Bet. 2003/04:UBU16

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU16

Jämställdhet inom utbildning och forskning

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 34

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2003,

vilka tar upp jämställdhetsfrågor inom utskottets

område.

Motionsyrkandena behandlar jämställdhetsarbetet i

förskola och skola samt jämställdhetsfrågor inom

grundläggande högskoleutbildning och i forskning och

forskarutbildning.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

I betänkandet finns reservationer från Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Miljöpartiet de gröna samt särskilda yttranden från

Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Jämställdhet i förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub352,

2003/04:Ub371,

2003/04:Ub382 yrkande 1 samt

2003/04:Ub438 yrkande 15.

2. Jämställdhet i grundskolan och i

gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 16,

2003/04:Ub367 yrkande 22,

2003/04:Ub388 yrkande 19,

2003/04:Ub392 yrkande 22,

2003/04:Ub439 yrkande 5 samt

2003/04:A302 yrkande 4.

Reservation 1 (fp)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (c)

Reservation 4 (mp)

3. Utformningen av läromedel

Riksdagen avslår motion

2003/04:A302 yrkande 6.

Reservation 5 (c)

4. Jämställdhetslagens tillämpning i skolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 19 samt

2003/04:A302 yrkande 3.

Reservation 6 (fp, c, mp)

5. Jämställdhet inom högskolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub319,

2003/04:Ub390 yrkande 6 samt

2003/04:Ub499 yrkande 10.

Reservation 7 (kd)

Reservation 8 (c)

6. Åtgärder mot diskriminering i högskolan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub414 yrkande 20.

Reservation 9 (fp, mp)

7. Genusperspektiv i medicinska m.fl.

utbildningar

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub350 yrkande 2,

2003/04:Ub354,

2003/04:Ub359 samt

2003/04:A302 yrkande 1.

Reservation 10 (fp)

8. Jämställdhet inom forskarutbildningen och

i forskarkarriären

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub390 yrkande 25,

2003/04:Ub509 yrkande 2 samt

2003/04:A371 yrkande 25.

Reservation 11 (kd)

Reservation 12 (fp, c)

9. Kvinnliga doktoranders utsatthet

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub509 yrkande 5.

Reservation 13 (kd, mp)

10. Genusperspektiv inom medicinsk forskning

m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub350 yrkandena 1, 3, 4 och 5,

2003/04:Ub420,

2003/04:Ub465,

2003/04:Ub509 yrkande 4,

2003/04:So394 yrkande 11 samt

2003/04:A371 yrkande 4.

Reservation 14 (kd)

Stockholm den 9 september 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger

Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Louise

Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Göran Persson

i Simrishamn (s), Per Bill (m) och Christer

Erlandsson (s).

2003/04

UbU16

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2003 väcktes 34

motionsyrkanden rörande jämställdhet inom utbildning

och forskning. Dessa behandlas i detta betänkande.

Motionsyrkandena handlar om jämställdhetsarbetet i

förskola och skola samt om jämställdhetsfrågor inom

grundläggande högskoleutbildning och i forskning och

forskarutbildning.

Förslagen i motionerna återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Jämställdhet inom förskolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden rörande

arbetet med jämställdhet inom förskolan.

Utskottet hänvisar till gällande

bestämmelser, vidtagna och pågående åtgärder

samt utredningsarbete.

Motioner

Synpunkter på jämställdhetsarbetet i förskolan och

hur detta kan förbättras förs fram i flera motioner.

Kristdemokraterna understryker i motion

2003/04:Ub438 yrkande 15 vikten av

jämställdhetsprojekt inom förskolan, där

förskolepersonal får möjlighet att reflektera över

sitt beteende gentemot pojkar respektive flickor i

olika situationer. I motion 2003/04:Ub382 (fp)

yrkande 1 framförs att såväl kommunala som

fristående förskolor skall omfattas av obligatoriska

feministiska jämställdhetsplaner för förskolan.

Obligatoriska feministiska jämställdhetsplaner på

dagis är ett första steg för att luckra upp

könsrollerna och skapa ett friare samhälle, skriver

motionärerna. I motion 2003/04:Ub371 (fp)

framhåller motionären att förskolans läroplan måste

ses över så att samtliga förskolor får i uppdrag att

genomföra feministiska jämställdhetsplaner.

Jämställdhetsarbetet måste genomsyra pedagogiken

samt integreras inom den ordinarie verksamheten.

Motionären är kritisk till den av regeringen

inrättade jämställdhetsdelegationen och anser att

ansvaret för att förstärka jämställdhetsarbetet i

förskolorna bör vara underställt Myndigheten för

skolutveckling. Jämställdhet måste integreras inom

den ordinarie undervisningen. I motion 2003/04:Ub352

(s) välkomnas den jämställdhetsdelegations insatser

som regeringen planerar att inrätta. Motionären

anser att de insatser som delegationen skall ägna

sig åt är mycket viktiga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Målet för jämställdhetsarbetet finns tydligt

formulerat i de nationella styrdokumenten.

Förskolans verksamhet skall utformas i

överensstämmelse med grundläggande nationella

värden. Kommunerna ansvarar för att förskolepersonal

har kunskap om de föreskrifter som gäller för

förskolan.

Av förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår att

jämställdhet mellan könen tillhör de värden som

förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.

Regeringen fattade den 14 augusti 2003 beslut att

tillsätta en jämställdhetsdelegation (dir. 2003:101)

i syfte att uppmärksamma, intensifiera och utveckla

arbetet med jämställdhet mellan könen i förskolan.

Uppdraget gäller både kommunala och fristående

förskolor. Pojkars och flickors livsutrymme får,

enligt regeringen, inte begränsas av könsspecifika

normer och värderingar. Delegationen för

jämställdhet i förskolan påbörjade arbetet i

december 2003. Uppdraget löper t.o.m. den 30 juni

2006. Delegationens uppgift är att lyfta fram,

förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i

förskolan genom att bl.a. fördela medel till

jämställdhetsprojekt. Delegationen skall också lyfta

fram goda exempel på insatser i Sverige och i andra

länder för att stimulera fler män att söka sig till

utbildningar med inriktning mot barn och arbete i

förskolan samt att aktivt arbeta för att behålla män

som redan arbetar i förskolan. Delegationen skall

också välja ut och dokumentera ett antal förskolors

jämställdhetsarbete och sprida dessa kunskaper och

erfarenheter, sammanställa den kunskap om

jämställdhet och genus som finns i dag och se till

att den når ut i förskolan samt identifiera det

kunskapsbehov som finns när det gäller förskolans

arbete med jämställdhet. Dessutom skall delegationen

undersöka vilken utbildning i genuskunskap och

jämställdhet som blivande förskollärare får ta del

av på lärarhögskolorna. Delegationen skall också

föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt

jämställdhetsarbete för förskolan skall utvecklas

och stärkas.

För delegationens arbete avsätts sammanlagt 12,5

miljoner kronor under perioden den 1 december 2003

till den 30 juni 2006 (prop. 2003/04:1 utgiftsområde

16 s. 68). Delegationen för jämställdhet i förskolan

har hittills delat ut 2,5 miljoner till 18 projekt

för jämställdhetsarbete i förskolan.

Sedan år 2002 finns särskilda medel avsatta för

att utbilda pedagogiska resurspersoner i

jämställdhet och genuskunskap. Målet har varit att

det år 2004 skall finnas minst en sådan resursperson

i varje kommun. Utbildningen bedrivs på uppdrag av

Myndigheten för skolutveckling av de nationella

värdegrundscentrumen vid Göteborgs och Umeå

universitet. Denna utbildning omfattar både

förskolan och grund- och gymnasieskolan.

Utskottet anser att arbetet för ökad jämställdhet

inom förskolan är mycket angeläget för förskolans

utveckling. Utskottet avvisar förslaget om

feministiska jämställdhetsplaner mot bakgrund av att

Delegationen för jämställdhet i förskolan som ovan

nämnts har till uppgift att föreslå lämpliga

insatser för hur ett långsiktigt jämställdhetsarbete

för förskolan skall utvecklas och bedrivas.

Jämställdhet i grundskolan och inom

gymnasieskolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden avseende

arbetet med jämställdhet i grundskolan,

jämställdhetslagens tillämpning samt

läroböckers utformning. Utskottet hänvisar

till gällande bestämmelser, vidtagna och

pågående åtgärder samt utredningsarbete.

Jämför reservationerna 1 (fp), 2 (kd), 3 (c),

4 (mp), 5 (c) samt 6 (fp, c, mp).

Motioner

Frågor om jämställdhetsarbetet i grund- och

gymnasieskolan behandlas i flera motioner.

Folkpartiet understryker i motion 2003/04:Ub367

yrkande 22 vikten av att all undervisning skall

genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Ett

aktivt jämställdhetsarbete behöver bedrivas på många

fronter och med olika innehåll och metoder, anser

motionärerna. Samma yrkande återfinns i Folkpartiets

motion 2003/04:Ub388 yrkande 19, där det särskilt

framhålls att ett jämställdhetsperspektiv måste

genomsyra allt arbete i skolan, i relationen mellan

elever och lärare, i skolans ledning, i styrdokument

samt i lärarutbildningen. Kristdemokraterna påpekar

i motion 2003/04:Ub439 yrkande 5 att flickors och

pojkars olika sätt att uttrycka sig både verbalt och

med kroppsspråk måste uppmärksammas. Jämställdhet

är, enligt motionärerna, en av de viktigaste

frågorna som behöver etisk belysning i skolan.

Centerpartiet anser i motion 2003/04:Ub392 yrkande

22 att jämställdhetsplaner bör upprättas på landets

alla skolor. I motion 2003/04:A302 yrkande 4 begär

Centerpartiet att regeringen tar initiativ till att

utforma ett samlat program för ökad jämställdhet i

skolan. Motionärerna understryker också vikten av

utformningen av läromedel ur ett

jämställdhetsperspektiv (yrkande 6). I motion

2003/04:Ub271 yrkande 16 framhåller Miljöpartiet

vikten av jämställdhet i skolan och inom

idrottsrörelsen. I motionen framförs att barn tidigt

tar till sig ett synsätt som låser fast båda könen i

ett traditionellt tänkande.

Centerpartiet skriver i motion 2003/04:A302

yrkande 4 att liknande villkor som finns i

jämställdhetslagen även bör gälla för elever i

grundskolan och gymnasieskolan. Miljöpartiet anser

enligt motion 2003/04:Ub271 yrkande 19 att

jämställdhetslagen skall gälla fullt ut även inom

skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare vid behandling av

motsvarande motionsyrkanden angående

jämställdhetsarbetet, senast i betänkande

2002/03:UbU6, konstaterat att frågan om jämställdhet

inom skolan har uppmärksammats och tydliggjorts

under senare år. Jämställdhet är ett prioriterat

område för skolan.

Förskolans och skolans arbete för ökad

jämställdhet behandlas i skollagen, läroplanerna,

jämställdhetslagen och i FN:s barnkonvention. Målen

för jämställdhetsarbetet finns tydligt formulerade i

de nationella styrdokumenten. I grundskolans

kursplaner eftersträvas också att skolans

värdegrund, däribland jämställdhet som en fråga om

demokrati, skall genomsyra undervisningen i alla

ämnen. Kommunerna ansvarar för att lärare,

förskollärare och fritidspedagoger har kunskap om de

föreskrifter som gäller för skolväsendet samt får

kompetensutbildning i dessa frågor. I läroplanen

tilldelas dessutom rektor särskilt ansvar för

jämställdhet som ämnesövergripande kunskapsområde.

Därtill har en rad åtgärder vidtagits på nationell

nivå för att stödja och stimulera det lokala

jämställdhetsarbetet. Jämställdhet är ett av tre

prioriterade områden för Myndighetens för

skolutveckling generella uppdrag. Som nämnts i

föregående avsnitt har regeringen avsatt medel för

att utbilda resurspersoner i jämställdhet och

genuskunskap. För att ytterligare stödja

utvecklingen av jämställdhetsarbete i skolan

planerar Myndigheten för skolutveckling att bl.a.

under läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser

för genuspedagoger, mediepedagoger samt lärare och

annan skolpersonal.

Som exempel på ytterligare insatser kan nämnas att

Myndigheten för skolutveckling har givit ut ett

stödmaterial för lärare och skolpersonal Jag är

starkare än du tror - Hur skolor stöttar flickor och

möter familjer angående situationen för flickor och

pojkar i miljöer starkt präglade av patriarkala

värderingar och om skolans roll för dessa barn.

Skolansvarsutredningen föreslår i sitt betänkande

Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU

2004:50) en ny lag som förbjuder diskriminering och

kränkning av skolelever. Jämställdhetsombudsmannen

föreslås, tillsammans med Skolverket, Ombudsmannen

mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen,

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell

läggning samt Barnombudsmannen, få tillsyn över

lagen. Enligt förslaget blir kommuner och andra som

driver skolverksamhet skadeståndsskyldiga mot elev

som skolan diskriminerar på grund av kön, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

sexuell läggning eller funktionshinder.

Lagförslaget omfattar också mobbning eller

kränkning som begås av andra elever eller av skolans

personal. Remisstiden för förslaget löper till

oktober 2004. Lagen skall enligt förslaget träda i

kraft den 1 januari 2005. I detta sammanhang erinras

också om det arbete som för närvarande pågår inom

Regeringskansliet med anledning av

Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet

och likvärdighet (SOU 2002:121).

Jämställdhetsombudsmannen har under åren 2001-2003

med finansiellt stöd från regeringen genomfört ett

jämställdhetspedagogiskt projekt, publicerat i en

skolhandbok. Därtill arrangerar myndigheten bl.a.

konferenser och seminarier om hur skolan kan stärka

sitt jämställdhetsarbete.

I regeringens proposition Kunskap och kvalitet -

elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop.

2003/04:140) föreslås att vissa generella

perspektiv, såsom genusperspektiv, utöver de fyra

perspektiv som finns i läroplanen i dag, skall

beaktas när programmål och kursplan utformas. Genom

att integrera ett genusperspektiv i utbildningen ges

eleverna bl.a. bättre möjligheter att upptäcka och

motverka diskriminerande och ojämställda

förhållanden i samhället.

Utskottet kan inte nog understryka vikten av att

skolan till eleverna förmedlar de demokratiska

värdena, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och

män. Arbetet för jämställdhet i skolan handlar om

att motverka traditionella könsmönster och ge

eleverna likvärdiga möjligheter och villkor att

utvecklas oberoende av kön. Jämställdhet ingår i

samhällets värdegrund och skall genomsyra all

verksamhet i skolan. Utskottet ser därför positivt

på det arbete som pågår för att intensifiera skolans

arbete i dessa frågor.

Centerpartiets yrkande om läromedlens utformning

behandlades även vid förra riksmötet och avslogs med

hänvisning bl.a. till kommunernas ansvar och till

den förstärkta kvalitetsgranskningen av skolan (bet.

2002/03:UbU6 s. 24).

När det gäller jämställdhetslagen påminner

utskottet om att en kommitté för närvarande arbetar

med en översyn av hela diskrimineringslagstiftningen

(dir. 2002:11). Frågan om skolan skall omfattas av

lagstiftningen mot diskriminering ingår i kommitténs

uppdrag, som skall redovisas senast i december 2004.

Jämställdhet inom högskolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden rörande jämställdhetsarbete

inom högskolan, förslag att studenter vid

högskolan skall jämställas med arbetstagare i

de delar av arbetsrätten som rör integritet

och arbetsskydd, åtgärder mot

könsdiskriminering samt motioner rörande

genusperspektiv i medicinska m.fl.

utbildningar. Utskottet hänvisar till

gällande bestämmelser, vidtagna och pågående

åtgärder samt visst utredningsarbete.

Jämför reservationerna 7 (kd), 8 (c), 9 (fp,

mp) samt 10 (fp).

Jämställdhetsarbetet inom högskolan m.m.

Motioner

Två motionsyrkanden berör jämställdhetsarbetet inom

högskolan. Kristdemokraterna framhåller i motion

2003/04:Ub499 yrkande 10 att jämställdhet är en

fråga om erkännande, rättvisa och kvalitet i den

högre utbildningen. Ur ett kunskapsperspektiv kan

mans- och kvinnodominerade student-, lärar- och

forskargrupper förlora infallsvinklar till problem

och möjliga lösningar. I motion 2003/04:Ub390

yrkande 6 understryker Centerpartiet att ett aktivt

jämställdhetsarbete är viktigt för att behålla en

hög kvalitet på den högre utbildningen. En ökning av

andelen kvinnor är viktig för att behålla en hög

kvalitet på den högre utbildningen.

Folkpartiet förespråkar i motion 2003/04:Ub414

yrkande 20 åtgärder för att stoppa

könsdiskrimineringen. Män och kvinnor skall ha

samma, inte bara formella utan självfallet också

reella, möjligheter att göra sig gällande i den

akademiska världen. All form av diskriminering skall

bekämpas, skriver Folkpartiet. I motion

2003/04:Ub319 (c) framförs att studenter vid

högskolor skall jämställas med arbetstagare i de

delar av arbetsrätten som rör integritet och

arbetsskydd liksom hela jämställdhetslagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

I högskolelagens (1992:1434) 1 kap. 5 § föreskrivs

att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall

iakttas och främjas i universitetens och

högskolornas verksamhet. Lärosätena skall inom ramen

för detta arbeta för en jämn könsfördelning bland

såväl studenter som personal. Universitet och

högskolor har i uppdrag att redovisa vilka särskilda

åtgärder som vidtagits för att få en jämnare

könsfördelning inom både grund- och

forskarutbildningen. Högskoleverkets årsrapport 2004

visar bl.a. att flertalet utbildningar har en ojämn

eller mycket ojämn könsfördelning och att

könsfördelningen blir alltmer skev. Andelen manliga

studenter beräknas till ca 39 %. Drygt 60 % av alla

examina avläggs av kvinnor.

Inom forskarutbildningen är könsfördelningen bland

nybörjarna jämn:

48 % kvinnor och 52 % män. Under den senaste

tioårsperioden har antalet kvinnor som börjar i

forskarutbildning ökat med 80 %. Andelen kvinnor

bland dem som avlägger doktorsexamina har under

samma period ökat från 30 till 45 %. Stora

skillnader förekommer dock mellan olika ämnen.

Universitetens och högskolornas årsredovisningar

visar att stora insatser görs för att öka andelen

kvinnor på mansdominerande utbildningar.

Högskoleverket har i uppgift att inom sitt

verksamhetsområde verka för jämställdhet. Inom

Högskoleverket finns även ett jämställdhetsråd med

uppgift att särskilt arbeta med dessa frågor. Rådet

har bl.a. till uppgift att stödja pedagogiskt

utvecklingsarbete vid universitet och högskolor.

Studenter vid universitet och högskolor omfattas

inte av jämställdhetslagen (1999:133) som bygger på

det s.k. civilrättsliga arbetstagarbegreppet, där

arbetsåtagandet skall bl.a. vara frivilligt och

parternas rättsförhållande i princip utgå från ett

avtal, anställningsavtalet. Lagen (2001:1286) om

likabehandling av studenter i högskolan infördes i

syfte att stärka studenternas skydd mot

diskriminering samt motverka diskriminering bl.a. på

grund av könstillhörighet i högskolan. Som sagts i

det föregående pågår en utredning om en eventuell

samordning av all diskrimineringslagstiftning (dir.

2002:11).

Genusperspektiv i medicinska m.fl. utbildningar

Motioner

I flera motioner framförs kravet på ett köns-

och/eller ett genusperspektiv inom läkarlinjen och

vissa andra utbildningar. I motion 2003/04:Ub350

yrkande 2 framhåller Kristdemokraterna att

läkarutbildningen och alla vårdutbildningar bör

åläggas att ha ett könsperspektiv i undervisningen.

Även i motion 2003/04:Ub345 (s) framläggs krav på

obligatoriskt köns- och genusperspektiv i

läkarutbildningen. Om läkarutbildningen i framtiden

präglas av ett köns- och genusperspektiv kommer det,

enligt motionären, inte framöver att vara slumpen

som avgör om den läkare som en kvinna möter har

tillräcklig kunskap om kvinnors sjukdomar, hälsa och

livsvillkor. Också i motion 2003/04:Ub359 (kd)

framhålls att genusperspektivet bör bli

obligatoriskt inom läkarutbildningen. Det måste,

hävdar motionärerna, finnas centrala mål för

läkarutbildningen som gör det obligatoriskt för alla

blivande läkare att inhämta kvalitativt lika

kunskaper om kvinnor och män. I motion 2003/04:A302

(c) yrkande 1 påpekar motionärerna att

genusperspektivet behöver förtydligas i utbildningen

av lärare för förskolan och skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Av examensbeskrivningarna i högskoleförordningen

(1993:100) framgår att studenten för erhållande av

läkarexamen respektive sjuksköterskeexamen skall ha

förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som

påverkar kvinnors och mäns hälsa.

I universitetens och högskolornas övergripande

uppdrag att utveckla kvaliteten i utbildning och

forskning ingår att aktivt arbeta med

undervisningens förnyelse och det pedagogiska

utvecklingsarbetet. Vikten av att jämställdhets- och

genuskunskap skall ingå i den pedagogiska

utbildningen har lyfts fram av regeringen i

regleringsbrev för universitet och högskolor under

många år.

Högskoleverket har nyligen (2004-06-29)

avrapporterat regeringsuppdraget Genusperspektiv och

mäns våld mot kvinnor. Uppdraget har bestått i att

kartlägga hur frågor om genusperspektiv och mäns

våld mot kvinnor beaktas i elva utbildningar,

nämligen de utbildningar som leder till examen som

barnmorska, juris kandidat, läkare, lärare,

psykolog, psykoterapeut, sjuksköterska, socionom,

tandläkare, teologie kandidat samt social

omsorgsutbildning. Bakgrunden till

utredningsuppdraget är bl.a. propositionen

Kvinnofrid (1997/98:55). I propositionen betonas

vikten av att de som arbetar inom dessa områden har

kompetens, kan upptäcka problem samt bemöta utsatta

kvinnor på rätt sätt. Högskoleverket föreslår att

regeringen överväger att föra in krav på kunskap om

mäns våld mot kvinnor i examensordningens

skrivningar i vissa av ovan nämnda utbildningar.

Utredningens förslag bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

I examensordningen (bilaga 2 till

högskoleförordningen, 1993:100) anges bland målen

för lärarexamen att den studerande skall kunna inse

betydelsen av könsskillnader i

undervisningssituationer och vid presentation av

ämnesstoffet. En utvärdering av den nya

lärarutbildningen pågår för närvarande inom

Högskoleverket.

Jämställdhet inom

forskarutbildningen och i

forskarkarriären

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden rörande jämställdhetsarbete

inom forskningen samt kvinnliga doktoranders

utsatthet. Utskottet hänvisar till pågående

utredningsarbete.

Jämför reservationerna 11 (kd), 12 (fp, c)

samt 13 (kd, mp).

Motioner

Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:Ub509

yrkande 2 att karriärvägarna inom forskningen måste

förbättras så att familjebildning och forskarkarriär

kan förenas. Detta är en viktig förutsättning för

att tillgodose den ökade efterfrågan på yngre

medarbetare med lång och kvalificerad

högskoleutbildning, anser motionärerna. Även i

Centerpartiets motion 2003/04:Ub390 yrkande 25

hävdas vikten av jämställdhet inom forskarvärlden.

Detta ses som en viktig förutsättning för att öka

andelen kvinnor i den högre utbildningen och få

kvinnor att satsa på den akademiska karriären.

Genomförandet av doktorandtjänster och en satsning

på mellantjänster ses i motionen som de två enskilt

viktigaste åtgärderna för att stimulera kvinnor att

påbörja den akademiska karriären. Kristdemokraterna

begär i motion 2003/04:A371 yrkande 25 att

regeringen uppdrar åt Högskoleverket att upprätta en

handlingsplan för att bryta ned de traditionella

könsmaktsstrukturerna på högskolor och universitet

samt verka för att det blir möjligt även för

kvinnliga forskarstuderande att bilda familj och

skaffa barn under studietiden. Enligt motionärerna

betraktar många kvinnliga doktorander det som

uteslutet att bli gravida och få barn under sin

utbildningstid bl.a. för att detta skulle påverka

möjligheterna att få utbildningsbidrag.

Kristdemokraterna understryker i motion

2003/04:Ub509 yrkande 5 kvinnliga doktoranders

utsatthet. Kvinnliga doktorander uppfattar, menar

motionärerna, sin studiesituation som mer utsatt än

vad manliga doktorander gör. Kvinnorna känner sig

därtill mindre accepterade av forskarkollektivet,

och studiemiljön känns mindre positiv, skriver

motionärerna. Situationen för kvinnliga forskare

måste därför ses över och alla former av sexuella

trakasserier måste kraftfullt beivras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Antalet kvinnor som börjar en forskarutbildning har

ökat med 80 % de senaste tio åren. Det har medfört

en stor förändring i könsfördelningen, som har

blivit allt jämnare. Högskoleverkets senaste

årsrapport visar att andelen kvinnor som började

forskarstudera var 48 % av de totalt 3 900 studenter

som påbörjade forskarutbildningen läsåret 2002/03.

Universitet och högskolor har genom regleringsbrev

och återrapporteringskrav i uppdrag att redovisa de

särskilda åtgärder som vidtagits för att få en

jämnare könsfördelning i både grund- och

forskarutbildningar med ojämn könsfördelning, vid

rekrytering och befordran av lärare och vid

rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer

eller motsvarande. I den högskolepedagogiska

utbildning som alla lärosäten skall erbjuda alla

anställda lärare som saknar sådan utbildning skall

också ingå bl.a. jämställdhet och genuskunskap.

Forskarutbildningsutredningen behandlar i sitt

betänkande En ny doktorsutbildning - kraftsamling

för excellens och tillväxt (SOU 2004:27)

jämställdhetsfrågan ur ett kvalitetsperspektiv.

Enbart jämn könsfördelning är inte tillräckligt,

utan förutsättningar och strukturer måste också bli

bättre anpassade till både mäns och kvinnors behov.

Utredningen konstaterar bl.a. att kvinnor successivt

försvinner från den akademiska arenan. I många fall

upplever de att de missgynnas av systemet inom

akademin och i stället för att ge sig in i osäkra

konkurrensförhållanden väljer de andra arbetsplatser

utanför universitet och högskola. Undersökningar om

bakgrunden tyder inte på att det främst har med barn

och familj att göra, skriver utredningen, utan

snarare en ovilja att gå in i de manliga strukturer

som akademin präglas av enligt många rap-porter.

Utredningen bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Av 39 rektorer vid landets universitet och

högskolor är i dag elva kvinnor. I en rapport från

Högskoleverket Högskolans ledare - om rektorsroller

och rektorstillsättningar (2004) föreslås att

lärosätena ökar ansträngningarna för att bredda

rekryteringsbasen genom att sätta upp

rekryteringsmål för ett högre antal kvinnor som

ledare på mellannivå, exempelvis som prefekter och

dekaner.

Genusperspektiv inom medicinsk

forskning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden angående genusperspektiv inom

medicinsk forskning, bedömning av

forskningspolitiken ur ett klass- och

könsperspektiv m.m.

Jämför reservation 14 (kd).

Motioner

Flera motioner framför behovet av ökad forskning

kring kvinnors sjukdomar samt att ett

genusperspektiv bör införas inom vården.

Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:A371

yrkande 4 behovet av en ökad forskning på äldre

kvinnors hälsa, sjukdom och medicinanvändning. I

motionen hävdas att kvinnor och män ibland behandlas

olika trots att de uppvisar samma sjukdomssymtom.

Vidare hävdas att kvinnor oftare blir

feldiagnostiserade och kan få sämre behandling än

män vid t.ex. hjärtinfarkter. I motionen framförs

oro över de rapporter som visar att män oftare får

nya och dyrare läkemedel än kvinnor. Anslagen till

forskning om kvinnors hälsa, sjukdom och

medicinanvändning behöver därför, enligt

motionärerna, ökas. Kristdemokraterna betonar i

motion 2003/04:Ub509 yrkande 4 vikten av ett

genusperspektiv på forskningens villkor. Lärosätena

måste ta ansvar för att de som styr högskolelärarna

är väl förtrogna med jämställdhetsfrågor och

genusperspektiv, heter det i motionen. I

Folkpartiets motion 2003/04:Ub350 föreslås att ingen

forskning om människokroppen, annat än i

undantagsfall, får baseras på en population

bestående av mindre än 40 % av vardera könet för att

få statliga anslag beviljade (yrkande 1) samt att en

grupp bör tillsättas med uppdrag att se över de

forskningsanslag som ges samt att tillse att dessa

tillvaratar könsperspektivet (yrkande 3). I samma

motions yrkande 4 och yrkande 5 framförs att ett

kvinnoforskningscentrum för vården bör förläggas

till Göteborg samt att Socialstyrelsen bör få i

uppdrag att se över forskningen om kvinnor i vården.

Vänsterpartiet begär i motion 2003/04:So394 yrkande

11 en bedömning av forskningspolitiken ur ett klass-

och könsperspektiv. Det är betydelsefullt att vid

prövning av forskningsanslag inom området hälso- och

sjukvård anlägga ett köns- och klassperspektiv,

skriver Vänsterpartiet. I motion 2003/04:Ub420 (s)

konstateras att det behövs bättre forskning om

kvinnors sjukdomar och hälsa. Även i motion

2003/04:Ub465 (s) understryks vikten av ett

kvinnoperspektiv i forskningen. Det är inte rimligt

att hälften av befolkningen ges mindre utrymme inom

medicinsk forskning, skriver motionärerna. De

könsspecifika perspektiven har inte studerats och

dokumenterats tillräckligt. Motionärerna drar

slutsatsen att ett genderperspektiv behövs som

genomsyrar all forskning och utbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Vetenskapsrådet har enligt sin instruktion (SFS

2000:1199) till uppgift att verka för att

genusperspektiv får genomslag i forskningen. För

insatserna disponeras minst 10 miljoner kronor

budgetåret 2004. En tvärvetenskaplig kommitté

arbetar med att bereda ansökningar samt att främja

och informera om genusforskning. På kommitténs

förslag beslutade Vetenskapsrådet att utlysning av

medel för år 2004 skulle avse teori- och

begreppsutveckling inom genusvetenskap.

I sammanhanget bör också nämnas att Nationella

sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs

universitet verkar som en samlande och nationell

resurs för genusforskningen. Nationella

sekretariatet för genusforskning startade år 1998

och finansieras genom särskilda medel till Göteborgs

universitet.

Högskoleverket har nyligen publicerat skriften

Genusperspektiv på medicinen - två decenniers

utveckling av medvetenheten om kön och genus inom

medicinsk forskning och praktik.

Såsom tidigare nämnts skall student för erhållande

av läkarexamen respektive sjuksköterskeexamen enligt

högskoleförordningen (1993:100) ha förvärvat

kännedom om förhållanden i samhället som påverkar

kvinnors och mäns hälsa.

Enligt utskottets uppfattning är det självklart

att könsspecifika skillnader måste uppmärksammas

både vid forskning och vid klinisk

läkemedelsprövning.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Jämställdhet i grundskolan och i

gymnasieskolan (punkt 2) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub367 yrkande 22 och

2003/04:Ub388 yrkande 19

samt avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 16,

2003/04:392 yrkande 22,

2003/04:Ub439 yrkande 5 samt

2003/04:A302 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att ett jämställdhetsperspektiv skall

genomsyra all undervisning. Ett aktivt

jämställdhetsarbete behöver bedrivas på många

fronter och med olika innehåll och metoder.

Pedagogik och metodik måste anpassas så att såväl

kvinnliga som manliga elever kan intressera sig och

aktivt ta del av undervisningen. Skolan spelar en

viktig roll för att betona flickors och pojkars rätt

att bli jämställt behandlade. För att skolan skall

lyckas med detta viktiga arbete måste skolan i sig

bli mer jämställd. Ett jämställdhetsperspektiv måste

genomsyra allt arbete i skolan, i relationen mellan

elever och lärare, i skolans ledning, i styrdokument

samt i lärarutbildningen.

2. Jämställdhet i grundskolan och i

gymnasieskolan (punkt 2) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 5

samt avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 16,

2003/04:Ub367 yrkande 22,

2003/04:Ub388 yrkande 19,

2003/04:Ub392 yrkande 22 samt

2003/04:A302 yrkande 4.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att jämställdheten i skolan

bör öka. Flickors och pojkars olika sätt att

uttrycka sig både verbalt och med kroppsspråk måste

uppmärksammas. Jämställdhet är en av de viktigaste

frågor som behöver etisk belysning i skolan. Skolan

bör aktivt uppmuntra såväl flickor som pojkar att

söka sig till yrken eller branscher som domineras av

motsatt kön.

3. Jämställdhet i grundskolan och i

gymnasieskolan (punkt 2) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub392 yrkande 22 och

2003/04:A302 yrkande 4

samt avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 16,

2003/04:Ub367 yrkande 22,

2003/04:Ub388 yrkande 19 och

2003/04:Ub439 yrkande 5.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att jämställdhetsplaner bör

upprättas på landets alla skolor.

Jämställdhetsarbetet måste börja i tidig ålder. En

"ojämställd" skola bevarar könsroller och begränsar

individers livsutrymme. Elevers skydd måste stärkas

och liknande lagstiftning som jämställdhetslagen

måste därför gälla även dem. Vi anser också att

jämställdhetslagstiftningen skall vara tillämplig i

skolsystemets samtliga stadier. Liknande villkor som

finns i jämställdhetslagen bör även gälla för elever

inom grundskola och gymnasium. Regeringen bör vidare

ta initiativ till att, i samverkan med lärarnas

organisationer, utforma ett samlat program för ökad

jämställdhet i skolan.

4. Jämställdhet i grundskolan och i

gymnasieskolan (punkt 2) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub271 yrkande 16

samt avslår motionerna

2003/04:Ub367 yrkande 22,

2003/04:Ub388 yrkande 19,

2003/04:Ub392 yrkande 22,

2003/04:Ub439 yrkande 5 samt

2003/04:A302 yrkande 4.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att jämställdhet i skolan och

inom idrottsrörelsen bör uppmärksammas. Forskning

gjord av Idrottshögskolan visar att barn tidigt tar

till sig ett synsätt som låser fast båda könen i ett

traditionellt tänkande. Redan i sju-åtta-årsåldern

finns många stereotypa uppfattningar hos barn som

t.ex. att flickor är sämre i idrott än pojkar.

Tjejer är rädda i många sammanhang: för att gå på

toaletten, passera genom korridoren, bli fasthållen

m.m. Detta ger tjejer en känsla av underlägsenhet

och killarna makt.

5. Utformningen av läromedel (punkt 3) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:A302 yrkande 6.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att läroböcker bör utformas ur

ett jämställdhetsperspektiv. Läroböckernas

utformning kan förbättras för att öka läsviljan och

förståelsen för teknikens möjligheter och

begränsningar. Det omvända gäller de böcker som

behandlar tidigare traditionellt kvinnliga

ämnesområden.

6. Jämställdhetslagens tillämpning i skolan

(punkt 4) - fp, c, mp

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Sofia

Larsen (c) och Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 19 och

2003/04:A302 yrkande 3.

Ställningstagande

Jämställdhetslagstiftningen bör göras tillämplig i

skolsystemets samtliga stadier. De villkor som finns

i jämställdhetslagen bör även gälla för elever inom

grundskola och gymnasium. Kommunerna och skolan

måste tillsammans ta ansvar så att skolans

arbetsmiljö blir bra utifrån arbetsmiljö-,

jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och blir

befriad från alla slags trakasserier.

7. Jämställdhet inom högskolan (punkt 5) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub499 yrkande 10

samt avslår motionerna

2003/04:Ub319 och

2003/04:Ub390 yrkande 6.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att gå

till botten med bristen på jämställdhet i högskolan.

Ur ett kunskapsutvecklingsperspektiv kan mans- eller

kvinnodominerande student-, lärar- och

forskargrupper förlora infallsvinklar till problem

och möjliga lösningar. Det innebär också ett

resursslöseri att försnäva rekryteringsbasen med t.

ex. könsberoende begränsningar.

Jämställdhet är en fråga om erkännande, rättvisa och

kvalitet i den högre utbildningen. Det måste också

t.ex. vara enkelt att göra studieuppehåll för

barnledighet för både kvinnor och män.

8. Jämställdhet inom högskolan (punkt 5) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 6

samt avslår motionerna

2003/04:Ub319 och

2003/04:Ub499 yrkande 10.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag om förbättrad

jämställdhet inom högskolan. Ett aktivt

jämställdhetsarbete är viktigt för att behålla en

hög kvalitet på den högre utbildningen. En ökning av

andelen kvinnor är viktig för att behålla en hög

kvalitet på den högre utbildningen.

9. Åtgärder mot diskriminering i högskolan

(punkt 6) - fp, mp

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och

Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkande 20.

Ställningstagande

Vi anser att åtgärder bör vidtas för att stoppa

könsdiskrimineringen. Män och kvinnor skall ha

samma, inte bara formella utan självfallet också

reella, möjligheter att göra sig gällande i den

akademiska världen. All form av diskriminering skall

bekämpas.

10. Genusperspektiv i medicinska m.fl.

utbildningar (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub350 yrkande 2

samt bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub354 och

2003/04:Ub359

samt avslår motion

2003/04:A302 yrkande 1.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att läkarutbildningen och alla

vårdutbildningar bör åläggas att ha ett

könsperspektiv i undervisningen. Om inte läkarna i

sin utbildning åläggs att studera var, när och hur

den kvinnliga kroppen reagerar annorlunda än

mannens, kommer samma felaktiga diagnoser att

upprepas även fortsättningsvis. Därför bör

läkarutbildningen innehålla ett könsperspektiv.

Detsamma bör naturligtvis gälla alla

vårdutbildningar.

11. Jämställdhet inom forskarutbildningen och i

forskarkarriären (punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub509 yrkande 2 och

2003/04:A371 yrkande 25

samt bifaller delvis motion

2003/04:Ub390 yrkande 25.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att karriärvägarna inom

forskningen måste förbättras så att familjebildning

och forskarkarriär kan förenas. En viktig

förutsättning för att tillgodose den ökade

efterfrågan på yngre medarbetare med lång och

kvalificerad högskoleutbildning är att förbättra

möjligheterna att förena familjebildning och

forskarutbildning. Regeringen bör uppdra åt

Högskoleverket att upprätta en handlingsplan för att

bryta ned de traditionella könsmaktsstrukturerna på

högskolor och universitet samt verka för att det

blir möjligt även för kvinnliga forskarstuderande

att bilda familj och skaffa barn under studietiden.

Det är anmärkningsvärt att kvinnliga doktorander

ofta upplever sig diskriminerade på grund av sitt

kön. Det är tydligt att könsmaktsstrukturerna

fortfarande är starka i den akademiska världen.

Många kvinnliga doktorander betraktar det som

uteslutet att bli gravida och få barn under tiden de

går sin utbildning. De kvinnor som berättar att de

planerar att skaffa barn kan få svårigheter att få

utbildningsbidrag. Detta måste förändras.

12. Jämställdhet inom forskarutbildningen och i

forskarkarriären (punkt 8) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och

Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 25

samt bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub509 yrkande 2 och

2003/04:A371 yrkande 25.

Ställningstagande

En viktig förutsättning för att öka genomströmningen

av andelen kvinnor i den högre utbildningen och få

kvinnor att satsa på den akademiska karriären är att

det finns möjligheter till att arbeta under

ekonomiskt trygga omständigheter. Därför är

genomförandet av doktorandtjänster och andra

tjänster de kanske två enskilt viktigaste åtgärderna

för att stimulera kvinnor att påbörja den akademiska

karriären.

13. Kvinnliga doktoranders utsatthet (punkt 9)

- kd, mp

av Inger Davidson (kd) och Mikaela Valtersson

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub509 yrkande 5.

Ställningstagande

Enligt Doktorandspegeln 2003 upplever en tredjedel

av doktoranderna någon grad av särbehandling på

grund av könstillhörighet. Kvinnorna upplever en

högre grad av särbehandling. Dialogen med handledare

fungerar inte lika bra som för männen, kvinnorna

känner sig mindre accepterade av forskarkollektivet,

och studiemiljön känns mindre positiv. Det är därför

viktigt att särskilt se över situationen för

kvinnliga forskare. Alla former av sexuella

trakasserier måste kraftfullt beivras.

14. Genusperspektiv inom medicinsk forskning

m.m. (punkt 10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub509 yrkande 4 och

2003/04:A371 yrkande 4

samt avslår motionerna

2003/04:Ub350 yrkandena 1, 3, 4 och 5,

2003/04:Ub420,

2003/04:Ub465 samt

2003/04:So394 yrkande 11.

Ställningstagande

Inom vården behandlas män och kvinnor ibland olika

trots att de uppvisar samma sjukdomssymtom. Man har

funnit att kvinnor oftare blir feldiagnostiserade

och får sämre behandling än män vid hjärtsjukdomar.

Rapporter har också kommit om att män oftare får nya

och dyrare läkemedel än kvinnor. Medicinsk forskning

har av tradition ofta utgått från män, trots att

äldre kvinnor är de största medicinanvändarna.

Anslagen till forskning om kvinnors, och särskilt

äldre kvinnors, hälsa, sjukdom och medicinanvändning

behöver därför ökas. Lärosätena måste också ta

ansvar för att högskolelärarna är väl förtrogna med

jämställdhetsfrågor och genusperspektiv.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Jämställdhet inom utbildning och forskning -

m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Jämställdhet är en fråga om vilket samhälle våra

barn skall växa upp i, om vilket samhälle människor

vill leva i. Det är en fråga om rättvisa att ingen

skall särbehandlas negativt på grund av sitt kön.

Jämställdhetspolitiken måste bygga på principen om

alla människors lika värde och på varje människas

rätt till respekt för sin person, sina val och sina

känslor. All form av förtryck, diskriminering och

negativ generalisering skall och måste motverkas.

Människor har rätt att betraktas som individer och

inte som delar av en viss kvotgrupp som godtyckligt

tillskrivs vissa egenskaper uppifrån.

Ett samhälle där människor särbehandlas negativt

på grund av kön eller ursprung är inskränkt och dess

utveckling stannar av.

I skolans och den högre utbildningens arbete skall

varje form av diskriminering aktivt motverkas och

dessa perspektiv speglas.

2. Genusperspektiv inom medicinsk forskning

m.m. (punkt 10) - v

av Britt-Marie Danestig (v)

Vänsterpartiet ser positivt på att den

specialiserade forskningen utvecklas. Samtidigt

finns det risk för att grundforskning inom andra,

mindre lönsamma och glamorösa, områden kan

trängas undan. Det är betydelsefullt att vid

prövning av forskningsanslag inom området hälso-

och sjukvård, och till detta närliggande områden,

anlägga ett köns- och klassperspektiv samt att

göra en avvägning i förhållande till den

prioriteringsordning som riksdagen fastställt.

Vänsterpartiet kan konstatera att forskning om

och med kvinnor är eftersatt, trots att både

sjukdomar och behandling berör båda könen. Det

gäller även forskningsområden som domineras av

kvinnor, exempelvis omvårdnadsforskningen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämställdhet i

skolan och inom idrottsrörelsen.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

jämställdhetslagen skall gälla fullt ut även inom

skolan.

2003/04:Ub319 av Johan Linander och Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att studenter vid högskolor

skall jämställas med arbetstagare i de delar av

arbetsrätten som rör integritet och arbetsskydd

liksom hela jämställdhetslagen.

2003/04:Ub350 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ingen

forskning om människokroppen, annat än i

undantagsfall, får baseras på en population

bestående av mindre än 40 % av vartdera könet för

att få statliga anslag beviljade.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

läkarutbildningen och alla vårdutbildningar åläggs

att ha ett könsperspektiv i undervisningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en grupp bör

tillsättas med uppdrag att se över de

forskningsanslag som ges och att de tillvaratar

könsperspektivet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett

kvinnoforskningscentrum för vården bör förläggas

till Göteborg.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att begära att

Socialstyrelsen ser över forskning om kvinnor i

vården.

2003/04:Ub352 av Veronica Palm och Luciano Astudillo

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om jämställdhetsarbete i

förskolan.

2003/04:Ub354 av Inger Nordlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om köns- och genusperspektiv i

läkarutbildningen.

2003/04:Ub359 av Chatrine Pålsson och Rosita

Runegrund (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att genusperspektivet blir obligatoriskt i

läkarutbildningen.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett

jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all

undervisning.

2003/04:Ub371 av Cecilia Wigström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förskolans läroplan

måste ses över så att samtliga förskolor får i

uppdrag att genomföra feministiska

jämställdhetsplaner.

2003/04:Ub382 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att såväl

kommunala som fria förskolor skall omfattas av

obligatoriska feministiska jämställdhetsplaner för

förskolan.

2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett

jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all

undervisning.

2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (c):

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om förbättrad jämställdhet

inom högskolan.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av

jämställdhet inom forskarvärlden.

2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

jämställdhetsplaner bör upprättas på landets alla

skolor.

2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

stoppa könsdiskrimineringen.

2003/04:Ub420 av Carina Moberg och Maria Hassan (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om bättre forskning om

kvinnors sjukdomar och hälsa.

2003/04:Ub438 av Inger Davidson m.fl. (kd):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämställdhetsprojekt

inom förskolan.

2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämställdhet i

skolan.

2003/04:Ub465 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kvinnoperspektiv i

forskningen.

2003/04:Ub499 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

jämställdhetsarbetet i högskolan.

2003/04:Ub509 av Inger Davidson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att karriärvägarna

inom forskningen måste förbättras så att

familjebildning och forskarkarriär kan förenas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av ett

genusperspektiv på forskningens villkor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvinnliga

doktoranders utsatthet.

2003/04:So394 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en bedömning av

forskningspolitiken ur ett klass- och

könsperspektiv.

2003/04:A302 av Margareta Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förtydliga

genusperspektivet i fler utbildningar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra

jämställdhetslagstiftningen tillämplig i

skolsystemets samtliga stadier.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utforma ett

samlat program för ökad jämställdhet i den svenska

skolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utformningen av

läroböcker ur ett jämställdhetsperspektiv.

2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en ökad

forskning på äldre kvinnors hälsa, sjukdom och

medicinanvändning.

25. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt

Högskoleverket att upprätta en handlingsplan för

att bryta ned de traditionella

könsmaktsstrukturerna på högskolor och universitet

samt verka för att det blir möjligt även för

kvinnliga forskarstuderande att bilda familj och

skaffa barn under studietiden.