Bet. 2003/04:UBU17

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU17

Forskning och forskarutbildning

Sammanfattning

Utskottet behandlar 48 motionsyrkanden som gäller

olika frågor om forskning och forskarutbildning. Ett

av yrkandena väcktes under allmänna motionstiden

2002 och de övriga under allmänna motionstiden 2003.

Utskottet avstyrker samtliga yrkanden, de flesta

med hänvisning till regeringens kommande

forskningsproposition och en del med hänvisning till

tidigare beslut av riksdagen i samma fråga.

Yrkandena handlar om övergripande

forskningspolitiska frågor, forskningsresursernas

lokalisering, etikfrågor, forskarutbildning,

forskarkarriär, nyttiggörande av forskning,

forskningsinformation och vetenskaplig

informationsförsörjning.

Fem partier har reserverat sig gemensamt när det

gäller nyttiggörande av forskning (m, fp, kd, c och

mp). Reservationer på andra punkter finns från

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Folkpartiet har lämnat ett särskilt yttrande om

insatser för postdoktorala akademiker och

Vänsterpartiet ett om nyttiggörande av forskning.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Statens roll i samband med

forskning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub290 yrkande 13.

Reservation 1 (m)

2. Sammansättningen av

forskningsfinansierande organ

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub414 yrkandena 14 och 16.

Reservation 2 (fp)

3. Principer för statens

resurstilldelning till

universitetsforskning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub509 yrkandena 7 och 9-12.

Reservation 3 (kd)

4. Forskningsinstitut

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub509 yrkande 13.

Reservation 4 (kd)

5. Arbetsmiljöns påverkan på

forskningens kvalitet

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub390 yrkande 34.

Reservation 5 (c)

6. Internationellt

forskningssamarbete

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub238 yrkandena 1-3,

2003/04:Ub262 och

2003/04:Ub290 yrkande 24.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (fp)

7. Principer för fördelning av

forskningsresurser mellan lärosätena

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 19,

2003/04:Ub311 yrkande 2,

2003/04:Ub356 yrkande 2,

2003/04:Ub390 yrkande 28,

2003/04:Ub397 yrkande 3 och

2003/04:Ub422 yrkande 2.

Reservation 8 (m, fp)

Reservation 9 (c)

8. Principer för tilldelning av

vetenskapsområde

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub499 yrkande 18.

Reservation 10 (m, fp, kd)

9. Utgångspunkter för

forskningsetiken

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub509 yrkande 1 och

2003/04:K416 yrkande 36.

Reservation 11 (kd)

10. Ojävig granskning av

forskningsresultat

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub218.

11. Upphävande av 1998 års

forskarutbildningsreform

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 21,

2003/04:Ub414 yrkande 19 och

2003/04:Ub509 yrkande 6.

Reservation 12 (m, fp, kd)

12. Utvärdering av

forskarutbildningen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub390 yrkande 29.

Reservation 13 (c)

13. Forskarskolor

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 20 och

2003/04:Ub494 yrkande 2.

Reservation 14 (m, fp)

14. Antagning till studier för

licentiatexamen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub290 yrkande 22.

Reservation 15 (m, fp)

15. Forskarutbildning på heltid för

studerande som deltidsarbetar

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub499 yrkande 12 och

2003/04:Ub509 yrkande 3.

Reservation 16 (kd)

16. Doktorandtjänster

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub390 yrkande 31.

Reservation 17 (c)

17. Studiesocial utredning för

forskarstuderande

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub499 yrkande 13.

18. Sociala förmåner för doktorander

med utbildningsbidrag

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub242.

Reservation 18 (kd)

19. Forskarstuderandes inflytande

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub390 yrkandena 11 och 33.

Reservation 19 (c)

20. Doktorsprogram för icke disputerade

lärare

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub390 yrkande 32.

Reservation 20 (c)

21. Insatser för postdoktorala

akademiker

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub290 yrkande 23.

Reservation 21 (m, kd)

22. Sakkunnigas ställning vid

lärartillsättningar

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub414 yrkande 17.

Reservation 22 (fp)

23. Nyttiggörande av forskning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Fi257 yrkande 1

2003/04:Ub491 och

2003/04:N414 yrkande 14.

Reservation 23 (m, fp, kd, c, mp)

24. Lättillgänglig information om

forskningsresultat

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub509 yrkande 8.

Reservation 24 (kd)

25. Register över pågående medicinsk

forskning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub227.

26. Vetenskaplig

informationsförsörjning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub326.

Reservation 25 (v)

Stockholm den 9 september 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger

Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Louise

Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Göran Persson

i Simrishamn (s), Per Bill (m) och Christer

Erlandsson (s).

2003/04

UbU17

Redogörelse för ärendet

Ärendet

Under allmänna motionstiden hösten 2003 väcktes ett

stort antal motioner om olika forskningsfrågor. En

del av yrkandena behandlades i utskottets

budgetbetänkande för utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning (bet. 2003/04:UbU1).

Återstående yrkanden behandlas här. Dessutom

behandlas ett yrkande från allmänna motionstiden

hösten 2002, som finansutskottet överlämnat till

utbildningsutskottet i oktober 2003.

Yrkandena i detta betänkande handlar om övergripande

forskningspolitiska frågor, forskningsresursernas

lokalisering, etikfrågor, forskarutbildning,

forskarkarriär, nyttiggörande av forskning,

forskningsinformation och vetenskaplig

informationsförsörjning. De tas upp i samma ordning

i betänkandet.

Bakgrund

Sedan ett par decennier avlämnar regeringen varje

valperiod en forskningspolitisk proposition, där

frågor om forskning och forskarutbildning ges en

övergripande och samlad behandling.

Inför nästkommande forskningspolitiska proposition

har ett antal utredningar genomförts. Några av dem

handlar om frågor som också tagits upp i de motioner

som behandlas här.

Forskarutbildningsutredningen har lämnat förslag

om forskarutbildningen och karriären efter

doktorsexamen i betänkandet En Ny Doktorsutbildning

(SOU 2004:27).

Verket för innovationssystem (Vinnova) har haft i

uppdrag av regeringen (Närings- och

Utbildningsdepartementen) att analysera och föreslå

åtgärder för att underlätta kommersialisering av

forskningsresultat, särskilt vid universitet och

högskolor. Vinnova redovisade uppdraget i april 2003

i rapporten VINNFORSK - VINNOVAs förslag till

förbättrad kommersialisering och ökad avkastning i

tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor.

En särskild utredare redovisade i december 2003

betänkandet KB - ett nav i kunskapssamhället. Kungl.

biblioteket - Sveriges nationalbibliotek (SOU

2003:129).

Utskottets överväganden

Övergripande forskningspolitiska

frågor

Utskottets förslag i korthet

Yrkandena om statens roll i samband med

forskning, om principer för statens

resurstilldelning till universitetsforskning,

om samordning mellan forskningsinstituten, om

arbetsmiljöns påverkan på forskningens

kvalitet och om det internationella

forskningssamarbetet bör avslås med

hänvisning till att en forskningspolitisk

proposition är aviserad. Riksdagen bör även

avslå yrkandena om att inga ledamöter i

Vetenskapsrådet eller forskningsstiftelsernas

styrelser skall utses av regeringen.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd),

4 (kd), 5 (c), 6 (m) och 7 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet tar i motion 2003/04:Ub290

yrkande 13 upp statens roll i samband med forskning.

Enligt motionen skall denna roll vara att

komplettera andra forskningsfinansiärer.

Tyngdpunkten skall ligga på grundforskningen samt

forskarutbildningen. Staten bör regelbundet göra

centrala avvägningar: mellan fasta och rörliga

medel, mellan olika forskningsområden och mellan

koncentration, profilering och decentralisering av

forskningsresurserna. Riksdagen och regeringen bör

enligt motionärerna avhålla sig från detaljstyrning

av forskningsanslagen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Riksdagen behandlade ett identiskt yrkande vid

förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU14 s. 10).

Utskottet konstaterade då att de forskningspolitiska

propositioner som regeringen lägger fram en gång

varje valperiod brukar innehålla just sådana

avvägningar som Moderaterna nämner i yrkandet.

Regeringen har aviserat en forskningspolitisk

proposition till nästa riksmöte.

Folkpartiet framför i motion 2003/04:Ub414 sin

uppfattning om sammansättningen av

forskningsfinansierande organ, nämligen att ingen

av Vetenskapsrådets ledamöter skall tillsättas

politiskt (yrkande 14) och att den politiska

styrningen av forskningsstiftelserna skall avskaffas

(yrkande 16). Vetenskapsrådet och dess ämnesråd

skall enligt Folkpartiet styras av forskare, utsedda

av vetenskapssamhället. Forskningsstiftelsernas

styrelser skall utses inom och av forskarvärlden och

inte som nu av regeringen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Riksdagen behandlade motsvarande yrkanden vid

förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU14 s. 12 f.).

Den ordningen att forskningsråden under

Utbildningsdepartementet består av dels ledamöter

utsedda av regeringen, dels ledamöter utsedda genom

elektorsval inom forskarsamhället har gällt under

lång tid. Den senare gruppen har alltid varit i

majoritet i råden. Denna ordning behölls när de

äldre forskningsråden avvecklades och

Vetenskapsrådet inrättades. Vetenskapsrådet är en

myndighet som har att agera självständigt inom de

ramar som ges av riksdagen och regeringen. Utskottet

anser inte att det finns någon anledning att ändra

Vetenskapsrådets eller dess ämnesråds sammansättning

på det sätt som föreslås i motionen.

Inte heller när det gäller forskningsstiftelserna

behövs enligt utskottets uppfattning den förändring

som Folkpartiet föreslår. Som utskottet framhöll

förra året bereds regeringens beslut om ledamöter i

stiftelsernas styrelser på tjänstemannanivå med

utnyttjande av Utbildningsdepartementets omfattande

kontaktnät på lärosäten, myndigheter m.m. De

kriterier man utgår från är framför allt kompetens

men också geografisk spridning och rimlig fördelning

mellan kvinnor och män.

Kristdemokraterna beskriver i motion 2003/04:Ub509

ett antal principer som partiet anser bör gälla för

statens resurstilldelning till

universitetsforskning. För att den fria

grundforskningen skall garanteras måste

basfinansieringen till lärosätena som andel av

resurserna öka. Med en någorlunda trygg bas kan de

medel som forskningsråd och stiftelser förvaltar

användas för den högkvalitativa grundforskning inom

skilda områden som de är till för att stödja, heter

det i motionen (yrkande 7). Det är positivt att

universitet och högskolor utvecklar hög vetenskaplig

kompetens inom valda profilområden. Man bör enligt

motionärerna överväga möjligheten att i vissa fall

ge statliga forskningsmedel för profilering inom

särskilda ämnen, snarare än hela vetenskapsområden.

Genom smalare satsningar kan en högskola nå kritisk

forskningsmassa inom sitt specialområde (yrkande 9).

Forskningsfinansieringen bör utgå från att

lärosätenas egna anslag till forskning och

forskarutbildning ("fakultetsanslagen") skall klara

kärnkompetensen inom varje vetenskapsområde, vilket

är avsett att minska risken för att stora delar av

den fristående finansieringen går till

administration och andra overheadkostnader (yrkande

10). Konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning

mellan olika vetenskapsområden bör utredas (yrkande

11). För att möjliggöra forskning kring samspelet

mellan människan och tekniken krävs en ökad grad av

samverkan, framhåller motionärerna. Samarbeten över

ämnesgränser måste därför premieras och den

tvärvetenskapliga forskningen få en mer framträdande

roll. I särskild ordning bör man se över hur

humaniora och utbildningsvetenskap har utvecklats.

Dessa forskningsområden har svårt att söka och få

externa medel och behöver en större statlig

finansiering (yrkande 12).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden. Riksdagen bör

avvakta regeringens aviserade forskningsproposition

innan man tar ställning i de frågor som motionärerna

tagit upp.

I samma motion, 2003/04:Ub509, begär

Kristdemokraterna en översyn av möjligheterna att

effektivisera samordningen mellan

forskningsinstituten och statens låga ekonomiska

deltagande i institutsforskningen (yrkande 13). En

industri kan få erbjudande om att medverka i viss

forskning från olika institut, vilket enligt

motionärerna visar på möjligheterna till

effektivisering.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

En omstrukturering av industriforskningsinstituten

pågår. Målet är att skapa färre och större institut

med internationell konkurrenskraft och en stark

förankring hos näringslivet. För att finansiera

omstruktureringen har staten och Stiftelsen för

Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen)

tillfört respektive lovat verksamheten betydande

extra medel under perioden 2003-2005. I juni detta

år har regeringen beslutat att tillskjuta

ytterligare 40 miljoner kronor under 2004 och 2005,

och KK-stiftelsen har ställt 25 miljoner kronor till

förfogande. Näringsutskottet meddelar i sitt

betänkande 2003/04: NU10 (s. 31) att frågan om

ägandet av industriforskningsinstituten, enligt

uppgift från Regeringskansliet, kan bli föremål för

närmare övervägande i den kommande

forskningspolitiska propositionen.

Centerpartiet begär i motion 2003/04:Ub390 yrkande

34 en utredning om arbetsmiljöns påverkan på

forskningens kvalitet. Att många forskare måste söka

medel till sin forskning och även till sin egen lön

för längre eller kortare tid framåt medför en

otrygghet som kan skrämma många doktorander från en

framtid inom den akademiska forskningen, anser

motionärerna. I vilken omfattning detta sker och vad

det får för konsekvenser bl.a. för forskningens

kvalitet bör utredas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Samma yrkande har behandlats av riksdagen vid de

två senaste riksmötena (bet. 2001/02:UbU11 och

2002/03:UbU14). Utskottet vidhåller att det är till

gagn för forskningens kvalitet att forskare från

olika lärosäten och fakulteter konkurrerar om anslag

från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd och

stiftelser och får sina ansökningar prövade av

sakkunniga bedömare. Utskottet utgår från att

balansen mellan basfinansiering direkt till

lärosätena och forskningsfinansiering via de

centrala organen kommer att behandlas i den

aviserade forskningspropositionen.

Den mycket begränsade tillgången på tjänster inom

universitet och högskolor för nyexaminerade doktorer

har påtalats bl.a. av Forskarutbildningsutredningen.

I sitt betänkande En Ny Doktorsutbildning (SOU

2004:27) har utredningen föreslagit inrättande av en

ny anställningsform. Betänkandet ingår i underlaget

för den kommande forskningspropositionen.

Det internationella forskningssamarbetet tas upp i

tre motioner.

Moderata samlingspartiet skriver i motion

2003/04:Ub290 yrkande 24 att internationellt

forskningsutbyte och samverkan inom högre utbildning

och forskning bör stå i fokus för de svenska

satsningarna. Det är nödvändigt att Sverige som

kunskapsnation utgör en attraktiv partner med

forskning av yppersta kvalitet som konkurrensmedel,

heter det i motionen.

Enligt motion 2003/04:Ub262 (m) bör Sverige verka

för att EU:s ramprogram för forskning läggs ned och

att det i stället inrättas ett europeiskt

forskningsråd. Motionären anser att det är en

oproportionerligt stor administrativ apparat att

söka pengar ur EU:s ramprogram, att insynen är dålig

och att forskningsinriktningen är alltför styrd av

politiker. Ett europeiskt forskningsråd för att

stödja grundforskning skall ge mycket större

inflytande åt forskarna själva. Rådet skall fördela

forskningsmedel med ett "peer review-system".

I motion 2003/04:Ub238 (fp) föreslås förändringar

i EU:s forskningspolitik (yrkande 1). EU bör i

större utsträckning satsa på forskningsprojekt som

är för stora för enskilda medlemsländer att

genomföra på egen hand (yrkande 2). Som exempel

nämns rymdforskning, forskning med behov av

satellitdata och forskning som kräver stora

anläggningar, t.ex. cyklotroner. I dag sker många

sådana satsningar genom bilaterala samarbeten,

skriver motionärerna. De anser vidare att EU borde

införa någon typ av EU-professurer, som skulle

utlysas inom specifika områden och sökas i

konkurrens mellan Europas forskare. Den som får en

sådan tjänst skulle få förlägga den till vilket

universitet inom EU som han eller hon själv vill

(yrkande 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Enligt utskottets uppfattning finns ingen

motsättning mellan det som förordas i motion

2003/04:Ub290 yrkande 24 och den forskningspolitik

som regeringen bedriver.

Förslag om inrättande av ett europeiskt

forskningsråd har utarbetats inom den s.k.

Mayorgruppen, som tillsattes medan Danmark var

ordförande i EU:s ministerråd. Enligt gruppens

rapport, som avlämnades i december 2003, skall

forskningsrådet inrättas av EU och få medel ur nästa

ramprogram. Det förutsätts att betydande nya medel

avsätts i EU:s budget för nästa ramprogram. Frågan

kommer enligt uppgift att behandlas i ministerrådet

i slutet av september detta år.

Utskottet utgår från att regeringen i den kommande

forskningspropositionen kommer att redogöra för sina

planer inför utformandet av nästa ramprogram för

forskning inom EU. Riksdagen bör inte i förväg binda

sig för de ställningstaganden som föreslås i motion

2003/04:Ub238.

Forskningsresursernas lokalisering

Utskottets förslag i korthet

Yrkandena om principer för fördelning av

forskningsresurser mellan lärosätena bör

avslås med hänvisning till den aviserade

forskningspropositionen. Riksdagen bör inte

uttala som princip att regeringen skall

tilldela en högskola vetenskapsområde, om

Högskoleverket har tillstyrkt dess ansökan.

Jämför reservationerna 8 (m, fp), 9 (c) och

10 (m, fp, kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Principen för fördelning av forskningsresurser

mellan lärosätena skall enligt Moderata

samlingspartiet i motion 2003/04:Ub290 vara att

resurserna koncentreras för att man skall kunna

skapa forskningsmiljöer i världsklass (yrkande 19).

Kunskapskluster i världsklass finns i Sverige när

det gäller IT och bioteknik, såväl i Stockholm-

Uppsala som i Malmö-Lund, och vårt land har också

ett antal andra kunskapskluster som håller mycket

hög internationell klass inom skilda områden,

skriver motionärerna.

Centerpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub390

yrkande 28 att egen forskning är nödvändig för att

säkra grundutbildningens kvalitet vid alla

lärosäten. En plan bör därför fastställas för att

bygga ut och stärka forskningsmiljöerna vid landets

alla högskolor.

Motionerna 2003/04:Ub311 (m) yrkande 2,

2003/04:Ub356 (mp, c) yrkande 2 och 2003/04:Ub422

(fp) yrkande 2 framhåller vikten av att ge det

regionala perspektivet stor tyngd i

forskningspolitiken. Forskningen är avgörande om den

högre utbildningen skall kunna fungera som

tillväxtmotor i en region, heter det i den

sistnämnda motionen. Motionerna pläderar alla för

att Högskolan i Gävle skall få utvecklas till

universitet.

I motion 2003/04:Ub397 (fp) yrkande 3 föreslår

motionärerna att man skall rikta vissa

forskningsresurser till doktorander som bedriver

forskning med direkt koppling till utlokaliserad

grundutbildning. Universitet och högskolor är

betydelsefulla motorer i sina län, och genom att

satsa på spetskompetens, riktade forskningsanslag

och större samarbeten mellan kommunen, näringslivet

och utbildningsplatsen gynnar man tillväxten, heter

det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Riksdagen bör enligt utskottets mening invänta

regeringens forskningsproposition innan man tar

ställning till avvägningen mellan koncentration och

spridning av forskningsresurser.

Hur doktorander som bedriver forskning i

anslutning till utlokaliserad grundutbildning skall

få resurser till denna forskning bör enligt

utskottets mening inte avgöras av statsmakterna utan

av respektive lärosäte.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub499

yrkande 18 att principen för tilldelning av

vetenskapsområde skall vara att regeringen tilldelar

en högskola vetenskapsområde, om Högskoleverket har

tillstyrkt högskolans ansökan, innan andra högskolor

ges vetenskapsområde. Det finns en risk att

regeringen tar alltför stor hänsyn till andra skäl

än kvaliteten, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Sedan den 1 januari 1999 gäller att en högskola

som inte är universitet kan tilldelas

vetenskapsområde, om grundutbildning och forskning

vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning

inom vetenskapsområdet att forskarutbildning kan

bedrivas på en hög vetenskaplig nivå (2 kap. 5 §

högskolelagen, 1992:1434, ändr. 1997:797 och

1998:1832). En högskola som har tilldelats

vetenskapsområde har rätt att bedriva

forskarutbildning och utfärda doktorsexamen inom

hela vetenskapsområdet.

Beslut om att tilldela vetenskapsområde fattades

till att börja med av Högskoleverket. Detta ändrades

dock redan den 1 april 1999, sedan Högskoleverket

hade påtalat problemet med att verket fattade beslut

om vetenskapsområden men inte om resurserna för

forskarutbildning vid en högskola. Riksdagen

beslutade därför, efter förslag i

budgetpropositionen för 1999, att beslut om

vetenskapsområde skall fattas av regeringen och inte

av Högskoleverket (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16, bet.

UbU1, rskr. 98). Till de högskolor som därefter har

blivit tilldelade vetenskapsområde har regeringen

också fördelat forskningsresurser i en helt annan

omfattning än till övriga högskolor.

Högskoleverkets kvalitetsbedömning av ansökan från

en högskola om att få vetenskapsområde är ett

viktigt underlag för regeringens ställningstagande.

Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att

de högskolor som tilldelas vetenskapsområde också

får resurser för att kunna bedriva

forskarutbildning. Det är regeringen som har ansvar

för de statsfinansiella bedömningarna.

Högskoleverkets kvalitetsbedömning kan inte ersätta

detta.

Etikfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandena om

utgångspunkter för forskningsetiken med

hänvisning till lagen om etikprövning av

forskning och till riksdagens kommande

behandling av propositionen om

stamcellsforskning. Riksdagen bör avslå

yrkandet om ojävig granskning av

forskningsresultat med hänvisning till

gällande regler om offentlighet och

sekretess.

Jämför reservation 11 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna anser det viktigt att lyfta fram

den människosyn som skall vara utgångspunkt för

forskningsetiken. Det är inte rätt att forska på vad

som helst, hur som helst och när som helst.

Vetenskap och forskning får inte underminera

människovärdet, inte vara diskriminerande och inte

begränsa människors frihet eller kränka människors

integritet, heter det i motion 2003/04:Ub509 yrkande

1.

I motion 2003/04:K416 yrkande 36 pläderar

Kristdemokraterna för en restriktiv linje inom

områden som rör all form av förändring av den

genetiska arvsmassan. Det är nödvändigt att denna

restriktiva linje gäller även på europeisk nivå,

framhåller motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

En lag (2003:460) om etikprövning av forskning som

avser människor antogs av riksdagen våren 2003

(prop. 2002/03:50, bet. UbU18, rskr. 213).

Utgångspunkter för den etikprövning som numera är

obligatorisk innan forskning som avser människor får

påbörjas är just att forskningen måste kunna utföras

med respekt för människovärdet (7 §), att mänskliga

rättigheter och grundläggande friheter alltid skall

beaktas vid etikprövningen och att människors

välfärd skall ges företräde framför samhällets och

vetenskapens behov (8 §). Yrkande 1 i motion

2003/04:Ub509 är enligt utskottets mening

tillgodosett.

Regeringen lade i början av juni detta år fram en

proposition om stamcellsforskning (prop.

2003/04:148). Propositionen kommer att behandlas

under det följande riksmötet. Utskottet anser att

riksdagen inte bör föregripa den behandlingen och

att riksdagen därför bör avslå yrkande 36 i motion

2003/04: K416.

Enligt motion 2003/04:Ub218 (m) bör det skapas

möjlighet till ojävig granskning av

forskningsresultat. Om ett forskningsresultat

avviker kraftigt från andra tidigare studier och nya

studier inte heller kan bekräfta den ifrågasatta

forskningens resultat, bör det finnas en sådan

möjlighet även om det ligger integritetskänsligt

material som grund, skriver motionären. Han vill att

regeringen skall låta utreda hur sådan ojävig

granskning skall kunna ske.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

En grundläggande förutsättning för att

forskningsresultat skall vinna tilltro är att

underlag, metoder och slutsatser kan granskas av

andra forskare. För forskningen vid offentliga

institutioner såsom universitet och högskolor gäller

i Sverige offentlighetsprincipen. Till skydd bl.a.

för enskilda personers integritet finns i

sekretesslagen (1980:100) regler som begränsar

utlämnandet av uppgifter i allmänna handlingar. Av

förarbeten till sekretesslagen framgår att

utlämnande för forskning ofta bör kunna ske utan

beaktansvärd risk för skada (prop. 1979/80:2 s.

347).

Forskarutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandena om att

garantera doktoranderna inflytande i

högskolans organ, Vetenskapsrådet och

forskningsstiftelsernas styrelser. Ett

flertal yrkanden om forskarutbildningen bör

avslås med hänvisning till den aviserade

forskningspropositionen.

Jämför reservationerna 12 (m, fp, kd), 13

(c), 14 (m, fp), 15 (m, fp), 16 (kd), 17 (c),

18 (kd), 19 (c) och 20 (c).

Bakgrund

Forskarutbildningen är sedan år 1969 en fyraårig

utbildning som avslutas med doktorsexamen. I syfte

att effektivisera forskarutbildningen och förbättra

rättssäkerheten för doktoranderna ändrades reglerna

den 1 april 1998 efter förslag i budgetpropositionen

för 1998 (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU7,

rskr. 109). Då infördes bl.a. krav på att den som

antas till forskarutbildning skall ha finansiering

ordnad för hela studietiden. Vidare infördes en

bestämmelse om att doktorander som har

utbildningsbidrag har rätt att få anställning som

doktorand när två år återstår av utbildningstiden.

Regeringen tillsatte i december 2002 en särskild

utredare för att utreda vissa frågor rörande

forskarutbildningen och perioden efter doktorsexamen

(dir. 2002:148). Utredningens betänkande En Ny

Doktorsutbildning - kraftsamling för excellens och

tillväxt (SOU 2004:27) lades fram och

remissbehandlades under våren 2004.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet - i motion 2003/04:Ub290

yrkande 21 - och Folkpartiet - i motion

2003/04:Ub414 yrkande 19 - begär att riksdagen skall

upphäva 1998 års forskarutbildningsreform. Båda

partierna anser det fel att göra tillgång till

studiefinansiering till en förutsättning för

tillträde till doktorandstudierna. I stället borde

utgångspunkterna vara doktorandens möjlighet att

klara studierna och hans eller hennes lust att

utveckla ny kunskap. Motionärerna ifrågasätter också

normen att utbildningen till doktorsexamen skall ta

fyra år oavsett ämnet för avhandlingen. Även

Kristdemokraterna begär - i motion 2003/04:Ub509

yrkande 6 - att regeringen skall återkalla reformen

att forskarutbildning inte får påbörjas utan

fullständig finansiering. Detta krav har slagit hårt

mot humaniora och samhällsvetenskap, eftersom det är

svårt att finna finansiärer av sådan forskning,

skriver Kristdemokraterna. Samma påstående finns i

folkpartimotionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Förslagen från Forskarutbildningsutredningen

kommer enligt vad utskottet har inhämtat att utgöra

ett av underlagen för den forskningspolitiska

proposition som regeringen har aviserat. Utredningen

berör bl.a. doktorandernas studievillkor och

ansvaret för studiefinansieringen. Riksdagen bör

vänta med ställningstaganden till dess att

regeringen har lagt fram sina förslag.

Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub390

yrkande 29 att forskarutbildningen skall utvärderas

och de forskarstuderandes situation ses över.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Det som begärs i yrkandet är just det som har

genomförts av Forskarutbildningsutredningen.

Riksdagen bör avvakta regeringens beredning av

ärendet.

Moderata samlingspartiet begär i motion

2003/04:Ub290 yrkande 20 ett tillkännagivande till

regeringen om att forskarskolor skall byggas

nedifrån och upp, inte uppifrån och ned. Lärosätena

själva bör få forma lämpliga nätverk, som utöver

svenska lärosäten gärna kan få innehålla såväl

företag som utländska universitet, heter det i

motionen.

Motion 2003/04:Ub494 (s) tar upp ämnet statistik,

som enligt motionären är viktigt både från

forskningssynpunkt och för de offentliga

institutionerna. För att säkra forskningen inom

ämnet bör det tilldelas riktade resurser för en egen

forskarskola, anser han (yrkande 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Även forskarskolornas roll i forskarutbildningen

och deras ställning i universitetsorganisationen

behandlas i Forskarutbildningsutredningens

betänkande. Riksdagen bör därför också i denna fråga

avvakta regeringens kommande förslag.

Möjligheten att anta studenter till studier för

licentiatexamen bör enligt Moderata samlingspartiet

avskaffas (motion 2003/04:Ub290 yrkande 22). Det är

tänkbart att det regelmässigt blir så att studenter

först måste antas till studier för licentiatexamen

för att senare eventuellt tillåtas gå vidare till

studier för doktorsexamen, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Frågan om licentiatexamens ställning behandlas i

Forskarutbildningsutredningens betänkande. Riksdagen

bör avvakta regeringens beredning av frågan.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att det under

2003 antogs sammanlagt 761 studenter för utbildning

till licentiatexamen. Av dessa antogs 45 % vid

Karolinska Institutet och Kungl. Tekniska högskolan

(källa: Högskoleverkets årsrapport 2004). Samma år

antogs 3 913 studenter för utbildning till

doktorsexamen.

Kristdemokraterna välkomnar i motionerna

2003/04:Ub499 yrkande 12 och 2003/04:Ub509 yrkande 3

att det numera är möjligt att bedriva forskarstudier

på deltid parallellt med förvärvsarbete, även

utanför lärosätet. Enligt motionärerna skall

deltidsdoktorander dock ha rätt att när de så önskar

övergå till forskarstudier på heltid.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Frågorna kring studiefinansiering vid

forskarutbildning och högskolans och doktorandens

respektive rättigheter och skyldigheter behandlas i

Forskarutbildningsutredningens betänkande. Riksdagen

bör avvakta regeringens beredning av förslagen.

Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub390

yrkande 31 att regeringen skall arbeta för en

omvandling av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster samt att forskarstudenter inte

skall behöva ha stipendier som huvudsaklig

inkomstkälla.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Frågan om utbildningsbidrag och stipendier som

finansiering av forskarstudier behandlas i

Forskarutbildningsutredningens betänkande. Riksdagen

bör avvakta regeringens beredning av förslagen.

I motion 2003/04:Ub499 yrkande 13 begär

Kristdemokraterna en studiesocial utredning för

forskarstuderande. Finansieringen av forskarstudier

behöver ses över, liksom de forskarstuderandes hela

studiesociala situation. Den skiljer sig från

grundutbildningsstudenternas, hävdar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Den studiesociala utredningens betänkande

Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130)

lades fram i december 2003, alltså efter det att

motionen väcktes. Utredningens studerandebegrepp

inkluderar doktorander. Beredningen av utredningens

förslag pågår inom Regeringskansliet.

Studiefinansieringen vid forskarutbildning

behandlas i Forskarutbildningsutredningens

betänkande. Riksdagen bör avvakta regeringens

beredning av förslagen.

I motion 2003/04:Ub242 (kd) tar motionären upp

problemet att utbildningsbidrag för doktorander inte

berättigar till sociala förmåner vid sjukdom och

graviditet. Doktoranden har visserligen rätt att

behålla utbildningsbidraget under sjukdom och

föräldraledighet, och lärosätet kan förlänga den

period som doktoranden får ha bidraget med

motsvarande tid, men lärosätena ser med oblida ögon

på att deras anslag tas i anspråk för detta och kan

vägra att förlänga bidragstiden. Detta medför att i

synnerhet unga kvinnor måste välja mellan att forska

och att bilda familj, skriver motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet med hänvisning till att ett förslag i denna

fråga har lagts fram av

Forskarutbildningsutredningen.

Centerpartiet för i motion 2003/04:Ub390 fram

förslag om att forskarstuderande skall

tillförsäkras inflytande både i olika beslutande

organ inom lärosätena (yrkande 11) och i de statliga

organisationerna för forskningsfinansiering (yrkande

33).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Motsvarande yrkanden har behandlats av riksdagen

flera gånger, senast vid förra riksmötet (bet.

2002/03:UbU14 s. 18). Utskottet hänvisar liksom

tidigare till att de forskarstuderande ingår i

studentkåren inom lärosätet och att det bör vara

kåren som själv bestämmer vilka som bäst

representerar studenterna i olika organ där. Varken

de statliga forskningsråden - Vetenskapsrådet,

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande (Formas) och Forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap (FAS) -, Verket för

innovationssystem (Vinnova) eller de av staten

bildade forskningsstiftelserna har ansvar för

anordnandet av forskarutbildning. Det finns därför

inte anledning att de forskarstuderande ges särskild

representation i något av dessa organ.

I motion 2003/04:Ub390 yrkande 32 föreslår

Centerpartiet också att Högskoleverket skall ges i

uppdrag att utreda hur ett doktorsprogram för icke-

disputerade lärare kan genomföras. Högskolorna bör

stimuleras att genomföra sådana program som syftar

till att läraren skall kunna förena undervisning med

egen forskarutbildning och senare forskning, anser

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Samma yrkande har behandlats av riksdagen vid de

två senaste riksmötena (bet. 2001/02:UbU4 och

2002/03:UbU14). Utskottet anser det viktigt att

andelen disputerade lärare ökar, framför allt vid de

nya universiteten och de mindre högskolorna. Liksom

förra året hänvisar utskottet till att alla

högskolor disponerar anslag som får användas bl.a.

för studiefinansiering i forskarutbildningen.

Forskarutbildningsutredningen ägnar i sitt

betänkande ett särskilt avsnitt åt forskarutbildning

vid högskolor utan vetenskapsområde eller med ett

sådant (SOU 2004:27 s. 266 f.). Där redovisas bl.a.

att flera mindre högskolor uppgivit att en stor del

eller huvuddelen av högskolans forskningsanslag går

till forskarutbildning.

Forskarkarriär

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till den aviserade

forskningspropositionen bör riksdagen avslå

ett yrkande om insatser för postdoktorala

akademiker. De sakkunniga i

tillsättningsärenden inom högskolan bör inte

återges rösträtt i de organ som bereder

ärendena.

Jämför reservationerna 21 (m, kd) och 22 (fp)

samt särskilt yttrande 1 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet skriver i motion

2003/04:Ub290 yrkande 23 om vikten av insatser för

postdoktorala akademiker. Det är av stor vikt att

unga forskare ges tillfälle att efter examen vidga

sina vyer och komma bort från sina egna handledare

och egna universitet under en period för att skapa

självständighet som blivande forskare, heter det i

motionen. Sådana insatser är också nödvändiga för

att långsiktigt bredda och utveckla

forskarhandledningskompetensen, anser motionärerna.

U t s k o t t et föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Förslag om en ny typ av anställning som skall

rekrytera nydisputerade har lagts fram av

Forskarutbildningsutredningen. Riksdagen bör avvakta

regeringens beredning av frågan.

Folkpartiet tar i motion 2003/04:Ub414 yrkande 17

åter upp frågan om sakkunnigas ställning vid

lärartillsättningar. Motionärerna vänder sig mot att

de som medverkar som sakkunniga vid

lärartillsättningar numera inte ingår som ledamöter

med rösträtt i de organ inom lärosätena som avger

förslag till vem som skall anställas som professor

eller forskare. De anser att det finns en uppenbar

risk att politiska eller andra ovidkommande

värderingar får ligga till grund för ett beslut som

skall värdera vetenskaplig kompetens.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen har behandlat samma yrkande vid de två

senaste riksmötena, då utskottet med utförliga

motiveringar har avstyrkt det (bet. 2001/02:UbU11 s.

16 och 2002/03:UbU14 s. 19). Utskottet vill även nu

stryka under att utskottet inte delar motionärernas

uppfattning att en fakultetsnämnd kan befaras ta

ovidkommande hänsyn på ett sätt som de tidigare

tjänsteförslagsnämnderna - där de sakkunniga ingick

som ledamöter - inte gjorde.

Nyttiggörande av forskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandena om

nyttiggörande av forskning med hänvisning

till att regeringen nyligen har tillsatt en

utredning om lärarundantaget.

Jämför reservation 23 (m, fp, kd, c, mp) och

särskilt yttrande 2 (v).

Motioner och utskottets ställningstagande

Tre motioner tar upp frågor om nyttiggörande av

forskning.

Vänsterpartiet föreslår i motion 2002/03:Fi257

yrkande 1 att regeringen skall låta utreda hur

staten och skattebetalarna skall kunna dra större

nytta av de nya idéer och produkter som tas fram

genom den skattefinansierade forskningen.

Miljöpartiet skriver i motion 2003/04:N414 yrkande

14 att lärarundantaget, som ger högskolans forskare

de materiella rättigheterna till sina innovationer,

skapar incitament för forskarna att kommersialisera

sina forskningsresultat. Partiet anser att staten

bör stimulera kommersialiseringen genom att gynna de

högskolor och universitet som erbjuder sina forskare

belöningar i form av olika slags vinstdelningspaket

såsom royaltyn, delägarskap eller optioner i ett

eller flera företag som startas genom lärosätets

holdingbolag.

I motion 2003/04:Ub491 (s) föreslår motionärerna

att regeringen snarast skall se över möjligheterna

att avskaffa lärarundantaget och villkoren för hur

lärosäten och universitetssjukhus kan

kommersialisera patent.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Riksdagen godkände våren 2000 att det till statens

uppgifter i fråga om forskning och utvecklingsarbete

skall höra att ha ett övergripande ansvar för att

det svenska samhället utvecklar och tar till vara ny

kunskap och att medverka till att forskningsrön kan

tas till vara i alla delar av det svenska samhället

(prop. 1998/99:94, bet. 1999/2000:UbU3, rskr.

1999/2000:9). Frågan om lärarundantaget och

kommersialisering av forskningsresultat har på

regeringens uppdrag utretts av Verket för

innovationssystem (Vinnova). En särskild utredare

har därefter fått i uppdrag att klarlägga de

rättsliga konsekvenserna av ett avskaffande av

lärarundantaget (dir. 2004:106). Utredningen skall

redovisas senast den 30 mars 2005. Riksdagen bör

enligt utskottets mening avvakta regeringens

beredning av frågan.

Information om forskning

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till den aviserade

forskningspropositionen bör riksdagen avslå

yrkandet om vidareutveckling av

forskningsinformationen. Riksdagen bör inte

begära att regeringen initierar ett samlat

register över all pågående medicinsk

forskning i Sverige.

Jämför reservation 24 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna vill enligt motion 2003/04:Ub509

yrkande 8 att formerna för lättillgänglig

information om forskningsresultat skall utvecklas

vidare. Som ett gott exempel nämner motionärerna

Vetenskapsrådets start av Internetsajten

forskning.se, där forskningsresultat presenteras på

ett lättförståeligt sätt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

I regleringsbreven för Vetenskapsrådet har

regeringen som mål för verksamhetsgrenen

forskningsinformation angett att forskningsresultat

skall spridas till utförare och användare av

forskning samt till en intresserad allmänhet.

Vetenskapsrådet skall till regeringen redovisa bl.a.

vilka särskilda insatser som genomförts för att

stimulera till debatt om och popularisering av

forskning och hur metoderna för att sprida

information vidareutvecklats och förnyats.

Utskottet utgår från att regeringen återkommer till

forskningsinformationen i den aviserade

forskningspropositionen.

Ett offentligt, samlat och lättillgängligt register

över all pågående medicinsk forskning i Sverige

finns inte i dag, skriver motionären i motion

2003/04:Ub227 (kd). Han anser att det för de sjuka

är av intresse att ta del av det allra senaste i den

medicinska forskningen men att läkare och övrig

sjukvårdspersonal inte alltid hinner med att följa

det senaste om sjukdomen och möjliga läkemedel och

behandlingsmetoder. Ett sådant register, som även

innefattar forskningens rön, bör därför initieras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Internetsajten forskning.se ägs av

åtta forskningsfinansiärer:

Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap (FAS),

Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande

(Formas), Vinnova, Naturvårdsverket,

Stiftelsen för Miljöstrategisk

forskning (Mistra), Stiftelsen för

Kunskaps- och Kompetensutveckling

(KK-stiftelsen) och Stiftelsen för

vård- och allergiforskning

(Vårdalstiftelsen). Utskottet har

inhämtat att man nu står i begrepp

att starta ett pilotprojekt med fem

universitet, där syftet är att få

uppgifter - på svenska - om all

pågående forskning hos dem. Tanken

är att på längre sikt uppgifterna

hos alla forskningsfinansiärer om

den forskning de finansierar skall

ingå i pilotförsöket.

Vetenskaplig informationsförsörjning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandet om att

Högskoleverket skall utreda formerna för den

framtida vetenskapliga

informationsförsörjningen.

Jämför reservation 25 (v).

Motion och utskottets ställningstagande

Motion 2003/04:Ub326 (v) tar upp de ökande

kostnaderna för vetenskapliga tidskrifter.

Tidskrifternas status som kanaler för forskarnas

ambitioner bör konkurrensutsättas, heter det i

motionen. Universiteten eller speciella nationella

eller internationella bibliotek borde vara de som

publicerade artiklarna, efter en lika strikt och

oberoende granskning som nu, men på webben utan

kostnad och öppet för alla. Motionärerna vill att

Högskoleverket skall få i uppdrag att utreda

formerna för den framtida vetenskapliga

informationsförsörjningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Den extrema prisökningen på vetenskapliga

tidskrifter, som motionärerna påtalar, är ett stort

problem för forskningen. Hur det skall lösas behöver

dock enligt utskottets mening utredas grundligt

innan riksdagen tar ställning. Det bör vara

regeringens sak att bestämma i vilken ordning en

sådan utredning skall genomföras.

Kungl. bibliotekets - det svenska

nationalbibliotekets - uppgifter och verksamhet har

varit föremål för en utredning, som publicerade sina

resultat i betänkandet KB - ett nav i

kunskapssamhället (SOU 2003:129). Ärendet bereds nu

i Regeringskansliet med inriktning på att regeringen

skall återkomma till frågan i

forskningspropositionen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Statens roll i samband med forskning (punkt

1 ) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 13.

Ställningstagande

Statens uppgift inom forskning och utveckling är att

komplettera andra forskningsfinansiärer. Det innebär

att tyngdpunkten läggs på grundforskningen och

forskarutbildningen. Den rena forskningspolitiken är

en del av en politik för utvecklandet av ny, ofta

avancerad kunskap. Staten bör regelbundet göra

centrala avvägningar såsom

- mellan fasta och rörliga medel till forskning,

dvs. mellan direkta forsknings- och

forskarutbildningsanslag till universitet och

högskolor och de medel som fördelas av

forskningsfinansieringsorganen,

-

- mellan olika forskningsområden,

-

- mellan koncentration, profilering och

decentralisering av forskningsresurserna.

-

Staten skall också spela en aktiv roll inom områden

där Sverige har förutsättningar att nå speciella

framgångar.

2. Sammansättningen av forskningsfinansierande

organ (punkt 2) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkandena 14 och 16.

Ställningstagande

Vetenskapsrådet är inte skyddat från politisk

detaljstyrning. Dess självständiga ställning måste

säkras. Inga ledamöter i Vetenskapsrådet skall

tillsättas politiskt, utan Vetenskapsrådet och dess

ämnesråd skall styras av forskare, utsedda av

vetenskapssamhället. Vilka ansökningar som tilldelas

anslag skall avgöras enbart utifrån en strikt

akademisk bedömning. Även forskningsstiftelserna bör

befrias från den direkta politiska styrning som blev

följden när den socialdemokratiska regeringen

ändrade stiftelselagen och föreskrev att ledamöterna

i stiftelsernas styrelser skall utses av regeringen.

Stiftelsernas styrelser bör i stället utses inom och

av forskarvärlden.

3. Principer för statens resurstilldelning till

universitetsforskning (punkt 3) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub509 yrkandena 7 och 9-12.

Ställningstagande

Dagens situation med ansökan om forskningsmedel i

konkurrens skapar kortsiktiga lösningar och

konsumerar orimligt mycket av dyrbar forskartid på

lärosätena. Det är nödvändigt av kvalitetsskäl att

behålla konkurrens, men basfinansieringen som andel

av resurserna måste öka. Endast så kan en långsiktig

finansiering av grundforskning tryggas. Med en

någorlunda trygg bas kan de medel som forskningsråd

och stiftelser förvaltar användas för den

högkvalitativa grundforskning inom skilda områden

som de är till för att stödja. För närvarande

hindrar Sveriges finansiella situation en fortsatt

snabbkonvertering av högskolor till universitet med

fullt utbyggda forskningsresurser inom flera

vetenskapsområden. Den framkomliga vägen är

profilering med fördjupad forskning inom

profilområden. Man bör överväga möjligheten att i

vissa fall ge statliga forskningsmedel för

profilering inom särskilda ämnen snarare än hela

vetenskapsområden. Genom smalare satsningar kan en

högskola nå kritisk forskningsmassa inom sitt

specialområde. I övriga ämnen bör högskolan samverka

med andra lärosäten för att garantera lärarna

forskningsmöjligheter och för att upprätthålla

kvaliteten. Forskningsfinansieringen bör utgå från

att fakultetsanslagen skall klara kärnkompetensen

inom varje vetenskapsområde. Därmed minskar också

risken att stora delar av den fristående

finansieringen går till administration och

overheadkostnader. Det har länge funnits en tydlig

uppdelning där de tekniska och naturvetenskapliga

vetenskapsområdena fått större delen av statens

resurser. Konsekvenserna av obalansen i

medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden bör

utredas. Samarbeten över ämnesgränser måste

premieras och den tvärvetenskapliga forskningen få

en mer framträdande roll i svensk forskning och

forskningspolitik. Den humanistiska och

samhällsvetenskapliga forskningen har svårt att söka

och få externa medel och behöver få en större

statlig finansiering. Regeringen bör i särskild

ordning låta se över hur humaniora och

samhällsvetenskap har utvecklats.

4. Forskningsinstitut (punkt 4) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub509 yrkande 13.

Ställningstagande

Den viktigaste rollen för forskningsinstituten är

samspel i forskning och utvecklingsarbete (FoU)

mellan industri, institut och högskola. Ett av

problemen med den nuvarande institutsstrukturen är

att samordningen för forskningsanslagsansökningar

inte fungerar. En industri kan få motta erbjudanden

om att delta i viss forskning, för att strax efteråt

också få erbjudande om att delta i ett annat

instituts forskning. Här finns möjligheter till

effektivisering. Statens låga ekonomiska deltagande

i institutsforskningen är ytterligare en sak att

uppmärksamma.

5. Arbetsmiljöns påverkan på forskningens

kvalitet (punkt 5) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 34.

Ställningstagande

Många forskare måste ägna mycket tid åt att ansöka

om pengar, inte bara till sin forskning utan också

till sin egen lön, för längre eller kortare tid

framåt. Detta riskerar att skapa otrygghet om

framtiden och är olyckligt, inte minst eftersom det

skrämmer många doktorander från en framtid inom den

akademiska forskningen. I vilken omfattning detta

sker och vad det får för konsekvenser för forskarens

sociala situation och för forskningskvaliteten bör

utredas närmare.

6. Internationellt forskningssamarbete (punkt

6) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och

Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 24

och avslår motionerna

2003/04:Ub238 yrkandena 1-3 och

2003/04:Ub262.

Ställningstagande

För ett litet land som Sverige är det

internationella forskningsutbytet särskilt

betydelsefullt. Internationellt forskningsutbyte och

samverkan inom högre utbildning och forskning bör

stå i fokus för de svenska satsningarna. Det är

också nödvändigt att Sverige som kunskapsnation

utgör en attraktiv partner med forskning av yppersta

kvalitet som konkurrensmedel.

7. Internationellt forskningssamarbete (punkt

6) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub238 yrkande 2

och avslår motionerna

2003/04:Ub238 yrkandena 1 och 3,

2003/04:Ub262 och

2003/04:Ub290 yrkande 24.

Ställningstagande

EU bör i större utsträckning än i dag stödja

uppbyggnaden av bra forskningsmiljöer och då framför

allt göra sådana satsningar som är för stora för de

flesta enskilda medlemsländerna att göra på egen

hand. Exempel på sådana områden är rymdforskning,

forskning med behov av satellitdata, t.ex. viss

miljöforskning, forskning som kräver stora

anläggningar, t.ex. cyklotroner, men även särskilda

elitforskningsinstitut som EMBL. I dag sker många

sådana satsningar genom bilaterala samarbeten. EU

borde ta ett större ansvar för denna typ av

satsningar, vilket skulle ge en långsiktig trygghet

för viktiga forskningsområden och elitinstitut.

8. Principer för fördelning av

forskningsresurser mellan lärosätena (punkt

7) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 19

och avslår motionerna

2003/04:Ub311 yrkande 2,

2003/04:Ub356 yrkande 2,

2003/04:Ub390 yrkande 28,

2003/04:Ub397 yrkande 3 och

2003/04:Ub422 yrkande 2.

Ställningstagande

För att skapa forskningsmiljöer i världsklass är det

nödvändigt att koncentrera resurser till de regioner

och forskningsområden där svenska forskare och

forskarlag redan i dag håller mycket hög klass.

Sådana kunskapskluster i världsklass inom IT och

bioteknik finns i dag såväl i området Stockholm-

Uppsala som i Malmö-Lund. Sverige har även ett

antal andra kunskapskluster som håller mycket hög

internationell klass inom skilda områden. I de

mindre klustren finns såväl stora universitet som

specialiserade och profilerade universitet och

högskolor. Rymdhögskolan i Kiruna och Blekinge

tekniska högskola ("IT-högskolan") är exempel på

framgång genom specialisering.

9. Principer för fördelning av

forskningsresurser mellan lärosätena (punkt

7) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 28

och avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 19,

2003/04:Ub311 yrkande 2,

2003/04:Ub356 yrkande 2,

2003/04:Ub397 yrkande 3 och

2003/04:Ub422 yrkande 2.

Ställningstagande

Högre utbildning skall bedrivas på vetenskaplig

eller konstnärlig grund. En egen forskning är därmed

nödvändig för att säkra grundutbildningens kvalitet

vid alla lärosäten. Dels måste lärosätets egna

lärare ges möjlighet att forska för att

vidareutvecklas i sin roll, dels är forskningen vid

högskolorna viktig för att de skall kunna attrahera

nya lärare och forskare. Staten har ett ansvar för

att forskningsmiljöerna vid alla högskolor byggs upp

och att högskolorna ges förutsättningar att själva

utveckla sin forskning och därmed konkurrera om

forskningsmedel t.ex. från forskningsråden. En plan

bör läggas fast för att bygga upp och stärka

forskningsmiljöerna vid landets alla högskolor.

10.Principer för tilldelning av

vetenskapsområde (punkt 8) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Tobias

Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub499 yrkande 18.

Ställningstagande

Det finns en risk att regeringen vid beslut om nya

vetenskapsområden tar alltför stor hänsyn till andra

skäl än kvaliteten. Högskoleverket gör en ambitiös

och strukturerad granskning av ansökan om

vetenskapsområde. Principen bör vara att regeringen

skall ge vetenskapsområde till ansökande högskolor

där Högskoleverket har undersökt kvaliteten och

tillstyrkt ansökan, innan andra högskolor ges

vetenskapsområde.

11.Utgångspunkter för forskningsetiken (punkt

9) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub509 yrkande 1 och

2003/04:K416 yrkande 36.

Ställningstagande

Vetenskaplig forskning är en viktig förutsättning

för det goda samhället. Den nya kunskapen skall

förvaltas och användas både för individens väl och

för samhällets hållbara utveckling. Forskningens

kvalitet och frihet är viktig, och forskning och

vetenskapliga framsteg måste främjas. Det måste dock

ske inom etiska ramar där människans unika värde och

värdighet står i centrum. Vetenskap och forskning

får inte underminera människovärdet, inte vara

diskriminerande och inte begränsa människors frihet

eller kränka människors integritet. Det är inte rätt

att forska på vad som helst, hur som helst och när

som helst. Människan måste respektera livets alla

stadier, inklusive fosterstadiet. All form av

dödshjälp och kloning av människor måste därför vara

utesluten, och en restriktiv linje måste gälla i

fråga om all form av förändring av den genetiska

arvsmassan. Denna restriktiva linje skall gälla även

på europeisk nivå.

12.Upphävande av 1998 års

forskarutbildningsreform (punkt 11) - m, fp,

kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Tobias

Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 21,

2003/04:Ub414 yrkande 19 och

2003/04:Ub509 yrkande 6.

Ställningstagande

Förutsättningen för tillträde till

doktorandstudierna skall inte vara att doktoranden

har en utfäst studiefinansiering, utan att hon eller

han har en möjlighet att klara studierna. Den

forskarutbildningsreform som genomfördes 1998 måste

rivas upp. Om människor, drivna av sin lust att

utveckla ny kunskap, är beredda att forska trots att

de inte kan garanteras en doktorandtjänst under hela

studietiden, skall staten inte ge signalen att deras

engagemang inte är något värt och att de helst borde

syssla med något annat. Reformen hade också som

utgångspunkt att alla forskningsprojekt på

doktorandnivå skall ta fyra år. Det innebär en

kvalitetsförsämring i doktorandernas projekt,

eftersom doktorand och handledare tvingas att välja

projekt som "säkert" går att genomföra på fyra år.

Detta motverkar doktorandernas utveckling till

självständiga forskare. Kravet på finansiering

innebär en begränsning, eftersom många som nästan är

klara med sin avhandling måste avbryta i förtid om

det inte går att få förlängd finansiering. Nuvarande

bestämmelser ger inte heller doktoranden något

utrymme för att göra fel, bli oense med handledaren

eller byta projekt. Reformen har också slagit hårt

mot humaniora-samhällsvetenskap, eftersom det är

svårt att hitta finansiärer för sådan forskning.

13.Utvärdering av forskarutbildningen (punkt

12) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 29.

Ställningstagande

Grundtanken i den reform av forskarutbildningen som

gjordes för några år sedan var riktig så till vida

att alla forskarstuderande skall ha en rimlig social

situation. Likväl kvarstår en mängd praktiska

problem med genomförandet, i form av faktiska

anställningsstopp och olika försök att komma undan

regelverket vid många lärosäten. Forskarutbildningen

bör utvärderas och de forskarstuderandes situation

ses över.

14.Forskarskolor (punkt 13) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 20

och avslår motion

2003/04:Ub494 yrkande 2.

Ställningstagande

Inrättandet av många forskarskolor, bl.a. med

finansiering från de stiftelser som den borgerliga

regeringen var med och instiftade, är något

positivt. Forskarskolor bör byggas nedifrån och upp,

inte tvärtom som de nationella forskarskolor som

regeringen har inrättat. Dessa förefaller att ha

komponerats med andra utgångspunkter än strävan

efter högsta kvalitet, och de kommer att ha mindre

förutsättningar att utvecklas väl. Universiteten och

högskolorna bör själva få forma lämpliga nätverk,

som utöver svenska lärosäten också gärna får

innehålla såväl företag som utländska universitet.

15. Antagning till studier för

licentiatexamen (punkt 14) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 22.

Ställningstagande

Den nya möjligheten att anta sökande till

forskarutbildning för studier enbart till

licentiatexamen är inte riskfri. Det är tänkbart att

det regelmässigt blir så att studenter först måste

antas till studier för licentiatexamen för att sedan

eventuellt tillåtas gå vidare till studier för

doktorsexamen. Det innebär en tröghet och en

osäkerhet som knappast är eftersträvansvärd.

Licentiatantagningsreformen bör därför upphävas.

16.Forskarutbildning på heltid för studerande

som deltidsarbetar (punkt 15) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub499 yrkande 12 och

2003/04:Ub509 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är positivt att man kan doktorera parallellt med

deltidsarbete även utanför lärosätet så att

doktoranden kan behålla en del av sin ordinarie

tjänst. Forskarstuderande som i dag forskar på

deltid skall dock även ha rätt till forskarstudier

på heltid, om och när de så önskar.

17.Doktorandtjänster (punkt 16) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 31.

Ställningstagande

Satsningar på doktorandtjänster är viktiga för att

långsiktigt skapa bättre villkor för forskningen och

för att ge förbättrade ekonomiska villkor och ökad

social trygghet för doktoranden. Regeringen bör

arbeta för en omvandling av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster och för att forskarstuderande inte

skall behöva ha stipendier som huvudsaklig

inkomstkälla.

18.Sociala förmåner för doktorander med

utbildningsbidrag (punkt 18) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub242.

Ställningstagande

Den doktorand som under de första åren av sin

forskarutbildning har utbildningsbidrag är inte

berättigad till ersättning vid sjukdom och

föräldraledighet. Visserligen får doktoranden

behålla utbildningsbidraget under sjuk- och

föräldraledighet, och lärosätet kan förlänga

perioden som doktoranden får ha bidraget med

motsvarande tid, men det fungerar inte alltid i

praktiken. Utbildningsbidraget finansieras av

lärosätet eller externa finansiärer, och

forskningshandledare och kolleger ser inte med blida

ögon på om en doktorand tar dessa medel, avsedda för

forskning, i anspråk för exempelvis

föräldraledighet. Det finns således ett motstånd

från universitetens sida till att anta unga kvinnor

med uttalade planer på att bilda familj. Därmed

tvingas unga kvinnor att välja mellan att forska och

att bilda familj. Detta rimmar illa med regeringens

uttalade mål att fler skall gå vidare till

forskarutbildning och att villkoren för ensamstående

och studerande föräldrar skall förbättras.

19.Forskarstuderandes inflytande (punkt 19) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkandena 11 och 33.

Ställningstagande

Forskarstuderande har en situation som varken är

jämförbar med grundutbildningsstudentens eller med

de av högskolan anställda lärarnas. Därför är det

viktigt att även forskarstuderandes representation i

olika beslutande organ inom högskolan säkerställs.

Regeringen bör göra en översyn av detta. Inom de

statliga organisationerna för forskningsfinansiering

fattas beslut som har vittgående konsekvenser för

forskarutbildningen. Forskarstudenter bör få rätt

till representation även inom dessa organisationer.

20.Doktorsprogram för icke disputerade lärare

(punkt 20) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 32.

Ställningstagande

Högskolorna bör stimuleras att genomföra program som

innebär att deras icke disputerade lärare kan förena

undervisning med egen forskarutbildning och senare

forskning. Högskoleverket bör få i uppdrag att

utreda hur ett sådant doktorsprogram för icke

disputerade lärare kan genomföras.

21.Insatser för postdoktorala akademiker (punkt

21) - m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Tobias

Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 23.

Ställningstagande

Det är av stor vikt att unga forskare ges tillfälle

att efter doktorsexamen vidga sina vyer och komma

bort från sina egna handledare och egna universitet

under en period för att vinna självständighet som

blivande forskare. Ett postdoktorat, gärna

utomlands, skapar möjligheter att bredda

utbildningen och samtidigt sprida svensk

forskningskompetens. Det är också ett sätt att få

fram verkligt goda forskarämnen. Postdoktorala

insatser behövs för att förbereda för det kommande

generationsskiftet och för att långsiktigt bredda

och utveckla forskarhandledningskompetensen.

22.Sakkunnigas ställning vid

lärartillsättningar (punkt 22) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkande 17.

Ställningstagande

I dag kan en professor tillsättas mot

ämnessakkunnigas vilja, om fakultetsnämnden så

önskar. Risken är uppenbar att politiska eller andra

ovidkommande värderingar får ligga till grund för

ett beslut som skall värdera vetenskaplig kompetens.

Forskare och professorer skall tillsättas av nämnder

där ämnessakkunniga har inflytande och formell

rösträtt, såsom också var fallet innan reglerna om

tjänsteförslagsnämnder togs bort ur

högskoleförordningen.

23.Nyttiggörande av forskning (punkt 23) - m,

fp, kd, c, mp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m), Mikaela Valtersson

(mp) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:N414 yrkande 14

och avslår motionerna

2002/03:Fi257 yrkande 1 och

2003/04:Ub491.

Ställningstagande

Avknoppningen av innovationsföretag från högskolor

och universitet är i dag ytterst betydelsefull för

näringslivets utveckling. Lärarundantaget, som ger

högskolans forskare de materiella rättigheterna till

sina innovationer, skapar incitament för forskarna

att kommersialisera sina forskningsresultat.

Lärosätena har numera möjlighet att efter

regeringens medgivande inrätta holdingbolag, som kan

ägna sig åt att starta företag. Genom sina

holdingbolag har lärosätena stor makt över

kommersialiseringen och arbetet med att söka patent.

I de fall då lärosätena går in med resurser via sina

holdingbolag kan forskaren och arbetsgivaren avtala

om att dela på kommande förtjänster. För att

stimulera kommersialiseringen bör regeringen se över

hur staten kan gynna de högskolor och universitet

som erbjuder sina forskare belöningar i form av

olika slags vinstdelningspaket, i vilka forskaren

erbjuds royaltyn, delägarskap eller optioner i ett

eller flera företag. Regeringen skall därför ge den

sittande utredningen tilläggsdirektiv vad gäller

kommersialisering av forskningsresultat i enlighet

med ovanstående.

24.Lättillgänglig information om

forskningsresultat (punkt 24) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub509 yrkande 8.

Ställningstagande

Det är angeläget att utveckla metoder för att

presentera forskningsresultat för den intresserade

allmänheten i lättillgängligt skick.

Vetenskapsrådets Internetsajt forskning.se är ett

gott exempel. En hög ambition med uppsökande attityd

hos lärosätena för att förmedla relevant forskning

till näringsliv och offentlig verksamhet är av

största betydelse. Inte minst viktigt är det att

forskningsrön av avgörande betydelse för en god

samhällsutveckling når fram till beslutsfattare och

ger dem ett bättre underlag för sina

ställningstaganden. Formerna för

forskningsinformation bör vidareutvecklas.

25.Vetenskaplig informationsförsörjning (punkt

26) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 26

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub326.

Ställningstagande

En extrem prisökning på vetenskapliga tidskrifter

har pågått under senare år. En total brist på

konsekvens i de kommersiella vetenskapliga förlagens

policy gör det svårt att förutsäga kostnader för de

elektroniska tidskrifterna. De subventioner som

universitets- och högskolebiblioteken under några år

har kunnat få via Kungl. bibliotekets avdelning för

nationell samordning och utveckling, BIBSAM, har nu

fallit bort. Detta har skapat stora problem för

lärosätena och deras bibliotek.

Kvalitetsgranskningen av forskningen och värderingen

av densamma får inte ensidigt bli beroende av

kommersiella intressen. Därför bör tidskrifternas

status som kanaler för forskarnas ambitioner

konkurrensutsättas. Universiteten eller speciella

nationella eller internationella bibliotek borde

vara de som publicerade artiklarna, efter en lika

strikt och oberoende granskning som nu, på webben

utan kostnad och öppet för alla. Vidare bör

Högskoleverkets eller Vetenskapsrådets uppdrag

utvecklas till att omfatta även vetenskaplig

publicering.

Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att

utreda formerna för den framtida vetenskapliga

informationsförsörjningen.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Insatser för postdoktorala akademiker (punkt

21) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Det finns i dag ett stort behov av

karriärmöjligheter för nydisputerade forskare - så

kallade postdoktorala tjänster. Om inte lovande

forskare kan tas till vara går Sverige miste om en

stor potential. Många som doktorerat lämnar

forskarvärlden, eftersom de inte får några tjänster,

trots att de hade kunnat tillföra värdefull

forskning. Med postdoktorala tjänster får dessa

forskare inte bara en tryggad försörjning utan också

möjligheter att tillgodogöra sig värdefulla

erfarenheter vid det egna lärosätet eller ett nytt

universitet. Utbyte mellan forskare är en viktig

förutsättning för att öka kvaliteten på forskningen.

I ett litet land som Sverige är det särskilt

värdefullt att ett sådant utbyte sker även över

gränserna. Vi anser att Folkpartiets förslag om

höjda fakultetsanslag skulle bidra till att avhjälpa

bristen på postdoktorala tjänster.

2. Nyttiggörande av forskning (punkt 23) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Den vetenskapliga forskningen frambringar ständigt

ny kunskap om verkligheten. Den kunskapen borde i

mycket större utsträckning än vad som sker tas till

vara när man på olika nivåer i samhället fattar

beslut. Exempelvis borde stora investeringar i

infrastruktur - såsom Öresundsbro, tunnel genom

Hallandsås, bredbandsutbyggnad - inte beslutas och

genomföras utan att man först inventerat all

tillgänglig vetenskaplig kunskap som har relevans

för ärendet, annars finns det stor risk för att

beslut och åtgärder leder till oönskade

konsekvenser, både för människors liv, för miljön

och för samhällsekonomin. Forskare bör användas som

experter och deras råd beaktas innan sådana beslut

fattas och verkställs. Enligt min uppfattning finns

det stora besparingar att göra för samhället genom

detta.

En åtgärd som troligen skulle främja

nyttiggörandet av forskning är att avskaffa det s.k.

lärarundantaget. Lärare vid universitet och

högskolor skulle därmed inte längre ha rätt att

ensamma bestämma om eventuell kommersialisering av

deras forskningsresultat. Självfallet bör den lärare

som genom sin forskning har kommit fram med en

kommersialiserbar idé eller produkt ha del i både

bestämmandet om kommersialiseringen och det

ekonomiska utbytet av denna. Lärosätet bör upprätta

avtal med forskaren om detta. Eftersom utredning nu

pågår om dessa frågor avstår jag dock från att nu

föreslå att riksdagen beslutar om avskaffande av

lärarundantaget.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion från allmänna motionstiden

2002

2002/03:Fi257 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att låta utreda

hur staten/skattebetalarna skall kunna dra större

nytta av de nya idéer och produkter som tas fram

genom den skattefinansierade forskningen.

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:Ub218 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om möjlighet till ojävig

granskning av forskningsresultat.

2003/04:Ub227 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av ett samlat

offentligt register där pågående medicinsk forskning

finns tillgänglig för de sjuka och anhöriga som så

önskar.

2003/04:Ub238 av Marie Wahlgren och Christer

Nylander (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inom EU arbeta

för de beskrivna förändringarna i

forskningspolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ändra

inriktningen på EU:s forskningspolitik så att den

i större utsträckning satsar på forskningsprojekt

som är för stora för enskilda medlemsländer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta EU-

professurer.

2003/04:Ub242 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om doktoranders rätt till

sociala förmåner i händelse av sjukdom och

graviditet.

2003/04:Ub262 av Ewa Björling (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att verka för en

nedläggning av EU:s ramprogram för forskning och i

stället verka för inrättandet av ett europeiskt

forskningsråd.

2003/04:Ub290 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens roll i

samband med forskning.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stärkandet av

kunskapskluster.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskarskolor och

deras organisation.

21. Riksdagen beslutar upphäva 1998 års

forskarutbildningsreform i enlighet med vad som

anförs i motionen.

22. Riksdagen beslutar upphäva

licentiatantagningsreformen i enlighet med vad som

anförs i motionen.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om insatser när det

gäller postdoktorala akademiker.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om internationellt

samarbete och EU:s sjätte ramprogram.

2003/04:Ub311 av Patrik Norinder (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den regionala

aspekten inom forskningspolitiken.

2003/04:Ub326 av Britt-Marie Danestig och Lennart

Gustavsson (v):

Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i

uppdrag att utreda vad i motionen anförs om formerna

för den framtida vetenskapliga

informationsförsörjningen.

2003/04:Ub356 av Lotta N Hedström och Sven Bergström

(mp, c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

tillväxtperspektivet och den regionala aspekten

inom forskningspolitiken.

2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör göra en översyn av hur forskarstuderandes

inflytande säkerställs i olika beslutande organ.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en plan

bör fastställas för att bygga upp och stärka

forskningsmiljöerna vid landets alla högskolor.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

forskarutbildningen bör utvärderas och de

forskarstuderandes situation bör ses över.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör arbeta för en omvandling av utbildningsbidrag

till doktorandtjänster samt att forskarstuderande

inte skall behöva ha stipendier som huvudsaklig

inkomstkälla.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

Högskoleverket ges i uppdrag att utreda hur ett

doktorsprogram för icke-disputerade lärare kan

genomföras.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

forskarstudenter bör få rätt till representation

inom de statliga organisationerna för

forskningsfinansiering.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att utreda

arbetsmiljöns påverkan på forskningens kvalitet.

2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att rikta vissa

forskningsresurser till doktorander som bedriver

forskning med direkt koppling till den

utlokaliserade utbildningen.

2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ingen av

Vetenskapsrådets ledamöter skall tillsättas

politiskt.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den politiska

styrningen av forskningsstiftelserna skall

avskaffas.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vetenskapsmän

skall tillsättas på vetenskapliga meriter.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den s.k.

doktorandreformen skall ersättas med ett friare

system.

2003/04:Ub422 av Hans Backman (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

regionala hänsyn inom forskningspolitiken.

2003/04:Ub491 av Lars Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lärarundantaget vid landets

universitet och högskolor.

2003/04:Ub494 av Johan Löfstrand (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av en

forskarskola med inriktning på statistik.

2003/04:Ub499 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätt till

forskarstudier på heltid för forskarstuderande på

deltid.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en studiesocial

utredning för forskarstuderande.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall tilldela högskola vetenskapsområde om

Högskoleverket har tillstyrkt detsamma.

2003/04:Ub509 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

lyfta fram den människosyn som skall vara

utgångspunkt för forskningsetiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

forskarutbildningen.

6. Riksdagen begär att regeringen återkallar

reformen som innebär att forskningsstudier inte

får påbörjas utan fullständig finansiering.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den fria

grundforskningen skall garanteras.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att popularisera

forskningsresultat så att de blir mer tillgängliga

för medborgaren.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge statliga

forskningsmedel för profilering inom särskilda

ämnen snarare än hela vetenskapsområden.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ändring av

inriktning på forskningspolitiken.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att konsekvenserna

av obalansen i medelstilldelning mellan olika

vetenskapsområden skall utredas.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i särskild

ordning se över hur humaniora och

utbildningsvetenskap har utvecklats.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

möjligheten till effektiviserad samordning mellan

forskningsinstituten, liksom statens låga

ekonomiska deltagande i institutsforskningen.

2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att endast tillåta

en restriktiv linje inom forskningsområdet bioetik

i EU.

2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att på olika sätt

stimulera forskare att starta företag.