Bet. 2003/04:UBU2

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU2

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i

budgetpropositionen till anslag m.m. inom

utgiftsområde 15 Studiestöd för budgetåret 2004 och

26 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionsyrkandena.

Vidare behandlas två av punkterna i Riksdagens

revisorers förslag 2000/03:RR15 och fyra yrkanden i

de två motioner som väckts med anledning av

revisorernas förslag. Utskottet föreslår avslag på

förslagen och motionsyrkandena.

Övergångsbestämmelserna till studiestödslagen

(1999:1395) ändras för att klargöra att den som har

studielån från flera lånesystem med skilda

återbetalningsregler kan få lägga samman lånen och

återbetala dem i det nya systemet redan från första

amorteringen.

Regeringens budgetförslag innebär att anslagen

till studiehjälp och studiemedel anpassas till

förväntat studerandeantal. Anslaget till

rekryteringsbidrag minskas med 700 miljoner kronor

jämfört med vad som förra året hade beräknats för år

2004. Det nu föreslagna beloppet innebär att

verksamheten i kommunerna med rekrytering av

kortutbildade vuxna bibehålls på dagens nivå. Stödet

till produktion av studielitteratur för

högskolestuderande som är synskadade,

rörelsehindrade eller dyslektiker ökar med 2

miljoner kronor. Anslaget för bidrag till

korttidsstudier ökar med 25 miljoner kronor.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisar i

särskilda yttranden sina budgetalternativ för

utgiftsområdet. Moderaterna föreslår ett betydligt

högre belopp än regeringen på anslaget till

studiemedel. Folkpartiet räknar med färre studenter

än regeringen och vill därför minska

studiemedelsanslaget. Folkpartiet vill höja

totalbeloppet i studiemedel med 200 kr per månad och

sänka den högre bidragsnivån för vuxna som läser på

gymnasienivå från 82 till 60 %. Moderaterna och

Folkpartiet vill avskaffa rekryteringsbidraget.

Moderaterna vill även avskaffa anslaget till

korttidsstudiestöd, medan Folkpartiet vill ha kvar

anslag till korttidsstudiestöd som fördelas av

Sisus. Kristdemokraterna vill behålla ett mindre

belopp till korttidsstudiestöd, som skall fördelas

till en del av CSN och en del av Sisus.

Centerpartiet vill öka anslaget till

rekryteringsbidrag med 700 miljoner kronor.

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna

vill i en gemensam reservation att inkomstprövningen

i studiemedelssystemet (fribeloppet) skall

avskaffas. Även i övrigt finns reservationer från

ett eller flera av dessa partier till förmån för

olika yrkanden om tillkännagivanden.

Folkpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig

också till förmån för Riksdagens revisorers förslag

om att reglerna i studiemedelssystemet skall göras

enklare och om försöksverksamhet med minskad

förhandsprövning och mera kontroll i efterhand i

studiemedelssystemet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Studiestödslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i studiestödslagen (1999:1395). Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:1

utgiftsområde 15 punkt 1.

2. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd

för budgetåret 2004, m.m.

Riksdagen

a) godkänner att under 2004 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp

om 130 500 000 000 kr; därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 15 punkt 2,

b) bemyndigar regeringen att under 2004 för

ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala

ändamål beställa produktion av studielitteratur

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 4 000 000 kr efter 2004; därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:1

utgiftsområde 15 punkt 3, och

c) för budgetåret 2004 anvisar anslagen under

utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställningen

i bilaga 2 till detta betänkande; därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1 utgiftsområde 15

punkt 4 och avslår motionerna

2003/04:Ub396 yrkandena 4, 5 och 9,

2003/04:Ub475 yrkande 1,

2003/04:Ub503,

2003/04:Ub513 yrkande 8,

2003/04:Ub515 yrkande 3 och

2003/04:Fi240 yrkande 22 i denna del.

3. Beloppet för studiebidrag inom

studiehjälpen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub513 yrkande 2.

Reservation 1 (kd)

4. Indragning av studiebidrag

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub418 yrkande 7.

Reservation 2 (fp)

5. Underrättelse till föräldrar om att

myndig elev skolkar

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub391 yrkande 7.

Reservation 3 (kd, c)

6. Inackorderingstillägg till ungdomar i

gymnasial utbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub257 och

2003/04:Ub344.

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (c)

7. Studiemedel till studenter med barn

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub396 yrkande 1,

2003/04:Ub415 yrkande 2 och

2003/04:Ub516 yrkande 7.

Reservation 6 (fp)

Reservation 7 (kd)

8. Den normala bidragsdelen i studiemedel

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub390 yrkande 9 och

2003/04:Ub513 yrkande 3.

Reservation 8 (kd)

Reservation 9 (c)

9. Inkomstprövningen vid beviljande av

studiemedel (fribeloppet)

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub385 yrkande 2,

2003/04:Ub396 yrkande 8,

2003/04:Ub443 yrkande 2 och

2003/04:Ub513 yrkande 4.

Reservation 10 (m, fp, kd)

10. Principen om studiemedelsbelopp i

direkt proportion till uppnådda poäng

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub396 yrkande 6.

Reservation 11 (fp)

11. Stöd till högre utbildning på

minoritetsspråk

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub363.

12. Den övre åldersgränsen för

rekryteringsbidrag

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub391 yrkande 12.

Reservation 12 (c)

13. Försäljning av studielånsstocken på

marknaden

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub264 yrkande 1.

14. Enklare regler och mindre

förhandsprövning i studiestödssystemet

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR15 punkterna 1 och 2 samt motionerna

2003/04:Ub1 yrkandena 2 och 3 och

2003/04:Ub2 yrkandena 2 och 3.

Reservation 13 (fp, kd)

Stockholm den 20 november 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp)*, Inger Lundberg (s), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m)*, Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd)*,

Nils-Erik Söderqvist (s), Per Bill (m)*, Louise

Malmström (s), Ana Maria Narti (fp)*, Sören Wibe

(s), Mikael Damberg (s), Christer Adelsbo (s),

Tobias Billström (m)*, Håkan Larsson (c)* och

Kerstin-Maria Stalin (mp).

* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 2

2003/04

UbU2

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen har den 19 november 2003 fastställt

utgiftsramen för 2004 för utgiftsområde 15

Studiestöd till 21 924 855 000 kr (prop. 2003/04:1

Förslag till statsbudget, finansplan m.m., bet.

FiU1, rskr. 42).

I utgiftsområdet ingår de två stora

studiestödssystemen: studiehjälp (till ungdomar i

gymnasial utbildning) och studiemedel (för

vuxenutbildning och högskoleutbildning). Dessa

regleras i studiestödslagen (1999:1395). Tidigare

vuxenstudiestöd (svux och svuxa samt särskilt

utbildningsbidrag) har nu avvecklats. Studiehjälp

och studiemedel administreras av Centrala

studiestödsnämnden (CSN).

Vidare finns inom utgiftsområdet

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande och bidrag

vid korttidsstudier. Rekryteringsbidrag beslutas av

CSN men prövningen av vilka som skall få bidraget

görs huvudsakligen av de sökandes hemkommuner. Detta

bidrag infördes den 1 januari 2003 och regleras dels

i lag (2002:624), dels i förordning (2002:744).

Korttidsstudiestödet regleras i förordning

(2001:362) och administreras av LO, TCO och Statens

institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus).

Utgiftsområdet omfattar också anslag som

finansierar räntesubventioner och avskrivningar av

studielån, bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning för funktionshindrade och vid

viss föräldrautbildning i teckenspråk, samt bidrag

för produktion av studielitteratur för studenter som

är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker.

Utskottet tar i det följande först upp regeringens

redovisning av resultaten för utgiftsområdet.

Därefter behandlas regeringens förslag om ändring i

studiestödslagen och regeringens förslag till

anslagsbelopp tillsammans med motioner som rör

detta. Sedan behandlas motioner som rör förändringar

i befintliga regler för studiestödet. Sist tar

utskottet upp Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR15 och två motioner som väckts med

anledning av detta.

En av punkterna i förslag 2002/03:RR15 behandlas i

utskottets betänkande om utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning (bet. 2003/04: UbU1).

Ett antal motionsyrkanden om olika

studiestödsfrågor kommer att behandlas i ett

särskilt betänkande längre fram under detta

riksmöte.

Resultat

Studiestödet räknas av regeringen till

politikområdet Utbildningspolitik.

Resultatinformation om studiestödet lämnas därför i

det avsnitt av budgetpropositionen som handlar om

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning och där bedömningarna om detta

politikområde redovisas.

Antalet ungdomar som fick studiehjälp ökade med

drygt 10 000 mellan 2001 och 2002. Det innebär en

ökning med 2,6 %. Inackorderingstillägg lämnades

2002 till avsevärt fler ungdomar än föregående år

(ökning med 11 %). Betydligt färre elever än året

innan fick däremot det behovsprövade extra tillägget

(minskning med 8 %). Regeringen gör bedömningen att

studiehjälpens syfte, att bl.a. motverka hinder av

ekonomisk, social och geografisk karaktär, får anses

uppfyllt.

Under 2002 ökade antalet studerande med

studiemedel med nästan 37 000 personer (ökning med

8,43 %). Antalet studerande med något av de tre

vuxenstudiestöden särskilt utbildningsbidrag,

särskilt vuxenstudiestöd (svux) eller särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) minskade med

drygt 15 800 personer. De tre vuxenstudiestöden är

helt avvecklade fr.o.m. andra halvåret 2003.

Inom studiemedelssystemet kan vissa vuxna

studerande få en högre bidragsdel (82 % av

totalbeloppet) än den normala (34,36 % av

totalbeloppet). Under andra halvåret 2002 hade

nästan 34 % av dem som studerade på grundskole-

eller gymnasienivå med studiemedel bidrag på den

högre nivån. Av dem som läste på grundskolenivå med

studiemedel hade drygt hälften det högre bidraget.

Benägenheten att utnyttja studielån sjönk under

2002 med 5 procentenheter till drygt 65 % bland dem

som läste på grundskole- och/eller gymnasienivå med

studiemedel. Även studerande på eftergymnasial nivå

utnyttjade lånemöjligheten i mindre utsträckning än

föregående år (minskning från 84 till 82 %). Den

högsta lånebenägenheten fanns liksom tidigare bland

dem som studerade utomlands med studiemedel (drygt

88 %).

Enligt regeringen beror den sjunkande

lånebenägenheten sannolikt på de regelförändringar

som infördes i och med studiemedelsreformen den 1

juli 2001. Framför allt kan de skärpta

återbetalningskraven, bidragsdelens ökning från 27,8

till 34,5 % av totalbeloppet, val av studietakt och

det höjda fribeloppet ha påverkat studenternas

benägenhet att ta studielån.

Under 2002 prövade CSN 232 000 ärenden om

nedsättning i återbetalningen av studielån. Det är

något färre än under 2001.

Bidrag för att delta i teckenspråksutbildning för

föräldrar utbetalades 2002 till 270 föräldrar,

vilket är något färre än året innan. Denna

utbildning hade betydligt fler deltagare än det

antal som sökt och beviljats stöd.

Antalet läshandikappade högskolestuderande som

utnyttjade Talboks- och punktskriftsbibliotekets

studielitteraturservice 2002 var 880 personer, dvs.

19 % fler än föregående år. Det var framför allt

antalet dyslektiker som ökade.

Bidrag vid korttidsstudier fördelades 2002 för

första gången av LO, TCO och Sisus i stället för som

tidigare av CSN. De tre utdelande organisationerna

har redovisat att ca 17 000 personer fått bidrag

under 2002, vilket är 13 000 fler än innan stödet

reformerades. Ändå har många arbetstagare med kort

tidigare utbildning och personer med funktionshinder

inte kunnat få bidrag vid korttidsstudier på grund

av att resurserna varit begränsade.

Studiestödslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

förtydligande av ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna till studiestödslagen

(1999:1395) så att de som har studielån i

flera lånesystem kan lägga samman lånen innan

de påbörjar amorterandet.

Propositionen

Regeringen föreslår att punkt 10 i

övergångsbestämmelserna till studiestödslagen

(1999:1395) ändras så att det klart framgår att en

låntagare som har studielån i flera lånesystem kan

lägga samman dem och betala tillbaka de sammanlagda

lånen enligt bestämmelserna i den nya lagen.

Hittills har övergångsbestämmelsen varit otydligt

formulerad och skapat osäkerhet huruvida låntagaren

kan undvika amortering i olika lånesystem redan det

första återbetalningsåret. Ändringen innebär inte

någon egentlig förändring av studiemedelssystemet.

Den föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Lagförslaget återges i bilaga 2 till detta

betänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det är en

fördel att administrationen förenklas och att

systemet blir mer överblickbart för den enskilde

genom ändringen.

Anslag m.m. för budgetåret 2004

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för

budgetåret 2004 inom utgiftsområde 15

Studiestöd anvisar följande belopp under

anslagen (ramanslag):

25:1 Studiehjälp m.m. 3 102 400 000 kr

25:2 Studiemedel m.m. 11 441 185 000 kr

25:3 Studiemedelsräntor m.m. 5 833 411 000 kr

25:4 Rekryteringsbidrag 1 394 507 000 kr

25:5 Bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning och

vid viss föräldrautbildning i teckenspråk

61 520 000 kr

25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

28 073 000 kr

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.

63 759 000 kr

Riksdagen bör vidare godkänna regeringens

förslag om upplåning för studielån och ge

regeringen det begärda bemyndigandet att

under 2004 beställa produktion av viss

studielitteratur.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3

(kd) och 4 (c).

Propositionen

Regeringens förslag till anslagsbelopp 2004 framgår

av bilaga 3 till detta betänkande.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:1 Studiehjälp m.m. för budgetåret 2004 anvisar

ett ramanslag på 3 102 400 000 kr.

Anslaget finansierar studiebidrag,

inackorderingstillägg och extra tillägg till

ungdomar som studerar på gymnasienivå.

Studiebidraget utgår 10 månader per år med 950 kr

per månad.

Anslagsbeloppet påverkas av att antalet ungdomar i

aktuell ålder beräknas öka.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:2 Studiemedel m.m. för budgetåret 2004 anvisar

ett ramanslag på 11 441 185 000 kr.

Studiemedel utgår med en viss procentsats av

prisbasbeloppet. Anslagsbeloppet har justerats upp

med prisbasbeloppet. Beloppet har minskats i

konsekvens med förslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning att anslagen

till grundläggande högskoleutbildning skall minska,

vilket kan väntas påverka antalet studenter. Vidare

har anslagsbeloppet minskats med hänvisning till

regeringens förslag i 2003 års ekonomiska

vårproposition att studerande med fullständig

gymnasieutbildning fr.o.m. 2004 inte längre skall

kunna få studiemedel med högre bidragsdel för

repetitions- och kompletteringsstudier på gymnasial

nivå. Anslagsbeloppet har ökats med anledning av att

antalet studenter i polisutbildningen i Solna, Umeå

och Växjö utökas under 2004. Polisutbildningen

finansieras under utgiftsområde 4 Rättsväsendet, men

studenterna kan få studiemedel.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:3 Studiemedelsräntor m.m. för budgetåret 2004

anvisar ett ramanslag på 5 833 411 000 kr.

Anslaget finansierar räntor och avskrivningar på

studielån inom studiemedelssystemet, svux och svuxa

samt avskrivningar av äldre typer av studielån.

Utgifterna under 2004 beräknas öka med hänsyn till

att skuldstocken hela tiden ökar och

återbetalningarna ännu är relativt begränsade.

Upplåningsräntan för CSN beräknas emellertid minska

2004, vilket minskar utgifterna.

Regeringen begär också att riksdagen skall godkänna

att under 2004 lån tas upp i Riksgäldskontoret för

studielån intill ett belopp om 130 500 000 000 kr.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:4 Rekryteringsbidrag för budgetåret 2004 anvisar

ett ramanslag på 1 394 507 000 kr.

Detta förslag innebär att anslaget minskas med 450

miljoner kronor jämfört med vad som anvisats för

2003. I förhållande till vad som i förra årets

budgetproposition var beräknat för 2004 innebär det

en minskning med 700 miljoner kronor. En minskning

av anslaget ingick i de besparingar som regeringen

redovisade i 2003 års ekonomiska vårproposition

(prop. 2002/03: 100 s. 79). Utfallet på anslaget

2003 förväntas bli drygt 450 miljoner kronor lägre

än anvisade medel. Kommunernas

rekryteringsverksamhet har inte nått upp i de

volymer som regeringen tidigare har bedömt vara

möjliga. Regeringens förslag nu för 2004 innebär i

princip att dagens verksamhet i kommunerna

bibehålls.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:5 Bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i

teckenspråk för budgetåret 2004 anvisar ett

ramanslag på 61 520 000 kr.

Anslaget finansierar dels kostnader för resor och

boende för döva och hörselskadade elever vid

riksgymnasierna i Örebro och för elever vid rh-

anpassad gymnasieutbildning i Göteborg,

Kristianstad, Stockholm och Umeå, dels kostnader för

anordnande av teckenspråksutbildning för vissa

föräldrar samt utgifter för deltagandet i

utbildningen.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål för

budgetåret 2004 anvisar ett ramanslag på 28 073 000

kr.

Anslaget finansierar stöd till produktion av

studielitteratur för högskolestuderande som är

synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Det

disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket.

Anslaget har de senaste åren inte tillförts nya

medel, men antalet funktionshindrade studenter har

ökat. Regeringens förslag innebär att anslaget nu

tillförs 2 miljoner kronor.

Regeringen begär också riksdagens bemyndigande att

under 2004 för ramanslaget 25:6 beställa produktion

av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 4 000 000 kr

efter 2004.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. för

budgetåret 2004 anvisar ett ramanslag på 63 759 000

kr.

Anslaget finansierar bidrag vid korttidsstudier

(normalt högst 14 dagar på heltid) och fördelas av

LO, TCO och Statens institut för särskilt

utbildningsstöd (Sisus). Bidraget är kopplat till

prisbasbeloppet. Anslaget finansierar också

timersättning till deltagare i särvux som förlorar

arbetsinkomst. Denna ersättning lämnas av Sisus.

Fram till den 30 juni 2001 prövades ansökningar om

korttidsstudiestöd av CSN. Hanteringen av stödformen

närmare målgruppen har enligt regeringen inneburit

en avsevärd förbättring av rekryteringen till

korttidsstudier. Samtidigt har många som kan komma i

fråga för bidraget inte kunnat få det på grund av

begränsade resurser. Mot bakgrund av detta föreslår

regeringen att 25 miljoner kronor tillförs

korttidsstudiestödet. Av denna höjning har 1,2

miljoner kronor beräknats under anslaget 25:78

Centrala studiestödsnämnden inom utgiftsområde 16,

som behandlas i utskottets betänkande 2003/04: UbU1.

Återstoden av höjningen är beräknad under anslaget

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. som

behandlas här.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2003/04:Ub475 yrkande 1 att rekryteringsbidraget

avskaffas och att beloppen för rekryteringsbidrag

och korttidsstudiestöd överförs till

studiemedelsanslaget. Detta anslag minskas samtidigt

med 400 miljoner kronor på grund av en annan prognos

av antalet studerande. Sammantaget innebär detta att

anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ökas med

1 058 266 000 kr och de båda andra anslagen

avskaffas.

Folkpartiet föreslår i motionerna 2003/04:Ub515

och Fi240 att anslaget till studiemedel minskas med

400 miljoner kronor på grund av partiets antagande

om färre studerande. Fribeloppet bör höjas från 250

% till 300 % av prisbasbeloppet och totalbeloppet

öka med 200 kr per månad. Höjningen av totalbeloppet

medför enligt motionärerna en kostnad på ca 200

miljoner kronor. Den högre bidragsnivån bör för

vuxna som läser på gymnasienivå sänkas från 82 till

60 % (mot. 2003/04:Ub396 yrkandena 4, 5 och 9).

Vidare vill Folkpartiet avskaffa nästan hela

anslaget till rekryteringsbidrag eftersom det är

orättvist att personer som är över 25 år gynnas

genom detta. Folkpartiet vill också minska anslaget

till korttidsstudiestöd med 40 miljoner kronor.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub513

att anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer -

anslaget till korttidsstudiestöd - avskaffas och att

20 miljoner kronor överförs till anslaget 25:4

Rekryteringsbidrag. Tanken är att det under detta

anslag skall finnas en särskild anslagspost för

korttidsstudiestöd som skall fördelas av Sisus.

Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub503 att

anslaget till rekryteringsbidrag ökas med 700

miljoner kronor. Den minskning av anslaget som

regeringen har föreslagit är enligt Centerpartiet

helt omotiverad.

Oppositionspartiernas förslag framgår av bilaga 3

till detta betänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen

enligt regeringens förslag.

Den minskning av resurserna till grundläggande

högskoleutbildning som ingår i regeringens förslag

under utgiftsområde 16 är medräknad i regeringens

beräkning av studiemedelsanslaget för 2004.

Utskottet behandlar dimensioneringsminskningen i

betänkande 2003/04:UbU1. Mot bakgrund av att

årskullen av 19-åringar nästa år kommer att vara

större än tidigare finns det anledning att räkna med

att antalet sökande till högskoleutbildning kommer

att öka. Att minska studiemedelsanslaget mer än

regeringen har föreslagit är därför inte

tillrådligt.

Riksdagen har för fyra år sedan beslutat om en

reform av studiemedelssystemet (prop. 1999/2000:10,

bet. UbU7, rskr. 96). Därvid höjdes bidragsdelen

påtagligt. Utskottet gjorde då den bedömningen att

en höjning av bidragsdelen var angelägnare än en

höjning av totalbeloppet. Utskottet står fast vid

den prioriteringen. Om totalbeloppet skall höjas

borde det ske genom ändring av procentandelen som

anges i 3 kap. 11 § studiestödslagen (1999:1395).

Frågan hur en eventuell höjning skulle påverka

proportionen mellan bidrag och lån måste också

utredas.

Utskottet är inte berett att förorda en höjning av

fribeloppsgränsen till 300 % av prisbasbeloppet.

Att sänka bidragsandelen för vuxna som studerar på

gymnasienivå skulle enligt utskottets uppfattning

försvaga studiemedelssystemets rekryterande effekt.

Det kan utskottet inte ställa sig bakom.

Riksdagen har tidigare tagit ställning för

införandet av rekryteringsbidrag (prop. 2001/02:161,

bet. UbU15, rskr. 312). Utskottet anser att

rekryteringsbidraget, som infördes den 1 januari

2003, är ett viktigt instrument för att rekrytera

personer med kort utbildning till studier, och att

en sådan rekrytering är viktig både för de berörda

personerna och för samhället. Regeringen meddelar i

propositionen (utg.omr. 16 s. 150) att hela systemet

skall utvärderas senast 2005.

Även det nya sättet att fördela bidrag till

korttidsstudier har beslutats av riksdagen tämligen

nyligen, nämligen våren 2001 (prop. 2000/01:71, bet.

UbU18, rskr. 262). Utskottet delar regeringens

uppfattning att den nya ordningen visat sig leda

till en avsevärd förbättring av rekryteringen till

korttidsstudier. Därför är det angeläget att medlen

för detta ökar såsom regeringen nu har föreslagit,

och att LO, TCO och Sisus även i fortsättningen har

hand om fördelningen.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner

att under 2004 lån tas upp i Riksgäldskontoret för

studielån intill ett belopp om 130 500 000 000 kr.

Riksdagen bör likaså enligt utskottets uppfattning

bemyndiga regeringen att för ramanslaget 25:6

beställa produktion av studielitteratur i den

omfattning som regeringen begärt.

Studiehjälp

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Kristdemokraternas

förslag om höjning av studiebidraget från den

1 juli 2005. Förslag om att skolan skall

underrätta föräldrarna till myndiga elever om

att de skolkar bör avslås med hänvisning till

den pågående beredningen av

Skollagskommitténs förslag. Yrkanden om

inackorderingstillägg för ungdomar som deltar

i gymnasieutbildning utanför hemorten och om

att studiebidraget bör kunna dras in vid

skolk bör avslås med hänvisning till pågående

beredning av Studiehjälpsutredningens

förslag.

Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 3 (kd,

c), 4 (kd) och 5 (c).

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub513

yrkande 2 att beloppet för studiebidrag inom

studiehjälpssystemet skall höjas till 1 050 kr per

månad fr.o.m. den 1 juli 2005.

Folkpartiet framhåller i motion 2003/04:Ub418

yrkande 7 att skolk är ett växande problem i många

skolor, och att skolk gör det svårt att bedriva en

meningsfull undervisning. Därför anser motionärerna

att studiebidraget skall kunna dras in för elever

som har en längre tids ogiltig frånvaro. Förslaget

från Studiehjälpsutredningen att låta gymnasieelever

få barnbidrag i stället för studiebidrag är enligt

Folkpartiets mening mycket olyckligt.

Enligt Centerpartiet i motion 2003/04:Ub391 yrkande

7 bör det skrivas in i skollagen att lärare har rätt

att underrätta föräldrar till myndiga elever om att

de skolkar. Föräldrarna har försörjningsansvar för

gymnasieelever intill 20 års ålder. En familjs

ekonomi kan drabbas hårt av att studiebidrag dras in

för en gymnasieelev på grund av skolk. Indragningen

kan påverka även bostadsbidrag, flerbarnstillägg,

underhållsstöd och barnpension.

Två motioner tar upp frågor om inackorderingstillägg

till ungdomar i gymnasial utbildning. I motion

2003/04:Ub344 (kd) begär motionären en översyn av

CSN:s praxis när det gäller inackorderingstillägg

för elever som vill gå i fristående gymnasieskola.

Problemet är att CSN inte beviljar

inackorderingstillägg till utifrån kommande elever,

heter det i motionen.

I den andra motionen, 2003/04:Ub257 (c), begärs

att regeringen skall lägga fram förslag till

ändringar i lagar och förordningar där det klart

framgår att inackorderingstillägg skall utgå om

elever måste bo inackorderade på studieorten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

beloppet för studiebidraget.

Studiehjälpsutredningen har nyligen redovisat

betänkandet Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU

2003:28). Uppdraget har varit att klargöra

studiehjälpens syfte, dess roll som studiestöd i

relation till olika ekonomiska samhällsstöd, främst

på det familjepolitiska området, samt graden av

måluppfyllelse i systemet. Utskottet anser att

riksdagen bör avvakta regeringens beredning av

ärendet, som nu pågår i Utbildningsdepartementet.

Riksdagen bör enligt utskottets mening också avslå

motion 2003/04:Ub418 yrkande 7, eftersom det redan i

dag är möjligt att dra in studiebidraget om en elev

är frånvarande i sådan utsträckning att hon eller

han inte kan anses bedriva de studier som bidraget

är avsett för. Även på denna punkt bör regeringens

beredning av Studiehjälpsutredningens förslag

avvaktas innan riksdagen tar någon ställning till

eventuella förändringar.

Frågan om underrättelse till föräldrar om att myndig

elev skolkar har tagits upp av Skollagskommittén i

betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet

(SOU 2002:121). Betänkandet bereds för närvarande i

Regeringskansliet. Riksdagen bör avvakta regeringens

beredning av ärendet.

Utskottet anser också att riksdagen bör avslå

yrkandena om inackorderingstillägg. Även den frågan

är föremål för förslag i den nyss nämnda

Studiehjälpsutredningen.

Utskottet vill klargöra att det i dag endast är

elever utanför det offentliga skolväsendet som kan

få inackorderingstillägg genom CSN. Elever som går i

kommunal gymnasieskola skall få ekonomiskt stöd av

sin hemkommun om de behöver inackordering till följd

av skolgången. Denna bestämmelse finns i 5 kap. 33 §

skollagen. Som nyss sagts bereds Skollagskommitténs

förslag för närvarande.

Studiemedel till studenter med barn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Folkpartiets förslag att

studerande med barn skall kunna få

tilläggslån oavsett sin ålder, medan rätten

till tilläggslån för studenter över 25 år

avskaffas. Riksdagen bör också avslå

Kristdemokraternas förslag om ett

barntillägg, eftersom den frågan är under

utredning.

Jämför reservationerna 6 (fp) och 7 (kd).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub396 yrkande

1 att studerande med barn skall få möjlighet till

tilläggslån i studiemedelssystemet. Tilläggslånet

skall kunna uppgå till 3 000 kr per månad. Enligt

partiet bör möjligheten till tilläggslån för den som

är minst 25 år och har haft inkomst över en viss

nivå avskaffas, eftersom den uppmuntrar studenter

att vänta med sin utbildning. Resurserna som används

för tilläggslån behövs bättre för studerande med

barn, anser motionärerna. Samma förslag framförs i

Folkpartiets motion 2003/04:Ub415 yrkande 2.

Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:Ub516

yrkande 7 förslag om att ett barntillägg på ca 250

kr per student och barn skall införas i

studiemedelssystemets bidragsdel fr.o.m.

höstterminen 2005. I motionen nämns att en tredjedel

av alla studenter med barn, och en stor majoritet av

ensamstående föräldrar som studerar, uppbär

socialbidrag. Det är ett grundläggande fel i

systemet när så många är hänvisade till socialbidrag

för sin vardagliga försörjning trots heltidsstudier,

anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till att frågan om

barntillägg i studiemedelssystemet ingår i uppdraget

till den studiesociala utredningen (dir. 2002:120

och 2003:13). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag

senast den 31 december 2003.

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte

föregripa utredningen och regeringens beredning av

frågan.

Bidragsdelen i studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om höjning

av den normala bidragsdelen i

studiemedelssystemet.

Jämför reservationerna 8 (kd) och 9 (c).

Gällande bestämmelser

Studiebidraget i studiemedelssystemet regleras i

studiestödslagen (1999:1395) 3 kap. 12 och 13 §§.

Studiebidraget enligt 12 § utgör en viss

procentandel av prisbasbeloppet för varje vecka som

den studerande har rätt till studiemedel.

Procentandelen beror på om studierna bedrivs på

heltid eller deltid. Studiebidrag enligt 12 § är det

normala vid eftergymnasiala studier.

Ett högre studiebidrag kan enligt 13 § lämnas till

studerande som är minst 25 år. Det lämnas

huvudsakligen för studier på grundskole- och

gymnasienivå. Bidraget, uttryckt som procentandel av

prisbasbeloppet, är mer än dubbelt så stort som

enligt 12 §.

Uttryckt som procentandel av totalbeloppet i

studiemedel utgör den normala bidragsandelen (enligt

12 §) vid heltidsstudier 34,4 %. Den högre

bidragsnivån enligt 13 § innebär ett bidrag på 82 %.

Motionerna

Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:Ub513

yrkande 3 förslag om ett tillkännagivande om att den

normala bidragsdelen i studiemedlen för

universitets- och högskolestudier på sikt skall

höjas till 50 % av totalbeloppet. I ett första steg

bör den höjas till 36 % av totalbeloppet fr.o.m.

höstterminen 2005. För detta har Kristdemokraterna

beräknat en höjning av anslaget till studiemedel med

300 miljoner kronor 2005 och det dubbla 2006.

Centerpartiet vill enligt motion 2003/04:Ub390

yrkande 9 att det så snart statsfinanserna medger

det skall införas ett system där bidrag och lån

vardera utgör 50 % av totalbeloppet i studiemedel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Studiemedelssystemets funktion är att göra det

möjligt för människor att studera oavsett vilka

ekonomiska resurser de har själva. Bidragsnivån i

studiemedlen har visat sig ha stor betydelse för

systemets rekryteringsfrämjande förmåga. Av den

anledningen höjdes också den normala bidragsnivån

högst påtagligt när det nya studiemedelssystemet

trädde i kraft den 1 juli 2001 (prop. 1999/2000:10,

bet. UbU7, rskr. 96). Värdet av en hög bidragsandel

är således väl känd av regeringen. Ett

tillkännagivande om att på sikt - men utan angivande

av tidpunkt - höja bidragsdelen till 50 % av

totalbeloppet är enligt utskottets mening inte

lämpligt. Varje höjning av bidragsnivån får stora

effekter på statens kostnader, och måste därför

vägas mot andra viktiga ändamål inom

utbildningssektorn eller andra samhällssektorer.

Den höjning av den normala

bidragsnivån till 36 % av

totalbeloppet som förordas i

Kristdemokraternas motion, ryms inte

inom den beräkning av utgifterna för

åren 2005 och 2006 som riksdagen

nyligen har godkänt (prop. 2003/04:1

volym 1 punkt 11, bet. FiU1).

Inkomstprövningen vid beviljande av

studiemedel (fribeloppet)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om att avskaffa

inkomstprövningen i studiemedelssystemet.

Jämför reservation 10 (m, fp, kd).

Gällande bestämmelser

Studiemedel med fullt belopp lämnas bara om den

studerandes inkomst under ett kalenderhalvår inte är

högre än ett visst belopp, kallat fribeloppet. Har

den studerande högre inkomst än fribeloppet

reduceras det belopp som hon eller han kan få i

studiemedel för det halvåret med 50 % av den del av

inkomsten som överstiger fribeloppet. Bidragsdelen

och lånedelen minskas proportionellt.

Vid heltidsstudier i 20 veckor under ett

kalenderhalvår utgör fribeloppet 125 % av

prisbasbeloppet. Hösten 2003 innebär det att

fribeloppet är 48 250 kr. Fribeloppet är högre vid

studier på deltid.

För en heltidsstuderande upphör rätten till

studiemedel under andra halvåret 2003 om studierna

bedrivs i 20 veckor och inkomsten överstiger 112 169

kr.

Bestämmelserna om fribelopp finns i 3 kap.

studiestödslagen (1999:1395).

Motionerna

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och

Kristdemokraterna framför i sina motioner förslag om

att avskaffa inkomstprövningen.

Moderaterna vill enligt motion 2003/04:Ub385

yrkande 2 avskaffa inkomstprövningen för att göra

det möjligt för studenterna att arbeta utan att få

minskade studiemedel. Därmed kan åtgärden bidra till

att minska studenternas skuldsättning och till att

högre utbildning lönar sig bättre än nu ekonomiskt.

Folkpartiet pekar i motion 2003/04:Ub396 yrkande 8

på att inkomstprövningen leder till att arbete

bestraffas och att studenterna drabbas av stora

marginaleffekter. Motionärerna vill att regeringen

skall återkomma till riksdagen med förslag till

strategi för hur inkomstprövningen skall avskaffas.

Kristdemokraterna anser enligt motion

2003/04:Ub513 yrkande 4 att det skall vara fritt för

studenter att komplettera studiemedlen med eget

arbete utan att bidragsdelen påverkas. De föreslagna

förändringarna skall också kompletteras med höga

krav på resultat och principen att lånen skall

betalas tillbaka, heter det i motionen. Även i

motion 2003/04:Ub443 (kd) yrkande 2 föreslås att

inkomstprövningen skall avskaffas. Det huvudsakliga

skälet är enligt motionärerna att det är studenten

själv som skall avgöra hur hon eller han vill lägga

upp sitt liv, inte staten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Liksom när motsvarande yrkanden behandlades vid

förra riksmötet hänvisar utskottet till att med de

regler som gäller i dag finns det goda möjligheter

för studenter att begränsa sin skuldsättning om de

har arbetsinkomster vid sidan av studiemedlen. Om

inkomstprövningen skulle avskaffas utan några andra

förändringar av studiemedelssystemet skulle även

personer med mycket höga inkomster få rätt till

bidragsdelen. Det skulle kunna leda till stora

kostnadsökningar för staten som enligt utskottets

mening inte är skäliga.

Studiemedelsbelopp i direkt

proportion till uppnådda

studieresultat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig för ett system

med "peng per poäng".

Jämför reservation 11 (fp).

Gällande bestämmelser

En student som har bedrivit studier vid universitet

eller högskola får beviljas studiemedel för

fortsatta studier endast om hon eller han har klarat

studierna så väl att det kan anses sannolikt att

studierna kommer att slutföras inom normal tid (3

kap. 6 § andra stycket studiestödslagen, 1999:1395).

Vilket belopp som därvid kan beviljas är beroende

av hur många poäng studenten avser att läsa och om

det gäller heltids- eller deltidsstudier, samt av

eventuella inkomster över fribeloppet.

Motionen

Folkpartiet för i motion 2003/04:Ub396 yrkande 6 på

nytt fram förslag om ett system med "peng per

poäng", dvs. att studiemedelsbeloppet skall sättas i

direkt relation till hur många poäng studenten

uppnått under föregående period.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår liksom vid förra riksmötet att

riksdagen avslår yrkandet.

Riksdagen har behandlat motsvarande yrkande flera

gånger tidigare, senast hösten 2002 (bet.

2002/03:UbU2 s. 23). Liksom då och tidigare hänvisar

utskottet till att Studiestödsutredningen, som

övervägt idén, kom fram till att nackdelarna med ett

sådant system överväger fördelarna (Sammanhållet

studiestöd, SOU 1996:90 s. 113 f.). Utskottet delar

utredningens uppfattning att huvudprincipen bör vara

att studiestödet inte skall verka styrande på valet

av utbildning. Om ett system med "peng per poäng"

infördes skulle det kunna förstärka lockelsen för

studenter att välja kurser som anses lätta framför

sådana som anses mer krävande, vilket inte är

önskvärt.

Stöd till högre utbildning på

minoritetsspråk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att

studenter som läser på ett minoritetsspråk

utomlands skall få ett särskilt bidrag till

merkostnader. Utskottet hänvisar till

möjligheterna till merkostnadslån.

Motionen

Vikten av att de nationella minoritetsspråken i

Sverige får stöd från samhället för att hållas

levande tas upp i motion 2003/04:Ub363 (fp).

Motionären pekar på att det är svårt att i Sverige

ge högre utbildning på minoritetsspråken, medan

dessa språk har en betydligt starkare ställning i

andra länder. Hon vill därför att studenter som inte

kan få utbildning på minoritetsspråket i Sverige

skall få ett särskilt stöd för att bedriva studierna

utomlands. Stödet bör utformas som ett utökat

studiebidrag som söks hos CSN. Bidragets storlek

skall anpassas för att täcka de särskilda

merkostnader som uppstår i samband med studierna i

annat land, anser motionären.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

De regler som i dag gäller för studiemedel vid

studier utomlands tar hänsyn till kostnadsläget i

studielandet. För merkostnader i form av resor och

studieavgifter kan studenten få särskilt lån. Dessa

regler gäller för studiemedelsberättigade studier

utomlands, oavsett ämne. Motionen handlar om att

merkostnader för den som läser på ett

minoritetsspråk skulle finansieras med bidrag.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom en

särbehandling av studier just på minoritetsspråk.

Den övre åldersgränsen för

rekryteringsbidrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att den övre åldersgränsen

för rekryteringsbidraget inte skall

avskaffas.

Jämför reservation 12 (c).

Gällande bestämmelser

För rekryteringsbidrag till vuxenstuderande gäller

en övre åldersgräns på 50 år (5 § lagen om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, 2002:624 ).

Motionen

Centerpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub391

yrkande 12 att det inte finns något skäl att ha en

övre åldersgräns för rekryteringsbidraget. Det finns

i dag personer som är över 50 år och varken har

grundskole- eller gymnasiekompetens och som riskerar

att bli arbetslösa, heter det i motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Riksdagen har nyligen fastställt en utgiftsram för

utgiftsområde 15 som inte inrymmer den höjning av

anslaget till rekryteringsbidrag på 700 miljoner

kronor som Centerpartiet föreslagit.

Förslag att inte ha någon övre åldersgräns för

rekryteringsbidraget och förslag om en högre

åldersgräns än 50 år behandlades av riksdagen även

våren 2002 när propositionen Rekryteringsbidrag vid

vuxenstudier (prop. 2001/02: 161) behandlades.

Utskottet skrev då följande (bet. 2001/02:UbU15 s.

13):

Utan en koppling till åldersgränsen för

studiemedel är risken stor att enskilda personer

kommer att rekryteras till studier som inte kan

avslutas med statligt finansierat studiestöd. En

högre åldersgräns än 50 år för

rekryteringsbidraget innebär att också

åldersgränsen för studiemedel skulle behöva

höjas, vilket skulle medföra ökade utgifter för

staten. Utskottet noterar att regeringen anser

att det i framtiden måste finnas många sätt att

möjliggöra ett livslångt lärande för den

enskilde, och att regeringen avser att noga följa

dels studiemedelsreformen, dels utvecklingen inom

andra näraliggande politikområden. Detta är

enligt utskottets mening angeläget.

Utskottet har fortfarande samma uppfattning.

Försäljning av studielånsstocken på

marknaden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår avslag på ett förslag om

att utreda möjligheterna att sälja

studielånsstocken på marknaden utan att

villkoren för studenterna försämras. Idén är

enligt utskottet orealistisk.

Motionen

I motion 2003/04:Ub264 (kd) yrkande 1 framhåller

motionärerna att det är viktigt att hantera den

nuvarande studielånsstocken på ett ekonomiskt

försvarbart sätt. De önskar att regeringen skall

utreda alternativet att sälja studielånsstocken på

marknaden, vilket skulle göra en osäker fordran till

en säker tillgång för staten. En försäljning skulle

vara den mest radikala lösningen, under

förutsättning att villkoren för studenterna blir

lika fördelaktiga som i dagens situation eller

bättre.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Riksdagen har behandlat motsvarande förslag vid de

fyra senaste riksmötena. Utskottet anser liksom

förra året (bet. 2002/03:UbU2 s. 24) att

motionärernas idé är orealistisk. De trygghetsregler

för låntagaren som finns inbyggda i

studiemedelssystemet medför en kostnad för staten,

som det är osannolikt att någon aktör på marknaden

skulle vara villig att ta på sig.

Enklare regler och mindre

förhandsprövning i

studiestödssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra några uttalanden om

enklare regler och om mindre förhandsprövning

och mer efterhandskontroll i

studiestödssystemet.

Jämför reservation 13 (fp, kd).

Riksdagens revisorers förslag

Riksdagens revisorer har genomfört en granskning av

hur CSN uppfyller sitt uppdrag. Bakgrunden var de

långa handläggningstiderna för studiestöd och

bristerna i service till studenterna i samband med

terminsstarterna.

I Riksdagens revisorers förslag angående CSN:s

handläggningstider och tillgänglighet (förs.

2002/03:RR15) görs bedömningen att regeringen bör

genomföra ytterligare förenklingar av reglerna för

studiestödet. Revisorerna föreslår att riksdagen gör

ett tillkännagivande till regeringen om detta

(punkt 1). Regler som är enkla och lätta att förstå

underlättar administrationen av studiestödet och gör

systemet begripligt för de studerande och låntagare

som berörs av det, heter det i den rapport som

föregått revisorernas förslag till riksdagen.

Revisorerna anser också att en försöksverksamhet

med mindre förhandsprövning och mer

efterhandskontroll är värd att pröva. De föreslår

att riksdagen gör ett tillkännagivande om detta till

regeringen (punkt 2).

Motionerna

Folkpartiet (mot. 2003/04:Ub2 yrkande 2) och

Kristdemokraterna (mot. 2003/04:Ub1 yrkande 2)

instämmer i revisorernas förslag om regelförenkling.

Folkpartiet skriver i samma motion, yrkande 3, att

partiet inser fördelarna med att minska på

förhandskontrollen, men att det också finns risker

med det som måste tas på allvar. Med tanke på CSN:s

stora problem anser dock Folkpartiet att man bör

pröva förslaget om minskad förhandsprövning.

Efterhandskontrollen bör kunna ske så snabbt att

inte mer än en felaktig utbetalning skall kunna

göras. Dessutom måste informationen till de sökande

vara så tydlig att de inte av misstag söker

studiemedel som de inte har rätt till, framhåller

motionärerna.

Kristdemokraterna anser också (mot. 2003/04:Ub1

yrkande 3) att en del av den kontroll som i dag görs

innan studierna påbörjas bör ersättas av

efterhandskontroll. Om reglerna mer inriktas på att

man genomfört sina studier och uppnått

studieresultat kan beslutskvaliteten blir bättre,

samtidigt som måluppfyllelsen och effektiviteten

också förbättras, heter det i motionen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå

Riksdagens revisorers förslag och motionsyrkandena

om tillkännagivanden.

Studiemedelssystemet har ganska nyligen

reformerats. Den nya studiestödslagen trädde i kraft

den 1 juli 2001. Som framgår av budgetpropositionen

(utg.omr. 16 s. 150) har vissa smärre

regelförändringar redan gjorts, och ytterligare

förenklingar av reglerna för studiestödet kan enligt

regeringen bli aktuella.

Revisorerna tar själva upp risken för att en

kontroll i efterhand i stället för prövning i förväg

kommer att medföra att fler sökande kan få

studiestöd beviljade på felaktiga grunder och att

återkrav av studiestöd därmed kan bli vanligare.

Detta påpekas även i Folkpartiets motion. Utskottet

vill understryka att återkrav av beviljade och

utbetalade studiemedel skapar stora problem för

studenten och så långt som möjligt bör undvikas.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Beloppet för studiebidrag inom studiehjälpen

(punkt 3) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub513 yrkande 2.

Ställningstagande

Studiebidraget till ungdomar i gymnasial utbildning

bör höjas den 1 juli 2005 till 1 050 kr per månad.

Det skall vara tydligt att bidraget är kopplat till

studier och att ett aktivt deltagande krävs. Den

enskilde skall från början upplysas om att staten

ger bidrag för tre års fullföljda studier. Skolk

skall kunna medföra avdrag på bidraget.

2. Indragning av studiebidrag (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub418 yrkande 7.

Ställningstagande

Skolk är ett växande problem i många skolor. Skolk

gör det svårt att bedriva en meningsfull

undervisning och skapar ordningsproblem både i och

utanför klassrummet. Närvarokravet måste hävdas

också i en frivillig skolform som gymnasieskolan.

Studiebidraget skall dras in vid stor ogiltig

frånvaro. Studiehjälpsutredningens förslag att

elever i gymnasieskolan skall få barnbidrag i

stället för studiebidrag är därför olyckligt och bör

inte genomföras.

3. Underrättelse till föräldrar om att myndig

elev skolkar (punkt 5) - kd, c

av Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub391 yrkande 7.

Ställningstagande

En familjs ekonomi kan drabbas hårt av att

studiebidraget dras in för en gymnasieelev på grund

av att eleven skolkar. Det är bekymmersamt att

föräldrarna har försörjningsansvaret för

gymnasieeleven intill 20 års ålder men inte har

självklar rätt till information om elevens

uppförande i skolan, t.ex. om att han eller hon

skolkar. Detta skulle kunna lösas genom att rätten

att underrätta föräldrar till myndiga elever om de

skolkar skrivs in i skollagen.

4. Inackorderingstillägg till ungdomar i

gymnasial utbildning (punkt 6) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub344

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub257.

Ställningstagande

Flera av de fristående gymnasieskolorna får ett

förhållandevis stort antal ansökningar från

intresserade ungdomar från andra orter i Sverige än

den egna kommunen. Ett problem är då att CSN inte

beviljar inackorderingstillägg till utifrån kommande

elever. Det blir därmed mycket svårt för dessa

ungdomar att förverkliga sin dröm om att få gå på

ett fristående gymnasium. Regeringen bör ta

initiativ till en översyn av CSN:s praxis när det

gäller inackorderingstillägg.

5. Inackorderingstillägg till ungdomar i

gymnasial utbildning (punkt 6) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub257

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub344.

Ställningstagande

För att bevilja inackorderingstillägg kräver CSN att

den studerande inte kan gå motsvarande program eller

nationella inriktning på hemorten. CSN tar ingen

hänsyn till om eleven har valt en skola för att den

arbetar med en särskild pedagogik eller en skola som

inom utrymmet för valbara kurser eller individuella

val erbjuder kurser som inte finns på hemorten. Att

t.ex. hantverksprogrammet finns på elevens hemort

anses som ett hinder för att eleven skall få

inackorderingstillägg för att gå samma program på

annat håll, fastän det kan vara fråga om utbildning

till tapetserare på hemorten och till florist på den

skola på annan ort som eleven vill gå i.

Regeringen bör ta initiativ till ändring av lagar

och förordningar som reglerar inackorderingsstödet

så att elever inte blir utestängda från utbildning

till det yrke de vill arbeta inom.

6. Studiemedel till studenter med barn (punkt

7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub396 yrkande 1 och

2003/04:Ub415 yrkande 2

och avslår motion

2003/04:Ub516 yrkande 7.

Ställningstagande

Studenter som har barn är en kategori som befinner

sig i en mycket utsatt ekonomisk situation. Dessa

bör ges möjlighet till ett tilläggslån på 3 000 kr i

månaden. I dag finns möjlighet till tilläggslån för

högskolestudenter som fyllt 25 år och haft hög

arbetsinkomst de senaste åren. Detta kan uppmuntra

studenter att vänta med sin utbildning. Sådana

omvända incitament är det viktigt att ta bort.

Resurser frigörs därmed så att studenter med barn

kan få tillläggslån.

7. Studiemedel till studenter med barn (punkt

7) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub516 yrkande 7

och avslår motionerna

2003/04:Ub396 yrkande 1 och

2003/04:Ub415 yrkande 2.

Ställningstagande

Studerande som har barn stöter på en rad problem. En

tredjedel av alla studerande med barn fick

socialbidrag 1998. Bland ensamstående studerande med

barn var denna andel nästan nio tiondelar. Det är

ett grundläggande fel i systemet när så många är

hänvisade till socialbidrag för sin vardagliga

försörjning, trots heltidsstudier. Därför bör det

fr.o.m. höstterminen 2005 införas ett barntillägg i

studiemedelssystemets bidragsdel på ca 250 kr per

student och barn.

8. Den normala bidragsdelen i studiemedel

(punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub513 yrkande 3

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub390 yrkande 9.

Ställningstagande

Studiestödssystemet skall konstrueras så att många

attraheras av högre studier, samtidigt som systemet

uppmuntrar till personligt ansvarstagande för den

egna ekonomin och därmed också indirekt för

samhällets ekonomi. Bidragsdelen i

studiemedelssystemet bör höjas, inledningsvis

fr.o.m. höstterminen 2005 till 36 % av totalbeloppet

och på sikt till 50 % av totalbeloppet.

9. Den normala bidragsdelen i studiemedel

(punkt 8) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 9

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub513 yrkande 3.

Ställningstagande

Studiemedelssystemets primära uppgift bör vara att

främja rekryteringen till högre utbildning genom att

undanröja sociala och ekonomiska hinder för den

enskilda medborgaren att satsa på sådan utbildning.

Eftersom högre utbildning är en god investering både

för den enskilde och för samhället är det självklart

att staten bör subventionera en del av den enskildes

kostnader för studier och dela risken med honom

eller henne. Så snart statsfinanserna medger det bör

det införas ett nytt studiemedelssystem där bidrag

och lån vardera utgör 50 % av totalbeloppet.

10. Inkomstprövningen vid beviljande av

studiemedel (fribeloppet) (punkt 9) - m, fp,

kd

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria

Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub385 yrkande 2,

2003/04:Ub396 yrkande 8,

2003/04:Ub443 yrkande 2 och

2003/04:Ub513 yrkande 4.

Ställningstagande

Systemet med inkomstprövning vid beviljande av

studiemedel bör avskaffas. Det skall vara fritt för

studenter att komplettera studiemedlen med inkomst

av eget arbete och på så sätt kunna begränsa sin

skuldsättning. Fribeloppet bör successivt höjas för

att på sikt avskaffas helt.

11. Principen om studiemedelsbelopp i direkt

proportion till uppnådda poäng (punkt 10) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub396 yrkande 6.

Ställningstagande

Studiemedelssystemet måste bli mer flexibelt och

följsamt i förhållande till den enskilde studenten.

Studiemedel bör utbetalas med utgångspunkt i hur

många högskolepoäng som den studerande tar under en

termin. Principen "peng per poäng" bör införas, så

att fler avklarade poäng leder till en successiv

upptrappning av studiestödet. Modellen uppmuntrar

flit men gör det också möjligt för studenter med en

tillfällig svacka i sina studier att fortsätta sina

studier på lägre fart utan att bli helt utan

ekonomiskt stöd.

12. Den övre åldersgränsen för

rekryteringsbidrag (punkt 12) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub391 yrkande 12.

Ställningstagande

Ur perspektivet livslångt lärande är det

oacceptabelt att rekryteringsbidrag endast kan

lämnas till personer mellan 25 och 50 år. Det finns

i dag personer som är över 50 år och varken har

grundskole- eller gymnasiekompetens och som riskerar

att bli arbetslösa. Dessa blir med dagens snäva

regler hänvisade till kortvariga lågavlönade arbeten

eller långvarig arbetslöshet. Regeringens koppling

mellan studiemedelssystemet och rekryteringsbidraget

är felaktig. Det är långt viktigare att se till den

enskilde individens behov än till behovet av

överensstämmelse mellan regelverken för

rekryteringsbidrag och för studiemedel. Det bör inte

finnas någon övre åldersgräns för

rekryteringsbidraget.

13. Enklare regler och mindre

förhandsprövning i studiestödssystemet

(punkt 14) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR15 punkterna 1 och 2 samt motionerna

2003/04:Ub1 yrkandena 2 och 3 och

2003/04:Ub2 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Långa handläggningstider hos CSN för studiestöd

och brister i servicen till studenterna i samband

med terminsstarterna har varit ett återkommande

problem. Regler som är enkla och lätta att förstå

underlättar administrationen av studiestödet och gör

systemet begripligt för de studerande och låntagare

som berörs av det. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om förenklingar av reglerna.

Det finns också anledning att, som Riksdagens

revisorer har föreslagit, genomföra en

försöksverksamhet med minskad förhandsprövning och

mer efterkontroll. Försöksverksamheten skall gå ut

på att undersöka om ett sådant system förbättrar

situationen för studenterna. För studenter som vid

efterhandskontroll blir skyldiga att betala tillbaka

inte bara lånet utan också bidraget kan stora

problem uppstå. Efterhandskontrollen bör kunna ske

så snabbt att inte mer än en felaktig utbetalning

skall kunna göras. Dessutom måste informationen till

de sökande vara så tydlig att de inte av misstag

söker studiemedel de inte har rätt till.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2004, m.m. (punkt 2) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m)

och Tobias Billström (m).

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken skall

vara att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna leva på

sin lön och stärkt trygghet. Antalet sjukskrivna och

förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård

och rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en

målmedveten politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla

satsningar på kunskap och forskning samt påtagliga

förbättringar av klimatet för företagande. För att

möjliggöra allt detta krävs en politik som

innehåller lägre skatter för både löntagare och

företagare, en skärpning av bidragssystemen,

avregleringar och ökad konkurrens, en ökad trygghet

för och stärkt självkänsla hos medborgarna.

Våra förslag skall vara trygga, väl sammanhållna

och syftar till att skapa de bästa förutsättningarna

för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla

större möjligheter till ett rikare liv. Genom en

större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa. Vi

vill att fler, inte färre, kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten

och självkänslan ökar också genom att hushållen får

en större ekonomisk självständighet. Friheten och

rättigheten att välja bidrar både till mångfald, en

bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en växling från subventioner och

bidrag till omfattande skattesänkningar för alla,

främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar

vi de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att

påverka sin egen situation. Vi slår också fast att

det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tryggt sätt kunna genomföra de uppgifter som skall

vara gemensamma. Exempelvis tillförs betydande

resurser för att bryta den ökade sjukfrånvaron och

de ökande förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning, skatteförändringar

samt finanspolitiska ramverk - präglas av ordning

och reda och skall ses som en helhet där inte någon

eller några delar kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra. Eftersom riksdagens

majoritet den 19 november 2003 har beslutat om ramar

för de olika utgiftsområdena i enlighet med

finansutskottets förslag och därmed valt en annan

inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu

aktuella beslutet om anslagsfördelning inom

utgiftsområde 15 Studiestöd.

I det följande redovisar vi i korthet det moderata

alternativet till politik inom utgiftsområde 15. Vår

politik finns närmare utvecklad i reservation 7 i

betänkande 2003/04:FiU1.

Vi vill göra en kunskapssatsning som bygger på en

kraftig ökning av resurserna till skolan, högre

utbildning och forskning och på en omläggning av

utbildningssystemet i riktning mot ökad kvalitet,

valfrihet och konkurrens. Vi avvisar liksom tidigare

rekryteringsbidraget och att bidrag till

korttidsstudier fördelas genom två fackliga

intresseorganisationer. De medel som regeringen

beräknat under dessa två anslag (25:4 och 25:7) vill

vi överföra till studiemedelsanslaget. Detta ligger

i linje med vårt förslag under utgiftsområde 16 att

samla alla vuxenutbildningar under ett anslag.

Studiemedelsanslaget anser vi kan minskas med 400

miljoner kronor på grund av att vi gör en annan

prognos än regeringen för antalet studerande.

2. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2004, m.m. (punkt 2) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet liberalerna har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt andra

utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har

fastställt för 2004. Vi förordar en ansvarsfull

budgetpolitik med en budgetmarginal som räcker för

det oförutsedda. Balans i statens finanser skall

vara ett nytt mål för budgetpolitiken. Vårt

alternativ framgår av reservation 8 i

finansutskottets betänkande 2003/04:FiU1. För

utgiftsområde 15 innebär det en utgiftsram 2004 som

är 1 834 miljoner kronor lägre än den som riksdagen

nyligen har fastställt.

Vi räknar med en minskad takt i utbyggnaden av

högskolan för att frigöra medel till satsningar på

undervisningskvaliteten. Därför kan anslaget till

studiemedel minskas med 400 miljoner kronor. Vi

anser också att den högre bidragsnivån för vuxna som

läser på gymnasienivå kan sänkas till 60 % av

totalbeloppet, vilket frigör medel för att

totalbeloppet för alla skall kunna ökas med 200 kr

per månad. Liksom tidigare motsätter vi oss

rekryteringsbidraget, som orättvist gynnar personer

som är över 25 år. Vi vidhåller också liksom

tidigare att rätten att fördela studiestöd av

skattemedel inte skall ges till fackföreningar.

Anslaget till korttidsstudiestöd kan därför minskas

med 40 miljoner kronor. De medel som då finns under

anslaget skall fördelas av Sisus.

3. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd

för budgetåret 2004, m.m. (punkt 2) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken samt andra

utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har

fastställt för 2004. Kristdemokraternas

budgetalternativ tar sikte på att förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer

inom olika politikområden. Målet med våra reformer

är att skapa förutsättningar för en uthållig

tillväxt på åtminstone tre procent per år över en

konjunkturcykel. Det innebär att sysselsättningen

kan öka utan att inflationen tar fart, att den

enskildes valfrihet, personliga ansvar och välfärd

kan öka utan politisk detaljstyrning, att den

offentliga sektorn kan vitaliseras och möta ökande

behov utan att jagas av krympande skattebaser och

att statens finanser blir mindre konjunkturkänsliga.

Med socialdemokratisk politik är utvecklingen den

omvända: sysselsättningen minskar, tillväxten väntas

bli lägre än i omvärlden, statsskulden ökar,

detaljstyrningen ökar och i stora delar av

kommunsektorn erbjuds sämre vård och omsorg till

högre skatt. Kristdemokraternas ekonomiska politik

sammanfattas i motion 2003/04: Fi241.

Vi anser att bidraget vid korttidsstudier är

viktigt för att rekrytera personer med kort tidigare

utbildning och stimulera till längre studier.

Däremot anser vi liksom tidigare att statligt

studiestöd inte skall fördelas av olika fackliga

intresseorganisationer. Vi föreslår därför att CSN

och Sisus ges ansvar för fördelning av

korttidsstudiestöd respektive timersättning till

deltagare i särvux. Detta sker genom att anslaget

25:7 Bidrag till vissa organisationer avskaffas och

att anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag tillförs 20

miljoner kronor på en särskild anslagspost

4. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2004, m.m. (punkt 2) - c

av Håkan Larsson (c).

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken samt andra

utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har

fastställt för 2004. Vår ekonomiska politik utgår

från federalismens principer. Samhället, välfärden

och företagsamheten skall växa underifrån. Det är av

den enskilda människans idérikedom och

initiativkraft som företag skapas och samhället

utvecklas. Statens ansvar är att upprätthålla

rättvisa, stabila och överblickbara spelregler för

ekonomin och infrastrukturen. Vårt alternativ

framgår av reservation 10 i finansutskottets

betänkande 2003/04:FiU1. För utgiftsområde 15

innebär det en utgiftsram 2004 som är 700 miljoner

kronor högre än den som riksdagen nyligen har

fastställt.

Den besparing på anslaget till rekryteringsbidrag

som regeringen gör på 700 miljoner kronor, jämfört

med vad som tidigare planerats för 2004, är helt

omotiverad. Den leder endast till att färre

människor kan få en grundläggande utbildning. Vi

vill därför öka anslaget med 700 miljoner kronor.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2003/04:1

Budgetpropositionen för 2004,

utgiftsområde 15 Studiestöd, föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i studiestödslagen (1999:1395) (avsnitt

2.1 och 4.1.2),

2. att riksdagen godkänner att under 2004 lån tas

upp i Riksgäldskontoret för studielån intill ett

belopp om 130 500 000 000 kr (avsnitt 4.1.3),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004 för ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål beställa produktion av

studielitteratur som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 4 000 000 kr

efter 2004 (avsnitt 4.1.6),

4. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt

uppställningen i bilaga 3 till detta betänkande.

Lagförslaget återfinns som bilaga 2 till detta

betänkande.

Förslaget från Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer har i förslag 2002/03:RR15

angående CSN:s handläggningstider och

tillgänglighet, föreslagit

1. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad Riksdagens revisorer anför i avsnitt

2.2 om enklare regler.

2. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad Riksdagens revisorer anför i avsnitt

2.3 om mindre förhandsprövning och mer

efterhandskontroll.

Revisorernas övriga förslag i 2002/03:RR15 behandlas

i utskottets betänkande 2003/04:UbU1.

Följdmotioner med anledning av

Riksdagens revisorers förslag

2003/04:Ub1 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regelförenklingar

inom studiestödssystemet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mindre

förhandsprövning och mer efterhandskontroll.

2003/04:Ub2 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regelsystemet

för studiestöd skall förenklas enligt vad

Riksdagens revisorer föreslår.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att försök med

minskad förhandsprövning bör göras enligt vad

Riksdagens revisorer föreslår.

Motioner från allmänna

motionstiden

2003/04:Ub257 av Eskil Erlandsson och Kenneth

Johansson (c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ändringar i lagar och förordningar där det

klart framgår att om elever måste bo inackorderade

på skolorten skall inackorderingstillägg utgå.

2003/04:Ub264 av Tuve Skånberg och Per Landgren

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

alternativet att utförsälja studielånsstocken på

marknaden.

2003/04:Ub344 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av CSN:s praxis

när det gäller inackorderingstillägg för elever som

vill gå på fristående gymnasium.

2003/04:Ub363 av Heli Berg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om stöd till högre utbildning

på minoritetsspråk.

2003/04:Ub385 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

2. Riksdagen beslutar avskaffa fribeloppsgränsen

helt i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att så snart

statsfinanserna medger det införa ett nytt

studiemedelssystem där bidrag och lån skall utgöra

vartdera 50 % av totalbeloppet.

2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skriva in

i skollagen att lärare har rätt att underrätta

föräldrar till myndiga elever om de skolkar.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inte ha

någon övre åldersgräns för rekryteringsbidraget.

2003/04:Ub396 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa

dagens tilläggslån till personer över 25 år med

arbetslivserfarenhet och föra över de resurserna

till ett tilläggslån för studerande med barn.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av

totalbeloppet med 200 kr per månad.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiemedel till

vuxenstuderande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etablerandet av

principen "peng per poäng".

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall återkomma till riksdagen med en strategi för

hur fribeloppsgränsen skall avskaffas.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av

fribeloppsgränsen från 250 till 300 % av

basbeloppet.

2003/04:Ub415 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att studenter över

25 år har större möjlighet till tilläggslån i

studiestödssystemet.

2003/04:Ub418 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om indraget

studiebidrag som en möjlig åtgärd att vidta mot

elever som kränker andra eller har ogiltig

frånvaro.

2003/04:Ub443 av Lars Lindblad och Peter Danielsson

(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om borttagandet av

fribeloppsgränsen.

2003/04:Ub475 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar

i förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning.

2003/04:Ub503 av Håkan Larsson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen under

utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som framgår av

i motionen redovisad uppställning.

2003/04:Ub513 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av

studiebidraget för gymnasieelever till

1 050 kr/månad.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om höjd

studiebidragsdel för universitets- och

högskolestudier.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av

fribeloppet utan att bidragsdelen i studiebidraget

påverkas.

8. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar

i förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning.

2003/04:Ub515 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 15

Studiestöd för budgetåret 2004 1 834 000 000 kr

mindre än vad regeringen föreslagit eller således

20 090 855 000 kr enligt i motionen redovisad

uppställning.

2003/04:Ub516 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barntillägg i

studiemedelssystemet.

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

22. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning med de

ändringar i förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad uppställning

(delvis).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1999:1395)

Härigenom föreskrivs att punkt 10 i

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till

studiestödslagen (1999:1395) skall ha följande

lydelse.

------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

------------------------------------------------------

10. Den som betalar 10. Den som har beviljats

tillbaka studielån eller studielån eller

återbetalningspliktiga återbetalningspliktiga

studiemedel enligt både studiemedel enligt både

studiestödslagen studiestödslagen

(1973:349) och den nya (1973:349) och den nya

lagen kan begära att lagen kan begära att äldre

äldre lån läggs samman lån läggs samman med nya

med nya lån och att de lån och att de sammanlagda

sammanlagda lånen betalas lånen betalas tillbaka

tillbaka enligt enligt bestämmelserna i

bestämmelserna i den nya den nya lagen.

lagen. Sammanläggningen Sammanläggningen skall

skall börja tillämpas börja tillämpas året

året närmast efter det år närmast efter det år då

då låntagaren begärt att låntagaren begärt att

lånen skall läggas lånen skall läggas samman.

samman. Sammanläggningen Sammanläggningen skall ske

skall ske vid vid kalenderårsskiftet

kalenderårsskiftet enligt enligt följande. En

följande. En gemensam gemensam återbetalningstid

återbetalningstid bestäms bestäms för det

för det sammanlagda lånet sammanlagda lånet i

i enlighet med enlighet med

bestämmelserna i 4 kap. bestämmelserna i 4 kap. 4,

4, 9 och 10 §§ i den nya 9 och 10 §§ i den nya

lagen. För återbetalning lagen. För återbetalning

av det sammanlagda lånet av det sammanlagda lånet

skall bestämmelserna i 4 skall bestämmelserna i 4

kap. i den nya lagen även kap. i den nya lagen även

i övrigt tillämpas. i övrigt tillämpas.

Regeringen eller den Regeringen eller den

myndighet som regeringen myndighet som regeringen

bestämmer får dock bestämmer får dock

föreskriva att föreskriva att årsbeloppet

årsbeloppet enligt 4 kap. enligt 4 kap. 14 § första

14 § första stycket i den stycket i den nya lagen

nya lagen får sättas ned får sättas ned till ett

till ett belopp som är belopp som är lägre än fem

lägre än fem procent av procent av låntagarens

låntagarens inkomst eller inkomst eller från och med

från och med det år då det år då låntagaren

låntagaren fyller 50 år fyller 50 år sju procent.

sju procent. Årsbeloppet Årsbeloppet skall dock

skall dock alltid uppgå alltid uppgå till minst

till minst fyra procent fyra procent av

av låntagarens inkomst. låntagarens inkomst. Från

Från och med det år då och med det år då

låntagaren fyller 50 år låntagaren fyller 50 år

får tillägg till får tillägg till inkomsten

inkomsten göras för göras för förmögenhet.

förmögenhet. Avskrivning Avskrivning av lån som har

av lån som har lagts lagts samman skall i fråga

samman skall i fråga om om lån som lämnats enligt

lån som lämnats enligt den gamla lagen ske enligt

den gamla 8 kap. 9, 10 och 12 §§ i

lagen ske enligt 8 kap. den gamla lagen och i

9, 10 och fråga om lån som lämnats

12 §§ i den gamla lagen enligt den nya lagen ske

och i fråga om lån som enligt 4 kap. 25 § i den

lämnats enligt den nya nya lagen.

lagen ske enligt 4 kap.

25 § i den nya lagen.

------------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Bilaga 3

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2004

inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Företrädarna för (m

har avstått från att

delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1-4).

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Politikområde Anslags-Regeringens Motionärernas avvike

typ förslag regeringens förslag

Anslag

-------------------------------------------------------------------------------

(m) (fp) (kd) (c)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

25 Utbildningspolitik

-------------------------------------------------------------------------------

25:1 Studiehjälp m.m. (ram) 3 102 400

-------------------------------------------------------------------------------

25:2 Studiemedel m.m. (ram) 11 441 +1 058 -400 000

185 266

-------------------------------------------------------------------------------

25:3 Studiemedelsräntor m.m. (ram) 5 833 411

-------------------------------------------------------------------------------

25:4 Rekryteringsbidrag (ram) 1 394 507 -1 394 -1 394 +

507 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:5 Bidrag till kostnader vid viss (ram) 61 520

gymnasieutbildning

och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk

-------------------------------------------------------------------------------

25:6 Bidrag till vissa studiesociala (ram) 28 073

ändamål

-------------------------------------------------------------------------------

25:7 Bidrag till vissa organisationer (ram) 63 759 -63 759 -40 000 -

m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 21 924 -400 000 -1 834 -

855 000

-------------------------------------------------------------------------------