Bet. 2003/04:UBU5

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU5

Studiestöd

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 30 yrkanden från allmänna

motionstiden 2003 om olika studiestödsfrågor.

Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Yrkandena handlar om hur studiebidrag till

gymnasieelever betalas ut, nytt

studiefinansieringssystem för högskoleutbildning,

reglerna för hur länge man kan få studiemedel, de

övre åldersgränserna i studiemedelssystemet,

avskrivning och återbetalning av studielån,

studiemedelsvillkor för elitidrottare,

studiefinansiering vid Invandrarakademin i Borås,

studiemedelssystemet för funktionshindrade,

studiestöd för folkhögskolestuderande och

studiemedel vid utlandsförlagd svensk

högskoleutbildning.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut.

1. Studiebidragssystemet för ungdomar

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub312.

2. Nytt studiemedelssystem

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub212 i denna del och

2003/04:Ub385 yrkande 1.

Reservation 1 (m)

3. Tolvterminersregeln vid beviljande av

studiemedel

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub396 yrkande 10,

2003/04:Ub410 och

2003/04:Ub513 yrkande 6.

Reservation 2 (fp, kd, c)

4. Studiefinansiering vid utbildning till

teckenspråkstolk, dövblindtolk och

vuxendövtolk

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub296.

5. Studiemedel för äldre studerande

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub360,

2003/04:Ub373,

2003/04:Ub381,

2003/04:Ub440 yrkande 1,

2003/04:Ub453,

2003/04:Ub513 yrkande 5 och

2003/04:A370 yrkande 2.

Reservation 3 (fp)

Reservation 4 (kd)

6. Utbetalning av studiemedlens lånedel

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub339.

7. Avskrivning av studielån

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub235,

2003/04:Ub397 yrkande 4,

2003/04:Ub414 yrkande 3 och

2003/04:N335 yrkande 1.

Reservation 5 (fp)

8. Undantag från återbetalningsskyldighet i

anslutning till uppdrag inom studentkår

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub261 yrkandena 1 och 2.

Reservation 6 (fp)

9. Bonus vid förtida återbetalning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub264 yrkande 2 och

2003/04:Ub513 yrkande 7.

Reservation 7 (kd)

10. Studiemedelsvillkor för elitidrottare

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr282 yrkande 5.

11. Studier vid Invandrarakademin i Borås

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub349 yrkande 2.

12. Villkor för studiemedel efter

graviditet

Riksdagen avslår motion

2003/04:Sf243 yrkande 3.

13. Studiemedelssystemet för

funktionshindrade

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub467.

14. Studiestöd för folkhögskolestuderande

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr283 yrkande 2.

15. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk

högskoleutbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub265.

Reservation 8 (m)

Stockholm den 19 februari 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger

Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Anna

Ibrisagic (m), Louise Malmström (s), Sören Wibe (s),

Tobias Billström (m), Mikael Damberg (s), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Marie Nordén

(s), Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).

2003/04

UbU5

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2003 väcktes 56

motionsyrkanden om studiestödsfrågor. Av dessa

behandlades 26 i utskottets budgetbetänkande för

utgiftsområde 2 Studiestöd (bet. 2003/04:UbU2).

Återstående yrkanden behandlas här.

Först tar utskottet upp ett yrkande som gäller

studiebidragssystemet för ungdomar. Därefter

behandlas i tur och ordning ett yrkande om ett nytt

studiemedelssystem, yrkanden om tolvterminersregeln

vid beviljande av studiemedel, om studiefinansiering

vid utbildning till teckenspråkstolk, dövblindtolk

och vuxendövtolk, om studiemedel för äldre

studerande, om utbetalning och återbetalning av

studiemedel och till sist några övriga frågor.

Utskottets överväganden

Studiebidragssystemet för ungdomar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att

konsekvenserna av att studiebidrag utgår

endast tio månader per år skall kartläggas,

eftersom beredning pågår av

Studiehjälpsutredningens betänkande.

Motion och utskottets ställningstagande

Att få sommarjobb som 16- eller 17-åring kan vara

besvärligt, heter det i motion 2003/04:Ub312 (s).

Med tanke på vad tonåringar kostar för en familj kan

det uppstå ekonomiska problem för föräldrarna,

eftersom studiebidrag till skillnad från barnbidrag

inte utgår under årets alla månader. Motionärerna

vill att regeringen skall kartlägga konsekvenserna

av att studiebidrag utgår endast under tio månader

per år, så att det finns ett underlag när framtida

höjningar av barn- och studiebidrag diskuteras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Studiehjälpsutredningen föreslår i sitt betänkande

Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU 2003:28) att

barnbidrag skall lämnas fram till 18 år och att

därefter studiebidrag skall lämnas i tolv månader

per år längst t.o.m. det första kalenderåret det år

då den unge fyller 20. Förslaget bereds i

Utbildningsdepartementet.

Nytt studiemedelssystem

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslår Moderaternas yrkanden om

ett nytt studiemedelssystem.

Jämför reservation 1 (m).

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet skriver i motionerna

2003/04:Ub212 (delvis) och 2003/04:Ub385 yrkande 1

att det nuvarande studiemedelssystemet inte är

hållbart, särskilt när det gäller

skuldsättningsproblematiken. De anser att det är

nödvändigt med ett reformerat studiemedelssystem som

är långsiktigt, hållbart och överblickbart. Ett nytt

system skall enligt motionärerna uppfylla följande

principer:

· Det skall vara ekonomiskt hållbart, överblickbart

både för studenten och samhället samt fullt ut

finansierat.

·

· Högre utbildning skall löna sig även ekonomiskt;

genom att ta bort fribeloppet kan man minska

studenternas skuldsättning.

·

· Systemet skall bidra till att motverka social

snedrekrytering.

·

· Skulderna skall betalas tillbaka.

·

· Systemet skall skilja mellan sådan finansiering

som är relaterad till studierna och sådant som

inte direkt kan hänföras dit, t.ex. bostad under

studietiden.

·

· Alla studenter skall ha rätt till privatekonomisk

rådgivning.

·

· Även längre studier skall kunna finansieras med

studiemedel och de som så vill skall kunna

erbjudas studiemedel i mer än tio månader per år.

·

· Centrala studiestödsnämnden (CSN) skall

konkurrensutsättas genom att man skapar

möjligheter för de studenter som vill att få sina

studielån via sin bank.

·

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Det studiemedelssystem som infördes den 1 juli

2001 efter förslag i proposition 1999/2000:10 Ett

reformerat studiestödssystem (bet. UbU7, rskr. 96)

har till uppgift att bidra till att förverkliga

utbildningspolitikens mål. Studiestödet skall verka

rekryterande och därmed bidra till ett högt

deltagande i utbildningen. Det skall vidare ha en

utjämnande verkan mellan individer och grupper i

befolkningen och därmed bidra till ökad social

rättvisa. Studiestödet skall ha en god effekt på

samhällets ekonomiska hushållning över tiden.

Utgångspunkten i det nya systemet är att studielån i

princip alltid skall betalas tillbaka.

Det nya systemet har nu varit i funktion i drygt

två och ett halvt år. Utskottet anser inte att det

finns underlag för att påstå att systemet inte

skulle vara samhällsekonomiskt hållbart. Det är

nödvändigt att i systemet ha ventiler för den

situationen att en student t.ex. på grund av sjukdom

inte kan återbetala sitt studielån helt. Fribeloppet

har höjts kraftigt. Att helt avskaffa fribeloppet

skulle medföra stora ökningar av statens utgifter,

vilket utskottet inte kan ställa sig bakom. Eftersom

studiemedel kan lämnas för varje vecka som studenten

deltar i utbildning finns det inte i

studiemedelssystemet något som hindrar studier under

mer än tio månader av året. En begränsning av den

tid som en student maximalt kan få studiemedel för

är nödvändig, bl.a. för att hålla tillbaka

skuldsättningen. Utskottet återkommer till den

frågan längre fram i detta betänkande. Studiemedel

utbetalas till ett konto i den bank som studenten

själv väljer. Bankerna erbjuder i dag

privatekonomisk rådgivning till sina kunder.

Tolvterminersregeln vid beviljande

av studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig för en utvidgad

möjlighet till dispens från

tolvterminersregeln.

Jämför reservation 2 (fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

För eftergymnasiala studier på heltid kan en student

få studiemedel i högst 240 veckor, vilket motsvarar

tolv terminer à 20 veckor. Om det finns synnerliga

skäl får studiemedel lämnas under längre tid (3 kap.

8 § studiestödslagen, 1999:1395).

I den tidigare studiestödslagen (1973:349) fanns

en motsvarande bestämmelse. Där var kravet för att

lämna studiemedel under längre tid att det fanns

särskilda skäl.

Motioner och utskottets ställningstagande

Folkpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub396

yrkande 10 att begränsningar måste finnas, inte

minst av ekonomiska skäl. Samtidigt är det viktigt

att CSN kan vara generös och ge dispens till

studenter som har någon eller några terminer kvar av

sin utbildning när de har kommit upp i det maximala

antalet studiemedelsberättigade terminer. En

utvidgad dispensmöjlighet skall enligt motionärerna

kombineras med krav på ökade återbetalningsbelopp.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub513

yrkande 6 att kravet på synnerliga skäl för att

dispens skall kunna ges skall ändras till krav på

särskilda skäl. Alla som har gått fyra år eller mer

på en lång sammanhållen utbildning skall ha

möjlighet att få dispens enligt de tidigare reglerna

för att kunna slutföra sin utbildning, heter det i

motionen.

I motion 2003/04:Ub410 (s) föreslår motionären att

regeringen skall följa upp konsekvenserna av de

nuvarande dispensreglerna, som kan leda till att en

student på en lång utbildning som läkarlinjen kan

tvingas avbryta studierna före examen, om dispens

inte ges.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Motsvarande yrkanden behandlades av riksdagen i

samband med budgeten för 2003 och avslogs då. Som

nyss sagts är en grundprincip för det nya

studiemedelssystemet att studielånen i normalfallet

skall betalas tillbaka, vilket ger anledning att

begränsa skuldsättningen. Utskottet instämmer även

nu i den bedömning som Högskoleverket gjort,

nämligen att det behövs förbättrad information till

blivande studenter, så att de förstår villkoren för

studiestöd och kan planera sina studier på ett

realistiskt sätt (bet. 2002/03:UbU2 s. 20 f.).

Studiefinansiering vid utbildning

till teckenspråkstolk, dövblindtolk

och vuxendövtolk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om

studiefinansieringsproblem vid viss

tolkutbildning, eftersom frågan är under

beredning.

Gällande bestämmelser

Den som redan har en treårig gymnasieutbildning

eller motsvarande kan få studiemedel för högst 80

veckors ytterligare studier på gymnasienivå. Om man

saknar treårig gymnasieutbildning kan studiemedel

beviljas för högst 120 veckors gymnasiala studier.

Motion och utskottets ställningstagande

I motion 2003/04:Ub296 (s) lyfter motionären fram

problemen med studiefinansieringen för vuxna som

utbildar sig till teckenspråks- eller dövblindtolk

eller till tolk för vuxendöva. Problem uppstår för

dem som börjat studera som vuxna och efter något år

på komvux beslutar sig för att utbilda sig till

vuxendövtolk. I alltför många fall upptäcker de att

de kan få studiemedel för andra och tredje året av

denna utbildning, men inte för det första. Det råder

stor brist på tolkar med teckenspråkskompetens, och

bristen kommer med största sannolikhet att bli ännu

större framöver, framhåller motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Utbildningen till vuxendövtolk bedrivs - liksom

utbildning till teckenspråkstolk och till

dövblindtolk - vid folkhögskolor. För yrket

vuxendövtolk är utbildningen treårig och bygger på

gymnasiekompetens eller motsvarande. Det första av

dessa tre år räknas som gymnasial utbildning, och

faller därmed under de begränsningar som gäller för

studiemedel vid gymnasiala studier.

Bestämmelserna om vilken utbildning vid

folkhögskola som berättigar till studiemedel under

villkoren för eftergymnasiala studier respektive

villkoren för gymnasiala studier har fastställts av

regeringen och finns i bilagan till

studiestödsförordningen (2000:655). Regeringens

beslut grundades på en genomgång tillsammans med

Folkbildningsrådet. I dag gäller enligt bestämmelsen

att yrkesutbildning vid folkhögskola som omfattar

högst 80 veckor och utgör en påbyggnad på treårig

gymnasieutbildning i studiemedelshänseende räknas

som eftergymnasial utbildning.

Utskottet har erfarit att Tolk- och

översättarinstitutet, Folkbildningsrådet och CSN har

ingett en gemensam skrivelse till regeringen om

studiestödsnivå för utbildningar vid folkhögskola

till tolk för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och

hörselskadade (dnr U2003/4888/SV). Ärendet bereds

inom Utbildningsdepartementet. Den utredning som

regeringen i december 2003 tillsatte för att göra en

översyn av teckenspråkets ställning skall enligt

direktiven bl.a. analysera orsakerna till bristen på

sökande till tolkutbildning (dir. 2003:169). Mot

bakgrund av vad som således pågår utgår utskottet

från att studiefinansieringsproblemen för studerande

i de berörda tolkutbildningarna kommer att få en

lösning.

Studiemedel för äldre studerande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig för en översyn

av åldersgränsen för att få studiemedel

respektive av reglerna för avtrappning av

studielån från 41 års ålder.

Jämför reservationerna 3 (fp) och 4 (kd).

Gällande bestämmelser

Studiemedel får lämnas längst t.o.m. det kalenderår

då den studerande fyller 50 år. Studiemedel i form

av studiebidrag kan därutöver lämnas för viss

yrkesinriktad utbildning inom bristyrkesområden,

dock längst t.o.m. det kalenderår då studenten

fyller 55 år.

Rätten att få studielån begränsas successivt

fr.o.m. det kalenderår då den studerande fyller 41

år. Fram t.o.m. 50 år finns dock rätten att få

studiebidrag.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet anser att 41-årsgränsen av uppenbara

samhällsekonomiska och andra skäl inte kan

avskaffas. Däremot kan man enligt deras mening

överväga att skapa vissa utökade möjligheter för

äldre studerande att få studiemedel för enstaka

terminer av yrkesinriktad utbildning som syftar till

att öka deras kompetens så att de kan bli kvar i

arbetslivet. Vid 41 års ålder kan man ha 60 % av

sitt arbetsliv framför sig, skriver de i motion

2003/04:A370 yrkande 2. Folkpartiet föreslår att

denna fråga skall bli föremål för en grundlig

utredning.

Kristdemokraterna pekar i motion 2003/04:Ub513

yrkande 5 på att genomsnittsåldern generellt blir

allt högre, att det ständigt talas om livslångt

lärande och att pensionsåldern har höjts. De

föreslår en översyn av åldersgränsen för när en

person senast kan påbörja studier med studiestöd.

I motionerna 2003/04:Ub360 (fp), 2003/04:Ub373

(s), 2003/04:Ub440 (s) yrkande 1 och 2003/04:Ub453

(s) föreslås att regeringen skall se över den

gällande åldersgränsen. Motionärerna hänvisar till

betydelsen av livslångt lärande och till att man vid

50 års ålder har många år i arbetslivet framför sig.

I motion 2003/04:Ub381 (s) föreslås att möjligheten

till flexibilitet och individuella bedömningar för

att underlätta vuxenstudier skall ses över.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Den övre åldersgränsen för studiemedel höjdes i

och med studiemedelsreformen 2001 från 45 till 50

år. Den successiva avtrappningen av rätten till

studielån fr.o.m. 41 års ålder är motiverad av

principen att studielånen normalt skall återbetalas

i sin helhet. Att göra studiemedel tillgängliga för

studerande över 50 års ålder skulle självfallet

medföra påtagliga utgiftsökningar för staten.

Utskottet har noterat att Studiesociala utredningen

i sitt nyligen framlagda betänkande Studerande och

trygghetssystemen (SOU 2003:130) konstaterar att

åldersgränserna i det nuvarande studiemedelssystemet

försvårar för personer att återkomma i studier och

delta i livslångt lärande. Betänkandet bereds nu i

Regeringskansliet. Frågan om individuellt

kompetenssparande bereds likaså inom

Regeringskansliet. Utbildningsministern sade i ett

frågesvar i december 2002 att frågan om hur

förutsättningarna för ett livslångt lärande skall

förbättras måste ses i ett bredare perspektiv än vad

studiestödssystemet medger (svar på fr.

2002/03:236). Utskottet instämmer i detta.

Utbetalning och återbetalning av

studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om

utbetalning av studiemedel, avskrivning av

studielån, återbetalning av studielån för

studentkårsaktiva och bonus vid förtida

återbetalning.

Jämför reservationerna 5 (fp), 6 (fp) och 7

(kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I motion 2003/04:Ub339 (c) tar motionärerna upp

ordningen för utbetalning av studiemedlens lånedel.

I samband med terminsslut kan situationer uppstå då

det är långa uppehåll mellan utbetalningarna, vilket

ibland ställer till med problem för den enskilda

studenten. Motionärerna anser att det borde utredas

om möjligheter finns att individualisera

utbetalningen av lånedelen, så att var och en får

välja hur lånedelen av studiemedlen skall betalas ut

- alltsammans vid terminens början eller utspritt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Utbetalning av studiemedel - utan skillnad mellan

lånedel och bidragsdel - sker förskottsvis varje

månad. Utbetalningarna omfattar normalt fyra

veckobelopp. Med stöd av bemyndigande i

studiestödsförordningen (2000:655) har CSN utfärdat

föreskrifter om utbetalning av studiemedel.

Utskottet anser inte att riksdagen bör begära

utredning i denna fråga.

Förslag som gäller avskrivning av studielån tas upp

i flera motioner.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub414

yrkande 3 att regeringen skall utreda införande av

examensbonus för studenter i form av en viss

avskrivning av studieskulden. Studenter borde få en

extra stimulans att vara flitiga och fullfölja sin

studier, heter det i motionen.

I motionerna 2003/04:Ub235 (kd), 2003/04:Ub397

(fp) yrkande 4 och 2003/04:N335 (mp) yrkande 1

föreslås försöksverksamhet eller utredning av

möjligheterna att avskriva studieskulder för

akademiker som bosätter sig i glesbygden respektive

i avfolkningshotade kommuner.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Folkpartiets förslag om examensbonus behandlades

även vid förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU7 s. 17

f.). Utskottet pekade då på ett antal förhållanden

som förklarar att ganska många studenter lämnar

högskolan utan att ha avlagt examen - förklaringar

som inte handlar om bristande flit hos studenterna.

Vidare pekade utskottet på att det också spelar stor

roll vilken värdering som görs på arbetsmarknaden av

att examen är avslutad eller inte. Förhållandet

mellan antalet helårsstudenter och antalet

helårsprestationer är ett viktigt mått på

effektiviteten i högskoleutbildningen. Denna kvot

har de senaste åren i genomsnitt legat på 0,83 och

tenderar inte att förändras. Utskottet anser liksom

förra året att det inte finns anledning att begära

en utredning om examensbonus.

Motionsyrkanden om avskrivning av studieskulder

för akademiker som bosätter sig i glesbygd

behandlades också förra året av riksdagen. Utskottet

hänvisade då till den pågående utredningen om

rörlighetsstimulanser (dir. 2002:80). Utredningen

redovisade uppdraget i april 2003 i betänkandet Ökad

rörlighet för sysselsättning och tillväxt (SOU

2003:37). Där beskrivs de åtgärder som prövats i

Nordnorge och som bl.a. har innefattat nedskrivning

av studielån. Utredningen har dock inte valt att

föreslå någon sådan åtgärd för svensk del. Utskottet

har erfarit att ärendet bereds inom

Regeringskansliet med sikte på den proposition om

arbetsmarknadspolitik som är aviserad till maj detta

år.

I motion 2003/04:Ub261 (fp) föreslås att en student

som arbetar på heltid i en studentkår skall undantas

från skyldigheten att påbörja återbetalning av sina

studielån vid ingången av det kalenderår som

infaller tidigast sex månader efter den senaste

termin som studenten haft studiemedel (yrkande 1).

De nuvarande reglerna kan innebära att en sådan

student måste börja återbetalningen medan hon eller

han gör studieuppehåll för att utöva sitt

kåruppdrag. Motionären vill också att de som gjort

uppehåll i studierna för att fullgöra ett kåruppdrag

inte skall gå miste om den minst sex månader långa

fristen innan de måste börja återbetalningen

(yrkande 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

En låntagare i studiemedelssystemet får inte någon

ny återbetalningsfri tid, om han eller hon redan har

blivit återbetalningsskyldig på lånen. Däremot kan

studenten ansöka om att få årsbeloppet som skall

återbetalas nedsatt på grund av studier. Nedsättning

kan beviljas så länge låntagaren får studiemedel.

Det som motionären föreslår skulle innebära en

särbehandling av kåraktiva i jämförelse med vad som

gäller för studenter som gör studieuppehåll av andra

skäl. Utskottet anser inte att det skulle bidra till

ett rättvist studiestödssystem.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub513

yrkande 7 att ett system för att ge bonus till den

som återbetalar studielån i förtid skall utarbetas.

Samma förslag framförs i motion 2003/04:Ub264 (kd)

yrkande 2. Ett sådant bonussystem skulle innebära en

nettobesparing för staten.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Samma förslag har behandlats av riksdagen flera

gånger, senast i betänkandet 2002/03:UbU7. Liksom då

hänvisar utskottet till att regeringen redan med

nuvarande bestämmelser har möjlighet att föreskriva

om premier till låntagare som betalar tillbaka

större belopp än det fastställda årsbeloppet. Det

bör ankomma på regeringen att bedöma om det i

dagsläget skulle vara till fördel för staten att

göra det.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om

villkoren för studiefinansiering för

elitidrottare, studerande vid

Invandrarakademin i Borås, studenter som blir

gravida, studerande vid folkhögskolor,

studerande med funktionshinder och studenter

vid utlandsförlagd svensk utbildning.

Jämför reservation 8 (m).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2003/04:Kr282 yrkande 5 ett tillkännagivande om

studiemedelsvillkor m.m. för elitidrottare. Enligt

motionärerna bör elitidrottare kunna få dispens från

kraven på studieresultat inom viss tid, så att de

kan hålla en lägre studietakt och ändå behålla

studiemedlen. I konsekvens med detta bör de också

kunna få studiemedel under längre tid än tolv

terminer. Motionärerna förordar även s.k.

ortsföreträde för elitidrottare, dvs. att en

högskolestuderande som är utövare av elitidrott

skall få möjlighet att byta till den studieort där

de bästa tränings- och tävlingsförutsättningarna

finns.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Ett likalydande yrkande behandlades vid förra

riksmötet och även flera gånger tidigare. Liksom

tidigare anser utskottet att idrottsutövning på

elitnivå inte bör föranleda större skuldsättning för

studenten än normalt, vilket skulle bli konsekvensen

om motionärernas förslag genomförs. I fråga om

ortsföreträde konstaterar utskottet att

Högskoleverket har funnit att sådant inte är

förenligt med gällande bestämmelser om antagning

till grundläggande högskoleutbildning.

Tillträdesbestämmelserna till högskolan är för

närvarande under utredning (dir. 2003:38 och 107).

Utredningen skall redovisas inom kort och kommer

därefter att följas av beredning i

Regeringskansliet.

I motion 2003/04:Ub349 (fp) yrkande 2 tar motionären

upp problemen för dem som bedriver studier vid

Invandrarakademin i Borås. Enligt motionen kommer

studenterna vid Invandrarakademin i fortsättningen

inte att få aktivitetsstöd, utan kommer att tvingas

att leva på försörjningsstöd. Motionären anser att

förutsättningarna när det gäller ekonomisk

kompensation till dessa studerande måste förändras

så att de får möjlighet till ekonomisk försörjning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Invandrarakademin i Borås utgör ett värdefullt

exempel på ansträngningar att ta till vara

invandrade akademiker som en resurs i det svenska

samhället. Invandrarakademin är ett projekt som

Högskolan i Borås bedriver i samarbete med

näringsliv och arbetsliv. Högskolan anhöll i juni

2002 om medel till och ett särskilt uppdrag att

genomföra detta projekt. På tilläggsbudget för 2002

tilldelades Högskolan i Borås 3,5 miljoner kronor

för att möjliggöra åtgärder för att ge invandrade

akademiker ökade möjligheter till att komplettera

sin utbildning och för att underlätta inträdet på

arbetsmarknaden (prop. 2002/03:1, bet. FiU11, rskr.

31). I högskolans ansökan om medel angavs att

parterna i projektet skulle stå för ersättning till

deltagarna i form av introduktionsersättning,

aktivitetsstöd och/eller socialbidrag.

Det är enligt utskottets mening viktigt att

angelägen verksamhet som den vid Invandrarakademin i

Borås inte spolieras genom oklarhet om de ekonomiska

förutsättningarna för deltagarna. Aktivitetsstöd är

en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som inte tillhör

utbildningsutskottets ansvarsområde. För kurser inom

högskolan kan deltagarna få studiemedel. Dock gäller

för den som inte är svensk medborgare att CSN först

måste pröva om den sökande har principiell rätt till

svenskt studiestöd. Det förutsätter enligt

studiestödslagen (1999:1395) att han eller hon har

bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än

att genomgå utbildning här.

Motion 2003/04:Sf243 (kd) tar i yrkande 3 upp

villkoren för studiemedel efter graviditet. Det

måste vara möjligt och normalt att kunna göra

studieuppehåll därför att man får barn.

Studielånssystemet måste ändras så att det inte

automatiskt straffar dem som presterar mindre på

grund av barnafödande, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Ett likalydande yrkande behandlades vid förra

riksmötet (bet. 2002/03:UbU2 s. 26). Utskottet

hänvisade då till den studiesociala utredning som

pågick. Den har numera redovisat uppdraget i

betänkandet Studerande och trygghetssystemen (SOU

2003:130). Utredaren skriver att ett effektivt sätt

att gynna ökat barnafödande bland personer som är i

studier vore att förbättra nivåerna i

föräldrapenningen. Ärendet bereds inom

Regeringskansliet.

Studiemedel utgår i princip inte under

studieuppehåll. Studenter som får barn under

studietiden är ofta berättigade endast till

föräldrapenning på grundnivån. Den 1 januari 2004

höjdes grundnivån i föräldrapenningen från 150 till

180 kr per dag. Den som fortsätter studierna direkt

efter att ha fött barn (och alltså inte gör

studieuppehåll) eller som drabbas av hälsoproblem

under graviditet, kan åberopa dessa förhållanden vid

eventuell ansökan om fortsatta studiemedel. Vid

bedömningen av om en student skall få fortsatta

studiemedel med hänsyn till uppnådda studieresultat

tar man hänsyn till förhållanden av personlig natur

som kan antas ha inverkat på studieresultaten. Som

sådant förhållande räknas enligt CSN bl.a. egen

sjukdom, vård av sjukt barn och

barnpassningssvårigheter. Studiehindren bör dock i

huvudsak ha övervunnits för att studiemedel skall

kunna beviljas.

I motion 2003/04:Ub467 (s) föreslås en översyn av

hur studiemedelssystemet fungerar för

funktionshindrade. Ett hinder för studenter med

funktionshinder är retroaktiv utbetalning av

studiestöd, ett annat är alltför snäva tidsramar för

när kurser och studiepoäng skall ha uppnåtts för att

studiemedel skall kunna betalas ut, skriver

motionärerna. De hävdar också att medicinskt

funktionshindrade har svårt att studera i samma takt

som helt friska personer, men att situationen för

den gruppen inte beaktas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Studiestödslagen (1999:1395) föreskriver att vid

bedömningen av om tidigare studieresultat är

tillräckliga för att nya studiemedel skall kunna

beviljas, skall hänsyn tas till förhållanden av

personlig natur som kan antas ha inverkat på

studieresultaten (3 kap. 7 §). CSN har utfärdat

allmänna råd i anslutning till denna lagbestämmelse.

Där skriver CSN att hänsyn också skall tas till om

den studerande har ett funktionshinder som påtagligt

medför att studierna fördröjs. Prognosen måste

emellertid tyda på att studierna kommer att kunna

fullföljas (CSNFS 2001:1).

Utbetalning av studiemedel sker förskottsvis varje

månad (3 kap. 39 § studiestödsförordningen,

2000:655).

Utskottet anser inte att riksdagen bör ta ansvar

för att närmare definiera vilka som skall räknas som

funktionshindrade. Det bör i stället åvila den

berörda centrala myndigheten, dvs. CSN.

Enligt motion 2003/04:Kr283 (fp) yrkande 2 behövs

det förändringar i regelverken för studiestödet när

det gäller folkhögskolestuderande. I dag finns det

enligt motionärerna en uppsjö av alternativ, och det

är svårt för den sökande att hålla reda på vad som

är tillämpligt för just henne eller honom. Vissa

omfattas av åldersskäl inte av det reguljära

studiestödet. Invandrare kan behöva en längre

studietid än vad aktuellt studiestöd ger möjlighet

till. För studerande med försörjningsansvar skulle

ett beslut om studiefinansiering som avser hela

studietiden vara en stor förbättring, enligt

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Den reform av studiestödet som genomfördes den 1

juli 2001 innebar en väsentlig förenkling av

studiestödssystemet, jämfört med vad som gällde

tidigare. Ett huvudmotiv för reformen var att komma

till rätta med splittringen och komplexiteten i det

tidigare systemet. Frågan om den övre åldersgränsen

för studiemedel har utskottet behandlat tidigare i

detta betänkande.

Vuxna över 25 år som studerar på grundläggande

eller gymnasial nivå vid en folkhögskola kan i många

fall beviljas studiemedel med en högre bidragsdel än

den som gäller för eftergymnasiala studier, nämligen

ca 82 % i stället för ca 34,5 % av totalbeloppet.

Den som har beviljats studiemedel med högre

bidragsdel för en viss utbildning och som forsätter

i denna utbildning har företräde till den högre

bidragsdelen. Den bestämmelsen tillgodoser enligt

utskottets uppfattning behovet av besked om

studiefinansiering för hela studietiden.

Ett undantag från detta utgör rekryteringsbidraget

till vuxenstuderande. Den som börjar

folkhögskolestudierna med rekryteringsbidrag i 50

veckor blir för fortsatta studier därefter hänvisad

till studiemedel. Frågan om den högre bidragsdelen

prövas i så fall först när personen söker

studiemedel. Hittills har emellertid regeringen

avsatt mer medel till högre bidragsdel än som

motsvarats av efterfrågan från sökande.

Motion 2003/04:Ub265 (m) handlar om studiemedel vid

utlandsförlagd svensk utbildning. Göteborgs

universitet har sedan många år förlagt en av sina

institutioner till Sussex i England i anslutning

till universitetet där. De som läser vid denna

institution betraktas som studerande vid Göteborgs

universitet och får därför samma studiemedelsbelopp

som övriga studenter vid svenska universitet.

Svenska studenter som läser vid engelska universitet

kan däremot få ett högre lånebelopp, anpassat efter

kostnadsläget i Storbritannien. Motionärerna anser

att studenter som studerar i andra länder bör ha

samma ekonomiska villkor, oavsett på vilka grunder

de har antagits till studierna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Motsvarande yrkande har behandlats av riksdagen

flera gånger tidigare, senast i betänkande

2002/03:UbU7 s. 13. Liksom tidigare hänvisar

utskottet till att bestämmelserna om

studiemedelsbelopp skiljer mellan studier vid svensk

läroanstalt och studier vid utländsk läroanstalt. De

studenter som motionen handlar om studerar vid

Göteborgs universitet enligt kursplaner som gäller

där. Utskottet anser inte heller nu att riksdagen

skall göra något uttalande om att CSN bör ändra de

regler som verket, i enlighet med av regeringen

givet bemyndigande, har utfärdat och som innebär att

en förutsättning för att få studiemedelsbeloppet

anpassat till kostnadsläget utomlands är att man är

antagen till studier vid ett utländskt universitet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Nytt studiemedelssystem (punkt 2) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub212 i denna del och

2003/04:Ub385 yrkande 1.

Ställningstagande

Det behövs av flera anledningar politisk enighet

kring ett långsiktigt, hållbart och överblickbart

studiefinansieringssystem. Det nya

studiemedelssystem som infördes 2001 är inte

hållbart, särskilt vad gäller

skuldsättningsproblematiken. Regeringen bör

konstruktivt söka lösningar till ett heltäckande

studiefinansieringssystem som tillgodoser följande

avgörande principer:

· Systemet skall vara ekonomiskt hållbart och

överblickbart både för den enskilda studenten och

för samhället.

·

· Högre utbildning skall löna sig även ekonomiskt.

Studenterna skall ges möjlighet att arbeta utan

att få minskade studiemedel, så att de kan minska

sin skuldsättning. Fribeloppet bör helt tas bort.

·

· Systemet skall bidra till minskad social

snedrekrytering. Många vågar av olika skäl inte

ta steget in i den akademiska världen. Det

avgörande är att högre studier skall löna sig.

Studier utomlands skall inte missgynnas.

·

· Skulderna skall betalas tillbaka.

·

· Systemet skall skilja mellan sådan finansiering

som är relaterad till studierna och sådan som

inte kan direkt hänföras till detta område, t.ex.

bostad under studietiden. För sådana kostnader

måste särskilda låneformer skapas.

·

· Alla studenter skall ha rätt till såväl

privatekonomisk rådgivning som information om

vilken kvalitet olika utbildningar har, innan de

fattar ett av de viktigaste investeringsbesluten

i sina liv.

·

· Ett större mått av flexibilitet måste tillåtas,

så att även längre studier kan finansieras via

studiemedel och de som så vill kan erbjudas

studiemedel i mer än tio månader per år.

·

· CSN måste konkurrensutsättas genom att man skapar

möjlighet för de studenter som vill att få sina

studielån via sin bank eller annat låneinstitut.

·

2. Tolvterminersregeln vid beviljande av

studiemedel (punkt 3) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Axel

Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub396 yrkande 10,

2003/04:Ub410 och

2003/04:Ub513 yrkande 6.

Ställningstagande

Begränsningar i rätten till studiemedel måste

finnas, inte minst av ekonomiska skäl. Vi anser dock

att skärpningen av villkoren för att få studiemedel

utöver tolv terminer har gått för långt. Denna

skärpning motverkar arbetet med att bryta den

sociala snedrekryteringen, genom att studenternas

ekonomiska bakgrund får större betydelse för

möjligheten att fullfölja långa

universitetsutbildningar. Studenter som efter en

eller ett par terminers studier påbörjar en längre

högskoleutbildning (exempelvis till läkare) bör

genom dispens kunna få studiemedel för att slutföra

denna, även om de haft studiemedel i tolv terminer.

Studiestödslagens krav på synnerliga skäl för att

dispens skall kunna beviljas bör ändras tillbaka

till särskilda skäl, som var det som gällde fram

till 2001 års studiemedelsreform.

3. Studiemedel för äldre studerande (punkt 5) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:A370 yrkande 2,

bifaller delvis motion

2003/04:Ub373

och avslår motionerna

2003/04:Ub360,

2003/04:Ub381,

2003/04:Ub440 yrkande 1,

2003/04:Ub453 och

2003/04:Ub513 yrkande 5.

Ställningstagande

Möjligheterna till undantag från 41-årsgränsen för

studielån bör bli föremål för utredning. Denna gräns

kan av uppenbara samhällsekonomiska skäl inte

avskaffas. Stora lån skall inte kunna tas upp så

sent att det inte finns realistisk möjlighet för

låntagarna att betala tillbaka dem under resten av

yrkeslivet. Vad som däremot kan övervägas är att

skapa vissa utökade möjligheter att få studielån för

enstaka terminer av yrkesinriktad vidareutbildning

som syftar till att öka kompetensen hos den enskilde

så att han eller hon kan bli kvar i arbetslivet.

Frågan kräver en grundlig utredning för att finna

den avvägning som bättre än dagens regler stöder

arbetslinjen.

4. Studiemedel för äldre studerande (punkt 5) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub513 yrkande 5

och bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub360,

2003/04:Ub373,

2003/04:Ub381,

2003/04:Ub440 yrkande 1,

2003/04:Ub453 och

2003/04:A370 yrkande 2.

Ställningstagande

I vårt land där genomsnittsåldern generellt blir

allt högre, där det ständigt talas om det livslånga

lärandet och där pensionsåldern har höjts finns det

en åldersgräns för när en person senast kan påbörja

studier med studiestöd. Denna åldersgräns kan

ifrågasättas. En översyn bör göras på detta område.

5. Avskrivning av studielån (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkande 3

och avslår motionerna

2003/04:Ub235,

2003/04:Ub397 yrkande 4 och

2003/04:N335 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är mycket viktigt för samhället, och inte minst

för den studerande själv, att inledda

högskolestudier avslutas med en examen. Studenter

borde få en extra stimulans att vara flitiga och

fullfölja sina studier. En möjlighet är att införa

en examensbonus i form av viss nedskrivning av

studieskulder. Motsvarande system kan införas också

för doktorander som disputerar. Detta skulle främja

effektivitet i utbildningen utan att högskolorna

tvingas att tumma på kvalitetskraven. Möjligheterna

att införa ett sådant system bör utredas snarast.

6. Undantag från återbetalningsskyldighet i

anslutning till uppdrag inom studentkår

(punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub261 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Studentkårernas verksamhet är viktig för lärosätena.

Det skulle knappast medföra några oöverstigliga

kostnader för staten att medge de undantag från

återbetalningsreglerna som motionären föreslår.

Regeringen bör ändra studiestödsförordningen så att

studenter som gör studieuppehåll för att på heltid

arbeta inom sin studentkår inte behöver påbörja

återbetalningen av sitt studielån under den tid de

fullgör sitt studentkårsuppdrag, och så att dessa

studenter inte går miste om tidsfristen på sex

månader innan återbetalningen måste påbörjas.

7. Bonus vid förtida återbetalning (punkt 9) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub264 yrkande 2 och

2003/04:Ub513 yrkande 7.

Ställningstagande

Vid två tillfällen, nämligen under andra halvåret

1983 och under hela 1986, erbjöds låntagare att mot

en premie frivilligt i förtid återbetala sin

studieskuld. Premien var mellan 5 och 20 % beroende

på antalet återstående betalningar. Ett sådant

bonussystem ökar de förtida återbetalningarna till

staten och minskar avskrivningarna, dvs. det innebär

netto en besparing för staten. Därför bör på nytt

någon form av bonussystem utarbetas och genomföras

snarast.

8. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk

högskoleutbildning (punkt 15) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub265.

Ställningstagande

Det är viktigt att svenska studenter kan få

ekonomiska möjligheter att studera vid utländska

universitet och att studenter från andra länder får

erfarenheter och kunskap från svenska universitet.

Svenska studenter kan numera få studiemedel för

studier utomlands, vilket är bra. Det finns dock

ingen anledning att diskriminera studenter som

deltar i utbildning som ett svenskt universitet har

förlagt utomlands, såsom nu sker med studenter som

läser vid Göteborgs universitets filial i England.

Dessa får inte möjlighet till studielån av samma

omfattning som svenska studenter som läser vid

brittiska universitet. Studiemedelsförordningen bör

snarast ändras så att studenter inte missgynnas

ekonomiskt om de väljer att studera vid sitt eget

universitets utlandsfilial.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Nytt studiemedelssystem (punkt 2) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet har varit kritiskt till det nya

studiestödssystem som infördes den

1 juli 2001. Vi har i våra budgetmotioner föreslagit

en höjning av totalbeloppet per månad med 200 kr och

en höjning av fribeloppet från 250 % till 300 % av

prisbasbeloppet. Det är enligt vår mening orättvist

att personer som är över 25 år och redan har gjort

sitt inträde på arbetsmarknaden skall gynnas i

studiestödssystemet. Vi har därför motsatt oss det

rekryteringsbidrag som riktas till denna grupp, och

vill i stället ge studenter som har barn möjlighet

till tilläggslån om 3 000 kr per månad.

2. Nytt studiemedelssystem (punkt 2) - kd

av Inger Davidson (kd).

Ett högre bidrag kombinerat med borttaget

inkomsttak ger möjlighet att minska

studielånen. Kristdemokraterna har i sin

långtidsbudget beräknat medel för att med

början höstterminen 2005 successivt höja

bidragsdelen i studiemedlen till att utgöra

hälften av totalbeloppet. Vi har också

föreslagit att inkomsttaket - fribeloppet -

skall tas bort, vilket skall kompletteras

med höga krav på studieresultat och

principen att lånen skall betalas tillbaka.

Uppmuntran i kombination med krav när det

gäller studieresultat är en god modell för

framtidens studiestöd. Det nya

studiestödssystemet för universitets- och

högskolestudier skall enligt vårt förslag

införas från höstterminen 2005. Centrala

studiestödsnämnden, CSN, har under flera år

dragits med problem. Det har föranlett

Riksdagens revisorer att granska CSN

närmare. Kristdemokraterna har instämt i de

förslag till förbättringar som togs upp i

Riksdagens revisorers rapport 2002/03:RR15.

På ett principiellt plan bör CSN inte

budgetera med intäkter från

påminnelseavgifter: CSN och regeringen måste

ta fram en bättre plan för hur man skall

hantera hård arbetsbelastning. För att

minska risken att studenterna blir lidande

bör regelverket runt studiestödet förenklas

så långt möjligt och en större del av

ärendehanteringen inriktas mot efterkontroll

snarare än förhandsprövning. Slutligen är

det principiellt tveksamt att i sin budget

ha förväntan på att studenterna skall

misslyckas med att i tid betala sina

studielån.

3. Nytt studiemedelssystem (punkt 2) - c

av Håkan Larsson (c).

Centerpartiet arbetar för ett nytt och förbättrat

studiefinansieringssystem. Enligt vår uppfattning

bör bidrag och lån utgöra vartdera 50 % av

totalbeloppet i studiemedelssystemet.

Återbetalningen utformas som ett modifierat

annuitetslån på 20-25 år och fribeloppet uppgår till

två basbelopp. Detta förslag innebär att skuldbördan

blir hanterlig för alla studenter och att

möjligheten att undvika lån blir större genom höjt

fribelopp.

Ett studiefinansieringssystem måste vara hållbart

och förutsägbart över tiden, såväl för den enskilde

studenten som för staten. Med ett nytt system i

enlighet med denna modell kan också den sociala

snedrekryteringen minskas. I förening med

Centerpartiets skatteförslag kommer denna modell att

möjliggöra för stora grupper att minska sin

lånebörda. Därmed blir det också lättare för

personer från studieovana hem att ta steget in i

högskolan. Så fort samhällsekonomin ger utrymme är

det prioriterat att höja totalbeloppet i

studiemedelssystemet.

4. Studier vid Invandrarakademin i Borås (punkt

11) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Invandrarakademin i Borås har blivit en mycket

framgångsrik verksamhet. Ett tecken på det är att

den anlitas av kommuner från hela Sverige för att

validera utbildningsbakgrunden för personer med

utländsk bakgrund. En annan del av verksamheten är

att ett 20-tal personer tas in varje termin på en

utbildning som skall komplettera deras utländska

högskoleutbildning. Erfarenheterna visar att andelen

som avslutar utbildningen framgångsrikt är mycket

hög och att de flesta får arbete efteråt. En

anledning till att verksamheten är framgångsrik är

den intagningsprocedur som föregår utbildningen. De

som antas måste ha en utländsk examen, goda

kunskaper i svenska och i intervjuer visa att de har

den motivation som krävs för att klara utbildningen.

Folkpartiet finner erfarenheterna från

Invandrarakademin vid Högskolan i Borås intressanta

och det vore angeläget att sprida erfarenheterna

därifrån till fler högskolor. Det borde genomföras

en inventering och utvärdering av högskolornas

tillvägagångssätt för att validera utländska examina

och genomföra kompletteringsutbildningar för

akademiker med utländsk bakgrund.

Sedan tre terminer tillbaka bedrivs

aspirantutbildning vid Linköpings universitet och

Malmö högskola för att förbättra långstidsarbetslösa

invandrade akademikers chanser att få inträde i

arbetslivet. En del av studenterna som följer denna

utbildning riskerar att inte kunna fullfölja sina

studier därför att de tidigare beräknade

arbetsmarknadsåtgärderna - mest aktivitetsstöd -

inte omfattar hela den period som de behöver ägna åt

studier och praktik innan de får behörighet t.ex.

som lärare eller tar en annan yrkesexamen. Många

aspiranter har inte möjlighet att kommande terminer

finansiera fortsatta studier med studiemedel. En del

av dem har passerat 50-årsgränsen, men kan

självklart arbeta i 10 eller 15 år efter avslutad

utbildning. Andra har tvingats dra på sig skulder

under sina tidigare försök att etablera sig i

arbetslivet (hemutrustningslån, studielån för

fördjupade kurser i svenska eller andra lån tagna

för att finansiera AMS-utbildningar som kommunerna

inte betalade för) och de kan inte klara den

ytterligare skuldsättning som de skulle ådra sig

genom att använda studiemedel.

Varje invandrad akademiker som får inträde i det

svenska yrkeslivet är en direkt social, ekonomisk

och politisk vinst för hela samhället.

Aspirantutbildningen i Malmö och Linköping liksom

Invandrarakademin i Borås utgör goda förebilder som

inte bör få spolieras av att deltagarna inte får

realistiska möjligheter att försörja sig under hela

studietiden.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:Ub212 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nödvändigheten av ett

reformerat studiemedelssystem med anledning av

Riksdagens revisorers förslag angående CSN:s

handläggningstider och tillgänglighet.

2003/04:Ub235 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten

att avskriva statliga studielån för ungdomar som

väljer att bo och arbeta i glesbygden och att detta

finansieras inom ramen för

studiefinansieringssystemet.

2003/04:Ub261 av Karin Granbom (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte göra

studenter som på fulltid arbetar kåraktivt

återbetalningsskyldiga under fullgörandet av sina

studentkårsuppdrag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett uppehåll i

studierna för att fullgöra ett kåruppdrag inte vid

senare tillfälle skall innebära att studenten

mister den minst sex månader långa

återbetalningsdispensen.

2003/04:Ub264 av Tuve Skånberg och Per Landgren

(kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mot en bonus

ge möjlighet för dem som önskar att i förtid

återbetala sina studieskulder.

2003/04:Ub265 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ändra

studiemedelssystemet vid institutioner utomlands.

2003/04:Ub296 av Ulla Wester (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om problemen med

studiefinansieringen för teckenspråks- och

dövblindtolkar samt för vuxendövtolkar.

2003/04:Ub312 av Carina Adolfsson Elgestam och

Carina Ohlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

studiebidragssystemet för ungdomar.

2003/04:Ub339 av Claes Västerteg och Roger Tiefensee

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna

till en individualiserad utbetalning av lånedelen i

studiemedlen.

2003/04:Ub349 av Anne-Marie Ekström (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillförsäkra

studenter vid Invandrarakademin i Borås möjlighet

till egen försörjning.

2003/04:Ub360 av Gunnar Nordmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utredning av

studiestödssystemet för äldre studerande.

2003/04:Ub373 av Britta Rådström och Carin Lundberg

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om livslångt lärande.

2003/04:Ub381 av Anne Ludvigsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ökad flexibilitet och

individuella bedömningar i studiestödssystemet.

2003/04:Ub385 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av

ett reformerat studiemedelssystem.

2003/04:Ub396 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om mer

generösa dispensregler.

2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet att

bedriva försöksverksamhet med avskrivning av

studieskulder för akademiker som tar arbeten i

glesbygd, exempelvis i Norrland.

2003/04:Ub410 av Conny Öhman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att regeringen

följer upp konsekvenserna av de nuvarande

dispensreglerna.

2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda en

examensbonus för studenter.

2003/04:Ub440 av Catherine Persson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla nya

system för studiefinansiering för vuxna.

2003/04:Ub453 av Lars U Granberg och Lennart

Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att man bör överväga en

översyn av studiefinansieringsmöjligheterna för

personer över 45 år.

2003/04:Ub467 av Lars U Granberg och Birgitta

Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen bör överväga

en översyn av hur studiemedelssystemet och stödet

för funktionshindrade fungerar på universitets- och

högskolenivå.

2003/04:Ub513 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av den

bortre åldersgränsen för studiemedel.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att återinföra de

tidigare reglerna för dispens för extra

studiemedel.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en bonus för den

som i förtid återbetalar sina studieskulder.

2003/04:Sf243 av Tuve Skånberg (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utforma

studiemedelssystemet så att det inte missgynnar

den som blir gravid.

2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiemedel,

studietid i högskolan samt ortsföreträde för

elitidrottare.

2003/04:Kr283 av Linnéa Darell och Karin Granbom

(fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

förändringar i regelverken rörande

folkhögskolestuderandes villkor.

2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N

Hedström (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

effekterna av en avskrivning av studielånen för de

nyutexaminerade akademiker som flyttar till

avfolkningshotade kommuner.

2003/04:A370 av Bo Könberg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utredning om

undantag från studiemedelssystemets 41-årsgräns

för kortare tid av yrkesinriktad vidareutbildning.