regeringen

informerar också om att man avser att ge Skolverket

i uppdrag dels att överväga behovet av nationellt

fastställda inriktningar på program som saknar

sådana, dels att följa den närmare utvecklingen av

frisökning och att analysera konsekvenserna för

elever och kommuner.

För att inte öka hemkommunens kostnader bör

elevens rätt till stöd till inackordering inom det

offentliga skolväsendet enligt regeringens

uppfattning inte utvidgas till att omfatta

frisökning.

Bestämmelser av denna innebörd skall enligt

regeringens förslag införas i 5 kap. 11 § tredje

stycket, 24 §, 24 a § och 33 § första stycket

skollagen.

Motioner

Kristdemokraterna framhåller i motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 24 och 2003/04:Ub498 yrkande 36

att det är viktigt att gymnasieskolan erbjuder ett

rikt utbildningsutbud som svarar mot olika elevers

individuella behov. För att uppfylla detta mål krävs

samverkan, inte minst mellan de mindre kommunerna.

Därför är det viktigt att dessa samverkar så att

olika valmöjligheter för eleven finns inom rimligt

avstånd, t.ex. genom att gå samman i regioner.

Moderaterna anser (motion 2003/04:Ub9 yrkande 16)

att riksdagen bör fatta beslut om att hemkommunens

skyldighet att betala ersättning också skall gälla

lokala inriktningar. Det är sannolikt att det är

just de lokala inriktningarna som är mest

intressanta för eleverna, och regeringens förslag

innebär en obefogad inskränkning i elevernas rätt.

Moderaterna hävdar i samma motion (yrkande 17) att

det inte finns någon anledning att centralt besluta

vilket antagningssystem som skall gälla. Så länge de

antagningsregler som skolhuvudmännen sätter upp är

förutsägbara och rättssäkra finns ingen anledning

att från statligt håll lägga sig i vilken modell som

utnyttjas.

I motion 2003/04:Ub409 (s) yrkar motionären att

den interkommunala ersättningen på sikt bör gälla

när en ungdom önskar utbilda sig i ett annat

nordiskt land, t.ex. i en dansk efterskole.

När det gäller beräkningen av kostnader för

frisökningen föreslår Moderaterna och Folkpartiet

andra beräkningsgrunder. Moderaterna föreslår i

motion 2003/04:Ub9 yrkande 15 att regeringen

återinför en riksprislista för gymnasieskolan där

lägsta ersättning per program och inriktning anges.

Folkpartiet vill i motion 2003/04:Ub12 yrkande 9 att

en nationell skolpeng införs. Skolpengen skall

betalas ut till den skola eleven väljer att gå på

oavsett om det är en skola i elevens egna kommun, en

annan kommun eller en fristående skola. I motion

2003/04:Ub367 yrkande 33 föreslår Folkpartiet att

skollagen ändras så att en elevs hemkommun blir

skyldig att betala ersättning för elevens utbildning

i en annan kommun också om utbildningen erbjuds i

hemkommunen.

Kristdemokraterna anser i motion 2003/04:Ub10

yrkande 25 att en kommun som anser sig orättvist

behandlad skall ha rätt att överklaga beslut om

ersättning till Skolverket.

Kristdemokraterna menar i motion 2003/04:Ub10

yrkande 28 att den fria sökningen riskerar att bli

en klassfråga eftersom rätten till

inackorderingsstöd inte förändras. Man menar att

regeringen snarast bör initiera förändringar av

inackorderingstillägget så att detta blir en statlig

angelägenhet varigenom alla elever erbjuds

likvärdiga möjligheter att studera i den kommun de

väljer. Centerpartiet anser i motion 2003/04:Ub11

yrkande 7 att en översyn bör göras av reglerna för

inackorderingsstöd.

En uppföljning efter tre år av systemet med den

fria sökningen föreslås av Kristdemokraterna och

Centerpartiet i motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 26

respektive 2003/04:Ub11 yrkande 6. I motion

2003/04:Ub8 (s) framhålls vikten av att aktivt följa

upp effekterna av frisök i kommunerna eftersom

kommunernas möjligheter att långsiktigt planera

behovet av gymnasieutbildningar minskar då eleverna

får möjlighet att välja mellan flera

utbildningsorter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser

5 kap. 11 § tredje stycket, 24 §, 24 a § och 33 §

första stycket samt avslår motionsyrkandena.

Utskottet delar uppfattningen att alla ungdomar

också i fortsättningen skall ha rätt att läsa ett

program som hemkommunen inte erbjuder i en annan

kommun som anordnar detta. Alla ungdomar skall också

ha lika rätt till utbildning på alla de nationella

inriktningarna. Utskottet anser också liksom

regeringen att en kommun i allmänhet bör sträva

efter att erbjuda flera inriktningar inom ett

program som har nationellt fastställda inriktningar.

Kan en kommun inte anordna ett allsidigt utbud är

det enligt skollagen möjligt att erbjuda detta genom

regional samverkan, och utskottet utgår också ifrån

att sådana samverkansavtal sluts mellan kommuner när

detta är lämpligt.

Utskottet anser att regeringens förslag om

möjligheter för elever att söka utbildning utanför

hemkommunen kommer att öka elevernas valfrihet. Det

är positivt att elever skall kunna söka fritt även

mellan kommunala skolor utanför hemkommunen och inte

bara till fristående skolor. Vidare anser utskottet

att det är lämpligt att det finns nationella regler

för antagning då detta leder till nödvändig

förutsägbarhet och rättssäkerhet och avvisar därför

motionsyrkandet om decentraliserade regler.

Utskottets uppfattning är att regeringens förslag

till interkommunal ersättning är väl avvägda och att

beräkningsgrunderna är riktiga och avvisar därför

förslag om riksprislista och nationell skolpeng.

Utskottet delar också regeringens uppfattning att

lokala inriktningar inte skall omfattas av

frisökningen. En sådan möjlighet, och en möjlighet

att få ersättning vid studier utomlands, skulle

kunna innebära alltför stora kostnader för

kommunerna.

Skollagskommittén har i sitt betänkande lämnat

förslag avseende möjligheterna att överklaga beslut

som fattats med skollagen som grund. Utskottet anser

att beredningen av kommitténs förslag bör avvaktas.

När det gäller rätten till inackorderingsstöd

hänvisar utskottet till beredningen av

Studiehjälpsutredningens betänkande Ekonomiskt stöd

vid ungdomsstudier (SOU 2003:28) som pågår inom

Regeringskansliet.

Utskottet menar slutligen att yrkandena om

uppföljning av regeländringarna är tillgodosedda

genom det uppföljningsuppdrag Skolverket enligt

propositionen kommer att få.

Poängplan för nationella och

specialutformade program

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om att

bilaga 2 till skollagen ändras så att en

kärnämneskurs i historia som omfattar 50

gymnasiepoäng införs och att gymnasiearbete

ersätter det nuvarande projektarbetet.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen

avslår motionsyrkandena avseende annat

innehåll i poängplanen samt yrkanden om

historieämnet och gymnasiearbetet.

Jämför reservationerna 28 (fp, kd, c), 29

(m), 30 (fp) och 31 (m).

Gällande bestämmelser

Bilaga 2 till skollagen innehåller poängplanen för

nationella och specialutformade program i

gymnasieskolan. Bilagan reglerar kärnämnena och

deras omfattning angivet i gymnasiepoäng,

omfattningen av karaktärsämnena inklusive

projektarbetet samt utrymmet för individuella val.

Kärnämnena och deras omfattning är svenska/svenska

som andraspråk 200 poäng, engelska 100 poäng,

matematik 100 poäng, idrott och hälsa 100 poäng,

samhällskunskap 100 poäng, religionskunskap 50

poäng, naturkunskap 50 poäng samt estetisk

verksamhet 50 poäng. karaktärsämnena omfattar 1 450

poäng inklusive projektarbetet om 100 poäng, och det

individuella valet omfattar 300 poäng.

Propositionen

Regeringen föreslår att en kärnämneskurs i historia

som omfattar 50 gymnasiepoäng införs. Man anser att

en gemensam kärna av historisk kunskap är angelägen

för att visa hur människor skapat och påverkat sina

livsbetingelser, samhällen och kulturer.

Historieämnet ger också insikt i hur

samhällsutvecklingen kan påverkas nationellt och

globalt. Kursen skall ge dels en bakgrund till

förståelsen av vår egen tid och omvärld, dels

insikter i kritiskt tänkande och granskning av

uppgiftskällor. När det gäller kärnämnenas

omfattning inom programmen menar regeringen att

dessa inte kan få en mycket större omfattning än i

dag och föreslår därför att historieämnet skall

motsvara 50 gymnasiepoäng. Detta får dock enligt

regeringen inte innebära en minskad omfattning av

ämnet på de studieförberedande program där ämnet är

obligatoriskt.

En annan förändring som föreslås är att ett

gymnasiearbete införs som ersätter dagens

projektarbete. Det nya gymnasiearbetet är avsett att

vara ett viktigt kvalitetsinstrument för att visa

att målen för utbildningen har uppnåtts. I

gymnasiearbetet får eleven möjlighet att tillämpa

och fördjupa teoretiska eller praktiska kunskaper

inom flera ämnesområden och ger enligt regeringen

möjlighet till reflektion över vad

gymnasieutbildningen som helhet inneburit. För en

elev som valt en yrkesinriktad utbildning kan

gymnasiearbetet innebära ökade kontakter med

arbetslivet men också med högskolan. Detta kan

enligt regeringen leda till ökat intresse för arbete

inom ett visst område eller för högskolestudier.

Gymnasiearbetet skall liksom det nuvarande

projektarbetet omfatta 100 gymnasiepoäng. Regeringen

framhåller att erfarenheterna från projektarbetet

bör tas till vara och utvecklas.

Regeringen föreslår således att ändringar med

innebörd enligt ovan införs i bilaga 2 till

skollagen.

Många korta kurser innebär enligt regeringen en

onödig splittring och försvårar för eleverna

att se helheter och samband. När det gäller

karaktärsämnenas omfattning anser regeringen

att strävan bör vara att en karaktärsämneskurs

omfattar minst 100 gymnasiepoäng men att det är

oundvikligt att vissa kurser alltjämt kommer

att omfatta 50 poäng. En utökning av de korta

kurserna skulle allvarligt inkräkta på utrymmet

för undervisning i karaktärsämnen och på det

individuella valet.

Motioner

Ett antal motionsyrkanden som rör införandet av historia i

poängplanen men också poängplanens innehåll i övrigt

har väckts. Moderaterna föreslår i motion

2003/04:Ub9 yrkande 20 att kärnämnet historia skall

omfatta 100 gymnasiepoäng för att bli en faktisk

kunskapsinjektion. I yrkande 19 föreslås att

svenska, matematik, engelska och historia bör vara

obligatoriska kärnämnen och att gymnasiearbetet

skall vara obligatoriskt. Eleven skall vara skyldig

att läsa minst 200 poäng svenska eller svenska som

andraspråk, 100 poäng matematik, 100 poäng engelska

och 100 poäng historia samt genomföra ett godkänt

gymnasiearbete om 100 poäng. Enligt yrkande 21 i

samma motion begärs att regeringen återkommer med

ett förslag om att ge samtliga elever i

gymnasieskolan rätt att läsa 100 poäng i idrott och

hälsa respektive samhällskunskap samt 50 poäng

vardera i ämnena religionskunskap, naturkunskap och

estetisk verksamhet. Moderaterna pekar i samma

motion (yrkande 18) på regeringens inkonsekvens vad

gäller införandet av historia om 50 poäng då man

samtidigt hävdar att ingen kurs skall vara kortare

än 100 poäng.

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet

begär ett tillkännagivande till regeringen att de 50

gymnasiepoäng som kärnämnet historia kommer att

omfatta bör tas från det valbara utrymmet.

Folkpartiet menar i motion 2003/04:Ub12 yrkande 5 (i

denna del) att det är bekymmersamt att regeringen

genom förslaget minskar utrymmet för

karaktärsämnena. Kristdemokraterna föreslår i motion

2003/04:Ub10 yrkande 17 att det skall slås fast att

de 50 poäng som historieämnet kommer att omfatta

inte får reducera blocket av kärnämneskurser utan i

stället skall tas från det individuella valet.

Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub11 yrkande

11 att införandet av historieämnet inte skall göras

på bekostnad av karaktärsämnena. I stället bör det

individuella valet minskas till 250 poäng och

karaktärsämnena och gymnasiearbetet skall omfattas

av 1 450 poäng.

I motioner från den allmänna motionstiden föreslår

Kristdemokraterna (mot. 2003/04:Ub498 yrkande 9) och

Centerpartiet (mot. 2003/04:Ub391 yrkande 1) att

historieämnet görs till kärnämne.

I motion 2003/04:Ub12 yrkande 4 anser Folkpartiet

att det individuella valet i sin nuvarande

utformning skall tas bort och att eleverna i stället

skall erbjudas att välja mellan ämnen som bidrar

till att nå målen för den utbildning han eller hon

valt. I samma motions yrkande 5 (i denna del)

föreslås att Skolverket ges i uppdrag att i

samarbete med representanter från gymnasieskolor,

branscher och högskolor utforma hur det individuella

valet skall minska och därmed öka omfattningen av

karaktärsämnena.

Att historieämnet är av stor betydelse och ger

eleverna kunskap om samhällets utvecklingslinjer i

bred bemärkelse framhålls av Moderaterna i motion

2003/04:Ub9 yrkande 22. I tider av osäkerhet och

snabb förändring ökar vikten av att alla medborgare

når insikter om bakomliggande orsakssamband i

utvecklingen. Kristdemokraterna vill i motion

2003/04:Ub10 yrkande 16 att riksdagen uttalar att

det nya kärnämnet historia inte får leda till en

försämring av historiekunskaperna för de elever som

för närvarande läser historia i gymnasieskolan.

Kristdemokraterna påtalar i motion 2003/04:Ub10

yrkande 14 att projektarbetet i gymnasieskolan inte

utvärderats och föreslår att Skolverket bör få i

uppgift att integrera erfarenheterna från detta

arbete i den fortsatta utvecklingen av

gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag om ändring i skollagen såvitt avser bilaga 2

samt avslår motionsyrkandena.

Utskottet välkomnar förslaget att införa historia

som kärnämne. Historia bör ingå i den gemensamma

kunskapsbas som elever på gymnasiet erhåller,

oavsett vilket program de följer. Historia ger en

viktig referensram för att förstå

samhällsutvecklingen, både i Sverige och i

omvärlden. Genom att historia nu införs som kärnämne

får ämnet det utrymme som är nödvändigt för att

eleverna skall nå värdefulla insikter i vad som

påverkat och påverkar det omgivande samhället.

Omfattningen av ämnet på 50 gymnasiepoäng måste

enligt utskottet vägas mot hela poängplanens

omfattning om nuvarande 750 poäng för kärnämnen, 1

450 poäng för karaktärsämnen (inklusive

projektarbete om 100 poäng) samt 300 poäng för det

individuella valet. Utskottet delar bedömningen att

det är viktigt att karaktärsämnena inte minskar mer

än vad som är nödvändigt för att historia skall

kunna införas som kärnämne. Inte heller anser

utskottet att utrymmet för det individuella valet

bör minskas. Utskottet delar vidare regeringens

uppfattning att införandet av historia som kärnämne

om 50 poäng inte får innebära en minskad omfattning

av ämnet på de studieförberedande program där ämnet

redan i dag är obligatoriskt och anser därmed att

frågan är tillräckligt uppmärksammad inför

Skolverkets kursplaneöversyn.

Utskottet delar också regeringens ståndpunkt att

kursernas omfattning i huvudsak skall omfatta 100

gymnasiepoäng eftersom detta ger möjlighet till

fördjupning i ämnet men att det också bör vara

möjligt att ha vissa kurser som omfattar 50 poäng.

Vad gäller gymnasiearbetets betydelse vill

utskottet understryka att detta skall förbereda

eleverna för yrkeslivet och för vidare studier, men

att det också syftar till att utveckla

undervisningen och därmed öka kvaliteten i

gymnasieskolan. Utskottet förutsätter att

erfarenheterna från projektarbetet tas till vara och

utvärderas såsom regeringen anför i propositionen.

Vissa frågor rörande kärnämnen,

kurser m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende

bl.a. förändringar av kärnämnenas innehåll,

kvaliteten på lokala kurser, stress,

perspektiv på undervisningen och de moderna

språkens ställning.

Jämför reservationerna 32 (m), 33 (fp), 34

(kd), 35 (m), 36 (m, fp, kd, c), 37 (m), 38

(kd), 39 (m), 40 (kd) och 41 (kd).

Propositionen

Regeringen understryker att förhållandet att målen

för kärnämnena är gemensamma för alla elever inte

innebär att utformningen av undervisningen måste

vara densamma för alla. Varje elev har unika behov

som måste mötas utifrån vars och ens individuella

förutsättningar och alla måste få det stöd som

behövs för att nå målen. Olika alternativa

pedagogiska metoder måste utvecklas och användas för

att måluppfyllelsen skall öka. Ett sätt att

stimulera elevernas intresse kan enligt regeringen

vara att kärnämneskurserna ges en prägel av målen

för den studieväg som eleven följer, s.k.

infärgning.

I det kursplaneuppdrag regeringen avser att ge

Skolverket är det enligt regeringen viktigt att

verket visar på möjligheter att variera

undervisningen utan att kraven sänks och lyfter fram

och tydliggör hur en ökad infärgning kan genomföras.

Regeringen meddelar också att man avser att ge

Myndigheten för skolutveckling ett uppdrag att

stödja utvecklingen av undervisningen i kärnämnen i

syfte att öka måluppfyllelsen genom ökad anpassning

till utbildningens karaktär.

Att studera alltför många korta kurser har lett

till splittrade studier för eleverna och till att en

alltför stor del av studietiden ägnas åt

kunskapskontroll. För att motverka splittringen och

ge bättre förutsättningar för fördjupning och

sammanhang behöver kurserna därför förlängas. Utöver

fyra kärnämneskurser skall därför grundprincipen

vara att inga kurser skall omfatta mindre än 100

gymnasiepoäng. Att öka kursernas storlek stärker

kvaliteten genom att ge förutsättningar för

sammanhang och fördjupning.

Regeringen pekar på att det inte är bara i

kärnämnen som förbindelser mellan de olika ämnena

bör komma till uttryck och hänvisar till att det i

läroplanen finns fyra perspektiv som skall prägla

undervisningen i gymnasieskolan, nämligen ett etiskt

perspektiv, ett miljöperspektiv, ett internationellt

perspektiv och ett historiskt perspektiv. Regeringen

anser att ytterligare vissa generella perspektiv

skall beaktas vid utformningen av programmål och

kursplaner. Dessa perspektiv är: ett

naturvetenskapligt perspektiv, ett genusperspektiv,

ett entreprenörskapsperspektiv samt frågor om

internationalisering och globalisering. I det

kommande kursplaneuppdraget bör enligt regeringen

ingå att pröva om de kurser som i dag är gemensamma

för ett program kan omformas till en eller flera

kurser som mer präglas av helhet, gemensamma

perspektiv och programmål än dagens relativt många

och korta kurser. Skolverket kan också om verket så

finner lämpligt komplettera med ytterligare

perspektiv.

Språkkunskaper i flera språk än engelska är enligt

regeringen avgörande för rörligheten i Europa, såväl

för arbete och studier som för resor och handel, och

det är därför önskvärt att fler elever utvecklar och

fördjupar sina språkkunskaper i stället för att

välja bort språk i stor utsträckning som nu

förekommer. I Tillträdesutredningens betänkande, som

bereds inom Regeringskansliet, lämnas förslag om hur

bl.a. språk kan meritvärderas. Vidare meddelar

regeringen att det i kursplaneuppdraget till

Skolverket också kommer att ingå att överväga hur

intresset för språk kan stärkas i gymnasieskolan.

Regeringen anser att lokala kurser bör prövas och

fastställas av Skolverket och hänvisar till

Skolverkets undersökning vad gäller kvaliteten på

dessa kurser. Undersökningarna visar att kurserna

har en mycket varierande karaktär och kvalitet samt

inte alltid uppfyller de krav som ställs. Regeringen

gör också bedömningen att lokala kurser i gymnasial

vuxenutbildning bör kvalitetssäkras genom att

Skolverket prövar och fastställer dem. Beslut om

lokala kurser i gymnasial vuxenutbildning på lokal

nivå begränsas till att enbart gälla

orienteringskurser.

Motioner

Folkpartiet anser i motion 2003/04:Ub367 yrkande 7

att alla elever skall läsa kärnämneskurser i

basämnena men att dessa skall kunna ha olika

innehåll beroende på program. Kärnämnena bör

profileras med utgångspunkt i respektive

gymnasieprograms inriktning. Genom att ge kärnämnena

olika innehåll kan man anpassa undervisningen till

varje elevs intresseområde och ambitionsnivå.

Moderaterna framhåller i motion 2003/04:Ub9 yrkande

27 att den pedagogiska utvecklingen går emot att

låta undervisning i kärnämnen influeras av

respektive programs inriktning, s.k. infärgning, och

att regeringen lägger sig i den pedagogiska

friheten.

Kristdemokraterna menar i motionerna 2003/04:Ub10

yrkande 19 och 2003/04:Ub498 yrkande 11 att

religionskunskapens roll som kärnämne bör utvecklas

till ett ämne som både fokuserar kunskaper om olika

religiösa traditioner och samtidigt stimulerar

elevernas arbete med en egen livssyn. Vidare bör

kristendomen ha en särställning i

religionsundervisningen.

Moderaterna menar i motion 2003/04:Kr282 yrkande 4

att ämnet idrott och hälsa även framdeles skall vara

ett kärnämne eftersom goda vanor måste grundläggas

tidigt hos barn samt att föräldrar och skola har en

viktig uppgift i detta arbete.

I motion 2003/04:Ub9 yrkande 3 framhåller

Moderaterna att mycket talar för att en ökad

integration av gymnasieskolan med den högre

utbildningen skulle kunna bidra till att

utbildningskvaliteten höjs. Genom att ge

högskolekurser inom ramen för elevens fria val på

gymnasiet kan ambitiösa elevers intresse tas till

vara. Även rekryteringen till högskolan skulle

stärkas av att många elever tidigt kommer i kontakt

med akademiska studier. Moderaterna menar i samma

motions yrkande 8 att kurser bör kunna tenteras av

under gymnasietidens gång.

Moderaterna påtalar i motion 2003/04:Ub9 yrkande

28 att bristen på kvalitetssäkring av lokala kurser

har lett till att det kan finnas kurser som inte

möter de krav elever och skolfinansiärer har rätt

att kräva.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub498

yrkande 7 att elever parallellt skall kunna läsa

kurser på olika skolor i samverkan eftersom det ökar

elevernas möjligheter att kombinera olika kurser.

I motion 2003/04:Ub9 yrkande 10 begär Moderaterna

ett tillkännagivande till regeringen vad gäller

stress i skolan och dess orsaker. Det som enligt

Moderaterna skapar stress är de många korta kurserna

och att fördjupning inte premieras när man söker

till universitet. I motion 2003/04:Ub7 (s) begärs

också ett tillkännagivande till regeringen avseende

stress relaterat till arbetsplaneringen på

gymnasieskolan. Enligt motionärerna har det sedan

den kursutformade gymnasieskolan infördes blivit

allt vanligare att kurserna koncentreras till en

viss del av terminen, något som leder till stress

för enskilda elever.

Kristdemokraterna anser i motion 2003/04:Ub10

yrkande 21 att det är tveksamt om så många som åtta

perspektiv kan läggas på undervisningen utan att det

blir en innehållsmässig styrning som lärare får

svårt att leva upp till. Kristdemokraterna menar att

inga ytterligare perspektiv skall tillföras förrän

en utvärdering gjorts av hur de nuvarande fyra fått

genomslag i undervisningen.

Kristdemokraterna begär också i motion

2003/04:Ub10 yrkande 23 ett tillkännagivande till

regeringen avseende de moderna språkens ställning i

gymnasieskolan. Eftersom språkkunskaper i flera

språk än engelskan är avgörande för rörligheten i

Europa och också utvecklar förståelse, respekt och

tolerans för andra kulturer menar man att ett arbete

med att stärka språkens ställning bör initieras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet menar att frågan om metoder för s.k.

infärgning av kärnämnen genom anpassning till annan

undervisning kan vara av stor betydelse för att fler

elever skall klara kärnämnena i gymnasieskolan.

Detta är i och för sig en pedagogisk fråga som

skolorna själva har att ansvara för, men utskottet

anser att såväl Skolverket som Myndigheten för

skolutveckling kan spela en stor roll i att utveckla

undervisningen i skolorna genom att presentera goda

exempel på hur sådan infärgning kan genomföras.

Vad gäller yrkandena om innehållet i ämnet

religionskunskap anser utskottet att redovisningen

av kursplaneuppdraget som regeringen avser att ge

Skolverket bör avvaktas. Yrkandet om idrott och

hälsa som kärnämne är tillgodosett.

Enligt utskottet finns redan i dag både

möjligheter till, liksom exempel på, samarbete och

samverkan mellan olika nivåer i utbildningssystemet.

Utskottet har tidigare i detta betänkande refererat

regeringens utvecklingsplan (skr. 2001/02:188) där

regeringen framhållit att äldre elever i grundskolan

respektive elever i gymnasieskolan borde ges

möjlighet att läsa kurser inom nästa

utbildningsform. Utbildningsväsendets formella

indelning får inte begränsa den enskildes lärande.

Det krävs att huvudmännen inom hela

utbildningssystemet samverkar för att flexibiliteten

mellan olika nivåer skall utvecklas, enligt

regeringen. Utskottet delar detta synsätt.

Enligt 7 kap. 14 § gymnasieförordningen finns rätt

att genomgå prövning i alla kurser som ingår i

elevens individuella studieplan om eleven inte

tidigare har fått betyg på kursen eller om eleven

har fått betyget Icke godkänd. Yrkandet om att

införa en möjlighet att tentera av kurser är således

tillgodosett.

Utskottet anser vidare att förändringen att lokala

kurser skall prövas och fastställas av Skolverket

innebär att yrkandet om kvalitetssäkring av lokala

kurser är tillgodosett.

Vad gäller möjligheten att läsa kurser på olika

skolor inom kommunen menar utskottet att detta är en

fråga för kommunens organisation. I den mån det

finns önskemål om och fördelar med att läsa kurser

på olika skolor är kommunen fri att organisera

detta.

Den stress som upplevs av elever i gymnasieskolan

kan enligt utskottets uppfattning självfallet ha en

rad orsaker. En orsak kan vara den fragmentisering

som de korta kurserna, med betyg efter varje

avslutad kurs, leder till. Utskottet anser dock att

den grundprincip som anges i propositionen att inga

kurser utöver fyra kärnämneskurser skall omfatta

mindre än 100 gymnasiepoäng, kommer att minska detta

problem. Också förslaget om ämnesbetyg som behandlas

längre fram i betänkandet bör leda till mindre

stress för eleverna. Utskottet understryker också

vikten av att skolorna planerar sin verksamhet så

att arbetsbelastningen fördelas jämnt över

terminerna. Detta är dock en fråga som ankommer på

skolan och inte en fråga för riksdagen.

Utskottet delar regeringens bedömning att

ytterligare vissa särskilda perspektiv bör prägla

undervisningen. Perspektivens betydelse ändras över

tiden och kan också behöva anläggas i olika grad i

olika ämnen och det är därför rimligt att

förändringar genomförs efter hand.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de

moderna språkens ställning bör stärkas.

Redovisningen av Skolverkets kursplaneuppdrag bör

dock avvaktas då det kommer att ingå i uppdraget att

överväga hur intresset för språk kan stärkas i

gymnasieskolan. Utskottet vill också peka på

Tillträdesutredningens förslag att vissa ämnen skall

kunna ha högre meritvärde än andra. Förslaget bereds

inom Regeringskansliet.

Betyg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om att

skollagen ändras så att ämnesbetyg införs.

Ett nytt ämnesbetyg som ersätter det tidigare

betyget sätts efter varje kurs i ett ämne.

Regeringens förslag att betyg även skall

sättas på gymnasiearbetet och att benämningen

Godkänd i de olika betygsstegen ersätts med

benämningen Godkänt bör också bifallas.

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkandena

avseende andra regler för betyg,

utvecklingssamtal, examinationsformer och

nationella prov.

Jämför reservationerna 42 (m), 43 (fp), 44

(kd), 45 (m, fp, kd, c), 46 (m, fp, kd), 47

(fp, kd, c), 48 (m), 49 (fp), 50 (kd), 51

(kd) och 52 (fp).

Propositionen

Regeringen framhåller att betygssystemet även i

fortsättningen bör vara mål- och kunskapsrelaterat

men föreslår att ämnesbetyg införs. Betygssystemet

bör vara utformat så att det främjar den kunskapssyn

som läroplanen ger uttryck för. På studievägar där

flera kurser i ett ämne ingår kan studierna läggas

upp mer långsiktigt och med slutmålet i fokus om

ämnesbetyg införs. Samtidigt ges bättre

förutsättningar för nya arbetssätt och andra former

av bedömning än genom många skriftliga prov.

Regeringen menar att även möjligheterna till

samverkan mellan ämnen ökar. Den föreslagna

förändringen syftar till att motverka

fragmentisering till förmån för helhet, att motverka

ytliga kunskaper till förmån för djupa och att

främja en bedömning som premierar förståelse framför

uppräknande av fakta.

Det ämnesbetyg som föreslås innebär att ett nytt

betyg sätts varje gång en elev avslutar en kurs i

ett visst ämne och ersätter ett tidigare betyg i

ämnet varvid ett nytt ställningstagande till elevens

samlade kunskaper görs i förhållande till

kunskapsmålen. Det som slutligt avgör ämnesbetyget

blir elevens kunskaper då det sista betyget i ämnet

sätts. Betyg skall också sättas på gymnasiearbetet.

Detta innebär att det skall finnas mål och

betygskriterier för gymnasiearbetet och att läraren

skall sätta betyget i samråd med en medbedömare som

har erfarenhet av det kunskapsområde som

gymnasiearbetet avser.

Regeringen anser att benämningen Godkänd bör

ersättas med Godkänt, eftersom det är elevens

resultat som bedöms. De fyra betygsstegen bör

följaktligen benämnas Icke godkänt, Godkänt, Väl

godkänt och Mycket väl godkänt.

Bestämmelser av innebörden ovan skall enligt

regeringens förslag införas i 5 kap. 4 c § tredje

stycket skollagen.

Regeringen lyfter också fram problemet med den

stress som finns i gymnasieskolan. Man menar att en

orsak till stressen är det sätt på vilket betygen

används vid antagning och urval till attraktiva

utbildningar vid universitet och högskolor. Att alla

kursbetyg värderas lika i meritvärderingen oavsett

nivå har lett till att många elever genom prövning

eller studier i kommunal vuxenutbildning förbättrar

sina redan godkända betyg. I ett system där

ämnesbetyg sätts efter varje kurs bedöms elevens

kunnande i hela ämnet. Ett betyg kan därmed endast

ersättas av ett nytt ämnesbetyg som omfattar alla de

kurser som ingår i elevens ämnesbetyg. Det innebär

enligt regeringen att det inte längre blir aktuellt

att förbättra godkända betyg i underliggande kurser.

Därigenom minskar den misshushållning med såväl

samhällets som den enskildes resurser som den s.k.

konkurrenskompletteringen utgör.

Regeringen vill uppmuntra fler elever att läsa mer

krävande kurser. Såväl betygssystem som

tillträdesregler bör stödja en sådan inriktning.

Ämnesbetyg kan bidra till att elever vågar fortsätta

studierna i ett ämne. När det gäller

tillträdeskraven till universitet och högskolor

bereds för närvarande Tillträdesutredningens

betänkande. Regeringen avser att återkomma till

riksdagen under mandatperioden med förslag till

förändrade tillträdesregler.

Ämnesbetyg

Motioner

Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Ub9 yrkande 9

att förslaget att införa ämnesbetyg avslås eftersom

förändringen inte skulle lösa gymnasiets problem med

stress och fragmentisering.

Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub12 yrkande 3

ett tillkännagivande till regeringen om att

slutbetygen bör kompletteras med betyg som visar

elevens kunskapsläge varje termin i respektive ämne.

I motion 2003/04:Ub367 yrkande 10 anför Folkpartiet

att slutbetyg bör införas i stället för kursbetyg så

att elevens slutbetyg speglar vad eleverna kan när

de lämnar gymnasieskolan, inte vad de kunde i

årskurs 1.

Kristdemokraterna presenterar i motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 12 och 2003/04:Ub498 yrkande 13

sitt alternativ till regeringens förslag om

utformning av ämnesbetyg. Betyg bör sättas efter

varje avslutad kurs och kursbetygen sedan vägas

samman till ett ämnesbetyg. Detta ämnesbetyg viktas

mot andra ämnesbetyg utifrån de ingående kursernas

svårighetsgrad och poängtal för att få fram ett

medelvärde i slutbetyget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser

5 kap. 4 c § tredje stycket samt avslår

motionsyrkandena.

Utskottet anser att införandet av ämnesbetyg

kommer att förbättra studiesituationen för eleverna

i gymnasieskolan, bl.a. genom att risken för stress

minskar då det finns möjligheter att i ett senare

skede påverka sina betyg genom att de olika kurserna

vägs samman när ämnesbetyget sätts. En ökad

helhetssyn på studierna kommer att bli möjlig genom

att fragmentiseringen minskar till förmån för

helheten. Yrkandena om ett annat betygssystem bör

därför avslås.

Möjligheten att höja betyg och antagning till högre

utbildning

Motioner

Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet anser att

det skall vara möjligt för elever att tentera upp

sina betyg. Moderaterna menar i motion 2003/04:Ub9

yrkande 7 att det är fel att det går att tentera upp

betyg först efter gymnasietidens slut. Detta leder

till konkurrenskomplettering i kommunala

vuxenutbildningen. Folkpartiet begär i motion

2003/04:Ub367 yrkande 18 ett tillkännagivande till

regeringen om att elever som går i gymnasieskolan

skall kunna pröva för ett högre betyg också sedan de

erhållit betyget Godkänt. Centerpartiet yrkar i

motionerna 2003/04:Ub11 yrkande 12 och 2003/04:Ub391

yrkande 3 att möjligheten att genomgå prövning för

att höja betyg bör återinföras i

gymnasieförordningen.

I motion 2003/04:Ub9 yrkande 11 föreslår

Moderaterna att universiteten bör kunna vikta

betygen vid antagningen till högre utbildning.

Kurser som är relevanta för de studier eleverna

skall bedriva vid universitet eller högskola bör

värderas högre än andra. Många elever gör taktiska

val genom att kurser som uppfattas som svåra men som

de skulle kunna ha nytta av i högskolestudierna

väljs bort till förmån för enklare och ibland mer

hobbybetonade kurser. Också Kristdemokraterna menar

i motion 2003/04:Ub10 yrkande 22 att

tillträdesreglerna till högskolan bör förändras och

att regeringen skyndsamt måste lägga fram förslag i

frågan eftersom tillträdesreglerna har en så tydlig

koppling till gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att rikdagen avslår

motionsyrkandena.

Tillträdesutredningen föreslår i sitt betänkande

att en indelning i behörighetsämnen och meritämnen

skall göras. Behörighetsämnena skall utgöra de

obligatoriska förkunskapskraven, medan meritämnen är

ämnen som inte utgör förkunskapskrav, men väl ger

extra "betalt" i termer av meritpoäng. Syftet med

att koppla ihop behörighetsämnen och meritämnen är

att ge eleverna i gymnasieskolan tydliga incitament

att läsa språk, matematik eller någon annan relevant

fördjupning eller breddning. Andra förslag från

Tillträdesutredningen är att bara nationella kurser

skall kunna ingå i meritvärdet samt att ämnet idrott

och hälsa inte längre skall räknas bort vid

meritvärderingen. Det skall vidare enligt utredaren

finnas tre generella urvalsgrunder vid antagningen

till högskolan: betyg, prov och av högskolan

beslutat urval. Utskottet anser att beredningen av

utredarens förslag bör avvaktas.

Övriga yrkanden avseende betyg m.m.

Motioner

I motion 2003/04:Ub9 yrkande 6 föreslår Moderaterna

att fler betygssteg skall införas eftersom det

skulle innebära utrymme för en mer rättvisande

betygssättning.

Kristdemokraterna föreslår i motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 11 och 2003/04:Ub498 yrkande 12

att sex betygssteg införs. Stegen i betygsskalan får

enligt Kristdemokraterna inte vara för glesa om

betygssystemet skall kunna medverka till att

motivera eleven att försöka uppnå nästa steg.

Informationen blir också bristfällig om betygen är

för trubbiga.

Kristdemokraterna anser vidare i motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 37 och 2003/04:Ub498 yrkande 26

att föräldrar till barn under 18 år bör delta i

regelbundna utvecklingssamtal mellan skolan, eleven

och föräldrarna. Samtalen har betydelse för att ge

eleverna det stöd de behöver och för att ge dem

inflytande över studiernas utformning och det är av

särskild vikt att föräldrarna engageras i dessa

samtal.

En oproportionellt stor del av undervisningstiden

för en kurs används enligt Kristdemokraterna för

kunskapskontroll (mot. 2003/04:Ub10 yrkande 10).

Skolverket bör därför ges i uppdrag att utforma

olika examinationsformer. Folkpartiet föreslår i

motion 2003/04:Ub367 yrkande 3 att försök med

externa examinatorer skall prövas, dvs. examination

skall utföras av personer som inte själva har

undervisat eleverna. Förslaget motiveras med att

elevernas betyg inte stämmer överens med de

sammanlagda provbetygen från de nationella proven

samt att bättre relationer mellan lärare och elever

kan komma till stånd om det inte är den undervisande

läraren som helt och hållet avgör elevernas betyg.

Nationella prov skall genomföras i samtliga kärn-

och karaktärsämnen enligt Kristdemokraterna (mot.

2003/04:Ub10 yrkande 15 och 2003/04:Ub498 yrkande

14). Endast lokala kurser skall vara undantagna.

Nationella prov bör få en större uppgift som

styrmedel för en likvärdig betygssättning i hela

landet och utformas så att elevens alla kunskaper

prövas.

Folkpartiet framhåller i motion 2003/04:Ub367

yrkande 31 att det är orättvist att elever som

studerat utomlands inte kan erhålla betygen Väl

godkänd eller Mycket väl godkänd när deras utländska

betyg bedöms. Eftersom det finns kriterier för

samtliga betygssteg bör elevernas kunskaper kunna

bedömas för varje betygsnivå. Folkpartiet föreslår

därför en ändring i 7 kap. 13 a §

gymnasieförordningen med denna innebörd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har senast i betänkandet Betyg (bet.

2002/03:UbU12) behandlat yrkanden om förändringar av

betygssystemet i gymnasieskolan, bl.a. frågan om

införande av fler betygssteg. Utskottet föreslog att

riksdagen skulle avslå motionerna och riksdagen

beslutade i enlighet med förslaget. Utskottet har

ingen annan uppfattning nu.

När det gäller utvecklingssamtal på gymnasieskolan

hänvisar utskottet till 7 kap. 19 §

gymnasieförordningen. Där stadgas att rektorn skall

se till att det minst en gång per termin skall ges

en samlad information om elevens kunskapsutveckling

och studiesituation, s.k. utvecklingssamtal.

Utvecklingssamtalet skall genomföras med den

individuella studieplanen som grund. I fråga om

elever som inte fyllt 18 år skall även

vårdnadshavarna få sådan information. Yrkandet är

enligt utskottet tillgodosett.

Det måste vara en fråga för läraren och skolorna,

och inte för riksdagen, att se till att omfattningen

av kunskapskontrollen står i rimlig proportion till

tiden för kunskapsinhämtandet. Utskottet menar att

examination kan genomföras på flera sätt inom

nuvarande system - t.ex. skriftliga och muntliga

prov, hemskrivningar, projektarbeten och enskilda

arbeten - och utskottet finner därför inte att det

finns behov av en reglering avseende just externa

examinatorer. När det gäller nationella prov och

överensstämmelse mellan betyg och resultaten på

sådana prov vill utskottet dessutom påpeka att de

nationella proven är avsedda att stödja läraren i

betygssättningen men att de inte kan anses omfatta

alla delar som skall bedömas. Provresultaten utgör

endast delvis det underlag som läraren har att ta

hänsyn till vid betygssättningen.

Utskottet har vid ett antal tillfällen konstaterat

att frågan om värdering av utländska betyg regleras

i gymnasieförordningen och att det därför ankommer

på regeringen att besluta i denna fråga. Utskottet

har ingen annan uppfattning nu, men vill ändå peka

på möjligheten för eleven att genomgå en prövning

enligt 5 kap. 14 § gymnasieförordningen för att

erhålla ett högre betyg än Godkänt.

Gymnasieexamen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändring av skollagen så att de elever som

tillgodogjort sig gymnasieskolans utbildning

skall få gymnasieexamen samt avslå

motionsyrkanden rörande en sådan examen och

andra examensformer.

Jämför reservationerna 53 (fp, c), 54 (m), 55

(kd) och 56 (fp).

Propositionen

Regeringen föreslår att elever som tillgodogjort sig

gymnasieskolans utbildning skall erhålla

gymnasieexamen. Syftet med examen är enligt

regeringen att befästa och förstärka kvaliteten i

svensk gymnasieutbildning och ett examensbevis skall

vara som ett kvalitetsbevis som ger information om

att utbildningens mål som helhet är uppnådda.

För gymnasieexamen skall enligt regeringens

förslag krävas att eleven har lägst betyget Godkänt

i minst 90 % av de gymnasiepoäng som fordras för en

fullständig studiegång inklusive godkänt betyg i

gymnasiearbetet. En bestämmelse med denna innebörd

skall enligt regeringens förslag införas i 5 kap. 4

c § fjärde stycket skollagen.

Regeringen menar att det är naturligt att kraven

för gymnasieexamen och grundläggande behörighet för

högskolestudier överensstämmer, men vill samtidigt

understryka att gymnasieexamen fyller ett viktigt

behov även utan kopplingen till grundläggande

behörighet såsom ett tydligt kvalitetsmått på svensk

gymnasieutbildning. För blivande arbetsgivare kan

examensbeviset underlätta en bedömning av den

arbetssökandes kompetens. Slutlig ställning bör dock

tas först när ställning tas till förslagen i

Tillträdesutredningens betänkande.

Motioner

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet menar att kraven för gymnasieexamen

skall vara högre än vad regeringen föreslår.

Moderaterna anser i motion 2003/04:Ub9 yrkande 12

att det för gymnasieexamen skall krävas dels godkänt

i 90 % av fullständig studiegång varav minst betyget

Godkänd skall vara uppnått i kärnämnena svenska

eller svenska som andraspråk, matematik och

engelska, dels godkänt gymnasiearbete. En examen

blir meningslös om kraven sätts för lågt.

Det bör enligt Folkpartiet krävas att det skall

vara obligatoriskt att ha godkända betyg i alla

kärnämnen och andra viktiga ämnen (mot. 2003/04:Ub12

yrkande 6). Det skall klart definieras vilka ämnen

som skall vara obligatoriska respektive utbytbara i

examen.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub10

yrkande 13 att det för att få gymnasieexamen skall

krävas betyget Godkänt i kärnämneskurserna och i

gymnasiearbetet. I samma motion yrkande 44 föreslår

Kristdemokraterna att 5 kap. 4 c § skollagen skall

få en lydelse med denna innebörd.

Centerpartiet menar i motion 2003/04:Ub11 yrkande

3 att eleven för att få ut gymnasieexamen måste vara

godkänd i samtliga kärnämnen och inriktningsblockets

karaktär.

I motioner från allmänna motionstiden föreslår

Kristdemokraterna (mot. 2003/04:Ub498 yrkande 15)

och Centerpartiet (mot. 2003/04:Ub391 yrkande 4) att

en gymnasieexamen skall införas för att

kvalitetssäkra utbildningen på gymnasiet.

Folkpartiet framför i motion 2003/04:Ub367 ett

antal yrkanden som rör andra examensfrågor. I

yrkande 11 föreslås att en frivillig examen som kan

tillgodoräknas utomlands skall erbjudas alla som

avslutar ett nationellt program. Vidare föreslår

Folkpartiet (yrkande 13) att en yrkesexamen skall

avläggas av dem som genomgått ett yrkesinriktat

program. Slutligen yrkas att en lärlingsexamen

införs i form av ett gesällprov och som ett bevis på

att eleven genomgått en kvalificerad yrkesutbildning

(yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser

5 kap. 4 c § fjärde stycket samt avslår

motionsyrkandena.

Utskottet anser att regeringens förslag om

gymnasieexamen är väl avvägt. Gymnasieexamen kommer

att motsvara kraven för grundläggande behörighet

till högskolan med undantag för kravet att man för

gymnasieexamen även behöver godkänt betyg i

gymnasiearbetet. Utskottet noterar att regeringen

menar att det är naturligt att kraven för

gymnasieexamen och grundläggande behörighet

överensstämmer, men att man ändå föreslår att

godkänt gymnasiearbete skall krävas för examen.

Utskottet menar att eftersom gymnasieexamen inte

endast syftar till att vara ett dokument som skall

användas vid ansökan till högskolan, utan också

skall befästa och förstärka kvaliteten i svensk

gymnasieutbildning och underlätta för blivande

arbetsgivare att bedöma den arbetssökandes

kompetens, är det rimligt att kräva ett godkänt

gymnasiearbete för examen. Utskottet delar

regeringens uppfattning att ny ställning till

gymnasieexamens innehåll bör tas i samband med

beredningen av Tillträdesutredningens förslag. Vad

gäller förslag om flera examina menar utskottet att

det genom införandet av en gymnasieexamen inte finns

behov av ytterligare examensformer.

Behörighetskrav till gymnasieskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende

behörighetskrav till gymnasiet och

möjligheten att göra ett inträdesprov till

gymnasiet.

Jämför reservationerna 57 (m), 58 (fp), 59

(kd) och 60 (m).

Propositionen

Regeringen understryker att behörighetskraven till

gymnasieskolan bör ligga fast. Syftet med

behörighetskraven är att slå vakt om

gymnasieutbildningens kvalitet och likvärdighet

genom att elever som saknar godkänt betyg i svenska,

svenska som andraspråk, engelska eller matematik

inte kan antas till gymnasieskolans nationella

program innan de skaffat sig nödvändiga

förkunskaper. Behörighetsreglerna anger på så sätt

den kunskapsnivå som krävs för studier på

gymnasienivå och bidrar därmed till en tydlighet i

utbildningssystemet. Elever utan sådan behörighet

skall i stället erbjudas gymnasieutbildning i form

av individuellt program.

Motioner

Moderaterna framhåller i motionerna 2003/04:Ub9

yrkande 4 och 2003/04:Ub276 yrkande 29

nödvändigheten av att behörighetskraven till

gymnasiets nationella program ligger fast vid krav

på Godkänd i svenska eller svenska som andraspråk,

matematik och engelska. Moderaterna pekar på att

behörighetsreglerna tillkom för att garantera en

viss nivå på de gymnasiala studierna och för att

garantera att eleverna skulle ha tillräckliga

förkunskaper för att klara av studierna. I motion

2003/04:Ub9 yrkande 5 understyrker Moderaterna

vikten av att elever har erforderliga kunskaper med

sig från grundskolan.

Även Folkpartiet understryker vikten av att ha

behörighetskrav till gymnasiet. I motion 2003/04:367

yrkande 1 anför Folkpartiet att godkända betyg i

svenska eller svenska som andraspråk, engelska och

matematik skall vara standardkrav för att få börja

på gymnasieskolan eftersom det utan dessa

baskunskaper blir svårt att klara gymnasieskolan.

Folkpartiet menar vidare i samma motion (yrkande 8)

att högre förkunskapskrav skall ställas, exempelvis

minst Godkänt i de naturvetenskapliga

grundskoleämnena för naturvetenskapligt program och

Godkänt i språk, historia och samhällskunskap för

det samhällsvetenskapliga programmet. Även

Kristdemokraterna anser i motion 2003/04:Ub10

yrkande 29 att antagningskriterierna till

gymnasieskolan kan variera och föreslår att

regeringen uppdrar åt Skolverket att utarbeta

föreskrifter för antagning med denna utgångspunkt.

I motion 2003/04:Ub276 yrkande 28 föreslår

Moderaterna att grundskoleelever skall kunna göra

ett samlat prov där kravnivån till gymnasiet för

grundämnena matematik, svenska och engelska tenteras

av i ett sammanhang.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet understryker vikten av att reglerna för

behörighet till gymnasiets nationella program

upprätthålls och välkomnar därmed regeringens

ställningstagande. Behörighetsreglerna skall ange

den kunskapsnivå som krävs för studierna. Elever som

saknar godkänt betyg i svenska, svenska som

andraspråk, engelska eller matematik och inte kan

antas till gymnasieskolans nationella program innan

de skaffat sig nödvändiga förkunskaper skall i

stället erbjudas plats på ett individuellt program.

Utskottet vill i detta sammanhang peka på

möjligheterna enligt 5 kap. 4 b § skollagen att

inrikta ett individuellt program mot studier på ett

nationellt eller specialutformat program

(programinriktat individuellt program, PRIV) där

eleven utifrån sina egna förutsättningar kan läsa

gymnasiekurser i kombination med olika stödinsatser

för att bli behörig.

Utskottet avvisar förslaget om införandet av ett

samlat prov. Det är inte bara skriftliga prov som

ligger till grund för bedömningar av elevernas

kunskaper. Enligt läroplanen för gymnasieskolan (Lpf

94) skall läraren vid betygssättningen utnyttja all

tillgänglig kunskap om elevens kunskaper i

förhållande till kraven i kursplanen, beakta även

sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat

sätt än genom den aktuella undervisningen, beakta

såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och

göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid

beakta hela kursen.

Det individuella programmet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende

avskaffande och förändringar av det

individuella programmet samt om att

individuella program skall kunna anordnas på

fristående skolor.

Jämför reservationerna 61 (fp, c), 62 (m), 63

(kd) och 64 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen anser att gymnasieskolans individuella

program behöver förbättras och hänvisar till att av

de elever som börjar på ett individuellt program

avslutar ca 9 % av eleverna sina studier i

gymnasieskolan efter ett år på detta program och

till att endast 19 % av de elever som studerat vid

det individuella programmet fullföljer en utbildning

med slutbetyg från ett nationellt program eller

specialutformat program inom fyra år.

Enligt regeringens uppfattning skall elever på

individuella program erhålla utbildning på heltid

som i sin omfattning är likvärdig med utbildning som

erbjuds på nationella program. En lagregel med denna

innebörd bör träda i kraft den 1 juli 2006, och

regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen

om finansieringen av det ökade kommunala åtagandet.

För elever med individuellt program är det enligt

regeringen viktigt att få en utbildning av viss

kontinuitet; utbildningen bör därför vara jämnt

fördelad över veckans dagar. En elev med ett

individuellt program skall därför erbjudas en

utbildning som till sin omfattning är likvärdig med

utbildningar på nationella program. Kommunen är

alltid skyldig att erbjuda gymnasieutbildning på

heltid på nationella program för behöriga elever.

När motsvarande skyldighet införs för elever på

individuella program får dessa elever samma rätt

till utbildning som elever på nationella program.

Utbildningen kan omfatta såväl studier i kurser som

förekommer på nationella program som kompletterande

studier på grundskolenivå samt arbetsplatsförlagt

lärande eller praktik. Det är dock alltjämt enligt

regeringen de individuella behoven som skall vara

styrande. Syftet med utbildningen skall vara att

eleven så snart som möjligt uppnår behörighet och

fullföljer sina gymnasiestudier på ett nationellt

eller specialutformat program. Regeringen

understryker också att elever bör erbjudas det stöd

som behövs för att fullfölja sina studier på den

valda studievägen och pekar på att på individuella

program går många elever som avbrutit studierna på

ett nationellt program. En elev som överväger att

avbryta sina studier skall i första hand erbjudas

stöd på studievägen och i andra hand byte av

studieväg. För den elev som trots stödinsatser

avbryter sina gymnasiestudier har kommunen alltid en

skyldighet att erbjuda individuellt program.

Regeringen redogör vidare för möjligheten för en

elev att inom ramen för programinriktade

individuella program, PRIV, utifrån sina egna

förutsättningar läsa gymnasiekurser, eller delar av

sådana kurser, i kombination med olika stödinsatser

för att bli behörig. Detta sätt att arbeta har visat

på goda resultat i många kommuner och innebär att

elever i många fall kan fullfölja en

gymnasieutbildning på tre eller fyra år.

Introduktionskurser för ungdomar som invandrat

till Sverige bör också enligt regeringen

fortsättningsvis anordnas inom ramen för

gymnasieskolan. Varje individ skall ges adekvat stöd

utifrån sina individuella behov, intressen och

förutsättningar.

Motioner

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub12 yrkande 8

att det individuella programmet avskaffas.

Grundskolan måste i stället ta ett större ansvar för

att eleverna uppnår de mest basala kunskaperna. I

motion 2003/04:Ub367 yrkande 4 anför Folkpartiet att

det individuella programmet skall avskaffas

successivt samt att det individuella programmets

resurser skall föras över till grundskolan och

användas till stöd för elever som behöver det.

Anpassad gymnasieutbildning skall enligt Folkpartiet

(yrkande 2) endast vara möjlig i särskilda fall,

t.ex. skall elever med utländsk bakgrund som inte

tidigare har undervisats i engelska kunna få en

anpassad utbildning. Också Centerpartiet anser i

motion 2003/04:Ub11 yrkande 4 att det individuella

programmet skall avskaffas på sikt. Om elever

skickas vidare inom skolsystemet utan tillräckliga

kunskaper uppstår ett system som lappar och lagar i

slutet i stället för att ge alla chansen att från

början nå kunskapsmålen.

Ett antal förslag till förändringar av det

individuella programmet har framställts av

Moderaterna och Kristdemokraterna. Moderaterna

understryker i motion 2003/04:Ub9 yrkande 13 att det

är bra att regeringen backat från kravet att slopa

det individuella programmet och i stället ta in

eleverna på nationella program. Moderaterna vänder

sig mot att de teoretiska målen är styrande och

eftersträvansvärda och att allt annat avfärdas som

"motivationsskapande inslag". Detaljstyrningen av

det individuella programmet såsom att undervisningen

bör vara jämnt fördelad över veckans dagar rimmar

illa med att de individuella behoven hos eleverna

skall vara styrande.

Kristdemokraterna menar i motion 2003/04:Ub498

yrkande 4 att det individuella programmet skall

finnas kvar och utvecklas. En möjlig utveckling är

att det inom de nationella programmen kan finnas

grupper som tillhör det individuella programmet.

Eleverna kan därmed läsa karaktärsämnena på det

nationella programmet samtidigt som de får stöd i

kärnämnena. Kristdemokraterna föreslår i motion

2003/04:Ub10 yrkande 7 att förändringen att elever

på individuella program ges utbildning på heltid och

i en omfattning som är likvärdig med nationella

program skall träda i kraft den 1 juli 2005. Man

menar att det är anmärkningsvärt att eleverna på

detta program skall behöva vänta i två år innan

kvalitetsarbetet påbörjas.

Moderaterna och Kristdemokraterna yrkar att elever

på det individuella programmet skall få möjlighet

att få sin utbildning i en fristående skola.

Moderaterna menar i motion 2003/04:Ub9 yrkande 14

att det skulle ge eleverna på det individuella

programmet ökat inflytande och möjlighet att påverka

omfattning av och inriktning på studierna om de

kunde välja utbildningsanordnare. Kristdemokraterna

framhåller i motion 2003/04:Ub10 yrkande 27 att det

är en orimlig begränsning att det inte är tillåtet

för fristående gymnasieskolor att driva det

individuella programmet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet framhåller att möjligheten att följa ett

individuellt program är en betydelsefull möjlighet

för elever som inte uppnått behörighet att komma in

på ett nationellt eller specialutformat program. Att

en elev skulle stanna kvar i grundskolan för att

uppnå Godkänt i kärnämnena är enligt utskottet ingen

lämplig ordning. Eleverna bör i stället ges goda

möjligheter att komplettera sina kunskaper på

grundskolenivå och förbereda sina framtida

gymnasiestudier inom ramen för gymnasieskolan.

Möjligheten att följa ett programinriktat

individuellt program som omnämnts ovan, är ett bra

steg för att tydliggöra att studier vid ett

individuellt program skall leda till att man övergår

till ett nationellt eller specialutformat program.

Enligt utskottets mening bör kommunerna så långt som

möjligt erbjuda elever programinriktade program.

Att införa studier på heltid och i en omfattning

som är likvärdig med nationella program är

ytterligare ett steg mot att öka kvaliteten och att

underlätta för elever att övergå till ett nationellt

eller specialutformat program. Genom en mer

strukturerad skolgång bör förutsättningarna för att

eleverna övergår till ett nationellt program öka.

Utskottet understryker dock att heltidsstudier inte

får innebära att det individuella inslaget minskar

så att varje elev inte kan få ett sådant

individuellt inslag i utbildningen som är avsikten.

Utbildningen på ett individuellt program kan således

innehålla studier på såväl grundskole- som

gymnasienivå. Det kan röra sig om behörighetsgivande

ämnen, andra grundskoleämnen som eleven kan behöva

för vidare studier, nationella kurser m.m. Med

utgångspunkt i de nationella målen och riktlinjerna

och med de förutsättningar kommunen ger är det

rektor som har det övergripande ansvaret för

verksamheten i skolan. Det innebär att man utifrån

lokala förutsättningar väljer hur verksamheten skall

organiseras och genomföras. Härigenom blir den

individuella utformningen på individuella program

tydligare betonad.

Utskottet vill i detta sammanhang peka på att

programinriktat individuellt program enligt

nuvarande regler skall utformas för en grupp elever.

Utskottet menar att denna inskränkning är ett hinder

för att kunna erbjuda en individualiserad utbildning

till alla elever, då den t.ex. hindrar en ensam elev

att följa ett sådant program. Utskottet utgår ifrån

att regeringen, i samband med att finansieringen av

skyldigheten att driva individuella program på

heltid presenteras, också föreslår att denna

inskränkning tas bort.

Vad gäller tillfället för ikraftträdandet delar

utskottet regeringens bedömning att den 1 juli 2006

är en lämplig tidpunkt, då kommunerna kan komma att

behöva tid för att planera och genomföra

förändringen. Utskottet vill dock peka på att det

inte föreligger några hinder för en kommun att driva

individuella program på heltid redan nu.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt

förslag om individuella program i fristående

gymnasieskolor. Utskottet är inte heller nu berett

att bifalla yrkandena. Utskottet noterar den

möjlighet som finns för regeringen att ge tillstånd

för friskolor att anordna individuella program.

Det kommunala uppföljningsansvaret

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet avseende

införande av ett utvidgat kommunalt

uppföljningsansvar då beredning av förslag om

sådat ansvar pågår.

Jämför reservation 65 (kd).

Propositionen

Regeringen anser att det liksom hittills bör vara en

kommunal angelägenhet att stödja och stimulera alla

ungdomar under 20 år som saknar gymnasieutbildning

att påbörja och fullfölja en utbildning. Inom varje

kommun bör det finnas beredskap att erbjuda

vägledning och stöd för de unga människor som inte

på egen hand har lyckats ta sig från grund- till

gymnasieskolan eller som avbryter sina

gymnasiestudier. Regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om utformningen av kommunernas

ansvar för unga.

Motion

Kristdemokraterna anser i motion 2003/04:Ub10

yrkande 6 att kommunen skall bli skyldig att följa

upp de ungdomar under 20 år som inte är inskrivna på

gymnasiet och kräver att regeringen skyndsamt lägger

fram ett sådant förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Utskottet konstaterar att det i utredningen Unga

Utanför (SOU 2003:92) har föreslagits att varje

kommun skall ha en lagstadgad skyldighet att skapa

en organisation som ansvarar för att aktivt söka upp

och ge stöd till alla unga under 20 år som inte har

någon känd sysselsättning. Förslaget bereds för

närvarande inom Regeringskansliet och utskottet

anser att detta arbete bör avvaktas.

Gymnasial yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende

förändringar i den gymnasiala

yrkesutbildningen och inrättande av en

yrkesutbildningsdelegation med hänvisning

till kommande förändringar.

Jämför reservationerna 66 (m), 67 (fp) och 68

(c).

Propositionen

Regeringen anser att en grundläggande

yrkesutbildning med hög kvalitet är nödvändig för

att möta såväl samhällets som individens behov. Den

grundläggande yrkesutbildningen bör ge dels

generella nyckelkompetenser inklusive kärnämnen,

dels specialistkunskaper av en sådan omfattning att

elevens kompetens i huvudsak svarar mot arbetslivets

krav. Regeringen menar vidare att en högkvalitativ

yrkesutbildning, anpassad till ett modernt

arbetslivs behov, måste ge kompetens med såväl bredd

som djup. Traditionell yrkeskunskap måste integreras

med generella kompetenser och goda baskunskaper.

Möjlighet till en hög grad av specialisering är ett

mått på kvalitet i yrkesutbildningen. De gemensamma

karaktärsämnena inom programmen bidrar också till

hög kvalitet i yrkesutbildningen. Kärnämnenas

betydelse som viktiga inslag i utbildningen för ett

kommande yrkesliv understryks av regeringen. Dessa

kunskaper är en förutsättning för deltagande i det

livslånga och livsvida lärandet och därmed är de

avgörande för att individen skall få och behålla ett

arbete under sitt yrkesliv eller kunna byta

verksamhetsområde. Kärnämnena är av central

betydelse för sysselsättningen och ett högt

arbetskraftsutbud.

Regeringen meddelar också att man inom kort kommer

att tillsätta en yrkesutbildningsdelegation som kan

spela en central roll för att utvecklingspotentialen

i den gymnasiala yrkesutbildningen tas till vara.

Motioner

Folkpartiet anser i motion 2003/04:Ub367 yrkande 6

att specialiseringen på gymnasiet bör öka, och många

yrkesutbildningar kan också bli mer specialiserade.

Mål som är viktiga för olika yrken kan arbetas fram

i nära samarbete med branschorganisationerna.

Moderaterna begär i motion 2003/04:Ub9 yrkande 23

ett tillkännagivande till regeringen avseende

bristerna i dagens gymnasieskola. Moderaterna anser

att ett yrkesgymnasium utan högskoleförberedande

teoretiska studier bör finnas. Man pekar på den

fjärdedel av gymnasisterna som inte når slutbetyg

inom fyra års studier och på att dessa ofta stupar

på den högskoleförberedande delen. I motion

2003/04:A257 yrkande 2 menar Moderaterna att

utbildningssystemet inte klarar av att möta varken

enskildas behov eller arbetsmarknadens krav och

pekar på de många avhoppen från gymnasieskolan.

Kristdemokraterna frågar sig i motion 2003/04:Ub10

yrkande 4 om yrkesutbildningsdelegationen kommer att

utgöra en ny myndighet och om så är fallet avvisar

man förslaget. Arbetet med att stärka

yrkesutbildningen kan utföras av en befintlig

myndighet. Centerpartiet välkomnar i motion

2003/04:Ub11 yrkande 8 tillsättandet av en

yrkesutbildningsdelegation som man menar kan spela

en central roll i arbetet att stärka samarbetet

mellan utbildning och arbetsliv. Frågan om bristen

på utbildade handledare och ersättningsfrågor vid

arbetsplatsförlagd utbildning bör ses över av

delegationen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet konstaterar att arbete pågått och pågår

med att höja kvaliteten inom gymnasieskolans

yrkesutbildningar. Under åren 2000-2002 genomförde

Skolverket ett yrkesutbildningsprojekt, YKSA, i

syfte att höja kvaliteten inom gymnasieskolans

yrkesutbildningar. I verkets slutrapport Samtal -

samsyn - samarbete ges exempel på arbetssätt för

kvalitetsförbättringar inom yrkesutbildningen.

Vidare har Myndigheten för skolutveckling i februari

2004 publicerat en rapport (Arbetsplats för lärande)

där några av de möjligheter som finns i

gymnasieskolan för att förlägga delar av

utbildningen till en arbetsplats och samverka med

arbetslivet presenteras. Frågan om de teoretiska

inslagen i yrkesutbildningen har utskottet behandlat

tidigare i detta betänkande. Utskottet menar att den

gymnasiala yrkesutbildningen bör kännetecknas av att

en elev, förutom att läsa kärnämnena, genom olika

val av inriktningar och valbara kurser skall kunna

uppnå en hög grad av specialisering.

Utskottet noterar att regeringen fattade beslut om

inrättandet av en yrkesutbildningsdelegation i maj

2004. Delegationen består av representanter för

näringsliv, offentlig verksamhet, fackliga

organisationer och skola och skall arbeta för att i

ökad utsträckning förverkliga samhällets intentioner

för samverkan mellan skola och arbetsliv och därmed

bidra till att höja kvaliteten i gymnasieskolans

yrkesinriktade utbildning. Delegationen skall

medverka till att ett lokalt utvecklingsarbete

initieras och också verka för en ökad rekrytering

till de yrkesinriktade utbildningarna i

gymnasieskolan. Arbetet skall bedrivas fram t.o.m.

den 31 december 2006, och delegationen skall då

lämna en skriftlig redogörelse till regeringen för

sitt arbete.

Arbetsplatsförlagt lärande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende

arbetsplatsförlagt lärande då frågan är

uppmärksammad genom propositionen.

Jämför reservation 69 (kd).

Gällande bestämmelser

Arbetsplatsförlagt lärande (APL) förekommer i

gymnasieskolan i olika organisatoriska former.

Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) innebär att

delar av utbildningen på ett program genomförs på en

arbetsplats. Enligt nuvarande bestämmelser skall

minst 15 veckor av undervisningstiden på

yrkesinriktade program utgöras av APU.

Skolhuvudmannen ansvarar för anskaffning av

erforderligt antal APU-platser samt för att dessa

uppfyller kvalitetskraven. Den arbetsplatsförlagda

delen av utbildningen skall planeras och genomföras

med utgångspunkt i målen för utbildningen. År 2000

tillkom en försöksverksamhet med Lärande i

arbetslivet (LIA). Syftet med denna form av

arbetsplatsförlagd utbildning är att bidra till en

utveckling av utbildningen genom att möta

arbetslivets förändrade kompetensbehov, att ge

arbetslivet möjlighet att påverka utbildningens

innehåll och genomförande samt att ge de elever som

så önskar möjlighet att påverka utbildningens

innehåll och genomförande. De elever som önskar får

då också möjlighet att genomföra en större del av

utbildningen, minst 30 veckor, på en arbetsplats.

För LIA finns en kursplan om totalt 700

gymnasiepoäng som skall ersätta yrkeskurser av

motsvarande omfattning och som fastställs av

Skolverket. Innehållet i den särskilda kursplanen

för LIA konkretiseras lokalt utifrån programmålen

för den utbildning som eleven valt och utifrån de

lokala mål som fastställs i programrådet.

Försöksverksamheten gäller elever som påbörjar sin

utbildning i gymnasieskolan före den 1 juli 2006.

Hittills har endast ett begränsat antal elever

genomfört sin gymnasieutbildning inom

försöksverksamheten.

Europeiska unionens utbildningsprogram Leonardo da

Vinci är ett stöd till utlandspraktik för elever på

yrkesinriktade program. Årligen utnyttjas denna

möjlighet av ca 450 elever i Sverige. För att utöka

denna möjlighet till internationella inslag i

utbildningen infördes 2002 ett kompletterande

statligt stöd för arbetsplatsförlagd utbildning

utomlands.

Propositionen

Regeringen menar att det arbetsplatsförlagda

lärandet inom den gymnasiala yrkesutbildningen är en

kvalitetsmässigt viktig del av utbildningen. Alla

elever i gymnasieskolan bör genom egna erfarenheter

få insikt i arbetslivets förutsättningar och

uppgifter. Elever som väljer yrkesinriktade program

bör, liksom nu, få minst 15 veckors utbildning

förlagd till en arbetsplats. Regeringen föreslår

inte någon förändrad omfattning av APL för elever

som väljer mer yrkesinriktade studievägar eftersom

försöket med LIA haft för begränsad omfattning i

antal deltagande elever och företag för att säkra

slutsatser skall kunna dras. Regeringen aviserar att

i ett kommande uppdrag till Skolverket avseende

förändringar av kursplanerna skall en utgångspunkt

vara att kursplanerna för den framtida

gymnasieskolan får en sådan generell och flexibel

utformning att de kan användas såväl i skolans

undervisning som i arbetsplatsförlagt lärande.

Regeringen bedömer att den organisatoriska formen

för APL på de yrkesinriktade programmen bör vara en

integrerad form av nuvarande APU och LIA.

Regeringen anser vidare att inslag av APL skall

erbjudas även elever som väljer mer

studieförberedande studievägar men pekar samtidigt

på svårigheterna att bereda alla elever plats.

Därför lämnas inget förslag om en minsta omfattning

för APL på mer studieförberedande studievägar.

Regeringen avser att verka för att fler elever ges

möjlighet att delta i utlandsförlagda

utbildningsinslag under sin gymnasietid och på några

års sikt är det ett rimligt mål att alla

gymnasieskolor varje år har någon eller några elever

som deltar i utlandsförlagda utbildningsinslag.

Motion

Kristdemokraterna anför i motion 2003/04:Ub10

yrkande 2 att man är positiv till arbetsplatsförlagt

lärande men är kritisk till förslag om formerna för

detta eftersom det redan i dag finns många kommuner

som har problem att anordna APU-platser. I samma

motion (yrkande 3) begär Kristdemokraterna ett

tillkännagivande till regeringen avseende

finansieringssystemet för arbetsplatsförlagt

lärande. Man menar att för att få ett tillräckligt

stort utbud behövs ett finansieringssystem som

skapar tillräckligt många platser med godtagbar

kvalitet. Vad gäller den utlandsförlagda

utbildningen vänder sig Kristdemokraterna (yrkande

5) mot att det inte finns någon analys av utfallet i

termer av utnyttjandegrad m.m. av det statliga stöd

som infördes 2002 och det är därför svårt att ta

ställning till om regeringens bedömning är riktig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att rikdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet delar regeringens bedömningar vad gäller

omfattningen av arbetsplatsförlagt lärande, både

avseende de yrkesinriktade programmen och mer

studieförberedande studievägar samt deltagande i

utlandsförlagd utbildning. Det är väl känt att det

finns svårigheter med att hitta platser för

arbetsplatsförlagt lärande, men utskottet anser att

Yrkesutbildningsdelegationens arbete bör avvaktas.

Gymnasial lärlingsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende

utformningen av en gymnasial

lärlingsutbildning med hänvisning till

kommande utredningsuppdrag.

Jämför reservation 70 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen menar att flera skäl talar för att

utveckla en gymnasieutbildning som är närmare

arbetslivet. Regeringen bedömer att en

lärlingsutbildning skall utvecklas inom

gymnasieskolan som ett valbart alternativ till den

huvudsakligen skolförlagda utbildningen. Regeringen

meddelar att man har för avsikt att ta initiativ

till samtal med arbetsmarknadens parter för att

närmare diskutera förutsättningarna och

ansvarsfördelningen för att en framtida

lärlingsutbildning skall kunna etableras

framgångsrikt. Regeringen ser lärlingsutbildningen

som en alternativ utbildningsväg öppen för alla

elever och förekommande inom alla yrkesinriktade

program. För att få en tydlig ansvarsfördelning

mellan skola och företag bör de utbildningsdelar som

skall bedrivas på företaget regleras i avtal, t.ex.

avseende utbildningsinnehåll, försäkringsfrågor och

handledarfrågor. För karaktärsämnen med

yrkesinriktad profil kan kommunen redan i dag lägga

utbildningen på entreprenad. En entreprenadlösning

kan vara ett sätt att ge en tydlighet om vad

åtagandet innebär i fråga om ansvar, skyldigheter

och ersättningsfrågor. Regeringen menar att

lärlingsutbildningen till innehåll och mål skall

motsvara skolförlagd utbildning men till sin

uppläggning kunna skilja sig avsevärt på grund av

att den till huvuddelen är förlagd till en eller

flera arbetsplatser. Lärlingsutbildningen skall ge

goda kunskaper i kärn- och karaktärsämnena för att

eleverna skall stå sig väl i samhället och på

arbetsmarknaden. För eleven kan den praktiska delen

motivera och påvisa behov även av mer teoretiska

kunskaper som är nödvändiga för att klara

yrkesrollen. Lärlingsutbildningens samtliga delar

skall präglas av att de praktiska och teoretiska

inslagen är integrerade och stöder lärandet till en

helhet. Det är väsentligt att kraven på uppnådd

kompetens och kraven för gymnasieexamen är desamma

för den gymnasiala lärlingsutbildningen som för

motsvarande skolförlagd utbildning. Att

lärlingsutbildningen är en likvärdig utbildningsform

underlättar också övergång mellan denna och

skolförlagd utbildning för den elev som vill eller

behöver byta studieform. Regeringen avser att i ett

kommande uppdrag till Skolverket låta myndigheten

närmare utreda och lämna förslag på utformning och

reglering av en gymnasial lärlingsutbildning. I

uppdraget ligger bl.a. att utreda vilka särskilda

krav som bör ställas på de arbetsplatser som får

användas för lärlingsutbildning, så att kvaliteten

på utbildningen kan säkras. Det bör t.ex. övervägas

om någon form av certifiering av dessa arbetsplatser

bör komma i fråga. Vidare bör Skolverket utreda

vilka formella beslut som skall krävas lokalt för

att en skolhuvudman skall ha rätt att erbjuda

lärlingsutbildning som en alternativ

gymnasieutbildning och vilka följder det skall få

för elevens rätt att söka utbildningen i annan

kommun etc.

Motioner

Moderaterna vill i motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 25

och 2003/04:Ub276 yrkande 31 att ett slagkraftigt

alternativ till gymnasieutbildning skapas i form av

en huvudsakligen arbetsplatsförlagd utbildning, dvs.

en lärlingsutbildning. Den nuvarande

yrkesutbildningen bör omformas med målet att i högre

grad involvera det lokala näringslivet,

hantverksföreningarna och det fria kulturlivet.

Genom att eleverna tidigt kommer ut i arbetslivet

får de en helhetsbild och en direkt återkoppling

till de kunskaper som förvärvas i skolan. I motion

2003/04:Ub9 yrkande 26 menar Moderaterna att det

skall vara möjligt för de elever som vill att

komplettera sin lärlingsutbildning för att nå

högskolebehörighet.

Även Folkpartiet vill skapa en lärlingsutbildning

som är ett alternativ till gymnasieutbildning. I

motion 2003/04:Ub12 yrkande 7 framhålls att

utbildningen skall ha egna mål och ett innehåll som

skiljer sig från den studieförberedande

utbildningen. Halva utbildningstiden skall

tillbringas på arbetsplatsen.

Kristdemokraterna föreslår i motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 1, 2003/04:Ub399 yrkande 1 och

2003/04:Ub496 yrkande 1 att en lärlingsutbildning

formas i ett tydligt eget program inom

gymnasieskolans ram. Utbildningen skall utformas

lokalt med ett nationellt perspektiv för att skapa

en god utbildning för både samhället och den

enskilde. En samordning av resurserna mellan skola

och näringsliv är en förutsättning för en bra

yrkesutbildning. Lärlingsutbildningen skall ge en

gedigen yrkesutbildning och ge behörighet till

yrkeshögskola. Det skall också finnas möjlighet att

komplettera betygen för att meritera sig för

högskoleutbildning. I motion 2003/04:Ub402 (kd)

yrkande 1 föreslås också att en lärlingsutbildning

införs på gymnasiet som sedan kan följas av en

yrkeshögskola. I samma motion (yrkande 2)

presenteras Filipstad som en lämplig försökskommun

för en ny lärlingsutbildning.

Centerpartiet pekar i motion 2003/04:Ub11 yrkande

10 på nödvändigheten av att arbetslivet får

inflytande över utformandet av en

lärlingsutbildning. Skolverket bör involvera Svenskt

Näringsliv, Företagarna och Kommunförbundet i

utredningsarbetet med att hitta former för en ny

lärlingsutbildning. I samma motion (yrkande 9)

framhåller Centerpartiet att resursfrågan är ett

viktigt incitament för att få en fungerande

lärlingsutbildning. Ersättningsfrågan måste lösas

för att företag skall kunna medverka i

lärlingsutbildning, och Centerpartiet föreslår att

Skolverket bör se över hur ett hållbart

finansieringssystem för lärlingsutbildningen kan se

ut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet anser att en lärlingsutbildning bör

utvecklas inom gymnasieskolan. Utbildningen bör

närma sig arbetslivet mer än nuvarande gymnasiala

yrkesutbildningar men bör också ge goda kunskaper i

kärn- och karaktärsämnena för yrkesutbildningen.

Utskottet välkomnar därför regeringens initiativ att

ge Skolverket i uppdrag att närmare utreda och lämna

förslag på utformning och reglering av en sådan

gymnasial lärlingsutbildning. Utskottet förutsätter

att verket under genomförande av uppdraget samråder

med t.ex. Svenskt Näringsliv, Företagarna,

Kommunförbundet och fackliga organisationer.

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om

införande av en yrkeshögskola, senast i betänkandet

Vuxenutbildning (bet. 2003/04:UbU8). Utskottet

framförde då att det var olämpligt att använda

termen högskola om utbildning som inte är avsedd att

omfattas av högskolelagen. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu.

Lokalt samråd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionerna avseende

samråd mellan näringsliv och skola med

hänvisning till kommande insatser.

Jämför reservationerna 71 (m, fp) och 72

(kd).

Propositionen

Regeringen anser att samverkansformerna mellan skola

och arbetsliv behöver förändras i syfte att utveckla

undervisningen och höja kvaliteten i den

yrkesinriktade utbildningen. Bristen på

kvalificerade yrkeslärare är ytterligare ett

argument för en ökad samverkan. Trots en växande

medvetenhet inom såväl skola som arbetsliv om detta

behov har inte resultatet av samverkan motsvarat

samhällets intentioner på området. En förklaring kan

enligt regeringen vara att nuvarande regelverk inte

är tillräckligt flexibelt.

Regeringen pekar vidare på att arbetsmarknadens

komplexitet och förändringstakt har ökat väsentligt

under senare år. En närmare samverkan med

länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar skulle

kunna bidra till en förbättrad information om den

regionala och lokala efterfrågan av olika

yrkesgrupper. Staten, kommunerna och arbetslivet har

ett gemensamt ansvar för att utforma en

yrkesutbildning med kvalitet och attraktionskraft.

Regeringen bedömer att nya samverkansformer bör

införas mellan skola och arbetsliv där arbetslivets

inflytande och ansvar för utbildningen är större än

vad som är möjligt inom nuvarande regelverk.

Arbetslivets medverkan i planering och genomförande

är ett viktigt instrument för att säkra

utbildningarnas relevans och legitimitet och är

därmed ett viktigt kvalitetsinslag i

yrkesutbildningen. Regeringen meddelar att man avser

att ta initiativ till en försöksverksamhet med

lokala råd.

Motioner

Moderaterna menar i motion 2003/04:Ub9 yrkande 24

att förslaget om obligatoriska samråd bör avstyrkas.

Frivilliga samråd kan ofta vara gynnsamma och leda

till framgångsrik utveckling medan påtvingade samråd

blir tidsödande, byråkratiska och fruktlösa.

Moderaterna menar att fler pekpinnar från regeringen

inte underlättar skolsituationen för eleverna på de

yrkesförberedande programmen.

Kristdemokraterna understryker i motion

2003/04:Ub498 yrkande 16 att samverkan med

arbetslivet bidrar till att utbildningen håller hög

kvalitet och ligger i fas med arbetslivets

förändring. För att främja och kontrollera den

arbetsplatsförlagda utbildningen anser

Kristdemokraterna att en redovisning av skolornas

samverkan med arbetslivet bör finnas i skolornas

kvalitetsredovisning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet menar att nya former för att förbättra

kontakterna mellan skola och arbetsliv behövs. Ökade

kontakter bidrar till att höja kvaliteten på

yrkesutbildningarna och leder till att säkra

utbildningens aktualitet och legitimitet. Utskottet

förutsätter att samråden dokumenteras i någon form

men det bör ankomma på den enskilda skolan att

bestämma hur dokumentationen görs.

Eftergymnasial yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet angående

innehållet i en kommande utredning om

eftergymnasial yrkesutbildning med hänvisning

till pågående insatser.

Jämför reservation 73 (kd).

Gällande bestämmelser

Regeringen har givit Luleå tekniska universitet,

Örebro universitet och Blekinge tekniska högskola

ett särskilt uppdrag att utveckla kortare

yrkesutbildning i högskolan. En möjlighet att

erhålla yrkeshögskoleexamen efter två års studier

finns enligt högskoleförordningen. Utanför högskolan

kan eftergymnasial yrkesutbildning erhållas inom den

kvalificerade yrkesutbildningen (KY) samt inom vissa

utbildningar inom utbildningsformerna

påbyggnadsutbildningar, kompletterande utbildningar

och utbildningar inom folkhögskolan. Eftergymnasial

yrkesutbildning i arbetslivet regleras inom en del

av de traditionella arbetsmarknadssektorerna genom

avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Propositionen

Regeringen pekar på att eftergymnasiala

yrkesutbildningar förekommer såväl inom som utanför

högskolan, med offentliga huvudmän såväl som

privata. Regeringen anser att utbudet kan uppfattas

som så svåröverskådligt att det blir besvärligt att

få ett helhetsgrepp över de eftergymnasiala

yrkesutbildningarna. Regeringens avsikt är därför

att genomföra en översyn av utbudet av

eftergymnasial yrkesutbildning och i vilka

utbildningsformer den erbjuds, hur olika

utbildningar värderas vid vidare studier samt hur

den finansieras och kvalitetssäkras.

Regeringen menar också att tillsättandet av en

yrkesutbildningsdelegation skall bidra till att

arbetsmarknadens parter utvecklar former för och

sluter avtal om färdigutbildning eller

introduktionsutbildning vid inträde på

arbetsmarknaden efter gymnasieskolan.

Motion

I motion 2003/04:Ub10 yrkande 8 hänvisar

Kristdemokraterna till beslutet i riksdagen i april

2004 om en samlad översyn av de eftergymnasiala

yrkesutbildningarna och förutsätter att en

parlamentariskt sammansatt utredning tillsätts med

ett öppet mandat att föreslå de förändringar som

behövs. Kristdemokraterna menar att utredningen bör

föreslå att en yrkeshögskola inrättas där alla

kvalificerade yrkesutbildningar samlas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet med hänvisning till det

beredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet.

Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp har

tillsatts för att genomföra översynen av den

eftergymnasiala yrkesutbildningen. Arbetsgruppen

skall kartlägga i vilka utbildningsformer

eftergymnasial yrkesutbildning erbjuds och göra en

probleminventering. Denna del av arbetet skall vara

avslutad senast den 31 december 2004. Arbetsgruppen

skall vidare analysera utbudet av eftergymnasial

yrkesutbildning, hur olika utbildningar värderas vid

vidare studier, hur de finansieras och hur de

kvalitetssäkras. Arbetet skall redovisas till

regeringen senast den 28 februari 2005.

Riksrekrytering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändringar i skollagen som rör upphävande av

tidigare beslut om riksrekrytering.

Gällande bestämmelser

Vissa gymnasiala utbildningar behöver ett större

elevupptagningsområde än kommunen eller

samverkansområdet för att kunna bedrivas.

Regeringen, eller den myndighet regeringen

bestämmer, har därför möjlighet att i enlighet med 5

kap. 9 och 14 §§ skollagen föreskriva att vissa

utbildningar skall stå öppna för sökande från ett

bestämt geografiskt område. Bedömningarna av en

ansökan utgår från ett nationellt behov.

Propositionen

Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelser i

skollagen om att regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer får besluta om riksrekrytering

kompletteras med att beslutet bör avse en begränsad

tid. Förslaget att ge elever möjlighet att söka

utbildning i annan kommun torde minska behovet av

riksrekrytering betydligt. Besluten bör tas samlat

årsvis och avse viss tid. Vid bedömningen skall

hänsyn tas till att utbildningen är av godtagbar

kvalitet och att kostnaden står i rimlig proportion

till nyttan. Riksrekrytering kan också enligt

regeringen komma i fråga för utbildningar där det

inte går att uppnå det särskilda syftet med dem utan

att elever rekryteras från hela riket, t.ex.

riksidrottsgymnasierna, utbildningar för döva och

hörselskadade samt Rh-anpassad utbildning.

Bestämmelser med denna innebörd skall enligt

regeringens förslag införas i 5 kap. 9 och 14 §§

skollagen.

Regeringen anser också att det behövs en översyn

av de utbildningar som tidigare erhållit beslut om

riksrekrytering. Beslut som tagits om

riksrekrytering före genomförandet av förslagen i

propositionen och som inte innehåller någon

tidsbegränsning bör upphävas den 1 januari 2007.

Utbildningar som påbörjats innan dess bör dock få

avslutas.

Vidare meddelar regeringen att bestämmelserna om

interkommunal ersättning för riksrekryterande

påbyggnadsutbildningar enligt förordningen

(2002:1012) om kommunal vuxenutbildning bör upphävas

vid utgången av 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser

5 kap. 9 och 14 §§.

Utskottet delar regeringens uppfattning att beslut

om riksrekryterande utbildningar bör omprövas och

att det därmed också är rimligt att redan fattade

beslut om riksrekrytering upphör och att en sådan

omprövning i förekommande fall görs.

Genomförande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om

uppföljning av de föreslagna ändringarna då

yrkandet är tillgodosett.

Propositionen

Regeringen avser att ge Skolverket och Myndigheten

för skolutveckling uppdrag utifrån sina

ansvarsområden med anledning av vad som föreslås i

propositionen. Skolverket skall långsiktigt följa

gymnasieskolans utveckling och rapportera till

regeringen hur implementeringen av ändringarna

fortskrider. Myndigheten för skolutveckling skall

följa och rapportera effekterna av sina insatser för

att stödja den lokala utvecklingen.

Motion

Kristdemokraterna understryker i motion 2003/04:Ub10

yrkande 46 att förändringarna i gymnasieskolan bör

följas upp ur såväl kvalitativ som ekonomisk

synvinkel och föreslår att Skolverket ges i uppdrag

att genomföra en sådan uppföljning. Uppföljningarna

skall återredovisas till riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet då det redan är tillgodosett genom

Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings

kommande uppdrag att följa och rapportera effekterna

av förändringar i gymnasieskolan.

Lagförslaget i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen (1985:1100) i den

mån lagförslaget inte omfattas av utskottets

behandling i det föregående.

Propositionen

Regeringen föreslår att ändringarna i skollagen

skall träda i kraft den 1 januari 2007 och att de

skall tillämpas på utbildning som börjar efter den 1

juli 2007. För utbildning som redan då pågår skall

äldre bestämmelser tillämpas.

Vad gäller riksrekrytering har tiden för

ikraftträdande behandlats tidigare i betänkandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till ikraftträdande och

övergångsbestämmelser. Riksdagen bör vidare anta

lagförslaget i övrigt i den mån det inte behandlats

i det föregående.

Ekonomiska konsekvenser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet avseende

finansieringsprincipen då detta är

tillgodosett.

Jämför reservation 74 (fp, kd).

Propositionen

Regeringen återkommer i budgetpropositionen i fråga

om kompensation för kommunerna till följd av en

förstärkt lagstiftning om utbildning på heltid för

eleverna på individuella program.

Genomförandeinsatser kommer att finansieras genom

omfördelning av tillgängliga medel inom

Utbildningsdepartementets område. Regeringen bedömer

att de förslag som i övrigt lämnas i propositionen

inte kommer att medföra några kostnadsökningar.

Motioner

Kristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Ub10

yrkande 45 att finansieringsprincipen bör följas vid

genomförandet av de förändringar som föreslås för

gymnasieskolan. Kommunernas ansträngda ekonomi får

inte drabbas ytterligare genom statsmakternas

beslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Utskottet noterar att regeringens bedömning är att

förändringarna i gymnasieskolan inte kommer att

medföra några kostnadsökningar förutom vad gäller

den utökade undervisningstiden inom det individuella

programmet. I denna fråga avser regeringen att

återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för

2005.

Övriga frågor

Innehållet i och utbudet av

studievägar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende

inrättande av nya studievägar.

Jämför reservationerna 75 (fp), 76 (kd), 77

(fp) och 78 (kd).

Motioner

I motion 2003/04:Ub367 yrkande 19 pekar Folkpartiet

på att man inom ramen för de nationella programmen

bör finna lösningar som skapar större förståelse

bland elever av företagandets villkor. Detta kan

t.ex. göras genom att skolor startar en

entreprenörsutbildning eller lärlingsutbildning med

inriktning mot företagande. Kristdemokraterna

föreslår i motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 20 och

2003/04:Ub498 yrkande 17 att ett nationellt program

med speciell inriktning på företagande och

entreprenörskap införs. Programmet bör inriktas på

samarbete mellan företag inom samhällets alla

sektorer.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub12 yrkande

2 att en ny humanistisk utbildning bör införas i

gymnasieskolan. Vikten av kunskap i humanistiska

ämnen måste betonas i ett modernt samhälle och det

behövs en linje som skapar en stark grund för bred

kunskap i humanistiska ämnen som språk, historia,

litteratur och kultur.

Några ytterligare inriktningar för gymnasieskolans

studievägar föreslås i ett antal motioner. För att

trygga nyrekryteringen och den framtida

försörjningen inom fiskenäringen föreslår

Kristdemokraterna i motion 2003/04:

MJ408 yrkande 34 att det skall finnas en

gymnasieutbildning med inriktning på fiske.

Kristdemokraterna understryker i motion

2003/04:Ub498 yrkande 8 betydelsen av de praktisk-

estetiska ämnena. Ämnena stimulerar till god

inlärning och förstärker elevernas självkänsla och

måste därför få genomslag i alla skolans program. I

motion 2003/04:Ub395 (c) yrkande 3 framhåller

motionärerna att det behövs ytterligare

utbildningsplatser för olika aktörer inom grön

rehabilitering och menar att naturbruksgymnasierna

bör få ökat ansvar att utbilda och sammanföra dessa

aktörer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Av 5 kap. 3 § tredje stycket skollagen framgår att

det inom de nationella programmen kan finnas

utbildningar med olika inriktningar. Dessa kan vara

nationellt eller lokalt fastställda. De nationellt

fastställda inriktningarna på de nationella

programmen framgår av en bilaga till

gymnasieförordningen. Enligt 2 kap. 1 § samma

förordning får styrelsen för utbildningen också

fastställa lokala inriktningar inom de nationella

programmen. Sådana inriktningar skall ligga inom

ramen för de bestämmelser som gäller om programmet.

Regeringen meddelar särskilda föreskrifter med

riktlinjer för utformningen av lokala inriktningar.

Utskottet understryker att det är både bra och

naturligt att innehållet i de olika programmen

förändras genom att olika inriktningar införs eller

tas bort. Utskottet menar dock att inrättandet av

inriktningar inom de nationella programmen är en

fråga för regeringen eller för styrelsen för en

utbildning och inte för riksdagen. När det gäller

yrkandet om entreprenörutbildning vill utskottet

erinra om det entreprenörskapsperspektiv i

gymnasieutbildningen regeringen föreslår skall

införas. Genom ett sådant perspektiv kan elevernas

initiativförmåga, kreativitet och företagsamhet

stimuleras.

Vissa ämnen och kunskapsområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende

ANT-undervisning, sex- och

samlevnadsundervisning, körkortsutbildning,

konsumentkunskap, utbildning i privatekonomi,

kurser i kvinno- och migrationshistoria,

upplysning om kommunismens illdåd,

information om sexhandel samt

modersmålsundervisning.

Jämför reservationerna 79 (fp, kd, c), 80

(fp), 81 (kd), 82 (fp, kd) och 83 (kd).

Motioner

Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår

förändringar vad gäller undervisningen om alkohol,

narkotika och tobak (ANT-undervisning). Folkpartiet

efterlyser i motion 2003/04:Ub367 yrkande 20 en

nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas

missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall

intensifieras. I motion 2003/04:Ub498 yrkande 37

hävdar Kristdemokraterna att samhället har intagit

en mer drogliberal inställning och anser att

skolorna måste ta ett större ansvar och förbättra

sin ANT-undervisning.

Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub367 yrkande

21 att regeringen lägger fram förslag till ändring

av läroplanen för de frivilliga skolformerna så att

mål anges för sex- och samlevnadsundervisning.

Målskrivningar i läroplanen är betydelsefulla för

möjligheten att avsätta resurser, formulera mål för

det lokala arbetet och bedöma kvalitet och resultat.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub498

yrkande 18 att sex- och samlevnadsundervisningen

görs obligatorisk eftersom det är viktigt att

gymnasieskolan hjälper eleverna att bearbeta frågor

som rör samlevnad.

I fyra motioner yrkas att körkortsutbildning skall

erbjudas inom gymnasieskolan. I motion 2003/04:T469

(c) yrkande 2 framhåller motionärerna att alla

elever behöver goda kunskaper i gällande

trafikregler och trafiklagar, och i motion

2003/04:Ub481 (s) hävdas att körkortsutbildning

skulle ge ett mer trafiksäkert samhälle där

nollvisionen lättare kan uppnås. I motion

2003/04:Ub310 (s) framhåller motionären att de

ekonomiska hindren för att ta körkort i längden kan

leda till ökad ungdomsarbetslöshet, orättvisa och

social segregering, och i motion 2003/04:Ub492 (s)

hävdas att det hör till allmänbildningen att kunna

köra bil och att ha goda trafiksäkerhetskunskaper,

och av rättviseskäl bör därför förberedande

teoretisk körkortsutbildning införas som ett

frivilligt tillval i gymnasieskolan.

I motion 2003/04:Ub457 (c) yrkande 2 föreslår

motionärerna att konsumentkunskap skall vara

obligatoriskt i gymnasieskolan eftersom det skulle

ge alla ungdomar möjlighet att skaffa sig kunskap

för den dagliga livsföringen. Också i motion

2003/04:L283 (s) yrkande 2 framhålls behovet av

konsumentkunskap och privatekonomi. I motion

2003/04:Ub336 (s) menar motionären att utbildning i

privatekonomi behövs för att skapa förutsättningar

för en sund privatekonomi genom att rusta unga

människor mot den intensiva marknadsföringen och

minska risken för att eleverna begår misstag som

leder till betalningsanmärkningar. Behovet av kurser

i kvinno- och migrationshistoria understryks i

motion 2003/04:Ub376 (s). Motionärerna menar att med

tanke på de negativa tendenser som finns på vissa

skolor i förhållande till unga flickor och

invandrare måste denna undervisning förbättras

väsentligt.

Kristdemokraterna föreslår i motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 18 och 2003/04:Ub498 yrkande 10

att särskilda insatser bör göras i gymnasieskolan

för att upplysa om kommunismens illdåd mot

mänskligheten eftersom allför få ungdomar känner

till dessa brott. I motion 2003/04:Ub387 (fp)

yrkande 1 föreslås att regeringen skyndsamt startar

en informationskampanj på gymnasieskolorna i

Norrbottens län avseende sexhandel och dess

konsekvenser.

I motion 2003/04:Ub498 yrkande 38 begär

Kristdemokraterna ett tillkännagivande till

regeringen där rätten till modersmålsundervisning i

gymnasieskolan fastställs. Det finns möjlighet att

läsa modersmål även i gymnasiet men eftersom

rättigheten är begränsad till att gälla under högst

sju år har de flesta inte längre rätt till

modersmålsundervisning i gymnasiet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I läroplanen för gymnasieskolan (Lpf 94) betonas

rektors ansvar för skolans resultat för vissa

utpekade områden. Bland annat ansvarar rektor för

att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad samt

om riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra

droger. Efter att Skolverket 1999 genomfört en

kvalitetsgranskning av undervisningen om tobak,

alkohol och andra droger som visade på flera brister

har Skolverket gjort ett material riktat till rektor

för att inspirera och stödja skolans arbete med

grundläggande värden och de ämnesövergripande

kunskapsområdena. Vidare stöder Myndigheten för

skolutveckling, i samverkan med Folkhälsoinstitutet,

Alkoholkommittén och Mobiliseringen mot narkotika,

skolorna i deras verksamhet med att informera om

alkohol och narkotika. Vidare har en proposition som

bl.a. tar upp frågor som rör insatserna i skolan som

stärker hälsofrämjande skolutveckling och förebygger

alkohol- och narkotikamissbruk överlämnats till

riksdagen i maj 2004 (Alkoholpolitiska frågor, prop.

2003/04:161).

Utifrån den kvalitetsgranskning om sex- och

samlevnadsundervisning som Skolverket genomförde

1999 utarbetades ett särskilt material Min uppgift

är att knyta ihop det riktat till rektorer för att

inspirera och stödja skolans arbete i dessa frågor.

Verket har vidare tillsammans med bl.a.

Folkhälsoinstitutet genomfört en nationell konferens

om sex och samlevnad som ett led i skolpersonalens

kompetensutveckling. Inom Myndigheten för

skolutveckling har elva experter varit anställda

under 2003 för att föra ut kunskaper om sambanden

mellan hälsa, lärande och trygghet enligt tankarna i

propositionen Hälsa lärande och trygghet (prop.

2001/02:14, bet. 2001/02:UbU6).

Utskottet konstaterar att Skollagskommittén

behandlar frågor om rektors roll och uppgifter och

att kommittén bl.a. föreslår vissa förtydliganden i

skollagen i det avseendet. Den särskilda utredning

(dir. 2003:36 och 2004:66) som den 30 november 2004

skall redovisa en kartläggning och utvärdering av

skolans ledningsstruktur kan också nämnas i

sammanhanget. Utskottet anser att beredningsarbetet

bör avvaktas.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen haft

att behandla motionsyrkanden om trafik- och

körkortsutbildning. Utskottet har föreslagit att

riksdagen avslår sådana yrkanden då det inte

ankommer på riksdagen att fatta beslut i dessa

frågor. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

För det fall att en gymnasieskola önskar erbjuda

eleverna undervisning i körkortsteori är det möjligt

att anordna detta som en lokal kurs. Vad gäller

yrkandena om konsumentkunskap och utbildning i

privatekonomi bör bli ett obligatoriskt ämne i

gymnasieskolan menar utskottet, som framförts

tidigare i detta betänkande, att det inte finns

utrymme för ytterligare obligatoriska ämnen i

gymnasieskolan.

Vad gäller yrkandena om särskilda insatser för att

informera om historiska skeenden och om vissa

samhällsfrågor menar utskottet att adekvat sådan

undervisning kan ges inom de samhällsorienterande

ämnena. Utskottet erinrar också om att historia

föreslås bli ett nytt kärnämne.

Vad slutligen gäller tidsbegränsningen av rätten

till modersmålsundervisning menar utskottet att

detta främst är en fråga för regeringen då detta

regleras i gymnasieförordningen. Om eleven har ett

särskilt behov av modersmålsundervisning har han

eller hon enligt gällande bestämmelser, rätt till

sådan under en längre tid.

Övriga yrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende

omyndig elevs frånvaro, behov av särskilt

stöd, profilskolor, rektors roll och

skolledar utbildningen, studier utomlands

samt skollunch.

Jämför reservationerna 84 (kd), 85 (m, fp,

kd, c), 86 (kd), 87 (fp), 88 (fp, kd, c), 89

(kd) och 90 (fp).

Motioner

Kristdemokraterna föreslår i motionerna 2003/04:Ub10

yrkande 43 och 2003/04:Ub498 yrkande 34 att

föräldrar skall underrättas vid omyndig elevs

frånvaro i gymnasieskolan. I motion 2003/04:Ub498

yrkande 32 understryker Kristdemokraterna att

elevernas behov av särskilt stöd skall tillgodoses.

Gymnasieskolorna behöver bli bättre på att

tillgodose elevernas lagliga rätt att erhålla

särskilt stöd. I samma motion yrkande 33 framhåller

Kristdemokraterna också elevvårdens betydelse och

att psykiskt och fysiskt välbefinnande är av

avgörande betydelse för lärandet. Elevvården bör få

större möjligheter att arbeta med förebyggande

hälsovård.

Folkpartiet framhåller i motion 2003/04:367 att

skolor måste kunna ges en attraktiv profil för att

dra till sig elever från andra områden än

närområdet. Profilskolor bör inrättas och

gymnasieskolor i utsatta områden få extra resurser

(yrkande 34). De valbara kurserna bör få användas

för att ge en skola en viss profil (yrkande 35)

genom att en kurs skall kunna återkomma i alla

kurspaket.

Kristdemokraterna framställer ett antal yrkanden

som behandlar skolledarna. I motion 2003/04:Ub498

yrkande 20 begärs ett tillkännagivande till

regeringen att rektorns roll som pedagogisk ledare

bör stärkas. Kristdemokraterna menar att det är

viktigt rektorn har en pedagogisk utbildning men

också goda ledaregenskaper så att han eller hon kan

vara ledare för såväl skolans pedagogiska som

administrativa verksamhet. I samma motion yrkande 21

föreslår Kristdemokraterna att rektorsrollen

ytterligare bör utvecklas och att

skolledareutbildningen bör ses över i detta syfte

samt i yrkande 22 att en rektor som anställs i

gymnasieskolan bör ha erlagt rektorsexamen.

Folkpartiet menar i motion 3003/04:Ub367 yrkande

30 att möjligheten för gymnasieelever att studera

utomlands bör förbättras och att skolan har ett

ansvar för att möta den nya mer internationaliserade

tidens skiftande behov. Avgiftsfri skollunch yrkas i

två motioner. I motion 2003/04:Ub407 (s) menar

motionären att avgiftsfri skollunch är en viktig del

av undervisningen och en förutsättning för att klara

skolan med godkänt resultat. Regeringen bör därför

se över hur stor andel kommuner som har avgift på

skolmat och se över om det är möjligt att införa en

lagstadgad skyldighet för kommunerna att erbjuda

avgiftsfri skolmat. I motion 2003/04:Ub449 (s)

hävdas att fri skollunch är en välfärdsfråga och att

regeringen därför bör verka för att skolmaten även i

framtiden skall vara gratis för elever i grund- och

gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I läroplanen för gymnasieskolan (Lpf 94)

föreskrivs bl.a. att läraren i gymnasieskolan skall

samverka med hemmen och informera om elevernas

skolsituation och kunskapsutveckling. Rektor har

också ett särskilt ansvar för att föräldrarna får

insyn i elevernas skolgång. Vårdnadshavarna har

också rätt att delta i de utvecklingssamtal som

skall hållas minst en gång per termin. Enligt

utskottets uppfattning föreligger således redan en

informationsskyldighet från skolans sida.

Skollagskommittén föreslår att det utöver detta

generella åliggande i skollagen skall införas en

uttrycklig skyldighet för skolan att informera en

elevs föräldrar om eleven är frånvarande i sådan

utsträckning att det kan påverka rätten till

studiehjälp. Förslaget bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Elevers rätt till särskilda stödinsatser regleras

i 8 kap. gymnasieförordningen. Där stadgas att en

elev skall ges stödundervisning om det kan befaras

att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som

anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl

behöver särskilt stöd. Om det framkommer att en elev

behöver särskilda stödåtgärder skall rektorn se till

att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och, om

eleven inte fyllt 18 år, elevens vårdnadshavare

skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av

programmet. Utskottet understryker att det är

viktigt att varje elev får den hjälp och det stöd

som är nödvändigt för att klara målen i skolan och

för att få en bra lärandemiljö. I betänkandet Hälsa,

lärande och trygghet (bet. 2001/02:UbU6) menade

utskottet att den förebyggande och hälsofrämjande

inriktning som det nya verksamhetsområdet elevhälsa

kommer att få leder till att de elever som är i

behov av särskilt stöd uppmärksammas tidigare och i

högre utsträckning får sina behov tillgodosedda.

Utskottet framhöll också att den satsning som

riksdagen beslutat om för att öka personaltätheten i

skolan också kommer att påverka elevhälsans område

positivt genom att fler vuxna i skolan av olika

kategorier förbättrar möjligheterna att identifiera

och vidta åtgärder för att hjälpa de elever som är i

behov av särskilt stöd. Utskottet har med

tillfredsställelse erfarit att många kommuner valt

att använda delar av de nya resurser som anslagits

till fler vuxna i skolan, till elevhälsa. Det har

handlat om såväl ytterligare specialpedagoger och

skolsköterskor som t.ex. skolkuratorer och

psykologer. Skollagskommittén behandlar frågor om

elevvård, elevers rätt till särskilt stöd,

utvecklingssamtal och individuella

utvecklingsplaner. Bland annat föreslås att det nya

verksamhetsområdet elevhälsa införs i skollagen. I

elevhälsan skall enligt kommitténs förslag ingå

omvårdnad samt medicinska, psykologiska, sociala och

specialpedagogiska insatser. Utskottet anser att

regeringens beredning av lämnade utredningsförslag

bör avvaktas.

Utskottet har tidigare (senast i bet.

2002/03:UbU16) pekat på att det redan finns

möjligheter för skolor att profilera sig samt

kommunens ansvar att fördela medel efter elevernas

olika behov.

När det gäller frågan om rektorns roll konstaterar

utskottet att en särskild utredning är tillsatt som

skall göra en översyn av skolans ledningsstruktur

(dir. 2003:36 och 2004:66). Uppdraget skall

redovisas senast den 30 november 2004. Frågan om

rektors roll och uppgifter behandlas i

Skollagskommitténs betänkande och utskottet anser

att beredningen av kommitténs förslag, liksom

resultatet av översynen av ledningsstrukturen i

skolan, bör avvaktas.

Som utskottet påpekat tidigare, senast i

betänkandet 2002/03:UbU16, finns redan i dag

möjligheter till olika former av utlandsstudier och

-praktik. Internationella programkontoret för

utbildningsområdet spelar en viktig roll i arbetet

med att informera om t.ex. EU-program riktade till

gymnasieungdomar.

Att tillhandahålla skollunch i gymnasieskolan är

inte, till skillnad från i grundskolan, en lagfäst

skyldighet för kommunerna. Utskottet anser att

beredningen av Skollagskommitténs förslag bör

avvaktas då ansvarsfördelningen mellan stat och

kommun behandlas i betänkandet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Linjer i gymnasieskolan (punkt 1) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub12 yrkande 1.

Ställningstagande

Det stora problemet i dagens gymnasieskola är att

den har organiserats med utgångspunkten att alla

elever, oavsett om de vill bli frisörer eller

läkare, skall läsa samma kurser i matematik,

naturkunskap, engelska osv. Detta har gjort att

ämnena splittrats i små kurser som varken

tillfredsställer den blivande läkarens eller den

blivande frisörens behov. Dagens extremt

kursutformade gymnasieskola behöver förändras, så

att eleverna i stället kan välja mellan tydliga

utbildningspaket - linjer. Linjerna skall byggas upp

av ämnen som läses under lång tid och som varierar

till omfattning och innehåll, beroende på vilken

utbildningslinje eleven valt.

2. Kvalitetssäkring av skolor (punkt 2) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 29.

Ställningstagande

Hela skolan - oavsett vilka kurser den har eller

vilken huvudman som driver den - måste bli föremål

för en större kvalitetssäkring än i dag. Skolverkets

utbildningsinspektion är en god början, men

kvalitetsgranskning måste ske oftare och mer

ingående än i dag.

3. Skolans värdegrund (punkt 3) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkandena 30 och 31 samt

2003/04:Ub498 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag är kritisk till att ingenting nämns i

propositionen om skolans värdegrund. Ett större

engagemang behövs i välfärdsfrågorna eftersom en

tydlig värdegrund är avgörande för att trygghet och

arbetsro skall råda i skolan. Jag anser att ett

aktivt värdegrundsarbete måste initieras i

gymnasieskolan. Att arbeta med värdegrunden på ett

medvetet sätt är så viktigt och grundläggande för

samhället att varje gymnasieskola i sin

kvalitetsredovisning bör redogöra för hur arbetet

går till. Inte heller presenteras några åtgärder i

propositionen som kan innebära en förstärkning av

mobbningsarbetet i gymnasieskolan. En förutsättning

för ett framgångsrikt arbete mot mobbning är ett

genomtänkt arbete med värdegrundsfrågorna.

4. Arbetsro i skolan (punkt 4) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 34.

Ställningstagande

Det måste vara självklart att elever, lärare och

annan personal i skolan bemöter varandra med respekt

och tillit och att varje individ känner sig sedd och

uppskattad. Skolan skall ha gemensamma regler och

förhållningssätt, annars uppstår lätt kaos. Reglerna

bör vara nedskrivna, liksom vilka sanktioner som

finns om reglerna bryts. Därför är det viktigt med

en gemensam värdegrund men också att vuxenvärlden

reagerar mot oacceptabla beteenden.

5. Utveckling av kunskapssynen (punkt 5)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 9 och

2003/04:Ub498 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna efterlyser ett paradigmskifte när

det gäller synen på utbildning. Den mest centrala

uppgiften för gymnasieskolan måste vara att ge

eleverna de kunskaper de behöver för livet. Då

behövs en insikt om att kunskap är ett

mångfasetterat begrepp. I läroplanen för

gymnasieskolan definieras kunskap övergripande såsom

fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. Denna

kunskapssyn behöver utvecklas ännu mer i skolans

alla ämnen. På så sätt stimuleras elevernas

utveckling mer än i en statisk faktafixerad skola.

Människan, inte institutionerna, måste stå i

centrum.

6. Individuell kunskapsrätt (punkt 6) - m, c

av Sten Tolgfors (m), Sofia Larsen (c), Tobias

Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub11 yrkande 1.

Ställningstagande

Grundskolan måste ge en bra grund för den fortsatta

utbildningen och inte skjuta över sina misslyckanden

på gymnasieskolan. Skolan måste utgå från

kunskapsmålen snarare än antalet år i skolan. I

stället för att skicka en elev vidare i

skolsystemet, vare sig eleven har nått kunskapsmålen

eller ej har kommunen och skolan ett åtagande som

inte är avklarat förrän eleven nått kunskapsmålen.

Skolplikten bör därför ändras till att bli en

individuell kunskapsrätt.

7. Flexibel skolstart (punkt 7) - m, c

av Sten Tolgfors (m), Sofia Larsen (c), Tobias

Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub11 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att flexibel skolstart bör införas. En

flexibel skolstart skulle innebära att vi går från

dagens fyrkantiga skola, där elevernas ålder styr

mer än den kunskaps- och mognadsnivå som de finner

sig på, till en verkligt individanpassad skola.

Eleverna måste ges möjlighet att börja

förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vid fler

tidpunkter än höstterminen. Det öppnar för vissa

elever att kunna gå snabbare fram medan andra ges

möjlighet att ta längre tid på sig.

8. Utbildningsgaranti (punkt 8) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 15 och

2003/04:Ub391 yrkande 6.

Ställningstagande

Det bör införas en garanterad rättighet, en

utbildningsgaranti, för elever som påbörjar sina

gymnasiestudier före 20 års ålder att fullfölja

utbildningen upp till 25 års ålder. Detta skulle öka

möjligheterna för fler att få en godkänd

gymnasieutbildning. Samtidigt bör man kunna

genomföra utbildningen i sin egen takt, varvat med

arbete.

9. Samarbete mellan skola och högskola

(punkt 9) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkandena 36 och 39 samt

2003/04:Ub498 yrkande 28.

Ställningstagande

Samarbetet mellan grundskolan- och gymnasieskolan

samt gymnasieskolan och högskolan behöver utvecklas.

Det får inte vara en alltför stor kontrast mellan

skolformerna. En gemensam utgångspunkt i elevens

bästa krävs så att nödvändig information kan föras

över och samverkan underlättas. Det är angeläget att

genom t.ex. gemensam kompetensutveckling skapa

kontaktytor mellan lärare verksamma i de båda

skolformerna, så att klyftor kan överbryggas.

Studie- och yrkesvägledare är en viktig länk i

arbetet med att överbrygga klyftorna mellan olika

utbildningsnivåer. Vi anser att regeringen bör

återkomma med förslag om samverkan mellan de olika

nivåerna för att underlätta för eleverna att få

sammanhang och överblick över sin utbildning. Det är

också viktigt att lärarnas möjligheter till

forskning förbättras. Kontakter mellan forskare och

personal måste stimuleras.

10.Ansvarskontrakt (punkt 10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 32 och

2003/04:Ub498 yrkande 25.

Ställningstagande

För att eleverna skall lyckas i skolan krävs

insatser från eleven, skolan och hemmen. Det är ett

delat ansvar där alla parter måste hjälpas åt för

att främja den enskilde elevens kunskapsmässiga,

sociala och individuella utveckling. Det gemensamma

ansvaret och vilka delar som konkret åligger

respektive part bör utformas i en skriftlig och

årlig överenskommelse, ett ansvarskontrakt. När

eleven blivit myndig skall kontraktet signeras av

eleven och skolan.

11.Individuella studieplaner (punkt 12) - kd, c

av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 33,

2003/04:Ub11 yrkande 5 och

2003/04:Ub391 yrkande 2.

Ställningstagande

Det är viktigt att individuella studieplaner

upprättas för varje elev. Det finns redan i dag krav

på att varje elev skall ha en individuell

studieplan, men det har visat sig att skolorna inte

alltid lever upp till detta. Skolverket bör få i

uppdrag att se till att skolorna följer de uppsatta

reglerna om att alla skall ha en individuell

studieplan.

12.Jämställdhet (punkt 13) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 14 och

2003/04:Ub12 yrkande 10.

Ställningstagande

Det är nedslående att regeringen i sin proposition

inte tar upp frågan om jämställdheten i gymnasiet. I

sina val av utbildningsvägar är elever styrda av

traditionella könsroller och de bemöts också olika

av personal och andra elever beroende på vilket kön

de tillhör. Det är därför viktigt att lärare och

andra personalgrupper reflekterar över sitt beteende

mot pojkar respektive flickor och stimulerar dem att

välja utifrån individuellt intresse och inte utifrån

stereotypa könsrollsmönster. Lärarutbildningen har

en nyckelroll för att främja en sådan utveckling och

det är också viktigt att Skolverket i utvärderingar

och tillsyn beaktar genusfrågor. Regeringen bör

snarast återkomma med konkreta förslag på hur

gymnasieskolan skall bli mer jämställd.

13. Snedrekrytering (punkt 14) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 35 samt

2003/04:Ub498 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Gymnasieskolan präglas fortfarande av en stor

snedfördelning vad gäller sociala grupperingar, kön

och studieresultat, och stora ansträngningar behövs

för att bryta de traditionella mönstren. Att

ungdomar som är barn till tjänstemän huvudsakligen

väljer vissa program, medan ungdomar vars föräldrar

är arbetare oftast väljer andra, lägger grunden för

den sociala snedrekryteringen till högskolan. I

arbetet för att minska snedrekryteringen, såväl

social som genusbestämd, spelar studie- och

yrkesvägledningarna en viktig roll. Det krävs

målmedvetna satsningar för att nå grupper som

traditionellt inte läser vidare på högskolenivå. Det

kompetenskrav som finns för vägledare måste behållas

om de skall klara de växande krav som kommer att

ställas på dem. Det är viktigt med långsiktiga

strategier för att skapa en modern bild av

högskolestudier och det krävs också målmedvetna

satsningar för att nå grupper som traditionellt inte

läser vidare på högskolenivå.

14.Elevinflytande (punkt 15) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 1

samt avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkandena 40 och 41 samt

2003/04:Ub498 yrkandena 29 och 30.

Ställningstagande

Gymnasieskolans uppdrag är inte i första hand att

färdigutbilda eleverna, utan att bidra till

personlig utveckling för ungdomar och göra dem redo

för arbetslivet eller för studier på

universitetsnivå. Gymnasieelever bör i än högre

utsträckning än grundskoleelever själva kunna styra

sin utbildning. I och med att det är en frivillig

skolform är det rimligt att eleverna har mycket

stort inflytande över hur deras utbildning skall se

ut och var den skall bedrivas. Eleverna bör själva

kunna komponera sin utbildning utifrån egna

intressen och bedömningar av kommande behov på

arbetsmarknaden.

15.Elevinflytande (punkt 15) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkandena 40 och 41 samt

2003/04:Ub498 yrkandena 29 och 30

samt avslår motion

2003/04:Ub9 yrkande 1.

Ställningstagande

Skolans uppgift är att förmedla kunskap men också

att överföra samhällets grundläggande värderingar

till eleverna. För att fostra demokratiska

medborgare och om eleverna skall få en tilltro till

demokratin, måste skolarbetet ske utifrån

demokratiska principer. Vi menar att en lagstadgad

miniminivå av elevinflytande bör införas. Dagens

lagutformning stadgar endast att elevinflytande

skall finnas men inte i vilken omfattning eller på

vilket sätt, och det är därför nödvändigt att någon

form av konkretisering införs i skollagen.

Skolverket bör dessutom ges i uppgift att utarbeta

måldokument för elevinflytande på gymnasieskolan

samt att som tillsynsmyndighet ansvara för en utökad

kontroll av elevinflytandets tillämpning i skolorna.

16.Meriterande elevrådsarbete (punkt 16) - kd,

v, c, mp

av Britt-Marie Danestig (v), Inger Davidson (kd),

Sofia Larsen (c) och Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 42,

2003/04:Ub292 yrkande 10 och

2003/04:Ub498 yrkande 31.

Ställningstagande

Det måste finnas praktiska möjligheter att medverka

i elevråd. Elevskyddsombud och elevrepresentanter

måste också få rimliga förhållanden för att

genomföra sina uppdrag; det kan handla om utbildning

för uppdraget och kompensation för missade

lektioner. Tid för elevrådsarbete får inte redovisas

som frånvarotid i elevernas slutbetyg utan bör i

stället redovisas som meriterande för eleven.

Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att

elevrådsarbete skall vara meriterande.

17.Lokala styrelser (punkt 17) - c, mp

av Sofia Larsen (c) och Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 13,

2003/04:Ub271 yrkande 14 och

2003/04:Ub391 yrkande 5

samt avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 38 och

2003/04:Ub498 yrkande 27.

Ställningstagande

Vi vill att det pågående försöket med lokala

skolstyrelser, bestående av skolpersonal, elever och

föräldrar med elevmajoritet i gymnasieskolorna skall

permanentas eftersom de utvecklar medbestämmandet

och elevdemokratin. Styrelserna skall, med

utgångspunkt i läroplanen och skolans allmänna

övergripande mål, kunna fatta beslut i alla

övergripande frågor som rör verksamhet och drift.

18.Lokala styrelser (punkt 17) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 38 och

2003/04:Ub498 yrkande 27

samt avslår motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 13,

2003/04:Ub271 yrkande 14 och

2003/04:Ub391 yrkande 5.

Ställningstagande

Kristdemokraterna vill att lokala styrelser där

elever, föräldrar, lärare, övrig personal och

företrädare för det omgivande samhället ingår, i

högre grad skall kunna tillsättas i gymnasieskolan.

Styrelserna kan spela en viktig roll för att öka det

omgivande samhällets delaktighet i skolans

utveckling.

19.Högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen (punkt 18) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Tobias

Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 2,

2003/04:Ub276 yrkande 30,

2003/04:Ub367 yrkande 5 och

2003/04:Ub498 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi ser inget egenvärde i att alla utbildningar skall

leda till universitetsstudier, och därmed är det

inte heller nödvändigt med obligatoriska kurser för

alla elever. Såväl starkt studiemotiverade elever

som studietrötta eller yrkesinriktade elever måste

kunna lyckas och utvecklas i gymnasiet. Den ökade

teoretiseringen har lett till att kunskaperna i

såväl kärn- som karaktärsämnen har försvagats. Många

högskolor vittnar om att de kunskaper studenterna

har med sig från gymnasiet blivit allt svagare och

har därför tvingats börja låta studenterna repetera

gymnasiekurser. Det har uppstått en myt om att

högskoleutbildning är ett måste för att hävda sig på

arbetsmarknaden. Men av dem som är sysselsatta i dag

är det bara ungefär en fjärdedel som har en mer än

tvåårig högskoleutbildning. I stället för att

erkänna det nya gymnasiets största misstag, att

samtliga elever skall läsa till högskolebehörighet,

fortsätter regeringen med att försöka stöpa alla

elever i samma form. Att läsa till akademisk

högskolebehörighet skall vara en möjlighet för alla,

men inte ett tvång. Genom att skapa goda möjligheter

till kompletterande utbildning skall alla som inte

väljer att läsa till högskolebehörighet under

gymnasietiden ges möjlighet att komplettera senare i

livet. Det krävs också målmedvetna satsningar för

att nå grupper som inte traditionellt läser vidare

på högskolenivå.

20. Samverkan mellan kommuner (punkt 19)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 24

samt avslår motion

2003/04:Ub498 yrkande 36.

Ställningstagande

Det är viktigt att gymnasieskolan ger ett rikt

utbildningsutbud som svarar mot olika elevers

individuella behov. För att uppfylla detta mål krävs

samverkan inte minst mellan de mindre kommunerna.

Det är viktigt att kommunerna i sin planering

samverkar så att olika valmöjligheter för eleven

finns inom rimligt avstånd. Det kan innebära att

kommuner går samman i regioner som utgör ett

gymnasieområde för eleverna.

21.Hemkommuns skyldighet att betala ersättning

(punkt 20) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen beslutar att

a) avslå regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser ändring av 5 kap.

24 §

b) beslutar att 5 kap. 24 § skollagen (1985:1100) i

den nuvarande lydelsen skall upphöra att gälla,

c) beslutar sådan ändring i ingressen till det i

propositionen framlagda lagförslaget som föranleds

av detta.

Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkandena 16 och 17

samt avslår motion

2003/04:Ub409.

Ställningstagande

Vi beklagar att regeringen vill undanta lokala

inriktningar på nationella program från rätten till

frisökning. Vi anser att detta är en obefogad

inskränkning i elevernas rätt att välja utbildning.

Det är märkligt att regeringen vill förbjuda

eleverna att söka lokala inriktningar eftersom det

sannolikt är just dessa som är mest intressanta för

eleverna. Kvaliteten på lokala kurser och

inriktningar har inte alltid varit till fyllest men

eftersom de lokala inriktningarna endast kommer att

bestå av nationellt godkända kurser, så faller

kvalitetsargument mot en acceptans av lokala

varianter. Regeringens inskränkning förefaller

därför endast vara ett klåfingrigt ingrepp i

valfriheten. Vi menar också att det inte finns någon

anledning att centralt besluta vilket

antagningssystem som skall gälla - någon sådan

reglering finns inte i nuläget och har inte heller

saknats. Så länge de antagningsregler som

skolhuvudmännen sätter upp är förutsägbara och

rättssäkra finns ingen anledning att från statligt

håll lägga sig i vilken modell som nyttjas.

22.Beräkningen av interkommunal ersättning

(punkt 21) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser

införande av 5 kap. 24 a § samt tillkännager för

regeringen vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 15

samt avslår motionerna

2003/04:Ub12 yrkande 9 och

2003/04:Ub367 yrkande 33.

Ställningstagande

En riksprislista bör införas för gymnasieskolan. I

listan skall anges lägsta ersättning per program och

inriktning.

23.Beräkningen av interkommunal ersättning

(punkt 21) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1199) såvitt avser 5 kap.

24 a § samt tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub12 yrkande 9

samt avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 15 och

2003/04:Ub367 yrkande 33.

Ställningstagande

Vi anser att staten skall svara för att en nationell

skolpeng betalas ut, så att varje elev kan välja en

friskola, en kommunal skola i egen eller någon annan

kommun. Resurserna till skolan skall inte fördelas

ojämnt över landet som i dag på grund av att

kommunerna prioriterar skolan olika. I dag är det så

stora skillnader mellan hur mycket kommunerna satsar

på skolan att likvärdigheten är hotad. Skolpengen

betalas ut till den skola eleven väljer att gå på.

En fjärdedel av resurserna skall öronmärkas till

elever i behov av särskilt stöd och till skolor i

utsatta områden.

24.Överklagande av interkommunal ersättning

(punkt 23) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 25.

Ställningstagande

En kommun som anser sig orättvist behandlad i den

finansieringsmodell som föreslås, bör ha rätt att

överklaga beslut om ersättning till Skolverket.

Regeringen bör återkomma med förslag om införande av

en sådan möjlighet.

25.Inackorderingsstöd (punkt 24) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och

Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1199) såvitt avser 5 kap.

33 § första stycket samt tillkännager för regeringen

som sin mening vad som framförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub11 yrkande 7

samt avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 28.

Ställningstagande

Regeringen bedömer att inackorderingsstödet inte bör

utvidgas till att omfatta frisökningen för att inte

öka hemkommunens kostnader. Vi anser dock att en

översyn bör göras av reglerna för

inackorderingsstöd.

26.Inackorderingsstöd (punkt 24) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1199) såvitt avser 5 kap.

33 § första stycket samt tillkännager för regeringen

som sin mening vad som framförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 28

samt avslår motion

2003/04:Ub11 yrkande 7.

Ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen ingen förändring

av rätten till inackorderingsstöd. Detta innebär att

den fria sökningen riskerar att i än större

utsträckning bli en klassfråga där vissa elever av

privatekonomiska skäl i praktiken förvägras

möjligheten att fritt söka utbildning. Regeringen

bör snarast initiera förändringar av

inackorderingstillägget så att detta blir en statlig

angelägenhet varigenom alla elever erbjuds

likvärdiga möjligheter att studera i den kommun de

väljer.

27.Uppföljning av rätten att söka utbildning

utanför hemkommunen (punkt 25) - kd, c

av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 26 och

2003/04:Ub11 yrkande 6

samt avslår motion

2003/04:Ub8.

Ställningstagande

Vi anser att en uppföljning av modellen med frisök

bör genomföras efter tre år för att se vilka

konsekvenser systemet har fått för enskilda

kommuner. Framför allt är det viktigt att

säkerställa att små kommuner inte drabbas av

frisökningen.

28.Poängplan för nationella och

specialutformade program (punkt 26) - fp,

kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp)

och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1199) såvitt avser bilaga

2 samt tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 17,

2003/04:Ub11 yrkande 11 och

2003/04:Ub12 yrkande 5 (i denna del)

samt avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkandena 18-21,

2003/04:Ub391 yrkande 1 samt

2003/04:Ub498 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att den nya kärnämneskursen i historia inte

får reducera blocket av kärnämnes- eller

karaktärsämneskurser. I stället bör det individuella

valet minskas till 250 gymnasiepoäng och

karaktärsämnena samt gymnasiearbetet omfattas av 1

450 poäng.

29.Poängplan för nationella och

specialutformade program (punkt 26) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen

a) antar bilaga 2 till skollagen (1985:1100) med den

lydelse som framgår av reservanternas lagförslag i

bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkandena 19 och 20,

b) tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservationen vad avser kärnämnens

omfattning och omfattningen av ämnena idrott och

hälsa, samhällskunskap, religionskunskap,

naturkunskap samt estetisk verksamhet. Därmed

bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkandena 18 och 21 samt

c) avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 17,

2003/04:Ub11 yrkande 11,

2003/04:Ub12 yrkande 5 (i denna del),

2003/04:Ub391 yrkande 1 och

2003/04:Ub498 yrkande 9.

Ställningstagande

Moderaterna anser att svenska, matematik, engelska

och historia skall vara kärnämnen och därmed

obligatoriska för alla elever i gymnasieskolan.

Eleven skall vara skyldig att läsa minst 200 poäng

svenska/svenska som andraspråk, 100 poäng matematik,

100 poäng engelska och 100 poäng historia samt

genomföra ett godkänt gymnasiearbete om 100 poäng.

Elever skall också alltid ha rätt att läsa 100 poäng

idrott och hälsa och 100 poäng samhällskunskap samt

50 poäng i vartdera ämnena religionskunskap,

naturkunskap och estetisk verksamhet. Den tid som

frigörs i och med vårt förslag kan användas av

eleven till något av nuvarande kärnämnen eller

fördjupningar inom sina karaktärsämnen. Eleverna får

på så sätt en stor frihet att forma sin utbildning

och anpassa utbildningen till den valda

inriktningen.

Moderaterna anser vidare att historieämnet behöver

omfatta 100 poäng så att det finns en chans att

ämnet innebär en faktisk kunskapsinjektion. Det är

inkonsekvent att, som regeringen gör, hävda att

ingen kurs skall vara kortare än 100 gymnasiepoäng

och samtidigt föreslå historia som nytt kärnämne

omfattande bara 50 poäng.

30.Borttagande av det individuella valet (punkt

27) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub12 yrkandena 4 och 5 (i denna del).

Ställningstagande

Det individuella valet bör tas bort i sin nuvarande

utformning. I stället skall eleverna erbjudas att

välja mellan ämnen som bidrar till att eleven når

målen för den utbildningslinje han eller hon valt.

Skolverket skall ges i uppdrag att i samarbete med

representanter för gymnasieskolor, branscher och

högskolor utforma hur detta utrymme skall minskas.

Även om antalet valbara kurser minskar blir det

individuella utrymmet stort eftersom det finns goda

möjligheter för individuell fördjupning inom de

obligatoriska kurserna.

31.Historieämnets betydelse (punkt 28) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 22

samt avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 16.

Ställningstagande

Historia ger eleverna kunskap om samhällets

utvecklingslinjer i bred bemärkelse. Det är viktigt

att eleverna får kännedom om samhällsutvecklingens

ekonomiska, kulturella, politiska och sociala

aspekter. I tider av osäkerhet och snabb förändring

ökar vikten av att alla medborgare når insikter om

bakomliggande orsakssamband i utvecklingen.

Utvecklingen av och relationen mellan olika typer av

stater, organisationer och sociala kategorier, som

etniska och nationella grupper, generationer,

klasser och kön samt kulturella fenomen är

grundläggande för förståelse av och delaktighet i

samhället. Historieämnets koppling till

samhällskunskap och religionskunskap får dock inte

göra att dessa sammanblandas. Historia har ett

egenvärde som tarvar en status av särskild karaktär.

32.Infärgning av kärnämnen (punkt 30) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 27

samt avslår motion

2003/04:Ub367 yrkande 7.

Ställningstagande

Det är ytterst tveksamt om regeringen är i stånd att

avgöra hur ämnesundervisningen bör utformas. I och

med förslaget om infärgning i kärnämnena, dvs. att

låta undervisning i kärnämnena influeras av

respektive programs inriktning, lägger sig

regeringen i den pedagogiska friheten. Det är

dessutom ett kraftfullt slag i luften eftersom det

redan försiggår infärgning och en utveckling av

metoden runt om på många av landets skolor.

33.Infärgning av kärnämnen (punkt 30) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 7

samt avslår motion

2003/04:Ub9 yrkande 27.

Ställningstagande

Alla elever skall läsa kärnämneskurser i basämnena

men dessa skall ha olika innehåll beroende på

program. De bör profileras med utgångspunkt i

respektive gymnasieprograms inriktning, så att

exempelvis vårdstuderande kan läsa in mer medicinskt

inriktad engelska. Möjlighet att välja en utökad och

mera teoretisk kurs skall givetvis finnas för alla

elever som så önskar. Genom att kärnämnena har olika

innehåll kan man anpassa undervisningen till varje

elevs intresseområde och ambitionsnivå.

34.Religionskunskap (punkt 31) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 19 och

2003/04:Ub498 yrkande 11.

Ställningstagande

Religionskunskapens roll som kärnämne bör utvecklas.

Ämnet behöver fokusera på kunskaper om olika

religiösa traditioner och samtidigt stimulera

elevernas arbete med en egen livssyn. Kristendomens

betydelse som bas för svensk kultur och tradition

kan inte överskattas. Skolan har en uppgift att ge

alla elever kännedom om vårt kulturella arv, och

kristendom bör ha en särställning i

religionsundervisningen. Religionsämnet är dessutom

en naturlig förankringsbas för värdegrundsarbetet.

35. Högskolekurser i gymnasieskolan

(punkt 33) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 3.

Ställningstagande

Mycket talar för att en ökad integration av

gymnasieskolan med den högre utbildningen skulle

kunna bidra till att utbildningskvaliteten höjs.

Genom att ge högskolekurser inom ramen för elevens

fria val i gymnasieskolan kan ambitiösa elevers

intresse tas till vara. För den enskilde skulle

fördjupning i ett ämne inte bara kunna innebära

kunskapsmässig utbildning utan rekryteringen till

högskolan skulle också kunna stärkas av att många

elever tidigt kommer i kontakt med akademiska

studier.

36.Möjlighet att tentera av kurser (punkt 34) -

m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 8.

Ställningstagande

Det är fel att en elev inte kan tentera av kurser

under gymnasietidens gång utan måste vänta till

efter avslutad utbildning.

37.Kvalitetssäkring av lokala kurser (punkt 35)

- m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 28.

Ställningstagande

Det finns många lokala kurser som håller mycket hög

kvalitet och ger eleverna kunskap och stimulans.

Tyvärr har bristen på kvalitetssäkring lett till att

det på håll kan finnas kurser som inte möter de krav

elever och skolfinansiärer har rätt att kräva.

Kvalitetsgranskning av lokala kurser måste ske

oftare och mer ingående än i dag.

38.Möjlighet att läsa kurser på olika skolor

(punkt 36) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 36

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 7.

Ställningstagande

Kursutformningen i gymnasieskolan innebär att

eleverna skall kunna välja en egen studieinriktning

genom att kombinera olika kurser. Elever från olika

program kan läsa samma kurs vilket innebär ett

utbyte mellan elever med olika inriktning.

Kristdemokraterna anser att det borde vara möjligt

att i större utsträckning välja kurser på olika

skolor i samverkan.

39.Stress i skolan (punkt 37) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 10

samt avslår motion

2003/04:Ub7.

Ställningstagande

Stressen i gymnasieskolan bottnar dels i en allmänt

ökad stress i samhället, dels i antagningssystemets

sätt att ta in elever till högre utbildning. Stress

har alltid funnits och kommer alltid att finnas så

länge antalet platser på attraktiva universitet inte

räcker till. Det är inte heller betygssystemet som

skapar stress och brist på helhetssyn i gymnasiet,

utan många kurser är för korta och fördjupning

premieras inte när man söker till universitetet.

40.Perspektiv i gymnasieskolan (punkt 38) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 38

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 21.

Ställningstagande

I dag finns i läroplanen fyra perspektiv som skall

prägla undervisningen i gymnasieskolan, nämligen ett

etiskt, ett miljöperspektiv, ett internationellt och

ett historiskt. Utöver dessa föreslår regeringen

ytterligare fyra perspektiv - ett genusperspektiv,

ett naturvetenskapligt perspektiv, ett

entreprenörsperspektiv och ett

internationaliseringsperspektiv. Kristdemokraterna

anser att det är tveksamt om så många som åtta

perspektiv kan läggas på undervisningen utan att det

blir en innehållsstyrning som lärare får mycket

svårt att leva upp till. Inga ytterligare perspektiv

bör tillföras förrän en utvärdering gjorts av hur de

nuvarande fyra perspektiven påverkat och fått

genomslag i utbildningen.

41.Moderna språkens ställning (punkt 39) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 39

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 23.

Ställningstagande

Den nuvarande kursutformningen av gymnasieskolan

tycks ha inneburit att många elever valt bort språk.

Kristdemokraterna ser med oro på denna utveckling.

Språkkunskaper i fler språk än engelska är avgörande

för rörligheten i Europa, såväl för arbete och

studier som för resor och handel. Språkkunskaper

bidrar också till att utveckla förståelse, respekt

och tolerans för andra kulturer. Det är därför

önskvärt att fler elever utvecklar och fördjupar

sina språkkunskaper. Regeringen bör genom

myndigheterna på skolområdet initiera ett arbete för

att stärka språkens ställning i gymnasieskolan.

42. Införande av ämnesbetyg (punkt 40) -

m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap.

4 c § tredje stycket. Därmed bifaller riksdagen

motion

2003/04:Ub9 yrkande 9

samt avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 12

2003/04:Ub12 yrkande 3,

2003/04:Ub367 yrkande 10 och

2003/04:Ub498 yrkande 13.

Ställningstagande

Gymnasieskolan riskerar att stöpas om bakvägen med

glidande ämnesbetyg. Såväl kursplaner som

ämnesindelning kommer att behöva ändras. Resultatet

riskerar att bli ökad likriktning av gymnasieskolan.

Argumenten mot kursbetyg handlar egentligen mer om

kursutformningen i sig än om betygssystemet. Att ta

bort kursbetygen är första steget i att avskaffa

kursutformningen. Detta vore dåligt, såväl av

principiella som praktiska skäl. Kursutformningen

ger, rätt utformad, unika möjligheter för eleverna

att själva komponera sin utbildning.

Kursutformningen ger eleverna möjlighet att beta av

moment efter moment och lägga dem bakom sig.

Eleverna hamnar inte i återvändsgränder, eftersom

kurssystemet gör att man ganska enkelt kan byta

studieväg. Det underlättar också för dem som senare

i livet vill ha en nystart och komplettera inom

kommunala vuxenskolan för att sedan gå vidare till

universitetet. Gymnasieskolan har utsatts för

ständiga förändringar under hela 1990-talet med nya

gymnasieprogram 1993-95, ny läroplan 1995, nytt

betygssystem 1997 och nya kursplaner och

betygskriterier 2000. Det är hög tid för arbetsro så

att lärarna får ägna sig åt undervisningen i stället

för att lösa hur ämnesbetyg skall kunna fungera i en

kursbaserad skola.

43.Införande av ämnesbetyg (punkt 40) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap.

4 c § tredje stycket samt tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub12 yrkande 3 och

2003/04:Ub367 yrkande 10

samt avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 9,

2003/04:Ub10 yrkande 12 och

2003/04:Ub498 yrkande 13.

Ställningstagande

Vi anser att slutbetyg bör införas i stället för

kursbetyg. Slutbetyget skall spegla vad eleverna kan

när de lämnar gymnasieskolan, inte vad de kunde i

årskurs ett. Slutbetygen i gymnasieskolan skall

också kompletteras av betyg som visar elevens

kunskapsläge varje termin i respektive ämne.

44.Införande av ämnesbetyg (punkt 40) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 40

borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap.

4 c § tredje stycket samt tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 12 och

2003/04:Ub498 yrkande 13

samt avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 9,

2003/04:Ub12 yrkande 3 och

2003/04:Ub367 yrkande 10.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att en övergång från

kursbetyg till ämnesbetyg bör ske, men i stället för

att ämnesbetyg sätts vid slutet av studierna så

skall betyg sättas efter varje avslutad kurs, och

kursbetygen bör sedan vägas samman till ett

ämnesbetyg. Detta ämnesbetyg viktas sedan mot andra

ämnesbetyg utifrån de ingående kursernas

svårighetsgrad och poängantal för att få fram ett

medelvärde i slutbetyget.

45. Möjlighet att höja betyg (punkt 41) -

m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 7,

2003/04:Ub11 yrkande 12,

2003/04:Ub367 yrkande 18

samt avslår motion

2003/04:Ub391 yrkande 3.

Ställningstagande

Det skall vara möjligt för elever som går i

gymnasieskolan att kunna pröva för ett högre betyg

också sedan de erhållit betyget Godkänd. Att detta

för närvarande kan ske först efter gymnasietidens

slut leder till konkurrenskomplettering i kommunala

vuxenskolan.

46.Antagning till högre utbildning (punkt 42) -

m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Tobias

Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 11 och

2003/04:Ub10 yrkande 22.

Ställningstagande

Universitetens och högskolornas urvalsprinciper för

intagning av studenter styr många elever på

gymnasiet. Många gör taktiska val; kurser som

uppfattas som svåra och som man skulle ha nytta av i

högskolestudierna väljs bort till förmån för enklare

och ibland mer hobbybetonade kurser. Vi anser att

universiteten bör kunna vikta betygen vid

intagningen så att kurser som är relevanta för de

studier man skall bedriva värderas mer än andra. Det

skulle stimulera gymnasieeleverna att lägga tid och

kraft på de kurser som anses svårare. Detta

säkerställer i sin tur att gymnasiestudenterna har

det kunskapsdjup och den studievana som möjliggör en

smidig övergång till högskolan. Antagningssystemet

till högre utbildning bör därför förändras så att

universitet och högskolor kan ställa tydliga lokala

antagningskrav och vikta och väga betyg efter

respektive utbildnings behov.

47.Fler betygssteg (punkt 43) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 11 och

2003/04:Ub498 yrkande 12

samt avslår motion

2003/04:Ub9 yrkande 6.

Ställningstagande

Stegen i betygsskalan får inte vara för glesa om

betygssystemet skall medverka till att motivera

eleven att försöka uppnå nästa steg. Om

betygsinstrumentet är alltför trubbigt utformat

mäter det inte heller det som det är tänkt att mäta,

och informationen som betygen skall ge blir

därigenom bristfällig. Dagens system bör därför

kompletteras så att det får sex steg.

48.Fler betygssteg (punkt 43) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 6

samt avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 11 och

2003/04:Ub498 yrkande 12.

Ställningstagande

Fler betygssteg ger utrymme för en mer rättvisande

betygssättning som elever och lärare har förtroende

för. Enligt Skolverkets rapport "Attityder till

skolan" anser nästan sju av tio elever att det borde

finnas fler betygssteg. Moderaterna anser att

antalet betygssteg snarast bör utökas och att

regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

om hur detta kan göras.

49. Examinationsformer (punkt 45) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 3

samt avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 10.

Ställningstagande

Eftersom det har visat sig att svenska elevers betyg

inte stämmer överens med de sammanlagda provbetygen

från de nationella proven, menar Folkpartiet att det

skulle vara intressant att göra ett geografiskt

begränsat försök med externa examinationer, dvs.

examination av en person som inte själv har

undervisat eleverna. Då kan man få mer

tillförlitliga data om hur väl eleverna lyckas,

vilket ger större möjligheter att rikta resurser dit

de bäst behövs. Ett annat syfte med externa

examinationer är att en bättre relation mellan

lärare och elever kan komma till stånd, om det inte

är den undervisande läraren som helt och hållet

avgör elevernas betyg.

50.Examinationsformer (punkt 45) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 45

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 10

samt avslår motion

2003/04:Ub367 yrkande 3.

Ställningstagande

Utvärderingar har visat att en oproportionellt stor

del av undervisningstiden för en kurs används för

kunskapskontroll. Enligt Skolverkets utvärderingar

förlitar sig lärare i hög grad på skriftliga prov

för att bedöma elevernas kunskaper. Enligt

läroplanen skall läraren vid betygssättning utnyttja

all tillgänglig information om elevens kunskaper i

förhållande till kraven i kursplanen, såväl muntliga

som skriftliga bevis på kunskaper, och göra en

allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta

hela kursen. Läraren skall beakta även sådana

kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än

genom den aktuella undervisningen. Skolverket bör

ges i uppdrag av regeringen att utforma olika

examinationsformer.

51.Nationella prov (punkt 46) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 46

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 15 och

2003/04:Ub498 yrkande 14.

Ställningstagande

De nationella proven skall ge vägledning när det

gäller bedömning av kunskaper, men de kan också ses

som hjälp för den enskilde elevens egen utvärdering

av sitt arbete. Kristdemokraterna anser att

nationella prov skall genomföras i samtliga kärn-

och karaktärsämnen. Endast lokala kurser skall vara

undantagna från nationella prov. Det diagnosmaterial

och de prov som ingår i det nationella provsystemet

skall dels kunna användas för att ta reda på elevens

starka och svaga sidor, dels kunna hjälpa läraren

vid en bedömning av om uppställda mål har nåtts och

som ett stöd inför betygssättningen. Nationella prov

har och bör få en än större uppgift som styrmedel

för en likvärdig betygssättning i hela landet. De

nationella proven skall utformas på så sätt att

elevens alla kunskaper kan prövas.

52.Utländska betyg (punkt 47) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 31.

Ställningstagande

Elever som vill tillgodoräkna sig studier utomlands

i den svenska gymnasieskolan får göra detta bara med

betyget Godkänd. Rektorn på den gymnasieskola som

eleven kommer till i Sverige bedömer om eleven

förvärvat sådana kunskaper som motsvarar betyget

Godkänd. Folkpartiet anser att det är felaktigt att

eleverna inte också kan få betyget Väl godkänd eller

Mycket väl godkänd vid en sådan bedömning. I dag

finns kriterier för samtliga betygssteg, varför en

rektor lika gärna kan bedöma elevens kunskaper

utifrån de högre betygsstegen. Att inte ge elever

som studerat utomlands chansen till högre betyg är

djupt orättvist, och vi föreslår därför en ändring i

gymnasieförordningen 7 kap. 13 a §.

53.Gymnasieexamen (punkt 48) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och

Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap.

4 c § fjärde stycket samt tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 3 och

2003/04:Ub12 yrkande 6

samt avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 12,

2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44,

2003/04:Ub391 yrkande 4 samt

2003/04:Ub498 yrkande 15.

Ställningstagande

Vi anser att den gymnasieexamen som regeringen

föreslår är urvattnad och den utgör ingen garanti

för att eleven fått tillräckliga förkunskaper för

akademiska studier. En elev kan få ut examen utan

att ha klarat t.ex. svenska eller att vara godkänd i

något av de ämnen som är viktiga för programmets

karaktär. För att få ut gymnasieexamen måste eleven

vara godkänd i samtliga kärnämnen och

inriktningsblockets karaktärsämnen.

54.Gymnasieexamen (punkt 48) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap.

4 c § fjärde stycket med den ändringen som föreslås

i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 12

samt avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44,

2003/04:Ub11 yrkande 3,

2003/04:Ub12 yrkande 6,

2003/04:Ub391 yrkande 4 samt

2003/04:Ub498 yrkande 15.

Ställningstagande

Regeringen sänker kunskapskraven och undergräver

förutsättningarna för elever som vill studera vidare

på universitetet med sitt förslag till krav för

gymnasieexamen. En examen blir meningslös om kraven

sätts för lågt. För gymnasieexamen bör inte bara

krävas att eleverna skall vara godkända i 90 % av

gymnasiepoängen utan betygen i matematik, svenska

och engelska och på gymnasiearbetet skall vara lägst

Godkänt.

55.Gymnasieexamen (punkt 48) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 48

borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap.

4 c § fjärde stycket med den ändringen att

bestämmelsen får den lydelse som föreslås i bilaga

4. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44 samt

2003/04:Ub498 yrkande 15

samt avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 12

2003/04:Ub11 yrkande 3,

2003/04:Ub12 yrkande 6 och

2003/04:Ub391 yrkande 4.

Ställningstagande

Regeringen sätter åter kvantitet framför kvalitet i

gymnasieskolan. Kristdemokraterna anser att lägst

betyget Godkänd i kärnämneskurserna och i

gymnasiearbetet skall krävas för att få examen.

Detta innebär en kvalitetssäkring av examen. Den

föreslagna ändringen i 5 kap. 4 c § bör i stället få

innehållet att bevis om gymnasieexamen skall

utfärdas till den elev som fullföljt hela

utbildningen på ett nationellt program eller

specialutformat program och som därvid fått minst

betyget Godkänd i kärnämneskurserna och på

gymnasiearbetet samt därutöver uppfyllt kurskraven

på kurser omfattande minst 1 350 poäng.

56.Vissa examensfrågor (punkt 49) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkandena 11, 13 och 14.

Ställningstagande

Folkpartiet föreslår att tre typer av examina införs

för att visa vilken typ av utbildning eleven

genomgått. Elever som har gått ett teoretiskt

inriktat program skall få en studentexamen som också

skall kunna vara internationellt gångbar. Att fler

ungdomar väljer att studera vidare utomlands gör att

behovet av en sådan examen ökar. Vi föreslår därför

att en frivillig examen som kan tillgodoräknas

utomlands skall erbjudas alla som avslutar ett

nationellt program. Vi föreslår också att elever som

genomgått ett yrkesinriktat program skall avlägga

yrkesexamen vid utbildningens slut. Slutligen menar

vi också att en lärlingsutbildning med

lärlingsexamen bör inrättas. Denna examen skall vara

bevis på en kvalificerad yrkesutbildning.

57.Behörighetskrav till gymnasiet (punkt 50) -

m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5 samt

2003/04:Ub276 yrkande 29

samt avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 29 och

2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8.

Ställningstagande

Kraven på godkänt i svenska, engelska och matematik

för behörighet till gymnasiets nationella program

skall finnas kvar. Behörighetsreglerna tillkom för

att garantera viss nivå på de gymnasiala studierna

och för att garantera att eleverna skulle ha

tillräckliga förkunskaper för att klara av studierna

på gymnasiet. Att så många som drygt 10 % av

eleverna inte är behöriga till gymnasiet i dag visar

att grundskolan inte klarar sin uppgift. Problemet

löses inte genom att de elever som har bristfälliga

kunskaper från grundskolan tvingas in i en

utbildning de har begränsade förutsättningar att

klara, utan genom att åtgärder sätts in tidigt i

grundskolan. De elever som ännu inte har

tillräckliga kunskaper och inte uppnått

gymnasiebehörighet bör få möjlighet att gå vidare i

sina studier. Formen för detta bör, som i dag, vara

ett individuellt program.

58. Behörighetskrav till gymnasiet (punkt

50) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8

samt avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5,

2003/04:Ub10 yrkande 29 samt

2003/04:Ub276 yrkande 29.

Ställningstagande

För att bli behörig till ett nationellt program i

gymnasiet skall en elev från grundskolan ha minst

betyget Godkänd i engelska, svenska och matematik.

Vi anser att det är rimligt att kräva att alla

elever har dessa baskunskaper eftersom det annars

blir svårt att klara studierna i gymnasieskolan.

Kraven för att komma in på olika gymnasieprogram

måste också få variera. Vi vill att högre

förkunskapskrav ställs, exempelvis borde minst

godkänt i de naturvetenskapliga grundskoleämnena

vara krav för naturvetenskapligt program, och

godkänt i språk, historia och samhällskunskap vara

krav för det samhällsvetenskapliga programmet.

59.Behörighetskrav till gymnasiet (punkt 50) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 50

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 29

samt avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5,

2003/04:Ub276 yrkande 29 samt

2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8.

Ställningstagande

Kunskaper i svenska, engelska och matematik men

också förkunskaper i andra ämnen kan vara nödvändiga

för att klara studierna i gymnasieskolan.

Kristdemokraterna föreslår att en modell införs vari

behörighetskraven till de olika programmen i

gymnasieskolan varierar. Skolverket bör få i uppdrag

att utarbeta föreskrifter med denna utgångspunkt.

60.Inträdesprov till gymnasiet (punkt 51) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 51 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub276 yrkande 28.

Ställningstagande

På samma sätt som dagens gymnasister kan skriva

högskoleprov vill vi att grundskoleeleverna skall

kunna göra ett samlat prov där kravnivån till

gymnasiet för grundämnena matematik, svenska och

engelska tenteras av i ett sammanhang.

61.Avskaffande av individuella program (punkt

52) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och

Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 52 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 4,

2003/04:Ub12 yrkande 8 samt

2003/04:Ub367 yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Grundskolan måste ta ett större ansvar för att

eleverna når de mest basala kunskaperna, dvs. läsa,

skriva och räkna. Problemen måste lösas där de

uppstår. Om eleverna hela tiden skickas vidare inom

skolsystemet utan tillräckliga kunskaper och någon

annan skall lösa problemen har vi fått ett

skolsystem som lappar och lagar i slutet i stället

för att ge alla chansen att från början nå

kunskapsmålen. Det individuella programmet bör

stegvis avskaffas i gymnasieskolan och ansvaret för

de elever som inte nått målen föras över till

grundskolan. Även resurserna för det individuella

programmet bör successivt föras över till

grundskolan och användas för mer stöd till elever

som behöver det, t.ex. extraundervisning,

läxläsningshjälp och prioritering av baskunskaper.

Bara i speciella fall, t.ex. för elever med utländsk

bakgrund som inte tidigare har undervisats i

engelska, skall det vara möjligt att anordna en

anpassad gymnasieutbildning.

62. Förslag om individuella program

(punkt 53) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 53 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 13

samt avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 7 och

2003/04:Ub498 yrkande 4.

Ställningstagande

Det är bra att regeringen backar från kravet att

slopa det individuella programmet och i stället ta

in eleverna på nationella program. Det vore orimligt

att ta in elever på utbildningar som de inte har

tillräckliga förkunskaper för att klara. Det faktum

att var tionde elev lämnar grundskolan utan

tillräckliga kunskaper är ett förödande underbetyg

åt den socialdemokratiska skolpolitiken. Denna

kvalitetsbrist löses inte genom sänkta eller

avskaffade behörighetskrav till gymnasiet. Men trots

att regeringen backar har den inte övergett det

kollektivistiska synsättet. Detaljstyrning, t.ex.

att undervisningen bör vara jämt fördelad över

veckans dagar, rimmar illa med den uttalade

uppfattningen att eleverna på individuella

programmet är individer och att det alltjämt är de

individuella behoven som skall vara styrande.

63.Förslag om individuella program (punkt 53) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 53

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 7 och

2003/04:Ub498 yrkande 4

samt avslår motion

2003/04:Ub9 yrkande 13.

Ställningstagande

Kristdemokraternas krav på förändringar och

utveckling av det individuella programmet har

tillgodosetts i betänkandet. Enligt regeringens

förslag skall dock lagregleringen träda i kraft den

1 juli 2006. Det är anmärkningsvärt att eleverna på

individuella programmet skall behöva vänta i två år

innan detta kvalitetsarbete påbörjas. Lagregleringen

bör i stället träda i kraft den 1 juli 2005.

64.Individuella program vid fristående skolor

(punkt 54) - (m, fp, kd, c)

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 54 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringens som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 14 och

2003/04:Ub10 yrkande 27.

Ställningstagande

Vi anser att det är en orimlig begränsning att det

inte är tillåtet för fristående gymnasieskolor att

driva individuella program. Många fristående skolor

drivs med alternativa och nyskapande pedagogiska

metoder och är i vissa fall väl lämpade att ta emot

elever utan studiemotivation och som av olika

anledningar har svårt att klara de nationella

gymnasieprogrammen. Det finns ingen anledning att

undandra tillfälle till alternativ pedagogik eller

uppläggning av undervisning för just eleverna på

individuella programmet. Att ge eleverna möjlighet

att välja utbildningsanordnare skulle också radikalt

öka deras inflytande och möjlighet att påverka

omfattning och inriktning på studierna.

65.Det kommunala uppföljningsansvaret (punkt

55) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 55

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 6.

Ställningstagande

Det bör liksom hitintills vara en kommunal

angelägenhet att stödja och stimulera alla ungdomar

under 20 år som saknar en gymnasieutbildning att

påbörja och fullfölja en utbildning. Kommunen bör

också bli skyldig att följa upp de ungdomar under 20

år som inte är inskrivna på gymnasiet, och

regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen

med ett sådant förslag.

66. Gymnasial yrkesutbildning (punkt 56)

- m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 56 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 23 och

2003/04:A257 yrkande 2

samt avslår motion

2003/04:Ub367 yrkande 6.

Ställningstagande

Det är talande att regeringen konstaterar att alla

krafter behöver samverka för att utveckla

yrkesutbildningen och uppmuntrar rekryteringen av

yrkeslärare, men man är inte beredd att låta ett

yrkesgymnasium finnas utan högskoleförberedande

teoretiska studier. Det är tragiskt eftersom de 24 %

av gymnasieeleverna som aldrig avslutar sina studier

ofta stupar på den högskoleförberedande delen. Det

svenska utbildningssystemet klarar varken av att

möta enskildas behov eller arbetsmarknadens krav.

67.Gymnasial yrkesutbildning (punkt 56) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 56 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 6

samt avslår motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 23 samt

2003/04:A257 yrkande 2.

Ställningstagande

I dagens gymnasieskola finns inga yrkesinriktade

program i reell mening. Folkpartiet anser att sådana

skall inrättas och att eleverna skall avlägga

yrkesexamen vid utbildningens slut. Programmen skall

förbereda de elever för yrkeslivet som vill börja

arbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier. Vissa

yrkesutbildningar på gymnasiet kan ge

högskolebehörighet, men alla behöver inte göra det

och därför skall eleverna på de programmen inte

behöva läsa kurser på samma teoretiska nivå som

elever som vill studera vidare på högskolan.

Utbildningen skall vidare vara mera praktiskt

inriktad och också ge möjlighet till praktik hos

företag i den aktuella branschen. Möjligheten till

mer teoretiska studier skall dock erbjudas alla

elever och kunna variera mellan olika program. Många

yrkesinriktade utbildningar kan bli mer

specialiserade, och mål som är viktiga för olika

yrken kan arbetas fram i nära samarbete med

branschorganisationerna.

68.Införande av en yrkesutbildningsdelegation

(punkt 57) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 57

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub11 yrkande 8

samt avslår motion

2003/04:Ub10 yrkande 4.

Ställningstagande

Centerpartiet välkomnar tillsättandet av en

yrkesutbildningsdelegation. Delegationen kan spela

en central roll i arbetet med att stärka samarbetet

mellan utbildning och arbetsliv. Delegationen bör

t.ex. se över bristen på utbildade handledare och

handledarutbildningens kvalitet. Det bör finnas en

grundutbildning samt återkommande handledarträffar

för både nya och erfarna handledare. Vidare bör

delegationen se över ersättningsfrågan. Kraven på

ersättning varierar från bransch till bransch

eftersom företagens kostnader beror på behovet av

instruktörer och handledare, utnyttjande av maskiner

och annan utrustning, material och

produktionsbortfall.

69.Arbetsplatsförlagt lärande (punkt 58) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 58

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkandena 2, 3 och 5.

Ställningstagande

Samverkan mellan skola och arbetsliv bidrar till att

utbildningen håller hög kvalitet och ligger i fas

med arbetslivets förändringar. Samverkan behövs för

att eleven skall hitta rätt på en arbetsmarknad som

förändras och blir alltmer kunskapsintensiv. För att

säkerställa ett tillräckligt stort utbud av

arbetsplatsförlagt lärande behövs ett

finansieringssystem som skapar tillräckligt många

platser med godtagbar kvalitet. Redan i dag finns i

många kommuner problem att anordna APU-platser, och

det kan till och med uppstå konkurrens med

högskoleutbildningar genom att antalet

praktikhandledare är för få. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om hur APU-

platserna skall kunna öka. Att fler elever skall ges

möjlighet till utlandsförlagd praktik och utbildning

är en lovvärd ambition, men det finns ingen analys

av utfallet i termer av utnyttjandegrad m.m. av det

statliga stöd som regeringen införde 2002 som

komplement till EU:s utbildningsprogram Leonardo da

Vinci. För att kunna ta ställning till om

möjligheterna till utlandsförlagd praktik och

utbildning bör öka bör sådan uppföljning först

presenteras.

70.Införande av lärlingsutbildning (punkt 59) -

m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 59 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkandena 25 och 26,

2003/04:Ub10 yrkande 1,

2003/04:Ub11 yrkandena 9 och 10,

2003/04:Ub12 yrkande 7

2003/04:Ub276 yrkande 31,

2003/04:Ub399 yrkande 1,

2003/04:Ub402 yrkande 1 och

2003/04:Ub496 yrkande 1

samt avslår motion

2003/04:Ub402 yrkande 2.

Ställningstagande

En ny modern och flexibel lärlingsutbildning bör

skapas. Den bör i hög utsträckning vara

arbetsplatsförlagd och involvera t.ex. det lokala

näringslivet, hantverksföreningar och det fria

kulturlivet. En lärlingsutbildning behövs för att

återskapa den miljö och de förhållanden som råder på

en arbetsplats, och det kan vara svårt för lärare i

skolan att hålla sig uppdaterade inom den aktuella

branschen. Utbildningen skall ha egna mål och ett

innehåll som skiljer sig från den studieförberedande

utbildningen. Genom att tidigt komma ut i

arbetslivet får eleverna en helhetsbild och en

direkt återkoppling till de kunskaper som förvärvas

i skolan. Många gånger kan intresset för kärnämnen

väckas hos elever som är skoltrötta när de upptäcker

att kunskaper i svenska och engelska är nödvändiga

för att kommunicera med kunder, kolleger och för att

läsa manualer eller att matematik behövs för att

programmera maskinerna i verkstaden. Det skall vara

möjligt för de elever som vill att komplettera sin

lärlingsutbildning för att nå högskolebehörighet.

Resursfrågan är viktig för att få en fungerande

lärlingsutbildning. Ersättningsfrågan måste lösas

för att företag, särskilt små, skall kunna medverka

i lärlingsutbildning, och ett hållbart

finansieringssystem för lärlingsutbildningen måste

tas fram.

71.Lokalt samråd (punkt 60) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 60 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 24

samt avslår motion

2003/04:Ub498 yrkande 16.

Ställningstagande

Frivilliga samråd kan ofta vara gynnsamma och leda

till en framgångsrik utveckling, men påtvingade

samråd blir tidsödande, byråkratiskt och fruktlöst.

Ännu fler pekpinnar från regeringen underlättar inte

skolsituationen för eleverna på de yrkesförberedande

programmen.

72.Lokalt samråd (punkt 60) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 60

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 16

samt avslår motion

2003/04:Ub9 yrkande 24.

Ställningstagande

Samverkan med arbetslivet bidrar till att

utbildningen håller hög kvalitet och ligger i fas

med arbetslivets förändringar. För att främja och

kontrollera den arbetsplatsförlagda utbildningen

borde en redovisning av skolornas samverkan med

näringslivet och det övriga arbetslivet finnas i

skolornas årliga kvalitetsredovisning.

73. Eftergymnasial yrkesutbildning (punkt

61) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 61

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 8.

Ställningstagande

Riksdagen beslutade i april 2004 att uttala att en

samlad översyn bör göras av de eftergymnasiala

yrkesutbildningarna. Kristdemokraterna förutsätter

att en parlamentariskt sammansatt utredning

tillsätts med ett öppet mandat att föreslå de

förändringar som behövs. Enligt vår uppfattning är

utgångspunkten att alla kvalificerade

yrkesutbildningar bör samlas under ett tak, i en

yrkeshögskola. Då kan kvaliteten i den kvalificerade

yrkeskunskapen utvecklas och en tydligare identitet

skapas. Yrkeshögskolan skall lokaliseras i

anslutning till de regionala högskolorna och precis

som den traditionella högskolan bestå av längre

program och kortare kurser. I en sådan modell finns

alla möjligheter att skapa yrkeshögskolekurser även

för pojkdominerade gymnasiala yrkesutbildningar som

i dag inte leder vidare till högskolan.

74.Ekonomiska konsekvenser (punkt 65) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 65 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 45.

Ställningstagande

Vid genomförandet av de förändringar som riksdagen

beslutar om är det nödvändigt att

finansieringsprincipen följs. Kommunernas redan

ansträngda ekonomi bör inte drabbas ytterligare

genom statsmakternas beslut.

75.Införande av entreprenörsutbildning (punkt

66) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 66 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 19

samt avslår motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 20 och

2003/04:Ub498 yrkande 17.

Ställningstagande

Svensk skola har varit dålig på att ta till vara den

blivande entreprenören och företagaren. Sverige har

en hög andel forskare och uppfinnare och många

patent söks jämfört med i andra länder. Men det är

för få av de patentsökta idéerna som utvecklas och

förverkligas. Det är därför viktigt dels att skolan

ger alla elever en förståelse för entreprenörskapets

betydelse för tillväxt, dels att skolan stimulerar

de elever som har ett intresse för företagande och

entreprenörskap. Alla begåvningar skall tillvaratas

inom gymnasieskolan, inte bara de traditionella

skolbegåvningarna utan också elever som t.ex. är

begåvade inom entreprenörskap. I gymnasieskolan bör

man inom ramen för de nationella programmen finna

lösningar som skapar större förståelse bland elever

av företagandets villkor. Det kan betyda att skolor

startar entreprenörsutbildning eller att

lärlingsutbildning startas med inriktning mot

företagande. I entreprenörsutbildningen bör ingå

kärnämnen som svenska, engelska och matematik samt

redovisning, affärsjuridik och marknadsföring.

76.Införande av entreprenörsutbildning (punkt

66) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 66

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 20 och

2003/04:Ub498 yrkande 17

samt avslår motion

2003/04:Ub367 yrkande 19.

Ställningstagande

Ett nationellt program med speciell inriktning på

företagande och entreprenörskap bör inrättas i

samarbete med näringslivet; något som ligger i linje

med det entreprenörskapsperspektiv som regeringen

säger sig vilja införa. Ett sådant program bör

inrikta sig på samarbete mellan små, medelstora och

stora företag inom samhällets alla sektorer. I ett

företagsinriktat program måste tonvikt läggas på

elevernas kreativitet och kapacitet att planera och

genomföra egna projekt.

77. Införande av humanistisk linje (punkt

67) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 67 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub12 yrkande 2.

Ställningstagande

Tidigare fanns en humanistisk linje i

gymnasieskolan, men under den omfattande förändring

som gymnasiet utsattes för i början av 1990-talet så

togs linjen bort. Det utrymme som språk, kultur och

historia har fått inom det samhällsvetenskapliga

programmet har inte varit tillräckligt. Att

humanistiska ämnen nedvärderats i gymnasiet har fått

återverkningar på hur eleverna prioriterat sin tid.

Antalet elever som läser språk har minskat avsevärt

på både det naturvetenskapliga och det

samhällsvetenskapliga programmet. Det har blivit

allt vanligare att eleverna bara läser första kursen

i ett visst språk, men hoppar av den andra kursen

och därmed inte får tillräckliga kunskaper i

språket. Detta har lett till att man på högskolan

numera tvingas anordna nybörjarkurser på

gymnasienivå i språk som tyska och franska.

Gymnasieskolan måste bidra till att betona vikten av

kunskap i humanistiska ämnen i ett modernt samhälle.

Det behövs en linje som skapar en stark grund för

bred kunskap i humanistiska ämnen som språk,

historia, litteratur och kultur. Precis som

naturvetenskap är en självklar grund för ett antal

olika inriktningar bör det humanistiska

kunskapsområdet vara det. I en språklig inriktning

bör eleverna läsa minst tre främmande språk.

78.Inriktning av studievägar i övrigt (punkt

68) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 68

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 8

samt avslår motionerna

2003/04:Ub395 yrkande 3 och

2003/04:MJ408 yrkande 34.

Ställningstagande

Att använda alla sinnen stimulerar till god

inlärning och förstärker elevernas självkänsla. De

praktisk-estetiska ämnena är därför en viktig del av

helheten i skolan och måste få genomslag i alla

skolans program. På samma sätt måste det råda en

rimlig avvägning mellan alla olika ämnesområden till

exempel mellan humaniora och teknik.

79.ANT-undervisning (punkt 69) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 69 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub367 yrkande 20 och

2003/04:Ub498 yrkande 37.

Ställningstagande

Undersökningar och rapporter visar att alltfler

ungdomar röker, konsumerar stora mängder alkohol och

prövar narkotika. Rök- och alkoholdebuten sker också

allt lägre ned i åldrarna. Tillgången på droger och

alkohol har ökat och inställningen till framför allt

narkotika har förändrats. Utvecklingen är mycket

oroande och vi anser att skolorna måste ta ett

större ansvar och förbättra sin ANT-undervisning,

både genom att förmedla kunskap och genom att föra

samtal och diskussioner med eleverna om droger och

deras effekter. En nationell handlingsplan för hur

kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och

tobak skall intensifieras behövs.

80.Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 70) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 70 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 21

samt avslår motion

2003/04:Ub498 yrkande 18.

Ställningstagande

Behovet att få reflektera över identitet,

sexualitet, kärlek och jämställdhet är stort bland

ungdomar. Det är viktigt att skolan utgör en arena

för fördjupade samtal kring sex och samlevnad och

ger eleverna möjlighet att ta ställning i dessa

frågor. En öppen och saklig diskussion skall också

syfta till att skapa ett klimat på skolan där

sexuella trakasserier och kränkningar är främmande.

Skolan skall ge allsidiga kunskaper om homo-, bi-

och heterosexualitet samt transsexualism.

Skolverkets kvalitetsgranskning av sex- och

samlevnadsundervisningen visar att skolorna får

dålig vägledning i de nationella styrdokumenten när

det gäller undervisning om sex och samlevnad.

Målskrivningar i läroplanen är betydelsefulla för

möjligheten att avsätta resurser, formulera mål för

det lokala arbetet och bedöma kvalitet och resultat.

Vi föreslår därför att det införs mål i läroplanen

som närmare definierar området sex och samlevnad.

81.Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 70) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 70

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 18

samt avslår motion

2003/04:Ub367 yrkande 21.

Ställningstagande

Under tonåren händer mycket med den emotionella

mognaden och det är viktigt att gymnasieskolan

hjälper eleverna att bearbeta frågor som rör

samlevnad. Det skall därför vara obligatoriskt med

sex- och samlevnadsundervisning.

82.Informationskampanj om kommunismens illdåd

(punkt 74) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 74 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 18 och

2003/04:Ub498 yrkande 10.

Ställningstagande

De flesta ungdomar har goda kunskaper om nazisternas

brott under andra världskriget men det är betydligt

färre som känner till de brott mot mänskligheten som

genomförts av kommunistiska regimer över världen.

Undervisningen om 1900-talets historia med fokus på

de samhällsförändringar som rör idéhistoria,

ideologier, kultur och migration måste därför

prioriteras. Det bör också genomföras en kampanj om

kommunismens illdåd, liknande satsningen Om detta må

ni berätta som behandlade nazismen och det judiska

folkmordet.

83.Rätt till modersmålsundervisning (punkt 76)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 76

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 38.

Ställningstagande

Genom modersmålet får vi tillgång till det egna

kulturarvet och därigenom utvecklar vi en tydlig

identitet och självkänsla. En tydlig identitet är

särskilt viktig för barn som invandrat från ett

annat land. I mötet med en ny kultur är den egna

självkänslan avgörande för förståelsen och viljan

att acceptera det nya. Forskningen visar också

entydigt att god kunskap i modersmålet är nödvändig

vid inlärningen av ett nytt språk. Bäst resultat

uppnås om barnet redan från mycket unga år aktivt

får utveckla och träna både sitt modersmål och det

nya språket. I dag finns möjlighet att läsa

modersmål även i gymnasiet, men eftersom rättigheten

är begränsad till att gälla under maximalt sju år

har de flesta inte längre rätt till

modersmålsundervisning i gymnasiet. Detta bör

ändras.

84.Omyndig elevs frånvaro (punkt 77) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 77

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 43 och

2003/04:Ub498 yrkande 34.

Ställningstagande

Föräldrar skall underrättas vid omyndig elevs

frånvaro i gymnasieskolan.

85. Elever med behov av särskilt stöd

(punkt 78) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 78 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 32.

Ställningstagande

Alla elever är olika och lär på olika sätt. Olika

intressen och begåvningar bidrar till mångfald och

skolan måste vara flexibel nog att kunna möta

eleverna där de står. Elever med behov av särskilt

stöd har en laglig rätt att få det stöd de behöver

och gymnasieskolan måste bli bättre på att

tillgodose dessa elevers behov. Den nuvarande

tillgången till speciallärare är otillräcklig,

vilket drabbar de studiesvaga eleverna. Individuella

studieplaner, stöd- och specialundervisning måste

utnyttjas i större utsträckning.

86.Elevvårdens betydelse (punkt 79) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 79

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagens motion

2003/04:Ub498 yrkande 33.

Ställningstagande

Det är av största vikt att elevhälsan,

skolsköterskor och kuratorer m.fl. får en

nyckelfunktion i framtidens skola. Under 1990-talet

drabbades elevvården hårt av nedskärningar vilket

innebar att lärarna fick bära ett allt större ansvar

för socialt arbete i avsaknad av annan personal. I

en tid då alltfler barn och unga drabbas av psykisk

ohälsa är det viktigt att det finns personal som

tidigt kan se att något håller på att gå snett och

sätta in förebyggande åtgärder. Elevvården bör få

större möjligheter att arbeta med förebyggande

hälsovård. Psykiskt och fysiskt välbefinnande är av

avgörande betydelse för lärandet och det är därför

viktigt att alla kommuner inventerar behovet av

elevvårdspersonal, men också får resurser för att

åtgärda det som varit eftersatt.

87. Profilskolor (punkt 80) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 80 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkandena 34 och 35.

Ställningstagande

Elever från olika boendemiljöer behöver integreras i

samma skola. Detta kan åstadkommas genom att skolor

får större möjlighet att profilera sig för att locka

elever utanför närområdet, och genom att elever får

större möjligheter att gå på en skola i ett annat

område än där de bor. Närhetsprincipen måste

överges. Det är orimligt att enbart barn som råkar

bo i närheten kan komma in på en attraktiv

gymnasieskola. Skolor måste därför kunna ges en

attraktiv profil för att dra till sig elever från

andra bostadsområden. Vi anser att en skola skall

kunna välja att låta en kurs återkomma i alla

kurspaket. Då kan man lägga in en kurs som motsvarar

skolans profilering, exempelvis inriktning mot

matematik eller historia, som eleverna på alla

program får läsa. Särskilt viktigt är att

gymnasieskolor i utsatta områden ges extra resurser

för att hindra utslagning av elever.

88.Rektors roll som pedagogisk ledare (punkt

81) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 81 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 20.

Ställningstagande

Det är nödvändigt att varje skola leds av personer

som har god kännedom om barns och ungdomars

utveckling och ett stort pedagogiskt kunnande.

Personalen bör kunna förvänta sig att rektorn har en

pedagogisk utbildning som minst motsvarar

utbildningen hos dem han eller hon skall leda.

Rektorer måste också ha goda ledaregenskaper så att

de i verklig mening kan vara ledare för såväl

skolans pedagogiska som administrativa verksamhet.

Det är dock viktigt att inte det pedagogiska

ledarskapet får stå tillbaka för en ökande börda av

administrativa uppgifter. Fler administrativa

uppgifter bör utföras av andra än rektorn. Eftersom

rektor skall finnas mitt inne i verksamheten får

inte ansvarsområdet vara större än att han/hon kan

vara väl förtrogen med verksamheten. I skolledningen

kan rektor kompletteras av ledare med särskilt

ansvar för ekonomiska och andra administrativa

uppgifter.

89.Skolledarutbildning (punkt 82) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 82

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

För att ytterligare utveckla rektorsrollen föreslår

Kristdemokraterna att skolledarutbildningen ses

över. En rektor skall för att anställas som rektor

ha en särskild rektorsexamen från

skolledarutbildningen.

90.Studier utomlands (punkt 83) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 83 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 30.

Ställningstagande

Skolan har ett ansvar för att möta den nya och mer

internationaliserade tidens skiftande behov. Med

förbättrade möjligheter till elevbyten, satsningar

på informationsteknik i skolan, utökade möjligheter

för elever att läsa språk och en internationellt

gångbar studentexamen vill vi ge alla elever en

bättre möjlighet att möta ett internationaliserat

samhälle.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Utbildningsgaranti (punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

De som inte har läst ett fullständigt program på

gymnasiet skall ges rätt att läsa in en motsvarande

utbildning som vuxen så att de når allmän behörighet

för att läsa på högskolan. Det är viktigt att alla

vuxenstuderande ges möjlighet att välja om de vill

utbilda sig i den kommunala vuxenutbildningen eller

genom en folkbildningsorganisation - och helst även

hos en annan anordnare av vuxenutbildning.

2. Lokala styrelser (punkt 17) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Det är skolans pedagoger - lärare och skolledare -

som måste bestämma hur målen för skolans verksamhet

skall uppnås. Vid beslut som gäller skolan måste

lärarnas professionella synpunkter få komma fram.

Detta gäller också vid utarbetande av nya

kursplaner. Att föräldrar och elever ges

valmöjligheter och inflytande över skolans

arbetsformer är mycket viktigt, men styrelser med

lekmän och elever kan inte få fatta beslut om

avgörande ekonomiska, pedagogiska och

ämnesteoretiska frågor i skolan. Staten måste värna

om lärarnas och rektorernas professionalism.

3. Beräkningen av interkommunal ersättning

(punkt 21) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet har under flera år begärt att riksdagen

beslutar om ändring av skollagen så att elevens

hemkommun blir skyldig att betala ersättning för

elevs utbildning i annan kommun också om

utbildningen erbjuds av hemkommunen. Många elever

har begränsats i sina val till gymnasiet av att de

bara får söka till ett gymnasium i hemkommunen. En

sådan ökad konkurrens mellan gymnasieskolorna gör

det möjligt att skapa profilskolor i utsatta

områden. Vi välkomnar nu regeringens förslag att det

skall vara möjligt för elever att söka till ett

gymnasium i annan kommun. Vi menar dock att

nationell skolpeng skall införas för att ge eleverna

en större frihet att helt välja skola, något som

också framgår i vår reservation avseende

förslagspunkt 21.

4. Moderna språkens ställning (punkt 39)

- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Vi menar att det är märkligt att alla betyg är lika

mycket värda vid intagningen till högskolan. Att

läsa språk är mer krävande än t.ex. vissa

hobbykurser som eleverna har som fritt val. För att

uppmuntra eleverna att läsa språk bör man ge

språkbetygen större betydelse vid antagningen till

högskolan. Betygen bör viktas så att de betyg väger

tyngst som har störst betydelse för

högskolestudierna. Dessutom kommer den framtida

arbetsmarknaden att ställa högre krav på de

anställdas språkkunskaper och kännedom om andra

länder och regioner än tidigare. Folkpartiet vill ge

alla elever en bättre möjlighet att möta ett

internationaliserat samhälle, bl.a. genom utökade

möjligheter att läsa språk.

5. Införande av ämnesbetyg (punkt 40) - c

av Sofia Larsen (c).

Centerpartiet anser att ämnesbetyg skall införas i

stället för kursbetyg. Ämnesbetyg skall sättas efter

varje avslutad kurs. Ett nytt ämnesbetyg sätts

sedan, och ersätter det gamla då eleven avslutat en

ny kurs i ämnet. Eleven får sedan ett slutbetyg i

ämnet som visar vad eleven kan när han eller hon

avslutar kursen.

6. Behörighetskrav till gymnasiet (punkt 50) -

c

av Sofia Larsen (c).

Centerpartiet anser att delar av gymnasieskolan

behöver förändras men att den stora lösningen finns

på annat håll. Gymnasieskolans problem kommer till

stor del från grundskolan eftersom många elever inte

får med sig tillräckliga kunskaper därifrån. Om

regeringen inte börjar från början och löser

problemen där de uppstår kommer vi aldrig att få den

gymnasieskola vi önskar, en gymnasieskola som höjer

den allmänna utbildningsnivån och förbereder alla

för ett livslångt lärande. En uppmaning till

regeringen är att i stället för att koncentrera sig

på att hitta små lösningar för gymnasieskolan borde

regeringen lägga mer kraft vid att se till att alla

elever har med sig tillräckliga förkunskaper från

grundskolan.

7. Individuella program vid fristående skolor

(punkt 54) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Miljöpartiet anser att det bör vara möjligt för

fristående skolor att driva individuella program. Vi

menar dock att det för närvarande finns vissa frågor

som måste lösas innan en sådan förändring kan

genomföras. Vi har för avsikt att återkomma med

förslag om individuella program vid fristående

skolor.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2003/04:140 Kunskap och

kvalitet - elva steg för utveckling av

gymnasieskolan föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100).

Lagförslaget återfinns som bilaga 2 till detta

betänkande.

Följdmotioner

2003/04:Ub7 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om arbetsplaneringen på

gymnasieskolan.

2003/04:Ub8 av Margareta Sandgren m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att aktivt följa

upp effekterna av frisök i gymnasiet.

2003/04:Ub9 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att gymnasieelever

bör få styra huvuddelen av sin utbildnings

utformning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla

gymnasieutbildningar inte behöver leda till

akademiska studier.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheter till

högskolekurser i gymnasieskolan.

4. Riksdagen beslutar att behörighetskraven till

gymnasiets nationella program skall ligga fast vid

godkänt i svenska/svenska 2, matematik och

engelska.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

eleverna har erforderliga kunskaper med sig från

grundskolan.

6. Riksdagen begär att regeringen utreder hur fler

betygssteg kan införas och återkommer med förslag

till riksdagen.

7. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om att elever återkommande skall kunna

tentera upp betyg under skoltiden.

8. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om att elever skall kunna tentera av

kurser under skoltiden.

9. Riksdagen avslår förslaget om att införa

ämnesbetyg i gymnasieskolan.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stress i skolan

och dess orsaker.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om antagningssystemet

till högre utbildning.

12. Riksdagen beslutar att det för gymnasieexamen

skall krävas godkänt i 90 % av fullständig

studiegång varav minst betyget Godkänd skall vara

uppnått i kärnämnena svenska/svenska 2, matematik

och engelska samt godkänt gymnasiearbete.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det individuella

programmet.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever på det

individuella programmet skall få möjlighet att få

sin utbildning i en fristående skola.

15. Riksdagen begär att regeringen återinför en

riksprislista för gymnasieskolan där lägsta

ersättning per program och inriktning anges.

16. Riksdagen beslutar att frisökning till

gymnasieskolan skall omfatta också lokala program.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

antagningsmodeller till gymnasieskolor inte skall

centralstyras.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inkonsekvensen i

regeringens förslag vad avser kärnämnens

omfattning.

19. Riksdagen beslutar att svenska/svenska 2,

matematik, engelska samt historia skall vara

obligatoriska kärnämnen i gymnasieskolan och att

gymnasiearbetet skall vara obligatoriskt.

20. Riksdagen beslutar att historia blir kärnämne

omfattande 100 poäng.

21. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

ett förslag om att ge samtliga elever i

gymnasieskolan rätt att läsa 100 poäng idrott och

hälsa, 100 poäng samhällskunskap respektive 50

poäng religionskunskap, 50 poäng naturkunskap och

50 poäng estetisk verksamhet.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om historieämnets

betydelse.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristerna i dagens

gymnasieskola för den fjärdedel av gymnasisterna

som inte når slutbetyg inom fyra års studier.

24. Riksdagen avslår regeringens förslag om

obligatoriska lokala samråd.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en modern

lärlingsutbildning.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten att läsa in

behörighet till akademiska studier.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om infärgning av

kärnämnen.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvalitetssäkring

av lokala kurser.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvalitetssäkring

av skolor.

2003/04:Ub10 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

lärlingsutbildningens utformning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det

arbetsplatsförlagda lärandet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

finansieringssystem för vidgat arbetsplatsförlagt

lärande.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

yrkesutbildningsdelegation.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den

utlandsförlagda utbildningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunernas ansvar

för ungdomar under 20 år som saknar

gymnasieutbildning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lagreglering

av likvärdigheten mellan individuella program

tidigareläggs till den 1 juli 2005 samt förslag om

finansiering av densamma.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inriktningen av

översynen av de eftergymnasiala

yrkesutbildningarna.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

helhetsperspektiv på utbildning.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppmuntra

olika examinationsformer.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av fler

steg i betygssystemet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utformningen av

ämnesbetygen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kraven för

gymnasieexamen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasiearbetet.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationella prov i

samtliga kärn- och karaktärsämnen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om historieämnets

omfattning för de elever som i dag läser historia.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kärnämneskursen i

historia.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskilda insatser

i gymnasieskolan för att upplysa om kommunismens

illdåd mot mänskligheten.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

religionskunskapsämnet.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

nationellt program med speciell inriktning på

företagande och entreprenörskap.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om perspektiven i

gymnasieskolan.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förslag till

förändrade tillträdesregler till högskolan.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de moderna

språkens ställning i gymnasieskolan.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever

parallellt skall kunna läsa kurser på olika skolor

i samverkan.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

ersättningsmodellen för frisök.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en uppföljning av

modellen av frisök.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående

gymnasieskolors möjlighet att erbjuda det

individuella programmet.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

inackorderingstillägget.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

antagningskriterier till gymnasieskolan.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att varje skola i

sin kvalitetsredovisning skall redogöra för hur

arbetet med värdegrundsfrågorna fungerar och

utvecklas.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder mot

mobbning i gymnasieskolan.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

ansvarskontrakt i gymnasieskolan.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de individuella

studieplanerna.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regler för varje

skola för att möjliggöra arbetsro.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

bryta snedfördelning vad gäller kön och den

sociala snedrekryteringen.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

kontakterna mellan gymnasielärarna och

forskningen.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvecklingssamtal

med omyndig elevs föräldrar.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lokala styrelser

för gymnasieskolor.

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad samverkan

mellan grundskolan och gymnasieskolan samt mellan

gymnasieskolan och högskolan.

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en lagstadgad

miniminivå för elevinflytande.

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utarbetande av

måldokument för elevinflytandet.

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevrådsarbete

skall anges som merit i slutbetyget från

gymnasieskolan.

43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att föräldrar

skall underrättas vid omyndig elevs frånvaro i

gymnasieskolan.

44. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen

(1985:1100) i enlighet med vad som i motionen

anförs.

45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

finansieringsprincipen.

46. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppföljning och

utvärdering av förändringarna i gymnasieskolan.

2003/04:Ub11 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att införa en

individuell kunskapsrätt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att införa

flexibel skolstart.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att eleven

måste vara godkänd i samtliga kärnämnen och

inriktningsblockets karaktärsämnen för att få ut

gymnasieexamen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att på sikt

avskaffa individuella programmet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Skolverket

får i uppdrag att se till att skolorna följer de

uppsatta reglerna om att alla elever skall ha en

individuell studieplan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en

kontrollstation införs efter tre år för att se hur

utfallet med frisök blev.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en översyn

bör göras av reglerna för inackorderingsstöd.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

Yrkesutbildningsdelegationen bör se över frågor om

handledare samt ersättning vid APU.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Skolverket

bör se över hur ett hållbart finansieringssystem

för lärlingsutbildningen kan se ut.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Svenskt

Närlingsliv, Företagarna samt Kommunförbundet

m.fl. involveras i arbetet med att utforma en ny

modern lärlingsutbildning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att det

individuella valet minskas till 250 poäng och att

karaktärsämnena samt gymnasiearbetet omfattas av 1

450 poäng.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

möjligheten att genomgå prövning för att höja

betyg bör återinföras i gymnasieförordningen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att permanenta

den försöksverksamhet som i dag pågår med lokala

styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör återkomma med förslag på hur vi skall få en

mer jämställd gymnasieskola.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om införandet av

en utbildningsgaranti upp till 25 års ålder.

2003/04:Ub12 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa det

kursutformade gymnasiet och ersätta det med ett

linjegymnasium med ämnen som kan variera till

innehåll och omfattning mellan olika

utbildningslinjer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en ny

humanistisk utbildning i gymnasieskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

terminsbetyg.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det

individuella valet i sin nuvarande utformning tas

bort och ersätts av val mellan ämnen som bidrar

till att eleven når linjens mål.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

skall ges i uppdrag att öka omfattningen av

karaktärsämnena och införa kärnämnet historia på

utrymme som tas från det valbara utrymmet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta

examina från gymnasiet för vilka det är

obligatoriskt att ha godkända betyg i alla

kärnämnen och andra viktiga ämnen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta en

lärlingsutbildning med egna mål och ett innehåll

som skiljer sig från den studieförberedande

utbildningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att individuella

programmet skall avskaffas på gymnasiet så att

ansvaret förs över till grundskolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

nationell skolpeng.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att främja

jämställdheten i gymnasieskolan.

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lokala

skolstyrelser med elevmajoritet införs i

gymnasieskolan.

2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):

28. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om samlat behörighetstest till gymnasiet.

29. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om bibehållna antagningskrav till

gymnasiet.

30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om gymnasieskolan och allmän

högskolebehörighet.

31. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om en arbetsplatsförlagd

lärlingsutbildning.

2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

10. Riksdagen begär att regeringen snarast

återkommer med förslag som innebär att

elevfackligt arbete skall vara meriterande.

2003/04:Ub310 av Mona Berglund Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att införa förberedande

körkortsutbildning inom gymnasieskolan.

2003/04:Ub336 av Kenneth G Forslund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att på gymnasienivå rusta

unga människor med utbildning i privatekonomi.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att godkända betyg

i svenska (svenska som andraspråk), engelska eller

matematik skall vara standardkrav för att få börja

i gymnasieskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att det i

särskilda fall skall vara möjligt att skapa en

anpassad gymnasieutbildning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att försök skall

genomföras med externa examinationer.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa det

individuella programmet och successivt föra över

merparten av dess resurser till grundskolan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

högskolebehörighet inte skall vara ett nödvändigt

mål för alla elever.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka

specialiseringen i yrkesutbildningarna.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alternativa kurser

i kärnämnena.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att högre

förkunskapskrav skall införas för vissa

gymnasieprogram.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa

kursbetygen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en internationellt

jämförbar studentexamen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

yrkesinriktade program med yrkesexamen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en modern

lärlingsutbildning med lärlingsexamen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever som går

i gymnasieskolan skall kunna pröva för ett högre

betyg också sedan de erhållit betyget Godkänd.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

entreprenörsutbildning.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

handlingsplan mot ungas missbruk av alkohol,

narkotika och tobak skall utarbetas.

21. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av läroplanen för de

frivilliga skolformerna så att mål anges för sex-

och samlevnadsundervisningen.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undervisning i

alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökade

möjligheter för gymnasieelever att studera

utomlands.

31. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av 7 kap. 13 a §

gymnasieförordningen så att elever som

tillgodoräknar sig utlandsstudier på en svensk

gymnasieskola också skall kunna erhålla betygen

Väl godkänd och Mycket väl godkänd.

33. Riksdagen beslutar om ändring av 5 kap. 24 § 1

skollagen så att elevens hemkommun blir skyldig

att betala ersättning för elevs utbildning i annan

kommun också om utbildningen erbjuds av

hemkommunen.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om profilskolor och

om att gymnasieskolor i utsatta områden skall få

extra resurser.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de valbara

kurserna får användas till att ge en skola en viss

profil.

2003/04:Ub376 av Maria Hassan och Inger Nordlander

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kurser i kvinno- och

migrationshistoria.

2003/04:Ub387 av Anna Grönlund (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomföra en

informationskampanj på gymnasieskolorna i

Norrbotten om sexhandeln och dess konsekvenser.

2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att utöka

kärnämnena med ämnet historia.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ge

Skolverket i uppdrag att se till att

gymnasieskolorna följer de uppsatta reglerna om

att alla elever skall ha en individuell

studieplan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att återinföra

rätten att tentera om betyg.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inrätta en

gymnasieexamen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att permanenta

försöksverksamhet med lokala styrelser med

elevmajoritet i gymnasieskolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att införa en

utbildningsgaranti för alla upp till 25 års ålder.

2003/04:Ub395 av Margareta Andersson och Kenneth

Johansson (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

naturbruksgymnasierna får ökat ansvar att utbilda

och sammanföra olika aktörer inom grön

rehabilitering.

2003/04:Ub399 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om införande av ett lärlingsprogram inom

gymnasieskolans ram.

2003/04:Ub402 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en uppvärdering av

praktiska yrkesutbildningar och en ny

lärlingsutbildning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Filipstad som

möjlig försökskommun för en ny lärlingsutbildning.

2003/04:Ub407 av Catharina Bråkenhielm (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avgiftsfri skolmat på

gymnasiet.

2003/04:Ub409 av Margareta Israelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om svenska ungdomars möjlighet

till utbildning i dansk efterskole.

2003/04:Ub449 av Susanne Eberstein och Göran

Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avgiftsfri lunch för elever

i grund- och gymnasieskolan.

2003/04:Ub457 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

konsumentkunskap skall vara obligatoriskt i

gymnasieskolan.

2003/04:Ub481 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införandet av en

trafikantutbildning och en förberedande

körkortsutbildning i skolan.

2003/04:Ub492 av Matilda Ernkrans och Hillevi

Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en förberedande teoretisk

körkortsutbildning som ett frivilligt tillval i

gymnasieskolan.

2003/04:Ub496 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en ny

lärlingsutbildning i gymnasieskolan bör införas.

2003/04:Ub498 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att varje skola i

sin kvalitetsredovisning skall redogöra för hur

arbetet med värdegrundsfrågorna fungerar och

utvecklas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i samtliga

ämnen utveckla kunskapssynen i enlighet med

läroplanen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kravet på

direkt högskolebehörighet tas bort, men att

möjligheten att komplettera studierna för att få

behörigheten alltid skall finnas på alla program.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det

individuella programmet skall finnas kvar och

utvecklas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

bryta snedfördelning vad gäller kön och den

sociala snedrekryteringen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om insatser för att i

gymnasieskolan skapa en modern bild av

högskolestudier.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever

parallellt skall kunna läsa kurser på olika skolor

i samverkan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de praktisk-

estetiska ämnenas betydelse.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra

historieämnet till kärnämne.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskilda insatser

i gymnasieskolan för att upplysa om kommunismens

illdåd mot mänskligheten.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

religionskunskapsämnet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av fler

steg i betygssystemet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en övergång

från kursbetyg till sammanvägda ämnesbetyg skall

ske.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationella prov i

samtliga kärn- och karaktärsämnen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av

gymnasieexamina med olika inriktning.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbetet med

närings- och arbetslivskontakter skall finnas med

i skolornas kvalitetsredovisning.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

nationellt program med speciell inriktning på

företagande och entreprenörskap.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sex- och

samlevnadsundervisningen görs obligatorisk.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka rektors

roll som pedagogisk ledare.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

skolledarutbildningen.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en rektor som

anställs i gymnasieskolan skall ha erlagt

rektorsexamen.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om upprättandet av

ansvarskontrakt i gymnasieskolan.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvecklingssamtal

med omyndig elevs föräldrar.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lokala styrelser

för gymnasieskolor.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad samverkan

mellan grundskolan och gymnasieskolan.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en lagstadgad

miniminivå för elevinflytande.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utarbetande av

måldokument för elevinflytandet.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevrådsarbete

skall anges som merit i slutbetyget från

gymnasieskolan.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevernas

behov av särskilt stöd skall tillgodoses.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elevvårdens

betydelse.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att föräldrar

skall underrättas vid omyndig elevs frånvaro i

gymnasieskolan.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att staten skall

stimulera samverkan mellan kommunernas

gymnasieskolor.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ANT-utbildningen.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

modersmålsundervisning i gymnasieskolan.

2003/04:L283 av Anita Johansson m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

förbättrad undervisning i konsumentkunskap och

privatekonomi i skolan.

2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrott och hälsa

som kärnämne i skolan.

2003/04:T469 av Birgitta Carlsson och Rigmor

Stenmark (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan

bör erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.

2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasieutbildning

med inriktning på fiske.

2003/04:A257 av Anders G Högmark m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det nuvarande

utbildningssystemet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen

(1985:1100)[1]

dels att 5 kap. 4 c, 9, 11, 14, 24 och 33 §§ samt

bilaga 2 skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

5 kap. 24 a §, av

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

5 kap.

4 c §[2]

-----------------------------------------------------

Omfattningen av studierna på nationella och

specialutformade program

betecknas med gymnasiepoäng. Vissa bestämmelser om

utbildningens

omfattning på de nationella och specialutformade

programmen

(poängplan) framgår av bilaga 2. Regeringen eller

den myndighet som

regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

tillämpningen av

poängplanen.

Utbildningen inom varje ämne sker i form av en

eller flera kurser. För

varje kurs skall det anges hur många gymnasiepoäng

den omfattar.

-----------------------------------------------------

Efter varje kurs har Efter varje kurs har

eleven rätt eleven rätt

att få betyg. Har eleven att få betyg i ämnet. Har

enligt eleven

detta betyg minst enligt detta betyg minst

uppfyllt uppfyllt

kurskraven är kommunen kurskraven är kommunen

inte inte

skyldig att erbjuda skyldig att erbjuda

eleven eleven

ytterligare utbildning ytterligare utbildning

inom den inom den

kursen. kursen.

Bevis om gymnasieexamen

skall utfärdas till den

elev som fullföljt hela

utbildningen på ett

nationellt eller

specialutformat program

och som därvid

- uppfyllt kurskraven på

kurser omfattande minst 2

150 poäng

samt

- fått minst betyget

Godkänt på

gymnasiearbetet.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

9 §

-----------------------------------------------------

Regeringen eller den Regeringen eller den

myndighet som regeringen myndighet som regeringen

bestämmer får för vissa bestämmer får för

utbildningar fastställa vissa utbildningar för

det viss tid

område från vilket fastställa det område

sökanden i från vilket sökanden i

första hand skall tas första hand skall tas

emot och hur många emot och hur många

platser dessa platser dessa

utbildningar utbildningar får omfatta.

får omfatta.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen

eller

landstinget beslutar om någon sökande inte skall tas

emot därför att han

inte är behörig.

Styrelsen för utbildningen beslutar också om

mottagande av en

sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller

samverkans-

området för utbildningen.

-----------------------------------------------------

Styrelsens beslut enligt Styrelsens beslut enligt

första första

och andra styckena får och andra styckena får

överklagas hos överklagas

Skolväsendets av sökanden hos

överklagandenämnd av Skolväsendets

sökanden. överklagandenämnd. Vid

beslut

om mottagande till ett

nationellt

program av en sökande som

huvudmannen inte är

skyldig att ta emot

enligt 8 eller 9 § får

endast frågan om sökanden

uppfyller

behörighetsvillkoren

överklagas.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

14 §

-----------------------------------------------------

Regeringen eller den Regeringen eller den

myndighet som regeringen myndighet som regeringen

bestämmer får bestämmer får

föreskriva att vissa föreskriva att vissa

utbildningar utbildningar under viss

skall utgöra tid skall utgöra

specialutformade eller specialutformade eller

individuella program som individuella program som

står står öppna för

öppna för sökande från sökande från hela landet

hela landet och hur många och hur många platser

platser dessa dessa utbildningar

utbildningar får omfatta. får omfatta.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

24 §[3]

-----------------------------------------------------

I fall som avses i 22 och I fall som avses i 22

23 §§ och 23 §§ är dock

är dock hemkommunen inte hemkommunen inte skyldig

skyldig att betala att betala ersättning när

ersättning, om mottagande har skett på

det är fråga om annan grund än enligt 8

eller 17 § och

1. ett nationellt eleven har tagits emot på

program eller ett

utbildning med en nationellt program där

nationellt huvudmannen erbjuder en

fastställd inriktning lokalt

inom ett fastställd inriktning.

sådant program som

kommunen

själv erbjuder, utom då

eleven har

tagits emot med stöd av 8

§ tredje stycket 1 och 3

eller 29 §, eller

2. utbildning med en

lokalt

fastställd inriktning

inom de

-----------------------------------------------------

nationella programmen.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

24 a §

-----------------------------------------------------

Om inte den anordnande

huvudmannen och

hemkommunen kommer

överens om annat, och

inte heller annat följer

av andra stycket, skall

den interkommunala

ersättningen beräknas

enligt

anordnarens självkostnad.

Erbjuds utbildningen av

hemkommunen skall

ersättningen, utom i fall

som avses i 8 § tredje

stycket 1 samt 16 och 17

§§, högst uppgå till den

kostnad som

hemkommunen själv har för

motsvarande utbildning.

Är

anordnarens kostnad lägre

skall hemkommunen i

stället ersätta den lägre

kostnaden.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

33 §[4]

-----------------------------------------------------

Till elever i Till elever i

gymnasieskolan gymnasieskolan som

som behöver inackordering behöver inackordering

till till följd av skolgången

följd av skolgången skall skall hemkommunen lämna

hemkommunen lämna ekonomiskt stöd i de fall

ekonomiskt stöd. eleven tagits emot enligt

Skyldigheten gäller till 8 § eller

och går på utbildning som

med det första avses i 13 §. Detsamma

kalenderhalvåret gäller elever som

det år då ungdomarna fullföljer sina studier

fyller tjugo enligt 17 §. Skyldigheten

år. Stödet skall avse gäller till och med

boende, det första

fördyrat uppehälle och kalenderhalvåret det år

resor till då ungdomarna fyller

och från hemmet. Stödet tjugo år.

skall ges kontant eller Stödet skall avse boende,

på annat lämpligt sätt fördyrat uppehälle och

enligt kommunens resor till och från

bestämmande. Om stödet hemmet. Stödet skall ges

ges kontant, skall det kontant eller på annat

utgå med lägst 1/30 av lämpligt sätt enligt

basbeloppet enligt lagen kommunens bestämmande. Om

(1962:381) om allmän stödet ges kontant, skall

försäkring det utgå

för varje hel med lägst 1/30 av

kalendermånad under prisbasbeloppet enligt

vilken eleven bor lagen (1962:381) om

inackorderad. Beloppet allmän försäkring för

får avjämnas till närmast varje hel

lägre hela tiotal kronor. kalendermånad under

vilken

eleven bor inackorderad.

Beloppet får avjämnas

till närmast lägre

hela tiotal kronor.

-----------------------------------------------------

Första stycket gäller dock inte de elever som avses

i 27 §. Första

stycket gäller inte heller i fråga om utlandssvenska

elever som får

inackorderingstillägg enligt studiestödslagen

(1999:1395).

I 31 a § finns bestämmelser om hemkommunens

skyldighet att utge

ersättning för vissa kostnader för elever som

genomgår Rh-anpassad

utbildning.

-----------------------------------------------------

____________

1. Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 9

och 14 §§ den 1 januari

2005 och i övrigt den 1 januari 2007.

2. Äldre bestämmelser skall tillämpas på

utbildning som har påbörjats

före den 1 juli 2007.

3. Beslut med stöd av 5 kap. 9 och 14 §§ som har

fattas före den 1

januari 2005 och som inte innehåller någon

tidsbegränsning skall

upphöra att gälla den 1 januari 2007.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1997:1212.

[2]: Senaste lydelse 1999:180.

[3]: Senaste lydelse 1999:180.

[4]: Senaste lydelse 2000:1439.

Bilaga

2[5]

Nuvarande lydelse

Poängplan för nationella och specialutformade

program i gymnasieskolan

Ämne gymnasiepoäng

Ämnen som i nedan angiven omfattning

ingår i alla nationella och specialutformade

program, (Kärnämnen)

Svenska/Svenska 200

som andraspråk

Engelska 100

Matematik 100

Idrott och hälsa 100

Samhällskunskap 100

Religionskunskap 50

Naturkunskap 50

Estetisk verksamhet50

Ämnen genom vilka programmet1 450

får sin karaktär inklusive projekt-

arbete om 100 gymnasiepoäng

Individuella val 300

Summa gymnasiepoäng 2 500

**FOOTNOTES**

[5]: Senaste lydelse 1999:180.

Föreslagna lydelse

Poängplan för nationella och specialutformade

program i gymnasieskolan

Ämne gymnasiepoäng

Ämnen som i nedan angiven omfattning

ingår i alla nationella och specialutformade

program, (Kärnämnen)

Svenska/Svenska 200

som andraspråk

Engelska 100

Matematik 100

Idrott och hälsa 100

Samhällskunskap 100

Religionskunskap 50

Naturkunskap 50

Estetisk verksamhet 50

Historia 50

Ämnen genom vilka programmet1 400

får sin karaktär inklusive gymnasie-

arbete om 100 gymnasiepoäng

Individuella val 300

Summa gymnasiepoäng 2 500

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag - m

Av reservanterna (m) föreslagen

ändring i skollagen (1985:1100)

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Reservanternas förslag

-----------------------------------------------------

5 kap.

4 c §[6]

-----------------------------------------------------

Omfattningen av studierna på nationella och

specialutformade program

betecknas med gymnasiepoäng. Vissa bestämmelser om

utbildningens