Bet. 2003/04:UBU3

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU3

Högskolan

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 121 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2003 om olika högskolefrågor.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

yrkanden.

Yrkandena handlar om övergripande frågor,

resursfrågor, tillträdesfrågor, studenternas

rättssäkerhet, kårobligatoriet, frågor om

studenternas hälsa, validering och komplettering av

utländsk högre utbildning, internationellt

samarbete, högskolans lärare, distansutbildning,

utbildning för vissa yrken och i vissa ämnen,

studieorganisationen för vissa utbildningar,

treterminssystem och vissa övriga frågor.

Tretton yrkanden rör frågor där det enligt

gällande regler - som motionärerna inte föreslår

förändrade - ankommer på lärosätena att fatta

beslut. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning

till detta.

Mot utskottets förslag när det gäller

kårobligatoriet har fem partier (m, fp, kd, c och

mp) reserverat sig gemensamt.

I övrigt finns reservationer på olika punkter från

samtliga partier utom Socialdemokraterna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Styrningen av högskolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 5,

2003/04:Ub390 yrkande 3,

2003/04:Ub414 yrkande 21,

2003/04:Ub499 yrkande 17 och

2003/04:N328 yrkande 16.

Reservation 1 (m, fp)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (c)

2. Högre utbildningspremie

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub290 yrkande 2.

Reservation 4 (m, fp)

3. Fristående högskolor

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub414 yrkande 22.

Reservation 5 (fp)

4. Grunddragen i högskolans utveckling i

övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 6,

2003/04:Ub390 yrkandena 7, 26 och 27,

2003/04:Ub419 och

2003/04:Ub499 yrkandena 1-3 och 15.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (kd)

Reservation 8 (c)

5. Ökning av resurserna till

grundutbildningen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub515 yrkande 2.

Reservation 9 (fp)

6. Högskoleavgifter för studenter från

länder utanför EES

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub313 och

2003/04:So274 yrkande 2.

Reservation 10 (m, kd)

7. Allmänt om tillträde till högskolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 1,

2003/04:Ub309 yrkande 3,

2003/04:Ub367 yrkande 12,

2003/04:Ub390 yrkande 4,

2003/04:Ub414 yrkande 4 och

2003/04:Ub499 yrkande 4.

Reservation 11 (m)

Reservation 12 (fp)

Reservation 13 (kd)

Reservation 14 (v, mp)

Reservation 15 (c)

8. Urval till högskoleutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub215,

2003/04:Ub240 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub247 yrkande 2,

2003/04:Ub276 yrkande 8,

2003/04:Ub367 yrkande 9 och

2003/04:Ub415 yrkandena 1 och 4.

Reservation 16 (m)

Reservation 17 (fp)

9. Efterlevnad av lagen om likabehandling

av studenter i högskolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub390 yrkande 14 och

2003/04:Ub499 yrkande 11.

Reservation 18 (kd)

Reservation 19 (c)

10. Studenternas rättssäkerhet i övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub390 yrkandena 8 och 13,

2003/04:Ub414 yrkande 10 och

2003/04:Ub516 yrkande 3.

Reservation 20 (fp)

Reservation 21 (kd)

Reservation 22 (c)

11. Kårobligatoriet

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub206,

2003/04:Ub236,

2003/04:Ub290 yrkande 9,

2003/04:Ub329 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub385 yrkande 7,

2003/04:Ub390 yrkande 12,

2003/04:Ub414 yrkande 11 och

2003/04:Ub499 yrkande 7.

Reservation 23 (m, fp, kd, c, mp)

12. Studenternas hälsa

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub516 yrkandena 5 och 6.

Reservation 24 (kd)

13. Garanterad miniminivå av lärarledd

tid

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub499 yrkande 9.

Reservation 25 (kd)

14. Uppföljning av studenterna

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub390 yrkande 5.

Reservation 26 (c)

15. Högskolepoäng för militär utbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Fö241 yrkande 4.

16. Validering och komplettering av

utländsk högre utbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub315,

2003/04:Sf325 yrkande 19 och

2003/04:Sf326 yrkande 12.

Reservation 27 (m, fp)

17. Instrumenten för meritvärdering av

utbildning som genomgåtts utomlands

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub390 yrkande 18 och

2003/04:Ub499 yrkande 6.

Reservation 28 (fp, c)

Reservation 29 (kd)

18. Internationellt utbyte vid svenska

universitet och högskolor

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 3,

2003/04:Ub414 yrkande 12,

2003/04:Sf324 yrkande 5 och

2003/04:N225 yrkande 5.

Reservation 30 (m)

Reservation 31 (fp)

19. Ny internationellt jämförbar

masterexamen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub414 yrkande 13.

Reservation 32 (fp)

20. Öst-väst-samarbete i Mittnorden

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub338 yrkandena 1 och 2.

Reservation 33 (c)

21. Rekrytering av högskolelärare

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub390 yrkande 2.

Reservation 34 (c)

22. Kompetensutveckling för högskolans

lärare

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub499 yrkandena 14 och 16.

Reservation 35 (kd)

23. Distansutbildning m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub390 yrkandena 19-22,

2003/04:Ub397 yrkande 2 och

2003/04:Ub422 yrkande 3.

Reservation 36 (c)

24. Utbildning för vissa yrken

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub224,

2003/04:Ub228,

2003/04:Ub231,

2003/04:Ub234,

2003/04:Ub270 yrkande 1,

2003/04:Ub283,

2003/04:Ub324,

2003/04:Ub348,

2003/04:So408 yrkande 4,

2003/04:So635 yrkande 3 samt

2003/04:Kr390 yrkandena 8 och 16.

Reservation 37 (fp)

Reservation 38 (kd)

Reservation 39 (v)

25. Antisemitism och islamofobi

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr281 yrkande 4.

26. Arameiska

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub380.

27. HBT-frågor

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub428 yrkande 7,

2003/04:Ub437 yrkande 7,

2003/04:K418 yrkande 29 och

2003/04:L350 yrkande 11.

Reservation 40 (fp, c, mp)

28. Romsk kultur

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr240 yrkande 2.

29. Statistik

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub494 yrkande 1.

30. Organisationen av vissa utbildningar

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub307 och

2003/04:Kr254 yrkande 16.

31. Miljökunskap

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub327 yrkandena 1 och 2.

Reservation 41 (mp)

32. Treterminssystem

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub213,

2003/04:Ub250,

2003/04:Ub284 och

2003/04:Ub396 yrkande 7.

Reservation 42 (fp, c)

33. Lunds universitets historiska museum

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub207,

2003/04:Ub384 yrkande 1 och

2003/04:Kr253 yrkande 1.

34. Utveckling av undervisnings- och

examinationsformer

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub390 yrkande 15.

Reservation 43 (c)

35. Personal- och kompetensförsörjning i

skogslänen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub462.

36. Biblioteksersättning för boklån från

vetenskapliga bibliotek

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr211.

37. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub214,

2003/04:Ub267,

2003/04:Ub301,

2003/04:Ub322 yrkande 1,

2003/04:Ub351 yrkande 1,

2003/04:Ub364,

2003/04:Ub431,

2003/04:Ub504,

2003/04:Ju478 yrkande 8,

2003/04:So269 yrkande 1,

2003/04:So271 yrkande 3,

2003/04:So568 yrkande 13 och

2003/04:So642 yrkande 4.

Stockholm den 19 februari 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke

(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-

Erik Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m), Louise

Malmström (s), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m),

Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp),

Christer Adelsbo (s), Axel Darvik (fp) och Håkan

Larsson (c).

2003/04

UbU3

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden i oktober 2003 väcktes

ett stort antal motionsyrkanden i olika

högskolefrågor. En del av dessa behandlades i

utskottets budgetbetänkande om utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning (bet.

2003/04:UbU1). Yrkanden som handlar om

lärarutbildning kommer att behandlas i utskottets

planerade betänkande 2003/04:UbU7. Vissa yrkanden

som rör forskning kommer att behandlas i ett senare

betänkande.

Återstående yrkanden i högskolefrågor behandlas i

detta betänkande.

Först tar utskottet upp övergripande frågor om

högskolan. Därefter behandlas vissa frågor om

resursnivån och om avgifter, tillträde till

högskolan, studenternas rättssäkerhet,

kårobligatoriet, hälsofrågor, validering och

komplettering av utländsk högre utbildning,

internationellt samarbete, högskolans lärare,

distansutbildning, utbildning för vissa yrken och i

vissa ämnen, studieorganisation, treterminssystem

samt vissa övriga frågor.

Tretton yrkanden rör frågor där det enligt

gällande regler ankommer på lärosätena att fatta

beslut. Dessa behandlas sist i betänkandet.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 121 yrkanden,

återges i bilagan.

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena från

olika partier som gäller akademiskt

självstyre och avpolitisering av

högskolestyrelserna, ökad decentralisering

till regional nivå av beslutsmakten över

högskolorna, högre utbildningspremie, att

uppmuntra bildandet av fristående högskolor,

Bolognaprocessen, den högre utbildningens

värdegrund, bildning, profilering av

lärosäten, Rådet för högre utbildning,

akademisk frihet och högskolans tredje

uppgift.

Jämför reservationerna 1 (m, fp), 2 (kd), 3

(c), 4 (m, fp), 5 (fp), 6 (m), 7 (kd) och 8

(c).

Motionerna och utskottets ställningstaganden

Grundläggande frågor om styrningen av högskolan tas

upp av fyra partier.

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

2003/04:Ub290 yrkande 5 att oberoende universitet

utgör grunden för en sund demokrati.

Universitetsstyrelserna måste enligt motionärerna

avpolitiseras, så att friheten för forskarna och

lärarna att råda över verksamheten ökar.

Även Folkpartiet tar i motion 2003/04:Ub414

yrkande 21 upp det akademiska självstyret.

Lärosätena måste ges frihet att bygga upp sin

organisation på det sätt som de finner bäst. Det

finns ingen anledning att tillåta att politiker

fattar beslut om enskilda vetenskapliga

prioriteringar, heter det i motionen. Det politiska

inflytandet över tillsättningen av styrelserna bör

helt tas bort. Huvudprincipen bör enligt

motionärerna vara att studenter, forskare, lärare

och personal utser högskolans styrelse. Vissa

platser i styrelsen skall kunna reserveras för inval

av kompetenta personer utifrån.

Kristdemokraterna anser enligt motion

2003/04:Ub499 yrkande 17 att regeringen bör utse

högskolestyrelsens ordförande, medan rektorn skall

utses av styrelsen. Öronmärkningen av statliga

anslag bör minskas och en större del av statens

anslag gå via grundutbildnings- och

vetenskapsområdesanslagen.

Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:N328

yrkande 16 att beslutsmakten över högskolorna i

större utsträckning bör decentraliseras till

regional nivå. Genom en sådan decentralisering ökar

man enligt motionärerna medborgarnas möjligheter att

utkräva politiskt ansvar för verksamheten och

förmågan till anpassning efter regionala behov. I

motion 2003/04:Ub390 yrkande 3 tar Centerpartiet upp

behovet av att stärka lärosätenas självbestämmande.

Motionärerna vill ersätta regeringens

förordningsmakt över högskolorna med ett reellt

självstyre vid de enskilda lärosätena.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Yrkanden om självständighet för lärosätena har

behandlats av riksdagen många gånger under senare

år, senast i betänkande 2002/03:UbU5 s. 12.

Utskottet anser fortfarande att det är befogat att

högskolestyrelserna består både av ledamöter utsedda

av regeringen och av företrädare för lärarna och

studenterna. De senare utses av respektive grupper

själva. Varje lärosäte fattar självt beslut om sitt

utbildningsutbud.

Det är i högskolelagen föreskrivet att en högskola

skall samverka med det omgivande samhället, och

regeringen har i regleringsbrevet för 2004 uppdragit

år universiteten och högskolorna att i ökad

utsträckning och i nära samarbete med arbetslivet

utforma utbildningar som är attraktiva för

studenterna och samtidigt svarar mot

arbetsmarknadens behov, nationellt och regionalt,

samt erbjuda uppdragsutbildning. Utskottet anser

inte att det finns något behov av att flytta

beslutsmakt över högskoleverksamheten från den

nationella nivån till något organ - befintligt eller

nyskapat - på regional nivå.

Vad som behöver regleras nationellt genom

förordning eller föreskrifter är en fråga som sedan

länge är föremål för diskussioner och omprövning. Så

kommer det säkert att vara även i framtiden. Ett

grundläggande motiv för förordningsreglering är

intresset av likvärdighet, ett annat är behovet av

att slå vakt om rättssäkerheten. Riksdagen beslutade

i december förra året om en ny bestämmelse i

högskolelagen som öppnar möjlighet till

försöksverksamhet som avviker från organisatoriska

bestämmelser i högskolelagen (prop. 2003/04:1

utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 92).

Moderata samlingspartiet begär i motion

2003/04:Ub290 yrkande 2 ett tillkännagivande av

riksdagen om vikten av en högre utbildningspremie.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Utskottet har behandlat motsvarande yrkanden många

gånger tidigare, senast i betänkande 2003/04:UbU5 s.

13. Liksom då påminner utskottet om att

lönebildningen på arbetsmarknaden inte är något som

beslutas av riksdagen. Det kan tilläggas att OECD i

sin senaste rapport om utbildningsindikatorer

(Education at a Glance, OECD Indicators 2003)

redovisade att för ungdomar i Sverige som skaffar

sig en högskoleutbildning är den ekonomiska

avkastningen av detta relativt hög. I dessa analyser

beräknas den samlade och långsiktiga effekten av

skatter, inkomst, risk för arbetslöshet, kostnader

och olika offentliga ekonomiska stöd under

studietiden.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub414 yrkande

22 att staten skall uppmuntra skapandet av fler

fristående högskolor. Det är enligt motionärerna

eftersträvansvärt att det i konkurrens med de

offentliga högskolorna växer fram privata

universitet. Fler universitet och högskolor bör

uppmuntras till att övergå i stiftelseform. Genom

att ha en annan huvudman än staten och kanske

utnyttja andra finansieringsvägar kan privata

högskolor bidra till ökad mångfald, anser

motionärerna. Med tydligt uppsatta statliga krav på

kvalitet beträffande grundutbildning och examina

blir mångfald i den högre utbildningen inte ett hot

utan en möjlighet, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Liksom när motsvarande yrkande behandlades förra

året (bet. 2002/03:UbU5 s. 13) anser utskottet att

det inte finns någon anledning att avsätta medel

från statsbudgeten för att bilda nya stiftelser för

högskoleverksamhet. Det finns enligt utskottets

uppfattning redan i dag en betydande mångfald i

utbudet av forskning och utbildning i den svenska

högskolan och stort utrymme för lärosätena att

själva välja hur de vill utveckla verksamheten.

Någon omvandling av ytterligare högskolor till

stiftelser behövs inte för detta.

Utskottet övergår nu till övriga yrkanden som gäller

grunddragen i högskolans utveckling.

Moderata samlingspartiet skriver i motion

2003/04:Ub290 yrkande 6 om Bolognaprocessen, som

syftar till att öka rörligheten inom Europa för

studenter och lärare. En gemensam europeisk

examensordning är en god idé, så länge den arbetas

fram underifrån, bygger på frivillighet och inte

innebär att nationella examina tas bort. De svenska

universitet och högskolor som så önskar skall enligt

Moderaterna redan från början kunna delta i systemet

för en europeisk examensordning.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub499

yrkande 1 att den högre utbildningens värdegrund

skall anges i högskoleförordningen. Människans unika

och lika värde, människolivets okränkbarhet och

individens frihet är enligt motionärerna

grundpelare.

I samma motion, yrkande 2, föreslår

Kristdemokraterna ett tillkännagivande till

regeringen om bildning i högskolan. De anser att

systemet där uppnådda studieresultat inom ämnes- och

programstrukturer avgör resurstilldelningen

motverkar den bredare bildningen. De strängare

regler som infördes 2001 inom studiemedelssystemet

motverkar också att studenter skaffar sig en bredare

allmänbildning. Enligt motionärerna måste den högre

utbildningen förändras både till innehåll och form.

Det handlar om att bredda utbildningars innehåll,

att bidra till studenters personliga utveckling, att

förstärka kopplingar mellan teori och

praktik/livserfarenhet och att göra högre utbildning

och forskning tillgänglig för fler.

Enligt yrkande 3 i samma motion från

Kristdemokraterna kan ett lärosäte inte bedriva egen

forskning och ligga vid forskningsfronten i alla

ämnen. I stället bör lärosätena stimuleras att

profilera sig inom ett begränsat antal områden och

att för sin utbildning inom andra områden samverka

med andra lärosäten som är profilerade inom dessa.

Rådet för högre utbildning bör enligt

Kristdemokraterna (motion 2003/04:Ub499 yrkande 15)

förändras så att rådsmedlemmarna får en starkare

förankring i högskolestyrelserna.

Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub390

yrkande 27 att regeringen skall återkomma med

förslag till åtgärder för att trygga den akademiska

friheten. Det finns enligt motionärerna svårigheter

att hävda den enskilda forskarens frihet gentemot en

högskolas styrelse, då makten flyttas från de

kollegialt utnämnda fakultetsnämnderna.

I samma motion föreslår Centerpartiet att

högskolans arbete med samverkan och deltagande i

samhällsutvecklingen - den s.k. tredje uppgiften -

skall intensifieras och utvecklas (yrkande 7).

Partiet önskar också en översyn av hur den tredje

uppgiften sköts av lärosätena (yrkande 26).

Utskottet tar i detta sammanhang också upp motion

2003/04:Ub419 (s), där motionären pläderar för

Campus Telge. Där samverkar Södertörns högskola med

Kungl. Tekniska högskolan (KTH) och har utvecklat

utbildningar där både humaniora och naturvetenskap

ingår. Motionären anser det viktigt att dessa

högskolor även framöver får möjlighet att verka

tillsammans med att vidareutveckla utbudet av

utbildningar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

de nu redovisade motionsyrkandena.

Om Bolognaprocessen pågår inom

Utbildningsdepartementet ett utredningsarbete som

skall avslutas inom kort. Riksdagen bör avvakta

resultatet av detta och regeringens beredning av

frågan.

Utskottet anser inte att den högre utbildningens

värdegrund bör definieras i högskoleförordningen.

Hur högskoleutbildningen skall vara beskaffad för

att kunna bidra till studenternas personliga

utveckling och ge dem en bredare bildning är något

som de senaste åren har uppmärksammats och

diskuterats på många håll inom högskolan.

Lärosätena, lärarna och studenterna har ett

betydande utrymme för att själva utveckla

utbildningen till form och innehåll, vilket också

kontinuerligt sker. Begränsningarna när det gäller

hur långa studier som kan finansieras med

studiemedel är motiverade av samhällsekonomiska skäl

och av grundprincipen att studielånen skall kunna

återbetalas. Utskottet är inte berett att ompröva

denna princip. När det gäller profilering och

samverkan, som tas upp både av Kristdemokraterna och

i motion 2003/04:Ub419, konstaterar utskottet att

sådant redan praktiseras på många håll. Detta är

enligt utskottets mening värdefullt. Det bör även i

fortsättningen vara varje lärosätes eget ansvar att

bedöma hur man skall agera i detta avseende. Något

tillkännagivande av riksdagen i frågan är inte

behövligt.

Rådet för högre utbildning, som ingår i

Högskoleverket, består av en ordförande, fem

ledamöter som är lärare inom lika många lärosäten

och tre studentföreträdare. Alla ledamöterna är

utsedda av regeringen, varvid studenternas

företrädare har nominerats av Sveriges förenade

studentkårer. Utskottet anser högskolan vara väl

representerad i rådet och ser därför ingen anledning

för riksdagen att göra något uttalande om hur rådet

bör vara sammansatt eller hur ledamöterna skall

utses.

Centerpartiets yrkande om den akademiska friheten

har behandlats av riksdagen flera gånger tidigare,

senast i betänkande 2002/03:UbU14 s. 10 f. Utskottet

vill ännu en gång påminna om att högskolelagens

bestämmelse om forskningens frihet är lika

förpliktande för högskolestyrelser som för

fakultetsnämnder.

Hur lärosätena arbetar med den s.k. tredje

uppgiften har de fått i uppdrag att redovisa för

regeringen i sina årsredovisningar för 2003 och

därefter vart fjärde år. Dessutom har Högskoleverket

nyligen beslutat att genomföra en tematisk

kvalitetsutvärdering av samverkansuppgiften.

Resultatet av denna skall enligt planerna publiceras

i december 2004. Högskoleverkets mål med detta är

att stimulera en positiv utveckling av denna

kvalitetsaspekt i högskolans verksamhet. Utskottet

anser att Centerpartiets yrkanden om tredje

uppgiften är tillgodosedda.

Resursfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig om målet för en

resursökning till grundutbildningen.

Lärosätena bör inte få möjlighet att ta ut

avgifter för utbildningen från studenter från

länder utanför EES.

Jämför reservationerna 9 (fp) och 10 (m, kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub515 yrkande

2 ett tillkännagivande av riksdagen om att

resurserna till grundutbildningen successivt skall

ökas med målet en 20-procentig höjning av

resursnivån.

U t s k o t t e t anser inte att riksdagen bör

göra något sådant uttalande.

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att

bedöma resursbehoven för utbildningsområdet i

relation till övriga resursbehov i samhället och att

sätta dem i relation till det samhällsekonomiska

utrymmet. Så sker också regelbundet i regeringens

budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner,

som riksdagen har möjlighet att ta ställning till

när de lagts fram. Det är inte meningsfullt att

ställa upp ett mål om en resurshöjning av en bestämd

storlek, utan att detta sätts i relation vare sig

till någon tidsgräns eller till någon förändring av

inriktning eller volym i verksamheten.

Motionerna 2003/04:Ub313 (m) och 2003/04:So274 (kd)

yrkande 2 innehåller förslag om att göra det möjligt

för lärosätena att ta ut högskoleavgifter av

studenter från länder utanför EES. Detta skulle ge

lärosätena en möjlighet att öka sina intäkter och

därmed få mera resurser att satsa på utbildning och

forskning i stort.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Riksdagen avslog i december 2003 ett motsvarande

yrkande (bet. 2003/04:UbU1 s. 76). Motioner i samma

ärende behandlades även under förra riksmötet och

avslogs då (bet. 2002/03:UbU5 s. 18 f.). Utskottet

vill också nu påminna om att den utredning som år

2000 lade fram förslag om att lärosätena skulle få

ta ut avgifter från studenter utanför EES även

konstaterade att en sådan förändring skulle behöva

föranleda ett tillskott av budgetmedel för

stipendier, marknadsföringsåtgärder m.m. Regeringen

tog i propositionen Den öppna högskolan (prop.

2001/02:15) avstånd från förslaget om avgiftsuttag.

Tillträdesfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

ändringar i tillträdesreglerna i högskolan,

eftersom dessa frågor är under utredning.

Jämför reservationerna 11 (m), 12 (fp), 13

(kd), 14 (v, mp), 15 (c), 16 (m) och 17 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Fem partier för i sina motioner fram allmänna

synpunkter på tillträde till högskolan.

Moderata samlingspartiet vill enligt motion

2003/04:Ub290 yrkande 1 att det centrala

antagningssystemet skall avskaffas. Varje lärosäte

måste på egen hand få bestämma hur antagningarna

skall gå till.

Folkpartiet framför i motion 2003/04:Ub367 yrkande

12 uppfattningen att avlagd studentexamen skall vara

en förutsättning för högre studier. I motion

2003/04:Ub414 yrkande 4 begär Folkpartiet att

förkunskapskraven skall återställas för de

utbildningar som fått sänkta förkunskapskrav. Enligt

motionen har Högskoleverket på uppdrag av regeringen

sänkt förkunskapskraven i fysik och matematik för

utbildningar till läkare, lärare och civilingenjör.

Kristdemokraterna anser enligt motion

2003/04:Ub499 yrkande 4 att högskolorna skall ha

stor frihet att utarbeta egna behörighetskrav och

urvalsmetoder utifrån utbildningens karaktär.

Högskoleverket bör understödja att lärosätena har en

mångfald av antagningssystem, heter det i motionen.

Centerpartiet tar i motion 2003/04:Ub390 yrkande 4

upp frågan om det är motiverat med en omfattande

administration för att granska bevisen på sökandes

behörighet. En öppen högskola välkomnar de studenter

som anser sig ha rekommenderade förkunskaper, s.k.

självprövning, heter det i motionen. Centerpartiet

anser att man själv kan avgöra om man är kompetent

nog för en utbildning. Partiet beklagar att den

utredning som pågår om tillträdesreglerna inte har

ifrågasatt behörighetskraven och utrett effekter av

självprövning.

Miljöpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub309

yrkande 3 att ett nytt antagningssystem för högre

utbildning bör utredas närmare. Bedömningen av den

sökandes lämplighet borde grundas på tidigare

genomgångna utbildningar, samtal, intervjuer,

eventuella prov och i vissa fall förberedande

kortkurser, anser motionärerna. För många

utbildningar sker detta bäst på den institution som

också handhar utbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utredningen om reglerna för tillträde till

grundläggande högskoleutbildning skall lägga fram

sina förslag inom kort (dir. 2003:38 och 107).

Riksdagen bör avvakta utredningens förslag och

regeringens beredning av ärendet.

Med anledning av Folkpartiets yrkande om sänkta

förkunskapskrav vill utskottet nämna att de av

Högskoleverket fastställda förkunskapskraven i fysik

och matematik till läkarutbildning och

civilingenjörsutbildning inte har ändrats sedan

standardbehörigheterna fastställdes år 1996.

Frågor om urval till högskoleutbildning tas upp i

sju motioner.

Moderata samlingspartiet begär i motion

2003/04:Ub276 yrkande 8 ett tillkännagivande om

problemen med intagningssystem till högre utbildning

som missgynnar relevant kunskapsinhämtning och leder

till taktikval.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub367

yrkande 9 att betyg skall viktas vid antagningen

till högskolan beroende på vilken betydelse de olika

kurserna har för högskolestudierna. Samma förslag

lägger Folkpartiet fram i motion 2003/04:Ub415

yrkande 4. I denna motion (yrkande 1) skriver

partiet att antagningen bör förändras så att

övergången från gymnasieskolan underlättas. Olika

kvotsystem gynnar olika grupper, men varje sådan

kvotering gör det alltid svårare för andra att få en

högskoleplats.

Vänsterpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub247

yrkande 2 att de som har fullgjort värnplikt skall

få tillgodoräkna sig 0,2 poäng på högskoleprovet för

specifik värnpliktserfarenhet. Motionärerna jämför

med värderingen av vanlig arbetslivserfarenhet, som

accepteras som merit vid antagningen till högskolan.

Även motion 2003/04:Ub215 (m) tar upp meritvärdet

av värnpliktstjänstgöring. Enligt motionären bör man

införa ett system som jämställer

värnpliktstjänstgöring med studier vid antagning

till högre utbildning.

I motion 2003/04:Ub240 (m) föreslås att begreppet

arbetslivspoäng skall utvidgas (yrkande 1) och att

förtroendevalda barn- och ungdomsledare,

biståndsarbetare på ideell basis samt politiskt

förtroendevalda skall få arbetslivspoäng för sina

insatser (yrkande 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena, eftersom utredning pågår.

Flera av de frågor som berörs i motionerna tillhör

det som utredningen enligt direktiven skall överväga

(dir. 2003:38).

Huruvida värnpliktstjänstgöring skall ges ett

speciellt meritvärde, och i så fall på vilket sätt,

bör inte avgöras förrän de allmänna grunderna för

urval har blivit fastlagda. En möjlighet att få

meritpoäng för s.k. föreningsmeriter har funnits

under några år på 1970-talet, men avskaffades sedan

det visat sig mycket svårt att bedöma om åberopad

föreningsverksamhet hade sådant ändamål och sådan

omfattning att den skulle berättiga till poäng.

Studenternas rättssäkerhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

införa sanktionsmöjligheter mot lärosäten som

inte efterlever lagen om likabehandling av

studenter i högskolan. Riksdagen bör inte

uttala sig för införande av studentkontrakt

och bör även avslå övriga yrkanden om

studenternas rättssäkerhet, eftersom

regeringen bereder dessa frågor.

Jämför reservationerna 18 (kd), 19 (c), 20

(fp), 21 (kd) och 22 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Lagen om likabehandling av studenter i högskolan tas

upp av Kristdemokraterna i motion 2003/04:Ub499

yrkande 11 och Centerpartiet i motion 2003/04:Ub390

yrkande 14. Kristdemokraterna skriver att lagen är

tandlös när det gäller sanktionsmöjligheter mot

lärosäten som inte uppfyller dess krav. De vill att

högskolorna med tillsynsmyndighetens hjälp skall få

tillräckligt stöd för att leva upp till lagen.

Centerpartiet begär att regeringen skall återkomma

med förslag om hur sanktionsmöjligheter skall

utformas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

En student som kränkts genom att en högskola

åsidosatt sin skyldighet att utreda och vidta

åtgärder mot trakasserier eller åsidosatt förbuden

mot diskriminering eller repressalier mot studenter,

skall få skadestånd av huvudmannen för högskolan,

dvs. vid ett statligt lärosäte av staten. Detta

regleras i 13 § lagen om likabehandling av studenter

i högskolan. I samma lag (16 §) är också föreskrivet

att Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning och

Handikappombudsmannen skall se till att

likabehandlingslagen följs och försöka förmå

högskolorna att frivilligt följa den.

Likabehandlingslagen trädde i kraft den 1 mars 2002.

Utskottet går nu över till yrkanden om studenternas

rättssäkerhet i övrigt.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub414

yrkande 10 ett studentkontrakt som ett medel för att

skapa bättre skydd för studenterna. Kontraktet skall

innehålla principer för hur bl.a. rättning och

betygssättning skall gå till. Studenten skall ha

rätt att överklaga sitt betyg eller få sin uppsats

bedömd av någon annan. Kontraktet skall också betona

studenternas skyldigheter, inte minst att ägna tid

och kraft åt studierna. Det precisa innehållet i

kontraktet skall kunna variera mellan lärosätena.

Kristdemokraterna anser enligt motion

2003/04:Ub516 yrkande 3 att det är mycket angeläget

att kvaliteten på högskolornas lokala regelverk blir

föremål för genomgripande förslag och beslut. När

många av de centrala reglerna i högskoleförordningen

togs bort vid 1993 års högskolereform var tanken att

det i stället skulle komma en reglering på lokal

nivå, men det har enligt motionärerna bara skett i

mycket liten utsträckning. Det är viktigt att

lärosätena ser till att de lokala regelsystemen är

väl kända för både studenter och personal och att

oreglerade områden snarast regleras, heter det i

motionen.

Centerpartiet vill enligt motion 2003/04:Ub390 att

högskoleförordningen skall förtydligas för att säkra

studenternas rättssäkerhet. Regler som rör

studieuppehåll, antagning och rätt att genomgå prov

bör finnas där. Högskolorna bör vidare vara skyldiga

att dokumentera sin praxis och motivera sina beslut

skriftligt, vilket också bör regleras i

högskoleförordningen (yrkande 13). Centerpartiet

anser också att studenters möjlighet att ha

offentliga uppdrag är viktig. Studenter som har

sådana uppdrag skall ges rätt att ta igen

examination och andra obligatoriska moment som de

har missat på grund av uppdraget, anser partiet

(yrkande 8).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Ett antal förslag med syfte att förstärka

studenternas rättssäkerhet har lagts fram för

regeringen av Högskoleverket i november 2001. Där

tas bl.a. frågan om möjligheter att överklaga betyg

upp. Utskottet har inhämtat att förslagen bereds

inom Utbildningsdepartementet. Riksdagen bör inte

föregripa denna beredning.

Folkpartiets förslag om studentkontrakt

behandlades av riksdagen även förra året. Utskottet

noterade då att motionärerna inte hade angivit vilka

rättsverkningar som kontraktet var avsett att ha för

studenten eller för lärosätet (bet. 2002/03:UbU5 s.

25). Det framgår inte heller av den nya motionen.

Kårobligatoriet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

kårobligatoriet skall avskaffas. Utskottet

anser att kårobligatoriet inte strider mot

den grundlagsfästa föreningsfriheten och att

en avveckling skulle medföra betydande

kostnadsökningar för staten.

Jämför reservation 23 (m, fp, kd, c, mp).

Bakgrund

Det s.k. kårobligatoriet - av statsmakterna

föreskriven skyldighet för studenter vid universitet

och högskolor att tillhöra särskilda

studentsammanslutningar - har funnits under lång

tid. Konsistoriet vid Uppsala universitet beslutade

redan 1667 att studenterna där var skyldiga att

tillhöra nation. I mitten av 1800-talet infördes

föreskrifter om skyldighet att tillhöra nation i

universitetsstatuterna. Regleringen utvidgades

senare till att gälla även studentkårer och

fakultetsföreningar. Föreskrifterna om obligatoriskt

medlemskap inom universitetsområdet reviderades i

samband med en ny universitetsförordning 1964,

varvid nationerna och studentkårerna frikopplades

från varandra.

Den nu gällande högskolelagen (1992:1434) ger

regeringen möjlighet att föreskriva skyldighet för

studenterna vid högskolorna att tillhöra särskilda

studentsammanslutningar (4 kap. 4 §). Sådana

föreskrifter finns i förordningen (1983:18) om

studerandekårer, nationer och studentföreningar vid

universitet och högskolor. Där föreskrivs att den

som studerar vid en högskola skall vara medlem i den

studerandekår som finns vid högskolan (4 §). En

studerandekår skall ha till ändamål att främja

medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med

studierna (12 §).

Studenterna vid Uppsala och Lunds universitet är

också skyldiga att tillhöra en nation. Vid

Stockholms och Göteborgs universitet finns

skyldighet att även tillhöra studentförening för

fakultet. Dessa skyldigheter gäller bara de

studenter som läser vid utbildningar som fanns vid

lärosätena före den

1 januari 1999 och som då omfattades av

obligatoriet.

Studenter som går i utbildning som högskolan

anordnar på någon annan ort än högskoleorten har

rätt till begränsat medlemskap i studentkåren.

Detsamma gäller studenter som läser fristående

kurser omfattande högst 9 poäng under en termin samt

forskarstuderande som läser på mindre än halvtid.

De obligatoriska studentsammanslutningarna har

rätt att ta ut avgift av sina medlemmar.

Studentkårerna fastställer själva sina stadgar, men

högskolestyrelsen skall fastställa stadgarna bl.a.

när det gäller sammanslutningens ändamål, begränsat

medlemskap samt avgifterna. Högskolestyrelsen har

rätt att undanröja beslut som uppenbart strider mot

kårens ändamål. För att högskolestyrelsen skall

pröva ett sådant beslut fordras dock att minst en

tiondel av kårens medlemmar eller minst 100

medlemmar begär det.

Obligatoriefrågans tidigare behandling

Åtminstone fr.o.m. 1960-talet har frågan om

kårobligatoriets berättigande varit föremål för

debatt, inte minst i studenternas egna

organisationer. I riksdagen väcktes motioner om

utredning av obligatoriet både 1968 och 1970.

Den senaste utredningen i frågan gjordes av

Kommittén för avveckling av kårobligatoriet - KAK. I

dess betänkande Avveckling av den obligatoriska

anslutningen till studentkårer och nationer (SOU

1994:47) redovisas följande om tidigare utredningar

(s. 11):

Kårobligatorieutredningen tillkallades i juli

1970 och avgav 1973 sitt betänkande

Studentsammanslutningarnas verksamhet

(Utbildningsdepartementet 1973:7-8). År 1973

tillkallades obligatoriekommittén som redovisade

sina överväganden i betänkandet (SOU 1976:14)

Kårobligatorium? År 1977 tillkallade

utbildningsministern obligatorieberedningen som

utarbetade underlag för de delar i

budgetpropositionen 1978/79:100 bil. 12 som

handlade om obligatoriet. I början av 1989

tillsattes 1989 års obligatorieutredning som i

slutet av 1990 överlämnade sitt betänkande (SOU

1990:105) Studenten och tvångsanslutningen. Vad

händer om obligatoriet försvinner? I december

1992 delgavs universiteten, högskolorna och

studentkårerna ett beredningsmaterial framtaget

inom Utbildningsdepartementet av

universitetsdirektören Peter Honeth: Avveckling

av kårobligatoriet. Detta material låg till grund

för en hearing i januari 1992, till vilken bl.a.

rektorerna för universiteten och högskolorna var

inbjudna. Hearingen har dokumenterats i rapporten

Hearing om Resursberedningens betänkande (SOU

l993:3) och PM om avvecklingen av kårobligatoriet

(Ds 1993:9).

Riksdagen beslutade i juni 1993 godkänna vad

regeringen hade förordat om att kårobligatoriet

skulle upphöra fr.o.m. den 1 juli 1995 (prop.

1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). I september

1993 beslutades direktiven för en utredning för att

genomföra riksdagens beslut. Utredningen (KAK)

redovisade sitt nyss nämnda betänkande i mars 1994.

Efter regeringsskiftet hösten 1994 återkom

regeringen till riksdagen med förslag att

obligatoriet skulle bibehållas (prop. 1994/95:96,

bet. UbU5, rskr. 135). Regeringen konstaterade att

de obligatoriska studentsammanslutningarna inte

tillhör de sammanslutningar som omfattas av den

negativa föreningsfriheten. Systemet med

kårobligatorium garanterade enligt regeringen att

många nödvändiga och praktiska funktioner sköts på

ett beprövat och tillfredsställande sätt. Genom att

kostnaden för detta sprids ut på samtliga studenter

garanteras den enskilde studenten ett inflytande och

en god studiesocial miljö till en skälig kostnad.

En avveckling av obligatoriet skulle, enligt vad som

framgått av KAK:s betänkande, innebära merkostnader

för staten i storleksordningen 38 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag och

avslog motioner om att avvecklingsbeslutet skulle

stå fast.

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2003/04:Ub385 yrkande 7 att

4 kap. 4 § högskolelagen skall avskaffas. I motion

2003/04:Ub290 yrkande 9 föreslår Moderaterna att

riksdagen av regeringen skall begära förslag i

anslutning till ett avskaffande av kårobligatoriet.

Moderaterna skriver att kårobligatoriet kan antas ha

en snedvridande effekt på konkurrensen mellan

landets olika lärosäten. Dessa behöver i dag inte

lägga ned extra tid och kraft på att utveckla nya

former för studentmedverkan och representation,

heter det i motionen. Studenten är rättslös i

förhållande till den lokala studentkåren, eftersom

det inte finns möjlighet att demonstrera sitt

missnöje genom utträde. Obligatoriet är enligt

Moderaterna ett brott mot principen om frivillighet

vad gäller sammanslutningar. I motion 2003/04:Ub206

(m) skriver motionären att obligatoriet är helt

oförenligt med allmänna demokratiska principer.

Folkpartiet hävdar i motion 2003/04:Ub414 yrkande

11 att obligatoriet utgör en kränkning av den

grundlagsfästa föreningsfriheten. Inte heller

argumentet att obligatoriet behövs för att

studentinflytandet skall säkras håller måttet enligt

Folkpartiet.

Kristdemokraterna anser likaså, enligt motion

2003/04:Ub499 yrkande 7, att obligatoriet är

principiellt felaktigt och måste ersättas av

frivillighet. Ett slopat obligatorium innebär stora

omställningar av kårernas verksamhet, bl.a. genom

minskade ekonomiska resurser, och detta måste de

enligt motionärerna få kompensation för. I motion

2003/04:Ub236 (kd) skriver motionärerna att

obligatoriet strider mot FN:s förklaring om de

mänskliga rättigheterna.

Centerpartiet vill enligt motion 2003/04:Ub390

yrkande 12 värna för-eningsfriheten och anser

följaktligen att kårobligatoriet skall avskaffas.

Vid avskaffandet måste såväl den

utbildningsbevakning och det studiesociala arbete

studentkårerna i dag bedriver som studentinflytandet

tryggas, heter det i motionen.

I motion 2003/04:Ub329 (mp) föreslår motionärerna

att obligatoriet skall avskaffas den 1 januari 2006

(yrkande 1). De hänvisar till den grundlagsfästa

föreningsfriheten och anser att denna viktiga

princip bör gälla utan undantag. Regeringen bör

enligt motionärerna få i uppdrag att tillsammans med

studentkårerna ta fram konkreta förslag till hur

studenternas representation i högskolans organ och

den studiesociala verksamheten som

studentsammanslutningarna bedriver skall kunna

garanteras och fortsätta på ett bra sätt vid en

övergång till frivillig anslutning (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

När regeringsformens nu gällande bestämmelser om

grundläggande fri- och rättigheter antogs av

riksdagen, uttalade regeringen att bestämmelsen om

negativ föreningsfrihet inte berörde reglerna om

kårobligatoriet, eftersom dessa inte kunde betraktas

som åskådningssammanslutningar i paragrafens mening

(prop. 1975/76:209, bet. KU 1975/76:56, rskr. 414).

Konstitutionsutskottet anslöt sig till denna

bedömning, som också hade gjorts av 1973 års fri-

och rättighetsutredning.

Kårobligatoriets förenlighet med Europarådets

konvention angående skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna har

också prövats. Europakommissionen avvisade i juli

1977 ett klagomål från en studentsammanslutning som

hade begärt men inte fått samma status som den av

högskolan erkända studentkåren. Kommissionen

motiverade sitt ställningstagande bl.a. med att den

inte betraktade de obligatoriska

studentsammanslutningarna i Sverige som

yrkessammanslutningar för att upprätthålla en

professionell etik och försvara sina medlemmar vid

tvister med utomstående, och inte heller som

fackföreningar i bemärkelsen att de representerar

studenterna i arbetskonflikter med en arbetsgivare.

I stället såg kommissionen studentkåren som en del

av universitetet, och speciellt som ett sätt att

formellt organisera studenternas deltagande i

administrerandet av universitetet. Studentkårerna

föreföll kommissionen vara demokratiskt sammansatta

och studenterna var fria att ta avstånd från (free

to disagree with) politiska ställningstaganden som

kåren kunde ha gjort. Kommissionen gjorde följande

bedömning:

"Concentrating all students of a university in one

association in the interest of the proper

administration of the University is not

unreasonable."

Enligt högskolelagen (1992:1434) skall

verksamheten inom högskolorna avpassas så att en hög

kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen

och det konstnärliga utvecklingsarbetet.

Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för

högskolornas personal och studenter (1 kap. 4 §).

Studenterna är enligt utskottets uppfattning inte i

första hand en intressentgrupp som är avnämare av

högskolans verksamhet, utan i stället en integrerad

del av lärosätet. Liksom lärarna vid en högskola har

studenterna där rätt att vara representerade i dess

styrelse. Studenterna har också rätt att vara

representerade i alla andra beslutande och beredande

organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse

för utbildningen och studenternas situation (3 kap.

9 § högskoleförordningen, 1993:100). Studenternas

företrädare i högskolans olika organ utses normalt

av studentkåren, i enlighet med 16 § förordningen

(1983:18) om studerandekårer, nationer och

studentföreningar vid universitet och högskolor.

Sedan den senaste utredningen om kårobligatoriet

redovisades har studenternas roll inom lärosätena

ytterligare förstärkts. Rätten till inflytande har

utvidgats till att gälla rätt för studenterna att

vara representerade även i lärosätenas beredande

organ. Det system för systematisk

kvalitetsutvärdering av ämnen och utbildningsprogram

som sattes i verket 2001 bygger på att studenterna

aktivt deltar i bedömningarna.

Sedan lång tid har också de obligatoriska

studentsammanslutningarna tagit ett stort ansvar för

studenternas sociala behov av olika slag. Vid de två

äldsta universiteten har detta i stor utsträckning

skett i nationerna. Nationerna i Uppsala och Lund

äger nationshus som är av stort kulturhistoriskt

värde, och där de bedriver verksamhet som förändrats

genom åren men som är av stor betydelse för många

studenter, särskilt de ungdomar som kommer till

universitetsorten från andra håll i landet. De

utredningar som genomförts under de senaste

decennierna har alla visat att en avveckling av det

obligatoriska medlemskapet - och därmed studenternas

gemensamma finansiering av kårens och i vissa fall

nationens verksamhet - kommer att kräva antingen att

verksamheten radikalt minskas eller att medel

tillförs utifrån. Den beräkning som gjordes av den

senaste utredningen (SOU 1994:47) var att kostnaden

för staten om lärosätena skulle ta över ansvaret för

att organisera valen av studentföreträdare i

högskoleorganen skulle bli cirka 5 miljoner kronor.

De kostnader för studenternas utbildningsbevakning

som utredningen också ansåg att staten måste ta på

sig beräknades till 25 miljoner kronor. Dessa

kostnadsuppskattningar gjordes för tio år sedan.

En avveckling av det obligatoriska medlemskapet

skulle också få stora konsekvenser för

sammanslutningarnas egendom i form av dels

fastigheter (t.ex. nationshusen) dels premie- och

stipendiefonder. Obligatoriet är bl.a. en

förutsättning för att kårernas och nationernas

fastigheter är befriade från fastighetsskatt.

Enligt förordningen (1983:18) skall en studentkår

ha till ändamål "att främja medlemmarnas studier och

vad som har sammanhang med studierna." På detta sätt

anges att studentkårerna skall arbeta med

studentinflytande och andra frågor som ger

studenterna bättre förutsättningar att bedriva

studier. Denna reglering tydliggör studentkårens

ställning som en demokratisk sammanslutning för alla

studenter med en klart definierad uppgift.

Regleringen av studentkårernas syfte är kopplad

till ett överklagandeförfarande i två steg. Om en

tiondel av kårens medlemmar eller minst 100

medlemmar överklagar ett beslut av en studentkår,

kan högskolestyrelsen pröva beslutet.

Högskolestyrelsens beslut får vidare överklagas hos

Överklagandenämnden för högskolan. Därmed finns en

ordning för att upprätthålla att studentkårernas

verksamhet skall stödja medlemmarnas studier.

Regleringen av studentkårernas syfte tillsammans

med överklagandemöjligheten stärker studentkårernas

möjlighet att effektivt verka i studenternas

intresse. Om det vid ett överklagande skulle visa

sig att bestämmelserna inte fyller den funktion som

de är avsedda för och därmed studentkårernas syfte

enligt förordningen inte skulle kunna värnas, bör

det finnas en beredskap att se över reglerna.

Utskottet finner det uppenbart att ett avskaffande

av kårobligatoriet inte kan ske utan att staten

påtar sig betydande ytterligare utgifter, eftersom

en stor del av det som de obligatoriska kårerna,

nationerna och fakultetsför-eningarna i dag gör är

omistliga bidrag till lärosätenas verksamhet. Det

kan inte hävdas att obligatoriet strider mot

grundlagen. Utskottet anser mot denna bakgrund att

det inte finns skäl att ännu en gång låta utreda hur

obligatoriet skall kunna avvecklas samtidigt som

studenternas representation i högskolans organ

garanteras och den studiesociala verksamhet som

studentsammanslutningarna bedriver kan fortsätta på

ett bra sätt.

Övriga studentfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om vad

lärosätena skall göra för att förebygga

alkoholmissbruk bland studenterna, om

nationella riktlinjer för Studenthälsan, om

att uppgifter om miniminivå av lärarledd tid

skall ingå i kursplanerna, om att lärosätena

skall följa upp hur det går för studenterna

samt om högskolepoäng för militär utbildning.

Jämför reservationerna 24 (kd), 25 (kd) och

26 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna tar i motion 2003/04:Ub516 upp

frågor om studenternas hälsa. I linje med

lärosätenas ansvar att se till att studenterna har

tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande

sådan, bör lärosätena utbilda faddrar och förebygga

alkoholmissbruk bland studenterna (yrkande 5). Det

behövs enligt Kristdemokraterna också nationella

riktlinjer för Studenthälsan, för att man skall

kunna mäta behov och utnyttjande av Studenthälsan i

ett längre perspektiv (yrkande 6).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Riksdagen godkände våren 2001 en nationell

handlingsplan för alkoholpolitiken (prop.

2000/01:20, bet. SoU8, rskr. 144). För att genomföra

handlingsplanen har därefter en kommitté tillsatts

(Alkoholkommittén, dir. 2001:22). Denna har till

uppgift att samordna insatserna på nationell nivå

för att förebygga alkoholskador och att i samspel

med kommuner och landsting stimulera insatserna på

regional och lokal nivå. Alkoholkommittén har knutit

till sig en referensgrupp bestående av företrädare

för högskoleledningar, studentkårer och

studenthälsovårdsorgan. Kommittén skall verka under

hela den tid som handlingsplanen omfattar, dvs.

t.o.m. år 2005.

Utskottet ser allvarligt på hög alkoholkonsumtion

bland studenterna, men anser inte att det behövs

beslut på statsmaktsnivå om nationella riktlinjer

för studenthälsovården.

Högskolans resurser har enligt Kristdemokraterna

urholkats i samband med utbyggnaden av

grundutbildningen, till skada för kvaliteten. I

nuläget finns det inga garantier för att studenterna

kan erhålla adekvat stöd och handledning. I sin

motion 2003/04:Ub499 yrkande 9 föreslår

Kristdemokraterna att det i kursplanerna skall ingå

uppgifter om garanterad miniminivå av lärarledd tid.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Högskoleverket genomför på uppdrag av regeringen

ett omfattande program för kvalitetsutvärdering.

Under en period av sex år, med början 2001,

genomförs utvärderingar av all grundutbildning och

forskarutbildning inom högskolan.

Centerpartiet skriver i motion 2003/04:Ub390 yrkande

5 att lärosätena i större utsträckning än i dag bör

följa upp hur det går för studenterna under

inledningen av studietiden och vid behov kanske

erbjuda studievägledning eller kurser i

studieteknik. Enligt motionärerna är det bara

studiemedelssystemet som sätter stopp för studenter

som inte klarar kraven, medan det inte finns någon

uppföljning av studenter som finansierar sina

studier på annat sätt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Det resurstilldelningssystem som tillämpas för den

grundläggande högskoleutbildningen sedan drygt tio

år innebär bl.a. att det ligger i lärosätenas

ekonomiska intresse att studenterna klarar av

studierna. Detta är helt oberoende av om studenterna

har studiemedel eller inte. Utskottet utgår från att

lärosätena känner ansvar för att de studenter man

har antagit till olika utbildningar ges möjlighet

att fullfölja sina studier, och att lärosätena

själva finner former för att stödja sina studenter

så att de kan nå sina studiemål.

Högskolepoäng bör enligt motion 2003/04:Fö241 (mp)

yrkande 4 ges för militär utbildning i t.ex.

ledarskap, pedagogik, moral och etik samt sjukvård,

beroende på vilken befattning den värnpliktige har.

Motionären vill också att högskolepoängen skall

likriktas så att det inte spelar någon roll vid

vilket förband man fått sin utbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

I högskoleförordningen (1993:100) finns

bestämmelser om att en student har rätt att

tillgodoräkna sig utbildning utanför högskolan för

en högskoleutbildning, om de kunskaper och

färdigheter som studenten åberopar är av sådan

beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i

huvudsak svarar mot den utbildning för vilken hon

eller han vill få dem tillgodoräknade (6 kap. 13 §).

Det är lärosätet som avgör frågor om

tillgodoräknande. Besluten kan överklagas hos

Överklagandenämnden för högskolan. Utskottet anser

inte att det finns anledning att skapa särskilda

regler för tillgodoräknande av militär utbildning.

Utskottet har i detta sammanhang noterat att det

mellan Högskolan i Halmstad och Militärhögskolan i

Halmstad har inletts ett samarbete som går ut på att

jämföra vissa kurser i den militära utbildningen med

kursplaner i motsvarande ämne inom den civila

högskolan, i syfte att underlätta för dem som

genomgår den militära utbildningen att få den

tillgodoräknad i en examen vid Högskolan i Halmstad

eller vid behov kunna komplettera den där. Högskolan

i Halmstad har också utvecklat nya fristående kurser

i vilka lärare från båda högskolorna undervisar och

som självfallet kan ingå i en examen vid Högskolan i

Halmstad. Samverkan av detta slag är enligt

utskottets uppfattning mycket värdefull.

Validering och komplettering av

utländsk högre utbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

införa tester för validering av utländsk

utbildning. Utskottet hänvisar till pågående

utredning.

Jämför reservation 27 (m, fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet påtalar i

motionerna 2003/04:Sf325 yrkande 19 respektive

2003/04:Sf326 yrkande 12 de svårigheter som personer

med utländsk utbildning möter när det gäller att få

utbildningen validerad i Sverige och att vid behov

komplettera den här. Moderaterna anser att tester

kan användas för att kontrollera utländska

studenters kompetens. Folkpartiet vill se allmänna

tester som genomförs ofta och vid regelbundna

tillfällen på de flesta universitet och högskolor i

landet.

I motion 2003/04:Ub315 (s) föreslår motionären en

översyn av organisationen samt reglerna för

bedömning och översättning av högskoleutbildningar

från andra länder. Enligt hans mening vore det

logiskt att ha en enda instans för att hantera alla

värderingsärenden, oavsett yrkesområde.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Högskoleverket och Socialstyrelsen fick i juli

2003 i uppdrag av regeringen att se över reglering

och system för bedömning och godkännande av

utbildningar från länder utanför EU/EES-avtalen för

läraryrket, hälso- och sjukvård, tandvård eller

detaljhandel med läkemedel. Utgångspunkten för

uppdraget är de uppmärksammade svårigheter som flera

reglerade yrkesgrupper med utländsk utbildning möter

när de ansöker om att få praktisera sina yrken i

Sverige. I översynen skall fokus läggas vid att ta

fram förslag som kan effektivisera och därigenom

förkorta processen från ansökan till kompetensbevis.

På begäran av Socialstyrelsen har regeringen

utsträckt tiden för översynen, så att den skall

redovisas först den 31 mars 2004.

Som framgått delar regeringen motionärernas åsikt

att det i dag i många fall tar alltför lång tid

innan personer med utländsk yrkesutbildning kan få

anställning och därmed integreras i den svenska

arbetsmarknaden. Det är också utskottets

uppfattning. Ett antal lärosäten ger i dag

kompletteringskurser för akademiker med utländsk

utbildning, ofta upphandlade av länsarbetsnämnd

eller t.ex. Socialstyrelsen. För personer med

utländsk juridisk utbildning anordnas eller planeras

kompletteringskurser vid flera lärosäten. Denna

verksamhet har kommit till stånd i samarbete mellan

de juridiska institutionerna och Högskoleverket.

Utskottet utgår från att en effektiviserad prövning

kommer att åtföljas av förbättrade möjligheter att

göra kompletteringar i de fall då det anses

nödvändigt för att en person med utländsk utbildning

skall kunna utöva ett reglerat yrke i Sverige.

Internationellt samarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte begära en utvärdering av

instrumenten för meritvärdering. Med

hänvisning till vad som redan görs vid

lärosätena anser utskottet att riksdagen inte

bör göra några tillkännagivanden om vikten av

internationellt utbyte vid dessa eller om

öst-väst-samarbetet i Mittnorden.

Jämför reservationerna 28 (fp, c), 29 (kd),

30 (m), 31 (fp), 32 (fp) och 33 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna anser enligt motion 2003/04:Ub499

yrkande 6 att instrumenten för meritvärdering måste

följa med i utvecklingen, när det internationella

utbytet mellan svenska och utländska lärosäten ökar.

I en tid med alltmer tilltagande

internationalisering av utbildningarna och ett ökat

internationellt utbyte mellan svenska och utländska

lärosäten måste instrumenten för meritvärdering

följa med i utvecklingen. Motionärerna nämner

meritvärderingen dels vid antagning till

utbildningar, dels vid ansökan om studiemedel. Att

Sverige nu har anslutit sig till

Lissabonkonventionen innebär inte att frågan är

utagerad, skriver de.

I liknande ordalag framför Centerpartiet i motion

2003/04:Ub390 yrkande 18 på nytt förslag att

regeringen skall ta initiativ till en utvärdering av

instrumenten för meritvärdering av genomgången

utbildning. Det är viktigt att inte skapa ett

lappverk där meritvärdet av genomgången utbildning

är oklart, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Motsvarande yrkande från Centerpartiet avslogs av

riksdagen vid förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU5 s.

30). Utskottet hänvisade dels till en ändring som

gjorts i 6 kap. 12 § högskoleförordningen och som

trädde i kraft den 1 november 2001, dels till den

utredning som påbörjats genom en projektgrupp inom

Utbildningsdepartementet angående vissa

examensfrågor. Projektgruppen har fått utsträckt tid

och skall redovisa sina förslag senast den 27

februari 2004.

Fyra motioner tar upp frågor om internationellt

utbyte vid svenska universitet och högskolor.

Moderata samlingspartiet begär i motion

2003/04:Ub290 yrkande 3 ett tillkännagivande om

vikten av internationalisering av den högre

utbildningen. Svenska lärosäten måste enligt

Moderaterna kunna erbjuda utbildningar som står i

sig i ett alltmer globaliserat utbildningssamarbete.

Folkpartiet vill enligt motion 2003/04:Ub414

yrkande 12 också se ett ökat internationellt utbyte

vid universitet och högskolor. För att få fler

utländska studenter hit behövs det enligt

motionärerna fler utbildningar där huvudspråket inte

är svenska och en förbättrad rekrytering av lärare

från andra länder.

Motionerna 2003/04:Sf324 (m) yrkande 5 och

2003/04:N225 (fp) yrkande 5 tar båda upp behovet av

att undanröja hinder för fri rörlighet över Öresund.

I den förstnämnda motionen sägs att arbetsgivare på

båda sidor har svårt att värdera det andra landets

utbildningsnivåer. I den andra motionen skriver

motionären att staten har ansvar för att undanröja

hindrande regler för poängberäkning och värdering av

examina och kurser, och att svenska studenter borde

erbjudas samma möjligheter som danska studenter vad

avser stöd för resor över Sundet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för

2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 16 s. 131 f.) ett

antal åtgärder som vidtagits vid de flesta lärosäten

för att stimulera det internationella utbytet inom

grundläggande högskoleutbildning. Det handlar om

a. ett ökat utbud av kurser och program på engelska

(framför allt magisterprogram),

b.

c. ett förbättrat mottagande av utländska studenter

såväl studiesocialt som praktiskt (bl.a. kurser i

svenska),

d.

e. en förbättrad intern organisation och utveckling

av administrativt stöd i form av databaser som

t.ex. STARS (Study Abroad Report Systems) för

utvärdering av utlandsstudier,

f.

g. en ökad användning av ECTS (European Credit

Transfer System),

h.

i. utarbetande av riktlinjer för tillgodoräknande av

utlandsstudier och

j.

k. riktade informationsinsatser (t.ex. kurskatalog

på engelska).

l.

Vidare har många lärosäten utvecklat särskilda

handlingsplaner för internationaliseringsarbetet,

där man t.ex. ställt upp mål för kursutbud på

engelska, andel studenter som skall ha tillbringat

en termin eller mer av sin studietid utomlands och

andel utländska studenter som skall studera vid

lärosätet.

Nordiska ministerrådet har antagit en

handlingsplan för arbetet med att undanröja

återstående hinder för rörligheten mellan de

nordiska länderna. Ett förslag till en nordisk

politisk deklaration, utgående från

Lissabonkonventionen, om ömsesidigt erkännande inom

högre utbildning i Norden skall läggas fram för

ministerrådet i mars 2004.

Folkpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub414

yrkande 13 att det bör inrättas en ny

internationellt jämförbar masterexamen. Det skall

göra det möjligt även för studenter att konkurrera

på lika villkor inom exempelvis den alltmer

integrerade europeiska ekonomin, heter det i

motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Samma yrkande behandlades vid förra riksmötet

(bet. 2002/03:UbU5 s. 27). Liksom då hänvisar

utskottet till det pågående arbetet i

Utbildningsdepartementets projektgrupp om vissa

examensfrågor. Som nämnts tidigare har tiden för

slutredovisning av uppdraget blivit utsträckt till

den 27 februari 2004.

Vikten av att stärka öst-väst-samarbetet i

Mittnorden tas upp i motion 2003/04:Ub338 (c).

Motionären anser att man inte slentrianmässigt skall

tänka i invanda nord-sydbanor, utan se fördelarna

och styrkorna i ett samarbete i Mittnorden från

Ryssland till Atlantkusten och vidare mot

Storbritannien (yrkande 1). Ett kunskapscentrum för

ett öst-väst-samarbete kan med fördel etableras i

Östersund och knytas till Mitthögskolan (yrkande 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Enligt vad utskottet inhämtat från

Utbildningsdepartementet har Mitthögskolan etablerat

ett visst samarbete med Trondheims tekniska högskola

i Norge. Det finns också sedan längre tid ett

etablerat samarbete över Kvarken mellan högskolor

och universitet i Umeå och Vasa. Inom dess ram

bedrivs under åren 2004-2006 delprojekt inom bl.a.

teknik, film, ingenjörsutbildning, lärarutbildning,

entreprenörskap och IKT.

Högskolans lärare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte begära att regeringen

redovisar en strategi för rekryteringen av

högskolelärare, eftersom frågan bereds inom

Utbildningsdepartementet. Riksdagen bör inte

heller begära att lärarna garanteras tid för

kompetensutveckling eller uttala sig om

innehållet eller organisationen av lärarnas

pedagogiska utbildning.

Jämför reservationerna 34 (c) och 35 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Centerpartiet efterlyser i motion 2003/04:Ub390

yrkande 2 en samlad strategi för rekrytering av

högskolelärare. Behovet av kompetenta högskolelärare

är i dag på sina håll mycket stort och kommer också

att öka kraftigt de närmaste åren med bl.a. de

annalkande pensionsavgångarna, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Regeringen lät under förra året Högskoleverket

utreda det framtida behovet av lärare vid

universitet och högskolor. Verket redovisade

uppdraget till regeringen den 13 november 2003 (reg.

nr 63-1608-13). Enligt uppgift från

Utbildningsdepartementet avser regeringen att

återkomma till frågan i den forskningspolitiska

proposition som är aviserad till mitten av den

pågående mandatperioden.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub499

att alla högskolelärare skall garanteras tid för

kompetensutveckling (yrkande 14). För detta krävs

det systematisk satsning på riktade resurser för

kompetenshöjande åtgärder. Motionärerna framhåller

också att den pedagogiska utbildning som högskolans

lärare behöver inte i första hand gäller generella

teorier utan ämnesdidaktik, handledarskap och

kunskap om utvärdering och olika examinationsformer

(yrkande 16). De ser fördelar med en nationell

modell där olika lärosäten får ansvar för den

pedagogiska utbildningen av lärare i hela landet

inom vissa ämnesområden.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Sedan budgetåret 2002 har lärosätenas anslag till

grundläggande utbildning innehållit en anslagspost

för pedagogisk utbildning av lärarna. Ytterligare

riktade medel till kompetensutveckling av högskolans

lärare har inte föreslagits i Kristdemokraternas

budgetalternativ. Utskottet anser inte att

statsmakterna är rätt instans för att närmare

definiera vad den pedagogiska utbildningen för

högskolans lärare bör innehålla. Ett frivilligt

samarbete mellan olika lärosäten när det gäller

ansvaret för att ge lärare i olika ämnen pedagogisk

utbildning är att föredra framför beslut på

statsmaktsnivå om en ansvarsfördelning.

Distansutbildning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

kvalitetskrav på distansutbildning, med

hänvisning till vad i dag gäller och vad som

redan görs inom ramen för Sveriges

nätuniversitet. Motioner om att merkostnader

för distansutbildning och utlokaliserad

utbildning inte skall övervältras på

kommunerna bör också avslås.

Jämför reservation 36 (c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub390 ett

tillkännagivande om att det krävs betydande insatser

för att göra distansutbildningarna till fullgoda

lärandemiljöer (yrkande 19). Högskoleverket bör

enligt motionärerna ges i uppdrag att särskilt

granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen

(yrkande 20). Kvalitetskraven som ställs på

traditionell högskoleutbildning och på

distansutbildning måste vara likvärdiga (yrkande

21). Kurser i distanspedagogik och distansmetodik

bör ges i all lärarutbildning och vidareutbildning

av lärare (yrkande 22).

I motion 2003/04:Ub422 (fp) yrkande 3 föreslår

motionären att staten, som svarar för högskolorna,

skall stå för de kostnader som distansundervisning

på högskolenivå för med sig och inte vältra över

dessa på kommunerna.

Motion 2003/04:Ub397 (fp) handlar om Norrland.

Motionärerna föreslår att utlokaliserade

högskoleutbildningar skall åtföljas av ersättning

för merkostnaderna för utlokalisering (yrkande 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Centerpartiets yrkanden behandlades även vid förra

riksmötet (bet. 2002/03:UbU5 s. 33 f.). Liksom då

vill utskottet framhålla att distansutbildning som

anordnas av universitet och högskolor ingår i deras

reguljära verksamhet och omfattas av samma

kvalitetskrav som övrig verksamhet där. Det system

för kvalitetsutvärdering av ämnen och

utbildningsprogram som genomförs av Högskoleverket

omfattar även den utbildning som lärosätena genomför

i distansform. Myndigheten för Sveriges

nätuniversitet har till uppgift bl.a. att verka för

en ökad tillämpning av nationella och

internationella kunskaper och erfarenheter av IT-

stödd distansutbildning. Hösten 2002 tillsatte

myndigheten en arbetsgrupp, sammansatt av expertis

från olika lärosäten, med uppgift att lägga fram

förslag till kvalitetskriterier som kunde följas

inom Nätuniversitetet. Arbetsgruppens rapport

publicerades i maj 2003 och remissbehandlades av ett

stort antal lärosäten. Under hösten 2003 hölls ett

seminarium kring rapporten. I rapporten sägs bl.a.

att det är särskilt viktigt att den pedagogiska

utbildningen för lärare också inkluderar den IT-

stödda distansutbildningen.

Motionerna 2003/04:Ub422 och 2003/04:Ub397 syftar

på det förhållandet att distansutbildning och

utlokaliserad utbildning ofta anordnas av

högskolorna i samverkan med lokala lärcenter,

vanligen inrättade av berörda kommuner. Utskottet

delar den uppfattning som utbildningsministern i

november förra året gav uttryck för i ett frågesvar

till motionären (fråga 2003/04:250), nämligen att

det ligger i kommunernas och regionernas intresse

att människor utbildar sig och att det skapas

möjligheter att få den kompetens som behövs för att

utveckla näringslivet och den offentliga

verksamheten i alla delar av landet och därmed skapa

hållbar tillväxt. Det är därför bra att lärosätena

anpassar sitt utbildningsutbud till dessa behov

samtidigt som kommunerna bidrar med vissa resurser

för att kunna erbjuda sina invånare

högskoleutbildning på hemorten. Utskottet anser

också liksom utbildningsministern att de statliga

medlen till högskoleutbildning även i fortsättningen

huvudsakligen skall kanaliseras via universitet och

högskolor.

Utbildning för vissa yrken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om

läkarutbildning i Örebro. Riksdagen bör också

avslå ett stort antal yrkanden om innehållet

i vissa yrkesutbildningar, förlängning av

tandhygienist- och socionomutbildningarna,

införande av högskoleutbildning till

tandsköterska, utredning om behovet av

dramapedagoger, översyn av dansutbildningen

och införande av imamutbildning i högskolan.

Jämför reservationerna 37 (fp), 38 (kd) och

39 (v).

Motioner och utskottets ställningstagande

Ett stort antal motioner innehåller förslag som

gäller utbildningar för olika yrken.

I motion 2003/04:Ub348 (kd) föreslår motionären

att regeringen snarast skall pröva förutsättningarna

för att inrätta tio nya platser per termin för

läkarutbildning vid Örebro universitet.

En utredning av möjligheterna att införa

utbildning i ledarskap och företagande i kursplanen

för studerande till vårdyrken förordas i motion

2003/04:Ub270 (fp) yrkande 1.

Kunskap om de äldres hälsa och ohälsa bör enligt

motion 2003/04:Ub228 (kd) vara ett starkt inslag i

utbildningen för alla som arbetar inom primärvården.

Därför föreslår motionären att staten skall verka

för att husläkare och distriktssköterskor samt övrig

personal i primärvården får geriatrisk kompetens.

En översyn av utbildningen av vårdpersonal, i

syfte att höja medvetenheten om individinriktad

krishantering i vården, föreslås i motion

2003/04:Ub324 (c).

Utbildningen av tandhygienister bör enligt motion

2003/04:So408 yrkande 4 utökas till 120 poäng.

I motion 2003/04:Ub234 (s) förordas att en treårig

utbildning av tandsköterskor skall tillskapas inom

högskolan.

I motion 2003/04:Ub224 (kd) begär motionären att

beslutet från 1998 om en högskoleutbildning för

medicinsk fotvård skall verkställas.

Folkpartiet skriver i motion 2003/04:So635 yrkande

3 att det bör utredas om socionomutbildningen, som i

dag omfattar tre och ett halvt år, bör förlängas.

Motionärerna vill att riksdagen skall ges underlag

för ett ställningstagande till en förlängning.

Behovet av dramapedagoger tas upp i

Kristdemokraternas motion 2003/04:Kr390 yrkande 8

och i motion 2003/04:Ub231 (c). I båda motionerna

påpekas att utbildning av dramapedagoger i dag

bedrivs endast vid ett par folkhögskolor och att det

behövs betydligt fler dramapedagoger bl.a. i skolan

än som i dag utbildas.

Kristdemokraterna tar i motion 2003/04:Kr390

yrkande 16 även upp dansutbildningen. De vill att en

översyn av dansutbildningarnas möjligheter att

förbereda för en alternativ karriär skall genomföras

snarast.

Vänsterpartiet framför i motion 2003/04:Ub283

förslaget att Högskoleverket skall ges i uppdrag att

utreda behovet och utformningen av en imamutbildning

inom högskolan. De muslimska samfunden i Sverige

saknar enligt motionärerna ekonomisk och

organisatorisk kapacitet att själva bygga upp en

imamutbildning. Behovet bör därför tillgodoses inom

det offentliga utbildningsväsendet, möjligen som en

inriktning inom det religionsvetenskapliga

programmet, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

samtliga dessa yrkanden.

Ett nytt avtal om ersättningar för klinisk

utbildning och forskning behandlades i anslutning

till budgeten för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 16,

bet. UbU1, rskr. 92). Utskottet fann då att avtalet

är så utformat att regeringen kommer att lägga fram

förslag till beslut av riksdagen om

läkarutbildningens dimensionering. Riksdagen bör

inte föregripa regeringens förslag på den punkten.

Självfallet måste ett inrättande av läkarutbildning

vid Örebro universitet åtföljas av utökade

grundutbildningsresurser till universitetet.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något

särskilt uttalande eller ta initiativ till någon

översyn av kursplanerna för olika vårdyrken.

Regeringen anger i examensordningen (bilaga 2 till

högskoleförordningen, 1993:100) målen för olika

examina. Inom de ramar som examensordningen anger är

det respektive lärosäte som skall bestämma om

utbildningens närmare innehåll och organisation.

Tandvårdsutredningen, som lade fram sitt förslag

2002, kom fram till att tandhygienistutbildningen

borde förbli tvåårig (80 poäng) med tillgång till

påbyggnader (SOU 2002:53). Regeringens beredning av

ärendet har inte lett till någon annan slutsats.

Utskottet anser inte att riksdagen har underlag för

att göra en motsatt bedömning.

Socialstyrelsen har i regleringsbrev för 2004 fått

i uppdrag att göra en bedömning av tandvårdens behov

av tandsköterskor. I uppdraget ingår bl.a. att

belysa vilken kompetensnivå som en framtida

tandsköterskeutbildning bör ge utbildning för.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober

2004.

Högskoleverket redovisade i september 2003 en

översyn av socionomutbildningen (Högskoleverkets

rapport 2003:29R). Översynen resulterade i förslag

att socionomexamen även i fortsättningen skall kräva

140 poäng, dvs. tre och ett halvt års studier.

Liknande yrkanden om dramapedagogutbildning som de

nu redovisade behandlades vid förra riksmötet (bet.

2002/03:UbU5 s. 40). Utskottet hänvisade då till den

nya lärarutbildningen, som kan inrymma drama som en

inriktning, och ansåg att det ännu var för tidigt

att bedöma om det behövs något initiativ av

statsmakterna angående dramapedagogutbildning. Det

är även nu utskottets bedömning.

Yrkandet om dansutbildningen behandlades också vid

förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU5 s. 39). Utskottet

påpekade då att yrkesutbildning av dansare främst

anordnas utanför högskolan, dels inom ramen för det

estetiska programmet i gymnasiet, dels inom ett

specialutformat gymnasieprogram vid Svenska

balettskolan i Stockholm. Dansarutbildning finns

också vid några kompletterande skolor. Vid

Danshögskolan finns en ettårig vidareutbildning av

yrkesdansare, och där utbildas också danspedagoger.

Regeringen har aviserat en proposition om

gymnasieskolan i mars i år.

Yrkandet om imamutbildning behandlades också förra

året, och utskottet avstyrkte det med hänvisning

till att den utveckling av det

religionsvetenskapliga programmet som motionärerna

förordar är möjlig utan att riksdagen gör något

tillkännagivande (bet. 2002/03:UbU5 s. 40).

Under rubriken Andra motionsyrkanden sist i detta

betänkande tar utskottet upp ett antal förslag om

vad som skall ingå i olika utbildningar. Dessa

förslag gäller sådant som det enligt gällande

ansvarsfördelning ankommer på lärosätena själva att

fatta beslut om.

Utbildning i vissa ämnen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om en

utbildningssatsning mot antisemitism och

islamofobi, om ämnet arameiska, om behandling

av homo- och bisexuellas och transpersoners

situation i vissa utbildningar, om en

institution för studier av romsk kultur och

om ämnet statistik.

Jämför reservation 40 (fp, c, mp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

En större utbildningssatsning mot antisemitism och

islamofobi föreslås i motion 2003/04:Kr281 (fp).

Motionären anser att strategiska grupper som lärare,

personal inom rättsväsendet, journalister och

opinionsbildare behöver få tillfälle att fördjupa

sig i dessa viktiga frågor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Utskottet är helt överens med motionären om vikten

av att motarbeta såväl antisemitism som islamofobi,

var de än förekommer i samhället. För lärare och

annan skolpersonal har regeringen gjort ett flertal

insatser. Kompetensutveckling av skolledare, lärare,

förvaltningschefer och politiker i värdegrundsfrågor

har genomförts. I augusti 2000 redovisade Skolverket

regeringsuppdraget att stödja och stimulera

undervisningen i nutidshistoria och granska hur

undervisningen bedrevs. Granskningen visade på

brister. Regeringen tilldelade därför i juli 2001

Samtidshistoriska institutet vid Södertörns

högskola, Programmet för studier kring Förintelsen

och folkmord vid Uppsala universitet och Svenska

Filminstitutet sammanlagt 9,2 miljoner kronor för

att utveckla kompetenshöjande kurser för lärare och

lärarstuderande samt material som stöd för

undervisningen i nutidshistoria. Lärarseminarier om

Förintelsen har genomförts och en mängd material

tagits fram som lärarhandledningar, läromedel och

facklitteratur. Skolverkets uppdrag att utöva

kvalitetskontroll genom utvärdering, uppföljning och

utbildningsinspektion har skärpts. I

utbildningsinspektionen ingår kvalitetsgranskning

och tillsyn. Då sker även granskning av och tillsyn

över skolornas arbete med värdegrunden.

Den nya myndigheten Forum för levande historia har

det senaste året börjat sin verksamhet i Stockholm.

På myndighetens webbsida konstateras att

antisemitismen är en del av den ideologiska familj

som även innefattar rasism, homofobi och islamofobi.

De är alla likartade fenomen som måste

uppmärksammas. Två seminarier riktade till personal

inom rättsväsendet som särskilt arbetar med dessa

frågor kommer också att genomföras. Forum för

levande historia har även inlett ett samarbete med

BRÅ (Brottsförebyggande rådet) kring en undersökning

om ungdomars attityder, utsatthet och delaktighet

bland unga med fokus på rasism, antisemitism,

homofobi och islamofobi.

Domstolsverket har utarbetat en strategi för att

säkerställa personalens kunskap om brott med

rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska

inslag. Enligt strategin är utbildningsinsatser för

personalen inom domstolsväsendet nödvändiga när det

gäller bl.a. domstolarnas möten med och attityder

till etnisk och kulturell mångfald. Antisemitism och

islamofobi är inte uttryckligen nämnda i programmen

för de olika utbildningar som Domstolsverket har

anordnat.

I motion 2003/04:Ub380 (s) skriver motionärerna att

språket arameiska (assyriska/syrianska) behöver få

en hemvist och språkfrågan få en lösning. Arameiskan

är ett språk som saknar hemland, heter det i

motionen. Motionärerna anser att det inte räcker med

att Uppsala universitet har undervisning på

arameiska, utan det behövs ytterligare insatser för

att bevara språket och utveckla ett skriftspråk.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Motsvarande yrkande behandlades vid förra

riksmötet (bet. 2002/03:UbU5 s. 42). Utskottet

hänvisade då till Högskoleverkets utredning om s.k.

småämnen, som publicerades i januari 2003. Ärendet

bereds inom Utbildningsdepartementet.

Fyra motioner för fram förslag om HBT-frågornas

(frågor om homo- och bisexuella och transpersoner)

behandling i vissa utbildningar. Centerpartiet

föreslår i motion 2003/04:L350 yrkande 11 att

Högskoleverket skall undersöka för vilka yrken det

kan vara befogat att säkerställa att kunskaper om

HBT-frågor och bemötandefrågor förmedlas, och på

vilket sätt detta bör ske. Folkpartiet föreslår i

motion 2003/04:K418 yrkande 29 att Högskoleverket

skall ges i uppdrag att lägga upp en plan för hur

undervisningen i dessa frågor i utbildningarna för

lärare, socionomer, läkare, präster, psykologer,

jurister och poliser skall kunna förbättras. I

huvudsak samma förslag läggs fram i motionerna

2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c) yrkande 7 och

2003/04:Ub437 (s) yrkande 7.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Liksom när motsvarande yrkanden behandlades vid

förra riksmötet vill utskottet understryka att

respekt för alla människors lika värde och för den

enskilda människans frihet och värdighet är

grundläggande för vårt samhälle (bet. 2002/03:UbU5

s. 35 f.). Av dem som utövar människovårdande yrken

är lärare av något slag eller har att göra med

människor inom ramen för ordningsmakten eller

rättskipningen måste krävas att de är villiga och

kapabla att möta människor med respekt och

inlevelse. Därför är kunskap om människor med olika

levnadsförhållanden och livsstilar viktig för alla

de yrkesgrupper som tas upp i motionerna.

I den nu gällande examensordningen i

högskoleförordningen (1993:100) föreskrivs att det

för den nya lärarexamen krävs bl.a. att studenten

kan "orientera sig om, analysera och ta ställning

till allmänmänskliga frågor, ekologiska

livsbetingelser och förändringar i omvärlden" och

vidare att hon eller han kan "inse betydelsen av

könsskillnader i undervisningssituationen och vid

presentationen av ämnesstoffet". För läkarexamen och

sjuksköterskeexamen krävs bl.a. att studenten har

"utvecklat sin självkännedom och förmåga till

inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt

förhållningssätt och en helhetsbild av människan,

har utvecklat sin förmåga till goda relationer med

patienter och anhöriga". Samma eller snarlika

formuleringar finns i examensordningen när det

gäller högskolans övriga yrkesexamina inom

vårdområdet.

För att romer och majoritetsbefolkning skall lära

sig att förstå varandra på det mänskliga planet är

det enligt motion 2003/04:Kr240 (mp) yrkande 2

viktigt med ökad kunskap i samhället om romsk

kultur. Motionärerna vill att regeringen skall

undersöka möjligheterna att vid lämpligt universitet

eller högskola skapa en institution med inriktning

på studier av och forskning om romsk kultur.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Vid Centrum för multietnisk forskning, som ingår i

Uppsala universitet, har det bildats ett Forum för

nationella minoriteter. Detta forum, NAMIS, vill

verka för samarbete mellan minoriteter, forskare och

myndigheter. Forskning om romsk kultur har hittills

haft mycket liten omfattning i Sverige. Inom ramen

för NAMIS planeras nu en 5-poängskurs om romsk

kultur, som man hoppas kunna ge höstterminen 2004.

I motion 2003/04:Ub494 (s) yrkande 1 skriver

motionären att Utbildningsdepartementet bör tillse

att ansvaret för grundutbildning i ämnet statistik

fördelas på ett sådant sätt att expertisen inom

området säkras. Bakgrunden är att betydligt färre

personer än tidigare söker till högre studier i

statistik.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Regeringen har låtit Högskoleverket utreda

problematiken kring s.k. småämnen. Som framgått ovan

bereds ärendet nu i Utbildningsdepartementet.

Studieorganisatoriska frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

översyn av de konstnärliga utbildningarna, om

organisation av utbildningarna inom teknik

och hälso- och sjukvård, om

högskoleutbildning inom området miljökunskap

samt om treterminssystem. Utskottet hänvisar

till lärosätenas ansvar för

studieorganisationen.

Jämför reservationerna 41 (mp) och 42 (fp,

c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Organisationen av vissa utbildningar tas upp i två

motioner.

Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Kr254

yrkande 16 att Högskoleverket skall se över de

konstnärliga utbildningarna. Motionärerna anser att

det bör införas ett basår för all konstnärlig

utbildning.

I motion 2003/04:Ub307 (s) föreslår motionären att

lärarutbildningarna, som erbjuder en bred ingång

före val av inriktning och specialisering, skall stå

modell för en liknande organisation av teknisk

utbildning och utbildning inom hälso- och sjukvård.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Hur olika utbildningar skall vara organiserade är

det varje lärosätes ansvar att besluta om inom den

ram som ges i examensordningen. Utskottet ser ingen

anledning att ändra på detta.

I motion 2003/04:Ub327 (mp) skriver motionären att

det behövs en utvärdering av existerande

högskoleutbildningar i miljökunskap (yrkande 1). Med

ledning av utvärderingen bör man utarbeta förslag

till en samordning av utbildningar med miljökunskap

till ändamålsenliga enheter, varvid speciellt

miljökunskapernas integration med andra ämnesstudier

och utbildningar skall uppmärksammas (yrkande 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena med hänvisning till vad som nyss sagts om

lärosätenas ansvar för att utforma sitt

utbildningsutbud och bestämma om utbildningarnas

organisation. Högskoleverket redovisade i februari

2003 en utvärdering av utbildningar i

miljövetenskap, miljöteknik och miljö- och

hälsoskydd vid svenska universitet och högskolor

(Högskoleverkets rapportserie 2003:10R).

Förslag om ett treterminssystem förs fram i fyra

motioner.

Folkpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub396

yrkande 7 att det bör vara möjligt att ägna sig åt

seriösa heltidsstudier med stöd av studiemedel även

under sommaren. Partiet föreslår därför att ett

treterminssystem skall införas.

I motion 2003/04:Ub213 (c) föreslås en

parlamentarisk utredning för att undersöka

förutsättningarna för ett treterminssystem. Enligt

motion 2003/04:

Ub250 (s) bör regeringen aktivt verka för att

treterminssystem införs vid lärosätena. I motion

2003/04:Ub284 (s) skriver motionären att förslaget

grundligt måste utredas, men att en tänkbar lösning

är ett läsår på 45 veckor, indelat i tre terminer.

Motionären anser att man under sommaren skall ha ett

finansierat uppehåll i fem veckor, vilket skall

möjliggöra vila och återhämtning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Samma eller likartade förslag har behandlats av

riksdagen flera gånger förut, senast i betänkande

2002/03:UbU5 s. 45. Liksom tidigare påminner

utskottet om att högskoleförfattningarna inte

innehåller några föreskrifter om läsår eller

terminer. Det står alltså lärosäten som önskar det

fritt att införa tre terminer. Inte heller

studiestödsförfattningarna lägger något hinder i

vägen för att studenter som deltar i utbildning

under längre tid än 40 veckor under ett år kan få

studiemedel under hela den tid utbildningen pågår.

Däremot kan studiemedel inte lämnas för uppehåll

t.ex. för återhämtning och vila.

Sveriges universitets- och högskoleförbund har

låtit en arbetsgrupp kartlägga möjligheter och

begränsningar med en ordning där studenter kan ta i

anspråk även sommaren för studier. Arbetsgruppen kom

i sin rapport (daterad 2003-04-28) fram till att

lärosätena bör behålla rätten att bestämma över

terminsindelningen och rekommenderade att varje

lärosäte fastlägger egna mål och strategier för

sommarkurser.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om Lunds

universitets historiska museum, om personal-

och kompetensförsörjningen i skogslänen, om

uppdrag till Högskoleverket att utveckla

undervisnings- och examinationsformerna och

om biblioteksersättning för boklån från

vetenskapliga bibliotek.

Jämför reservation 43 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I motionerna 2003/04:Ub207 (m), 2003/04:Ub384 (fp)

yrkande 1 och 2003/04:Kr253 (c) yrkande 1 begär

motionärerna att verksamheten vid Lunds universitets

historiska museum skall betraktas som ett

riksintresse och få förutsättningar att leva vidare

och utvecklas. Motionärerna vill att

Kulturdepartementet skall ta ett ansvar för museets

fortlevnad.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Motsvarande yrkanden behandlades av riksdagen vid

förra riksmötet i betänkande 2002/03:UbU5 s. 46.

Utskottet hänvisade då till att regeringen i sitt

regleringsbrev för 2003 avsatt 2 miljoner kronor

inom Lunds universitets grundutbildningsanslag för

museets omhändertagande av arkeologiska fynd. I

budgeten för 2004 är motsvarande belopp 2 054 000 kr

på en särskild anslagspost inom

grundutbildningsanslaget.

Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub390

yrkande 15 att Högskoleverket skall ges i uppdrag

att utveckla undervisnings- och examinationsformerna

i högskoleutbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Som utskottet flera gånger tidigare har påpekat

(senast i bet. 2002/03:

UbU5 s. 46) ingår detta redan i uppdraget till Rådet

för högre utbildning, som ingår i Högskoleverket.

Behovet av personal- och kompetensförsörjning i

skogslänen tas upp i motion 2003/04:Ub462 (s).

Motionärerna framhåller att det är oerhört angeläget

med ökad spridning av utbildningsplatserna och

större möjligheter till högskolestudier i hela

landet. De ser också ett starkt ökat behov av

påbyggnadsutbildningar efter gymnasieskolan och av

kvalificerad yrkesutbildning (KY). För att vi inte

skall stå inför en besvärande arbetskraftsbrist är

det angeläget att göra en översyn av hur

utformningen av eftergymnasial utbildning skall se

ut i framtiden, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Ett liknande yrkande behandlades vid förra

riksmötet (bet. 2002/03:UbU5 s. 47). Liksom då

hänvisar utskottet till att inrättandet av Sveriges

nätuniversitet kraftigt har förbättrat

tillgängligheten av information om utbudet av IT-

stödd distansutbildning på högskolenivå.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2004

(prop. 2003/04:1 utg.omr. 16 s.109 f.) har

regeringen inlett ett arbete med att se över vilka

av de nuvarande påbyggnadsutbildningarna som kan

utvecklas till utbildningsformer som är statligt

finansierade och med ett statligt ansvar. En

samrådsgrupp för denna översyn utsågs av regeringen

den 22 januari 2004 och skall verka längst till den

31 december detta år.

Vänsterpartiet vill enligt motion 2003/04:Kr211 att

regeringen skall analysera förutsättningarna för att

biblioteksersättning skall utgå för boklån från de

vetenskapliga biblioteken. Motionärerna konstaterar

att det numera finns många högskolebibliotek och att

studenterna lånar böcker antingen där eller på

folkbiblioteken, beroende på var böckerna finns

inne. Biblioteksersättning till författarna utgår

dock endast för lån från folkbiblioteken, vilket

motionärerna anser märkligt. Om biblioteksersättning

skulle lämnas även för lån från de vetenskapliga

biblioteken skulle stipendiesumman som Sveriges

författarfond disponerar öka med drygt 12 %, heter

det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Biblioteksersättning till författarna för lån av

deras verk från folk- och skolbibliotek finansieras

under anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag till

konstnärer inom utgiftsområde 17. Detta

utgiftsområde tillhör kulturutskottets beredning.

Ersättningen utgår dels som individuella,

statistiskt beräknade ersättningar direkt till

författarna, dels i form av stipendier och bidrag.

Medlen fördelas av styrelsen för Sveriges

författarfond. Utbildningsutskottet anser inte att

det bör komma i fråga att avsätta medel inom

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för att finansiera en utvidgad

biblioteksersättning till författarna.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår 13

motionsyrkanden i frågor där det enligt

gällande regler ankommer på andra än

riksdagen att fatta beslut.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ansvaret för den högre utbildningen är delat mellan

statsmakterna och universiteten och högskolorna.

Enligt gällande styrsystem skall riksdagen främst

fatta beslut om övergripande och nationella frågor.

Ett antal motionsyrkanden rör frågor där det

ankommer på regeringen, lärosätena eller andra organ

att fatta beslut.

U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till

gällande ansvarsfördelning att följande

motionsyrkanden avslås:

Motion 2003/04:Ub214 (c) om universitetsutbildning

i entreprenörskap.

Motion 2003/04:Ub267 (s) om höjning av

kunskapsnivån kring neuropsykiatriska

funktionshinder.

Motion 2003/04:Ub301 (c) om smärtkunskap som

obligatorisk del av utbildningen för alla medicinska

yrkesgrupper.

Motion 2003/04:Ub322 (kd) yrkande 1 om ANT-kunskap

i den högre utbildningen för vissa yrken.

Motion 2003/04:Ub351 (c) yrkande 1 om ANT-kunskap

i den högre utbildningen för vissa yrken.

Motion 2003/04:Ub364 (c) om bemötandefrågor i

utbildningen för personal som möter människor i

myndighetsutövning.

Motion 2003/04:Ub431 (s) om förbättringskunskap i

högskoleutbildningen för yrken inom vård- och

omsorgssektorn.

Motion 2003/04:Ub504 om kultur som obligatoriskt

ämne i vårdutbildningar.

Motion 2003/04:Ju478 (mp) yrkande 8 om

kvinnojourkunskap.

Motion 2003/04:So269 (c) yrkande 1 om att

förstärka läkarutbildningen och andra

vårdutbildningar när det gäller förebyggande vård.

Motion 2003/04:So271 (kd) yrkande 3 om vissa

inslag i grundutbildningen för alla yrkesgrupper som

har anmälningsplikt vid misstanke om sexuella

övergrepp.

Motion 2003/04:So568 (mp) yrkande 13 om HBT-

kunskap och HBT-perspektiv inom yrkesutbildningar.

Motion 2003/04:So642 (kd) yrkande 4 om kunskap om

funktionshinder i vissa yrkesutbildningar.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Styrningen av högskolan (punkt 1) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 5 och

2003/04:Ub414 yrkande 21

och avslår motionerna

2003/04:Ub390 yrkande 3,

2003/04:Ub499 yrkande 17 och

2003/04:N328 yrkande 16.

Ställningstagande

I universitetens främsta uppgift - att bedriva

vetenskaplig forskning och utbildning som håller

högsta internationella kvalitet - ingår funktionen

att vara samhällets självkritiska spegel. Detta

uppdrag innebär att kritiskt granska samhället och

dess beståndsdelar. För att granskningen skall vara

trovärdig krävs ett oberoende från statsmakten. Det

politiska inflytandet över universitetsstyrelserna

måste helt tas bort och det akademiska självstyret

återupprättas.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

2. Styrningen av högskolan (punkt 1) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub499 yrkande 17

och avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 5,

2003/04:Ub390 yrkande 3,

2003/04:Ub414 yrkande 21 och

2003/04:N328 yrkande 16.

Ställningstagande

Högskolan skall ha stora möjligheter att själv

utforma sin verksamhet. Öronmärkningen av statliga

anslag måste minskas och en större del av anslagen

gå via lärosätenas anslag till grundutbildning

respektive forskning och forskarutbildning. Enligt

min mening bör högskolorna vara självförvaltande. De

högskolor och universitet där staten är huvudman bör

ha styrelser som består av en tredjedel lärare som

utses av de vid högskolan verksamma lärarna, en

tredjedel studenter som på samma sätt utses av

studenterna samt en tredjedel allmänföreträdare, som

utses av regeringen. Allmänföreträdarna bör

representera ett brett fält av det omgivande

samhället och gärna också det internationella

akademiska samhället. Ordföranden bör utses av

regeringen, medan rektor bör utses av

högskolestyrelsen. Nuvarande ordning innebär en

uppenbar risk för att villkoren för självständig

forskning och högre utbildning i Sverige äventyras,

eftersom den politiska styrningen av högskolornas

verksamhet och inriktning riskerar att öka. Rektor

måste få en tydligare roll som ledare.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

3. Styrningen av högskolan (punkt 1) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub390 yrkande 3 och

2003/04:N328 yrkande 16

och avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 5,

2003/04:Ub414 yrkande 21 och

2003/04:Ub499 yrkande 17.

Ställningstagande

Högskolor och universitet har till uppgift att

utbilda och utveckla självständiga och kritiskt

tänkande individer på såväl grund- som

forskarutbildningsnivå. Regeringen reglerar i dag i

stor omfattning verksamheten vid lärosätena genom

högskoleförordningen. Jag anser att regeringens

förordningsmakt över högskolorna bör ersättas med

ett reellt självstyre vid de enskilda lärosätena.

Det är också viktigt att högskolornas verksamhet

stämmer överens med såväl nationella mål som

regionala förhållanden. Beslutsmakten över

högskolorna bör i större utsträckning

decentraliseras till regional nivå, vilket också

ökar medborgarnas möjligheter att utkräva politiskt

ansvar för verksamheten. Det är framför allt

grundutbildning och allmän forskning som med fördel

kan överlåtas till regional nivå. Spetsforskning bör

även fortsättningsvis styras från den nationella

nivån.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

4. Högre utbildningspremie (punkt 2) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 2.

Ställningstagande

Det krävs motivation för att utbildning skall ge

goda resultat. Helt avgörande är att människor vet

att ökade kunskaper värderas och ger bättre

förutsättningar för framtiden. Det måste löna sig

att utbilda och förkovra sig, dvs.

utbildningspremien måste bli högre.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

5. Fristående högskolor (punkt 3) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad om anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkande 22.

Ställningstagande

Staten måste även i framtiden ta ett stort ansvar

för universitet och högskolor. Det är emellertid

önskvärt att det vid sidan av de statligt

finansierade och drivna högskolorna också växer fram

andra alternativ. Chalmers tekniska högskola och

Högskolan i Jönköping är exempel på väl fungerande

högskolor som drivs som stiftelser. Fler universitet

och högskolor bör uppmuntras att övergå i

stiftelseform. Det är också eftersträvansvärt att

det i konkurrens med de offentliga högskolorna växer

fram privata universitet. Genom att ha en annan

huvudman än staten och kanske utnyttja andra

finansieringsvägar kan privata högskolor bidra till

ökad mångfald, till gagn både för den enskilda

studentens valfrihet och kvaliteten i

högskolesektorn i dess helhet. Med tydligt uppsatta

krav på kvalitet beträffande grundutbildning och

examina blir mångfald i den högre utbildningen inte

ett hot utan en möjlighet.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

6. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt

(punkt 4) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 6

och avslår motionerna

2003/04:Ub390 yrkandena 7, 26 och 27

2003/04:Ub419 och

2003/04:Ub499 yrkandena 1-3 och 15.

Ställningstagande

Svenska universitet och högskolor måste arbeta för

att bli globala, attraktiva studiemiljöer som ger

individer från hela världen bildning och

förutsättningar för en global arbetsmarknad.

Bolognaprocessen, som syftar till att öka

rörligheten inom Europa bland studenter och lärare,

är viktig. En gemensam europeisk examensordning, med

en treårig grundnivå och en tvåårig masternivå, är

en god idé så länge den arbetas fram underifrån,

bygger på frivillighet och inte innebär att

nationella examina tas bort. De svenska universitet

och högskolor som så önskar skall redan från början

kunna delta i systemet för en europeisk

examensordning.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

7. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt

(punkt 4) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub499 yrkandena 1-3 och 15

och avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 6,

2003/04:Ub390 yrkandena 7, 26 och 27 och

2003/04:Ub419.

Ställningstagande

Samhället har både behov av och skyldighet att

främja vetenskap och vetenskapliga framsteg.

Sökandet efter kunskap måste ha sin utgångspunkt i

en medveten etik som slår vakt om de grundläggande

värdena i vårt samhälle. Det västerländska samhället

är byggt på en värdegrund av kristen etik och

västerländsk tradition. Människans unika och lika

värde, människolivets okränkbarhet och individens

frihet är grundpelare i denna värdegrund.

Värdegrunden för högskolans verksamhet bör anges i

högskoleförordningen.

Systemet där uppnådda studieresultat inom ämnes-

och programstrukturer avgör resurstilldelningen

motverkar den bredare bildningen. De strängare

regler som infördes 2001 inom studiemedelssystemet

minskar också möjligheterna för studenter att skaffa

sig en bredare allmänbildning. För att bättre

motsvara en modern syn på bildning måste svensk

högre utbildning förändras så att man breddar

utbildningarnas innehåll, bidrar till studenternas

personliga utveckling, förstärker kopplingar mellan

teori och praktik/livserfarenhet och gör högre

utbildning och forskning tillgänglig för fler.

Ett lärosäte kan inte bedriva egen forskning och

ligga vid forskningsfronten i alla ämnen. Därför bör

lärosätena stimuleras att profilera sig inom ett

begränsat antal områden, och att för sin utbildning

inom andra områden samverka med andra lärosäten som

är profilerade inom dessa.

Rådet för högre utbildning bör omkonstrueras så

att det får en starkare förankring i

högskolestyrelserna. Därmed kommer rådsmedlemmarna

att i större omfattning kunna utgöra en del av

lärosätenas strategier för pedagogisk förnyelse.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

8. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt

(punkt 4) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkandena 7, 26 och 27

och avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 6,

2003/04:Ub419 och

2003/04:Ub499 yrkandena 1-3 och 15.

Ställningstagande

Enligt 2002 års Studentspegel (Högskoleverkets

undersökning om olika kvalitetsaspekter inom den

högre utbildningen) uppfattas den högre utbildningen

inte i någon större utsträckning bidra till

studenternas engagemang i samhällsutvecklingen.

Detta är ett lågt betyg på lärosätenas förmåga att

uppfylla den s.k. tredje uppgiften. Arbetet med

samverkan och deltagande i samhällsutvecklingen

måste intensifieras och utvecklas.

Det är stora skillnader i hur de statliga

lärosätena hanterar denna tredje uppgift. Regeringen

bör av riksdagen uppmanas att göra en översyn av hur

den tredje uppgiften sköts av lärosätena.

Det finns svårigheter att hävda den enskilda

forskarens frihet gentemot en högskolas styrelse,

när makten flyttas från de kollegialt utnämnda

fakultetsnämnderna. Detta bör uppmärksammas i den

fortsatta beredningen.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

9. Ökning av resurserna till grundutbildningen

(punkt 5) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub515 yrkande 2.

Ställningstagande

Högskolan har byggts ut så kraftigt på senare år att

kvaliteten har blivit lidande. Lärartätheten behöver

ökas, så att lärarna får mera tid för både

undervisning och forskning. Det behövs en plan för

att successivt återställa grundutbildningsresurserna

till den nivå de hade för tio år sedan. Målet skall

vara en 20-procentig ökning.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

10. Högskoleavgifter för studenter från

länder utanför EES (punkt 6) - m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna

Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub313 och

2003/04:So274 yrkande 2.

Ställningstagande

Avgiftsfriheten för svenska studenter i högskolan

skall ligga fast. Av detta följer att studenter från

länder inom EES också omfattas av avgiftsfriheten i

den svenska högskolan. I den av en särskild utredare

framtagna Advantage Sweden (SOU 2000:92) föreslås en

möjlighet för lärosäten att ta ut en avgift för

högskoleutbildning från studenter och doktorander

som inte omfattas av EES-avtalet, vilket vi ställer

oss bakom. Detta kräver ändring av

högskoleförordningen. Lärosätenas möjligheter att ta

ut avgifter samt vilka skyldigheter som detta

innebär gentemot de studenter som betalar avgifter

bör enligt utredaren regleras i en särskild

förordning. Dimensionering skall vara lärosätets sak

att avgöra, och lärosätet skall äga rätt att behålla

intäkterna från avgifter. En högskola får dock inte

åsidosätta det utbildningsuppdrag som statsmakterna

har lagt fast.

Enligt vår mening bör högskoleförordningen ses

över i utredningens riktning för att möjliggöra

försäljning av utbildning till studenter utanför

EES.

11. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt

7) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 1,

bifaller delvis motion

2003/04:Ub499 yrkande 4

och avslår motionerna

2003/04:Ub309 yrkande 3,

2003/04:Ub367 yrkande 12,

2003/04:Ub390 yrkande 4 och

2003/04:Ub414 yrkande 4.

Ställningstagande

Det centrala antagningssystemet bör avskaffas. Varje

lärosäte måste få bestämma hur antagningarna skall

gå till på egen hand. Detta är en logisk följd av

studenternas fria val, den ökade institutionella

konkurrensen och lärosätenas strävan att profilera

sig - tre ting som behövs för att skapa

förutsättningar för en högkvalitativ högre

utbildning med mångfald, valfrihet och kvalitet.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

12. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt

7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub367 yrkande 12 och

2003/04:Ub414 yrkande 4

och avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 1,

2003/04:Ub309 yrkande 3,

2003/04:Ub390 yrkande 4 och

2003/04:Ub499 yrkande 4.

Ställningstagande

Elever som har gått ett teoretiskt inriktat program

i gymnasieskolan skall få en studentexamen.

Studentexamen skall vara en förutsättning för

behörighet att studera vid universitet och

högskolor.

Kraven på kunskaper i fysik och matematik har

antingen sänkts eller slopats till utbildningar till

lärare, läkare och civilingenjör. Förkunskapskraven

måste återinföras. Det går inte att utbilda sig till

en bra matematiklärare om man inte först har de

rätta förkunskaperna.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

13. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt

7) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub499 yrkande 4,

bifaller delvis motion

2003/04:Ub290 yrkande 1

och avslår motionerna

2003/04:Ub309 yrkande 3,

2003/04:Ub367 yrkande 12,

2003/04:Ub390 yrkande 4 och

2003/04:Ub414 yrkande 4.

Ställningstagande

Den högre utbildningen skall ha en antagningsprocess

som är enkel och överskådlig. Antagningsperioden bör

vara nationellt samordnad, så att presumtiva

studenter ges möjlighet att söka flera olika

utbildningar och olika högskolor parallellt. Staten

skall garantera jämlikhet och kvalitet i

antagningsprocessen, men högskolorna skall ha stor

frihet att utarbeta egna behörighetskrav och

urvalsmetoder utifrån utbildningens karaktär.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

14. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt

7) - v, mp

av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela

Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub309 yrkande 3

och avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 1,

2003/04:Ub367 yrkande 12,

2003/04:Ub390 yrkande 4,

2003/04:Ub414 yrkande 4 och

2003/04:Ub499 yrkande 4.

Ställningstagande

Ett nytt antagningssystem för högre utbildning bör

utredas närmare. Betygen har en mycket stor

felmarginal. Med tanke på bristerna i betyg som

mätinstrument innebär detta att den enskilda

individen utsätts för ett stort godtycke inom ramen

för något som offentligt framställs som rättvist och

riktigt. Det finns heller inte något som talar för

att den som har högst betyg är särskilt lämpad som

t.ex. psykolog, läkare eller forskare. Det bör kunna

bestämmas mer ute på varje lärosäte vad man skall ha

för system. Det kan handla om olika saker beroende

på vilken utbildning det är fråga om, t.ex. prov,

intervjuer, provkurser m.m. Det viktiga är att

utveckla ett antagningssystem som i högre grad är

anpassat efter respektive utbildnings särart.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

15. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt

7) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 4

och avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 1,

2003/04:Ub309 yrkande 3,

2003/04:Ub367 yrkande 12,

2003/04:Ub414 yrkande 4 och

2003/04:Ub499 yrkande 4.

Ställningstagande

En öppen högskola - som vi vill ha - välkomnar de

studenter som anser sig ha rekommenderade

förkunskaper, s.k. självprövning. Om någon inte

skulle ha de förkunskaper som krävs kommer det att

visa sig när man gör högskoleprovet för att kunna

konkurrera i en urvalsgrupp, eller under den första

tiden i studierna. Självprövning är inte detsamma

som fri antagning, eftersom man fortfarande

konkurrerar om ett begränsat antal studieplatser.

Nivån på högskoleutbildningarna får under inga

omständigheter sänkas. Det hade varit önskvärt att

den enmansutredning som regeringen har tillsatt för

att undersöka tillträdesfrågorna också hade utrett

effekter av självprövning.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

16. Urval till högskoleutbildning (punkt 8) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub276 yrkande 8,

bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub367 yrkande 9 och

2003/04:Ub415 yrkande 4

och avslår motionerna

2003/04:Ub215,

2003/04:Ub240 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub247 yrkande 2 och

2003/04:Ub415 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi har i dag ett intagningssystem till högre

utbildning som missgynnar relevant

kunskapsinhämtning och leder till taktikval. Detta

måste förändras.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

17. Urval till högskoleutbildning (punkt 8) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub367 yrkande 9 och

2003/04:Ub415 yrkandena 1 och 4,

bifaller delvis motion

2003/04:Ub276 yrkande 8

och avslår motionerna

2003/04:Ub215,

2003/04:Ub240 yrkandena 1 och 2 och

2003/04:Ub247 yrkande 2.

Ställningstagande

Antagningen till högskolan bör förändras så att

övergången från gymnasieskolan underlättas. Det

finns olika typer av kvotering som gynnar olika

grupper. Varje sådan kvotering gör det svårare för

andra att få en studieplats. Det är märkligt att

alla betyg är lika mycket värda vid antagningen till

högskolan. Att läsa språk är mer krävande än t.ex.

vissa hobbykurser som eleverna har som fritt val.

För att uppmuntra eleverna att läsa språk bör man ge

språkbetygen större betydelse vid antagningen till

högskolan. Betygen bör viktas så att de betyg väger

tyngst som har störst betydelse för

högskolestudierna. Därmed skulle omvägarna minska

och eleverna skulle kunna sluta med taktikläsande

och ett svåröverskådligt planerande för att söka in

på säkraste sätt.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

18. Efterlevnad av lagen om likabehandling

av studenter i högskolan (punkt 9) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub499 yrkande 11

och avslår motion

2003/04:Ub390 yrkande 14.

Ställningstagande

Lagen om likabehandling av studenter i högskolan är

i dagsläget tandlös när det gäller

sanktionsmöjligheter för lärosäten som inte

uppfyller lagens krav. Det kommer att dröja lång tid

innan Diskrimineringskommitténs arbete med översyn

av hur likabehandling garanteras i Sverige leder

till övergripande förbättringar. Därmed blir det än

mer angeläget att högskolorna med

tillsynsmyndighetens hjälp får tillräckligt stöd för

att leva upp till lagen om likabehandling av

studenter i högskolan.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

19. Efterlevnad av lagen om likabehandling av

studenter i högskolan (punkt 9) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 14

och avslår motion

2003/04:Ub499 yrkande 11.

Ställningstagande

Det har redan visat sig att lagen om likabehandling

av studenter i högskolan är tandlös, eftersom det

inte finns några sanktionsmöjligheter mot de

lärosäten som inte följer lagen. Denna lag måste

åtföljas av lämpliga sanktionsmöjligheter.

Regeringen bör återkomma med förslag på hur sådana

skall utformas.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

20. Studenternas rättssäkerhet i övrigt (punkt

10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkande 10

och avslår motionerna

2003/04:Ub390 yrkandena 8 och 13 och

2003/04:Ub516 yrkande 3.

Ställningstagande

Studenten är en utsatt individ inom högskolan. En

åtgärd som skulle kunna skapa bättre villkor och

skydd för studenterna är att införa studentkontrakt.

Varje akademisk institution eller utbildningsprogram

på fackhögskola bör upprätta ett sådant. Kontraktet

skall innehålla principer för hur bl.a. rättning och

betygssättning skall gå till. Studenten skall ha

rätt att överklaga sitt betyg eller få sin uppsats

bedömd av någon annan, i sista hand av

institutionens professor. Den student som har

professorn som sin handledare eller examinator skall

ha möjlighet att få sin skrivning eller uppsats

bedömd av en från institutionen utomstående

granskare. Kontraktet skall även betona studenternas

skyldigheter, inte minst att ägna tid och kraft åt

studierna. Till sitt precisa innehåll skall

kontrakten kunna variera mellan olika lärosäten,

vilket ger studenterna möjlighet att jämföra

institutioner. Detta skapar konkurrens som gynnar

kvaliteten. Samma form av kontrakt skall finnas

också för doktoranderna. Där skall anges t.ex. hur

mycket handledning som den enskilda doktoranden har

rätt att kräva.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

21. Studenternas rättssäkerhet i övrigt (punkt

10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub516 yrkande 3

och avslår motionerna

2003/04:Ub390 yrkandena 8 och 13 och

2003/04:Ub414 yrkande 10.

Ställningstagande

Genom 1993 års högskolereform bortföll en stor del

av den centrala regleringen av frågor som direkt

berör studenterna. Intentionen var att den centrala

regleringen skulle ersättas med reglering på lokal

nivå, men så har i mycket liten utsträckning skett.

Detta har skapat ett rättsligt vakuum som är till

skada för studenternas rättssäkerhet. Det är viktigt

att lärosätena ser till att oreglerade områden

snarast regleras och att de lokala regelsystemen är

väl kända både för studenter och personal.

Högskoleverket har på regeringens uppdrag lagt fram

förslag till 20 åtgärder för att stärka studenternas

rättssäkerhet och ärendet har under året beretts i

Utbildningsdepartementet. Det är mycket angeläget

att kvaliteten på högskolornas lokala regelverk och

studenternas rättssäkerhet blir föremål för

genomgripande förslag och beslut.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

22. Studenternas rättssäkerhet i övrigt (punkt

10) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkandena 8 och 13

och avslår motionerna

2003/04:Ub414 yrkande 10 och

2003/04:Ub516 yrkande 3.

Ställningstagande

Högskolorna bedriver i flera fall myndighetsutövning

i förhållande till studenterna vad beträffar

antagning, beviljande av studieuppehåll, rätt att

fullfölja utbildning, rätt till omtentamen, byte av

examinator, tillgodoräknande av poäng m.m.

Studieuppehåll, antagning och rätten att genomgå

prov bör regleras i högskoleförordningen på ett

tydligare sätt. Högskolornas lokala regelverk finns

inte alltid sammanställda eller tillgängliga, vilket

har lett till stora skillnader i praxis mellan olika

högskolor eller delar av samma högskola. Högskolorna

bör givetvis vara skyldiga att dokumentera sin

praxis och också att motivera alla beslut

skriftligt. Regeringen måste göra erforderliga

förändringar av högskoleförordningen för att

garantera detta.

Det är viktigt att studenter har möjlighet att ha

offentliga uppdrag. De måste kunna fullgöra sådana

uppdrag utan att studierna påverkas negativt. Därför

är det nödvändigt att studenter med offentliga

uppdrag får rätt att genomföra examination och andra

obligatoriska moment i utbildningen vid annat

tillfälle under samma termin, när deltagande vid

ordinarie tillfälle omöjliggörs av det offentliga

uppdraget.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

23. Kårobligatoriet (punkt 11) - m, fp, kd, c,

mp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m), Mikaela Valtersson (mp), Axel

Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen.

Riksdagen begär att regeringen i samband med

vårpropositionen 2006 skall återkomma till riksdagen

med en handlingsplan för avvecklingen av

kårobligatoriet samt en tidsplan för genomförandet

av densamma. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub329 yrkande 2,

bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub206,

2003/04:Ub236,

2003/04:Ub290 yrkande 9,

2003/04:Ub390 yrkande 12,

2003/04:Ub414 yrkande 11 och

2003/04:Ub499 yrkande 7

och avslår motionerna

2003/04:Ub329 yrkande 1 och

2003/04:Ub385 yrkande 7.

Ställningstagande

Kårobligatoriet är principiellt felaktigt och bör

därför avskaffas. Även studenter bör själva få välja

vilken förening de vill vara med i. Obligatoriets

existens är ett bevis för hur liten tilltro som den

svenska staten har till studenternas förmåga att

skapa och upprätthålla frivilliga sammanslutningar

för att tillvarata sina intressen. För oss som tror

på studenternas stora och viktiga roll i

utvecklandet av landets universitet och högskolor

ter sig inte en verksamhet byggd på obligatorisk

anslutning som en tilltalande lösning.

Det finns en rad frågor som behöver lösas på vägen

mot obligatoriets avskaffande och vi vill se en

noggrann genomlysning av dessa. Sedan obligatoriet

senast utreddes har det skett en hel del

förändringar i form av ett ökat antal studenter och

lagstiftning om studentinflytandet. För att frågorna

kring obligatoriet skall bli noggrant utredda vill

vi att regeringen tillsätter en parlamentarisk

utredning. Det är mycket viktigt att utredningens

arbete sker i nära samarbete med

studentsammanslutningar av såväl kår- som nations-

och studentföreningskaraktär. Utredningen skall ta

fram en handlingsplan för avvecklingen samt en

tidsplan för densamma, varefter regeringen senast i

samband med vårpropositionen 2006 skall återkomma

till riksdagen. Handlingsplanen kan innehålla

övergångsregler.

I direktiven till utredningen måste ett antal

moment preciseras. Först och främst måste

utredningen granska de strukturer som i dag

existerar för val av studentrepresentanter till

olika organ vid landets lärosäten, presentera

alternativ för en frivillig kårverksamhet samt i

övrigt föreslå nya former för studentinflytandet.

Utredningen skall lämna förslag på hur

studentinflytandet över den akademiska och

studiesociala kvaliteten kan vidareutvecklas vid ett

avskaffande av obligatoriet. Studenternas möjlighet

att bedriva utbildningsbevakning skall särskilt

belysas. Härvidlag skall särskild hänsyn tas till

frågan om studentkårernas oberoende gentemot

lärosätena. Utredningen skall vidare granska och

lämna förslag på framtida definitioner och

avgränsning av studentkårernas kompetens. I arbetet

med att finna nya former för studentinflytande skall

behovet av kontinuitet beaktas.

Utredningen skall också studera de nuvarande

reglerna för beskattning av landets kårer och

nationer och beakta de frågor kring momsredovisning,

fastighetsbeskattning och beskattning av

verksamheter som kan komma att bli aktuella vid ett

avskaffande av obligatoriet. Särskild uppmärksamhet

skall ägnas förhållandena för nationerna vid Lunds

universitet och Uppsala universitet och hur dessa

nationers studiesociala kvalitet fortsatt skall

kunna upprätthållas vid ett avskaffande av

obligatoriet. Utgångspunkten skall vara att dagens

kårer och nationer inte missgynnas skattemässigt när

obligatoriet avskaffas.

24. Studenternas hälsa (punkt 12) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub516 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Flera undersökningar har visat att många unga

studenter har en hög alkoholkonsumtion. Just i

åldern 18-25 år grundlägger många sina framtida

alkoholvanor. Inom folkhälsovetenskapen talar man om

vikten av stödjande miljöer. Högskoleförordningen

säger att lärosätena skall ansvara för att

studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt

förebyggande hälsovård som har till ändamål att

främja studenternas fysiska och psykiska hälsa.

Studenter som är aktiva inom klubbmästeri, publag

och fadderverksamhet bör genom högskolans försorg få

utbildning i ansvarsfull alkoholhantering.

Det saknas i dag nationellt fastslagna riktlinjer

för hur arbetet för studenthälsa skall bedrivas.

Sådana behövs för att man skall kunna mäta behov och

utnyttjande av Studenthälsan i ett längre

perspektiv.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

25. Garanterad miniminivå av lärarledd tid

(punkt 13) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub499 yrkande 9.

Ställningstagande

Högskolelagen (1 kap. 9 §) anger vad den

grundläggande högskoleutbildningen skall ge

studenterna. Målsättningarna går inte att uppfylla

utan ett adekvat stöd i form av lärarledd

undervisningstid och annan handledning. Lärosätena

har de senaste åren sett sig tvingade att dra ned på

lärartid därför att högskolans resurser har fortsatt

att urholkas. Detta har lett till avsevärda problem

med kvaliteten. I nuläget finns inga garantier för

att studenterna kan få adekvat stöd och handledning.

En sådan garanti bör införas genom att en miniminivå

för vilket stöd studenterna har rätt till läggs fast

i respektive kursplan. I 6 kap. 7 §

högskoleförordningen, där det stadgas vad en

kursplan skall innehålla, bör införas en tionde

punkt: omfattning av lärarledd undervisningstid

eller motsvarande.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

26. Uppföljning av studenterna (punkt 14) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 5.

Ställningstagande

Att man som student i princip kan gå igenom en hel

utbildning utan att klara av sina studier är ett

slöseri med såväl statens finanser som studentens

ekonomi och studentens tid. Lärosätena bör i större

utsträckning följa upp hur det går för studenterna

under inledningen av studietiden och vid behov

kanske erbjuda studievägledning eller kurser i

studieteknik.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

27. Validering och komplettering av utländsk

högre utbildning (punkt 16) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Sf325 yrkande 19 och

2003/04:Sf326 yrkande 12

och avslår motion

2003/04:Ub315.

Ställningstagande

Många personer med en utländsk högskoleutbildning

har svårt att få denna erkänd i Sverige och att få

möjlighet att komplettera den i de fall detta behövs

för att de skall få jobb här. Vid sidan av den

validering som i dag förekommer via Högskoleverket

och Socialstyrelsen bör det införas allmänna tester,

som genomförs ofta och vid regelbundet återkommande

tillfällen på de flesta av landets universitet och

högskolor. De som inte lyckas i testen bör erbjudas

möjlighet att komplettera sina studier eller

aktualisera sina kunskaper för att vid ett andra

eller tredje tillfälle klara provet.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

28. Instrumenten för meritvärdering av

utbildning som genomgåtts utomlands (punkt

17) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Håkan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 18

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub499 yrkande 6.

Ställningstagande

Det system för studier utomlands som i dag råder gör

att många studenter får problem dels i

meritvärderingen till antagningen till utbildningar,

dels i ansökningsprocessen för att få studiemedel. I

en tid med alltmer tilltagande internationalisering

i utbildningarna och ett ökat internationellt utbyte

mellan svenska och utländska lärosäten måste

instrumenten för meritvärdering följa med i

utvecklingen. Att regeringen nu har anslutit Sverige

till Lissabonkonventionen innebär inte att frågan är

utagerad. Regeringen bör ta initiativ till en

utvärdering av instrumenten för meritvärdering.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

29. Instrumenten för meritvärdering av

utbildning som genomgåtts utomlands (punkt

17) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub499 yrkande 6

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub390 yrkande 18.

Ställningstagande

I en tid av alltmer tilltagande internationalisering

och ett ökat internationellt utbyte mellan svenska

och utländska lärosäten måste instrumenten för

meritvärdering följa med i utvecklingen. I dag får

många studenter problem dels i meritvärderingen vid

antagning till utbildningar, dels i

ansökningsprocessen för att få studiemedel. Att

regeringen anslutit Sverige till

Lissabonkonventionen innebär inte att frågan är

utagerad. Regeringen bör ta initiativ till ett

system för validering med tydlighet, enhetlighet och

kvalitet.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

30. Internationellt utbyte vid svenska

universitet och högskolor (punkt 18) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 3 och

2003/04:Sf324 yrkande 5

och avslår motionerna

2003/04:Ub414 yrkande 12 och

2003/04:N225 yrkande 5.

Ställningstagande

Den högre utbildningen måste internationaliseras och

svenska universitet och högskolor kunna erbjuda

utbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat

utbildningssamarbete. Fler alternativ både inom och

utanför landets gränser gör att var och en får ökade

möjligheter att ta till vara sin begåvning och göra

det mesta av sina egna förutsättningar. Detta gäller

inte minst tillgången till kompetensutveckling,

pedagogisk träning och ledarskapsutbildning för de

anställda inom universitetsvärlden.

Inom utbildningssystemet finns inte någon

synkronisering mellan Sverige och Danmark, vilket

skapar problem i anställningsfasen för dem som vill

söka sig till grannlandet. Detta beror på att

arbetsgivare på båda sidor av Öresund har svårt att

värdera det andra landets utbildningsnivåer.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

31. Internationellt utbyte vid svenska

universitet och högskolor (punkt 18) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkande 12

och avslår motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 3,

2003/04:Sf324 yrkande 5 och

2003/04:N225 yrkande 5.

Ställningstagande

Studier utomlands berikar den enskilda studenten och

gör att samhället i stort får tillgång till personer

med en bred kompetens. Målet bör vara att samtliga

studenter som läser i syfte att ta en magisterexamen

under en del av utbildningen skall befinna sig vid

ett lärosäte i ett annat land. Det är också

angeläget med fler utländska studenter vid de

svenska högskolorna. Ett betydelsefullt led i en

sådan satsning är att bygga upp fler utbildningar

där huvudspråket inte är svenska. Rekryteringen av

lärare från andra länder måste också förbättras.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

32. Ny internationellt jämförbar masterexamen

(punkt 19) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkande 13.

Ställningstagande

En ny internationellt jämförbar masterexamen bör

inrättas i Sverige. Det gör det möjligt även för

studenter att kunna konkurrera på lika villkor inom

exempelvis den alltmer integrerade europeiska

ekonomin.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

33. Öst-väst-samarbete i Mittnorden (punkt 20)

- c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub338 yrkande 1

och avslår motion

2003/04:Ub338 yrkande 2.

Ställningstagande

Öst-väst-dimensionen i det nya Europa öppnar utan

tvekan nya möjligheter, inte minst för vårt land. De

nya möjligheterna är emellertid inte begränsade till

Östersjöregionen. Ett annat område där ett stärkt

öst-väst-samarbete har en stor framtidspotential är

norra Sverige - och då inte minst det

naturresursrika inlandet. I stället för att

slentrianmässigt tänka i invanda nord-syd-banor

gäller det att se fördelarna och styrkorna i ett

samarbete, i öst-västlig riktning, i Mittnorden från

Ryssland till Atlantkusten och vidare mot

Storbritannien. I dagens situation finns det bättre

förutsättningar än på nästan ett sekel att åter

stärka och utveckla de urgamla öst-väst-

förbindelserna på den skandinaviska halvön.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

34. Rekrytering av högskolelärare (punkt 21) -

c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 2.

Ställningstagande

Nyrekryteringen av lärare har inte ökat i samma takt

som utbyggnaden av studieplatser. Behovet av

kompetenta högskolelärare är i dag på sina håll

mycket stort, särskilt vid de mindre och medelstora

högskolorna, och kommer också att öka kraftigt de

närmaste åren med bl.a. de annalkande

pensionsavgångarna. Regeringen bör återkomma med ett

strategiförslag för hur rekryteringen av

högskolelärare kan ökas.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

35. Kompetensutveckling för högskolans lärare

(punkt 22) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub499 yrkandena 14 och 16.

Ställningstagande

Lärarförsörjningen kommer att bli ett allt större

problem. För att lösa detta problem krävs det

systematiska satsningar på såväl nyrekrytering som

på riktade resurser för kompetenshöjande åtgärder

för de redan anställda lärarna. Ett led i denna

satsning bör vara att alla högskolelärare garanteras

tid för kompetensutveckling.

Det är positivt att en högskolepedagogisk

utbildning nu krävs för fast anställning som lärare

i högskolan. Det finns fördelar med en nationell

modell där lärosätena får ansvar för den pedagogiska

utbildningen av lärare i hela landet inom ett

ämnesområde, så att t.ex. alla högskolelärare i kemi

genomgår en pedagogisk utbildning vid endast ett

lärosäte. Det skall vara fråga om en utbildning som

vilar på praktisk pedagogik och hur denna kan

användas specifikt för högskolekurser i lärarens

ämne. Det är i första hand inte utbildning i form av

generella teorier som behövs, utan ämnesdidaktik,

handledarskap och kunskap om utvärdering och om

olika examinationsformer.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

36. Distansutbildning m.m. (punkt 23) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkandena 19-22

och avslår motionerna

2003/04:Ub397 yrkande 2 och

2003/04:Ub422 yrkande 3.

Ställningstagande

Distansutbildning har en stor och viktig funktion

att fylla när nu det livslånga lärandet ökar i

betydelse. Distansutbildning som utbildningsform är

värdefull, speciellt för studerande som av familje-

eller arbetsmarknadsskäl inte kan flytta till den

ordinarie högskoleorten. Det krävs betydande

insatser för att utveckla pedagogiska former som gör

distansutbildningarna till fullgoda lärandemiljöer.

Kvalitetsutvecklingen inom ramen för den nya

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet bör ha en

avgörande betydelse. Likvärdiga kvalitetskrav som

ställs på traditionell högskoleutbildning måste

ställas på distansutbildning. Högskoleverket bör ges

i uppdrag att särskilt granska kvalitetsarbetet inom

distansutbildningen. Kurser i distanspedagogik och

distansmetodik bör ges i all lärarutbildning och

vidareutbildning för lärare.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

37. Utbildning för vissa yrken (punkt 24) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:So635 yrkande 3

och avslår motionerna

2003/04:Ub224,

2003/04:Ub228,

2003/04:Ub231,

2003/04:Ub234,

2003/04:Ub270 yrkande 1,

2003/04:Ub283,

2003/04:Ub324,

2003/04:Ub348,

2003/04:So408 yrkande 4 och

2003/04:Kr390 yrkandena 8 och 16.

Ställningstagande

Det går inte att upprätthålla ett högkvalitativt

socialt arbete om inte blivande socionomer får en

gedigen utbildning. I dag är t.ex.

socionomutbildningen bristfällig vad gäller

barnkunskap och myndighetsutövning kring

misshandlade barn, och föräldrars omsorgssvikt hör

till det svåraste som en socialarbetare har att

handlägga. Med tanke på de komplexa frågeställningar

av tvärvetenskaplig karaktär som yrkesverksamma

socionomer möter bör det utredas om utbildningen

skall förlängas. Riksdagen bör ges underlag för att

ta ställning till en förlängning av

utbildningstiden.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

38. Utbildning för vissa yrken (punkt 24) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Kr390 yrkandena 8 och 16,

bifaller delvis motion

2003/04:Ub231

och avslår motionerna

2003/04:Ub224,

2003/04:Ub228,

2003/04:Ub234,

2003/04:Ub270 yrkande 1,

2003/04:Ub283,

2003/04:Ub324,

2003/04:Ub348,

2003/04:So408 yrkande 4 och

2003/04:So635 yrkande 3.

Ställningstagande

Dramapedagogiken används med stor framgång i olika

problemsituationer i skolan, men också

organisationer, föreningar, vårdsektor, näringsliv

och teater använder sig av dramapedagogiken.

Yrkesutbildningen bedrivs i dag endast i mycket

liten skala och många söker till det begränsade

antalet utbildningsplatser. Behoven av

dramapedagogik är stora och efterfrågan på utbildade

dramapedagoger överstiger med råge tillgången. Det

måste därför till en utredning för att se över

efterfrågan och utbildningssituationen för

dramapedagoger.

Dansare har en kort karriär, även utan skador i

arbetet kan de fysiska förutsättningarna att utöva

yrket upphöra i 40-årsåldern, ofta mycket tidigare.

Då återstår många år i yrkesverksamhet. Därför bör

det i grundutbildningen alltid finnas en

förberedelse för en alternativ karriär och en

planering för dansares omskolning eller

vidareutbildning. En översyn av dansutbildningarnas

möjligheter att förbereda för en alternativ karriär

bör genomföras snarast.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

39. Utbildning för vissa yrken (punkt 24) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub283

och avslår motionerna

2003/04:Ub224,

2003/04:Ub228,

2003/04:Ub231,

2003/04:Ub234,

2003/04:Ub270 yrkande 1,

2003/04:Ub324,

2003/04:Ub348,

2003/04:So408 yrkande 4,

2003/04:So635 yrkande 3 och

2003/04:Kr390 yrkandena 8 och 16.

Ställningstagande

I dag finns i Sverige uppskattningsvis mellan

250 000 och 350 000 muslimer, vilket gör islam till

den näst största religionen i landet, och det är

också den snabbast växande religionen. På flera håll

har det uppförts moskéer, och de flesta muslimer är

organiserade i föreningar, råd och studiecirklar.

Med den växande muslimska infrastrukturen ökar också

behovet av personer med särskilda funktioner och

därtill hörande kunskaper. Det råder brist på

imamer, vilket beror på att det inte existerar någon

utbildning för imamer i Sverige. Eftersom det saknas

ekonomisk och organisatorisk kapacitet för samfunden

att själva bygga upp en utbildning bör detta behov

tillgodoses inom det offentliga utbildningsväsendet,

närmare bestämt vid högskolan. Utifrån de

erfarenheter och kunskaper som redan finns vid

högskolor och universitet skulle det

religionsvetenskapliga programmet, som blivande

präster läser, kunna utvecklas med en inriktning mot

islam och utformas som en imamutbildning.

Högskoleverket bör få i uppdrag att utreda vilket

behov som finns av en imamutbildning och hur den

skall utformas.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

40. HBT-frågor (punkt 27) - fp, c, mp

av Ulf Nilsson (fp), Mikaela Valtersson (mp),

Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub428 yrkande 7,

2003/04:Ub437 yrkande 7,

2003/04:K418 yrkande 29 och

2003/04:L350 yrkande 11.

Ställningstagande

I många yrken där man möter människor i känsliga

situationer eller fattar beslut om människors

personliga förhållanden är det viktigt att

personalen har HBT-kompetens för att undvika

diskriminerande eller kränkande behandling. Exempel

på sådana yrken är lärare, socialarbetare, läkare,

präst, psykolog, jurist och polis. Av en

kartläggning som redovisades av Folkhälsoinstitutet

1997 framgår att undervisning om homosexuellas,

bisexuellas och transpersoners situation endast i

begränsad omfattning förekommer vid högskolor.

Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att

undersöka för vilka yrken det kan vara befogat att

säkerställa att kunskaper om HBT-frågor och

bemötandefrågor förmedlas och att lägga upp en plan

för hur undervisningen skall kunna förbättras på

denna punkt.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

41. Miljökunskap (punkt 31) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub327 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det framtida behovet av miljökunnig personal inom

samhällets olika sektorer är stort. Flera lärosäten

har på eget initiativ startat miljörelaterade

utbildningar. En utredning bör tillsättas för att

utvärdera existerande utbildningar på området och

med ledning av denna utvärdering utarbeta ett

förslag till en samordning av utbildningarna till

ändamålsenliga enheter, varvid speciellt

miljökunskapernas integration med andra ämnesstudier

och utbildningar skall uppmärksammas. Miljökunskap

skall inte bara vara en specialitet, utan bör ingå

som ett viktigt led i alla utbildningar.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

42. Treterminssystem (punkt 32) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Håkan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub213,

2003/04:Ub250,

2003/04:Ub396 yrkande 7

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub284.

Ställningstagande

För många av Sveriges mer än 330 000

högskolestudenter innebär sommaruppehållet

ekonomiska problem. Under sommaren står många av

högskolans lokaler tomma. Ett mer flexibelt system

som innebär tre terminer och helårsförsörjning för

studenterna innebär bättre lokalutnyttjande och en

större möjlighet till individuell studietakt. På det

sättet kan den student som så önskar snabbare än i

dag avsluta sina studier och ta examen.

I dag tvingas många studenter att skaffa sig

extrajobb för att klara sin försörjning under

sommaren. Det bör vara möjligt att ägna sig åt

seriösa heltidsstudier även under denna del av året.

En ändring av det slaget känns angelägen. Lärosätena

har redan i dag möjlighet att indela året i tre

terminer, som innefattar även större delen av

sommaren. Vi anser att en parlamentarisk utredning

bör få i uppdrag att undersöka förutsättningarna för

att införa ett treterminssystem för studenter och

högskola.

43. Utveckling av undervisnings- och

examinationsformer (punkt 34) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 34

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 15.

Ställningstagande

Många enskilda lärare vid många högskolor gör ett

förtjänstfullt arbete med att utveckla

undervisnings- och examinationsformerna. Det är

varken önskvärt eller möjligt att nationellt

föreskriva vilken form undervisning och examination

skall ha. Det är däremot möjligt att dokumentera det

som sker och därigenom bidra till att kunskaper och

erfarenheter sprids till alla högskolor i Sverige.

Regeringen bör ge Högskoleverket ett uppdrag med

denna innebörd.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendena har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Kårobligatoriet (punkt 11) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet anser i princip att anslutningen till

studentkårer bör vara frivillig. Emellertid bygger

både regelverket för högskolan och reglerna för

beskattning m.m. på kårobligatoriet. Vid en

avveckling av obligatoriet skulle åtskillig

lagstiftning behöva revideras. Flera utredningar har

visat att en avveckling av kårobligatoriet skulle

kräva ett betydande tillskott av medel från statens

budget, om inte den värdefulla verksamhet som byggts

upp och som fungerar i de obligatoriska

studentsammanslutningarna skall spolieras vid

övergång till frivillighet. Mot bakgrund av den

ekonomiska situation som landet befinner sig i är vi

inte beredda att betala det priset och anser därför

att det i nuläget inte bör fattas beslut om

avveckling av obligatoriet.

2. Validering och komplettering av utländsk

högre utbildning (punkt 16) - kd

av Inger Davidson (kd).

För att ta till vara den kompetens och kunskap som

människor skaffar sig i ett annat land eller utanför

det traditionella utbildningssystemet är det

nödvändigt att använda validering som en metod.

Regeringen har valt att tillsätta en delegation för

att arbeta med frågorna de närmaste fyra åren. Att

skapa nya myndigheter löser knappast några problem.

För att skapa en nationell jämförbarhet anser

Kristdemokraterna att ett nationellt

valideringssystem i stället snarast bör utformas och

tas i drift.

Högskolan tar i dag sin utgångspunkt i de

teoretiska kunskaperna snarare än i de praktiska

färdigheterna. Kristdemokraterna vill förstärka och

samla den praktiska kunskapen, dels genom

lärlingsutbildning inom gymnasiet, dels genom att

samla merparten av all postgymnasial utbildning inom

en yrkeshögskola och dels genom att använda

validering som metod. Framför allt berörs den

kvalificerade yrkesutbildningen (KY) och

yrkeshögskoleutbildning inom högskolan. Viktiga

förutsättningar för en yrkeshögskola bör vara att

den ger postgymnasial utbildning som svarar mot

behov i arbetslivet och leder till specifik

yrkesprofession, att behörigheten kan grunda sig på

validering samt att utbildningarna utformas och

genomförs i nära samarbete med arbetslivet och leds

av branschorganisationer, utbildningsanordnare och

arbetsgivare i samverkan.

3. Internationellt utbyte vid svenska

universitet och högskolor (punkt 18) - 1 fp

av Ulf Nilsson (fp).

Öresundsuniversitetet (samarbetet mellan tolv

svenska och danska högskolor) skapar stora

möjligheter för studenter och forskare. Folkpartiet

har i sin högskolemotion krävt att regeringen tar

initiativ för att det internationella utbytet mellan

svenska och utländska lärosäten skall utvecklas.

Instrumenten för meritvärdering är i det

sammanhanget viktiga. Inte minst med de korta

avstånden kring Öresund borde målet vara att det

inte skall vara svårare att växla mellan en dansk

och en svensk högskola än det är att växla mellan

högskolor i respektive land. Enligt min mening är

också de höga resekostnaderna över Öresundsbron ett

stort hinder. De gemensamma kurser som finns i dag

med växelvisa studier på båda sidor om gränsen

skulle kunna öka i antal om resekostnaderna vore

lägre. Vi menar därför att den svenska regeringen i

förhandlingar med den danska regeringen snarast

borde ompröva prispolitiken för Öresundsbron för att

underlätta utbildning, integration och tillväxt. I

väntan på detta borde regeringen överväga att införa

ett resestöd till svenska studenter som läser på

båda sidor om Öresund, något den danska regeringen

redan har genomfört för sina studenter.

4. Distansutbildning (punkt 23) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kunskapssamhället ställer nya krav på utbildning och

utbildningsanordnare. Kristdemokraterna är positiva

till att högre utbildning ges via nya medier, t.ex.

via Internet och informationsteknik. Jag anser att

lärosätena skall ha ett gemensamt och lokalt ansvar

för det arbete som i dag utförs av Nätuniversitetet

och samarbeta för att möjliggöra en Internetportal

som skall göra studieutbudet överblickbart för

studenterna. En annan viktig utbildningsinsats görs

via de kommunala lärcentren. Näringslivets,

offentliga organisationers och enskildas behov av

utbildning kan tillgodoses genom de lokala centrumen

för högre utbildning och kompetensutveckling. Denna

verksamhet bör utökas för att göra högre utbildning

tillgänglig för fler.

5. Utbildning för vissa yrken (punkt 24) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Numera har arbetet som tandsköterska utvecklats mot

ett större ansvarsområde och fler komplicerade

arbetsuppgifter. Kraven har därför ökat på

tandsköterskornas kunskap och kompetens. Mycket

talar därför för att tandsköterskor skall få sin

utbildning inom högskolan, lämpligen genom en

utbildning på 80 poäng som leder till

yrkeshögskoleexamen och som kan byggas på till

tandhygienistexamen.

Bilden av den eftergymnasiala yrkesutbildningen är

i dag svåröverskådlig och besvärlig att få

helhetsgrepp om. Regeringen har påbörjat en översyn

av de eftergymnasiala påbyggnadsutbildningarna i

komvux, vilket är bra. Vänsterpartiet menar dock att

man bör vidga översynen till att gälla all

eftergymnasial yrkesutbildning och att man i

analysen bör överväga i vilken utbildningsform

respektive utbildning passar bäst, beroende på dess

karaktär. Den nuvarande splittringen mellan olika

huvudmän och olika finansieringsformer har många

konsekvenser som behöver diskuteras.

6. Lunds universitets historiska museum (punkt

33) - 1 fp, 1 m, 1 c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och

Tobias Billström (m).

Problemen för Lunds universitets historiska museum

är inte lösta i och med den anslagspost som finns i

budgeten för 2004 inom anslaget Lunds universitet:

Grundutbildning. Enligt vår mening borde problemen

lösas genom åtgärder inom Kulturdepartementets

område och budgeten för utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid. För detta

utgiftsområde har kulturutskottet

beredningsansvaret.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:Ub206 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avskaffa

kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och

universiteten.

2003/04:Ub207 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Lunds universitets

historiska museum.

2003/04:Ub213 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om treterminssystem.

2003/04:Ub214 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om universitetsutbildning i

entreprenörskap.

2003/04:Ub215 av Carl-Axel Roslund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att snarast låta införa ett

system som jämställer värnpliktstjänstgöring med

studier vid antagning till högre studier.

2003/04:Ub224 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att beslutet från 1998 om

en högskoleutbildning för medicinsk fotvård skall

verkställas.

2003/04:Ub228 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att staten bör verka för

att fler husläkare och distriktssköterskor samt

övrig personal i primärvården får geriatrisk

kompetens.

2003/04:Ub231 av Birgitta Sellén och Birgitta

Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utredning som ser över

behovet av samt antalet utbildningsplatser för

dramapedagoger.

2003/04:Ub234 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av utbildning av

tandsköterskor.

2003/04:Ub236 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avskaffa

kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och

universiteten.

2003/04:Ub240 av Anita Brodén och Marita Aronson

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utvidga

begreppet arbetslivspoäng.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att låta

förtroendevalda barn- och ungdomsledare,

biståndsarbetare på ideell basis (volontärer) samt

politiskt förtroendevalda få arbetslivspoäng för

sina arbetsinsatser.

2003/04:Ub247 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge dem med

fullgjord värnplikt rätt att tillgodoräkna sig

specifik värnpliktserfarenhet på högskoleprovet

med 0,2 poäng.

2003/04:Ub250 av Fredrik Olovsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att i praktiken

införa ett treterminssystem i den högre

utbildningen.

2003/04:Ub267 av Inger Nordlander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att kunskapsnivån inom alla

berörda yrkesgrupper måste höjas kring

neuropsykiatriska funktionshinder, t.ex. ADHD/DAMP.

2003/04:Ub270 av Tina Acketoft (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning av

möjligheterna att införa utbildning i ledarskap

och företagande i kursplanen för studerande till

vårdyrken.

2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om problemen med

intagningssystem till högre utbildning som

missgynnar relevant kunskapsinhämtning och leder

till taktikval.

2003/04:Ub283 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Högskoleverket får i

uppdrag att utreda behovet och utformningen av en

imamutbildning vid högskolan.

2003/04:Ub284 av Johan Löfstrand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om införandet av

treterminssystem.

2003/04:Ub290 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa det

centrala antagningssystemet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av en högre

utbildningspremie.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av en

internationalisering av högskolan och

universiteten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om akademiernas

självständighet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Bolognaprocessen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förslag i

anslutning till ett avskaffande av

kårobligatoriet.

2003/04:Ub301 av Birgitta Sellén och Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att smärtkunskap bör vara

en obligatorisk del i all medicinsk utbildning av

såväl läkare som sjuksköterskor och övriga

medicinska yrkesgrupper.

2003/04:Ub307 av Helene Petersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om bredare intagning till

högskolan.

2003/04:Ub309 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett nytt

antagningssystem för högre utbildningar bör

utredas närmare.

2003/04:Ub313 av Anne-Marie Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om universitets och

högskolors rätt att ta betalt för den utbildning som

ges till studenter som kommer från länder utanför

EU.

2003/04:Ub315 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att göra en översyn av

organisationen samt reglerna för bedömning och

översättning av högskoleutbildningar från andra

länder.

2003/04:Ub322 av Ingemar Vänerlöv (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ANT-kunskap inom

den högre utbildningen av lärare och inom

pedagogutbildningar samt läkar-, socionom- och

vårdhögskoleutbildningarna.

2003/04:Ub324 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att göra en översyn av

utbildningen av vårdpersonal i syfte att höja

medvetenheten om individinriktad krishantering i

vården.

2003/04:Ub327 av Mikaela Valtersson (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

utredning angående miljökunskap i

högskoleutbildningar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

samordning av utbildningar med miljökunskap.

2003/04:Ub329 av Mikaela Valtersson och Åsa Domeij

(mp):

1. Riksdagen beslutar att avskaffa kårobligatoriet

fr.o.m. den 1 januari 2006.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om samarbete med

studentsammanslutningarna för att ta fram förslag

till hur den studiesociala verksamheten och

studentinflytandet skall se ut vid ett avskaffande

av kårobligatoriet.

2003/04:Ub338 av Håkan Larsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

stärka öst-väst-samarbetet i Mittnorden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inrätta

ett kunskapscentrum för ett öst-väst-samarbete i

Östersund.

2003/04:Ub348 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att snarast pröva

förutsättningarna för att inrätta tio nya platser

per termin på läkarutbildningen i syfte att

möjliggöra läkarutbildning vid Örebro universitet.

2003/04:Ub351 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

yrkesgrupper som finns nämnda i motionen erhåller

goda kunskaper i ANT inom sina olika utbildningar

för att kunna ge ungdomar en heltäckande ANT-

undervisning.

2003/04:Ub364 av Margareta Andersson och Birgitta

Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tillräcklig tid i

utbildning och vidareutbildning i bemötandefrågor

för personal som möter människor i

myndighetsutövning.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att betyg skall

viktas vid antagningen till högskolan beroende på

vilken betydelse de olika kurserna har för

högskolestudierna.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avlagd

studentexamen skall vara en förutsättning för

högre studier.

2003/04:Ub380 av Carina Hägg och Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att språket

arameiska (assyriska/syrianska) får en hemvist och

att språkfrågan får en lösning.

2003/04:Ub384 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Kulturdepartementet skall utreda och lämna förslag

till hur Lunds universitets historiska museum

skall få förutsättningar att leva vidare och

utvecklas.

2003/04:Ub385 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

7. Riksdagen beslutar att avskaffa 4 kap. 4 §

högskolelagen (1992:1434) i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag om hur

rekryteringen av högskolelärare kan ökas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att stärka

lärosätenas självbestämmande.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att förändra

reglerna för behörighet och självprövning till

högre utbildning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av

lärosätenas uppföljning av hur det går för

studenterna under inledningen av studietiden.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att utveckla

den tredje uppgiften för högskolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att studenter

skall ges rätten att ta igen examination och andra

obligatoriska moment som de missat på grund av

offentliga uppdrag.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett

avskaffande av kårobligatoriet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett

förtydligande av högskoleförordningen för att

säkra studenternas rättssäkerhet.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

likabehandlingslagen måste åtföljas av

sanktionsmöjligheter.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

Högskoleverket ges ett uppdrag att utveckla

undervisnings- och examinationsformer.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör ta initiativ till en utvärdering av

instrumenten för meritvärdering vid

utlandsstudier.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att utveckla

pedagogiska former för distansutbildning.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

Högskoleverket bör ges i uppdrag att särskilt

granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

kvalitetskraven som ställs på traditionell

högskoleutbildning och på distansutbildning måste

vara likvärdiga.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att kurser i

distanspedagogik och distansmetodik bör ges i all

lärarutbildning och vidareutbildning för lärare.

26. Riksdagen begär att regeringen låter göra en

översyn av hur den s.k. tredje uppgiften sköts av

lärosätena.

27. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till åtgärder för att trygga den

akademiska friheten.

2003/04:Ub396 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av ett

treterminerssystem.

2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utlokaliserade

högskoleutbildningar skall åtföljas av

ersättningar för merkostnader.

2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att återställa

förkunskapskraven för de utbildningar som fått

sänkta förkunskapskrav.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett

studentkontrakt.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av

kårobligatoriet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett ökat

internationellt utbyte vid universitet och

högskolor.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

ny internationellt jämförbar masterexamen.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

återupprättande av det akademiska självstyret.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppmuntra

stiftelsedrivna högskolor och privata universitet.

2003/04:Ub415 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förändra

antagningen till högskolan så att övergången från

gymnasieskolan underlättas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vikta

gymnasiebetygen efter deras betydelse för

högskolestudier.

2003/04:Ub419 av Cinnika Beiming (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Campus Telge.

2003/04:Ub422 av Hans Backman (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

staten, som svarar för högskolorna, står för de

kostnader som distansundervisning på högskolenivå

för med sig och inte överlåter dem på kommunerna.

2003/04:Ub428 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v,

c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning om HBT-

frågor för studerande till vissa yrken.

2003/04:Ub431 av Berit Högman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbättringskunskap i

universitets- och högskoleutbildning för yrken inom

vård- och omsorgssektorn.

2003/04:Ub437 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning i HBT-

frågor för studerande till vissa yrken.

2003/04:Ub462 av Hans Stenberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utbildning samt personal-

och kompetensförsörjning i skogslänen.

2003/04:Ub494 av Johan Löfstrand (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

statistikämnets betydelse och behovet av

garanterad grundutbildning.

2003/04:Ub499 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ange den högre

utbildningens värdegrund i högskoleförordningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bildning i

högskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om profilering av

högskolor och samverkan dem emellan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en mångfald av

urvalsmetoder vid antagning till högskolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om meritvärdering.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kårobligatoriets

upphävande.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ändring i 6 kap. 7

§ högskoleförordningen för att skapa en garanterad

miniminivå av lärarledd tid i högskolan.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

efterlevnad av lagen om likabehandling av

studenter i högskolan.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla

högskollärare bör garanteras tid för

kompetensutveckling.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Rådet för högre

utbildning.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om pedagogisk

utbildning för samtliga högskollärare.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärosätenas

självständighet vad avser högskolans

styrelseordförande, rektor och statliga anslag.

2003/04:Ub504 av Mona Jönsson och Helena Hillar

Rosenqvist (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om kultur som

obligatoriskt ämne i vårdutbildningar.

2003/04:Ub515 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en successiv

höjning av resurserna i grundutbildningen med

målet 20-procentig ökning.

2003/04:Ub516 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om högskolornas lokala

regelverk och studenters rättssäkerhet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lärosätena bör

utbilda faddrar och förebygga alkoholmissbruk.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av tydliga

nationella riktlinjer för Studenthälsan.

2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

högskoleutbildningen för vissa yrken.

2003/04:Ju478 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

kvinnojourkunskap.

2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

Högskoleverket bör undersöka för vilka yrken det

kan vara befogat att säkerställa att kunskaper om

HBT-frågor och bemötandefrågor förmedlas och på

vilket vis detta bör ske.

2003/04:Fö241 av Gustav Fridolin (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den militära

utbildning som kan jämföras med motsvarande civil

utbildning meriteras med högskolepoäng.

2003/04:Sf324 av Tobias Billström m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hinder för fri

rörlighet av arbetskraft i Öresundsregionen på

grund av nuvarande utformning av

utbildningssystemet.

2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten till

validering och komplettering av utländsk

utbildning.

2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

allmänna test som en form av validering av

utländska examina.

2003/04:So269 av Jörgen Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att förstärka

läkarutbildningar och övriga vårdutbildningar

avseende förebyggande vård.

2003/04:So271 av Annelie Enochson (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

grundutbildningen för alla yrkesgrupper med

anmälningsplikt, vid misstanke om sexuella

övergrepp, skall inbegripa utbildningsmoment om

upptäckt och anmälan av sexuella övergrepp samt om

det utsatta barnets behov av stöd.

2003/04:So274 av Yvonne Andersson och Sven Brus

(kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillåta

landets lärosäten att sälja utbildning till

studerande från andra länder.

2003/04:So408 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förändra

utbildningen för legitimerade tandhygienister till

att omfatta 120 poäng.

2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

yrkesutbildningar generellt bör innehålla HBT-

kunskap och HBT-perspektiv inom aktuellt

yrkesområde.

2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om

socionomutbildningen.

2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kunskap om

funktionshinder skall ingå i vissa utbildningar.

2003/04:Kr211 av Peter Pedersen m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att den bör analysera

förutsättningarna för att biblioteksersättning skall

utgå för boklån som görs på vetenskapliga

forskningsbibliotek.

2003/04:Kr240 av Lotta N Hedström och Yvonne Ruwaida

(mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undersöka

möjligheten att vid lämpligt universitet/högskola

skapa en institution/universitetsprogram som

inriktas på studier av och forskning om romsk

kultur.

2003/04:Kr253 av Johan Linander och Lars-Ivar

Ericson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Historiska museet

i Lund.

2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett basår för all

konstnärlig utbildning.

2003/04:Kr281 av Erik Ullenhag (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomföra en

större utbildningssatsning mot antisemitism och

islamofobi.

2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vårt krav på en

utredning som ser över efterfrågan och

utbildningssituationen för dramapedagoger.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dansutbildningen.

2003/04:N225 av Christer Nylander m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regeländringar för

att underlätta växelvisa studier i Sverige och

Danmark.

2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att beslutsmakten

över högskolorna i större utsträckning bör

decentraliseras till regional nivå.