Bet. 2003/04:UBU4

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU4

Fristående skolor

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 42 motionsyrkanden från allmänna

motionstiden 2003.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. etablering av fristående skolor,

bidrag till fristående skolor, bidrag för elever i behov av särskilt stöd,

undervisningen i konfessionella skolor, uppföljning, utvärdering och

tillsyn av fristående skolor, etableringsfrihet inom förskoleverksamheten

och rätt att starta fristående skolor för vuxenutbildning.

Utskottet föreslår avslag på samtliga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning

till tidigare ställningstaganden av riksdagen och till förslag som lagts

fram av Skollagskommittén och som bereds inom Regeringskansliet.

I betänkandet finns reservationer från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Etablering av fristående skolor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub367 yrkande 32 och 2003/04:Ub427

yrkande 6.

2. Elevantal för godkännande av fristående skola

Riksdagen avslår motion 2003/04:N330 yrkande 10.

Reservation 1 (m) - motiv

Reservation 2 (kd)

3. Riksprislista för bidrag till fristående grundskolor

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub427 yrkande 5.

Reservation 3 (m, fp)

4. Ekonomiska villkor för fristående grundskolor

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub388 yrkande 17 i denna del.

Reservation 4 (fp)

5. Bidragssystemet för fristående gymnasieskolor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub342, 2003/04:Ub367 yrkande 24,

2003/04:Ub374, 2003/04:Ub378 yrkande 7, 2003/04:Ub391 yrkande 11 och

2003/04:Ub427 yrkande 4.

Reservation 5 (m, fp)

Reservation 6 (kd)

Reservation 7 (c)

6. Bidrag för elever i behov av särskilt stöd

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub378 yrkande 2 och 2003/04:Ub391

yrkande 9.

Reservation 8 (fp, kd, c)

Reservation 9 (m) - motiv

7. Införande av individuella program

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub378 yrkande 3, 2003/04:Ub391 yrkande

10 och 2003/04:Ub498 yrkande 35.

Reservation 10 (m, kd, c)

8. Undervisningen i konfessionella skolor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf326 yrkande 13, 2003/04:Ub282

yrkande 1 och 2003/04:Ub436.

Reservation 11 (m, kd, c) - motiv

Reservation 12 (v)

9. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub286, 2003/04:Ub428 yrkande 6 och

2003/04:Ub437 yrkande 6.

10. Undervisning på entreprenad

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub427 yrkande 8.

Reservation 13 (m, fp)

11. Uppföljning, utvärdering och tillsyn

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub205, 2003/04:Ub378 yrkande 1 och

2003/04:Ub427 yrkandena 1 och 2.

12. Granskning genom ett nationellt kvalitetsinstitut

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub391 yrkande 8.

Reservation 14 (m, fp, c)

13. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för fristående specialskolor

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub377 yrkande 10.

Reservation 15 (m, kd)

14. Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So500 yrkande 14, 2003/04:Ub300,

2003/04:Ub438 yrkande 7 och 2003/04:Ub486.

Reservation 16 (m, fp, kd, c)

15. Rätt att bedriva fritidsverksamhet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub427 yrkande 10.

Reservation 17 (m)

16. Fristående skolor för vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub367 yrkande 27 och 2003/04:Ub378

yrkande 4.

Reservation 18 (m, fp, kd, c)

17. Rätten till skolskjuts för elev i fristående skola

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub253, 2003/04:Ub378 yrkande 5,

2003/04:Ub388 yrkande 17 i denna del och 2003/04:Ub439 yrkande 29.

Reservation 19 (m, fp, kd, c)

18. Skollagskommitténs förslag till reglering av fristående skolor

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub427 yrkande 7.

Reservation 20 (m)

19. Begreppet fristående skolor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub378 yrkande 6 och 2003/04:Ub427

yrkande 9.

Reservation 21 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 19 februari 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s),

Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg

(s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m),

Louise Malmström (s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Tobias Billström

(m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s),

Marie Nordén (s) och Axel Darvik (fp).

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 2003 väcktes motioner med sammanlagt 42

yrkanden rörande fristående skolor. Dessa behandlas i detta

betänkande.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. etablering av fristående skolor,

bidrag till fristående skolor, bidrag för elever i behov av särskilt stöd,

undervisningen i konfessionella skolor, uppföljning, utvärdering och

tillsyn av fristående skolor, etableringsfrihet inom förskoleverksamheten

och rätt att starta fristående skolor för vuxenutbildning.

Förslagen i motionerna återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Etablering av fristående skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande etablering av fristående skolor

med hänvisning till tidigare riksdagsbehandling. Vidare bör riksdagen

avslå ett motionsyrkande om elevantal för godkännande av fristående skola.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd) samt särskilda yttrandena 1 (m,

fp, kd, c, mp), 2 (s) och 3 (v).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I motion 2003/04:Ub427 yrkande 6 angående etablering av fristående skolor

framhåller Moderata samlingspartiet att riksdagen uttalat sig mot ett

införande av kommunal vetorätt när det gäller friskoleetableringar. I

motionen hävdas att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill att kommunerna

i princip skall ges rätt till veto mot nyetableringar och konkurrens från

fristående alternativ. Moderaterna anser därför att det finns all anledning

att upprepa kravet att vetorätt inte skall införas.

Även Folkpartiet understryker i motion 2003/04:Ub367 som rör gymnasieskolan

att kommunalt godtycke inte får tillåtas vara avgörande för om en fristående

gymnasieskola skall få etableras eller inte (yrkande 32).

U t s k o t t e t anser att motionsyrkandena bör avslås av riksdagen med

hänvisning till tidigare riksdagsbehandling.

Enligt gällande bestämmelser i skollagen (1985:1100) skall Skolverket

förklara en godkänd fristående skola på grundskolenivå berättigad till

bidrag från elevernas hemkommuner. Förklaring skall dock inte lämnas om

skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för

skolväsendet i den kommun där skolan är belägen ( 9 kap. 6 och 6 a §§).

Motsvarande bestämmelser finns när det gäller fristående skolor på gymnasienivå,

nämligen att förklaring om rätt till bidrag inte skall lämnas i fråga om

utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet

i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner (9 kap.

8 och 8 b §§).

I förordningen (1996:1206) om fristående skolor föreskrivs att när Skolverket

handlägger ärenden om godkännande av och bidrag till fristående grundskolor

och särskolor, skall verket ge den kommun där skolan skall vara belägen

tillfälle att yttra sig. När kommunen yttrar sig bör den bifoga en

konsekvensbeskrivning till sitt yttrande (1 a kap. 2 §). Motsvarande gäller

i ärenden om bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor

med tillägget att även närliggande kommuner som kan antas bli berörda av

en etablering av en skola skall ges tillfälle att yttra sig över ansökan

(2 kap. 2 §).

Riksdagen avslog våren 2002, dvs. under föregående mandatperiod, regeringens

förslag i propositionen Fristående skolor (prop. 2001/02:35, bet. UbU7,

rskr. 184) om tydligare och mer detaljerade lagregler för Skolverkets

prövning av om en fristående skola skall ha rätt till kommunala bidrag.

Regeringen hade föreslagit att Skolverket inte skulle förklara en fristående

skola berättigad till bidrag, om skolans verksamhet vid en helhetsbedömning

som bl.a. innefattade skolans storlek, geografiska läge och - på gymnasienivå

- utbildningens innehåll skulle innebära påtagliga negativa följder för

skolväsendet i kommunen eller i närliggande kommuner. Riksdagsmajoriteten

ansåg alltså att gällande lagregler var tillräckliga.

Frågan om en ändring av ifrågavarande lagbestämmelser togs ånyo upp till

behandling våren 2003 med anledning av ett motionsyrkande från Vänsterpartiet

(bet. 2002/03:UbU15). Denna gång biföll riksdagen en fempartireservation

om avslag på motionsyrkandet och om bibehållande av de bestämmelser som

gäller i dag.

I juni 2003 beslutade regeringen att uppdra åt Skolverket att inom ramen

för den nya utbildningsinspektionen skapa nya och skarpa rutiner och

metoder för inspektion och prövning av fristående skolor.

Skolverket redovisade den 15 januari 2004 resultatet av regeringsuppdraget

i rapporten Skarpare rutiner vid tillståndsprövning och inspektion av

fristående skolor (dnr 01-2003:1995). Skolverket föreslår bl.a. att en

bestämmelse skall införas i skollagen om att kommunerna skall yttra sig

över ansökan om att få starta en fristående skola. Vidare bör i förordningen

om fristående skolor föreskrivas att en konsekvensbeskrivning skall

bifogas kommunens yttrande. För närvarande saknar Skolverket bemyndigande

att meddela föreskrifter om hur konsekvensbeskrivningar skall utformas.

I rapporten föreslås att verket får ett sådant bemyndigande. Det påpekas

att en förutsättning för att verket skall kunna göra korrekta bedömningar

är att kravet på kommunernas yttranden skärps.

Förslagen från Skolverket kommer nu att beredas inom Utbildningsdepartementet.

I motion 2003/04:N330 om en livskraftig landsbygd framhåller Kristdemokraterna

betydelsen av att det finns möjligheter att driva skolor med ett mindre

elevantal (yrkande 10). Enligt motionen bör Skolverket mer generöst

tillämpa de dispensmöjligheter som finns när det gäller att starta en

fristående skola i glesbygdsområden med färre än 20 elever.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandet.

Som en av förutsättningarna för att en fristående skola för skolpliktiga

elever skall godkännas gäller enligt skollagen att skolan har minst 20

elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal (9 kap.

2 §).

Av förarbetena till nämnda lagbestämmelse (prop. 1995/96:200, bet.

1996/97:UbU4, rskr. 14) framgår att kravet på minst 20 elever gäller vid

fullt utbyggd verksamhet enligt ansökan om godkännande. En fristående

skola som begär godkännande för exempelvis år 1-6 kan alltså bygga upp

verksamheten successivt och börja med färre elever. Skolverket skall kunna

medge undantag från kravet på minst 20 elever, t.ex. för att i lägre

årskurser möjliggöra skolgång inom rimligt avstånd från elevernas hem i

glesbygd eller därför att en nystartad skola behöver en viss tid för

uppbyggnad.

1999 års skollagskommitté föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet

och likvärdighet (SOU 2002:121) att kravet på minst 20 elever för fristående

grundskolor, särskolor och specialskolor skall tas bort. Enligt kommittén

kan Skolverket fortfarande avslå en ansökan och återkalla ett godkännande

om skolan anses för liten för att utgöra en skola i läroplanens bemärkelse.

Utskottet anser att regeringens förslag med anledning av Skollagskommitténs

betänkande och remissyttranden över detta bör avvaktas.

Bidrag till fristående skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om riksprislista för bidrag till

fristående grundskolor, ekonomiska villkor för fristående grundskolor och

bidragssystemet för fristående gymnasieskolor.

Jämför reservationerna 3 (m, fp), 4 (fp), 5 (m, fp), 6 (kd) och 7 (c)

samt särskilt yttrande 4 (mp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

En riksprislista för bidrag till fristående grundskolor efterfrågas i

Moderata samlingspartiets motion 2003/04:Ub427 yrkande 5. Moderaterna

anser att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utforma en sådan

prislista för att skapa ett normvärde som kan ligga till grund för

överenskommelser. Detta behövs dels vid eventuella tvister om beräkningen av

bidrag, dels för att stimulera friskoleetableringar i kommuner som saknar

fristående alternativ på grund av att den erbjudna kommunala skolpengen

varit alltför låg.

Folkpartiet betonar i motion 2003/04:Ub388 att fristående grundskolor

skall kunna konkurrera med de offentliga skolorna på ekonomiskt lika

villkor (yrkande 17 i denna del). Reglerna för ekonomisk ersättning till

de fristående skolorna måste bli så tydliga att skilda tolkningar i

kommunerna inte är möjliga. Dessutom bör momsreglerna ses över. Motionärerna

anmärker att fristående skolor inte har avdragsrätt för moms, vilket

kommunala skolor har.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena.

Bidraget från en elevs hemkommun till en fristående grundskola skall enligt

skollagen bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov

efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser

till de egna grundskolorna (9 kap. 6 §).

Enligt utskottet föreligger det inga motsatta uppfattningar i fråga om

att likvärdiga och rättvisa villkor skall gälla för alla skolor oavsett

huvudman. Det är viktigt att denna princip kan upprätthållas. Utskottet

förutsätter att kommunerna utvecklar regler för resursfördelningen på

grundskolenivå som är rimliga. En prislista på nationell nivå för grundskolan

kan utskottet inte förorda. Förutsättningarna för skolverksamheten är

alltför skiftande mellan olika kommuner.

När det gäller momsregler och ersättning till fristående skolor erinrar

utskottet om att regler finns i förordningen (1996:1206) om fristående

skolor. Där föreskrivs att en kommun som lämnar bidrag för en elev i en

fristående skola skall för skolan kunna redovisa hur stor andel av bidraget

som är ersättning för kostnader för mervärdesskatt.

I flera motioner anförs kritik mot det nyligen införda bidragssystemet

för fristående gymnasieskolor.

Enligt Moderata samlingspartiets motion 2003/04:Ub427 yrkande 4 bör den

s.k. riksprislistan för gymnasieutbildningar återinföras. Moderaterna

anger exempel på etablerade skolor som riskerar att inte kunna fortsätta

sin verksamhet, på grund av att kommunerna använder beräkningsunderlag

för bidragsgivningen som omöjliggör vidare drift. De framhåller att genom

riksprislistan garanteras eleverna att skolorna uppfyller kraven på

långsiktighet. Rättssäkerheten för de fristående skolorna stärks också med

en riksprislista, eftersom det vid tvister om beräkningsgrunder finns en

av staten fastställd bidragsnorm att utgå från.

Även Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub367 yrkande 24 att en s.k.

riksprislista skall användas i de fall då kommuner och fristående gymnasieskolor

inte kommer överens om nivån på ersättningen till skolorna.

Kristdemokraterna - som likaså kritiserar det gällande bidragssystemet -

föreslår i motion 2003/04:Ub378 yrkande 7 ett modifierat system för

ersättning till fristående gymnasieskolor. Kommunen skall i dialog med de

fristående skolorna fastställa ersättningen. Beslutet skall kunna överklagas

till Skolverket, som då har att pröva om ersättningsnivån stämmer överens

med den som ges för likartad utbildning i kommunal regi.

I motion 2003/04:Ub342 (kd) betonar motionären att den fristående skolan

är ett viktigt komplement och alternativ till den kommunala skolan.

Samhället bör därför garantera ekonomisk rättvisa åt fristående skolor.

Centerpartiet begär i motion 2003/04:Ub391 yrkande 11 att regeringen

snarast låter utreda hur de nya bidragsreglerna påverkat situationen för

de fristående gymnasieskolorna. Det har enligt motionen visat sig att det

nya bidragssystemet för fristående gymnasieskolor har medfört stora problem,

såväl ekonomiska som administrativa.

En motsatt uppfattning framförs i motion 2003/04:Ub374 (s). I denna påtalar

motionärerna problemet med att hemkommunens kostnader för elever på

riksrekryterande gymnasieutbildningar och i fristående gymnasieskolor inte

kan balanseras med motsvarande kostnadssänkningar för den egna gymnasieskolan.

För gymnasieutbildningen i kommuner med svag ekonomi innebär de ekonomiska

konsekvenserna av riksintag av elever på längre sikt en kvalitetsmässig

utarmning av den egna verksamheten. Det är därför angeläget att regelverket

ses över.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena med

hänvisning till följande.

Tidigare var grundregeln att elevens hemkommun och den fristående

gymnasieskolan skulle komma överens om bidraget. Om man inte kom överens skulle

kommunen betala det belopp som regeringen föreskrivit i den s.k. riksprislistan,

som fanns i en bilaga till förordningen (1996:1206) om fristående skolor.

Utskottet erinrar om att riksdagen så sent som våren 2002 ställde sig

bakom principerna för ett nytt bidragssystem för fristående gymnasieskolor

och antog de ändringar i skollagen som följde därav (prop. 2001/02:35,

bet. UbU7, rskr. 184). Med utgångspunkt i det övergripande synsättet om

likvärdiga ekonomiska villkor oavsett huvudman skulle bidraget till

fristående gymnasieskolor motsvara hemkommunens kostnad för motsvarande

nationella program. Utskottet framhöll att det nya bidragssystemet, bättre

än vad riksprislistan gjort, borde kunna garantera att likvärdiga och

rättvisa ekonomiska villkor skulle gälla för kommunala och fristående

gymnasieskolor.

De nya bidragsreglerna för fristående gymnasieskolor som tillämpas fr.o.

m. den 1 januari 2003 innebär alltså att bidraget skall motsvara den

kostnad elevens hemkommun har för motsvarande nationella program. Om

programmet inte finns i hemkommunen, men i den kommun där den fristående

skolan ligger, skall bidraget motsvara kostnaden i den kommunen. I annat

fall skall det belopp utbetalas som fastställts av Skolverket i en

riksprislista. Skolverket fastställer också till vilket nationellt program

i gymnasieskolan en fristående gymnasieskolas utbildning skall hänföras

i bidragshänseende.

Samtidigt som de nya bidragsreglerna för fristående gymnasieskolor beslutades

gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om behovet av att

det utarbetades ett system för redovisning av kostnaderna för olika program

vid kommunala gymnasieskolor.

Skolverket har på regeringens uppdrag utarbetat det begärda

redovisningssystemet.

Detta finns tillgängligt på Skolverkets hemsida.

Efter det att kritiska synpunkter framförts från Friskolornas riksförbund

och Svenska Kommunförbundet påbörjade Skolverket hösten 2003 en utvärdering

av bidragssystemet för fristående gymnasieskolor. Utvärderingen beräknas

vara klar i slutet av februari 2004.

Bidrag för elever i behov av särskilt stöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör mottagande i fristående skola

av elever i behov av särskilt stöd. Utskottet hänvisar bl.a. till förslag

som lagts fram av Skollagskommittén (SOU 2002:121) och som bereds inom

Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 8 (fp, kd, c) och 9 (m).

Motioner

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub378 yrkande 2 att fristående

skolor inte skall ha rätt att neka behörig elev tillträde så länge kvoten

av elever inte är uppfylld. Detta förutsätter att kommunen står för de

kostnader som orsakas av att en elev exempelvis har ett handikapp som

kräver lokalanpassning eller är i behov av annat särskilt stöd.

Enligt Centerpartiet i motion 2003/04:Ub391 yrkande 9 skall fristående

skolor vara förpliktade att ta emot elever i behov av särskilt stöd på

samma villkor som kommunala skolor. Detta skall även gälla elever som

kräver extra ekonomiska resurser som t.ex. funktionshindrade barn.

Motionärerna vill ha regler eller riktlinjer för bedömning av vilken typ av

stödbehov som skall tilldelas särskilda resurser. Därigenom underlättas

prövningen av frågan om särskilt bidrag till fristående skolor för elever

i behov av särskilt stöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

Enligt skollagen (1985:1100) skall en godkänd eller bidragsberättigad

fristående skola stå öppen för alla barn respektive ungdomar som enligt

lagen har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga

skolväsendet (9 kap. 2, 8 och 8 b §§). Likaså skall en godkänd fristående

förskoleklass stå öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom

förskoleklassen (2 b kap. 7 §). Undantag får endast göras för sådana barn

respektive ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.

Möjligheten för en fristående skola att neka att ta emot en elev under

vissa förutsättningar motsvarar vad som, enligt 4 kap. 6 § skollagen,

gäller vid placeringen av elever vid en kommuns olika skolenheter. En

skola kan när det gäller barn med särskilda behov ha svårt att ta emot

barnet som elev. För att skolan skall få neka en elev tillträde måste

dock svårigheten vara betydande. Det kan vara fråga om att skollokalerna

måste förändras eller att det behövs extra personal för eleven. Om kommunen

är beredd att betala för det särskilda stödet, kan den fristående skolan

inte åberopa ekonomiska svårigheter som skäl för att vägra att ta emot en

elev.

Principen om öppenhet gäller för både fristående och offentliga skolor.

Överensstämmande regler gäller också i fråga om mottagande av elever i

behov av särskilt stöd. Utskottet förutsätter att detta innebär att

skolorna får en lika behandling oavsett huvudman även när det gäller

resursfördelningen för elever i behov av särskilt stöd.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet och

likvärdighet (SOU 2002:121) nya bestämmelser som innebär att en enskild

skola (nuvarande fristående skola) skall kunna specialisera sin verksamhet

till elever i behov av särskilt stöd eller, enligt föreskrifter som

meddelats av regeringen, till en särskild elevgrupp som kräver en särskilt

anpassad utbildning eller organisation (s. 229, 620).

I betänkandet konstaterar kommittén att uppfattningen skiftar om vad som

krävs för att en elev skall anses vara i behov av särskilt stöd. Att i

lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som skall föreligga för

rätt till särskilt stöd är knappast möjligt. Kommittén anser mot denna

bakgrund att en regel om särskilt stöd med nödvändighet måste bli allmänt

hållen och knytas till en skyldighet för skolan att utreda elevens stödbehov.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd för att kunna nå

målen har eleven rätt till sådant stöd (s. 336 f.).

Utskottet anser att beredningen inom Regeringskansliet av Skollagskommitténs

förslag bör avvaktas.

Införande av individuella program

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att fristående gymnasieskolor skall

ges rätt att anordna individuella program. Utskottet hänvisar till att

regeringens förslag i en aviserad proposition om gymnasieskolan bör

inväntas.

Jämför reservation 10 (m, kd, c) och särskilt yttrande 5 (fp).

Motioner

Kristdemokraterna förordar i motionerna 2003/04:Ub498 yrkande 35 och

2003/04:Ub378 yrkande 3 att fristående gymnasieskolor skall ges rätt att

starta individuella program. I motionerna lyfts fram att många fristående

skolor drivs med alternativa och nyskapande pedagogiska metoder. I vissa

fall kan det göra skolorna väl lämpade att ta emot elever som saknar

studiemotivation och som av olika anledningar har svårt att klara de

nationella gymnasieprogrammen.

Även Centerpartiet pläderar i motion 2003/04:Ub391 yrkande 10 för att det

skall bli möjligt att inrätta det individuella programmet vid fristående

gymnasieskolor. Det är enligt motionärerna angeläget att ta till vara den

kunskap och det engagemang som finns också utanför det offentliga

skolväsendet för att ge elever rätt stöd och stimulans för vidare studier.

Utskottets ställningstagande

Förändringar av gymnasieskolans individuella program har föreslagits av

Gymnasiekommittén 2000 i betänkandet Åtta vägar till kunskap - en ny

struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) och av en arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet i promemorian Ökade möjligheter för elever i

gymnasieskolan att följa undervisningen på ett programinriktat individuellt

program (U2003/532/G). En proposition om gymnasieskolan är aviserad att

föreläggas riksdagen i mars innevarande år.

Enligt utskottets mening bör riksdagen - i avvaktan på regeringens förslag

i gymnasiepropositionen - inte göra något uttalande om rätt för fristående

gymnasieskolor att anordna individuella program.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Undervisningen i konfessionella skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om undervisningen i konfessionella

fristående skolor. Utskottet hänvisar till gällande bestämmelser och

uttalanden i förarbetena till dessa samt till Skolverkets utbildningsinspektion.

Jämför reservationerna 11 (m, kd, c) och 12 (v).

Motioner

Folkpartiet betonar i motion 2003/04:Sf326 yrkande 13 att fristående skolor

som inte bedriver undervisning i enlighet med läroplanens mål och värderingar

bör få sina tillstånd indragna. I motionen anmärks att religiösa friskolor

är något nytt och därmed ovant i Sverige. Det ställer krav på tydliga

politiska ramar för vad som är tolerans och vad som inte är det. Enligt

motionärerna är det utomordentligt viktigt att dessa skolor undervisar om

samtliga världsreligioner och livsåskådningar. Undervisningen får inte

vara färgad av konfessionella förbehåll. Det är också viktigt att skolorna

ingående undervisar om medborgerliga och politiska fri- och rättigheter

i Sverige. Motionärerna ser det som angeläget att Skolverket fortsätter

sin granskning av fristående skolor som drivs på religiös grund.

I motion 2003/04:Ub282 yrkande 1 från Vänsterpartiet begärs ett

tillkännagivande om att regeringen snarast bör låta se över frågan om offentlig

finansiering av konfessionella skolor. Motionärerna hänvisar till att

enligt läroplanerna skall undervisningen i skolan vara icke-konfessionell.

De ifrågasätter att fristående skolor som drivs på konfessionell grund

uppfyller detta grundläggande krav. Det är enligt dem svårt att se varför

offentliga medel skall användas till verksamheter som på avgörande punkter

gör avsteg från gällande läroplaner. Motionärerna framhåller att den

offentligt organiserade skolans uppgift är att utgöra en mötesplats för

barn och unga med olika ursprung och därmed verka för integration, förståelse

och respekt.

Också i motion 2003/04:Ub436 (s) aktualiseras frågan om offentliga medel

bör utgå till konfessionella skolor. Motionären anser att det är nödvändigt

att Skolverket kraftigt stärker sin kompetens när det gäller att följa

upp och utvärdera fristående skolor med konfessionell inriktning. Om

förutsättningar saknas att fullt ut garantera att fristående konfessionella

skolor följer läroplaner och andra styrdokument för skolan, finns det

skäl att ta upp frågan om bidrag till dessa skolor till förnyad diskussion.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något särskilt uttalande med

anledning av motionsyrkandena utan avslå desamma.

Enligt gällande regler i skollagen (1985:1100) skall fristående skolor,

såväl på grundskolenivå som på gymnasienivå, svara mot de allmänna mål

och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet

(9 kap. 2 och 8 §§). I samma lagrum stadgas att en fristående skola, inom

ramen för den gemensamma värdegrunden, får ha en konfessionell inriktning.

Utskottet finner det viktigt att hänvisa till följande uttalanden som

regeringen gjorde i förarbetena till dessa bestämmelser (prop. 1995/96:200

s. 32).

I en fristående skola med konfessionell profil måste undervisningen i

religionskunskap, men även utbildningen i övrigt, bedrivas under iakttagande

av läroplanens krav på saklighet och allsidighet, öppenhet för skilda

uppfattningar, tolerans samt möjligheter till personliga ställningstaganden.

- - - En fristående skola skall hävda de grundläggande värden som anges

i skollagen och läroplanerna samt klart ta avstånd från det som strider

mot dessa värden. Undervisningen får inte i något ämne vara indoktrinerande

eller tendentiös. Elevens rätt till en saklig och allsidig undervisning

av god kvalitet kan aldrig underordnas föräldrarnas rätt att välja en

undervisning som överensstämmer med deras religiösa eller filosofiska

övertygelse.

I den nämnda propositionen underströk regeringen att Skolverket i sin

tillsyn av fristående skolor särskilt bör ge akt på om skolan bedriver

sin verksamhet i enlighet med skollagens och läroplanernas värdegrund och

allmänna mål (prop. 1995/96:200 s. 57). Om Skolverket i sin tillsyn finner

att undervisningen i den fristående skolan inte lever upp till dessa krav,

skall beslutet om godkännande återkallas.

Efter uppgifter om att vissa fristående skolor inte skulle svara upp mot

de krav som gäller för skolornas utbildning, gav regeringen i juni 2003

Skolverket i uppdrag att genomföra en särskild inspektion av fristående

skolor med konfessionell inriktning eller motsvarande. Skolverket skulle

närmare redovisa i vilken omfattning inspektion genomförts vid dessa skolor,

vilka iakttagelser som gjorts och vilka åtgärder detta föranlett.

Skolverket överlämnade den 15 januari 2004 rapporten Inspektion av fristående

skolor med konfessionell inriktning eller motsvarande (dnr 54- 2003:2372)

som svar på regeringsuppdraget.

Enligt rapporten omfattade inspektionen sammanlagt 25 fristående grundskolor.

Av dessa skolor har 19 skolor av huvudmannen betecknats som konfessionella;

13 kristna, 4 islamiska och 2 judiska. Övriga sex skolor har av huvudmannen

betecknats som språkligt/etniska eller allmänna till sin inriktning men

haft en profil som gjort att Skolverket ansett att de borde ingå i

inspektionen.

Skolverkets samlade bedömning i rapporten visar att skolornas verksamhet

inte strider mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för all

utbildning inom det offentliga skolväsendet. Det finns t.ex. inga

indikationer på att allsidigheten och sakligheten i undervisningen skulle

åsidosättas. Däremot har skolorna problem som orsakas av bristande styrning,

ledning och kvalitetssäkring. På samtliga skolor har Skolverket funnit

anledning att antingen ge förelägganden om brister som måste åtgärdas

eller peka på behov av ytterligare utveckling av verksamheten.

En huvuduppgift för det nya Skolverket fr.o.m. den 1 mars 2003 är att

genom utbildningsinspektion granska kvaliteten i skolväsendet och ha

tillsyn över kommunala och fristående skolor. Verket har i rapporten

Skarpare rutiner vid tillståndsprövning och inspektion av fristående skolor

(dnr 01- 2003:1995), som lämnades till regeringen den 15 januari 2004,

pekat på att även de fristående skolorna omfattas av Skolverkets nya

inspektionsuppdrag. Det innebär att granskningen av de fristående skolorna

än mer än tidigare kommer att utgöra en kvalitetsbedömning av verksamheten.

Verket har också i rapporten lämnat vissa förslag till skärpta rutiner

vid inspektion av fristående skolor.

Utskottet finner att motionärernas önskemål om stärkt statlig

kvalitetsgranskning

och tillsyn av fristående skolor på konfessionell grund är tillgodosedda.

I sammanhanget bör nämnas att Skollagskommittén (SOU 2002:121) i sitt

förslag till ny skollag har tagit in en bestämmelse om att enskilda

(nuvarande fristående) skolor och förskolor skall kunna ha en konfessionell

inriktning (förslaget till 1 kap. 5 §). Den konfessionella inriktningen

skall vara förenlig med skolväsendets allmänna mål och värdegrund samt

barnets rätt till undervisning.

Sex- och samlevnadsundervisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om sex- och samlevnadsundervisningen

vid fristående skolor.

Motioner

Frågor om sex- och samlevnadsundervisningen vid fristående skolor tas upp

i tre motioner.

Enligt de i huvudsak likalydande motionerna 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c)

yrkande 6 och 2003/04:Ub437 (s) yrkande 6 förekommer det tyvärr att

fristående skolor prioriterar bort undervisning om sexualitet och samlevnad

eller att frågor som rör homosexuella, bisexuella och transpersoner

(HBT-frågor) får en mycket fördomsfull behandling. Motionärerna vill att

det skall göras tydligt att alla elever, oavsett om de deltar i undervisning

vid en fristående skola eller en offentlig, har samma rätt till en objektiv

undervisning i frågor om sexualitet och samlevnad, inklusive undervisning

om HBT-frågor.

Behovet av att Skolverket granskar sex- och samlevnadsundervisningen vid

konfessionella skolor understryks i motion 2003/04:Ub286 (s). Enligt

motionären finns det nämligen en stor risk för att denna undervisning har

brister. Vid granskningen bör även undersökas hur skolorna arbetar med

frågor kring jämställdhet och hur man tydliggör respekten för varje

individs egna önskemål när det gäller exempelvis val av partner och andra

livsval.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att undervisningen

vid fristående skolor, liksom vid offentliga skolor, är objektiv och

allsidig.

I Skolverkets rapport Inspektion av fristående skolor med konfessionell

inriktning eller motsvarande som utskottet redovisat i föregående avsnitt

har verket också tagit upp frågor om sex- och samlevnadsundervisningen.

Enligt rapporten förekommer det sex- och samlevnadsundervisning på samtliga

inspekterade skolor, i många fall genom skolsköterskornas försorg. På

flera skolor har pojk- och flickgrupper bildats för att samtala om sådana

frågor. I en del skolor görs också besök på ungdomsmottagningar. Inspektionerna

har inte visat på något fall där läroböcker eller annan litteratur har

censurerats beträffande texter och bilder av religiös eller sexuell

karaktär. Den allmänna bilden är att flickor och pojkar ges samma utrymme

i undervisningen och att skolorna inte heller på annat sätt missgynnar

något av könen.

Utskottet erinrar om att Skolverkets tillsyn och kvalitetskontroll över

alla skolor, oavsett huvudman, har skärpts i den nya organisationen.

Utskottet utgår från att skolorna kommer att granskas genom återkommande

inspektioner.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Undervisning på entreprenad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om undervisning på entreprenad med

hänvisning till att en utredning i frågan aviserats.

Jämför reservation 13 (m, fp).

Motion

Moderata samlingspartiet begär i motion 2003/04:Ub427 yrkande 8 att

regeringen tillsätter en utredning för att se över entreprenadlösningar på

skolans område. Moderaterna framhåller att den snabba kunskapsutvecklingen

och komplexiteten i skolans uppdrag medför ökade svårigheter att tillgodose

kraven på ämneskompetens. Fristående skolor saknar i dag möjligheten att

lägga ut viss undervisning på entreprenad. Moderaterna menar att reglerna

för såväl kommunala skolor som fristående måste ge skolorna ökade möjligheter

att använda specifik kompetens genom att öppna upp för entreprenadverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet kommer regeringen inom kort

att besluta om direktiv till en utredning om möjligheterna att bedriva

gymnasieutbildning genom entreprenad. Nuvarande bestämmelser skall ses

över.

Med hänvisning härtill föreslår utskottet avslag på motionsyrkandet.

Uppföljning, utvärdering och tillsyn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör uppföljning, utvärdering och

tillsyn av fristående skolor. Utskottet hänvisar till riksdagens

tillkännagivande till regeringen i ärendet våren 2003.

Riksdagen bör också avslå motionsyrkanden om granskning genom ett nationellt

kvalitetsinstitut och om annan tillstånds- och tillsynsmyndighet för

fristående specialskolor.

Jämför reservationerna 14 (m, fp, c) och 15 (m, kd) samt särskilt yttrande

6 (m, fp, kd, mp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Frågor om uppföljning, utvärdering och tillsyn av fristående skolor lyfts

fram i motioner från Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna.

Enligt Moderaternas motion 2003/04:Ub427 yrkande 1 skall tillsynen av att

fristående skolor efterlever de regler som gäller för skolverksamheten

även i fortsättningen ligga på Skolverket (yrkande 1). De fristående

skolorna skall också vara skyldiga att som i dag delta i den uppföljning

och utvärdering som genomförs av Skolverket.

Moderaterna vill säkerställa att de fristående skolorna inte skall utsättas

för att kommunerna har insyns- och granskningsrätt i skolorna (yrkande 2).

Det är enligt dem inte acceptabelt att kommunerna som själva driver egna

skolor samtidigt utövar tillsyn eller granskning av fristående skolor.

Moderaterna ser däremot positivt på att fristående skolor erbjuds möjlighet

att ingå i kommunens kvalitetsuppföljning, inte minst för att elever,

föräldrar och allmänhet därigenom får god information om olika skolor.

Att delta i denna uppföljning kan dock inte vara ett krav.

Också Kristdemokraterna betonar i motion 2003/04:Ub378 att uppföljning

och utvärdering av fristående skolor skall utföras av Skolverket men att

fristående skolor skall erbjudas att delta i kommunens uppföljnings- och

utvärderingssystem (yrkande 1). För de allra flesta fristående skolor är

det ett egenintresse att delta, framhåller Kristdemokraterna. En kommun

kan då inte heller avstå från att ha med skolorna i sin kvalitetsredovisning.

I motion 2003/04:Ub205 (m) framför motionären att det är en felaktig tanke

att respektive kommun skall utvärdera de fristående skolor som finns i

kommunen. De fristående skolorna utgör ett alternativ till de kommunala

skolorna och kan alltså sägas vara en sorts konkurrenter.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena.

Enligt gällande bestämmelser i 9 kap. 11 § andra stycket skollagen är

bidragsberättigade fristående skolor skyldiga att i den utsträckning som

kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen

gör av sitt eget skolväsende.

Utskottet konstaterar att yrkandena i motionerna i sak svarar mot riksdagens

tillkännagivande till regeringen våren 2003 om uppföljning och utvärdering

av fristående skolor, i enlighet med en reservation från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet

(bet. 2002/03:UbU15, rskr. 204).

Enligt Centerpartiet i motion 2003/04:Ub391 yrkande 8 skall granskning av

fristående skolor utföras av det nationella kvalitetsinstitut som partiet

föreslår skall inrättas. Motionärerna understryker vikten av att såväl

fristående som kommunala skolor verkligen följer läroplanen.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandet.

Motionsyrkanden om inrättande av ett nationellt kvalitetsinstitut har

flera gånger avstyrkts av utskottet, senast i budgetbetänkandet hösten

2003 (bet. UbU1). Riksdagen har följt utskottet. Utskottet vidhåller sin

uppfattning att den nu införda myndighetsstrukturen på skolområdet är

ändamålsenlig. Genom att Myndigheten för skolutveckling bildats har

Skolverkets uppgifter renodlats och koncentrerats till kvalitetskontroll

genom uppföljning, utvärdering och granskning samt tillsyn.

Kristdemokraterna begär i motion 2003/04:Ub377 yrkande 10 ett tillkännagivande

till regeringen om att Skolverket bör vara tillstånds- och tillsynsmyndighet

för fristående skolor för funktionshindrade elever. Motionärerna påpekar

att Skolverket har dessa uppgifter för andra fristående skolor. För

fristående specialskolor är emellertid Specialskolemyndigheten tillstånds-

och tillsynsmyndighet, vilket enligt motionen är en oförklarlig särbehandling

av de funktionshindrade eleverna.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet med

hänvisning till att frågan redan är aktualiserad hos regeringen.

Enligt Skollagskommitténs förslag till ny skollag (SOU 2002:121) skall

Skolverket även pröva ärenden om godkännande av enskild (fristående)

specialskola, som Specialskolemyndigheten nu prövar, samt ha tillsyn över

samtliga skolformer, oavsett om huvudmannaskapet är offentligt eller

enskilt (förslagen till 2 kap. 5 § samt 18 kap. 1 §).

Resultatet av beredningen inom Regeringskansliet av kommitténs förslag

bör enligt utskottets mening inväntas.

Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om etableringsfrihet inom

förskoleverksamheten, med hänvisning till förslag av Skollagskommittén (SOU

2002:121).

Jämför reservation 16 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 7 (mp).

Motioner

I motion 2003/04:Ub438 yrkande 7 pläderar Kristdemokraterna för att

etableringsfriheten inom förskoleverksamheten skall återinföras. Enligt

motionen skall alla förskolor som uppfyller i lag fastställda villkor få

tillstånd för sin verksamhet och ekonomiskt stöd från kommunen. Tillstånd

och tillsyn skall skötas av Skolverket och inte som i dag av kommunen.

Också Centerpartiet i motion 2003/04:So500 förordar att etableringsfrihet

skall införas inom barnomsorgsområdet (yrkande 14). Alla barnomsorgsformer

som lever upp till skollagens bestämmelser skall ha rätt till kommunala

bidrag i proportion till antalet utförda barnomsorgstimmar. Tillsynen av

att barnomsorgsverksamheterna uppfyller skollagens mål skall genomföras

av Skolverket.

Enligt motion 2003/04:Ub300 (fp) måste etableringsfrihet för förskolor

jämställas med etableringsfriheten för skolor. Lagstiftningen bör därför

ses över så att alternativa förskolor - som uppfyller skollagens bestämmelser

och arbetar utifrån läroplanen - får etableras och även får nödvändiga

resurser för att bedriva verksamheten.

I motion 2003/04:Ub486 (s) påtalas att det förekommer att kommuner tillåtit

pedagogiskt utbildad personal att starta enskilda förskolor, där en person

är ensam om att driva förskolan med ett fåtal barn i förskoleåldern

inklusive egna barn. Frågan är om inte detta skall klassificeras som ett

familjedaghem som samtidigt inrymmer ett förtäckt vårdnadsbidrag. Enligt

motionen bör bestämmelserna ses över.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Enligt gällande bestämmelser i 2 a kap. 13 § skollagen krävs tillstånd av

kommunen för att en enskild eller juridisk person skall få yrkesmässigt

driva en förskola. Krav på kvalitet och säkerhet måste vara uppfyllda för

att tillstånd skall beviljas (2 a kap. 14 §). Bidrag till enskild verksamhet

bör av kommunen lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker

från kostnaden per barn i motsvarande kommunal verksamhet. En kommun är

dock inte skyldig att lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet.

Kommunen har tillsynsansvar för verksamheten. Skolverket har tillsyn över

att kommunerna fullgör sitt tillsynsansvar.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet och

likvärdighet (2002:121) att ärenden om godkännande av enskild förskola,

liksom hittills, skall prövas av den kommun där verksamheten skall

bedrivas. Vidare föreslår kommittén, som en ny regel, att huvudman för

enskild förskola som uppfyller villkoren för godkännande också får rätt

till bidrag, efter prövning av att utbildningen inte innebär påtagliga

negativa följder för det offentliga skolväsendet.

Kommitténs förslag innebär alltså att enskilda huvudmän som uppfyller

kraven för godkännande får anordna förskolor inom skolväsendet med rätt

till bidrag från barnens hemkommuner. När det gäller rätten till godkännande

och bidrag kommer enskilda (fristående) förskolor därmed att behandlas på

samma sätt som andra enskilda (fristående) skolor (s. 542). Kommunens

bidrag till enskild förskola skall bestämmas med hänsyn till skolans

åtagande och barnens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid

fördelning av resurser till de egna förskolorna. Kommittén anser att det

är rimligt att den myndighet som prövar godkännande och rätt till bidrag

också har tillsyn och kan återkalla godkännandet vid behov. Kommittén

föreslår därför att kommunen får tillsynsansvar.

Enligt Skollagskommittén har det ingen principiell betydelse att kommunen

och inte Skolverket är besluts- och tillsynsmyndighet. Det är praktiska

skäl som ligger till grund för kommitténs förslag. Förekomsten av många

och små föräldrakooperativ på förskolenivå gör att det rimligen är betydligt

enklare för en ansökande huvudman att ta kontakt med kommunen än med

Skolverket.

Utskottet anser att regeringens beredning av Skollagskommitténs förslag

bör avvaktas.

Rätt att bedriva fritidsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om rätt för fristående skolor att

anordna och få ersättning för fritidsverksamhet. Utskottet hänvisar till

förslag som lagts fram av Skollagskommittén (SOU 2002:121)

Jämför reservation 17 (m).

Motion

I motion 2003/04:Ub427 yrkande 10 begär Moderata samlingspartiet ett

tillkännagivande till regeringen om att fristående skolor på lika villkor

som kommunala skolor skall få rätt att anordna och få ersättning för

fritidsverksamhet. Fristående skolor skall dock inte ha en skyldighet att

erbjuda sådan verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandet.

Enligt gällande bestämmelser i 2 a kap. 13 § skollagen krävs tillstånd av

kommunen för att en enskild eller juridisk person skall få yrkesmässigt

driva ett fritidshem. Kommunen kan lämna bidrag till enskild skolbarnsomsorg.

Sådant bidrag bör lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker

från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet (17 §).

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (2002:121) att fritidshemmet

skall ingå som en frivillig utbildning i skolväsendet (s. 443). Utgångspunkten

är att huvudmannen för skolan där eleven går skall erbjuda fritidshem.

Det innebär att såväl offentliga som enskilda huvudmän är skyldiga att

erbjuda verksamheten. Skyldigheten föreslås emellertid inte gälla redan

befintliga fristående skolor. Hemkommunen skall för varje elev i enskilt

fritidshem lämna bidrag enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid

fördelning av resurser till sina skolor (s. 624).

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte göra något uttalande i ärendet

utan invänta beredningen inom Regeringskansliet av kommitténs lagförslag.

Fristående skolor för vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om rätt att starta fristående skolor

för vuxenutbildning. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstagande

av riksdagen.

Jämför reservation 18 (m, fp, kd, c).

Motioner

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub367 yrkande 27 bör även vuxenutbildning

kunna erbjudas av fristående utbildningsenheter. Riksdagen bör uttala sig

för att fristående skolor för vuxenutbildning skall få etableras enligt

samma villkor som gäller för fristående gymnasieskolor.

Kristdemokraterna förordar likaså, i motion 2003/04:Ub378 yrkande 4, att

fristående skolor skall få rätt att bedriva vuxenutbildning. Sådana skolor

bör få startas på motsvarande sätt som fristående grund- och gymnasieskolor.

I båda motionerna påpekas att en fristående skola i dagsläget endast kan

utföra delar av vuxenutbildning på entreprenad åt en kommun.

Utskottets ställningstagande

Motionsyrkanden om fristående skolor inom vuxenutbildningen har avstyrkts

av utskottet, senast i betänkande 2002/03:UbU15, och avslagits av riksdagen

med följande motivering.

Kommunerna har en oinskränkt skyldighet att ge utbildning i grundskolan,

den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan

till alla barn och ungdomar som är bosatta i kommunen. För komvux gäller

en motsvarande skyldighet enbart för grundläggande vuxenutbildning och då

under förutsättning att den som har rätt till utbildningen också önskar

delta i den. Kommunen skall också erbjuda gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning och sträva efter att erbjuda utbildning som svarar

mot efterfrågan och behov. Idén bakom den strategi för utveckling av vuxnas

lärande som riksdagen har ställt sig bakom är att den vuxna individens

behov skall styra både innehåll och former för kommunens stöd till hans

eller hennes lärande. En ordning som innebär att fristående utbildningsanordnare

av Skolverket skulle ges rätt att få bidrag från elevernas hemkommuner -

såsom gäller för fristående skolor på grundskole- och gymnasienivå - skulle

innebära att kommunerna fråntogs inflytande över verksamhetens omfattning

och inriktning. Detta kan utskottet inte ställa sig bakom.

Med samma motivering avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena.

Rätten till skolskjuts för elev i fristående skola

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om rätt till skolskjuts för elev i

fristående skola.

Jämför reservation 19 (m, fp, kd, c).

Motioner

Frågor om ökade möjligheter till skolskjuts behandlas i fyra motioner.

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub388 skall en elev - som är berättigad

till skolskjuts till den skola kommunen anvisat - ha rätt att använda den

skolskjutsresursen för att ta sig till en annan skola som han eller hon

har valt (yrkande 17 i denna del). Detta förslag medför inga merkostnader

för kommunen, påpekar motionärerna.

I motionerna 2003/04:Ub439 yrkande 29 och 2003/04:Ub378 yrkande 5 föreslår

Kristdemokraterna likaså att kommuner skall bekosta skolskjuts till

fristående skolor så länge det inte innebär merkostnader för kommunen. Om

en elev, som t.ex. får busskort för att åka till den närmaste kommunala

skolan, börjar på en fristående skola dit eleven kan åka på samma busskort

skall kortet inte dras in. Detta sker enligt motionärerna i dag. Vid val

av annan skola än den närmast belägna är det rimligt att kommunen står

för resekostnader motsvarande kostnaden till närmaste skola.

Enligt motion 2003/04:Ub253 (kd) bör regeringen lägga fram förslag som

innebär att särskolebarn i fristående skola får rätt till skolskjuts.

Motionären ifrågasätter att det finns en reell valfrihet för särskoleföräldrar,

när skolskjutskostnaden är betydande och de kommunala alternativen för

särskolebarn är bristfälliga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Enligt 4 kap. 7 § skollagen har kommunen skyldighet att sörja för att

kostnadsfri skolskjuts anordnas för elever i grundskolan om det behövs

med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder

hos en elev eller någon annan särskild omständighet. Skyldigheten omfattar

dock inte elever som väljer en annan kommunal skola än den som kommunen

annars skulle ha placerat dem i. Motsvarande gäller även, enligt 6 kap.

6 § skollagen, vid val av en annan särskola än den som kommunen annars

skulle ha placerat eleven i, om något önskemål om en viss skola inte

framställts. Kommunen har heller ingen skyldighet att anordna skolskjuts

för elever som väljer en fristående skola.

Utskottet vill framhålla att ingenting hindrar en kommun från att erbjuda

kostnadsfri skolskjuts till en elev om kommunen finner det skäligt och

erbjudandet inte medför merkostnader för kommunen.

Skollagskommittén har i sitt betänkande (SOU 2002:121, s. 525 f.) framhållit

vissa frågor där en förändring i nuvarande reglering är angelägen, men

där kommittén inte kunnat lägga fram något förslag på grund av att förslagen

skulle leda till ökade kostnader. Bland annat pekar kommittén på några

situationer där rätt till skolskjuts ånyo bör prövas. En sådan situation

är när en elev skulle ha haft rätt till skolskjuts till sin naturliga

skolenhet men aktivt valt en annan skolenhet i kommunen eller en fristående

skola på jämförbart avstånd. Kommittén anser i sammanhanget att det är

viktigt att grundsärskoleelevers frihet att välja skolenhet inte onödigt

begränsas och att detta också gäller för andra elever med olika funktionshinder.

Det är angeläget att kommunen beaktar detta i sina bedömningar, uttalar

kommittén.

Förslaget till lagreglering av fristående skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om Skollagskommitténs förslag till

reglering av fristående skolor och motionsyrkanden om begreppet fristående

skolor.

Jämför reservationerna 20 (m) och 21 (m, fp, kd, c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I motion 2003/04:Ub427 yrkande 7 hävdar Moderata samlingspartiet att

Skollagskommitténs förslag till reglering av fristående skolor innebär

stora ingrepp i dessa skolors nuvarande frihet. Enligt Moderaterna är det

riskabelt att med ekonomisk styrning tvinga fristående skolor att följa

exakt samma regelverk som det offentliga skolväsendet. Själva idén med

fristående skolor är att erbjuda alternativ och bidra till mångfalden i

skolsystemet, påpekar de.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

De utgångspunkter som Skollagskommittén haft för sina förslag i fråga om

fristående skolor finns redovisade i kommitténs betänkande Skollag för

kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121 s. 215 f.). Bland annat hänvisar

kommittén till att det i propositionen om fristående skolor m.m. (prop.

1995/96:200 s. 30) finns uttalanden som stödjer uppfattningen att de

övergripande regelsystemen bör vara likartade.

Den frihet som sedan tidigare har funnits för fristående skolor finns nu

även inom det offentliga skolväsendet. Hela skolområdet har avreglerats

kraftigt jämfört med tidigare. För att skapa förutsättningar för likvärdig

utbildning, öppen för variation och mångfald, på lika villkor bör de

övergripande regelsystemen för offentliga och fristående skolor vara

likartade, dvs. så generella som möjligt.

Samarbetet mellan de fristående skolorna och kommunerna kan fördjupas och

stärkas. Samarbete är ett sätt att bättre utnyttja de gemensamma resurserna,

vilket i sin tur bör kunna gagna såväl fristående som kommunala skolor.

Kommitténs förslag är enligt betänkandet ett försök att utveckla ett system

som innebär ett fullföljande av de principer som uttryckts i bl.a. den

citerade propositionen. Sammantaget kommer kommitténs förslag att innebära

förändringar i villkoren för både offentliga och enskilda skolor i syfte

att uppnå likvärdiga förhållanden för alla elever.

Utskottet anser att riksdagen bör avvakta regeringens förslag med anledning

av Skollagskommitténs betänkande.

Kritik mot kommittéförslaget att begreppet fristående skolor skall bytas

ut mot "enskilda skolor" förs fram i två motioner.

Enligt Moderata samlingspartiet i motion 2003/04:Ub427 yrkande 9 vore det

olyckligt att nu ändra benämningen, som då mer skulle antyda att det rör

sig om privata skolor. Så är ju inte fallet. De fristående skolorna

finansieras på samma sätt som de kommunala och har inte särskilda inträdeskrav

eller avgifter, utan är öppna för alla.

Också Kristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Ub378 yrkande 6 att

ordet "enskilda" kan leda tankarna fel och associeras till icke offentligt

finansierade skolor. Vid översättning till andra språk är enskild ofta

synonymt med privat. Kristdemokraterna anser inte att regeringen bör lägga

fram förslag om en ny benämning på fristående skolor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena. Även i

denna fråga bör resultatet av beredningen inom Regeringskansliet av

Skollagskommitténs förslag och remissyttrandena över detta inväntas.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Elevantal för godkännande av fristående skola, punkt 2 - motiveringen

(m)

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandet om en mer generös tillämpning

av möjligheterna till dispens från regeln i skollagen om visst minsta

antal elever i en fristående grundskola.

Enligt utskottets mening bör fristående skolor som uppfyller uppställda

kvalitetskrav godkännas. Regeln om visst minsta elevantal behövs inte.

Det bör vara upp till skolhuvudmannen att bestämma hur skolan skall

dimensioneras.

Skollagskommittén (SOU 2002:121) har föreslagit ett slopande av bestämmelsen

om elevantal. I betänkandet pekas på att bestämmelsen har förorsakat

problem för berörda skolor och för Skolverket vid godkännande och tillsyn.

Utskottet utgår från att kommitténs förslag kommer att genomföras.

2. Elevantal för godkännande av fristående skola, punkt 2 (kd)

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om elevantal i fristående grundskola. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:N330 yrkande 10.

Ställningstagande

Många byskolor i glesbygden hotas av stängning på grund av vikande

elevunderlag, vilket kan medföra att barnen får lång resväg till närmaste

tätortsskola. Ett bättre alternativ än nedläggning kan vara att starta en

fristående skola, t.ex. i form av ett föräldrakooperativ. Genom lokalt

engagemang och okonventionella lösningar kan byskolan räddas kvar trots

lågt elevantal. Jag anser därför att dispens från skollagens regler om

visst minsta elevantal för godkännande av fristående grundskola skall

medges mer generöst för att ge reella möjligheter att starta fristående

skolor i glesbygdsområden.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionsyrkandet.

3. Riksprislista för bidrag till fristående grundskolor, punkt 3 (m,

fp)

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om riksnorm för bidrag till fristående grundskolor.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub427 yrkande 5.

Ställningstagande

Regeringen bör enligt vår mening ge Skolverket i uppdrag att utforma en

riksnorm, en normalprislista för grundskolan, för att skapa ett normvärde

som skulle kunna ligga till grund för överenskommelser. Detta behövs vid

eventuella tvister om bidrag, eftersom den kommunala genomsnittsberäkningen

kan ha sina dolda brister. Ytterligare ett skäl är att stimulera

friskoleetableringar i kommuner, där det inte finns några fristående alternativ

på grund av att den erbjudna kommunala skolpengen varit alltför låg för

att kunna garantera en tillräcklig kvalitet.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som

sin mening ge regeringen till känna.

4. Ekonomiska villkor för fristående grundskolor, punkt 4 (fp)

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ekonomiska villkor för fristående grundskolor.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub388 yrkande 17 i denna del.

Ställningstagande

En skola för alla innebär enligt vår mening att det finns mångfald och

alternativ inom skolväsendet som kan möta elevers olika behov och intressen.

De enskilda alternativen behöver bli betydligt fler, och de skall kunna

konkurrera med de offentliga skolorna på ekonomiskt lika villkor. Vi vill

betona att reglerna för ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att

skilda tolkningar i kommunerna inte är möjliga. Likvärdiga förutsättningar

för offentliga och fristående skolor måste skapas också i skattehänseende.

Vi anser därför att kommunen bör bli skyldig att till en fristående skola

utge ersättning som fullt ut kompenserar för sådan ingående moms som skolan

saknar avdragsrätt för.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed

bifalla motionsyrkandet i denna del.

5. Bidragssystemet för fristående gymnasieskolor, punkt 5 (m, fp)

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om riksprislista för bidrag till fristående

gymnasieskolor. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub367 yrkande

24 och 2003/04:Ub427 yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:Ub342,

2003/04:Ub374, 2003/04:Ub378 yrkande 7 och 2003/04:Ub391 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi vill att den s.k. riksprislistan, när det gäller bidrag till fristående

gymnasieskolor, skall återinföras. Vi reserverade oss mot beslutet att

ändra bidragssystemet till gymnasieskolorna, och vi ser nu med oro på

konsekvenserna. Det finns många exempel på etablerade skolor som riskerar

att inte kunna fortsätta sin verksamhet på grund av att kommunerna använder

beräkningsunderlag för bidragsgivningen som omöjliggör vidare drift. Genom

riksprislistan garanteras i stället eleverna att skolorna uppfyller kraven

på långsiktighet. Rättssäkerheten för de fristående skolorna stärks också

med en riksprislista, eftersom det vid tvister om beräkningsgrunder finns

en av staten fastställd bidragsnorm att utgå från.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub367 yrkande 24 och 2003/04:Ub427

yrkande 4.

6. Bidragssystemet för fristående gymnasieskolor, punkt 5 (kd)

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om modifierat system för bidrag till fristående

gymnasieskolor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub378 yrkande 7

och avslår motionerna 2003/04:Ub342, 2003/04:Ub367 yrkande 24, 2003/04:Ub374,

2003/04:Ub391 yrkande 11 och 2003/04:Ub427 yrkande 4.

Ställningstagande

Det nu gällande bidragssystemet, där den fristående gymnasieskolan skall

få en ersättning av hemkommunen som motsvarar kostnaden för likartad

utbildning i kommunal regi, har i vissa kommuner lett till stora ekonomiska

avbräck för de fristående gymnasieskolorna på grund av beräkningsunderlag

utan saklig relevans. Jag föreslår att ett modifierat system införs. Det

innebär att kommunen i dialog med de fristående skolorna skall fastställa

ersättningen. Beslutet skall kunna överklagas till Skolverket, som då har

att pröva om ersättningsnivån stämmer överens med den som ges för likartad

utbildning i kommunal regi.

Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Ub378

yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

7. Bidragssystemet för fristående gymnasieskolor, punkt 5 (c)

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om utredning av de nya bidragsreglerna för fristående

gymnasieskolor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub391 yrkande 11

och avslår motionerna 2003/04:Ub342, 2003/04:Ub367 yrkande 24, 2003/04:Ub374,

2003/04:Ub378 yrkande 7 och 2003/04:Ub427 yrkande 4.

Ställningstagande

Det har visat sig att det nya bidragssystemet för fristående gymnasieskolor

som infördes den 1 januari 2003 har medfört stora problem, såväl ekonomiska

som administrativa. Jag anser därför att regeringen snarast bör låta utreda

hur de nya bidragsreglerna påverkat situationen för de fristående

gymnasieskolorna.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande i enlighet med motion 2003/04:Ub391

yrkande 11.

8. Bidrag för elever i behov av särskilt stöd, punkt 6 (fp, kd, c)

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Sofia Larsen (c) och Axel Darvik

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om bidrag för elever i behov av särskilt stöd.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub378 yrkande 2 och 2003/04:Ub391

yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att fristående skolor likaväl som kommunala skolor skall vara

skyldiga att erbjuda utbildning på lika villkor för alla elever, även för

elever som kräver extra ekonomiska resurser såsom t.ex. funktionshindrade

barn. En fristående skola skall alltså inte ha rätt att neka en elev

tillträde. Det är dock viktigt att framhålla att fristående skolor då också

måste tillförsäkras resurser för elever i behov av särskilt stöd på samma

villkor som kommunala skolor. Kommunen måste stå för de kostnader som

orsakas av att en elev exempelvis har ett handikapp som kräver lokalanpassning.

Enligt vår uppfattning finns det behov av ett regelverk eller riktlinjer

för bedömning av vilken typ av stödbehov som skall tilldelas särskilda

resurser. Därigenom underlättas prövningen av frågan om ersättning.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed

bifalla motionsyrkandena.

9. Bidrag för elever i behov av särskilt stöd, punkt 6 - motiveringen

(m)

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Barn med rörelsehinder är utestängda från ungefär hälften av landets

grundskolor, eftersom dessa saknar anpassning för rörelsehindrade. Dock är

det otillräckligt att begränsa diskussionen till att enbart handla om

skolornas fysiska tillgänglighet. Skolans innehåll och kvalitet för barn

med funktionshinder har alltför länge kommit i skymundan.

Grundproblemet är att barn och ungdomar med funktionshinder inte har

möjlighet att välja skola efter kvalitet, profil på undervisningen eller

social miljö. Istället hänvisas man till en skola utifrån om den har hiss,

eller inte.

Riksdagen har dessvärre upprepade gånger avslagit yrkanden om att ge barn

med funktionshinder rätt att välja skola. Vardagligen hindras barn med

funktionshinder från att välja skola genom att informationen om existerande

alternativ brister, av att det finns alltför få bra alternativ och dessutom

av rena kommunala avslagsbeslut.

En orsak till detta är att dagens finansieringssystem inte är ägnat att

säkerställa att barnens behov verkligen möts, eller att lägga grunden för

fler alternativ för barn med funktionshinder. Detta har moderaterna

presenterat en rad förslag för att ändra på. Alla barn skall ha rätt att

välja skola.

10. Införande av individuella program, punkt 7 (m, kd, c)

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia

Larsen (c) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om individuella program i fristående gymnasieskolor.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub378 yrkande 3, 2003/04:Ub391

yrkande 10 och 2003/04:Ub498 yrkande 35.

Ställningstagande

Vi förordar att fristående gymnasieskolor snarast skall få möjlighet att

erbjuda undervisning inom ramen för individuellt program. Många av dessa

skolor drivs med alternativa och nyskapande pedagogiska metoder. I vissa

fall kan det göra skolorna väl lämpade att ta emot elever som av olika

anledningar har svårt att klara de nationella gymnasieprogrammen. Det är

enligt vår mening angeläget att ta till vara den kunskap och det engagemang

som finns också utanför det offentliga skolväsendet för att ge dessa elever

rätt stöd och stimulans för vidare studier.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandena som

sin mening ge regeringen till känna.

11. Undervisningen i konfessionella skolor, punkt 8 - motiveringen (m, kd,

c)

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia

Larsen (c) och Tobias Billström (m).

Ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

Under våren 2003 fick de fristående skolorna, främst de konfessionella

skolorna, stark kritik. Den bild som förmedlades i medierna visade sig

senare vara kraftigt vinklad. Därefter gav regeringen Skolverket i uppdrag

att utföra särskild granskning av de konfessionella skolorna. Detta är i

sig en särbehandling som kan ifrågasättas. De konfessionella skolorna

skall inte utsättas för vare sig hårdare eller mildare granskning än övriga

skolor, kommunala eller fristående.

Skolverkets samlade bedömning i rapporten Inspektion av fristående skolor

med konfessionell inriktning eller motsvarande (dnr 54-2003:2372) visar

att skolornas verksamhet inte strider mot de allmänna mål och den värdegrund

som gäller för all utbildning inom det offentliga skolväsendet. Det finns

t.ex. inga indikationer på att allsidigheten och sakligheten i undervisningen

skulle åsidosättas.

Undervisningen i svenska skolor skall vara icke-konfessionell. Däremot

kan en fristående skola ha en konfessionell inriktning så länge det inte

utestänger någon eller inverkar på undervisningen. De invändningar som

anförs mot konfessionella skolor handlar sällan om att skolor drivs i

kristen eller muslimsk anda, utan att de drivs i strid med skollag och

andra svenska lagar och regler. Rektorer och skolledare som inte följer

skollagen skall inte få driva skolor. Det spelar ingen roll om de verkar

på friskolor eller i kommunala skolor - lagarna skall följas.

12. Undervisningen i konfessionella skolor, punkt 8 (v)

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om offentlig finansiering av konfessionella skolor.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub282 yrkande 1, bifaller delvis

motion 2003/04:Ub436 och avslår motion 2003/04:Sf326 yrkande 13.

Ställningstagande

I läroplanerna både för det obligatoriska skolväsendet och för gymnasieskolan

anges att undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Detta är

en mycket viktig princip, särskilt i ett mångkulturellt samhälle. Att

undervisningen inte skall ta ställning för en viss trosuppfattning utan

i stället uppmuntra till eget kritiskt sökande efter kunskap och ge stöd

i skapandet av en egen världsbild är grundläggande i en demokrati.

Jag ställer mig därför frågande till hur de fristående skolor som drivs

på konfessionell grund uppfyller detta grundläggande krav. Det är svårt

att se varför offentliga medel skall användas till verksamheter som på

avgörande punkter gör avsteg från gällande läroplaner. Den offentligt

organiserade skolans uppgift är enligt min mening bl.a. att utgöra en

mötesplats för barn och unga med olika ursprung och därmed verka för

integration, förståelse och respekt.

Regeringen bör snarast låta se över frågan om offentlig finansiering av

konfessionella skolor. Detta bör riksdagen med bifall till motion

2003/04:Ub282 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

13. Undervisning på entreprenad, punkt 10 (m, fp)

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om utredning av fristående skolors rätt att lägga

ut undervisning på entreprenad. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub427

yrkande 8.

Ställningstagande

Det föreligger ett behov av att öppna upp för entreprenadverksamhet inom

skolområdet. Den snabba kunskapsutvecklingen och komplexiteten i skolans

uppdrag innebär ökade svårigheter att tillgodose kraven på ämneskompetens.

Vi menar att reglerna för såväl kommunala som fristående skolor måste ge

skolorna ökade möjligheter att använda specifik kompetens, exempelvis

genom undervisning på entreprenad. Det pedagogiska ledningsansvaret är

dock alltid skolans. För fristående skolor saknas möjligheten att lägga

ut viss undervisning på entreprenad, varför vi föreslår att frågan utreds.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed

bifalla motionsyrkandet.

14. Granskning genom ett nationellt kvalitetsinstitut, punkt 12 (m, fp,

c)

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ett nationellt kvalitetsinstitut. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Ub391 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att utvärderingen av skolans resultat måste förbättras. Ett nytt

självständigt organ behövs, som uteslutande har uppföljning och

kvalitetsgranskning som uppgift. Detta inspektionsorgan skall inte ägna sig åt

utvecklingsarbete. Det nya kvalitetsinstitutet skall delvis självt kunna

formulera sitt program för kvalitetsutvärdering av skolan. Regeringen

skall inte få ge uppdrag till institutet i sådan utsträckning att institutets

egna granskningar åsidosätts. Den fasta organisationen skall vara liten,

men den skall kopplas till erfarna lärare, skolforskare och företrädare

för kvalitetsmätare.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som

sin mening ge regeringen till känna.

15. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för fristående specialskolor, punkt

13 (m, kd)

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om myndighet för godkännande och tillsyn av fristående

specialskolor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub377 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att Skolverket skall vara tillstånds- och tillsynsmyndighet för

fristående skolor som motsvarar specialskolan och inte, som nu gäller,

Specialskolemyndigheten. Med en sådan ändring kommer Skolverket att svara

för godkännande och tillsyn av samtliga fristående skolor. Det finns enligt

vår uppfattning ingen anledning till särbehandling av skolor för

funktionshindrade. Vi är positiva till att Skollagskommittén nu presenterat

ett förslag som går i denna riktning.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed

bifalla motionsyrkandet.

16. Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten, punkt 14 (m, fp, kd,

c)

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic

(m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om etablering av fristående förskolor. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So500 yrkande 14, 2003/04:Ub300 och

2003/04:Ub438 yrkande 7 och avslår motion 2003/04:Ub486.

Ställningstagande

För att öka kvaliteten och mångfalden inom förskoleverksamheten bör

etableringsfrihet införas. Alla förskolor som uppfyller i lag fastställda

villkor och som arbetar utifrån läroplanen bör få tillstånd för sin

verksamhet. De bör också garanteras nödvändiga resurser för att bedriva sin

verksamhet. En etableringsfrihet för förskolor bör jämställas med

etableringsfriheten för skolor och således innebära en skyldighet för kommunerna

att ge bidrag till fristående anordnare av förskoleverksamhet. Tillståndsgivning

och tillsyn av att verksamheten bedrivs enligt gällande bestämmelser bör

utföras av Skolverket och inte som i dag av kommunen.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So500 yrkande 14,

2003/04:Ub300 och 2003/04:Ub438 yrkande 7.

17. Rätt att bedriva fritidsverksamhet, punkt 15 (m)

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om rätt att bedriva fritidsverksamhet. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub427 yrkande 10.

Ställningstagande

I dag utnyttjar de allra flesta barn den kommunala skolbarnsomsorgen. För

de allra flesta barn är det både praktiskt och tryggt att skolan och

fritidsverksamheten har samverkan och att fritidsverksamheten finns i

anslutning till skolan. Vi vill värna att fristående skolor på lika villkor

som kommunala skolor skall få rätt att anordna och få ersättning för

fritidsverksamhet. Fristående skolor skall dock inte ha en skyldighet att

erbjuda sådan verksamhet.

Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge

regeringen till känna.

18. Fristående skolor för vuxenutbildning, punkt 16 (m, fp, kd, c)

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic

(m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fristående skolor för vuxenutbildning. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub367 yrkande 27 och 2003/04:Ub378

yrkande 4.

Ställningstagande

Möjligheten att välja utbildning måste öka även inom vuxenutbildningen.

Vi anser att fristående skolor för vuxenutbildning skall få etableras,

med regler som motsvarar dem som gäller för de fristående gymnasieskolorna.

I dag lägger kommunerna ofta ut vuxenutbildningen på entreprenad, vilket

är ett steg på vägen mot ökad mångfald, men det är ett system som också

har svagheter. Det innebär att kommunen och inte eleven väljer skola.

Genom att tillåta fristående skolor för vuxenutbildning kommer man också

ifrån den egendomliga situation som nu råder att det är en kommunal rektor

som skall utfärda betygsdokumenten, även när det är lärare hos en annan

anordnare som har undervisat och examinerat eleven.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed

bifalla motionsyrkandena.

19. Rätten till skolskjuts för elev i fristående skola, punkt 17 (m, fp,

kd, c)

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic

(m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om skolskjuts. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub378 yrkande 5, 2003/04:Ub388 yrkande 17 i denna del och

2003/04:Ub439 yrkande 29 och avslår motion 2003/04:Ub253.

Ställningstagande

En kommun är inte skyldig att sörja för skolskjuts för elever som väljer

en annan skola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i. Elever

i fristående skolor är alltså inte berättigade till skolskjuts. Det kan

sättas i fråga om det finns en reell valfrihet om valet av en annan skola

innebär betydande skolskjutskostnader för den enskilde. Vi anser att

bestämmelserna om skolskjuts bör ses över. Denna uppfattning har också

förts fram av Skollagskommittén (SOU 2002:121). Enligt vår mening bör

kommunen bekosta skolskjuts även till en fristående skola så länge det

inte innebär merkostnader för kommunen, t.ex. genom att kostnaden för

busskort är densamma.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 2003/04:Ub378

yrkande 5, 2003/04:Ub388 yrkande 17 i denna del och 2003/04:Ub439 yrkande

29 som sin mening ge regeringen till känna.

20. Skollagskommitténs förslag till reglering av fristående skolor, punkt

18 (m)

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om lagreglering av fristående skolor. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub427 yrkande 7.

Ställningstagande

I Skollagskommitténs betänkande görs stora ingrepp i friskolornas nuvarande

frihet. När avsikten var att minska detaljregleringen inom skolans område,

visar det sig att betänkandet i stället har landat i att öka regleringen

för de fristående skolorna. Det är riskabelt att med ekonomisk styrning

tvinga fristående skolor att följa exakt samma regelverk som det offentliga

skolväsendet. Själva idén med friskolor är att erbjuda alternativ och

bidra till mångfalden i skolsystemet.

Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge

regeringen till känna.

21. Begreppet fristående skolor, punkt 19 (m, fp, kd, c)

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic

(m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om bibehållande av begreppet fristående skolor.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub378 yrkande 6 och 2003/04:Ub427

yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser inte att regeringen bör lägga fram förslag om en ny benämning på

fristående skolor. Att - som Skollagskommittén föreslår - byta ut begreppet

fristående skolor mot enskilda skolor vore enligt vår mening olyckligt.

Ordet enskilda kan leda tankarna fel och associeras till icke offentligt

finansierade skolor eller privata skolor. Dock finansieras de fristående

skolorna på samma sätt som de kommunala och har inte särskilda inträdeskrav

eller avgifter, utan är öppna för alla. Vid översättning till andra språk

är enskild ofta synonymt med privat.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandena som

sin mening ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Etablering av fristående skolor, punkt 1 (m, fp, kd, c, mp)

Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic

(m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m), Mikaela Valtersson (mp) och

Axel Darvik (fp) anför:

Vi finner det självfallet vara av vikt att kommuner i yttranden över

ansökan om bidragsrätt för fristående skolor lämnar ett bra underlag för

Skolverkets bedömning. Av yttrandena bör tydligt framgå vilka konsekvenser,

såväl positiva som negativa, som etablerandet av den nya fristående skolan

kommer att ha. Sådana konsekvensbeskrivningar kan innehålla en rad olika

faktorer, som varierar mellan kommunerna beroende på förhållanden i den

enskilda kommunen. Dock vill vi understryka att ansvaret för tillståndsgivning

och tillsyn faller på Skolverket.

Vi motsätter oss bestämt att kommunerna, som framskymtat i uttalanden

från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, skall ges någon form av

vetorätt mot etablering och konkurrens från fristående alternativ.

2. Etablering av fristående skolor, punkt 1 (s)

Jan Björkman (s), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s), Louise

Malmström (s), Sören Wibe (s), Mikael Damberg (s), Christer Adelsbo (s)

och Marie Nordén (s) anför:

En väsentlig skillnad mellan kommunalt och enskilt huvudmannaskap för

skolan är att kommunen alltid har det yttersta ansvaret för att erbjuda

alla barn och ungdomar i kommunen en god och likvärdig utbildning. Enligt

vår mening måste det därför finnas en sådan balans mellan offentliga och

fristående skolor i en kommun att kommunen ges faktiska möjligheter att

ta sitt övergripande ansvar. Eleverna å sin sida måste ha reella möjligheter

att välja en kommunal skola. I sammanhanget vill vi också erinra om att

kommunen har ett uppdrag att erbjuda ett allsidigt urval av gymnasieutbildning,

vilket självklart påverkas av etableringarna av fristående skolor i

kommunen eller på närliggande orter. Det är angeläget att Skolverket vid

sin bedömning har ett bra och fullständigt beslutsunderlag.

Vi hänvisar till vår reservation 9 i utskottets betänkande 2001/02:UbU7

med anledning av propositionen Fristående skolor (prop. 2001/02:35).

Vi står fast vid vad vi där anfört om att regeringens förslag om bl.a.

tydligare regler för Skolverkets prövning av fristående skolas rätt till

bidrag och om kommunal uppföljning och utvärdering av fristående skolor

bör genomföras.

3. Etablering av fristående skolor, punkt 1 (v)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

För att kunna utveckla demokratin och motverka intolerans och fördomar är

det viktigt att skapa mötesplatser för människor med olika social och

etnisk bakgrund. Skolan skall vara en sådan mötesplats. För att uppnå

detta vill Vänsterpartiet att regelverket skall utformas så att alla elever

garanteras en likvärdig utbildning, oavsett huvudman. Därför anser vi att

reglerna för fristående skolor bör förändras på några punkter.

Kommunen har ansvar för att planera och fördela resurser inom skolväsendet.

Vid etablering av en ny skola är det därför viktigt att kommunens arbete

inte försvåras. Det är Skolverket som fattar beslut om en fristående skola

skall beviljas bidrag. Besluten fattas utifrån en helhetsbedömning, men

kommunens yttrande, som också skall innehålla en konsekvensbeskrivning,

skall ha en avgörande betydelse. Skolverket har i dag inga möjligheter

att avslå en ansökan som kommunen har tillstyrkt. Vi anser att det behövs

en ändring av skollagen som innebär att Skolverket alltid skall avslå en

ansökan, som utifrån en helhetsbedömning innebär påtagliga negativa följder

för elever och skolväsende, även om kommunen har tillstyrkt ansökan.

Av de fristående skolor som har fått Skolverkets tillstånd att starta

höstterminen 2003 är det endast 34 % som verkligen har startat. Orsaken

är ofta orealistiska, och ibland även oseriösa, bedömningar och beräkningar

av elevunderlag och kostnader. Det bör införas en särskild avgift för

Skolverkets prövning för att begränsa mängden oseriösa ansökningar, men

även för att bidra till finansieringen av statens merkostnader för prövningen.

Oavsett hur många elever som går i fristående skolor är det alltid kommunen

som har ansvar för att garantera alla elevers skolgång. Närhelst under

året skall kommunen, utan dröjsmål, kunna erbjuda elever plats i skolan.

I de kommunala skolorna måste det därför finnas en överkapacitet för att

kunna möta oförutsedda elevtillströmningar, som att en fristående skola

går i konkurs och lägger ned verksamheten. Denna kommunens beredskap kostar

givetvis pengar i form av s.k. skolpliktskostnad. Huvudmännen för de

fristående skolorna delar inte detta ansvar och har därigenom inte samma

kostnader som kommunerna. De kostnaderna bör därför inte ingå i bidragen

till de fristående skolorna. Redan nu är det många kommuner som inte räknar

med skolpliktskostnaden i bidragen till de fristående skolorna, men för

att förtydliga kommunernas ansvar och helt säkert undvika att det utgår

felaktiga ersättningar bör det stå tydligt i skollagen att skolpliktskostnaderna

inte skall ingå i bidragen till de fristående skolorna.

Som med all offentlig verksamhet som övergår i privata händer finns det

en risk att demokratin ställs åt sidan. Allmänhetens insyn i de fristående

skolorna är begränsad till deras ekonomiska redovisning, som knappast

säger någonting om undervisningens kvalitet och liknande. Den begränsade

insynen utgör också ett problem i kommunernas kvalitetsarbete för

skolväsendet eftersom de fristående skolorna ej är skyldiga att delta i

kommunens uppföljning och utvärdering. De fristående skolorna bör vara

skyldiga att lämna sådan information om sin verksamhet att insynen kan

garanteras. De bör även vara skyldiga att delta i kommunernas uppföljning

och utvärdering, likaväl som kommunerna bör ha en skyldighet att inkludera

de fristående skolorna i detta.

Valfrihetsreformen har inte bara fått till följd att de flesta väljer en

kommunal skola - de väljer dessutom den skola som ligger närmast hemmet.

Viljan att se sina barn i en skola i sitt närområde tycks vara så stark

att det är motiverat att införa en närhetsprincip, som innebär att geografisk

närhet till en skola skall ge företräde om flera önskar gå i skolan än

det finns plats för.

4. Bidragssystemet för fristående gymnasieskolor, punkt 5 (mp)

Mikaela Valtersson (mp) anför:

Jag delar uppfattningen i motion 2003/04:Ub391 yrkande 11 att det är

viktigt att utreda hur de nya bidragsreglerna påverkat situationen för de

fristående gymnasieskolorna. Skolverket utvärderar nu bidragssystemet för

fristående gymnasieskolor, efter kritik från Friskolornas riksförbund och

Svenska Kommunförbundet. Resultatet av denna utvärdering bör inväntas.

5. Införande av individuella program, punkt 7 (fp)

Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp) anför:

Vi har tidigare, bl.a. vid behandlingen våren 2002 av propositionen

Fristående skolor, framfört vår uppfattning att fristående gymnasieskolor

skall ges möjlighet att anordna det individuella programmet så länge detta

finns kvar. Folkpartiet har i sina motioner om grundskolan och gymnasieskolan

föreslagit att det individuella programmet avskaffas och att grundskolan

får det fulla ansvaret för att eleverna uppnår de förkunskaper som krävs

för gymnasieskolan. Med hänvisning till att förslag om förändringar av

detta program bereds inom Regeringskansliet avstår vi nu från att reservera

oss.

6. Uppföljning, utvärdering och tillsyn, punkt 11 (m, fp, kd, mp)

Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic

(m), Tobias Billström (m), Mikaela Valtersson (mp) och Axel Darvik (fp)

anför:

Vi hänvisar till att vår reservation 11 till utskottets betänkande 2002/03:

UbU15 Fristående skolor vann kammarens bifall. Enligt den bifallna

reservationen skall uppföljning och utvärdering av fristående skolor utföras

av Skolverket, men fristående skolor skall alltid erbjudas att delta i

kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem. Detta gav riksdagen som

sin mening regeringen till känna.

7. Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten, punkt 14 (mp)

Mikaela Valtersson (mp) anför:

Jag anser i likhet med vad som framförts i motioner att förskolor som

uppfyller i lag fastställda villkor och som arbetar utifrån läroplanen

bör få tillstånd för sin verksamhet. Kommunerna bör också vara skyldiga

att utge bidrag till godkända enskilda förskolor. Jag välkomnar det förslag

i denna riktning som lagts fram av Skollagskommittén (SOU 2002:121).

Beredningen inom Regeringskansliet av kommitténs förslag bör enligt min

mening avvaktas, varför jag avstår från att reservera mig.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att friskolor som inte följer läroplanens mål bör få

sina tillstånd indragna.

2003/04:So500 av Maud Olofsson m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om principer för etableringsfrihet och valfrihet i barnomsorgen.

2003/04:Ub205 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om utvärdering av friskolor.

2003/04:Ub253 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att

särskolebarn i friskola får rätt till skolskjuts.

2003/04:Ub282 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av offentlig finansiering av konfessionella skolor.

2003/04:Ub286 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av att inspektera och pröva undervisningen i konfessionella

skolor, vad gäller sex- och samlevnadsundervisning.

2003/04:Ub300 av Anna Grönlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att jämställa etableringsfrihet för förskolor med etableringsfrihet

för skolor och sålunda tvinga kommunerna att ge medel även till alternativa

förskolor.

2003/04:Ub342 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att garantera ekonomisk rättvisa åt friskolorna.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en s.k. riksprislista skall användas i de fall där

kommuner och fristående skolor inte kommer överens om nivån på ersättningen.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att även vuxenutbildning bör kunna erbjudas av fristående

utbildningsenheter.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om underlättande av etablering av fristående gymnasieskolor.

2003/04:Ub374 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt (båda

s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om riksrekryterande gymnasieutbildningar och fristående

gymnasieskolor.

2003/04:Ub377 av Inger Davidson m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Skolverket som tillsynsmyndighet för fristående skolor

för funktionshindrade.

2003/04:Ub378 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att uppföljning och utvärdering av fristående skolor skall

utföras av Skolverket men att fristående skolor skall erbjudas att delta

i kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att fristående skolor inte skall ha rätt att neka elever tillträde.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fristående gymnasiers rätt att starta individuella program.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fristående skolors rätt att bedriva vuxenutbildning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att kommuner skall bekosta skolskjuts även till fristående skolor

så länge det inte innebär en merkostnad för kommunen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om beteckningen fristående skolor.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett nytt ersättningssystem med möjlighet till överklagande för

fristående skolor.

2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skapa lika villkor för fristående och kommunala skolor.

2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att granskning av fristående skolor skall utföras av

det nationella kvalitetsinstitutet.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att fristående skolor skall vara förpliktade att ta

emot elever med behov av särskilt stöd på samma villkor som kommunala

skolor.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om möjligheten att inrätta det individuella programmet

vid fristående gymnasieskolor.

11. Riksdagen begär att regeringen snarast låter utreda hur de nya

bidragsreglerna påverkat situationen för de fristående gymnasieskolorna.

2003/04:Ub427 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tillsyn och godkännande av fristående skolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att säkerställa att de fristående skolorna inte skall utsättas

för att kommunerna har insyns- och granskningsrätt i de fristående skolorna.

4. Riksdagen begär att regeringen återinför riksprislista för

gymnasieutbildningar.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av riksnorm för grundskoleutbildning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kommunalt veto mot friskoleetableringar.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om friskolornas frihet.

8. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning att se

över entreprenadlösningar på skolans område.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om begreppet friskolor.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om rätt till fritidsverksamhet.

2003/04:Ub428 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v, c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om undervisning i HBT-frågor vid fristående skolor.

2003/04:Ub436 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om offentliga medel till konfessionella skolor.

2003/04:Ub437 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om undervisning i HBT-frågor vid fristående skolor.

2003/04:Ub438 av Inger Davidson m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa etableringsfrihet för förskolor.

2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kommuner skall bekosta skolskjuts till fristående

skolor så länge det inte innebär merkostnader för kommunen.

2003/04:Ub486 av Helene Petersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om enskild förskola.

2003/04:Ub498 av Alf Svensson m.fl. (kd):

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att möjliggöra för fristående skolor att bedriva

individuellt program.

2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om möjligheterna att driva skolor med mindre elevantal än

20.